Embed Size (px)
Citation preview
SOCIAL OMSORGSOCIAL OMSORG Nr 1/2010Årgång 11
En tidning från Föreningen Social Omsorg FSO
?
www.fso.nu Här finns uppdaterad och löpande information om föreningen och FSO:s verksamhet
Nominera årets FSO:are! s. 3
En utbildning i förändring - Tillbakablick från 1964
s. 12
Södermalms gruppbostad dubbelt prisad s. 6
s. 7-10: FSO:s Årsmöte 2010• Kallelse • Föredragslista • Motioner
2 SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
Utges avFöreningen Social Omsorg FSO
Jökelvägen 24595 44 Mjölby
AnSvArig UtgivAreSiv Bringetun
[email protected] 61 03 (A)
StYreLSeOrdförande:
Siv BringetunWennerbergsgatan 6B
112 58 Stockholm0708- 61 61 03
Vice Ordförande: Anna Strömstedt
Kassör: Sigbritt BothinJökelvägen 24
595 44 MJÖLBY0142–146 84 (hem)
073–963 50 42 (mbt)[email protected]
Sekreterare: Åsa Vidman
Vice sekreterare:Susanne Rydén
AdreSS, MAteriALOch AnnOnSer
info.fso.nu
Annonspriser: V. g. tag kontakt!
PrenUMerAtiOner MedLeMSkAP
Se sista sidan!
UtgivningSPLAn 2010 Nr 2 Manusstopp 14 april 2010
Utgivningsdatum 4 maj 2010
grAFiSk FOrM
VTT Grafiska AB
trYck
VTT Grafiska AB
Vimmerby, 2010
Så var julen över och vi kom över till det nya årtiondet. Som vanligt svårt att lära sig skriva det nya året, nu med två nya siffror i 2010. Vi har fått en riktig vinter, och även vi som bor i Stockholm har fått uppleva hur vit snö kan vara och hur vackert det är med rimfrost. Vad skall då hända med föreningen FSO under detta årtionde? Vi går mot stora för-ändringar oavsett vilka beslut som fattas på årsmötet. Tidningen kommer att upphöra och kretsarna försvinner.
Under det gångna verksamhetsåret har vi i styrelsen försökt arbeta så öppet som möj-ligt via snabb information på hemsidan och sedan i tidningen. Styrelsens ambition är att få så många medlemmar som möjligt aktiva genom att vara med och påverka föreningens framtid bl.a via rådslag och årsmötet 2010, vilket har fått kosta en del av föreningens medel. Vi behöver träffas och utbyta åsikter eftersom det inte finns någon debatt varken i tidningen Social Omsorg eller på hemsi-dan. Därav inga insatta programpunkter under lördagen före årsmötet. 54 medlem-mar har anmält sig och det är en bra bör-jan. Jag hoppas vi kan umgås under trev-liga former i en vacker omgivning, ha tid att diskutera och därefter gå till
årsmötet med klara åsikter.
Som ordförande undrar jag naturligtvis en hel del vad ni tycker ”därute”, eftersom ni inte hör av er på något sätt. Uppskattade ni t ex Tidningen ÄLDRE i CENTRUM som ni fick gratis förra året? Läser ni tidningen SOCIAL OMSORG?
Och till er som ingår i Utvecklingsgruppen och som verkligen tror på hemsidan: Varför är ni inte aktiva på debattsidan där?
Jag tror vi skulle slippa en del missför-stånd om vi ger varandra feedback på de vi gör eller inte gör. Tidningen innehåller denna gång en del material till årsmötet. Om ni går in på hemsidan finns fullständigt material där.
Glöm inte att skicka förslag på årets FSO:are. På rådslaget framkom att vi har medlem-mar som har ett starkt engagemang för FSO. Därför borde det finnas förslag på årets FSO:are. Jag hoppas att vi efter årsmötet på nytt kan börja diskutera ämnet social omsorg. Det sker stora förändringar i samhället och vi sitter inne med mycket kunskap. Vi borde sprida den kunskapen mer. Framförallt behöver vi vara med i diskus-sionerna.
Inför manusstopp inkommer ett förslag från SKTF om att ta över FSO och bilda en ny yrkesförening inom SKTF. Mer om detta får vi höra av Yvonne Ahlström som kom-
mer att delta på Kosta Boda Art.
Väl Mött!2010-01-25
SiV Bringetun
Nytt årtionde - nya förutsättningar!
årsmötet med klara åsikter.
Inför manusstopp inkommer ett förslag från SKTF om att ta över FSO och bilda en ny yrkesförening inom SKTF. Mer om detta får vi höra av Yvonne Ahlström som kom-
mer att delta på Kosta Boda Art.
Väl Mött!2010-01-25
SiV BringetunV BringetunV
FÖreningSnYtt
3SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
ViKtig inFOrMAtiOn OM FSO:s
MeDleMSAVgiFt För PenSiOnärer.
Så länge Du är yrkesarbetande medlem tar SKTF in medlems-avgiften som är 360 kronor per år.
När Du går i pension kommer Du att tas bort från FSO:s med-lemslista som finns på SKTF.
För att undvika att vi tappar Dig som medlem eller att Du får betala för hög avgift, är det viktigt att Du själv meddelar FSO att Du vill vara pensio-närsmedlem. Det kan Du göra på vår Hemsida, per mail, brev eller telefonkontakt.
Medlemsavgiften för pensio-närer är 175 kronor per år. I avgiften ingår tidningen Social Omsorg.
Har Du frågor om detta eller vill Du vara pensionärsmedlem i FSO?
Kontakta kassören Sigbritt Bothin.
[email protected]: 073 – 963 50 42Adress: Föreningen Social Omsorg c/o Sigbritt Bothin Jökelvägen 24
Nytt årtionde - nya förutsättningar!
Valberedningen informerarValberedningen behöver i dagsläget namnförslag på styrelseledamöter inför årsmötet i mars 2010. Du som är intresserad, eller känner någonlämplig aspirant som vill arbeta ideellt i FSO:s riksstyrelse.
Hör av dig till någon av oss i valberedningen.
Norra Sverige: Mellersta Sverige:Sigrid Näslund-Tunegård Vivi-Anne Ö[email protected] [email protected] 14 20 070-352 81 86
Södra Sverige:Ove [email protected] 89 08
Valberedningen kommer att lägga ut namnförslagen på hemsidan när det är klart.
?Årets FSO:areStyrelsen har inte fått in förslag på årets FSO:are ännu. Har ni några ideér, förslag m.m. så maila Siv Bringetun på [email protected] årsmötet.
4 SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
Det är mitt i röjningen av tjänsterummet som jag möter professor Sirkka-Liisa Ekman. Efter en lång och framgångsrik karriär ska professor Ekman nu bli professor emerita. Jag förstår att pensio-neringen inte är direkt efterlängtad för det finns så mycket som fortfarande är ogjort. Och visst finns det engagemang kvar i form av doktorander, projekt och obearbetat material som behöver tas om hand. - Utvecklingen har kommit långt inom demensvården. Det ser annorlunda ut idag om man ser tillbaka till hur det såg ut i början av 80-talet. Då vårdades de demenssjuka som kollin i salar med 16 patienter i varje. Alla var väl skötta när det gällde näring, sårvård och hygien men ingen pratade med dem, säger pro-fessor Ekman. Under 80-talet var professor Ekman klinikföreståndare vid Umeå universi-tetssjukhus och inspirerades av Astrid Norbergs forskning och av Bengt Winblads engagemang. Ekman minns att man från läkarhåll skrattade åt
Astrid Norbergs forskning om matning men att man idag har fått en helt annan syn på betydelsen av relationen mellan vårdaren och den demenssjuke. - Kunskapen som vi fick efter att Astrid Norberg och hennes doktorander ha genomfört en stimuleringsstudie av de demenssjuka patienterna med hjälp av sång, högläsning, massage och gungstol var chockerande. Det var många av oss som frågade sig vad vi hade gjort tidi-gare när vi nu såg hur patienterna fick så mycket bättre förmåga och framfö-rallt kommunicerade, berättar professor Ekman. Ekman säger vidare att många så kallade beteendestörningar handlar om adekvata reaktioner på personalens inadekvata bemötande eller miljö. Det är framförallt kommunikation och relationen mellan vårdaren och patienten som varit i fokus för professor Ekmans egen forskning. Ekmans egen bakgrund som född i Finland bidrog också till ett engagemang för att stu-dera kommunikationen hos dem som hade finska som modersmål och som drabbats av demenssjukdom. Resultatet visade tydligt behovet av kultur- och språkkompetens i vården av demens-sjuka med annat modersmål. Att många förlorade sitt andraspråk med ökad oro som följd.
- Trots den kunskap som vi har är det svårt att få gehör för behovet av att uppmärksamma de nationella minoritetsgrupperna i Sverige. Det finns fortfarande många som inte ens känner till att vi har fem nationella minoriteter i Sverige och vad det betyder.
Verbalisering av kunskapProfessor Ekman har under många år undervisat blivande sjuksköterskor och konstaterar att många sjuksköterskor har svårt att verbalisera vad de gör. Omvårdnaden och omvårdnadsämnet behöver lyftas och för att kunna göra det måste man kunna beskriva vad man gör och vilka effekter det får. Det görs lämpligast med hjälp av kvalitativa metoder. Men tyvärr ses detta ofta i den medicinska akademiska världen som mindre betydelsefull forskning och det är ofta svårt att få pengar till forskning eller att få gehör för resultaten. Ändå kan man konstatera att det är just kvalitativ forskning som bidragit till att radikalt förändra demensvården vilket är en paradox som förtjänar uppmärk-sammas. Jag ställer frågan till professor Ekman hur man framgångsrikt ska kunna kopp-la forskningen till praktiken. - Jag var involverad förra året i en uppdragsutbildning för demenssjukskö-terskor i kommunal verksamhet. Det var en mycket positiv upplevelse där jag överraskades över hur bra sjuksköter-skorna lyckades att använda forsknings-artiklarna och ta ut det viktiga kopplat till verkligheten.
- Det är relationen som är avgö-rande i vården av demenssjuka, säger Professor Sirkka-liisa ekman vid Karolinska institutet.
Svårt att få gehör för kvalitativ forskning
Sirkka-Liisa ekman (f.1943) i kemi, Finland * Sjuksköterskeexamen 1965 i rovaniemi, Finland* Svensk legitimation 1972* kliniskt verksam 1965-86 i Finland, Sverige och Schweiz* klinikföreståndare Umeå universitetssjukhus 1981-86* disputerad 1993* docent i omvårdnad 2000* Professor i vårdvetenskap vid Blekinge tekniska högskola 2000-2003* Professor vid ki 2005 –
disputerade med avhandlingen: Monolingual and bilingual com-munication between patients with dementia diseases and their caregivers. Umeå University Medical Dissertations.
5SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
SuSanne RolfneR Suvanto
Egen erfarenhetVi konstaterar under intervjun att egna erfarenheter av hur vården fungerar, som patient eller anhörig, ger mycket information om vad som fungerar och vad som inte fungerar. En tydlig signal är nog att omsorgen om människan har fått stå tillbaka för den medicinska behandlande åtgärden. Något som kan få negativa konsekvenser både för det medicinska resultatet och välbefinnan-det för den enskilda. Därför är det oroande enligt profes-sor Ekman att kompetensväxlingen och utvecklingen av omvårdnadsämnet går så sakta. I den utvecklingen krävs det en kombination av praktik, pedagogik och forskning. Och professor Ekman ser utmaningarna för framtiden. - Vi behöver akademiska praktiker och vi behöver verbalisera det som görs i vården. Jag ser det som en viktig forskningsutmaning att studera vad den goda vården består av. Och det vore också angeläget att studera vad det innebär att bli äldre i ett annat land än födelselandet.
Anta utmaningenNär jag lämnar professor Ekman kan jag konstatera att Ekman på många sätt själv personifierar den akademiska praktikern med relationen och kommu-nikationen i centrum. Det är en inspire-rande värme som kvarstår efter mötet. Men också en känsla av det arbete som professor Ekman bidragit med och utfört kräver att vi antar utmaningen att föra det vidare och utveckla det. Vi behöver ta ett gemensamt ansvar för att stödja varandra i att beskriva, utvärdera och föra vidare det klient/patientnära arbetet. I det arbetet hoppas jag att pro-fessor emerita Ekman kommer att fin-nas med länge till.
Bromma demensteam har tilldelats 2009 års teampris av Demensförbundet och Svenskt demenscentrum.
Statens Folkhälsoinstitut har kommit med en rapport om hälsan bland sve-riges nationella minoriteter. Rapporten visar att bl a den sverigefinska gruppen har sämre fysisk och psykisk hälsa än befolkningen i sin helhet. Läs mer www.fhi.se
Socialstyrelsen har presenterat en hand-lingsplan för utvecklingen av öppna jämförelser inom äldreomsorg och hemsjukvård samt en projektplan för arbetet med öppna jämförelser inom övriga delar av socialtjänsten. Läs mer www.socialstyrelsen.se
Hjälpmedel är inte sällan bortglömt för människor med psykisk funktions-nedsättning liksom vad teknik kan bidra till att göra det lättare för äldre. Hjälpmedelsinstitutet har bra informa-tion och uppdrag kring båda dessa områden. Läs mer www.hi.se
Kalendarietips
10 februari Psykisk o-hälsa 2010 med temat ”Samhällets barn och unga”. Mötesplats för alla som i sitt arbete möter barn och unga som riskerar att utveckla psy- kisk ohälsa. För mer information www.psyoh.se
11-12 mars nPf-forum i uppsala. Riksförbundet attention fyller 10 år. För mer information www.attention-riks.se
15 april Äldreriksdag i Älvsjö. För mer information www.skl.se
SMÅTT OCH GOTT FRÅN OMVÄRLDEN
Nytt från riksdag och regering i urval:• Äldre- och folkhälsominister Maria Larsson, Anders Knape SKL och gene- raldirektören för Handisam Carl Älfvåg har uttalat att man nu tar flera initiativ för att förbättra tillgänglig- heten för människor med funktions- nedsättning.
• Regeringen har lagt en lagrådsremiss om värdigt liv i äldreomsorgen. Lagrådsremissen innehåller ett stort antal åtgärder bl a: • Nationell chefsutbildning • Underlätta förbättrad bistånds- handläggning • Överföra ansvaret för hemsjukvård till kommunerna • Utreda möjligheten för kommunerna att anställa läkare • Investeringsstöd till trygghets- bostäder m m Läs mer www.sweden.gov.se
TIPS PÅ WEBB-SIDOR!
6 SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
Är omsorgen osynlig?Det är mer vanligt att läsa om vad som sker i äldreomsorgen och i psykiatrin än om omsorgens verksamheter. Är omsor-gen bortglömd? - Nej, jag tycker nog att det blivit bättre, säger Matilda. Stockholm stad har satsat en hel del på kompetensut-veckling. Men vi har också ett ansvar att tala om att vi finns, att synas och höras vilket vi gör nu när vi fått pris. Innan jag går frågar jag June och Matilda om det är något särskilt som man vill säga till läsarna av ”Social omsorg”? - Ja, välkomna på studiebesök!
2009 års kvalitetsutmärkelse till Södermalms gruppbostad var inte den första utmärkelsen. De vann även 2000.
Stockholms stad delar årligen ut en kvalitetsutmärkelse till vård, omsorg, skola, förskola samt till övrig verk-samhet. 2009 gick kvalitetsutmärkel-sen till Södermalms gruppbostad och Teckentullens daliga verksamhet i kate-gorin övrig vård och omsorg. Och det var inte första gången som verksamhe-ten prisades. - Vi fick stadens kvalitetsutmärkelse även 2000. Så man kan säga att vi har fått pris varje gång vi ställt upp säger verksamhetschefen June Jansson och skrattar. Vi träffas i gemensamhetslokalen i Hammarby sjöstad, söder om söder i Stockholm. Det finns en påtaglig stolt-het över utmärkelsen men också en ödmjukhet och medvetenhet om att kvalitet ska skapas i varje enskilt möte. Utvecklingen och arbetet med kvalitet kan aldrig stanna av. En utmärkelse blir en bekräftelse på att man är på rätt väg, inte att man nått en slutstation. - Det är så klart att det är roligt att få pris men man är snabbt tillbaka i vardagen, säger samordnaren Matilda Nordstedt. Brukarna har konkret märkt av att verksamheten fått pris genom att det serverades tårta. Men kvaliteten och grunden till utmärkelsen hoppas man att de märker varje dag. För det var brukarfokuset som var en de grundläg-gande orsakerna bakom priset. - Vi menar att det är mötet som är det viktiga. Att våra brukare känner sig viktiga och att det vi gör inte sker rutin-mässigt. Vi lyssnar, ser och hjälper till att formulera den enskildas behov. Det är viktigt att alla i personalen vet varför de är här, säger June vidare. Brukaren i fokus innebär på Södermalms gruppbostad och på Teckentullens dagliga verksamhet att man som personal inte är där för sina egna behov, sin egen bekräftelse eller för att bli omtyckt. Det kan låta tufft
men det handlar om att se hur viktigt arbete man faktiskt har. Att ge stöd till den enskilda ”att äga sitt liv”. Det kan låta självklart men är inte det alltid. Vi har nog alla lätt för att vilja ta över och styra i en riktning som vi tycker är bäst. - Vi försöker att vara observanta, både mot oss själva och varandra. Det gäller att vi törs säga till, men visst är det svårt.
till BerlinPrispengarna kommer att användas till en studieresa till Berlin. Nästan all per-sonal kommer att åka iväg tillsammans. Det kommer att bli spännande och även om man ännu inte vet så mycket om hur motsvarande verksamheter fungerar i Tyskland tycker man att det ska bli intressant. Ett studiebesök till någon teckenspråkig verksamhet ska man också försöka få till. Det saknas ingen motivation för fortsatt utvecklingsarbete. Nu vill man ta nästa steg och kvalitetsutmärkelse är ett sätt att få hjälp med att formulera sin verksamhet. Därför rekommenderar man att verksamheter som vill finna utvecklingsvägar deltar i mot-svarande tävlingar. - Nu ska vi framförallt allt arbeta vidare med att bli bättre på utvärdering och analys. Vi har varit ganska bra på det redan men vi kan bli mycket bättre. En framgångsfaktor bakom verksamheten är stabiliteten i ledningsgrupp och personal. Kontinuiteten är god och det finns tydliga krav på dem som ska arbeta i verksamheten. Nu står man inför en förändring genom att verksamheten ska upphandlas och det är inte möjlighet att lägga något egen-regianbud om man inte vill bilda ett bolag. Men det tycks inte oroa just nu utan man litar på sin verksamhet och den kvalitet som man byggt upp.
Dubbelt prisad
Södermalms grupp- och servicebostäder samt teckentullen ger stöd och service till personer med utvecklingsstörning. verksamheten består av två servicebostäder, två gruppbostäder och en daglig verksamhet. På tre av enheterna har brukarna även hörselhandikapp.
Juryns motivering till kvalitetsutmärkelsen var bl a – ”verksamheten präglas av brukarfokus, prestigelöshet, tydlighet, gott medarbetarskap och stolta medarbetare”.
SUSANNe ROLFNeR SUVANTO
Kallelse till årsmöte med Föreningen Social Omsorg
2010-03-14
Härmed kallas alla medlemmar i FSO
till riksföreningens årsmöte
Datum & tid:Söndagen den 14 mars 2010
Kl. 9.00
Plats:Kosta Boda Art Hotel
Välkomna!
FöredragslistaFöreningen Social Omsorgs årsmöte
Plats: Kosta Boda Art Hoteltid: Söndagen den 14:e mars 2010 kl. 09.00
§ 1. Årsmötets öppnande§ 2. Fråga om mötets behöriga utlysande§ 3. Fastställande av röstlängd§ 4. Fastställande av föredragningslista§ 5. Val av mötespresidium:a. mötets ordförandeb. mötets vice ordförandec. mötets sekreterared. mötets vice sekreterare§ 6. Val av två protokolljusterare§ 7. Val av två rösträknare§ 8. Verksamhetsberättelse år 2009 – 2010 och ekonomisk berättelse år 2009§ 9. Revisionsberättelse§ 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen§ 11. Information från kretsarna§ 12. Beslut om nedläggning av kretsen FSO Väst§ 13. Motioner från kretsarna och enskilda medlemmar med yttrande från styrelsen§ 14. Förslag till stadgeändring§ 15. Fastställande av verksamhetsplan§ 16. Information från valberedningen§ 17. Stadgeenliga val av styrelseledamöter§ 18. Fastställande av medlemsavgift§ 19. Fastställande av reglementena. för styrelsenb. för stipendiefonden§ 20. Fastställande av budget 2010§ 21. Val av revisorer och suppleanter§ 22. Val av valberedning§ 23. Val av styrelse till FSO:s stipendiefond§ 24. Årets FSO:are§ 25. Övriga frågor§ 26. Tid och plats för årsmöte år 2011§ 27. Mötets avslutande
Välkommen /Styrelsen
8 SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
Motion till FSO:s årsmöte /3 2010FSO på nätet –
Pånyttfödd 90-åring anno 2010
1 BAKGRUND:FSO står inför ett vägval – nedläggning eller nystart?Intresset för föreningen har stadigt minskat under 2000-talet. Detta ledde fram till ”rådslaget” i september 2009. Se fso.nu!
Under rådslaget ansåg en grupp medlemmar att det fort-farande finns ett behov av FSO (se syftet?) Denna grupp begärde och beviljades, av styrelsen, reseersättning till ytterligare en träff som anordnades i november 2009. Arbetet ledde fram till FSO PÅ NÄTET – PÅNYTTFÖDD 90-ÅRING 2010.
2 DEN NYA TIDEN: Internet finns i så gott som varje hem och på varje arbets-plats sen många år tillbaka. Fler och fler lär sig att hantera möjligheterna med denna cybervärld. Detta ger enorma möjligheter för oss att ta del av andras kunskaper och erfarenheter. Det är många som vill följa och påverka den (sociala) samhällspolitiska debatten och genom fso.nu ges den möjligheten. Ur demokratisk synpunkt är denna ”nya” möjlighet en enorm chans att, på sitt kontor eller i sitt hem, delta i de forum och nätverk som vårt fso på nätet ska skapa. De som är intresserade av utbildningsfrå-gor inom social omsorg, kommer också att få sin del av fso på nätet.
3 FÖRSLAG:Utvecklingsgruppen föreslår att FSO:s årsmöte beslutar:• att bifalla motionen• att årsmötet/styrelsen tillsätter en arbetsgrupp som ska arbeta vidare med FSO:s förnyelse enligt motionen• att arbetsgruppen omarbetar FSO:s stadgar till nya FSO på nätet – en pånyttfödd 90-åring i enlighet med motionen
Utvecklingsgruppen:Birgitta Lindh • Gunilla Nordberg • Mehri Cavén • Elin Gloppenstad • Ingrid Johansson • Ove Lindroth • Eva Andersson • Jeanette Rosenberg • Vivi-Anne Öquist • Gitte Olsson • Lill-Marie Öhman • Sigrid Tunegård • Bo Sjöberg • Tiina Kruusmagi
Motion till FSO:s riksårsmöte 2010
FSO - en yrkesförening i avveckling.
Syftet med yrkesföreningen är:1. Följa och arbeta för att påverka utveckling av arbets-innehåll och yrkeskompetens samt övriga yrkesmässiga intressen inom medlemmarnas arbetsområde.
2. Verka för en god gtrund- fort- och vidareutbildning för arbetsledande och övrig personal inom social omsorg samt verka för utveckling av forskningsområdet social omsorg.
3. Till medlemmarna förmedla nya rön och aktuell forsk-ning inom yrkesområdet och sammanföra medlemmarna till utbyte av erfarenhet och kunskap.
4. Arbeta för samarbete och erfarenhetsutbyte med andra yrkesföreningar samt motsvarande föreningar i andra länder.
Under rådslaget den 19-20 september 2009 framkom det att vi inte uppfyller dessa syften. Engagemanget hos med-lemmarna och inom yrkeskårerna finns. Det är svårt att få någon som vill ta på sig ett uppdrag inom föreningen för att driva den framåt. Vi måste ta ansvar för att föreningen tar till vara på medlemmarnas intresse, vad gör föreningen idag för medlemmarna? En fråga som återkom under råd-slaget är ”Vem skulle sakna FSO”. Vi anser att med denna bakgrund är det orealistiskt att driva nuvarande förening framåt.
Vi yrkar på:• att FSO som förening avvecklas. • att den styrelse som väljs endast har som uppdrag att avveckla FSO. • att det i avvecklingsplanen bland annat ingår att:o Utreda fondförvaltning av kvarvarande fondmedelo Arbetsgrupp för offertförfrågningar för studieresao Ge en person i uppdrag att sammanfatta föreningens historia mot arvode. o Säga upp alla avtal med andra samarbetsparter. Stockholm 20 september 2009
Pernilla Risberg • Annelie Gollungberg • Annelie Harnegård • Helene Winqvist • Irene Larsson • Ann-Sofie Appelblad • Harriet Kristensson • Ingrid Gunnarsson • Ulrica Nilsson
9SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
BilAgA tillFSO på nätet – Pånyttfödd
90-åring anno 20101 SYFTEFSO ska vara ett forum:• för kunskaps- och erfarenhetsutbyte• för den som vill följa och påverka den (sociala?) samhälls-politiska debatten• för de som är intresserade av utbildningsfrågor inom social omsorg
2 MÅLGRUPPDen som går, eller har gått: • Utbildning (den eftergymnasiala ålderdomshemsförestån-darutbildningen till det nuvarande socionomprogrammet) på högskolenivå som berättigar till anställning enligt nedan.
Den som arbetar som, eller innehar anställning som: • Arbetsledare, chef, handläggare, eller motsvarande inom social omsorg/socialt arbete.• Lärare inom social omsorg/socialt arbete på alla nivåer.
3 ORGANISATIONEn styrelse som väljs på årsmötet.Sammansättningen ska bestå av ordförande (vice ordfö-rande?), kassör, sekreterare, hemsidesansvarig (kanske 2-3 hemsidesansvariga ledamöter som sköter hemsidan, eftersom detta blir den i särklass största uppgiften) (hemsidesansvarig har samordningsuppgifter mellan styrelsen och företaget som sköter hemsidan) och 1, 3 eller 5 ledamöter (eller 2, 4 eller 6 ledamöter beroende av ovan).
Kretsarna upplöses helt och ersätts av nätverk/forum på vår hemsida, som ska drivas på det mest moderna sättet som finns. Se exempelvis http://www.piratpartiet.se, och/eller facebook. Hitta egna exempel och delge oss andra. Tidningen upphör helt eftersom hemsidan tar över hela verk-samheten istället.Valberedning och revisorer ska finnas kvar.
Specialistföretag sköter hemsidan Ett företag anlitas som, i samråd med styrelsen och den hem-sidesansvarige, ska sköta hemsidan. Alternativt tillsätts 2-3 hemsidesansvariga styrelsemedlemmar som sköter hemsidan, eftersom detta blir den i särklass största uppgiften.Styrelsen ska internt, i samråd med expert på området, lista ord/begrepp som inte ska vara tillåtna på hemsidan.
Företaget och den/de hemsidesansvarige/a ska:• granska material som tillförs hemsidan såsom debattinlägg mm ur etiskt synpunkt, • kontrollera att uppsatta regler följs, • se till att förbjudna ord/begrepp automatiskt stryks från hemsidan.
4 ARBETSFORMERHemsidanHemsidan ska vara en mötesplats för medlemmar.
I olika ”rum”, på hemsidan, ska möjlighet ges för nätverk att debattera specifika frågor enligt FSO:s syfte och besökarna ska kunna ställa och svara på frågor m.m. Besökarna ska även kunna presentera olika idéer och förslag enligt FSO:s syfte.Personer som inte är medlemmar, men har intresse för frå-gor enligt FSO:s syfte, ska lockas till medlemskap genom att komma åt delar av det som sker/finns på fso.nu.
Skillnaden mellan att vara eller inte vara medlem i FSOMedlemmar når hela hemsidans innehåll och kan också delta i alla öppna möten, diskussioner, omröstningar forum, m.m. Se exempelvis aftonbladet.se och deras plus-medlemskap, men även http://www.piratpartiet.se, och/eller facebook. Användarnamnet för medlemmar ska motsvara mejladressen till medlemmen
Olika medlemsskapFullvärdig medlem som kan delta på möten årsmten m.m. Användarmedlem som har tillgång till mycket men inte allt.
Möten Styrelsemöten, årsmöten och liknande hålls på hemsidan (kan vara öppna eller slutna).Fysiska möten ska var möjliga efter behov, exempelvis öppna ”rådslag”
5 MARKNADSFÖRINGVad står FSO för? Syftet med FSO
Det ska tydligt framgå att FSO ska vara ett forum:• för kunskaps- och erfarenhetsutbyte• för den som vill följa och påverka den (sociala?) samhälls-politiska debatten• för de som är intresserade av utbildningsfrågor inom social omsorg
Annonsera i tidningar inom vårt område och deras hemsidorSKTF, SSR-akademikern, Ledaren, Aspekten, Äldre i centrum, Äldreomsorg och Intra.Arbetsgivare erbjuds att annonsera, platsannonser (jobbfo-rum) och praktikplatser, gratis på vår hemsida, detta ska ge publicitet och fler besökare.
Anlita speciella kontaktpersoner runt om i landet (hos kom-muner, skolor och andra arbetsgivare). Dessa viktiga personer får tillgång till FSO-material, såsom informationsbroschyrer, affischer med mera, för spridning i kommunerna och skolorna (socionomutbildningen finns på 17 orter).Muggar och pennor med vår hemsidas adress på och någon sorts slogan, ska delas ut på arbetsplatser, möten, mässor mm, för att sprida vårt budskap, vårt syfte.
Utvecklingsgruppen:Birgitta Lindh • Gunilla Nordberg • Mehri Cavén • Bo Sjöberg • Elin Gloppenstad • Ingrid Johansson • Ove Lindroth • Tiina Kruusmagi • Eva Andersson • Jeanette Rosenberg • Vivi-Anne Öquist • Gitte Olsson • Lill-Marie Öhman • Sigrid Tunegård
10 SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
Styrelsens yttrande över inkomna motioner
Inför årsmötet har det inkommit två motioner med mot-satta förslag om föreningens framtid. Den ena motionen ”FSO – en yrkesförening i avveckling” har som syfte att avveckla FSO, medan den andra motionen ”FSO på nätet – Pånyttfödd 90-åring anno 2010” har som syfte att istället utveckla FSO till en nätbaserad förening. Styrelsen ser fördelar med båda motionerna.
Eftersom aktiviteten inom föreningen minskat och det är svårt att hitta personer som är intresserade av för-troendeuppdrag är det rimligt att, såsom ”FSO – en yrkesförening i avveckling” föreslår, avsluta förening-ens verksamhet. Men om det såsom ”FSO på nätet – Pånyttfödd 90-åring anno 2010” föreslår, är möjligt att hitta i grunden nya arbetsformer för föreningen och på så vis stimulera personer till aktivitet och förtro-endeuppdrag, menar styrelsen att den frågan måste få möjlighet att utredas ytterligare.
BeslutStyrelsen föreslår årsmötet att• bifalla motionen ”FSO på nätet – Pånyttfödd 90-åring anno 2010”,• bordlägga beslut om motionen ”FSO – en yrkesför- ening i avveckling” till årsmötet 2011 så att möjlig- heten till utveckling är prövad innan beslut om avveckling fattas,• besluta om upphörande av samtliga kretsar med avveckling av deras verksamhet under 2010 varvid eventuellt kvarvarande medel tillförs riksstyrelsen och• besluta att sista numret av tidningen Social Omsorg blir nummer 2 år 2011 (efter årsmötet).
SKtF finns som en viktig arena för dig.Ni inom FSO står inför ett avgörande beslut på ert årsmöte. Med anledning av det vill jag visa på SKTFs engagemang och vilja.
Redan idag kan vi företräda omsorgen genom vårt stora medlemsantal, vi är en viktig remissinstans, vi har samverkan med beslutsfattare, vi ordnar debatter, yrkesföreläsningar allt detta gör att vi kan profilera och förbättra omsorgens villkor. Om FSO läggs ned, kan ert stora engagemang förstärka SKTFs arbete.
Vi är då villiga att finna lösningar där FSOs viktiga arbete och viktiga frå-geområden blir synliga inom SKTF. Välfärdsfrågorna står i centrum för vil-ken regering Sverige har, därför finns ett stort behov av en gemensam arena. SKTF är villig att på ert årsmöte disku-tera dessa frågor.
YVONNe AHLSTRÖMSOciALPOLiTiSkT ANSVARiNG SkTF
Samtliga handlingar från årsmötet finns på vår hemsidawww.fso.nu
11SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
Under 2009 har Högskoleverket utvärderat alla socionomutbild-ningar i Sverige. En utgångs-punkt i utvärderingen har varit den nya examensordningen i högskoleförordningen.
Den började gälla 1 januari 2007 och innebar att socionomutbildningen skulle ha en mycket större bredd än tidigare samtidigt som social omsorg-sexamen togs bort ur förordningen. Socionomexamen ges för närvarande vid 16 lärosäten.
Högskoleverket har i sin utvärdering haft hjälp av en bedömargrupp bestående av sakkunniga och yrkesföreträdare från Sverige, Norge, Island och Finland. Dessa har både gjort platsbesök med intervjuer och granskat handlingar som lämnats av lärosätena. De har bedömt utbildningen utifrån åtta aspekter: lärar-kompetens och lärarkapacitet, utbild-ningsmiljö, utbildnings- och kursplaner, mål, undervisning, examination, säk-ring av examensmålen samt säkring av utbildningens kvalitet – kursvärderings-system. I utvärderingen framgår det att vissa
lärosäten har valt att utforma en gene-ralistutbildning där de huvudsakliga områdena i socialt arbete inkluderas, såsom äldre, funktionshinder, missbruk, barn, ungdomar, familj och försörj-ningsstöd. Andra lärosäten har valt att istället skapa inriktningar som saknar något eller flera av sådana huvudsakliga områden. Argument för inriktningar är att det efterfrågas av arbetsgivare eller att allt inte ryms i en sammanslagen utbildning. Högskoleverket anger att oavsett om man organiserar utbildningen i inrikt-ningar eller inte, så ska alla studenter få tillräckliga kunskaper inom hela områ-det. Bedömargruppen rekommenderar flera lärosäten att se över utbildning-arna utifrån den nu gällande examens-ordningen med en ny generell socionom-utbildning. Det kan medföra att inrikt-ning mot äldre och funktionshinder eller andra inriktningar försvinner.
Högskoleverket bedömer att socionom-utbildningen vid Göteborgs universitet, Lunds universitet, Stockholms univer-sitet och Umeå universitet uppfyller kraven för mycket hög kvalitet. Högskolan i Kalmar och Växjö uni-versitet uppfyller kraven för hög kva-litet.
Högskolan i gävle, Karlstads universitet och Uppsala universitet har fått exa-mensrätt för socionomexamen år 2006 eller senare, och dessa har ännu inte genomfört utbildningen i sin helhet. Därför har bedömargruppen inte kun-nat dra slutsatser om utbildningens kva-litet, men ger en del rekommendationer för fortsatt utveckling. Dessa lärosäten kommer Högskoleverket att följa upp inom ett år.
Högskoleverket ifrågasätter examens-rätten vid sju lärosäten. Dessa är Ersta Sköndal högskola, Högskolan i Jönköping, Högskolan Kristianstad, Linköpings universitet, Malmö högsko-la, Mittuniversitetet och Örebro uni-versitet. Dessa lärosäten ska inom ett år redogöra för hur de arbetat för att åtgärda de brister som bedömargruppen pekat på och de rekommendationer de gett.
För vidare läsning se Högskoleverkets rapport Utvärdering av socionomutbild-ningen vid svenska universitet och hög-skolor, Rapport 2009:36 R. Den finns att ladda ner från www.hsv.se
ÅSA VidMAN
Ifrågasätta utbildningar
12 SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
tillBAKABliCK: En utbildning i förändring - 1964
Greta Hamrin, legendarisk rektor vid ålderdomshemsföreståndar-utbildningen i Stockholm redogör för utbildningens omläggning till landstinget.Artikeln är skriven av Greta Hamrin, från Social Omsorgs Jubileumsnummer år 1990.
en epok är slut. 28 förestån-darinnor för ålderdomshem lämnade den 24 oktober utbildningen, då som sista kurs helt genomförd inom Svenska Socialförbundets Utbildningsinstitut. Alla Ni andra tillhör olika årskurser med var och en sin erfarenhet av inne-håll i utbildningen. Var utbildningen lagd efter de krav yrket då ställde på Er när Ni gick ut i Er arbetsmiljö med ansvar för hemmet – de gamla, perso-nalen? Jag hoppas Ni förstått, att nog har det gjorts vad som kunnat göras för att de blivande föreståndarinnorna skulle få ett kunnande, som svarat mot tidens, mot utvecklingens krav. Ni som länge varit med vet t ex hur för 25 år sedan praktiken på ålderdomshem blev lagd inom utbildningens ram, hur vi fick utom hospiteringsplatser också elevplat-ser landet över. Till utbildningen knöts lasarett, också de i olika delar av landet. Jämsidesläsning i med. och kir. Sjukdomslära ordnades vid lasaret-ten. Vi fick sammanhålla elevgrupper i sjukvårdspraktik. Förbundets elever har på dessa lasarett som grupp svarat för elev- och utbildningslasarett bland per-sonalen. Från två läskurser gick vi 1952 över till tre och den teoretiska delen blev något förlängd. Den första läskursen lades in på ett mycket tidigt stadium i utbildningen och ordnades som internat. Breddning och fördjupning av ämnena
har genomförts, nya ämnen spe-ciellt inom området för sjukvård och personalledning har tillkom-mit. Alla har de syftat till att ge Er senare kursens elever möjlighet
till bättre överblick och bättre kunnande inom yrkesområdet. Önskemål om och förslag har sedan ganska länge funnits till en något för-ändrad studiegång och till effektivise-ring av praktiktiden. 1962 anmälde Socialförbundets sty-relse hos Kungl. Maj:t att behov före-låg av fler utbildade föreståndarinnor för ålderdomshem än vad institutets kapacitet tillät, dvs med hänsyn till de ekonomiska resurser institutet förfogade över. Samtidigt begärdes en översyn av kursplanen för utbildningen.
I direktiven till det utredningsuppdrag som en av Er – Sigrid Holmgren – och jag våren 1963 fick av Överstyrelsen för yrkesutbildning att tillsammans med dåvarande socialvårdsdirektören Olle Thollander i Gävle utreda och lägga fram förslag till kursplan för en paral-lellskola var utsagt, att vi skulle ta hänsyn till erfarenheter vid Svenska Socialvårdsförbundets utbildningsinsti-tut. I den kursplan som blev resultatet av vårt utredningsarbete har elevtiden på ålderdomshem minskats till 6 måna-der till förmån för hospiteringstiden som också skulle bli 6 månader. En ändring är vidare att Läskurs 1 kommer före provtjänstgöringen och ökas från 5 till 6 veckor. Motiveringen till att lägga
teoretisk kurs före provtjänstgöringen låter jag en av Er, som nyligen lämnat utbildningen, svara för: ”Efter läskurs 1 vet man vad det är man ger sig in på, då först kan man ställa frågor till handledaren av praktiken, då skärper man sig inför elevuppgifterna. Under provtjänstgöring före läskurs är man angelägen om att visa det kunnande man eventuellt tidigare skaffat sig i anstaltsarbete, man är helt inställd på detaljer, har svårt att fatta helheten”. Ändringsförslaget har diskuterats av institutets styrelse men blivit bordlagt vid ett par sammanträden i väntan på att elevhandledarna skulle få tillfälle att tillsammans ta ställning till frågan. Sedan dessa i januari i år enhälligt förklarat sig godkänna förslaget, kom-mer förkortad elevtid, förlängd hospi-tering underhand att genomföras. Detta är vad som hänt, innan utbildningen den 1 januari går över till ny huvudman. Önskemålet om kliniklärare för insti-tutets elever, i första hand för dem vid lasaretten, har av olika skäl inte kun-nat genomföras. Jag hoppas, att frågan snart nog skall kunna lösas av den nya huvudmannen. Från det att institutet finansiellt kla-rats genom hälftenbruk – socialvårds-förbundet har svarat för drygt 50 pro-cent, staten genom direkta anslag till förbundet via socialdepartementet för resten – läggs nu denna utbildning också den, som annan yrkesutbildning under Skolöverstyrelsen med anslag i vanlig ordning via ecklesiastikdepartementet. Som Ni kanske observerat, föreligger förslag om att också landets alla sjuk-sköterskeskolor skall in under skolöver-styrelsens yrkesskoleavdelning.
12
tillförändring - 1964
Greta Hamrin, legendarisk rektor vid ålderdomshemsföreståndar-utbildningen i Stockholm redogör för utbildningens omläggning till landstinget.Artikeln är skriven av Greta Hamrin, från Social Omsorgs Jubileumsnummer år 1990.
en epok är slut. 28 förestån-
har genomförts, nya ämnen spe-ciellt inom området för sjukvård och personalledning har tillkom-mit. Alla har de syftat till att ge Er senare kursens elever möjlighet
till bättre överblick och bättre kunnande inom yrkesområdet.
Önskemål om och förslag har sedan
År 2010 fyller FSO 90 år
"... då skärper man sig inför elevuppgifterna"
13SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
>>>
Stockholms skoldirektion övertar nu som huvudman de grupper som påbörjat och som står mitt i sin utbildning vid soci-alvårdsförbundets institut. Eleverna i dessa kommer att genomföra sin utbild-ning efter den plan som varit fastställd med undantag för den sista gruppen som delvis får en annan studiegång. Först 1967 blir eleverna i denna sista grupp färdig med utbildningen. Stockholms stad med skoldirektio-nen som närmast ansvarig beräknar att 1965 starta en ny linje vid Stockholms stads yrkesskola. Planen för denna linje är ännu inte fastställd. I vad mån det förslag som jag nämnt om, byggt på erfarenhet vid förbundets institut kom-mer att följas vet jag inte. Detta utarbe-tades för den nya linjen – utbildningen av föreståndarinnor för ålderdomshem – som i höst startat vid Västerbottens läns centrala yrkesskola i Umeå. Man har där genomfört en 6 veckors första läskurs utan föregående provtjänstgö-ring och eleverna har sänts ut på prak-tik på ålderdomshem. Utbildningen är planlagd som en 3-årig yrkesutbildning. Intagningsbestämmelserna är samma som de, som nu gäller för förbundets utbildning.
Hela yrkesskoleväsendet håller på att stö-pas om, som Ni väl nogsamt erfarit genom pressdebatten. Jag har som Ni märkt tagit in sjuksköterskeskolorna i bilden och kan inte undgå att beröra det förslag till ändrad utbildning som nu lagts fram. Enligt detta förslås att sjuksköterskeutbildningen skall byggas upp i etapper – en grundutbildning på 5 terminer som leder till legitimation och som ger merit till tjänst som assistent-sköterska och ovan på denna olika linjer för vidareutbildning. Dessa senare linjer är inte presenterade, endast antydda i betänkandet, Sjuksköterskeutbildning 1 Grundutbildning (SOU 1964:45). Som ni kanske erinrar Er aktualise-rades förbundets utbildning i mitten på 50-talet genom 1952 års åldringsvårds-utredning. Jag citerar: ”Med hänsyn till att vården på ålderdomshemmen i hög grad är och i än högre grad kan väntas få sjukvårdskaraktär, anser
åldringsvårdsutredningen att det är ett synnerligen angeläget önskemål att öka rekryteringen av föreståndarinnor från sjuksköterskekåren. En utbildningslinje med sjuksköterskeexamen som botten och med någon påbyggnad på hus-moderssidan skulle enligt utredningens mening i hög grad svara mot öns-kemålen om ökade sjukvårdskunska-per hos den ledande vårdpersonalen.”. Åldringsvårdsutredningen föreslog en påbyggnad för sjuksköterskor, där geriatrik och administration skulle vara huvudämnen och praktiken förläggas till ålderdomshemmen. Påbyggnadskursen skulle omfatta 6 mån. Jag citerar vidare: ”Genom den föreslagna påbyggnaden skulle ökade möjligheter skapas för de sjuksköterskor, som av en eller annan anledning så önskar, att få en mer per-sonligt betonad och ledande uppgift inom sluten vård. Påbyggnaden synes lämpa sig endast för utbildning till ålderdomshemsföreståndarinna utan även för kvalificering till motsvaran-de befattningar vid vissa sjukvårdsan-stalter, såsom sjukhem för långvarigt kroppssjuka och vårdhem för lättskötta sinnessjuka. En ökad yrkesrörlighet inom hela vårdområdet blir härigenom möjlig.”. Det skall bli mycket intressant att ta del av nästa betänkande, det om vidareutbildning. En linje med sikte på ansvarig för ett landstingssjukhem och för ålderdomshem kan väl tänkas. Antydanden i betänkandet ger hän-visning mot vidareutbildning om en ter-min, dvs samma längd somden åldrings-vårdsutredningen föreslog men som då icke vann riksdagens godkännande. Närmandet av ålderdomshemmen för långvarigt sjuka ifråga om klientelet gör det nödvändigt att än mer låta sjukvår-den få stor plats i en föreståndarinneut-bildning. F n 12 mån.elev vid lasarett och tre månaders praktik i mental-sjukvård samt en del månaders praktik bland det sjukvårdsbehövande klientelet på ålderdomshemmen ger i realiteten ca två års praktik i förbundets utbildning. Ser man på planen till förslaget om 5 terminers grundutbildning för sjukskö-terskor, presenteras i detta en praktisk utbildningstid av 26 månader.
Som ni väl är medvetna om, har man från Medicinalstyrelsen medgivit landsting möjlighet att sin vikarierande sjukskö-terska vid hem för långtidsvård förordna
"... läskurs utan föregå-ende provtjänstgöring"
föreståndarinna för ålderdomshem. Allt talar således för att den nya planen för sjuksköterskeutbildningen skulle ligga väl till för den som vill sikta tillförestån-darinnetjänst vid ålderdomshem. Vi har alltså att vänta och se vad som kommer att presenteras i nästa sjuksköterskeut-bildningsbetänkande. Då socialvårdsförbundets förestån-
darinneutbildning nu läggs ner och Stockholms stads övertagande av elev-grupperna aktualiserats samtidigt med att sjuksköterskeutbildningen ställs under debatt, har jag inte kunnat under-låta att göra dessa jämförelser. Vi måste ha i minne, att utbildningen av före-ståndarinnor för ålderdomshem, som nu läggs över till yrkesskolorna, är den enda som intill nu gett verklig specialut-bildning och att nya linjer kan behövas. Jag kan inte underlåta att citera ur kapitel 7 i sjuksköterskeutbildningsbe-tänkandet. Det gäller sjuksköterskans funktion och ansvarsområde: ”att själv eller under medverkan av underställd personal sörja för patienternas person-liga omvårdnad – att observera att lämna rapporter beträffande patienter-nas tillstånd och reaktioner, att biträda läkaren i hans åtgärder med patienten samt ombesörja hans ordinationer”. Vad som här sägs kan också anföras som målsättning för en föreståndarin-nas sjukvårdande uppgifter – endast det att en föreståndarinna har läkaren på längre avstånd från den sjuke pensionä-ren och inte alltid kan få det omedelbara stöd som skulle behövas. Jag återkommer till den linje som 1956 beräknas starta vid Stockholms stads yrkesskolor och som avses bli en fort-sättning på förbundets utbildning. Kursplanen är dock, som nämnts, icke fastställd när detta skrives. Läget har nu blivit ett annat sedan förslaget om sjuksköterskeutbildningen lagt fram. Kan man möjligen tänka sig att det redan nu kan tas hänsyn till detta i och för samordning. Med nuvarande utbildningssystem för sjuksköterskor har det inte varit möjligt – ett förhållande
"Vi har alltså att vänta och se vad som
kommer"
14 SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
Utdrag ur längre text från irena Marzalek om greta hamrin:
greta hamrin lade stor vinn om att lära känna allt om föreståndarinnas arbetsuppgifter. hon intresserade sig för befolkningsutveckling och den sociala åldringsvårdens pro-blem. greta hamrin var av oskattbart värde för Svenska Socialvårdsförbundet, som kunde erbjuda landet en erkänd åldringsexpert som anlitas i olika statliga utredningar och som föredragshållare, så väl i Sverige som i utlandet. Som ett minnesmonument över greta hamrins insat-ser inom utbildningen av föreståndare för ålderdoms-hem förlades åldringsforskningsfilial till Jönköping nära Munksjöskolan. Behov av utbildade föreståndare blev med tiden för stort i förhållande till den kapacitet institutet förfogade över. därmed hade en epok gått i graven. epok 1906 -1964
Äldre personer med psykisk funktionsnedsättningUtmaningar och möjligheter
inför framtiden
Välkommen att delta i den årliga forskardagen om äldre och äldreomsorg som anordnas av
Institutionen för socialt arbete,
Måndagen den 22 mars 2010, 13.00-16.00, Aulan, Sveavägen 160 Stockholm
Välkommen och inledningProfessor Marta Szebehely
”Ju mer det förändras…” Psykiatrins roll i samhället
Fil.dr. Alain Topor
Efter 65 – vad händer sen? Universitetsadjunkt Lotta Henrikson
”Vi får klara oss själva” – Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem
Docent Evy Gunnarsson
Paus – kaffe serveras till självkostnadspris
Vardagsliv och boendestödFil.dr Gunnel Andersson
”Vi åldras tillsammans med våra klienter” - Reflektioner om generationer inom vården
Fil.dr Katarina Piuva
Avrundning av dagen – utmaningar och möjligheter i framtiden
Professor Marta Szebehely
Forskardagen är avgiftsfri, men anmälan är bin-dande. Om du får förhinder att komma, var vänlig meddela, så att en annan person kan få din plats.
Bokbord i foajén
Anmäl dig senast 8 mars 2010 [email protected] eller
Lotta Henrikson Marie Birge Rönnerfält Universitetsadjunkt Universitetsadjunkt
som vi ju tillsammans många gånger dryftat och beklagat. De av er som haft tillfäller att ta del av direktör Thollanders, Sigrid Holmgrens och min redovisning av vårt utredningsupp-drag har väl uppmärksammat att vi föreslagit ytterligare och grundlig utredning beträffande specialutbildning till förestån-darinna för ålderdomshem.
Vi har gjort det just med tanke på samordning av kursplaner som vi visste då höll på att arbetas fram för biträdes-, under-sköterske- och sjuksköterskeutbildning. Stockholms stads Yrkesskolorövertar den 1 januari 1965 institutets lokaler vid Sveavägen 41-43. Ruth Sandin, Anna-Greta Tallqvist och Claire Jonsson föl-jer med över till yrkesskolan. Själv har jag bett om att med pensionsålderns rätt få lämna ansvaret i andra händer sedan jag biträtt med överlämnandet till den nya huvudmannen. Inför skiftet måste jag också nämna om de fortbildnings-kurser och handledarkurser som ordnats genom förbundet. Ni föreståndarinnor har ifråga om fortbildningskurserna på ett så påtagligt sätt genom er Kamratförening varit engagerade. Utan Ert ekonomiska bistånd skulle det inte varit möjligt att genomföra de senare årens 14-dagarskurser. För kåren hoppas jag att Ni skall bli i tillfälle att också i fortsättningen genom kurser följa upp det som händer inom Ert yrkesområde. Ni alla föreståndarinnor av olika årgångar av utbildningen, Ni som på allt sätt intresserar Er för och stött utbildningen, Er räknar man givetvis också med i fortsättningen. Ni elevhandle-dare har tagit Er svåra och ansvarsfulla uppgift på ett sätt som är värt all den uppskattning som kan ges. Oegennyttigt har Ni som medarbetare i utbildningen gjort en mycket betydelsefull insats. Vi här på institutet kan inte vara Er nog tacksamma för derra Ert medarbetarskap. Jag får hoppas och önskar att Ni i fortsättningen lika hel-hjärtat går in som medarbetare i yrkesskolans föreståndarin-neutbildning! Er sakkunskap behövs mer än någonsin i en tid då effektivitet och rationalisering måste få gå hand i hand med det mjuka handlaget, med kunnandet och förståelsen för de gamla, skröpliga och sjuka människor som fått sin tillvaro på ålderdomshemmen.
>>>
•
15SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010 15SOCIAL OMSORG Nr 1 ● 2010
•
Vård och omsorg vid demens- sjukdomarav Margareta SkogMargareta Skog, rektor vid Silviahemmet, vårdforsk-ningschef vid Stockholms Borgerskap och vårdutveck-lingssamordnare vid Karolinska Universitetssjukhuset är författare till boken ”Vård och omsorg vid demens-sjukdomar”. Boken är faktagranskad av geriatriker Anders Sundberg och utgiven av Bonniers.
I boken presenteras demensvård utifrån den palliativa vårdfilosofins fyra hörnstenar. Den innehåller fem kapi-tel som innehållsmässigt ger god kunskap i ämnet. Varje avsnitt avslutas med ett Tänk till! Tanken är att man skall inspireras att fundera över innehållet i grupp
eller ensam. Den passar därför också utmärkt som mate-rial för en studie-cirkel.
Boken är skriven så att man förstår innehållet även utan sjukvårdsut-bildning eller speci-ella faktakunskaper i ämnet. Den känns lättläst, det är flyt i språket. Ett plus är ordlistan längst bak i boken ”Demensvårdens A – Ö”. Där
presenteras vanliga ord och begrepp som brukar förekomma inom vård och omsorg av demenssjuka. Den torde vara till hjälp för exempelvis närstående och/eller andra intresserade som vill läsa litteratur om demens.
Varje kapitel har olika färger i rubriker och bakgrunds-färg, fina foton och teckningar genomgående, vilket är tilltalande pedagogiskt och estetiskt.Jag tycker att boken lämpar sig bra för omvårdnad-spersonal, studerande vid Omvårdnadsprogrammet, närstående och andra intresserade i ämnet. Jag kan varmt rekommendera boken.
passar därför också utmärkt som mate-rial för en studie-cirkel.
Boken är skrivenså att man förstår innehållet även utan sjukvårdsut-bildning eller speci-ella faktakunskaper i ämnet. Den känns lättläst, det är flyt i språket. Ett plus är ordlistan längst bak i boken ”Demensvårdens A – Ö”. Där
presenteras vanliga
Jorden de ärvdeav Björn af Kleen”Verklighetens folk är människor som lever sina liv som folk gör mest. Du och jag. Det är alla vi som gjort livsval som vänstern tycker är fel. Som tycker det är okej med familj, att arbeta, ta semester, ha fredagsmys och titta på ’Så ska det låta’ på TV”, säger kristdemo-kraten Göran Hägglund. Man undrar då vilket slags folk adeln tillhör; de som Björn af Kleen beskriver i sin underbara reportagebok ”Jorden de ärvde”. De ter sig i jämfö-relse minst sagt overkliga.
Nog visste Boktipset att det finns adel och nog vis-ste hon att de hade gods och gårdar och gick på Lundsberg och ägde fågel-hund och körde Rover och Jaguar. Men att någon promille av landets befolkning äger jord som sammantaget är större än Gotland och att staten försvarar och förlänger ett system som sätter arvsrätten ur spel – det hade Boktipset inte riktigt förstått. Hon kan konstatera att ryktet om den svenska adelns död är betydligt överdrivet. Den jordägande adeln i Sverige har gynnats såväl av socialdemo-kratiska arbetarpartiets jordbruks- och skattepolitik som av retori-ken kring vikten av att bevara ”kulturarvet”.
I stort sett alla europeiska länder har avvecklat fideikommissen och även i Sverige kom kraven på lag om avveckling redan i slutet av 1800-talet. På 1960-talet blir det verklighet men; lagen innehåller en undantagsparagraf: ”om fideikommisset har ’synnerlighet kul-turhistoriskt värde’ må konungen förlänga urkunden.” I en statlig utredning från 1995 skrivs att det kan ligga ett ”kulturhistoriskt värde i ägarkontinuitet”. Utredningen refereras flitigt när fideikom-miss efter fideikommiss förlängs. Och på så vis slipper jordägande adel undan lagar som gäller andra svenska medborgare (inklusive verklighetens folk), de inhöstar statligt- och EU-stöd för drift av godsen o.s.v.
Boktipset funderar över hur Björn af Kleen lyckats få så många av dessa ädlingar att låta sig intervjuas. Här och där blir tonen raljant, när det blir alldeles för vämjeligt eller absurt. Som till exempel när en av de frälse ska få sin nittioåriga mamma att flytta från ”stora huset” som hon ”ockuperar”. Eller friherrinnan/hovdamen som inte vill genera tjänstefolket med att säga du. Men överlag är det en mycket läsvärd faktabok, en dokumentär över en verklighet man inte trodde fanns.
Ni-na-ni-na-ni-nana... Boktipset Januari 2010
Weyler
JORDEN DE ÄRVDEBJÖRN AF KLEEN
kARiN NeTzeLLdiSTRikTSSkÖTeRSkA
VÅRdLÄRARePROJekTLedARe
”deMeNSPROJekTeT i SkARPNÄck”
Posttidning BVid obeställbarhet sänd tidningen åter till avsändaren.Avsändare: FCO, c/o SKTF,Att: Ewa Lindgren, Box 7825, 10397 Stockholm
Ansökan om medlemskap i FSO
Skickas till: SKTFs medlemsregister, Ewa Lindgren, Box 7825, 103 97 Stockholm
Mail: [email protected]
Namn
Adress
Postadress
Län
Personnummer
Facklig tillhörighet
Medlem = 360 kronor/år
Studerande (Ja) = 0 kronor/år
Beräknas klar med studierna (år/mån)
Pensionär (Ja) = 175 kronor/år
Mailadress (frivilligt)
Enbart prenumeration på Social Omsorg
(150 kr/år 6 nr)
Skickas till: SKTF Ewa Lindgren,
Box 7825, 103 97 Stockholm Tel 08-789 63 40
Mail: [email protected]
Namn
Adress
Postadress
Mailadress (frivilligt)
!
För annons kontakta Siv Bringetun [email protected]
Ta chansen och annonsera i tidningen!
