SJÄLVSKATTNING FÖR PERSONAL I SKOLA Nold.gavle.se/PageFiles/159527/11_Självskattning.pdf · Elevinflytande – vad och varför . A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B

S J Ä L V S K A T T N I N G

T R Y G G H E T S P Ä R M E N

11 : 1

S JÄ LV S K AT T N I N G F Ö R P E R S O N A L I S KO L A N

Följande självvärderingsverktyg är, efter godkännande från Skolverket, taget från Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/BRUK). Frågeställ-ningarna har till viss del omarbetats. Gör en skattning av i vilken mån er verksamhet stämmer överens med de kriterier som belyser indikatorn. Använd skalan A-F vid skattning av varje kriterium.

A. Kriteriet kännetecknar inte alls skolan B. Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts C. Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås D. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns E. Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet F. Detta kriterium kännetecknar skolan

Analys Längst bak i kapitlet finns det en beskrivning av hur ni kan analysera ert resultat.



11 : 2

Skolan: Elevernas ansvar och inflytande Samspel/interaktion mellan personal och elever i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 1) Vi inser att vårt förhållningssätt till eleverna är avgörande för

utvecklandet av demokratiska arbetsformer, elevinflytande och ökat ansvarstagande för det egna lärandet hos eleverna.

2) Vi ser oss själva som normbärare i en demokratisk skola, vilket ligger till grund för bemötandet av elever.

3) All personal arbetar för att skapa en naturlig och förtroendefull kontakt med eleverna.

4) Förhållandet mellan oss och eleverna kännetecknas av förtroende och ömsesidig respekt.

5) Varje elev upplever att vi intresserar oss för just honom/henne och att vi tar oss tid att lyssna.

6) Vi möter alla elever fördomsfritt och lär därefter känna varje elev på elevens egna villkor.

7) Personal och elever känner varandras namn och tilltalar varandra med förnamn.

8) Vi känner eleven väl och betraktar detta som en förutsättning för gott samspel, interaktion och lärande.

9) Elever och personal betraktar varandra som medarbetare med gemensamma mål.

10) Personal och elever vistas ofta i samma lokaler vid tidpunkter då det inte är lektion.

11) Eleverna ges ofta förtroendet att ta ansvar och att utöva inflytande över verksamheten.

12) Trygghet, gemenskap och uppskattning upplevs både av personal och elever som självklara förutsättningar för lärandet.

13) Vid förändringar av den fysiska miljön beaktas att miljön ska stimulera ett naturligt umgänge mellan personal och elever.

På vår skola/i vårt arbetslag anser vi att även följande kriterier bör ingå i skattningen av indikatorn:

A B C D E F 14) 15)



11 : 3

Självkänsla och ansvarstagande i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 16) Vi har förmågan att se varje elevs inneboende möjligheter

och arbetar för att få eleven att själv se dessa.

17) Vi är medvetna om att arbetet med att stärka elevers självkänsla och självförtroende kan leda till förbättrade resultat och gör därför aktiva insatser av olika slag när vi ser att det finns behov.

18) Vårt arbete utgår från grundsynen att alla utvecklas och är bra som de är samtidigt som eleverna stärks av att få möta utmaningar.

19) Vi intresserar oss för varje enskild elev och hjälper eleven att bli medveten om sina starka och svaga sidor. Alla uppmuntrar elever-nas starkare sidor och hjälper dem att utveckla svagare sidor.

20) Pedagogerna tar elevernas kunskaper och erfarenheter på allvar och låter dessa i allmänhet också vara en utgångspunkt i under-visningen.

21) Eleverna får lära sig att reflektera över sitt eget lärande och sin egen utveckling.

22) Varje elev uppmuntras till att själv granska och bedöma kvaliteten i sitt eget arbete.

23) Tid och engagemang avsätts till att utveckla elevernas förmåga att ta personlig ställning i olika värderingsfrågor och att också kunna uttrycka sina ställningstaganden.

24) Den enskilda eleven uppmuntras till att ta ett medvetet ansvar för sitt lärande.

25) Vi uppmuntrar eleverna till att utöva inflytande över verksam-heten.


A B C D E F 26) 27)



11 : 4

Demokratiska arbetsformer i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 28) Vi är medvetna om vår betydelse som förebilder och har åter-

kommande diskussioner om hur vi genom vårt förhållningssätt och agerande förankrar normer och värderingar hos barnen.

29) Vi är goda förebilder för ett demokratiskt förhållningssätt, genom att själva samspela, lyssna och ta hänsyn till varandras åsikter.

30) Vi har utarbetat former och rutiner som ger alla elever möjlighet att komma till tals och uttrycka sin uppfattning.

31) Vi ser till att eleverna på klassrådet och elevrådet/motsvarande får träna demokrati på ett organiserat och strukturerat sätt.

32) Vi ser till att varje elev utifrån sina förutsättningar får göra sin personliga planering utifrån de mål som presenteras för dem.

33) Vi gör eleverna delaktiga i planeringen så att de kan påverka hur de vill jobba med ett ämnesområde.

34) Vi tränar eleverna i att förstå vikten av att vara delaktig i beslut för att kunna påverka sin situation i en positiv riktning.

35) Vi uppmuntrar eleverna att framföra sina åsikter, att ange skälen för dem och att lyssna på andras åsikter.

36) Elevernas åsikter respekteras och beaktas. 37) Vi och eleverna diskuterar och bestämmer tillsammans vilka regler

som ska gälla i till exempel undervisningen och under raster.

38) Vi är uppmärksamma på att barn kan ha olika lätt att hävda sin vilja och uttrycka en uppfattning och ger de barn som behöver det extra stöd och uppmuntran.

39) Vi uppmuntrar verksamheter, såväl i klassrum som i andra situa-tioner, där eleverna kan utveckla ett demokratiskt förhållningssätt och sin förmåga att lösa konflikter.


A B C D E F 40) 41)



11 : 5

Elevinflytande – vad och varför A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 42) Ledning och personal har gemensamt diskuterat sig fram till

vad elevinflytande är och vad man vill och kan använda elevinflytandet till.

43) Ledning och personal vet varför elevinflytande är viktigt och detta är välkänt och förankrat på skolan.

44) Eleverna har fått utbildning i vad de har rätt att ha inflytande över och varför.

45) Eleverna har gemensamt diskuterat sig fram till vad elevinflytande är och vad man vill och kan använda elevinflytandet till.

46) Eleverna vet varför elevinflytande är viktigt och detta är välkänt och förankrat på skolan.

47) Vi låter eleverna påverka undervisningens innehåll och ut-formning.

48) Vi tar med eleverna tidigt i planeringsprocesserna så att elevernas möjligheter att påverka både undervisning och arbetsmiljö är stora.

49) Vi uppmuntrar eleverna att komma till tals och elevers frågor, synpunkter och önskemål tas på allvar.

50) Vi verkar för att eleverna deltar i utvärdering av undervisningen och tar vara på deras synpunkter och bedömningar.

51) Vi kan beskriva på vilka sätt och i vilken omfattning våra elever faktiskt har inflytande över undervisning och arbetsmiljö och vilka resultat detta inflytande leder till.

52) Alla elever har inflytande över de delar av verksamheten som de är berörda av.


A B C D E F 53) 54)



11 : 6

Former för inflytande i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 55) Personalen ser till att klassråd och elevråd eller motsvarande

organiseras och genomförs så att eleverna får ett verkligt inflytande, både över undervisning och arbetsmiljö.

56) Vi informerar eleverna om vad det innebär att gå i skolan och vilket inflytande de har rätt till när det gäller planering, upp-följning och utvärdering av undervisningen och arbetsmiljön.

57) Eleverna har fått utbildning i hur de kan utöva sitt inflytande och hur de kan arbeta för att stärka sitt inflytande.

58) Eleverna deltar i klassrådet och elevråd/motsvarande. Alla deltar på lika villkor och deras synpunkter respekteras.

59) Skolans elevråd/motsvarande fungerar och tas på allvar av skolledning, personal och elever.

60) Elever och personal är överens om att man på klassråd eller motsvarande tar upp sådana frågor som är centrala och angelägna för eleverna.

61) Det finns rutiner för hur elever kan väcka frågor och föra dessa vidare till skolledning, förvaltning och i förlängningen till styrelsen för utbildningen.

62) I utvecklingssamtalet fångas elevers synpunkter på undervisning och verksamhet upp.

63) I undervisningssituationer utövar eleverna inflytande över upplägg och genomförande.

64) Det finns andra vägar till inflytande mellan klass- och elevråds-tillfällen.


A B C D E F 65) 66)



11 : 7

Normer och värden Grundläggande demokratiska värden i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 67) Tid avsätts för samtal i personalgruppen om de demokratiska

värdenas innebörd och hur de omsätts i praktiken.

68) Ett demokratiskt förhållningssätt präglar hela skolan. 69) Skolan lägger stor vikt vid att ge eleverna kunskap och insikt om

vilka de grundläggande värderingarna är.

70) Vi använder oss av elevernas vardagserfarenheter för att samtala och reflektera kring demokratiska värden.

71) Tid avsätts för samtal med elever om de demokratiska värdenas innebörd och hur de omsätts i praktiken.

72) Vi som arbetar på skolan är medvetna om vår roll som förebilder och visar i ord och handling att all verksamhet omfattas av de grundläggande demokratiska värderingarna.

73) Läroplanens värdegrund utgör grunden för beslut rörande organisering av verksamheten och vid prioriteringar av resurser och tid.

74) I skolan bedrivs ett medvetet värdegrundsarbete som utgår från det jämlika samtalet där elevernas åsikter tillmäts stor betydelse.

75) Eleverna ges möjlighet att diskutera olika sätt att leva och verka i samhället och reflektera över om de olika levnadssätten står i överensstämmelse med de grundläggande demokratiska värderingarna.


A B C D E F 76) 77)



11 : 8

Respekt för människors olikheter i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 78) Vi ser och uppskattar det unika hos varje individ och visar

genom vårt agerande att olikheter är en tillgång i gruppen.

79) Vi visar i praktisk handling att det är spännande och lärorikt att få ta del av hur andra människor tänker, känner och resonerar.

80) Lärare och ledning försöker aktivt öppna skolan för intryck utifrån och ge kunskap om människor i andra länder och kulturer.

81) Vi arbetar aktivt för att skolan ska vara en miljö där alla oavsett social, etnisk, kulturell bakgrund och sexuell läggning arbetar tillsammans och umgås otvunget med varandra.

82) Det finns en medveten strävan att motverka segregation och främlingskap redan i organiserandet av skolans verksamhet.

83) Det finns en uttalad ambition att nyttja och dra fördel av sociala, etniska och kulturella olikheter.

84) Vi samtalar med eleverna om tolerans och respekt och det som bryter mot det, till exempel fascism och rasism, för att öka elevernas insikter om dessa företeelser.

85) Tendenser till homofobi och främlingsfientlighet bemöts så tidigt som möjligt. Vi försöker att ta reda på orsakerna och väljer åtgärder därefter.

86) Vi som arbetar på skolan visar tydligt att man aldrig är beredd att acceptera vare sig intolerans eller främlingshat. Lärarnas och personalens personliga ställningstagande mot sådant framgår mycket tydligt.

87) I undervisningen diskuteras rådande normer och deras begrän-sande effekter på människor och det reflekteras över varför normbrytare ofta upplevs provocerande och därför behandlas illa.


A B C D E F 88) 89)



11 : 9

Jämställdhet i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 90) Vi är medvetna om att flickor och pojkar ofta bemöts olika

utifrån traditionella krav och förväntningar på könen och reflekterar återkommande över vårt eget förhållningssätt.

91) Vi har de grundläggande kunskaper* som krävs för att kunna arbeta för att eleverna inte ska hindras av sitt kön i sin utveckling.

92) Vi arbetar för att eleverna ska förstå olika könsroller, samt vidgar elevernas föreställningar om könsroller och heteronormativitet.

93) Vi ordnar arbetsplatsbesök ur ett jämställdhetsperspektiv. 94) Vi ser till att alla elever oavsett kön får lika stort utrymme,

makt och inflytande i skolan, verbalt och på andra sätt.

95) Vi uppmuntrar pojkar och flickor till gemensamma aktiviteter. 96) Vi bejakar alla elevers familjesituationer och tar ingen individs

sexuella läggning för given.

* exempelvis kunskaper om begrepp som genus och heteronormativitet. Heteronormen är en av de starkaste och mest grundläggande normerna i samhället. Den kan beskrivas som de förväntningar som finns på hur flickor, respektive pojkar ska vara, samt att det ”normala”, givna och förväntade är att bli kär i och attraherad av det motsatta könet.


A B C D E F 97) 98)



11 : 10

Relationer mellan elever i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 99) Diskussioner om värdegrundsfrågor och förhållningssätt

förs i skolan.

100) Lärarna och eleverna utvecklar tillsammans förhållningssätt för arbetet och för samvaron i skolan.

101) Vi jobbar medvetet för att stödja och stimulera demokratiska relationer mellan barn och unga.

102) Vi har en aktiv och tydlig strategi i arbetet med relationsutveckling.

103) Vi involverar eleverna i arbetet med att utveckla goda relationer bland elever.

104) Det ställs samma höga krav på beteende hos elever och per-sonal

105) Personalen föregår alltid med gott exempel. 106) Vi är observanta på tecken som kan tyda på dåliga relationer

mellan elever och tar genast itu med eventuella problem.

107) All personal reagerar omedelbart vid varje antydan till ovänligt eller nedsättande beteende elever emellan.

108) Både personal och elever uppmärksammas på att de alla påverkar stämning och arbetsklimat och att en god stämning och ett gott arbetsklimat betyder trivsel och bättre resultat för alla.


A B C D E F 109) 110)



11 : 11

Kommunikation, samarbete och konfliktlösning i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 111) Vi arbetar aktivt med att utveckla ett klimat som uppmuntrar

elever och vuxna att uttrycka sin egen mening och bli respekte-rade för den.

112) Vi arbetar aktivt för att skapa en lugn och trivsam miljö, där man gärna träffas och samtalar med varandra.

113) Skolan strävar efter att eleverna kan uttrycka sig, lyssna till andra, väga, bedöma och värdera olika argument som grund för personliga ställningstaganden.

114) Lärarna arbetar ofta tillsammans, kring ämnesövergripande teman och i ämnesgrupper.

115) Lärarnas samarbete är väl synligt för eleverna, och lärarna är väl medvetna om sin roll som förebild.

116) Vi uppmuntrar eleverna att samarbeta, att ta gemensamt ansvar för varandras lärande och att lyssna på och respektera andras åsikter.

117) Vi uppmärksammar och understödjer betydelsen av goda socia-la relationer som grund för förtroendefull dialog och samtal.

118) Vid uppföljningar och utvärderingar är frågor om hur samarbe-tet fungerat och hur det ytterligare kan utvecklas vanliga.

119) Vi betraktar konflikter som naturliga inslag i vardagen och som en källa till utveckling. Man kan och får ha olika uppfattningar i en fråga och vikten av att skilja på sak och person behandlas i undervisningen.

120) När konflikter uppstår, hanteras de så tidigt som möjligt och med en väl genomtänkt strategi.

121) Personal och elever diskuterar de konflikter som uppstår i gruppen och eleverna uppmanas att själva komma med förslag till lösningar.


A B C D E F 122) 123)



11 : 12

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 124) Då planen gäller ett år så finns det tydligt angivet

när planen antogs.

125) Planen beskriver hur förra årets åtgärder har genomförts och om skolan nådde de då uppsatta målen.

126) Planen beskriver hur eleverna finns med vid upprättande, uppföljning och översyn av planen.

127) Planen beskriver vårt långsiktiga mål i det främjande arbetet. 128) Vårt främjande arbete omfattar både diskrimineringsgrunderna

och kränkande behandling.

129) Det förebyggande arbetet utgår från aktuell kartläggning av verksamhetens behov.

130) Planen beskriver konkreta och uppföljningsbara mål för det förebyggande arbetet.

131) Planen beskriver tydligt vad som ska genomföras under året för att vi ska nå målen i det förebyggande arbetet.

132) Planen beskriver rutiner för att upptäcka diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling.

133) Planen beskriver rutiner för akuta åtgärder och uppföljande insatser och hur dessa ska dokumenteras.

134) Planen beskriver rutiner när någon i personalen misstänks för att ha utsatt en elev för trakasserier eller kränkande behandling.

135) Planen beskriver hur planen ska göras känd och förankras i hela verksamheten och hos elevers vårdnadshavare.

136) Planen beskriver hur den årligen ska följas upp, utvärderas och vid behov revideras.

137) Planen anger en tydlig ansvarsfördelning mellan rektor och personal. Vem som gör vad och när och hur.

138) Planen innehåller planering för personalens kompetensutveck-ling för att öka medvetenheten om förekomsten av, och kunskap om, diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

139) Utifrån planen arbetar skolan aktivt och framgångsrikt för att motverka trakasserier och kränkande behandling.


A B C D E F 140) 141)



11 : 13

Kränkande behandling – främjande och förebyggande arbete i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 142) Skolan genomsyras av ett förhållningssätt att trakasserier

och kränkande behandling är ett problem som angår alla.

143) Alla på skolan har ansvar för att uppmärksamma alla signaler om att trakasserier och kränkningar skulle kunna förekomma.

144) Vi som arbetar på skolan visar i det dagliga arbetet att vi tar avstånd från alla former av kränkande handlingar.

145) All personal reagerar omedelbart vid varje antydan till oaccepta-belt beteende hos någon elev eller medlem av personalen.

146) Elever och lärare diskuterar ofta värdegrundsfrågor och förhållningssätt.

147) Vi för återkommande samtal om bemötandet av eleverna och personalens betydelse för att skapa en god stämning i klassrummet.

148) Vi för samtal om bemötandet av varandra inom personal-gruppen.

149) Personalen får den kompetensutveckling som behövs för att kunna arbeta främjande och förebyggande mot kränkande behandling.

150) En regelbunden kartläggning av den psykosociala miljön sker. 151) Eleverna involveras i att upptäcka och förebygga kränkande

behandling och eleverna vet vem/vilka de ska vända sig till i dessa frågor.

152) Skolan arbetar aktivt för att främja likabehandling och för att förebygga kränkande behandling och valet av metoder grundas på kunskap, erfarenhet och analys av situationen på skolan.

153) Eleverna känner väl till hur skolan arbetar för att förebygga och åtgärda kränkande behandling.

154) Ansvarsfördelningen i det främjande och förebyggande arbetet är tydlig och känd av elever och personal.

155) Vårdnadshavarna informeras om hur skolan arbetar främjande och för att förebygga och upptäcka samt åtgärda kränkande be-handling.


A B C D E F 156) 157)



11 : 14

Kränkande behandling – åtgärder vid förekomst i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 158) Kränkande behandling uppmärksammas i alla sammanhang

och miljöer. De vuxna i skolan tar ansvar också för vad som händer utanför klassrummet.

159) Vi tar alla signaler om kränkande behandling av elever på allvar och utreder oavsett om kränkningen utförts av personal eller av elever.

160) Vi tar alla signaler om kränkande behandling av personal på allvar och utreder oavsett om kränkningen utförts av personal eller av elever.

161) Vi tar kontakt med hemmet om en elev utsätts för diskrimine-ring, trakasserier eller annan kränkande behandling, till exempel mobbning.

162) Vi tar kontakt med hemmet om en elev utsätter andra för kränkande behandling.

163) Åtgärdsprogram skrivs i samtliga fall av kränkande behandling som kräver insatser som inte är av engångskaraktär.

164) De åtgärder som sätts in är väl genomtänkta utifrån varje enskilt fall och skolan släpper inga fall förrän problemen är lösta.

165) Orsakerna kring kränkande behandling angrips, inte bara symptomen.

166) Kränkande behandling kopplas till skolans sociala klimat, verksamhet och organisation i sin helhet.

167) Vi, i personalen, får vid behov professionell handledning. 168) Då kränkande behandling uppdagas vet alla vad som ska göras

eftersom Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behand-ling är känd, väl utformad samt förankrad.

169) Ansvarsfördelningen i arbetet är tydlig och känd av elever och personal.


A B C D E F 170) 171)



11 : 15

Elevers frånvaro/närvaro i skolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa känne-tecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 172) Vi arbetar för att göra verksamheten i skolan så tilltalande

att eleven vill vara med.

173) Alla elever känner att de blir sedda och respekterade. 174) Vi bedriver ett aktivt arbete för att främja en god närvaro. 175) Schemaläggning görs på ett sådant sätt att långa väntetider,

till exempel i samband med resor till och från skolan, eller långa uppehåll under dagen undviks.

176) Vi följer upp all frånvaro och orsaken till den är alltid känd av skolan/berörd lärare.

177) Vi tar alltid kontakt med vårdnadshavare vid ogiltig frånvaro. 178) Eleverna görs medvetna om att anledningen till att läraren ställer

krav på närvaron är att eleven ska kunna tillgodogöra sig under-visning och att läraren ska kunna göra en rättvis bedömning av elevens prestationer.

179) Lärarna och elevvårdspersonalen anser att varje elev som vid upprepade tillfällen uteblir från undervisningen är en varnings-signal till skolan.

180) Lärarna och elevvårdspersonalen undersöker om anledningen till frånvaron kan finnas i undervisningssituationen eller i något annat.

181) En diskussion pågår mellan elevvårdpersonal, lärare och elever om vad skolan kan göra för att ytterligare minska frånvaron.

182) Åtgärder för att motverka frånvaro sätts snabbt in, till exempel i form av professionellt personligt stöd till eleven och/eller pedagogiskt stöd.

183) Vid behov upprättas åtgärdsprogram i syfte att minska frånvaron.


A B C D E F 184) 185)



11 : 16

S JÄ LV S K AT T N I N G F Ö R P E R S O N A L I F Ö R S KO L A N

Följande självvärderingsverktyg är, efter godkännande från Skolverket, taget från Skolverkets hemsida (www.skolverket.se/BRUK). Frågeställ-ningarna har till viss del omarbetats.

Gör en skattning av i vilken mån er verksamhet stämmer överens med de kriterier som belyser indikatorn. Använd skalan A-F vid skattning av varje kriterium.

G. Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan H. Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har inletts I. Personalen har enats om hur kriteriet ska uppnås J. Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns K. Förskolan kännetecknas till stor del av kriteriet L. Detta kriterium kännetecknar förskolan

Analys Längst bak i kapitlet finns det en beskrivning av hur ni kan analysera ert resultat.



11 : 17

Förskolan: Barns ansvar och inflytande Förmedling av grundläggande normer och värden i förskolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har in-letts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar för-skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 1) Vi i personalen reflekterar fortlöpande över vår egen kulturella

bakgrund och hur den påverkar våra värderingar, normer, vanor och attityder.

2) Vi är medvetna om vår betydelse som förebilder i arbetet med att förankra normer och värderingar hos barnen.

3) Tid avsätts för samtal i personalgruppen om de demokratiska värdena och hur dessa kommer till uttryck i förhållningssätt och praktisk handling.

4) Vi förmedlar ett demokratiskt förhållningssätt genom att ha ett gott samarbete.

5) Vi behandlar varandra med respekt och löser konflikter och motsättningar genom att tala med och lyssna på varandra.

6) Vi uppmuntrar barnen att samarbeta, att ta gemensamt ansvar och lyssna på och respektera andras åsikter.

7) Vi utgår från barns uppfattningar och erfarenheter för att bygga vidare på frågor som handlar om solidaritet och människors lika värde oavsett kön, sexuell läggning, etnicitet, religion och funk-tionshinder.

8) Vi arbetar fram och upprätthåller ett klimat där det är ”högt i tak” där både barn och vuxna uppskattar varandra och känner glädje i att umgås tillsammans.

9) Vi uppmuntrar barn och vuxna att uttrycka sin egen mening och bli respekterad för denna.

10) Vi ser och uppskattar det unika hos varje barn och vuxen och visar genom vårt agerande att olikheter är en tillgång i gruppen.

11) Vi använder vardagliga situationer i förskolan som utgångspunkt för att diskutera människans påverkan på miljön och hur vi med vårt handlande kan minska negativ påverkan.

På vår förskola/i vårt arbetslag anser vi att även följande kriterier bör ingå i skattningen av indikatorn:

A B C D E F 12) 13)



11 : 18

Demokratiskt förhållnings-/arbetssätt i förskolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har in-letts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar för-skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 14) Vi är medvetna om vår roll som förebild när det gäller att

åskådliggöra ett demokratiskt förhållningssätt.

15) Vi diskuterar fortlöpande hur vi kan förmedla ett demokratiskt synsätt till barnen.

16) Vi diskuterar i vilken utsträckning alla barn har möjlighet att påverka verksamheten.

17) Vi har utarbetat rutiner och former som ger alla barn möjlighet att komma till tals och uttrycka sin uppfattning.

18) Vi är uppmärksamma på att barn kan ha olika lätt att hävda sin vilja och uttrycka en uppfattning och ger de barn som behöver det extra stöd och uppmuntran.

19) Vi diskuterar och bestämmer tillsammans med barnen vilka regler som ska gälla i olika lekar.

20) Vi diskuterar tillsammans med barnen de konflikter som upp-kommer i gruppen. Vi uppmuntrar barnen att själva hitta lösningar och kompromisser, men agerar när barnen behöver vårt stöd.

21) Vi uppmuntrar lekar och spel där barnen kan utveckla ett demo-kratiskt förhållningssätt och sin förmåga att lösa konflikter.

22) Vi arbetar medvetet så att barnen utvecklar sin förståelse för att människor är olika och har olika uppfattningar.

23) Vi behandlar barnen rättvist och ser till att barnen upplever att de behandlas rättvist.


A B C D E F 24) 25)



11 : 19

Samspelet personal – barn i förskolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har in-letts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar för-skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 26) Vi lär känna varje barn och dess familj. 27) Vi reflekterar regelbundet över hur varje barns bakgrund, behov,

erfarenheter och intressen kan ligga till grund för hur verksam-heten utformas.

28) Vi är medvetna om att de vardagliga situationerna som rör till exempel mat, vila och hygien är basen i verksamheten och tar tillvara dessa situationer för att utveckla relationen mellan barn och vuxna.

29) Vi är medvetna om att den vuxnes svar på barnets signaler medverkar till att forma barnets självkänsla och ger därför akt på hur vi svarar på barnens signaler, exempelvis när det gäller barnens behov av omvårdnad, kontakt, vila och aktivitet.

30) Vi arbetar för en trygg relation till barnen och visar ofta för barnen att de är omtyckta och en källa till glädje.

31) Vi ger barnen rikliga tillfällen till kroppskontakt. 32) Vi har rutiner så att varje barn och förälder känner sig välkomna

till förskolan och får börja och avsluta dagen på ett bra sätt.

33) Vi bemöter och uppmärksammar varje barn utifrån deras specifika förutsättningar och har rutiner för att alla barn ska bli ”sedda” varje dag, varje vecka.

34) Vi är medvetna om och tar hänsyn till att alla barn inte lever med mamma och pappa samt barns olika sätt att definiera sin familj.


A B C D E F 35) 36)



11 : 20

Samspelet i barngruppen i förskolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har in-letts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar för-skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 37) Vi får den kompetensutveckling och handledning vi behöver

för att utveckla goda relationer i barngruppen.

38) Vi arbetar för att skapa en miljö som präglas av respekt, lyhördhet och värme.

39) Vi reflekterar återkommande över vad som påverkar klimatet i en barngrupp och över vår egen roll.

40) Vi ser, uppskattar och tillvaratar barns unika erfarenheter. 41) Vi förmedlar genom praktisk handling att människors olikheter

är en tillgång och att det är spännande och lärorikt att få ta del av hur andra människor tänker, känner och resonerar.

42) Vi uppmuntrar och stimulerar barns förmåga att samspela i grupp för att fördjupa barnens relationer med varandra.

43) Vi är medvetna om lekens betydelse för att utveckla barns samspel och förmåga till inlevelse och empati, och arbetar därför med att skapa förutsättningar för att utveckla barnens lek.

44) Vi arbetar med att barnen ska ha roligt tillsammans, även de som är i olika åldrar, av olika kön eller olika på andra sätt.

45) Vi är uppmärksamma på klimatet i barngruppen och reagerar om något barn regelmässigt utesluts ur andra barns lek, eller på annat sätt inte blir respekterat.

46) Vi stödjer varandra och relationsproblem mellan barnen – eller mellan barn och personal – ses som allas problem.

47) Vi arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling, till exempel mobbning.


A B C D E F 48) 49)



11 : 21

Motverkande av kränkande behandling i förskolan A = Kriteriet kännetecknar inte alls förskolan. B = Diskussioner om hur kriteriet ska uppnås har in-letts. C = Personalen har enats om hur kriterierna ska uppnås. D = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns. E = Skolan kännetecknas till stor del av kriteriet. F = Kriteriet kännetecknar för-skolan. Kriterier att skatta: Vår skattning A B C D E F 50) Vi har återkommande samtal om hur vi, personal och barn,

bemöter varandra.

51) Vi diskutera hur vi kan förebygga diskriminering på grund av kön, sexuell läggning, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosupp-fattning och funktionshinder.

52) Förskolan har en likabehandlingsplan som behandlar såväl det förebyggande arbetet som vilka åtgärder som skall vidtas då diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling av barn inträffar, samt hur åtgärderna följs upp.

53) Diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling kopplas till förskolans sociala klimat, verksamhet och organisation i sin helhet.

54) Orsakerna kring kränkningarna angrips, inte bara symptomen. 55) Vi tar alla signaler rörande diskriminering, trakasserier och annan

kränkande behandling av barn på allvar oavsett om kränkningen utförs av förskolans personal eller av andra barn.

56) Inom arbetslaget förs diskussioner när enskilda eller grupper av barn på olika sätt far illa och/eller kränks. Personalen stödjer varandra inför eventuella åtgärder.

57) Vi tar kontakt med hemmet om ett barn utsätts för diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling.


A B C D E F 58) 59)



11 : 22

Mycket viktigt

Mindre viktigt

Analys Följande analysredskap är taget från Skolverkets hemsida efter godkännande från Skolverket.

Steg 1 Diskussion

För att kunna gå vidare och analysera de värden som skattningen ger är det bra att först diskutera följande frågor:

Utifrån vilket underlag har skattningen gjorts?

Är underlaget tillräckligt eller behöver det kompletteras?

Steg 2 Nulägesbedömning Placera in hur gruppen (ledningsgrupp, arbetslag eller motsvarande)

har skattat kriterierna för indikatorn i nedanstående figur.

Bedöm samtidigt hur viktigt varje enskilt kriterium är för verksam-hetens arbete med indikatorn.

Diskutera, utifrån skattningen av kriterierna, det aktuella läget för verksamhetens samlade arbete med indikatorn.

Kan arbetet med indikatorn bedömas hålla god kvalitet?

A B C D E F



11 : 23

Steg 3 – Hur går vi vidare? Använd resultaten från steg 1 och 2. Bestäm vilka åtgärder som ska satsas på till uppföljningen av arbetet med indikatorn.

I. Vad behöver åtgärdas på en gång? - Vad? - Varför? - Hur? - Vem/vilka gör vad? - När ska det göras?

II. Vad behöver utvecklas? - Vad? - Hur? - Vem/vilka gör vad? - När ska det göras?

III: Vad fungerar bra? Hur ska det säkras? - Vad? - Hur? - Vem/vilka gör vad? - När ska det göras?

IV. Vad kan vänta och varför?

V. När ska vi följa upp och stämma av arbetet?

Documents

SJÄLVSKATTNING FÖR PERSONAL I SKOLA Nold.gavle.se/PageFiles/159527/11_Självskattning.pdf · Elevinflytande – vad och varför . A = Kriteriet kännetecknar inte alls skolan. B