Sörmlands Sparkbank

Årsredovisning

2012

VD-kommentar .............................................................................. 4 Förvaltningsberättelse ................................................................... 14 Fem år i sammandrag ................................................................. 22 Resultaträkning ............................................................................... 26 Balansräkning ................................................................................ 28 Rapport förändringar i eget kapital .......................................... 30 Kassaflödesanalys ........................................................................ 31 Redovisningsprinciper och noter .............................................. 34 Noter resultaträkning ................................................................... 61 Noter balansräkning .................................................................... 71 Övriga upplysningar ....................................................................... 78 Kapitaltäckning ................................................................................ 83 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen ........ 86 Underskrifter ....................................................................................... 87 Revisionsberättelse .......................................................... 88 Styrelse ........................................................................... 90 Affärsledning ................................................................................... 92 Bolagsstyrning ................................................................................. 94 Utgående mandatperioder ............................................................. 96 Huvudmän ........................................................................................ 96 Lokalstyrelser och revisorer ........................................................ 98 Offentliggörande av uppgifter om ersättningar ........................ 99

Innehåll

Grafisk form, fotografering och produktion: bybloo.se – 2013 Diagram sid 4-7 Reuters EcoWin

Försämrad omvärldskonjunktur – men stabilisering på finansmarknaderna

Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned

av omfattande budgetbesparningar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 2012.

Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan.

En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en

kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en

tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få ekonomier där tillväxten tog fart

under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan

2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den

amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att dagens låga styrränta på 0,25% kommer att vara bestående

så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8%). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot

4 VD-kommentar

Pro

cent

Kvartalsvis svensk BNP-tillväxt, årlig procentuell förändringRänteutvecklingen i Sverige

BörsutvecklingenDen svenska kronan gentemot dollarn och euron

Riksbankens styrränta

EUR/SEK

USD/SEK

Stockholmsbörsen

Nasdaq

12

11

10

9

8

7

6

5

180

170

160

150

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

-7,5

7

6

5

4

3

2

1

0 Pro

cent

uell

förä

ndrin

gIn

dex

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

3-månaders statsskuldväxel

Globalt börsindex (MSCI)

10-årig statsobligation

6,5% som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0%

förra året jämfört med 3,6% år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna.

Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att euro-

krisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till

krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahands-

marknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det

gäller i synnerhet länderna i södra Europa. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men

de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det så kallade budgetstupet.

Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora

underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden,

stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser.

Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och

fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver.

5VD-kommentar

Pro

cent




EUR/SEK

USD/SEK

Stockholmsbörsen

Nasdaq

12

11

10

9

8

7

6

5

180

170

160

150

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

-7,5

7

6

5

4

3

2

1

0 Pro

cent

uell

förä

ndrin

gIn

dex

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012




6

Kraftig inbromsning i svensk ekonomi

Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av

2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att eko-

nomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Vi bedömer att den svenska ekonomin

växte med drygt 1% under fjolåret jämfört med närmare 4% år 2011. Det är framför allt exportindustrin som

har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den

svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta

gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit för svenska tillgångar på finansmark-

naderna, vilket stärkte den svenska kronan. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram

till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda

placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av 2012.

VD-kommentar

Pro

cent




EUR/SEK

USD/SEK

Stockholmsbörsen

Nasdaq

12

11

10

9

8

7

6

5

180

170

160

150

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

-7,5

7

6

5

4

3

2

1

0 Pro

cent

uell

förä

ndrin

gIn

dex

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012




VD-kommentar

En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att

arbetslösheten kommer att stiga till över 8% av arbetskraften under innevarande år. Hushållen har samtidigt

blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga

inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts

av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att skjutas på framtiden. Omslaget i

konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan

med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0% i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under

Rikbankens inflationsmål på 2,0% och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk

penningpolitik framöver.

7

Pro

cent




EUR/SEK

USD/SEK

Stockholmsbörsen

Nasdaq

12

11

10

9

8

7

6

5

180

170

160

150

140

130

120

110

100

90

80

70

60

50

10,0

7,5

5,0

2,5

0,0

-2,5

-5,0

-7,5

7

6

5

4

3

2

1

0 Pro

cent

uell

förä

ndrin

gIn

dex

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012




8 VD-kommentar

Det lokala perspektivetSedan finanskrisen för snart fyra år sedan har branschens förutsätt-

ningar förändrats i grunden. I tillägg till det har sedan såväl den

statsfinansiella krisen i Europa som en snabbt avsvalnande konjunktur

inneburit behov av en ökad beredskap inför framtiden.

I Sörmland kunde vi konstatera en snabb uppbromsning av konjunk-

turen under hösten som ledde till viss oro och då framför allt i den

återstående industrisektorn. Orderböcker minskade, varsel lades etc.

Redan en månad in på 2013 ser dock läget något ljusare ut då till

exempel inte alla varsel har effektuerats och ljusningar kan skönjas

i en ökad efterfrågan. Vi har inte heller sett någon ökning av antalet

konkurser i vår lokala omvärld.

Alltjämt har delar av lantbrukssektorn fortsatta utmaningar, främst inom

djurhållning och mjölkproduktion, medan växtodlarna har fått se ökade

priser och efterfrågan under året.

Vi väntar oss ingen avvikande utveckling i vår region jämfört med riket

i övrigt, med undantag för Nyköping där tillväxten och befolknings-

ökningen väntas ligga över riksgenomsnittet.

Agenda 2014 Sörmlands Sparbanks utveckling de senaste åren har präglats av

aktiviteter för att stärka sparbanken inför befintliga och kommande

utmaningar. Bland aktiviteterna kan särskilt nämnas åtgärder för att

stärka lönsamheten, sänka och anpassa risken i sparbankens balans-

räkning samt säkerställa anpassning till nya regelverk vad avser såväl

kapital-, likviditets- och styrningsfrågor. Dessa aktiviteter kommer

fortsatt att vara i fokus, men balanseras upp med mer affärsorienterade

frågor.

9VD-kommentar

Det finansiella klimatet i världen är, som ovan beskrivits, fortsatt bekymmersamt och vi kan räkna med turbulens

även under 2013. Oroliga börser, stagnerande bostadsmarknad, svagare konjunktur med åtföljande stigande

arbetslöshet ligger nog tyvärr i förväntningarna, även om kanske botten kan skönjas. Vi räknar med fortsatt låga

räntor under inledningen av 2013. Möjligen kan vi få se en vändning uppåt vad avser såväl räntor som inflation

under de andra halvåret.

Den mycket snabba teknologiska utvecklingen medför nya kundmönster och möjlighet till relationsskapande via

sociala medier etc. Nya betalningssystem växer fram som möjliggör fortsatt neddragning av kontanter samtidigt

som vår kortaffär blir utsatt för starkare konkurrens. 2013 blir sannolikt det år då mobila betalningar på allvar

slår igenom. Kontantmängden väntas fortsatt minska och bankernas infrastruktur anpassas genom exempelvis

nedlagda kontor, prissättning på kontanttransaktioner etc.

Vårt uppdragVårt huvudsakliga uppdrag – sedan 1832 – är att långsiktigt bedriva bank i verksamhetsområdet och att verka

för våra kunders ökade förutsättningar till välstånd, trygghet och god ekonomi.

Till den delen av uppdraget hör bankens dagliga verksamhet, säkerställa att sparbanken finns tillgängliga för

sina kunder och deras behov. Att risker tas och hanteras så det inte äventyrar sparbanken, men samtidigt

tillgodoser behovet av krediter etc. Att produkter och tjänster är så utformade att de väl fyller marknadens och

det lokala behovet samt att priser och service står i paritet med erbjudandet.

I tillägg till detta ska sparbanken aktivt bidra till den lokala omvärldens utveckling, välstånd och tillväxt. Hit hör

också det aktiva samhällsuppdraget. Att delta i den lokala debatten, engagera sig i samhällsfrågor, utvecklings-

frågor samt bidra med resurser till föreningsliv och andra lokala organisationer.

Under 2012 gick verksamheten till många delar som förväntat eller bättre. Såväl räntenetto, finansförvaltning

som kostnadsutveckling och kreditförluster utvecklades på ett bra sätt och bidrog till att Sörmlands Sparbank

gjorde det bästa resultatet någonsin med drygt 186 mkr efter kreditförluster.

Vi nådde fyra av sex huvudmål och volymökningen under året var något över våra förväntningar avseende

såväl in- som utlåning.

10 VD-kommentar

2013Efter ett rekordår är Sörmlands Sparbank starkare vad avser kapitalsituation, likviditet samt intjäning. Lönsam-

hetsfokus under några år har medfört en anpassning av kostnadssidan, där särskilt bemanningsfrågan bidragit

samtidigt som flera interna effektivitetsprojekt bedrivits.

På intäktssidan har framför allt räntenettot utvecklats på ett positivt sätt under senare år, främst på grund av

en ändrad prissättning av affären. Kreditsidan präglas numera av en betydligt starkare koppling mellan pris

i förhållande till bedömd risk. Därutöver har kapitalkostnaderna fått ett ökat och motiverat genomslag i såväl

boende- som företagsaffären.

Utmaningarna Det är fortfarande relevant att tala om att vi i huvudsak möter kunderna i två olika situationer. Vi kallar det

”transaktion” när kunden på eget initiativ löser ett känt och återkommande behov med låg kompetensöverföring.

Denna skiljer sig från den ”kritiska händelsen”, där kunden önskar lösa ett behov som är mera okänt och kom-

plext till sin natur. Den kritiska händelsen innehåller också i regel ett stort mått av kompetensöverföring. För

transaktionerna är vår strategi att klara hygienfaktorerna samtidigt som effektivitet, skalfördelar och kostnader är

utmaningarna. Vad avser de kritiska händelserna är kompetensen avgörande. Att kunna överföra vår kompetens

och konsistent motsvara eller överträffa kundernas förväntningar har aldrig varit viktigare.

I en värld där transparensen aldrig varit större, där konkurrensen skärps, allt mer går att utföra på nätet eller

på distans och villkor kan jämföras sekundsnabbt – där växer varumärkets betydelse. Kunderna kommer i allt

högre grad att vara kund hos den aktör man ”gillar”. Vi måste vara omtyckta av våra kunder. Att leva efter våra

värderingar, att förstärka samt kommunicera det vi gör är avgörande för vår fortsatta framgång.

Vi kommer även under 2013 prioritera aktiviteter för att fortsatt stärka Sörmlands Sparbanks lönsamhet med

bland annat ett fokuserat arbete på neddragning av kontanter, där särskilt överläggning av våra ATM:er samt pris-

sättning av kontanttransaktioner kan nämnas tillsammans med en stark satsning på mobila betalningar. Vi kommer

också fortlöpande att anpassa våra mötesplatser för att ha rätt resurser på rätt ställen. Under 2013 innebär detta

exempelvis en översyn av vår närvaro i Nyköping.

11VD-kommentar

Vi kommer fortsatt att arbeta med en aktiv utvärdering av all in- och outsourcing samt ständigt söka samarbeten

och synergier för att uppnå skalfördelar.

Kompetens- och bemanningsfrågorna blir allt viktigare i en starkt föränderlig omvärld. Då vi har genomfört ett

omfattande generationsskifte behöver vi dels genomföra riktade insatser för viss nyckelkompetens, dels generellt

förstärka spar- och pensionskompetensen. Under 2013 ska vi också anpassa oss till den förändrade licensie-

ringsstruktur som Swedsec infört under året.

I en tid då vi träffar allt färre av våra kunder över bankdisk blir vår proaktivitet och förmåga att transportera vårt

erbjudande, kompetens och tjänsteinnehåll över till andra mötesplatser, avgörande. Proaktivitet och förmåga att

ta kontakt med de viktigaste kunderna kommer därför under året att vara i starkt fokus, vilket också avspeglar

sig i sparbankens huvudmål.

Tillväxten i affären kommer koncentrerat att ske till sparområdet där inlåningen och nettosparande i fonder är

särskilt framträdande. Även pensionsområdet för privatpersoner och företagare är särskilt intressant ur affärs-

synvinkel. Bland tillväxtsegment kan särskilt framhållas segmenten Premium och Guldeken där en offensiv

satsning fortsätter.

Vi kommer att utveckla och fördjupa samarbetet med de strategiska partners vi har. Särskilt samarbetet med

Swedbank är av avgörande betydelse för sparbankens möjlighet att hålla nere kostnaderna och ge medarbe-

tarna goda förutsättningar för systemstöd i det dagliga arbetet. Indecap, Sveland, Folksam, Sparbankernas

Försäkring AB och Sparbankernas Kort AB är andra viktiga samarbeten med stark lönsamhetspåverkan och vi

intar även i dessa samarbeten en offensiv och deltagande hållning.

Sörmlands Sparbank genomförde under 2012 en screening av vårt regelverk avseende intern styrning och kon-

troll med hjälp av en extern konsultfirma. Under 2013 kommer en implementering att ta vid för att förbättra och

förstärka systemet för att säkerställa att vi uppfyller kommande regelverk. Det innehåller dels nyrekryteringar och

förstärkning av vår organisation, dels en hel del strukturella och innehållsmässiga förändringar.

12 VD-kommentar

SammanfattningsvisVi räknar med en måttlig volymtillväxt under året där tillväxten på kreditsidan framförallt beror på omläggning

av hypotekskrediter. Räntenettot väntas sjunka medan provisionsnettot är relativt stabilt med något lägre hypo-

teksprovisioner beroende på nämnd omläggning.

På kostnadssidan kan nämnas satsningen på Nyköping samt den ovan beskrivna anpassningen av riskorgani-

sationen. Dessa kostnader får beskrivas som poster av engångsnatur. Bortsett från dessa är kostnadsmassan

i reala termer lägre 2013 än 2012.

Finansverksamheten bedrivs numera med låg risk och förväntas avkasta 1,0% över riskfri ränta, vilket är klart

lägre än det mycket goda året 2012.

Vi fortsätter varumärkesarbetet med en fortsatt stark tonvikt på ungdomssatsningar och där begreppet ”skicka

vidare” fortsatt kommuniceras för att ge det en tydligare innebörd under året.

Katrineholm i februari 2013

Sörmlands Sparbank

Joacim LindgrenVD

13VD-kommentar

14

FörvaltningsberättelseStyrelsen för Sörmlands Sparbank (organisationsnummer 516401-9639) avger härmed årsredovisning för spar-

bankens verksamhet 2012, sparbankens 22:a verksamhetsår.

Allmänt om verksamhetenSörmlands Sparbanks verksamhetsområde omfattar Flens, Katrineholms, Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers

kommuner. Sörmlands Sparbank tillhandahåller in- och utlåningstjänster och verksamhet som har samband

därmed, varav kan nämnas: ställande av garantier, arbitragerörelse, betalningsförmedling, notariatverksamhet,

värdepappersrörelse, förvaring, rembursverksamhet, resevalutarörelse, förmedling av köp och försäljning av

fastigheter, ekonomisk rådgivning, förmedling av försäkringar samt pensionssparrörelse.

KontorsnätVid årets slut var Sörmlands Sparbank representerad på följande orter: Flen, Katrineholm, Malmköping,

Nyköping, Oxelösund och Vingåker.

MarknadSörmlands Sparbanks erhöll i slutet på 2011 priset som ”Årets Folkbildare” av tidningen Privata Affärer. En

utnämning som vi flitigt använde för att stärka varumärket under 2012. En ny film togs fram, vilken visades på

TV och bio där den till ett flygplan vikta hundralappen lyftes fram som symbol. En symbol för sparbankens sär-

skiljande egenskaper med fokus på samhällsengagemanget – att vi är en sparbank som ”Skickar vidare”. I våra

mötesrum på kontoren finns det nu ett litet modellplan som en påminnare om detta för medarbetare och kunder.

Den 5 oktober var det stort tårtkalas i Nyköping då vi firade att den äldsta delen av sparbanken startades för

180 år sedan.

Sparbankens närvaro i de digitala kanalerna har under året förstärkts betydligt. Ett antal lyckosamma lanseringar

har genomförts av vilka kan nämnas en ny Mobil Internetbank och Ipadbanken. Antalet kunder som har lad-

dat ner dessa tjänster uppgick till 16.700 st respektive 1.700 st. En signal om hur ny teknik anammas väldigt

snabbt hos våra kunder. Swish, en ny betalningstjänst mellan privatpersoner via mobiltelefonen, lanserades

också under hösten.

Förvaltningsberättelse

15Förvaltningsberättelse

Arbetet med att utveckla en ny hemsida fortsatte under året och kommer att lanseras i början av 2013.

Sparbankens närvaro på Facebook fortsatte att utvecklas positivt och det var vid årsskiftet cirka 8.400 personer

som gillar och följer oss där. En dryg fördubbling jämfört med ingången på 2012. Genom Facebook kan vi

berätta om många av de positiva särskiljande aktiviteter sparbanken genomför och som stärker vårt varumärke.

För att visualisera och levandegöra våra erbjudanden har flera filmer spelats in och dessa finns att se på

YouTube. Enkla och informativa filmer om till exempel Sveland Sakförsäkring och Premium.

På Världsmiljödagen den 5 juni lanserades Miljöjakten som bygger på att man laddar ner en app till sin smarta

telefon. Under Miljöjakten samlades poäng genom olika aktiviteter. Poängen omvandlades därefter till pengar

och blev sparbankens bidrag till olika miljöprojekt.

Under hösten återupptogs efter några års uppehåll ”Stora Tillväxtdagen” på Hedenlunda. En lyckad aktivitet för

lokala beslutsfattare, intressenter och näringsidkare med temat ”Utmaningen i de digitala kanalerna”

Sörmlands Sparbank medverkade under året i en satsning för att utveckla företagandet i Sörmland genom

bildandet av Sörmlandsfonden. Bakgrunden till Sörmlandsfonden är de tydliga problem som uppstod under

krisåren 2008-2009 då det saknades privat, riskvilligt kapital.

Som en del i våra allmännyttiga satsningar fortsatte vi med aktiviteter för att minska ungdomsarbetslösheten.

Vi genomförde även 2012 ”Ung entreprenör” där drygt 20 ungdomar under sommaren drev egna företag.

Mikrofinansiering Ung lanserades. En låneform för ungdomar upp till 25 år som startar eget företag. Lån på upp

till 250.000 kronor kan beviljas under vissa förutsättningar.

För gymnasielever som driver ett så kallat UF-företag i riksorganisationen Ung Företagsamhets regi, finns spar-

bankens UF-paket. Ett paket av de bastjänster som behövs för företagare, där priset sattes till 0 kr och där nu

även den unika tjänsten e-bokföring ingår.

Kunskapsdagarna med 1.240 medverkande sjundeklassare genomfördes 2012 för åttonde gången. Vi samlar

eleverna till en klasstävling, där målet är att öka samhörigheten när många elever kommit till en ny grupp.

Utveckling av våra kunderbjudanden fortsatte under året där bland annat erbjuda alla våra Ekenkunder en

ekonomisk genomgång.

Tillsammans med lokala företrädare för handeln, Svensk Handel, Polisen och Securitas genomfördes under

året aktiviteter för att skapa ett tryggare samhälle genom minskad kontanthantering och ökad kortanvändning.

Vårt privatkundserbjudande Premium lockade många nya kunder och målen med nya Premiumkunder uppnåddes.

16 Förvaltningsberättelse

I Premium ingår många mervärden, som till exempel en personlig Licensierad Rådgivare och Premiumkortet

med conciergeservice. En tjänst som hjälper dig med att boka aktiviteter när du är ute och reser eller pla-

nera och boka inför kommande resor. Vi ändrade även prissättning i Kundtjänst vilket innebär att man som

Premiumkund, i princip, slipper alla andra avgifter än priset för Premium, 89 kronor per månad.

Guldeken, för de mer aktiva placeringsinriktade kunderna, fortsätter att locka nya kunder. Under hösten genom-

fördes en mycket uppskattad resa till Sydostasien och Mekongdeltat.

I år gick våra mycket uppskattade seniorresor till Borgholm och Prag där totalt 170 glada kunder reste med oss.

Vårt företagserbjudande under namnet ”Bättre affärer”, är fortsatt en framgång. Erbjudande består av tjänster

som underlättar vardagen för småföretagaren, ett nyhetsbrev och ett servicelöfte. Även för Bättre Affärer upp-

fylldes årsmålet i nyrekrytering av kunder.

Kundernas intresse för trygga placeringar fortsatte under året, där placeringsformen fastränteinlåning lockade

många. För de mer aktiva kunderna lanserades det så kallade Investeringssparkontot, ISK. En sparform som

innebär en schablonbeskattning, men ingen reavinstbeskattning. Vi gjorde en mycket lyckosam lansering i början

på året och antalet öppnade konton överträffade uppsatta mål.

Bolånemarknaden visade under året en lägre aktivitetsnivå än tidigare år i och med den vikande konjunkturen.

På grund av högre upplåningskostnader för belåningsgrader över 60,0% planeras nu för att bolån överstigande

60,0% kommer att tillhandahållas genom sparbankens egen balansräkning. Genom detta kommer lönsamheten

att förbättras samtidigt som kunderbjudandet stärks. Vi kommer att kunna erbjuda bolån med bunden ränta upp

till 85,0% belåningsgrad. På helårsbasis utvecklades bolåneaffären i linje med förväntningarna.

Utvecklingen av vårt samarbete med Fastighetsbyrån har fortsatt att utvecklas positivt, speciellt i regionen KFV,

Katrineholm, Flen och Vingåker.

Under november kunde vi återinviga vårt kontor i Malmköping efter omfattande renovering och anpassning av

lokalerna. I slutet av året gavs lite extra ljus till våra kontor genom nyinförskaffad julbelysning på våra kontor.


Finansiella riskerI Sörmlands Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker,

finansiella risker och operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sörmlands Sparbanks styrelse, som är ytterst ansvarig för

verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för kreditgivning,

finansförvaltning och sparbankens verksamhet i sin helhet.

I slutet av 2012 inledde Sörmlands Sparbank arbetet med en översyn av såväl sparbankens organisation för

intern styrning och kontroll som interna regelverk. Arbetet bedrivs tillsammans med externa konsulter. Syftet med

projektet är bland annat att säkerställa att Sörmlands Sparbank uppfyller kraven enligt det kommande regelverket

GL 44 (European Guidelines on Internal Governance). Direktivet utfärdas av EBA (European Banking Authority).

Det nya regelverket kan förväntas införas någon gång under 2013. Regelverket förväntas ersätta FFFS 2005:1

(Finansinspektionens Allmänna råd om intern styrning och kontroll i finansiella företag).

Sörmlands Sparbank utvärderar kvartalsvis sitt kapitalbehov i förhållande till de risker sparbanken kan utsättas

för. Utvärderingen sker utifrån ett metoddokument som årligen antas av sparbankens styrelse. Metoddokumentet

har under 2012 varit föremål för granskning av såväl Finansinspektionen som sparbankens internrevisorer och

resulterade inte i några materiella synpunkter. Utvärderingen har visat att sparbankens kapitalbas väl täcker

externa och interna krav.

Redogörelse för finansiella risker och hur dessa hanteras lämnas i not 3.

Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställningAffärsvolym

Sparbankens affärsvolym hade en positiv utveckling under 2012. Affärsvolymen uppgick vid årets utgång till

32.826 mkr, vilket motsvarade en ökning med 1.367 mkr eller 4,3%. Det var främst posterna in- respektive

utlåning som bidrog till ökningen under det gångna verksamhetsåret.


SparandeIn- och upplåning från allmänheten ökade under året med 696 mkr (motsvarande 8,7%) och uppgår därmed

till 8.726 mkr.

Kundernas volymer i det långsiktiga sparandet (fonder, försäkring inklusive PPM) uppgick vid årets utgång

till 6.245 mkr, vilket motsvarade en ökning med 449 mkr. Ökningen förklaras främst av positiva värdeföränd-

ringar på innehaven. Antalet anslutna kunder till PPM-förvaltningen, via det oberoende fondförvaltningsföretaget

Indecap, ökade under året från 6.327 st till 6.444 st. Den förvaltade PPM-volymen uppgick vid årets utgång till

cirka 550 mkr (497 mkr).

Inbetalda premier i kapital- och pensionsförsäkringar via Swedbank uppgick under året till 194 mkr. Utflödet

för motsvarande period uppgick till 202 mkr. En betydande del av utflödet utgjordes av byten från kapitalför-

säkringar till det nya Investeringssparkontot (ISK). Kundernas totala förmögenhetsvärde avseende kapital- och

pensionsförsäkringar via Swedbank uppgick vid årets slut till 1.563 mkr (1.448 mkr). Det totala förmögenhets-

värdet i ISK uppgick vid årsskiftet till cirka 200 mkr och totalt har det under året öppnats 1.032 st ISK-konton.

Försäljningen av strukturerade produkter (aktieindexobligationer med mera), vilka huvudsakligen har emitterats

av Swedbank uppgick under året till 147 mkr (133 mkr).

UtlåningEfter avdrag för befarade kreditförluster uppgick den totala utlåningen till allmänheten per årsskiftet till 7.045 mkr,

vilket innebär en ökning med 588 mkr, eller 9,1% jämfört med föregående år.

Årets kreditförluster (netto) uppgick till 1 mkr (0 mkr). Sparbanken hade således (netto) återföringar under 2012.

Sörmlands Sparbank har sedan länge ett nära samarbete med Swedbank Hypotek för finansiering av bottenlån till

fastigheter. Vid utgången av 2012 har sparbanken förmedlat fastighetslån på totalt 7.781 mkr (7.800 mkr), vilket

motsvarar en minskning med 19 mkr, eller 0,2%, jämfört med föregående år. En större del av bolånekrediterna

har under 2012 istället finansierats via den egna balansräkningen.

LikviditetPrimärlikviditeten, kassa och banktillgodohavanden, uppgick vid årets slut 1.796 mkr (1.420 mkr).


Sparbankens resultatRörelseresultatet för verksamhetsåret uppgick till 187 mkr (98).

Räntenettot uppgick till 220 mkr (211), vilket motsvarar en ökning med 4,3%. Ökningen förklaras främst av

ökade utlåningsvolymer.

Utdelningarna uppgick till 36 mkr (23), varav 30 mkr avsåg utdelning i Swedbank (19). Provisionsnettot ökade

till 125 mkr (124). Allmänt kan sägas att de värdepappersrelaterade intäkterna fortsätter att sjunka, medan

provisionsintäkterna avseende betalningsförmedling samt utlåning ökar något.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner utgörs bland annat av resultatet från sparbankens aktivt förvaltade

finansportfölj. Avkastningen i portföljen uppgick under 2012 till 5,84% (0,43%). Noterbart är att avkastningen i

finansportföljen påverkar ränteintäkter, utdelningar samt nettoresultat finansiella transaktioner. Nettoresultat av

finansiella transaktioner (realiserade resp orealiserade värdeförändringar) uppgick till 50 mkr (- 7). I nettoresultatet

ingår ett realisationsresultat på 10 mkr avseende avvecklingen av FSR Holding.

Övriga rörelseintäkter uppgick till 4 mkr (5) och avser huvudsakligen externa hyresintäkter från de av sparbanken

ägda fastigheterna.

De allmänna administrationskostnaderna uppgick till totalt till 221 mkr (230) och utgörs av följande poster: personal-

kostnader 132 mkr (137), IT-kostnader 36 mkr (40), lokal- och fastighetskostnader 19 mkr (17), revisions- och

konsulttjänster 6 mkr (5), portokostnader 2 mkr (2) samt övriga allmänna administrationskostnader 26 mkr (29).

Årets av- och nedskrivningar på immateriella och materiella tillgångar uppgick till 11 mkr (11).

De övriga rörelsekostnaderna uppgick till 16 mkr (16) och utgörs främst av marknadsföringskostnader, bransch-

och tillsynsavgifter, försäkringskostnader samt kostnader avseende larm och bevakning.

Årets kreditförluster, netto, uppgick till 1 mkr (0).

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningenPrinciper och processer för ersättningar och förmåner till ledningen framgår av not 10.


Förväntningar avseende den framtida utvecklingenVi bedömer att resultatet för 2013 kommer att bli sämre än vad som var fallet för 2012. Orsakerna till denna

bedömning är flera. Vi tror att vi kommer att få se ett sjunkande räntenetto under det kommande verksamhets-

året, vilket främst förklaras av sjunkande marknadsräntor samt lägre marginaler.

Vi förväntar oss ett klart lägre resultat i sparbankens finansförvaltning under 2013. Risknivån i portföljen kommer

att dras ned ytterligare framöver, vilket förklaras av en långsiktig anpassning till framtida regelverk avseende krav

på en likviditetsreserv. Vi bedömer att avkastningen i sparbankens finansförvaltning kommer att uppgå till cirka

3,50%, vilket då är klart lägre än utfallet för 2012. I 2012 års nettoresultat ingick dessutom ett realisations resultat

på cirka 10 mkr avseende FSR Holding. Vi ser inte att några liknande poster kommer att uppstå under 2013.

Utdelningarna förväntas öka kraftigt. Enligt aktuellt utdelningsförslag kommer Swedbank-aktien ge en utdelning

på 9,90 kronor per aktie (5,30).

När det gäller kostnadssidan (exklusive kreditförluster) förväntas dessa öka något under det kommande året,

vilket förklaras av vissa satsningar av engångskaraktär (vissa ombyggnationsarbeten avseende sparbankshuset

i Nyköping).

Vi bedömer att kreditförlusterna kommer att hamna på en högre nivå under det kommande verksamhetsåret.

Storleken på dessa är dock givetvis mycket svårbedömda.

Sammantaget innebär ovanstående att vi bedömer att 2013 års rörelseresultat kommer att hamna i intervallet

125-145 mkr.

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut

Sörmlands Sparbanks aktieinnehav i Swedbank AB uppgick vid årets ingång till 3.038.500 st A-aktier respektive

2.711.000 st preferensaktier. Den orealiserade värdeförändringen på innehavet uppgick till cirka 202 mkr. Under

året förvärvades ytterligare 88.500 st A-aktier och innehavet uppgick därmed vid årets utgång till 3.127.000 st

A-aktier respektive 2.711.000 preferensaktier. Det totala värdet på innehavet uppgick per den 31 december

2012 till cirka 741 mkr (varav orealiserad värdeförändring cirka 421 mkr).

Under 2012 avvecklades det av Sörmlands Sparbank delägda (10,0%) bolaget FSR Holding. Bolagets tillgångar

utgjordes i allt väsentligt av Swedbank-aktier. Försäljningen har påverkat årets resultat med cirka 10 mkr.

21

Information om icke-finansiella resultatindikatorerSörmlands Sparbank är miljöcertifierade enligt ISO 14001 sedan 2005. Under 2011 genomfördes en revision för

omcertifiering, varvid ett beslut om förlängd certifiering erhölls. Beslutet gäller till den 5 juli 2014.

Sparbankens Miljöpolicy, vilken antas av sparbankens styrelse, nämner att sparbanken ska:

- minska sin egen direkta miljöpåverkan och arbeta för en ständig förbättring,

- ta miljöhänsyn i sin kreditgivning,

- utbilda och uppmuntra sin egen personal till ett naturligt miljötänkande samt

- ta miljöhänsyn vid inköp och val av leverantörer.

För att ytterligare befästa Sörmlands Sparbanks ansvarstagande för miljöfrågor etablerades under 2007, inom

verksamhetsområdet Allmännyttiga ändamål, den så kallade Miljöbanken.

Under 2011 blev även Sörmlands Sparbank certifierade som ett ”Klimatneutralt företag”, vilket innebär att sparban-

ken kompenserar för den koldioxidpåverkan vi orsakar. Under 2012 uppgick Sörmlands Sparbanks klimatkompen-

sation till 19 tkr och inbetalningen avsåg kompensationsprojektet Kikonda Forest Reserve (Uganda).

I slutet av 2008 certifierades Sörmlands Sparbank för Investors in People. En certifiering sker efter en utvärdering

av en auktoriserad examinator. Investors in People är en internationell standard för att förbättra organisationens

resultat genom att utveckla medarbetarna. Investors in People bidrar till att skapa ett ledarskap som uppmuntrar

medarbetarna till ständigt lärande och utveckling, så att det blir en naturlig och integrerad del av verksamheten.

En omcertifiering av Sörmlands Sparbank skedde i början av 2013 och gäller till och med 24 januari 2016.

Vid årets slut var 189 (193) personer tillsvidareanställda i sparbanken, varav 131 kvinnor (69,0%) och 58 män

(31,0%). Därutöver var tio personer tillfälligt anställda vid årsskiftet. Sammanlagt har sju personer nyanställts och

elva personer slutat under året. Totalt var 44 personer deltidsarbetande vid årsskiftet (23,0%).

Förvaltningsberättelse

22 Fem år i sammandrag

2012 2011 2010 2009 2008

Fem år i sammandrag - nyckeltal

Volymutveckling

Affärsvolym, ultimo, mkr 32.826 31.459 31.326 30.537 27.626

- förändring under året, % 4,3 0,4 2,6 10,5 2,0

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital

Soliditet

Beskattat eget kapital +73,7% av obeskattade

reserver i % av balansomslutningen* 17,7 16,1 16,7 15,2 12,8

Kapitaltäckningskvot

Kapitalbas/kapitalkrav 1,95 1,93 1,95 1,48 1,31

Primärkapitalrelation

Primärkapital/kapitalkrav 1,95 1,93 1,95 1,48 1,31

Resultat

Medelränta utlåningen 4,2 4,4 2,9 2,8 5,9

Medelränta inlåningen 1,4 1,4 0,4 0,5 2,9

inklusive kostnad för insättningsgarantin

Räntemarginal

Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO)

minus totala räntekostnader i % av MO exklusive

genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver 1,9 2,0 1,8 1,7 1,8

Placeringsmarginal

Räntenetto i % av MO 2,2 2,2 1,8 1,8 2,3

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig

affärsvolym 1,3 1,1 1,2 1,5 0,8

* Skattesatsen kommer att ändras till 22,0% under 2013

23Fem år i sammandrag

2012 2011 2010 2009 2008

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym 0,6 0,3 0,2 0,3 -0,7

Räntabilitet på eget kapital

Rörelseresultat efter schablonskatt i % av

genomsnittligt eget kapital 7,9 4,7 3,8 5,8 -8,7

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exklusive kreditförluster och

värdeförändring på övertagen egendom i relation

till räntenetto + rörelseintäkter 0,57 0,72 0,80 0,62 1,22

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inklusive kreditförluster och

värdeförändring på övertagen egendom i relation

till räntenetto + rörelseintäkter 0,57 0,72 0,79 0,78 1,22

Osäkra fordringar och kreditförluster

Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra

fordringar brutto 84 84 62 71 47

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till

allmänheten och kreditinstistut (exklusive banker) 0,3 0,4 1,2 0,9 1,3

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning

till allmänheten, kreditinstitut (exklusive banker) 0,0 0,0 0,0 1,2 0,0

Övriga uppgifter

Medelantal anställda 176 180 189 200 206

Antal kontor 7 7 7 8 8

24 Fem år i sammandrag

2012 2011 2010 2009 2008

Resultaträkning - mkrRäntenetto 220 211 166 157 205

Provisioner, netto 125 124 121 116 105

Nettoresultat av finansiella transaktioner 50 -7 70 104 -152

Övriga intäkter 39 28 8 71 59

• Summa intäkter 434 355 365 448 216

Allmänna administrationskostnader -221 -230 -264 -247 -229

Övriga kostnader1 -28 -27 -27 -32 -34

Kreditförluster 1 0 1 -71 -1

• Summa kostnader -248 -257 -290 -350 -263

Nedskrivningar av

finansiella tillgångar 0 0 0 0 -135

• Rörelseresultat 187 98 76 98 -182

Bokslutsdispositioner -39 0 0 0 0

Skatter -31 -23 -6 19 2

• Årets resultat 117 75 69 117 -180

Balansräkning - mkr

Tillgångar

Kassa 57 51 58 88 149

Utlåning till kreditinstitut 1.739 1.369 1.190 1.035 516

Utlåning till allmänheten 7.045 6.457 5.981 6.071 6.040

Räntebärande värdepapper 705 882 921 782 822

Aktier och andelar 1.024 745 744 789 710

Materiella tillgångar 152 160 165 134 142

Övrigt 86 97 124 173 160

• Summa tillgångar 10.808 9.762 9.182 9.072 8.539

1 = Inklusive av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar

25Fem år i sammanndrag

2012 2011 2010 2009 2008

Skulder och eget kapital

Skulder till kreditinstitut 37 31 41 76 94

In- och upplåning från allmänheten 8.726 8.030 7.553 7.555 7.247

Övrigt 94 115 49 50 89

Avsättning för pensioner m m 24 15 10 8 13

• Summa skulder och avsättningar 8.882 8.191 7.653 7.689 7.442

Obeskattade reserver 39 0 0 0 0

Eget kapital 1.887 1.570 1.529 1.383 1.097

• Summa skulder, avsättningar och eget kapital 10.808 9.762 9.182 9.072 8.539

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst

Årets resultat enligt balansräkningen utgör 116.616.953,32 kr

Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande:

– Anslag till allmännyttiga ändamål eller

därmed jämförliga ändamål 11.600.000,00 kr

– Överföring till reservfonden 105.016.953,32 kr

Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,95 (1,93). Sparbankens

ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina

förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det

redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar

med tillhörande bokslutskommentarer.

26 Resultaträkning

Not 2012 2011

Resultaträkning - tkr

Ränteintäkter 335.717 322.839

Räntekostnader -116.191 -112.336

• Räntenetto 4 219.525 210.503

Erhållna utdelningar 5 35.571 23.117

Provisionsintäkter 6 144.651 143.966

Provisionskostnader 7 -19.862 -19.856

Nettoresultat av finansiella transaktioner 8 50.242 -6.930

Övriga rörelseintäkter 9 3.918 4.509

• Summa rörelseintäkter 434.044 355.309

Allmänna administrationskostnader 10 -220.882 -229.920

Av- och nedskrivningar på

immateriella och materiella anläggningstillgångar -11.334 -11.234

Övriga rörelsekostnader 11 -16.438 -16.130

• Summa kostnader före kreditförluster -248.653 -257.284

• Resultat före kreditförluster 185.391 98.025

Kreditförluster netto 12 1.123 192

• Rörelseresultat 186.514 98.217

Bokslutsdispositioner 13 -39.130 0

Skatt på årets resultat 14 -30.767 -23.066

• Årets resultat 116.617 75.151

27Resultaträkning

2012 2011

Rapport över totalresultat - tkr

1 januari – 31 december

Årets resultat 116.617 75.151

Övrigt totalresultat

- Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas 219.317 -27.099

- Förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar

som kan säljas överfört till årets resultat -12.673 0

• Årets övriga totalresultat 206.644 -27.099

• Årets totalresultat 323.261 48.052

28 Balansräkning

Not 2012 2011

Balansräkning - tkr

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden hos centralbanker 57.431 51.218

Utlåning till kreditinstitut 15 1.738.522 1.368.756

Utlåning till allmänheten 16 7.044.683 6.456.828

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 17 705.391 882.142

Aktier och andelar 18 1.023.884 745.380

Immateriella anläggningstillgångar 19 2.474 2.685

Materiella tillgångar 20

- inventarier 18.854 23.344

- byggnader och mark 133.417 136.566

Övriga tillgångar 21 34.934 49.824

Uppskjuten skattefordran 14 3.140 0

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 22 45.566 44.802

• Summa tillgångar 10.808.296 9.761.545

Skulder

Skulder till kreditinstitut 23 37.214 31.162

In- och upplåning från allmänheten 24 8.726.447 8.030.426

Övriga skulder 25 49.366 78.475

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 26 44.571 36.024

Avsättningar

- Uppskjuten skatteskuld 14 378 378

- Övriga avsättningar 27 24.213 14.652

• Summa skulder och avsättningar 8.882.189 8.191.118

Not 2012 2011

Obeskattade reserver 28 39.130 0

Eget kapital

Reservfond 1.344.504 1.276.065

Fond för verkligt värde 425.856 219.212

Årets resultat 116.617 75.151

• Summa eget kapital 1.886.976 1.570.429

• Summa skulder, avsättningar och eget kapital 10.808.296 9.761.545

Poster inom linjen

Ställda säkerheter för egna skulder 29

- Kapitalförsäkring för pensionsåtagande 9.610 9.360

Ansvarsförbindelser 30 125.492 152.108

- Garantier 50.608 68.931

- Övriga ansvarsförbindelser 74.884 83.177

Åtaganden 31 1.563.661 1.784.764

29Balansräkning

30 Rapport förändringar i eget kapital

Rapport förändringar i eget kapital - tkr Fond för Årets Totalt eget

Reservfond verkligt värde resultat kapital

Ingående eget kapital 2011-01-01 1.213.631 246.311 69.334 1.529.276

Årets resultat 0 0 75.151 75.151

Årets övriga totalresultat 0 -27.099 0 -27.099

Vinstdisposition 62.434 0 -62.434 0

Anslag till allmännyttiga ändamål 0 0 -6.900 -6.900

• Utgående eget kapital 2011-12-31 1.276.065 219.212 75.151 1.570.428

Ingående eget kapital 2012-01-01 1.276.065 219.212 75.153 1.570.428

Justering av ingående balans 788 0 0 788

Justerat eget kapital 2012-01-01 1.276.853 219.212 75.153 1.571.216

Årets resultat 0 0 116.617 116.617

Årets övriga totalresultat 0 206.644 0 206.644

• Årets totalresultat 1.276.853 425.856 191.770 1.894.477

Vinstdisposition 67.651 0 -67.651 0

Anslag till allmännyttiga ändamål 0 0 -7.500 -7.500

• Utgående eget kapital 2012-12-31 1.344.504 425.856 116.617 1.886.977

Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som

kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

31Kassaflödesanalys

2012 2011

Kassaflödesanalys - tkr

Den löpande verksamheten

Rörelseresultat (+) 186.514 98.217

Justering för poster som inte ingår i kassaflödet

Förändring av upplupet anskaffningsvärde

Under perioden, netto (+/-) -534 -432

Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) -57.747 29.392

Av-/nedskrivningar (+) 11.334 11.234

Kreditförluster (+) 2.525 11.196

Bokslutsdisposition -39.130 0

Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) -42 -53

Inkomstskatt (-) 30.767 23.066

• Kassaflöde från den löpande verksamheten

före förändringar av rörelsekapital 133.687 172.620

Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital

Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) -577 611 -480.443

Ökning/minskning av värdepapper (+/-) -2.706 25.326

Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) 696.021 477.455

Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) 6.052 -10.020

Förändring av övriga tillgångar (+/-) -70.032 -20.326

Förändring av övriga skulder (+/-) -11.821 69.363

• Kassaflöde från den löpande verksamheten 173.590 233.975

32 Kassaflödesanalys

2012 2011

Investeringsverksamheten

Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) 151.624 250.106

Investering i finansiella tillgångar (-) -8 999 -250.988

Förvärv av immateriella anläggningstillgångar (-) 20 0

Avyttring av materiella tillgångar (+) 120.000 496

Förvärv av materiella tillgångar (-) -3.575 -5.962

• Kassaflöde från investeringsverksamheten 259.070 -6.348

Finansieringsverksamheten

Utbetalt anslag (-) -6.680 -5.151

• Kassaflöde från finansieringsverksamheten -6.680 -5.151

• Årets kassaflöde 425.980 222.476

• Likvida medel vid årets början 1.369.973 1.147.497

• Likvida medel vid årets slut 1.795.953 1.369.973

Följande delkomponenter ingår i likvida medel - tkr

Kassa och tillgodohavanden i centralbanker 57.431 51.218

Utlåning till kreditinstitut 1.277.317 813.628

Kortfristiga placeringar, jämställda med likvida medel 461.205 505.127

• Summa enligt balansräkningen 1.795.953 1.369.973

Kortfristiga placeringar har klassificerats som likvida medel med följande utgångspunkter:

- De har en obetydlig risk för värdefluktuationer

- De kan lätt omvandlas till kassamedel

- De har en löptid om högst tre månader från anskaffningstidpunkten

Erhållna räntor 324.850 308.365

Betalda räntor 96.221 98.920

33

Noteringar:

34 Redovisningsprinciper och noter

Noter till de finansiella rapporterna

1. Uppgifter om sparbankenÅrsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sörmlands Sparbank som är sparbank med säte i

Katrineholm. Adressen till huvudkontoret är Köpmangatan 11, Katrineholm.

2. RedovisningsprinciperÖverensstämmelse med normgivning och lag

Sparbanken tillämpar ÅRKL och Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kredit-

institut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) vid upprättande av sina finansiella rapporter. FFFS 2008:25, så

kallad lagbegränsad IFRS, innebär att International Financial Reporting Standards (IFRS), såsom de godkänts

av EU, är tillämpliga för upprättandet av de finansiella rapporterna, med de begränsningar och tillägg som följer

av RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt FFFS 2008:25.

Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2013. Resultat- och balansräkningen blir

föremål för fastställelse på sparbanksstämman den 16 april 2013.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de

finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av sparbankens finansiella rapporterTillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redo-

visade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt

värde. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella

instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultat-

räkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvalutaSparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

35Redovisningsprinciper och noter

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporternaAtt upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör

bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna

och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena

är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara

rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade

värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika

från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period

ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida

perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Ytterligare information framgår av not 33.

Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRSInga av de IFRS eller IFRIC-tolkningar som för första gången är obligatoriska för det räkneskapsår som började

1 januari 2012 har haft någon väsentlig inverkan på sparbankens resultat- eller balansräkning.

Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpasEtt antal nya eller ändrade IFRS träder i kraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid

upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blev tillämpliga från och med räkenskapsår

2011 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rappor-

terna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på sparbankens finansiella rapporter.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering: IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutgiltiga IFRS

9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella

tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet

anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål

är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapital-

beloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att


tilllämpa ”Fair Value Option” som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med

undantag för värdeförändringar på egetkapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs

att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas

inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.

IASB publicerade även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten

överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella

skulder som frivilligt värderas till verkligt värde enligt den så kallade ”Fair Value Option” ska redovisas. För dessa

skulder ska värdeförändringen delas upp i förändringar som är hänförliga till egen kredivärdighet respektive på

förändringar i referensränta.

Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om

de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.

Utländsk valutaValutakursresultat som uppkommer vid betalning av transaktioner i utländsk valuta och vid omräkning av mone-

tära tillgångar och skulder i utländsk valuta till balansdagens kurs, redovisas i resultaträkningen under posten

Nettoresultat från finansiella transaktioner.

Ränteintäkter/räntekostnader samt utdelningRänteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av

effektivräntemetoden.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av:

- Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektiv-

räntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning.

- Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt

och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna.

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner

(se nedan).

- Kostnader för den statliga insättargarantin (IG) redovisas som en räntekostnad.

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten Erhållna utdelningar när rätten att erhålla betalning fastställts.


Provisioner och avgifterSparbankens provisionsintäkter består huvudsakligen av stockprovisoner på förmedlade volymer till Swedbank

Robur samt Swedbank Hypotek. Vidare ingår också de avgifter sparbanken tar ut för sina olika kunderbjudanden

(Guldeken, Premium samt Eken). Intäkterna redovisas i den period de intjänas.

Under provisionskostnader redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta,

till exempel kostnader för betalningsförmedling samt kostnader hänförliga till värdepappershandeln.

Nettoresultat av finansiella transaktionerPosten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar

som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:

- Realiserade och orealiserade värdeförändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som

redovisas till verkligt värde via resultaträkningen.

- Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas.

- Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas (aktieinstrument).

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

- Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av

verkligt värde.

- Valutakursförändringar.

Allmänna administrationskostnaderAllmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader,

arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokal- och fastighetskostnader, utbildnings-,

IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt övriga administrationskostnader.

SkattInkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då

underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redo-

visas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.


Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser

som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till

tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redo-

visade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de

skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrumentFinansiella instrument värderas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.

Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och

andra egetkapitalinstrument, och obligationsfordringar samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns

leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat.

En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets

avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsmässig skyldighet föreligger för

motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget

förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från

balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en

finansiell skuld.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder

sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas

i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte

görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan

lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet.

Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader

förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde

via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument

klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de

valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första

redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.


Finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde via resultaträkningenSparbanken placerar delar av sin överskottslikviditet i noterade värdepapper. Hit hör aktier, obligationer, fonder

samt strukturerade produkter. För finansiella instrument som innehas för detta ändamål redovisas såväl rea-

liserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel.

Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning

till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att

värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

I denna grupp ingår även finansiella tillgångar för handelsändamål. Sparbanken innehar emellertid ej några

sådana tillgångar.

Lånefordringar och kundfordringarLånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fast-

ställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa

av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt kundfordringar. Dessa tillgångar

värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som

beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas efter avdrag för osäkra fordringar. Se

även under rubriken Nedskrivningar av Lånefordringar och Kreditförluster.

Finansiella tillgångar som kan säljasSparbankens strategiska innehav redovisas som finansiella tillgångar som kan säljas. Som exempel på detta kan

nämnas Swedbank AB, Sparbankernas Kort AB, Indecap AB samt Sveland Sakförsäkrings AB.

Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i

övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital dock ej

värdeförändringar som beror på nedskrivningar, vilka redovisas i resultaträkningen.

För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid första redovis-

ningstillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess

att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare


redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. Eget kapitalinstrument som klassificerats som en finansiell

tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ned om det verkliga värdet understiger

anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar

en värdenedgång större än 20,0% som betydande och en period om minst nio månader som utdragen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningenDenna kategori bestär av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål, dels

finans iella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig denna kategori (Fair Value Option). I

den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat

som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulderUpplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, till exempel leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna

värderas till upplupet anskaffningsvärde med tillämpning av effektivräntemetoden.

Finansiella garantierUtställda finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, vilket oftast motsvaras av den erhållna premien,

under posten upplupna intäkter. Det initiala verkliga värdet periodiseras över instrumentets löptid som en provisions-

intäkt. Därefter värderas garantierna, och redovisas i balansräkningen, till det högre av en periodiserad garantiavgift

och en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av det belopp som behövs för att reglera aktuellt åtagande.

Avsättningar och förändringar i avsättningar redovisas i resultaträkningen under posten Kreditförluster. Avtals-

beloppen enligt finansiella garantier redovisas som Poster inom linjen under Ansvarsförbindelser.

LånelöftenMed lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på

förhand bestämda villkor (till exempel ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels

ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en

tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, att sparbanken

inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknads-

räntan då lånelöftet lämnas.


Derivat och säkringsredovisningSamtliga derivat redovisas till verkligt värde i balansräkningen med värdeförändringen i resultaträkningen.

Derivat används för att ekonomiskt säkra betydande ränteriskexponeringar som sparbanken är utsatt för. När

dessa derivat och de poster som de säkrar uppfyller kraven för säkringsredovisning tillämpar sparbanken

säkring av verkligt värde (portföljsäkring). Sparbanken identifierar och dokumenterar säkringsrelationen mellan

säkrad post och säkringsinstrument liksom säkringsstrategi och den risk relationen avser att säkra. Sparbanken

dokumenterar att säkringsrelationen är och förväntas vara mycket effektiv.

Säkringsredovisning tillämpas på derivat vars syfte till exempel är att minska ränterisken i en portfölj av fordring-

ar med fastförräntad utlåning eller portfölj med fordringar med räntetak. Värdeförändringen i derivatet redovisas

i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten

Nettoresultat från finansiella poster till verkligt värde. Upplupen ränta hänförlig till derivaten redovisas som en

ränteintäkt. Den vinst eller förlust som är hänförlig till den säkrade posten redovisas antingen i en separat post

inom tillgångar eller i en separat post inom skulder.

Sparbanken upphör med säkringsredovisning när:

- Derivatinstrumentet har upphört att vara mycket effektivt som säkringsinstrument.

- Säkringsinstrumentet förfaller, säljs, avvecklas eller löses in.

- Den säkrade posten förfaller eller säljs eller betalas tillbaka.

När säkringsredovisning upphör periodiseras de ackumulerade vinster eller förluster som justerat det redovi-

sade värdet av den säkrade posten i resultaträkningen. Periodiseringen sträcker sig över den säkrade postens

återstående löptid.

Metoder för bestämning av verkligt värdeFör finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från

tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid

anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med

lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller

aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekom-

mande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring

beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på

en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande

värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är

noterade på en aktiv marknad.


Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall där ett tillförlitligt verkligt värde ej kan

fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företags-

ledningen råder allt för stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på

diskonteringsräntan. Förtaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovi-

sade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt framgår av not 32.

Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar företaget fram det verkliga värdet genom att

använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på

marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Värderingstekniker

används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar på en aktiv

marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra

ränte bärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument (OTC-derivat).

Nedskrivningar av lånefordringar och kreditförlusterLånefordringar redovisas initialt i balansräkningen till anskaffningsvärdet, det vill säga det belopp som lånats

ut till låntagaren med tillägg för direkta transaktionskostnader. Därefter redovisas lånefordringar löpande till

anskaffningsvärdet efter avdrag för bortskrivningar samt specifika och gruppvisa reserveringar för kreditförluster.

Redovisning av kreditförluster sker dels som under året konstaterade kreditförluster, dels som reservering

avseende sannolika kreditförluster. Som konstaterad förlust redovisas hela eller del av fordran som inte bedöms

indrivningsbar eller som kan erhållas vid realisering av säkerheten.

Bortskrivning görs av konstaterade förluster när inga realistiska möjligheter till återvinning finns. Som reservering

avseende sannolika förluster upptas ett belopp motsvarande skillnaden mellan lånefordrans redovisade värde

och bedömt återvinningsvärde.

Bedömt återvinningsvärde har beräknats med ledning av:

- det sammanlagda nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden diskonterade med ursprunglig effektiv

ränta för lån med fasta räntevillkor och aktuell ränta för lån med rörliga räntevillkor,

- säkerheten till den del återbetalningen är beroende av säkerheten och/eller

- det observerbara marknadsvärdet.

Då säkerheten utgörs av pantbrev i fastighet utgår värderingen från ett försiktigt beräknat marknadsvärde med

hänsyn till avkastningsförmåga, beskaffenhet och läge samt kostnader för att realisera panten. Motsvarande vär-

dering görs av fastigheter som övertagits för skyddande av fordran. Eventuell erforderlig nedskrivning redovisas

i detta fall som värdeförändring på övertagen egendom.


Reservering avseende sannolika kreditförluster görs om fordran är osäker, det vill säga:

- om det utifrån inträffade händelser och omständigheter, som förelåg på balansdagen, är sannolikt att

betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och

- det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive

kompensation för eventuell försening.

Individuell bedömning av nedskrivningsbehov Sparbanken utvärderar om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas på individuell

basis för alla lån som är väsentliga. Sparbankens gräns för väsentlighet har för detta ändamål satts till 100 tkr.

Lån som bedöms på portföljnivå För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner på mindre belopp beräknas avsättningsbehovet enligt

schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av

homogena krediter.

Omstrukturerade lånefordringar genom modifiering av lånevillkoren, till exempel i form av räntenedsättning, till

följd av finansiella problem hos låntagaren, anses inte som osäkra om det bedöms sannolikt att betalningarna

fullföljs enligt kontraktsvillkoren efter omstruktureringen.

Vid redovisning av sannolika förluster på garantier sker reservering under rubriken ”Avsättningar”.

Återvunna kreditförluster redovisas som en minskning av årets nettokostnad avseende kreditförluster.

Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Immateriella tillgångarImmateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för ackumulerade avskrivningar

och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

För sparbankens del rör aktiverade poster under denna rubrik ombyggnationer i hyrd lokal. Avskrivningar redo-

visas i resultaträkningen linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, vilken i detta fall beräknas till 20 år.


AvskrivningsprinciperAvskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder:

- Byggnader, rörelsefastigheter . . . . . . . . . . . . . . se nedan

- Maskiner och andra tekniska anläggningar . . . . . . . 5-10 år

- Inventarier, verktyg och installationer . . . . . . . . . . . 5-10 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har

bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att till-

lämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare

redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten

på femtio år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Ersättningar till anställdaSparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med

Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd förmån en plan för ersättningar efter

avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har

någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga

tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande

period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgifts-

bestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar

flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbets-

givare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter

till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de

anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets

kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.


AvsättningarEn avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets

storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller

informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser

kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillfällig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera de befint-

liga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar

genom en diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella

marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.

Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars

förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte

redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

3. Risker i verksamhetenI Sörmlands Sparbanks verksamhet uppstår olika typer av risker, vilka kan sammanfattas i rubrikerna kreditrisker,

finansiella risker och operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet har Sörmlands Sparbanks styrelse, som är ytterst ansvarig för

verksamheten och den interna kontrollen i sparbanken, fastställt specifika riskpolicys och riktlinjer för kreditgivning,

finansförvaltning och sparbankens verksamhet i sin helhet.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksam-

het och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna

bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.

Under 2012 har sparbanken fortsatt utveckla sina riskpolicys och sitt interna regelverk för identifiering och han-

tering av risker i all sin verksamhet. Parallellt har sparbanken genomfört en intern, både kvalitativ och kvantitativ,

utvärdering av sitt kapitalbehov visavi de risker sparbanken kan utsättas för och därvid funnit att sparbankens

kapitalbas, tills nästa utvärdering sker, täcker såväl externa som interna krav.

I Sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören, vars

uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.


Kredit- och motpartsriskerMed kreditrisk avses risken att kredittagare inte fullgör sina betalningsförpliktelser mot sparbanken eller risken för

att ställda säkerheter eller borgen inte täcker sparbankens fordran om kredittagaren brister i betalningsförmåga.

Sörmlands Sparbanks kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll,

som ska medverka till en låg riskprofil och sund kreditgivning som baseras på såväl kundens som sparbankens

nytta av affärsutbytet. Bland annat är dualitet en genomgående princip i Sörmlands Sparbank, vilket innebär att

alla kreditbeslut normalt fattas av minst två personer.

Den avgörande bedömningsgrunden för Sörmlands Sparbanks kreditgivning är låntagarens återbetalnings-

förmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av krediterna dessutom säkerställda med pantbrev i

fastigheter och andra bankmässiga säkerheter.

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen för företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer

för att säkerställa kreditkvalitén. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvars-

förbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang

tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen.

Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för fallis-

semang och risken vid eventuellt obestånd. Vid nybeviljning av kredit till privatpersoner utnyttjas en scoring-

modell som beslutsstöd. För mindre engagemang tillämpas ett scoringverktyg för att bedöma kreditkvalitén.

Sörmlands Sparbanks rutiner för övervakning av betalningar och fordringar syftar till att minimera kreditför-

lusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning

av förekommande kravärenden.

Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när

kravåtgärd är erforderlig.

Beträffande sparbankens kreditexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter

hänvisas till tabell sid 51.

Finansiella riskerI finansiell verksamhet utgörs de viktigaste riskerna av ränte-, likviditets-, valuta- och aktiekursrisker.


RänteriskRänterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund

av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels

förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden.

Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar

prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande

ränteriskerna innebär detta till exempel att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste

hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.

Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den så kallade gap-analys, som återfinns på sid 56, som visar ränte-

bindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.

Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kom-

mande tolvmånadersperiod med 4.356 tkr.

Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen

ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

LikviditetsriskLikviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina

finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till

följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar

och skulder har olika löptider.

Sparbankens likviditetshantering regleras i Likviditetspolicyn, vilken antas av styrelsen. I denna fastställs regler

för hur hantering av likviditetsrisker ska organiseras, följas upp och rapporteras. Vidare ska policyn säkerställa att

sparbanken alltid har en reserv av likvida tillgångar för att kunna möta perioder med särskild påfrestning på

sparbankens likviditet. I policyn fastställer också styrelsen olika toleransnivåer för sparbankens likviditetsrisker.

Sparbankens riskhantering fokuserar på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär

exempelvis att placeringar via finansverksamheten främst sker i värdepapper som bedöms ha en god likviditet.

Stora delar av värdepappersportföljen bedöms kunna omsättas till likvida medel inom en vecka. Sparbankens

överlikviditet (tillgodohavanden av mera tillfällig natur) placeras i regel i form av bunden inlåning hos andra

kreditinstitut (i normalfallet på en till tre månaders löptid).


Likviditeten beräknas på daglig basis och likviditeten definieras i Likviditetspolicyn. Sparbankens likviditets-

beredskap i form av kassa, dagslåneräkning, utlåning till kreditinstitut (med förfall inom 30 dagar) samt likvida

värdepapper får, enligt styrelsens riktlinjer, lägst uppgå till 10,0% av posten Inlåning från allmänheten. Tanken

är givetvis att sparbanken ska kunna möta större uttag från allmänheten under en begränsad period. Per den

31 december 2012 uppgick denna relation till 36,0% (30,6%) och relationen har under året aldrig understigit

24,0%. Därutöver sker också en beräkning av så kallade ”högkvalitativa tillgångar”. Denna definition är snävare

än den ovan beskrivna och omfattar endast kassa, dagslåneräkning, utlåning till kreditinstitut (med förfall inom

30 dagar) samt värdepapper med en AA-rating. Även dessa tillgångar relateras till posten Inlåning från allmän-

heten. Enligt styrelsens uppfattning får denna relation aldrig understiga 5,0%. Per den 31 december uppgick

relationen till 21,7% (18,8%) och relationen understeg aldrig 10,0% under 2012.

Därutöver stresstestas likviditeten enligt ett antal parametrar som finns angivna i Likviditetspolicyn. Syftet är att

säkerställa att sparbanken även ska kunna hantera situationen vid mycket extrema förhållanden. I detta samman-

hang finns även en beredskapsplan upprättad. Denna anger vilka tänkbara åtgärder som ska vidtas av den

verkställande direktören i den mån sparbanken skulle komma ner mot de toleransnivåer som styrelsen har

angivit i Likviditetspolicyn.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av

tabellen på sid 58. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser

sparbankens likviditetssituation.

ValutariskSparbanken är endast begränsat utsatt för valutakursrisk, utöver det som följer av att sparbanken tillhandahåller

resevaluta åt kund. Eventuella övriga valutaexponeringar som kan uppstå via transaktioner i kundverksamheten

säkras regelmässigt bort.

I sparbankens finansförvaltning förekommer direkta valutakursrisker i en begränsad omfattning. Vissa av spar-

bankens innehav i så kallade strukturerade produkter kan påverkas av förändrade valutakursrelationer. Det är

dock endast eventuell avkastning på placeringen som är utsatt för valutakursrisk. Den underliggande obligationen

är alltid utfärdad i SEK.


AktiekursriskSparbanken saknar numera innehav av aktier vilka löpande marknadsvärderas via resultaträkningen. Däremot

har sparbanken ett antal strategiska aktieinnehav (vilka framgår av not 18). Värdeförändringar på dessa innehav

redovisas i normalfallet över balansräkningen. Innehavet av Swedbank är det enda av dessa som är börsnoterat.

En förändring med en procentenhet av aktiekursen har i normalfallet ingen påverkan på periodens resultat.

Förändringen påverkar endast rapport över totalresultat samt fond för verkligt värde i balansräkningen.

Fond för verkligt värde påverkas med +/- 7.409 tkr vid en förändring med en procent av Swedbanks aktiekurs

(en eventuell realisationsvinst på innehavet bedöms i sammanhanget som skattefri).

Operativa riskerMed operativ risk avses risken för att sparbanken förorsakas oväntade (direkta eller indirekta) ekonomiska eller

förtroendemässiga förluster, som en följd av interna fel eller brister i rutiner, intern kontroll, system, teknisk utrust-

ning, mänskliga fel, oegentligheter eller som en följd av yttre händelser.

De operativa riskerna motverkas genom ökad kunskap, riskmedvetenhet och intern kontroll. Detta sker i en

ständigt pågående process i sparbanken och omfattar bland annat:

- En för ändamålet anpassad organisation med lämplig bemanning.

- Kravet på att det ska finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner.

- Klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna.

- IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda

maskinella avstämningar och kontroller.

- Rådgivningsstöd (IT-baserat), vilket säkerställer ett enhetligt arbetssätt för

en professionell rådgivning och att sparbanken följer gällande lagstiftning

på området.

- Behörighetssystem som motverkar obehöriga intrång.

- Interna rapporteringssystem för att bland annat tillgodose ledningens krav

på information om exempelvis sparbankens riskexponering.

- Informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbanken och

dess kunders tillgångar.


I syfte att följa upp, identifiera, mäta och värdera de operativa riskerna använder sig sparbanken av ett antal

metoder för utvärdering av de operativa riskerna. Dessa metoder är självutvärdering samt risk- och sårbarhets-

analys. Metoderna syftar till att åtgärda och förebygga potentiella risker. Därutöver samlar sparbanken operativa

förluster i en förlustdatabas, vilken gör det möjligt att lära av begångna fel.

De operativa riskerna har minskat under året. Identifierade risker har åtgärdats i större omfattning än året innan

samtidigt som faktiska fel av väsentlig art är färre såväl till antal som till belopp.


Kreditriskexponering brutto och netto, 2012

Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskexponering Avsättning värde säkerheter exponering efter (före nedskrivning) avdrag

Krediter1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2 97.616 0 97.616 97.616 0

Pantbrev i:

- villa- och fritidsfastigheter3 1.903.853 4.582 1.899.271 1.825.630 73.641

- flerfamiljsfastigheter4 794.611 0 794.611 786.630 7.981

- jordbruksfastigheter 960.076 0 960.076 957.188 2.888

- andra näringsfastigheter 1.357.322 2.870 1.354.452 1.329.269 25.183

Företagsinteckning 590.822 11.523 579.299 569.698 9.601

Övriga5 3.194.252 96.372 3.097.880 2.046.578 1.051.302

Varav: kreditinstitut 1.771.359 0 1.771.359 1.771.359 0

• Summa 8.898.552 115.347 8.783.205 7.612.609 1.170.596

Värdepapper

Statspapper och andra offentliga organ

- AAA6 49.620 0 49.620 40.000 9.620

Andra emittenter

- AAA 50.000 0 50.000 50.000 0

- AA 121.223 0 121.223 110.000 11.223

- A 331.250 0 331.250 330.000 1.250

- BBB eller lägre 70.000 -2.100 67.900 0 67.900

- Utan rating 85.398 0 85.398 0 85.398

• Summa 707.491 -2.100 705.391 530.000 175.391

Derivat

- A 2.970 0 2.970 0 2.970

• Summa 2.970 0 2.970 0 2.970

Åtaganden 1.067.478 0 1.067.478 0 1.067.478

Utställda lånelöften 496.183 0 496.183 496.183 0

Utställda finansiella garantier 125.492 0 125.492 38.776 86.716

• Summa 1.689.153 0 1.689.153 534.959 1.154.194

• Total kreditriskexponering 11.298.166 117.447 11.180.719 8.677.568 2.503.151

1 = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgens-åtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 = inklusive krediter till stat och kommun. 3 = Inklusive bostadsrätter. 4 = Inklusive bostadsrättsföreningar. 5 = Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning. 6 = I detta exempel utgår vi från Standard and Poor’s rating.


Kreditriskexponering brutto och netto, 2011

Total kreditrisk- Nedskrivning/ Redovisat Värde av Total kreditriskexponering Avsättning värde säkerheter exponering efter (före nedskrivning) avdrag

Krediter1 mot säkerhet av:

Statlig och kommunal borgen2 117.586 0 117.586 117.586 0

Pantbrev i:

- villa- och fritidsfastigheter3 1.691.837 4.613 1.687.224 1.608.090 79.134

- flerfamiljsfastigheter4 915.218 0 915.218 904.499 10.719

- jordbruksfastigheter 706.518 0 706.518 703.908 2.610

- andra näringsfastigheter 1.254.663 3.950 1.250.713 1.229.285 21.428

Företagsinteckning 557.498 15.485 542.013 533.650 8.363

Övriga5 2.707.855 101.543 2.606.312 1.589.403 1.016.909

Varav: kreditinstitut 1.368.756 0 1.368.756 1.368.756 0

• Summa 7.951.175 125.591 7.825.584 6.686.421 1.139.163

Värdepapper

Statspapper och andra offentliga organ

- AAA6 56.947 0 56.947 50.000 6.947

Andra emittenter

- AAA 200.000 0 200.000 200.000 0

- AA 112.183 0 112.183 110.000 2.183

- A 390.697 0 390.697 390.697 0

- BBB eller lägre 70.000 0 70.000 0 70.000

- Utan rating 52.315 0 52.315 0 52.315

• Summa 882.142 0 882.142 750.697 131.445

Derivat

- A 2.458 0 2.458 0 2.458

• Summa 2.458 0 2.458 0 2.458

Åtaganden 1.243.039 0 1.243.039 50.958 1.192.081

Utställda lånelöften 399.161 0 399.161 399.161 0

Utställda finansiella garantier 152.108 300 151.808 43.606 108.202

• Summa 1.794.308 300 1.794.008 493.725 1.300.283

• Total kreditriskexponering 10.630.083 125.891 10.504.192 7.930.843 2.573.349

1 = Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgens-åtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 2 = inklusive krediter till stat och kommun. 3 = Inklusive bostadsrätter. 4 = Inklusive bostadsrättsföreningar. 5 = Inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning. 6 rating enligt: Standard and Poor’s.


2012 2011

Oreglerade och osäkra fordringar - tkr

Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar

Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre 1 708

Fordringar förfallna > 60 dgr-90 dgr 0 0



Fordringar förfallna > 360 dgr 3.336 9.278

• Summa 3.802 10.180

Lånefordringar per kategori av låntagare

Lånefordringar, brutto

- offentlig sektor 500 20.871

- företagssektor 3.502.008 3.189.569

- hushållssektor 3.602.638 3.330.177

varav enskilda företagare 1.314.833 1.215.596

- övriga 54.884 41.802

• Summa 7.160.030 6.582.419

varav:

Osäkra lånefordringar 136.693 112.240

- företagssektor 119.076 101.792

- hushållssektor 17.618 10.448

Avgår:

Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar 114.286 124.419

- företagssektor 102.947 113.239


Nedskrivningar för gruppvis värderade

homogena grupper av lånefordringar: 1.061 1.172

- företagssektor 0 0



2012 2011

Lånefordringar, nettoredovisat värde

- offentlig sektor 500 20.871

- företagssektor 3.418.677 3.099.072

- hushållssektor 3.571.622 3.296.083

varav enskilda företagare 1.296.224 1.193.863

- övriga 53.884 40.802

• Summa 7.044.683 6.456.828

55

Noteringar:


Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder - Ränteexponering, 2012

Högst Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan Totalt 1 mån 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år ränta högt 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden

hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 57.431 57.431

Utlåning till kreditinstitut 1.588.522 150.000 0 0 0 0 0 0 1.738.522

Utlåning till allmänheten 6.421.365 396.517 6.360 38.839 81.384 97.549 2.669 0 7.044.683

Obligationer och andra

räntebärande värdepapper 0 299.577 0 0 0 0 0 405.814 705.391

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 1.262.269 1.262.269

• Summa 8.009.887 846.094 6.360 38.839 81.384 97.549 2.669 1.725.514 10.808.296

Skulder

Skulder till kreditinstitut 21.087 0 0 0 0 0 0 16.127 37.214

Inlåning från allmänheten 7.535.712 509.020 389.968 197.654 68.146 7.520 0 18.427 8.726.447

Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 118.528 118.528

Eget kapital och

obeskattade reserver 0 0 0 0 0 0 0 1.926.107 1.926.107

• Summa skulder, eget kapital

och obeskattade reserver 7.556.799 509.020 389.968 197.654 68.146 7.520 0 2.079.189 10.808.296

Differens tillgångar och

skulder 453.088 337.074 -383.608 -158.815 13.238 90.029 2.669 -353.675 0

Kumulativ exponering 453.088 790.162 406.554 247.739 260.977 351.006 353.675 0

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på

1 procentenhet på balansdagen utgör 4.356 tkr (298), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.


Räntebindningstider för finansiella tillgångar och skulder - Ränteexponering, 2011

Högst Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Utan Totalt 1 mån 1 mån men 3 mån men 6 mån men 1 år men 3 år men 5 år ränta högt 3 mån högst 6 mån högst 1 år högst 3 år högst 5 år

Tillgångar

Kassa och tillgodohavanden

hos centralbanker 0 0 0 0 0 0 0 51.218 51.218

Utlåning till kreditinstitut 1.118.756 250.000 0 0 0 0 0 0 1.368.756

Utlåning till allmänheten 5.947.245 161.981 19.449 83.500 176.697 53.781 14.175 0 6.456.828


räntebärande värdepapper 0 406.822 0 0 0 0 0 475.320 882.142

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 0 0 1.002.601 1.002.601

• Summa 7.066.001 818.803 19.449 83.500 176.697 53.781 14.175 1.529.139 9.761.545

Skulder

Skulder till kreditinstitut 31.162 0 0 0 0 0 0 0 31.162

Inlåning från allmänheten 7.161.278 530.841 136.839 145.840 31.634 4.933 0 19.061 8.030.426

Övriga skulder 0 0 0 0 0 0 0 129.529 129.529

Eget kapital 0 0 0 0 0 0 0 1.570.428 1.570.428

• Summa skulder och

eget kapital 7.192.440 530.841 136.839 145.840 31.634 4.933 0 1.719.018 9.761.545

Differens tillgångar och

skulder -126.439 287.962 -117.390 -62.340 145.063 48.848 14.175 -189.879 0

Kumulativ exponering -126.439 161.523 44.133 -18.207 126.856 175.704 189.879 0

Räntenettorisk; genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på

1 procentenhet på balansdagen utgör 298 tkr (4.534), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns per balansdagen.


Löptidsinformation - Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid, 2012

Längre än Längre än Totalt

På Högst 3 mån men 1 år men Längre än Utan redovisat

anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år 5 år löptid värde

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande

hos centralbanker 57.431 0 0 0 0 0 57.431

Utlåning till kreditinstitut 1.588.522 150.000 0 0 0 0 1.738.522

Utlåning till allmänheten 467.179 159.846 452.253 1.524.471 4.440.934 0 7.044.683


räntebärande värdepapper 0 655.391 0 50.000 0 0 705.391

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 1.262.269 1.262.269

• Summa tillgångar 2.113.132 965.237 452.253 1.574.471 4.440.934 1.262.269 10.808.296

Skulder

Skulder till kreditinstitut 37.214 0 0 0 0 0 37.214

Inlåning

från allmänheten 7.409.242 635.465 587.646 75.667 0 0 8.708.020

Upplåning

från allmänheten 18.427 0 0 0 0 0 18.427

Övriga skulder 0 0 0 0 0 2.044.635 2.044.635

• Summa skulder 7.464.883 635.465 587.646 75.667 0 2.044.635 10.808.296

Oredovisade lånelöften 496.183 0 0 0 0 0 0

Utfärdade finansiella garantier 50.608 0 0 0 0 0 0

• Total skillnad -5.351.751 329.772 -135.393 1.498.804 4.440.934 -782.366 0

Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga

tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptids-

exponering motsvarar likviditetsexponering.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen ovan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.


Löptidsinformation - Diskonterade kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid, 2011

Längre än Längre än Totalt

På Högst 3 mån men 1 år men Längre än Utan redovisat

anfordran 3 mån högst 1 år högst 5 år 5 år löptid värde

Tillgångar

Kassa och tillgodohavande

hos centralbanker 51.218 0 0 0 0 0 51.218

Utlåning till kreditinstitut 1.118.756 200.000 50.000 0 0 0 1.368.756

Utlåning till allmänheten 477.287 180.242 5.554.646 230.478 14.175 0 6.456.828


räntebärande värdepapper 0 882.142 0 0 0 0 882.142

Övriga tillgångar 0 0 0 0 0 1.002.601 1.002.601

• Summa tillgångar 1.647.261 1.262.384 5.604.646 230.478 14.175 1.002.601 9.761.545

Skulder

Skulder till kreditinstitut 31.162 0 0 0 0 0 31.162

Inlåning

från allmänheten 7.161.278 530.841 282.679 36.567 0 0 8.011.365

Upplåning

från allmänheten 19.061 0 0 0 0 0 19.061

Övriga skulder 0 0 0 0 0 129.528 129.528

• Summa skulder 7.211.501 530.841 282.679 36.567 0 129.528 8.191.116

Oredovisade lånelöften 541.725 0 0 0 0 0 0

Utfärdade finansiella garantier 68.931 0 0 0 0 0 0

• Total skillnad -6.174.896 731.543 5.321.967 193.911 14.175 873.073 1.570.429

Denna tabell visar en analys av tillgångar och skulder utifrån de förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av samtliga

tillgångar och skulder i balansräkningen. Det är ingen väsentlig skillnad mellan diskonterade och nominella kassaflöden varför löptids-

exponering motsvarar likviditetsexponering.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen ovan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.


Derivat och säkringsredovisning 2012 - tkr Nominellt belopp/återstående löptid Positiva Negativa Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total marknadsvärden marknadsvärden

Derivat för verkligtvärde-säkringar

Ränterelaterade kontrakt

- Swappar 110.000 0 0 110.000 0 863

- CAP 130.000 514.000 100.000 744.000 767 0

• Summa 854.000

Valutarelaterade kontrakt

- FRA/terminer 4.554 20.537 0 25.091 730 723

- Swappar 2.598 6.494 0 9.092 509 0

• Summa 34.183

Total summa 247.152 541.031 100.000 888.183 2.006 1.586

Säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 6.128 tkr och på säkringsinstrument

(derivat) till -6.284 tkr. Mellanskillnaden är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på räntecap

som används för säkring av takräntelån.

Derivat och säkringsredovisning 2011 - tkr

Nominellt belopp/återstående löptid Positiva Negativa Upp till 1 år > 1 år - 5 år >5 år Total marknadsvärden marknadsvärden

Derivat för verkligtvärde-säkringar

Ränterelaterade kontrakt

- Swappar 80.000 110.000 0 190 000 81 725

- Övriga instrument 255.000 539.000 90.000 884 000 2.372 0

• Summa 1.074.000

Valutarelaterade kontrakt

- FRA/terminer 1.182 22.396 0 23.578 431 431

- Swappar 0 9.092 0 9.092 86 0

• Summa 32.670

Total summa 336.182 680.488 90.000 1.106.670 2.970 1.156

Säkring av verkligt värde

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till 7.319 tkr och på säkringsinstrument

(derivat) till -6.924 tkr. Mellanskillnaden är såldes periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på räntecap

som används för säkring av takräntelån.

61Noter Resultaträkning

2012 2011

Noter Resultaträkning - tkr

4. Räntenetto

Ränteintäkter

Utlåning till kreditinstitut 22.645 23.898

Utlåning till allmänheten 300.201 286.741

Räntebärande värdepapper 12.098 11.844

Övriga 772 357

• Summa 335.717 322.839

Varav ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till

verkligt värde via RR 4.191 5.508

Varav ränteintäkt från osäkra fordringar 2.238 2.458

Räntekostnader

Skulder till kreditinstitut -141 -406

In- och upplåning från allmänheten -112.674 -108.856

- varav kostnad för insättningsgaranti -7.263 -6.970

Övriga -3.377 -3.074

• Summa -116.191 -112.336

• Summa räntenetto 219.525 210.503

62 Noter Resultaträkning

2012 2011

5. Erhållna utdelningar - tkr

Aktier och andelar 35.571 23.117

• Summa 35.571 23.117

6. Provisionsintäkter - tkrBetalningsförmedlingsprovisioner 40.796 40.476

Utlåningsprovisioner 39.468 37.237

Inlåningsprovisioner 8.479 6.958

Provisioner avseende utställda finansiella garantier 743 747

Värdepappersprovisioner 37.832 39.672

Avgifter från kredit- och betalkort 2.323 2.246

Övriga provisioner 15.010 16.630

• Summa 144.651 143.966

7. Provisionskostnader - tkrBetalningsförmedlingsprovisioner -14.737 -15.192

Värdepappersprovisioner -5.125 -4.664

• Summa -19.862 -19.856

8. Nettoresultat av finansiella transaktioner - tkrAktier/andelar 9.446 -1.621

Räntebärande värdepapper 31.809 -6.657

Andra finansiella instrument 7.825 -390

Valutakursförändringar 1.162 1.739

• Summa 50.242 -6.930


2012 2011

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori

Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen 39.056 -6.657

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas 9.450 -1.617

Förändring i verkligt värde på derivat som är

säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde 828 6.924

Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende

på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde -254 -7.319

Valutakursförändringar 1.162 1.739

• Summa 50.242 -6.930

Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan

säljas som redovisats i övrigt totalresultat 206.644 -27.099

9. Övriga rörelseintäkter - tkrIntäkter från rörelsefastigheter 3.425 2.660

Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar 54 72

Övriga rörelseintäkter 439 1.776

• Summa 3.918 4.509


2012 2011

10. Allmänna administrationskostnader - tkr

Personalkostnader

- löner och arvoden -73.397 -76.428

- sociala avgifter -28.971 -30.482

- kostnad för pensionspremier -14.289 -15.555

- avsättning till vinstandelsstiftelse, inklusive löneskatt -8.101 -7.628

- övriga personalkostnader -6.907 -6.936

• Summa personalkostnader -131.664 -137.029

Övriga allmänna administrationskostnader

- porto och telefon -1.816 -1.974

- IT-kostnader -35.932 -39.547

- konsulttjänster -2.647 -2.467

- revision -3.752 -2.888

- hyror och andra lokalkostnader -1.961 -2.291

- fastighetskostnader -16.599 -15.029

- övriga -26.511 -28.694

• Summa övriga allmänna administrationskostnader -89.217 -92.891

• Summa -220.882 -229.920

Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2012 2011 Sparbankens Övriga Sparbankens Övriga ledning och styrelse anställda ledning och styrelse anställda

Löner -13.805 -59.592 -13.425 -63.003

Tantiem 0 0 0 0

Sociala kostnader -4.338 -24.633 -4.218 -26.264

• Summa -18.143 -84.225 -17.643 -89.267


Beredningsprocess

Ersättningar till verkställande direktören, verkställande direktörens ställföreträdare samt övriga ledande befattningshavare

bereds i presidiet och ersättningarna fastställs av styrelsen.

Ersättningar till ledande befattningshavare

Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fasta arvoden enligt sparbanksstämmans beslut. Därutöver erhåller

styrelseledamöterna (exklusive ordförande) ersättning per bevistat sammanträde (vilka kan utgöras av styrelsemöte, lokal-

styrelsemöte samt kreditutskott). Dessa arvoden redovisas under Övriga ersättningar och fastställs av sparbanksstämman.

Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, del i personalens vinstandels-

system, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de tolv personer som tillsammans med

verkställande direktören utgör sparbankens affärsledning.

Sedan 2005 har den verkställande direktören ingen rörlig lön. För andra ledande befattningshavare utgår från och med

verksamhetsåret 2009 ingen rörlig ersättning.

Pensionsförmåner och övriga förmåner till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgår som en del

av den totala ersättningen.

Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2012 - tkr

Grundlön Rörlig Övriga Pensions- Vinstandels- Övriga Summa styrelsearvode ersättning förmåner ** kostnad system ersättningar

Styrelsens ordförande 298 0 0 0 0 2 300

Benita Vikström 98 0 0 0 0 69 167

Dot Gade Koluvuori 80 0 0 0 0 69 149

Staffan Jonsson 80 0 0 0 0 66 146

Jan Lewenhaupt 80 0 0 0 0 64 144

Jan Carlsson 58 0 0 0 0 40 99

Verkställande direktören 2.997 0 271 1.495 33 0 4.796

Övr. bankledning (11 personer) 9.779 0 617 3.840 325 25 14.586

• Summa 13.471 0 888 5.335 358 335 20.386

** Avser huvudsakligen ränte-, kost- samt bilförmån.


Ersättningar och övriga förmåner under året till ledande befattningshavare 2011 - tkr

Grundlön Rörlig Övriga Pensions- Vinstandels- Övriga Summa styrelsearvode ersättning förmåner ** kostnad system ersättningar

Styrelsens ordförande 280 0 0 0 0 2 282

Håkan Spångberg 21 0 0 0 0 44 66

Benita Vikström 64 0 0 0 0 84 149

Dot Gade Koluvuori 64 0 0 0 0 66 130

Staffan Jonsson 64 0 0 0 0 57 121

Jan Lewenhaupt 43 0 0 0 0 62 104

Jan Carlsson 32 0 0 0 0 20 52

Verkställande direktören 2.876 0 250 1.380 27 0 4.532

Övrig bankledning (12 pers) 9.646 0 981 4.109 265 0 15.001

• Summa 13.090 0 1.231 5.489 292 335 20.437

** Avser huvudsakligen ränte-, kost- samt bilförmån.

Bonus

Den verkställande direktörens och övriga ledande befattningshavares anställningsavtal innehåller, som ovan nämnts,

inte någon rörlig ersättning utöver den ordinarie avsättningen till personalens vinstandelssystem.

Pensioner

Verkställande direktören har rätt att avgå med pension vid 60 års ålder. Pensionspremien ska uppgå till 70,0% av den

pensionsgrundande lönen för belopp mellan 0-20 basbelopp, 50,0% för belopp mellan 20-30 basbelopp samt 40,0%

för belopp över 30 basbelopp.

Pensionsvillkoren för övriga elva ledande befattningshavare följer BTP-planen.

Med pensionsgrundande lön avses i sammanhanget grundlönen samt vissa förmåner. Samtliga pensioner är oantast-

bara, det vill säga ej villkorade av framtida anställning.


Avgångsvederlag

Vid uppsägning på egen begäran har verkställande direktören en uppsägningstid på sex månader. Vid uppsägning

från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader. Vid uppsägning från sparbankens sida erhålls ett

avgångsvederlag som uppgår till två årslöner. Vid uppsägning från verkställande direktörens sida kan ett avgångs-

vederlag på två årslöner komma att utgå. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster.

Vid uppsägning på egen begäran har den verkställande direktörens ställföreträdare en uppsägning på sex månader.

Vid uppsägning från sparbankens sida gäller en uppsägningstid på tolv månader. Vid uppsägning från sparbankens

sida erhålles ett avgångsvederlag som uppgår till två årslöner. Vid uppsägning från den verkställande direktörens

ställföreträdare sida utgår inget avgångsvederlag. Avgångsvederlaget avräknas ej mot andra inkomster.

För övriga ledande befattningshavare följer uppsägningstiden gällande kollektivavtal.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning

Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2009:6 5 kap

lämnas på sidan 99.

2012 2011

Lån till ledande befattningshavare

Verkställande direktör och vice verkställande

direktör (ställföreträdande för VD) 1.453 1.399

Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 20.184 15.517

• Summa 21.637 16.916 Av ovan angivna lånefordringar avser 15.097 tkr lån mot bostadsfastigheter, 188 tkr lån mot övriga säkerheter samt 6.352 tkr lån utan underliggande säkerhet. Lån till ledning samt personalrepresentanter följer sedvanliga personalvillkor och lån till övriga styrelseledamöter följer marknadsmässiga villkor.

Medelantalet anställda

Sparbanken

- varav kvinnor 122 127

- varav män 54 53

• Totalt 176 180


2012 2011

Könsfördelning i ledningen

Styrelsen

- antal kvinnor 3 3

- antal män 6 6

Övriga ledande befattningshavare inklusive verkställande direktören

- antal kvinnor 3 3

- antal män 9 10

Arvode och kostnadsersättning till revisorer

KPMG AB

Revisionsuppdrag 370 447

Andra uppdrag 0 82

Ernst & Young AB

Andra uppdrag 3.029 2.359

PwC

Revisionsuppdrag 353 -

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Allt annat är revisionsverksamhet utöver revisionsuppdrag.


2012 2011

11. Övriga rörelsekostnader - tkrAvgifter till centrala organisationer -2.745 -3.183

Försäkringskostnader -3.300 -3.438

Säkerhetskostnader -1.147 -961

Marknadsföringskostnader -7.795 -7.531

Realisationsförlust vid avyttring av

materiella och immateriella tillgångar -12 -19

Övriga rörelsekostnader -1.439 -998

• Summa -16.438 -16.130

12. Kreditförluster netto - tkr

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -9.655 -3.374

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster

som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) 7.361 2.289

Årets nedskrivning för kreditförluster (+) -9.283 -17.927

Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) 1.402 11.004

Återförda ej längre erforderliga

nedskrivningar för kreditförluster (-) 12.058 11.067

Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar 1.882 3.059

Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk

Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) -1.087 -1.023

Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster (+/-) 111 86

Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar -976 -938

Ansvarsförbindelser

Årets nettokostnad för infriande av garantier och

andra ansvarsförbindelser (+/-) 217 -1.930

• Årets nettokostnad för kreditförluster 1.123 192


2012 2011

13. Bokslutsdispositioner - tkrAvsättning till periodiseringsfond -39.130 0

• Summa -39.130 0

14. Skatter - tkrRedovisat i resultaträkningen

Aktuell skattekostnad (-)[/skatteintäkt (+)]

Periodens skattekostnad -30.874 -10.329

Justering av skatt hänförlig till tidigare år 107 97

Uppskjuten skatt avseende underskottsavdrag 0 -12.834

Totalt redovisad skattekostnad -30.767 -23.066

Avstämning av effektiv skatt

Resultat före skatt 147.384 98.217

Skatt enligt gällande skattesats -26,3% -38.762 -26,3% -25.830

Ej avdragsgilla kostnader -1,6% -2.382 -2,7% -2.671

Ej skattepliktiga intäkter 7,0% 10.270 5,4% 5.339

Skatt hänförlig till tidigare år 0,1% 107 0,1% 97

Redovisad effektiv skatt -20,9% -30.767 -23,5% -23.066

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande:

Uppskjuten skattefordran Uppskjuten skatteskuld Netto

2012 2011 2012 2011 2012 2011

Materiella tillgångar 0 0 378 378 -378 -378

Pensionsavsättningar 3.140 0 0 0 3.140 0

Skattefordringar/-skulder, netto 3.140 0 378 378 2.762 -378

71Noter Balansräkning

2012 2011

Noter balansräkning - tkr

15. Utlåning till kreditinstitut - tkr

Kreditinstitut

- svensk valuta 1.707.776 1.327.523

- utländsk valuta 30.746 41.233

• Summa 1.738.522 1.368.756

16. Utlåning till allmänheten - tkr

Utestående fordringar, brutto

- svensk valuta 7.135.131 6.557.940


• Summa 7.160.030 6.582.419

Varav: osäkra 136.693 148.660

- individuell nedskrivning (specifikation se nedan) 114.286 124.419

- gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar 1.061 1.172

Redovisat värde, netto 7.044.683 6.456.828

Förändring av nedskrivningar

Ingående balans 1 januari 125.591 121.103

Årets nedskrivning för kreditförluster 9.283 17.927

Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar

för kreditförluster -12.170 -11.150

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för

kreditförluster som i årets bokslut redovisas som

konstaterade förluster -7.357 -2.289

Utgående balans 31 december 115.347 125.591

72 Noter Balansräkning

2012 2011

17. Obligationer och andra räntebärande värdepapper - tkr

Emitterade av offentliga organ Redovisat värde Redovisat värde

- svenska kommuner 49.620 56.947

Summa emitterade av offentliga organ 49.620 56.947

Emitterade av andra låntagare

- svenska bostadsinstitut 50.000 200.000

- finansiella företag 241.001 244.904

- utländska emittenter 364.770 380.292

• Summa emitterade av andra låntagare 655.771 825.196

• Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper 705.391 882.142

Varav: Noterade värdepapper på börs 521.363 572.178

Onoterade värdepapper 184.028 309.965


2012 2011

18. Aktier och andelar - tkr

Kreditinstitut 740.884 512.568

Övriga 283.000 232.812

• Summa aktier och andelar 1.023.884 745.380

varav: Noterade värdepapper på börs 982.650 682.593

Onoterade värdepapper 41.234 62.787

Antal Börsvärde Redovisat värde

Företag

Aktier

- Swedbank AB 3.127.000 397.129 397.129

- Preferensaktier Swedbank 2.711.000 343.755 343.755

- Indecap AB 117 - 26.208

- Sveland Sakförsäkring AB 12.000 - 5.484

- Sparbankernas Försäkring AB 4.353 - 4.352

- Sörmlandsfonden 4.000 - 4.000

- Panaxia AB (i konkurs) 61.500 0 0

Övrigt

Andelar i värdepappersfonder - 241.766 241.766

Övriga - - 1.190

• Summa - 982.650 1.023.884

19. Immateriella anläggningstillgångar - tkr

Anskaffningsvärden 3.807 3.843

Ackumulerade avskrivningar -1.332 -1.158

Redovisat värde 2.474 2.685


2012 2011

20. Materiella tillgångar - tkr

Inventarier

- anskaffningsvärden 148.633 145 410

- ackumulerade avskrivningar -129.779 -122 065


Byggnader och mark

- anskaffningsvärden 162.680 162.680

- ackumulerade avskrivningar -29.262 -26.114


21. Övriga tillgångar - tkr

Positivt värde på derivatinstrument 1.282 2.458

Fondlikvidfordringar 524 847

Förfallna räntefordringar 16 23

Kapitalförsäkring 9.610 9.360

Aktuell skattefordran 13.636 34.211

Övriga tillgångar 9.835 2.926

• Summa 34.934 49.824

22. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - tkr

Förutbetalda kostnader 3.181 3.461

Upplupna ränteintäkter 10.868 14.475

Övriga upplupna intäkter 31.517 26.866

- varav provisioner Swedbankgruppen 28.955 26.115

• Summa 45.566 44.802


2012 2011

23. Skulder till kreditinstitut - tkr

- svensk valuta 21.156 10.773


• Summa 37.214 31.162

Beviljad limit hos Swedbank 0 100.000

- varav kontokredit 0 100.000

24. Inlåning från allmänheten - tkr

- svensk valuta 8.696.135 7.994.317


• Summa 8.726.447 8.030.426

Inlåning per kategori av kunder

Offentlig sektor 372.821 252.896

Företagssektor 1.284.513 1.152.614

Hushållssektor 6.811.995 6.386.319

Varav: enskilda företagare 1.048.730 1.067.250

Övrigt 257.118 238.597

• Summa 8.726.447 8.030.426

25. Övriga skulder - tkr

Negativt värde på derivatinstrument 863 644

Fondlikvidskulder 0 18.745

Preliminärskatt räntor 16.409 18.537

Anställdas källskattemedel 2.296 2.464

Övriga skulder 29.798 38.085

- varav leverantörskulder 15.075 9.567

• Summa 49.366 78.475


2012 2011

26. Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - tkr

Upplupna räntekostnader 19.970 13.416

Övriga upplupna kostnader 23.385 21.289

Förutbetalda intäkter 1.216 1.318

• Summa 44.571 36.024

27. Övriga avsättningar - tkrGarantiåtaganden 0 300

Direktpension 11.941 0

Anslag till allmännyttiga ändamål 12.272 11.452

Övrigt 0 2.900

• Summa 24.213 14.652

Övriga avsättningar

Totalt redovisat värde vid periodens ingång 14.652 10.115

Avsättningar som gjorts under perioden 19.441 10.971

Belopp som tagits i anspråk under perioden -8.680 -5.523

Outnyttjade belopp som har återförts under perioden -1.200 -911

Totalt redovisat värde vid periodens utgång 24.213 14.652

28. Obeskattade reserver - tkrPeriodiseringsfond 2012, taxering 2013 39.130 0

• Summa 39.130 0

29. Ställda säkerheter - tkr

I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar

- Kapitalförsäkring för pensionsåtaganden 9.610 9.360 • Summa ställda säkerheter 9.610 9.360


2012 2011

30. Ansvarsförbindelser - tkr (nom belopp)

Garantier

- Garantiförbindelser - krediter 2.460 2.866

- Garantiförbindelser - övriga 48.148 66.065

Övriga ansvarsförbindelser 74.884 83.177

• Summa 125.492 152.108

31. Åtaganden - tkr (nom belopp)

Övriga åtaganden

- Kreditlöften 496.183 541.725

- Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter 1.067.478 1.243.039

• Summa 1.563.661 1.784.764

78 Övriga upplysningar

Övriga upplysningar - tkr

32. Finansiella tillgångar och skulder

Beräkning av verkligt värde

Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella tillgångar och skulder som redovisas nedan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad

För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (till exempel courtage) vid anskaffningstillfället.

Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndig-het och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.

Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad

Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknas med hjälp av en värderings modell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.

Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad. Det verkliga värdet har beräknats med ledning av utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.

Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapital-belopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen.

Sparbanken har ett antal strategiska aktieinnehav, vilka värderas till anskaffningsvärdet då ett tillförlitligt verkligt värde på balansdagen är svårt att fastställa.

Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonterings-räntan har satts till den aktuella utlåningsräntan som tillämpas.

För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs.

79Övriga upplysningar 7979

32. Finansiella tillgångar och skulder, 2012

Kassa 0 57.431 0 0 0 0 57 431 57 431

Utlåning till kreditinstitut 0 1 738.522 0 0 0 0 1 738 522 1 738 522

Utlåning till allmänheten 0 7 044.683 0 0 0 0 7 044 683 7 210 144

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 705.391 0 0 0 0 0 705 391 705 391

Aktier och andelar 241.766 0 782.118 0 0 0 1 023 884 1 023 884

Upplupna intäkter 0 10.868 0 0 0 0 10 868 10 868

Övrigt 0 0 0 0 0 2.006 2 006 2 006

• Summa 947.157 8.851.504 782.118 0 0 2.006 10 582 785 10 748 246

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 37.214 0 37 214 37 214

In- och upplåning från allmänheten 0 0 0 0 8.726.447 0 8 726 447 8 734 698

Övrigt 0 0 0 0 0 1.586 1 586 1 586

Upplupna kostnader 0 0 0 0 19.970 0 19 970 19 970

• Summa 0 0 0 0 8.783.631 1.586 8 785 217 8 793 468

Finansiella tillgångar och skulder, 2011

Kassa 0 51.218 0 0 0 0 51.218 51.218

Utlåning till kreditinstitut 0 1.368.756 0 0 0 0 1.368.756 1.368.756

Utlåning till allmänheten 0 6.456.828 0 0 0 0 6.456.828 6.453.510

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 882.142 0 0 0 0 0 882.142 882.142

Aktier och andelar 169.059 0 576.321 0 0 0 745.380 745.380

Upplupna intäkter 0 14.475 0 0 0 0 14.475 14.475

Övrigt 0 0 0 0 0 2.458 2.458 2.458

• Summa 1.051.201 7.891.277 576.321 0 0 2.458 9.521.257 9.517.939

Skulder till kreditinstitut 0 0 0 0 31.162 0 31.162 31.162

In- och upplåning från allmänheten 0 0 0 0 8.030.426 0 8.030.426 8.033.794

Övrigt 0 0 0 0 0 644 644 644

Upplupna kostnader 0 0 0 0 13.416 0 13.416 13.416

• Summa 0 0 0 0 8.075.004 644 8.075.648 8.079.016

*Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde

via resultaträkningen

Lånefordringar och kundfordringar

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Andra finansiella skulder

Derivat som används i säkrings-

redovisning

Summa redovisat

värde

Verkligt värde

*Finansiella skulder värderade till verkligt värde


*Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde


Lånefordringar och kundfordringar

Finansiella tillgångar som

kan säljas

Andra finansiella skulder

Derivat som används i säkrings-

redovisning

Summa redovisat

värde

Verkligt värde

*Finansiella skulder värderade till verkligt värde


* Inga innehav för handelsändamål finns


32. forts...I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument

Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1

Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden

2012 - tkr

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 562.491 92.900 655.391

Aktier och andelar 740.884 273.459 9.541 1.023.884

Övriga tillgångar 0 1.282 0 1.282

Upplupna intäkter 0 492 270 762

• Summa 740.884 837.724 102.711 1.681.319

Övriga skulder 0 863 0 863

• Summa 0 863 0 863

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats som verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar data (nivå 3).

Aktier och Övriga Övriga Totalt andelar tillgångar skulder

Öppningsbalans 2012-01-01 31.096 70.370 0 101.466

Totalt redovisade vinster och förluster

- redovisat i årets resultat 23.244 -4.297 0 18.947

- redovisat direkt i övrigt totalresultat -23.244 0 0 -23.244

Anskaffningsvärde förvärv 4.000 0 0 4.000

Förflyttning ut från nivå 3 -25.555 0 0 -25.555

Förflyttning in till nivå 3 0 27.097 0 27.097

Utgående balans 2012-12-31 9.541 93.170 0 102.711

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för

tillgångar som ingår i den utgående balansen 2012-12-31 129 -4.197 0 -4.068

81Övriga upplysningar

32. forts...

2011 - tkr

Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Summa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper 0 612.142 70.000 682.142

Aktier och andelar 513.534 200.750 31.096 745.380

Övriga tillgångar 0 2.458 0 2.458

Upplupna intäkter 0 747 370 1.117

• Summa 513.534 816.097 101.466 1.431.097

Övriga skulder 0 644 0 644

• Summa 0 644 0 644

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats som verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar data (nivå 3).

Aktier och Övriga Övriga Totalt andelar tillgångar skulder

Öppningsbalans 2011-01-01 26.359 70.675 0 97.034

Totalt redovisade vinster och förluster

- redovisat i årets resultat 0 -305 0 -305

- redovisat direkt i övrigt totalresultat 4.716 0 0 4.716

Anskaffningsvärde förvärv 127 0 0 127

Förflyttning ut från nivå 3 -106 0 0 -106

Utgående balans 2011-12-31 31.096 70.370 0 101.466

Vinster och förluster redovisade i årets resultat för

tillgångar som ingår i den utgående balansen 2011-12-31 0 0 0 0


33. Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder

Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier:

- Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningar av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

- Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

- Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

Säkringskvalifikationer

Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificeras som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara högt effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Vid redovisning av derivat som kassaflödessäkringar ska den säkrade kassaflödesexponeringen hänföra sig till högst sannolika framtida kassaflöden.

Nedskrivningar för kreditförluster

Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av mot-partens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig kan ännu inte ident i fieras. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kreditförlustreserveringar beaktar sparbanken faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna uppskatta den erforderliga nedskrivning-en görs antaganden för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fastställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivningarna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassaflöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar.

Vissa värdepappersinnehav

Vissa av sparbankens värdepappersinnehav är inte föremål för en regelbunden omsättning och har av denna anledning värderats till den av motparten angivna köpkursen.

83Kapitaltäckning

34. KapitaltäckningFör fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora expone-

ringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och där-

igenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna

förlagslån etc) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven (vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker,

marknadsrisker och operativa risker), dels beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet

med sparbankens kapitalpolicy.

Sörmlands Sparbank har utvecklat en egen modell för beräkningarna och bedömningen av kapitalbehovet. Arbetet på-

börjades våren 2006 och utgångspunkten för arbetet var Finansinspektionens rapport 2005:8 – ”Företagets interna kapitalut-

värdering – att bedöma kapitalbehovet under Basel II”.

Den första versionen av sparbankens modell (inklusive en Kapitalpolicy samt en arbetsinstruktion avseende den interna kapital-

utvärderingen) antogs av styrelsen i november 2006. Modellen ska årligen antas och omprövades senast av styrelsen i december

2012. En större översyn av modellantaganden och policies (inklusive arbetsinstruktioner) planeras att ske under 2013.

Kapitalbehovet beräknas en gång per kvartal. Resultatet av beräkningarna rapporteras till sparbankens styrelse via spar-

bankens Riskcontroller. Syftet med rapporteringen är att säkerställa att styrelsens målsättning enligt Kapitalpolicyn uppfylls.

Sparbanken har identifierat och bedömt sina väsentliga risker. De risker som behandlas i samband med bedömningen av

det interna kapitalbehovet är i huvudsak följande:

- kreditrisker

- marknadsrisker

- operativa risker

- ränterisker

- intjäningsrisker

- ryktesrisk

- likviditetsrisker

- strategisk risk

Beräkningarna inkluderar även så kallade stresstester avseende kredit- och finansportföljen, vilka ska beakta hur sparbankens

kapitalbas påverkas vid en mycket ogynnsam utveckling.

Sammanfattningsvis innebär beräkningarna, per 31 december 2012, följande för sparbankens del:

2012 2011

- Internt beräknat kapitalkrav (mkr): 682,3 615,0

- Legalt beräknat kapitalkrav (mkr): 537,5 495,1

- Kapitalbas (mkr): 1.047,7 954,8

84 Kapitaltäckning

Sparbankens kapitalbas överstiger således det internt beräknade kapitalkravet med 53,6% (55,3%) och det legala kapital-

kravet med 94,9% (92,8%).

Styrelsens uppfattning, enligt Kapitalpolicyn (senast antagen 18 december 2012) är att kapitalbasen ska överstiga det be-

räknade kapitalkravet med minst 10,0%, vilket i sammanhanget ska ses som en extra buffert för oförutsedda händelser och/

eller aktiviteter.

Styrelsens bedömning är att modellen ger ett rimligt resultat och att denna också omfattar alla väsentliga risker som verk-

samheten kan utsättas för. Styrelsen bedömer även att sparbankens kapitalbas täcker det kapitalbehov sparbankens

verksamhet kräver med hänsyn till de risker som förekommer i verksamheten.

Företaget har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt

3 kap 1-2 §§ och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om

kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets

hemsida www.sormlandssparbank.se.

Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med

specifikationer enligt nedan följande avsnitt:

Kapitalbas - tkr

I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.

2012 2011

Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen

(exklusive fond för verkligt värde och förslag till vinstdisposition) 1.449.521 1.343.716

Periodiseringsfond (73,7% därav)* 28.839 0

Avgår: Immateriella tillgångar och uppskjutna skattefordringar -5.614 -2.685

Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -425.464 -386.223

• Summa primärt kapital 1.047.282 954.808

Supplementärt kapital

- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde 425.856 201.717

- Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) -425.464 -201.717

Summa supplementärt kapital 392 0

• Total kapitalbas 1.047.674 954.808

* Skattesatsen kommer att ändras till 22,0% under 2013

85 85Kapitaltäckning

2012 2011

Kapitalkrav - tkr

Kreditrisk enligt schablonmetoden

Exponeringar mot administrativa organ,

icke-kommersiella företag samt trossamfund 19 0

Institutsexponeringar 36.610 30.912

Företagsexponeringar 226.383 194.493

Hushållsexponeringar 133.645 128.825

Exponeringar med säkerhet i fastighet 63.159 59.359

Oreglerade poster 1.141 1.985

Övriga poster 32.199 36.540

• Summa kapitalkrav för kreditrisker 493.156 452.114

Operativa risker - tkr

Schablonmetoden 44.369 43.022

• Summa kapitalkrav för operativa risker 44.369 43.022

• Totalt minimikapitalkrav 537.525 495.136

86 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

35. Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningenSörmlands Sparbank har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som

för närvarande gäller till och med 30 juni 2017. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank

Hypotek och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring.

Sörmlands Sparbank har per 31 december 2012 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på

7.781 mkr (7.800). Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett

maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring har sparbanken förmedlat fondsparande på 4.682 mkr (4.348) och

försäkringssparande på 1.563 mkr (1.448). Provisionen för såväl fond som försäkring beräknas utifrån utestående marknads-

värde dag för dag.

De totala provisionerna avseende de ovan nämnda volymerna uppgick under 2012 till cirka 72,1 mkr (70,0).

36. NärståenderelationerDet finns personer i sparbankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i sparbanken. Krediter till dessa närstående

företag uppgår till 32 mkr. Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Räntan är prissatt med marknadsmässiga villkor.

Kreditbeloppen är ej väsentliga för sparbankens ställning eller resultat.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning

Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10 Allmänna administra-tionskostnader.

87Underskrifter

UnderskrifterHärmed försäkras att, såvitt vi känner till, årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisnings-

sed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting

av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbankens som skapats av års-

redovisningen.

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 5 mars 2013. Sparbankens

resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 april 2013.

Sven-Olov Carlsson Benita Vikström Joacim Lindgren Ordförande Vice ordförande Verkställande direktör

Dot Gade Kulovuori Staffan Jonsson Jan Lewenhaupt

Jan Carlsson Britt-Marie Högström Fredrik Strandlund

Personalrepresentant Personalrepresentant

Revisorspåteckning

Vår revisionsberättelse har lämnats den 12 mars 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Marcus Robertsson Auktoriserad revisor

88

RevisionsberättelseTill sparbanksstämman i Sörmlands Sparbank

Organisationsnummer 516401-9639

Rapport om årsredovisningenVi har reviderat årsredovisningen för Sörmlands Sparbank för år 2012.

Styrelsens ansvar för årsredovisningenDet är styrelsen som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen

om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen bedömer är

nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på

oegentligheter eller på fel.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt

International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska

krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga

felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan informa-

tion i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna

för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna

riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur banken upprättar års-

redovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med

hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bankens interna kontroll. En

revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av

rimligheten i styrelsens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen

i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenEnligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och

värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sörmlands Sparbanks finansiella

Revisionsberättelse

89

ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om års-

redovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens

övriga delar. Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra förordningarUtöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens

vinst eller förlust samt styrelsens förvaltning för Sörmlands Sparbank för år 2012.

Styrelsens ansvarDet är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner enligt sparbankslagen, lagen om bank och finans ierings-

rörelse och sparbankens reglemente.

Revisorernas ansvarVårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust

och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bankens vinst eller förlust har

vi granskat om förslaget är förenligt med sparbankslagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi

utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i banken för att kunna

bedöma om någon styrelseledamot är ersättningsskyldig mot banken. Vi har även granskat om någon styrelse-

ledamot på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om

årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

UttalandenVi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar

styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Stockholm den 12 mars 2013

PricewaterhouseCoopers AB

Marcus Robertsson Auktoriserad revisor

Revisionsberättelse

Britt-Marie Högström Personalrepresentant

90

Sörmlands Sparbanks styrelse

Sven-Olov Carlsson Ordförande

Jan CarlssonDot Gade Kulovuori Staffan Jonsson

Styrelse

Fredrik Strandlund Personalrepresentant

91

Benita Vikström Vice ordförande

Jan Lewenhaupt

Joacim Lindgren Verkställande direktör

Styrelse

Ulf Gustafsson Kreditchef

92

Sörmlands Sparbanks affärsledning

Mats Berghagen Controller

Mattias Molander Chefjurist

Håkan Bennetoft Regionchef KFV

Lars Fogelberg Säkerhet- och affärsstödschef

Katarina Jansson Privatmarknadschef

Affärsledning

Richard Caspary Marknadschef

Pär Axelsson Chef Guldeken

Hans-Olof Ebbesson Regionchef ONYX

93

Joacim Lindgren Verkställande direktör

Britt Tham Personalchef

På bilden saknas Camilla Ettehag, Gruppchef Affärsstöd Affärsledning

94 Bolagsstyrning

BolagsstyrningSparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. Sparbanken

har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet

är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsam-

het genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och

finansieringsrörelse.”

För en sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till

sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har

utformningen av sparbankens rutiner och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör

Som representanter för insättarna har sparbanken 50 huvudmän. Hälften av dessa väljs av Flens, Katrineholms,

Nyköpings, Oxelösunds och Vingåkers kommuner, medan återstoden väljs av huvudmännen själva.

Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ.

Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på

sidorna 96-97.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse, styrelsens ordförande och revisorer för sparbanken med

ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för

beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgjordes under året av Lilian Persson som

sammankallande samt ledamöterna Björn Andersson, Anders Hasselbo, Jan-Åke Olsson samt Leif Westling. Det

är alltså valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen, styrelsens ordförande, men

även på nya huvudmän samt förslag till arvoden uppdelat mellan ordförande och övriga ledamöter.

Det ankommer på styrelsen att välja VD som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken.

95Bolagsstyrning

Styrelsens sammansättning och arbeteSparbankens styrelse, består av nio ledamöter. Sex av ledamöterna utses av sparbanksstämman. Därtill ingår

VD enligt lag och vidare företräds medarbetarna av två arbetstagarrepresentanter jämte en ersättare för dessa.

Av styrelsens ledamöter är tre stycken kvinnor.

Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse återfinns på sidorna 90-91. Upplysningar om ersätt-

ningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas

i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen samt på sidorna 99-100.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseord-

föranden och VD, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering

samt utvärdering av styrelsens och VD:s arbete.

Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl

organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordförande ser bl a till att styrelsen

erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en

utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordförande en egen utvärdering genom samtal med övriga

styrelseledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning.

Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse VD, är att fastställa sparbankens strategi, verksamhetsplan och

prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa årsbokslut, fastställa policies för

verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och

riskhanteringen behandla rapporter härom.

Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid elva tillfällen. Styrelsen har även genomfört styrelseseminarier inom

sparområdet, regelverk samt sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess (IKU).

Styrelsens utskottCentrala kreditdelegationen fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktionen fastställda

beslutsramar. Besluten ska protokollföras och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte.

I utskottet ingår styrelsens ordförande Sven-Olov Carlsson, VD och sparbankens kreditchef.

Sparbankens Compliance- och revisionsutskott hanterar regelfrågor och även dessa protokollförs med rapport

till styrelsen. I utskottet sitter styrelsens ordförande, vice ordförande och VD.

96 Utgående mandatperioder och Huvudmän

Andersson, BjörnVingåker 2011 - 2015

Carlsson, Henrik Katrineholm 2010 - 2013

Carlsson, Sven-Olov Flen 2009 - 2013

Claesson, Lena Nyköping 2012 - 2016

Eneman, Marie-LouiseNyköping 2010 - 2014

Eriksson, KjellNyköping 2011 - 2015

Fornander, Eleonor Flen 2010 - 2014

Gade Kulovuori, DotNyköping 2011 - 2015

Gillstam, MarieKatrineholm 2012 - 2016

Gustafsson, ChristerNyköping 2010 - 2014

Hasselbo, AndersOxelösund 2010 - 2014

Hofstedt, AnneKatrineholm 2011 - 2015

HuvudmänValda av huvudmännen

Hultberg, PerNyköping 2010 - 2014

Johansson, TorbjörnNyköping 2012 - 2016

Karlsson, BoKatrineholm 2009 - 2013

Ljung, TommyNyköping 2012 - 2016

Mellander, TellNyköping 2011 - 2015

Olsson, AnnikaKatrineholm 2011 - 2015

Palmberg, TorbjörnFlen 2009 - 2013

Pettersson, RigmorBjörkvik 2012 - 2016

Staf, SusanneKatrineholm 2010 - 2014

Stenberg, OlleValla 2009 - 2013

Uddin, AnnikaVingåker 2010 - 2014

Wallin, CarinaNyköping 2012 - 2015

Utgående mandatperioder och revisionsberättelse Utgående mandatperioder. I tur att avgå bland huvudmännen är Henrik Carlsson, Sven-Olov Carlsson,

Bo Karlsson, Torbjörn Palmberg och Olle Stenberg.

I tur att avgå i styrelsen är Dot Gade Kulovuori.

97Huvudmän

Valda av Flens KommunBrevig, Lisbeth Flen 2011 - 2015

Nieminen, RiittaFlen 2011 - 2015

Olsson, Jan-ÅkeFlen 2011 - 2015

Valda av Katrineholms KommunCallhammar, EwaKatrineholm 2011 - 2015

Carlsson, KarinBjörkvik 2012 - 2015

Dahlberg, LennarthSköldinge 2011 - 2015

Dahlström, GöranKatrineholm 2011 - 2015

Fredriksson, IngerKatrineholm 2011 - 2015

Hedberg, AnneliKatrineholm 2011 - 2015

Holm, ClaesKatrineholm 2011 - 2015

Johansson, MonicaKatrineholm 2011 - 2015

Olovsson, FredrikKatrineholm 2011 - 2015

Valda av Nyköpings KommunAndersson, GunillaNyköping 2012 - 2015

Carlsson, Jan-EricNyköping 2011 - 2015

Ericson, KjellNyköping 2011 - 2015

Franzén, NicklasNyköping 2011 - 2015

Landmark, StefanNyköping 2011 - 2015

Munthe, JohanNyköping 2011 - 2015

Persson, LilianNyköping 2011 - 2015

Pettersson, KentNyköping 2011 - 2015

Viking, SörenNävekvarn 2011 - 2015

Valda av Oxelösunds KommunTjäderhane, ThomasOxelösund 2011 - 2015

Widegren, JanOxelösund 2011 - 2015

Valda av Vingåkers KommunOlsson, OlleVingåker 2012 - 2015

Persson, TommyVingåker 2011 - 2015

Lokalstyrelser och revisorer

ONYX-regionenNyköping

Gade Kulovuori, Dot/OrdförandeNyköping

Claeson, HenrikNyköping

Ljung, TommyNyköping

Mellander, TellNyköping

Wevel, AxelVrena

OxelösundVikström, Benita/OrdförandeOxelösund

Fernqvist, MathiasOxelösund

Fornstedt, LenaOxelösund

Fredriksson, CatarinaOxelösund

Njuki, CaxtonNyköping

Sparbankens ordinarie revisorPricewaterhouseCoopers AB

Huvudansvarig revisor Marcus Robertsson

KFV-regionenKatrineholm

Lewenhaupt, Jan/OrdförandeKatrineholm

Dahlström, GöranKatrineholm

Gillstam, Marie Katrineholm

Staf, SusanneKatrineholm

Toll, StefanMalmköping

FlenEnkvist, Leif/OrdförandeFlen

Lagerbäck, SiwMalmköping

Rudengren, PerMellösa

Svensson, MarieMalmköping

VingåkerJonsson Staffan/OrdförandeVingåker

Andersson, BjörnVingåker

Olsson, JerkerVingåker

Uddin, Annika Vingåker

Lokalstyrelser och revisorer

98

99

Offentliggörande av uppgifter om ersättningarBeslutsgången

Jämlikt Finansinspektionens författningssamling, FFFS 2009:06, ska en redogörelse för Sörmlands Sparbanks

ersättningar offentliggöras i samband med årsredovisningens fastställande.

Styrelsen har fastställt en Policy för ersättningar i vilken understryks att ersättningssystem till anställda är styrel-

sens angelägenhet och att styrelsens presidium (ordförande och vice ordförande) bereder, granskar och följer

upp ersättningsfrågorna.

Resultatkriterier som ligger till grund för rörliga ersättningarI sparbanken är samtliga anställda anslutna till ett målbonussystem (Stiftelsen Guldeken). Avsättning till detta

system sker årligen utifrån uppfyllandet av de mål som styrelsen fastställer för verksamheten. För verksamhets-

året 2012 maximerades den möjliga avsättningen per individ till 40.000 kronor och grundade sig på följande

kriterier:

I den mån rörelseresultatet uppgick till det budgeterade rörelseresultatet utgår ett belopp på 10.000 kronor.

Om det budgeterade rörelseresultatet överträffades kunde ytterligare maximalt 15.000 kronor utgå. Den rörelsere-

sultat relaterade delen för verksamhetsåret 2012 var sålunda maximerad till 25.000 kronor per individ.

Därutöver kunde också en avsättning på maximalt 15.000 kronor per individ utgå. Denna avsättning grundade

sig på sex stycken så kallade huvudmål (försäljnings- och kvalitetsrelaterade), vardera värda 2.500 kronor.

Utfallet för 2012 uppgick till fyra uppnådda huvudmål och därmed tillkommer en avsättning på ytterligare

10.000 kronor per individ.

I samband med fastställandet av årsredovisningen kommer därmed en total avsättning på 35.000 kronor per

individ att göras för en heltidstjänst.

Rörliga ersättningar i övrigt utgår ej i Sörmlands Sparbank.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningar

Principerna för uppskjuten betalningAndelarna i Stiftelsen Guldeken fonderas under minst en femårsperiod. Därefter får den anställde ett erbjudande om

att ta ut hela (eller delar) av det årets avsättning. Om inget uttag sker omfonderas andelarna i ytterligare minst fem år.

RiskanalysSparbankens långsiktiga huvudmålsättning jämlikt gällande regelverk är att bedriva verksamheten så att

sparbankens förmåga att fullgöra sina förpliktelser inte äventyras, vilket inbegriper riskhantering, sundhet och

öppenhet. Ersättningssystem till anställda får aldrig innebära att de äventyrar sparbankens huvudmålsättning.

Senaste räkenskapsårets kostnadsförda totalbelopp Ledning Övriga anställda som påverkar Övriga anställda

(12 st) sparbankens risknivå (3 st) (197 st)

Löner och arvoden (tkr) 12.776 1.363 57.618

Målbonussystem (tkr) 420 105 6.505

Rörliga ersättningar utgår endast, som ovan har nämnts, i form av avsättningar till Stiftelsen Guldeken.

Sparbankens Riskcontroller respektive Complianceansvarig omfattas ej sparbankens målbonussystem.

Avsättningarna är möjliga att lyfta i kontanter först efter fem år.

Under 2012 utbetalda ersättningar till styrelse och ledning framgår av årsredovisningen sidan 65.

Ackumulerade uppskjutna ersättningarNågra ackumulerade uppskjutna ersättningar (utöver reservering för 2012 års målbonussystem) finns inte redo-

visade i Sörmlands Sparbank.

Uppgifter om avgångsvederlagVillkor rörande avgångsvederlag framgår av årsredovisningen sidan 67. Några sådana ersättningar har vare sig

utbetalats eller kostnadsförts under 2012.

Offentliggörande av uppgifter om ersättningar100

NyköpingVäster Privat, Västra Storgatan 9

Öster Privat, Östra Storgatan 1

Öster Företag, Östra Storgatan 3

VingåkerBondegatan 14

FlenDrottninggatan 1

Malmköping – Kungsgatan 24

KatrineholmKöpmangatan 11

OxelösundJärntorget 2

101

www.sormlandssparbank.se

0771 - 350 350

HuvudkontorKöpmangatan 11

Box 156 641 22 Katrineholm

Telefax: 0150 - 759 22

e-post: [email protected]

Documents

Sörmlands Sparkbank