•Skarpare regler kring skolbibliotek

• Definition? Vad är egentligen ett skolbibliotek? Skolinspektionen, DIK, Skolverket

• Aktuellt nationellt/regionen -SkolbibliotekarielyftetAllt genast – lässtimulans och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheterSquooshFokusbiblioteken i Linköping – Faktaläsning, boksamtalGymnasienätverket - Guided inquiry/samarbete lärare-bibliotekarie, enkät

Skolbibliotek –Omvärldsspaning och på gång i länet

Motala 12-03-14

Vad är egentligen ett skolbibliotek?

"Eleverna i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasie-skolan och gymnasiesärskolan ska ha tillgång till skolbibliotek.”

Nytt lagkrav på skolbibliotek från 1 juli 2011

Bestämmelse om skolbibliotek finns i 2 kap. 36 § skollagen (2010:800)

Var tredje grundskola saknar ett bemannat skolbibliotek.

Mer än hälften av dessa bara öppet 10 timmar eller mindre per vecka.

Läsförmåga en demokratifråga: Betydelsen av bemannade skolbibliotek, rapport 2011 Centrum för lättläst/Lärarförbundet

− Skollagen är tydlig. Det måste finnas ett skolbibliotek på skolan. Det finns inget utrymme för en skolledare att säga: Jag har inte råd. Det här handlar om att det är en lagstadgad skyldighet för alla att ha ett skolbibliotek och då måste man lokalt prioritera och avsätta pengarna.

Bertil Östberg statssekreterare Utbildningsdepartementet:

1. Eleverna har tillgång till ett skolbibliotek i den egna skolenhetens lokaler eller på rimligt avstånd från skolan som gör det möjligt att kontinuerligt använda biblioteket som en del av elevernas utbildning för att bidra till att nå målen för denna.

2. Biblioteket omfattar böcker, facklitteratur och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.

3. Biblioteket är anpassat till elevernas behov för att främja språkutveckling och stimulera till läsning.

Skolinspektionens krav

”Det innebär en fysisk lokal där biblioteket finns, till skillnad från till exempel att det finns böcker spridda i olika klassrum. Skolbiblioteket ska också, enligt bibliotekslagen, inte bara rymma böcker utan även ”informationsteknik och andra medier”.

Skolinspektionens definition:”…en gemensam och ordnad resurs av information”

” Eleverna ska alltså ha tillgång till ett bibliotek som är anpassat till och en del av deras utbildning”

”…uttrycket ”tillgång till”, i stället för att reglera att varje skolenhet ska ha ett skolbibliotek, öppnar för olika fysiska lösningar…”

Skolinspektionens definition: Krav på fysisk närhet till skolbibliotek?

”Skolbiblioteket bör därför ligga så att det går att använda i undervisningen, antingen i skolans egna lokaler eller på rimligt avstånd från skolan. Det kan röra sig om att en skola och ett folkbibliotek, med lokaler i direkt anslutning till varandra, har ett samarbete som innebär att alla krav på ett skolbiblioteks funktion är uppfyllda.”

Skolinspektionens definition: Krav på fysisk närhet till skolbibliotek?

Skolinspektionen hade fram till i oktober 2011 avslagit 75 % av alla ansökningar om att starta friskola.

Hälften av avslagen beror helt eller delvis på av avsaknad av skolbibliotek.

Friskolor får avslag…

”Det vi tittar på är hur de har tänkt sig att hantera skolbiblioteket i den dagliga pedagogiska verksamheten. Vi vill att de ska ha skolbibliotek som en funktion på skolan. Det ska både finnas skönlitterära och fack- och skönlitteratur, informationsteknik och andra medier.”

Andreas Spång, tf enhetschef för Skolinspektionens tillståndsprövning

”I så fall bör man använda det som ett komplement”

”Det är inte alls säkert att de böcker som finns på ett stadsbibliotek är anpassade för just de kurserna som eleverna läser.”

”Stadsbibliotek inte tillräckligt” Andreas Spång, tf enhetschef för Skolinspektionens tillståndsprövning.

”Skolbibliotek är en del av skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. Skolbibliotek kan därmed betraktas dels som en materiell resurs som är en del i en skolas läromedel och övrig utrustning, dels som en funktion som bidrar aktivt i kunskapsutvecklingen och svarar för viss service.”

Skolinspektionens definition:

Skolinspektionens informationsblad

”Skolbiblioteket är en pedagogisk funktion. Skolbibliotekets uppdrag definieras av skollagen och nationella kurs- och läroplaner. Under ledning av kompetent personal stärker skolbiblioteket elevernas digitala och språkliga kompetens i en vidgad textvärld.”

DIK-förbundets definition

Ur Vad är ett skolbibliotek? – DIK reder ut begreppet. DIK-förbundet 2011

Aktuellt i länetSkolbibliotek och skollag - Konferens 15 maj Allt genast – Lässtimulans, direktnedladdning av

talböcker och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter

Skolbibliotekarielyftet - kompetensutveckling för skolbibliotek

SQUOOSH - en sida som vill väcka lust och mod att skriva. Målgrupp är i första hand barn och ungdomar i 12 – 16 årsåldern

Skolbibliotekarielyft!i Blekinge, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och

Östergötlands län19

Skolbibliotekarielyftet

3 414 984:-300 personer

5 län2 år

20

Våren 2012

Webbenkäter och djupintervjuer (slutet av mars/början av april)Aktuella och framtida kompetensutvecklingsbehov för skolbibliotekspersonal

Skolbibliotekspersonals syn på vilka kompetenser som behövs i ett modernt skolbibliotek idag och i framtiden.

Rektorers, lärares och elevers syn på skolbibliotekspersonals kompetens idag och i framtiden

Skolverkets, Migrationsverkets, Specialpedagogiska skolmyndighetens, Tal- och punktskriftsbibliotekets syn på skolbibliotekspersonals behov av kompetens kring nyanlända barn och ungdomars skolgång, barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt tillgänglighet för dessa m.m.

Konferens 18 juni 2012 då resultat och analys av kartläggningen presenteras

Processblogg och kontakter

http://skolbibliotekarielyftet.wordpress.com

Projektledare – Inga AnderssonLokal kontakt – Anne Hederén

Innehåll (beroende på kartläggningens utfall)

• Skolans styrdokument, pedagogik och lärande, didaktik

• Läs- och språkutveckling, litteratur i skolan, informationskompetens

• Informationssökning, källkritik, digital kompetens• Tillgänglighet, funktionsnedsättning,

specialpedagogik• Marknadsföring, utvärdering, handledning

Genomförandesept 2012 - vår 2014

Tre utbildningsmoduler genomförs beroende på kartläggningens utfall. För att underlätta möjligheterna att delta kommer utbildningsinsatserna att ske lokalt samt via e-föreläsningar.

Utbildningar sept 2012-dec 2013:Block 1 hösten 2012

3 fysiska möten, 5 e-möten a’ 2 timBlock 2 våren 2013

3 fysiska möten, 5 e-möten a’ 2 timBlock 3 hösten 2013 3 fysiska möten, 5 e-möten a’ 2 tim

24

Slutkonferens 26 maj 2014

Tidsåtgång för deltagare enligt ansökan

• Våren 2012

– webbenkät, 18 juni 2012 konferens• Hösten 2012

– 3 fysiska utbildningstillfällen (2+1) vid 5 orter– 5 e-möten à ca 2 timmar för 5 grupper– reflekterande loggar och inlämningsuppgifter

• Vår + höst 2013

– 6 fysiska utbildningstillfällen (2+1) (2+1) vid 5 orter – 8 e-möten à ca 2 timmar för 5 grupper – reflekterande loggar och inlämningsuppgifter– transnationella nätverk via e-möten

• Vår 2014

– Konferens, webbenkät, ett urval djupintervjuer

Inte utan min rektor…• Rektor (eller motsvarande) är med i sin egenskap som

arbetsgivare och lokal medaktör till bibliotekspersonal som deltar i kompetensutvecklingen

• Alla inlämningsuppgifter inom utbildningsmodulerna ska ha direkt koppling och förankring till den egna skolans organisation, pedagogiska verksamhet och måluppfyllelse– deltagaren rådgör och diskuterar innehållet

med sin närmaste chef

Mål övergripande (vision) Ge nyckelkompetenser och metoder för

strategiska insatser till regionens skol- och gymnasiebibliotekarier.

Uppmärksamma för beslutsfattare, tjänstemän och politiker, inom skola och folkbibliotek vilken roll en adekvat skolbiblioteksresurs kan spela för skolutveckling och måluppfyllelse för skola, lärare, elever.

27

Delmål• Målgruppen upplever att

– de fått nya och fördjupade kunskaper– all utbildning, information, logistik, lokaler

varit tillgängliga oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning– nätverks byggts mellan kommuner, län, länder

• Projektet har stärkt status och professionell självkänsla

• Rektorer och andra beslutsfattare har fått– ökad kunskap om skolbibliotekets resurser– metoder och definitioner kring skolbibliotek– stöd för planering av verksamhet av skolbibliotek

Konferens 18 juni 2012

• Redovisning av kartläggningen• Goda exempel och inspirerande föreläsningar• Målgrupper: skolbibliotekspersonal, rektorer,

skolchefer och övriga intresserade • Plats: Alvesta

Projektets mervärden

• Bygga nätverk över kommun- och länsgränser och transnationellt via e-möten.

• Förutom att stärka skolbibliotekens egen kompetens kommer projektets indirekta målgrupper, elever och lärare, få ökad kompetens och stöd i verksamhet och lärande

Fokusbiblioteken i Linköping• Faktaläsning (Läsa-skriva-räkna)Utgångspunkt - Nedgång i läsförståelse nationella

prov.Våren i 2:an o hösten i 3:an

faktaböcker från bokreanboksamtal

• Läsa på läsplatta – kan det vara ett sätt att locka?Piloter: 4:a i Vist skola och Ånestad (svenska som

andra språk)Uppdrag att föra vidare till de sex resursskolorna

Linköping forts.

• Studiecirkel för bibliotekspedagoger3 gånger 40 bibliotekspedagogerJust nu – kortare kurs om boksamtal• Litteraturens läkande kraft

KUR-projektbok-och textsamtal enligt Chambers-metoden

Biblioteksnytt mars fokusbiblioteket i Ryd

Aidan Chambers-modellen För närvarande går Carina tillsammans med

bibliotekspedagoger från andra skolor i Linköpings kommun en utbildning i att hålla bok- och textsamtal enligt Aidan Chambers-modellen. (Karolina är redan bekant med modellen).

Det är en annorlunda metod för att samtala kring texter och böcker. Den är språkutvecklande och passar utmärkt på vår skola. En tanke är att Carina och Karolina håller i text- och bokcirklar enligt modellen för högstadiet under kommande läsår, som ett språkutvecklande läsprojekt.

Studenter i biblioteket

När biblioteket är öppet under eftermiddagarna kommer studenter att finnas där för att avlasta personalen. Framför allt handlar det om att aktivera de yngre elever som kommer dit efter skolans slut enbart för att ha någon stans att vara och umgås. Det kan då bli ganska stökigt och störande för övriga besökande.

Gymnasienätverket• Guided inquiry/samarbete lärare-bibliotekarie Studiedag i nov - Metoder för hur lärare och bibliotekarier i samverkan

kan leda eleverna genom självständiga arbeten och ge verktyg för studieteknik, bearbetning, reflektion och – lärande. Se dokumentation

• Vad står det om informationssökning, IT och källkritik i styrdokumenten? Kolla Källan har gjort en sammanställning: Gy 11, Lgr11

• Enkät? (Inspirerad av Ross Todd och Ohio-undersökningen) – Vilken hjälp får eleverna av skolbiblioteket i lärande i och utanför skolan?

• Planer för skolbiblioteket

• Länsstudiedag 4 okt. direktnedladdning av talböcker och läs- och skrivsvårigheter

Guided Inquiry – Learning in the 21st century

• En utveckling av tidigare teorier där man trycker ännu mer på samarbetet mellan lärare, bibliotekarie och andra experter

• Eleverna ska lära att lära själva – ta ansvar för sina egna processer med stöd och handledning av lärare och bibliotekarie

Informationssökningsprocessen-(Kuhlthau)

Celciusskolans bibliotek

Att förbereda gymnasister inför högre studier

Håll koll! Webben Skolbibliotek.se

Skolbiblioteksföreningarnas gemensamma sida

Bloggar om skolbibliotek på skolbibliotek.se

Om skolbibliotek på Skolverket

Kolla Källan på Skolverket

Nosa på nätet – Statens medieråd

Håll koll! Forum/nyhetsbrevSkolbiblistan - forum för diskussion, frågor och erfarenheter via e-post.

Arkiv - där alla inlägg publiceras. Boktipswiki – boklistor inom en viss genre/typ

Kolla källans nyhetsbrev – tillbaka efter längre upphåll, tidigare nyhetsbrev.Skolverkets nyhetsbrev - fem nummer per år innehåller aktuell information

från Skolverket

Fler länkar om skolbibliotek finns på Länsbibliotekets webb.

Hör gärna av er!

Anne HederénLänsbibliotek Östergötland

013-26 27 62anne.hederen@ostsam.se