2014‐10‐24

1

Vadkännetecknarframgångsrikaskolorochskolsystem?Stockholm 20 oktober 2014Ulf FredrikssonAvdelningen för internationell pedagogikInstitutionen för pedagogik och didaktikStockholm universitet

Vadkännetecknarframgångsrikaskolorochskolsystem?• Den svenska skolans utveckling enligt PISA

• Framgångsrika skolsystem

• Vad kännetecknar framgångsrika skolsystem?

• Vad är kvalité i skolan?

• Utvecklingen i Sverige

• Vilka lärdomar kan vi dra med hjälp av internationella undersökningar?

• Sammanfattning

2014‐10‐24

2

470

475

480

485

490

495

500

505

510

515

520

2000 2003 2006 2009 2012

Matematik

Läsförståelse

Naturvetenskap

Sverige resultat i PISA 2000‐2012

Matematik:Genomsnittligårligförändringavmedelvärdetimatematik.

2014‐10‐24

3

Matematik:Genomsnittligårligförändringavmedelvärdetimatematik.

Årlig förändring naturvetenskap

2014‐10‐24

4

Årlig förändring naturvetenskap

Läsning:Genomsnittligårligförändring

8

2014‐10‐24

5

SverigespositioniOECD

Läsning:Medelvärdenidenordiskaländerna2000‐2012

440

460

480

500

520

540

560

PISA 2000 PISA 2003 PISA 2006 PISA 2009 PISA 2012

Poän

g på PISA‐skalan

Sverige

Finland

Island

Danmark

Norge

10

2014‐10‐24

6

FramgångsrikaskolsystemAsiatiska länder Anglo‐saxiska länder Övriga

SydkoreaShanghai (Kina)HongkongSingaporeJapan

KanadaNya ZealandAustralien

Finland

11

FramgångsrikaskolsystemFlera länder visar också att det går att förändra resultaten till det bättre:

• Tyskland 

• Polen

• Estland

12

2014‐10‐24

7

Vadkännetecknarframgångsrikautbildningssystem?

PISA 2000 (OECD, 2002):

• Länder med medelvärden över genomsnittet på lästestet låg också under genomsnittet för den betydelse som elevernas ekonomiska, sociala och kulturella bakgrund hade för deras resultat. 

• Kvalité och likvärdighet är inte motstridiga mål för ett utbildningssystem.

• Liten differentiering mellan olika typer av skolor. 

• En hög grad av självstyre på skolnivån.

• Att satsa resurser på skolan är viktigt, men ökade resurser inte i sig är en garanti för att förbättra resultaten. 

• Skolkultur: Skolor som utmärktes av höga förväntningar, lust att lära, fasta ordningsregler och goda relationer mellan lärare och elever. 

• Fokus på elevprestationer.

13

Vadkännetecknarframgångsrikautbildningssystem?PISA 2009 (OECD, 2010) 

• Sammanhållna utbildningssystem.

• Stor frihet för skolor att utforma undervisning och elevutvärdering.

• Nationella test.

• Viktigare hur resurser används än dess storlek.

• Höga lärarlöner viktigare än små klasser.

• Skolor med ett gott skolklimat som inkluderar ordning och reda, ett positivt förhållningssätt bland lärarna och goda relationer mellan lärare och elever lyckas bra.

14

2014‐10‐24

8

Vadkännetecknarframgångsrikautbildningssystem?PISA 2012 (OECD, 2013) • Att satsa på högpresterande elever utesluter inte att också satsa på svaga elever.

• Arbeta med de svagaste eleverna.• Stratifierade skolsystem, med repeterade årskurser och tidig uppdelning av elever på olika linjer, är negativt korrelerat med likvärdighet, och elever i stratifierad system tenderar att vara mindre motiverade än de i mindre stratifierade system. 

• Hur resurser fördelas är minst lika viktigt som storleken på resurserna. 

• Framgångsrika skolsystem tenderar att ha en mer likvärdig fördelning av resurser.

• Skolor i framgångsrika utbildningssystem tenderar att ha mer ansvar för undervisning och utvärdering.

• Skolsystem med en stor andel elever som kommer försent och skolkar tenderar att ha sämre resultat.

15

Vadkännetecknarframgångsrikautbildningssystem?McKinsey‐rapporten (Barber, & Mourshed, 2007):

• Lyckas få de allra duktigaste studenterna att bli lärare. De blivande lärarna rekryteras bland bästa tio procenten av eleverna i varje årskull.

• Lärare får stöd att utveckla sin undervisning. Lärare får tid för fortbildning och fortlöpande utvärdering av sitt arbete.

• Alla barn får den undervisning de behöver. Skolor måste genom fortlöpande utvärdering känna till vad som både är deras styrka och svaghet. System måste finnas som ser till att svaga elever får det stöd som de behöver. Resurser måste styras dit där de kan göra mest nytta.

16

2014‐10‐24

9

Attgenomföraförändringar

Levin (2008) “How to change 5000 schools”:

• Focus on a few key student outcomes that matter most and are most understandable for the public and for educators.

• Put effort into building capacity for improvement (skill).

• Build motivation (will) by taking a positive approach.

• Work to increase public and political support for an effective, thoughtful, and sustained program of improvement.

17

Technische Universität MünchenTUM School of Education

Seven fields of action (Conference of the Ministers of Education, 2001)

(1) Improve language competencies already in preschool

(2) Connections between preschool and primary school

(3) Improve primary school reading literacy

(4) Support of low SES and immigrant students

(5) Quality assurance and quality development in schools on the basis of national standards and outcome related evaluation

(6) Improve professional (e.g. diagnostic or didactical) competencies of teachers

(7) Expansion of all-day schools

2014‐10‐24

10

Finland?• Relativt stor enighet om skolpolitiken – få reformer.

• En högre andel av eleverna än i många andra länder som tidigt får någon form av specialundervisning.

• Många sökande till lärarutbildningen – selektiv antagning till lärarutbildningen.

Vadärkvalitéiutbildning?Hattie (2009) ”Visible learning”:

1. Den enskilde läraren har en avgörande betydelse för elevers prestationer.2. Läraren visar ledarskap, inflytande, omsorg och känslomässigt engagemang i sin undervisning.

3. Läraren intresserar sig för vad enskilda elever tänker och förstår, och arbetar löpande för att ge varje elev feedback på lämplig nivå. Läraren förväntar sig framsteg inte bara av elever som har det lätt för sig utan även av elever med sämre förutsättningar.

4. Läraren är medveten om avsikten med undervisningen och vilka de konkreta målen är. Läraren lägger upp sin undervisning utifrån frågan ”vad händer i nästa steg?” i syfte att minska avståndet mellan elevernas rådande kunskapsnivå och de målsättningar som finns.

5. Läraren situationsanpassar undervisningen och erbjuder eleverna en bred repertoar av metoder för att nå kunskap (experiment, innötning, återberätta för klassen, problemlösning etc.). Det centrala är att läraren synliggör för eleven vad avsikten med övningen är och vilka kriterierna för måluppfyllelse är.

6. Skolledaren medverkar till att skapa skolmiljöer där misstag välkomnas som ett lärotillfälle, där elever känner sig trygga att lära, lära om och utforska nytt.

20

2014‐10‐24

11

Vadärkvalitéiutbildning?

Vad vi vet utifrån forskning kring skolutveckling:

• fokus på prestationer / inlärning

• höga förväntningar

• samarbete / samförstånd bland personalen

• skolledning

• regelbunden utvärdering

• tillfälle att lära 

• skolklimat 

• situation i klassrummet

21

Aframeworkforunderstandingeducationquality(UNESCO,2005)

Learnercharacteristics‐ Aptitude‐ Perseverance‐School readiness‐Prior knowledge‐Barriers to learning

Enabling inputsTeaching and learning‐ Learning time‐ Teaching methods‐ Assessment, feedback, incentives‐ Class size‐ Teaching and learning materials‐ Physical infrastructure and facilities‐ Human resources: teachers, principals, inspectors, supervisors, administrators‐ School governance

Outcomes‐ Literacy, numeracy and life skills‐ Creative and emotional skills‐ Values‐ Social benefits

Context

‐ Economic and labourmarket conditions inthe community‐ Socio‐cultural and religiousfactors

‐ Educational knowledgeand support infrastructure‐ Public resources availablefor education‐ Competitiveness ofthe teaching professionon the labour market‐ National governance andmanagement strategies

‐ Philosophical standpointof teacher and learner‐ Peer effectsParental support‐ Time available forschooling and homework

‐ National standards‐ Public expectations‐ Labour market demands‐ Globalization

22

2014‐10‐24

12

Endefintionavkvalitetiutbildning• “..qualitative dimensions means much more than the quality of education as customarily defined and judged by student learning achievements, in terms of traditional curriculum and standards. Quality (.....) also pertains to the relevance of what is taught and learned ‐ to how well its fits the present and future needs of the particular learners in question, given their particular circumstances and prospects. It also refers to significant changes in the educational system itself, in the nature of its inputs (students, teachers, facilities, equipment, and supplies); its objectives, curriculum and educational technologies; and its socioeconomic, cultural and political environment.” (Coombs, 1985, s. 105)

23

Gårdetattmätakvalité?Kvalitet:kontrolloch/ellerutveckling

• Kvalitetskontroll: inspektioner, nationella test ‐myndighetskontroll

• Kvalitetsutveckling: självutvärdering ‐ egen aktivitetet på skolor

• Formativ och summativ utvärdering

24

2014‐10‐24

13

Slutsatsersålångt….• Betydelsen av att ha kompetenta lärare.

• Likvärdighet och goda resultat hänger ihop.

• Satsa på de svaga eleverna.

• Viktigt att använda resurser rätt.

25

Vadbehöverkompetentalärarekunna?

• Kunskaper inom relevanta ämnesområden;

• Pedagogiska färdigheter, bl.a. förmåga att kunna använda olika typer av undervisningsstrategier;

• Reflektion och förmåga till självkritik;

• Empati, och en respekt för andra människor;

• Organisatoriska färdigheter

26OECD “Quality in Teaching” (1994)

2014‐10‐24

14

Vadbehöverkompetentalärarekunna?• Organisera elevers möjligheter att lära.

• Följa och stödja elevers utveckling.

• Hantera mångfalden bland elever.

• Utveckla elevers vilja att lära.

• Arbeta tillsammans.

• Delta i arbete kring skolutveckling.

• Stödja föräldrars och närsamhällets engagemang för skolan. 

• Använda modern teknologi i undervisningen.

• Hantera professionella uppgifter och etiska utmaningar.

• Sköta sin egen professionella utveckling.

Perrenoud (1999)

27

Svenskalärare

• Internationellt sett är svenska lärare relativt välutbildade. (TIMSS, 2012)

• Nio av tio svenska lärare tycker om att arbeta på sin nuvarande skola. Svenska rektorer och lärare är nöjda med sina insatser. (TALIS, 2014)

• Svenska lärare upplever att de har goda relationer med eleverna och att de kan få eleverna att känna att de kan göra bra ifrån sig i skolarbetet. (TALIS, 2014)

• Svenska rektorer har en stark ledarskapsutbildning. (TALIS, 2014)

28

2014‐10‐24

15

Svenskalärare• Fem procent av de svenska lärarna upplever att deras yrke har hög status i samhället. I Finland är motsvarande siffra 59 procent. Genomsnittet i TALIS är 31 procent. (TALIS, 2014)

• Bara drygt varannan svensk lärare uppger att de skulle välja att bli lärare igen och det är den lägsta siffran bland alla länder i undersökningen. (TALIS, 2014)

• Svenska lärare får mindre kompetensutveckling och deltar sällan i introduktions‐ och mentorskapsverksamheter. (TALIS, 2014)

• Ogiltig frånvaro, sen ankomst och hot och glåpord bland elever är vanligare i Sverige. När det gäller ogiltig frånvaro ligger Sverige i topp tätt följt av Finland. (TALIS, 2014)

29

Svenskalärare• I jämförelse med andra lärare i undersökningen uppger svenska lärare att de arbetar fler timmar i veckan och att de ägnar sig åt undervisning i mindre grad och administration i högre grad. (TALIS, 2014)

• Svenska rektorer har lite tid att vara pedagogiska ledare. Svenska rektorer hör till dem som använder mest tid till administration. (TALIS, 2014)

• Sannolikheten är hälften så stor att svenska lärare med lång yrkeserfarenhet arbetar på en skola med hög andel elever från socioekonomiskt mindre gynnade hem. (TALIS, 2014)

• Svenska lärare får i mindre utsträckning återkoppling på sin undervisning. Fler än genomsnittet uppger att de aldrig fått återkoppling. (TALIS, 2014)

30

2014‐10‐24

16

MellanskolvariationiSverigeenligtPISA

0%

2%

4%

6%

8%

10%

12%

14%

16%

18%

20%

2000 2003 2006 2009 2012

Läs Ma NV

Skillnadermellaneleverdentotalavariationen

År Den totala variationen i Sverige som en procentuell andel av den genomsnittliga variationen för samtliga OECD‐länder = 100 procent

2000 92

2009 112

2012 127

32

2014‐10‐24

17

Skillnaderberoendepåsocio‐ekonomiskbakgrundÅr Hur mycket resultatet på PISA:s läsprov ökar 

med  en poängs ökning på indexet för socio‐ekonomisk bakgrund

Sverige Genomsnitt OECD

2000 36 41

2009 43 39

2012 38 37

33

SkillnadermellaninföddaeleverochelevermedutländskbakgrundÅr Skillnaden  i poäng mellan infödda elever 

(eleven och minst en av föräldrarna födda i Sverige) och elever med utländsk bakgrund (elever födda i Sverige med båda föräldrar födda utomlands samt elever födda utomlands med båda föräldrar födda utomlands)

2000 51

2009 65

2012 63

34

2014‐10‐24

18

Medelvärdensamtligaeleverochinföddaelever

460

470

480

490

500

510

520

530

1 2 3 4 5

Läsning 2000‐2012

alla

Infödda

35

Skillnadermellanpojkarochflickor

År Skillnaden  i poäng mellan pojkar och flickor

2000 37

2009 46

2012 51

36

2014‐10‐24

19

Läsning:Skillnadmellanflickorochpojkar

37

SkillnadermellanSverigeochOECD:Percentiler

‐40

‐30

‐20

‐10

0

10

20

30

p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95

Skillnad

 i poäng mot OEC

D

Matematik 2003 Matematik 2012

‐40

‐30

‐20

‐10

0

10

20

30

p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95

Skillnad

 i poäng mot OEC

D

Läsförståelse 2000 Läsförståelse 2012

‐40

‐30

‐20

‐10

0

10

20

30

p5 p10 p25 p50 p75 p90 p95

Skillnad

 i poäng mot OEC

D

Naturvetenskap 2006 Naturvetenskap 2012

2014‐10‐24

20

Likvärdighet• Spridningen har ökat.

• Ökad mellanskolvarians (men en svag förbättring i matematik)

• Skillnader mellan pojkar och flickor ökar.

Vadkanliggabakomdeförsämraderesultaten?Komplext problem – flera orsaker.

• Inte ett ämnesproblem utan systemproblem.

• Inte ett resultat av en högre andel elever med utländsk bakgrund.

• 2000 fick de svenska eleverna betyg i mindre utsträckning och hade centrala prov i mindre utsträckning än 2012.

Tänkbara orsaker:

• Minskad likvärdighet: Skolsegregation, skolvalsreformen

• Attityder till skolan: Lägre intresse för och samhörighet med skolan från eleverna?

• Undervisningsformer: mer individualiserade arbetsformer

• Förändrade läsvanor: försämrad läsning – påverkar inte bara läsningen?

2014‐10‐24

21

Vilkalärdomarkanvidramedhjälpavinternationellaundersökningar?

• Förbättra likvärdigheten i systemet.

• Satsa på de svaga eleverna.

• Arbeta med lärarkompetens – personalutbildning.

• Förbättra rekryteringen till lärarutbildningen.

• Ge skolledare mer möjligheter att vara pedagogiska ledare.

• Vända utvecklingen i läsning (öka kunskaper om elevers lärande av läsning, förbättrad kartläggning, tidigt stöd, arbeta mer strukturerat, arbeta med läsutveckling efter att eleverna lärt läsningens grunder, arbeta med läsning och skrivning i alla skolans ämnen). 

Sammanfattning(I)• Svenska elevers resultat enligt PISA har försämrats både i jämförelse över tid och i jämförelse med andra länder.

• Framgångsrikta utbildningssystem: Sydkorea, Shanghai (Kina), Hongkong, Singapore, Japan, Kanada, Nya Zealand, Australien och Finland

• Känntecken på framgångsrika utbildningssystem: likvärdighet, välutbildade lärare, självstyre på skolnivån, gott skolklimat , satsar på de svaga eleverna, använder resurser rätt.

• Kvalité: vad det är och går det att mäta?

• Kompetenta lärare: kunskaper inom relevanta ämnesområden, pedagogiska färdigheter, reflektion och förmåga till självkritik; empati, organisatoriska färdigheter

2014‐10‐24

22

Sammanfattning(II)• Svenska lärare: relativt sett välutbildade, men missnöjda med sin arbetssituation

• Likvärdigheten: större skillnader mellan elever och större skillnader mellan skolor, den största försämringen bland de svagaste eleverna i läsning och naturvetenskap.

• Vad ligger bakom Sveriges försämrade resultat: försämrad likvärdighet, förändrade attityder till skolan, undervisningsformer, förändrade läsvanor

• Lärdomar?

PISA rapporterna kan laddas ner ifrån:http://www.skolverket.se

• Fredriksson, U. & Taube, K. (2012) Läsning, Läsvanor och Läsundersökningar. Lund: Studentlitteratur

• Skolverket (2014) Grundskolan i internationella kunskapsmätningar.Stockholm: Skolverket

ulf.fredriksson@edu.su.se

44