En terupprttad vlfrd Sverigedemokraternas skuggbudget vren 2010

2

En terupprttad vlfrd Sverigedemokraternas skuggbudget vren 2010 [Version 2.1]

3

Sammanfattning Sverigedemokraterna r ett Sverigevnligt parti. Vi har idmssigt ltit oss inspireras av svl socialkonservatismen som delar av den svenska folkhemstanken. Syftet r att kombinera principen om grundlggande social rttvisa med traditionella vrdekonservativa ider. Partiet lter sig av den anledningen inte enkelt placeras in p den klassiska vnster-hgerskalan och tillhr drfr inte heller ngot av de traditionella blocken. I riksdagen samarbetar vi med det eller de partier som ger oss bst frutsttningar att genomfra vr politik. Fr frsta gngen presenterar Sverigedemokraterna en skuggbudget dr vi visar hur vi kan terupprtta svensk vlfrd och samtidigt snka skatten. Under budgetperioden satsar Sverigedemokraterna 65 miljarder p vlfrden inrknat 28 miljarder till att vra pensionrer ska f mer i plnboken, 10,5 miljarder p kriminalpolitiken och 11,5 miljarder p frsvaret. De styrande politikerna har under de senaste decennierna skapat ett samhlle med trande utanfrskap, hg arbetslshet och frsmrad vlfrd. Klyftan mellan lntagare och pensionrer har kat, samtidigt som den ekonomiska nedgngen ytterligare frsmrat mnga ldres livskvalitet. Frsvaret har monterats ned och den grova brottsligheten har under de senaste decennierna tilltits breda ut sig med kad otrygghet som fljd. De gamla partiernas politik har fr lnge sedan passerat bst fre-datum och Sverige behver en ny frsch vlfrdspolitik. Sverigedemokraternas skuggbudget gr i stort ut p att omfrdela medel frn den kostsamma invandringspolitiken och det verkningslsa utvecklingsbistndet till ndvndiga vlfrds- och trygghetssatsningar samt utkat riktat bistnd till verkliga flyktingar i vrlden. Med vr politik frbttras levnadsvillkoren fr vra ldre, bde gllande ekonomi och livskvalitet. Sjukvrden frstrks med utbildningstgrder och administrativt std. Skolan fr resurser fr en frbttrad arbetsmilj fr lrare och elever samt utkade anslag fr vuxenutbildning. Fr arbetstagarnas del frstrker vi de skyddsnt som urholkats av alliansregeringen. Barnfamiljernas ekonomiska situation strks och extra std ges till studerande och ensamstende frldrar. Rrande medborgarnas fysiska trygghet tar Sverigedemokraterna ver det ansvar som alliansregeringen ftt - men visat sig ofrmgna att frvalta - genom att kraftigt frstrka rttsvsendet med utrymme fr straffskrpningar, riktiga livstidsstraff och utvisning av utlndska brottslingar. Sveriges grnsskydd och frmga att frsvara sig frstrks ocks kraftigt. Sverigedemokraternas viktigaste satsningar

En kraftig skattesnkning fr att jmna ut skillnaderna mellan lntagare och pensionrer. kat std till trygghetsboenden och en reform fr hjd matkvalitet. Satsning p lkarutbildningen, specialistsjukskterskor och administrativ personal. Satsningar p vuxenutbildning, kad vuxennrvaro och frbttrad studie- och

yrkesvgledning i skolan. Strkta ersttningsniver i a-kassan och sjukfrskringen. En hjning av frldrapenningen, underhllsstdet, barntillgget fr studerande samt

bostadsbidraget fr ensamstende frldrar. Utkade medel till polis- och klagarmyndigheterna, domstolsvsendet och

kriminalvrden.

4

Pbrjad teruppbyggnad av frsvaret genom strkt frbandsverksamhet och beredskap samt terinfrande av vrnplikten. Samtidigt genomfrs en successiv avveckling av insatserna i bland annat Afghanistan och Kosovo.

Finansiering av satsningarna Grunden fr vlfrd och trygghet r arbete. Av den anledningen tar Sverigedemokraterna sikte mot full sysselsttning och vill samtidigt motverka svl den borgerliga regeringens lnedumpningspolitik som vnsterkartellens bidragslinje. Sverigedemokraternas jobbskapande politik innebr framfr allt satsningar p smfretagande, kad matchning p arbetsmarknaden samt forskning och utveckling. ven en mer ansvarsfull invandringspolitik r en viktig faktor fr att klara sysselsttningen. Invandringen mste kraftigt begrnsas fr att inte fylla p det redan befintliga verutbudet av arbetskraft. Med Sverigedemokraternas mer restriktiva invandringspolitik skapas dessutom ett reformutrymme redan frsta ret genom en minskning av asyl- och anhriginvandringen med 90 procent. Denna reform fr ordentligt genomslag tredje ret och sammanlagt sparar vi hr 78 miljarder under budgetperioden. Vi vljer ocks att lgga det idag ineffektiva bistndet p en niv motsvarande 0,7 procent av BNI den niv som rekommenderas av FN. Samtidigt effektiviserar vi bistndet genom att mer n frdubbla anslaget till FN:s flyktingorgan, UNHCR, och genom miljsatsningar i den fattigare delen av vrlden. P bistndssidan sparar vi 29,5 miljarder under budgetperioden. Sverigedemokraternas visar med denna skuggbudget att det gr att genomfra vlfrds- och trygghetssatsningar och samtidigt behlla jobbskatteavdraget och dessutom gra ytterligare skattesnkningar, framfrallt fr pensionrerna.

5

Innehllsfrteckning 1. Inledning ........................................................................................................................... 92. Den ekonomiska politiken .............................................................................................. 10

2.1 Grundlggande utgngspunkter .................................................................................................... 102.2 Regeringens ekonomiska politik .................................................................................................... 10

3. En kapitalt misslyckad arbetsmarknadspolitik .............................................................. 113.1 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick ....................................................................................... 113.2 Arbetslsheten permanentas .......................................................................................................... 123.3 En arbetsmarknadspolitisk fr att bryta utvecklingen ............................................................... 13

4. En ny jobbskapande politik ............................................................................................ 134.1 Inledning ........................................................................................................................................... 134.2 En ansvarsfull invandringspolitik .................................................................................................. 144.3 En smfretagssatsning .................................................................................................................. 14

4.3.1 Inledning ............................................................................................................................ 144.3.2 Att anstlla skall lna sig .................................................................................................. 154.3.3 Stimulera innovationsrikedomen hos smfretag ........................................................ 154.3.4 Ett stimulerat smfretagande ........................................................................................ 15

4.4 kat antal undantag i turordningsreglerna .................................................................................. 164.5 Lnsamt att arbeta ........................................................................................................................... 164.6 Hjt i arbetslshetsersttningen .................................................................................................... 164.7 Skrade svenska jobb ...................................................................................................................... 164.8 Vidareutveckling av RUT ............................................................................................................... 164.9 Skrpa regler fr arbetskraftsinvandring ...................................................................................... 174.10 Satsning p FoU ............................................................................................................................ 174.11 Slopade instegsjobb ....................................................................................................................... 174.12 Frmjad entreprenrskap och konkurrenskraft ........................................................................ 184.13 Riktade utbildningsstd ................................................................................................................ 184.14 Frstrkt vlfrd ............................................................................................................................ 18

5. Utbildning ....................................................................................................................... 185.1 Inledning ........................................................................................................................................... 185.2 En vlbehvlig satsning p skola och utbildning ........................................................................ 20

5.2.1 Fler vuxna i skolan ............................................................................................................ 205.2.2 Antimobbingsatsning ....................................................................................................... 205.2.3 Frstrkning av det svenska sprket .............................................................................. 205.2.4 Matlyft ................................................................................................................................ 205.2.5 Fler komvuxplatser ........................................................................................................... 20

5.3 Hgre studier ................................................................................................................................... 215.3.1 Effektiviserad hgskola .................................................................................................... 215.3.2 Satsning p forskning ....................................................................................................... 215.3.3 Frbttrad studievgledning ............................................................................................ 21

6. terupprtta vlfrden .................................................................................................... 226.1 Inledning ........................................................................................................................................... 226.2 Frstrk vlfrdens krna ............................................................................................................... 226.3 Frstrk tryggheten p ldre dagar ................................................................................................ 24

6.3.1 Inledning ............................................................................................................................ 246.3.2 En kraftig frbttring av pensionrernas ekonomiska villkor .................................... 246.3.3 En kraftig kning av antalet trygghetsboenden ............................................................ 246.3.4 En matreform fr vra ldre ........................................................................................... 24

6

6.3.5 kat std till anhrigvrdarna ........................................................................................ 256.3.6 Riktade insatser fr att motverka brott mot ldre ....................................................... 256.3.7 Vrdig vrd i livets slutskede ........................................................................................... 256.3.8 ldres livskvalitet ska frbttras ..................................................................................... 25

6.4 Frstrkt skola ................................................................................................................................. 266.5 Frstrkt ekonomisk trygghet fr familjer och ensamstende frldrar ................................. 276.6 Frstrkt sjukfrskring ................................................................................................................. 276.7 Frstrkt sjukvrd ............................................................................................................................ 286.8 Sammanfattning av vlfrdssatsningar ......................................................................................... 29

7. terupprtta tryggheten .................................................................................................. 297.1 Inledning ........................................................................................................................................... 297.2 En skrpt, mer human och mer rttvis kriminalpolitik .............................................................. 30

7.2.1 Skrpta straff ..................................................................................................................... 307.2.2 Nytt system fr skadestnd till brottsoffer ................................................................... 307.2.3 Offentligt register ver pedofiler .................................................................................... 307.2.4 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd ................................. 307.2.5 Krafttag mot den organiserade brottsligheten .............................................................. 307.2.6 Snkt straffmyndighetslder till 12 r fr grova brott ................................................. 317.2.7 Sammanfattning ................................................................................................................ 31

7.3 En skrpt frsvarspolitik ................................................................................................................ 317.3.1 Upprustning av frsvaret ................................................................................................. 317.3.2 terinfrande av vrnplikten .......................................................................................... 327.3.3 Successiv avveckling av utlandsinsatser ......................................................................... 327.3.4 terupprttad grnsbevakning ........................................................................................ 327.3.5 Sammanfattning ................................................................................................................ 32

7.4 Ett skrpt grnsskydd ..................................................................................................................... 338. Milj ................................................................................................................................ 33

8.1 Inledning ........................................................................................................................................... 338.2 Brutet oljeberoende ......................................................................................................................... 338.3 Skrad biologisk mngfald ............................................................................................................. 348.4 Lngsiktigt hllbart jordbruk.......................................................................................................... 348.5 Begrnsa anvndningen av kemikalier .......................................................................................... 348.6 Satsa p stersjn ........................................................................................................................... 348.7 Sanering och terstllning av frorenade omrden .................................................................... 348.8 Globalt ansvar satsningar i tredje vrlden ................................................................................ 348.9 Frbttrat djurskydd ....................................................................................................................... 358.10 Sammanfattning ............................................................................................................................. 35

9. Europeiska Unionen ....................................................................................................... 359.1 Inledning ........................................................................................................................................... 359.2 Nationellt sjlvbestmmande ......................................................................................................... 369.3 Svenska skattemedel till svensk vlfrd ........................................................................................ 369.4 Svenskt framtida medlemskap i den inre marknaden ................................................................ 369.5 Svenska undantag frn den inre marknaden ................................................................................ 369.6 Rabatt p EU-avgiften .................................................................................................................... 36

10. En ansvarsfull invandringspolitik .................................................................................. 3710.1 Massinvandring eller vlfrd? ...................................................................................................... 3810.2 kad hjlp till vrldens flyktingar ............................................................................................... 3910.3 En ny asylpolitik ........................................................................................................................... 3910.4 Skrpta krav fr anhriginvandring ............................................................................................ 4010.5 Minskad arbetskraftsinvandring .................................................................................................. 41

7

10.6 Frn mngkultur till assimilering ................................................................................................ 4210.7 Invandringens kostnader 2010 -2012 ......................................................................................... 43

11. Skatter ............................................................................................................................ 4411.1 Inledning ......................................................................................................................................... 4411.2 Skatt p inkomster ......................................................................................................................... 45

11.2.1 Jobbskatteavdraget ......................................................................................................... 4511.2.2 Pensionrsskatt ............................................................................................................... 4511.2.3 Hushllsnra tjnster ...................................................................................................... 45

11.3 Sociala avgifter ............................................................................................................................... 4611.4 Skatt p kapital ............................................................................................................................... 46

11.4.1 Fastighetsskatt ................................................................................................................. 4611.4.2 Frmgenhetsskatt ......................................................................................................... 46

11.5 Miljskatter ..................................................................................................................................... 4711.5.1 Koldioxidskatt ................................................................................................................. 4711.5.2 Skatt p handelsgdsel ................................................................................................... 4711.5.3 Skatt fluorerande vxthusgaser ..................................................................................... 47

11.6 Bekmpa skattefusket ................................................................................................................... 4812. Tabeller per utgiftsomrde ............................................................................................ 49

12.1 Sammanstlld utgiftsram .............................................................................................................. 4912.2 Utgiftsramar per utgiftsomrden ................................................................................................. 50

12.2.1 Utgiftsomrde 1 - Rikets styrelse .................................................................................. 5012.2.2 Utgiftsomrde 2 Samhllsekonomi och finansfrvaltning .................................... 5012.2.3 Utgiftsomrde 3 Skatt, tull och exekution ............................................................... 5012.2.4 Utgiftsomrde 4 - Rttsvsendet .................................................................................. 5112.2.5 Utgiftsomrde 5 Internationell samverkan .............................................................. 5112.2.6 Utgiftsomrde 6 Frsvar och samhllets krisberedskap ........................................ 5112.2.7 Utgiftsomrde 7 Internationellt bistnd ................................................................... 5212.2.8 Utgiftsomrde 8 - Migration ......................................................................................... 5212.2.9 Utgiftsomrde 9 Hlsovrd, sjukvrd och social omsorg ...................................... 5312.2.10 Utgiftsomrde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp ............... 5412.2.11 Utgiftsomrde 11 Ekonomisk trygghet vid lderdom ......................................... 5512.2.12 Utgiftsomrde 12 Ekonomisk trygghet fr familjer och barn ............................ 5512.2.13 Utgiftsomrde 13 Integration och jmstlldhet .................................................... 5612.2.14 Utgiftsomrde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv ................................................... 5712.2.15 Utgiftsomrde 15 - Studiestd .................................................................................... 5712.2.16 Utgiftsomrde 16 Utbildning och universitetsforskning ..................................... 5812.2.17 Utgiftsomrde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid .................................. 5912.2.18 Utgiftsomrde 18 Samhllsplanering, bostadsfrsrjning, byggande samt konsumentpolitik ........................................................................................................................ 6012.2.19 Utgiftsomrde 19 Regional tillvxt ......................................................................... 6012.2.20 Utgiftsomrde 20 Allmn milj- och naturvrd ................................................... 6012.2.21 Utgiftsomrde 21 - Energi .......................................................................................... 6112.2.22 Utgiftsomrde 22 - Kommunikationer ...................................................................... 6112.2.23 Utgiftsomrde 23 Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande nringar ........... 6112.2.24 Utgiftsomrde 24 - Nringsliv .................................................................................... 6212.2.25 Utgiftsomrde 25 Allmnna bidrag till kommuner .............................................. 6212.2.26 Utgiftsomrde 26 Statsskuldsrntor m.m. ............................................................. 6312.2.27 Utgiftsomrde 27 Avgiften till Europeiska gemenskapen................................... 63

13. Tabell skatter och vriga inkomster .............................................................................. 63Bilaga 1. Kalkyl ver initiala invandringsrelaterade besparingar ...................................... 64

8

Innehllsfrteckning .............................................................................................................................. 641.1 Sammanfattande kalkyl ................................................................................................................... 641.2 Frutsttningar ................................................................................................................................. 641.3 Besparing staten ............................................................................................................................... 661.4 Besparing kommunerna .................................................................................................................. 691.5 Besparing landstingen ..................................................................................................................... 751.6 Uteblivna skatteintkter ifrn sysselsatta nyanlnda ................................................................... 761.7 Ytterligare potentiella besparingar som ej inkluderats i kalkylen .............................................. 771.8 Prognos fr 2011 och 2012 ............................................................................................................ 79

Slutnoter .............................................................................................................................. 80

9

1. Inledning Sveriges tidigare goda ekonomiska stllning i relation till andra lnder har frsmrats. I en artikel av Svenskt Nringsliv konstaterades nyligen att Sverige de senaste decennierna har fallit ordentligt p OECDs vlstndslista. Samtidigt r vi mnga som upplever att den svenska vlfrden bit fr bit har monterats ned. Av det som en gng kallades folkhemmet, ett samhlle prglat av gemenskap och social och ekonomisk trygghet, terstr nstintill ingenting. Det samhlle och den arbetsmarknad som frr inrymde en hg grad av inre sammanhllning och en mycket lg arbetslshet har bytts ut mot ett bestende och stndigt pfyllt miljonutanfrskap, hg arbetslshet, frsmrad vlfrd, ett nedmonterat frsvar och snkta ersttningsniver. Frn att ha varit ett land som vrderat de ldres insatser fr landet har Sverige kommit att bli ett land som ser de ldres pensionsinkomster som ett bidrag, ett bidrag man ocks har ansett sig kunnat skra i fr att fylla alla de tomma hl som uppsttt i ekonomin i och med den oerhrt kostsamma massinvandringspolitik som bedrivits, och som fortfarande bedrivs. Frn att ha varit ett land dr begrepp som gruppvldtkt knappt existerat i folkets vokabulr har begreppet blivit smrtsamt ofta frekommande i svensk nyhetsrapportering. Mellan 1995 och 2006 kade antalet gruppvldtkter enligt brottsfrebyggande rdet med 377 procent.1 Sverige r numera i topp vad gller antalet vldtkter och verfallsvldtkterna har under den senaste tiorsperioden nra nog tredubblats (frn 361 verfallsvldtkter 1999 till 966 fall 2009). Svenska medborgarskap delas ut till hger och vnster, utan att man egentligen vet vem som mottar medborgarskapet, eftersom 95 procent av de asylskande inte kan eller vill identifiera sig. Man frvntar sig inte heller att de nya medborgarna anpassar sig efter svenskarnas stt att leva, tvrtemot pratar man om det mngkulturella samhllet, dr invandrarna istllet fr att bli svenskar uppmuntras att hlla kvar vid sina sedvnjor och vrderingar och med det ocks behlla ett beteende som ofta r ofrenligt med vad majoritetsbefolkningen anser vara acceptabelt. I detta budgetfrslag presenterar Sverigedemokraterna vgen fr hur vi kan vnda denna negativa utveckling, hur Sverige terigen med gott samvete kan hvda att vi siktar mot full sysselsttning, hur vi kan terstlla vlfrden, minska brottsligheten, frbttra villkoren fr vra ldre samt hur vi kan terskapa den identitetsknsla som r s avgrande fr hela den solidariskt finansierade vlfrden, tryggheten och gemenskapen.

10

2. Den ekonomiska politiken 2.1 Grundlggande utgngspunkter I en internationell jmfrelse ter sig Sveriges statsfinansiella lge relativt stabilt. Samtidigt kan det konstateras att mnga av omvrldens ekonomier r mycket skuldtyngda, ngot som frr eller senare mste franleda skattehjningar och tstramningar inom den offentliga konsumtionen i berrda lnder, vilket sannolikt kommer att pverka den globala tillvxten och drmed ocks Sveriges exportvrde. Utver detta leder den vxande andelen ldre till ett kande inhemskt behov av vlfrdstjnster, vilket i kombination med en frvntad och relativt snabbt stigande frsrjningsbrda i framtiden sannolikt kommer att leda till pressade statsfinanser. Till detta tillkommer komplikationen att den inhemska ekonomin p konsumentniv alltfr lnge varit dopad genom ett alltfr lst finansiellt regelverk som drivit upp ett extremt utbud av krediter och skapat ett konstlat ekonomiskt utrymme dr dagens konsumtion sker p bekostnad av morgondagens tillgngar. Svensk vlfrd har dessutom under mycket lng tid ftt utst prvningar och i mnga fall kvalitetsfrsmringar, drfr menar vi att vlfrden inte bara behver frsvaras, utan ocks frstrkas. Av dessa anledningar r det av stor vikt att den ekonomiska politiken framledes bedrivs srskilt varsamt, ansvarsfullt och lngsiktigt. Den ekonomiska politikens huvuduppgift skall vara att bidra till en lngsiktig och varaktig makroekonomisk stabilitet, fr att drigenom kunna skapa frutsttningar att terupprtta det svenska folkhemmet prglat av en hg grad av trygghet, tillhrighet och solidaritet. Den aktiva finanspolitiken mste drfr bedrivas med stor hnsyn till risken fr bakslag och missbedmningar. Utgiftstaket med verskott i statsfinanserna ver en konjunkturcykel skall kvarst fr att garantera att Sverige ocks i framtiden skall kunna betecknas en vlfrdsstat, svl i upplevd som i faktisk ekonomisk mening, men ocks fr att skapa ett utrymme fr en aktiv och balanserad stabiliseringspolitik. Penningpolitiken skall ven fortsatt bedrivas genom en sjlvstndig riksbank. Sverigedemokraterna stller sig fullt ut bakom penningpolitikens inflationsml p tv procent, plus/minus en procent.

2.2 Regeringens ekonomiska politik Sverige och vrlden har under mandatperioden utsatts fr mycket svra ekonomiska prvningar. Frn att ekonomin under mandatperiodens frsta hlft nrmade sig en verhettning driven av hga rvarupriser, produktionstoppar, stora inhemska skattesnkningar och lga nominella och reala rntor, s tvrstannade ekonomin i och med den globala ekonomiska kris som fljde d den jttelika amerikanska investmentbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Grunden fr krisen lades framfr allt genom de amerikanska s kallade subprimelnen med kreditutgivning till hushll som saknade mjlighet att betala tillbaka skulderna. Krisen frvrrades dessutom genom en vrdepapperisering dr bankerna slde risker p finansmarknaden fr att p s vis gra sig av med sina egna risker. En stor internationell oskerhet kring de olika finansinstitutens reella finansiella tillgngar byggdes upp, med fljden att grunden fr hela den globala finansmarknadens stabilitet allvarligt kom att skadas. Frtroendekrisen spred sig drfr

11

snabbt ver vrlden, vilket ledde till en allvarlig och global ekonomisk kris som kom att pverka ven den reala ekonomin. Frtroendekrisen drabbade sedermera ven det svenska finansiella systemet med kraft. Svaret frn regeringen blev snabba politiska tgrder koordinerade med vr omvrld, vilket tillsammans med riksbankens tgrder bidrog till att stabilisera den finansiella sektorn. Men man valde ocks, trots Sveriges hga exportandel och omvrldsberoende, att bedriva en diskretionr finanspolitik som tillsammans med Sveriges hga automatiska stabilisatorer placerade Sverige i den absoluta toppen vad gller stabiliseringspolitiska stimulanser i Europa. Med andra ord valde regeringen, trots att Sverige r en liten, ppen och handelsberoende ekonomi som drmed ocks knnetecknas av en begrnsad knslighet fr en framskjuten stabiliseringspolitik, att med lnade pengar bedriva en av vstvrldens mest aggressiva finanspolitik. Resultatet av denna politik tillsammans med regeringens vriga prioriteringar r, menar Sverigedemokraterna, att statens finanser frsvagats mer n vad nden och frutsttningarna givit fog fr. Man har dessutom ltit detta ske genom att lta 00-talets stora frlorare, pensionrerna, beskattas hrdare n arbetstagarna. Man har psttt att syftet har varit att strka arbetslinjen, till synes utan att gna en tanke t att dagens arbetare r morgondagens pensionrer. Rtten att beskattas lika handlar fr Sverigedemokraterna lika mycket om rttvisa som om att skapa incitament att arbeta ihop en god pension. Regeringens politik har utver detta ven urholkat arbetslshetsfrskringen samtidigt som man inte fullt ut lyckats reformera sjukfrskringen, man har satsat p en generell snkning av arbetsgivaravgiften p bekostnad av smfretagarna och man valde dessutom att genomfra stora skattesnkningar i ett lge dr ekonomin redan gick p hgvarv. Till detta har regeringen valt att lta kreditkalaset, med en extrem tillgng p krediter utan en tillrcklig kontroll, fortg helt obehindrat. Sammanfattningsvis rvde regeringen en hgkonjunktur av historiska mtt, men misslyckades med att frdela resurserna rttvist och optimalt.

3. En kapitalt misslyckad arbetsmarknadspolitik 3.1 En arbetsmarknadspolitisk tillbakablick Sett ver de senaste 35 ren har antalet sysselsatta 16-64 r i Sverige pendlat mellan 4 och 4,5 miljoner personer (se tabell nedan) och siffran har om man bortser frn konjunktureffekter legat relativt konstant. Frn toppnoteringen 1990 tog det hela 18 r innan det totala antalet sysselsatta personer tangerade samma niv. Under samma period kade befolkningen med kring 700 000 personer, varav stor del i arbetsfr lder. De styrande politikerna, oavsett om de tillhrt hger- eller vnsterblocket, har med andra ord ver tid misslyckats att bibehlla den procentuella sysselsttningsniv som krvs fr att upprtthlla vlfrdssamhllet och fr att pressa ned arbetslsheten till niver dr alla har en chans att f ett arbete och egen frsrjning. Man har allts misslyckats med grundfrutsttningarna fr att skapa ett vlmende samhlle byggt p delaktighet och sammanhllning. Istllet har konkurrensen om jobben tilltits ka p ett hgst oansvarigt och ogynnsamt stt.

12

3.2 Arbetslsheten permanentas Arbetsmarknadsutvecklingen tycks inte heller med denna regering komma att uppleva ngot trendbrott. Istllet frvntar sig bde OECD och svenska konjunkturinstitutet att arbetslsheten - trots jttelika ofinansierade globala stimulanspaket och trots en expansiv svensk finanspolitik kommer att kvarst p hga niver. Konjunkturinstitutet rknar med en ppen arbetslshet p 9 procent bde fr 2010 och 2011 och rknar med att den svenska ekonomin frst 2014 r i konjunkturell balans, med ett uppskattat arbetslshetstal p 6,8 procent. Drtill tillkommer stor oskerhet kring den globala ekonomin och de tillhrande riskbilderna, med en ptaglig risk fr en avvikande utveckling. Den kraftigt stigande arbetslsheten medfr ocks i sin tur en stigande jmviktsarbetslshet vilket begrnsar mjligheterna och sannolikheten fr att i snar tid kunna skapa en lngsiktigt och varaktigt hg sysselsttning. Regeringen sjlva rknade i hstbudgeten med en permanent hgre arbetslshet p 75 000 personer. Samtidigt kvarstr mycket hga utanfrskapsniver.

Bilden av utvecklingen frstrks ytterligare av SCB:s lngtidsprognos, dr den alltfr lga sysselsttningsintensiteten svl som ett utanfrskap fr omkring en miljon mnniskor kvarstr samtidigt som antalet pensionrer som skall frsrjas kar med 700 000.

Sysselsttningsintensitet 1976-2009, 16-64 r

64%66%68%70%72%74%76%78%80%82%84%86%

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

1984

1985

1986

1987

1988

1989

1990

1991

1992

1993

1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

2007

2008

2009

Lngtidsarbetslshet, 16-64 r, 27+ veckor, SCB

020406080

100120140160180

2008

M01

2008

M02

2008

M03

2008

M04

2008

M05

2008

M06

2008

M07

2008

M08

2008

M09

2008

M10

2008

M11

2008

M12

2009

M01

2009

M02

2009

M03

2009

M04

2009

M05

2009

M06

2009

M07

2009

M08

2009

M09

2009

M10

2009

M11

2009

M12

2010

M01

2010

M02

2010

M03

2010

M04

13

Klla: SCB:s lngtidsprognos 2009

3.3 En arbetsmarknadspolitisk fr att bryta utvecklingen Fr att bryta den lngsiktiga utvecklingen behvs ett fullstndigt politiskt nytnkande. Arbetslsheten kan inte bekmpas p lng sikt med en ofinansierad skattepolitik, vilket inte minst de senaste 35 rens sysselsttningsstatistik visar. Varaktigt hg sysselsttning och lg arbetslshet skapas istllet framfr allt genom att strka den svenska globala konkurrenskraften, vilket stadkoms genom att upprtthlla en hg generell niv av arbetsmarknadsmatchat humant kapital, en reglerad invandring, ett gott smfretagarklimat, stabila statsfinanser, ett utbyggt trygghetssystem och en riktad, lngsiktig och vl avvgd arbetsmarknadspolitik. Sverigedemokraternas skuggbudget r en budget fr jobb, fr vlfrd och fr trygghet, vilket sammantaget skapar de bsta frutsttningarna fr att strka Sveriges ekonomiska vlstnd.

4. En ny jobbskapande politik 4.1 Inledning Den turbulenta ekonomiska situationen i vrlden medfr extra prvningar nr det gller att upprtthlla och stimulera sysselsttningen. Dels krvs kortsiktiga insatser fr att inte dagens arbetslshetsniver ska best, dels mste stora och mer lngsiktiga insatser till fr att strka svensk konkurrenskraft. Stora krav mste stllas p att den ekonomiska politiken bedrivs lngsiktigt effektivt, fr att drigenom skapa optimala frutsttningar fr jobbtillvxt och en skrad vlfrd. Fr att stadkomma detta mste srskilt fljande frslag prioriteras, vgas in och genomfras:

En ansvarsfull invandringspolitik: Invandringen mste kraftigt begrnsas fr att inte fylla p det redan befintliga verutbudet av arbetskraft.

En smfretagssatsning: Det privata nringslivet och smfretagandet mste ges mjligheter att kunna, och incitament att vga, anstlla.

kat antal undantag i turordningsreglerna: Antalet undantag i turordningsreglerna mste ka fr att stimulera rrligheten p arbetsmarknaden samt fr att ge fretagen mjligheter att behlla nyckelpersonal vid neddragningar i verksamheten.

14

Hjd arbetslshetsersttning: A-kassan mste hjas fr att skapa en bttre kompetensmatchning mellan arbetstagare och arbetsplatser.

Skrade svenska jobb: Svenska jobb mste skras genom kad kompetenshjning och en ny storsatsning dr en specifik anstllningsform fr lrlingar infrs.

Vidareutveckling av RUT: Genom att utka RUT-avdraget fr barnfamiljer och ldre kommer fler som r i behov av det kunna anlita hjlp fr att klara vardagen och drigenom skapa nya jobb.

Skrpt arbetskraftsinvandring: Genom att skrpa reglerna och skerstlla att svensk arbetskraft fr frtur till svenska jobb, minskar vi den svenska arbetslsheten och utanfrskapet.

Lnsamt att arbeta: Genom att bibehlla jobbskatteavdragen, terinfra schablonavdragen fr smfretag och snka egenavgifterna, ser vi till att det lnar sig att arbeta.

Satsning p forskning och utveckling (FoU): Genom att strka grundforskningen och snka trskeln mellan id och innovation, lgger vi grunden fr morgondagens svenska innovatrer, fretag och exportframgngar.

Slopade instegsjobb: Genom att avskaffa instegsjobben ser vi till att regelverken inte diskriminerar ngon p arbetsmarknaden, samtidigt som vi sparar in en halv miljard.

Riktade utbildningsstd: En srskilt satsning p utbildning fr att motverka frvntad arbetskraftsbrist.

Frstrkt vlfrd: Strka vlfrden genom att prioritera bort dyra utgiftsomrden. Skra och stabila offentliga finanser: Offentliga finanser i balans bidrar till

kontinuitet och minskad oskerhet att investera inom landet.

4.2 En ansvarsfull invandringspolitik De senaste 20 ren har ungefr 1,2 miljoner mnniskor invandrat till Sverige samtidigt som den totala sysselsttningen i antal rknat, varit tmligen stabil nr man bortser frn konjunktureffekter. Efter toppnoteringen fr antalet sysselsatta i ldrarna 16-64 r, 1990, s drjde det 18 r innan sysselsttningsnivn kom att tangera det tidigare rekordet (se 3.1). Med nuvarande politiska kurs rknar SCB i sin lngtidsprognos att sysselsttningen kvarstr p ungefr samma lga niv, att befolkningen kar med ytterligare 900 000 personer samtidigt som utanfrskapet bestr fr cirka en miljon mnniskor. Sverige behver drfr en ny jobbpolitik med utgngspunkten att invandringen mste anpassas efter rdande frhllanden, inte minst p arbetsmarknaden.

4.3 En smfretagssatsning

4.3.1 Inledning En stor del av sysselsttningstillvxten under frra hgkonjunkturen skedde bland smfretagen. nd valde regeringen att genomdriva en generell snkning av arbetsgivaravgiften motsvarade ungefr 264 kronor per anstlld och mnad, samtidigt som man tog ifrn smfretagen schablonavdraget (rabatten p de frsta anstllda). Detta r en arbetsmarknadspolitik som vi menar skadar Sverige och som drfr mste ndras. Utver en terstllning av schablonavdraget vill Sverigedemokraterna ocks stimulera fler att starta fretag och strka innovationslusten och innovationsmjligheterna fr sm fretag.

15

4.3.2 Att anstlla skall lna sig Sverigedemokraternas analys r att det r bland dagens smfretag som morgondagens mellanstora och stora fretag finns. Drfr gr vi ocks en satsning p smfretagandet genom att infra en permanent arbetsgivaravgiftsrabatt p de tio frsta anstllda p bekostnad av den generella arbetsgivaravgiftssnkningen. Det r den modell vi bedmer ger flest jobb fr pengarna eftersom smfretagen ofta r vldigt personalintensiva och i behov av att expandera samt att en koncentration av snkningen ger en strre snkning per anstlld.

4.3.3 Stimulera innovationsrikedomen hos smfretag Sverige tillhr de stora innovationslnderna sett till befolkningsmngden. Mnga av uppfinningarna och innovationerna riskerar emellertid att inte komma till sin fulla rtt d de ofta kps upp av strre fretag eller aldrig leder till produktion p grund av brist p finansiering. Vi vill bryta denna utveckling genom att strka fokus p innovations- och uppfinningsrikedomen och tillskjuta mer medel till bde forskning och riskkapital. Smfretagens begrnsade mjligheter att ska riskkapital p marknaden har i mnga fall lett till att nya ider antingen aldrig blivit mer n just ider, eller kpts upp av strre fretag istllet fr att nya fretag bidragit till att strka konkurrensen. Vi bedmer drfr att det finns ett stort behov av att staten bidrar till att ka tillgngen p riskkapital. Sverigedemokraterna freslr drfr en extra vinstutdelning frn Vattenfall p 5 miljarder kronor om ret de r vinstutrymmet finns, fr att inrtta en marknadskompletterande riskkapitalfond. Fonden skall prioritera de fretag som saknar eller har sm mjligheter att ska kapital p den ordinarie riskkapitalmarknaden. Smfretagens mjligheter att bidra till, och samverka med, forskarsamhllet r inte desamma som storfretagens mjligheter. Fr att stimulera smfretagen och fr att bidra till vxande fretag och strkt konkurrenskraft vill vi ge fler fretag mjlighet att vxa genom kunskap. Forskningsanslaget till sm och medelstora fretag behver drfr ka, med ett srskilt fokus p kunskapsintensiva varor och tjnster. Vi vill ka stdet till forskning i smfretag med 500 miljoner kronor rligen via programmet Forska & Vx vid verket fr innovationssystem, VINNOVA.

4.3.4 Ett stimulerat smfretagande Sverige har mnga fretag, men f fretagare, och ligger i sammanhanget i Europas lgsta division. Detta frhllande bidrar till att flexibiliteten p arbetsmarknaden hmmas, d mnga orter inte sllan r beroende av ett eller ett ftal fretag. Dessutom innebr det lga fretagandet att fr f nya, stora och sysselsttningsskapande fretag vxer fram. Denna trend mste brytas. Samhllet mste stimulera och uppmuntra fretagsamhet och arbete. Starta-eget-bidraget kan vara avgrande fr att f en ny verksamhet att fungera i brjan och skall verlag kvarst i nuvarande utformning. Eftersom det ofta tar tid innan en verksamhet blir ekonomiskt lnsam vill vi dock utka bidraget till att ges i upp till 9 mnader. Detta berknas kosta 300 miljoner kronor extra per r.

16

4.4 kat antal undantag i turordningsreglerna De svenska turordningsreglerna kom till under en tid dr rrligheten p arbetsmarknaden var liten. Dagens arbetsmarknad krver anpassning efter dagens frutsttningar. Genom att ka antalet undantag som fretag kan gra frn turordningsreglerna gr vi - inte minst fr ungdomarnas skull - arbetsmarknaden mer rrlig, hjlper fretagen att vga anstlla fler och tar samtidigt bort den orttvisa trskel som turordningsreglerna innebr. Ett kat antal undantag i turordningsreglerna medfr dessutom ven att fretagens mjligheter att behlla nyckelpersonal kar. Undantagen utkas drfr frn den nuvarande nivn p tv anstllda till fem anstllda.

4.5 Lnsamt att arbeta Sverigedemokraterna stller sig bakom grundprincipen att det skall vara lnande att arbeta och drfr vill vi ocks bevara samtliga steg i jobbskatteavdraget. Till skillnad frn regeringen ser vi dock ingen motsttning mellan denna princip och att ge arbetslsa en rimlig ekonomisk trygghet.

4.6 Hjt i arbetslshetsersttningen Regeringens frsmringar i trygghetssystemen har kat otryggheten och samtidigt frsmrat matchningen mellan arbeten och kompetens2, eftersom de arbetslsa ftt smre ekonomiska mjligheter att ska de arbeten som motsvarar deras utbildningsniv och kompetens. Nivn p arbetslshetsersttningen ligger kvar 80 procent av den tidigare inkomsten under hela arbetslshetsperioden och taket hjs frn dagens 680 kronor till 930 respektive 950 kronor per dag (930 kronor r ett och tv samt 950 kronor r tre) fram till arbetslshetsdag 101 d taket fr dagsbeloppet snks med 150 kronor. Fr att motverka att familjer splittras och att mnniskor tvingas bort frn sin hembygd vill vi ocks terinfra mjligheten fr arbetslsa att under de frsta hundra arbetslsa dagarna begrnsa sitt skande efter ett nytt arbete till ett nrliggande geografiskt omrde.

4.7 Skrade svenska jobb Var fjrde smfretagare planerar enligt en rapport frn Svenskt Nringsliv att under de nrmaste fem ren dra sig tillbaka.3 Det motsvarar ungefr 60 000 smfretag som antingen byter gare eller lggs ned. Rknar man in egenfretagarna r motsvarande siffra 180 000. Sammanlagt gr 100 000-tals 40-talister, mnga med lng yrkeskunskap, i pension. Allt detta stller krav p att befintlig arbetskraft matchas kunskapsmssigt med de yrkesgrupper som nu i snabb takt kliver frn arbetsmarknaden samt att samhllet uppmuntrar och frenklar smfretagandet. Fr att de svenska jobben skall kunna skras vill Sverigedemokraterna, utver smfretagssatsningen och vriga arbetsmarknadspolitiska insatser, byta ut hlften av den mycket dyra och ineffektiva4 rabatten p arbetsgivaravgift fr anstllda under 26 r, mot ett stort kompetens- och lrlingsprogram vrt 1,6 miljarder kronor.

4.8 Vidareutveckling av RUT ROT- och RUT-avdragen fr hushllsnra tjnster har underlttat tillvaron fr mnga mnniskor samtidigt som nya jobb och skatteintkter har skapats och tryggheten har kat fr dem som r

17

verksamma inom dessa branscher. Vi vill drfr bevara och vidareutveckla RUT-avdraget ytterligare fr pensionrer och barnfamiljer. Pensionrer ver 75 r, samt hushll med barn under 9 r, ska kunna f upp till 75% i avdrag. Kostnad: 200 miljoner kronor extra per r.

4.9 Skrpa regler fr arbetskraftsinvandring Arbetsmarknadens behov av arbetskraft varierar ver tiden och pverkas av konjunkturlge, teknisk utveckling, innovationer, global konkurrens och behov och prioriteringar inom vlfrden. Matchning av befintlig arbetskraft med arbetsmarknaden skter marknaden generellt stt vl, men staten fyller en viktig roll i att mer lngsiktigt strva efter att morgondagens arbetskraft matchar morgondagens behov p arbetsmarknaden. Drfr r det bl a viktigt med adekvata utbildningsplatser och en befolkningskurva som gr samhllet sjlvbrande. Allt gr dock varken att frutse eller styra med hjlp av politiken och drfr kommer det alltid finnas kompetensluckor i utbudet p arbetskraft. Arbetskraftsinvandring kan i sdana fall vara ett bra stt att tillgodose den kompetens som arbetsmarknaden efterfrgar. Sverigedemokraterna ser arbetskraftsinvandring frmst som ett stt att tillflligt kompensera fr nr matchningen p den svenska arbetsmarknaden inte fungerar, eller nr antalet arbetstillfllen helt enkelt blir strre n arbetskraften i landet. Drfr fresprkar vi en modell med gstarbetare, dr utlndsk arbetskraft kan f tillflligt uppehllstillstnd knutet till arbetsmarknadens behov.

4.10 Satsning p FoU Frn det att Sverige under strre delen av 1800-talet var ett av Europas fattigare lnder, kom den svenska industrialiseringen i slutet av seklet att bli ett avstamp fr en lng period av vxande vlstnd i Sverige. Tillgngen p rvaror var en viktig faktor fr framvxten av den svenska industriexporten. Men framgngssagan om exportlandet Sverige hade aldrig kunnat skrivas om det inte vore fr den svenska forskningen och innovationsrikedomen inom industrisektorn. Under senare delen av 1900-talet har vi kunnat se en generell trend dr offentliga satsningar p FoU blir allt viktigare i takt med att forskningen blir allt mer avancerad och drmed krver strre resurser, samtidigt som resultaten sllan kan omsttas i lnsamma innovationer p kort sikt. I Sverige har staten drmed en viktig roll i att finansiera och bedriva grundforskning, ovanp vilken privat forskning sedan kan ta vid fr att slutligen kunna gra verklighet av ider och uppfinningar. Sverigedemokraterna vill ka anslagen till statlig forskning med 500 miljoner fr att strka och bredda grundforskningen. Vi menar ocks att den statliga forskningen alltfr sllan leder till frdiga innovationer, varfr vi vill strka samspelet mellan forskning, fretagande och politik.

4.11 Slopade instegsjobb En av de viktigaste principerna i ett demokratiskt samhlle r att alla medborgare har samma rttigheter och skyldigheter oavsett ursprung, kn, religion eller sexuell lggning. Ingen invnare i Sverige ska kunna ha mer lngtgende rttigheter n ngon svensk medborgare.

18

Av denna anledning vill Sverigedemokraterna slopa instegsjobben, som innebr att mnga invandrare kan f 75 % av sin totala lnekostnad subventionerad med skattemedel. Vi betraktar detta som en skattesubventionerad diskriminering av svenskar. Genom att slopa instegsjobben rknar vi med att kunna spara 500 miljoner kronor.

4.12 Frmjad entreprenrskap och konkurrenskraft Parallellt med att vi satsar stora resurser p att gra det billigare att driva fretag, inrtta en statlig riskkapitalfond fr mindre fretag, underltta fr fretag att anstlla och kade anslag till FoU och innovation, s r det viktigt att frmja entreprenrskap och kad konkurrenskraft. Drfr kar Sverigedemokraterna anslagen till Tillvxtverket med 400 miljoner kronor rligen s att verket mer aktivt och tillgngligt kan marknadsfra sina tillvxt- och entreprenrskapsprogram. Av anslaget ska 200 miljoner kronor g till Almi Fretagspartner AB. Tillvxtverket ska ocks prioritera insatser i glesbygd och mindre orter.

4.13 Riktade utbildningsstd Trots en lg generell sysselsttningsgrad riskerar Sverige f brist p arbetskraft inom vissa sektorer framver. Dels som en konsekvens av att mnga 40-talister gr i pension nu och under ren framver, men ocks som en konsekvens av att yngres studieval generellt sett inte matchar arbetsmarknadens behov i en tillrckligt hg utstrckning. Framfrallt r det inom vrd- och teknikomrdena som vi bedmer att det kommer rda brist p arbetskraft med lmplig utbildning. Fr att tidigt lgga grunden fr en adekvat utbildad arbetskraft p morgondagens arbetsmarknad vill vi skjuta till 1,1 miljard kronor extra rligen i kommunalt std riktat till gymnasieprogram med inriktning p omrdena vrd och teknik.

4.14 Frstrkt vlfrd Genom omfattande besparingar p framfrallt migrationsomrdet, lsgr Sverigedemokraterna stora resurser som vi istllet vljer att anvnda fr att frstrka vlfrden. Vra generella satsningar p skola, vrd, rttsvsende och frsvar, samt en utkning av utjmningsstdet till kommuner med 2 miljarder redan 2011 och en utkning av anslagen till statlig infrastruktur med 2 miljarder rligen fr o m 2012, genererar mnga nya arbetstillfllen svl offentligt som privat. Drigenom kar vi sysselsttningen mer n regeringen vilket kommer strka skattebasen under budgetperioden och minska de offentliga utgifterna fr socialfrskringssystemen och arbetslshetstgrder.

5. Utbildning 5.1 Inledning Sverige r ett av de lnder som resursmssigt satsar mest p skolan. Trots detta tappar svensk skola i kvalitet5 och en allt strre andel av eleverna lmnar skolan utan fullstndiga betyg samtidigt som det finns starka indikationer p att mobbning, sexuella trakasserier och psykisk

19

ohlsa bland eleverna kar. Detta r ett allvarligt problem som frmst drabbar den enskilda eleven men ven samhllet i stort. Fr att komma till rtta med skolproblemen vill Sverigedemokraterna genomfra en rad satsningar och tgrder. Vid sidan av en frbttrad lrarutbildning, effektivare styrning och en mer rttvis frdelning av ekonomiska resurser genom att terfrstatliga skolan, mste den kravlsa skolan ersttas med en skola som premierar kunskapsfrmedling och lrarledd undervisning. Det som knnetecknar dagens skola r att elever ska lra sig p egen hand genom att sjlva ska information. Traditionella prov erstts med redovisningar och olika typer av grupparbeten samtidigt som det blir allt viktigare att lrande mste vara roligt. Lrarrollen har kommit att undermineras och i allt strre utstrckning enbart utgra en organisatorisk funktion som ska uppmuntra fria studier och fritt forskande. Fr de elever som tidigt kan ta ansvar, som kommer frn studievana hem och som r studiemotiverade, kan dessa studiemetoder fungera. Den kravlsa skolan riskerar dock att missgynna i frsta hand studiesvaga elever eftersom det ofta r dessa personer som behver tydliga ramar och ml fr att kunna prestera. Genom verktyg som betyg i tidigare lder, ordningsomdmen samt en tergng till en kunskapsinriktad skola frbttras mjligheterna avsevrt att stta in lmpliga hjlpinsatser och i ett tidigare stadium fnga upp elever som halkar efter. Skolans roll handlar inte bara om kunskapsfrmedling, utan ven till stor del om att frmedla en djupgende frstelse och acceptans fr vrt svenska kulturarv frn en generation till en annan. I kulturarvet ingr det svenska folkets gemensamma historia, kultur, traditioner, normer och vrderingar, sprk och religion. Dessa r de byggstenar vilka Sverigedemokraterna menar utgr grunden fr ett tryggt och stabilt Sverige. Utan goda kunskaper om dessa byggstenar, och d framfrallt gemensamma normer, vrderingar och sprk, r det svrt, om inte omjligt, att bli en naturlig del av det svenska samhllet. Skolan br drfr betona krnfamiljens betydelse, tidigare generationers samlade kunskap och erfarenhet, den kristna etiken samt inte minst den vsterlndska humanismens centrala betydelse i vrt samhlle.

Det r av central vikt att skolan ger eleverna ndvndig kunskap om vikten av ett samhlle som genomsyras av sammanhllning, men ven psykiskt och fysiskt vlbefinnande. Ett led i det arbetet r att ge vra elever en naturlig relation till ldre generationer och motverka de kande ldersklyftorna i samhllet. Det kan exempelvis ske genom att det inrttas en s kallad klassmorfar p skolan eller fr varje klass, eller genom att skolklasser ges mjlighet att beska ldreboenden fr att drigenom knyta kontakter ver generationsgrnserna. Vra ldre kan bli en vrdefull resurs i skolan. Skolan skall lra ut den verkliga innebrden av demokrati och respekt fr andras sikter, samt stimulera till kritiskt och konstruktivt tnkande och reflektion kring etiska och moraliska frgor. Kritiskt och sjlvstndigt tnkande ska uppmuntras inte bestraffas. Vidare br etik och moral betonas mer n idag, s att eleverna lr sig att samarbeta, visa hnsyn, kamratanda och rlighet. verlag gller att kunskap inte enbart r ren faktainlrning, utan centralt r att eleven lr sig att anvnda kunskapen praktiskt; lr sig stta in kunskapen i ett sammanhang.

20

5.2 En vlbehvlig satsning p skola och utbildning

5.2.1 Fler vuxna i skolan Fr att bekmpa otrygghet och psykisk ohlsa bland eleverna och fr att avlasta lrarkren, som idag tvingas gna alltfr mycket tid t andra saker n ren kunskapsfrmedling, vill Sverigedemokraterna genomfra en satsning p fler vuxna i skolan i form av bland annat fler skolskterskor och kuratorer och en utveckling av klassmorfarverksamheten. Vi satsar drfr 500 miljoner kronor rligen i ett riktat std till kommunerna.

5.2.2 Antimobbingsatsning Mobbning, sexuella trakasserier och utanfrskap ska motverkas p samma stt som p alla andra arbetsplatser. Beteenden som i vuxenvrlden r brottsliga skall kallas vid sitt rtta namn och regelmssigt polisanmlas. Elever som inte fungerar i skolsituationen skall kunna placeras i en jourskola ven mot den enskilda elevens och frldrarnas vilja. Trygghet och studiero fr sktsamma elever mste alltid vara verordnad de brkiga elevernas behov. Fr att ka skolornas mjligheter att aktivt motverka mobbing och andra trakasserier avstts rligen 200 miljoner kronor i ett riktat std till kommunerna.

5.2.3 Frstrkning av det svenska sprket Fr att kunna bli en naturlig del av det svenska samhllet krvs goda sprkkunskaper. Drfr r det av stort vikt att samtalssprket under skoltid, med undantag fr sprklektioner, alltid r svenska (skolor fr nationella minoriteter undantagna). Sprkets roll som kulturbrare och lnk mellan generationerna kan knappast verskattas, varfr skolan br erbjuda undervisning i lokal dialekt och folkml, antingen inom ramen fr den ordinarie svenskundervisningen eller som tillvalsmne. Skolorna br ocks generellt frstrka undervisningen i svenska med ett srskilt fokus p elever med svagare kunskap i svenska. Fr ndamlet avstts rligen 200 miljoner kronor i ett riktat std till kommunerna.

5.2.4 Matlyft En viktig frutsttning fr kunskapsinhmtning r att kroppen har ndvndigt brnsle i form av nringsrik mat. Fr att underltta mjligheterna fr kommunerna att frhja kvaliteten p maten i vra skolor krvs en rejl statlig satsning. Sverigedemokraterna satsar drfr 200 miljoner kronor rligen i ett riktat std till kommunerna fr en skolmatsreform.

5.2.5 Fler komvuxplatser Som ett led i vr strvan att skapa en hgre grad av matchning mellan arbetstagare och arbetstillfllen samt fr att ge bttre mjligheter att komplettera sina betyg utkar vi kraftigt antalet platser p komvux. r 2010 och 2011 bygger vi ut 9 375 komvuxplatser respektive 4 600 komvuxplatser fr r 2012, vilket motsvarar 750 miljoner kronor r 2010 och 2011 samt 375 miljoner kronor fr r 2012 i riktat std till kommunerna.

21

5.3 Hgre studier

5.3.1 Effektiviserad hgskola Under Socialdemokraternas tidigare styre utkades hgskoleplatserna. Mnga platser tillsattes emellertid bland kurser och kunskapsinriktningar med lg efterfrgan frn nringslivet. Av den anledningen bedmer vi att antalet hgskoleplatser generellt inte behver utkas relaterat till regeringens bedmning. Dremot vljer vi att ka anslagen till lkarutbildningen med 100 miljoner kronor rligen fr att komma tillrtta med den latenta bristen p lkare samtidigt som vi efterfrgar en allmn effektivisering bland hgskolorna i syfte att i en tydligare grad matcha sitt utbildningsutbud mot nringslivets behov av kompetens. I samband med denna effektivisering skall ven en utbildningsform fr avancerade specialistsjukskterskor infras.

5.3.2 Satsning p forskning Sveriges hgskolor och universitets forskningsverksamheter r oerhrt viktiga fr att landets skall kunna underhlla och terskapa srskild spetskompetens ndvndig fr skapa nya innovationer och ny kunskap. Vi vill att Sverige skall vara en framtrdande kunskapsnation och utkar drfr anslagen fr forskning inom hgskolorna och universiteten med 500 miljoner kronor rligen under perioden.

5.3.3 Frbttrad studievgledning Som ett led i vr strvan att skapa en hgre grad av matchning mellan arbetare och arbetstillfllen vill vi tillgodose det, som vi menar, ptagliga behovet av att strka och effektivisera studievgledningen i svl grund- och gymnasieskolan som p komvux. Vi anslr drfr till att brja med 200 miljoner kronor rligen samtidigt som vi efterfrgar en analys av hur mycket ytterligare resurser en fullgott effektiv matchning krver. Sammanlagt satsar vi 7,575 miljarder kronor extra p utbildningsinsatser.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Extra platser till komvux 750 750 375 Fler vuxna i skolan 500 500 500 Antimobbing 200 200 200 Satsning p svenska 200 200 200 Skolmatsreform 200 200 200 Lkarutbildning 100 100 100 Forskningssatsning 500 500 500 Bttre studie- och yrkesvgledning 200 200 200 Summa: 2 650 2 650 2 275

22

6. terupprtta vlfrden 6.1 Inledning Kvaliteten i vlfrden sjunker och frsrjningsbrdan kommer - istllet fr att som behvligt minska - enligt SCB under de nrmaste 20 ren stiga upp mot ca 2,25 personer att frsrja per yrkesaktiv svensk medborgare. Sedan lnge ligger Sverige i EU:s bottenskikt vad gller antalet vrdplatser, kunskapsutvecklingen i skolan r oroande och ldreomsorgen och pensionsniverna har relaterat till den allmnna lneutvecklingen6 kommit att hamna p rent ut sagt skamliga niver. Denna utveckling har tilltits fortg trots att Sverige ligger i det absoluta toppskiktet vad gller skatteuttag. Sverigedemokraterna ser mycket allvarligt p denna utveckling och utver de positiva effekter som vra sysselsttningsstimulerande tgrder medfr fr statsfinanserna, och drmed frmgan att upprtthlla vlfrden, frstrker vi drfr de direkta anslagen till vlfrden. Anslagen frdelas mellan breda och riktade satsningar. Satsningarna p att frstrka vlfrden genom breda satsningar p kommuner och landsting genomfrs samtidigt med en versyn av hur kommunerna och landstingens ekonomier kan skerstlla en god och vlfungerande vlfrd ocks i framtiden. Behovet av ekonomisk hushllning, bde fr att jmna ut skillnaderna i konjunkturcyklerna och fr att hnsyn skall tagas till kommande generationer, kan drfr leda till att budgetkraven skrps fr kommuner och landsting.

6.2 Frstrk vlfrdens krna Utbetalningen av ekonomiskt bistnd till invnarna har kat i 9 av 10 kommuner, ngot som tillsammans med vikande skatteintkter medfr stor pfrestning fr kommunernas frmga att upprtthlla en god niv p vlfrdens krna skola, vrd och omsorg. Regeringen bedmer i budgetpropositionen fr 2010 att bara utbetalningarna av frsrjningsstd (socialbidrag) kar med ca 50 procent, eller ca 40 000 personer, mellan 2007 och 2012 till en kostnad p cirka fem miljarder kronor berknat i helrsekvivalenter. Kostnaderna fr kommunerna kar dessutom ytterligare i och med regeringens princip om att kommuner och regioner skall medfinansiera statliga infrastrukturprojekt samtidigt som den ekonomiska krisen i hg grad bidrar till minskade kommunala skatteintkter. Tiotusentals jobb inom den offentliga servicen riskerar drmed att g frlorade.

23

Socialbidragsutbetalningar mtt i helrsekvivalenter

60000

80000

100000

120000

2008 2009 2010 2011 2012

Klla: BP 2010 Den ekonomiska kris Sverige och vrlden har upplevt, och fortfarande upplever, r av en sdan proportion att en aktiv stabiliseringspolitik varit oundvikligt. Taget i beaktande den ekonomiska krisens exceptionella dignitet och dess stora konsekvenser fr den offentliga servicen, srskilt vad gller vlfrdens krna, stller sig Sverigedemokraterna sig bakom det tillflliga extrastdet till landets kommuner. Vi anser dock att det inte rcker med ett engngsbelopp som tillflligt mildrar krisens effekter, utan vi anser ven att det r hg tid att hela den negativa trenden vad gller vlfrdens utveckling bde bromsas och vnds. Vi utkar drfr det direkta ekonomiska utjmningsstdet med 2 miljarder kronor extra r 2011 varp vi utkar stdet till 3 miljarder extra r 2012, med en tillhrande ambition om att successivt fortstta hja anslagen. Dessutom kar vi anslagen till den statliga infrastrukturen med 2 miljarder extra rligen frn och med 2012, med mlet att fortstta strka anslagen tills att den niv uppns dr kommuner och regioner inte lngre behver agera medfinansirer till statliga infrastrukturprojekt. Sammanlagt utkas drmed extrasatsningen p den breda vlfrdssatsningen riktad till kommuner med 2 miljarder r 2011 samt 5 miljarder r 2012. Utver detta frstrker vi stdet till sjukvrden med 2,4 miljarder kronor extra. Sammanlagt extrasatsar vi 7 miljarder kronor i breda vlfrdssatsningar till kommuner och sammanlagt 2,4 miljarder kronor i breda vlfrdssatsningar till landsting och regioner.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Breda vlfrdssatsningar riktat till kommuner 0 2 000 5 000 Breda vlfrdssatsningar riktat till landsting 0 1200 1 200 Summa: 0 3 200 6 200

24

6.3 Frstrk tryggheten p ldre dagar

6.3.1 Inledning De svenska seniorerna har till skillnad frn andra grupper i samhllet ftt uppleva en stadig frsmring av sina levnadsvillkor. Hundratusentals svenska pensionrer har tvingats att leva p en mnadsinkomst som ligger p eller strax ver existensminimum7. Alldeles fr mnga svenskar drabbas av vld, vergrepp eller frsummelser efter sin 65-rsdag8. Drtill r det alltfr svrt att i dagens Sverige f tillgng till adekvat vrd och omsorg fr de ldre som inte klarar sig sjlva. Sverigedemokraternas uppfattning r att vlfrden skall strcka sig genom livets alla skeenden. Denna utveckling mste drfr vndas s snart som det r mjligt, varfr vi i detta budgetfrslag presenterar en rad tgrder fr att underltta livet och vardagen fr vra ldre.

6.3.2 En kraftig frbttring av pensionrernas ekonomiska villkor Sverigedemokraterna kan inte acceptera att pensionrerna, som under s lng tid ftt se sina villkor frsmras, ocks skall beskattas hrdare n lntagare. Regeringens ambition att nsta r snka skatten fr pensionrerna med fem miljarder kronor r helt klart ett steg p vgen mot ett rttvist skattesystem. Men nnu saknar vi ett lfte om att skillnaden i skatt mellan arbetare och pensionrer snabbt skall utjmnas helt. Vrt ml r att utjmna skillnaden i skatt mellan pensionrer och lntagare under en mandatperiod. Vi avstter drfr 8 miljarder extra redan frsta budgetret, vilket tillsammans med regeringens skattesnkning medfr en sammanlagd summa av 13 miljarder kronor extra fr 2010. Drefter avstter vi ytterligare 4 miljarder r 2012.

6.3.3 En kraftig kning av antalet trygghetsboenden I syftet att snabbt f till stnd en kraftig kning av antalet trygghetsboenden fr de ldre som inte lngre kan klara sig p egen hand, men som inte anses vara tillrckligt hjlpbehvande fr att f plats p ett srskilt boende, avstter vi ett srskilt riktat investeringsstd fr att komplettera regeringens anslag. Drigenom hoppas vi ka frutsttningarna fr att fler trygghetsboenden faktiskt byggs. Stdet till fler trygghetsboenden skall kombineras med krav p att trygghetsboendena ven utformas fr att bryta ensamhet samt fr att skapa en hgre grad av gemenskap. Av regeringens sammanlagda anslag p 500 miljoner kronor skall kommunerna kunna ska std fr srskilda boenden upp till 200 miljoner kronor. Drtill frdubblar vi stdet varav hela utkningen tilldelas trygghetsboenden, vilket sammanlagt ger 800 miljoner kronor rligen till trygghetsboenden. Extrasatsningen omfattar 500 miljoner kronor rligen.

6.3.4 En matreform fr vra ldre Fr att s mnga brukare inom ldreomsorgen som mjligt skall ges chansen att varje dag f avnjuta nylagad, vlsmakande och nringsrik mat infr Sverigedemokraterna ett statligt stimulansbidrag till kommunerna. Satsningen omfattar 600 miljoner kronor rligen.

25

6.3.5 kat std till anhrigvrdarna Anhrigstd r viktigt svl ur den anhriges som ur samhllets synvinkel. Fr anhriga handlar det om att f std och knna uppskattning fr de insatser som man gr fr en nrstende. Men det handlar ocks om den anhriges behov av vila, att f tid ver fr personliga angelgenheter fr att kunna bemstra situationen p bsta stt. Stdet kan vara mjlighet till avlsning men ocks korttidsboende, dagverksamhet, utbildning av anhrigvrdaren, anhrigcentral eller trffpunkter fr anhrigvrdaren. Sverigedemokraterna vill drfr ge kommunerna ett statligt stimulansstd med syftet att underltta fr de personer som vrdar eller stdjer en nrstende. Satsningen omfattar 200 miljoner kronor rligen.

6.3.6 Riktade insatser fr att motverka brott mot ldre Vld mot ldre kan frebyggas genom en rad olika tgrder. Ett stt att frebygga vld mot ldre r att ge information till ldre personer som inte har insatser frn ldreomsorgen om deras rtt till olika former av std och hjlp. Ett annat stt r ka kunskapen om brott mot ldre genom riktade utbildningar i mnet till nyckelgrupper som ldre kan tnkas komma i kontakt med, ssom personal i ldreomsorgen, individ- och familjeomsorgen och kvinnojouren. Fr att i en hgre grad ka tryggheten samt frebygga vld mot vra ldre satsar vi p ett stimulansbidrag till kommunerna p 50 miljoner kronor extra rligen, med det tillhrande uppdraget att de skall ta fram en strategi fr att upptcka och hantera vld mot ldre.

6.3.7 Vrdig vrd i livets slutskede Allt fler svrt sjuka och dende vrdas i srskilda boendeformer eller i det egna hemmet med hjlp av hemtjnst och hemsjukvrd, vilket stller hga krav p kompetens inom palliativ (lindrande) vrd hos personalen i den kommunala vrden och omsorgen. En rapport9 frn Socialstyrelsen understryker dock att det finns ett behov av kompetensutveckling i palliativ vrd fr personalen. I rapporten konstateras ocks att likvrdig vrd inte kan erbjudas i hela landet. Vrt ml r att kunna erbjuda alla svrt sjuka en fullgod palliativ vrd i Sverige. Vi riktar drfr ett srskilt std till kommunerna p 300 miljoner kronor rligen fr att drigenom bidra dels till att en likvrdig vrd erbjuds i hela landet dels fr att hja kvaliteten fr den svenska palliativa vrden.

6.3.8 ldres livskvalitet ska frbttras I den nationella brukarunderskningen fr ldreomsorgen framkom det tydligt att social samvaro och aktiviteter var omrden som de ldre var missnjda med. ldres sociala behov behver drfr uppmrksammas i en strre utstrckning, d samvaro med andra hjer livskvalitn samt r ett viktigt stt att upprtthlla och frbttra sin funktionsfrmga.

26

Att f mjlighet att leva ett aktivt liv r stimulerande och frbttrar de ldres vlbefinnande. Genom riktade statsbidrag p 300 miljoner kronor rligen skall de ldre drfr erbjudas fler mjligheter att delta aktivt i olika sociala sammanhang. Sammanlagt satsar vi 5,85 miljarder kronor i riktade ldreomsorgssatsningar till kommuner och landsting.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Trygghetsboenden 500 500 500 Matreform 600 600 600 Utkat std till anhrigvrdare 200 200 200 Brottsprevention 50 50 50 Vrdig vrd i livets slutskede 300 300 300 Frbttring av ldres livskvalitet 300 300 300 Summa: 1 950 1 950 1 950

6.4 Frstrkt skola Fr att bekmpa otrygghet och psykisk ohlsa bland eleverna samt fr att avlasta lrarkren, som idag tvingas gna alltfr mycket tid t andra saker n ren kunskapsfrmedling, vill Sverigedemokraterna genomfra en satsning p fler vuxna i skolan i form av bland annat fler skolskterskor och kuratorer och en utveckling av klassmorfarverksamheten. Mobbning, sexuella trakasserier och utanfrskap skall motverkas p samma stt som p alla andra arbetsplatser. Elever som inte fungerar i skolsituationen skall kunna placeras i en jourskola ven mot den enskilda elevens och frldrarnas vilja. Trygghet och studiero fr sktsamma elever mste alltid vara verordnad de brkiga elevernas behov. Som ett led i Sverigedemokraternas ambition om att ka matchningen p arbetsmarknaden avstter vi extra resurser till studievgledning samtidigt som vi kar anslagen till komvux. Anslagen till komvux hjs fr hela perioden med 9 375 respektive 4 600 (2012) platser fr att skapa en hgre grad av matchning mellan arbetstagare och arbetstillfllen. Drutver satsar vi sammanlagt 600 miljoner kronor p att strka det svenska sprket. Sammanlagt satsar vi 5,775 miljarder kronor i riktade skolsatsningar till kommuner och landsting.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Extra platser till komvux 750 750 375 Fler vuxna i skolan 500 500 500 Bttre studie- och yrkesvgledning 200 200 200 Aktivt antimobbingsprogram 200 200 200 Satsning p svenska 200 200 200 Skolmatsreform 200 200 200 Summa: 2 050 2 050 1 675

27

6.5 Frstrkt ekonomisk trygghet fr familjer och ensamstende frldrar Barnfamiljers ekonomiska situation pverkar hela familjesituationen p mnga olika stt, oavsett om det handlar om en krnfamilj eller om det rr sig om ensamstende frldrar med barn. Fr att n mlet att hela samhllet skall genomsyras av en mer barnvnlig atmosfr menar vi att frutsttningarna fr familjebildning mste frbttras. Sverigedemokraterna vljer drfr att gradvis hja nivn p frldrapenningen upp till 90 procent. Vi vill ven infra en kostnadsfri familjerdgivning fr barnfamiljer och vi anser att de frldrar som vill ordna omsorgen om sina barn p egen hand skall ha mjlighet till det. Drfr mste ocks den nuvarande nivn p vrdnadsbidraget p sikt hjas. Fr att underltta fr ensamstende hjer vi bostadsbidraget fr ensamstende frldrar. Vi hjer ven barntillgget (se utgiftsomrde 15) fr studerande, vi hjer taket p den tillflliga frldrafrskringen och havandeskapspenningen, vi hjer det eftersatta underhllsstdet med 125 kr per mnad och vi satsar 200 miljoner kronor extra rligen i riktat std till kommunerna fr att strka barnomsorgen under kvllar, ntter och helger. Sammanlagt satsar vi 6,370 miljarder kronor extra p en frstrkt trygghet fr familjer och ensamstende frldrar.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Gradvis nivhjning av frldrapenning 500 800 1 300 Kostnadsfri familjerdgivning 0 0 500 Bostadstillgg ensamstende 200 200 200 Barntillgg studerande 180 180 180 Hjt tak fr tillfllig frldrapenning 100 200 300 Hjt underhllsstd 310 310 310 Strkt barnomsorg nattetid 200 200 200 Summa: 1490 1 890 2 990

6.6 Frstrkt sjukfrskring Sverigedemokraterna anser att reformeringen av det gamla sjukfrskringssystemet var ndvndig. Samtidigt som man intensifierar anstrngningarna med att f sjukskrivna och frtidspensionerade att helt eller delvis terg till arbete r det dock av yttersta vikt att respekt och hnsyn visas gentemot de mnniskor som r s svrt sjuka att de r permanent arbetsofrmgna. Tyvrr har regeringen misslyckats med detta. Vi menar att det r uppenbart att rttsskerheten fr den enskilde mste strkas i samband med prvningen gentemot sjukfrskringssystemet. Sverigedemokraterna vill drfr gra det obligatoriskt fr frskringskassans lkare att trffa och underska berrda personer innan man verprvar ett utltande frn den skandes behandlande lkare. Samtidigt som vi vill ka rttsskerheten inom systemet vill vi ocks intensifiera kampen mot bidragsfusk genom en utkning av antalet kontroller och en skrpning av pfljden fr avsljade bedragare. Vi hjer ocks taket fr sjukpenningen s att fler mnniskor fr ut 80 procent av sin

28

sjukpenninggrundande inkomst vid sjukdom. Taket hjs till 8 prisbasbelopp 2011 samt 8,5 prisbasbelopp 2012. Vid sidan av dessa frndringar vill vi avvakta en mer lngsiktigt utvrdering av det nya systemets effekter innan vi freslr nya, mer djupgende reformer p omrdet. Till att brja med anslr vi 1,2 miljarder extra fr 2010 samt 2 respektive 2,3 miljarder kronor fr 2011 och 2012. Visar det sig att dessa extraresurser inte rcker fr att tgrda problemet r vi beredda att skjuta till ytterligare medel.

6.7 Frstrkt sjukvrd Medicinskt har svensk hlso- och sjukvrd lnge rankats hgt i internationella studier och jmfrelser, trots terhllsamma satsningar. Till viss del har verksamheten hllits fungerande tack vare effektiviseringar men, inte att frringa, ven p grund av att vrdpersonalen tvingats jobba under hrd press. De uteblivna resurserna har i frlngningen ven inneburit att utbudet av svenska vrdplatser numera tillhr Europas lgsta. Dessutom visar studier p stora skillnader p vrden mellan olika delar av landet. Fr att komma tillrtta med problemet krvs en skrpt tillsyn av sjukvrdens ansvarsomrden och eventuellt en mer detaljerad styrning ver landstingen och regionerna. Vi tror ven att kade resurser fr administrativ personal samt en kad kvantitet specialistsjukskterskor kommer att underltta lkarnas uppgifter. Men det krvs ven en politisk vilja att prioritera sjukvrden. Vi vljer drfr att ka de generella statliga bidragen till hlso- och sjukvrd med sammanlagt 2,4 miljarder r 2011 och 2012. Nya inrttningar behver ocks skapas fr att ge verklig hjlp t psykiskt sjuka. Fr att genomfra en ndvndig omorganisering av psykiatrin avstter vi sammanlagt 1,3 miljarder kronor under periodens tre r. Sverigedemokraterna tycker att ven tnderna ska ses som en del av kroppen och att tandvrden p sikt ska inrymmas i samma generella frskringssystem som resten av kroppen. Som ett frsta steg i denna riktning vill vi att 20-29-ringar ska f en utkad tandvrdscheck (vrde 600 kronor) varje r. Med reformen skall ven krav stllas p att den tandvrdsmottagning som ansvarat fr de rliga besken upp till 20 rs lder fortstter att rligen kalla de unga vuxna upp till 29 r. Till reformen avstter vi 300 miljoner kronor rligen. Av allmnna hlsoskl krver Sverigedemokraterna ven att hlsounderskningar skall vara obligatoriska fr alla som sker uppehllstillstnd i Sverige. Alla mnniskor som kommer frn hgriskomrden skall drfr ha intyg om att de r friska och inte br p ngra farliga sjukdomar som riskerar att spridas. Fr att kompensera de kade kostnaderna fr att uppn detta ml avstter vi 45 miljoner kronor rligen. Som ett led i att strka matkvaliteten kring vra offentliga inrttningar riktar vi ven ett statligt std p 100 miljoner kronor rligen fr att frbttra kvaliteten p maten p vra sjukhus.

29

Sammanlagt satsar vi 6,835 miljarder kronor p en frstrkt hlso- och sjukvrd, varav 2,4 miljarder utgrs av breda satsningar.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Generellt bidrag till sjukvrden 0 1 200 1 200 Administrativ personal samt specialistsjukskterskor

600 600 600

Reorganisering psykiatrin 300 400 600 Tandvrdscheck 300 300 300 Hlsokontroll 45 45 45 Matreform 100 100 100 Summa: 1 345 2 645 2 845

6.8 Sammanfattning av vlfrdssatsningar Sammanlagt satsar vi 9,4 miljarder i breda satsningar samt drygt 16 miljarder i riktade satsningar p skolan, vrden och omsorgen, totalt 25,4 miljarder kronor under trersperioden. Vi satsar ven drygt 6,4 miljarder p att strka den ekonomiska tryggheten fr familjer och ensamstende frldrar (inklusive en riktad satsning fr barnomsorg till kommuner p 600 miljoner kronor), 5,5 miljarder p att strka sjukfrskringen samt 28 miljarder p att utjmna skillnaderna i skatt mellan pensionrer och arbetande under budgetens treriga plan. Utver detta satsar vi ven 600 miljoner kronor r 2011 samt 1 miljard r 2012 p att stimulera allmnnyttan att bygga bostder.

7. terupprtta tryggheten 7.1 Inledning Knslan av trygghet r ett av de mest grundlggande behov vi mnniskor har. I vrt Sverige skall medborgarna drfr f knna sig socialt trygga i vetskapen att vra gemensamma resurser frdelas rttvist och att vlfrden prioriteras. Men medborgarna mste ven f knna fysisk trygghet. I Statistisk rsbok 2010, SCB, kan man lsa att antalet fall av misshandel kat ver 40% ver den senaste tiorsperioden. Frra ret uppmrksammade en studie finansierad av EU-fonden, Daphne II, dessutom att Sverige har flest anmlda vldtkter i Europa samtidigt som uppklarningsfrekvensen r den smsta. Endast 13 procent av alla anmlda vldtkter gr till tal. De etablerade partierna har i stllet fr att vrna om brottsoffren och de sktsamma medborgarna valt att se brotten och fljderna drav ur brottslingens perspektiv. Utver detta dystra faktum har svensk politik ven lnge prioriterat ned grnsskyddet, svl militrt som polisirt. Fljden av detta r att narkotika och annat smuggelgods blivit lttare att fra in i landet, samtidigt som landets invasionsfrsvar i det nrmaste helt nedmonterats. Detta, menar vi, medfr att hela rikes skerhet hotas vid en eventuell framtida militr konflikt. Denna utveckling kan p inga villkor tilltas f fortg.

30

7.2 En skrpt, mer human och mer rttvis kriminalpolitik

7.2.1 Skrpta straff Fr att skydda samhllet mot terfallsfrbrytare och grova brottslingar vill Sverigedemokraterna infra en kraftig straffskrpning, bland annat genom infrandet av verkliga livstidsstraff utan mjlighet till tidsbestmning eller bendning, obligatorisk utvisning av alla utlndska medborgare som begr grvre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis dr domstolarna ger terfalls- och seriefrbrytare mngdrabatter p brott. Fr att mta det kade trycket p landets kriminalvrdsanstalter utkas anslagen med 731 miljoner fr r 2010, 1 112 miljoner fr r 2011 samt 2 256 miljoner r 2012.

7.2.2 Nytt system fr skadestnd till brottsoffer Som brottsoffer skall man inte efter fllande dom behva kontakta sin grningsman fr att krva ut utdmt skadestnd. Staten skall garantera brottsoffer den ersttning de har rtt till. Brottsoffermyndighetens anslag frstrks drfr med 115 miljoner kronor rligen.

7.2.3 Offentligt register ver pedofiler Med brottsoffren som utgngspunkt skall offentliga register ver pedofiler inrttas. Fr alla frldrar som sjlv s nskar skall mjligheten finnas att via offentliga register f information rrande om ngon dmd pedofil bor i ens nromrde alternativt om ngon vljer att flytta in i omrdet. Polismakten skall ven fr att stvja denna brottsform tilltas att under vl reglerade former utva brottsprovokation fr att komma t s kallade ntpedofiler. Fr ndamlet frstrks polisorganisationens anslag med 5 miljoner kronor rligen.

7.2.4 Snabbare domstolsbehandling samt garanterat vittnesbeskydd Brottsoffer vntar ofta lng tid p att den talade stlls infr domstol. Denna vntetid mste frkortas. Dels fr att grningsmnnen inte fritt ska kunna vistas ute i samhllet efter begnget brott, dels fr att offret ska kunna lgga krnkningen bakom sig s snart som mjligt. Samtidigt ska vittnesskyddet strkas kraftigt s att ingen ska behva avst frn att vittna i en rttegng p grund av rdsla och hot. Anslagen till domstolarna och klagarvsendet strks med 862 miljoner kronor r 2010, 1 793 miljoner kronor r 2011 samt 2 456 miljoner kronor r 2012.

7.2.5 Krafttag mot den organiserade brottsligheten Den organiserade brottsligheten har tilltits vxa sig alltfr stor och mste drfr bekmpas med kraft. Nr organiserad brottslighet fr fotfste i samhlle utgr den ett allvarligt hot mot rttsskerheten. Mjligheten att infra ett kronvittnessystem skall drfr utredas. Samhllet skall ven underltta fr den som vill lmna organiserad brottslighet, skrpa lagarna rrande penningtvtt samt kriminalisera enskilt std och medverkan i organiserad brottslighet. Ytterligare ett viktigt inslag fr att begrnsa den organiserade brottsligheten r att strka grnsskyddet (fr detaljer om vra stllningstaganden och anslag vad gller ett strkt grnsskydd, se 7.4). Anslagen till polisorganisationen hjs med 200 miljoner kronor r 2010, 210 miljoner kronor r 2011 samt 240 miljoner kronor r 2012.

31

7.2.6 Snkt straffmyndighetslder till 12 r fr grova brott En tidig debut inom kriminaliteten, utan en reaktion frn samhllet i vrigt, kan vara en inkrsport till en framtida brottslig bana. Hittills har ungdomskriminaliteten frmst varit en angelgenhet fr de sociala myndigheterna. I situationer med vldsbrott/narkotikabrott mste det vara mjligt att dma personer ven om de r under 15 r. Vi vill att man frn 12 rs lder ska kunna dmas fr alla brott, men att endast grova brott medfr straff i form av elektronisk fotboja eller ngon form av frihetsbervande.

7.2.7 Sammanfattning Sverigedemokraterna anslr medel fr att stadkomma en kraftig straffskrpning fr grova och upprepade brott genom bland annat infrandet av verkliga livstidsstraff utan mjlighet till tidsbestmning eller bendning fr de farligaste brottslingarna, obligatorisk utvisning av alla utlndska medborgare som begr grvre brott samt ett omedelbart avskaffande av nuvarande praxis dr domstolarna ger terfallsfrbrytare mngdrabatter p brott. Vi satsar ocks p ett nytt system fr utbetalningar av skadestnd, dr staten garanterar brottsoffren den ersttning de har rtt till, oavsett grningsmannens vilja eller frmga till betalning. Ett offentligt register ver dmda pedofiler samt brottsprovokation under vlreglerade former i jakten p s kallade ntpedofiler skall ocks genomfras, liksom ett krafttag mot den organiserade brottsligheten, snabbare domstolsfrehavande samt ett garanterat vittnesskydd. Sammanlagt satsar vi 10,53 miljarder kronor p att strka kriminalpolitiken.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Polisorganisationen 205 215 245 klagarmyndigheten 170 358 497 Sveriges domstolar 692 1 435 1 959 Kriminalvrden 731 1 122 2 256 Brottsfrebyggande rdet 100 100 100 Brottsoffermyndigheten 115 115 115 Summa: 2 013 3 345 5 172

7.3 En skrpt frsvarspolitik

7.3.1 Upprustning av frsvaret Frsvarets ekonomiska frutsttningar har i frhllande till BNP trendmssigt frsmrats under en rad r. Minskade frsvarsanslag och en frsmrad kpkraft i kombination med en ensidig inriktning mot ett renodlat insatsfrsvar gr att den svenska frsvarsfrmgan p allvar kan ifrgasttas. Fr att garantera rikets skerhet mste den svenska nedrustningspolitiken f ett slut. Sverigedemokraterna avstter under perioden drfr 9 extra miljarder till att strka frbandsverksamheten och beredskapen. Dessutom utkas materialanskaffningsanslagen med 2,5 miljarder kronor.

32

Sammanlagt satsar vi 11,5 miljarder kronor extra p att strka invasionsfrsvaret.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Frbandsverksamhet 1 000 4 000 4 000 Materialanskaffning 500 1 000 1 000 Summa: 1 500 5 000 5 000

7.3.2 terinfrande av vrnplikten Vrnplikten bidrar till att strka landets totala frsvarskapacitet och fyller drtill en viktigt fostrande och social funktion. Frsvarsmakten skall bemannas av militr yrkespersonal, kontraktsanstllda, civilanstllda samt vrnpliktiga. Vrnpliktsutbildningen skall best av en kortare grundutbildning varp en pbyggnadsutbildning genomfrs fr dem som avser att ska fast anstllning, delta i utlandstjnst eller ansluta sig till de nationella skyddsstyrkorna. Fr kvinnor skall anstllning eller utbildning inom frsvaret fortsatt ske p frivillig basis. Vrnplikten terinfrs successivt.

7.3.3 Successiv avveckling av utlandsinsatser Sverigedemokraterna lgger den militra och skerhetspolitiska tyngdpunkten p Sverige och dess nromrde. Vi ser med skepsis och oro p utvecklingen mot ett upptrappat krig med en allt mer omfattande svensk och internationell militr nrvaro i Afghanistan. Det svenska engagemanget br ges en tydlig inriktning mot civil krishantering och humanitrt bistnd. S lnge de svenska soldaterna r kvar i Afghanistan skall de dock ges strsta mjliga std och bsta mjliga frutsttningar att klara sitt uppdrag och upprtthlla sin egen skerhet. Samma instllning intas mot insatsen i Kosovo. Mot denna bakgrund vljer vi att successivt minska anslagen fr svenska utlandsinsatser. Sammanlagt dras 1 600 miljoner in fr utlandsinsatser r 2010, 1 750 miljoner r 2011 samt 1 150 miljoner r 2012.

7.3.4 terupprttad grnsbevakning Grnsbevakningen br ven p sikt frstrkas s att frsvarsmakten, kustbevakningen, skerhetspolisen och andra berrda myndigheter p ett effektivt stt och i samverkan kan frsvra och frhindra militant islamism och andra former av utlndsk politisk extremism frn att verka i vrt land.

7.3.5 Sammanfattning De totala anslagen till frsvaret kas. S snart de kade anslagen nr en tillrcklig niv skall vrnplikten successivt terinfras. En successiv avveckling av den militra insatsen i Afghanistan och Kosovo skall ocks genomfras och grnsbevakningen skall i samarbete med andra myndigheter terupprttas fr att drigenom bland annat frsvra fr olika former av terrorism.

33

Sammanlagt satsar vi 11,5 miljarder kronor p att strka invasionsfrsvaret.

(miljoner kronor) 2010 2011 2012 Frbandsverksamhet 1 000 4 000 4 000 Materialanskaffning 500 1 000 1 000 Summa: 1 500 5 000 5 000

7.4 Ett skrpt grnsskydd Sverigedemokraterna vill ge tullen och polisen rtten att underska alla fordon och individer som anlnder till, eller avser att resa frn, Sverige. Dagens situation gynnar mnniskohandel, mnniskosmuggling, smuggling av vapen och droger samt ekonomisk brottslighet. Sverige skall inte vara en fristad fr krigsfrbrytare mnniskosmugglare, organiserad brottslighet eller internationell terrorism. Vi frstrker drfr anslagen till Tullverket med sammanlagt totalt 1,6 miljarder kronor.

8. Milj 8.1 Inledning Sverigedemokraterna stter hnsynen och ansvarstagandet bde mot nuvarande och kommande generationer hgt p dagordningen. Mlet med vr miljpolitik r frmst att bryta oljeberoendet