INOM EXAMENSARBETE TEKNIK,GRUNDNIVÅ, 15 HP

, STOCKHOLM SVERIGE 2017

Sociala Medier - Jakten på den förlorade intimitetenEn kvalitativ studie om Facebook, Instagram och Snapchat

SEBASTIAN BLOMKVIST

ERIK LINDBERG

KTHSKOLAN FÖR DATAVETENSKAP OCH KOMMUNIKATION

ABSTRAKT Denna kvalitativa studie undersöker hur och varför användare av sociala medier sprider sin aktivitet över flera av dessa samtidigt. Fokus låg på de tre sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat. Studien genomfördes genom att hålla parintervjuer med användare av dessa medier för att sedan applicera det erhållna resultatet på ramverket kontextuell integritet. Resultatet av studien är intressant för de företag som utvecklar och använder sig av sociala medier och även för framtida forskning inom ämnet.

Vår studie visade en skillnad i delandet av information över de tre sociala medierna. Den främsta orsaken till skillnaden identifierades som storleken på kontaktnäten hos medierna, och dess inverkan på vad som upplevdes vara ett intrång i den personliga integriteten när information delades. Förutom den ökade visibiliteten som kommer med ett större kontaktnät hade det även inverkan på den underliggande aktiviteten på mediet vilket kan ses som en orsak till ett minskande av aktivt användande. De slutsatser som drogs kring framtiden var att sociala medier, både dagens och framtida, måste ge användarna ett alternativ att dela in sitt kontaktnät i grupper. Alternativt att de sociala medierna själva måste bli nischade för en specifik del av användarnas kontaktnät. Detta kommer tillåta användarna att dela accepterbar information i lämpliga kanaler.

Keywords Social media; Contextual integrity; Intimacy; Privacy; Instagram; Facebook; Snapchat; Informational norms;

1. INLEDNING Idag finns det ett flertal stora etablerade sociala medier som dominerar marknaden och slåss om fler användare [5]. Dock tenderar användarna att dela upp sin användning av social media mellan olika sidor [10]. I samband med detta ser innehållet av information annorlunda ut mellan de olika sociala medierna. Sidor där användare förut delade privata familjebilder och händelser, kan nu istället vara en nyhetsplattform där större delen av innehållet är professionellt genererat av företag och nyhetssidor, exempelvis på Facebook [11]. De delningar av personligt innehåll som fortfarande råder är också mer professionellt inriktad, där stort fokus läggs på att rätt saker läggs upp [29]. Följaktligen leder detta till att användare letar nya ställen att dela sina privata bilder och tankar på. Vilket kan ses som anledningar till varför mer intima sociala medier som Instagram och Snapchat fått så stor användarbas de senaste åren [4][22]. Många sociala medier nu för tiden har även alla liknande funktioner [19][24]. De egentliga

skillnaderna mellan de blir alltså mindre, åtminstone på ytan. Ändå ser vi som tidigare nämnt en spridning av aktivitet från användarna mellan ett flertal sociala medier.

1.1 Syfte Med denna undersökning vill vi försöka få en bild av hur människors beteende kring användning av flera sociala medier samtidigt ser ut och förhoppningsvis få en möjlig framtida vision av hur detta kommer se ut. Detta arbete bygger vidare på bland annat existerande arbeten om upplevd intimitet i datormedierad kommunikation och om hur användare av digitala medier delar upp sin kommunikation i olika kanaler. Vi vill med denna undersökning lägga fokus på hur personlig integritet har ett finger med i spelet om hur vi idag väljer att dela upp vår användning av sociala medier. Kommer vi exempelvis att strömma till nya sociala medier, såsom Snapchat, där interaktionen med andra är mer direkt, eller handlar det snarare om att det begäret är mättat, och det istället handlar om något annat mänskligt begär som behöver åtgärdas? Jämför exempelvis med LinkedIn som svar på arbetsmarknadens krav och Twitter för nyhetskanaler. Detta är intressant för bland annat för de företag som utvecklar sociala medier. Både för de som dominerar marknaden idag som vill behålla sin användarbas, samt för nya utvecklare som vill skapa nästa stora succé.

1.2 Problemformulering För att få en inblick i hur användning av sociala medier ser ut idag frågar vi: Hur väljer användare att sprida sin aktivitet över flera sociala medier och vad påverkar spridningen? Vi vill undersöka om, och när, de informativa normerna, tillhörande kontextuell integritet, kring ett socialt medium förändras till en sådan punkt att användarna anser att en viss aktivitet är integritetskränkande och måste därefter ändra sin användning av det sociala mediet.

1.3 Tidigare forskning Olika typer av datormedierad kommunikation upplevs som olika privata. Vilket kan ses i en tidigare studie med jämförelse av, idag äldre, kommunikationssätt som e-post, chattrum (direktkommunikation) och öppna mötesplatser som webbforum. Resultaten visade att e-post rankades som mest privat, följt av en-till-en direktkommunikation. Direktkommunikation mellan flera parter samtidigt, så kallad flera-till-flera kommunikation upplevdes som mindre privat, och minst privat rankades de öppna mötesplatserna. [31] Det finns även tidigare forskning som försöker analysera frågor om personlig integritet med hjälp av kontextuell integritet. Denna

1

forskning gjordes på Facebook, där de utforskade användarnas syn på sociala relationer och gränserna för deras privatliv, genom att ändra vissa delar av de informativa normerna. Det visade sig ha stor inverkan på deltagarnas upplevda personliga integritet [28]. Att olika digitala medier upplevs som olika privata kan kopplas till vidare sekretessproblem som flera sociala medier i dag lider av. Paradoxalt nog medför inte detta nödvändigtvis att människor tar åtgärder för att säkerställa att ens privatliv hålls privat. [1][15] Våra sociala nätverk består av en mängd olika relationer, med olika typer av människor. Allting från familj och nära vänner, till arbetskollegor [22]. På sociala medier riskerar dock alla dessa olika interaktioner att samlas på samma plats, vilket leder till att förväntningarna på användaren blir större [22]. Det uppstår då komplikationer när ens kommunikation på sociala medier når ut till flera delar av ens sociala nätverk samtidigt, det så kallade multiple audience problem [20]. De två vanliga lösningarna hos människor är att antingen försöka segregera de olika delarna av sitt sociala nätverk eller om de inte går att hindra en överlappning av grupperna, att förmedla sitt budskap på ett sätt som bara en viss grupp förstår [20]. Denna segregation av de olika delarna av sitt sociala nätverk kan ses som en anledning till varför användare flyr till mer intima sociala medier som Snapchat eftersom pressen är för stor på Facebook och Instagram [22].

1.4 Avgränsningar Vi har valt att avgränsa vår undersökning till de sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat. Med detta hoppas vi få bra underlag till vår studie ur ett tidsperspektiv, då Facebook startade 2004, Instagram 2010 och Snapchat 2011. För att undersöka detta närmare har vi utfört en kvalitativ studie, där deltagarna var mellan 20-25 år och så jämnt fördelat mellan könen som möjligt. Alla deltagare i studien var även studenter på KTH, framförallt från programmet Medieteknik.

2. TEORI Denna studie utgår från ramverket kontextuell integritet. Kommande stycken kommer presentera nödvändig teori och begrepp för att kunna utföra en analys utifrån det valda ramverket.

2.1 Sociala medier - en definition Eftersom att sociala medier är en relativt vardaglig term behöver vi för detta arbete formulera en stående definition av det. Vi kommer att använda termen sociala medier för att beskriva webbaserade tjänster där användare har möjlighet att skapa en publik profil, välja vilka andra användare man kan kontakta och dela information med och sedan se en lista av innehåll, till exempel ett nyhetsflöde, skapat av andra [3]. Hur dessa tjänster i

sin tur har format dessa funktioner kan sedan skilja från tjänst till tjänst. Även synligheten och graden av hur öppet publikt ens profil är varierar mellan olika sociala nätverk [3].

2.1.1 Facebook Facebook tillåter användare att skapa en profil som beskriver en själv genom att visa intressen, foton, videor och personlig information såsom var användaren bor eller jobbar med. Man väljer vilka andra användare man kan kontakta genom att lägga till de som vänner. Om den kontakten godkänner dig blir även den vän med dig och ni kan se varandras information. I Facebooks nyhetsflöde kan användare se uppdateringar från vänner, offentliga sidor, event och grupper. Användare kan också interagera med dessa uppdateringar genom att lämna en reaktion (gilla, hjärta, glad, wow, ledsen, och arg) eller skriva en kommentar. Det är också möjligt att tagga kontakter i inlägg och bilder. Då ser den kontakten att den har blivit nämnd någonstans och kan lätt hitta innehållet. Denna tagg är också synlig för alla av den taggades kontakter i deras nyhetsflöden. Det är möjligt att skapa grupper där ett mindre antal användare kan dela med sig av information i en mer intim tillvaro. Mediet har även en chattfunktion där användare kan skriva direktmeddelanden till varandra, också här är det möjligt att skapa mindre grupper. [6]

2.1.2 Instagram Användarens profil på Instagram visar din biografi och alla bilder den har laddat upp och är taggad i. Standard är att allas profiler är öppna och kan ses av vem som helst, men användarna har möjligheten att göra sin profil privat. Då kan endast de som användaren har accepterat som följare se innehållet på profilen. Följare är Instagrams motsvarighet till Facebooks vänner, men skillnaden här är att du kan följa någon som inte följer dig och tvärtom. Instagram har också ett flöde med foton som de användaren följer och användaren själv har publicerat. Här kan man gilla och kommentera dessa foton.

Det finns också en aktivitet-sektion där användare kan se gilla-markeringar och kommentarer som de man följer har skrivit. Sist finns sök- och utforskafunktionen där användare kan söka efter bilder eller användare och även se ett flöde av bilder som inte är från konton man följer, utan bilder som är rekommenderade för en. Till exempel bilder ens följare har gillat. [13]

2.1.3 Snapchat Profiler på Facebook och Instagram kan vara helt öppna och ses av alla på sidan. Å andra sidan finns Snapchat där din profil som standard är helt privat. Vidare skiljer sig Snapchat i ytterligare funktioner jämfört med de andra två medierna. En vital

2

komponent av sociala medier är ett offentligt uppvisande av kontakter [3]. Snapchat har dock inte specifikt den funktionen. Man kan inte se exakt vad andra har för kontakter, endast om ni för tillfället råkar dela en gemensam nära vän. Dock kan man se andras poäng, vilket en användare får när den skickar och tar emot meddelanden. Detta kan indirekt ses som att visa upp antalet kontakter man har. Därför väljer vi att ha Snapchat under denna definition av ett socialt medium. Vidare kan användare skicka direktmeddelanden till dina vänner i form av bilder med eller utan text, eller endast text. Dessa finns sedan endast tillgänglig för mottagaren under en kortare tid, maximalt 10 sekunder, och försvinner sedan. Utöver direktmeddelanden kan användare skicka meddelanden till grupper av användare, eller lägga ut öppna inlägg på My Story. Dessa inlägg finns då tillgänglig för alla användarens vänner i 24 timmar och försvinner därefter.

2.1.4 Kopierande av funktioner Dessa tre sociala medier har inte varit diskreta med att ha kopierat varandras funktioner. Båda de äldre medierna, Facebook och Instagram, har skapat liknande, om inte exakt likadana, funktioner som Snapchat har. Speciellt med att ha tillfälliga delningar av information som försvinner efter en viss tid, som Snapchats My Story, men också direktmeddelande-aspekten med bilder. [19][24]

2.1.6 Passivt- och aktivt användande Vi kommer i denna studie nämna passivt gentemot aktivt användande. Med passivt användande av ett socialt medium syftar vi på aktivitet på mediet som varken interagerar med existerande innehåll eller skapar nytt. Exempelvis att endast kolla igenom nyhetsflöden för ny information. Aktivt användande å andra sidan är aktivitet som interagerar med andra kontakter eller innehåll. Även skapande av nytt innehåll och delande av innehåll från andra källor kategoriseras under aktivt användande. Dessa termer kan även användas mer flytande, för att beteckna en mer eller mindre aktiv/passiv grad av användning, där en användare till exempel kan använda Facebook mer passivt genom att bara kolla igenom nyhetsflödet, likea och kommentera, men utan att skapa eget material.

2.2 Intimitet Som ett allmänt begrepp är intimitet känslan av nära personlig samhörighet, och utvecklandet av nära band till andra människor. Graden av denna närhet kan vara både emotionell och kognitiv. Emotionell intimitet utvecklas efter att en viss tillit och personliga band har skapats och kognitiv intimitet utvecklas efter delandet av tankar och idéer mellan människor. Intimitet kan även ses fysiskt,

men eftersom vi undersöker sociala medier är detta inget vi väljer att gå in på. [14]

2.2.1 Intimitet på sociala medier I denna studie kommer vi att använda begreppet intimitet för att hjälpa oss att ange hur öppet olika sociala medier är i förhållande till varandra [14]. Med mer intima sociala medier syftar vi på de medier där innehållet användarna delar med sig av på sidan inte finns tillgängligt till lika stor del av mediets användarbas, eller vars allmänna praxis hos användare inte är till hela sin vänskapskrets. Ta exempelvis Snapchat vars huvudsakliga del är direktkommunikation i ett-till-ett förhållande. Vilken alltså endast behandlar dig och dina vänners mer direkta kontakt. Jämför detta med Facebook som tillgodoser en väldigt publik kanal ut till ditt kontaktnät. Allting som man delar kan alla ens vänner, och ens vänners vänner se, beroende på sekretessinställningar. Ett öppet inlägg, i den huvudsakliga delen av det sociala mediet, når alltid ut till alla en användares kontakter. En liknande jämförelse går att se mellan Snapchat och Instagram, där snapchat är ett betydligt intimare socialt medium som tillåter personliga och fula bilder, jämfört med Instagrams perfektion [16].

2.3 Personlig integritet Personlig integritet (eng. Privacy) som begrepp används ofta i dagens informationssamhälle. För att kunna utveckla ett privatliv behövs personlig integritet [7]. Det kan ses som en term för att begränsa spridning av information om sig själv [7]. Ett annat perspektiv är att det inte handlar om att begränsa spridningen, utan att spridningen ska flöda genom lämpliga kanaler till en önskad publik [23]. Vi människors sociala relationer är baserade på att vi har olika nivåer av intimitet med olika medmänniskor [7]. För att detta ska vara möjligt krävs det en viss personlig integritet [7]. Utan det kan inte diversifierade relationer innehållande vänskap, tillit, kärlek och intimitet existera [7][8]. Personlig integritet tillåter oss att filtrera information som sprids om oss vilket ger upphov till varierande nivå av intimitet. Följaktligen ger det oss själva möjlighet till att välja och definiera hur våra relationer ser ut och även definiera oss. Med personlig integritet kommer som tidigare nämnt valet av vilken information om oss själva vi visar [8]. Begreppet kan även diskuteras från ett tillgänglighetsperspektiv, en persons exklusiva privata nätverk med begränsad tillgänglighet för andra [2]. Det skyddar oss alltså från oönskad insyn. Denna syn fokuserar på en strävan efter skyddad personlig information, och absolut privat blir man när information om en själv är helt oåtkomlig av andra [2]. Detta kan uppnås genom sekretess, anonymitet eller ensamhet [2].

3

En viktig fråga angående personlig integritet är huruvida värdesättningen av det är relativ eller inte [27]. Alla kulturer och samhällen verkar på något sätt värdesätta ett privatliv, men sättet de söker och uppnår det på skiljer sig åt [27]. Antagligen är detta en följd av att de värdesätter innehavandet av privata relationer olika [26][32]. Faktorer som har inverkan på värdesättandet är traditionella och ekonomiska, såväl som vilka teknologier individerna använder [21].

2.4 Normer Normer har stor inverkan på hur vi människor kommunicerar och beter oss med varandra. De har även en klar koppling till personlig integritet, då informativa normer dikterar vad för information som är godtagbar att dela med sig av i en viss situation [23]. Inte minst på sociala medier. En norm ses som i verkan om individer anser att om en bryter normen så resulterar det i sociala sanktioner. För att förstå processen av normativa influenser är det nödvändigt att olika typer av normer som i sin tur verkar på skilda sociala nivåer. Kollektiva normer verkar på gruppnivå, allt från mindre, intima kretsar till hela samhällen och kulturer. Dessa uppstår genom social interaktion mellan individer i en grupp och är inte explicit angivna. Som följd av detta kan de följas till olika grad. Hur individerna själva sedan tolkar och följer dessa normer kallas för uppfattade normer. [18] När en individs beteende påverkas av en underliggande rädsla för att utstå sociala sanktioner som följd av en överträdelse av en norm kan vi säga att betteendet är influerat av tillsägande normer. Till dessa tillhör människors tro om vad som borde göras vid en specifik situation. Vad individen tror om hur övriga medlemmar i dess sociala grupp egentligen agerar är en del av beskrivande normer. [18]

2.5 Kontextuell integritet Kontextuell integritet (eng. contextual integrity) är ett ramverk, utvecklat av Nissenbaum, som är ämnad för att utvärdera ny, och existerande, informationsteknik ur ett integritetsperspektiv. Framförallt om, och när, ny teknik bryter mot den personliga integriteten. Vi kommer i vår studie använda det som ett sätt att utvärdera personlig integritet på sociala medier. Inte nödvändigtvis om dessa medier bryter mot den personliga integriteten, utan istället hur den sociala situationen ser ut ur ett integritetsperspektiv. Kontextuell integritet grundar sig i observationer om hur normer kring personlig integritet varierar mellan olika sociala kontexter. Personlig integritet kan, och ska, alltså ses som kontextvarierande. Detta ramverk menar att hur olika människor uppfattar och värnar om personlig integritet, samt förväntar sig aktivt kunna

kontrollera sitt utflöde av information, är relaterat till den uppstådda sociala situationen. Detta kan alltså skilja sig åt i olika sociala kontexter. I grunden av detta ramverk finns de så kallade informativa normerna (eng. context-relative informational norms eller endast informational norms) som varierar beroende på kontexten. Dessa är normer som rör utflödet av personlig information, vilka handlingar som är acceptabla och vad för information som är accepterbart att dela. Informativa normer i sin tur bestämda av fyra parametrar: en social kontext, aktörer, informationens innehåll, samt överföringsprinciper som dikterar vad för information som är godtagbar att dela. [23] Enligt ramverket kan man också undersöka om ett nytt system bryter mot redan förankrade normer. Antingen genom att undersöka en direkt stridighet med nuvarande normer, eller genom att de förankrade normerna är ofullständiga i förhållande till det nya systemet. Nissenbaum berättar att hon själv inte diskuterat detta sista scenario i större detalj; men att det är möjligt att ny teknik kan möjliggöra nya sätt att bete sig och kommunicera, för vilket inga normer ännu har utvecklats. [23]

2.5.1 Sociala kontexter Med olika sociala kontexter menar Nissenbaum abstrakta sociala situationer där deltagare i situationen har olika sociala roller och interagerar med varandra under en aktivitet, ofta motiverade av olika mål och syften. I dessa kontexter finns alltid normer i verkan som påverkar beteendet hos deltagarna. Sociala kontexter är inte nödvändigtvist strikt avgränsade mellan varandra och tenderar att ofta överlappa. Som följd överlappar även de informativa normerna vilket leder till möjliga konflikter grundade i deltagarnas agerande. Ageranden formade av deltagarnas tolkning av de stridande normerna. [23]

2.5.2 Aktörer Vidare menar Nissenbaum att det finns tre olika aktörer rörande informativa normer; sändare och mottagare av information samt ämnet, i detta fall personen som informationen handlar om. Alla dessa kan vara en eller flera individer. [23]

2.5.3 Innehåll Informationens innehåll (Attribute enligt Nissenbaum) innebär vilken typ av information det handlar om. Rent praktiskt i vår studie använder vi detta för att se graden av intimitet i informationen som delas, alltså hur personlig eller känslig informationen är. Som exempel, i den sociala kontexten av en sjukhusmiljö skulle innehållet i den kommunicerade informationen kunna vara en patients medicinska tillstånd, personnummer och namn, gentemot hens kläder, intressen eller politiska åsikter. [23]

4

2.5.4 Överföringsprinciper Slutligen finns överföringsprinciperna som fungerar likt restriktioner för flödet av information mellan parter i en social kontext. Denna parameter uttrycker de villkor som bestämmer om en överföring av information är godtycklig eller inte och om överföringen får ske. [23]

2.5.4 För- och nackdelar med val av ramverk I alla dessa tre medier som vi har valt att fokusera vår studie på finns olika underliggande sociala kontexter. Detta bland annat som följd av varierande kontaktnät, det vill säga olika antal deltagare och relationerna till dessa skiljer sig åt, och olika sätt att interagera med kontaktnätet på. Hur mycket och hur känslig information som vi kan tänka oss att dela med oss av varierar följaktligen efter detta. En styrka med valet att använda kontextuell integritet som ramverk för vår studie är att det använder det sociala sammanhanget som utgångspunkt för att utvärdera teknik, i vårat fall social media. En möjlig svaghet med kontextuell integritet för vårt arbete är att dess största användningsområde är att utvärdera utifall att en ny informationsteknik kränker den personliga integriteten. Detta är inte exakt vad vi vill göra i denna studie. Vi vill istället utvärdera om, och när, parametrarna för de informativa normerna i ett existerande system förändras till en sådan punkt att användarna anser det vara integritetskränkande och måste därefter ändra, eller avsluta, sitt användande av systemet. Därför anser vi att de grundläggande tankarna, parametrarna och beslutsheuristiken i detta ramverk passar vår studie väl.

3. METOD Vi utförde en kvalitativ studie där vi med hjälp av intervjuer erhöll data som vi sedan analyserade genom att gruppera in det under olika teman. Denna data applicerades sedan på kontextuell integritet och utvärderades.

3.1 Datainsamlingsmetod och urval av testpersoner Vår kvalitativa studie bestod av fyra semistrukturerade intervjuer där vi intervjuade två deltagare åt gången. Detta för att vi ville få in en social aspekt i intervjuerna och öppna upp för lättare diskussion mellan de intervjuade, utan att själva aktivt ta för stor del i själva intervjun [30]. Dock finns det en risk att en av deltagarna är mer dominant i dessa intervjuer, vilket kan resultera i att potentiell information från den andra deltagaren inte kommer fram [30]. Deltagarna i studien gick något av de tre första åren på KTH. Kraven vi hade för att studenterna skulle få deltaga var att de hade konton på Snapchat, Instagram och Facebook. Deltagarna hade ingen annan information om studien.

Med semistrukturerade intervjuer menas att de relevanta frågeområdena och eventuella följdfrågor bestäms i förväg [17]. Detta tillåter oss att ställa spontana följdfrågor på svaren vi får på våra nyckelfrågor och vi kan mer gå in på djupet på de teman som framkommer under intervjuns gång [9]. Det lämnas självklart ändå rum för den intervjuades egna tankar. Denna kombination av öppna och bundna svar, är särskilt praktisk när man vill utveckla en redan existerande teoretisk modell, vilket vi vill göra [17]. För att ha tillräckligt med underlag för att genomföra en analys krävs helst mellan tre till fem intervjuer [12]. I undersökningar med fler än en person finns det en risk för konformitet i svaren, bland annat genom så kallad identification [12]. Trots denna risk valde vi att använda denna metod, eftersom det var tänkt att stimulera mer diskussion mellan deltagarna.

3.2 Genomförande Intervjuerna gick till så att en av oss ledde intervjun, medan den andra av oss satt tyst och observerade. Frågorna handlade om deltagarnas egna erfarenheter och tankar om sociala medier, specifikt de tre som vi valt; Facebook, Instagram och Snapchat. De var brett ställda, men ändå riktade åt de frågeområden som vi var mest intresserade av att höra om. Dessa frågeområden handlade exempelvis om: hur deras användning av de tre sociala medierna såg ut och skiljde sig, hur deras kontaktnät såg ut samt skillnaden i hur interaktionen mellan vänner kändes på de olika medierna. Intervjupersonerna fick sedan svara öppet och diskutera med varandra medan vi observerade. Hamnade de på en relevant diskussion så fortsatte vi på det spåret, men annars tog vi upp de följdfrågor som vi hade förberett innan på varje frågeområde.

Vi valde att spela in intervjuerna med en mobiltelefon för att spara all information snabbt och sedan transkribera materialet. I transkribering kommer vi utelämna saker såsom; pauser, stön, större avstickare från ämnet och skratt, om vi inte anser att det är av stor betydelse [25]. Alla deltagare i studien kommer att vara anonyma och vi kommer hänvisa till respektive deltagare med ett “I” följt av en siffra som refererar till ordningen av när denna intervjuades.

3.3 Dataanalysmetod Eftersom vi utförde en kvalitativ studie så gällde det att analysera datan genom kvalitativa metoder. En sådan är att försöka identifiera återkommande mönster och teman i svaren [25]. Vi började med att läsa igenom våra transkriberingar och ta ut nyckelord som ansågs viktiga av de intervjuade, relevanta för alla teman rörande kontextuell integritet och särskilt de som var återkommande mellan flera av de intervjuade. När vi hade tagit ut dessa nyckelord från alla intervjuer så gick vi återigen igenom

5

dessa och började leta efter mönster i svaren. Saker som stämde överens och som kompletterade varandra. Dessa kunde sedan kategoriseras in under de fyra parametrarna; en social kontext, aktörer, informationens innehåll och överföringsprinciper, enligt ramverket kontextuell integritet.

4. RESULTAT Här kommer de resultat som senare kommer analyseras genom ramverket kontextuell integritet presenteras. Vi kommer börja med att beskriva hur kontaktnäten uppfattades av intervjupersonerna hos de olika sociala medierna för att sedan sammanfatta vad de använde respektive socialt medium för och hur aktiva de var. Slutligen presenterar vi hur interaktion upplevdes och hur användningen av äldre sociala medier har förändrats.

4.1 Kontaktnät Deltagarnas kontaktnät varierade märkbart mellan de olika sociala medierna. Även mellan deltagarna kunde det skilja sig åt. Nedan presenteras resultat rörande kontaktnät för respektive medium.

4.1.1 Facebook - basen

...Facebook är basen. Där är liksom vänner, nära vänner, bekanta, sådana som jag träffat en gång... - I5

Gemensamt för alla deltagare var att Facebook var det sociala mediet där alla hade det absolut bredaste kontaktnätet. Relationen till kontakterna var mycket varierande. Det kunde vara allt från nuvarande arbetskamrater till vänner från grundskolan.

På facebook har jag ju vänner som inte är mina vänner. - I3

Kraven på att acceptera användare som vänner på Facebook var de lägsta av de tre sociala medierna, vilket också bidrog till kontaktnätet varierade karaktär.

4.1.2 Snapchat - den inre cirkeln Kontaktnätet på Snapchat var det absolut smalaste av de tre sociala medierna. Det bestod främst av deltagarnas närmare vänner och en mindre del avlägset bekanta. Alltså ett relativt intimt nät av kontakter.

Det är ju annorlunda, men det är också svårt för på snap kan man inte koppla till facebook och hitta folk därigenom. [...] Men där har jag ju absolut minst kontakter på snap. [...] Jämfört med de

övriga medierna. Så där har jag bara typ mina polare. - I3

En deltagare skiljde sig åt i denna aspekt och lade hellre till bekanta på Snapchat än på Facebook och Instagram. Det hände även att deltagare även följde offentliga personer, artister, komiker och dylikt, men dessa kan inte se deltagarnas aktivitet. Deltagarna kan bara ta del av vad dessa personer väljer att dela.

4.1.3 Instagram - mellanmjölken Kontaktnätet på instagram varierade en del mellan deltagarna. De kunde dock i flesta fall ses som ett mellanting mellan kontaktnäten på Facebook och Snapchat. Det är betydligt mindre i storlek och mer intimt än på Facebook, men samtidigt större och mer varierat än kontaktnätet på Snapchat. Det består inte nödvändigtvist av en större andel nära vänner och avlägsna bekantskaper är vanligare, men en trend genom deltagarna var att deras vänner ändå på nåt sätt speglade ett större intresse av dem att ha kontakt med.

...större bekantskapskrets skulle jag säga. Men det är ingen som jag egentligen inte känner. - I7

En deltagare tog detta till en extremare nivå.. Denna deltagare nämnde även att hon kunde neka vänner, eller människor som hon ansåg sig vara relativt nära, när de ville följa henne Instagram.

Jag har faktiskt nekat folk som ändå är folk i min bekantskap. För det ganska mycket privat. Jag kan få lite ångest av att för många kommer in i min privata sfär. Då vill jag inte liksom ha alla där.

Instagram är lite för privat för mig. - I3 Detta var ett lite hårdare förhållningssätt till kontakterna på Instagram som inte riktigt stämde in med de övriga deltagarnas syn på mediets kontaktnät.

4.2 Huvudsaklig användning och aktivitet Här kommer det som deltagarna i studien upplevde vara huvudanledningen till varför de använde respektive socialt medium att presenteras, vad de använde varje socialt medie för och hur aktiva de ansåg att de var på dem. Även de anledningar till varför deltagarna valde att använda ett socialt medium på ett visst sätt kommer att pekas ut.

4.2.1 Facebook - luftslott och stalking Den huvudsakliga användningen av Facebook skedde relativt passivt jämfört med de andra sociala medierna. Deltagarna kollade mest i genom sitt nyhetsflöde och den synliga interaktionen med andra användare var minst sagt minimal.

6

Då kan man inte riktigt styra vad det är man blir taggad i och det kanske inte är lämpligt för alla [...] Facebook är ju nästan hela

ens hela sociala sammanhang, gillar man något så ser ju alla. - I1 Uppfattningen hos deltagarna var att Facebook genomsyras av en viss perfektionism, att alla användare vill visa sin bästa sida på mediet. Detta skiner igenom mer på den öppna sidan av Facebook, alltså inläggen som dyker upp i allas nyhetsflöden. ...man skryter så mycket på Facebook, man lägger bara upp det

bra - I5 Interaktionen skedde istället i omgivningar med lägre visibilitet såsom direktmeddelanden, gruppchatter eller grupper innehållande kontakter med en viss relation.

Ja, känsligare innehåll är ju bättre att rikta. Lägga upp det i en grupp eller något. - I2

En sak att notera om denna genomsyrande perfektionism på Facebook är att det fungerar lite som ett dubbeleggat svärd.

Jag tänker, i mitt fall så är det jag skulle vilja följa; texter och sånt. Det lämpar sig inte till Instagram, för där är det bildmediet som är den stora grejen. Men på facebook är det mer att du kan läsa och såna grejer, så det känns som det lämpar sig mer för

nyheter och sånt. - I7 Detta gör det acceptabelt för offentliga sidor såsom företag, kändisar och organisationer att lägga ut mindre personliga inlägg.

4.2.2 Snapchat - “kolla en groda...” Utav de tre sociala medierna ansåg en stor majoritet av användarna att de var mest aktiva på Snapchat. Användningen var främst för direktkontakt med nära vänner, samt att någon gång då och då lägga upp något på My Story och kolla andras My Story. Användandet sågs även som relativt sporadiskt. Samtal med kontakter kunde startas om man råkade se något man snabbt ville dela med sig av. Detta var även en anledning till att deltagarna tyckte det var lättare att starta samtal med vänner genom Snapchat. En deltagare beskrev situationen som följande:

På Instagram är det väldigt mycket tankar bakom vilka bilder som

ska läggas upp. På Snapchat är det lite mer “kolla en groda på marken” så kan man skicka det... - I1

Aktiviteten och interagerandet med vänner sågs inte alls vara strikt och oro över att innehåll man delar med sig av inte är lämpligt för mottagarna var inte lika närvarande. En deltagare nämner exempelvis att den kunde lägga upp saker på Snapchat

efter att ha druckit alkohol i samband med sociala sammanhang, men aldrig skulle göra något liknande på övriga sociala medier. Även här hade det faktum att kontaktnätet är mindre och mer intimt hade inverkan på detta.

Jag är ju också en klassisk fyllesnapare. Det är mycket som

händer på min story när jag dricker. [...] Suget att lägga upp saker på medier ökar inte direkt med fyllan. Snap är lite lättare. -

I3

…det kan ju va kul att lägga upp en bild på när man äter glass på snapchat eller fotar något halvroligt. Men en helknäpp selfie

skulle aldrig komma upp på facebook. - I1 Om en polare lägger upp på sin story när man själv är med, då är det hans polare som ser det också, och inte så mycket liksom. Det

är inte lika öppet. - I5 Om deltagarna skulle dela med sig av något som ändå på något sätt skulle kunna uppfattas som icke lämpligt av dess kontakter väljer de istället att skicka det till flera kontakter samtidigt utan att lägga upp det på sin Story.

Jag lägger ofta upp på storyn., men om något är olämpligt för någon så skickar jag det till folk. - I3

De väljer alltså att rikta sitt flöde av information i ett redan relativt smalt kontaktnät.

4.2.3 Instagram - glassigt Beskrivningen av användningen av Instagram var relativt splittrad. Gemensamt för samtliga var att den passiva användningen, kolla igenom nyhetsflödet och andras bilder, stod för den större delen av användningen. Dessutom användes det flitigare än på Facebook. Bilden som framträdde av Instagram var att det präglades av en intimare stämning. Dock skiljde sig det i att en del aldrig lade upp nytt material längre och vissa lade upp sporadiskt.

Det finns inte alltid så mycket att instagramma, jag har rätt höga krav på det jag lägger upp. Och på snap så har jag inga krav. - I4

Precis som på Facebook finns dock uppfattningar om hur andra människor än dem själva agerar på mediet, med en liknande genomsyrande perfektionism.

Mycket människor på instagram lägger ju upp bilder på deras perfekta liv [...] på deras frulle, och deras resor och så. - I5

7

Den mer personliga stämning som trots detta råder på hindrar dock inte användare från att följa offentliga sidor, istället är dessa inlägg mer personligt utformade med exempelvis insyn bakom kulisserna.

...Typ se vad de håller på med, det känns som man kommer lite personligare in på företag och sidor så. Att det är lite mer bakom

kulisserna, och det finns det nåt värde i tror jag. - I7

Interaktionen med upplagt material, framförallt att gilla bilder, var vanligare här än på Facebook.

Då kanske jag går in på insta och gillar det det istället [för facebook], där det är mer anonymt. -I1

Chattfunktionen på Instagram nämndes aldrig av våra deltagare. Detta har självklart att göra med att vi inte frågade om det, men värt att notera är att vi aldrig frågade om Facebooks chattfunktion heller, som å andra sidan nämndes av nästan samtliga deltagare.

4.3 Upplevelse av interaktion Att interagera med någon eller att någon interagerar med en upplevs av deltagarna annorlunda mellan de tre sociala medierna. Framförallt på Facebook är interaktionen betydligt mer selektiv i många avseenden. Detta till stor del som en följd av att det blir mycket synligt för hela ens kontaktnät, vilket är det största nätet de undersökta medierna. Deltagarna poängterade exempelvis att inlägg som vänner blivit taggade i syntes i deras nyhetsflöden, vilket gör dem medvetna om att alla ser om de själva blivit taggade i ett inlägg.

...ibland tycker jag att folk är lite väl bold när de taggar folk i olika grejer. - I3

Deltagarna berättar att om de hade varit med på en bild, som en vän hade delat med sig av, där de ansåg sig inte se lämpliga ut hade de tagit bort taggen på sig själva. Vilket gör att bilden inte längre länkas till deras profiler. Om interaktionen dock var riktad, i en grupp eller dylikt, var det lättare att dela med sig av information eller interagera med inlägg.

På Instagram var detta inte en lika stor faktor. Ens aktivitet syns inte lika väl som den gör på Facebook, vilket ledde till att deltagarna kunde tagga andra i inlägg och gilla fler inlägg utan större problem. Även bilder som användarna av det sociala mediet blir taggade i är inte lika synliga. Dessa faktorer som har inverkan på interaktionen spelar en ännu mindre roll i interaktionen på Snapchat. Om en bild skickas eller tas emot är det bara mellan

sändaren och mottagaren, och deltagarna behöver inte bry sig om interaktionens visibilitet. Även om man lägger upp en My Story eller med i en annans, är antalet som ser denna är i allmänhet mindre och det finns inte heller kvar permanent. Trots att det är möjligt för mottagare att spara bilder har detta liten inverkan på aktiviteten.

4.4 Ändringar i användandet av medierna Deltagarnas uppfattning i hur deras användande av ett socialt medium ändras i takt med att ett nytt socialt medium etableras var varierande. En del ansåg att de använde de sociala medierna till helt olika saker och att uppkomsten av nya sociala medier skapar nya behov och inte ändrade hur det fungerade på de existerande. Andra påpekade att det har förändrats, men visste inte säkert om det var som följd av att nya sociala medier har uppkommit.

Jag vet verkligen inte om det är ett orsakssamband, men jag lade ju upp mer grejer på facebook innan. Och mina fula bilder på

instagram. Kan säkert bero lite på att det finns ett annat medium för det nu, en annan plattform. - I3

Jag använde det typ inte så aktivt sociala medier alls. Det kom

mest igång med snapchat. - I4 En förändring som majoriteten av deltagarna nämnde var minskandet av aktivt användande, till exempel att skriva statusar och dela bilder, på Facebook.

Sen så på facebook skrev man ju statusar, det gör man ju inte längre. Och la upp mycket bilder på facebook, det gör jag inte

heller. [...] man ser gamlingar använda facebook, de är så otroligt aktiva [...] mer något jag hade skrivit på snap. - I3

Flera berättade att de hade blickat tillbaka på deras tidigare aktivitet och konstaterat att detta oftast inte hade varit lika accepterbart idag. Denna aktivitet har antingen försvunnit eller förflyttats till andra sociala medier.

5. ANALYS Vi kan nu tillämpa kontextuell integritet på Facebook, Snapchat och Instagram med hjälp av de presenterade resultaten. Detta genom att identifiera de informativa normerna, och dess fyra parametrar för varje socialt medium.

5.1 Facebook Här kommer vi att presentera den sociala kontexten och aktörerna för Facebook, följt av dess information och överföringsprinciper,

8

för att kunna identifiera dess informativa normer.

5.1.1 Kontexter och aktörer

Här präglas den sociala kontexten av en väldigt publik miljö, främst som en följd av att samtliga deltagare i studien hade bredast kontaktnät på Facebook. Aktörerna på Facebook består av människor från alla delar av ens sociala nätverk, både gamla förlegade relationer och nuvarande. Exempelvis ens närmsta vänner, personer från skolan, på arbetsplatsen och från barndomen. Sändaren är ofta en enskild individ och mottagaren ett större antal individer (citat I3 och I5, 4.1.1). Den sociala kontexten kan dock variera beroende av deltagarna, särskilt antalet av de aktiva i den. Samtliga deltagare var ofta med i mindre, intima grupper. En skillnad med dessa grupper är att de vanligtvis delar tankar, idéer eller ett gemensamt mål. Exempelvis om det är grupp med bara klasskompisar kommer det gemensamma målet vara att studera. Den sociala kontexten får i och med detta en hög grad av intimitet och blir helt annorlunda jämfört med den sociala kontext som råder över den centrala delen av Facebook (citat I2, 4.2.1). 5.1.2 Information och överföringsprinciper Informationen delad på Facebook är inte utav en särskilt intim natur. Det du delar med dig av här är information som du är bekväm med att i princip alla i ditt sociala nätverk, plus antagligen lite fler, får tillgång till. Ytterligare en aspekt som påverkar detta är den perfektionism som råder när alla vill visa den bästa sidan av sig själva. Detta fungerar som ett relativt strängt filter för vad som får och inte får delas (citat I1 och I5, 4.2.1). Denna, näst intill obefintliga, grad av intimitet i informationens innehåll ändras givetvis när det delas i mindre grupper och inte helt öppna inlägg. Facebook präglas av en mängd olika överföringsprinciper som begränsar flödet av innehåll. Detta märks främst i att nästan inga av deltagarna i studien delar med sig av något på mediet i fråga regelbundet. Som följd av att både delning av innehåll samt interaktion av innehåll är relativt synligt, blandat med att ens facebook-profil ses som en officiell bild av sig själv, begränsar detta användare att fritt dela information.

5.1.3 Informativa normer När Facebook används som en kanal för en sändare att nå ut till alla i den sändarens kontaktnät, var det enligt deltagarna märkbart strikta normer för vilken typ av information som får och inte får delas. I det, i stort sett enbart, passiva användandet var det som ändå till slut blev delat information som sågs lämpligt till alla kanaler och oftast icke vardagliga saker. Livshändelser såsom förhållanden, någon har skaffat barn eller flyttat som exempel hör

där till. Även interaktion med innehåll av möjlig olämplig karaktär, exempelvis kontroversiell humor eller politiska åsikter, är också mindre vanligt, om inte icke-existerande hos deltagarna.

När med mediet å andra sidan används för en kanal ut till en viss del av deltagarnas kontaktnät förändras normerna därefter. Om kanalen i fråga är en grupp med skolkamrater, blir information rörande skola självklart mer accepterbart enligt normen. På samma sätt, om kanalen når ut till kontakter var relation är nära blir kontroversiell information vanligare.

5.2 Snapchat Här kommer vi att presentera den sociala kontexten och aktörerna för Snapchat, följt av dess information och överföringsprinciper, för att kunna identifiera dess informativa normer.

5.2.1 Kontexter och aktörer

Snapchats sociala kontext är den absolut mest intima av alla de tre sociala medierna. Antalet kontakter är mindre, vilket medför att deltagarna i den sociala kontexten är färre och relationen till deltagarna är på en intimare nivå (citat I3, 4.1.2; citat I5, 4.2.2). Följaktligen är den underliggande aktiviteten, som framförallt är att kontakta vänner, generellt sett mindre strikt än på övriga sociala medier (citat I1, 4.2.2). Aktörerna på Snapchat består främst av de innersta delarna av ens sociala nätverk. Generellt sett är det en sändare och en mottagare, men det förekommer även kommunikation där en sändare når ut till flera via grupper eller de öppna inläggen i My Stories. 5.2.2 Information och överföringsprinciper

Innehållet som man delar med sig av på Snapchat präglas ofta av en hög grad av intimitet. Det är alltså väldigt personligt. Till större grad vid direktmeddelanden, och i lite mindre grad vid öppna inlägg (citat I3, 4.2.2). I Snapchats värld är överföringsprinciperna betydligt mindre tydliga, men fortfarande närvarande (citat I1 och I2, 4.2.2). Då användarna generellt hade en närmare relation med sina kontakter var den direkta kommunikationen mellan enskilda användare intimare. Dock kunde det variera mellan deltagarna hur de delade med sig av öppna inlägg på mediet. 5.2.3 Informativa normer Här kan de informativa normerna liknas vid de som råder när Facebook används som en riktad kanal. Då den direkta kontakten mellan en ensam sändare och mottagare mycket vanligt beror normerna främst på relationen mellan individuella kontakter.

9

Dock råder det som tidigare nämnt en relativt öppen stämning även i den öppna delen av Snapchat, My Stories. Informationen som delas här är inte nödvändigtvis känslig i sin natur, men är i alla fall av intimare grad. Detta kan exempelvis vara bilder från när du utövar fritidsaktiviteter eller är på semester. Information som inte direkt är känt av allmänheten.

5.3 Instagram Här kommer vi att presentera den sociala kontexten och aktörerna för Instagram, följt av dess information och överföringsprinciper, för att kunna identifiera dess informativa normer.

5.3.1 Kontexter och aktörer

Här är präglas den sociala kontexten av en intimare stämning än på Facebook, vilket på liknande sätt grundas i det mindre kontaktnätet som deltagarna hade. Ofta med en större andel vänner från den inre delen av ens kontaktnät, eller människor som man har ett större intresse av att följa (citat I7 och I3, 4.1.3). 5.3.2 Information och överföringsprinciper

Även här finns underliggande överföringsprinciper som strikt dikterar delningen av information, men med en viss skillnad. På Instagram har inläggen en mer personlig prägel, vilket syns genom deltagarnas tendenser att behålla ett mindre kontaktnät jämfört med Facebook, och att de har ett mer specifikt intresse av de som de följer. 5.3.3 Informativa normer Här kan man fortsätta med att likna Instagram som ett mellanting mellan Snapchat och Facebook. Informationen som delas via bilder på Instagram har inte en lika vardaglig natur som den som delas på Snapchat. Den behöver inte heller vara lika speciell eller formell som informationen som delas på Facebook. Dock behåller den Facebooks krav att det ska vara lämpligt och se bra ut i ens kontakters ögon.

6. DISKUSSION En tydlig spridning av aktivitet över Facebook, Instagram och Snapchat har visats hos deltagarna i studien. Vissa typer av aktiviteter hör hemma på vissa typer av sociala medier och inte andra. Viss personlig information kan delas på ett socialt medium, men kan upplevas som ett intrång i den personliga integriteten om det delas på ett annat. En av de större identifierade faktorerna har varit visibiliteten, alltså storleken i kontaktnätet på det sociala mediet i fråga som ser innehållet vi delar med oss av. Facebook har identifierats som huvudsakligen en publik kanal som sällan används om man inte vill dela med sig av material med hela sitt

kontaktnät. Med undantag för chattande som direktkontakt med kontakter och grupper. Instagram är inte långt därifrån, men i en något mindre skala. Sedan har vi Snapchat som på många punkter är helt annorlunda gentemot både Instagram och Facebook.

Det som bestämmer huruvida en användare känner sig bekväm med att dela med sig av en viss typ av information i en viss situation är, som tidigare nämnt, de informativa normerna. Dessa normer ändras sedan i takt med de parametrar som de i sin tur bygger på. Parametrarna i fråga är olika hos Facebook, Instagram och Snapchat och har även förmågan att förändras under tid. Vi vill hävda att användandet av dessa medier är starkt relaterat till parametrarna. När en parameter förändras tillräckligt mycket så att ett agerande på ett visst socialt medium för en viss användare inte längre känns bekvämt är detta på grund av att det agerandet nu upplevs som kränkande av användarens personliga integritet. Som exempel, när ens kontaktnät på ett socialt medium blir större med tiden riskerar mer personlig information som var accepterbart att dela innan inte längre vara det.

Med ett utökat kontaktnät blir aktörerna fler och mer varierade, vilket gör den sociala kontexten mindre klar för användaren. Nissenbaum menar, som tidigare nämnt, att alla sociala kontexter har en underliggande aktivitet i vilken deltagarna är aktiva och jobbar mot ett specifikt mål. Vi anser att ett större antal kontakter på ett socialt medium tenderar att göra denna aktivitet mindre klar och detta påverkar hela den sociala kontexten. Detta syntes väl i deltagarnas syn på Instagram och Facebook. Både i att det sällan var helt klart när vi frågade deltagarna vad de egentligen huvudsakligen använde Instagram för och i den otroligt passiva användningen av Facebook. Någonstans mynnade det ut i att man ville visa sin bästa sida och att perfektionism växte fram på medierna, och att detta agerade som framstående mål för den pågående aktiviteten i den sociala kontexten. Delas information om dig själv som inte speglar detta, är det personlig information som har flödat ut i en icke lämpad kanal. Alltså en upplevd kränkning av den personliga integriteten.

Denna perfektionism, med att visa sin bästa sida i sin tur verkade vara den dominerande synen av vad användare gör på Facebook och Instagram, men också den beskrivna kollektiva normen hos deltagarna. Som följd av detta är det även tänkbart att tillsägande normer har en stor influens hos aktiviteten i de mer diffusa sociala kontexterna. Det vill säga, när den allmänna uppfattningen är att typen av informationen som man får dela med sig av är så pass smal, minskar den totala aktiviteten då rädslan för sociala sanktioner om man råkar dela med sig av fel typ information blir mer dominant.

10

På andra sidan av detta finns Snapchat, vilket var mediet där deltagarna hade minst kontaktnät. Här existerar inte problemet med ett överflöd av olika aktörer på samma sätt, vilket bidrar till att den sociala kontexten är mycket mer klar. Majoriteten av deltagarna var mest aktiva här och alla visste klart varför de använde mediet. Nämligen för att kommunicera med närmare vänner. Den begränsade mängden aktörer, och de strängare krav som de flesta av deltagarna har för att lägga till någon i sitt nätverk, bidrar på samma sätt till den mer intimare stämning som uppstår på mediet. Vilket i sin tur tillåter att överföringsprinciperna kan vara betydligt mindre strikta, eftersom man i de flesta fall har en betydligt mer utvecklad relation till den man pratar med, en intimare relation, samt att man alltid vet exakt vilka som kommer att ta del av den informationen man delar med sig av. På så sätt uppstår inte samma upplevda kränkning av den personliga integriteten som på de andra sociala medierna.

Om vi går tillbaka till Facebook och Instagram så finns där fortfarande betydande skillnad. På Facebook var användningen helt passiv bland våra deltagare, medan flera av dem ändå använde Instagram betydligt mer aktivt. Detta kan på liknande sätt förklaras i och med skillnaden i mängden aktörer, och framförallt vilka typer av aktörer som man är i kontakt med på mediet. Medan kontaktnätet på Facebook består av människor från alla delar av ens sociala nätverk, så är kontakterna på Instagram betydligt mer riktat av ett personligt intresse hos användaren i sig. Detta gör att den sociala kontexten blir mer intim, och skapar en bättre grund för att användare faktiskt ska vilja interagera mer aktivt.

I det här sammanhanget, i vår studie, ser vi dessa konsekvenser ges i uttryck av att man är mest aktiv i mindre chattgrupper och grupper för specifika ändamål på Facebook, eller håller vissa delar av det sociala nätverket på helt andra sociala medier. Beteendet kan också ses som ett sätt att undvika en överlappning av olika delar av ens kontaktnät och därmed en överlappning av informativa normer. Med detta vill vi också påpeka att det framstår som att tidigare förankrade informativa normer som uppstått innan sociala mediers uppkomst fortfarande är i verkan på dessa. Utifrån resultaten av vår studie anser vi att när användare riktar sitt flöde av information genom grupper och olika sociala medier är detta också på grund av informativa normer som redan till viss del existerar mellan olika delar av en användares sociala kontaktnät.

6.1 Metodkritik Ett problem i studien var att fördelningen av citat valda för att stödja det vi kom fram till i resultatet inte var helt jämnt fördelade över deltagarna. Vissa personer fick betydligt större plats med

flera citeringar jämfört med vissa som knappt fick några alls. Detta har mycket att göra med att vi utförde intervjuerna med två deltagare i taget, vilket i vissa fall ledde till att en av deltagarna blev mer dominant i intervjun, medan den andra kommenterade med kortare instämmanden. På grund av detta hade dessa deltagare inte lika mycket bra transkriberingar att citera från. Detta var en risk vi var medvetna om med denna metod, men som vi valde ändå eftersom vi ansåg att fördelarna övervägde nackdelarna. Att föra intervjuerna en och en hade möjligtvis gett mer utförliga svar att citera för alla personer, men enligt oss hade det inte lett till andra resultat än de vi fick fram.

6.2 Framtiden Baserat på resultaten från vår studie är det redan nu klart att användare till viss mån aktivt riktar sitt delande av information inom olika typer grupper. Vilket till viss grad inte tyder på att det något krav att de existerande sociala medierna måste ha någon inblandning i storleken på användarnas kontaktnät. Dock kräver det att dessa, och kommande sociala medier, ger användarna alternativ att skapa egna grupper eller att tillgodose en viss nisch av användarens kontakter. Ett möjligt framtidsscenario skulle exempelvis kunna vara att användarna själva delar upp sig på existerande sociala medier, eller att varje socialt medium har en egen del av marknaden för en viss funktion. Till exempel Facebook för allmän kontakt, Instagram för en mer intimare öppen kontakt med vänner och snapchat för snabb och enkel kontakt med den mest intima kretsen.

Som nämnt i introduktionen är sociala medier bra på att erbjuda sina användare funktioner som andra sociala medier redan gör, så det här borde inte vara något större problem. För att gå vidare på ämnet att de dominerande sociala medierna erbjuder i princip samma nya funktioner som de har “stulit” från varandra, verkar fortfarande användarna dela upp sitt användande mellan medierna. Det är alltså inte funktionerna i sig som delar upp användandet, vi anser istället att det fortfarande är de informativa normerna verkar. Särskilt med avseende på den sociala kontexten och antalet deltagare, alltså kontaktnätet. Därför passar även antagandet att utvecklingen kommer fortsätta så att medierna har olika sociala funktioner.

7. SLUTSATS Sammanfattningsvis visade studiens resultat att det var en klar skillnad i användningen och delandet av information mellan de sociala medierna Facebook, Instagram och Snapchat. Facebook präglas av en mängd informativa normer som strikt bestämmer användningen av mediet, vilket har som konsekvens att många använder de centrala delarna väldigt passivt. De informativa normerna på Snapchat är i jämförelse väldigt lösa och ger upphov

11

till kommunikation på ett mycket mer intimt plan. Instagram kan ses lite som ett mellanting mellan dessa två. Där informationen som delas är av en intimare grad än på Facebook, men som fortfarande behåller de strikta normerna om att man måste se bra ut i ens kontakters ögon.

Den främsta anledningen till skillnad i användning av sociala medier var storleken på deltagarnas kontaktnät och visibiliteten på de olika sociala medierna. Om för många eller fel personer riskerar ta del av information som delas kan delad personlig information uppfattas som ett intrång i den personliga integriteten. Detta i sin tur formar informativa normer som dikterar vad som får delas på sociala medier. En annan identifierad följd av ett bredare kontaktnät på ett socialt medium var att det riskerar att göra den underliggande aktiviteten på mediet mer vag. Följaktligen upplevs den sociala kontexten, vars uppbyggnad till stor del grundar sig i en social aktivitet mellan deltagare, som mer diffus. Detta leder i sin tur till mindre aktivt användande av ett socialt medium från användarens sida.

Våra tankar om framtiden kan sammanfattas med att användare av sociala medier kommer på något sätt kommer fortsätta att dela in sitt kontaktnät i grupper, antingen genom att skapa grupper av kontakter på existerande sociala medier eller börja använda nya sociala medier där kontaktnätet består av kontakter med en viss relation till användaren. Sociala medier som önskar att bli stora, eller större, och vill hålla sina användare aktiva måste därav tillgodose detta behov.

8. REFERENSER 1. Banks, L. and Wu, S.F. All Friends Are Not Created Equal: An Interaction Intensity Based Approach to Privacy in Online Social Networks. In International Conference on Computational Science and Engineering, (Vancouver, BC, Canada, 2009), IEEE, 970-974. 2. Bok, S. Secrets: On the Ethics of Concealment and Revelation. Pantheon, New York, 1982. 3. Boyd, D. and Ellison, B, Social Networking Sites: Definition, History, and Scholarship. In Journal of Computer-Mediated Communication, 13 (1), 2007. 210-230. 4. Boyle, S.C., Earle, A.M., LaBrie, J.W. and Ballou, K. Facebook Dethroned: Revealing the more likely social media destinations for college student’s depictions of underage drinking. In Addictive Behaviours, 65, 2017. 63-67.

5. Chaffey, D. Global social media research summary 2017, Statistics of Social Media usage 2017. Retrieved May 10, 2017, from Smart Insights: http://www.smartinsights.com/social-media-marketing/social-media-strategy/new-global-social-media-research/ 6. Facebook, Products, Description of the different components of Facebook. Retrieved May 1, 2017, from Facebook: https://newsroom.fb.com/products/

7. Fried, C. An Anatomy of Values, Harvard University Press, Cambridge, 1970.

8. Gerstein, R.S. Intimacy and Privacy. in Ethics, 89 (1), 1978. 76–81.

9. Gill, P., Stewart, K., Treasure, E. and Chadwick, B. Methods of data collection in qualitative research: interviews and focus groups. In British Dental Journal, 204 (6), 2008. 291-295. 10. Greenwood, S., Perrin, A. and Duggan, M. Social media update 2016, Statistics of Social Media usage 2016. Retrieved May 10, 2017, from Pew Research Center: http://www.pewinternet.org/2016/11/11/social-media-update-2016/

11. Gunn, S.E. and Thumin, N. Socializing and Self-Representation Online: Exploring Facebook. In Observatorio, 6 (1), 2012.

12. Hylander, I. Fokusgrupper som kvalitativ datainsamlingsmetod, information about performing focus groups. Retrieved March 16, 2017, from Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:254017/FULLTEXT01.pdf

13. Instagram, Navigera i appen, Description of how to navigate the application. Retrieved May 1, 2017, from Instagram: https://help.instagram.com/371306456286878

14. Jamieson, L. Intimacy as a Concept: Explaining Social Change in the Context of Globalisation or Another Form of Ethnocentirism? In Sociological Research Online, 16 (4), 2011. 15. Joinson, A.N. Reips, U.D. Buchanan, T. and Schofield, C.B.P. Privacy, Trust, and Self-Disclosure Online. In Human-Computer Interaction, 25 (1), 2010. 1-24. 16. Kofoed, J. and Larsen, M.C. A snap of intimacy: Photo-sharing practices among young people on social media. In First Monday, 21 (11), 2016. 17. Lantz, A. Intervjumetodik. Studentlitteratur AB, Lund, 2008.

12

18. Lapinski, M.K. and Rimal, R.N. An explication of social norms. In Communication theory, 15 (2), 2005. 127-147.

19. Mamiit, A. Instagram continues to copy Snapchat: Instagram stories launches stickers like snapchat geofilters, information about the copying of functions between the social medias. Retrieved May 3, 2016, from Tech Times: http://www.techtimes.com/articles/189595/20161221/instagram-continues-to-copy-snapchat-instagram-stories-launches-stickers-like-snapchat-geofilters.htm

20. Marder, B., Joinson, A. and Shankar, A. Every post you make, every pic you take, I’ll be watching you: Behind social spheres on Facebook. In 45th Hawaii International Conference on System Sciences, (Hawaii, USA, 2012), IEEE, 859-868. 21. Moore, A. Privacy: Its Meaning and Value. In American Philosophical Quarterly, 40 (3), 2003. 215–227. 22. Naser, J.Z. and Cohen, S.R. Mamma, sluta kommentera på min instagram - du förstör min image, Department of Strategic Communication. Retrieved March 7, 2017, from Lunds Universitet: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/5466884 23. Nissenbaum, H. Privacy in Context: Technology, Policy, and the Integrity of Social Life. Stanford University Press, Stanford, California, 2010. 24. Pierce, D. Facebook camera means snapping is officially the future. Retrieved May 3, 2017, from Wired: https://www.wired.com/2017/03/facebook-camera-means-snapping-officially-future/ 25. Preece, J., Sharp, H. and Rogers, Y. Interaction Design: Beyond Human-computer interaction 4th Edition, WILEY, Hoboken, New Jersey, 2015. 26. Rachels, J. “Why Privacy is Important”, Philosophy and Public Affairs, 1975, 4: 323–33

27. Schoeman, F.D. Philosophical Dimensions of Privacy: An Anthology, Cambridge University Press, Cambridge, 1984

28. Shi, P., Xu, P. and Chen, Y. Using Contextual Integrity to Examine Interpersonal Information Boundary on Social Network Sites. In Proceedings of the SIGCHI Conference on Human Factors in Computing Systems, (Paris, France, 2013), ACM, 35-38.

29. Slind, T. and Urbanova, M. Successful Personal Branding on Social Media. Retrieved March 7, 2017, from Lunds Universitet: https://lup.lub.lu.se/student-papers/search/publication/8877307

30. Thomsson, H. Reflexiva Intervjuer, Studentlitteratur AB, Lund, 2010.

31. Tu, C-H. The relationship between social presence and online privacy, The Internet and Higher Education, 5 (4), 2002. 293-318.

32. Westin, A. Privacy and Freedom, Atheneum, New York, 1967.

13

www.kth.se