Det gamla Skee-målet

Ordlista med förklaringarutarbetad av en

studiecirkel 1984-1989

Denna kopia återger den tryckta boken i sin helhet,med undantag av ett fåtal rättningar av uppenbarafelskrivningar. Rubrikerna har fått en annan font,och tecknet före ändelser är ett enkelt bindestreck,inte ett dubbelt.

© Cirkeldeltagarna

FörordEn språkspillra i det gamla Viken men också en del av människorsidentitet i sen tid - så vill vi karaktärisera Skeemålet, vårt mål. Måletvi ärvt av våra fäder och som tämligen opåverkat genom århundra-den varit Skeebornas identitet. Man blir starkt medveten omsprå-kets nyanser men också om lokalspråkets orubbliga geografiskagränsbundenhet när detta språk skall dokumenteras. Med krav pålättillgänglighet för den oinvigde är det dialektala, otroligt beroendeav exakthet i minsta nyans. Uttalet kan sägas vara kännetecknat avett relativt snabbt tempo och en benägenhet att göra rationella mensvårbegripliga sammandragningar av ord och ordkombinationer.Detta senare komplicerar i hög grad möjligheten att fonetiskt åskåd-liggöra Skeespråkets dialektala, mycket specifika finesser.

Det växande behovet hos nutidsmänniskan att finna en vik medlugnt vatten i det urbaniserade samhällets brusande älv är kanskeförklaringen till vårt amatörmässiga försök att dokumentera detspråk vi ärvt från tider långt bort i vår gamla norska historia. I denambitionen har vi också funnit inspiration hos en Skeebo somägnatsig åt något så ovanligt som att doktorera på sitt eget, geografisktstarkt avgränsade lokalspråk. Språkforskaren hette Karl HilmerLindberg från Högstad, hans akademiska avhandling "Skeespråketsljudlära" och året var 1906. En generation senare vill vi göra våranspråkslösa insats för att dokumentera det språkbruk vi ärvt ochsom är vår absolut suveräna identitet.Karl Hilmer Lindberg slår fast att det genuina Skeespråket har sinsödra gräns på Sältenskogen och den norra vid Högstad. Efterattunder ett antal vintar ha inventerat den oförvanskade delenav vårtordförråd är vi förbehållslöst beredda att ge Lindberg rätti påståen-det om de knivskarpa språkgränserna. Åtskilliga ord som vi till enbörjan trott vara "äkta" har befunnits vara lånegods av nolloch in-tet värde.Jämförelser med det språk som brukades i området söker omGlomma vid tiden för freden i Roskilde visar en frapperande likhet,ja egentligen en total samstämmighet med vårt Skeemål. Det är fas-cinerande, men samtidigt rätt logiskt att just Skeedelen avgamla Vi-ken kommit att stå för kontinuiteten i språkbruket.

1.

Det logiska består i det faktum att den konstlade riksgränsen trotsallt blivit en barriär som isolerat Skee socken från den ursprungligaspråkgemenskapen.Medan östfoldsidan påverkats av en riksomfattande språklig förny-elseprocess har Skee socken jämte övriga nordligaste delenavBohuslän kommit att bli en utmark som ägnats ringa intresse av detnya "hemlandet". Socknen har i mer än 300 år varit trängd mellanriksgränsen som en, åtminstone under långa perioder, effektiv kul-turbarriär å ena sidan och å andra sidan en ny kulturmiljö somaldrighaft en egentligambition att omfatta hela sitt territorium. En kultu-rell ö i ingen mans land - en unik relik från den norska tiden - enspråkspillra i gamla Viken. En språkspillra vars särart är värd att be-vara till eftervärlden att för nya generationer Skeebor vara derasidentitet.

Torsten Torstensson

InledningArbetet med att nedskriva dialektorden i Skee har pågått somstudie-cirkel under vintrarna 1984-1989. Planerna att starta cirkel föddes ibörjan av 80-talet och hösten -84 satte vi igång.Vår ambition har varit att få med så många dialektord som möjligt.På grund av svårigheten att dra gräns mellan dialekt och rikssven-ska, har vi varit tvungna att göra begränsningar.Medvetet har vi försökt utesluta "grova" ord utom i ordstäv,där dehar sin naturliga plats.Vi har inte genom fonetiska tecken markerat uttalet, utan genom attläsa orden, som vi stavat dem, får man uttalet.Några betoningar har vi dock fått markera:a = långt mörkt a-ljud1 = tjockt 1w = diftong-ljud som i engelskans howô = ö-ljud format bak i munnene = betonat e-ljudVerbböjningen har vi angett enligt följande:Ängn/e, -ar, -a, -a = AgnaÄngne = infinitiv (att agna)Ängnar = presens (agnar)Ängna = imperfekt (agnade)Ängna = perfekt (har agnat)

Substantiven böjes enligt följande:

Ban/ -et, -, -e = BandBan = obestämd form singu-

larisBanet = bestämd form singula-

risBan = obestämd form plura-

lisBane = bestämd form pluralis

Vissa dialektord går ej att böja enligt svenskt grammatisktmönster.

3.

Vi somdeltagit i cirkeln:Bertil Hasselblom (avled 1987) Birgit KarlssonHildaJohanssonHenry KarlssonTorsten TorstenssonIvan HanssonEmy Hansson

SonjaHanssonAnna MattssonLeif GunnarssonGösta Oldborn, språklig rådgivareWencheDalen (tecknareoch layout)

4.

AAAn/e, -ar, -a, -aAanAbb/al, -aln, -lar, -laneAb/e, -a, -er, -eneAddal/, -eAddaltAft/a, -an, -nar, -naneAggeder/e, -ar, -a, -aAjjeAkkeratAkkl/a, -at, -er, -enneAks/el, -le, -lar, -laneAkkslebla/, -t, -r, -neAlldriAllihobbaAmm/e (på), -ar, -a, -aAmpete/, -Andreng/, -en, -ar, -aneAndöv/e, -ar, -a, -aAngr/e, -ar, -a, -aAnnhörAnpust/en, -neAnsekt/e, -et, -er, -neAnskvätt/en, -neAnslessAnterera/, -Anti/, -rAntur/e (sa), -ar, -a, -aAppeAppanteAppepåApartaArkenöd

Och, att, henneNog, allt, välAndasAndanApelApaOtrevligOtrevligtAftonFörhandlaAdjöPrecisAnkelAxelSkulderbladAldrig, inteAllesammansMana (på)BråkigBeslaget på slädmedenÅbäka (sig)ÅngraVarannanAndfåddAnsikteOtrevligAnnorlundaOroligBrådska, andtidÅbäka (sig)UppeUppifrånOvanpåEnaståendeÄrkenöt

A

5.

Artti/, -eArttitAsebenAsseAttaneAttartom/, -men, -mar, -maneAtteveAtterAvensyg/, -eAventoAvi/, -eAvia

EgendomligEgendomligt, intressantElakOcksåArtonde* se nedanIntill, bredvidAttAvundsjukIdeligenVrångBaksidan*Töm för att hålla igenlivligare häst vid körningmed tvåhästar.

Kagepekk = Brödnagg

En får stå i söm en kagepekk i julevegga.Man får stå i som en brödnagg i julveckan.

6.

BBagastBag/e, -ar, -a, -aBagefjöl/, -e, -ar, -aneBagetrôw/, -et, -, -eBagon/, -, -ar, -aneBagsäl/e, -n, -ar, -aneBagtjig/, -eBakkefläkk (ta en bakkefläkk)Ban/, -et, -, -eBangen/, -e (ente bangen)Bar/, -et, -, -eBarfött/, -eBarhua/, -Barsöl/, -et, -, -eBedd/e, -en, -ar, -aneBedredd/en, -neBegrebbBegr/ibe, -iber, -eb, -ebbeBenlösenBandelban/, -et, -, -eBeslau/, -et, -, -eBeslau (ta i beslau)Besl/e, -ar, -a, -aBess/el, -let, -, -leBessmal/, -n, -ar, -aneBetj/e, -a, -er, -eneBevaresBevaremavälBinne/ -r, bannt, bönneBju/, -r, bjö, -ttBju/, -eBla/, -t, -r, -neBlaue/e, -ar, -a, -aBli/, -eBlistr/e, -ar, -a, -aBlonk/e, -ar, -a, -aBlyant/, -en, -ar, -ane

SistBakaBakbordBaktrågBakugnsvedBakseleBakåtlutadVilopausBandRädd (inte rädd)GranrisBarfotaBarhuvadBarndopBitSmutsigFörståndFörståSpökeBomullsbandBeslagBeslag (ta i beslag)BetslaBetselBetsmanTikBevara ossBevara mig välBinda, stickaBjudaBygdBlad, sidaFladdraGladVisslaBlinkaBlyerts 7.

Blä/, -r, -tte, -ttBlöd/e, -a, -er, -neBobetjänt/, -en, -ar, -aneBog/, -e, bögar, böganeBokkebenBokketeBoks/e, -a, -er, -neBoksesmäkk/, -en, -ar, -aneBol/, -et, -e, -neBone, boen, bönnar, bönnaneBonod/e, -a, -er, -neBortijömmelBranete/, -Bratt/, -eBrengelbärBrill/er, -neBronskeBrogg förBrur/, -e, -ar, -aneBrurgomm/, -en, -ar, -aneBryd/e, -er, bröd, bröddeBråg/e, -ar, -a, -aBrä/e -a, -er, -neBrä/, -r, -tte, -ttBrässmaBrätt/e, -ar, -a, -aBrättete/, -Brôdde/, -nnBröra/r, -neBröskete/, -Bugjol/, -e, -er, -neBuskabb/, -en

BläddraBlötaAffärsbiträdeBokKrokbenTvärByxaGylfBordBondeInköpslistaBortigenomRandigBrantHallonGlasögonBrunhetBruk förBrudBrudgumBrytaBråkaBrädaSmältaBrunstigt (om får)KelaKelsjukBråteBröderRufsigBukgjord, livremBoskap

Nä ente tjärrenge ä snäll imod katta,ä honte snäll imod gubben.

8.

Bussarull/, -n, -ar, -aneButt/el, -eln, -lar, -laneBynn/e, -ar, -a, -aByrom/, -en, -ar, -aneByss/e, -ar, -a, -aBån/, -et, -, -eBånepig/e, -a, -er, -eneBälaneBäl (-stor, -gammel)Bälj/e, -ar, -a, -aBänn/e, -er, -te, -tBänne/, -t, -rBö/, -tBöd/e, -er, bötte, böttBökkr/e, -ar, -a, -aBöl/, -et, -e, -eBöl/e, -ar, -a, -aBôlk/, -en, -ar, -ane

BlåblusButeljBörjaByråVyssaBarnBarnpigaEnormVäldigtGråtaBändaGäng (negativt)BudLagaGöra laggkärlBördaRåmaÖppning i logvägg motlada

Bessmal = Betsman

Ärante häftasö ära dredda.Antingen är det för mycket eller för litet.

Dä va sjölve den vone.Det var själva den onde. (Lätt svordom).

9.

Bölleng/, -en, -ar, -aneBönneng/, -e, -ar, -aneBör/, -et, -ar, -aneBör/e, -ar, -a, -aBôrj/e, -ar, -a, -aBôrjeBörteBösk/e, -en, -ar, -aneBöskeblöuw/, -eBôssete/, -Bösst/, -et, -, -eBösst

Bösst/e, -ar, -a, -aBött/e, -a, -er, -neBôtt/, -en, -ar, -aneBöuw/e, -en, -ar, -aneBöuwtr/e, -et, -er, -eneBöws/en, -ne (ente böwsen)

BullareboStickningBorrBorraHandla på kreditAvslutad skördBordeBuskeBuskablygBossigBorstSvårkluvet håll (sten-huggarterm)BorstaBytta, hinkBottenBågeBogträRädd (inte rädd)

Nä sole gyller på förasö blir a pent vär i möra.

När (kväll)solen lyser på furanblir det fint väder i morgon.

Dä ä fösent a sekte nä såane ä i rave.Det är försent att ångra sig.

10.

DDab/e, -en, -ar, -aneDajDaltete/, -DamileDamp/e, -ar, -a, -aDaule daksDej/, -en, -ar, -aneDej/en, -eneDesk/e, -ar, -a, -aDesk/, -enDesk/, -en, -ar, -aneDigespall/, -n, -ar, -aneDomm/, -eDomm/e, -aDonk/e, -ar, -a, -aDonk/, -etDonk/, -en, -ar, -aneDr/a, -ar, -öuw, -öuweDratjist/e, -a, -er, -eneDrahôl/, -et, -, -eDreddfull/, -eDreddkang/el, -ern, -lar, -laneDreddstövel/, -n, -ar, -aneDrekk/e, -er, drakk, drokkeDrekk/e, -a, -er, -eneDressl/e, -ieDressletDrid/e, -er, dred, dreddeDrid/, -en, -ar, -aneDrommlete/, -Drekke tor. (se drekke)Druw/, -eDryb/e, -er, dröb, drôbbaDrös/e, -er, -te, -tDrôssehôw/, -en, -ar, -ane

VattenpölDigKlemigDagsmejaÅngaDaglig dagsDegDegigDiskaDisk(Affärs) diskDikesrenDumDammDunkaDunk(Bensin) dunkDraByråDraghålMycket berusadGödselkokorSkitstövelDrickaDryckFörsmädligFörsmädligtUtföra naturbehovSmuts, gödselDrumligDricka urDrygDrypaFaller ner (ex. sågspån)Orensad spannmål

11.

Drôw/en, -eneDyb/, -et, -, -eDykkti/, -e (äv. Dökkti)Dyngesta/, -n, -ar, -aneDynghôw/, -en, -ar, -aneDynk/e, -ar, -a, -aDyss, DyssDyss/e, -en, -ar, -aneDål/e, -ieDår, -eDås/e, -en, -ar, -aneDätt/e, -er, datt, dötteDöb/e, -er, döppte, döpptDôgg, -etDömDömsesDönn/e, -ar, -a, -aDör/, -e, -ar, -aneDörr/e, -ar, -a, -aDörr fastDöss/en, -neDösk/e, -ar, -a, -aDöst/e, -ar, -a, -aDöst/, -etDôtt/, -en, -ar, -aneDött/e, -ar, -a, -a

Dragen, lätt berusadDjupDuktigGödselstackGödselhögDänkaLockrop på grisGrisSjuk, skämdErDosaRamlaDöpaDaggDomDerasDånaDörrVibreraOrubbligt fastSlö och tröttSmåregnaStrö påStoffTottTäta

Ramsa:Takk ska du ha fö du kom hänn väjen,takk ska du ha fö du titta in,sedd ente där a vär fölejen,ta da e hösse a sädd da a binn.(Läsövning).

12.

EEEde/, -r, åd, -Ederkaj/e, -a, -er, -eneEftasf(v)älEg/, -e, -ar, -aneEg/e, -a, -er, -eneEgedoneng/, -en, -ar, -aneEgelud/, -enEgon/, -, -ar, -aneEj/e, -er, -te, -tEkkster(Ente) Ekkstemer/e, -ar, -a, -aElane (rö)El/e, -ar, -a, -aEmöllömådEn aenEn aenEnanneEn/er, -ern, -rar, -raneEnmöreng/, -en, -ar, -ane

Envedd/en, -neEnôuwt/, -eEtterböl/, -nEttermedd/a, -an, -rar, -raneEtteråd

En, honÄtaEttermyraE f ter middagsmåltidEkEkaTimmerkälkeEklutEkorreÄgaPåfundInte hållen för någotEldrödEldaEmellanåtJag självEn annanVarandraEnbuskeEnsamt lamm(enda barnet)Envis, envetenEnögdEfterhördEftermiddagEfteråt

Dä ä nytt öl a lide tådrokket.Det är nytt öl och lite avdrucket.

(Sägs till ungdom eller nybörjare som villbriljera).

13.

Fad/, -et, -er, -eFakkterFal/e, -ieFaler/e, -ar, -a, -aFan/, -e (a), -er, -eneFang/, -et (sedde på fanget)Fang/, -et, -, -eFanjiv/en, -neFanteriFarkl/e, -et, -er, -eneFattigå/l, -rn, -lar, -laneFed/, -eFedeFegg/e, -a, -er, -eneFessl/e, -ar, -a, -aFessl/e, -a, -er, -eneFill/e, -a, -er, -neFillete/, -FireFir/e, -ar, -a, -aFjäleng/, -en, -ar, -aneFjöl/, -e, -ar, -aneFjör/, -e, -ar, -aneFjött/, -en, -ar, -aneFlad/, -eFlad/e, -en, -ar, -aneFlakk/e, -ar, -a, -aFlakkengFlakks/e, -ar, -a, -aFles/, -en, -ar, -aneFles/e, -er, -te, -tFloFlomm/e (åver), -ar, -a, -aFl/uwe, -uwer, -öuwe, -öuweFlôss/, -et, -, -e

FatPåhitt (konstiga)FarligFörsämra, fattasSnödrivaSitta i knätFångBesvärlig, elakPåhittFörklädeÅlderdomshemFetFettFjantFjäskaFjäskareTrasaTrasigFyraFira, ge efterFjärdingBakspadeFjäderMunstycke på pipaFlat, snopenÅkerstyckeFara runtFara runtFlygaFörsmädlig personFlinaHögt vattenRinna (över)SpringerMjäll, fiskfjäll

14.

F

Flôss/e, -en, -ar, -ane Otäck personFlôtt Insekt, storväxt personFlött/e, -ar, -a, -a FlyttaFlöuw/e, -a, -er, -ene FlugaFlöuw/e, -er, -e, -e FlygaFlöuwe ihob SurnaFodebla/, -t, -r, -ne FotFommete DåraktigFramfäl DriftigFrakk/, -e DuktigFrakt (de va ente -) BraFramante FramifrånFrammare FrämreFräg/,e Frän (smak)Främmun/, -e FrämmandeFrôss/e, -a_ FrossaFrôu/e, -ar, -a, -a FrågaFrôu/e, -a, -er, -ene FrågaFud/e, -en, -ar, -ane FogdeFutta För utanFyllesadd/, -en, -ar, -ane FyllbultFyrstekk/e, -a,-er, -ene TändstickaFånete LöjligFånötta Till ingen nyttaFäl/, -e FulFälanes Förfärligt, färdandesFäl/e, -ar, -a, -a RepareradeFäli/, -e FärdigFärt HemsktFôl/e, -n, -ar, -ane HingstFôl/e, -ar, -a, -a Stoet får fölFôlefull Dräktigt stoFôlkålt Mycket folkFôntitt/e,-a, -er, -ne Ko snart i sinFör/e, -a, -er, -ne Fåra, tallFö/, -r, -tt, -tt Föda (föda upp)Förskill Skillnad

15.

Dratjiste = Byrå

16.

Förslau/, -et, -, -e FörslagFölje/, -r, förte, fört FöljaFôss/e,-a, -er, -ene Pratsam personFörtjöla FörkyldFôus/e, -et, -er, -ne Kostall

Gaern/, -e GalenGarneng/, -en, -ar, -ane GalningGarnskab GalenskapGab/, -et, -, -e Gap, ropGad/e,-a, -er, -ne GataGal/, -er, gol, gole GalGal/, -n, -ar, -ane StängselGalhoppe (även galhal) Svårinstängd koGangs (te gangs) Till lagsGlan/e, -er, -te, -t TittaGlasöuw/er, -ene GlasögonGlatt/, -e HalGless/en, -ne GlesGli/, -r, gle, glee GlidaGlis/e, -er, -te, -t FlinaGlo/, -r, -tte, -tt TittaGlo/, -n, -ar, -ane GlödGlöbb/e, -ar, -a, -a Gloppa (snö)Glöfs/, -en, -ar, -ane Drag av kalluftGlöfs/e, -ar, -a, -a GläfsaGlöfse i sa maden Äta fort och slarvigtGlömmen/, -e GlömskGlönn/e, -er, -te, -t Eka (ljud)Glöpp/e, -a-er, -ene Springa (dörr)Glött/e, -ar, -a, -a GläntaGnaue/, -r, -te, -t (även gnöuwe) GnagaGni/, -r, -tte, -tt GnidaGnu/, -r, -tte, -tt GnoGolianes, - TrevligGomm/e, -a-er, -ene GummaGong/, -en, -ar, -ane HallGongen (stå på gongen) Bli konfirmeradGradstokk/, -en, -ar, -ane TermometerGrave/, -r, grov, grove GrävaGre/, -r, -tte, -tt Reda ut

17.

G

Greb/, -e, -har, -bane GrepGrebb/en, -ene Rörd, fasttagenGreff/el, -lar Griffel, Konstig personGreg Konstig personGrekam/, -men, -mar, -mane GrovkamGrer sa Ordnar sigGresk/, -e Morsk, barskGribe/, -r, grebbe, greb GripaGrimmete Smutsig, flerfärgadGrinn/, -e, -ar, -ane GrindGrinn/e, -er, -te, -t Gråta, hånaGrinnete Sur, grinigGris/e, -ar, -a, -a Grisa ner, föda grisarGro/, -en, -ar, -ane GroddGropigg/, -en, -ar, -ane Späd groddGroms/, -et GrumsGru/e, -a, -er, -ene SpishällGrålonken LjummenGräddesnib/e,-a, -er, -ene GräddkannaGröbe tor UrholkaGrôbben/, -, -ar, -ane VargGrödeklud/, -en Varm gröt i knyte mot

tandvärkGrönn/e, -ar, -a, -a Fundera, grunda (med

färgGubbeng/, -en, -ar, -ane Mått för mjöl = 2 kupade

händer

18.

Hannkvänn = Handkvarn

19.

Guda GoddagGullmor GudmorGussfar GudfarGussön GudsonGäle, gäl, gärte, gärt StängslaGäl/e, -et, -er, -ne GärdeGå/en, -ne Tröttkörd, slutGål, -n, -ar, -ane GårdGån/, -et GarnGöb/e, -a, -er, -ene LodjurGöl/e, -ar, -a, -a Buller i magenGör/, -et InälvorGör/e, -ar, -a, -a Göra halvdant arbeteGôtt/e, -a, -er, -ne Karamell, småkaka

20.

Hursa?DubbelhakaHårdHalvHalvannanHårdingLutaHylla (spisel)HårdhäntVila en stundHalvdanIllamåendeHonomHanddukHansKrånglaGammal smutsHalvtHalvskäppaHandtagTrädgård, hageBlodsvallningAnnarsHemifrånHemstickadHemtrevligGå ostadigtSitter först i tur vid kort-spel eller matutdelningHuggkubbeHummelGrodaGrottaGnägga lågtHuvudbry

Ha?Hagepös/e, -en, -ar, -aneHal/, -eHal/, -eHallaanHaleng/, -en, -ar, -aneHall/e, -ar, -a, -aHalleHalleg/en, -ne,Halle saHalvörn/, -eHangleteHannömHanklä/, -t, -r, -neHansesHappl/e, -ar, -a, -aHarpegroHartHasjäpp/e, -a, -er, -eneHaud/e, -ar, -er, -neHau/e, -en, -ar, -aneHedetjör/e, -a, -er, -neHellesHemmanteHemmestekkaHemmål/, -eHerr/e, -ar, -a, -aHoggarstö/, -t, -r, -ne

Hoggestabb/e, -en, -ar, -aneHomm/el, -ern, -lar, -laneHoppetås/e, -a,-er, -neHill/er, -ern, -rar, -raneHomr/e, -rar, -a, -aHubry/, -t

H

Huflôtt/, -en, -ar, -ane HjässaHugaarn Rörig i huvudetHuj/e, -ar, -a, -a RopaHullän/, -, -ar, -ane VändtegHusk/e, -ar, -a, -a, Skaka, hystaHuskestu/e, -a,-er, -ene Röra i husetHu stubbe GenastHuu/, -et, -er, -ne HuvudHuveg HöjdräddHympete SjåpigHylle sa Öka i viktHynn/e, -et, -er, -ene HörnHymsket HemsktHy/, -r, -rte, -rtt StressaHåbb/e, -ar, -a, -a BackaHål/e, -ar, -a, -a HalkaHårt HalkigtHås/, -e HesHåvl/e, -ar, -a, -a SolvaHåvål/, -et, -, -e Solv i vävHäm? (Häm då) Vem? (Vem då)Hä ä da Detta är detHäkken? (Hekken) Vilken, vem.Hälarnte på da Går ingen nöd på digHä/le, -lar, -rte, -rt Härda, uthärdaHälenge (I hälenge) SnartHälôuw KöldhärdigHämsesöll/ -et SållHängedy/, -t, -r, -ne GungflyHängevänga/, - Trött, slutHängs/en, -ne GlupskHänn Den härHäspetre/, -t, -r, -ne GarnvindaHälldi/, -e TursamHô? Va?Hôddent? Hurudant?Höffsa Städad

21.

22.

Höffs/e, -ar, -a, -a StädaHôl/, -et, -, -e HålHôllas Bråka, arbeta med någotHôlles HurudantHöleng/, -en, -ar, -ane VallhjonHôlsôlt/en, -ne UtsvultenHôlvrensk KlapphingstHônn/, -et, -, -e HornHônnt? Hur är det?Hô pass? Hur mycket?Hô plau järe? Vad brukar du göra?Hôrdaslau VardagslagHôrr VarjeHôrre? Var?Hôrre på lauw? Var någonstans?Hôrrevöles? Hurudant?Hös/e, -a, -er, -ne SkopaHô siru? Vad säger du?Hösp/en, -, -nar, -nane HusbondeHöspen DuktigastHöspener/e, -ar, -a, -a, BestämmaHôss/e,-a, -er, -ne StrumpaHôsselessen StrumplästenHôssent? Hurudant?Höst/e, -ar, -a, -a SkördaHöuw/ -en, -ar, -ane HögHöuwbid UppstötningHöuw/e, -ar, -a, -a Komma ihåg

Dä blir uvant fö katta a stå böen.(Sägs om någon blir tvingad till något ovant).

II bed I trångmålI hobb/, -a Ihop, tillsammansIjenbåna Dum, barnsligIjengrott/, -e VildvuxetIjömmel IgenomI kôll OmkullIllbläng/e, -er, -te, -t Glo, stirraIllglan/e, -er, -te, -t Glo, stirraIl j/e, -ar, -a, -a ÄrgaIl j ÄrgIl k/, -en, -ar, -ane FotvalkIllådsam/, -me GnälligIläjervall SöndrigImellöm EmellanInane I varandraInannte InifrånInast InnerstInetter Längs medIn etter In efter, hämtaInmad/, -en InälvorInmari/, -e Slug, illmarigInmäde/, -t InnanmäteInna InnanInnare InreInne påt SnålInnestöa InstallningIno ÄnnuInåver InåtIrättno Nyligen, nyss

Nä dä vell sa väl, sö lämmar väern.När det vill sig väl, lammar baggen.

(Sägs vid positiv överraskning).

23.

Jabb/e, -ar, -a, -a Gå med snabba stegJaggu SvordomJamn/, -e JämnJamsiss Jämnt medJamt Jämt, jämntJamtr/e, -ar, -a, -a Hålla medJangl/e, -ar, -a, -a Prata struntJanglete BarnsligJauw/e, -ar, -a, -a JagaJavverima MinsannJekk/, -en, -ar, -ane Stöd under slagbordJes, Jes Hetsrop på tjurJi/, -r, -tte, -tt GivaJide (höre jide) Höra talas omJisp/e, -ar, -a, -a GäspaJiss (även iss) IdsJiss/en, -ne GistenJol/, -e JordJol/, -e, -er, -ne Band på tunnaJolbär/, -et, -e, -e SmultronJol/e, -ar, -a, -a BegravaJolemor/, -e, -ar, -ane BarnmorskaJort/e, -ar, -a, -a IdisslaJul/e, -ar, -a, -a Surra fastJulebon Bröd till julJuleng StrykJulk/, -en, -ar, -ane PojkvaskerJulspör/, -et, -, -e HjulspårJyr/, -et, -, -e JuverJyllstr/e, -ar, -a, -a FjäskaJä/de, -der, -tte, -tt Valla korJä/le, -ler, -rte, -rt StängslaJäl/e, -et, -er, -ne GärdeJäll/e, -er, -te, -t Kastrera, gällaJäre, Jär, Jole, Jort Göra

24.

Järta ModigJäv/, -e PopulärJö/, -r, -tte, -tt GödaJö/, -n, -ar, -ane LieJömmer BarnsligheterJömrete BarnsligJön/e, -a, -er, -ene Velig personJönete Velig personJönne GärnaJörm/e, -a DyJöstekk/e, -a, -er, -ene Liesticka

Jö = Lie

25.

Kag/e, -a, -er, -ene KakaKagebedd/e, -en, -ar, -ane Brödbit, smörgåsKagepekk/, -en, -ar, -ane BrödnaggKagesôll/, -n, -ar, -ane Bröd upplöst i mjölkKakklomm/, -en, -ar, -ane(äv. kapplomm) KakelugnKalugget KyligtKalveräkk/e,-a, -er, -ene MattlummerKangel/, -n, -ar, -ane KotteKanst Konst, möjlighetKapp/e, -ar, -a, -a KapaKarvör/n, -ne MalligKarvölet MalligtKasserava SäckigbyxbakKastet Fång hos hästarKauw/e, -ar, -a, -a Släpa och bäraKjinn/e, -ar, -a, -a KladdaKl inn/e, -a, -er, -ene Efterhängsen personKlinnete KladdigKläjj/e, -ar, -a, -a KliaKlôdd Hårtuss från djurKlôdd/e, -ar, -a, -a KlottraKlo/, -a, klönnar, klönnane KloKlös/e, -a, -er, -ne SpottloskaKlöv/e, -a, -er, -ene Klyfta, klovaKlövv/, -et, -, -e Klyvriktning i sten o ved

Han va oppe inna skam hade fått på sa tretöfflane.(Sägs om morgontidig person).

26.

K

Lommelärke= Fickplunta

21.

Knag/e, -ar, -a, -a KnakaKnagglete OjämntKnark/e, -ar, -a, -a KnarraKnartas SmåbråkaKnart/, -en, -ar, -ane PojkeKnas/e, -ar, -a, -a KrossljudKnegg/, -en, -ar, -ane Liten backeKniben/, -e SnålKnud/e, -en, -ar, -ane KnutKnyd/e, -er, knöd, knödde KnytaKnyd/e, -et, -er, -ne KnyteKnågfull/, -e ÖverfullKnöddrete KnottrigKnö/e, -ar, -a, -a Knåda degKnösk/, -et BroskKnôtt/, -en, -ar, -ane Knott, dörrstänge, gat-

sten, liten varelse.

All storhed tar en dredden äne.All storhet tar ett dåligt slut.

Hörr evvije gong.Var eviga gång.

28.

Ko/, -a, -krettur, kretture KoKoggl/e, -ar, -a, -a Välta (med vält)Koggleståkk/, -en, -ar, -ane VältKoppra KonsumKrapp/, -e TrångKrapphalsa TrånghalsadKraw/e, -en, -ar, -ane KrageKregg/e, -a, -er, -ene Rädd, tafatt personKreggete FumligKreggleng KråkrisKryb/, -en, -ar, -ane StackareKrämt/e, -ar, -a, -a Skrubba kläderKrämtebrä/, -a, -r, -ne (äv. krämtefjöl) TvättbrädaKrôdd/e, -a, -er, -ne Liten smula, velaKröser LingonsyltKröst/e, -ar, -a, -a KrystaKröstete SjåpigKus/e, -a, -er, -ne Stänkskydd vid borrning

i sten

Kvesthôw/, -en, -ar, -ane KvisthögKvij/e, -a,, -er, -ene KvigaKvällsken/e,-a, -er, -ene NattskärraKvällugg SkymningsvilaKvänn/, -e, -ar, -ane KvarnKåb/e, -a, -er, -ene Spiskåpa, dräktKåd/, -e Yster, kåtKå/e, -ar, -a, -a Kåda nerKåå, kåa KådaKöpp/e, -ar, -a, -a Amma uppKöpp/e,-a, -er, -ene KoppaKörk/e, -ar, -a, -a Korka buteljKörka DumKôut/, -e Stolt, kavat

Hasjäppe = En halv skäppa = 18,3 literAnvändes för att mäta spannmål och potatis.

29.

LLa/, -r, -tte, -tt Stuva kärvar i ladanLa/a, -et, -er, -ene LadaLabb/e, -ar, -a, -a Sätta spårLabbelänske Svårbegripligt talLad/, -e LatLadhunn/ -, -ar, -ane Lat personLadsäkk/en, -ar, -ane Lat personLag/en, -net, -, -ne LakanLageså/, -n, -ar, -ane BykkarLangsjäft/e, -a, -er, -ne Stång mellan fram o

bakvagnLawd/e, -a, -er, -ene LagerLa väre Låt vara, låt bliLe/, -t, -, -ene Led med slanorLed/e, -ar, -a, -a LetaLegge på glugg Nattjakt med hjälp avåtelLeven OväsenLid/e, -er, led, litt LydaLigaste BästLig/e, -ar, -a, -a Tycka omLigfäl/, -et, -, -e BegravningLimm/e, -en, -ar, -ane SopkvastLin/e, -a, -er, -ene LinjeLinn/e, -ar, -a, -a TöaLinnvär/, -et TöväderLivsyg/, -e MagsjukLomm/e, -en, -ar, -ane ByxfickaLommeklokk/e,-a, -er, -ene FickurLommelärk/e, -a, -er, -ene FickpluntaLonete NyckfullLonge RedanLongna LäsidaLongne da Lugna digLonke/e, -ar, -a, -a VärmaLont/e, -a, -er, -ene Stubintråd, del på sele

30.

Losledd/en, -ne LuggslitenLus/,-e, -, -e. SmågatstenLuw/e, -er, -te, -t LjugaLuw/e, -a, -er, -ene MössaLy/, -r, -tte, -tt LyssnaLåbro/, -a, -ar, -ane LoginfartLåd/, -et, -, -e LjudLåd/e, -er, -, -e JämraLårfor/ -et, -, -e KalsongLåv/e, -en, -ar, -ane LogeLåveträv/, -et, -, -e LogränneLäb/e, -en, -ar, -ane LäppLäj/e, -et, -er, -ene EfterbördLäjd/e, -a LiggsädLäjervall (I läjervall) Förfall (i förfall)Längna Ruvvillig (om höna)Länntöw äv. länntöwt Lättsam, gladlyntLämm/e, -ar, -a, -a LammaLär/, -et, -, -e LäderLäsanes ReligiösLä/ss, -ss, -ttes, -tts (äv. lôss) LåtsasLö/, -r, -tte, -tt VidhäftaLö/be, -ber, -pte, -pt LöpaLôdd/e, -ar, -a, -a LödaLôdd/e, -a, -er, -ne LådaLö/en, -ne Påträngande person,

ludenLôft/, -et, -, -ne Vind eller loftLôgg/, -et, -, -e LockLôgg/e,-a, -er, -ene Tvärslå längst fram på

kälkeLökk/e, -a, -er, -ene Liten åkerlapp, rosettLökke LyckaLökse Havre utan kärnaLökt/, -e, -er, -ene LyktaLömmet LjumtLömvarnt KvalmigtLönn/e, -a, -er, -ene Virkesupplag

31.

Löngn/, -e LjungLôpp/, -en, -ar, -ane Liten grodaLörvete LurvigLöse bokser Utföra naturbehovLösten/, -ne LystenLôuw/, -e LågLôuwfôdda Kortbenad ko eller hästLôuwhalt LåghaltLôvv/e, -ar, -a, -a Lova

Takk i evihed sa töse nå ho gaba etter kyssen a engen fekk.

Först spy i kåln a sia ede öppen.

Ja har allri hört på ligare magen.Jag har aldrig hör något liknande.

Dä va nogge aant än kom tjärrenge a läggda.Det var något annat än kom kärring och lägg dej.

(Sägs när något helt nytt problem uppträder).

32.

Madeså (ente fått madeså) Matsmula (ej fått enmatsmula)

Makte FörmåMakt/, -e, -er, -ne Två dragdjur i parMakti (de ä makti) Kvittar (det kvittar)Maksi (hoppe maksis) Hoppa (om katt)Mal/, -er, mol, mole MalMal/e, -n, -ar, -ane StenmalMalj/e, -a, -er, -ene MärlaMans mål(ente höre mans mål) Oväsen så samtal ej hörsMans Medan, under tidenMan/e, -ar, -a, -a Ljud i bikupa före

svärmningManesvarm/, -en, -ar, -ane Bikupans andra och

följ. svärmarManskabb/ -et, -, -e ManskapMas (ente mas) (Besvärlig, duktig)Mas/e, -ar, -a, -a Gnida, gå långsamtMase på Skynda på (uppmaning)Mau/e, -en, -ar, -ane MageMaumål(ente ha maumål) (Äta mycket)Medd/a, -an, -rar, -rane MiddagMeddre Ritsa stock vid timringMed/e, -ar, -a, -a MetaMed/e, -a, -er, -ne MetspöMeggelsmess MickelsmässMej/e, -ar, -a, -a KissaMej UrinMej/, -en, -ar, -ane Med (kälke)Mekkelbär/, -et, -, -e OdonMekkr/e, -ar, -a, -a Laga, "meka"Mellömste MellerstaMenn/e, -ar, -a, -a MenaMesete MesigMessa Med sig

33.

M

Messtru/, -r, -tte, -tt MisstroMesstrusam Tvivlande, skeptiskMesvôrn/, -e Mesig, tafattMettare MellerstaMjälete Ha gäll röstMjölböl/e, -a, -er, -ne MjölbingeModa/, - ModigMod/e, ar, -a, -a MotaMongfrest/en, -ne AllsidigMomml/e, -ar, -a, -a MumlaMon/, -e MogenMone sa MognaMo/ne, -en, -nar, -nane Månad, måneMover/e, -ar, -a, -a StrosaMud/e, -ar, -a, -a Rugga, mutaMugg/, -et MögelMugg/, -a, -er, -ane TillbringareMugg/e,-a, -er, -ene MyggaMukkn/e, -ar, -a, -a MöglaMul/e, -n, -ar, -ane Mule, tillknuten säck-

öppningMulepös/e, -en, -ar, -ane TornisterMunharp/e, -a, -er, -ene MunspelMunvig/e, -, -ar, -ane MungipaMusesköl, Rester efter mössmåltidMyd/e, -a, -er, -ne Ynkrygg, stackareMyg/, -e MjukMåd/e, -en, -ar, -ane SättMåde MåttaTe måde Till lagsMåg/e, -ar, -a, -a Mocka, skottaMåg/e, -a, -er, -ene GödselrakaMål/e, -ar, -a, -a Mäta, målaMål/, -et, -, -e MåttMåläske (dåle måleske) Ovanligt röstlägeMäll/e, -er, -te, -t AnmälaMälle Målla

34.

MärrLiten dälig märrVälmatad, märgigGödselgungflyÄta det bästaRester av hö, ved etc.MullGrynig ostmassa gjordpå sötmjölk som skuritsmed surmjölkGräva ner sig liksom iett rede, (höns)Mjölig potatisHjortronMyraLiten hästMyrstackMosse, mossaMosshumla, person somtalar otydligt.MaskaDammet yrdeMalMalätenMågMan som friarMöjligt

Mär/, -e, -ar, -aneMärekuleMärjaMöggedämm/e, -a, -er, -eneMöl/e, -ar, -a, -aMöle, -etMôll/, -eMôllskost

Môll/e, -ar, -a, -a

Môlln/, -eMôlt/e, -a, -er, -neMör/, -n, -ar, -aneMörhoppeMörtuw/e, -a, -er, -eneMös/e, -en, -ar, -aneMösehoml/e, -a, -er, -ene

Môsk/e, -a, -er, -eneMösken rögMôtt/, -en, -ar, -aneMôtted/en, -neMôw/, -en, -ar, -aneMôw/e, -ar, -a, -aMôwlet

Mjölböle= Mjölbinge

35.

Nag/en, -neNagg/e, -ar, -a, -aNakkreNappr/e, -ar, -a, -aNarit (ente narit)Nassl/e, -a, -er, -eneNatthus/, -et, -, -eNaw/el, -le, -lar, -laneNaue/l, -rnNawla (ente rätt nawla)NeaneNeareNearegn/, -etNeasteNebärselNeg/, -e, -ar, -aneNer overNeretterNij/e, -ar, -a, -aNijeNisk/, -eNoNod/e, -a, -er, -neNoggeNoggenNoggenstiNolanteNolhött/e, -en, -ar, -aneNolåverNyb/e, -a, -er, -eneNybetonbösk/e, -en, -ar, -aneNy/re, -ern, -rar, -raneNådle (äv. nårle)NåkkNäbbskyd/e, -a, -er, -ene

NakenArbeta saktaVara fis förnämKnapra, smågnaga(Inte enkelt)NässlaUtedassNagelNavel(Inte rätt funtad)NedanNedreMotgångNederstNederbördKärveNedåt, ned överNedåt, ned efterNigaNio (siffra)SnålNuNotaNågotNågonNågonsinNorrifrånNordbohusläningNorrutNypon, nypaNyponbuskeNjureYnkligNogNäsvis person

N

36.

Nädd/ar, -aneNägg/en, -eneNägguNäkkt/e, -ar, -a, -aNäl/e, -ar, -a, -aNällik/, -a, -er, -eneNälådeNärlådenNämmenNännemänNärsögen/, -eNäsebör/e, -a, -er, -aneNö saNöden/, -eNödelann (äv. nödlann)Nödvôrn/, -eNöppr/e, -ar, -a, -aNö/re, -rar, -rete, -rtNösst/e, -ar, -a, -aNösst/e, -at, -er, -neNött/e, -ar, -a, -aNött/er, -reNötti

NötterSnäsigNej (svordom)NekaNitaNejligaI närhetenVara intillNej minsannVisst inteNärgångenNäsborrTvinga sigGirig, nödigGödselvattenGrisaktigNoppaGöra upp eldNystaNystanBrukaNykterNyttig

Natthus - Utedass

37.

Skåg = Drag för släde

38.

CO1/, -et, -, -e OrdOlk/e, -ar, -a, -a OrkaOlk/e, -a, -er, -ene HandarbeteOm ajäre Strax, stod inte länge påOmle Tunn o magerOmm/, -en, -ar, -ane UgnOm sa Om sigOmtränt UngefärOng/, -e UngOng/e, -en, -ar, -ane UngeOppante UppifrånOrmestokk/en, -ne Ormbiten

Pakkethôll/are, -arn, -are, -rane PakethållarePall/, -n, -ar, -ane Smal dikesren, avsatsPank/e, -ar, -a, -a Bulta, bankaPank/e, -a, -er, -ene VägglusPanketre/, -t, -r, -ne KlappträPassle PassandePatt/e, -ar, -a, -a DiaPatt/e, -en, -ar, -ane Spene. BröstPatthôll/are, -arn, -rar, -rane BysthållarePattesyg/, -e DihungrigPattesöd mjölk Spenvarm mjölkPattal/, -n, -ar, -ane BlodpaltPebb/er, -ern, -rar, rane PepparPeg/e, -ar, -a, -a PekaPekk/e, -ar, -a, -a Picka, knacka försiktigtPekka Uppnosig, Snäsig

(om ung flicka)

39.

No ska du jaggu få fö du dred i halmen.Nu skall du få för du förorenade i ladan, (lätt hotelse)

Han ä vär än den svarte höna söm värper borte.(Sägs om en orädd person)

P

40.

Pell/e, -ar, -a, -a PlockaPeltongjulk/, -en, -ar, -ane PojkvaskPen/, -e Fin, vackerPerva DiarréPess/e, -ar, -a, -a KissaPessekul/e, -a, -er, -ne Nervöst stoPesseträngt/, -e KissnödigPib/e, -er, peb, pebbe Pipa, gnällaPib/e, -a, -er, -ene Pipa (rök)Pibefjôtt/, -en, -ar, -ane PipmunstyckePiggtrå/, -n, -ar, -ane TaggtrådPins/, -e PingstPine (Dö a pine) Pina (kraftuttryck)Pinnesnål/, -e Girig. SnålPlank/e, -a, -er, -ene Planka. Åkerstycke

mellan dikenPla/, -r BrukaPlad/e, -a, -er, -ne PlattaPladusk/e, -a, -er, -ene Föremål som breder

ut sigPlante järet Brukar inte göra detPlöw/e, -er, -te, -t Plöja, plogaPlöw/, -en, -ar, -ane PlogPlöwfjöl/, -e, -ar, -ane Plogens vändskivaPlöwsl/e, -a, -er, -ene Plöjd åkerPokk/el, -eln, -lar, -lane PuckelPos/, -en, -ar, -ane DumbomPosete DumPotät/e, -a, -er, -ne PotatisPrad/e, -ar, -a, -a PrataPrad PratPradegre PratsamPregg/e, -ar, -a, -a PetaPregge per i höla En lekPreggete PetigPrins/, -en, -ar, -ane PelargonPriskurant/, -en, -ar, -ane Varukatalog

Pryll PrygelPryll/e, -n, -ar, -ane SlagaPrästekål/, -n ÅkersenapPud/e, -a, -er, -ne KuddePudevar/, -et, -, -e ÖrngottPust/e, -ar, -a, -a Rast, pustaPust/e, -a, -er, -ne ArbetspassPynt/, -en, -ar, -ane Bergstup (kanten)Påflöwen/, -e PåflugenPåklinna EfterhängsenPåst/, -en, -ar, -ane Liten broPåskesåd/e, -a, -er, -ne PåskeldPåstiv/, -e EnvisPörr, pörr Lockrop på fårPörk/, -en, -ar, -ane Var i ögatPörregass/, -et BagagePös/, -en, -ar, -ane PytsPös/e, -en, -ar, -ane PåsePöseris/, -et PorsPött/e, -ar, -a, -a KnuffaPôtt/e, -a, -er, -ne PottaPôttmag/are, -rn, -rar, -rane KakelugnPöttr/e, -ar, -a, -a Puttra, sjudaPöv/el, -eln, -lar, -lane Slyngel

Gånvinne = Garnvinda

41.

RRabb/, -en, -ar, -ane Tuvig markRab/e, -ar, -a, -a RapaRadde/, -r Lång radRag/e, -ar, -a, -a Raka, kratta (ex. löv)Rag/e,-a, -er, -ene Kratta, räfsaRagebôss/, -et HöspillRagn/, -e FiskromRakkn/e, -ar, -a, -a Fransa sig (om tyg)Rakkne opp Bli uttröttadRakkarong/e, -en, -ar, -ane BusfröRamm/el, -let Oväsen, bullerRan/, -e, ränn/ar, -ane RandRanete RandigRank/e, -ar, -a, -a StaplaRank/e, -a, -er, -ene VedtraveRanglete RangligRaskedej/, -en, -ar, -ane SurdegRaskeri/, -t SkräpRasskrog BentagRasspall/, -n, -ar, -ane SkinkaRasspallföre/, -t HalkaRe/e, -n, -ar, -ane GolvbjälkeRebb/e, -ar, -a, -a Repa (gräs)Rebb/e, -a, -er, -ene Läkt, ribbaRedi/, -e Duktig, klar i huvudetRe/e, -et, -er, -ne Hästdrag på vagnRegg/, -en, -ar, -ane KostymRegge sa Göra sig klarRemmar/e, -n, -, -ne StenverktygRensle RensligRe/re, -ern, -rar, -rane Värpplats, fågelboReseft/, -et, -, -ne ReceptResskabb/, -et, -, -e RedskapResp/e, -ar, -a, -a RispaResp/e,-a, -er, -ene Trasa, remsa

42.

Uräkna pengar a juleng ska en aldri ta imod.Oräknade pengar och stryk skall man aldrig

ta emot.

43.

Resst/, -e, -ar, -ane VristRe tell Göra i ordningRessl/e, -a, -er, -ene HavrevippaRev/, -e, -ar, -ane VävbomRev/, -e, -ar, -ane Flanellremsa för lindning

av små barnRevv MagsjukaRevv Livlig efterfråganRi/, -r, re, ritt RidaRid/e, -ar, -a, -a TecknaRiv/e, -er, rev, revve RivaRiv/e, -a, -er, -ene HandräfsaRo/, -a,, rönn/ar, -ane VråRob/e, -ar, -a, -a RopaRod/e, -ar, -a, -a Böka (i jorden)Rod/e, -en, -ar, -ane Rote (del av socken)Rodehjon/, -et RotehjonRomp/, -en, -ar, -ane SvansRompekrog BentagRomphoggen/, -e I kortaste lagetRompöl/, -et, -, -e(äv. romphôll) Svansrem på seleRomle_ RymligRoml/e, -ar, -a, -a Festa omRoms/e, -ar, -a, -a (äv. ronse) GungaRol/e, -ie RoligRud/e,-a, -er, -ne RutaRudete RutigRugg/e, -ar, -a, -a RuckaRuggete OjämntRusslanes Komma släntrande

Sobelimme = Sopkvast

44.

Ryge mä, ryger mä, rög mä, rögge mä Gå åt, döRyg/e, -er, -rög, -rögge Ryka, gå sönderRyggåskann/e, -a, -er, -ene TaklagsfestRåg/e, -ar, -a, -a TräffaRåmuss FrikostigRåslaw InälvorRäg/e, -a, -er, -ene Räka, rakaRäkk/e, -er, rakk, rokke RäckaRäkkleng/, -en, -ar, -ane Stor spikRännarkatt/, -en, -er, -ne MarskattRännern? Läcker den?I rätt no NyligenRod/, -e, rödd/ar, -ane RotRöd/e, -ar, -a, -a RårnaRôdd/en, -ne Lat, ruttenKav-rôdden GenomruttenRödemon RötmånadRöfs/e, -a, -er, -ne SlarvigkvinnaRöfsete Okammad

Rög/, -et, -, -e Skyl, rökRög/e, -ar, -a, -a RökaRökk InfallRökk/e, -er, -te, -t RyckaRömm/e, -er, -te, -t RymmaRönn/, -e RundRönn unner bene BerusadRöppl/e, -ar, -a, -a Ändra påRörete Rörig, förvirradRössel Liv, rörelseRössl/e, -ar, -a, -a Dö, avlidaRösslanes LivligRôtt/e, -a, -er, -ne RåttaRösslepengar FickpengarRösst/, -et Rost, längst upp på

gavelvägg.Rôttn/e, -ar, -a, -a RuttnaRöw/, -en RågRöwflad/e, -en, -ar, -ane RågfältRöwstöbb/, -en Rågstubb

45.

Så ära a så blira, först klejara a sia svira.

Dä blir e aen rav a tude ti.(Sögs när det blir ändrade förhållanden).

SSabb/e, -ar, -a, -a Drabenen efter sigSadd/, -en, -ar, -ane Otrevlig, slarvig personSadd/ar, -ane Sämre strumporSaddete SaktfärdigSaddefeng/er, -em, -rar, -rane Skadat omlagt fingerSaddefill/e, -a, -er, -ne FörbandSag/, -en, -er, ene SakSax/, -e, -er, -ene TakstolSan/, -e Sand, sandig tegSanost/, -en, -ar, -ane MesostSank/e, -ar, -a, -a Samla, sparaSarr/e, -ar, -a, -a TjataSarr/e, -a, -er, -ene Tröttsam personSarrete TjatigSatter Så attSaw/e, -ar, -a, -a SågaSaw/, -e, -er, -ene SågSawespon/, -e_ SågspånSawebla/, -t, -r, -ne SågbladSawebokk/, -en, -ar, -ane SågbockSawemöle/, -t Stickor och sågspånSedde/, -r, sadd, sedde SittaSegg/, -e, -ar, -ane SankmarkSej/, -e Seg, uthålligSej/e, -er, -te, -t Glida nerSekklesmäkk/, -en, -ar, -ane HaklappSepetele FörsyntSeksvegg/rar, -rane TidigpotatisSia SedanSi/e, -a, -er, -ene SidaSie/, -r, saa, sakt SägaSierev/, -et, -er, -ene RevbenSi/e, -er, sejte, sejt SippraSillesub/, -en, -ar, -ane En skvätt silad spenvarm

mjölk

46.

Sinkesam TidsödandeSinkebött/e, -a, -er, -ne ZinkspannSinna ArgSjangsera Sliten, illa medfarenSje/, -a, -ar, -ane SkedSjebla/, -t, -r, -ne SkedbladSjekkebö/, -t, -r, -ne SkickebudSjes/e, -a, -er, -ne SkridskorSjev/e, -ar, -a, -a (skeve iväj) Gå hastigt och skevtSjigal/, -n, -ar, -ane Gårdesgård avslanorSjill/e, -er, -te, -t SkiljaSjille ve sa Lämna efterhördSji-tjär/e, -a, -er, -ene ÅkkärraSjong/e, -er, -te, -t SjungaSjul/, -n, -ar, -ane SylSjul/e, -er, sjurte, sjurt Skyla, sköljaSjulet VedbodenSjulp/, -en, -ar, -ane HåljärnSjygg/e, -a, -er, -ene SkjulSjyss/, -en, -ar, -ane SkjutsSjyss/e, -ar, -a, -a Skjutsa, schasa bortSjägg/, -et, -, -e FlusterSjägg/e, -et, -er, -ene Enbetsdrag för slädeSjäkk/e, -er, -te, -t GrimaseraSjäl/, -et, -, -e Snäck- och musselskalSkälsan SnäckskalsandSjäly/e, -er, skaly, skölve SkälvaSjär/e, -, skar, skörre Skära, meja sädSjär/e, -a, -er, -ene SkataSjäreng/, -en, -ar, -ane Vinst, förtjänstSjäs/e, -er, -te, -t Längta efter (mat)Sjävete Vit häst med inblandad

mörk färg

47.

Ja ha jonte spönne tä döm.(Kan sägas av person som satsar lättförtjänta pengar).

Skoppesyg/, -e Misslyckat bröd, klyversig

Hôlle i skoppa Hålla i knätSkort/e, -ar, -a, -a MagraSkrabekag/e, -a, -er, -ene Sista brödet i baket

Sista barnet i familjenSkrabbete Klen o sjukligSkranglete SkrangligSkrant/en, -ne SkröpligSedde skreffle Sitta grensleSkreffte på Skälla utSkrekk/e, -a, -er, -ene Magert djurSkrevv/e, -ar, -a, -a SkrevaSkrige/, -r, skreg, skregge SkrikaSkrinn/, -e MagerSkrive/, -r, skrev, skrevve SkrivaSkrokkete SkrynkligRamle i skrokk Falla ihopSkrokk/, -en, -ar, -ane SkrynklaSkromp/, -en, -ar, -ane Bäddbart skåpSkru/e, -ar, -a, -a SkruvaSkru/e, -en, -ar, -ane Skruv, knepig person

48.

Så = Förvaringsunna för spannmål eller vatten.

Sjö/de, -der, -tte, -tt SkarvaSjöd/, -en, -ar, -ane SkarvSjöl SjälvSjölgo SjälvgodSjölli/, -e SkyldigSjönn/e, -er, -te, -t FörståSjör påt SnarstuckenSjöttan Lätt svordomSjött/are, -arn, -rar, -rane JägareSkab/e, -ar, -a, -a SkapaSkabe sa Bära sig åtSkad/e, -a, -er, -ne SkataSkaderer/e, -n, -ar, -ane SkatboSkakk/, -e Halt, snedSkaltänt Luckor i tandradSkamfod Otäck person, satanSkamfäla SkamfiladSkamplagg (dett skamplagg) OtäckingSkarve Något så närSkav/e, -er, skov, skove SkavaSkoff/, -en, -ar, -ane ByrålådaSkon/, -et, -, -e SårskorpaSko/, -n, -nnar, -nnane SkoSkopp/, -en, -ar, -ane Skal utan kärna (spann-

mål) Mager person

Smörtjinne = Smörkärna

49.

50

Skrull/, -n, -ar, -ane UpphöjningSkrull/e, -n, -ar, -ane Underlig personSkrullete AvvikandeSkrägölv/, -et, -er, -ene TrossbottengolvSkräpp/e, -er, -te, -t SkrytaSkräppete SkrytsamSkrä/, -r, -tte, -tt Skräda (stockar)Ente skrä ole Inte skräda ordenSkröbb/, -en, -ar, -ane Skrubb, klädkammareSkröbbansekt/e, -et, -er, -ne(äv. skrab-, skrubb-) AnsiktsmaskSkrôtt/, -en, -ar, -ane Skrott, kroppSkubb/e, -ar, -a, -a (äv. Sköbb-) SkrubbaSkudul/e, -a, -er, -ne Nedsättande om kvinnaSkull/ -e, -er, -ne SkuldSkull/e, -ar, -a, -a BeskyllaSkulls KvittSkullm/e, -ar, -a, -a HemlighållaSkullmete BlygSkullte du? (äv. skunnte -) Skulle inte du?Skuw/e, -er, -te, -t Skjuta påSkuwtjär/e, -a, -er, -ne SkottkärraSkvale Pratsam person, skvalaSkvasslebetje Småskällande hundSkvätt/e, -er, skvatt, skvötte SkvättaSkvätten LättskrämdSkvättrete Regnskurar oftaSkyd/e, -er, sköd, sködde SkjutaSkåbb/, -et, -e, -ene SkåpSkåg/, -et, -, -e_ Drag på slädeSkå/le, -rn, -lar, -lane Förrum till stallSkår/e, -n, -ar, -ane Mås, sträng vid slätterSköd sa Hoppade omkring, sköt

sigSkôft Uppskov, vilaSkôft/e, -ar, -a, -a Utebli från arbetetSkôj/are, -arn, -rar, -rane Skojare, tattare

51.

Sköl/er, -ne SkulorSkölesp/ann, -, -ännar, -ännane SlaskhinkSkôll/e, -ar, -a, -a SkållaSkôlm/e, -ar, -a, -a Flagna avSkôlm/e, -a, -er, -ene ÄrtskidaSkörneng/, -en, -ar, -ane Bit av brödkakaSkör/e, -a, -er, -ne SkåraSkörre/e, -ar, -a, -a SkorraSkörv/,-et SkorvSkörv/, -en, -ar, -ane Skorv (t. ex. dåligbil)Skörvete SkorvigSköw/, -en, -ar, -ane SkogSlakk/, -e SlakSlakk/e, -ar, -a, -a Göra slak.Slakk/re, -rar, -ra, -ra GlappaSlaktebedd/e, -en, -ar, -ane Smakbit efter slaktSlank/e, -ar, -a, -a BantaSlank/e, -en, -ar, -ane SkvättSlar k/e, -ar, -a, -a GlappaSlarkete SkrangligSlaw/, -et, -, -e Slag, slag på kläderSlaw/, -et Slag(sjukdom)Sleb/, -e Glatt, halSledd/, -et Slit, tungt arbeteSledd/en, -ne SlitenSleddr/e, -a, -er, -ene Sena o bindväv i köttSlekk/e, -ar, -a, -a SlickaSliba Slipad. SlugSlib/e, -ar, -a, -a SlipaSlid/e, -er, sled, sledde SlitaSlo/e, -a, -er, -ne SlanaSlonk/en, -ene mager, tunnSlonke tor Magrat, slunkit urSlu/, -e Slug, klokSlåb/e, -a, -er, -ene SlånbärSlåbetonbösk/e, -en, -ar, -ane SlånbärsbuskeSläppe fram Bli konfirmerad

52.

Släng/, -en Pojk eller flickvänSläng/e, -er, -te, -t SlängaSlängt Händig, van

(om person)Slöfs/, -en, -ar, -ane Stor manspersonSlôgg/, -et, -, -e Stor, otympligSlôss/, -, slöss, slejes SlåssSmag/e, -ar, -a, -a SmakaSmal/e, -ar, -a, -a SnattraSmatt/e, -ar, -a, -a Mana på hästenSmedd/e, -ar, -a, -a SmetaSmedd/e, -en, -ar, -ane Seg surmjölkskulturSmedde unner Sätta filbunkeSmedi/, -e Smidig, vig, skickligSmokk/, -en, -ar, -ane Fingertuta, kondomSmult/, -et IsterSmå Sorgsen, försagdSmålåden ModfälldSmåpatta Tillbakadragen.

UnderkuvadSmåty Tomtar, troll, småbarnSmåvörn/, -e SmåväxtSmäkk/, -en, -ar, -ane Örfil, klaff på kläderSmä/re, -ern VitklöverSmäll/e, -er, small, smölle SmällaSmött/, -en, -ar, -ane Litet utrymmeSmött/e, -ar, -a, -a Smaka påSnag/e, -ar, -a, -a Snika åt sigSnaleng/, -en, -ar, -ane Liten bitSnark/, -en, -ar, -ane Hinna på kokt vätskaSnark/e, -ar, -a, -a Snarka. Frysa tillSnark/e, -ar, snärte, snärt SnarkaSnawl/e, -ar, -a, -a Prata i näsanSne/, -t FörtretSnepp/, -en, -ar, -ane Snibb, åkerbitSnib/e, -a, -er, -ene GräddsnipaSnil/e, -n, -ar, -ane Snigel

Snob/en, -ene SnopenSnobet SnopetSnodi/, -e Konstig, märkvärdigSnor/, -e, -er, -ne SnöreSnorslô Linjera med snöreSnu/, -r, -tte, -tt VändaSnuvänn/e, -er, -te, -t Vända hösträngSnyd/e, -er, snöd, snödde SnytaSnytt/e, -a, -er, -ne Liten bit, yttersta delen

på föremålSnäggen/, -e SnålSnägget SnåltSnöbbl/e, -ar, -a, -a SnubblaSnör/, -et SnorSnörete SnorigSnörhövel Skällsord om personSnörp/e, -a, -er, -ene Nedsättande om flickaSnörpeban/, -et, -, -e ResårbandSnött Knappt

53.

Katteklinn ä karepinn.(Hustruns vänlighet mot katten kan bli en pina för mannen).

Sprenge söm en löktetännare.Ha mycket bråttom.

En ska hölle mä den en eder mä.Man skall hålla med den man äter hos.

54.

Snöut I minsta lagetSnöv/e, -ar, -a, -a SnöaSob/, -en, -ar, -ane Sop, slarvig personSobelimm/e, -en, -ar, -ane SopkvastSobesjöff/el, -eln, -lar, -lane SopskyffelSobete SaktfärdigSod/are, -arn, -rar, -rane SotareSodete SotigSompelaw/, -en Avkok på kaffesumpSoml/e, -a, -er, -ene Saktfärdig personSomlete SenfärdigSokk/e, -ar, -a, -a SuckaSokkl/e, -ar, -a, -a Arbeta saktaSokklete SaktfärdigSol/e, -ar, -a, -a SolaSo/le, -ern, -lar, -lane Svål, sulaSpa/, -r, -tte, -tt GrävaSpa/e, -en, -ar, -ane SpadeSpavänne Gräva upp trädgårdslandSpedd/, -et, -, -e SpettSpedd/e, -a, -er, -ene Strumpsticka, spetaSpeddegång/, -en, -er, -ene 5 st strumpstickorSpegg/e, -ar, -a, -a Visa sig halvklädd eller

nakenSpekkeler/e, -ar, -a, -a Göra upp planerSpekkelera Är beräknandeSperveneg/, -e, -ar, -ane FågelkärveSpessful(äv. spessfur) SpetsfundigSpettak/el, -let Spektakel, oväntad

negativ händelse.Spig/e, -ar, -a, -a SpikaSpig/er, -ern, -rar, -rane Spik, smal brödbitSpig nötter SpiknykterSpill/e, -er, -te, -t SpillaSpill/e, -n, -ar, -ane SpegelSpiller ny Splitt nySpillt/e, -a, -er, -ene Spilta

55.

Spinntjärreng/, -e, -ar, -ane SpindelSpjäl/e, -a, -er, -ne SpjälaSplejs/e, -ar, -a, -a Splitsa, salaSprassl/e, -ar, -a, -a Sprattla, prasslaSpreng/e, -er, sprang, spronge Springa, para (om djur)Sprig/e, -er Spretar, går isärSprud/e, -ar, -a, -a SprutaSprud/, -en, -, -, SprutSprä/, -r, -tte, -tt Sprida, spädaSpräkk/e, -er, sprakk, sprokke SprickaSpräkk/e, -a, -er, -ene SpringaSpräkklete SpräckligSpräg/, -e KavatSprôdd/, -et, -, -e Trästickor till vävSpäll/, -et, -, -e Spel, spektakelSpäll/e, -ar, -a, -a SpelaSpänn/e, -er, -te, -t Sparka, spännaSpänngaln BindgalenSpör/e, -ar, -a, -a SpåraSpör/, -et, -, -e SpårSpörr/e, -, -rte, -t SpörjaSpörda, etter EfterfråganSpöttebakk/, -en, -ar, -ane SpottkoppStabbl/e, -ar, -a, -a StaplaStabb/el, -eln, -lar, -lane StapelStabbelgräs/, -et, -, -e ÖrnbräkenStabbesten/, -, -ar, -ane VäggardistStage full StupfullStagge da! Lugna dig!Stakk/, -en, -ar, -ane Kjol, stackStakkarshed EländeStakkr/e, -ar, -a, -a ÖmkaStallhopp/e, -ar, -a, -a GalopperaStallhopp/, -et Ystert språngStan/e, -ar, -a, -a StannaStanvisandes PålitligStapp/e, -a Snömodd

56.

Starinlys/, -et, -, -e StearinljusStavtjinn/e, -a, -er, -ene StavkärnaSteganes varnt StekhettStegesa KraftuttryckStej/e, -en, -ar, -ane StegeStekk/e, -er, stakk, stokke StickaStekkelbär/, -et, -, -e KrusbärSterven/, -ne StelStij/, -et, -, -ene StegStij/e, -en, -ar, -ane StegeStij/e, -er, -a, -a StegaStiv/, -e Styv, duktigStiveng/, -en, -ar, -ane Duktig personStokk/, -et, -, -e Stick i spel, stygn

InsektsbettStokken/, -e FörnärmadStompen/, -e Dåligt jäst brödStrang/, -e Frän (lukt)Strannköfft/e, -a, -er, -ene DamkoftaStregg/, -et, -, -e Streck, sprattStrepp/e, -ar, -a, -a EftermjölkaStrompelessen (äv. -lesten) StrumplästenStryg/e, -er, strög, strögge Stryka, målaStråbomm/, -en, -ar, -ane HalmmadrassStröggen/, -e Struken, välkläddStuv/, -et, -, -e StuvningStubb/e, -ar, -a, -a StupaStud/, -en, -ar, -ane Stut, dum personStå på gongen KonfirmerasStåkk/e, -ar, -a, -a Blanda kortlekenStåkkete Kort, litenStålorm/, -en, -ar, -ane KopparormStäl/e, -er, stal, stöle StjälaStevl/e, -ar, -a, -a Bjuda över på auktionStöb/e, -a, -er, -ene Spår i snöStöb/e, -er, -te, -t Stöpa, gjutaStöbbleben/a, -te Osäker gång

57.

Su/, -a, sönnar, sönnane SuggaSubb/, -en, -ar, -ane SupSu/e, -er, söute, söut SugaSul/, -et SovelSval/e, -ar, -a, -a AvkylaSvalit SvaltSvang/e, -en, -ar, -ane LjumskeSveb/, -e, -ar, -ane Vev, dragpå varpenSvekk/, -en, -ar, -ane MuddSvenganes Livlig, kvickSverr/e, -ar, -a, -a Bränna gräsSvemr/e, -ar, -a, -a SvimmaSvemr/e, -a, -er, -ene VimsigkvinnaSvemreng/, -en, -ar, -ane VimsigmanSvill/, -e, -ar, -ane BjälkeSvull/, -n, -ar, -ane SvallisSvåreng/, -en, -ar, -ane Duktig personSvälj/e, -er, svärte, svärt SväljaSvär/, -e DuktigSvär/e, -, svor, svore SvärjaSvôlln/e, -ar, -a, -a SvullnaSvôlk/, -en, -ar, -ane Vårdslös manSyg/e, -en, -ar, -ane SjukdomSykn/e, -ar, -a, -a InsjuknaSy/, -r, -tte, -tt Sy, sjudaSåbelaw/, -en Såpvatten

Stöbb/, -en StubbStöbb, -en, -ar, -ane UnderkjolStö/e, -et, -er, -ene Ställe, platsStöd/, -en, -ar, -ane Kyrkvaktmästare(ha) Stönner Ha tidStôrken/, -e StelnadStörre OväsenStôvv/e, -a, -er, -ene Stuga, vardagsrum

58.

Såd/e, -ar, -a, -a Volma höSåd/e, -a, -er, -ene HövolmSädde åver Ro någon över sjönSädde i mellöm Lämna en remsa osåddSädd/are, -arn, -rar, -rane UtsädespotatisSäkk/e, -er, sakk, sokke SjunkaSäle på SadlaSälepud/e, -a, -er, -ne BogträstoppningSällebod Behövlig välgärningSängemôtt/, -en SängkamratSänn/e, -a, -er, -ene BryneSännäp/, -en SenapSär/, -e NödbeddSöbben/, -e BerusadSöbb/el, -let SoporSöbblebrätt/, -et, -, -e SopskyffelSödd/en, -ne SådanSöddr/e, -ar, -a, -a Prata struntSôff/e,-a, -er, -ene SoffaSölebött/e, -a, -er, -ne Långsam fumlig personSölekåkk/, -en, -ar, -ane Långsam fumlig personSölete Saktfärdig, smutsigtSôll/, -n, -ar, -ane Brödbitar uppblötta i

vätskaSôlt/en, -ne HungrigSömm/e, -er, -te, -t SimmaSönn/, -e SöndrigSönn (De va sönn) Synd (det var synd)Sônn/, -, -er, -ene SonSônne SådanaSönnante SöderifrånSônnekvinn/e, -a, -er, -ene SonhustruSôpass SåpassSörr/e, -ar, -a, -a SurraSörr/, -et, -, -e OljudSörrete TröttsamSörje/, -r, sörte, sort Sörja, dra försorg omSôrp/e, -a Blandning av mjöl och

vatten för husdjur

Söwesax = Fårsax

59.

Dä vante örne sjul.(Sägs vid snabb återkomst eller dylikt).

Dä stonte i döretrokk.(Sägs när något gick enkelt att utföra

eller utan motstånd).

Sösken/, -et, -, -e SyskonSöskenbån/, -e SyskonbarnSöst/er, -re, -rar, -rane SysterSôtt/, -en, -ar, -ane LathundSöw/, -en, -er, -ene FårSöwefede/, -n FårtalgSöwetall/e, -n, -ar, -ane Tilltrampad fårspillningSöwete Saktfärdig, tjatig

TTa/, -r, togg, togge TaTatå Ta avTabb/e, -ar, -a, -a TappaTakk/e, -ar, -a, -a TackaTall/e, -n, -ar, -ane Gödsel och smuts.Tang/e, -n SvansrotTappesjer/e, -ar, -a, -a TapetseraTappsej/en, -e UttröttadTawn/e, -ar, -a, -a TystnaTe gangs Till lagsTe/le, -ern TjäleTemmr/e, -ar, -a, -a TimraTen/, -, -ar, -ane TrådrulleTeng/e, -ar, -a, -a TingaTesstane OväsenTe stäes Till städesTiar (i tiar) I tidTij/e still, -er, -te, -t, (äv. tawte) Tiga stillTillemoneng/, -en, -ar, -ane Tidig potatisTissda TisdagTjafse Slö saxTjafs/e, -a, -er, -ene Tjatig personTjag/e, -en,-ar, -ane KindTjakkl/e, -ar, -a, -a Hugga vårdslöst vid

träarbeteTjal/e, -ar, -a, -a KelaTjalete KelsjukTjank/, -et, -, -e Litet lassTjattr/e, -ar, -a,-a PrataTjattr/e, -a, -er, -ene Pratsam personTjeggl/e, -a, -er, -ene Retsam personTjekt/e, -ar, -a, -a Kippa (efter andan)Tjepp/e, -ar, -a, -a Lunna(tjeppesko) Gå i tjeppesko Gå i skor utan strumporTjeppl/e, -ar, -a, -a Kippa (om skor)

60.

Tjepå Trött påTjesam TröttsamTjesamt TröttsamtTjesetjöre Yster dans av djurTjev/e, -a, -er, -ene Vänster handTjevhänt/, -e VänsterhäntTjiddall/, -e KittligTjighoste KikhostaTjign/e -ar, -a, -a KiknaTjil/e, -a, -er, -ene KilTjingelväv/, -en, -ar, -ane SpindelvävTjinn/e, -ar, -a, -a Kärna (smör)Tjinn/e, -a, -er, -ene Kärna (smör)Tjissl/e, -ar, -a, -a Föda ungar (om katt).

Kittla

Kan en ente ede sa mätt, kan en ente slekke sa mätt.

61.

Bagetjäwler = Kavlar

Tjokke Tät dimmaTjuw/, -et, -, -e TjogTjuvve TjugoTjydder OvettTjynna/r, -ne KorTjä/le, -eln, -lar, -lane KittelTjältreng ElakTjältreng/, -en, -ar, -ane TattareTjänn/, -et, -, -e TjärnTjäng/el, -eln, -lar, -lane KängaTjännspag Lätt igenkändTjäwl/e, -et, -er, -ene KavelTjöbegill/, -e ÅtråvärdTjôdd/, -et KöttTjôdda Gott hull (om slakt)Tjôddkvänn/, -e, -ar, -ane KöttkvarnTjöddrete TjatigTjôddvas/, -en, -ar, -ane Muskeln under tummenTjöl KöldTjör/, -n, -ar, -ane TjurTjör/e, -ar, -a, -a TjudraTjör/, -et, -, -e TjuderTjöreknart/, -en, -ar, -ane TjurkalvTjôrrgå/l, -rn, -lar, -lane KyrkogårdTjôrrôll/, -et, -er, -ene KokkärlTjörn/e, -a, -er, -ene Torkplats för linTjöröl/, -et, -, -ene Kalas för körhjälpTjôsst/e, -ar, -a, -a FlåsaTo/, -a, tejjar, tejjane TåTommeståkk/ -en, -ar, -ane TumstockTong/e, -a, -er, -ene Tunga, kängplösTongvint TungsamtTor (gå tor) Ur (gå ur)Tordrokk/en, -ne UrdruckenTomte Tordes ejTrabelt Bråttom, besvärligtTraktas Förplägnad

62.

63.

Trampesten/, -, -ar, -ane Trappstegutanför ingångTrang/, -e Trång, besvärligTre/, -t, -ar, ane Träd, krukväxterTrebött/, -en, -ar, -ane TräskoTrins/e, -ar, -a, -a RullaTrins/e, -a, -er, -ne TrissaTrokk, -e Trög, långsamTromp/, -en, -ar, -ane TrumfTromp/e, -ar, -a, -a TvingaTru/, -r, -tte, -tt TroTru/e, -ar, -a, -a Truga

Nä en talar om grôben sö än i svale.(Sägs när en person kommer in

som man just talat om).

Den kan si du tä skrabet.(Sägs om något föremål av god kvalité).

64.

Trud/en, -ne Trumpen, trögTruttn/e, -ar, -a, -a SvällaTrå/, -e Envis, trägenTråtén/, -, -ar, -ane TrådrulleTräkk/t, -te, -ter, -tene TrattTräv/e, -en, -ar, -ane 28 nekar = 2 rökTröbbete/, - TrubbigTrödego/, -e TålmodigTrökk/e, -er, -te, -t TryckaTrôllvörn/, -e ElakTudesp/ann, -, -ännar, -ännane Spann med hals och lockTull/e, -ar, -a, -a Rulla, viraTull/er, -ern, -rar, -rane Kardad ull i rulleTviarbe OmarbeteTvislôtt/, -en EfterslåtterTvärvörn/, -e Ogin, envisTvärtpå MotvallsTvôll tre Några styckenTy/, -r, -tte, -tt Räcka tillTydete GnälligTypp typp Lockrop på hönsTypp/e, -a, -er, -ene HönaTyssleng LingonTå da Av dejTåg/e, -a DimmaTås/e, -a, -er, ene PaddaTåslej/en, -ne AvslagenTämle NågorlundaTämm/e, -er, -te, -t TämjaTôffl/e, -ar, -a, -a Gå med korta stegTô/le, -ler, -rtte, -rrt TålaTôlete VirrigTôlj/e, -er, -te, -t TäljaTôljekniv/, -en, -ar, -ane SlidknivTönnbrö/, -t, -, -t TunnbrödTönn/, -e Tunn, magerTör/e, -, tole, tola Våga

Tôppen (på tôppen) ArrestTörkhankl/ä, -ät, -är, -äne TorkhanddukTörrdi/, -n, -ar, -ane ToddyTörrveng/, -en, -ar, -ane ÖrfilTôrv/e, -a, -er, -ene TorvaTörve tell Slå tillTôskehu/e, -t, -r, -ne TorskhuvudTösslete SaktfärdigTössong/e, -n, -ar, -ane FlickebarnTösst/, -e TörstigTôw/e, -ar, -a, -a BogseraTöwän/e, -, -ar, -ane RepändaTô/ve, -ver, -fte, -ft Katten "klorar" av

välbefinnande

65.

Dä blir väll allti nogge rå, sa tjärrengenä ho stekkte pannekage, a sö blä döm råe alli-

hob.

66.

UUbett/, -e ObjudenUbännle Klumpig, ovigUdante UtifrånUdböleng/, -en, -ar, -ane UtbölingUdepå UtanpåUdetter UtefterUdflöwen/, -e UtflugenUdifrå Utifrån, annorlundaUdlôft/, -et, -er, -ene Öppen vindUdpåjort ÖverdrivetUdröw/, -e OdrygUdsij/e, -a, -er, -ene UtsidaUdskôdd/, -et, -, -e UtskottUdspöga UtspökadUdsledd/en, -ne UtslitenUdåverråkk/, -en, -ar, -ane YtterrockUdäna UtarbetadUdänt/, -e UtarbetadUfalln/, -e OhändigUgre/, -e Rörig, tilltrassladUggen/, -e SmåfrusenUhangen/, -e Hängsen (glupsk)Uhel MisstagUhell OturUhisklet FörskräckligtUkrestlet KollosaltUlaw OlagUl/e, -ar, -a, -a YlaUllianes OtrevligtUlig/, -a OlikUlk/e, -en, -ar, -ane Liten pojkUllfill/e, -a, -er, -ne YlletrasaUllhôss/e, -a, -er, -ne UllstrumpaUlôvvanes OlovligtUmôwle Omöjlig

Unna UndanUnnastokken/, -e UndanlagdUnnante UnderifrånUnnerbokks/e, -a, -er, -ene UnderbyxaUnnerstakk/, -en, -ar, -ane UnderkjolUnödi/, -e OnödigUnövändi/, -e OnödigUnöw/, -e OförnöjsamUsjekk OskickUsjyll/, -e UtomståendeUsse (äv. öwse) OcksåUsyd/en, -ne Oren, smutsigUsällt/, -e OsåldUti OtidUtjännt/, -e OkändUtjöbanes (haret utjöbanes) Är självförsörjandeUttas UtanUty OtygUtvejjen/, -e OlustigUvanl/e, -ie OvanligUvöleng/, -en, -ar, -ane Vårdslös manspersonUvörn/, -e Vårdslös

67.

Grinnsaw = Grindsåg

VVa/, -r, -tte, -tt VadaVaderpass/, -et, —, -e VattenpassVaern/, -e Kall om händer och fötterVag/e, -ar, -a, -a VakaVajivet GivetvisVakant/, -en, -ar, -ane Ej fullkantad brädaVanfäla (ävn. vanfäli) HandikappadVanl/e, -ie VanligVannl/e, -en, -ar, -ane HöfångVannt OsäkertVante värst Var inte illaVanskl/e, ie VanskligVantrusam/, -me MisstänksamVanvöl/e, -ar, -a, -a VanvördaVar (bli var) Varse (bli varse)Vardu/e, -a, -er, -ene VarselVas/e, -en, -ar, -ane StackareVas/e, -en (tjôddvase) Tummens muskelVassdab/e, -en, -ar, -ane VattenpölVasskeklud/, -en, -ar, -ane DisktrasaVasspôtt/, -en, -ar, -ane VattenpölVaw/el, -ern, -lar, -lane Vagel, vilopinne för höns

Hönsen sätter sig på"vawern" för natten

Ve Ved, viVebinneng/, -e, -ar, -ane Ny fot på strumpaVedd/, -et Vett, förståndVe/dde, -d, -sste, -sst VetaVedd/e, -en, -ar, -ane VetekornVeddebrö/, -t KaffebrödVeg/e, -en, -ar, -ane VekeVeg/, -e VekVegg/e, -a, -er, -ene VeckaVegliv/, -et, -, -e MidjaVel/e, -a, -er, -ne Barnslig person

68.

69.

Velete TokigVell/e, -, -e, -a VilleVellte (äv. vellnte) Vill inteVenglete Vinglig, krokigVente Vet inteVerkom (ha i verkom) Under arbeteVersst/a, -an, -aar, -aane VerkstadViangern (gå på viangern) Gå berusad omkring i

bygdenVij/e, -a, -er, -ene VidjaVijerbösk/e, -en, -ar, -ane VidebuskeVinn/e, -er, vant (äv. vatt), vönne VinnaVinneleg/e, -a, -er, -ene VindlekaVileg/, -en, -ar, -ane ViddVill/, -e ArgVisepis/, -en, -ar, -ane ErsättareVios/en, -ne Livlig och nyfikenVokst/er, -ern, -rar, -rane Utväxt på träd, årsringVokstrom TillväxttillståndVomma StormagadVon/, -e Ond, dåligVon rå Ont om pengar(Järe nogge) vont Göra rackartygVranga AvigsidanVre/, -n, -ar, -ane ÄndringVreen/, -e VridenVrena Brunstig (om sugga)Vräg/e, -er, -te, -t Fäller hårVrängsleknud/, -en, -ar, -ane KäringknutVådlet Väldigt

Dä blä aen låd i boxne sa tjärrenge,

nä ho hade tvätta dom i "Radion".

(Ta i) väern Ta struptagVäggepank/e, -a, -er, -ene VägglusVäjlaw/, -et, -, -e VäglagVälnäsk/en, -ene InställsamVäks/, -en, -ar, -ane GetingVälvörn/, -e Noggrann, händigVänn/, -e, -er, -ene ÅkerlängdVänn/e (igen), -er, -te, -t Sina (om kor)Väng/, -en, -ar, -ane VingeVär/, -et, -, -e VäderVäre, ä, va, vört VaraVär/e, -n, -ar, -ane Bagge(La) väre Låt bli, låt varaVärsyg/, -e Väder spändVärm/e, -er, värnte, värnt VärmaVäv/e, -er, vov, vove VävaVöl/e, -ar, -a, -a Lyda(Hô) völe (då)? Hur är det?Vôllmôl/, -n VadmalVölskrämt/, -e VettskrämdVörslös/, -e VårdslösVôtt/, -en, -er, -ne Vante, liten varelseVôw/, -et Var (i sår)Vôw/e, -ar, -a, -a VågaVôwalt Våghalsigt

70.

Dä kante bli rekti dåletom en ente hjälper tell sjöl.

Det kan inte bli riktigt dåligtom man inte hjälper till själv.

YYngn/e, -ar, -a, -a Att knappt kunna seYmpemod VacinationstillfälleYmpete Otålig, gnälligYnk/e, -ar, -a, -a Jämra, ömkaYre, yr, yrte, yrt Yra (snö)Yssna Brunstig koYstetej/e, -a, -er, -ene Ystkorg av rot

Dä gubben kör in mä e tjäre,kan tjärrenge slänge ud mä e teske.Det mannen kör in med en kärra,

kan hustrun kasta ut med en tesked.

Sänne= Bryne

71.

ÅÅ BrutenÅben/, -e Öppen, glupskÅd dä hôllet Åt det hålletÅdentl/e, -ie OrdentligÅern/, -e Brunstig (om katt)Åflå (legge åflå) UtslagenÅfägl/e, -ie Otålig och nervösÅfäl Avfärd, slutÅg/e, -en, -ar, -ane TvärslåÅge sa Hasa sigÅgedon/, -et, -, -e ÅkdonÅgetjär/e, -a, -er, -ne GiggÅg/er, -ern, -rar, -rane ÅkerÅgeslä/e, -n, -ar, -ane ÅkslädeÅgåle IvägÅjamaj Oja sigÅless AvsidesÅlesla/, -t, -r, -ne ÅlkistaÅppante UppifrånÅppeföre OvanförÅppehallsvär UppehållsväderÅppjitt/, -e UppgivenÅppekreng OvanförÅppläst Uppläst, upplåstÅppmåla FotograferadÅppåver UppåtÅpprôdd/en, -ne GenomruttenÅppskôdd/, -et, -, -e Uppskov, källåderÅppsnasi/, -e NäsvisÅrneng OrdningÅrong/e, -en, -ar, -ane EttåringÅtervälte Plöjning andra året efter

72.

Ågetjäre = Gigg

73.

Åvadel/, -n, -ar, -ane ÖverdelÅvante UppifrånÅvare ÖvreÅvast/, -e ÖverstÅverens ÖverensÅverhändit Ovanligt braÅverjiven/, -e Livlig, övergivenÅvermaktit EnaståendeÅversajitt/, -e BestörtÅverskya Molnigt

ÄÄ ÄrÄftasfäl/, -et Måltid på eftermiddagenÄggehakk/e, -a ÄggröraÄggl/e, -ar, -a, -a RetaÄggl/e, -a, -er, -ene Retsam personÄgr/e, -a, -er, -ene Vall som skall plöjasÄks/e, -et, -er, -ne AxÄkstemer/e, -ar, -a, -a Värdera, uppmärksammaÄkst/er, -ret, -er, -re Olater, påhittÄlle EllerÄllte ElfteÄmme/t, -ne IllasmakandeÄne, äen, änar, änane ÄndaÄne (järe äne på) Ända (göra slut på)Änevänn/e, -er, -te, -t ÄndvändaÄngn/e, -ar, -a, -a AgnaÄnkom ärne Endast för detta ärendeÄnte Är inteÄntlet ÄntligenÄns/e, -ar, -a, -a Räkna med, tro påÄr/, -et, -, -e ÄrrÄrne, -et, -er, - ÄrendeÄrby/, -r, -tte, -tt ErbjudaÄrete ÄrrigÄrn/e, -ar, -a, -at Ämna

Ärv/e, -er ÄrvaÄs/e, -er, -te, -t Jäsa

74.

ÖÖen UtanÖ/et, -ne ÖdeÖg/e, -ar, -a, -a ÖkaÖg/e, -en, -ar, -ane Liten åkerlappÔll/er, -ern, -rar, -rane ÅlderÔllval/, -et AllvarÔllversam/, -me AllvarsamÖlägg/e, -er, öla, ölatt ÖdeläggaÖr, -e YrÖr, -e, -er, -ne AlÖreflöw/, -et ÖrsprångÖr/e, -n, -ar, -ane OrreÖrsken/, -e Yr, vimmelkantigÖrska BrådskaÖskeskoff/, -en, -ar, -ane AsklådaÖuw OcksåÖuwse OcksåÖuw/a, -at, -er, -ene Öga

De vesste´nte atter karn va garnföre han sjongte nå han åd.

De visste inte att mannen var galen,före han sjöng när han åt.

75.

AdelSanderMali eller AmmliMandaAnnersÖssmönnRoraSjôllôtt eller LôttaDôrdiManvellMeliFernattStavaHallvalFinnaJustinnKnudKrestinnMariTillaMattesOlavesOljannaOlaRenhôltReggartSammelSämmônSôffiTeressMina

76.

AdolfAlexanderAmaliaAmandaAndersAssmundAuroraCharlottaDoroteaEmaneulEmeliaFerdinandGustavaHalvardJosefinaJustinaKnutKristinaMariaMatildaMattiasOlausOleanaOlofReinholtRickardSamuelSimonSofiaTeresiaVilhelmina

Några vanliga nampå Skee-mål:

Pregge pinne.

77.

En leg de nötta mye på rastne i skoern, vaa"pregge pinne".Dä gekk så tell atter dä va ett inne aett udelag, adä va om a järe asamle poäng. Innade börja legen bestämte de däfför hö monge po-äng de skulle gå tell för avinne.Dä va två pinnar söm blä nötta, en söm va 60 cm lang, söm de slömä, a den lelle de slö på va omtränt 15 cm.Hörr aen i innelaget höll på a"pregge pinne" tells ho elle han bläudslejene.Först la de den lelle pinn åver e lide hôle i bakken, asse pregga deivejen så langt söm möulet. Då jällte da för udelaget ata pinn i löfte,för då fekk de sa poäng. Nä de sen kasta pinn tebagers, skulle de fö-söke a träffe den lange pinn söm då va lagt åver hôlet. Jole de dä,va´n udslejen den söm hade sleje.Elles fekk´n fortsatte, adå skull n slö iväj den lelle pinn sö langt hankunne. Nä udelaget kasta tebagers pinn, mätte de mä slaukäppen, hölangt ifrå hôlet den ramla ner. Ju längre dä va, ju mer poäng fekk in-nelaget.I dä treje slauet vara om ajäre ahölle pinn i löfte sö länge som möu-let, mä små lätte slau unner pinn. Ju fler gonger du klara, desto flerpoäng fekk du nä du vatvongen aslön iväj.Den här gongen blä nerslauet mätt mä den lelle pinn.Ja, dän här legen va nokk sö vanskle a beskrive men om en sjölvamä i legen lärte en sa natulevis fort.Monge ongar blä etter ett tag väldi goe på aslö på pinn, aöuse atan ilöfte. Men dä bäste va ju atter de lärte sa aräkkne.

Ett vetre kante bränne a e tjärreng kante trätte.Ett vedträ kan inte brinna och en kärring

kan inte träta.

78.

Pregge Per i hôla.En rätt se vanle leg för i tia, vaa "pregge Per i hôla".Dä gekk så tell ätter döm söm vamä sto i en reng mä ett lidet hôl ibakken framför sa. Alle hade en käpp i näven sôm de höll i dä hôlet."Per" hade ett eget hôl i metten på den rengen, asse had´en en bôllelle burk aslô på.Om han lökkas aslô tell bôll´n, se den träffa noggen på bene, se bläden "Per". Döm söm sto rönt fösökte natulevis aslö bort bôll´n,men då kunne "Per" sädde sin käpp i ett då ledit hôl, adå vaden"Per"."Per" kunne öuse fösöge afå bôll´n in i si hôle i metten på rengen.Om han lökkas må dä, då blä den "Per" som sist hade sleje påbôll n.

Slô monk.En vanle leg, fö lett större ongar, för 50-60 år sia vaa "slô monk".En "monk" beskriver en lättast om en sier atter dä kunne väre enåsaua äne tå en vässt taggetråpåle. Den sätte de då mä spetsen oppen 6-8 meter bort åver bakken. Då skulle en mä en käpp söm vaomtränt en meter lang, kaste aträffe monken. Om en ente träffa'nblä en "rôdden", dä vell sie, udslejen. Träffa en "monken" skulleen flöue bort etter käppen, söm no lå långt bort åver bakken. Densöm vai tur akaste skulle fortast möulet sädde opp "monken" igen.Om den söm hade kasta hann tebagers mä käppen, jamsiss mä"monken", innaden andre hade sätt opp´en, fekk en ställe sa i tur akaste igen. Den söm te slutt hade klara sa längst, vann legen.Då fantes säkert flere uliga mådar a"slô monk" på. Hôffer sluttade no mä den här legen? Ja, kanske dä vaför monge söm vavörslö-se nä de kasta käppen, se de träffa enanne, a då kunne da nokk blimonge söm blä blåslejene opp etter läggene.

Dä va susen te väggeluse, sa gubben,nä huset brann.

Dä sinkar inna du få harva dä ja ha plöut.(Skrytsamt uttalande av en som tror sig erfaren).

79.