Slutrapport Hälsans hus förstudien

1

Slutrapport Hälsans hus förstudien.

Stenungsund oktober 2015

2

Innehåll

Sammanfattning ...................................................................................................................................... 3

Projektens resultat .................................................................................................................................. 3

Befintlig samverkan i Stenungsund och Tjörn ..................................................................................... 3

4S-samordningsförbundet ................................................................................................................... 3

Hus ser samarbetet ut i Stenungsund-Tjörns regionen........................................................................... 4

Analys befintliga situationen: .................................................................................................................. 7

Möjliga förslag för ändringen på kort sikt: .......................................................................................... 8

Behovet ................................................................................................................................................... 8

Några öppna frågor. ............................................................................................................................ 9

Modellen och strukturer i övriga Sverige .............................................................................................. 11

Studiebesök ........................................................................................................................................... 12

Konferensen 11 september ................................................................................................................... 13

Verksamhetsplan ................................................................................................................................... 13

Vision ................................................................................................................................................. 14

Syfte ................................................................................................................................................... 14

Mål .................................................................................................................................................... 15

Styrning: ............................................................................................................................................ 17

Grundmodellen ..................................................................................................................................... 18

Steget Vidare: .................................................................................................................................... 18

Samverkansteam:............................................................................................................................... 19

Utvecklingsområden .......................................................................................................................... 21

Uppföljning och utvärdering ............................................................................................................. 24

Resurser och ansvar ........................................................................................................................... 25

Rekommendationen till nästa steg ....................................................................................................... 27

Nästa steg .............................................................................................................................................. 28

Bilaga 1: Funktioner och roller.............................................................................................................. 29

3

Sammanfattning Förstudien hälsans hus har koncentrerat sig på att inventera och presentera olika modeller av

samverkan i en samlokaliserat situation. Speciellt en modell som har framlyfts i studien, Umeå

modellen där fyra myndigheter i samverkan med samordningsförbundet har samlokaliserats med

god resultat, och där rundgång och återremittering har uteblivit utan att rehabiliteringsperioden har

påverkats negativt. Förstudien har inventerat befintliga samverkans strukturer i Stenungsund och

Tjörn där både samordningsförbundet är inblandat och inte inblandat. Vidare har Umeå modellen

jämförts med den befintliga situationen i Stenungsunds och Tjörns område.

Två modeller presenterades på en konferens på Stenungsbaden den 11 september 2015. Efter

konferensen har diskussionen förts med inblandande parter om en utökad utvecklingsgrupp.

Projektens resultat

Befintlig samverkan i Stenungsund och Tjörn

4S-samordningsförbundet

Under åren 1994-2001 pågick en försöksverksamhet från SOCSAM i Stenungssund med finansiell

samordning av resurser där samverkansparter sökte olika projektmedel för att samordna insatser.

Totalt genomförde 41 projekt under dessa år varav 13 projekt fortfarande är aktiva i 2015 ., Några

projektområden har fortfarande en inarbetad samverkan till grund medans andra har fortsatt

enskild av enstaka projektintressenter. 4S projekt resulterade förutom en inlärd lokal tradition av

samverkan över myndighetsgränser i en fortsättning genom Lag om finansiell samordning av

rehabiliteringsinsatser (2003:1 210) som blev naturligt i Stenungsunds region. Nuvarande samverkan

skildes sig något från 4S tiden genom att samverkan är frivillig. För övrigt finns: Fyra huvudmän

(Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landsting och flera kommuner), Styrelsen med

representation från alla huvudmän (politiker och tjänstemän) och är egen juridisk person. Totalt finns

ett 80 tal förbund i Sverige med drygt 230 kommuner. I Stenungsundsregionen är förbundet

organiserat i med fyra kommuner Kungälv, Ale, Tjörn och Stenungsund.

Kännetecknande för majoriteten av samordningsförbunden är att det ges begränsade medel under

en begränsad tid i form av projektmedel. Här finns både för och nackdelar. Genom tidsbegränsningen

skapas osäkerhet i verksamhetsutvecklingen av den pågående projektet, Det går enbart att planera

från år till år. När projekten ska gå över till implementering blir oftast finansieringsfrågan avgörande

för verksamhetens existens eller fortsättning. Flera samordningsförbund har börjat få upp ögonen för

denna problematik och börjar diskutera/ifrågasätta projekt finansieringsmodellen som sådan.

Fördelar med projektfinansieringsmodellen är anpassningsmöjligheter till förändring av behov hos

intressenter eller målgrupper. Flexibiliteten gör att insatser alltid är aktuellt för målgruppen och

4

intressenter. Oftast resulterar detta i en snabbare återkoppling till organisationerna.

(projektutvärderingar)

Huvuduppgiften måsta vara att få alla projekt att samverka med varandra. Under 4s perioden såg

man oftast samma målgrupp, samma typ av insats med olika huvudman som pågick samtidigt. Idag

finns det en tydligare samverkanstruktur mellan projekten och en mer övergripande

sammanhållning.

Om man vill ändra på projektfinansieringsmodellen skulle en fungerande strategisk samverkansgrupp

vara nödvändigt inom förbundet för att kunna förutse eller initiera det förändrade behovet av

organisationen och målgruppen strategiska gruppen ska befinna sig på rätt nivå i organisationen

vilket innebär att mycket tid går åt strategiska grupper för högre tjänstemän.

Våren 2015 genomfördes en enkätundersökning bland chefer ur samtliga organisationer

Hus ser samarbetet ut i Stenungsund-Tjörns regionen. Vilken av organisationen samverkan du med idag?

organisation Försäkrings kassan

Arbetsför medlingen

AME Tjörn

Försörjningsstöd Stenungsund

AME Stenungsund

Öppenvård Psykiatri

Vårdcentralen

Samordnings förbund

Sociala ekonomi

Försäkringskassan

x x x x

Arbetsförmedlingen

x x x x x

AME Tjörn x X (Tjörn) x x x Försörjningsstöd Stenungsund

x x x x x x

AME Stenungsund

x x x x


x x x x x x x

Vårdcentralen


x x x x x x x

Sociala ekonomi

5

Hur ser den kontakten ut : Ingen till sällan kontakt (förbättrings punkt)



AME Tjörn


AME Stenungsund


Vårdcentralen


Sociala ekonomi

Försäkringskassan

Arbetsförmedlingen

x x

AME Tjörn x x x x Försörjningsstöd Stenungsund

x x x

AME Stenungsund

x x x

Öppenvård Psykiatri *

Vårdcentralen

*4 tillfrågade svarar att de har ingen till sällan kontakt med psykiatri, däremot svarar psykiatri att det

finns gemensamma uppföljningar

Hur ser kontakten ut: informativt (basnivå )



AME Tjörn


AME Stenungsund


Vårdcentralen


Sociala ekonomi

Försäkringskassan

Arbetsförmedlingen

x x x x x

AME Tjörn x X(tjörn) x Försörjningsstöd Stenungsund

x x x

AME Stenungsund

x x x x


x x x

Vårdcentralen

6

Hur ser kontakten ut: gemensamma uppföljning (delad klient, utvecklingspotentialen)



AME Tjörn


AME Stenungsund


Vårdcentralen


Sociala ekonomi

Försäkringskassan

Arbetsförmedlingen

x x

AME Tjörn x X(tjörn) Försörjningsstöd Stenungsund

x x x x

AME Stenungsund


x x x x x x x

Vårdcentralen

Hur ser kontakten ut Gemensamma övergripande mål (etablerat på strategisk nivå)



AME Tjörn


AME Stenungsund


Vårdcentralen


Sociala ekonomi

Försäkringskassan

Arbetsförmedlingen

x x

AME Tjörn X(tjörn) Försörjningsstöd Stenungsund

x x x

AME Stenungsund


Vårdcentralen

7

Kunskap om målgrupp/klient: oftast aktuell hos



AME Tjörn


AME Stenungsund


Vårdcentralen


Sociala ekonomi

Försäkringskassan

x x x

Arbetsförmedlingen

AME Tjörn x X (tjörn) Försörjningsstöd Stenungsund

x x x x x x x

AME Stenungsund

x x x x


x x

Vårdcentralen

Analys befintliga situationen: 1. De flesta organisationer anser sig har kontakt med varandra dock noteras att Psykiatri och

Vårdcentraler samt Försäkringskassan befinnar sig något längre bort från kommunala kontakter med

undantag av försörjningsstöd.

2. Förutom AME Stenungsund har ingen kontakt med den sociala ekonomin. Med vetskap att många

individer längre bort från arbetsmarknaden kan vara delaktig i denna sektor borde kontakter av

organisationer med den sociala ekonomi utvecklas.

3 . Fyra tillfrågade svarar att de har ingen till sällan kontakt med psykiatri, däremot svarar psykiatri

att det finns gemensamma uppföljningar. Tydligen finns det olika tolkningar över vad anses vara

etablerat eller sällan.

4.Som informativ kontakt (basnivå) är samordningsförbund den enda som har information om

samtliga organisationer. Det bekräfta den centrala roll som LLG(Lokala lednings grupp) har i

sammanhanget.

5. Dock anser enbart arbetsförmedlingen och försörjningsstöd att de har övergripande mål som delas

med samordningsförbundet * försäkringskassan avböjde från att svara på samverkans frågor p.g.a.

nytillträda av Mats Lindblad.

6. Medans arbetsförmedlingens klient oftast är aktuell enbart hos arbetsförmedlingen har

försörjningsstöd en betydlig mer komplicerat uppgift att behålla kontakt och aktualisera individen

hos flera organisationer. Försörjningsstödets klient är oftast aktuellt hos samtliga. Detta kräver ett

8

behov av större utbud av informativa kontakter (Basnivå) an vad som är uppfattas finnas idag. Här är

speciellt psykiatri och vårdcentraler saknad.

Möjliga förslag för ändringen på kort sikt:

1. Att utveckla en gemensam strategi för kontakt med den sociala ekonomin

2. På informativ kontaktnivå finns många luckor som behöver täppas till alternativ 1: samtliga

ansvarar för att respektive organisation har information . alternativ 2: Samordningsförbundet samlar

in denna information.

Behovet Samtliga fick frågan om vad som saknas idag i deras organisation . De skulle prioritera ett av följande

Personal (lediga tjänster) Personalresurser (ekonomi för) Kontakt med näringslivet praktikplatser Praktiska arbetsträningsplatser (AME, sociala ekonomi m.m.) Lokaler ( fysiska arbetsplatser) Bostäder till målgrupper Behandlingsenheter (psykiatri) Behandlingsenheter (missbruk) Hälsopedagog Case manager Annat nämligen…………

Med undantag från psykiatri har samtliga svarat på frågan att en av högsta prioriteten var praktiska

arbetsträningsplatser ( AME eller Sociala ekonomi). Både AF och FK hade detta som sin högsta

prioritet, Försörjningsstöd på fjärde plats och AME Tjörn på andra plats. (AME Tjörn avvecklades

nästan helt för ett antal år sedan) , AME Stenungsund har bättre tillgång

Också praktiska arbetsplatser inom näringslivet efterlystes , samt personal (lediga tjänster) hamnade

högt på prioriteringen. Detta innebär att förutom att näringslivet saknas i den samordnade

sammanhanget , också brist på personal är märkbart i till exempel försörjningsstöd. Hos psykiatrin är

däremot resurser för personal en bristvara.

Samordningsförbundet köper platser hos AME i enskilda projekt ( exempelvis Jordhammar) Men

detta löser inte en totala behovet som finns hos Arbetsförmedlingen och försäkringskassan här finns

det mycket att vinna på en samverkan över gränserna. Samtidigt behövs en strategi för att närmar

sig den sociala ekonomi .

9

Vilken bild av nödvändiga förutsättningen för ett hälsans hus hade organisationer innan kunskap

om olika modeller som finns runt om i Sverige?

Följande svarsmöjlighet fanns

Här finns det olika förutsättningar som har prioriterats. Alla har prioriterat gemensamma mål och

metod i den övre hälften. Några har valt allt lokaler med utvecklingsmöjligheter som en förutsättning

medans andra prioriterat kunskapstillgång och mandat till beslut. Kommunala verksamheten

föredrar samverkan med mandat till beslut medans försäkringskassan föredra tillgång till andras

kunskap som en prioriterat förutsättning.

Det är viktigt att hitta konsensus bland intressenter. Där var och en få driva sina prioriteringar framåt

i det gemensamma arbetet. En utökad arbetsgrupp med representanter från alla organisationer

skulle kunna förbereda en sådan konsensus.

Några öppna frågor. Om du har flera ärenden som har kontakt med flera myndigheten i vilken omfattning skulle ni

möjligtvis spara väntetider och handläggningstider genom att samverka på ovanstående sätt mer

intensivt? Förklara gärna hur.

Svår från

FK : Vi behöver ha välfungerande kontaktytor för att veta vem/vilka vi ska kontakta när behov

uppstår. Viktigt att den/de personer som samarbetar med oss kan bistå med att hitta svar som rör

den egna myndigheten/organisationen – även om den/de själva inte arbetar med just den frågan.

Alltså, minimera slussandet av frågor. En ”lösningskultur” krävs, där man inte är rädd för att testa om

ngt funkar eller ej.

AF: Att stoppa rundgång sparar år av arbete !

Försörjningsstöd : Att Samla alla kunskaper under ett tak skapar bättre förutsättningar för bra

bedömningar. Skapar nya möjlighet för snabbare insatser

Bra lokaler med utvecklingsmöjligheter Tillgång till andras kunskap/professioner Gemensamt dokumentationssystem Gemensamma kartläggningen/screening Mandat från egen organisation till beslut Att andra organisationer har mandat till beslut Gemensamma mål Gemensamma metoder Gemensam ekonomi Annat nämligen …….

10

Psykiatri: Då finns båda tider och lokaler avsatta i förväg Enklare att få tag i varandra. Känsla av

helhet för patienter och personal

AME Tjörn : Vi skulle spara mycket tid och dramatisk öka vara kapacitet. Individen skulle få korrekt

insats snabbare. Kunskapsöverföring skulle även bidra till ett organisatorisk lärande

AME Stenungsund: Genom samverkan kommer relationsbyggande och förståelse för varandras

professioner och kompetenser samt prestigelöshet då vi upptäcker att vi alla behövs. Individen

behöver ha lite kompetens om vart man finner ”rätt” kompetens, vi kan bistå direkt, oavsett.

Kundnytta, ekonomisk vinning samt möjligheter till utveckling på ena annan nivå för varje

medarbetare som befinner sig i ett sammanhang av lyckade resultat och känslan av att kunna

tillsammans. Mindre frustration och aktiviteter som leder framåt istället för jagande via mejl och

telefon. Jag tror att man skulle börja prata gott bakom ryggen på varandra, förståelse för varandras

myndigheter, att beställare och utövare ses i sammanhang och överför varandras svårigheter som

gör att hjärtefrågan inte blir vem som gör ett bra jobb för vem och personer inte går före roller

Förstudien för Hälsans hus har som mål att påvisa behovet av varandras professioner och

samverkan på en mer intensiv och gemensamt front.

Idag finns inom samordningsförbundet gruppen för Tjörn och Stenungsund en gemensam

ärendegenomgång (konsultation) av deltagare var tredje vecka. Rutinerna infördes strax innan

årsskiftet. Hur har din organisation kunnat har nytta av dessa sammanträden?

FK: vet ej

AF: Ja genomlysning är bra

Försörjningsstöd: Har använts flitigt, används regelbundet. Har använt konsultation i ett par ärenden

vid varje sammanträde När alla professioner är på plats fungerar det jättebra processen i ärendet

förs framåt snabbare. Nya uppgifter som är av vikt för vårt arbete har framkommit vilket påverkar

arbetsgången

Psykiatri: Återkoppling till verksamheten via arbetsterapeut

AME Tjörn: Ja Nytta finns dock föreligger implementeringsproblem. Samordningsförbundet ”glöms

bort” som verktyg/samverkanspart

AME Stenungsund : ej svarat

’

11

Modellen och strukturer i övriga Sverige Under första delen av förstudien kartlades andra genomförda projekt och samverkans strukturer där

samlokalisering av myndigheter har genomförts.

Med SOU 2009:92 rapporten poängterade utredare de stora samhällsvinsterna från samordnade

insatser runt personer i ett utanförskap. Men också bristen på statlig erkännande av befintliga

projekt som har pågått på senare år.

”Det finns både väl och mindre väl fungerande projekt inom ramen för FINSAM. Vi har exempel på

samarbete utanför FINSAM som når goda resultat. Problemet där är att man saknar de deltagande

statliga myndigheternas centrala erkännande och centralt uttalade vilja att lösa en rad praktiska och

administrativa problem som försvårar handläggningen av ärenden för att få människor i arbete I vårt

sammanhang är det framför allt viktigt att det finns funktioner i servicen som lotsar ärenden för

samordnad handläggning och praktiska åtgärder till en säker kontakt med rätt myndighet eller

institution. Det får inte inträffa att personer och deras ärenden ”faller mellan stolarna”.”

2015 finns en rad verksamheten i Sverige som har ibland kommit ur försöksverksamheten i form av

projekt oftast med stöd av ESF eller på initiativ av en samordningsförbund några är idag

implementerad i organisationens verksamheten.

Följande projekt/verksamheten studerades under förstudier:

1- ”Steget Vidare” Umeå kommun/samordningsförbundet Umeå/Vännäs

2. ”En väg in och många vägen till arbete” Tyresö kommun

3 ”SARA” Enköpings kommun/ Samordning förbundet Uppsala län

4 ”Arbetsmarknad torget ” Samordningsförbundet Göteborg Hisingen Delta

5 ”Mottagningsteam” Samordningsförbundet Syd Narka

6 ”Arbetsmarknadstorget” Skellefteå samordningsförbund

7 ”Paraplynätverket” FINSAM Gotland

8 ”Grenverket” samordningsförbundet Haninge

Det som alla verksamheter hade gemensamt var att det på något sett skett en samlokalisering av

myndigheter Målgruppen kunde varieras från enbart ungdomar (Grenverket Haninge) Till enbart

vuxna (Steget Vidare Umeå). Skillnaden spred sig ibland från Integrerat i organisationer (Delta, Umeå

Tyresö) till fristående projektform med etableringsbekymmer (SARA ) .

12

Studiebesök

Efter genomlysning valde två olika verksamheter som trots sin olika form att organisera sig har

många likheter.

1. Målgrupp (vuxna 25-64)

2. Rundgångsärende där samtliga organisationer är inblandad (kommun, AF,FK, psykiatri)

3. Fokus på hälsoperspektiv

4. Lösningsfokuserat förhållningssätt

Verksamheten Steget Vidare i Umeå och SARA i Enköping besöktes under maj/juni 2015

Besöket till Umeå gjordes av fem personer. Två handläggare på arbetsförmedlingen, arbetsterapeut

från landstinget, handläggare på Arbetsmarknadsenheten Tjörn och metodutvecklare från

arbetsmarknadsenheten Stenungsund.

Besöket ledde till en utförlig inblick av verksamheten på båda strategisk och operativ nivå. Olika

handläggare ser individen utifrån sitt eget yrkesområde eller myndighetstillhörighet för att sedan

hitta den bäst gemensamma lösning för individens framtid.

Kunskap om varandras yrke gör att kunskap om myndighet växer så småningom hos alla inblandande

parter. Ett antal kategorier som inte finns hos några av samverkansparter söktes och finansierades av

samordningsförbundet. ( Bland annat hälsopedagog).

Steget Vidare hade en tydlig struktur, uppdrag och metod utvecklad under ESF tiden som i början av

2014 implementerades till reguljär verksamhet med en engagerad ledningsgrupp som är på

tillräckligt hög tjänstemannen nivå. Modellen finns på båda ungdoms och vuxensida.

Det är just den ledningsstrukturen som gör att verksamheten hela tiden har en given roll i den

myndighetsövergripande samverkan. Personalen har fortfarande sin respektive chef hos tillhörande

organisation. Vissa har lagt en del av sin arbetstid hos den tillhörande organisationen vilket gör att

utgör en länk på ett naturligt sätt.

Besöket till SARA gjordes senare enbart av projektledaren. Projekt SARA (som fortfarande är ett

projekt) står mycket mer utanför den reguljära samverkan mellan intressenter. Hela finansieringen

ske via samordningsförbundet. Personal har fortfarande sin anställning hos den tillhörande

organisationen. Men har försökt att skapa en ny yrkesimago genom att anta rollen som coach

oavsett organisatorisk tillhörighet, med blandat resultat. Verksamheten är huvudsakligen baserad på

hälso-orienterade samtal och gruppaktiviteter som Mindfullnes, och olika former av asiatiska

yogaformer. Också friluftsaktiviteter genomförs. Projektet arbetar mer som en förrehabilitering där

många olika former av social närvaro tränas. Projektfinansiering sker 3 årsvis och står inför en

omprovning november 2015 Den osäkra finansieringen och fristående identitet av personalen kan

orsaka att verksamheten står utanför den befintliga samverkan och därmed lätt ifrågasätts.

13

Det blev tydligt att projektet saknade en stark strategisk förankring i Samordningsförbundet.

Det socioekonomiske bokslut som genomfördes av Sweco i Jan 2014 påvisar dock projektens

lönsamhet och låga kostnad med en återbetalningstid av fem månader.

Konferensen 11 september Den 11 september var en blandning av politiker och tjänsteman in bjudna till Stenungsbaden för att

lyssna inspireras och tycka till om de två presenterade modellerna. Samtliga konferensdeltagare var

överens över att Umeå modellen var en modell som skulle eftersträvas.

Arbetsgrupper från Tjörn och Stenungsund efterlystes en bredare utvecklingsgrupp som ett nästa

steg

Arbetsgruppen från Kungälv och Ale såg möjligheten att få likvärdiga resurstillgångar och

arbetsmetoder.

Den lokala Ledningsgrupp i Stenungsund/Tjörn beslöt i påföljande gruppmöte att projektledare

skulle vidareutveckla förstudier genom att jämföra den med nuvarande handläggerteam/coachteam

som arbetar i regionen Tjörn/Stenungsund.

Verksamhetsplan

Umeå Steget vidare. – Teamet Stenungsund -Tjörn

Målgrupp Umeå: Övergripande målgrupp är kvinnor och män i åldrarna 25–64 år, med en sammansatt problematik som är i behov av en sammansatt rehabilitering. De finns bland följande målgrupper:

- Utförsäkrade: Majoriteten av de individer som riskerar att bli utförsäkrade från sjukförsäkringen har en sammansatt problematik.

- Sjukskrivna som saknar en sjukpenninggrundande inkomst (s.k. 0-klassade) med försörjningsstöd. Flertalet av dem har en sammansatt problematik.

- Arbetssökande med en sammansatt problematik. Många har en odiagnostiserad psykisk ohälsa, kort utbildning, olika former av missbruk så som drogmissbruk och dataspelmissbruk samt en ”psykosocial ryggsäck”.

- Arbetssökande som tidigare har varit sjukskrivna Det finns arbetslösa som fått sin sjukpenning indragen eller som har fått avslag på ansökan om förlängning av sjukersättning, eftersom deras arbetsförmåga inte är nedsatt av medicinska skäl. Deras arbetsförmåga kan dock vara nedsatt på grund av en sammansatt problematik.

Målgrupp Stenungsund/Tjörn:

14

Målgruppen är personer i åldern 18 – 64* år där vi i första hand kommer att inrikta oss på åldersgruppen 18-25år** som är i behov av samordnat stöd/insatser för att förbättra sin förmåga att leva ett självständigt liv och på sikt bli självförsörjande. Individerna kan både ha fysiska, psykiska, sociala och arbetsmässiga behov. *Funderingar finns hos teamet om upp till 64 år relevant. Snarare 60 skulle vara realistisk det upplevs väldigt svårt att jobba med 63-64 åringar med ett arbetsperspektiv. **18-25 – i fall att men sträcka sig till 29 så täcker in hela perioden man från FK anses som ungdom och kan uppbära aktivitetsersättning.

Vision Vision Umeå :

Steget vidare ska ge varje deltagare utifrån behov och förmåga den unika möjligheten att få ett individanpassat och samordnat stöd i arbetslivsinriktad rehabilitering. Verksamheten ska bidra till att klargöra skillnaderna mellan, och behoven av, medicinsk- social och arbetslivsinriktad rehabilitering, samt utgöra en samarbetspartner till övriga instanser inom dessa områden. De samverkande myndigheterna ska uppleva en tydlig nytta och vinst av samverkan där legitimitet hos erhålls genom goda resultat, strukturerade samverkansformer och evidensbaserade arbetsmetoder. Steget vidare ska bli en synligare samarbetspartner såväl internt i de egna organisationerna som externa bland övriga aktörer och arbetsgivare. I en framtid är ambitionen att kunna erbjuda stöd via Steget vidare i ett tidigare skede i rehabiliteringsprocessen, där tydliga uppdrag ska kunna formuleras utifrån Steget vidares kompetens och funktion.

Vision Coachteamet Stenungsund-Tjörn

Hänvisar till syftet

Syfte

Steget Vidare: Verksamheten syftar till att möta behoven hos män och kvinnor med sammansatt problematik för att lyckas med sin arbetslivsinriktade rehabilitering. Denna rehabilitering syftar till att deltagarna ska nå egen försörjning förhindra rundgång mellan myndigheterna och vara bestående över tid.

Coachteamet Stenungsund-Tjörn Att uppnå en effektiv resursanvändning och bättre service till individer som är i behov av samordnad rehabilitering samt uppnå eller förbättra individens förmåga till förvärvsarbete och möjligheten att leva ett självständigt liv. - att genom en gemensam bedömning ge bättre förutsättningar för personer boende i Stenungsunds /Tjörns kommun med sammansatt problematik och/eller rehabiliteringsbehov komma ut på arbetsmarknaden eller i studier och därmed klara sin egen försörjning.

15

- att minska kostnaderna för samverkande myndigheters försörjningssystem samt borga för en större rättssäkerhet och gemensam syn på individens möjligheter och förutsättningar.

Att Ge individen rätt rehabilitering, rätt ersättning från rätt myndighet

Mål Steget Vidare: Individmål

• Volymmål 100–110 platser på årsbasis • Omsättningsmål 30 individer som lämnar steget vidare per år • Volymmål totalt för 2014–2016 ca 190–200 platser • Fyra intag per år med åtta individer i varje intag. • Mål till arbete 25 % • Mål till studier 15 % • Minst 75 % av de deltagarna som fullföljt insatsen ska ha upplevt att

livssituationen förbättras. • 100 % av deltagarna ska ha ansett sig kunna påverka insatsen. • 100 % av deltagarna ska ha upplevt att insatsen har hållit god kvalité

Övergripande mål Det övergripande målet med verksamheten är att med ett helhetsperspektiv på individen bryta rundgången mellan myndigheter och stödja individerna till hållbara livssituationer över tid. Verksamheten ska vidare arbeta för att tydliggöra uppdragen bland annat med stöd av en remissgrupp. Ur ett organisationsperspektiv ska Steget vidare identifiera rollen i det totala utbudet av arbetslivsinriktad rehabilitering. Tydliggöra och beskriva Steget vidares metod på ett begripligt sätt. I Steget vidares uppdrag ingår att identifiera, hantera och återkoppla utvecklingsområden inom de respektive organisationernas verksamheter. Organisationsspecifika mål Umeå kommun:

• 30 % minskat behov av försörjningsstöd för de personer som aktualiseras från kommunen.

• Identifiera rehabiliteringshinder. • Tydligare underlag/uppdrag till Steget vidare. • Identifiera klienters behov så att de kommer in i ett tidigare skede till Steget

vidare. Arbetsförmedlingen:

• Bryta rundgången mellan olika ersättningssystem • Ge och få kunskap om andra myndigheters och verksamheters uppdrag för att

förbättra samarbetet och därigenom få bättre utväxling på satsade resurser • Bidra till att öka arbetskraftsförsörjningen genom att identifiera, tillvarata och

utöka de arbetssökandes arbetsutbud Försäkringskassan:

• Bryta rundgången mellan myndigheterna och hitta en hållbar lösning för kunden. • Se till så att rehabiliteringsinsatserna blir uttömda.

16

Organisationsspecifikt mål för VLL/Psykiatri: • Ökad tillgänglighet till nära samverkan med myndigheter och samhällsaktörer i ett

tidigare skede av medicinsk rehabilitering kring personer psykiatrisk problematik. • Etablera rutiner och tydliggöra kanaler för att aktivera individer med komplicerad

psykiatrisk problematik till samordnade insatser som kan klargöra förutsättningar till yrkesinriktad rehabilitering.

• Öka förutsättningar för personer med psykiatrisk problematik att få och vidmakthålla arbete/studier – egen försörjning

• Individer som etablerar sig i arbete och studier ska uppleva förbättrad hälsa och livskvalitet

Coachteamet Stenungsund-Tjörn Individmål Följande huvudmål för arbetet ska gälla: - klara sin egen försörjning (20 % av avslutade ärenden)* - uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete eller studier - undvika och stoppa rundgång mellan olika myndigheter - heltäckande bedömning av möjligheter Delmål: - förbättrad livskvalité - stärkt social kompetens - att finna tro på framtiden

* Teamet har börjad funderar över om man mäta på annat sätt. Till exempel om två avslutas och en går i jobb så har man måluppfyllelse på 50 %. Samt hur man mäter mjuka värden som är minst lika värdefulla!

Övergripande mål

Kunskapsöverföring mellan myndigheter, ge samsyn på rehabiliteringsprocess och förutsättningar. Identifiera förebyggande åtgärder för att stoppa rundgång samt jobba aktivt i förebyggande arbete över alla myndigheter.

Organisationsspecifika mål

Finns ej i dagsläget kommer att behandlas i LLG under hösten/våren

17

Styrning:

Steget Vidare: Steget vidare leds av en styrgrupp bestående av representanter från varje samverkansorganisation, samt en representant från näringslivet och en som representerar målgruppen. Ordförande är en av kommunens representanter. Styrgruppen sammanträder var 6:e vecka och arbetar efter enligt en fast dagordning. Styrgruppens sammansättning: Enhetschef försörjningsstöd, Umeå kommun (ordförande) Enhetschef Viva resurs, Umeå kommun Enhetschef, psykiatriska kliniken NUS, Västerbottens läns landsting Enhetschef, Försäkringskassan Sektionschef, Arbetsförmedlingen Utvecklingsledare, Steget vidare Förbundschef, Samordningsförbundet Representant näringslivet Representant för målgruppen Coachteamet Stenungsund-Tjörn Lokal Ledningsgrupp I varje kommun finns en Lokal Ledningsgrupp (LLG). Ledningsgruppen består av chefspersoner från kommun, arbetsförmedling, försäkringskassa och vården. Det är chefer/motsvarande från fyra myndigheter som möts på en arena för att gemensamt samverka kring olika målgrupper vilket gör detta till en unik samverkansform. Den ska ansvara för att - organisera samverkan - möjliggöra att samverkansprocessen utvecklas - stödja samarbetet så att samarbete blir en naturlig del i arbetet - de uppdrag som samordningsförbundet beslutar om blir utförda - förankra och marknadsföra arbetet i samordningsförbundet in i den egna myndigheten - identifiera hinder för samverkan och samarbete i samråd med handläggarteam.* - det sker en kontinuerlig dialog med handläggargrupperna * Det finns från teamet ett uttalat behöv för en dialog med handläggare inom varje myndighet samt handläggarteam som anses ser behovet innan chefen.

18

Handläggarteam I teamen samarbetar professionerna från de olika myndigheterna. Team skapas vid behov när verksamheter/aktiviteter startas upp. Nödvändig kompetens kan adjungeras till grupperna. Det är handläggare från fyra myndigheter som möts på en arena för att gemensamt samverka kring olika individärenden vilket gör detta till en unik samverkansform. De som ingår - ska ha mandat att fatta beslut i individärenden - ska vilja samarbeta och delta i utvecklingen - arbetar utifrån ett helhetsperspektiv sett från alla medlemmars perspektiv Handläggarteamen ansvarar för att - arbeta fram idéer till verksamheter som behövs utifrån de olika målgruppernas behov - genomföra insatser för de olika målgrupperna utifrån de uppdrag styrelsen har gett - ta fram förslag på nya målgrupper - identifiera hinder för samverkan och samarbete* * Teamet initierade diskussionen och att ta ställning till om handläggarna ska äga ärendet man jobbar med. I så fall finns resurser tillgängligt? coachteamet Tjörn och Stenungsunds Kommun är projektägaren. Lokala Ledningsgruppen ansvarar gemensamt för att arbetet fungerar i Stenungsunds/Tjörns Teamet. Samordnaren redovisar till LLG och Förbundschef hur arbetet fortlöper i teamet.

Grundmodellen

Steget Vidare: Steget vidare arbetar efter en grundmodell som kan beskrivas som en processmodell Nedan följer en beskrivning över modellens olika steg. Urval: Alla deltagare aktualiseras via Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan , Umeå kommun och Psykiatrin vid Norrlands universitetssjukhus. Varje myndighet har ett förutbestämt antal platser. En beredningsgrupp bestående av företrädare för de samverkande myndigheterna samt för Steget vidare ansvarar för urvalet av deltagare. Kartläggning En första bedömning av deltagarens behov görs och en preliminär planering tas fram.

19

Förberedande fas Deltagaren påbörjar sin arbetslivsinriktade rehabilitering genom att delta i en förberedande fas bestående av: utredning, motivationshöjande insatser, jobbsökaraktiviteter, livsstilsförändring-ringar, studiebesök, etc. Deltagaren får en samordnare med vilken han eller hon tar fram en individuell plan. Den förberedande fasen omfattning och takt avgörs av individens behov och förutsättningar. Socialt nätverk Deltagarnas sociala nätverk är en viktig del för att rehabiliteringen ska lyckas. På ett strukturerat sätt och utifrån individens vilja och förutsättningar bjuds de närmaste in till dialog om rehabiliteringsprocessen. Arbetsträning Om det finns behov kan deltagaren erbjudas arbetsträning i kommunal eller privat regi. Arbetsträningen kan pågå en till sex månader med täta uppföljningar. Ackvirering av arbetsplats När deltagaren är redo för praktik ackvireras en praktikplats på en reguljär arbetsplats med hjälp av Arbetsmarknadskonsulenten och/eller arbetsförmedlaren. Under praktiktiden stöttas deltagaren av sin kontakperson på Steget vidare. Denna kan även stötta arbetsplatsen vid behov. När praktiken fungerar inleds diskussioner om eventuell anställning. Kan arbetsplatsen inte erbjuda en anställning ackvireras en ny praktikplats. Praktiken ska leda till att deltagaren får en anställning eller går vidare till studier. För de deltagare som inte har en arbetsförmåga kan sysselsättning eller sjukersättning vara ett alternativ. Behålla-fas När deltagaren har fått en anställning eller påbörjat en utbildning kan denne få stöd av sin kontakperson för att behålla anställningen eller fullfölja utbildningen. Efter tre månader avslutas deltagaren i Steget vidare. Vid behov kan stödet fortsätta längre tid. Hälsa, kurativt stöd och behandling Med utgångspunkt i deltagarnas behov kan denne även erbjudas bearbetande insatser med psykolog, arbetsterapeut, socionom och hälsocoach. Vid behov kopplas externt stödet in från andra myndigheter och instanser, t.ex. konsumentvägledare, centrum mot våld, psykiatrin, smärtrehabilitering, m.fl.

Samverkansteam: Urval: från AF, FK, Vård, Psykiatri och kommun skickar remiss till Samverkansteamet. Handläggare som remitterar in äger ärendet genom hela processen och är aktiva i ärendet tillsammans med Samverkansteamets personal.

Genomlysning: innebär att den kunskap och information som finns hos alla samverkande parter sammanfogas till en helhet för att belysa en problematik på flera nivåer på ett teammöte. En genomlysning ska kunna fungera som en hjälp till att komma vidare i ett ärende där mer stöd och information från samverkande parter behövs för att handläggare ska kunna gå vidare i egen planering.

20

Scanning/nybesök/

bedömning av deltagare (Samordnare och arbetsterapeut)

2 personer arbetar med varje individ – en person med ett samverkande/arbetsförberedande perspektiv och en person med ett arbetsmarknadsinriktat perspektiv . De båda personerna bedömer tillsammans när det är läge att göra olika insatser under ärendets gång. Under rehabprocessen görs de insatser i lämplig tid som är anpassade för varje individ . En person av dessa har lite mer huvudansvar i att hålla ihop ärendet men man jobbar tillsammans och gör således slutredovisning tillsammans. Vid behov kommer de personer i hela teamet som bedöms som mest lämpliga i en insats kunna gå in och jobba med deltagaren. Det viktiga är att vi jobbar mer teaminriktat. Arbetsterapeut kommer kunna gå in i alla ärenden där behovet finns.

Kartläggande och stödjande samtal

Koordinera och samverka insatser

Rehabplanering/handlingsplan

Motiverande samtal

Anskaffa arbetsplatser – arbetsträning/prövning, uppföljningar, information arbetsplatser, anpassa arbetsplatser osv…

Arbetsterapeut går in i de ärenden där behov finns av dessa insatser. Det kan även finnas behov av gruppverksamhet – hälsa, rutiner mm.

Inriktning I Tjörn/Stenungsunds Teamet finns det representanter från Arbetsförmedling, Försäkringskassa, kommunens försörjningsenhet, primärvården och psykiatriska öppenvårdsenheten. Därigenom undviks rundgång samtidigt som kompetens från olika områden finns tillgänglig. En handläggare från varje myndighet finns i Stenungsunds Teamet. Efter att en bedömning av individens behov har gjorts har vi tillgång till ett ”batteri” av verktyg och olika insatser. Dessa verktyg kan exempelvis vara självförtroende höjande samtal, vägledning i grupp och individuellt, arbete/praktik hos arbetsgivare, medicinsk utredning/ rehabilitering, motiverande samtal enskilt och/eller i grupp. Uppköpta platser, konsultläkare, ordinarie utbud av tjänster hos myndigheter mm. Den enskildes behov styr insatserna. Om insatser som behövs sättas in inte finns tillgängliga inom teamet eller inom myndigheterna så kan det bli aktuellt att upphandla detta. Det är dock viktigt att i första hand använda sig av den kompetens som redan finns tillgänglig i teamet. I varje enskilt fall ska en rehabiliteringsplan/handlingsplan upprättas. Detta för att få en struktur i arbetet men även för att kunna uppfylla kraven på uppföljning bl. a i SUS (se, rubriken ”Uppföljning”). Teamet bedöms kunna arbeta med ca 40 personer per år. Av dessa

21

beräknas 20 % ha egen försörjning efter avslutad åtgärd. Eftersom teamet består av representanter från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens försörjningsenhet, primärvården och psykiatriska öppenvårdsenheten är det viktigt och en förutsättning för ett framgångsrikt arbete att personalen ges möjlighet till* team- och metodutveckling samt handledning. *Funderingen av teamets samordnare om detta framöver ska vara obligatorisk Metodik Innan ärendet tas upp i teamet skall individen ha lämnat skriftligt samtycke till sekretesslättnad mellan myndigheterna. En individ kan bli aktuell genom initiativ från representant från teamet där individen har kontakt med minst två huvudmän.* Teammöten: En bedömning görs vid teammöten varannan vecka utifrån inkommen remiss. Med ledning av inhämtad information gällande individen diskuteras ärendet och genomlyses. Därefter genomförs ett bedömningssamtal med samordnare, arbets vägledare och individen. Vid detta möte ges information om samordningsförbundet och hur vi arbetar, samt en bedömning om deltagande eller ej. Vid nästkommande möte presenteras de olika basblocken och en individuell handlingsplan görs upp. * teamets funderingar runt rundgångsärenden är att det är viktigt att tänka på att du kan vara ett rundgångsärende även om du bara har kontakt med en myndighet. Det viktiga där är att ett ärende dyker upp med jämna mellanrum hos alla/några av myndigheterna, ett återkommande ärende som vi aldrig når en hållbar lösning för. De allra flesta har kontakt med flera ändå. Att framförallt ungdomar inte nödvändigtvis har kontakt med flera myndigheter samtidigt. Där är det mer vanligt att man har kontakt med en i taget!! Om man är en återkommande person i myndigheten och att insatser hos en själv eller annan part ej ger ett varaktigt resultat.

Utvecklingsområden

Steget Vidare: Steget vidare har under projekttiden påbörjat en intressant resa utifrån det uppdrag och den projektbeskrivning som funnits. Projektet har beskrivits som ett utvecklingsprojekt och under tiden har ett antal metoder och arbetssätt testats för att sedan behållas och utvecklas, eller så har de förkastats. För att fortsätta bygga denna myndighetssamverkan för målgruppen behöver utvecklingsarbetet fortsätta. Det finns ett antal nedan uppräknade områden som behöver prioriteras för att kunna ge ett fortsatt kvalitativt stöd till individerna, tydlighet i organisationerna och goda resultat.

Beredningsgrupp inför gruppstarter Inför att en deltagare ska påbörja Steget vidare behövs det en genomlysning av varje individ av samverkansparterna. Syftet med detta är tydliggöra uppdraget utifrån bland annat social- medicinsk- eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Syftet är också att föreslå alternativ verksamhet i de fall Steget vidare inte bedöms vara rätt stöd.

22

Kvalitativ anpassning av deltagarantal Under projektet har behoven hos målgruppen blivit tydligare. Den sammansatta och komplexa problematik som följer med varje individ är långt mer resurskrävande än vad som tidigare förutspåtts. För att kunna upprätthålla en kvalitativ verksamhet behöver antalet deltagare minska i förhållande till antalet deltagare under projektet.

Roller och funktioner Verksamheten behöver utifrån organisationstillhörighet fortsätta utveckla roller och funktioner inom personalgruppen. Till stöd för detta har respektive organisation formulerat sina rollbeskrivningar (se bilaga 4). Som komplement till detta kan det vara lämpligt med extern handledning. Dolda rehabiliteringshinder Under projekttiden har det framkommit en del mindre utforskade rehabiliteringshinder, sekundära, som behöver klargöras närmare i syfte att hitta arbetssätt för att möta dessa. Främst avses här privatekonomi och skulder men det kan också vara andra hinder. Det kan också handla om att det finns primära och väl dokumenterade hinder men däremot är konsekvenserna av de sekundära mindre utforskat med hänsyn tagen till en arbetssituation.

Utveckla de privata nätverksträffarna Verksamheten behöver fortsätta utveckla de privata nätverksträffarna runt deltagare som bedöms vara i behov av detta.

Handlingsplaner Verksamheten behöver fortsätta utveckla de individuella handlingsplanerna till att bli mer stringenta och uppföljningsbara. Förhoppningsvis kan kommunens egna system VIPERA vara ett stöd som kan användas för detta.

Prioritera bland kartläggningsmaterial och övrigt material Under utvecklingsprojektet har olika metoder och material använts. Nästa steg är att efter de utvärderingar som gjorts prioritera bland materialet.

Hur utveckla handledarskap på arbetsplats? Det finns ett behov av att mer frekvent kunna följa deltagare som är på en arbetsplats utifrån ett vidmakthållandeperspektiv. Om det kan ske genom handledare på arbetsplats eller genom att hitta system för återkoppling från arbetsgivaren behöver diskuteras.

Tapp efter kartläggning Efter att en deltagare genomfört kartläggningsveckorna upplever både personal och deltagare att vi tappar tempo då utbudet av aktiviteter är begränsat. De individuella handlingsplanerna kan utvecklas och tydligare involvera andra verksamheters utbud.

Systematik i feedback till anvisande verksamheter Upprätta en planering för hur feedback till anvisande verksamheter ska se ut. Den feedback som lämnas av Steget vidare ska anpassas efter mottagarnas önskemål och verksamhet.

Marknadsföringen av Steget vidare

23

Med utgångspunkt i Samordningsförbundets kommunikationsplan upprätta en planering för hur verksamheten kan nå utanför de samverkande myndigheternas arena.

Hur följa upp kvalitativa mål Vid inträdet till Steget vidare görs en omfattande kartläggning av olika livsområden. Verksamheten behöver här utveckla uppföljningen av de områden som kartlagts.

Koordinator/samordnare till Steget vidare? Under projekttiden har det visat sig finnas ett behov av en kompetens som skulle kunna koordinera vårdkontakter för många individer som har kontakt med både primärvård och specialistvård. Det finns flera exempel där den arbetslivsinriktade rehabiliteringen stannat av i väntan på medicinsk rehabilitering. I VP 2014-2016 finns inget ekonomiskt utrymme för en sådan tjänst men frågan ligger kvar för framtida diskussion om förutsättningar förändras eller att det kan lösas på annat sätt. Förslagsvis kan i så fall koordinatorn/ samordnaren organisatoriskt tillhöra primärvården för att på så sätt återknyta primärvården till verksamheten, samordna vårdkontakter och om behov finns vara ett stöd i skiljelinjen mellan primärvårdspsykiatri respektive specialistpsykiatri.

Omdisponera bemanningen vad gäller utflödet Många av deltagarna har en väl dokumenterad historik kring tidigare utredningar. Det som många gånger saknas är att personen har fått en möjlighet att använda sina resurser på en arbetsplats. Steget vidare behöver därför ytterligare en arbetsförmedlare för att ackvirera dessa platser och som dessutom har tillgång till Arbetsförmedlingens ordersystem och möjlighet att ta programbeslut.

Utveckla samarbetet med Smärtkliniken och Stressrehabiliteringen I målgruppen utgör både smärta och stressrelaterade symptom tydliga rehabiliteringshinder för ökad anställningsbarhet. Steget vidare behöver utveckla samarbetet med ovan nämnda verksamheter för att ge deltagare verktyg att bättra kunna hantera stress eller långvarig smärta.

Utveckla avslutsrutiner Steget vidare har haft som utgångspunkt att varje deltagare ska ha stöd av verksamheten så länge man är i behov av det. Inga tidsgränser har funnits utan behoven har fått styra. Det finns behov av att utveckla metoderna som kan vara stöd för när samhällets insatser har är uttömda. Främst handlar det om att utveckla metoder och flöden för arbetsförmågebedömningar eller utbudsbedömningar som Steget vidare valt att kalla det. En större hänsyn behöver tas till de specifika omständigheterna som råder vid den specifika arbetsplatsen och tydlig dokumentation av insatsen krävs.

Privatekonomi Tidigare projekt och även Steget vidare har identifierat ett rehabiliteringshinder som medför att väldigt många behöver lägga energi på annat än arbetsrehabilitering. Det handlar om oron för sin privatekonomi. Många lever på marginalen och denna oro medför att det ibland är svårt att komma vidare i sin rehabilitering då mycket energi och tid läggs på att försöka få det att gå runt. Det skulle behövas en funktion som möter denna oro och i dagsläget finns inte

24

detta stöd att få av samhället. Det behöver inte vara en God man utan kan vara en funktion som kan kartlägga och ge stöd i att upprätta planeringar (budget) eller ta nödvändiga kontakter för att inte ytterligare förvärra situationen. Steget vidares uppdrag skulle kunna bestå av att kartlägga hur behoven ser ut och lämna synpunkter vilket stöd som skulle kunna vara relevant.

Behov av kompletterande/riktade insatser När behov identifieras för särskild målgrupp föreslå och driva utveckling av kompletterade/ riktade insatser utifrån god omvärldsbevakning.

Coachteamet Stenungsund/Tjörn

Ska behandlas av LLG inom kort

Uppföljning och utvärdering Steget Vidare Systemet för uppföljning av samverkansinsatser – SUS Alla insatser som finansieras helt eller delvis med samverkansmedel ska registreras i SUS. I Steget vidare görs en start och slutenkät med alla deltagare som lämnat sitt medgivande. Från SUS kan man bland annat ta ut data om målgruppens bakgrund samt resultat i form av arbete eller studier. Det finns också möjligheter att lägga in specifika frågor som t.ex. styrgruppen är intresserade av att följa upp. Social utvärdering Under verksamhetensplanens tidsperiod planeras att införa social redovisning av verksamheten. Lägesrapportering till styrgrupp och huvudmän Vid varje styrgruppsmöte lämnar utvecklingsledare en lägesrapport. Styrgrupp och utvecklingsledare ansvarar också för att lämna regelbundna rapporter till huvudmännen och finansiärerna. Steget vidare rapporterar till Samordningsförbundet 2 gånger/år. Studentarbeten Vid behov kommer studentarbeten att initieras. Detta för att utreda specifika frågeställningar. Coachteamet Stenungsund Tjörn: Arbetet i Tjörn/Stenungsundsteamet ska dokumenteras, följas upp och eventuellt utvärderas. SUS (System för Uppföljning av Samverkan inom rehabiliteringsområdet) är ett obligatoriskt instrument som ska användas. Därtill kommer en uppföljning att göras där den enskilde individen själv får kommentera sin upplevda livssituation före insats och efter insats. Återkoppling till styrelsen ges av förbundschefen i samband med ordinarie styrelsemöten samt i delårsrapporter och årsredovisning.

25

Resurser och ansvar Med syfte att skapa en stabil verksamhet som är hållbart över tid går de olika aktörerna in med egna insatser. Nedan följer en sammanställning över resursfördelningen mellan de olika organisationerna. Personal Omfattning Arbetsgivaransvar finansiering Utvecklingsledare 1.0 årsarbetare Umeå kommun, IFO Samordningsförbundet Hälsocoach 1.0 årsarbetare Umeå kommun, IFO Samordningsförbundet Arbetsförmedlare 1.0 årsarbetare Arbetsförmedlingen Samordningsförbundet Arbetsförmedlare 1.0 årsarbetare Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen Personlig handläggare 1.0 årsarbetare Försäkringskassan Försäkringskassan Socionom 1.0 årsarbetare Umeå kommun, IFO Umeå kommun Arbetsmarknadskonsulent 1.0 årsarbetare Umeå kommun, Viva Umeå kommun Psykolog 0.5 årsarbetare Psykiatriska kliniken Samordningsförbundet Arbetsterapeut 0,8 årsarbetare Psykiatriska kliniken Psykiatriska kliniken Lokaler Lokaler Finansiering Hagaplan 1, våning 2 Samordningsförbundet Städ/kaffeautomat e t c. Samordningsförbundet Utrustning lokaler Finansiering Utrustning i grupplokal Befintlig utrustning Utrustning kontor för personal Befintlig utrustning Dator och telefon Varje organisation står för sin tjänstemans kostnader Övriga kostnader Övriga kostnader Finansiering Handledning Samordningsförbundet Social redovisning/samhällsekonomisk analys Samordningsförbundet Kompetensutveckling Samordningsförbundet/respektive organisation Bil Samordningsförbundet Innovativa insatser, ex utbildningsmaterial Samordningsförbundet

Coachteamet Tjörn/Stenungsund:

Personal En samordnare arbetar halvtid. Har till uppgift att leda och utveckla arbetet tillsammans med handläggarna i teamet. Ansvara för återkoppling av resultat till Förbundschefen och Lokal Ledningsgrupp En arbetsvägledare motsvarande 1,0 tjänst arbetar i teamet. Har till uppgift att vägleda i grupp och individuellt. Ordna arbete/praktik hos arbetsgivare. Ska genomföra motivations- och självförtroendehöjande samtal. Teamhandläggare från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommunens försörjningsenhet, primärvården och psykiatriska öppenvårdsenheten lägger del av sin arbetstid i teamet och ingår till viss del i Livsstil, Ekonomi, Motivationsmodulerna enl. arbetsmodellen. Kostnaden för teamhandläggare finansieras dels av den ordinarie myndigheten dels

26

genom bidrag från Samordningsförbundet (50/50). Detta kan dock ändras om förutsättningarna för arbetet ändras Sternungsund Hyra; Kontorslokal för samordnare och arbetsvägledare. Personal: En samordnare på halvtid samt en arbetsvägledare motsvarande 1,0 tjänst finansieras av Samordningsförbundet. (Samordningsförbundet åtar sig inte något arbetsgivaransvar utan personal lånas in från någon av de ingående huvudmännen). Övrig personal: kostnaderna för medverkande personal från AF, FK, Kommun och Region finansieras till hälften av Samordningsförbundet och till hälften av varje ingående myndighet. Baseras på att teamet träffas varannan vecka. Hyra, telefon, komp.utv. mm. 80 tkr/år Samordnare 50% 290 tkr/år Arbetsvägledare 1,0 tjänst 442 tkr/år Övrig personal 38 tkr/år Totalt 850 tkr/år Tjörn Hyra; Kontorslokal för samordnare och jobbcoach. Personal: En samordnare på halvtid samt en arbetsvägledare på 60 % finansieras av Samordningsförbundet. (Samordningsförbundet åtar sig inte något arbetsgivaransvar utan personal lånas in från någon av de ingående huvudmännen). arbetsgivaransvar utan personal lånas in från någon av de ingående huvudmännen). Övrig personal: kostnaderna för medverkande personal från AF, FK, Kommun och Region finansieras till hälften av Samordningsförbundet och till hälften av varje ingående myndighet. Baseras på att teamet träffas varannan vecka. 4 Hyra, telefon, komp.utv. mm. 60 tkr/år Samordnare 50% 280 tkr/år Arbetsvägledare 362 tkr/år Övrig personal 33 tkr/år Totalt 735 tkr/år

27

Rekommendationen till nästa steg Samtliga projekter och verksamheter som studerades under förstudien har haft

samlokalisering som en styrka i swot analyser. Kommunikation och regelverk förs fram som

hinder i SOU 2009:92 rapporten. Samlokalisering är, trots att kommunikationsmedel som telefon

och e post är relativt snabba att föredra står i skuggan av det personliga dagliga möte mellan

handläggare . Utökad med den regelbundna gemensamma genomlysning av klienter skapas en

annan miljö som påverkar klienter positivt. De känner sig mindre utsatt för kommunikations brister

mellan regelverk. De påbörjade processer mot personens introduktion eller återgång till

arbetsmarknaden följs av varandra genom den gemensamma process i verksamheten.

Rundgångsärenden har oftast kommit till det genom att olika organisationer har haft olika

processinriktning beroende på målen.

Samlokalisering skapar alltså en tydligare och mer samordnad bild för klienterna.

I en jämförelse mellan Umeå och Stenungsund/Tjörn verksamhetsplan kom fram att

Stenungsund/Tjörn saknar organisatorisk specifika mål med verksamheten. Trots att det finns ett

gemensam synsätt på mål och syfte finns det en fördel med att ta med organisatoriska specifika mål.

Uppdelning av dessa mål gör att organisationer enklare kan arbeta med egna målen i samverkan och

därmed placera samverkansarbete som en del av sin egen verksamhet istället att samverkan hamnar

vid sidan (se bild nedan)

28

Nästa steg För att projektet Hälsans hus ska kunna blir verklighet i Stenungsund och Tjörn (och i förlängning

Kungälv och Ale)

Behövs följande:

En utökad arbetsgrupp med uppdrag att skapa förutsättningar för samlokalisering och gemensam

metod och mål. Både på strategisk och operativ nivå.

Samtliga organisationer behöver vara representerade i denna arbetsgrupp. Representanter behöver

ha mandat att representera organisationen på den nivå de befinner sig .

Ett gemensam dokumentationssystem behövs. Alla handläggare behöva ha tillgång och ansvar att

dokumentera i organisationens system (dubbel dokumentation).

Utifrån det lokala behovet behöver den sociala ekonomin kommer med i samverka med de

samlokaliserade organisationer. För detta skulle en samverkansstrategi behöva utvecklas.

En behovsinventering av yrkeskategorier utöver handläggare (såsom arbetsterapeut, hälsopedagog,

fysioterapeut, social pedagog, studie och yrkesvägledare , näringslivs praktiksamordnare, psykolog )

Lokalfråga, finansieringsfråga. Volymer, remiss rutiner. Verksamhetsplan, och formen för utvärdering

och kvalitetssäkring behöver lösas.

Rick Mulder

Metodutvecklare Kompetens och utveckling

Arbetsmarknadsenheten

Stenungsunds kommun

29

Bilaga 1: Funktioner och roller

Nedanför finns omskrivna befintliga funktioner i Umeå Steget vidare

Befattning: Huvudsakliga arbetsuppgifter/ansvar

Socionom • Att vara samordnare och länk mellan IFO och Steget vidare

• Delta och vara aktiv i Steget vidares utveckling av verksamheten

• Ha mandat/ansvar att göra planering för klient på Steget vidare

• Att tillsammans med socialsekreterare och klient delta i samråds- och planeringsmöten

• Att delta i interna (APT etc.) och externa samverkansträffar.

• Hjälpa klienter att söka God man.

• Hjälpa till att samla in och sammanställa material, skriva social utredning, för ansökan om sjukersättning om det visar sig att klienten saknar arbetsförmåga

• Identifiera rehabiliteringshinder

• Motivationsarbete, dels för att klienten ska motiveras att stanna (i ett initialskede) samt fortlöpande motivation för fortsatt deltagande

• Fokus på arbetsrehabilitering. Motivera klienten till social rehabilitering om det finns behov av det innan arbetsrehabilitering

• Dokumentera i verksamhetssystem, nödvändig dokumentation

• Återföra/göra avslut till placerande socialsekreterare med underlag (skriftlig) om det visar sig att Steget vidare inte är rätt insats

Utvecklingsområden/önskeläge

• Gemensam handlingsplan, gemensamma möten med

30

handläggare

• Mer hembesök (inte rimligt i dagsläget beroende på arbetstryck)

• Mer återrapportering till placerande socialsekreterare, både det som fungerar och inte fungerar

Befattning: Huvudsakliga arbetsuppgifter/ansvar

Arbetsmarknadskonsulent • Att vara samordnare och länk mellan Viva resurs och Steget vidare


• Ha mandat/ansvar att göra planering för klient på Steget vidare

• Att tillsammans med uppdragsgivare och klient delta i samråds- och planeringsmöten


• Ansvara för att ackvirera arbetsträningsplatser/praktikplatser inom kommunens olika verksamheter och Viva resurs.

• Identifiera rehabiliteringshinder

• Motivationsarbete, dels för att klienten ska motiveras att stanna (i ett initialskede) samt fortlöpande motivation för fortsatt deltagande

• Fokus på arbetsrehabilitering. Motivera klienten till social rehabilitering om det finns behov av det innan arbetsrehabilitering


• Utifrån profession delta i den fördjupade kartläggning som görs på Steget vidare

Utvecklingsområden/önskeläge

• Gemensam handlingsplan, gemensamma möten med

handläggare

• Tillsammans med övriga kollegor inom Viva resurs skapa/utveckla fler arbetsträning/praktikplatser och arenor inom kommunen.

Mer återrapportering till placerande socialsekreterare, både det som fungerar och inte fungerar

• Mer ute i olika verksamheter för att stötta deltagare utifrån de behov som finns.

Befattning: Huvudsakliga arbetsuppgifter/ansvar Hälsocoach • Delta och vara aktiv i Steget vidares utveckling av

verksamheten

• Att tillsammans med övriga aktörer och klienter delta i samråds- och planeringsmöten


31

• Att vid förfrågan hjälpa till att samla in och sammanställa

material utifrån hälsoperspektivet för socialutredning och för ansökan om sjukersättning om det visar sig att klienten saknar arbetsförmåga.

• Identifiera rehabiliteringshinder.

• Motivationsarbete, dels för att klienten ska motiveras att

stanna (i ett initialskede) samt fortlöpande motivation för fortsatt deltagande och arbete med sin hälsa.

• Fokus på hälsofrämjande arbete. Motivera klienten att titta på

hela sin livssituation och då speciellt belysa hälsoaspekten. Öka klientens medvetenhet om att livsstilen har betydelse för dennes hälsa och mående.

• Ha mandat/ansvar att göra planering för klient på Steget

vidare angående det hälsofrämjande arbetet.

• Fokus på arbetsrehabilitering. Motivera klienten till social rehabilitering om det finns behov av det innan arbetsrehabilitering.


Utvecklingsområden/önskeläge • Utveckla kontakt med NAFS-teamen

• Utveckla kontakt/samarbete med stress- och smärtkliniken.

Försäkringskassan

Befattning: Ansvar

Personlig handläggare • Stödja kunder med sjukdom, skada eller funktionsnedsättning att ta tillvara sina rättigheter och fullgöra sina skyldigheter enligt reglerna för socialförsäkringen så att rätt person får rätt ersättning i rätt tid. Stödet ska bidra till att kunden, där så är möjligt, ska klara sig själv och sin försörjning.

• Ge kunden förutsättningar för överblick, kontroll och trygghet i alla kontakter med Försäkringskassan. Ta ansvar för hela kundengagemanget i en kundkontakt.

Övergripande arbetsuppgifter

• Utreda

32

• Bedöma

• Besluta

• Dokumentera i alla steg - utredning, bedömning och beslut. Motivera bedömningar och beslut.

• Lämna information

Västerbottens Läns Landsting, Verksamhetsområde Medicin, Psykiatriska kliniken NUS

Gemensamt roll/funktion: Leg arbetsterapeut och Leg Psykolog

• Bistå med medicinsk rehabiliteringsperspektiv i samverkan med övriga medverkande organisationer/myndigheter

• Att klargöra hur sambandet D-F-A; psykiatrisk/neuropsykiatrisk Diagnos, Funktionsnedsättning och Aktivitetsbegränsningar inverkar på förmågan att hantera vardagen som helhet och etablering i arbete/studier

• Efter screening/kartläggning eller fördjupad bedömning initiera /medverka till att relevanta insatser aktiveras; behandlande eller kompensatoriska.

• Att vara samordnande länk mellan Psykiatriska kliniken och Steget vidare • Att samla in och sammanställa medicinska underlag för ansökan om sjukersättning

eller andra samhällsåtgärder så som boendestöd, god man, habilitering el dyl • Initialt och kontinuerligt bistå med allmänpsykiatriska bedömningar • Samplanering av medicinska, sociala och yrkesinriktade rehabiliterande insatser • Dokumentera insatser i VLL:s journalsystem; psykiatrijournal – behandlingsserie

”Steget Vidare” samt relevant information i Vipera • Samverka med andra i SV-teamet kring gruppverksamhet som främjar

arbetsrehabiliteringsprocesser, tex vidmakthållandegrupp • Hälsoskattningar vid start/avslut SF36 •

Leg arbetsterapeut Leg psykolog

• Uppdraget är att i samverkan utifrån ett psykiatriskt perspektiv bistå med fördjupade arbetsterapeutiska bedömningar för att klargöra variabler som hindrar/möjliggör ökad aktivitet, vardagshantering och arbetsrehabilitering

• Medverka i att tillsammans med övriga parter stödja den enskilde i

• Psykiatrisk bedömning – identifiera behov av anpassning, samordning, behandling inom SV eller inom VLL

• Genomföra screeening/kartläggning vid uppstart av klienter utifrån ett medicinskt perspektiv

• Screeening inför fördjupad psykiatrisk och neuropsykiatriska diagnostik

• Erbjuda avgränsade psykologiska

33

Arbetsförmedlingen

Befattning: Huvudsakliga arbetsuppgifter/ansvar Arbetsförmedlare • Att vara en naturlig länk mellan Arbetsförmedlingen och

Steget vidare


• Att delta i interna (APT etc.) och externa samverkansträffar. • Att utföra ordinarie arbetsförmedlaruppgifter som är förenliga

med rollen Arbetsförmedlare med inriktning mot arbetslivsinriktad rehabilitering

• Fokus på matchning mot arbete utifrån individens

etablering och bibehållande av arbete eller studier.

• Erbjuda psykiatriska arbetsterapi; interventioner av kompensatorisk, strukturstödjande och aktivitetstränande karaktär i såväl förberedande-, etablerande- som vidmakthållandefas.

• Konsultativ roll kring hur utredningsresultat, åtgärder och anpassningar införlivas i eventuell arbetsrehabilitering

samtal/behandling med fokus på förberedande inför arbete/studier eller under vidmakthållandefas

• Konsultativ roll med övriga i SV-teamet gällande deltagare

• Gruppintervention Vidmakthållande; coping, stress mm

Utvecklingsområden – Önskvärt läge

Gemensamt • Utveckla gruppinterventioner utifrån ett psykiatriskt perspektiv: Beteendeaktivering,

Vardagsrevidering • Etablera rutiner för kontinuerlig dialog, rapportering med klinikens enheter som har

klienter aktiva i Steget Vidare •

Leg arbetsterapeut Leg psykolog • utveckla och implementera

individuella och/eller gruppinterventioner med fokus på ökad aktivitetshantering

•

• Utveckla och implementera gruppinterventioner med psykologiskt och beteendeinriktat innehåll

• Fördjupade diagnostiska utredningar som underlag för diagnostik

34

förutsättningar och arbetsgivarkontakter.

• Återföra till anvisande arbetsförmedlare med underlag dvs klargörande dokumentation om det visar sig att Steget vidare inte är rätt insats.

Documents

Slutrapport Hälsans hus förstudien