Välfärd för barn och unga

Onsdag 16.2.2011

I dag

−13

Foto

: sto

ck.x

chngMera

publik, mindre monolog

Läs mera på

Helsingfors universitet ska ta ställning för en socialt mer jämlik och rättvis värld. Unicafe Studentplatsen lånade ut sina lokaler till organisa-tionen Rättvis handel för lanseringen av kampanjen ”100 000 goda gär-ningar” som pågår till och med oktober. s. 3

Det enda motgiftet mot sexuellt våld är att bryta tabut och prata. s. 2 Ledare

Vädret i Helsingfors

I morgon

−12s. 6

I kölvattnet av den internatio-nella dagen mot kvinnovåld V-Day tar vi upp ämnet som är aktuellt över allt, året om: våld i parförhållanden. Hur ser det ut i dag, och framför allt: kan det förebyggas?

Vi har deltagit i en diskussion kring unga flickors förhållande till sig själva och jäm-ställdhet mellan könen. I den så kallade DISA-gruppen får tonårsflickorna prata ut om sina vardagliga bekymmer men också berätta om upprörande händelser så som sexuella trakasserier de råkat ut för.

I ett samhälle där det är tabu att prata om det som sker i parförhållan-det är det inte lätt för varken man el-ler kvinna att söka hjälp när den man älskar mer än någon annan tar till

knytnävarna. Det är inte heller alltid lätt att avgöra när gränsen är nådd och det är dags att kontakta myndig-heterna. Det faktum att förövaren ofta kontrollerar offret som redan har fått sitt självförtroende nedbru-tet gör inte saken enklare.

Och ja, kvinnor kan också vara våldsamma. Det är ett tema som sällan diskuteras. Smocka har pra-tat med Maria Lindroos på Maria Akademin, en stödgrupp för kvinnor som vill ha hjälp med sitt våldsamma beteende. Här gäller det att motar-beta den gamla myten om att bara mannen kan slå.

När hemmet förvandlas till en brottsplats

Kylan kan pågå i tre veckorEnligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI strömmar mycket kall luft in öst-erifrån. Den stränga kylan kom-mer att pågå i två-tre veckor, för-utspår SMHI.

Meteorologiska institutet i Finland vill inte göra prognoser för så lång tid, men i en intervju i tidningen Aamulehti säger jour-havande meteorolog Eero Ojala att kölden kommer att pågå åt-minstone hela den här veckan.

Smocka

HomodebattprisnomineradTre män är nominerade i kate-gorin årets journalist 2010. Kan-didaterna är Heikki Ali-Hokka (Yle), Jarmo Luuppala (Iltaleh-ti) och Sami Rainisto (Talous-welämä).

Yles Homoilta är nominerad till årets inslag. Temakvällen väckte stor uppmärksamhet och ledde till hetsiga diskussioner.

Vinnarna koras den 16 mars i en gala som sänds på MTV3.

Smocka

Pojkar ger ledsna mammorMammor som fött en pojke blir oftare nedstämda, visar en studie i Uppsala län i Sverige. Risken för nedstämdhet den första tiden efter förlossningen är hela 40 procent högre om en mamma fått en pojke än om hon fått en flicka. 2000 nyblivna mödrar deltog i studien.

Smocka

s. 6

s. 4-5

Chefredaktör och ansvarig utgivareLars Lundsten

Journalistisk chefNora Rinne

ProducenterJael NymanTove LillsundEva Ekholm

Redaktörer och fotograferMichaela Rosenback, Daniel Donner, Elsa KemppainenHanna Nordenswan, Elisa Häggström, Christina ParviainenAnnina Suominen

Layout Bianca Holmberg, Annica Lindström, Heidi Hendersson

För förändring krävs prat

WEB

BKLI

PPLE

DARE

2 OPINION Onsdagen den 16 februari 2011

Att prata om problem är något vi finländare överlag är dåliga på. Till kulturen hör också att man inte bryr sig för mycket om andras angelägenheter.

Kampanjen ”Prata om det” var ett av de stora samtalsämnena i Sverige i december. Den finlandssvenska journalisten Johanna Koljonen startade diskussionen med att berätta om sin egen upplevelse av sexuellt våld. Sin upplevelse kopplade Koljonen ihop med fallet Julian Assange. Wikileaks-grundaren är som bekant misstänkt för sexuella brott i Sverige. Johanna Koljonen hade tydligen råkat ut för ungefär samma sak som det de två svenska kvinnorna anklagar Assange för.

”Prata om det” spreds som en löpeld via de sociala medierna Facebook och Twitter, också till andra länder än Sverige. I Norge och Danmark väckte kampanjen stor uppmärksam-het. Här i Finland var det däre-mot ganska tyst.

Lagstiftningen är en del av problemet kring sexuellt våld, trots att den har gått mot det bättre på senare år. Nyligen fattade riksdagen ett beslut om en striktare definition av våldtäkt i strafflagen.

Men när kommer gränsen emot? När hjälper det inte längre att skärpa lagarna? Den punkten är vi nära redan i

dag. En våldshandling kräver i allmänhet minst två personer. Då finns alltid osäkerheten om huruvida man kan lita på ett vittnesmål. Den möjliga förövaren har förstås också rättigheter. Ingen ska behöva anklagas för ett brott på för svaga grunder.

Den andra delen av

problemet är människors attityder. På det området finns det ännu mycket man kan göra. Okunskapen och myterna kring sexuellt våld är vida utbredda. Det innebär att uppmärksamheten riktas åt fel håll. I stället för att åtgärda det som är det största problemet, försöker man åtgärda det som syns mest. Våldtäkter på allmänna platser får oproportionerligt mycket uppmärksamhet jämfört med sexuellt våld i hemmen.

För att människor ska få veta hur det står till i verkligheten, borde de som fallit offer för sexuellt våld dela med sig

av sina erfarenheter, trots att det kan vara traumatiskt. Tack vare de sociala medierna finns plattformerna för att prata om det. Och det borde politikerna också göra, men de gör inte det. Om ett ämne är tabubelagt och obekvämt går det inte heller att föra en vettig diskussion kring det.

Men så mycket som politikerna pratar, riskerar pratet om sexuellt våld att begravas under allt annat. Kanske behövs det att någon som folk faktiskt lyssnar på stiger fram?

Kanske krävs det att lärare pratar. Att tidningsutdelare, socialarbetare, föräldrar och anhöriga till offren pratar om det. Att kändisar gör det. För visst finns det människor som pratar i dag, men är det någon som lyssnar?

Om man förvandlade sexuellt våld från ett tabubelagt begrepp till något som det går att prata om, kan det hända att både anmälningarna och åtalen för våldtäkter skulle öka; att människor skulle våga anmäla våld som sker i hemmen

Sexuellt våld är ett problem som kommer att finnas kvar så länge som människan har en sexualdrift. Men problemet kan göras mindre. Det kräver att vi pratar om det. Ta bara modell av Sverige.

”När Nokia sade upp 2 000 personer på finska Bochum-fabriken lovade de ersättningar för miljoner. Alla erbjöds möj-lighet till omskolning och nya anställningsmöjligheter. Finnarna skall inte nöja sig med mindre.”

Paavo Arhinmäki i sin blogg på Iltalehti om Nokias massupp-sägningar

”Den som ger komplimanger måste få ett uppskattande svar. Med sin komplimang har ju personen uttryckt även sin egen smak. Att säga ”nämen den här gamla ...” innebär ju att man markerar att komplimanggivaren har dålig smak.”

Magdalena Ribbing om etikettfrågor, DN.se

Köper du rättvisemärkta produkter?

Ibland (58 procent)

Ja (16 procent)

Nej (5 procent)

”Sexuellt våld är inte lätt att prata om, och därför gör kanske inte politikerna det. Men det borde de göra.”

Gå in på

för att svara på dagens fråga.

Talas det tillräkligt om våld i hemmet?

DAG

ENS

FRÅG

A

VECK

ANS

SAM

TALS

ÄMN

EN

16.2Action Sports Film Festival Elixir, en filmfestival för extremsporter, visar upp sin första vinterversion av festivalen. På festivalen visas fem olika filmer, både korta och långa, där man får se allt från snowboardåkning till isklättring.

17.2åker abiturienterna runt stan på lastbilsflak för att fira bänkskuddardagen.

Tidningen SMOCKA görs av journalistikstuderande i Svenska Social och Kommunalhögskolan

Daniel Donner

“Det kommer att bli spännande, roligt och kallt.”Abiturienten Nik-las Nordenswan om förväntningarna inför dagen.

Båtmässan fortsätter i Helsingfors Mässcentrum

11.2-20.2

Hur ser framtiden ut för vaccineringarna? Läkemedels-företagen informerar riksdagsledamöterna klockan 8.00.

16.2

är ett mål som vi satte upp eftersom det är tillräckligt galet men realistiskt samti-digt, säger Sonja Vartiala kontaktchef för främjan-det av rättvis handel.

Uppgifterna är enkla vardagssysslor i nio teman. Till exempel skriva en dikt om rättvis handel och läsa upp den för sina vänner och på Facebook eller att föra en korg rättvisemärk-ta frukter till en släkting eller vän

FacebookstartÖppningen skedde samti-digt på många håll i landet, bland annat i Helsingfors och Åbo med vändagsfo-tografering. Den som ville kunde bli fotograferad och bilden lades sedan ut på Facebook. Bilden fungerar som en vändagshälsning och förespråkar samtidigt rättvis handel.

Varje månad delas ett pris ut till dem som samlat flest goda gärningar. Den här månaden är priset 10

kilo rättvisemärkta apel-siner till alla lagmedlem-mar i det vinnande laget. I oktober kommer också det laget som samlat flest goda gärningar under hela tiden att belönas med en rad gre-jer som anknyter till rätt-vis handel.

En chans att hjälpa tillRättvis handel vill upp-

muntra fler att börja an-vända rättvisemärkta pro-dukter och ge redan aktiva en möjlighet att hjälpa till.

– Det finns många som vill göra något gott men inte vet hur, säger Vartiala. I det här projektet kan man göra något smått men vara med i något stort.

Rättvis handel är en all-männyttig verksamhet med många samarbets-partners. En av dem är medborgarorganisationen Eettisen kaupan puolesta RY. Projektkoordinator Reeta Parkonen berät-tar att föreningen står för etiska värden i allmänhet,

inte endast rättvis handel. Många av deras medlem-mar är frivilliga arbetare som deltar i olika evene-mang som att åka runt i skolor och församlingar och informera.

– Vi brukar också delta i sådana här evenemang eller ordna till exempel smakprovning av rättvise-märkt kaffe.

Elisa Häggströmsmocka.fi@gmail.com

Rättvist kaffe ska ge HU utmärkelse

NYHETER 3Onsdagen den 17 februari

•studentkårerna serverar rättvisemärkt te och kaffe på möten ochofficiellatillställn-ingar

•informera om rättvis handel till studerande och personal

•minst en tred-jedel av högskolans

studentföreningar an-vänder rättvisemärkta produkter vid tillställn-ingar

•studentkåren och höskolans personal ska uppmuntra arbetet och göra upp en strategi för rättvis handel

Statens revisions-verk har tagit i bruk ett datasystem för valfinansieringsöver-vakning. Det nya systemet innebär en ökad öppenhet för allmänheten och ett snabbare informa-tionsflöde.

– Vi ber inte om en revolu-tion här, bara att folk skulle tänka efter lite, säger Ve-ronica Kronlund. Hon är ansvarig för förslaget och har suttit i miljöutskottet sedan hösten 2010. Enligt henne skulle utmärkelsen innebära att studerande och personal vid HU blir

mer medvetna om rätt-vis handel. Projektet krä-ver enligt Kronlund inte mycket av de inblandade, eftersom HU redan står för flera av kriterierna som krävs för utmärkelsen. Till exempel säljer Unicafé redan rättvisemärkta pro-dukter.

Tammerfors universitet fick som första högskola i Finland utmärkelsen hös-ten 2009. Det var ett re-sultat bland annat av en adress på adressit.com som studerande vid universite-tet undertecknade. Redan nu kan den som vill under-teckna en adress om miljö- och samarbetsutskottens förslag på adressit.com. Många andra högskolor förutom HU söker heders-utmärkelsen.

Mer rättvisemärktEn ändring som miljöut-skottet föreslår är att allt kaffe och te ska bli rättvi-semärkt i Unicafé. Tomi Saarni, som arbetar i Svenska social- och kom-munalhögskolans matsal, säger att det är ett vet-tigt förslag. Saarni anser dock att de rättvisemärkta tesorterna som finns att köpa i Unicafé borde bli flera, ifall det är endast de som ska säljas.

Större visionAtt ansöka om rätten att kalla sig en Rättvis han-del-högskola är en natur-lig fortsättning på arbetet för rättvis handel. Utmär-kelsen kan sökas av såväl universitet som högskolor och yrkeshögskolor. Krite-rierna för utmärkelsen är gemensamma för allihop. Miljöutskottet och utveck-lingssamarbetsutskottet föreslår att HU:s styrelse samt vicerektor Kimmo Kontula aktivt börjar ar-beta för att kunna nå ut-märkelsen.Hederstiteln speglar, en-ligt miljöutskottet och utvecklingssamarbetsut-skottet, Helsingfors uni-versitets värderingar och målsättningar. I universi-tetets strategi finns näm-ligen visionen att aktivt arbeta för ett mer rättvist samhälle.

Annina Suominensmocka.fi@gmail.com

Studentkårens miljöutskott och utvecklings-samarbetsutskott föreslår att Helsingfors uni-versitet ska sträva efter hedersutmärkelsen Rättvis handel-högskola. Det universitet som får utmärkelsen tar ställning för en mer socialt jämlik och ekologiskt hållbar värld.

Rättvis kaffepaus. I framtiden hoppas Helsingfors universitet kunna utöka sortimentet av rättvisemärkta varor. Foto: Annina Suominen.

I maj 2009 flyttades över-vakningen av valfinan-sieringen från Justitie-ministeriet till Statens revisionsverk (SRV). SRV har nu utvecklat ett nytt datasystem för att bättre kunna ha hand om över-vakningen.

Det nya datasystemet innebär bland annat att vem som helst kan gå in på webben och läsa både partiers och enskilda män-niskors valfinansieringsre-dovisning. Jaakko Esko-la, revisionschef på SRV säger att övervakningen kommer att bli bättre ef-tersom man nu har bättre verktyg. Den innebär dessutom att det blir lätt-

Valfinansieringenskaövervakas bättre

tare och går snabbare för partier och kandidater att redovisa. SRV har även rätt att sanktionera partier och kandidater om en kor-rekt redovisning uteblir.

Man kan redovisa för sin valfinansiering tidigast en månad innan valet, men det är ingen skyldighet. Först när resultaten kom-mit blir de invalda redovis-ningsskyldiga. Övervak-ningssystemet används i riksdagsval, presidentval, Europaparlamentsval och kommunalval. I april kommer de nu för första gången att tillämpas i ett riksdagsval.

Innebär det här att vi kommer att kunna und-vika nytt valfinansie-ringsfusk?– Det förbättrar i alla fall situationen avsevärt, säger Eskola.

Hanna Nordenswansmocka@gmail.com

Mari Rantasila regisse-rar redan sin tredje lång-film om Risto Rappare. Finlands filmstiftelse har beviljat familjefilmen 650000 euro i filmstöd. Filmen beräknas totalt kosta över en och en halv miljon euro.Filmen Risto Räppääjä ja viileä Venla ska ha premiär i februari om ett år.

Även renpojken Nikos äventyr får en fortsätt-ning. Uppföljaren till Niko

– på väg mot stjärnorna ska ha premiär i oktober nästa år. Filmstiftelsen be-viljade Niko 2:an ett stöd på 800000 euro. Total-kostnaderna beräknas till nästan 7,4 miljoner euro.

Andra långfilmer som beviljades stöd i februari är Petri Kotwicas Rat King, Aleksi Mäkeläs Ko-tirauha och JP Siilis Här-mä.

FNB-Smocka

Filmstiftelsen stöder uppföljare till barnfilmer

Lyssna på Radio Smocka! Nyheter varannan timme mellan 10.00 och 20.00.

Rättvist kaffe ska ge HU utmärkelse

NYHETER 3Onsdagen den 16 februari

KR

ITER

IER •studentkårerna

serverar rättvisemärkt te och kaffe på möten ochofficiellatillställn-ingar

•informera om rättvis handel till studerande och personal

•minst en tred-jedel av högskolans

studentföreningar an-vänder rättvisemärkta produkter vid tillställn-ingar

•studentkåren och höskolans personal ska uppmuntra arbetet och göra upp en strategi för rättvis handel

Handlingar i rättvis andaI måndags öppnades Rättvis handels pro-jekt ”100 000 rättvisa handlingar”. I pro-jektet kan man delta genom att i lag utföra olika uppdrag som presenteras på nätet för att tillsammans förebygga rättvis

Projektet pågår till okto-ber och målet är att lagen tillsammans ska samla 100 000 rättvisa handlingar.

– 100 000 handlingar

I gruppen vågar tjejerna stå på sigDISA är en metod där unga flickor i grupp jobbar med att lära sig att hantera negativa tankar och stress i vardagen. Självkänslan står i fokus.Rummet är litet och gardinerna fördragna. Väggen täcks av en anslagstavla och i ett hörn står några fåtöljer. Här sitter sju flickor och pratar. Alla går i Ås-höjdens högstadium och deltar i DISA-kursen.Flickorna har just avslutat en dis-kussion kring vad som är skillna-den mellan självförtroende och självkänsla. Gruppens ledare Frida Westerback poängterar att DISA främst fokuserar på det sistnämnda, det vill säga att du kan tycka om dig själv för den du är och inte bara för det du gör.

Jag är intresserad av hur dessa unga flickor ser på jämställdhet. Behandlas flickor och pojkar oli-ka i skolan?

– I alla fall tycker pojkarna att flickor kommer lättare undan om de gjort något fel, säger Ellinor Branders.

Hon säger ändå att hon inte brukar reagera på att det skulle vara orättvist och får medhåll av de andra. Men när det kommer till jämställdheten i arbetslivet anser flickorna att orättvisorna är fler.

– Kvinnor får lägre lön än män, säger en.

– Och så får de inte ta lika stort ansvar, säger en annan.

– Kanske man borde protes-tera, funderar en tredje.

Våld i skolan?Stämningen i rummet är av-slappnad och flickorna har lätt för att tala med varandra. De är klasskamrater och känner varan-dra bra. Därför kan de också tala om svårare ämnen så som våld mot flickor i skolan.

– Inte brukar det finnas våld

Hur ser du på din roll som ledare?Jag är en vuxen stödperson som finns utanför skolan. Jag är ingen lärare eller skolpsykolog utan en person som det ska vara lätt att komma och tala med. Jag både hoppas och tror att jag har flick-ornas förtroende och att de litar på mig.

Kan arbetet i gruppen stärka flickornas självförtroende också i framtiden?Det tror jag nog. Jag hoppas att de genom våra diskussioner får

nya insikter. Meningen är att vi ska erbjuda dem olika verktyg för att hantera svåra situationer. Vi lär dem att identifiera nega-tiva tankar och vända dem till något positivt. Om någon däre-mot har allvarliga problem och mår väldigt dåligt fungerar inte DISA utan då behövs annan typ av hjälp.

Brukar ni tala om våld bland unga kvinnor?Vi försöker utgå från flickorna själva och vad de vill tala om. Finns det någon som vill prata

om det gör vi naturligtvis det.

Finns det någon motsvarighet till DISA för pojkar?Det här är ett problem för det finns egentligen inte det. Vår målsättning är att ordna en ut-bildning för ledare som skulle kunna dra liknande grupper men det är tyvärr svårt att hitta in-tresserade.

Vart kan man vända sig om man vill vara med i någon lik-nande verksamhet när man blivit lite äldre?

DISA ger verktyg för svåra situationer

Kvinnans rättigheter i 1900-talets Finland

Kvinnorna får rätt att söka inträde vid universitetet på samma villkor som männen.

Kvinnan måste vara minst 17 år för att få gifta sig.

Folkpension utbetalas även till kvinnor P-pillren kommer ut på mark-

naden

1901 1908 1957 1961

4 FEATUREOnsdagen 16 februari 2011

•Vad är DUA? DUA står för De ungas akademi och är en del av Svenska studiecentralen som ordnar olika typer av kurser och studiecirklar. Arrangerar bland annat DISA.

•Vad gör DUA? Jobbar för att unga människors kreativitet och potential ska uppskattas av samhället och att de ska få sin röst hörd.

•Hur gör de det? Erbjuder olika typer av evenemang och aktiviteter så som temadagar, kurser och seminarier.

•Vad är DUA:s mål? Att skapa ett samhälle där unga kännerattdeharinflytandeöversittegetliv,kanlevasjälvständigt och forma sin egen vardag.

D

E U

NG

AS A

KAD

EMI

Frida Westerback vill vara en person som tonårsflickorna ska ha lätt att prata med. Hon drömmer också om starta en liknande verksam-het för pojkar.

Michaela Rosenback

Strakare tillsammans. Flickorna i Åshöjdens högstadium trivs bra i DISA-gruppen. Från vänster, Edith Sipiläinen, Fanny Bruun, Ellinor Branders, Vilma Ekström och Alexandra Packalén. Foto: Michaela Rosenback

i skolan. Någon kanske knuffar ibland men det är mera på lek, säger Fanny Bruun.

Ännu mer ovanligt är det en-ligt gruppen att en pojke skulle ge sig på en flicka.

– Pojkar slår inte flickor för det tycker alla är fegt, men om de slår, slår de för hårt, säger Alex-andra Packalén.

Otrygg på kvällarnaNästan alla av flickorna har nå-got exempel på en situation då de stött på personer, män, som fått dem att känna sig olustiga.

– En gång satt jag ensam på

spårvagnen och så kom det in tre män. De tittade konstigt på mig och satte sig alldeles nära. De gjorde ingenting annat men visst kändes det lite underligt, säger Fanny Bruun.

Någon har blivit slagen på rumpan av en okänd man, en annan blivit förföljd av en över-förfriskad person. Flickorna säger att det inte känns roligt men att de inte är rädda för att säga ifrån om något känns fel.

Michaela Rosenbacksmocka.fi@gmail.com

Förebyggande arbete. Genom att stärka flickors självförtroende vill Frida Wester-back ge dem stöd och hjälp i jobbiga situationer. Foto: Michaela Rosenback

Finlands evangelisk-lutherska kyrka godkänner kvinnopräster på kyrkomötet.

Jämställdhetslagen som förbjuder diskriminering på grund av kön träder i kraft.

Våldtäkt inom äktenskapet kri-minaliseras

1986 1987 1994

FEATURE 5Onsdagen 16 februari 2011

En stor del av våldet pågår i all tysthet bakom stängda dörrar, nära var och en av oss.Sexuellt våld är fortfarande tabu, och från våldtäktskriscentra-len Tukinainens nyaste rapport framgår att bara knappa trettio procent av kvinnor som blivit utsatta för våldtäkt polisanmäler saken. Kvinnan skyller ofta på sig själv.

– Ofta ingår hotelser och för-tryck, offret kan vara skräcksla-get men ändå leva i ett destruk-tivt parförhållande i tiotals år innan hon gör något åt saken, säger Riitta Silver som jobbar som jurist på Tukinainen.

När våldet blir vardagEnligt Amnesty Internationals undersökning sker våldet på en glidande skala snarare än som en enskild företeelse. Därför är det ofta svårt att definiera när det har gått för långt, och fram-för allt när man ska anmäla sa-ken. Kontroll över beteende och livsrum, överordning av mannen och underordning av kvinnan i förhållandet samt tidens gilla gång bidrar till en normalise-ringsprocess som bryter ner off-ret mentalt. Till slut tror hon att hon förtjänar att behandlas illa.

Det börjar ofta långsamt som förtryck och kvinnan underkas-tar sig för att vara till lags, för att rätta till situationen så att allt blir bra igen. Hon får höra att hon är oduglig, en hora, gör ing-enting rätt. Och så småningom börjar hon tro på det. Hon börjar se sitt liv från sin förtryckares synvinkel, och tillvaron blir all-mänt begränsad. Samtidigt kan fysiskt våld komma in i bilden, skadorna kan bli värre och värre, men det blir bara svårare att få

slut på den onda spiralen.– I Finland har vi en kultur

av att var och en sköter sig själv, och tröskeln är hög att kontakta myndigheterna om man hör skrik från grannen. Men det här är en sak för myndigheterna, det är ingens privatsak om någon misshandlas, säger Silver.

Viktigt ta tag i saken Enligt Silver är äldre människor en grupp som ofta glöms bort, trots att våldet där kan ha pågått bakom stängda dörrar i tiotals år. Partnerns beteende kan lång-samt förändras och bli våldsamt, och då är det svårt för den som lever i förhållandet att veta när det är dags att reagera. Ofta iso-leras offret från yttervärlden. Om det sociala livet är försvun-net och hemmets verklighet är det enda man har, vart kan man då ta vägen? Ofta finns skam, rädsla att bli insatt på anstalt och för vad andra ska tycka i vägen för att anmäla sin bättre hälft.

Om barn är inblandade rea-gerar omgivningen snabbare. Ett barn är ju försvarslöst och barnskyddet kopplas snabbt in om ett barn mår illa. Ofta är det just barnen som är ingångspor-ten till den större bilden: en hel familj i upplösningstillstånd.

– Olika instanser borde sluta bolla med de här sakerna och ta tag i problemen genast i stäl-let för att skyffla över dem till någon annan, säger Silver. Det här är ett av våra stora samhäl-leliga problem, men det verkar vara svårt för utomstående och myndigheter att känna igen våldet och reagera. Text: Elsa Kemppainen smocka.fi@gmail.com

Inte bara knytnävar. Det psykiska våldet är minst lika vanligt som det fysiska. Men då det inte finns blåmärken som vittnar blir det svårare att se. Foto: Heidi Hendersson.

Hög tröskel att kontakta myndighetI fjol fick våldtäktskriscentralen Tukinai-nen 2783 samtal av kvinnor i behov av hjälp. Ofta är våldet sexuellt och gär-ningsmannen i nära relation med kvin-nan.

•Enligt Tukinainen sker en tredjedel av det sexuella våldet inom ett parförhållande och 96% av offren är kvinnor.

•I Finland anmäls över 900 våldtäkter årligen. Siffrorna är egentligen mycket högre, eftersom få anmäler övergrep-pen.

•Tukinainen erbjuder samtal med jurist och terapeut samt rådgivning, stöd och information om hur man ska gå vidare när man blivit våldtagen. Det är ändå alltid kvin-nans egen sak att bestämma om hon vill polisanmäla. Det går bra att vara anonym. All hjälp är gratis.

•Har du blivit utsatt för sexuellt våld? Ring Tukinainens krisjour på 0800 97899, mån-fre kl. 9-15, lö-sö 15-21, helgdagar 15-21

V

ÅLD

MO

T K

VIN

NN

OR

Våldsamma kvinnor anmäls sällan till polisenMän som misshandlas har inga stödgrupper att ty sig till.Ofta handlar det om mobbning i skolor och på arbetsplatser, om utfrysning och om fysiskt och psykiskt våld i parförhållandet.

– I de flesta fallen tar kvinnan kontakt med oss när hon beter sig våldsamt eller är rädd för sina egna känslor, ofta är hon rädd för att göra barnen illa, säger Maria Lindroos. Lindroos jobbar för Maria Akademin, en organisa-tion som erbjuder samtal och stödgruppsverksamhet för kvin-

nor som är - eller är rädda att bli våldsamma.

I stödgrupperna får kvinnorna diskutera sitt beteende och sina rädslor, och försöka komma fram till var problemet rotar sig. Fy-siskt våld är lätt att känna igen, men psykisk misshandel eller rädsla för att man själv börjar bete sig våldsamt är betydligt svårare att se.

Då kvinnan är eller håller på att bli våldsam är det ofta hon själv som blir orolig och söker hjälp. Polisen kontaktas sällan. För mannen som blir misshand-

Under sin livstid kommer 1 av 3 kvinnor på jorden att ut-nyttjas fysiskt eller sexuellt.

... ofta är hon rädd för att göra barnen illa.

lad ser det värre ut, det finns fär-re stödorganisationer att vända sig till, och kanske heller ingen vilja att söka hjälp. Orsaken är ofta skam.

– Det är en så automatisk och ingrodd tanke att mannen slår kvinnan och inte tvärtom, säger Lindroos.

Elsa Kemppainen

Internet som massmedium för med sig förändringar. Möjlighe-terna till interaktion är bättre, internet är snabbare än de tra-ditionella medierna och publiken har själva tillgång till källor.

– Journalisterna vet inte läng-re allt, säger Gunnar Nygren, docent och journalistikforskare vid Södertörns högskola utanför Stockholm.

Nygren besökte Finland och Svenska social- och kommunal-högskolan för att hålla en prov-föreläsning. Han kommer snart att bli utnämnd till docent också på Soc&kom.

Journalistiken är inte längre en enkelriktad process, utan mera som en dialog. Publiken kan delta genom att kommen-tera och diskutera innehållet.

– Därför måste journalisterna ta mera hänsyn till publiken och se till att publiken förstår och dras in i berättelserna, säger Ny-gren.

Interaktionen kan alltså bidra till att göra medietexter bättre anpassade till publikens intres-sen. Det som inte intresserar nå-gon är inte värt att berättas av journalister. Fast så har det i och för sig alltid varit.

Ingen blir utestängd– Historiskt sett har de gamla medierna alltid funnits kvar trots att det uppstått nya. Man behöver inte vara orolig om man inte hänger med i teknikutveck-lingen.

Nygren tror inte att vissa grupper, som äldre, riskerar bli

6 SISTA SIDAN

Publiken styr – journalisten finns kvar

•Namn: Gunnar Nygren

•Ålder: 56 år

•Familj: Hustru, katt och tre vuxna barn

•Yrke: Docent i journalistik på Södertörns högskola

•Bor: I skogen mellan Mariefred och Gnesta

•Gör på fritiden: Åker skidor

•Senastlästabok:“Underbaradagarframföross”,biografiom Olof Palme av Henrik Berggren

PRO

FIL

Journalistiken blir allt mera av en dialog. Då publiken påverkar innehållet i högre grad, blir journalistiken bättre anpassad till publikens intressen. Men vad händer med dem som inte hänger med i utvecklingen?

utestängda från medieutbudet när tekniken utvecklas. Trots att vi fått helt nya medier, har vi fortfarande radio, papperstid-ningar och tv-tablåer.

Enligt Nygren är det ändå viktigt att journalisterna är med-vetna om att alla inte kan kolla in

tilläggsmaterial på internet. – Journalisterna måste se till

att den delen av publiken som använder endast andra medier än internet inte känner sig ute-stängd.

Nätjournalistiken är snabb och det gör att publiken inte alltid

Aktiv allmänhet. Journalistikforskaren Gunnar Nygren tror att nätjournalistiken för med sig att publiken får en större roll.

kan lita på att informationen är korrekt.

– Nej, det kan man inte veta. Å andra sidan kunde man inte veta att det som stod i tidningarna var korrekt hel-ler. Männis-korna måste lita på medi-erna, säger Nygren.

Relationen till publiken är a och o. Ett mediefö-retag måste försöka hålla kvar sin trovärdig-het.

– Om man gör en massa fel minskar förstås trovärdigheten. Då är faran att publiken går nå-gon annanstans.

Bedöma och sorteraNygren tror att det även i framti-den kommer att finnas ett behov av journalister, trots att alla nu själva kan söka fram informatio-

nen på internet.– I dag vill man att nyheter ska

serveras på en kvart. Människor har inte tid att sitta och leta reda på information om till exempel

situationen i Egypten i flera timmar.

Journalisterna behövs för att bedöma vad som är sant och sor-tera de enorma informations-mängderna.

Alla källor finns inte heller på internet, som handlingar från myndigheter där ett beslut inte ännu har fattats.

– Människor har ett behov av att förstå sin samtid. Och det be-höver de hjälp med.

Daniel Donnersmocka.fi@gmail.com

Journalister-na vet inte längre allt.

Foto

: Hei

di H

ende

rsso

n

Dialog och delaktighet för att unga ska må bra

Hur skall Finland och Sverige ta hand om barns och ungas väl-färd? Det diskuterades på Hana-holmens kulturcentrum för Sve-rige och Finland i samband med att Hanaholmens temasatsaning Välfärd för barn och unga 2011-2014 inleddes.

- Ungdomarna är inte bara en grupp, utan ungdomen är en livsfas, säger Per Nilsson. Det finns stora skillnader mellan unga personer, på grund av ål-der, uppväxt, boplats och kultur.

Nilsson berättar om det han kallar de ungas dolda livsvillkor. Med dem syftar han på livsvill-kor som vuxna inte alltid märker eller vet mycket om men som de unga är i kontakt med varje dag. Bland dem nämner han till exempel ekonomiska situationer, sex och problem som nya kultu-rer har fört med sig, till exempel tvångsäktenskap.

- Allt det här finns på de ungas

- Vår kunskap om de ungas vardag är bara toppen av ett isberg, sä-ger Per Nilsson, general-direktör för Ungdoms-styrelsen i Sverige.

mobil- och datorskärmar, men hur mycket vet vi vuxna om det?

”Vi måste föra dialog”Georg Henrik Wrede, pro-gramdirektör för Regeringens politikprogram för barns, ungas och familjers välfärd, talar om den så kallade ABCD-taktiken:

Aktivitet, billigare, civilsamhälle och delaktighet. Ekonomin är ett stort problem då det gäller väl-färdssamhället. Wrede säger att om vi vill bevara vårt välfärds-samhälle för de stora årskullarna är det seniorarbete och äldreom-sorg vi måste satsa pengarna på.

- Vi måste också vara delakti-

ga i de ungas vardag. Vi kan inte veta hur vi skall ta hand om barn och unga om vi inte frågar dem. Vi måste föra en dialog med alla, inte bara med dem som sitter i elevkårer eller ungdomsparla-ment.

Milla Grönman, sekreterare för Björneborgs ungdomsfull-

mäktige, ifrågasätter denna kommentar.

- Hur skulle ni kunna föra en dialog med alla när ni inte ens lyssnar på dem som försöker föra en aktiv diskussion med er? Ett bra exempel är nedläggningen av skolor. Ofta frågar ni inte ens vilka de berördas åsikter är.

Ingen fritidMaria Kaisa Aula, Finlands barnombudsman, förvånar sig över att barn och unga inte bara har prestationsångest i skolan utan också på fritiden. Många barn tycker inte de har fritid eftersom de har så mycket fri-tidsaktiviteter att de inte hinner slappna av och träffa sina kom-pisar.

- Man skriver en CV åt sina barn med alla deras fina hobbyer.

Publiken fick efteråt ge sina åsikter och ställa frågor till Nils-son, Wrede och Aula. Alla som deltog i diskussionen var över-ens om att man måste satsa mer på ungdomsarbetet, och brist på pengar får inte vara en orsak till de ungas illamående.

Christina Parviainensmocka.fi@gmail.com

Dolda liv. Vuxna vet inte tillräckligt mycket om vad som pågår i de ungas vardag.

Foto

: sto

ck.x

chng