PLATT form

ÄR NIskopade?

Jag är en IKT­intresserad lärare, som efter drygt 15år i yrket kände att jag behövde nya infallsvinklaroch nya utmaningar. Då jag insåg att mitt IKT­kunnande aldrig når mina elevers, tänkte jag att detvar passande att anmäla mig till en IKT­utbildning.Nu arbetar jag som utvecklingsledare och IT­didaktiker. I mitt arbete har jag insett vikten av attteknik och pedagogik går hand i hand. Vi somarbetar i skolan behöver utrustning och supportinom IT­området, för att möta dagens elever. I nyaläroplanen, Lgr 11, är det också mycket tydligareframskrivet än tidigare, att vi ska arbeta meddigitala texter och digitalt bildskapande. Med dettaökas kraven på oss att hänga med i dagens teknik.Att ha en fungerande skolplattform som kanuppfylla våra krav är nödvändigt. Tekniken måstestödja pedagogiken. Jag har därför bestämt mig föratt ta reda på vad pedagoger önskar av den i UppsalaKommuns existerande skolplattform, Skop.Inom en snar framtid kommer en nyare upplaga avSkop att ta plats och för att den nya upphandlingenoch avtalsskrivning ska uppfylla de krav vi somlärare har krävs det att som någon tar reda på vadsom fungerar ute i verksamheten och vadpedagogerna önskar av Skop. Därav denundersökning jag gjort och som presenteras i denhär webbtidningen.

bakgrund innehåll

TEXT, FOTO OCH ILLUSTRATIONLotta Franzén CC (by)TIDNINGEN ÄR EN DEL AV AV IKT B,uppstats hösten 2012, Uppsala Universitet.FULLSTÄNDIG LITTERATURLISTA ochkällförteckning hittar du påwww.skopuppsala.blogspot.comLOTTA FRANZÈNlotta.franzen@uppsala.se

ÄR NIskopade?

3

skop 4

undersökningen 5

teknik och service 6

andra - hur har de gjort 8

support som support 11

apparater 1 2

kunskapen finns 13reflektion 1 4

diskussion 1 6

jens svarar 1 8

Litteratur 20

SKOP ÄR EN SKOLPLATTFORM i UppsalaKommun. Skolorna som ansluter sig till Skophyr eller köper datorer och skrivare, somsätts ihop i ett nätverk. Nätverket styrscentralt från Teknik och Service. Teknik ochservice är en del av Uppsala Kommun. Deskolor som är med i Skop har ett avtal där detingår apparater i form av datorer, supportoch service.ETT BASUTBUD med skollicenprogram finnsinstallerade på datorerna och hålls sedanuppdaterade. För att ansluta datorerna krävsdet att datarorerna är relativt nya. De får intevara äldre än ungefär tre år. För mångaskolor kan det betyda att det blir en dyr start,att gå in i Skop, men över tid så kan det varalönsamt med Skop som lösning. Skop ser tillatt ha en säker server. Därför lagras allt somproduceras brand­ och stöldsäkert. Det kanvara svårt för den enskilda skolan, som väljeratt stå utanför Skop att uppfylla tillräckligsäkerhet.De skolor som står utanför Skop har anställdatekniker. Det är svårt för dem att hålla siguppdaterade på teknik och säkerhet. Det ärett skört system, vilket många skolor harerfarit när deras tekniker blivit sjukskrivnaeller varit långlediga. När man ansluter sig tillSkop behöver man inte ha någon tekniker påskolan. En kontaktperson är önskvärteftersom det är svårt att som lärare hakontakten med tekniker under dagtid.

SKOP STARTADE 2005­2006. Då var det 3skolor som gick med i ett pilotprojekt att startaSkop. Idag är 44 skolor anslutna. Fram till idaghar det varit frivilligt. Men när de sista 8skolorna går med, hösten 2013, finns det ingenfrivillighet längre.Det arbetar fyra Skopansvariga tekniker påTeknik och service. Deras uppgift är att hasupport på datorerna, paketera de program somska ut i datorerna och se till att nya datorer harrätt programvaror när de levereras.

TEKNIKERNApå teknik och service, kan loggain på datorerna i nätverket och ge fjärrstyrdsupport, upp­dateringar och till och med styrautskrifter. Ibland åker de även ut till skolornaoch ger support. De har som rutin att besökavarje skola en gång per år och på så sättutvärdera Skop, och se vad som behöveråtgärdas. Teknikerna på supporten får idag intebara frågor om datorer utan även omsurfplattor. Det gäller både android och iPads.

FÖR ATT FÅ KONTAKT med Teknik ochservice ringer lärarna ett gratis nummer. Därkan man ofta få hjälp direkt eller så blir fråganett ärende i ärendehanteringssystemet. Då blirman kontaktad så snart de har möjlighet atthjälpa till eller när de löst problemet. När ettärende läggs upp får läraren en bekräftelse viae­post. En stor brist är att lärarna inte kan följaärendehanteringen via den länk som skickas ut.NÄR man går in i Skop låser man datorerna såtill vida att man som enskild lärare inte kanladda hem de program man vill. Man är intelängre administratör på sin egen dator.

skop­ skolplattformen i Uppsala

4

5

SKOP har funnits i två versioner och ärunder fortsatt utveckling. Till hösten 2013kommer en ny version att släppas och det äri den utvecklingsfasen min uppsats blirrelevant. Alla grundskolor blir anslutna tillSkop, på grund av beslut fattade inomkommunen.Därför tog jag kontakt med tio av deskopanslutna skolorna och bad om att fåkomma och prata med lärare. Minaintervjuer hamnade mitt i utvecklings­samtalstider och pga av detta så var detrelativt svårt att få tag på lärare, som hadetid att ställa upp. 5 lärare och 2 rektorer fickjag möjlighet att träffa.DE 5 LÄRARNA arbetar på olika skolor iUppsala kommun. Alla skolorna är med iSkop. Urvalet blev de som hade tid förintervju under och kring höstlovet.LÄRARNA fick svara på:Vad vill du vara med och påverka när detgäller innehållet i din dator?Vad vill du ha support på?Har du använt supporten någon gång?Fick du hjälp med det du ville?Är det något du saknar i Skop idag och somdu vill ska finnas med i Skop 3.0?

REKTORERNA FICK svara på:Vad tycker du att du kan påverka när detgäller Skop?Vad är den största fördelen med att varamed i Skop?Finns det några hinder/svårigheter medatt vara med?Är det något du saknar och som du villska vara med i Skop 3.0?Jag har dessutom låtit Teknik och serviceberätta hur de tänker kring sinverksamhet och hur två andra kommunerhar löst problemet med nätverk, supportoch teknik hos sig. Uppsala Kommun harhar en IT­strateg anställd och han får islutet av tidningen ge sin bild av Skop ochframtiden.

undersökningen

teknikochserviceDE SOM sköter support och inköp avdatorer och annan teknisk utrustning iUppsala kommun heter Teknik och service.Att ta reda på hur de ser på Skop och på denprocess som pågår för att utveckla Skop blevav intresse. Finns något intresse från Skopoch Teknik och service att höra hurpedagogerna upplever Skop och vad som böringå i framtiden?

ATT FÅ KONTAKT med de som arbetar påTeknik och service, då framförallt de somarbetar med Skop visade sig vara svårt. Jagfick dock möjlighet att träffa ett par teknikerpå ett möte på Skoldatateket.Deras framtidsplaner att ge Skopärendenaen "gräddfil" när lärarna ringer och vil hahjälp hos supporten. Detta för att detframkommit att lärarna upplever det svårtatt komma fram till supporten ochframförallt på de tider de kan ringa.

6

Det som även är på gång är att Teknik ochservice anställer personal till supporten.Skop har varit underbemannat under enlängre tid. Det är inte helt enkelt att få tagpå personer som lever upp till de krav somställs och sen behövs det en inskolning föratt komma in arbetet.TEKNIK OCH SERVICE tror att det somatt pedagogerna önskar riktlinjer om iPadsoch andra surfplattor. Plattorna ingår inte iSkop utan går under telefoni. Det finnsdäremot planer på att flytta över de tillSkop.ALLA KRAV som lärarna ställer är inteenkla att tillgodose eftersom t. ex. skullebehövas skrivas ett skolavtal med AppleApple är idag inte intresserade av attdiskutera det med Skop. Dock hoppasteknikerna på en lösning i framtiden.

DE SKOLOR som behåller en IT­teknikereller en kontaktperson är de skolor somklarar av ingången i Skop på bästa sätt. Detär inte så att supporten från Skop kommerut och flyttar datorer och kopplar inskrivare för att skolorna har ettsupportavtal på dem. Det måste ske påplats ute på skolorna. Ibland kan det varakontaktpersonen som ringer support närnågon dator inte fungerar. Dels för attkontakpersonen kanske är vaktmästarenoch därmed inte har undervisning att tahänsyn till och för att det är bra att någonsamlar ihop ärenden på skolan så slipperalla ringa om samma sak. Hur man löserdet är upp till skolorna att avgöra.

ALLA SKOLOR får besök minst en gångper år. Då åker en av teknikerna ut och seröver skolans datapark, vad behöver bytasut och om något nytt önskas. De försökerockså lyssna in vad som mer skullebehövas.

7

andra­ hur har de gjort?

 

SANDVIKENI SANDVIKEN har man ett helt öppet nätverk. Lärarna ocheleverna har full admininstratörsrättighet på sina datorer.Alla kan ladda ner de program de behöver. Ingabegränsingar finns ­ annat än den gemensamma policyn ochsamvetet såklart. I Sandviken är det mycket datortätt. 1 till 1finns från årskurs ett till och gymnasiet. I Sandviken är detrektorerna och de som har suttit på administrationsnätetsom har haft de mest låsta datorerna. Efter påtryckning harde nu samma rättigheter som lärarna.Jag frågar Erik Holmqvist, chef för kommunikation iSandivken, hur det vågar ha det så. Argumenten är ju ofta attdet kan bli så att elever går ut på sidor som de absolut inteska vara på. Men Erik Holmqvist berättar att de harundersökt vilka sidor eleverna är ute på och har inte funnitdem på någon olaglig sida. Om de är ute och tankar nerfilmer någonstans måste vi i skolan hantera det och få dematt förstå varför det inte är tillåtet och vad man ska göraistället. Det har däremot visat sig att någon av de på detadministrativa nätet har varit ute på "fula" sidor. Med ettöppet nätverk är det en risk man får ta. Vi i skolan måsteprata med eleverna om lagliga sidor, lära dem källkritik. Detär dessutom viktigt att lärarna kan ladda hem program. Detingår i själva kompentensen hos lärarna. Det ska vi inte tabort och begränsa menar Erik.

 SÖDERHAMNI SÖDERHAMN såg situationen ut ungefär som i Uppsala tillför ett par år sedan då Erik Björk, IT­samordnare, satte nerfoten och öppnade nätet för lärare och elever. De har idag ettsystem som är så fritt att du behöver inte ens ha eninloggning. De står just nu inför ett serverbyte och kommerfå ett inloggningssystem beroende av vilken roll du har inomkommunen. Om du är lärare, elev eller rektor styr vad du hartillgång till i din dator, vilka program du har vilka skrivare dukan använda. Söderhamn Nära heter det bolag som sköterserver och grundutbudet i datorerna och det var även de somtidigare stod för det "låsta system" de hade innan, vilket imångt och mycket, vad jag kan se, påminner om vårskolplattform. Från och med nu kommer lärare, elever,rektorer vara i samma kabel och det styr på vilken roll duhar.SUPPORTEN är precis som i Uppsala fjärrsstyrd från detkommunala bolaget. Innan det blev ett öppet nätverk hadeserviceföretaget möjlighet att ta ut avgifter för att uppdateraprogram. Ett exempel är att en gratisprogramuppdateringkostade 4000:­ varje gång det skickades ut till skolorna. Nugör eleverna uppdateringarna själva.OM PLATTAN ELLER TELEFONEN är godkänd i nätet såkommer de kunna styras från supporten, men med lägreprioritet än datorerna.Givetvis används nätet till annat än rent skolarbete. Omeleverna går runt och lyssnar på Spotify och surfar påtelefonerna belastas axesspunkterna på skolorna ochtillgången till nätet för skolarbete minskar. "Vi måste därförkonkurrera med bra undervisning så de inte hinner användatelefonerna så mycket till annat", säger Erik Björk. .

8

andra­ hur har de gjort?

 

SANDVIKENI SANDVIKEN har man ett helt öppet nätverk. Lärarna ocheleverna har full admininstratörsrättighet på sina datorer.Alla kan ladda ner de program de behöver. Ingabegränsingar finns ­ annat än den gemensamma policyn ochsamvetet såklart. I Sandviken är det mycket datortätt. 1 till 1finns från årskurs ett till och gymnasiet. I Sandviken är detrektorerna och de som har suttit på administrationsnätetsom har haft de mest låsta datorerna. Efter påtryckning harde nu samma rättigheter som lärarna.Jag frågar Erik Holmqvist, chef för kommunikation iSandivken, hur det vågar ha det så. Argumenten är ju ofta attdet kan bli så att elever går ut på sidor som de absolut inteska vara på. Men Erik Holmqvist berättar att de harundersökt vilka sidor eleverna är ute på och har inte funnitdem på någon olaglig sida. Om de är ute och tankar nerfilmer någonstans måste vi i skolan hantera det och få dematt förstå varför det inte är tillåtet och vad man ska göraistället. Det har däremot visat sig att någon av de på detadministrativa nätet har varit ute på "fula" sidor. Med ettöppet nätverk är det en risk man får ta. Vi i skolan måsteprata med eleverna om lagliga sidor, lära dem källkritik. Detär dessutom viktigt att lärarna kan ladda hem program. Detingår i själva kompentensen hos lärarna. Det ska vi inte tabort och begränsa menar Erik.

 

IPADS OCH ANDRA SURFPLATTOR har de idag, iSandviken, inte så många av. Detta tror Erik beror påatt tillgången på datorer är så bra. Förskolorna hariPads. Men de behövs liksom inte i skolan idag. Vi får sevad som händer i framtiden när hyresavtalet pådatorerna löper ut, då kanske några väljer att satsa påiPads eller andra surfplattor istället.DET SOM BEGRÄNSAR just nu i Sandviken ärlagringsplatsen. De har edWise som lagringsyta och denplats varje lärare och elev får är begränsad. I Sandvikenrekommendras därför att lärare och elever sparar sinaarbeten externt så som i Dropbox.

9

Jag har här samlat vad de intervjuadelärarna och rektorerna anser om Skopoch vad deras behov inom den närmasteframtiden är.Det framkom bland annat att deprogram som skolorna har skollicenserpå ibland inte fungerar. Det är blandannat ClaroRead, som är etttalsytesprogram, SpellRight ochStavaRex. Alla elever som har behov avprogrammen har rätt att ha dem på sindator, så även lärarna. Hur de sedananvänds och vem som lär ut hur deanvänds på bästa sätt är för flera avlärarna oklart. Lärarna vill ibland hahjälp med programmen, men vet inte varhjälpen finns att få.En önskan av de tillfrågade lärarana äratt tillgängligheten hos supporten bordeöka. Idag är det ibland svårt att kommafram. Lärarna har tid att ringa påmorgnar och eftermiddagar, då behöversupporten vara bemannad. Desstuom villman, som lärare inte bli ifrågasatt närman önskar att få ett program i datornvilket en av lärarna upplevt att hon blivit.

"När Claro Readinte fungerarvem ringer

jag då?"

1 0

supportsomsupportNÄR LÄRARNA ringer till Teknik och servicevill de ha hjälp och det är direkt. Skolansvärld skiljer sig från andra arbetsplatser så tillvida att lärarna inte har en egen arbetsplatsoch inte ens en telefon. Om de ska ringasupport så måste de uppge sina privatamobilnummer och det är omöjligt för dem attsitta i en telefonkö. Rasterna är korta och närskolklockan ringer in måste de gå in och tatag i nästa lektion, med eller utan enfungerande dator. Att skicka mejl till supportgår också bra, men då är det ibland svårt attformulera sig och sen kan lärarna i skolnätetinte följa ärendet via den länk de får i mejletnär ärendet är upplagt.FLERA AV LÄRARNA berättar att de harsvårt att veta vem som ansvarar för vad. Omman tittar på datorns ovansida hittar man enlapp med ett supportnummer. Lärarnakänner sig osäkra på vad de kan få hjälp mednär de ringer dit. Många gånger vill de hahjälp med mjukvaran och det borde gå att fådet via samma nummer. Behovet av supportkan vara allt från att talsyntesen inte fungerartill att man letar efter någon speciell funktioni Word.Supporten ger kurser i allt möjligt,så som att starta hemsidor,men vem håller i utbildningoch support på de programsom finns i datororena är olklart.En av lärarna jag pratat medanvänder inte ens kommunlicens­programmen för att hon inte vetvad de är bra för.

"SKOLORNA HAR KÖPT EN TJÄNST", sägerrektorerna och då vill vi ha support, vilket vihar betalat för. Om behovet finns måstesupporten se till att hjälp erbjuds anser bådeett par av de interjvuade lärarna och de bådarektorerna. "Ibland känns det som om intepedagogiken går i första hand utan det blirstopp när lärarna vill ha pedagogiska programpå datorn, för att det inte passar tekniken",säger en av rektorerna. Hur det rent praktisktska gå till stuntar den enskilda läraren i. Detska bara fungera! "Rektor måste se till att vihar ett bra avtal eftersom vi faktiskt inte harnågon tekniker på skolan längre" säger en avde intervjuade lärarna."Vart jag ska ta

vägen med minaproblem med

mjukvara?"

11

apparaterVALMÖJLIGHETERNA är inte så stora, vilkadatorer man kan välja bland när man köper ellerhyr en Skopdator. Givetvis finns viss variation

och hur skolan väljer dator ärviktigt. Datorerna måste svara upptill de behov skolor har. Som

enskild lärare eller rektor är detsvårt att veta vad som är

bäst berättar både lärarnaoch rektorerna. Mångalärare vet inte ens om detär en iPad eller surfplattade eller om de egentligenbehöver en dator.

"DET ÄR SVÅRT att som skola veta vad vi skaköpa och satsa på och vad som kommer passerautan att vi egentligen behöver inhandla dentekniska utrustningen", berättar en rektor. Idagär det mycket iPads som diskuteras. Ska vihandla eller kommer vi inse att det inte är så bramed iPads som vi idag tror att de är?TÄNK OM det kunde finnas ett formulär somman klickar i på datorn när man står inför ettinköp, föreslår en av rektorerna. Tasmartboards/aktivboards som exempel. Omman klickar i några frågor kanske det visar sigatt det skulle räcka med en vanlig projektor. Detskulle kunna gälla även kameror, projektorer,surfplattor, iPads, dvs den teknik skolorna villha och står inför att investera i.

"Tänk om det kunde finnasett formulär som man

klickar i på datorn när manstår inför ett inköp"

1 2

kunskapenfinnsLÄRARNA MÅSTE uppfylla kraven i Lgr11. Där finns inget val. Det är mycket högrekrav på digitala texter, digitalbildhantering än tidigare. Dessutom villlärarna att alla elever ska få en likvärdigskolgång med samma tillgång till tekniskutrustning. "Det får inte handla om ifallrektorn prioriterar teknisk utrustning ellerinte", menar en av lärarna.LÄRARNA jag träffat vill ha ett brabasutbud i datorerna. Där ska det senasteoperativsystemet finnas. Som lärare skaman inte behöva fråga efter det. Till detkommer att lärare har olika behov. Detmåste finnas en flexibilitet på vilkaprogram datorerna ska innehåll. En delsaker kan lärarna tänka sig att ladda nersjälva och en del behöver de ha hjälp med.Lärarna jag träffat anser sig själva veta vadde vill ha. Med rätt stöttning skulle detkunna gå bra att ta större ansvar själva.

"Jag villleva utan

papperskalender"

"EN IDÈ SKULLE kanske vara att ha olikautbud och därmed också olika pris på olikapaket. Alla datorer måste inte vara fylldamed samma program och ha tillgång tillsamma utbud av externa resurser.Skolorna skulle kunna få betala för det deanvänder", tyckte rektorerna.

TÄNK ATT SKOLORNA inte enstillhandahåller en telefon för sinaanställda. Det skapar dels bekymmer närde vill ringa supporten och det tillhör dentekniska utrustningen lärarna vill ha. Delärare jag pratat med har inte lust attanvända sina privata telefoner och de villändå ha schema­appar, vilket telefonernaerbjuder. Nu blir det lätt att man ändåanvänder den egna telefonen, säger fleraav lärarna jag träffat. En av lärarna tyckeratt det vore intressant att låta politikerleva utan telefon i ett par dagar för att sevad som skulle ske då. .

1 3

UTVECKLINGEN GÅR SNABBT och hurframtiden kommer se ut är oviss. Det vi vetär att lärarna möter elever som använtiPads och mobiltelefoner sedan de varväldigt små. Vi måste kunna möta derasbehov. Eftersom det också är framskrivet iLgr 11 att arbeta med IKT så kan vi inte troatt detta är något som kommer blåsa förbi.LÄRARNA VE vad de önskar av enskolplattform, även om de ödmjukt ocksåsäger att de inte riktigt är säkra på vad somär bäst, för det går så snabbt nu. Teknikbyts mot ännu bättre teknik. Nya apparaterersätter de gamla. Ska vi vänta eller ska vihandla? De lärare jag pratat med ärsamstämmiga i att iPads eller lärplattor,mobiltelefoner, projektorer, kameror ochsmartboards måste passa ihop och manmåste få hjälp med tekniken från sammaställe.

reflektion

1 4

VID INKÖP eller när ett hyresavtal ska ingåsså måste supporten kunna svara på vad somär bäst lämpat för min undervisning. Detskulle kunna ske genom att man får fylla iett forumulär där behoven efterfrågas. Idagvet inte lärarna om de vill ha en lärplattaeller en bärbar dator! Vi måste förenkla! Närväl köpen är gjorda behöver lärarna råd förhur man sätter igång och använderutrustningen.FÖR ATT KUNNA UTVÄRDERA det somfinns i datornerna idag och hur nätetfungerar behöver rektorerna stöd. Det är juytterst de som har möjlighet att påverkainnehållet och tillgängligheten på supporten,eftersom det är de som är beställarna. Efteratt ha lyssnat på hur andra, Sandviken ochSöderhamn, har löst nätverksfrågan har jagförstått att vi i Uppsala också skulle kunnaöppna nätet, som de gjort. Trots att vi är enbetydligt mycket större kommun änSandviken så borde det kunna fungera. Såmycket enklare det skulle vara! Givetvis kanvi ta lärdom av det som varit mindre bra hosSandviken och se till att vi inte begår sammamisstag. Vi kan t. ex se till att lärare ochelever har olika "roller" redan från början.

ATT ÖKA DATORTÄTHETEN betydligtser jag som nödvändigt. Dessutom måstelärare ute på skolorna bli medvetna om alltfrån upphovsrätt till källkritik. Det blir juännu viktigare i ett öppet nät.I UPPSALA KOMMUN har det anställtsfyra IT­didaktiker. Där jag är en av dem.Vår funktion kanske också skulle kunnavara att ge rektorerna det stöd de behöverför att kunna utvärdera det uppdrag SKOPär. Rektorerna bör när personal från Skopkommer ha samlat in den egna personalensbehov och krav för att kunna mötateknikerna och få dem att förstå hurbehoven ser ut.DET OPTIMALA VORE att även support påi mjukvara fanns på samma telefon­nummer som övrig support. Däremotmåste kanske de som svarar i telefonenkanske skicka ärendet vidare. Alla ska intebehöva lära sig allt. Jag tycker också attsupport även skulle innehållamjukvarusupport. Skoldatateket, som ärbra på skollicensprogrammen och bordevara med i supporten för dessa program.Dessutom behöver skolorna anställa IT­pedagoger för att lära personal att användadatorerna integrerat i alla skolämnen.-

.1 5

UTVECKLINGEN GÅR SNABBT och hurframtiden kommer se ut är oviss. Det vi vetär att lärarna möter elever som använtiPads och mobiltelefoner sedan de varväldigt små. Vi måste kunna möta derasbehov. Eftersom det också är framskrivet iLgr 11 att arbeta med IKT så kan vi inte troatt detta är något som kommer blåsa förbi.LÄRARNA VE vad de önskar av enskolplattform, även om de ödmjukt ocksåsäger att de inte riktigt är säkra på vad somär bäst, för det går så snabbt nu. Teknikbyts mot ännu bättre teknik. Nya apparaterersätter de gamla. Ska vi vänta eller ska vihandla? De lärare jag pratat med ärsamstämmiga i att iPads eller lärplattor,mobiltelefoner, projektorer, kameror ochsmartboards måste passa ihop och manmåste få hjälp med tekniken från sammaställe.

1 6

diskussionFör det första vill jag tacka de lärare ochrektorer som trots den högaarbetsbelastnignen ställde upp ochträffade mig och pratade om Skop.Jag har förstått att vi som arbetar inomskolan behöver support och hjälp underlite andra tider äv vad som kan erbjudas.Lärares tider ser annorlunda ut. . Lärarehar inte ens de telefoner som behövs föratt kunna ringa supporten. Lärarnabehöver alltså dels support på tider sompassar lärare och telefoner, som de kanringa på.

För det andra behöver Teknik och servicese till att supporten blir på det somefterfrågas. Dvs att lärarna vill ha supportäven på iPads och andra surplattor och detmåste erbjudas. Den årliga utvärderingensom sker mellan rektoter och Skop måstevad jag kan se uvecklas. Det är denmöjligheten som rektorerna verkligen haratt påverka innehållet i supporten. Det ärviktigt att de i det läget ställer rätt krav.

En tanke är att IT­didaktikerna kanvara till hjälp att stötta rektorerna i denkravspecifikation som ställs. Eftersomdet visat sig att rektorerna inte alltid vetvad de behöver.Jag tror att det vore bra om vi i Uppsalavågade ta klivet ut i det öppna nätverksom Sandviken i dag har. Vad har vi attförlora? Det problem det idag blir förlärare att ladda hem de program debehöver för sin undervisning bordevara nog med bevis för att öppnanätverken.

Surfplattor och smartboards kommerfinnas kvar i framtiden med och vibehöver se till att det finns riktlinjersom går att följa. Det är egenligeten inteså stora saker som behövs för attskolorna ska klara sitt IT­användandepå ett bra sätt. Jag tror det är ganskalätt lösa. Eventuellt behöver Uppsalaockså en Erik som sätter ner foten ochöppnar nätverken.

1 7

Jens svararETT MÖTE med IT­strategen, Jens Persson,gav mig möjligheten att få svar på hur hanser på framtiden för Skop. Vad som är deviktigaste utvecklingsfrågorna och hur hantänker svara upp mot de krav lärarna ställerpå Skop?JENS BERÄTTAR att det kommer bli enkostnadssänkning. Vilket är bra för detupplevs av många som en dyr investering attgå med i Skop. Redan till jul kommer det blibilligare för skolorna att vara med i Skop.I JANUARI 2013 kommer en nystartadgrupp med personer både från Teknik ochservice och från Vård­ och bildning träffasoch bilda en utvecklingsggrupp. Gruppensuppgift är bla att skanna av hur marknadenser ut. Vilka produkter som är påväg in ochom det något vi borde anamma i skolan.Alltså en grupp för att hålla oss i framkantoch vara uppdaterade på vad som händer.

MÅNGA LÄRARE tycker att det är synd attinte det senaste opperativsystemet finns idatorerna. Jens svarar att Windows7kommer leva kvar ett bra tag till, men att XPdatorerna ska bort.

De byts ut efter hand. Med nya Windows 8kommer också opperativssytems­upphandlingen se annorlunda ut.Kommunen kommer ingå ett hyresavtal medWindows 8 så programmen uppdateraskontinuerligt. Alla uppdateringar kommersäkert inte att göras i alla fall, men när manvill vara med och uppdatera så finnsmöjligheten.EN FRAMTIDSVISION är att få medförskolan och gymnasiet i Skop. Deras behovser dock lite annorlunda ut. Det går inte attföra över det som grundskolan har tillförskolan.I min undersökning har jag sett ett stortbehov av att surfplattor, iPads mm kommerin i Skop. Jens berättar att det redan idaggår att köpa plattor via Teknik och serviceoch under första kvartalet på 2013 kommeräven plattorna levereras med ett visstgrundutbud och det kommer bli ettserviceavtal på dem också.

1 8

1 9

litteraturFör ytterligare information om

intervjuer, litteratur ochkällhänvisningar gå in på:

www.skopuppsala.blogspot.com

20