Kirunas bågskyttar spänner bågen med ny anläggning, sid 3

w w w.lkabframtid.comN r 4Ma j2 011

”Länsstyrelsen har fel, LKAB arbetar med en avvecklingplan” Sid 2

”Mina första klackeskor” GästkrönikörInger JunkkaSID 7

Tävla och vinn

rycksäck!

Gå in på www. lkabframtid.com och tävla.

Sjön ska bli gruva igen30 miljoner kubikmeter vatten. En hel sjö. Först måste allt vatten pumpas bort innan dagbrottet Leveäniemi åter kan tas i bruk.

Ett arbete som kommer att resultera i stän-dig vårflod - i två år. Sid 4-5

Gruvstadsparken – så blir detKiruna får en ny park - Iggesundsparken - som ska fungera som en grön barriär mel-lan gruvområdet och samhället. Parken blir

Sveriges första rörliga park, då den kom-mer att flytta med gruvbrytningen i den takt deformationerna förflyttas. Sid 3

Hellner ny LKAB-trainee”Jag tänker på min framtid utöver skid-åkningen” Sid 9

Drömjobbet för de ungaNu söker Jesper egen bostad. Sid 2

Kina omättligt på stålKina konsumerar fyra gånger mer stål än hela Europa. Sid 6-7

Trotjänare pensionerasDm3-loken på sista resan. Sid 9

En gång gruva, i dag till synes en sjö, men nu ska Leveäniemi åter aktiveras som dagbrott och vattnet pumpas bort. Foto: Fredric Alm

Sid 10

2 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 3

KIRUNAI drygt 40 år har Kirunas båg-skyttar hållit till på Ön. Nu är det slut med det. Till hösten flyttar klubben till en ny anläggning.

Det är markdeformationer-na som gör att bågskyttarna måste flytta på sig. De senaste åren har anläggningen legat inom LKAB:s industriområde. I enlighet med minerallagen ersätter nu LKAB skjutbana, skjutvall, klubbhus och tavel-förråd. – Det känns jättebra. Många är uppåt värre och ser fram emot att få skjuta på den nya banan, säger klubbens banan-svarige Arne Lundström, som gillar den nya placeringen in-till golfbanan. – Det är ingen dum plats och den ligger inte alltför långt ut från stan så det blir lätt att ta sig dit. För bågskyt-tet är det väldigt viktigt att ha möjligheten till en fullvärdig bågskytteanläggning på lika villkor. I oktober ska den nya an-läggningen stå klar. ÅSA PoroMAA

Ny bana för alla bågskyttar

Snart flyttar Arne Lundström och bågskytteklubben från Ön. Foto: Åsa Poromaa

KIRUNASnart är det dags för sommar-jobbarna i LKAB igen.

En av ungdomarna som valt att jobba inom gruvindustrin är Jesper Johansson 20 år i Kiruna.

– Det känns riktigt bra. Det är både bra löner, arbetsupp-gifter och förmåner.

”Jag längtar efter att få tjäna egna pengar”

Jesper Johansson är ung i Kiruna: – Lön och förmåner hos LKAB lockar, nu vill jag ha en egen bostad. Foto: Ulrika Westerberg

KIRUNATrots läget mellan stadshuset och bolagshotellet är det få Kirunabor som känner till Iggesundsparken. Snart är det platsen för den första delen av Gruvstadspark 1.

I dag liknar platsen för den gamla handelsträdgården mer en bortglömd tomt än en triv-sam park. Det gillas av Mag-nus Lindmark, gruppchef på Sweco och projektledare för arbetet med parken.

– Det känns roligt att få stäl-la i ordning en sådan här fin plats. Inte minst för att den är så anonym, säger han som är ivrig att få komma igång.

– Vi har planerat och plane-rat och nu händer det äntligen. Jag tror att Kirunaborna vän-tar på att det ska hända något fysiskt närmare centrala Kiru-na i stadsomvandlingen. Man bygger ny järnväg och har ersatt avloppsledningar och kraftförsörjning, men parken är någonting som de själva kan uppleva.

DäMpAR TRAfIKLJUDVi besöker parken en dag i maj. Gruvberget ståtar i bak-grunden. Bolagshotellet och ingenjörsvillan kikar fram mellan träd och buskar. Tra-fikljudet är dämpat. I stället är det kvittret av fåglar vi hör.

I dag kan det vara svårt att hitta till parken. Men det ska en upplyst entré i stålskär-

NAMNET IGGESUNDSpARKEN kommer från Gula raden där hustypen hämtades från Iggesunds bruk. År 1900 byggdes sex hus av den här typen, varav tre finns kvar på sina ursprungliga platser på Hjalmar Lundbohmsvägen. Det var när den ursprungliga röda färgen ändrades till ockragul som husen fick namnet Gula raden.

GRUvSTADSpARKEN fungerar som en barriär mellan gruvan och samhället och gör att boende närmast deforma-tionsområdet slipper ha gruvmark som granne. Parken kommer att vara i stän-dig rörelse så länge gruvbrytningen pågår och förflyttas in mot samhället i samma takt som deformationerna rör sig.

FAKTA:

mar mot korsningen Gruv-vägen-Hjalmar Lundbohms-vägen råda bot på. ramper ska öka tillgängligheten och en samlingsplats med sittplat-ser och en eldstad ska locka till avkoppling och aktiviteter. Precis som lekplatsen.

Själv ser Magnus Lindmark särskilt fram emot ett inslag i parken – skivor av grafisk betong med motiv av Borg Meschfotografier.

– Det blir spännande att se hur man lyckas med tekniken att gjuta in fotografier på be-tong.

Mikael Westerlund, LKAB:s verksamhetschef för plane-ring inom samhällsomvand-lingen, är mycket nöjd med samarbetet mellan LKAB och kommunen i projektarbetet.

TREvLIG MILJÖ– Det här är ett både roligt och spännande arbete. På sätt och vis är det starten på en ny fas av samhällsomvandlingen och då är det roligt att vi tillsam-mans med kommunen kan skapa en trevlig miljö för Ki-runaborna att vistas i - som-mar som vinter, säger han.

Christer Vinsa är kommu-nens projektchef för stadsom-vandlingen. också han är nöjd med att arbetet med Iggesund-sparken kommer igång.

– I och med det här övergår

En ny park i rörelse

Det känns roligt att få ställa i ordning en sådan här fin plats

vi från planeringsfas till utfö-randefas. Det här är det första synliga resultatet av kommu-nens och LKAB:s långsiktiga samarbete och planläggning som omsätts i praktiken, säger han.

ÅSA PoroMAA

Parken får en fin entré mot korsningen Gruvvägen-Hjalmar Lundbohms-vägen.

Äntligen får projektledaren Mag-nus Lindmark sätta igång med arbetet med parken. Foto: Åsa Poromaa

Den runda festplatsen har plats för både möbler och eldstad. Härifrån får besökarna också en fin vy över gruvberget, bolagshotellet och ingenjörsvillan.

ALLVARLIGT TALAT!

Stämmer det att LKAB vägrar göra en avvecklings-plan för Malmberget?– Nej det stämmer inte. Vi arbetar med en avvecklings-plan för Malmberget och det är något som länsstyrelsen känner till. Vi förhandlar med Gällivare kommun där vi nu håller på med ett ram-avtal och motsätter oss inte en avvecklingsplan.

Anders furbeck

Men vad motsätter ni er då? – Vi vill inte ha en avveck-lingsplan som ett villkor i en kommande miljödom för Malmberget. Det är två skil-da saker, tycker vi. Nu jobbar vi intensivt med en avveck-lingsplan för Malmberget till-sammans med kommunen. I Förhandlingarna pratar vi även om komunens utveck-ling. Frågorna hänger ihop.

Varför finns inte några synliga resultat?– Det kan inte synas något förrän vi är överens med Gällivare kommun och för-handlingar pågår. I februari presenterade LKAB den nya påverkansplanen för Malm-berget i olika delar fram till år 2027. Vi drar nya gränser för industriområdet på flera platser. Vårt eget bostads-område Johannes i Malmber-get håller på att avvecklas.

MArITHA MoSSBErG

MALMBERGETUnder två månader i sommar kommer 80 konstnärer till Malmberget. Det är projektet ”Tomma rum” som under flera år besökt mindre orter i Sverige för att hitta inspiration och jobba.

LKAB lånar ut två lägenheter på Bolagsvägen i Malmberget och en ateljé på Gunillaskolan till deltagarna för att stödja kulturarbetarna. Gällivare kommuns kul-turavdelning hjälper också till med flera praktiska saker för att konstnärsprojektet ska kunna genomföras. Varje ons-dag från 14 juni till 14 augusti kommer allmänheten att bju-das in till vernissage på olika platser i Gällivare och Malm-berget. MArITHA MoSSBErG

Tomma rum skapar konst

Anna Neander från Tomma rum, Tord Pettersson, konstnär från Malmberget och projektets kon-taktperson, samt Daniel Torarp från Tomma rum. Foto: Maritha Mossberg

Minskat fläktbullerMALMBERGETNu görs insatser för att dämpa bullret från LKAB:s indu-striområde i vitåfors. Under 2011 kommer åtgärderna att genomföras för att försöka minska det störande ljudet från fläktar.

En stor dånande fläkt finns vid det som kallas Alliansen

på LKAB:s industriområde en bit upp på berget ovanför samhället Koskullskulle. Fläk-ten blåser ut den använda luf-ten från gruvan flera hundra meter ner i marken. Tidigare har liknande fläktar place-rats under jord för att minska störningarna. I ett par år har arbetet pågått med att lokali-sera olika ljudkällor som kan orsaka störningar.

– Utblåset kommer att vri-das så att den pekar mot norr istället. Hjälper inte det så ska vi utreda möjligheterna att montera någon form av

ljuddämpare, säger Mikael Isaksson sektionschef för infrastrukturen vid LKAB i Malmberget.

Bullerdämpningen beräk-nas kosta cirka 150 000 kro-nor. Utredningen som gjorts om buller från industriområ-det är omfattande och innefat-tar också ljud från transporter av olika slag.

– Vi vill att det utförs nog-grannare mätningar hos dem som blir störda för att vara säkra på att det verkligen är fläkten som bullrar högst, me-nar robert Hansson, plane-

ringsingenjör under jord vid LKAB i Malmberget.

MArITHA MoSSBErG

20-årige Jesper Johansson i Kiruna har ett par veckor kvar innan han tar examen från Yr-kesprogrammet, men han har redan tagit steget ut i arbets-livet. Jesper har fått sommar-vikariat som skipreparatör i Kirunagruvan och ska med sina 24 kollegor på rullande treskift sköta underhållet av skiparna som förser verken med malm från underjorden. och medan flera av Jespers klasskamrater valt att ta det lugnt de sista skolveckorna så har han själv knappt kunnat sitta still.

”NäSTAN ALLA vILL TILL LKAB”– Jag har verkligen längtat ef-ter att få börja arbeta och att tjäna mina egna pengar. Näs-tan alla man pratar med vill ju jobba på LKAB. Lönen och förmåner man har som LKAB-anställd såsom träningskort och tandvård och det är ju jät-tebra.

I år har 2 500 personer sökt de 500 sommarjobben på LKAB.

Det här ger mig verkligen möjlighet att starta ett eget liv

Arbetslösheten i Kiruna och Gällivare ligger under riksge-nomsnittet och är lägst i Norr-botten.

Med en lön på cirka 18 000 kr efter skatt räknar Jesper

först och främst med att kun-na spara en del pengar.

– Sen så bor jag fortfarande hemma så jag hoppas att jag kan få tag på en hyreslägenhet.

– Som jag ser det så ger det

här mig verkligen möjligheten att starta upp ett eget liv, säger Jesper Johansson.

ULrIKA WESTErBErG

Lotta fogdekommunikationsdirektör LKAB:

Nu blir det ren cirkusmed LKABKIRUNA/MALMBERGETI år bjuder LKAB på Cirkus Maximum för anställda med familjer i Kiruna den 18 juni och Malmberget dagen därpå.

– LKAB skall vara ett attrak-tivt företag att arbeta i, och därför arrangerar vi familje-dagar för personalen årligen. I år blir det cirkus i två dagar på två orter, säger Grete Solvang Stoltz, personaldirektör.

I Kiruna hålls cirkusen vid Matojärvi och i Malmberget vid Gunillaplan. Det blir före-ställningar både kl 15.00 och 19.00 på respektive ort. An-ställda i Svappavaara får välja cirkusort.

Anmälningar sker till birgitta.kohler@lkab.com och elisabeth.junglind@lkab.com. Mer information för persona-len finns på LKAB Insidan.

MAUrITZ MAGNUSSoN

HALLÅ DÄR...

chef för samhällsomvandlingen vid LKAB.

fAKTA oM LUfT I MALMBERGSGRUvAN:Varje år hanteras 46 miljarder kubik luft i gruvan i Malmberget. Det är lika med 46 miljoner ton. LKAB i Malmberget han-terar mer luft än malm varje år räknat per ton. Maxkapaciteten för friskluft-hantering i gruvan är 10 miljoner kubik varje timme. I gruvan finns friskluftin-tag på åtta platser – ett för varje gruv-område. Luftmängden är väl tilltagen i gruvan eftersom det inte finns något regelsystem för att klara miljön på ar-betsplatserna i gruvan.

FAKTA:

Det har kommit en ny tidning från LKAB. Vad är LKAB Magazine? – Tidningen är tvåspråkig, både på engelska och svenska. Den berättar om LKAB:s pro-duktion, framtida mål, sam-hällsomvandling och mycket mer. Läckert och lättillgängligt presenterat, tycker jag.Varför en ny tidning? – Vi behöver kommunicera med besökare och andra som är intresserade av LKAB, men som inte bor i Malmfälten och får LKAB Framtid i brevlådan. Intresset är stort och växande bland såväl turister som be-slutsfattare på olika nivåer. JoHANNA FoGMAN

4 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 5

SvAppAvAARALKAB:s planer på tre nya dag-brott innan år 2015 kommer allt närmare verklighet.

LKAB ska nå en årsproduktion på 35-40 miljoner ton färdiga järnmalmsprodukter.

30 MILJoNER KUBIKMETERLKAB:s styrelse har beviljat koncernen 150 miljoner kro-nor till installation och drift av pumpanläggning med till-hörande ledningar för töm-ning av dagbrottet.

– Det vi ser framför oss nu är att kunna starta upp pro-duktionen i Leveäniemi un-der 2014 för att året därefter köra full produktion. Men det förutsätter att vi först erhål-ler miljötillstånd från Miljö-domstolen, förtydligar Peder Nensén.

fÖRSTA SALvAN I MERTAINENI Mertainen sköts första sal-van i mitten av maj, och nu körs provbrytningen igång. Maximalt 300 000 ton malm får provbrytas i dagbrottet vil-ket ska ge ca 160 000 ton rå-gods. Hittills har fyndigheten endast labbtestats och pilottes-

Leveäniemi nästa gruva

Leveäniemis dagbrott är 110 meter från topp till botten. Vattennivån har ett djup på 85 meter. Nästa fas blir att tömma gruvan på vatten. Foto: Fredric Alm

tats. Härnäst väntas fullskale-tester innan LKAB till hösten kan presentera vilka produk-ter som går att utvinna från dagbrottet i Mertainen.

pRoDUKTIoN I GRUvBERGETParallellt med detta går LKAB fortfarande i väntans tider när det gäller Högsta domstolens beslut angående miljötillstån-det för Gruvberget. I väntan på att domen vunnit laga kraft och efter besked från tillsyns-myndigheten har bolaget kun-nat fortsätta produktionen i Gruvberget och under maj–juni skall den nya kross- och sovringsanläggningen kunna varmköras.

Men tre gruvor i samma område med totalt 3-4 olika rågodskvalitéer kräver sin hantering.

– Vi skissar på olika lös-ningar för hantering av de nya malmerna och hur de skall implementeras i våra befint-liga produktionsanläggningar, förklarar Peder Nensén.

Sammanlagt beräknas de tre fyndigheterna i Svappa-vaara generera 10-14 miljo-ner ton rågods per år.

ULrIKA WESTErBErG

”Ett snyggare Malmberget”MALMBERGETför tredje året i rad ska Malm-berget göras prydligare. LKAB tillsammans med Gällivare kommun och andra aktörer deltar i ”Ett snyggare Malm-berget”.

– Avvecklingen av Malmber-get till följd av gruvornas ut-bredning får inte bli en ursäkt för att inte hålla det rent och fint. Vi vill engagera alla i att hålla det attraktivt. Det finns mycket att göra – bara fan-tasin och engagemanget hos människor sätter gränser för hur vi kan göra Malmberget trivsammare, säger Mats Pet-tersson utvecklingschef för samhällsomvandlingen vid LKAB.

Tidigare somrar har bland annat städning, utsmyckning med blommor och rensning av sly gjorts. Under vintern har projektet samarbetat med bland annat MAIF i Kåkstan och dekorerat träd med belys-ning där och längs Järnvägs-gatan. Den här sommaren kommer arbetet att utökas kraftigt.

– Alla kan ta ansvar för ett snyggare Malmberget, menar Mats Pettersson.

Två extrainsatta trivselkväl-lar i Svanparken i Malmber-get planeras med musik och underhållning. Första trivsel-kvällen hålls den 15 juni.

Allmänheten kan lämna förslag och delta i utlottning av priser, föreningar kan tjäna pengar på att hjälpa till. Iidén lämnas på LKAB:s informa-tionskontor i f d Gunillasko-lan, som är öppet vardagar kl 12 – 14.

Det går också att mejla för-slag till: esm@lkab.com. MArITHA MoSSBErG

Vi skissar på olika lösningar för hantering av de nya malmernaSå ska malmskatten bärgas

SvAppAvAARAEn kubikmeter vatten per sekund ska under två års tid pumpas upp ur dagbrottet Leveäniemi. Totalt handlar det om en vattenvolym i storleks-ordning 50 st Globen som ska ledas ut i Liukattijoki.

– Det kommer att kunna liknas vid en vårflod, förklarar peder Nensén som är projekt-chef för LKABs nya gruvor.

Med hjälp av två pumpstatio-ner, en på en flotte i dagbrot-tet och en på land, ska vattnet pumpas upp ur Leveäniemi

genom ledningar till dagbrot-tets högsta punkt för att sedan med självfall ledas ner mot Nores Damm via Liukattijoki till Torneälv.

TÖMT INoM TvÅ ÅRDet är första gången som LKAB tar sig an ett liknande projekt, därför har bolaget tagit hjälp av en entreprenör med erfarenhet. Får LKAB ett positivt beslut av länsstyrelsen angående markavvattnings-tillstånd väntas tömningen av Leveäniemi inledas i oktober 2011.

Beräkningar gjorda utifrån bäcksystemets förutsättning-ar visar att det är rimligt att pumpa ur 1 kubikmeter vat-ten per sekund utan att orsaka någon nämnvärd inverkan på miljön. Går allt enligt tidplan så beräknas dagbrottet, med viss naturlig vattentillström-ning inräknad, vara tömt inom två år.

fINfÖRDELNING Av vATTNET– Det vi jobbar på just nu är att ta fram en bra lösning på att finfördela vattnet i sam-band med att vattnet rinner

ut i bäcken. Det är viktigt för att inte orsaka grumligt vatten, berättar Peder Nensén.

KoNTRoLLpRoGRAM fÖR TÖMNINGEfter att malmbrytningen i Leveäniemi lades ner 1983 har dagbrottet naturligt fyllts med grundvatten och regnvat-ten. Idag bildar dagbrottet en 85 meter djup sjö som rym-mer 30 miljoner kubikmeter vatten.

– Enligt LKABs nuvarande kännedom finns ingen mer omfattande biologisk aktivitet

i sjön och inte heller några större fiskar. om LKAB under pågående tömning stöter på större fisk kommer detta han-teras på lämpligt vis, exempel-vis utfiskning av kvarvarande vattenvolym.

JäMNA fLÖDENMen en tömning medför också utmaningar. Enligt Peder Nen-sén handlar det främst om att lyckas hålla igång pumpning-en vintertid men också om att hantera ett jämnt flöde för att inte orsaka svallöversväm-ningar i vattendragen.

– Vi kommer därför att ha en daglig rondering med ett antal kontrollpunkter där vi mäter vattennivån. Når vat-tennivån den så kallade larm-

KIRUNALKAB:s bygge av damm och kanal i Luossajärvi påverkar sommarens friluftsliv. Detta eftersom anslutningarna till sjön och ädnamvaaraleden stängs för allmänheten.

Aktiviteterna kring Viscaria fortsätter. Dessutom intensi-

fieras arbetet med dammen i Luossajärvi. Därför stängs an-slutningarna till sjön och Äd-namvaaraleden.

– Det är tråkigt att vi hin-drar Kirunaborna från att ta sig till friluftsområden som de är vana att vistas i, men det handlar om säkerhet. Det här är arbetsområden med många

tunga fordon och därför är det riskfyllt att vistas här, sä-ger LKAB:s projektledare Pia Lindholm och förklarar varför man stängde anslutningen till Ädnamvaaraleden via Visca-ria i vintras:

– Ambitionen var att hålla öppet så länge som möjligt, men i slutet av säsongen

tvingades vi ändå stänga för att inte riskera allmänhetens säkerhet.

Den 17 september öppnas området norr om sjön för all-mänheten igen. Då med en bra tillfart till Luossajärvi i norr, en bra parkering och en väl fungerande led.

– Det ska vi fira med en

invigning då LKAB och Tra-fikverket bjuder på fika och informerar om utförda och framtida arbeten, säger Pia Lindholm.

Skoterkulverten som har anslutit till södra Luossajärvi stängs permanent på grund av dammen. Ädnamvaara kan nås från Holmajärvi under sommaren.

ÅSA PoroMAA

Luossajärvi stängs under sommaren

Peder Nensén.

Lars-Eric Aaro delade ut pris. Foto: Daniel olausson/Media Tales

Det är för allmänhetens säkerhet som projektledaren Pia Lindholm tvingas stänga anslutningarna till sjön under sommaren. Till hösten öppnas den norra sidan av sjön med en invigning. Foto: Åsa Poromaa

FAKTA:LEvEäNIEMI Leveäniemi ligger 2,5 km väster om samhället Svappavaara i Kiruna kommun, Norrbottens län.1897 upptäckte Frans Albert Franck järnmalm i Leveäniemi.1950 SGU fick i uppdrag att undersöka storleken på fyndigheten. LKAB inledde provbrytning. 1961 beslutade LKAB att starta ett dagbrott.

1964 gruvbrytningen inleddes.1965 anrikningsverket stod klart.1969 kulsinterverk startades.1983 lågkonjunkturen stängde gruvan.Innan dagbrottet stängdes hann LKAB nå 110 meters djup och producera totalt 50 miljoner ton malm.MALMKRoppEN stupar i 50 grader mot nord-nordost och har formen av ett segelbåtskrov. Malmen består av magnetit och martit.

gränsen minskar vi pump-ningen. räcker inte det stänger vi av pumparna, säger Peder Nensén.

ULrIKA WESTErBErG

GÄLLIVArE Företagare i nio kategorier fick ta emot utmär-kelser vid Årets näringslivs-gala i Gällivare. LKAB delade bland annat ut pris till Årets kvinnliga företagare, Elisa-beth Landby, Sole Adventure & Event AB. LKAB med dotterbolag fick ta emot årets exportpris för ett långsiktigt, professionellt och konsekvent arbete med sina dotterbolag som lett till en framgångsrik aktör. JoHANNA FoGMAN

LKAB gav och fick pris

6 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 7

GÄSTKRÖNIKAN

Malmberget i slutet av maj 1965 – då samhället var i sin mest praktfulla storhet. Kaptensvägen sträckte sig från Torget till långt upp på backen där man vek av uppåt Kilen. Björkarna längs ”paradgatan” – Kaptensvägen - hade precis börjat slå ut och luften hade sakta värmts upp av den tidiga försommarso-len och nätterna var ljusa.

Som glad åttaåring sprang jag snabbt ut från vår port på Kaptensvägen 20 A, mitt emot högre allmänna läroverket. Kvickt kollade jag skyltfönstret i pappershandeln som låg i gatuplan och så sprang jag in till tant Sonja på Kaptenshör-nan och sa hej.

Slöjd-Anders passe-rade jag mest varje dag och hörde mig givetvis för om det kommit nå-got nytt till Barbie. På söndagarna var det ma-tiné på roxybiografen. Affischerna med svartvita fotografier från kommande film fanns uppsatta. Farbror Hellström promenerade runt biogra-fen rökandes cigarr i ett långt munstycke.

I skolan tränade vi sommarpsalmer med vår fröken, Anita Lind. Bänkarna städades och varje dag hade jag med mig något hem. Det kunde vara en teckning, en skrivbok med kommentarer från fröken och ibland en nästan slutvässad gul blyertspenna. och tänka sig – vi gick i skolan även på lördagar!

Avslutningsdagen i klass 2 har jag speciella minnen från. Mamma och jag hade varit och provat skor – först på Öst-mans och sedan på Konsums Manufaktur. Än i dag kan jag komma ihåg doften av riktigt skinn från skoavdelningen.

Här pratar vi om Norrskensgallerian i Gällivare som om det skulle vara något nytt vi har begåvats med. Det hade vi redan på tidigt 60-tal i Malmberget. Hos Konsum Manufaktur kunde det mesta inhandlas – på bottenvåningen fanns skor, slipsar, skjortor, underkläder och diverse nödvändiga accessoarer. En trappa upp såldes tyg på metervara, kläder till mamma och oss barn. I källarplan fanns allt annat oumbärligt som spik, hammare, och råttfällor.

Skorna – det blev ett par i nougatfärgat skinn, med spet-sig tå och spänne i guldfärg, och som modet då föreskrev för 8-åringar - med taxklack, i storlek 32. Mina första ”klacke-skor”.

Jag minns att klänning, skor och knästrumpor låg ordent-ligt framlagda redan kvällen innan avslutningsdagen och kvällen var sommarvarm.

Avslutningen blev en fullständig katastrof! Under natten hade det fallit 15 centimeter nysnö. Jag klädde mig gråtande och försökte övertala mamma att låta mig gå till skolan i mina nya sommarskor med guldspänne – men icke.

Promenaden till skolan Blå Måsen – där Blåbands Lasse hade butik i källaren - på Västra Kyrkogatan genomfördes iklädd täckjacka, vantar, mössa och på fötterna hade jag gum-mistövlar. I handen hade jag mina nya skor som snabbt kom på så fort vi kom in i skolan.

Inger Junkkafödd söndagen 3 juni 1956. Egen företagare i turist-branschen. Under 25 år har hon drivit anläggningen i Stora Sjöfallet med hotell och restaurang i Gällivares fjällvärld, som är hennes plats på jorden. Inte för att hon inte har sett något annat - utan just därför.

Avslutningen blev en fullständig katastrof!

pEKINGpeking-oS 2008 var en sym-bol för Kinas återkomst som supermakt på mer än ett sätt. Inte bara var spelen större och dyrare än något tidigare. oS-arenan ”fågelboet” var dessutom omsluten av en 45 000 ton stålbur. Arkitektu-ren illustrerade kinesernas glu-pande aptit på naturresurser.

Kina använde 565 miljoner ton 2009. Det är fyra gånger mer än hela Europa, enligt World Steel organisations statistik.

Men förutom oS-arenor, var-för behöver kineserna så mycket stål egentligen?

Den stora förklaringen är städer och vägar.

Många i Sverige tror fortfa-rande att Kina är några sky-skrapor i Shanghai och Hong-kong och resten risfält. Det är fel. Var man än reser i landet idag: från Inre Mongoliets ök-nar till Hainans tropiska sand-stränder, från Manchuriets barrskogar till den tibetanska högplatån i väst ser man en sak: Byggen. Lyftkranar och stålskelett av kommande hög-hus. Kina urbaniseras snabbt. Idag lever ungefär hälften av de 1,3 miljarder kineserna i städer. Till år 2025 förutspås ytterligare 350 miljoner kine-ser ha blivit stadsbor. Det är mer än ett helt USA som be-höver någonstans att bo och arbeta.

De kommer också att vilja åka till varandra. Under kom-mande fem år planerar Kina att bygga 31 000 kilometer

motorväg – 17 gånger mer än vad det totalt finns i Sve-rige. År 2015 kommer Kina ha mer motorväg än USA idag. Allihopa kommer att behöva mitträcken, skyltar och i stä-derna kommer de ofta att gå på upplyfta ringleder. I 23-mil-jonersstaden Shanghai finns det så många upplyfta vägar att de ibland korsar varandra i lager, som en vacker spaget-

tihärva av betong och arme-ringsjärn.

När medel-Wang åker mel-lan städerna gör han eller hon det allt oftare i en egen bil, gjord av plåt. Kina är redan världens största fordonsmark-nad.

Inom tio år kommer kine-ser att köpa mer bilar än den totala försäljningen i världen idag (50 miljoner mot världs-

siffran 49 för 2009), enligt en analys från sajten The truth about cars. Även försiktiga uppskattningar från Kinas re-gering räknar med en bilför-säljning på 35.2 miljoner om året 2030 – mer än tredubbelt mot USA idag. och om Wang inte åker bil så kan de ta ett av Kinas supersnabba tåg. Landet har på rekordtid byggt värl-dens största nät för tåg med hastigheter på 350 kilometer i timmen. År 2015 kommer det att finnas 45000 kilometer höghastighetsräls dragen över ett lika långt nät av broar – stöttade av armeringsjärn.

400 KILo pER KINES– Eftersom Kina fortfarande är under kommer vi att se en fortsatt snabb ökning av efter-frågan på stål i Kina, säger Su Aik Lim, direktör för analysfir-man Fitch ratings i Hongkong.

En kines konsumerar i snitt 400 kilo stål per år. Det är vis-serligen fyra gånger mer än vad de gjorde för tio år se-

dan. Men det är fortfarande bara hälften mot vad en ge-nomsnittlig sydkorean eller taiwanes använder. Sverige är redan i stort sett färdigbyggt. Men trots det var svenskarnas stålförbrukning uppe och vän-de på 500 kilo om året 2007 - innan finanskrisen kylde av den svenska ekonomin.

DRIvER Upp pRISERNASu tror inte att kinesernas snittkonsumtion kommer att nå samma höga nivåer som Sydkorea och Taiwan, men tillräckligt för att hålla gruv-ägarna i Australien, Brasilien och Afrika glada under lång tid framöver (Kina importe-rar det mesta av sin järnmalm från de tre ställena). Även Sverige vinner på det genom att Kina driver upp priserna över hela världen. Man skulle kunna tro att Kina även skulle behöva importera mängder av stål. Men landet är faktiskt en storexportör. Kina exporte-rade 24 miljoner ton färdiga

STATISTIK: KoNSUMTIoN GJUTJäRN KILo pER pERSoN I KINA.År 2000: 109 kilo. 2001: 137. 2002: 160. 2003: 200. 2004: 221. 2005: 277, 2006: 299. 2007: 333. 2008: 343. 2009: 422.

STATISTIK: KoNSUMTIoN KILo pER pERSoN I SvERIGE.2000: 521. 2001; 445, 2002; 468. 2003; 509. 2004: 510. 2005: 549. 2006: 568. 2007: 651. 2008: 559. 2009: 343.

Källa: Steel Statistical Yearbook 2010 från världs-stålorganisationen World Steel Association.

FAKTA:ola Wong analyserar Kinas stålhunger.

Inför Peking-oS byggdes en arena som mycket bra manifesterar Kinas nuvarande stålhunger. 45 000 ton stålbur.

Kinas snabba urbanisering slukar stål

och halvfärdiga stålproduk-ter 2009. Det är 10 gånger så mycket som Sverige.

När man bor i Kina och ser allt det här hända kan man ibland häpna över vilket stå-hej det kan vara i Sverige så fort ett spadtag ska tas. I Kina hade flytten av Kiruna stad varit ett dussinbygge i mäng-den, knappt värt en notis i tid-ningen. oLA WoNG

Under kommande fem år planerar Kina att bygga 31 000 kilometer motorväg – 17 gånger mer än vad det totalt finns i Sverige.

Kina ensamt konsume-rar i dag fyra gånger mer stål per år än hela Europa.

8 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 9

MALMfäLTENfAB:s vd Siv Aidanpää Edlert har fått uppdraget att bygga 400 nya lägenheter i Malm-fälten. LKAB bygger 200 nya lägenheter i Kiruna och lika många i Gällivare. och på bägge orterna har man samma situation – man vet ännu inte var man ska bygga.

– I dag tittar vi närmare på 5-6 platser, både på vår egen mark och på kommunens mark, säger Siv Aidanpää Ed-lert, som tror att lägenheterna står klara någon gång 2015-2016 om man måste förvärva mark. Bygger LKAB på egen detaljplanerad mark kan det gå betydligt snabbare. Men först måste man beslu-ta var de ska ligga. Sedan läm-nar man in ansökningar om detaljplaner till kommunen. Arbetet med dem tar sedan mellan ett och två år.

24 NyA LäGENhETER– Den tiden ska vi använda klokt och projektera. Då tittar vi på typ av hus, planlösning-ar, placeringar, storlek och an-tal, säger Siv Aidanpää Edlert och berättar att ingenting är klart än. – Vi är kända för låga hus med generösa ytor omkring och så tror jag att vi ska fort-sätta bygga. Sedan behöver inte allt vara byggt i gammel-dags stil. Ullspiran är ett bra exempel där vi byggde mo-dernt, säger hon som kan inty-ga att bostadsbristen i Malm-fälten är skriande. – Jag får dagligen mejl och telefonsamtal från människor

som är rätt desperata, säger hon som söker olika lösningar på problemet. Ett sådant är att bygga om kasernen på Jägarskoleområ-det i Kiruna, något som ger 24 nya lägenheter. I det projektet är man inne på detaljplanear-betet.

KoRTTIDSUThyRNINGMen det tar inte slut där. FAB tittar också på en förtätning inom det egna beståndet. Det handlar om större hus i be-ståndet där det kan byggas om till två lägenheter. Totalt skulle det ge 6-7 nya tjänste-bostäder för LKAB:s nyrek-ryteringar. Till det kommer beslutet om att ta i anspråk en av huslängorna på Gullri-set i Kiruna som idag används som korttidsuthyrning från och med hösten och göra per-manenta lägenheter av dem. I dagsläget är det 27 lägenheter, men många av dem är små et-tor som ska byggas om till 2:or. Beräknat tillskott är mellan 19-23 lägenheter.

NäSTA ETApp50 nybyggen plus Jägarsko-leområdet, Gullriset och nya tjänstebostäder. Totalt handlar det om drygt 100 nya FAB-

lägenheter i Kiruna inom de närmaste åren. – De räcker till en början, men sedan måste vi snart ta beslut om nästa etapp av de återstående 150 lägenheterna, säger Siv Aidanpää Edlert.

ÅSA PoroMAA

Bostads-bristen i Malm- fälten är skriande

FAB:s vd:

Namn: Siv Aidanpää Edlert.

Född: 1970.

Familj: Maken Jörgen och tre döttar.

Bor: I villa i Kiruna.

Utbildning: Civilekonom, tog examen vid Stockholms universitet 1993.

Arbeten: Har arbetat vid AMU-gruppen och skattemyn-digheten. Anställd på LKAB sedan 2002 med uppdrag som koncerncontroller och control-ler inom Mining Division och Minerals Division, ekonomi-chef på Minelco Asia Pacific Ltd i Hong Kong. Utsågs i juni 2008 till ekonomichef på FAB. I oktober 2010 blev hon tf vd för FAB fram till januari i år då hon utsågs till vd för bolaget.

– I Gällivare har vi lämnat in en allmän begäran om att få förvärva mark. och där är vi ganska nära att komma fram till en specifik plats, säger Siv Aidanpää Edlert. I Kiruna börjar man med att bygga 50 lägenheter och här söker man förutsättningslöst efter bra placeringar.

FAB:s vd Siv Aidanpää Edlert:

”Vi bygger låga hus med generösa ytor”

– Jag får dagligen mejl och telefonsamtal från människor som är rätt desperata, säger Siv Aidanpää Edlert.

Värdefull filmskattMALMBERGETDet finns en ovärderlig skatt i bilder och filmer från LKAB:s långa verksamhet i Malm- berget. Nu tas det om hand hos Gäl-livare kommuns bildarkiv. omkring 30 000 bilder och 100-tals filmer skildrar verk-samheten under drygt 100 år.

Nyligen lämnades filmerna till arkivet. Filmer är känsliga fö-remål – för att de inte ska för-störas bör lagringen ske i ett kyligt och konstant klimat. Det finns flera olika platser i lan-det som har de möjligheterna. Dit kommer filmerna att sän-das iväg.

SCANNAS IN– Jag kan nästan inte sova på nätterna, så orolig är jag för att filmerna ska skadas av att de ligger här för länge, säger Leif Pääjärvi ansvarig för Gällivare kommuns bildarkiv.

redan 2008 överlämnade LKAB sina bilder, negativ och glasplåtar till bildarkivet. En stor del av dem har scannats in och finns nu tillgängliga via bildarkivets hemsida.

LoKAL hISToRIA– Greta Eriksson har jobbat med att läsa in bilderna och hon har gjort ett jättejobb.

Filmerna kommer att sorte-ras och skickas i väg för kopie-ring. om ett år är det troligt att filmrullarna kan ses på nätet. LKAB har en ekonomisk över-enskommelse med bildarkivet fram till dess att alla bilder är digitalt inlästa och arkiverade. Leif Pääjärvi är en eldsjäl med passion och engagemang för bildarkivet.

– Det här är lokal historia. Jag har själv vuxit upp bland gruvgångarna som då fanns i själva Malmberget, säger han.

MArITHA MoSSBErG

Leif Pääjärvi tar hand om film-erna på Gällivare kommuns bildarkiv. Foto: Maritha Mossberg

HALLÅ DÄR...

Marcus hellner

Trainee är en årslång intern företagsutbildning som omfat-tar både teori och praktik. I år tas totalt åtta traineer emot vid LKAB. Utbildningspro-grammet kommer att under några veckor anpassas helt till Marcus Hellners träning inför och under skidsäsongen.

Varför vill du lära dig mer om LKAB? – LKAB har varit med mig så länge så det var dags att ta ett djupare tag i företaget. Jag tänker på min framtid och jag vill göra något annat utöver skidåkningen. Det blir roligt att komma till nya platser och träffa helt nya människor.

Vem tog initiativet – du eller LKAB? – Det är kanske jag som har tagit initiativet, jag minns inte riktigt. Vi har haft det länge i tankarna och LKAB har varit mycket positiva och tycker att det är en bra idé.

Kräver LKAB detta av dig? – Nej så är det inte - det finns inte angivet i några kon-trakt. Båda parter vill det här så det är enkelt och så passar det in i min skidträning.

Vad ska du göra? – Jag får följa med och lära mig hur det fungerar. Pro-grammet är ganska övergri-pande och kommer nog inte att innebära någon direkt arbetssyssla. Jag får titta och lära om företaget. Vi börjar i Luleå på marknadsavdel-ningen fortsätter i Malmber-get och helgen i Narvik, så ser den första veckan ut. Tanken är att jag sedan ska återvända till Malmberget och då ska det handla om samhällsomvand-lingen. Den ligger mig nära eftersom jag bor där.

Hur förbereder du dig inför nästa tävlingssäsong? – Jag ska försöka utveckla min träning och hålla i det som jag gjort bra. Det är vik-tigt att bibehålla fokus i trä-ningen, det har jag utvecklat de sista åren. och jag vill vara lika disciplinerad som tidi-gare. Jag älskar träningen. Just nu tränar jag mycket på cykel och rullskidor.

Vad är dina mål för vintern? – Tour de Ski är det största målet och totala världscupen. Den stora skillnaden under kommande säsongen är att det inte är några stora mäs-terskap. Jag behöver inte vara topp under vissa bestämda veckor. MArITHA MoSSBErG

Som i slutet av maj inleder sin period som trainee hos LKAB.

Dm3-Johan kliver av spåret

ove Salomonsson, underhållsingenjör MTAB, framför ett av de gamla Dm3-loken. Foto: Johanna Fogman

KIRUNAEn gång i tiden var de världens starkaste lok. De har varit verksamma sedan 1960-talet. Nu har tiden satt sina spår. Det första Dm3-loket har läm-nat malmbanan för gott.

När Dm3-loket kom var det världens starkaste och ansågs vara ett riktigt värstinglok. Idag är det svårt att få tag på reservdelar till de gamla ma-skinerna. – De är dyra i drift och krä-ver mycket underhåll, säger ove Salomonsson, underhålls-ingenjör i Kiruna.

SKRoTNING Av LoKI takt med att nya, moderna IorE-lok äntrar banan, har LKAB:s järnvägsbolag MTAB fattat beslut om att börja av-veckla en del av Dm3:orna. – Efter 48 år i tjänst har Dm3-loken rullat cirka en halv miljon mil. Det har blivit mycket utmattningsskador på maskinerna, säger ove Salo-monsson.

Loket Johan har redan läm-nat spåret för gott. Loket Johan fick sitt namn efter en malmfyndighet. Mel-landelen är från 1967. Ytterde-larna är ännu äldre, från 1963. – Skrotningen utfördes i samarbete med Euromaint och STENA i Luleå. Vår förhopp-ning är att resterna av loket

återanvänds i ett nytt IorE-lok. Då är cirkeln sluten, säger ove Salomonsson. Hittills har bara ett skrot-ningsbeslut tagits. Kvar finns 13 Dm3-lok varav tre är av-ställda. Dm3-loken bygger på gammal teknik, koppelstångs-drift, vilket gör dem till en mycket bra dragare. IorE-

loken, däremot, är modulupp-byggda boggielok vilket bidrar till att göra underhållsstoppen kortare.

ANNAN RoLL– Idag kan vi montera bort en modul och ersätta den med en annan medan modulen repa-reras. Loket kommer snabbt ut på banan igen. De gamla Dm3-loken blir stående tills felet är reparerat, säger ove Salomonsson. Dm3-loken kommer inte att försvinna helt. De ska använ-das som växlingslok och extra resurs vid banunderhållspe-rioden sommartid. Kanske kommer de även att få en ny roll inom interna transporter i LKAB:s mål mot 37 miljoner ton. – Loken kommer att hinna uppleva 50 år i tjänst. Det är en lång tid. De har dragit otro-liga mängder järnmalm. Nu får de en värdig arvtagare, sä-ger ove Salomonsson.

JoHANNA FoGMAN

Loket Johan på väg mot återvinning. Foto: Tomas Bergman

10 | LKAB f ramt id Maj 2011 Maj 2011 LKAB f ramt id | 11

Gå in på www. lkabframtid.com

och tävla.

Iggesundsparken heter Kirunas nya park. Den första gruvstadsparken som ska fungera som en barriär mellan gruvområdet och samhället. Ett annat spännande projekt är tömningen av Leveäniemi dagbrott i Svappavaara. En hel sjö ska pumpas torr under två år. Som om inte det vore nog så bygger LKAB:s fastighetsbolag 400 nya lägenheter i Kiruna och Gällivare. Det händer massor i Malmfälten.

Den 3:e och 4:e maj genomförde LKAB de årliga inköpsdagarna i Malmberget och Kiruna. Till folkets hus i Kiruna kom ett 70-tal leverantörer och entreprenörer för att ta del av LKABs nuläge samt pågående och kommande projekt. ”Ett dukat smörgåsbord” – så presenterade LKAB:s inköpsavdelning läget för leverantörer och en-treprenörer och syftade på de stora satsningar som LKAB nu genomför i och med öppnandet av tre nya gruvor i Svappavaara. – Det var en bra information. Nu vet vi vad vi som entreprenörer kan vara beredda på, sammanfattade Inger Östman, Kuusakoski Recycling AB. Mellan presentationerna passade besökarna på att mingla med LKAB:s representanter.

fRÅGA 1. vAR LIGGER IGGESUNDSpARKEN I KIRUNA?1 Mellan stadshuset och Hotell Ferrum X. Mellan Ferrum och Polisen2. Mellan Bolagshotellet och stadshuset

fRÅGA 2. 30 MILJoNER KUBIKMETER SKA pUMpAS UT UR LEvEäNIEMI, hUR MÅNGA GLoBEN MoTSvARAR DET?1. Cirka 500 X. Cirka 15 2. Cirka 50

fRÅGA 3. MED vILKEN hASTIGhET KoMMER LEvEäNIEMI ATT TÖMMAS?1. En kubik per minut X. En kubik per sekund 2. En kubikmeter per timme

fRÅGA 4. hUR MÅNGA ÅR SEDAN äR DET LKAB SLUTADE ATT BRyTA MALM I LEvEäNIEMI DAGBRoTT?1. 18 X. 28 2. 38

fRÅGA 5. LKAB DoNERADE NyLIGEN 50 MILJoNER KRoNoR TILL LULEÅ TEKNISKA UNIvERSITET, vILKEN Typ Av foRSKNING MÖJLIGGÖRS DäRMED?1. Dumma pellets X. Genforskning 2. Samhällsomvandling och logistik

VINN

ÄVENTYRS-

RYGGSÄCK

1979 på våren sprängdes centralskolan i Malmberget. Skolan stod på gränsen till ras-riskområdet för Kaptensmalmen och skulle bort. Kurt Kalla jobbade för NSD, och smög sig upp på vinden i ett hus mittemot. Från ett vinds-fönster fick han perfekt utsikt. Kurt fick en serie på åtta bilder av hela sprängningsförloppet. Sista bilden rådde total dimrök över hela om-rådet, och Kurt kunde smyga ut under avspärrningarna innan någon upptäckte honom. Bildserien hamnade på förstasidan i NSD, DN och en rad tidningar.

LKAB presenterade sina planer på att bryta Kaptensmalmen i en generalplan 1956. I takt med brytningen vidgades riskområdet och en stor del av stadsbebyggelsen i centrala Malmberget måste rivas eller flyttas. Skolan sprängdes medan kyrkan flyttades, t ex.

Det kan noteras att platsen där skolan och Kurts gömställe fanns fortfarande är kvar, fastän byggnaderna är borta. Staketet går idag rakt igenom grunden efter den gamla Centralskolan.

hUR hAR 2011 STARTAT pÅ DIN MARKNAD?

LeoN HeNDrIKS, Business Development Manager, Minelco Asia Pacific, Hong Kong:2011 har startat med ske-nande prishöjningar, några faktiskt drivna av industrin (högre efterfrågan, tomma lager, produktionsproblem), medan andra mer drivna av aktiemarknaden, med säljare eller köpare som vill vänta ut beroende på om man tror att morgondagens pris kommer att vara bättre än dagens.

MArK MorIArty, Sales Manager, Minelco Ltd, england:För industrisektorn eldfasta mineraler i England har starten på 2011 inneburit full fart. Försäljning av mi-neraler och färdiga eldfasta produkter har legat över budget för första kvartalet och allt pekar på att detta håller i sig under nästa pe-riod. Vi har sett en oerhört hög aktivitet hos vår största kund, som har spelat en stor roll för våra försäljningsvo-lymer under första kvarta-let. Försäljning av färdiga eldfasta produkter till andra kunder har också ökat och detta har kombinerats med utveckling av nya kunder och produkter.

SPeNcer DUNNING, Sales Manager, Minelco, Inc., USA:2011 har börjat bra. Vi har sett att fler företag investe-rar i FoU som ger oss möj-lighet att hitta nya kunder och nya användningsom-råden för våra produkter. Det finns en positiv syn på framtiden för glimmer och huntitmarknader här i USA.

Text

och

fot

o: U

lrik

a W

este

rber

g

Maria olsson, Tåga Konsult AB och Peter Thornéus, ÅF Industry AB minglade i pausen.

Per-Erik Lindvall, direktör för Teknik- och Affärsutveckling i LKAB berättade om LKABs satsning på öppnandet av tre nya gruvor i Svap-pavaaraområdet: Gruvberget, Mertainen och Leveäniemi.

LKABs inköpschef Tage Lundin, var nöjd med inköpsdagen.

Nils Ek, inköpare, Carolina Wiss, inköpschef och Jonas Larsson, inkö-pare representerade LKABs avdelning Strategiskt inköp.

Inger Östman, Kuusakoski recykling AB, tyckte att hon fått mycket matnyttig information.

Alf Söderlind, Söderlinds Åkeri och Ulf Svennemyr, LTH.

Micael Nordström och Staffan Nilsson, båda från Namek AB, passade på att ta del av LKAB:s information.

LKAB:s inköpsrutiner är viktiga för affärerna.

Niklas Pääjärvi, Anita Fors och Kenth Mukka från Nybergs Mekaniska Verkstad i Kiruna AB samt Pär Fahlman från Nybergs Mekaniska Verkstad i Piteå AB fanns på plats bland åhörarna.

Henrik Magnusson, verksamhetsutvecklare på LKAB Hälsan, berättade om Säkerheten först!.

MALMBERGET Sju hus på Bolagsområdet – Johannes – ska monteras ner och byggas upp på ny plats. Det föreslår LKAB i sin plan för området. Idag finns tolv hus innanför industristaketet och resterande fem kommer att rivas.

Det brådskar – innan årsskif-tet måste området utrymmas av säkerhetsskäl enligt LKAB:s bergmekaniker. Hela området med cirka 130 byggnader är klassat som riksintresse för kulturmiljöer och det innebär att LKAB inte själva kan beslu-ta vilka hus som ska bevaras eller rivas. Det stora urvalet av byggnader är inte klart. Ett samråd krävs med länsstyrel-sen enligt gällande miljöbalk. Gällivare kommun har också varit med i dialogen.

– Vi vill värna om våra kul-turmiljöer, säger Elena Ström projektledare vid LKAB.

De sju hus som ska bevaras kommer att plockas ner stock för stock som märks upp. Byggmaterialet kommer att förvaras i en förrådsbyggnad som ska byggas inne på Vitå-fors industriområde till dess att husen kan byggas upp på ett nytt ställe.

– Husen ska ha en funktio-nell användning, kanske som bostäder, de blir då en del i LKAB:s nya område på en ny plats, säger Elena Ström.

Byggnaderna scannas med laser innan de plockas ner för att sedan kunna återskapa dem. Alla mått kommer att fin-nas på tredimensionella bilder.

MArITHA MoSSBErG

Elena Ström är projektledare vid LKAB. Foto: Maritha Mossberg

Kulturhusen flyttas

Sommarjobb för alla på LKAB-gymnasiet

Här är hela LKAB-gymnasiet – årskurs 1 i Malmberget. Fr v: Felicia Väyrynen, Matilda Anttila, Carl-Johan Sandvärn, Johanna Eriksson, Alexander Johansson, Josefin Henriksson, Christoffer Grelsson, Louise Karlsson, Sophie Wåhlström och David Lundgren. Foto: Mauritz Magnusson

MALMBERGETKommer du ihåg LKAB-gymna-siet i höstas – den praktiska yrkeslinjen i Malmberget där 60 procent är tjejer? Efter första skolåret är alla mycket nöjda med sitt studie-val, och alla har sex veckors sommarjobb!

– Det är ingen sommarpraktik – det är ett sex veckor långt anställningskontrakt som gäl-ler. Det skall bli jättekul! säger Johanna Eriksson.

LKAB-gymnasiet har enligt tillgänglig statistik Sveriges högsta snitt av tjejer i manligt dominerade yrken.

Eleverna har fått sommar-

jobb i pelletsverket MK3, i sov-rings- och anrikningsverket, inom el, mekanisk verkstad och t o m under jord.

Hittills under det första året har eleverna fått läsa teori och lära sig den praktiska delen av den yrkeslinje de valt. De har också fått arbetsplatsintro-duktion på LKAB inför som-marjobben. Där ingår flera olika säkerhetsutbildningar, obligatoriska för nyanställda på LKAB.

fRAMTIDSMÖJLIGhET– Eleverna är verkligen dukti-ga och motiverade. Både teori och praktik har gått lysande, säger Kjell Karlsson, lärare, om sina elever.

Alla kommer i framtiden att söka jobb hos LKAB.

Matilda Anttila har hunnit

fundera en del över framtiden, men väntar med att ta beslut:

– om vi får anställning kan vi senare få tjänstledigt för hö-gre studier. Det är en mycket intressant framtidsmöjlighet, säger hon.

AvTALSENLIG LÖNEn del av eleverna har redan räknat på vad de får i avtals-enlig lön hos LKAB – mel-lan 80-100 kr i timmen plus semesterersättning och del i LKAB:s belöningssystem.

– Jag tror det blir 23 000 på de sex veckorna. Det är bra. Egna pengar behövs. Kanske blir det en resa, säger Johanna. MAUrITZ MAGNUSSoN

Kjell Karlsson, lärare på LKAB-gymnasiet: – Jag är stolt över eleverna.

När skolan sprängdes låg Kurt Kalla gömd på vinden i huset mitt-emot och kunde ta Bilden. Foto: Kurt Kalla

Rätt svar i förra numrets tävling är X, 2, 1, X, X. vinnare blev Sten fagervik från Kiruna som vinner en fin ryggsäck. Grattis från tävlingsredaktionen!

5SNABBA

FAKTA:

Namn: Johan SterteÅlder: 52Familj: Hustru och två barn.Bor: Storgatan i Luleå, en gård utanför Älmhult och halva familjen i Växjö.Bakgrund: rektor på Luleå tekniska universitet, LTU, sedan 2009, innan det sex år som rektor på Växjö Universitet. Invaldes 2001 som ledamot av Ingenjörsvetenskapsaka-demien. Filosofie doktor i teknisk kemi. Har forskat inom nanoteknik och uppfunnit en ny typ av pigment. Född i Sollen-tuna, uppvuxen i Växjö.

1. LKAB DoNERAR 50 NyA MILJoNER TILL hJALMAR LUNDBohM RESEARCh CENTER, hLRC, vAD SKA NI GÖRA MED pENGARNA?– Vi ska bygga vidare på vår forsk-ningssamverkan, nu med bredare inriktning. Nu med samhällsom-vandling och transportproblem med logistik. Vilket innebär att pengarna inom HLCr blir fruktbara för fler forskare inom ltysom blir inbaödna-de den här forskningen. Just bredd-ningen med det ansenliga beloppet öppnar för stora möjligheter. Både bygga kunspa på universitetet och ge bättre lösningar till gruvverksam-heten.

2. vAD hAR hLRC LEvERERAT fÖR RESULTAT?– Det pågår ett stort antal projekt i dagsläget… Jag tror det är 16 styck-en och det är många doktorander med i det här arbetet. och åtta kom-mer att ha disputerat innan årets utgång. Det är klart det kommer ut resultatet inom denna forskning till gruvbranschen inom metallurgiom-rådet.

Johan Sterte, rektor för Luleå tekniska universitet

3. vAD BETyDER SAMARBETET MED LKAB fÖR LULEÅ TEKNISKA UNIvERSITET? – Jag tycker att det betyder enormt mycket. Inte bara för att det ger di-rekt forskningsresultat. Det är ett gott exempel även nationellt på sam-verkan mellan företag och universi-tet. Det har inte bara betytt att LTU i dag har en position som nationellt center för gruvgeologi, vilket är stort i sig, utan även att vi är en av de starkaste internationella noderna för forskningen inom området. Mycket tack vare just LKAB:s ledande insatser.

4. hUR SER DU pÅ fRAMTIDEN fÖR SAMARBETET, NÅGRA NyA SpäNNANDE IDéER?– Jag ser alltid ljust på framtiden… En sak som kommer nu är ett bre-dare samarbete inom forskningen. Vi kan nu knyta detta starkare till utbildning och kompetensförsörj-ningen. Det är naturligt att den po-tentialen utvecklas.

5. LKAB LETAR MALM I NATUREN, vAD LETAR DU SJäLv?– Jag letar älgar, rådjur, svamp och fisk. Men, mest av allt letar jag nog efter lugn och ro och meningen med livet (skratt!). roNNY oLoVSSoN

12 | LKAB f ramt id Maj 2011

”Samarbetet betyder enormt mycket”

HUR GÅR DET FÖR LKAB?

ARBETSMILJÖAntal olycksfall med frånvaro

LEvERANSERI miljoner ton

KvALITETK-värde för 2011 ack april: 97,4% och 2010 ack april: 92,9%

97,4%

2010 2011

Totalt 2010 Ackumulerat 2010 Ackumulerat 2011

www.lkabframtid.com

TRyCKERI Tryck i Norrbotten ABUpplaga 20 000 exemplar

TELEfoN Växel0980-710 00

poSTADRESS LKAB, LKAB Framtid981 86 Kiruna

KoNCERNEN LKABwww.lkab.com

Nästa nummerav LKAB framtidkommer 23 juni!

ANSvARIG UTGIvARE Lotta Fogdelotta.fogde@lkab.com

Jan

Antal

1211109876543210

2010 2011

Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

LEVERANSER Miljoner ton

30

25

20

15

10

5

0

9,3

26,0

9,6

REDAKTIoN Johanna Fogman: johanna.fogman@lkab.comKajsa Lindmark: kajsa.lindmark@lkab.comMauritz Magnusson: mauritz.magnusson@lkab.comMaritha Mossberg: maritha.mossberg@lkab.comÅsa Poromaa: asa.poromaa@lkab.comUlrika Westerberg: ulrika.westerberg@lkab.com

pRoDUKTIoN Vinter: info@vintermail.se

Foto: Nicke Johansson

LKAB:s andra Informationskontor invigdes I Kiruna på torsdagen den 26 maj i Kiruna. Både allmänhet och in-bjudna gäster fanns på plats. Med LKAB:s nya Informationskontor i Folkets hus får Kirunaborna snabbt informaton och svar på sina frågor om gruvan och dess samhällspåverkan. Informationskontoret är öppet dagli-gen vardagar. – Inledningsvis finns skärmutställ-ningar och ett fotocollage om LKAB där vi berättar om samhällspåverkan. Senare kommer också en modell av gruvan och Kiruna att ställas ut, säger Ylva Sieverts-son, LKAB Communications.