Oumlversiktlig kulturlandskapsanalys oumlver kulturmiljoumln

Skee - Folkestad

Skee sn Stroumlmstad kn

Bohuslaumlns museum rapport 20016 Kristina Lindholm och Jan Ottander

Oumlversiktlig kultunandskapsanalys oumlver kulturmiljoumln

Skee - Folkestad

Skee socken Stroumlmstads kommun

Ur allmaumlnt kartmaterial Fraringn lantmllterlet

Medgivande 908012 SSN 1650-3368

Bohuslins museum 20016 Kristina Lindholm

Oumlversiktlig kultunandskapsanalys oumlver kulturmiljoumln

Skee - Folkestad

Skee socken Stroumlmstads kommun

Ur allmaumlnt kartmaterial Fraringn lantmllterlet

Medgivande 908012 SSN 1650-3368

Bohuslins museum 20016 Kristina Lindholm

l gt

I I L

- I shy

v

) UDDEVALLA(I

lt (

t

)

I

~ lt1 ~-- - (- ~

- I - - STENUNGSUNC

)

(

------- )

1 -J-J

----J

-- shy

Inneharingll

Inledning

Kaumlllmaterial

Miljoumlns laumlge och omfattning

Landskapsutnyttjande under f6rhistorisk tid Stenaringlder Bronsaringlder Jaumlmaringlder

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Sammanfattande karaktaumlristik och kulturvaumlrden

Litteratur- och kaumlllfoumlrteckning

Bilagor

Inledning

Omgivningen kring Skee samhaumllle inneharingller en av norra Bohuslaumlns stoumlrsta koncentrationer av fornlaumlmningar fraringn foumlrhistorisk tid och medeltid

Landhoumljningen har under hela foumlrhistorien omformat och paringverkat omraringdets utveckling Allt ifraringn stenaringlderns oumlppna skaumlrgaringrdslandskap till senare perioders vattenburna farleder och dagens boumlrdiga slaumlttmark Det aumlr naumlr man foumlrsoumlker foumlreshystaumllla sig hur havet tidigare taumlckte dagens lerslaumltter som de skiftande sparingren av maumlnsklig naumlrvaro blir begripliga

De bevarade laumlmningarna inom omraringdet karaktaumlriserar olika tidsavsnitt av varingr foumlrhistoria De mest ioumlgonfallande laumlmningarna haumlrroumlr fraringn jaumlrnaringldern daumlr de naumlrmare 250 kaumlnda gravarna inom miljoumln markerar en centralbygds framvaumlxt fraringn tiden kring Kristi foumldelse Omraringdets regionala betydelse uttrycks ocksaring i den stora och rikt utrustade tidigmedeltida sockenkyrkans placering paring en houmljd invid jaumlrn~ aringldersgravfaringlten i miljoumlns nordvaumlstra del

Skee - Folkestad aumlr ett av de omraringden som i arbetet med Stroumlmstads Kulturmiljoumlvaringrdsprogram (1996) valts ut som en saumlrskilt vaumlrdefull kulturmiljouml i kommunen Den haumlr rapporten aumlr ett led i det fortsatta arbetet med KMVshyprogrammet Den inneharingller en sammanstaumlllning och preliminaumlr analys av omraringdets kulturlandskap utifraringn arkivstudier kartanalyser och en oumlversiktlig faringltinventering I bilaga 2 finns en foumlrteckning oumlver alla fornlaumlmningar inom omraringdet Siffrorna haumlnvisar till kartan i bilaga 1 Omraringdet aumlr sedan tidigare uttaget som riksintresse foumlr kulturmiljoumlvaringrden (KO 45 Riksantikvarieaumlmbetet 1987) som fornlaumlmningsmiljouml av laumlnsintresse (Laumlnsstyrelsen 1984) samt som saumlrskilt bevarandevaumlrt odlingslandskap med houmlga kulturvaumlrden (Laumlnsstyrelsen 1995)

Kaumlllmaterial

Som underlag foumlr arbetet har fornlaumlmningsregistret foumlr Skee so samt aumlldre och nyare kartmaterial anvaumlnts Oumlversiktliga besiktningar har utfoumlrts i faringlt Havets nivaring under olika tidsperioder bygger paring olika forskares undersoumlkningar vilka sammanstaumlllts av Hans Kindgren (1995 och daumlr anfoumlrd litteratur) Ett viktigt material foumlr diskussioner om detta omraringdet aumlr ocksaring de ortnamnsstudier som gjorts framfoumlr allt Gustaf Sohlberg (1944) och Stefan Brink (1997) De medeltida och historiska uppgifterna om garingrdarna och oumldegaringrdarna har haumlmtats ur Goumlsta Frammes studier av oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad (1985)

2

Miljoumlns laumlge och omfattning

Den uttagna kulturmiljoumln omfattar ett omraringde paring ca 35 x 3 km (Ouml-V) och ligger oumlster om och i direkt anslutning till Skee samhaumllle Omraringdet utgoumlrs aven av dessa stoumlrre dalgaringngar som bildats i det bohuslaumlnska sprickdals landskapet Det praumlglas naturgeografiskt av ett smaringbrutet slaumlttomraringde med stora aringkermarker med mindre bergsomraringden inspraumlngda och ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde i oumlstra delen Direkt vaumlster om omraringdet rinner Vaumlttiandsaringn norrut mot Stroumlmsvattnet Av den vattenvaumlg som foumlr 2000 aringr sedan ledde laumlngre in aringt oumlster i omraringdet aringterstaringr idag ett vattendrag Graringloumlsbaumlcken som rinner i sydvaumlstlig riktning genom omraringdet ner till Vaumlttlandsaringn

Landskapsutnyttjande under foumlrhistorisk tid

Stenaringlder

Foumlr 5000 aringr sedan stod vattennivaringn ungefaumlr 30 meter houmlgre aumln den goumlr idag och de stora lerslaumltterna i dalgaringngarna var taumlckta av vatten Klimatet var betydligt varmare aumln dagens och foumlrutsaumlttningarna roumlr bosaumlttning och primitivt jordbruk var goda laumlngs de sandiga laumltta jordarna paring sluttningarna ner mot vattnet Inom miljoumln har man funnit sparingren av flera boplatser fraringn denna tid samt tvaring bevarade gravar Den ena av gravarna aumlr en garingnggrift dvs en stenkammargrav belaumlgen strax soumlder om de maringnga gravfaumllten vid Skee kyrka Vid den daring skyddade havsviken var graven anlagd vid strandkanten i ett exponerat laumlge ut mot vattnet Garingnggrifter liksom doumlsar representerar de aumlldsta nu bevarade gravmonument vi har i landet och haumlrroumlr fraringn den tidiga bondestenaringldern foumlr ca 5000 aringr sedan Gravformen markerar en brytpunkt i den maumlnskliga resursutnyttjandet daumlr ekonomin till skillnad fraringn tidigare jaktlsamlarsamhaumlllens livsfoumlring allt mer kom att baseras paring saumldesodling Haumlrigenom sker foumlrmodligen en foumlrsta form av markaumlgande till foumlljd av den moumlda som lagts ner paring att oumlppna upp och bruka de laumltta sandjordarna Graven kan daumlrmed ses som ett monument foumlr den nya ekonomiska bas som introducerats och daumlrigenom lade grunden till det kulturlandskap vi idag moumlter inom stora delar av miljoumln

Den andra graven en haumlllkista dateras till slutfasen av den yngre stenaringldern ca 4000 roumlre nutid Graven har liksom garingnggriften foumlrmodligen varit en gravplats roumlr flera personer och representerar trots sitt idag undanskymda laumlge en tid daring man broumlt ny mark foumlr en ekonomi baserad paring boskapsskoumltsel och smaringskaligt jordbruk

3

Bronsaringlder

Under bronsaringldern foumlr ca 3000 aringr sedan hade havet dragit sig undan (landet stigit) till en nivaring paring mellan 20 och 25 meter oumlver dagens strandlinje (se fig 1) Denna tidsperiod representeras av laumlmningar i form av gravar saringsom roumlsen och stensaumlttningar samt haumlllristningar Gravarna finner man i de mera houmlglaumlnta omraringdena av miljoumlns centrala och oumlstra delar medan ristningsytorna aumlr anlagda invid den daringvarande strandkanten vaumlster om dessa Fraringn begravningsplatserna paring bergshoumljderna har man haft god utblick oumlver det som daring var en farled och fraringn vattnet kan gravarna varit ett landmaumlrke foumlr de som bebodde omraringdet

Bronsaringldersmaumlnniskornas anknytning till havet tydliggoumlrs aumlven i haumlll konsten daumlr skepp vid sidan av skaringlgropar aumlr det i saumlrklass vanligaste motivet paring haumlllarna Till skillnad fraringn stenaringlderns kollektivgravar var bronsaringlderns gravmonument resta till minnet av endast en person Detta markerar ett ny och mer hierarkiskt uppbyggd samhaumlllsform daumlr bara vissa personer kom att faring en aumlrorik gravlaumlggelse Skillnaderna i status tydliggoumlrs aumlven genom gravarnas form och storlek samt i de garingvor de doumlda faringtt med sig

Jaumlrnaringlder

Vid oumlvergaringngen till jaumlrnaringldern ca 500 f Kr aumlndras gravskicket aringterigen De doumlda begravs nu paring stoumlrre sammanhaumlngande gravfaringlt vilka i huvudsak samlats inom vaumll avgraumlnsade omraringden inom miljoumln Foumlrmodligen haumlnger detta samman med byarnas framvaumlxt inom det som daring var viktiga terraumlngavsnitt i landskapet En ny typ av samhaumlllsorganisation haringller paring att vaumlxa fram vilket kom att bli avgoumlrande foumlr bygdens utveckling framgent Tydligast maumlrks detta paring koncentrationen av gravar och gravfaringlt inom olika delar av miljoumln

De tvaring stoumlrsta och kanske mest betydelsefulla gravfaringlten ligger paring det houmlglaumlnta omraringdet oumlster om Skee kyrka samt vid bergshoumljderna kring Vaumlttiand i miljoumlns sydvaumlstra del Paring baringda dessa platser finns vardera runt 70 kaumlnda gravar samlade varav flera aumlr av kategorin storhoumlgar Inom Skeeomraringdet finns bl a en 40 meter stor grav vilket daumlrmed klassas en av de stoumlrsta i Bohuslaumln Vid Vaumlttiand finns ocksaring flera gravar av betydande dimensioner daumlribland BrynjolfUlfaldis houmlg vars namn finns omtalat i de fornnordiska sagorna Aumlven vid Folkestad och GraringloumlslTjoumlstad uppvisar gravfaringlten en foumlrtaumltning vaumll avgraumlnsade fraringn baringde Vaumlttiand och Skee I miljoumlns oumlstra del ligger ytterligare ett omraringde med gravar varav gravfaringltet Daringrskilds houmlgar med sina maringnga och vaumllbevarade domarringar aumlr det mest saumlrpraumlglade Detta omraringdes fornlaumlmningsbestaringnd aumlr foumlr Bohuslaumln mycket ovanligt saringvaumll betraumlffande vissa av gravarna som kombinationen och maringngfalden av dessa

4

Naturreservat

~ shy

shy

- lt~ ( I

a ----- erget

~- 10 shy- ~ _ _ ~~ I - - =t -- o~----1-1 _ ~ ~ i

ramp~~ ---J -~ Z Berge ~aL I _ - -- -------shyI

_ 1 (-2 ~ - KMV OMRAringDESIJ~I ~ ~

rAuml l ~ ~ T77 STRANDLINJE 20M ~~I NIV AringOVER DAGENS

STANDLINJE 25M OumlVER DAGENS NIVAring

bull -1) EN SAM LI GG ANDE ~ ~Ti1~t ~ ROuml SEN ST ENS AumlTTNING ~

I GRAVFAuml LT GRAVGRUP P I ~ GAringN GGRIFT I ~n ~ u~ SKALA 120000

~-

erget-

Bergr

shy

~-~ - r OMR AringDE

STR ANDLINJ E 15 M OumlVER DAGENS NIVAring

Aringr EN SAMLIGG ANDE ROumlS EN I STEN SAumlTTN I NG

~ GRAV FAumlLT I GRAVGRuPP

~ GAringNGGRIFT

110 SKALA 120000

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

Inneharingll

Inledning

Kaumlllmaterial

Miljoumlns laumlge och omfattning

Landskapsutnyttjande under f6rhistorisk tid Stenaringlder Bronsaringlder Jaumlmaringlder

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Sammanfattande karaktaumlristik och kulturvaumlrden

Litteratur- och kaumlllfoumlrteckning

Bilagor

Inledning

Omgivningen kring Skee samhaumllle inneharingller en av norra Bohuslaumlns stoumlrsta koncentrationer av fornlaumlmningar fraringn foumlrhistorisk tid och medeltid

Landhoumljningen har under hela foumlrhistorien omformat och paringverkat omraringdets utveckling Allt ifraringn stenaringlderns oumlppna skaumlrgaringrdslandskap till senare perioders vattenburna farleder och dagens boumlrdiga slaumlttmark Det aumlr naumlr man foumlrsoumlker foumlreshystaumllla sig hur havet tidigare taumlckte dagens lerslaumltter som de skiftande sparingren av maumlnsklig naumlrvaro blir begripliga

De bevarade laumlmningarna inom omraringdet karaktaumlriserar olika tidsavsnitt av varingr foumlrhistoria De mest ioumlgonfallande laumlmningarna haumlrroumlr fraringn jaumlrnaringldern daumlr de naumlrmare 250 kaumlnda gravarna inom miljoumln markerar en centralbygds framvaumlxt fraringn tiden kring Kristi foumldelse Omraringdets regionala betydelse uttrycks ocksaring i den stora och rikt utrustade tidigmedeltida sockenkyrkans placering paring en houmljd invid jaumlrn~ aringldersgravfaringlten i miljoumlns nordvaumlstra del

Skee - Folkestad aumlr ett av de omraringden som i arbetet med Stroumlmstads Kulturmiljoumlvaringrdsprogram (1996) valts ut som en saumlrskilt vaumlrdefull kulturmiljouml i kommunen Den haumlr rapporten aumlr ett led i det fortsatta arbetet med KMVshyprogrammet Den inneharingller en sammanstaumlllning och preliminaumlr analys av omraringdets kulturlandskap utifraringn arkivstudier kartanalyser och en oumlversiktlig faringltinventering I bilaga 2 finns en foumlrteckning oumlver alla fornlaumlmningar inom omraringdet Siffrorna haumlnvisar till kartan i bilaga 1 Omraringdet aumlr sedan tidigare uttaget som riksintresse foumlr kulturmiljoumlvaringrden (KO 45 Riksantikvarieaumlmbetet 1987) som fornlaumlmningsmiljouml av laumlnsintresse (Laumlnsstyrelsen 1984) samt som saumlrskilt bevarandevaumlrt odlingslandskap med houmlga kulturvaumlrden (Laumlnsstyrelsen 1995)

Kaumlllmaterial

Som underlag foumlr arbetet har fornlaumlmningsregistret foumlr Skee so samt aumlldre och nyare kartmaterial anvaumlnts Oumlversiktliga besiktningar har utfoumlrts i faringlt Havets nivaring under olika tidsperioder bygger paring olika forskares undersoumlkningar vilka sammanstaumlllts av Hans Kindgren (1995 och daumlr anfoumlrd litteratur) Ett viktigt material foumlr diskussioner om detta omraringdet aumlr ocksaring de ortnamnsstudier som gjorts framfoumlr allt Gustaf Sohlberg (1944) och Stefan Brink (1997) De medeltida och historiska uppgifterna om garingrdarna och oumldegaringrdarna har haumlmtats ur Goumlsta Frammes studier av oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad (1985)

2

Miljoumlns laumlge och omfattning

Den uttagna kulturmiljoumln omfattar ett omraringde paring ca 35 x 3 km (Ouml-V) och ligger oumlster om och i direkt anslutning till Skee samhaumllle Omraringdet utgoumlrs aven av dessa stoumlrre dalgaringngar som bildats i det bohuslaumlnska sprickdals landskapet Det praumlglas naturgeografiskt av ett smaringbrutet slaumlttomraringde med stora aringkermarker med mindre bergsomraringden inspraumlngda och ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde i oumlstra delen Direkt vaumlster om omraringdet rinner Vaumlttiandsaringn norrut mot Stroumlmsvattnet Av den vattenvaumlg som foumlr 2000 aringr sedan ledde laumlngre in aringt oumlster i omraringdet aringterstaringr idag ett vattendrag Graringloumlsbaumlcken som rinner i sydvaumlstlig riktning genom omraringdet ner till Vaumlttlandsaringn

Landskapsutnyttjande under foumlrhistorisk tid

Stenaringlder

Foumlr 5000 aringr sedan stod vattennivaringn ungefaumlr 30 meter houmlgre aumln den goumlr idag och de stora lerslaumltterna i dalgaringngarna var taumlckta av vatten Klimatet var betydligt varmare aumln dagens och foumlrutsaumlttningarna roumlr bosaumlttning och primitivt jordbruk var goda laumlngs de sandiga laumltta jordarna paring sluttningarna ner mot vattnet Inom miljoumln har man funnit sparingren av flera boplatser fraringn denna tid samt tvaring bevarade gravar Den ena av gravarna aumlr en garingnggrift dvs en stenkammargrav belaumlgen strax soumlder om de maringnga gravfaumllten vid Skee kyrka Vid den daring skyddade havsviken var graven anlagd vid strandkanten i ett exponerat laumlge ut mot vattnet Garingnggrifter liksom doumlsar representerar de aumlldsta nu bevarade gravmonument vi har i landet och haumlrroumlr fraringn den tidiga bondestenaringldern foumlr ca 5000 aringr sedan Gravformen markerar en brytpunkt i den maumlnskliga resursutnyttjandet daumlr ekonomin till skillnad fraringn tidigare jaktlsamlarsamhaumlllens livsfoumlring allt mer kom att baseras paring saumldesodling Haumlrigenom sker foumlrmodligen en foumlrsta form av markaumlgande till foumlljd av den moumlda som lagts ner paring att oumlppna upp och bruka de laumltta sandjordarna Graven kan daumlrmed ses som ett monument foumlr den nya ekonomiska bas som introducerats och daumlrigenom lade grunden till det kulturlandskap vi idag moumlter inom stora delar av miljoumln

Den andra graven en haumlllkista dateras till slutfasen av den yngre stenaringldern ca 4000 roumlre nutid Graven har liksom garingnggriften foumlrmodligen varit en gravplats roumlr flera personer och representerar trots sitt idag undanskymda laumlge en tid daring man broumlt ny mark foumlr en ekonomi baserad paring boskapsskoumltsel och smaringskaligt jordbruk

3

Bronsaringlder

Under bronsaringldern foumlr ca 3000 aringr sedan hade havet dragit sig undan (landet stigit) till en nivaring paring mellan 20 och 25 meter oumlver dagens strandlinje (se fig 1) Denna tidsperiod representeras av laumlmningar i form av gravar saringsom roumlsen och stensaumlttningar samt haumlllristningar Gravarna finner man i de mera houmlglaumlnta omraringdena av miljoumlns centrala och oumlstra delar medan ristningsytorna aumlr anlagda invid den daringvarande strandkanten vaumlster om dessa Fraringn begravningsplatserna paring bergshoumljderna har man haft god utblick oumlver det som daring var en farled och fraringn vattnet kan gravarna varit ett landmaumlrke foumlr de som bebodde omraringdet

Bronsaringldersmaumlnniskornas anknytning till havet tydliggoumlrs aumlven i haumlll konsten daumlr skepp vid sidan av skaringlgropar aumlr det i saumlrklass vanligaste motivet paring haumlllarna Till skillnad fraringn stenaringlderns kollektivgravar var bronsaringlderns gravmonument resta till minnet av endast en person Detta markerar ett ny och mer hierarkiskt uppbyggd samhaumlllsform daumlr bara vissa personer kom att faring en aumlrorik gravlaumlggelse Skillnaderna i status tydliggoumlrs aumlven genom gravarnas form och storlek samt i de garingvor de doumlda faringtt med sig

Jaumlrnaringlder

Vid oumlvergaringngen till jaumlrnaringldern ca 500 f Kr aumlndras gravskicket aringterigen De doumlda begravs nu paring stoumlrre sammanhaumlngande gravfaringlt vilka i huvudsak samlats inom vaumll avgraumlnsade omraringden inom miljoumln Foumlrmodligen haumlnger detta samman med byarnas framvaumlxt inom det som daring var viktiga terraumlngavsnitt i landskapet En ny typ av samhaumlllsorganisation haringller paring att vaumlxa fram vilket kom att bli avgoumlrande foumlr bygdens utveckling framgent Tydligast maumlrks detta paring koncentrationen av gravar och gravfaringlt inom olika delar av miljoumln

De tvaring stoumlrsta och kanske mest betydelsefulla gravfaringlten ligger paring det houmlglaumlnta omraringdet oumlster om Skee kyrka samt vid bergshoumljderna kring Vaumlttiand i miljoumlns sydvaumlstra del Paring baringda dessa platser finns vardera runt 70 kaumlnda gravar samlade varav flera aumlr av kategorin storhoumlgar Inom Skeeomraringdet finns bl a en 40 meter stor grav vilket daumlrmed klassas en av de stoumlrsta i Bohuslaumln Vid Vaumlttiand finns ocksaring flera gravar av betydande dimensioner daumlribland BrynjolfUlfaldis houmlg vars namn finns omtalat i de fornnordiska sagorna Aumlven vid Folkestad och GraringloumlslTjoumlstad uppvisar gravfaringlten en foumlrtaumltning vaumll avgraumlnsade fraringn baringde Vaumlttiand och Skee I miljoumlns oumlstra del ligger ytterligare ett omraringde med gravar varav gravfaringltet Daringrskilds houmlgar med sina maringnga och vaumllbevarade domarringar aumlr det mest saumlrpraumlglade Detta omraringdes fornlaumlmningsbestaringnd aumlr foumlr Bohuslaumln mycket ovanligt saringvaumll betraumlffande vissa av gravarna som kombinationen och maringngfalden av dessa

4

Naturreservat

~ shy

shy

- lt~ ( I

a ----- erget

~- 10 shy- ~ _ _ ~~ I - - =t -- o~----1-1 _ ~ ~ i

ramp~~ ---J -~ Z Berge ~aL I _ - -- -------shyI

_ 1 (-2 ~ - KMV OMRAringDESIJ~I ~ ~

rAuml l ~ ~ T77 STRANDLINJE 20M ~~I NIV AringOVER DAGENS

STANDLINJE 25M OumlVER DAGENS NIVAring

bull -1) EN SAM LI GG ANDE ~ ~Ti1~t ~ ROuml SEN ST ENS AumlTTNING ~

I GRAVFAuml LT GRAVGRUP P I ~ GAringN GGRIFT I ~n ~ u~ SKALA 120000

~-

erget-

Bergr

shy

~-~ - r OMR AringDE

STR ANDLINJ E 15 M OumlVER DAGENS NIVAring

Aringr EN SAMLIGG ANDE ROumlS EN I STEN SAumlTTN I NG

~ GRAV FAumlLT I GRAVGRuPP

~ GAringNGGRIFT

110 SKALA 120000

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

Inledning

Omgivningen kring Skee samhaumllle inneharingller en av norra Bohuslaumlns stoumlrsta koncentrationer av fornlaumlmningar fraringn foumlrhistorisk tid och medeltid

Landhoumljningen har under hela foumlrhistorien omformat och paringverkat omraringdets utveckling Allt ifraringn stenaringlderns oumlppna skaumlrgaringrdslandskap till senare perioders vattenburna farleder och dagens boumlrdiga slaumlttmark Det aumlr naumlr man foumlrsoumlker foumlreshystaumllla sig hur havet tidigare taumlckte dagens lerslaumltter som de skiftande sparingren av maumlnsklig naumlrvaro blir begripliga

De bevarade laumlmningarna inom omraringdet karaktaumlriserar olika tidsavsnitt av varingr foumlrhistoria De mest ioumlgonfallande laumlmningarna haumlrroumlr fraringn jaumlrnaringldern daumlr de naumlrmare 250 kaumlnda gravarna inom miljoumln markerar en centralbygds framvaumlxt fraringn tiden kring Kristi foumldelse Omraringdets regionala betydelse uttrycks ocksaring i den stora och rikt utrustade tidigmedeltida sockenkyrkans placering paring en houmljd invid jaumlrn~ aringldersgravfaringlten i miljoumlns nordvaumlstra del

Skee - Folkestad aumlr ett av de omraringden som i arbetet med Stroumlmstads Kulturmiljoumlvaringrdsprogram (1996) valts ut som en saumlrskilt vaumlrdefull kulturmiljouml i kommunen Den haumlr rapporten aumlr ett led i det fortsatta arbetet med KMVshyprogrammet Den inneharingller en sammanstaumlllning och preliminaumlr analys av omraringdets kulturlandskap utifraringn arkivstudier kartanalyser och en oumlversiktlig faringltinventering I bilaga 2 finns en foumlrteckning oumlver alla fornlaumlmningar inom omraringdet Siffrorna haumlnvisar till kartan i bilaga 1 Omraringdet aumlr sedan tidigare uttaget som riksintresse foumlr kulturmiljoumlvaringrden (KO 45 Riksantikvarieaumlmbetet 1987) som fornlaumlmningsmiljouml av laumlnsintresse (Laumlnsstyrelsen 1984) samt som saumlrskilt bevarandevaumlrt odlingslandskap med houmlga kulturvaumlrden (Laumlnsstyrelsen 1995)

Kaumlllmaterial

Som underlag foumlr arbetet har fornlaumlmningsregistret foumlr Skee so samt aumlldre och nyare kartmaterial anvaumlnts Oumlversiktliga besiktningar har utfoumlrts i faringlt Havets nivaring under olika tidsperioder bygger paring olika forskares undersoumlkningar vilka sammanstaumlllts av Hans Kindgren (1995 och daumlr anfoumlrd litteratur) Ett viktigt material foumlr diskussioner om detta omraringdet aumlr ocksaring de ortnamnsstudier som gjorts framfoumlr allt Gustaf Sohlberg (1944) och Stefan Brink (1997) De medeltida och historiska uppgifterna om garingrdarna och oumldegaringrdarna har haumlmtats ur Goumlsta Frammes studier av oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad (1985)

2

Miljoumlns laumlge och omfattning

Den uttagna kulturmiljoumln omfattar ett omraringde paring ca 35 x 3 km (Ouml-V) och ligger oumlster om och i direkt anslutning till Skee samhaumllle Omraringdet utgoumlrs aven av dessa stoumlrre dalgaringngar som bildats i det bohuslaumlnska sprickdals landskapet Det praumlglas naturgeografiskt av ett smaringbrutet slaumlttomraringde med stora aringkermarker med mindre bergsomraringden inspraumlngda och ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde i oumlstra delen Direkt vaumlster om omraringdet rinner Vaumlttiandsaringn norrut mot Stroumlmsvattnet Av den vattenvaumlg som foumlr 2000 aringr sedan ledde laumlngre in aringt oumlster i omraringdet aringterstaringr idag ett vattendrag Graringloumlsbaumlcken som rinner i sydvaumlstlig riktning genom omraringdet ner till Vaumlttlandsaringn

Landskapsutnyttjande under foumlrhistorisk tid

Stenaringlder

Foumlr 5000 aringr sedan stod vattennivaringn ungefaumlr 30 meter houmlgre aumln den goumlr idag och de stora lerslaumltterna i dalgaringngarna var taumlckta av vatten Klimatet var betydligt varmare aumln dagens och foumlrutsaumlttningarna roumlr bosaumlttning och primitivt jordbruk var goda laumlngs de sandiga laumltta jordarna paring sluttningarna ner mot vattnet Inom miljoumln har man funnit sparingren av flera boplatser fraringn denna tid samt tvaring bevarade gravar Den ena av gravarna aumlr en garingnggrift dvs en stenkammargrav belaumlgen strax soumlder om de maringnga gravfaumllten vid Skee kyrka Vid den daring skyddade havsviken var graven anlagd vid strandkanten i ett exponerat laumlge ut mot vattnet Garingnggrifter liksom doumlsar representerar de aumlldsta nu bevarade gravmonument vi har i landet och haumlrroumlr fraringn den tidiga bondestenaringldern foumlr ca 5000 aringr sedan Gravformen markerar en brytpunkt i den maumlnskliga resursutnyttjandet daumlr ekonomin till skillnad fraringn tidigare jaktlsamlarsamhaumlllens livsfoumlring allt mer kom att baseras paring saumldesodling Haumlrigenom sker foumlrmodligen en foumlrsta form av markaumlgande till foumlljd av den moumlda som lagts ner paring att oumlppna upp och bruka de laumltta sandjordarna Graven kan daumlrmed ses som ett monument foumlr den nya ekonomiska bas som introducerats och daumlrigenom lade grunden till det kulturlandskap vi idag moumlter inom stora delar av miljoumln

Den andra graven en haumlllkista dateras till slutfasen av den yngre stenaringldern ca 4000 roumlre nutid Graven har liksom garingnggriften foumlrmodligen varit en gravplats roumlr flera personer och representerar trots sitt idag undanskymda laumlge en tid daring man broumlt ny mark foumlr en ekonomi baserad paring boskapsskoumltsel och smaringskaligt jordbruk

3

Bronsaringlder

Under bronsaringldern foumlr ca 3000 aringr sedan hade havet dragit sig undan (landet stigit) till en nivaring paring mellan 20 och 25 meter oumlver dagens strandlinje (se fig 1) Denna tidsperiod representeras av laumlmningar i form av gravar saringsom roumlsen och stensaumlttningar samt haumlllristningar Gravarna finner man i de mera houmlglaumlnta omraringdena av miljoumlns centrala och oumlstra delar medan ristningsytorna aumlr anlagda invid den daringvarande strandkanten vaumlster om dessa Fraringn begravningsplatserna paring bergshoumljderna har man haft god utblick oumlver det som daring var en farled och fraringn vattnet kan gravarna varit ett landmaumlrke foumlr de som bebodde omraringdet

Bronsaringldersmaumlnniskornas anknytning till havet tydliggoumlrs aumlven i haumlll konsten daumlr skepp vid sidan av skaringlgropar aumlr det i saumlrklass vanligaste motivet paring haumlllarna Till skillnad fraringn stenaringlderns kollektivgravar var bronsaringlderns gravmonument resta till minnet av endast en person Detta markerar ett ny och mer hierarkiskt uppbyggd samhaumlllsform daumlr bara vissa personer kom att faring en aumlrorik gravlaumlggelse Skillnaderna i status tydliggoumlrs aumlven genom gravarnas form och storlek samt i de garingvor de doumlda faringtt med sig

Jaumlrnaringlder

Vid oumlvergaringngen till jaumlrnaringldern ca 500 f Kr aumlndras gravskicket aringterigen De doumlda begravs nu paring stoumlrre sammanhaumlngande gravfaringlt vilka i huvudsak samlats inom vaumll avgraumlnsade omraringden inom miljoumln Foumlrmodligen haumlnger detta samman med byarnas framvaumlxt inom det som daring var viktiga terraumlngavsnitt i landskapet En ny typ av samhaumlllsorganisation haringller paring att vaumlxa fram vilket kom att bli avgoumlrande foumlr bygdens utveckling framgent Tydligast maumlrks detta paring koncentrationen av gravar och gravfaringlt inom olika delar av miljoumln

De tvaring stoumlrsta och kanske mest betydelsefulla gravfaringlten ligger paring det houmlglaumlnta omraringdet oumlster om Skee kyrka samt vid bergshoumljderna kring Vaumlttiand i miljoumlns sydvaumlstra del Paring baringda dessa platser finns vardera runt 70 kaumlnda gravar samlade varav flera aumlr av kategorin storhoumlgar Inom Skeeomraringdet finns bl a en 40 meter stor grav vilket daumlrmed klassas en av de stoumlrsta i Bohuslaumln Vid Vaumlttiand finns ocksaring flera gravar av betydande dimensioner daumlribland BrynjolfUlfaldis houmlg vars namn finns omtalat i de fornnordiska sagorna Aumlven vid Folkestad och GraringloumlslTjoumlstad uppvisar gravfaringlten en foumlrtaumltning vaumll avgraumlnsade fraringn baringde Vaumlttiand och Skee I miljoumlns oumlstra del ligger ytterligare ett omraringde med gravar varav gravfaringltet Daringrskilds houmlgar med sina maringnga och vaumllbevarade domarringar aumlr det mest saumlrpraumlglade Detta omraringdes fornlaumlmningsbestaringnd aumlr foumlr Bohuslaumln mycket ovanligt saringvaumll betraumlffande vissa av gravarna som kombinationen och maringngfalden av dessa

4

Naturreservat

~ shy

shy

- lt~ ( I

a ----- erget

~- 10 shy- ~ _ _ ~~ I - - =t -- o~----1-1 _ ~ ~ i

ramp~~ ---J -~ Z Berge ~aL I _ - -- -------shyI

_ 1 (-2 ~ - KMV OMRAringDESIJ~I ~ ~

rAuml l ~ ~ T77 STRANDLINJE 20M ~~I NIV AringOVER DAGENS

STANDLINJE 25M OumlVER DAGENS NIVAring

bull -1) EN SAM LI GG ANDE ~ ~Ti1~t ~ ROuml SEN ST ENS AumlTTNING ~

I GRAVFAuml LT GRAVGRUP P I ~ GAringN GGRIFT I ~n ~ u~ SKALA 120000

~-

erget-

Bergr

shy

~-~ - r OMR AringDE

STR ANDLINJ E 15 M OumlVER DAGENS NIVAring

Aringr EN SAMLIGG ANDE ROumlS EN I STEN SAumlTTN I NG

~ GRAV FAumlLT I GRAVGRuPP

~ GAringNGGRIFT

110 SKALA 120000

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

Miljoumlns laumlge och omfattning

Den uttagna kulturmiljoumln omfattar ett omraringde paring ca 35 x 3 km (Ouml-V) och ligger oumlster om och i direkt anslutning till Skee samhaumllle Omraringdet utgoumlrs aven av dessa stoumlrre dalgaringngar som bildats i det bohuslaumlnska sprickdals landskapet Det praumlglas naturgeografiskt av ett smaringbrutet slaumlttomraringde med stora aringkermarker med mindre bergsomraringden inspraumlngda och ett stoumlrre sammanhaumlngande bergsomraringde i oumlstra delen Direkt vaumlster om omraringdet rinner Vaumlttiandsaringn norrut mot Stroumlmsvattnet Av den vattenvaumlg som foumlr 2000 aringr sedan ledde laumlngre in aringt oumlster i omraringdet aringterstaringr idag ett vattendrag Graringloumlsbaumlcken som rinner i sydvaumlstlig riktning genom omraringdet ner till Vaumlttlandsaringn

Landskapsutnyttjande under foumlrhistorisk tid

Stenaringlder

Foumlr 5000 aringr sedan stod vattennivaringn ungefaumlr 30 meter houmlgre aumln den goumlr idag och de stora lerslaumltterna i dalgaringngarna var taumlckta av vatten Klimatet var betydligt varmare aumln dagens och foumlrutsaumlttningarna roumlr bosaumlttning och primitivt jordbruk var goda laumlngs de sandiga laumltta jordarna paring sluttningarna ner mot vattnet Inom miljoumln har man funnit sparingren av flera boplatser fraringn denna tid samt tvaring bevarade gravar Den ena av gravarna aumlr en garingnggrift dvs en stenkammargrav belaumlgen strax soumlder om de maringnga gravfaumllten vid Skee kyrka Vid den daring skyddade havsviken var graven anlagd vid strandkanten i ett exponerat laumlge ut mot vattnet Garingnggrifter liksom doumlsar representerar de aumlldsta nu bevarade gravmonument vi har i landet och haumlrroumlr fraringn den tidiga bondestenaringldern foumlr ca 5000 aringr sedan Gravformen markerar en brytpunkt i den maumlnskliga resursutnyttjandet daumlr ekonomin till skillnad fraringn tidigare jaktlsamlarsamhaumlllens livsfoumlring allt mer kom att baseras paring saumldesodling Haumlrigenom sker foumlrmodligen en foumlrsta form av markaumlgande till foumlljd av den moumlda som lagts ner paring att oumlppna upp och bruka de laumltta sandjordarna Graven kan daumlrmed ses som ett monument foumlr den nya ekonomiska bas som introducerats och daumlrigenom lade grunden till det kulturlandskap vi idag moumlter inom stora delar av miljoumln

Den andra graven en haumlllkista dateras till slutfasen av den yngre stenaringldern ca 4000 roumlre nutid Graven har liksom garingnggriften foumlrmodligen varit en gravplats roumlr flera personer och representerar trots sitt idag undanskymda laumlge en tid daring man broumlt ny mark foumlr en ekonomi baserad paring boskapsskoumltsel och smaringskaligt jordbruk

3

Bronsaringlder

Under bronsaringldern foumlr ca 3000 aringr sedan hade havet dragit sig undan (landet stigit) till en nivaring paring mellan 20 och 25 meter oumlver dagens strandlinje (se fig 1) Denna tidsperiod representeras av laumlmningar i form av gravar saringsom roumlsen och stensaumlttningar samt haumlllristningar Gravarna finner man i de mera houmlglaumlnta omraringdena av miljoumlns centrala och oumlstra delar medan ristningsytorna aumlr anlagda invid den daringvarande strandkanten vaumlster om dessa Fraringn begravningsplatserna paring bergshoumljderna har man haft god utblick oumlver det som daring var en farled och fraringn vattnet kan gravarna varit ett landmaumlrke foumlr de som bebodde omraringdet

Bronsaringldersmaumlnniskornas anknytning till havet tydliggoumlrs aumlven i haumlll konsten daumlr skepp vid sidan av skaringlgropar aumlr det i saumlrklass vanligaste motivet paring haumlllarna Till skillnad fraringn stenaringlderns kollektivgravar var bronsaringlderns gravmonument resta till minnet av endast en person Detta markerar ett ny och mer hierarkiskt uppbyggd samhaumlllsform daumlr bara vissa personer kom att faring en aumlrorik gravlaumlggelse Skillnaderna i status tydliggoumlrs aumlven genom gravarnas form och storlek samt i de garingvor de doumlda faringtt med sig

Jaumlrnaringlder

Vid oumlvergaringngen till jaumlrnaringldern ca 500 f Kr aumlndras gravskicket aringterigen De doumlda begravs nu paring stoumlrre sammanhaumlngande gravfaringlt vilka i huvudsak samlats inom vaumll avgraumlnsade omraringden inom miljoumln Foumlrmodligen haumlnger detta samman med byarnas framvaumlxt inom det som daring var viktiga terraumlngavsnitt i landskapet En ny typ av samhaumlllsorganisation haringller paring att vaumlxa fram vilket kom att bli avgoumlrande foumlr bygdens utveckling framgent Tydligast maumlrks detta paring koncentrationen av gravar och gravfaringlt inom olika delar av miljoumln

De tvaring stoumlrsta och kanske mest betydelsefulla gravfaringlten ligger paring det houmlglaumlnta omraringdet oumlster om Skee kyrka samt vid bergshoumljderna kring Vaumlttiand i miljoumlns sydvaumlstra del Paring baringda dessa platser finns vardera runt 70 kaumlnda gravar samlade varav flera aumlr av kategorin storhoumlgar Inom Skeeomraringdet finns bl a en 40 meter stor grav vilket daumlrmed klassas en av de stoumlrsta i Bohuslaumln Vid Vaumlttiand finns ocksaring flera gravar av betydande dimensioner daumlribland BrynjolfUlfaldis houmlg vars namn finns omtalat i de fornnordiska sagorna Aumlven vid Folkestad och GraringloumlslTjoumlstad uppvisar gravfaringlten en foumlrtaumltning vaumll avgraumlnsade fraringn baringde Vaumlttiand och Skee I miljoumlns oumlstra del ligger ytterligare ett omraringde med gravar varav gravfaringltet Daringrskilds houmlgar med sina maringnga och vaumllbevarade domarringar aumlr det mest saumlrpraumlglade Detta omraringdes fornlaumlmningsbestaringnd aumlr foumlr Bohuslaumln mycket ovanligt saringvaumll betraumlffande vissa av gravarna som kombinationen och maringngfalden av dessa

4

Naturreservat

~ shy

shy

- lt~ ( I

a ----- erget

~- 10 shy- ~ _ _ ~~ I - - =t -- o~----1-1 _ ~ ~ i

ramp~~ ---J -~ Z Berge ~aL I _ - -- -------shyI

_ 1 (-2 ~ - KMV OMRAringDESIJ~I ~ ~

rAuml l ~ ~ T77 STRANDLINJE 20M ~~I NIV AringOVER DAGENS

STANDLINJE 25M OumlVER DAGENS NIVAring

bull -1) EN SAM LI GG ANDE ~ ~Ti1~t ~ ROuml SEN ST ENS AumlTTNING ~

I GRAVFAuml LT GRAVGRUP P I ~ GAringN GGRIFT I ~n ~ u~ SKALA 120000

~-

erget-

Bergr

shy

~-~ - r OMR AringDE

STR ANDLINJ E 15 M OumlVER DAGENS NIVAring

Aringr EN SAMLIGG ANDE ROumlS EN I STEN SAumlTTN I NG

~ GRAV FAumlLT I GRAVGRuPP

~ GAringNGGRIFT

110 SKALA 120000

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

Bronsaringlder

Under bronsaringldern foumlr ca 3000 aringr sedan hade havet dragit sig undan (landet stigit) till en nivaring paring mellan 20 och 25 meter oumlver dagens strandlinje (se fig 1) Denna tidsperiod representeras av laumlmningar i form av gravar saringsom roumlsen och stensaumlttningar samt haumlllristningar Gravarna finner man i de mera houmlglaumlnta omraringdena av miljoumlns centrala och oumlstra delar medan ristningsytorna aumlr anlagda invid den daringvarande strandkanten vaumlster om dessa Fraringn begravningsplatserna paring bergshoumljderna har man haft god utblick oumlver det som daring var en farled och fraringn vattnet kan gravarna varit ett landmaumlrke foumlr de som bebodde omraringdet

Bronsaringldersmaumlnniskornas anknytning till havet tydliggoumlrs aumlven i haumlll konsten daumlr skepp vid sidan av skaringlgropar aumlr det i saumlrklass vanligaste motivet paring haumlllarna Till skillnad fraringn stenaringlderns kollektivgravar var bronsaringlderns gravmonument resta till minnet av endast en person Detta markerar ett ny och mer hierarkiskt uppbyggd samhaumlllsform daumlr bara vissa personer kom att faring en aumlrorik gravlaumlggelse Skillnaderna i status tydliggoumlrs aumlven genom gravarnas form och storlek samt i de garingvor de doumlda faringtt med sig

Jaumlrnaringlder

Vid oumlvergaringngen till jaumlrnaringldern ca 500 f Kr aumlndras gravskicket aringterigen De doumlda begravs nu paring stoumlrre sammanhaumlngande gravfaringlt vilka i huvudsak samlats inom vaumll avgraumlnsade omraringden inom miljoumln Foumlrmodligen haumlnger detta samman med byarnas framvaumlxt inom det som daring var viktiga terraumlngavsnitt i landskapet En ny typ av samhaumlllsorganisation haringller paring att vaumlxa fram vilket kom att bli avgoumlrande foumlr bygdens utveckling framgent Tydligast maumlrks detta paring koncentrationen av gravar och gravfaringlt inom olika delar av miljoumln

De tvaring stoumlrsta och kanske mest betydelsefulla gravfaringlten ligger paring det houmlglaumlnta omraringdet oumlster om Skee kyrka samt vid bergshoumljderna kring Vaumlttiand i miljoumlns sydvaumlstra del Paring baringda dessa platser finns vardera runt 70 kaumlnda gravar samlade varav flera aumlr av kategorin storhoumlgar Inom Skeeomraringdet finns bl a en 40 meter stor grav vilket daumlrmed klassas en av de stoumlrsta i Bohuslaumln Vid Vaumlttiand finns ocksaring flera gravar av betydande dimensioner daumlribland BrynjolfUlfaldis houmlg vars namn finns omtalat i de fornnordiska sagorna Aumlven vid Folkestad och GraringloumlslTjoumlstad uppvisar gravfaringlten en foumlrtaumltning vaumll avgraumlnsade fraringn baringde Vaumlttiand och Skee I miljoumlns oumlstra del ligger ytterligare ett omraringde med gravar varav gravfaringltet Daringrskilds houmlgar med sina maringnga och vaumllbevarade domarringar aumlr det mest saumlrpraumlglade Detta omraringdes fornlaumlmningsbestaringnd aumlr foumlr Bohuslaumln mycket ovanligt saringvaumll betraumlffande vissa av gravarna som kombinationen och maringngfalden av dessa

4

Naturreservat

~ shy

shy

- lt~ ( I

a ----- erget

~- 10 shy- ~ _ _ ~~ I - - =t -- o~----1-1 _ ~ ~ i

ramp~~ ---J -~ Z Berge ~aL I _ - -- -------shyI

_ 1 (-2 ~ - KMV OMRAringDESIJ~I ~ ~

rAuml l ~ ~ T77 STRANDLINJE 20M ~~I NIV AringOVER DAGENS

STANDLINJE 25M OumlVER DAGENS NIVAring

bull -1) EN SAM LI GG ANDE ~ ~Ti1~t ~ ROuml SEN ST ENS AumlTTNING ~

I GRAVFAuml LT GRAVGRUP P I ~ GAringN GGRIFT I ~n ~ u~ SKALA 120000

~-

erget-

Bergr

shy

~-~ - r OMR AringDE

STR ANDLINJ E 15 M OumlVER DAGENS NIVAring

Aringr EN SAMLIGG ANDE ROumlS EN I STEN SAumlTTN I NG

~ GRAV FAumlLT I GRAVGRuPP

~ GAringNGGRIFT

110 SKALA 120000

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

Naturreservat

~ shy

shy

- lt~ ( I

a ----- erget

~- 10 shy- ~ _ _ ~~ I - - =t -- o~----1-1 _ ~ ~ i

ramp~~ ---J -~ Z Berge ~aL I _ - -- -------shyI

_ 1 (-2 ~ - KMV OMRAringDESIJ~I ~ ~

rAuml l ~ ~ T77 STRANDLINJE 20M ~~I NIV AringOVER DAGENS

STANDLINJE 25M OumlVER DAGENS NIVAring

bull -1) EN SAM LI GG ANDE ~ ~Ti1~t ~ ROuml SEN ST ENS AumlTTNING ~

I GRAVFAuml LT GRAVGRUP P I ~ GAringN GGRIFT I ~n ~ u~ SKALA 120000

~-

erget-

Bergr

shy

~-~ - r OMR AringDE

STR ANDLINJ E 15 M OumlVER DAGENS NIVAring

Aringr EN SAMLIGG ANDE ROumlS EN I STEN SAumlTTN I NG

~ GRAV FAumlLT I GRAVGRuPP

~ GAringNGGRIFT

110 SKALA 120000

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

erget-

Bergr

shy

~-~ - r OMR AringDE

STR ANDLINJ E 15 M OumlVER DAGENS NIVAring

Aringr EN SAMLIGG ANDE ROumlS EN I STEN SAumlTTN I NG

~ GRAV FAumlLT I GRAVGRuPP

~ GAringNGGRIFT

110 SKALA 120000

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

Naumlr havet stod 15 meter houmlgre aumln idag dvs runt aringr O var baringde omraringdena vid Skee Vaumlttiand GraringloumlsTjoumlstad och Folkestad belaumlgna i anslutning till den farled som stod i foumlrbindelse med Stroumlmsvattnet och Dynekilen i norr (se fig 2) Med stor sannolikhet har alla dessa platser befolkats i foumlrsta hand paring grund av den daring saring viktiga kommunikationsleden och daumlr byarnas laumlge ocksaring kom att leva kvar laringngt efter det att vattnet dragit sig undan

Till skillnad fraringn dessa tidiga byars framvaumlxt har gravomraringdet kring Daringrskilds houmlgar aldrig legat i anslutning till vattnet utan gravarnas placering har valts utifraringn andra syften Kanske markerar det avvikande laumlget omringad av mossmarker att platsen med sina saumlrpraumlglade gravformer haft en annan funktion aumln de by- eller garingrdsgravfaringlt vi vanligen moumlter fraringn jaumlrnaringldern Moumljligen har det haft en speciell religioumls karaktaumlr eller varit aumlmnat aringt en speciellt utvald grupp i det daringtida samhaumlllet Detta omraringde aumlr ocksaring det enda av platserna daumlr man genom skriftliga kaumlllor eller aumlldre kartor inte kan se naringgon kontinuitet i bosaumlttningen in i medeltidhistorisk tid

Landskapsutnyttjande under medeltid och historisk tid

Vid medeltidens boumlrjan hade vattnet dragits sig tillbaka fraringn slaumltten men stod fortfarande ca 5 m oumlver dagens nivaring (se fig 3) Daumlr E6an garingr norrut idag var det daring troligen fortfarande en segelbar farled

Fraringn medeltidens foumlrsta aringrhundraden aumlr det sparsamt med skrivna dokument fraringn Bohuslaumln I omraringdet finns dock flera namn tidigt belagda i skriftliga kaumlllor Enligt Sohlberg omnaumlmns Skee foumlrsta garingngen ca 1265 i Haringkon Haringkonssons saga Vaumlttiand ca 1225 i Snorre Sturlassons Heimskringla Graringloumls 1317 i Akershusreg (avskrift fraringn 1622) Folkestad i ett dokument fraringn 1385 och Tjoumlstad liksom de flesta aumlldre byar och garingrdar i Bohuslaumln i Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) fraringn 1390-talet (1944)

I tidigmedeltid antas Bohuslaumln varit indelat i tre politiska och administrativa enheter varav den nordligaste utgjordes av Vaumltte haumlrad med Skee-omraringdet som centrum Skee sockenkyrka vilken byggdes paring 11OO-talet visar genom sin storlek och laumlge paring omraringdets politiskt starka roll i det nykristnade samhaumlllet Platsen daumlr kyrkan uppfoumlrdes var ocksaring vaumll vald och markerar en redan daring kanske tusenaringrig centralplats i det foumlrkristna samhaumlllet Aumlven vid Vaumlttiand har det funnits en stormanskyrka vilket tydliggoumlr hur ett av jaumlrnaringlderns mest centrala platser i omraringdet kommit att beharinglla sin starka roll in i medeltiden Av denna kyrka finns idag inga synliga sparingr ovan jord men byplatsens laumlge naumlra de maringnga storhoumlgarna kaumlnner vi till genom en skifteskarta fraringn 1700-talets slut

5

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

StroumlJ~J~et~

-

k

Ber

- KMV OMRAringDE

177~~T RA NDl INJ E 5 M oshyOVER DAGE NS NIVA

bull EN SA M LIGG AN DE ROumlSEN STENSAumlTTN ING

~ GRAVFAumlLT GRAVGRUPp

~ GAringNGGRIFT SKALA 120000

t4WZ9pen4 f lt 0_ ~ j L Tt lt____Egt ~ i -shyl t

Sockenkyrkan bestaringende av laringnghus kor och en vaumllvd absid byggdes av granit i huggen kvader Kyrkan har genomgaringtt ett antal mindre foumlraumlndringar genom aringrhundradena och 1794 - 95 utfors en mer omfattande ombyggnad daring kyrkan bla forlaumlngs aringt vaumlster och nya stora foumlnster tas upp (Wrang 1983) Oumlster om kyrkan finns ett vaumllbevarat klocktorn av sten fraringn 1673 Till kyrkmiljoumln houmlr ocksaring en praumlstgaringrd fraringn 1800-talet och en kyrkskola fraringn tidigt 1900-tal

Flera forskare har uppmaumlrksammat den starka koncentrationen av saumlrpraumlglade och aringlderdomliga namn inom i Skee-omraringdet (bl a Brink 1997) Vaumlttiand Skee Graringloumls Tjoumlstad och Folkestad tillhoumlr samtliga namnkategorier som brukas dateras till jaumlmaringlder och de var alla centralt belaumlgna i omraringdet under jaumlrnaringldern Skee som i sina aumlldsta skrivningar har efterledet hof(Skeoiuhofi) tolkas som en hednisk kultplats Stefan Brink foumlr aumlven fram tanken att namnet Vaumltte kan houmlra ihop med ett foumlrsvunnet fjordnamn som kan kopplas till den i foumlrhistorisk tid djupa havsvik som garingtt in vid Skee (aa) Namnet aringterkommer i VaumlttIand daumlr slutledet land ibland tolkas som aringstrand (Sohlberg 1944) naringgot som passar mycket bra i detta fallet med tanke paring garingrdens laumlge Baringde Folkestad och Tjoumlstad har diskuterats saringsom sammansatta av ett egennamn + stad (bostadplats) (aa) men daring aumlldre skrivningar av lJouml- aumlven kan betydafolk foumlreslaringr Brink att baringde Folke( -stad) och Tjouml( -stad) ska tolkas i betydelsen folk (1997)

Samtliga namn aumlr dock omdiskuterade och saring aumlven Graringloumls omraringdets och ett av haumlradets stoumlrsta byar Den tolkning som foumlredragits utifraringn aumlldre stavningar av Graringloumls aumlr aumlng som laumltt oumlversvaumlmmas med loumlsa i betydelsen aumlng och daumlr Graring haumlrleds till ungefaringr vattendrag som laumltt svaumlmmar oumlver (Sohlberg 1944)

Enligt Goumlsta Frammes genomgaringng av aumlldre arkivmaterial fanns fOljande byar och garingrdar inom detta omraringdet under medeltiden Folkestad Graringloumls Kroken Ljunghogen Skee Praumlstgaringrd Tjoumlstad Valsbo och VaumlttIand (Framme 1985) Naumlr omraringdet foumlrsta garingngen kartlaumlggs fraringn 1690- och 1700-talet aringtedinns Skee Praumlstgaringrd samt byarna VaumlttIand Folkestad Graringloumls samt Tjoumlstad

Vad hade daring haumlnt de oumlvriga Maringnga garingrdar oumldelaumlggs i Bohuslaumln under senshymedeltid och moumljligen aumlr det vad som aumlven drabbat dessa garingrdar Vanligen aumlr det bebyggelseenheten som oumldelaumlggs medan aringker och aumlng brukas vidare av naringgon granngaringrd Oumldegaringrden Ljunghogen omtalas under Oumlstra Folkestad i ett jordrannsakningsprotokoll fraringn 1665 Folkestad skattade daring foumlr Ljunghogens aumlng och var Ljunghogen legat framgaringr senare aven storskiftesakt 1794 Valsbo aringtedinns i kaumlllorna fraringn 1600-talet som en av garingrdarna i Graringloumls by medan Kroken har foumlrsvunnit som egen garingrd och marken uppgaringtt i Tjoumlstad (Framme 1985)

Det aumlr foumlrst fraringn den tid naumlr omraringdet boumlrjar kartlaumlggas som man kan se by- och garingrdstomternas geografiska laumlgen dvs utbredningen av inaumlgornas aringker och aumlngsmark utmark vaumlgar och haumlgnader En sammanstaumlllning av historiska kartor oumlver omraringdet runt 1800 dvs fore skiftena (se fig 4) visar att inaumlgorna till byarna laringg i omraringdets sydvaumlstra del medan oumlstra haumllften av omraringdet huvudsakligen

6

utgjordes av utmark vilken nyttjades samfaringllt av kringliggande byar Aringkermarken laringg samlad naumlrmast bebyggelsen och aumlngsmarken naumlrmast utanfoumlr och paring impedimenten Generellt i Bohuslaumln kan man se en i vissa fall omfattande oumlkning av aringkermark paring aumlngens bekostnad aringrtiondet foumlre och efter 1800 (Franzen amp Lindholm) Den i vissa fall begraumlnsade aumlngsmarken i detta omraringdet visar att delar av aumlngen tagits i anspraringk foumlr odling

(

HJALT lvAring ~os

I

13~11 SkO)Jk

SyIj Ik

hl fiA B(~( O~~ - I

Fig 4 Bebyggelse och malkal7Jaumlndnillg 1 omroumldet rllnt aringr 1800 (efter historiska kartoumlverlaumlgg oumlver omraringdet franstaumlllda al M Larsson)

7

Praumlstgaringrden laringg aumlven daring i omraringdets nordvaumlstra del Inom dess aumlgor laringg torpen Olskaumlrr och Liden Haumlr laringg inte aringkern lika tydligt samlad naumlrmast garingrdstomten Det har foumlrstarings topografiska orsaker att aringkern inte kunde laumlggas naumlrmast garingrdstomten vilket var mest ekonomiskt men visar ocksaring att det inte varit foumlrharingllandet till den omgivande aringkermarken som i foumlrsta hand varit styrande foumlr placeringen av Praumlstgaringrden

Sammanfattande karaktaumlristik och kulturvaumlrden

Skee idag aumlr ett samhaumllle under utbyggnad Haumlr finns en blandning av jordbruksmark med aumlldre garingrdsmiljoumler stationssamhaumllle och sentida villasamhaumllle KMV -omraringdets graumlnser har dock exkluderat den sentida bebyggelsen och inom omraringdet finns det huvudsakligen jordbruksmark och den bebyggelse om aumlr knuten till garingrdarna

Den foumlrhistoriska och medeltida centralbygdskaumlnslan aumlr inget som vid foumlrsta anblicken praumlglar omraringdet idag Slaumlttmarkerna taumlcks nu av stora aringkerytor i bruk eller oumlvergivna men den upplevelsen skiljer sig avsevaumlrt ifraringn hur man uppfattade omraringdet foumlr 3000 2000 eller 1000 aringr sedan

I det haumlr arbetet har utgaringngspunkten varit att lyfta fram den speciella rikedom av fornlaumlmningar i antal och karaktaumlr som finns i omraringdet de speciella topografiska foumlrharingllanden som styrt deras placeringar och vad de kan beraumltta om ett daringtida samhaumllle

Omraringdets mest betydelsefulla kulturvaumlrden kan sammanfattas i foumlljande punkter

centralbygd uttryckt i storhoumlgar och stora gravfaringlt tillsammans med tidigmedeltida kyrka och skriftliga kaumlllor stor koncentration av fornlaumlmningar framfoumlr allt gravfaringlt fraringn jaumlrnaringlder kyrkomiljoumln

Foumlr att kulturvaumlrdena ska kunna uppfattas och bevaras kraumlvs ett tillraumlckligt stort omland Graumlnsdragningen foumlr omraringdet aumlr gjord utifraringn dessa foumlrutsaumlttningar I ett saringdant haumlr sammanhang kan graumlnsen daumlrfoumlr inte uppfattas som en exakt linje paring marken vilken man kan staring med ett ben paring var sida om

8

Foumlr att bevara kulturvaumlrdena boumlr foumlljande rekommendationer vara vaumlgledande

Fornlaumlmningar i skogsmark Vissa av omraringdets fornlaumlmningar ligger inom skogsmark eller paring berg I anslutning till fornlaumlmningarna kraumlvs stor aktsamhet vid all slags avverkning och nyplantering Liksom vid anlaumlggande och breddning av brukningsvaumlgar och i samband med dikning Fornlaumlmningar faringr inte heller taumlckas oumlver med skogsavfall De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation under historisk och eventuellt aumlldre tid

Fornlaumlmningar i aringkermark Daring ytterst faring av fornlaumlmningarna ligger i aringkennark innebaumlr den paringgaringende markanvaumlndningen inom aringkerbruket inte naringgot direkt hot Den oumlppna haumlvdade miljoumln aumlr ocksaring en viktig foumlrutsaumlttning foumlr att kunna uppfatta det landskap som fornlaumlmningarna aumlr en del av De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation i historisk och eventuellt aumlldre tid

Nybyggnation Vid eventuell exploatering inom omraringdet skall ett stort haumlnsynstagande till fornlaumlmningarna tas Restriktiv bygglovsgivning boumlr raringda inom omraringdet och eventuell nybyggnation boumlr sker framfoumlr allt i anslutning till de redan befintliga nya bebyggelsegrupperna

Den som avser att uppfoumlra byggnad eller en anlaumlggning eller genomfoumlra ett annat arbetsfoumlretag boumlr i god tid ta reda paring om naringgon fast fornlaumlmning kan beroumlras avfoumlretaget och i saringfall snarast samraringda med laumlnsstyrelsen (KML 2a kap6sect)

Kristina Lindholm antikvarie I

9

Litteratur- och kaumlllfdrteckning

Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) Fortegnelse over det geistlige Gods i Oslo Bisped0me omkring Aar 1400 Utg af H J Huitfeldt Christiania 1879

Brink S 1997 Ortnamn i spraringk och samhaumllle Hyllningsskrift till Lars Hellberg Nomina Germanica Arkiv foumlr germansk namnforskning 22 Uppsala 1997

Framme G 1985 Oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad Skrifter utgivna av Dialektshyortnamns- och folkminnesarkivet i Goumlteborg Goumlteborg

Framme G 1986 Vaumltte haumlrad Ur garingngna tiders historia Skrifter utgivna av Bohuslaumlns museum och Bohuslaumlns hembygdsfoumlrbund Nr 25 Uddevalla

Franzen B-M amp Lindholm K 2000 Agrarhistorisk landskapsanalys oumlver Id Goumlteborgs och Bohus laumln Laumlnsoumlversikt Riksantikvarieaumlmbetet och Bohuslaumlns museum Landskapsprojektets rapport 20008 Stockholm

Kindgren H 1995 Hensbacka-Hogen-Hornborgasjoumln Early Mesolithic coastal and inland settlements in western Sweden I Man amp Sea in the Mesolithic eoastal settlement above and below present sea level Ed Anders Fischer Oxbow Monograph 53 Oxford

Kulturmiljoumler i Stroumlmstad Oumlversiktligt kulturhistoriskt underlag foumlr Stroumlmstad kommun Bohuslaumlns museum 1996

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1984 Fomlaumlmningsmiljoumler i Goumlteborgs och Bohus laumln Rapport nr 10 Goumlteborg

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1995 Vaumlrdefulla odlingslandskap i Goumlteborgs och Bohus laumln Bevarandeprogram foumlr odlingslandskapets natur- och kulturvaumlrden Goumlteborg

Riksantikvarieaumlmbetet 1987 Beslut om riksintressen Dnr 511686

Sohlberg G 1943-44 Ortnamnen i Vaumltte haumlrad 1 Skee socken Ortnamnen i Goumlteborgs och Bohus laumln XX Institutet foumlr ortnamns- och dialektforskning vid Goumlteborgs Houmlgskola Goumlteborg

Wrang S 1983 Skee kyrka i Kyrkor i Bohuslaumln Inventering 1981-83 Del 2 Bohuslaumlns museum

10

Oumlvrigt

- Historiska kartoumlverlaumlgg fraringn historiska kartor inom riks intresseomraringde Skee tolkade av M Larsson Laumlnsstyrelsen Vaumlstra Goumltaland Bohuslaumlns museums topografiska arkiv

- KML Lagen om kulturminnen 1989

Bilagor

Bilaga l Ekonomisk karta 90879088 med registrerade fornlaumlmningar Bilaga 2 Foumlrteckning oumlver registrerade fornlaumlmningar inom omraringdet

11

Bilaga 2

Registrerade fornlaumlmningar i omraringdet Skee-Folkestad

Raa nr art socken anmaumlrkning 136 stensaumlttning Skee 3 st 166 boplats fynd av flinta 167 gravfaumllt 5 runda 1 oval houmlg 171 gravfaumllt 16 houmlgar varav 1 aumlr ca 40 m diam 24 stensaumlttningar 172 boplats fynd av flinta 173 garingnggrift i stensaumlttning 175 houmlg 176 houmlg 179 stensaumlttning 182 gravfaumllt +gravgrupp 10 houmlgar resp 2 stensaumlttningar 183 stensaumlttninglikn ej fomlaumlmning 184 gravgrupp 1 houmlg 1 stensaumlttning 185 gravgrupp 1 domarring 3 stensaumlttning haringlvaumlgar 186 stensaumlttning 187 gravfaumllt Daringrskilds houmlgar 5 houmlgar 2 roumlsen 2 stensaumlttningar

10 domarringar 6 resta stenar 2 haringlvaumlgar 188 stensaumlttning 189 gravgrupp 1 roumlse 2 stensaumlttningar 191 boplats flintor groumlnstensyxor 192 gravgrupp 2 houmlgar 1 stensaumlttning 193 stensaumlttning 208 laringng roumlse 13x5m 209 gravgrupp 4 houmlgar 210 houmlg 211 gravfaumllt 22 houmlgar 2 domarring 1 rest sten 212 stensaumlttning 213 houmlg 214 gravgrupp 3 stensaumlttningar 215 gravfaumllt 4 houmlgar 11 stensaumlttningar 216 gravgrupp 2 stensaumlttningar 217 roumlse 218 roumlse 219 gravfaumllt 1 houmlg 6 laringnghoumlgar 3 stensaumlttningar 220 roumlse 221 stensaumlttning 222 stensaumlttning 223 gravgrupp 1 roumlse 3 houmlgar 1 stensaumlttning 229 roumlse 230 stensaumlttning 231 gravgrupp 2 stensaumlttningar 1 roumlse 234 houmlg 607 haumlllristning 803 houmlglikn ej fomlaumlmning 804 gravfaumllt 5 runda houmlgar 1 oval 805 gravfaumllt 3 runda houmlgar 1 oval 1 stensaumlttning 806 stensaumlttning 808 stenbro 809 houmlg 810 stensaumlttning

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

utgjordes av utmark vilken nyttjades samfaringllt av kringliggande byar Aringkermarken laringg samlad naumlrmast bebyggelsen och aumlngsmarken naumlrmast utanfoumlr och paring impedimenten Generellt i Bohuslaumln kan man se en i vissa fall omfattande oumlkning av aringkermark paring aumlngens bekostnad aringrtiondet foumlre och efter 1800 (Franzen amp Lindholm) Den i vissa fall begraumlnsade aumlngsmarken i detta omraringdet visar att delar av aumlngen tagits i anspraringk foumlr odling

(

HJALT lvAring ~os

I

13~11 SkO)Jk

SyIj Ik

hl fiA B(~( O~~ - I

Fig 4 Bebyggelse och malkal7Jaumlndnillg 1 omroumldet rllnt aringr 1800 (efter historiska kartoumlverlaumlgg oumlver omraringdet franstaumlllda al M Larsson)

7

Praumlstgaringrden laringg aumlven daring i omraringdets nordvaumlstra del Inom dess aumlgor laringg torpen Olskaumlrr och Liden Haumlr laringg inte aringkern lika tydligt samlad naumlrmast garingrdstomten Det har foumlrstarings topografiska orsaker att aringkern inte kunde laumlggas naumlrmast garingrdstomten vilket var mest ekonomiskt men visar ocksaring att det inte varit foumlrharingllandet till den omgivande aringkermarken som i foumlrsta hand varit styrande foumlr placeringen av Praumlstgaringrden

Sammanfattande karaktaumlristik och kulturvaumlrden

Skee idag aumlr ett samhaumllle under utbyggnad Haumlr finns en blandning av jordbruksmark med aumlldre garingrdsmiljoumler stationssamhaumllle och sentida villasamhaumllle KMV -omraringdets graumlnser har dock exkluderat den sentida bebyggelsen och inom omraringdet finns det huvudsakligen jordbruksmark och den bebyggelse om aumlr knuten till garingrdarna

Den foumlrhistoriska och medeltida centralbygdskaumlnslan aumlr inget som vid foumlrsta anblicken praumlglar omraringdet idag Slaumlttmarkerna taumlcks nu av stora aringkerytor i bruk eller oumlvergivna men den upplevelsen skiljer sig avsevaumlrt ifraringn hur man uppfattade omraringdet foumlr 3000 2000 eller 1000 aringr sedan

I det haumlr arbetet har utgaringngspunkten varit att lyfta fram den speciella rikedom av fornlaumlmningar i antal och karaktaumlr som finns i omraringdet de speciella topografiska foumlrharingllanden som styrt deras placeringar och vad de kan beraumltta om ett daringtida samhaumllle

Omraringdets mest betydelsefulla kulturvaumlrden kan sammanfattas i foumlljande punkter

centralbygd uttryckt i storhoumlgar och stora gravfaringlt tillsammans med tidigmedeltida kyrka och skriftliga kaumlllor stor koncentration av fornlaumlmningar framfoumlr allt gravfaringlt fraringn jaumlrnaringlder kyrkomiljoumln

Foumlr att kulturvaumlrdena ska kunna uppfattas och bevaras kraumlvs ett tillraumlckligt stort omland Graumlnsdragningen foumlr omraringdet aumlr gjord utifraringn dessa foumlrutsaumlttningar I ett saringdant haumlr sammanhang kan graumlnsen daumlrfoumlr inte uppfattas som en exakt linje paring marken vilken man kan staring med ett ben paring var sida om

8

Foumlr att bevara kulturvaumlrdena boumlr foumlljande rekommendationer vara vaumlgledande

Fornlaumlmningar i skogsmark Vissa av omraringdets fornlaumlmningar ligger inom skogsmark eller paring berg I anslutning till fornlaumlmningarna kraumlvs stor aktsamhet vid all slags avverkning och nyplantering Liksom vid anlaumlggande och breddning av brukningsvaumlgar och i samband med dikning Fornlaumlmningar faringr inte heller taumlckas oumlver med skogsavfall De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation under historisk och eventuellt aumlldre tid

Fornlaumlmningar i aringkermark Daring ytterst faring av fornlaumlmningarna ligger i aringkennark innebaumlr den paringgaringende markanvaumlndningen inom aringkerbruket inte naringgot direkt hot Den oumlppna haumlvdade miljoumln aumlr ocksaring en viktig foumlrutsaumlttning foumlr att kunna uppfatta det landskap som fornlaumlmningarna aumlr en del av De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation i historisk och eventuellt aumlldre tid

Nybyggnation Vid eventuell exploatering inom omraringdet skall ett stort haumlnsynstagande till fornlaumlmningarna tas Restriktiv bygglovsgivning boumlr raringda inom omraringdet och eventuell nybyggnation boumlr sker framfoumlr allt i anslutning till de redan befintliga nya bebyggelsegrupperna

Den som avser att uppfoumlra byggnad eller en anlaumlggning eller genomfoumlra ett annat arbetsfoumlretag boumlr i god tid ta reda paring om naringgon fast fornlaumlmning kan beroumlras avfoumlretaget och i saringfall snarast samraringda med laumlnsstyrelsen (KML 2a kap6sect)

Kristina Lindholm antikvarie I

9

Litteratur- och kaumlllfdrteckning

Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) Fortegnelse over det geistlige Gods i Oslo Bisped0me omkring Aar 1400 Utg af H J Huitfeldt Christiania 1879

Brink S 1997 Ortnamn i spraringk och samhaumllle Hyllningsskrift till Lars Hellberg Nomina Germanica Arkiv foumlr germansk namnforskning 22 Uppsala 1997

Framme G 1985 Oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad Skrifter utgivna av Dialektshyortnamns- och folkminnesarkivet i Goumlteborg Goumlteborg

Framme G 1986 Vaumltte haumlrad Ur garingngna tiders historia Skrifter utgivna av Bohuslaumlns museum och Bohuslaumlns hembygdsfoumlrbund Nr 25 Uddevalla

Franzen B-M amp Lindholm K 2000 Agrarhistorisk landskapsanalys oumlver Id Goumlteborgs och Bohus laumln Laumlnsoumlversikt Riksantikvarieaumlmbetet och Bohuslaumlns museum Landskapsprojektets rapport 20008 Stockholm

Kindgren H 1995 Hensbacka-Hogen-Hornborgasjoumln Early Mesolithic coastal and inland settlements in western Sweden I Man amp Sea in the Mesolithic eoastal settlement above and below present sea level Ed Anders Fischer Oxbow Monograph 53 Oxford

Kulturmiljoumler i Stroumlmstad Oumlversiktligt kulturhistoriskt underlag foumlr Stroumlmstad kommun Bohuslaumlns museum 1996

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1984 Fomlaumlmningsmiljoumler i Goumlteborgs och Bohus laumln Rapport nr 10 Goumlteborg

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1995 Vaumlrdefulla odlingslandskap i Goumlteborgs och Bohus laumln Bevarandeprogram foumlr odlingslandskapets natur- och kulturvaumlrden Goumlteborg

Riksantikvarieaumlmbetet 1987 Beslut om riksintressen Dnr 511686

Sohlberg G 1943-44 Ortnamnen i Vaumltte haumlrad 1 Skee socken Ortnamnen i Goumlteborgs och Bohus laumln XX Institutet foumlr ortnamns- och dialektforskning vid Goumlteborgs Houmlgskola Goumlteborg

Wrang S 1983 Skee kyrka i Kyrkor i Bohuslaumln Inventering 1981-83 Del 2 Bohuslaumlns museum

10

Oumlvrigt

- Historiska kartoumlverlaumlgg fraringn historiska kartor inom riks intresseomraringde Skee tolkade av M Larsson Laumlnsstyrelsen Vaumlstra Goumltaland Bohuslaumlns museums topografiska arkiv

- KML Lagen om kulturminnen 1989

Bilagor

Bilaga l Ekonomisk karta 90879088 med registrerade fornlaumlmningar Bilaga 2 Foumlrteckning oumlver registrerade fornlaumlmningar inom omraringdet

11

Bilaga 2

Registrerade fornlaumlmningar i omraringdet Skee-Folkestad

Raa nr art socken anmaumlrkning 136 stensaumlttning Skee 3 st 166 boplats fynd av flinta 167 gravfaumllt 5 runda 1 oval houmlg 171 gravfaumllt 16 houmlgar varav 1 aumlr ca 40 m diam 24 stensaumlttningar 172 boplats fynd av flinta 173 garingnggrift i stensaumlttning 175 houmlg 176 houmlg 179 stensaumlttning 182 gravfaumllt +gravgrupp 10 houmlgar resp 2 stensaumlttningar 183 stensaumlttninglikn ej fomlaumlmning 184 gravgrupp 1 houmlg 1 stensaumlttning 185 gravgrupp 1 domarring 3 stensaumlttning haringlvaumlgar 186 stensaumlttning 187 gravfaumllt Daringrskilds houmlgar 5 houmlgar 2 roumlsen 2 stensaumlttningar

10 domarringar 6 resta stenar 2 haringlvaumlgar 188 stensaumlttning 189 gravgrupp 1 roumlse 2 stensaumlttningar 191 boplats flintor groumlnstensyxor 192 gravgrupp 2 houmlgar 1 stensaumlttning 193 stensaumlttning 208 laringng roumlse 13x5m 209 gravgrupp 4 houmlgar 210 houmlg 211 gravfaumllt 22 houmlgar 2 domarring 1 rest sten 212 stensaumlttning 213 houmlg 214 gravgrupp 3 stensaumlttningar 215 gravfaumllt 4 houmlgar 11 stensaumlttningar 216 gravgrupp 2 stensaumlttningar 217 roumlse 218 roumlse 219 gravfaumllt 1 houmlg 6 laringnghoumlgar 3 stensaumlttningar 220 roumlse 221 stensaumlttning 222 stensaumlttning 223 gravgrupp 1 roumlse 3 houmlgar 1 stensaumlttning 229 roumlse 230 stensaumlttning 231 gravgrupp 2 stensaumlttningar 1 roumlse 234 houmlg 607 haumlllristning 803 houmlglikn ej fomlaumlmning 804 gravfaumllt 5 runda houmlgar 1 oval 805 gravfaumllt 3 runda houmlgar 1 oval 1 stensaumlttning 806 stensaumlttning 808 stenbro 809 houmlg 810 stensaumlttning

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

Praumlstgaringrden laringg aumlven daring i omraringdets nordvaumlstra del Inom dess aumlgor laringg torpen Olskaumlrr och Liden Haumlr laringg inte aringkern lika tydligt samlad naumlrmast garingrdstomten Det har foumlrstarings topografiska orsaker att aringkern inte kunde laumlggas naumlrmast garingrdstomten vilket var mest ekonomiskt men visar ocksaring att det inte varit foumlrharingllandet till den omgivande aringkermarken som i foumlrsta hand varit styrande foumlr placeringen av Praumlstgaringrden

Sammanfattande karaktaumlristik och kulturvaumlrden

Skee idag aumlr ett samhaumllle under utbyggnad Haumlr finns en blandning av jordbruksmark med aumlldre garingrdsmiljoumler stationssamhaumllle och sentida villasamhaumllle KMV -omraringdets graumlnser har dock exkluderat den sentida bebyggelsen och inom omraringdet finns det huvudsakligen jordbruksmark och den bebyggelse om aumlr knuten till garingrdarna

Den foumlrhistoriska och medeltida centralbygdskaumlnslan aumlr inget som vid foumlrsta anblicken praumlglar omraringdet idag Slaumlttmarkerna taumlcks nu av stora aringkerytor i bruk eller oumlvergivna men den upplevelsen skiljer sig avsevaumlrt ifraringn hur man uppfattade omraringdet foumlr 3000 2000 eller 1000 aringr sedan

I det haumlr arbetet har utgaringngspunkten varit att lyfta fram den speciella rikedom av fornlaumlmningar i antal och karaktaumlr som finns i omraringdet de speciella topografiska foumlrharingllanden som styrt deras placeringar och vad de kan beraumltta om ett daringtida samhaumllle

Omraringdets mest betydelsefulla kulturvaumlrden kan sammanfattas i foumlljande punkter

centralbygd uttryckt i storhoumlgar och stora gravfaringlt tillsammans med tidigmedeltida kyrka och skriftliga kaumlllor stor koncentration av fornlaumlmningar framfoumlr allt gravfaringlt fraringn jaumlrnaringlder kyrkomiljoumln

Foumlr att kulturvaumlrdena ska kunna uppfattas och bevaras kraumlvs ett tillraumlckligt stort omland Graumlnsdragningen foumlr omraringdet aumlr gjord utifraringn dessa foumlrutsaumlttningar I ett saringdant haumlr sammanhang kan graumlnsen daumlrfoumlr inte uppfattas som en exakt linje paring marken vilken man kan staring med ett ben paring var sida om

8

Foumlr att bevara kulturvaumlrdena boumlr foumlljande rekommendationer vara vaumlgledande

Fornlaumlmningar i skogsmark Vissa av omraringdets fornlaumlmningar ligger inom skogsmark eller paring berg I anslutning till fornlaumlmningarna kraumlvs stor aktsamhet vid all slags avverkning och nyplantering Liksom vid anlaumlggande och breddning av brukningsvaumlgar och i samband med dikning Fornlaumlmningar faringr inte heller taumlckas oumlver med skogsavfall De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation under historisk och eventuellt aumlldre tid

Fornlaumlmningar i aringkermark Daring ytterst faring av fornlaumlmningarna ligger i aringkennark innebaumlr den paringgaringende markanvaumlndningen inom aringkerbruket inte naringgot direkt hot Den oumlppna haumlvdade miljoumln aumlr ocksaring en viktig foumlrutsaumlttning foumlr att kunna uppfatta det landskap som fornlaumlmningarna aumlr en del av De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation i historisk och eventuellt aumlldre tid

Nybyggnation Vid eventuell exploatering inom omraringdet skall ett stort haumlnsynstagande till fornlaumlmningarna tas Restriktiv bygglovsgivning boumlr raringda inom omraringdet och eventuell nybyggnation boumlr sker framfoumlr allt i anslutning till de redan befintliga nya bebyggelsegrupperna

Den som avser att uppfoumlra byggnad eller en anlaumlggning eller genomfoumlra ett annat arbetsfoumlretag boumlr i god tid ta reda paring om naringgon fast fornlaumlmning kan beroumlras avfoumlretaget och i saringfall snarast samraringda med laumlnsstyrelsen (KML 2a kap6sect)

Kristina Lindholm antikvarie I

9

Litteratur- och kaumlllfdrteckning

Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) Fortegnelse over det geistlige Gods i Oslo Bisped0me omkring Aar 1400 Utg af H J Huitfeldt Christiania 1879

Brink S 1997 Ortnamn i spraringk och samhaumllle Hyllningsskrift till Lars Hellberg Nomina Germanica Arkiv foumlr germansk namnforskning 22 Uppsala 1997

Framme G 1985 Oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad Skrifter utgivna av Dialektshyortnamns- och folkminnesarkivet i Goumlteborg Goumlteborg

Framme G 1986 Vaumltte haumlrad Ur garingngna tiders historia Skrifter utgivna av Bohuslaumlns museum och Bohuslaumlns hembygdsfoumlrbund Nr 25 Uddevalla

Franzen B-M amp Lindholm K 2000 Agrarhistorisk landskapsanalys oumlver Id Goumlteborgs och Bohus laumln Laumlnsoumlversikt Riksantikvarieaumlmbetet och Bohuslaumlns museum Landskapsprojektets rapport 20008 Stockholm

Kindgren H 1995 Hensbacka-Hogen-Hornborgasjoumln Early Mesolithic coastal and inland settlements in western Sweden I Man amp Sea in the Mesolithic eoastal settlement above and below present sea level Ed Anders Fischer Oxbow Monograph 53 Oxford

Kulturmiljoumler i Stroumlmstad Oumlversiktligt kulturhistoriskt underlag foumlr Stroumlmstad kommun Bohuslaumlns museum 1996

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1984 Fomlaumlmningsmiljoumler i Goumlteborgs och Bohus laumln Rapport nr 10 Goumlteborg

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1995 Vaumlrdefulla odlingslandskap i Goumlteborgs och Bohus laumln Bevarandeprogram foumlr odlingslandskapets natur- och kulturvaumlrden Goumlteborg

Riksantikvarieaumlmbetet 1987 Beslut om riksintressen Dnr 511686

Sohlberg G 1943-44 Ortnamnen i Vaumltte haumlrad 1 Skee socken Ortnamnen i Goumlteborgs och Bohus laumln XX Institutet foumlr ortnamns- och dialektforskning vid Goumlteborgs Houmlgskola Goumlteborg

Wrang S 1983 Skee kyrka i Kyrkor i Bohuslaumln Inventering 1981-83 Del 2 Bohuslaumlns museum

10

Oumlvrigt

- Historiska kartoumlverlaumlgg fraringn historiska kartor inom riks intresseomraringde Skee tolkade av M Larsson Laumlnsstyrelsen Vaumlstra Goumltaland Bohuslaumlns museums topografiska arkiv

- KML Lagen om kulturminnen 1989

Bilagor

Bilaga l Ekonomisk karta 90879088 med registrerade fornlaumlmningar Bilaga 2 Foumlrteckning oumlver registrerade fornlaumlmningar inom omraringdet

11

Bilaga 2

Registrerade fornlaumlmningar i omraringdet Skee-Folkestad

Raa nr art socken anmaumlrkning 136 stensaumlttning Skee 3 st 166 boplats fynd av flinta 167 gravfaumllt 5 runda 1 oval houmlg 171 gravfaumllt 16 houmlgar varav 1 aumlr ca 40 m diam 24 stensaumlttningar 172 boplats fynd av flinta 173 garingnggrift i stensaumlttning 175 houmlg 176 houmlg 179 stensaumlttning 182 gravfaumllt +gravgrupp 10 houmlgar resp 2 stensaumlttningar 183 stensaumlttninglikn ej fomlaumlmning 184 gravgrupp 1 houmlg 1 stensaumlttning 185 gravgrupp 1 domarring 3 stensaumlttning haringlvaumlgar 186 stensaumlttning 187 gravfaumllt Daringrskilds houmlgar 5 houmlgar 2 roumlsen 2 stensaumlttningar

10 domarringar 6 resta stenar 2 haringlvaumlgar 188 stensaumlttning 189 gravgrupp 1 roumlse 2 stensaumlttningar 191 boplats flintor groumlnstensyxor 192 gravgrupp 2 houmlgar 1 stensaumlttning 193 stensaumlttning 208 laringng roumlse 13x5m 209 gravgrupp 4 houmlgar 210 houmlg 211 gravfaumllt 22 houmlgar 2 domarring 1 rest sten 212 stensaumlttning 213 houmlg 214 gravgrupp 3 stensaumlttningar 215 gravfaumllt 4 houmlgar 11 stensaumlttningar 216 gravgrupp 2 stensaumlttningar 217 roumlse 218 roumlse 219 gravfaumllt 1 houmlg 6 laringnghoumlgar 3 stensaumlttningar 220 roumlse 221 stensaumlttning 222 stensaumlttning 223 gravgrupp 1 roumlse 3 houmlgar 1 stensaumlttning 229 roumlse 230 stensaumlttning 231 gravgrupp 2 stensaumlttningar 1 roumlse 234 houmlg 607 haumlllristning 803 houmlglikn ej fomlaumlmning 804 gravfaumllt 5 runda houmlgar 1 oval 805 gravfaumllt 3 runda houmlgar 1 oval 1 stensaumlttning 806 stensaumlttning 808 stenbro 809 houmlg 810 stensaumlttning

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

Foumlr att bevara kulturvaumlrdena boumlr foumlljande rekommendationer vara vaumlgledande

Fornlaumlmningar i skogsmark Vissa av omraringdets fornlaumlmningar ligger inom skogsmark eller paring berg I anslutning till fornlaumlmningarna kraumlvs stor aktsamhet vid all slags avverkning och nyplantering Liksom vid anlaumlggande och breddning av brukningsvaumlgar och i samband med dikning Fornlaumlmningar faringr inte heller taumlckas oumlver med skogsavfall De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation under historisk och eventuellt aumlldre tid

Fornlaumlmningar i aringkermark Daring ytterst faring av fornlaumlmningarna ligger i aringkennark innebaumlr den paringgaringende markanvaumlndningen inom aringkerbruket inte naringgot direkt hot Den oumlppna haumlvdade miljoumln aumlr ocksaring en viktig foumlrutsaumlttning foumlr att kunna uppfatta det landskap som fornlaumlmningarna aumlr en del av De kvarvarande stenmurarna boumlr bevaras De har utgjort olika graumlnser och haumlgnader och aumlr sparingr av markorganisation i historisk och eventuellt aumlldre tid

Nybyggnation Vid eventuell exploatering inom omraringdet skall ett stort haumlnsynstagande till fornlaumlmningarna tas Restriktiv bygglovsgivning boumlr raringda inom omraringdet och eventuell nybyggnation boumlr sker framfoumlr allt i anslutning till de redan befintliga nya bebyggelsegrupperna

Den som avser att uppfoumlra byggnad eller en anlaumlggning eller genomfoumlra ett annat arbetsfoumlretag boumlr i god tid ta reda paring om naringgon fast fornlaumlmning kan beroumlras avfoumlretaget och i saringfall snarast samraringda med laumlnsstyrelsen (KML 2a kap6sect)

Kristina Lindholm antikvarie I

9

Litteratur- och kaumlllfdrteckning

Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) Fortegnelse over det geistlige Gods i Oslo Bisped0me omkring Aar 1400 Utg af H J Huitfeldt Christiania 1879

Brink S 1997 Ortnamn i spraringk och samhaumllle Hyllningsskrift till Lars Hellberg Nomina Germanica Arkiv foumlr germansk namnforskning 22 Uppsala 1997

Framme G 1985 Oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad Skrifter utgivna av Dialektshyortnamns- och folkminnesarkivet i Goumlteborg Goumlteborg

Framme G 1986 Vaumltte haumlrad Ur garingngna tiders historia Skrifter utgivna av Bohuslaumlns museum och Bohuslaumlns hembygdsfoumlrbund Nr 25 Uddevalla

Franzen B-M amp Lindholm K 2000 Agrarhistorisk landskapsanalys oumlver Id Goumlteborgs och Bohus laumln Laumlnsoumlversikt Riksantikvarieaumlmbetet och Bohuslaumlns museum Landskapsprojektets rapport 20008 Stockholm

Kindgren H 1995 Hensbacka-Hogen-Hornborgasjoumln Early Mesolithic coastal and inland settlements in western Sweden I Man amp Sea in the Mesolithic eoastal settlement above and below present sea level Ed Anders Fischer Oxbow Monograph 53 Oxford

Kulturmiljoumler i Stroumlmstad Oumlversiktligt kulturhistoriskt underlag foumlr Stroumlmstad kommun Bohuslaumlns museum 1996

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1984 Fomlaumlmningsmiljoumler i Goumlteborgs och Bohus laumln Rapport nr 10 Goumlteborg

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1995 Vaumlrdefulla odlingslandskap i Goumlteborgs och Bohus laumln Bevarandeprogram foumlr odlingslandskapets natur- och kulturvaumlrden Goumlteborg

Riksantikvarieaumlmbetet 1987 Beslut om riksintressen Dnr 511686

Sohlberg G 1943-44 Ortnamnen i Vaumltte haumlrad 1 Skee socken Ortnamnen i Goumlteborgs och Bohus laumln XX Institutet foumlr ortnamns- och dialektforskning vid Goumlteborgs Houmlgskola Goumlteborg

Wrang S 1983 Skee kyrka i Kyrkor i Bohuslaumln Inventering 1981-83 Del 2 Bohuslaumlns museum

10

Oumlvrigt

- Historiska kartoumlverlaumlgg fraringn historiska kartor inom riks intresseomraringde Skee tolkade av M Larsson Laumlnsstyrelsen Vaumlstra Goumltaland Bohuslaumlns museums topografiska arkiv

- KML Lagen om kulturminnen 1989

Bilagor

Bilaga l Ekonomisk karta 90879088 med registrerade fornlaumlmningar Bilaga 2 Foumlrteckning oumlver registrerade fornlaumlmningar inom omraringdet

11

Bilaga 2

Registrerade fornlaumlmningar i omraringdet Skee-Folkestad

Raa nr art socken anmaumlrkning 136 stensaumlttning Skee 3 st 166 boplats fynd av flinta 167 gravfaumllt 5 runda 1 oval houmlg 171 gravfaumllt 16 houmlgar varav 1 aumlr ca 40 m diam 24 stensaumlttningar 172 boplats fynd av flinta 173 garingnggrift i stensaumlttning 175 houmlg 176 houmlg 179 stensaumlttning 182 gravfaumllt +gravgrupp 10 houmlgar resp 2 stensaumlttningar 183 stensaumlttninglikn ej fomlaumlmning 184 gravgrupp 1 houmlg 1 stensaumlttning 185 gravgrupp 1 domarring 3 stensaumlttning haringlvaumlgar 186 stensaumlttning 187 gravfaumllt Daringrskilds houmlgar 5 houmlgar 2 roumlsen 2 stensaumlttningar

10 domarringar 6 resta stenar 2 haringlvaumlgar 188 stensaumlttning 189 gravgrupp 1 roumlse 2 stensaumlttningar 191 boplats flintor groumlnstensyxor 192 gravgrupp 2 houmlgar 1 stensaumlttning 193 stensaumlttning 208 laringng roumlse 13x5m 209 gravgrupp 4 houmlgar 210 houmlg 211 gravfaumllt 22 houmlgar 2 domarring 1 rest sten 212 stensaumlttning 213 houmlg 214 gravgrupp 3 stensaumlttningar 215 gravfaumllt 4 houmlgar 11 stensaumlttningar 216 gravgrupp 2 stensaumlttningar 217 roumlse 218 roumlse 219 gravfaumllt 1 houmlg 6 laringnghoumlgar 3 stensaumlttningar 220 roumlse 221 stensaumlttning 222 stensaumlttning 223 gravgrupp 1 roumlse 3 houmlgar 1 stensaumlttning 229 roumlse 230 stensaumlttning 231 gravgrupp 2 stensaumlttningar 1 roumlse 234 houmlg 607 haumlllristning 803 houmlglikn ej fomlaumlmning 804 gravfaumllt 5 runda houmlgar 1 oval 805 gravfaumllt 3 runda houmlgar 1 oval 1 stensaumlttning 806 stensaumlttning 808 stenbro 809 houmlg 810 stensaumlttning

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

Litteratur- och kaumlllfdrteckning

Biskop Eysteins jordebok (Roumlde Bok) Fortegnelse over det geistlige Gods i Oslo Bisped0me omkring Aar 1400 Utg af H J Huitfeldt Christiania 1879

Brink S 1997 Ortnamn i spraringk och samhaumllle Hyllningsskrift till Lars Hellberg Nomina Germanica Arkiv foumlr germansk namnforskning 22 Uppsala 1997

Framme G 1985 Oumldegaringrdar i Vaumltte haumlrad Skrifter utgivna av Dialektshyortnamns- och folkminnesarkivet i Goumlteborg Goumlteborg

Framme G 1986 Vaumltte haumlrad Ur garingngna tiders historia Skrifter utgivna av Bohuslaumlns museum och Bohuslaumlns hembygdsfoumlrbund Nr 25 Uddevalla

Franzen B-M amp Lindholm K 2000 Agrarhistorisk landskapsanalys oumlver Id Goumlteborgs och Bohus laumln Laumlnsoumlversikt Riksantikvarieaumlmbetet och Bohuslaumlns museum Landskapsprojektets rapport 20008 Stockholm

Kindgren H 1995 Hensbacka-Hogen-Hornborgasjoumln Early Mesolithic coastal and inland settlements in western Sweden I Man amp Sea in the Mesolithic eoastal settlement above and below present sea level Ed Anders Fischer Oxbow Monograph 53 Oxford

Kulturmiljoumler i Stroumlmstad Oumlversiktligt kulturhistoriskt underlag foumlr Stroumlmstad kommun Bohuslaumlns museum 1996

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1984 Fomlaumlmningsmiljoumler i Goumlteborgs och Bohus laumln Rapport nr 10 Goumlteborg

Laumlnsstyrelsen i Goumlteborgs och Bohus laumln 1995 Vaumlrdefulla odlingslandskap i Goumlteborgs och Bohus laumln Bevarandeprogram foumlr odlingslandskapets natur- och kulturvaumlrden Goumlteborg

Riksantikvarieaumlmbetet 1987 Beslut om riksintressen Dnr 511686

Sohlberg G 1943-44 Ortnamnen i Vaumltte haumlrad 1 Skee socken Ortnamnen i Goumlteborgs och Bohus laumln XX Institutet foumlr ortnamns- och dialektforskning vid Goumlteborgs Houmlgskola Goumlteborg

Wrang S 1983 Skee kyrka i Kyrkor i Bohuslaumln Inventering 1981-83 Del 2 Bohuslaumlns museum

10

Oumlvrigt

- Historiska kartoumlverlaumlgg fraringn historiska kartor inom riks intresseomraringde Skee tolkade av M Larsson Laumlnsstyrelsen Vaumlstra Goumltaland Bohuslaumlns museums topografiska arkiv

- KML Lagen om kulturminnen 1989

Bilagor

Bilaga l Ekonomisk karta 90879088 med registrerade fornlaumlmningar Bilaga 2 Foumlrteckning oumlver registrerade fornlaumlmningar inom omraringdet

11

Bilaga 2

Registrerade fornlaumlmningar i omraringdet Skee-Folkestad

Raa nr art socken anmaumlrkning 136 stensaumlttning Skee 3 st 166 boplats fynd av flinta 167 gravfaumllt 5 runda 1 oval houmlg 171 gravfaumllt 16 houmlgar varav 1 aumlr ca 40 m diam 24 stensaumlttningar 172 boplats fynd av flinta 173 garingnggrift i stensaumlttning 175 houmlg 176 houmlg 179 stensaumlttning 182 gravfaumllt +gravgrupp 10 houmlgar resp 2 stensaumlttningar 183 stensaumlttninglikn ej fomlaumlmning 184 gravgrupp 1 houmlg 1 stensaumlttning 185 gravgrupp 1 domarring 3 stensaumlttning haringlvaumlgar 186 stensaumlttning 187 gravfaumllt Daringrskilds houmlgar 5 houmlgar 2 roumlsen 2 stensaumlttningar

10 domarringar 6 resta stenar 2 haringlvaumlgar 188 stensaumlttning 189 gravgrupp 1 roumlse 2 stensaumlttningar 191 boplats flintor groumlnstensyxor 192 gravgrupp 2 houmlgar 1 stensaumlttning 193 stensaumlttning 208 laringng roumlse 13x5m 209 gravgrupp 4 houmlgar 210 houmlg 211 gravfaumllt 22 houmlgar 2 domarring 1 rest sten 212 stensaumlttning 213 houmlg 214 gravgrupp 3 stensaumlttningar 215 gravfaumllt 4 houmlgar 11 stensaumlttningar 216 gravgrupp 2 stensaumlttningar 217 roumlse 218 roumlse 219 gravfaumllt 1 houmlg 6 laringnghoumlgar 3 stensaumlttningar 220 roumlse 221 stensaumlttning 222 stensaumlttning 223 gravgrupp 1 roumlse 3 houmlgar 1 stensaumlttning 229 roumlse 230 stensaumlttning 231 gravgrupp 2 stensaumlttningar 1 roumlse 234 houmlg 607 haumlllristning 803 houmlglikn ej fomlaumlmning 804 gravfaumllt 5 runda houmlgar 1 oval 805 gravfaumllt 3 runda houmlgar 1 oval 1 stensaumlttning 806 stensaumlttning 808 stenbro 809 houmlg 810 stensaumlttning

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

Oumlvrigt

- Historiska kartoumlverlaumlgg fraringn historiska kartor inom riks intresseomraringde Skee tolkade av M Larsson Laumlnsstyrelsen Vaumlstra Goumltaland Bohuslaumlns museums topografiska arkiv

- KML Lagen om kulturminnen 1989

Bilagor

Bilaga l Ekonomisk karta 90879088 med registrerade fornlaumlmningar Bilaga 2 Foumlrteckning oumlver registrerade fornlaumlmningar inom omraringdet

11

Bilaga 2

Registrerade fornlaumlmningar i omraringdet Skee-Folkestad

Raa nr art socken anmaumlrkning 136 stensaumlttning Skee 3 st 166 boplats fynd av flinta 167 gravfaumllt 5 runda 1 oval houmlg 171 gravfaumllt 16 houmlgar varav 1 aumlr ca 40 m diam 24 stensaumlttningar 172 boplats fynd av flinta 173 garingnggrift i stensaumlttning 175 houmlg 176 houmlg 179 stensaumlttning 182 gravfaumllt +gravgrupp 10 houmlgar resp 2 stensaumlttningar 183 stensaumlttninglikn ej fomlaumlmning 184 gravgrupp 1 houmlg 1 stensaumlttning 185 gravgrupp 1 domarring 3 stensaumlttning haringlvaumlgar 186 stensaumlttning 187 gravfaumllt Daringrskilds houmlgar 5 houmlgar 2 roumlsen 2 stensaumlttningar

10 domarringar 6 resta stenar 2 haringlvaumlgar 188 stensaumlttning 189 gravgrupp 1 roumlse 2 stensaumlttningar 191 boplats flintor groumlnstensyxor 192 gravgrupp 2 houmlgar 1 stensaumlttning 193 stensaumlttning 208 laringng roumlse 13x5m 209 gravgrupp 4 houmlgar 210 houmlg 211 gravfaumllt 22 houmlgar 2 domarring 1 rest sten 212 stensaumlttning 213 houmlg 214 gravgrupp 3 stensaumlttningar 215 gravfaumllt 4 houmlgar 11 stensaumlttningar 216 gravgrupp 2 stensaumlttningar 217 roumlse 218 roumlse 219 gravfaumllt 1 houmlg 6 laringnghoumlgar 3 stensaumlttningar 220 roumlse 221 stensaumlttning 222 stensaumlttning 223 gravgrupp 1 roumlse 3 houmlgar 1 stensaumlttning 229 roumlse 230 stensaumlttning 231 gravgrupp 2 stensaumlttningar 1 roumlse 234 houmlg 607 haumlllristning 803 houmlglikn ej fomlaumlmning 804 gravfaumllt 5 runda houmlgar 1 oval 805 gravfaumllt 3 runda houmlgar 1 oval 1 stensaumlttning 806 stensaumlttning 808 stenbro 809 houmlg 810 stensaumlttning

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

Bilaga 2

Registrerade fornlaumlmningar i omraringdet Skee-Folkestad

Raa nr art socken anmaumlrkning 136 stensaumlttning Skee 3 st 166 boplats fynd av flinta 167 gravfaumllt 5 runda 1 oval houmlg 171 gravfaumllt 16 houmlgar varav 1 aumlr ca 40 m diam 24 stensaumlttningar 172 boplats fynd av flinta 173 garingnggrift i stensaumlttning 175 houmlg 176 houmlg 179 stensaumlttning 182 gravfaumllt +gravgrupp 10 houmlgar resp 2 stensaumlttningar 183 stensaumlttninglikn ej fomlaumlmning 184 gravgrupp 1 houmlg 1 stensaumlttning 185 gravgrupp 1 domarring 3 stensaumlttning haringlvaumlgar 186 stensaumlttning 187 gravfaumllt Daringrskilds houmlgar 5 houmlgar 2 roumlsen 2 stensaumlttningar

10 domarringar 6 resta stenar 2 haringlvaumlgar 188 stensaumlttning 189 gravgrupp 1 roumlse 2 stensaumlttningar 191 boplats flintor groumlnstensyxor 192 gravgrupp 2 houmlgar 1 stensaumlttning 193 stensaumlttning 208 laringng roumlse 13x5m 209 gravgrupp 4 houmlgar 210 houmlg 211 gravfaumllt 22 houmlgar 2 domarring 1 rest sten 212 stensaumlttning 213 houmlg 214 gravgrupp 3 stensaumlttningar 215 gravfaumllt 4 houmlgar 11 stensaumlttningar 216 gravgrupp 2 stensaumlttningar 217 roumlse 218 roumlse 219 gravfaumllt 1 houmlg 6 laringnghoumlgar 3 stensaumlttningar 220 roumlse 221 stensaumlttning 222 stensaumlttning 223 gravgrupp 1 roumlse 3 houmlgar 1 stensaumlttning 229 roumlse 230 stensaumlttning 231 gravgrupp 2 stensaumlttningar 1 roumlse 234 houmlg 607 haumlllristning 803 houmlglikn ej fomlaumlmning 804 gravfaumllt 5 runda houmlgar 1 oval 805 gravfaumllt 3 runda houmlgar 1 oval 1 stensaumlttning 806 stensaumlttning 808 stenbro 809 houmlg 810 stensaumlttning

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

811 gravgrupp 812 gravfaumllt 813 gravgrupp 814 rest sten 815 houmlg 816 gravfaumllt 820 stenbro 904 stensaumlttning 905 laringngroumlse 911 stensaumlttninglikn 924 gravfaumllt+ faringngstgr 925 domarring 926 domaning 928 stensaumlttning 929 stensaumlttning 934 stensaumlttning 984 gravgrupp 985 gravgrupp 986 stensaumlttning 987 stensaumlttning 988 rest sten 990 stensaumlttning

1217 bygaringrdstomt 1218 bygaringrdstomt 1227 bygaringrdstomt 1251 boplats 1253 gravgrupp 1255 boplats 1256 stensaumlttning 1257 stensaumlttning 1258 grav 1259 gravgrupp 1260 gropar 1261 boplats 1262 houmlg 1263 boplats 1264 stensaumlttning 1265 stensaumlttning 1266 stensaumlttning 1267 boplats 1319 boplats 1337 fossil aringker 1362 fyndplats 1364 fyndplats 1365 fyndplats 1368 bygaringrdstomt 1369 stensaumlttning 1370 gravgrupp 1371 fomllikn 1372 stensaumlttning 1373 gravgrupp 1374 gravfaumllt 1375 haringlvaumlgssystem

1 houmlg 2 stensaumlttningar 6 houmlgar 4 stensaumlttningar 1 domarring 2 resta stenar 4 houmlgar

Brynjolf Ulfaldis grav 17 m diam 4 runda houmlgar 2 ovala 1 stensaumlttning

33x5m ej fornlaumlmning 3 domarring 3 stensaumlttningar + 1 osaumlker faringngstgrop

2 stensaumlttningar 1 domarring 2 stensaumlttning 1 grop

Olkaumlrrs tomt (1698) Lidens tomt (1698) Folkestad (1721 1794) flinta 1 houmlg 1 stensaumlttning + 1 jordhoumlg flinta

haumlllkista rest av 1 oval stensaumlttning 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning flinta

flinta lerklining samt oreglb houmlg ej fornlaumlmning

stensaumlttning + stensaumlttninglikn laumlmn flinta flinta 6 vaumllvda parceller flintdolk skaftharinglsyxa osaumlkert laumlge mejsel o sparingn av flinta osaumlkert laumlge paumlrtor slaumlndtrissa mm osaumlkert laumlge Graringloumls tomt + medeltida oumldeg Valsbo ung laumlge

1 laringnghoumlg 2 stensaumlttningar ej fornlaumlmning

2 houmlgar 1 haringlvaumlg 7 houmlgar 12 stensaumlttningar 2 resta stenar 12 haringlvaumlgar

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

1376 haringlvaumlgar 1371 bygaringrdstomt 1384 bygaringrdstomt 1478 bygaringrdstomt 1479 bygaringrdstomt 1480 bygaringrdstomt 1481 bygaringrdstomt 1548 aumllvkvarnar 1549 aumllvkvarnar 1550 aumllvkvarnar 1551 aumllvkvarnar 1552 aumllvkvarnar

2 st Vaumlttiands tomt (1799) Hjaumlltsgaringrds tomt (1695) medeltida oumldegaringrden ljunghogen ung laumlge medeltida oumldegaringrden Kroken ung laumlge medeltida oumldegaringrden lilla Hjaumlltsgaringrd ung laumlge medeltida oumldegaringrden Klockargaringrden ung laumlge

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~

o~ ~ - oj JI shy- ~ [ -o HJALMSTAD ~11 ~

fo _~ )U ~ ) J o o ~ J r -r - __ Bilaga 1 ~~~(I~YJ -100

( ( -- ~ o 7 ~()r- ~o ~ () i ~ ) fiTN

- gt f

-t30UJel l

) )

(

~ ~ ~

~ t

- ~ - - l

Sult- ~

- I L~1If

~ I

I

f JO 000

o 100 200 5001

bW-Ll= J

BER(f ~qJ k(~~roumlfY ~5o

2 ( ~ 11 ( (~