Spetskompetens i SvD

oktober 2014

MÖT FÖRETAGENS MEST LOVANDE EXPERTER

Hela denna bilaga är en annons från Find1ANNONS ANNONS

Falk Search hittar din specialist inom aff ärsjuridik. www.falksearch.se

28 vassa specialister

• Kinnarps • Stockholms stad • Transportstyrelsen • Atlas Copco

• Nynas • Akademiska Hus • Skandia • Trafikverket • Von Feilitzen

& Partners • Styrelseakademien

Så jobbar vi

... och många fler

KOMPETENSSpets-

Page:1

File: 5506-2Size: 365x270

Client: SCA Op: Emma Date: 25/09/14

AMV Job No: Publication:

11 kvinnor, 1 drömSCA stödjer den enda kvinnliga besättningen, Team SCA, i världens tuffastetävling inom havskappsegling – Volvo Ocean Race.

Vi vill inspirera människor att leva livet fullt ut och satsa på sina drömmar.

Följ teamet, följ drömmen, på www.teamsca.com

SCA är ett ledande globalt hygien- och skogsindustriföretag med varumärken som TENA, Tork, Libero, Libresse och Edet.


Välkommen // Ledare SPETSKOMPETENS OKTOBER 2014 03

Trenden är tydlig: Västvärldens arbetskraft kommer successivt att bli mer och mer specialiserad. Vikten av att ha rätt medarbetare ombord blir därmed avgörande för ett företags

framgång. Dagens talanger bör därför vända på begreppet – i dag är det företagen som är talangernas viktigaste resurs, inte tvärtom.

Arbetsgivaren är din viktigaste resurs!

innehåll i detta nummer

guldklockans tid är förbi

GULDKLOCKANS TID ÄR förbi. 80- och 90-talisterna ställer helt nya krav på sina arbetsgivare. Tidigare var det en sanning att medarbetar-na är företagens viktigaste resurs, men dagens talanger bör vända på begreppet. I stället är det företa-gen som är talangernas viktigaste resurs.

Tiden är förbi då man stannade hela sitt yrkesverksamma liv på en och samma arbetsplats och efter 25 år fick en guldklocka för lång och trogen tjänst. I dag handlar jobbet mycket mer om självför-verkligande än om trygghet och mer om härarbete än förvärvs-arbete. Passion före pension och status före stabilitet. Tryggheten finns i din spetskompetens och i ditt nätverk snarare än i din an-ställning.

TRENDEN ÄR TYDLIG: Västvärl-dens arbetskraft kommer succes-sivt att bli mer och mer speciali-serad. En vulkanaske-expert är mer efterfrågad än en social mång-sysslare, på samma sätt som en person med specifika kunskaper i programmeringsspråket PHP kommer att uppleva en ljusare ar-

betsmarknad än en 25-åring med en bred ekonomiexamen i bagaget.

NÄR MEDARBETARNA är hjärnor snarare än armar är betydelsen av att ha rätt medarbetare ombord avgörande för ett företags fram-gång. Och i en tid där företag och organisationer upplevs som allt-mer likriktade är det utmanarna som blir de stora vinnarna i jakten på talangerna.

85 procent av världens studenter tycker att deras framtida arbete ska vara en stor del av vem de är. Därför måste arbetsgivare erbjuda något mer än arbetstider och lön.

För att lyckas gäller det att vända på den gamla parollen ”persona-len är vår viktigaste resurs” och i stället se sig som medarbetarnas viktigaste resurs. Dagens unga människor vill göra ”livskarriär” och är lika måna om hälsa, familj och intressen som att lyckas på jobbet. Du som talang bör välja en arbetsgivare som förstår det. Du bör välja en arbetsgivare som är det redskap som gör att du kan lyckas i din livskarriär! n

”Passion före pension och status före stabilitet. Trygghet-en finns i din spetskompetens och i ditt nätverk snarare än i din anställning.”

Projektledare Find1David Borg

SVT

ÅF

Kinnarps

Nynas

Trafikverket

Swetox

Husqvarna

Akademiska sjukhuset

Atlas Copco

Carnegie

04

05

06

07

08

09

10

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

SEB

Skandia

SCB

Polisen

Försvarsmakten

Transportstyrelsen

Luftfartsverket

Karriärpanelen

Von Feilitzen & Partners

Domarnämnden

StyrelseAkademien

Västervik Framåt

Stockholms stad

Falu kommun

Lidingö stad

Energimarknadsinspektionen

Järfälla kommun

Lunds kommun

Mångfaldspanelen

Svensk pilotutbildning

25

27

28

29

30

31

32

33

34

35Kolla vad Rättviseförmedlingens Seher Yilmas har att säga på sidan 34!

FOTO CAROLINE TIBELL

FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON

REDAKTIONPROJEKTLEDARE: David Borg, [email protected], 08-525 014 22 PRODUKTIONSLEDARE: Tijana Mladenovic, [email protected] SÄLJARE: Mikael Owilli, Adam Borg, Sebastian Hermelin, Timur Akgul PRODUKTION: Oh My, ohmy.nu SKRIBENTER: Christian Albinsson, Daniel Cederlund, Billy Ekblom, Rickard Lindholm, Sara Thun ART DIRECTOR: Fanny Lundstedt OMSLAGSILLUSTRATION: Cecilia Lundgren TRYCK: V-TAB. Spetskompetens medföljer som bilaga i Svenska Dagbladet, oktober 2014.

Find1. Östermalmsgatan 87E, 114-59 Stockholm. Org. nummer: 556864-4396. E-post: [email protected]. Växel: +46 (0)8 525 014 20.

oktober 2014

MÖT FÖRETAGENS MEST LOVANDE EXPERTER

Hela denna bilaga är en annons från Find1ANNONS

ANNONS

Falk Search hittar din specialist inom aff ärsjuridik. www.falksearch.se

28 vassaspecialister

• Kinnarps • Stockholms stad • Transportstyrelsen • Atlas Copco • Nynas • Akademiska Hus • Skandia • Trafi kverket • Von Feilitzen & Partners • Styrelseakademien

Så jobbar vi

... och många fl er

KOMPETENSSpets-


SVT WWW.SVT.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S

SPETSKOMPETENS OKTOBER 2014 04

Helene Sahlin inledde sin karriär på SVT som personaladministratör för 17 år sedan. I dag är hon HR-direktör och ser till att andra kan göra liknande lyft inom företaget.

På SVT vet de att ta hand om sina medarbetare. Många som börjar på SVT fortsätter hela sin karriär inom organisationen. Möjligheten att få kompetens -

utveckling och prova på nya arbetsuppgifter gör att medarbetarna får nya utmaningar.

”utmaningarna har gjort att jag trivts här på svt i 17 år”

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO KRISTOFER HEDLUND

GÖR: SVT är ett Public Service-företag vars uppdrag vilar på en demokratisk idé. Till skillnad från de kommersiella kanalerna, som främst fokuserar på en yngre målgrupp, gör SVT program för alla åldrar och intressen. • Verksamheten bedrivs självständigt i förhållande till politiska, kommersiella och andra intressen i samhället och finansieras via tv-avgifter. SVT1 är Sveriges mest uppskattade kanal och SVT är tv-bolaget med högst förtroende hos svenska folket. • SVT speglar och finns i hela landet. De finns snart på 33 orter, från Kiruna i norr till Malmö i söder. 2012 producerades 57 procent av allmän-tv-produktionen utanför Stockholm. • Under 2012 sändes 23 454 timmar i SVT:s kanaler (8 601 timmar förstasändningar). Utöver detta producerades ett mindre antal timmar unikt för webben. • Den 28 februari 2013 hade SVT 2 090 tillsvidareanställda medarbetare.

Sveriges Television

I KO R T H E T

Kickan Söderberg FalckTITEL: HR-partner.

UTBILDNING: Socionom, Socialhögskolan i Stockholm.

INSPIRERAS AV: Att i olika former utveckla ledarskapet på SVT och stödja SVT:s ledare/chefer.

P R O F I L

Helene SahlinTITEL: HR-direktör.

UTBILDNING: Socionom, Socialhögskolan i Lund.

INSPIRERAS AV: Utmaningar, utveckling och mänskliga relationer.

P R O F I L

HELENE SAHLIN, HR-direktör

”Vi har en relativt hög intern rörlighet, men arbetar för att göra det ännu lättare att röra sig inom företaget.”

ATT FLERA AV Sveriges bästa journalister jobbar på SVT känner de flesta tittarna till, men på en stor organisation som SVT krävs många fler kompetenser för att få allt att flyta. Bland annat finns också tekniker, jurister, ekonomer och HR-personal. Helene Sahlin, i dag HR-direktör, började som per-sonaladministratör och medver-kandeförhandlare för 17 år sedan.

– Vi har en relativt hög intern rörlighet, men arbetar för att göra det ännu lättare att röra sig inom företaget. Vi har till exempel till-satt ett projekt som jobbar ytterli-gare med att utveckla den interna rörligheten. Rörligheten är ett sätt att kompetensutveckla enskilda medarbetare, men också verksam-heten. När du kommer som ny de-lar du med dig av din kompetens och lär dig samtidigt mycket nytt, säger Helene Sahlin.

EN AV DE kompetensutvecklings-insatser som finns på SVT är ledar-försörjningsprogrammet som ska ge medarbetarna bättre verktyg för att driva ett framgångsrikt led-arskap.

– Det finns medarbetare med stor potential som vill ta nästa steg, men glappet till gruppchef

eller avdelningschef är för stort då de saknar ledarkompetens. Vi har gett medarbetarna kunskap och verktyg så att de har rätt kom-petens inför eventuella framtida chefsbefattningar, säger Kickan Söderberg Falck, HR-partner på SVT.

Ledarförsörjningsprogrammen genomförs ungefär vart tredje år och vid det senaste tillfället var det 200 sökande. Av dessa valdes 30 personer ut som fick delta i ett As-sessment Center där de under två dagar genomförde tester av ana-lytisk, logisk och verbal förmåga. Dessutom genomfördes gruppöv-ningar och djupintervjuer inför några av SVT:s chefer.

16 stycken valdes till slut ut för att gå det nio månader långa pro-grammet.

– Jag märker av en förändring i hur vi ser på ledarskap inom SVT. Tidigare tittade vi ganska mycket på att rekrytera den som var ”bäst i klassen”. Det var till exempel den duktigaste journalisten som blev chef och inte den som var bäst på ledarskap. Vi har också haft myck-et fokus på rekryteringsprocessen när vi annonserar både internt och externt, säger Kickan Söderberg Falck.

I dagsläget håller SVT på att rekrytera nya medarbetare till de regionala nyheterna. Från att ha funnits på 27 platser ska de nu vara aktiva på 33 platser i landet.

– Vi fokuserar mycket på att ut-veckla de regionala nyheterna och att öka det journalistiska innehåll-et. Vi utbildar till exempel report-rar till att också vara fotografer och redigerare och vice versa för att ge dem ytterligare multikompe-tens. Detta är en stor kompetens-utvecklingsinsats som pågår under hösten 2014 och våren 2015. Det är viktigt att vi hela tiden arbetar med kompetensutveckling för att bemöta framtida krav och föränd-ringar på mediemarknaden, säger Helene Sahlin.

– JAG HAR ARBETAT på SVT i snart 17 år. Det som gjort att jag trivts är att jag fått tillfälle att utvecklas. Arbetet har hela tiden inneburit nya utmaningar. Det är dessutom väldigt mycket trevliga människor som jobbar här. SVT bedriver en dynamisk verksamhet i framkant av utvecklingen. Vi ska-par mycket innehåll av hög kvalitet och brinner för Public Service. Det är en väldigt spännande och intres-sant arbetsplats. n

DET VAR NÅGOT av en slump som ledde Jenny Johansson in på hen-nes karriärbana. En praktikplats under studietiden tog henne till Banverket där intresset för infra-struktur i allmänhet, och järnväg i synnerhet, tog ordentlig fart.

– Jag gjorde min praktiktiden på spåravdelningen och arbetade främ st med projektering av järn-väg. Jag tyckte att det var riktigt kul och när jag var klar med studi-erna fanns ingen tvekan om vilken riktning som jag ville ta karriär-mässigt.

JENNY HAR SEDAN sin examen ar-betat med järnvägsfrågor på små, medelstora och numera i ett glo-balt företag. Under dessa elva år har hon skaffat sig ett visst djup inom flera områden, vilket har gett en tydlig fördel i hennes nuvaran-de projektledarroll.

– Projektledningen har sakta vuxit fram när jag kombinerat det jag har lärt mig under karriären med mina personliga egenskaper.

En bred kunskap i sakfrågor till-sammans med att kunna struktu-rera upp ett arbete ger mig spets i min roll. Det händer också väldigt mycket oförutsägbara saker under ett projekt som man måste hante-ra, vilket kräver både struktur och att kunna hantera saker på volley.

SEDAN JENNY KOM ut i arbetsli-vet har tekniken tagit enorma steg framåt, vilket inte minst skapat möjligheter inom hållbarhetsarbe-tet som är en profilfråga för ÅF. Ur det perspektivet handlar det inte

längre om punktinsatser utan om att utveckla hela samhällen som är hållbara.

– Mer och mer går mot att ef-fektivisera med olika IT-lösningar. Inom en relativt snar framtid är så-väl självgående bilar som grävsko-por och maskiner ett högst troligt scenario. Det är ett par exempel på utvecklingen mot det hållba-ra samhället. När jag pratar med människor från andra avdelningar på ÅF låter det ibland som science fiction. Det är väldigt fascinerande att vara en del av att bygga fram-

tidens samhällen, vilket samtidigt öppnar en helt ny värld av karriär-möjligheter här, säger hon.

ÅF FÖRSÖKER ALLTID hitta så bra lösningar som möjligt för sina kunder. Då Jennys kunder ofta är beställare av omfattande infra-strukturprojekt, som Förbifart Stockholm eller Ostlänken, inne-bär det att behovet av spetskompe-tens aldrig stannar av på ÅF.

– Vi behöver en stor bredd av kompetenser med en gemensam vilja att hela tiden utvecklas. n


Ingenjör // Projektledaren TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 05

Jenny Johansson och hennes kollegor på ÅF är med och bygger framtidens hållbara samhälle.

Myten om att det bara är specialister och experter som behöver ha spetskompetens slår ÅF:s projektledare Jenny Johansson effektivt hål på. Hon headhuntades till företaget mycket tack vare sin mix av bredd och spets. – Det pratas mycket om att vara generalist

eller specialist, men jag tycker inte att det ena behöver utesluta det andra, säger hon.

En mix av bredd och spets

Jenny JohanssonTITEL: Project Manager.

UTBILDNING: Civilingenjör Väg och Vatten, Kungliga tekniska högskolan, examen 2003.

DRÖMPROJEKT: Ju mer utmaning desto bättre.

P R O F I L

åf följer utvecklingen mot det hållbara samhället

TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON

ÅFGÖR: ÅF är ett ledande teknikkonsultföretag med kunskap som vilar på hundraårig erfarenhet. De fokuserar på energi, infrastruktur och industri och deras bas finns i Europa, men deras verksamhet och kunder finns i hela världen.

Det som gör ÅF unika är deras medarbetare, nätverk och branschens största erfaren-hetsbank.

ANTAL MEDARBETARE: ÅF har i dag cirka 7 000 medarbetare.

OMSÄTTNING: Cirka 8 miljarder kronor årligen.

I KO R T H E T

”Inom en relativt snar framtid är såväl självgående bilar som grävskopor och maskiner ett högst troligt scenario.”JENNY JOHANSSON, projektledare


Som marknads- och kommunikationsdirektör för Europas största leverantör av inredningslösningar har Paulina Lundström hela kontinenten som sitt kontor.

KINNARPS WWW.KINNARPS.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Paulina LundströmTITEL: Marketing & Communi-cations Director.

BOR: Ulricehamn.

INTRESSEN: Att vara med mina barn och vänner. Inred-ning och mode.

FÖREBILD: Aupairpappan i Boston där jag bodde i fem år. Jag velade lite innan jag skulle börja college, så han skickade mig till en karriärcoach på Harvard. Det är mycket tack vare honom som jag verkligen satsade och körde på det här spåret.

P R O F I L

PAULINA LUNDSTRÖM, Kinnarps

”Det blev en fantastisk ut-ställning med mycket beröm och goda vits-ord i pressen som resultat.”

TROTS EN FÖRÄNDERLIG omvärld och verksamhet i cirka 40 länder är det viktigt att inte glömma sina rötter. Allt sedan Jarl och Evy An-dersson 1942 grundade företaget finns företagets huvudkontor i den västgötska småorten Kinnarp.

I samband med grundandet sat-tes värderingar upp för ansvars-fullt agerande gentemot människor och miljö, värderingar som företa-get lever och andas än i dag.

– Att Kinnarps är ett så medve-tet företag som vi är i dag har så-klart att göra med att ägarfamiljen alltid har haft en tydlig vision om hur vi ska göra affärer. Våra vär-deringar har alla ledare med sig när de arbetar, bokstavligt talat.

Under åren har värderingarna ut-vecklats ytterligare och vi har både en uttalad mångfaldsplan och en jämställdhetspolicy som utveck-las kontinuerligt. Det är viktigt för oss att oavsett kön, ursprung, ålder och läggning så ska alla ha samma chans till utveckling på Kinnarps, det ger en dynamik som alla vinner på. Det är fint att se olika genera-tioner och kulturer arbeta sida vid sida, säger Paulina Lundström.

PAULINA LUNDSTRÖM är mark-nads- och kommunikationsdirek-tör för Kinnarps-koncernen, vilket innebär ett ansvar för företagets alla marknader. Som Europas störs-ta leverantör av inredningslösning-

ar har hon hela kontinenten som sitt kontor. Efter ett möte med den prisbelönte designern Luca Nichet-to gick hon in till sina kollegor i kon-cernledningen med en idé om att ställa ut på Milano Design Week.

RESPONSEN BLEV IDEL positiv, företaget satsade och det slutade med succé.

– Vi såg det som ett perfekt fo-rum att visa upp vårt designar-bete för världen. Många tror att vi massproducerar och låter de-signen stryka på foten, vilket är långt ifrån sanningen. Det blev en fantastisk utställning med mycket beröm och goda vitsord i press-sen som resultat. Utställningen

har inte bara uppmärksammats i pressen utan även av arkitekter, designers, kunder och inte minst våra medarbetare som har fått visa upp resultatet av sitt hårda ar-bete. Konsekvensen blev en otrolig stolthet och en boost för oss i våra affärer, men även ur ett Employer Branding-perspektiv. Vi har visat för världen vad Kinnarps är och jobbansökningarna har skjutit i höjden, vilket såklart är fantas-tiskt roligt.

INDIVIDUELL utveckling är högt prioriterad på Kinnarps. Kompe-tensanalyser, planer och kontinu-erlig uppföljning lägger grunden för företagets arbete med den in-

terna utvecklingen. Tillsammans med närmsta chef sätter varje medarbetare upp personliga mål och får det stöd som krävs för att nå målsättningarna.

– Ett bra exempel på vårt arbe-te med kompetensutveckling är vår nuvarande vd som började som ekonomicontroller. Det finns många funktioner och roller att utvecklas i inom koncernen, både tack vare bredden i vårt arbete och genom att företaget är globalt. Många stannar länge och trivs på Kinnarps, vilket är det bästa kvit-tot som vi kan få. Vi vet vilken un-derbar arbetsplats det är, min för-hoppning är att även allmänheten ska få upp ögonen för det. n

Kinnarps är en svensk inredningskoncern som erbjuder spännande lösningar för kontor och offentliga miljöer. Marknads- och kommunikationsdirektören Paulina Lundström berättar om ett innovativt företag

som inte glömmer sina rötter och om stoltheten över värderingarna som Kinnarps lever efter.

DESIGNSUCCÉ I MILANOÖPPNAR MÖJLIGHETER

TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO KINNARPS

KinnarpsGÖR: Kinnarps är Sveriges största kedja av inredningshus för kontor, skola, vård och omsorg. Företaget hjälper till att skapa tilltalande miljöer som signalerar rätt värderingar, samtidigt som man arbetar för en hållbar utveckling för miljön.

I KO R T H E T

LARS LIDÉN HADE jobbat som rörmokare i fjorton år när han blev sugen på att sadla om. Han läste in sitt sista gymnasieår, studerade till maskiningenjör på KTH och på-började snart sin nya karriär som projektledare.

Kan du berätta om ditt jobb?– Jag är Project Manager på Ny-

nas Engineering-avdelning, vilket innebär att jag ansvarar för om- och nybyggnationer av våra an-läggningar och raffinaderier. När ett av våra affärsområden har ett önskemål, till exempel att bygga en ny emulsionsanläggning, finns jag med under hela processen – från förstudie till upphandling och byg-get av anläggningen.

Vad arbetar du med just nu?– Just nu planerar vi för ett un-

derhållsstopp av vårt största raf-finaderi i Nynäshamn. Vi måste stänga ned anläggningen en gång vart fjärde år för att inspektera den, och då passar vi på att uppgrade-ra anläggningarna samtidigt. Det är ett vansinnigt stort projekt: Vi planerar inför stoppet i två år och vår budget är på över 200 miljoner kronor – och då räknar vi inte ens med de förlorade produktionsin-täkterna för tiden då anläggningen är stängd.

Hur länge är den stängd?– Eftersom det är en stor anlägg-

ning tar det flera dagar bara att stänga ned den. Sammanlagt kom-mer vi att ligga nere i drygt fem veckor. Under den tiden kommer det läggas ungefär 100 000 arbets-timmar på underhållet och som mest kommer mellan 600 och 800 människor jobba där under en dag.

Det låter som ett stort projekt att leda?

– Ja, det är mycket som ska klaf-fa, inte minst säkerheten. Vi har alltid säkerheten som första prio-ritet inom Nynas och under så här intensiva arbetsveckor gäller det att vara extra uppmärksam. Alla som arbetar här ska vara lika hela och rena när de kommer hem från jobbet som när de kom hit.

Vad jobbade du med innan du kom till Nynas?

– Jag jobbade länge som rörmo-kare, men kring millennieskiftet blev jag intresserad av att sadla om. Jag läste upp mitt sista år på gymnasiet och började spana på projektledarannonser i tidningar-na. Sedan började jag på KTH där jag läste till maskiningenjör, och så en dag såg jag en mycket intressant arbetsannons från Nynas.

Vad var det som gjorde annonsen så intressant?

– Nynas sökte projektledare som skulle leda stora projekt från början till slut. Som projektledare här är jag med och tar fram investerings-underlag med beställaren, handlar upp leverantörer, ansvarar för HSE (Health, Safety & Environment), omfattning, kvalitet, tidsplan och kostnad. Dessutom ligger Nynäs-hamn bara en halvtimme med bil från Stockholms innerstad, vilket är ett stort plus.

Vad finns det för utvecklingsmöjligheter på Nynas?

– Dels har vi vår specialistkarri-ärstege som jag och många andra är med i. Den innebär att du som specialist kan avancera till mer ansvar och högre lön, utan att för den sakens skull behöva bli chef. Du kan även jobba utomlands el-ler vidareutbilda dig – jag har till exempel läst till IPMA-certifierad projektledare genom Nynas. n


En gång vart fjärde år stänger Lars Lidén och hans kollegor ned Nynas största raffinaderi i Nynäshamn. Det är ett otroligt stort projekt som planeras i två år och har en budget på över 200 miljoner kronor.

En gång vart fjärde år stänger Nynas största raffinaderi ned för att inspekteras och uppgraderas. Det är en enorm händelse som kostar hundratals miljoner kronor, och vid spakarna står Lars Lidén.

”FEM VECKOR VART FJÄRDE ÅRMÅSTE PRECIS ALLTING KLAFFA”

TEXT NANNA BRICKMAN FOTO PATRIK LUNDIN

Lars LidénTITEL: Project Manager.

UTBILDNING: Maskiningenjör, Kungliga tekniska högskolan.

VIKTIGASTE KARRIÄRVAL: Att sadla om. Jag började läsa till maskiningenjör när jag var 34 år, och det var helt under-bart. Det är aldrig för sent!

VÄGAR IN: När jag sökte jobbet på Nynas saknade jag erfarenhet från just det här området. Det jag däremot hade var engagemang, och det är sådant jag nu själv letar efter när jag rekryterar männi-skor till mina projekt.

P R O F I L

NYNAS WWW.NYNAS.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


GÖR: Nynas är ett annorlunda oljebolag. För företaget är olja ett material med unika egenskaper, som deras kunder använder i en rad välkända produkter och i olika processer. Nynas har 9 produktionsanläggningar i Europa, USA och Sydamerika och försäljningskontor i 30 länder över hela världen. Företaget omsätter 2 miljarder euro och växer stadigt.ANTAL MEDARBETARE: 850 globalt varav cirka hälften i Sverige. MEDARBETARNAS BAKGRUND: Bland akademiker främst civilingenjörer, ekonomer och systemvetare. KARRIÄRVÄGAR: Alla anställda har en egen årlig utvecklingsplan framtagen. Intern rörlighet uppmuntras såväl globalt som lokalt. REKRYTERING: Sker löpande, nya tjänster annonseras internt och på hemsidan. Se lediga tjänster och skicka ditt cv till [email protected] DET VAR EN GÅNG … Nynas historia börjar på 1920-talet. Charles Almqvist hade återvänt från USA, fast besluten att bygga Sveriges första oljeraffinaderi. År 1928 kom den första leveransen råolja till det nybyggda raffinaderiet i Nynäshamn. Nynas var länge en av landets ledande leverantörer av olja och diesel. Under åren har de dock bytt inriktning och är i dag världsledande vad gäller oljebaserade specialprodukter.

Nynas – ett annorlunda oljebolag

I KO R T H E T

LARS LIDÉN, Project Manager

”Alla som arbet ar här ska vara lika hela och rena när de kommer hem som när de kom hit.”

ANNA LUNDMAN HAR lång erfa-renhet inom Trafikverket och ti-digare Banverket. Hennes senaste uppdrag var som chef för projekt Mälarbanan och hon har tidigare bland annat arbetat som projekt-ledare på projekt Förbifart Stock-holm.

– Det var uppdrag som handlade mycket om att bygga upp organi-sationen och rekrytera rätt med-arbetare, men också om att leve-rera med fokus på tid, kostnad och innehåll. Verksamheten har hela tiden utvecklats vilket innebär att det kontinuerligt har lett till nya ut-maningar, berättar Anna som var väldigt nöjd med tillvaron som chef för projekt Mälarbanan. Hon hade ingen tanke på att byta, tills hen-nes chef ringde. ”Nu är det dags”, sa chefen och Anna fick frågan om att bli ansvarig för underhållsverk-samheten på Trafikverket.

Hon tog över i ett läge där un-derhållet av den svenska järnvägen var utsatt för mycket kritik.

– När jag fick frågan tänkte jag att man bara får en sådan chans i livet. Jag sov på det en natt och sedan tackade jag ja. Min dotter sa: ”Mamma, om du inte tackar ja så kommer du ångra dig och då blir du jobbig att bo med”, berättar Anna och skrattar.

– Jobbet är väldigt kul, men det är en utsatt position. Järnvä-gen berör väldigt många och det är många som har åsikter. Det är tufft när det blir en osaklig skild-ring i media. Faktum är att vi ald-rig har haft så få urspårningar som nu och det har aldrig gått så många tåg som nu.

– Men, tillägger hon, vi har en sliten anläggning som är i behov av upprustning. Järnvägen har en re-nässans och det satsas mer resur-ser än någonsin på järnvägen de kommande åren. Det är både ett miljövänligt och ett bekvämt sätt att resa, vilket ligger i tiden.

PÅ TRAFIKVERKET FINNS i dag ungefär 150 olika yrken. Det innebär att det finns en stor möj-lighet att röra sig internt och det är många i organisationen som stannar länge eftersom det ges möjlighet till utveckling och nya

utmaningar kontinuerligt. Anna Lundman är ett exempel på det.

– Det finns ett väl fungerande ar betssätt för att erbjuda olika kar-riärvägar. Varje medarbetare gör i samband med medarbetarsamtalet en utvecklingsplan med sin när-maste chef. Det finns stora möjlig-heter att utvecklas både som chef, specialist och i många andra roller, konstaterar hon och fortsätter:

– Många tror att man måste byta jobb ofta och inte fastna för att komma framåt i karriären, men det tror inte jag. Jag brukar säga att man ska vara här och nu och ta vara på det uppdrag som man har för tillfället. Det kommer att synas i organisationen och då kommer möjligheterna naturligt. Ett bra tips är även att våga prova, en kar-riär kan svänga fram och tillbaka. Det är dessutom så att det inte är någon annan än du som löser din egen karriär.

ANNA UPPLEVER dagens Trafik-verket som en modern myndighet.

– Vi har gjort en jätteresa. När jag började i verksamheten var den väldigt homogen; organisationen var mansdominerad och många medarbetare var i ungefär samma ålder. Numera speglar Trafikverket istället det samhälle som vi verkar i och organisationen andas fram-tid. Vi formar och skapar samhäl-let och då måste vi ha en organisa-tion som förstår de olika behoven. Trafikverket har även en sund och modern personalpolitik, samt ett konkurrenskraftigt löneläge. På Trafikverket värderar vi kompe-tens och personliga egenskaper. n


Anna Lundman upplever Trafikverket som en modern myndighet som speglar det samhälle som de verkar i.

Trafikverkets verksamhet och uppdrag påverkar alla invånare i Sverige. – En tillgänglig infrastruktur är kanske den mest grundläggande förutsättningen som vi har för att ge hela Sverige

en fungerande vardag, menar Anna Lundman, chef för underhållsarbetet på Trafikverket.

EN SAMHÄLLSBYGGARE MED 150 OLIKA YRKEN

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO HANS EKESTANG

Anna LundmanTITEL: Chef för underhålls-arbetet på Trafikverket.

ÅLDER: 47 år.

UTBILDNING: Civilingenjör, Väg- och vattenbyggnad, KTH.

INTRESSEN: Läsa böcker, spela golf, resa och umgås med familj och vänner.

P R O F I L

TRAFIKVERKET WWW.TRAFIKVERKET.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


ANNA LUNDMAN, chef för underhållsarbetet på Trafikverket.

”Järnvägen är både ett miljö-vänligt och bekvämt sätt att resa, vilket ligger i tiden.”

GÖR: Trafikverket ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart, samt ansvarar för byggande, drift och underhåll av statliga vägar och järnvägar.Trafikverket arbetar aktivt med långsiktig kompetensförsörjning och frågor kopplade till att göra såväl myndigheten som branschen attraktiv, så kallad Employer Branding.

Trafikverket

I KO R T H E T

Vi är Sveriges mest engagerade teknik- och IT-konsulter. Hur kan ni säga det tänker du? Jo, eftersom vi har en egen modell som skapar det där extra engagemanget. Kolla in modellen av modellen här ovanför - det hela utgår från vår filosofi att Nöjd medarbetare + Nöjd kund = Lönsamhet. Vi tror på valfrihet. Våra medarbetare styr själva över arbets uppgifter, lön, förmåner och karriärvägar.

Utvecklande upp drag, utbildning och coachning tar våra konsulter till nästa steg i karrären. Att uppdragen vi er-bjuder är för världs ledande företag i teknikutvecklingens framkant gör inte saken sämre. Och så har vi kul till-sammans under tiden. Om du inte redan gjort det vid det här laget, gå in på alten.se och läs mer. Där hittar du alltid många intressanta uppdrag.

DET HÄR ÄR MODELLEN

NÖJD MEDARBETARENÖJD KUND LÖNSAMHET

På Alten utvecklar och levererar vi kompetens för världsledande företag genom de mest engagerade teknik- och IT-konsulterna. Våra kunder återfinns inom branscher som Energy, Telecom, Automotive, Defence & Aerospace och Industry och vi är verksamma genom hela produktutvecklingskedjan. Som en del av Alten Group har vi över 16.000 medarbetare och verksamhet i 16 länder.


SWETOX WWW.SWETOX.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


HAN SKA KEMIKALIESÄKRA SVERIGEMed arbetslivserfarenheter från universitetsvärlden i Sverige och utanför, WHO, FN:s miljöprogram och EU är

Åke Bergman perfekt castad för rollen som chef för Swetox. Efter snart 40 år av akademisk forskning på området kemikalier, hälsa och miljö ska miljökemiprofessorn leda Swetox arbete för att kemikaliesäkra världen.

TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO PATRIK LUNDIN

Åke BergmanTITEL: Chef Swetox.

UTBILDNING: Disputerat i organisk kemi med miljö-kemisk inriktning; postdoc i USA, 1980.

FAVORITKEMIKALIER: POP:s, de kan jag bäst.

P R O F I L

Swetox GÖR: Swetox är ett unikt centrum för forskning och utbildning som rör kemikalier, hälsa och miljö. Bakom verksamheten står elva svenska universitet. Genom Swetox bygger vi en nationell plattform med potential att ta fram ny kunskap som påverkar och förändrar. Målet är att medverka till ett kemikaliesäkert samhälle, en hållbar miljö och människors hälsa. Parallellt med forskningen ska Swetox medverka till att optimera akademisk utbildning inom toxikologiska vetenskaper i Sverige.

I KO R T H E T

SEDAN BÖRJAN AV året har en rad kompetenser samlats i Astra-Zenecas före detta lokaler i Söder-tälje. Resultatet är Swetox, en glo balt unik satsning som sprider ringar på vattnet.

– Vi har skapat en riktig smält-degel av kunskaper här tillsam-mans med de universitet som ingår i Swetox. Sättet som vi släppt loss kompetenta personer att nätver-ka på är unikt och det finns inget motsvarande i världen. Det kokar verkligen här, säger Åke Bergman entusiastiskt.

I MARS MÅNAD tillträdde han som chef för det nystartade Swetox, ett

akademiskt centrum som grun-dats genom ett samarbete mellan elva svenska universitet. Målet är att kemikaliesäkra Sverige och världen genom avancerad tvärve-tenskaplig forskning. En satsning som redan i dag gett eko världen över.

– Jag fick den fantastiska upp-giften att ta mig an att bygga upp Swetox från noll vilket inte gick att tacka nej till. Nu är vi i slutfasen av att sätta upp vårt labb och tes-tar och kalibrerar utrustning för fullt samt formerar verksamheten och planerar hur organisationen egentligen ska se ut. Vi gör något unikt och är just nu långt gångna

i rekryteringen av ytterligare fors-kare, bland annat har vi en från Kroatien och en från Mexiko på väg in just nu.

I veckan kommer också en pro-fessor från ett universitet i London för att studera Swetox arbete.

– Det är väldigt roligt att ha va-rit med och skapat något som res-ten av världen vill efterlikna och en arbetsplats som forskare världen över söker sig till!

PÅ SWETOX BEDRIVS så kallad tvärvetenskaplig forskning, en mo-dell som Åke menar slipar redan vass spetskompetens ytterligare.

– Jag brukar förklara det som

att varje kompetens ser ut som ett stort T där stolpen borrar sig ner på djupet i det enskilda kun-skapsområdet. Överliggaren är händerna ut mot kollegan som är kompetent inom ett närområde, och i det samtal som uppstår ska-pas tvärvetenskapen. Genom att låta varje stolpe utgå från samma punkt – navet, skapar T:na ett hjul, ett hjul som kommer att driva kunskap och samhällsutveckling inom kemikalier, hälsa och miljö framåt. Detta är den samverkan som behövs och den måste vila på högsta möjliga kompetens. Och ge-nom denna modell, skapas än mer kompetens. n

HUSQVARNA GROUP ÄR ett an-rikt företag som började sin till-verkning redan 1689 och har pro-ducerat en lång rad olika produkter genom åren. I dag är företaget världens största tillverkare av ut-omhusprodukter som motorsågar, trädgårdstraktorer och trimmers. Under de senaste åren har robot-gräsklipparen blivit en av de mest iögonfallande produkterna.

– Robotgräsklipparen är den första roboten för hemmabruk som folk faktiskt köper och marknaden växer för varje år som går. Vår ut-maning ligger i utvecklingsarbetet; att skapa en smart klippare som kunden kan lita på, med en hög säkerhetsnivå och tillförlitlighet, säger Tom Söberg, utvecklings-chef för elektriska produkter på Husqvarna Group.

DET HAR HÄNT en hel del sedan ursprungsmodellen av robotgräs-klipparen nådde marknaden 1995, då som en enkel klippare baserat på solcellspaneler.

Nu, tusentals ingenjörs timmar senare, har ursprungsmodellen följts av flera nya generationer klippare. 2007 installerades det första simkortet i klipparen och

året därpå gick det även att spåra den via gps.

– Från att ha varit en nisch-produkt i små volymer har vi steg för steg utvecklat allt bättre och smartare maskiner som är mycket stabilare, klarar större utmaning-ar, undviker spårbildning och är enkel att hantera. Vi på Husqvar-na som drivit utvecklingen framåt för att ständigt optimera och ska-pa en så bra och lättskött klippare som möjligt. Framtidens klippare kommer att vara ännu bättre på att ta in information och anpassa sitt beteende efter exempelvis vä-derlek och andra förhållanden och smidigt kunna kommunicera detta till ägaren.

EN RAD KOMPETENSER krävs för att ta fram en produkt av denna typ och samspelet mellan hård-

och mjukvara ställs på sin spets. Dels krävs traditionell ingenjörs-kunskap om plast och maskinkon-struktion, men även kunskap om elektronik, batteriteknik, mjukva-ra och hur de ska samverka på ett optimalt sätt.

DETTA STÄLLER FÖRSTÅS helt andra krav på konstruktionssidan och företaget har därför ett tvär-snitt av olika ingenjörskompeten-ser.

– Vi söker ingenjörer som tar ett större grepp och har stor förståelse för olika delar i processen. Ingen-jörer som verkligen brinner för att skapa produkter som ännu inte finns, och som är banbrytande och öppna i sitt tänkande.

Tom Söberg beskriver arbe-tet som ingenjör på Husqvarna Group som mycket stimulerande.

Huvudfokus i utvecklingsarbe-tet ligger såväl på teknikstudier om ny teknologi i ett tidigt skede, konceptutveckling där man visar på hur det kan fungera, produkt-utveckling där man tar fram sta-bila produkter av hög kvalitet samt fortlöpande underhåll av re-dan lanserade produkter där man utveckla den befintliga produkten så att den fungerar så smidigt och underhållsfritt som möjligt.

– DET ÄR EN spännande miljö där man får vara med i alla steg i utvecklingen av produkten på ett och samma företag, något som är ganska unikt. Att få skapa en smart produkt som ger kundvär-de, och som sköter sig själv och avlastar personers vardag. Det är en enormt häftig resa att få vara en del av! n


HUSQVARNA GROUP WWW.HUSQVARNA.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Den nya generationen robotklippare klarar av allt större ytor och komplexa trädgårdar.

Husqvarna var först med konsumentförsäljning av robotgräsklippare och är med marginal störst i världen inom segmentet. Robotklipparen är ett exempel på batteridrivna trädgårdsprodukter

som kräver en helt annan sammansättning av ingenjörskunskaper.

UTVECKLING I ALLA STEG FÖR SMARTARE ROBOTGRÄSKLIPPARE

TEXT & FOTO HUSQVARNA GROUP

Husqvarna GroupGÖR: Husqvarna Group är världens största tillverkare av utomhusprodukter som robot-gräsklippare, trädgårdstraktor-er, motorsågar och trimmers.

Koncernen är också ledande i Europa inom bevattning-sprodukter och är en av de ledande på världsmarknaden inom kaputrustning och diamantverktyg för byggnads- och stenindustrierna.

Koncernens produkter och lösningar säljs via fack- och detaljhandlare till både kon-sumenter och professionella användare i mer än 100 länder.

I KO R T H E T

TOM SÖBERG, utvecklingschef för elektriska produkter på Husqvarna Group

”Robotgräsklipparen är den första roboten för hemmabruk som folk faktiskt köper och marknaden växer för varje år som går.”

”Efter mina första två månader på jobbet kan jag konstatera att det mottagande jag fått som nyanställd chef på Akademiska Hus har överträffat alla mina förväntningar. Som teknisk förvaltare i Bohuslän samt på Medicinareberget i Göteborg är jag chef för driftpersonalen. Mitt jobb är att skapa de bästa förutsättningarna för mina medarbetare att göra sitt jobb så bra som möjligt. Det kan handla om allt från relation till kunderna och daglig tillsyn av fastigheterna till tekniska lösningar och energioptimering. Samtidigt är jag själv knappt halvvägs igenom det mycket gedigna och genomarbetade introduktionsprogram som alla nyanställda får genomgå. Som nybliven chef känns det tryggt att kunna luta sig mot de stödfunktioner, rutiner och dokument som finns för alla personalrelaterade frågor. HRavdelningen här är fantastisk!”

Vi tror att kunskap kan förändra världen och att briljanta idéer formar Sverige som kunskapsnation. Vi är ett av Sveriges största fastighetsbolag och helt inriktade på universitet och högskolor. Vi bygger och förvaltar hållbara kunskapsmiljöer för hela människan. Genom nyskapande teknik, innovativa idéer och långsiktighet bidrar vi till ett klokare Sverige.

”Som nyanställd blir man väldigt proffsigt bemött!”

I samklang med naturen, mitt i Stockholm

För ett klokare Sverige!

NAMNPontus Isaksson

GÖRTeknisk förvaltare Akademiska Hus, Göteborg

28 72

LÄS MER PÅ AKADEMISKAHUS.SE

PERSONER STUDERAR OCH FORSKAR I AKADEMISKA HUS LOKALER VARJE DAG

ANDELEN KVINNOR RESPEKTIVE MÄN AV 430 MEDARBETARE

300 000

I Albano, ett gammal industriområde i Sveriges enda nationalstadspark, planerar Akademiska Hus en helt ny campusstadsdel. Området planeras med hållbar utveckling i fokus och kommer att innehålla ekosystemtjänster som dagvattendammar, gröna fasader, gröna tak och växter för att locka fåglar och insekter. Första inflyttning är planerad till 2017.

Jobba i fastighets- branschens framkant

LÄS MER PÅ VÅR LINKEDIN

Vi letar alltid efter engagerade medarbetare och hos oss kommer du till en stimulerande miljö med goda arbetskamrater och spännande arbetsuppgifter. Inte nog med det, vi har roligt på jobbet också!

DRIFTINGENJÖR

CONTROLLER

TEKNISK FÖRVALTARE

BYGGPROJEKTLEDARE

FASTIGHETSINGENJÖR

FASTIGHETSUTVECKLARE

DRIFTTEKNIKER

ENERGIINGENJÖR

FÖRVALTARE

FASTIGHETSFÖRVALTARE

Läs mer på www.trafikverket.se/jobboframtid

utvecklas med ossTa chansen att

Vi kan erbjuda dig spännande arbetsuppgifter där du gör nytta för hela samhället. Som med-arbetare i Trafikverket medverkar du i vår strävan att genom ett helhetsperspektiv utveckla en grönare, tryggare och smidigare infrastruktur. Alla i organisationen bidrar till samhällsutveck-lingen genom våra olika roller och kompetenser. Tillsammans utvecklar vi samhället.

Vi är samhällsutvecklare som varje dag utvecklar och förvaltar smart infrastruktur. Vi gör det i samverkan med andra aktörer för att underlätta livet i hela Sverige.

Vad lockade dig till Akademiska sjukhuset?

– Efter att ha arbetat många år i ledande HR-befattningar inom den privata sektorn kändes det som en utmaning att återvända till sjukvården eftersom jag arbe-tat som undersköterska i min ung-dom. Jag lockades även av en stor organisation där många av den svenska sjukvårdens skickligaste och vassaste medarbetarna finns samlad – det finns en fantastisk spjutspetskompetens här. Dessut-om har vi en väldigt viktigt arbets-uppgift, vi räddar många liv varje dag.

Vad finns det för utvecklingsmöjligheter hos er?

– Eftersom vi är ett universitets-sjukhus har vi den senaste forsk-ningen och utvecklingen inom alla verksamheter, så det finns stora möjligheter att utvecklas inom en rad olika områden.

Vilka utmaningar möter du i jobbet?

– En utmaning är att bedriva en högspecialiserad verksamhet och att samtidigt följa med i den medicinska och tekniska utveck-

lingen med en begränsad portfölj pengar. En annan är kompetens-försörjningen, att vara en attraktiv arbetsgivare som både klarar av att rekrytera och att behålla med-arbetare.

Hur jobbar ni för det?– Vi har jobbat hårt med att ta

reda på vad våra medarbetare är stolta över, vad vi är bra på och framför allt vad vi kan bli bättre på. Våra värdeord ”skickliga”, ”långsik-tiga” och ”ödmjuka” är ledstjärnor som ligger till grunden för den kul-tur vi vill ha och genomsyrar alla aktiviteter vi gör. I det arbetet är det starkt fokus på ledarskap och medarbetarskap. Vi behöver be-hålla och utveckla de engagerade, kompetenta och motiverade med-arbetare som redan finns.

Vad gör er till en spännande arbetsgivare?

– Att vi är en mångfasetterad verksamhet med en bred och sam-lad kunskap. Det gör att det är spännande att jobba här och att du hela tiden lär dig nya saker. Dess-utom händer det otroligt mycket inom sjukvården och det är roligt att få vara med på den resan. n

Inger ThorénTITEL: HR-direktör.

UTBILDNING: P-linjen, Stockholms universitet.

PERSON JAG SKULLE VILJA HA SOM MENTOR: Hillary Clinton.

P R O F I L


Akademiska sjukhuset

I KO R T H E T

Akademiska sjukhuset är en av de största arbetsplatserna i Sverige. Ett universitets-sjukhus som värnar om den personliga kontakten i en välkomnande miljö. Många anställda i olika yrken är eniga: Det här är en arbets-plats där det alltid finns något nytt att lära.

ANTAL MEDARBETARE: Cirka 8 000.

SOM ARBETSGIVARE: Akademiska är ett utbildnings -sjukhus med ständig kontakt med unga människor på väg mot yrkeslivet. Det hjälper till att skapa en levande och dynamisk miljö, där alla har möjlighet att bidra utifrån sin kompetens.

FACEBOOK: facebook.com/ledigajobbAkademiska

”HÄR FINNS SPETSKOMPETENS OCH UTVECKLING INOM ALLA OMRÅDEN”

Som HR-direktör på Akademiska sjukhuset i Uppsala har Inger Thorén det övergripande personalansvaret för över 8 000 medarbetare. Här finns en bredd av kompetens inom allt från sjukvård och forskning till teknik, HR, ekonomi och IT.

AKADEMISKA SJUKHUSET WWW.AKADEMISKA.SE/ARBETA

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Inger Thorén är HR-direktör på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

TOBIAS SÖRELING uppmanar alla att titta närmare på Atlas Copco om man vill jobba i en internatio-nell miljö med många olika karri-ärvägar.

– Mina resor styrs av uppdragen och de leveranskrav som vi har. Här i Kina har uppdraget som kund projektledare för Volvo Cars varit att anpassa vår utrustning till kundens behov. Kundkraven i dag gör gällande att våra system ska vara integrerade med varandra och anpassas till kundens infrastruk-tur. På programmeringssidan ar-betar vi med att leverera en hel-hetslösning som gör att systemen är enkla att uppdatera.

ATLAS COPCOS STARKA globa-la ställning har kommit genom produkter och lösningar för gruv-brytning och industriutveckling. Bolaget växer tack vare kompletta lösningar som erbjuds kunderna.

Styrsystemen anpassas och kom-municerar direkt med kundernas system. Över 98 procent av företa-gets försäljning sker på den inter-nationella marknaden.

TOBIAS SÖRELING var konsult på Atlas Copco innan han anställdes. Han har en gedigen utbildning från Linköpings tekniska högskola; ci-vilingenjör i elektronikdesign med inriktning mot produktutveckling. Tobias lockades till Atlas Copco av att företaget erbjuder personalen goda karriärmöjligheter. Han har

nu slutfört det individuella utveck-lingsprogrammet Challenger och kan i dag bli positionerad var som helst i världen.

– I våras fick jag en chefstjänst. Jag har uppdraget att ge tio ut-vecklare rätt förutsättningar och redskap för leverans enligt kun-dens förväntningar, eller helst ännu bättre, kommenterar han.

Atlas Copco är ett världsledande globalt företag med många civilin-genjörer bland medarbetarna.

– Mina kollegor har olika bak-grund när det kommer till kultur,

språk, erfarenheter och kön. Det ger hela tiden nya, bredare per-spektiv som förbättrar förståelsen för vad som behövs för att lyckas. Har man rätt kompetens, är be-redd att jobba och tar chansen står alla möjligheter öppna i den här koncernen.

ATLAS COPCO HAR i dag 40 000 anställda runt om i världen och omsätter 90 miljarder kronor. Tobias Söreling jobbar på en av-delning med 35 medarbetare som utvecklar mjukvara till avancerade monteringsverktyg för bilindu-strin. Avdelningen växer ständigt med nya rekryteringar.

– Många inom bolaget har in-ternationella kontakter. Jag börjar dagen med mejlflöden och samtal från Asien, för att sedan fortsätta med de europeiska kontakterna och avsluta med de amerikanska, berättar Tobias. n


ATLAS COPCO WWW.ATLASCOPCO.COM

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Atlas Copco har drygt 40 000 anställda runt om i världen. Tobias Söreling jobbar på en avdelning som utvecklar mjukvara till avancerade monteringsverktyg för bilindustrin.

Tobias Söreling ser bara möjligheter med att i sitt arbete få resa världen över, vilket han får göra på Atlas Copco. Just nu avslutar han ett uppdrag i Chengdu

vid Volvos nya flaggskeppsfabrik som Customer Software Adaptations Manager.

EN GLOBAL PLATTFORM FÖR KARRIÄRUTVECKLING

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO KRISTOFER HEDLUND

Atlas CopcoGÖR: Atlas Copco är en världsledande leverantör av hållbara produktivitets-lösningar. Gruppen erbjuder kunder innovativa kom-pressorer, vakuumlösningar och luftbehandlingssystem, anläggnings- och gruvutrust-ning, industriverktyg och monteringssystem. Atlas Copco utvecklar produkter och service med fokus på pro-duktivitet, energieffektivitet, säkerhet och ergonomi. Före-taget grundades 1873, har huvudkontor i Stockholm och kunder i fler än 180 länder.

ANTAL MEDARBETARE: Cirka 40 000 anställda världen över.

OMSÄTTNING: 84 miljarder kronor.

I KO R T H E T

Tobias SörelingTITEL: Customer Software Adaptations Manager, Atlas Copco.

ÅLDER: 33 år.

UTBILDNING: Linköping Tekniska Högskola, civilin-genjör i elektronikdesign med inriktning produktutveckling.

P R O F I L

TOBIAS SÖRELING, Customer Software Adaptations Manager, Atlas Copco

”Många inom bolaget har inter-nationella kontakter. Jag börjar dagen med samtal från Asien.”

Mexico City har 21 miljoner invånare. Vattenutmaningarna är lika enorma som staden. Det totala behovet ligger på 81,9 m³/sek.

Vi är världsledande inom vattenteknologi och applikationsteknik. Det betyder att vi gör pumpar och system för att transportera och rena vatten. Bland våra varumärken är Flygt det mest kända i Sverige, som efter 110 år fortfarande har sin till-verkning i Småland.

Hos oss kan du jobba inom teknikutveckling, ekonomi, IT, marknadsföring och produktion. Du kan också vidareutveckla dig genom utbildningar och att testa nya tjänster. Vi har dessutom utnämnts till den mest föräldravänliga och jämställda arbetsplatsen. Vi vill att våra medarbetare ska ha ett bra liv även utanför jobbet.

Läs mer på xyleminc.com/jobbahososs

BEHOVET AV RENT VATTEN KOMMER

HÅLLA OSS SYSSELSATTA I

MÅNGA GENERATIONER TILL.


Lena ÖsterbergTITEL: Telekomanalytiker.

UTBILDNING: Finansiell ekonomi, Handelshögskolan i Stockholm, examen 1996.

TIPS TILL DEN SOM ÄR INTRESSERAD AV EN KARRIÄR SOM ANALYTIKER PÅ CARNEGIE: ”Då ska du gilla att gräva, vara nyfiken och tycka om kommunikation. Vi skriver ofta rapporter på en-gelska, så engelska är ett krav. Dessutom måste du förstås vara duktig på att räkna.”

CarnegieGÖR: Carnegie är sedan nästan ett sekel en av Nordens ledande finansiella rådgivare och förvaltare. Här finns kunskapen samlad under ett tak. Experter inom kapitalanskaffningar, analys och aktiemäkleri arbetar sida vid sida med specialister inom förmögenhetsförvaltning, strukturerade instrument och fondförvaltning. ANTAL ANSTÄLLDA: Cirka 650 anställda i sju länder. KARRIÄRFÖRETAG: Carnegie har av di.se blivit utsett till ett karriärföretag både 2013 och 2014. JOBBA HOS OSS: Lediga tjänster annonseras ut på hemsidan.

I KO R T H E T

CARNEGIE WWW.CARNEGIE.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


P R O F I L

SAMARBETE ÄR NYCKELN TILL FRAMGÅNG PÅ CARNEGIEFinancal Hearings årliga undersökning visar att Carnegie är Sveriges bästa analyshus.

– Det är vår entreprenörsanda, flexibilitet och inte minst att vi är riktigt bra på det vi gör som är anledningen, menar Lena Österberg, en av Carnegies specialistanalytiker.

TEXT SARA THUN FOTO KRISTOFER HEDLUND

FÖR ATT BLI analytiker krävs en stor nyfikenhet. Lena menar att en bra analytiker gillar att gräva och finner stimulans i att hitta något som ingen annan har hittat. Hon är en av Carnegies främsta analy-tiker med över 18 års erfarenhet från banker i London och Norden. I dag jobbar hon som analytiker inom sin spetskompetens – tele-kom branschen.

– Jag tittar på frågor som: Vilka är de största drivkrafterna för bo-laget och underliggande markna-der? Hur går konkurrenterna? Vil-ka är de viktigaste faktorerna för aktiekursen, långsiktigt och kort-

siktigt? Även om arbetet är själv-ständigt finns det tydliga verktyg för hur man ska samarbeta med andra analytiker inom bolaget. Vi hjälper varandra och här finns all kunskap samlad under samma tak.

JUST SAMARBETE är en av nyck-larna till företagets framgång. Carnegie är ett kunskapsföretag i dess mest utpräglade form och kul-turen kännetecknas av drivna och målinriktade medarbetare med entreprenöriellt sinne och affärs-fokus. En viktig drivkraft är möj-ligheten att genom egna insatser kunna påverka resultatet.

– Vi har ett starkt entreprenör-skap som grund i vår företags-kultur. Det gör oss snabbfotade. Vårt framgångsrecept är starkt fokus, samt att vi jobbar nära våra kunder. Kulturen i företaget kän-netecknas av lärande och att det är högt i tak, dessutom har vi en spridning i åldrar och bakgrunder bland våra medarbetare.

I DAG ARBETAR cirka 20 analyti-ker inom lika många branscher på Carnegie i Sverige (45 totalt i Nor-den) och företaget letar ständigt nya talanger.

– Vi erbjuder en extremt brant

inlärningskurva för nyutexamine-rade. Dessutom är karriär vägarna tydliga och det ständiga lärandet innebär en kontinuerlig kompe-tensutveckling.

Det roligaste med jobbet som telekomanalytiker på Carnegie är enligt Lena friheten i det själv-ständiga arbetet, samt möjligheten till att gräva och analysera.

– Jag vet aldrig hur dagen slutar. Det tidskrävande grävarbetet kan exempelvis när som helst avbrytas av en stor nyhet. Då gäller det att agera snabbt och våga lita på sin analys och sin intuition. Det är ju du som är experten. n

EFTER ATT HA gått till djupet med olika frågeställningar inom matematikens värld valde Salla Franzén att lämna forskarlivet och istället pröva vingarna i den snabbföränderliga finans-branschen. I dag jobbar hon som portföljförvaltare och teamchef på SEB.

Vad fick dig att göra det karriärvalet?

– När jag var klar med min doktorsavhandling stod jag inför ett vägval, antingen kunde jag satsa på en förutsägbar karriär inom universitetets fyra väggar eller söka mig ut i näringslivet. Inom finansbranschen finns många spännande karriärmöj-ligheter, inte bara för ekonomer utan även för matematiker. Min första roll var som analytiker på en liten hedgefond, vilket var en väldigt bra skola. När jag ett år senare fick reda på att SEB sökte

en riskanalytiker såg jag chansen att ta nästa steg i karriären.

Vad lockade med SEB? – Det är en stor affärsbank

med internationell verksamhet och gott renommé. Här finns en stor bredd och en uppsjö av olika roller. Du kan jobba mot privat-kunder, företagskunder eller stora institutioner, nära kund eller inom Back office, på ett SEB-kontor i Borås eller i New York. På SEB är det i hög grad upp till dig själv att utforma din karriär.

Vad innebar rollen som riskanalytiker?

– Min uppgift var att övervaka fondernas verksamhet och analysera riskerna. Jag var även med och implementerade ett nytt risksystem. Erfarenheterna jag skaffade mig då har jag stor nytta av i mitt nuvarande jobb som teamchef och portföljansvarig

för SEB:s indexfonder, där vår ambition är att ha så låg risk som möjligt.

Berätta, hur ser en portföljförvaltares vardag ut?

– Jag ansvarar för våra svenska indexfonder, som många stora institutioner investerar i. En återkommande uppgift är att skö-ta flödeshanteringen, kopplat till att kunder köper och säljer sina innehav i fonderna. Jag träffar och svarar på frågor från våra kunder, det kan röra allt från vilka bolag som finns med i en viss fond till dess avkastning. SEB har två etiska indexfonder och det är inte ovanligt att kunder vill stämma av att fondernas placeringar ligger i linje med deras investe-ringspolicy. Som chef för Index & Solution-teamet är jag även med i strategiska diskussioner kring inriktningen på våra fonder. Jag tittar också på hur vi kan effek-

tivisera vår förvaltning, som ma-tematiker har jag järnkoll på hur man modellerar och optimerar.

Hur är det att vara tjej inom en traditionellt mansdominerad värld?

– Det är inget jag tänker speci-ellt mycket på. Min upplevelse är att det finns en bra balans mellan män och kvinnor på SEB, även om strävan är att skapa ännu mer mångfald. Det finns till exempel kvinnliga medarbetare i alla fondteam och många inspirerande kvinnliga ledare inom organisa-tionen. Det är en stor skillnad jämfört med när jag var dokto-rand i matematik, då var jag den enda tjejen i många sammanhang.

Slutligen, vad uppskattar du mest med kulturen på SEB?

– Öppenheten, den starka lag-andan och så förstås alla trevliga, ödmjuka och drivna kollegor. n


Ekonomi & finans // Karriärskiftaren TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 15

Salla Franzén lämnade forskarlivet för att istället satsa på finansbranschen. I dag jobbar hon som portföljförvaltare och teamchef, och ser skiftet som sitt viktigaste karriärval.

Från geometri och differentialekvationer till flödeshantering och strategifrågor. Salla Franzén har med matematiken som bas skapat sig en spännande karriär på Nordens främsta affärsbank.

Karriärbyte från matematikens värld till finansbranschen

TEXT JACQUELINE FAHLANDER FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON

Salla Franzén TITEL: Teamchef och portfölj-förvaltare, Index & Solution Team på SEB.

UTBILDNING: Licentiat i matematik, Uppsala universi-tet, 2005, Doktor i matematik, Stockholms universitet, 2008.

MITT VIKTIGASTE KARRIÄR-VAL: Att lämna forskarvärlden och satsa på en karriär inom finansbranschen.

INSPIRERAS AV: Mikael Passare, som var prefekt på matematikinstitutionen på Stockholms universitet när jag var doktorand. Han var en ledare som såg det bästa i alla, han hade oändligt med tålamod och kunde ägna många timmar åt att hitta bäs-ta möjliga lösningen när det hände saker.

P R O F I L

SALLA FRANZÉN, portföljförvaltare och teamchef på SEB

”Jag stod inför ett vägval, an-tingen kunde jag satsa på en förutsägbar karriär inom universitetets fyra väggar eller söka mig ut i närings-livet.”

seb:s portföljförvaltare salla franzén

ATT STÄNDIGT LIGGA i framkant med tekniken är viktigt för Skan-dia. Deras moderna och lättan-vända internetbank samt den topprankade mobilbanken är två exempel på hur deras satsningar gör skillnad i praktiken. Marianne Sjöberg och Mattias Söderlund är två av medarbetarna som ser till att tekniken fungerar.

– Jag sitter med i IT-lednings-gruppen och jobbar mycket med strategiskt övergripande frågor, som hur IT-arbetet ska se ut fram-åt, men har också ett tätt samarbete med våra beställare. Vi är leveran-tör till vår affärsverksamhet men är samtidigt samarbetspartner och i samma företag med samma mål-bild. Att det inte bara är ett tekniskt arbete utan att vi också ska förstå vår affär och hjälpa till att få den så bra som möjligt, gör jobbet än roli-gare, säger Marianne Sjöberg.

Mattias jobbar operativt i för-säkringssystemen som systemut-vecklare.

– Min huvudsysselsättning är systemutvecklare på stordator-plattformen där vi jobbar i fram-

för allt programspråket Cobol. En arbetsdag kan vara väldigt varie-rande. Mycket handlar om ren sys-temutveckling, men just nu jobbar vi med ett stort projekt där min grupp är inblandade i hela utveck-lingsprocessen och har fått vara med redan från början när kraven ställs. Vi har precis gått in i test-fasen och jobbar med att ta fram rapporter och listor till affärssidan som ska verifiera testerna, säger Mattias Söderlund.

FÖR TRE ÅR sedan började Mattias en YH-utbildning på Jensen Edu-cation, i Cobol-programmering och stordator. Skandia var engagerad i utbildningen och genom en prak-tik fick Mattias in en fot på företa-get. Han har inte ångrat sig sedan dess.

– Skandia är en väldigt bra ar-betsgivare med öppen kultur och högt i tak. Om du vill någonstans eller har idéer på hur du vill ut-vecklas så lyssnar företaget på dig, det gäller bara att visa framföt-terna. Jag började samtidigt som en tjej från min klass och hon har

precis gått vidare till en projektle-darroll. Jag tycker Skandia är ett modernt företag som är innovativt inom sin bransch. Vi ligger i fram-kant inom framför allt bankverk-samheten med internetbanken och appen, men har också flera innova-tiva produkter på försäkringssi-dan, säger Mattias.

Skandias satsningar på utbild-ning slutar inte vid YH-utbild-ningen. Medarbetarna erbjuds möjlighet till kompetensutveck-ling under hela sin karriär. Mari-anne började som handläggare på säljorganisationen men vidareut-bildade sig snart till Cobol-utveck-lare.

– Skandia ger den som är nyfiken stora möjligheter att utvecklas. Det är viktigt för mig som varit här länge. Jag har inte suttit på samma stol i mer än tre till fyra år, säger hon.

PÅ SKANDIA JOBBAR man med individuella kompetensutveck-lingsplaner som stäms av med jäm-na mellanrum och då finns chan-sen att komma med egna initiativ.

– Är du tillräckligt nyfiken och intresserad finns det många möj-ligheter att byta spår och vidareut-veckla dig. Vi är duktiga på interna utbildningar och har satsat mycket på bland annat ledarutbildningar för vi tror att bra ledare ger bra medarbetare, säger Marianne.

Mattias har under sina två för-sta år redan hunnit åka på flera seminarier och fått kompetensut-veckling inom sitt område.

– Jag trivs med det jag gör nu. Mitt mål är att göra så bra ifrån mig som möjligt där jag är, och att ha roligt. Om jag skulle vilja ta mig någon annanstans finns möjlighe-terna, säger han. n


IT/Data // De ser till att tekniken funkar TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 16

Marianne Sjöberg och Mattias Söderlund är två av medarbetarna som ser till att tekniken fungerar på Skandia.

På Skandia tar de medarbetarnas kompetens- och karriärutveckling på allvar. Här finns möjligheten att göra karriär både som ledare och specialist. Vi träffade enhetschefen Marianne Sjöberg,

med över 25 år på företaget, och utvecklaren Mattias Söderlund, som jobbat två år på Skandia.

”Här är det högt i tak”skandia skapar ett rikare liv

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO KRISTOFER HEDLUND

SkandiaGÖR: Skandia är en av Sveriges största, oberoende och kundstyrda bank- och försäkringskoncerner. De har gett människor ekonomisk trygghet i mer än 150 år och har en stark tradition av pion-järanda, produktutveckling och samhällsengagemang.

De skapar rikare liv för män-niskor med hjälp av lösningar inom sparande, pension, ekonomisk trygghet och var-dagsekonomi, och genom att underlätta för dem att fatta kloka beslut om sin ekonomi.

KUNDER: Skandia har 2,5 miljoner kunder i Sverige, Norge och Danmark, ett förvaltat kapital på drygt 460 miljarder kronor och 2 500 anställda. Deras kunder finns inom flera kategorier, som företag, offentlig sektor och privatpersoner.

I KO R T H E T

Mattias SöderlundTITEL: Systemutvecklare.

UTBILDNING: Jensen Education, examen 2012.

INSPIRERAS AV PÅ JOBBET: Att göra ett bra jobb och leverera lite mer än det som förväntas av mig. Jag inspir-eras också av mina duktiga kollegor.

P R O F I L

Marianne SjöbergTITEL: Enhetschef IT.

UTBILDNING: Gymnasie-ekonom, förskollärare, därpå en rad interna och externa påbyggnadskurser kopplat till IT och ledarskap.

INSPIRERAS AV PÅ JOBBET: Möjligheten att påverka och mina kollegor.

MARIANNE SJÖBERG, Skandia

”Jag har inte suttit på sam-ma stol i mer än tre, fyra år.”

LKDATA som är Linköpings kommuns IT-enhet, ligger i den absoluta framkanten inom sitt område – att stödja en större kommuns många olika verksamheter med det bästa inom IT. Kraven är höga från verksamheterna.

SAMTIDIGT SOM LKDATA ger en säker grundservice till många olika verksamheter i Linköpings kommun, med 13 000 användarkonton, är det viktigt att även gå i spetsen för att driva utvecklingen.

Det senare innebär bland annat för Linköpingspolitiker att de tjocka port-följerna, och de breda pärmhyllorna, är ett minne blott. Nu räcker det att ta med sin iPad till nämndmötena och via en app komma åt alla handlingar som behövs, med möjlighet att även söka direkt i arkiven.

– Det är roligt att vi har anammat en så lättanvänd lösning. Med enkel åtkomst ger vi en effektiv leverans med hög tillgänglighet, säger Michael Lööw, utvecklingschef på LKDATA, och fortsätter:

– Vi kan snabbt tillgängliggöra en mobil enhet och vi kan snabbt återställa den, om det behövs.

Det är inte så att LKDATA uppfinner hjul. Istället integrerar man standard-

Text: Mats Lindberg. Foto: Örjan Karlsson. linkoping.se/lkdata

produkter på ett sätt som lämpar sig bäst för verksamheten. I fallet med de ”tunna portföljerna” är Mobile Device Management-system som AirWatch en viktig del.

Tillsammans med anlitade lever-antörer stöttar LKDATA kommunens omfattande verksamhet, med många användare och en flora av olika verk-samhetsområden. Det är viktigt med enkelhet gentemot användaren – som vilar på en god grund vad gäller tillgänglighet och säkerhetstänk.

STÖTTANDE OCH FLEXIBELTE-möten är ett tydligt exempel. Linköpings kommun har infört en resepolicy för att minska de fysiska resorna och därför har LKDATA infört ett system för elektroniska möten. I en kommunal verksamhet handlar det givetvis även om öppenhet och kommunens hemsida har röstas fram som en av de bästa i Sverige.

LKDATA har en stor mognad att

uppfylla det som kunden kräver, vilket gör att man även har fått förtroendet från flertalet av de kommunala bolagen att även hantera deras IT-miljö. Verksamheten är en del av Leanlink och är landets första offentliga verksamhet certifierad enligt ISO/IEC 20000.

– Vi har en spjutspetskompetens inom flera områden. Samtidigt ger vi våra kunder hela bredden för att på ett optimalt sätt stödja och utveckla deras verksamhet med hjälp av IT, säger Michael Lööw. Totalt har LKDATA ett 80-tal medarbetare. Det handlar om allt från supporttekniker till tjänsteutvecklare.

– Det finns en stöttande och flexibel inställning hos oss. Den som både vill ha en fast punkt och är sugen på tekniska utmaningar är välkommen till oss, säger Michael.

Utvecklande arbete på LKDATA


SCB WWW.SCB.SE/JOBB

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Emma Luukka och Magnus Ahlkvist trivs på SCB.

statistiska centralbyrån går en spännande framtid till mötes

Ta en titt i tidningen eller på nätet. Läs artiklar, följ ett nyhetsflöde eller surfa bara runt. Du kommer garanterat att se eller läsa något som innehåller information med grund i statistik från Statistiska centralbyrån, SCB. Förenklat är det så Emma Luukka och Magnus Ahlkvist förklarar för deras omgivning vad som gör deras arbete på SCB så spännande.

SCBGÖR: SCB sammanställer objektiv och tillförlitlig statistik för beslut, debatt och forskning på uppdrag av regering och myndigheter men också för näringsliv och privata aktörer.

ANTAL MEDARBETARE: Närmare 1 400 medarbetare i främst Stockholm och Örebro. Kompetens vi vanligen efter- frågar är inom statistik, ekono-mi, övrig samhällsvetenskap samt systemvetenskap/IT.

I KO R T H E T

– FORTFARANDE FINNS DE som tappar intresse när jag säger att jag arbetar på SCB. Det roliga är att det så enkelt, i exempelvis en tidning, går att visa på vad vi gör och tillför. När de förstår det blir intresset ett annat och de inser att jag har ett spännande jobb som blir allt viktigare, säger Magnus som arbetat på SCB sedan 2011 och är gruppchef med ansvar för IT-system för ekonomisk statistik, regional- och miljöstatistik samt nationalräkenskaperna.

Emma anställdes 2009 och har växlat uppgifter inom SCB, bland annat har hon arbetat med statis-tikproduktion på avdelningen för ekonomisk statistik. Hon framhål-ler utvecklingsmöjligheterna som en viktig fördel.

– Vill man växa i sin yrkesroll finns stora möjligheter genom satsningar för personalen. Jag har en inriktning mot kommunika-

tion, vilket jag har fått utveckla här. Kommunikation kring verk-samheten och vad vi tillför blir också allt viktigare. Nu arbetar jag på generaldirektörens stab med ett ansvar för samordning av officiell statistik i Sverige, vilket är ytterli-gare ett steg i min utveckling, för-klarar Emma.

BILDEN AV STATISTIK som spän-nande och viktig får verkligen näring i samtalet med Emma och Magnus.

De hinner också kort berätta om det internationella arbetet där Sverige och SCB har en stark ställ-ning, till exempel samordningen med EU men också utveckling av statistik i länder där den bidrar till en bättre framtid.

– Utvecklingen går fort och fort-sätter i snabb takt. Nästa steg är Big Data, större tillgänglighet för fler, bättre samordning och att

göra statistiken enklare, säkrare och ännu mer tillförlitlig.

Statistikens betydelse kommer definitivt att växa vilket gör SCB till en klart intressant arbetsplats för framtiden, avslutar Magnus. n


POLISEN WWW.POLISEN.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Kerstin Jonsson och Jimmie Gebrail jobbar med Polisens verksamhetsövergripande arkitektur.

UTANFÖR POLISHUSET på Kungs-holmen i Stockholm håller precis en film på att spelas in. Ett par skå-despelare utklädda till poliser ru-sar runt i uniform och kring dem stressar filmteamet. Inne i polis-huset är stämningen mycket min-dre actionladdad. Varken Jimmie Gebrail eller Kerstin Jonsson bär uniform, utan jobbar inom olika enheter inom Polisens IT.

– Jag jobbar som enterprise-arkitekt inom arkitekturfunktio-nen. Vi jobbar inte i projekten utan vår gruppering jobbar med den strategiska arkitekturinriktning-en. Det primära är att se till att det är ordning och reda inom utveck-lingsinitiativen och att vi återan-vänder lösningar och skapar syn-ergieffekter. Vi vill standardisera så att varje projekt inte uppfinner samma sak om igen, säger Kerstin Jonsson.

– JAG JOBBAR som infrastruktur-arkitekt vid integrationsgruppen. Mitt jobb är att säkerställa att in-tegrationsplattformen uppfyller de behov och krav som ställs från verksamheten. Integrationsgrup-pen utgörs bland annat av ett inte-grationskomptenscenter som har uppgiften att ta fram arkitektur-

mönster, riktlinjer och processer gällande integration samt säker-ställa att dessa efterföljs, säger Jimmie Gebrail.

INTEGRATIONSARBETET blir ex-tra viktigt nu när de 21 Polismyn-digheterna, Rikspolisstyrelsen och Statens kriminaltekniska labora-torium slås samman vid årsskif-tet. I den nya Polismyndigheten vill man ta tillvara på den infor-mation, de tekniska lösningar och applikationer som redan finns.

– Jag är relativt nyanställd och det som främst lockade mig till Polisen var de utmaningar jag såg i samband med att vi blir en Polis-myndighet. Jag ser väldigt många framtida möjligheter på tekniksi-dan och i en integrationsroll som arkitekt kan jag bidra och påver-ka samtidigt som jag får enorma utvecklingsmöjligheter. Dessutom

håller vi på att lansera en ny mo-dern integrationsplattform, något som är ganska ovanligt i Sverige i dag, säger Jimmie Gebrail.

Det är intressant att man nu prioriterar arkitektur, och att ar-kitekturfunktionen i den nya orga-nisationen kommer att vara direkt under IT-chefen.

– Man har uppmärksammat vad som går att göra med arkitektur. Många ser ofta bara tekniken men vi kan hjälpa till i mycket mer. Ge-nom att ha en samordnande funk-tion kan vi se helheten och beroen-den på ett annat sätt, säger Kerstin Jonsson.

DET ÄR MYCKET på gång kom-mande år. Exempelvis inrättan-det av nya regionala ledningscen-traler, ökad mobilitet, ensning av den tekniska infrastrukturen, fler e-tjänster för allmänheten, samt

skapa en IT-säkehet och IT- forensik i världsklass.

Båda trivs med att arbeta inom Polisen och hoppas att fler ska uppmärksamma Polisen som en attraktiv arbetsgivare. Behovet på lång sikt är stort av till exempel systemutvecklare, kravanalytiker, testare och säkerhetsspecialister.

– Det är en stabil och långsiktig arbetsgivare där du själv har möj-lighet att bidra till stor samhälls-nytta, säger Jimmie Gebrail.

– Polisen satsar dessutom på sina medarbetare genom bland annat friskvård och kompetensut-veckling, säger Kerstin Jonsson.

– Jag brukar säga att om du inte ständigt arbetar för att bli bättre blir du hela tiden relativt sämre eftersom omvärlden hela tiden utvecklas. Det gäller teknik såväl som kompetens, säger Jimmie Ge-brail. n

JIMMIE GEBRAIL, infrastrukturarkitekt Polisen

”Jag brukar säga att om du inte ständigt arbetar för att bli bättre blir du hela tiden relativt sämre eftersom omvärlden hela tiden utvecklas.”

Polisen

I KO R T H E T

Polisen har ca 200 olika IT-system som stöd för utredning av brott, lagföring, spaning, gränskontroll, trafik, ledning m.m. Vissa system är gemensamma inom EU.

IT-budgeten för 2014 är drygt 1,7 miljarder kronor.

Inom Polisens nationella IT-avdelning, som bildas 1 januari 2015, kommer ca 750 personer att arbeta. Ungefär 200 av dessa är stationerade runtom i Sverige, resten ar-betar i Stockholm.

En attraktiv arbetsgivarePolisen hamnade på 12:e plats när 1 900 data-/it-stu-denter på universitet och högskolor angav sin framtida drömarbets givare, långt före andra myndigheter, storbank-er och välkända it-företag.

Källa: FöretagsBarometern Data/IT 2014

Kerstin Jonsson

Jimmie Gebrail

TITEL: Enter-prisearkitekt med inriktning informations-arkitektur.

UTBILDNING: System-vetenskap Uppsala universitet, och MBA Internationell projektledning, Linköpings universitet.

INSPIRERAS AV PÅ JOBBET: Arbetskamraterna.

TITEL: Infra-strukturarkitekt, inriktning integration.

UTBILDNING: System-vetenskap, Stockholms universitet.

INSPIRERAS AV PÅ JOBBET: Att jobba med en helt ny modern integrationsplattform.

P R O F I L

Polisens uppdrag är att minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället. Moderna och effektiva IT-stöd är en förutsättning i det dagliga arbetet för 20 000 poliser och 8 500 civilanställda. Jimmie Gebrail

och Kerstin Jonsson är IT-arkitekterna som jobbar med Polisens verksamhetsövergripande arkitektur. När nu 23 olika myndigheter slås samman är deras arbete extra intensivt men samtidigt utvecklande.

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO JOACIM BERGSTRÖM

ENHETLIG IT FÖR EFFEKTIVARE POLIS

IT ÄR KRITISKT för de flesta verk-samheter, men för Försvarsmak-ten kan en väl fungerande IT vara skillnaden mellan liv och död.

– Detta märks inte minst i våra tekniska systemlösningar och hos personalen som har mycket hög kompetens, säger både Ann-Marie Löf och Pierre Anderberg som ar-betar som materielsystemansvari-ga i Försvarsmakten.

För den som vill göra IT-karriär i Försvarsmakten finns många oli-ka vägar att välja mellan. Ann-Ma-rie, som är civilingenjör, har en ci-vil bakgrund och rekryterades till Försvarsmakten efter ett flertal år som konsult. I dag är Ann-Marie ansvarig för Försvarsmaktens sig-nalskydd och IT-säkerhetskompo-nenter.

– Huvuddelen av medarbetarna inom IT är civila, men det finns också många med militär bak-grund, konstaterar Pierre som är Försvarsmaktsingenjör och an-svarig för myndighetens IT-infra-struktur.

Peter Haglind som är CIO för Försvarsmakten berättar om re-kryteringsbehovet och att För-svarsmakten söker både erfarna och nyutexaminerade medarbeta-re inom IT.

– Verksamheten är mångfacet-terad och vi söker därför medarbe-tare med olika bakgrund – mång-fald är en styrka och en medveten strategi. Jag har för egen del rekry-terat både jurister och ekonomer förutom de mer självklara civilin-genjörerna, data- och systemve-tarna. Visst är vi beroende av att medarbetarna är väl bevandrade i militär verksamhet, men all kun-skap behöver inte sitta i en person. Det är ju ett lagarbete. Men det vi inte viker en tum ifrån är kravet på professionalitet.

EN AV FÖRDELARNA med att ar-beta inom Försvarsmakten är att det är en arbetsgivare som månar om personalen.

– Personalen är vår viktigas-te tillgång och till syvende och sist handlar det om att få alla att prestera optimalt även när förut-sättningarna är som sämst. Ska man lyckas med det måste perso-nalen trivas och må bra. Träning på arbetstid, möjlighet till vidare-utveckling samt en strävan efter balans mellan arbete och fritid är några av de saker som vi satsar på för att få medarbetarna att trivas, säger Peter.

– Man får också snabbt stort eget ansvar. Det märks att led-ningen litar på oss och som per-son växer man väldigt snabbt i sin

yrkesroll med det stödet, påpekar Ann-Marie.

UTMÄRKANDE FÖR IT-verksam-heten i Försvarsmakten är den breda spännvidden. Det kan hand-la om allt från att arbeta insatsnä-ra med Gripenplan, Visbykorvet-ter, ubåtar och stridsvagnar via telekom till mer klassisk IT-verk-samhet såsom drift, förvaltning och utveckling av ekonomi, HR och logistikledningssystem.

– Möjligheterna är även goda att arbeta internationellt, både med IT-stöd till insatta förband eller i samarbete med andra länders för-svarsmyndigheter, säger Pierre. Många arbetar även en tid på an-dra svenska statliga myndigheter och breddar på så sätt sin erfaren-het och kompetens.

Vid Försvarsmaktens enhet för underrättelse- och säkerhetstjänst, MUST, finns världsledande exper-tis inom krypto- och IT-säkerhets-området. På grund av behovet att alltid vara i framkant avseende utvecklingen på teknikområdet görs stora satsningar för att per-sonalen skall behålla sin kom-petens. Att granska krypton och IT-säkerhetskomponenter in ne bär stora utmaningar.

– Det är lättare att hitta en nål i en höstack än att garantera att det inte finns någon där, förklarar Ann-Marie.

EN AV DE mest givande sakerna med att arbeta i Försvarsmak-ten är enligt Ann-Marie Löf den samhällsnyttiga funktionen. Till skillnad mot många civila arbets-platser arbetar inte IT-funktionen på Försvarsmakten med att öka

marknadsvärdet hos en produkt eller locka nya kunder. På För-svarsmakten syftar IT istället till att upprätthålla rikets säkerhet.

– Systemen och lösningarna måste ligga i den absoluta fram-kanten vad gäller funktion och sä-kerhet. Det är ett jobb som tydligt gör nytta och är meningsfullt, kon-staterar Pierre.

– Det är inte många arbeten som erbjuder den sortens tillfredsstäl-lelse, avslutar han. n


GÖR: Försvarsmakten är en av Sveriges största myndigheter och dess uppdrag är att skydda och försvara Sverige och stödja samhället vid katastrofer. Myndigheten har även ett omfattande internationellt arbete och skickar styrkor till fredsbevarande och fredsframtvingande insatser runtom i världen. Det finns också ett nära samarbete med FN, EU och Nato. Försvarsmakten har drygt 50 000 medarbetare inklusive hemvärnspersonal och cirka tio pro-cent är civil personal. Inom IT/data arbetar cirka 1 600 medarbetare.

Försvarsmakten

I KO R T H E T

Ann-Marie Löf och Pierre Anderberg har gjort karriär inom Försvarsmakten.

För Försvarsmakten är funktionella och robusta IT-tjänster en nödvändighet. Säkerheten är ständigt i fokus och för den med ett gediget säkerhetstänkande och stort

lösningsfokus erbjuder Försvarsmakten många karriärmöjligheter.

IT-KOMPETENSFÖR RIKETS SÄKERHET

TEXT & FOTO FÖRSVARSMAKTEN

FÖRSVARSMAKTEN WWW.FORSVARSMAKTEN.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


PETER HAGLIND, CIO på Försvarsmakten

”Personalen är vår viktigaste tillgång.”


Johan Dahlgren, Daniel Ahl och Daniel Tholin är tre av specialisterna på Transportstyrelsens IT-avdelning.

TRANSPORTSTYRELSEN WWW.TRANSPORTSTYRELSEN.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


IT-trionNAMN: Daniel Ahl. YRKE: Just tillträtt som till-förordnad lösningsarkitekt. ÅLDER: 36 år. INTRESSEN: Musik, är frilans-sångare.

NAMN: Daniel Tholin. YRKE: Servicedesk Manager på Transportstyrelsens IT- avdelning. ÅLDER: 39 år. INTRESSEN: Löpning, skidåkning och golf.

NAMN: Johan Dahlgren. YRKE: Chefsarkitekt inom IT. ÅLDER: 47 år. INTRESSEN: Cyklar, springer och ser fram emot Vasaloppet.

P R O F I L

DANIEL AHL, tf lösningsarkitekt

”Så länge jag har ett eget driv kommer mina chefer att uppmuntra mig.”

TRANSPORTSTYRELSEN är en av Sveriges stora myndigheter och bildades 2009 efter sammanslag-ningen av bland annat Luftfarts-styrelsen, Järnvägsstyrelsen, Sjö-fartsverket och Vägverket. Trots de många anställda och Trans-portstyrelsens enorma verksam-hetsbredd känner sig lösningsar-kitekten Daniel Ahl både sedd och lyssnad på.

– Så länge jag har ett eget driv och vill utvecklas kommer mina chefer att uppmuntra mig. Vare sig det gäller vidareutbildning inom ett särskilt område eller en helt ny yrkesroll gör Transportstyrelsen vad de kan för att man ska få sin önskan uppfylld. Vi är en ganska ny myndighet och omvärlden stäl-ler höga krav på oss. Det krävs en stor lyhördhet kring IT-utveckling

och nya arbetssätt, vilket vi arbe-tar mycket med på IT-avdelningen. Vi håller till exempel på med att införa ett mer agilt arbetssätt som tar oss närmare beställarna och låter oss leverera mer flexibelt och med högre kvalitet, konstaterar han och får medhåll av kollegan Daniel Tholin:

– Vi får alltid säga vår mening och är mer än välkomna upp på chefernas kontor för att diskutera hur verksamheten kan förbättras.

DANIEL THOLIN JOBBAR som Servicedesk Manager på Trans-portstyrelsen. Servicedesken be-står av åtta personer i åldrarna 20-40 år. Deras främsta uppgift är att hantera IT-relaterade frågor och problem som de anställda inom myndigheten kan ha.

– Det är inte alltid självklart hur man leder en avdelnings arbete utan att ha personalansvar. Men där har jag verkligen fått allt stöd jag behöver för att kunna definiera min egen yrkesroll, förklarar Da-niel Tholin.

JOHAN DAHLGREN HAR precis tillträtt rollen som chefsarkitekt inom IT. Han har certifierat sig för uppdraget på myndigheten. Han beskriver Transportstyrelsen som långt fram både när det gäller tek-nik och arbetssätt.

– IT-avdelningen är till stora de-lar centraliserad och det finns en stark vilja att arbeta tillsammans på ett för myndigheten positivt sätt. Eftersom myndigheten fort-farande är relativt ung finns det väldigt mycket som ska på plats.

Men allting känns modernt och att jobba på Transportstyrelsen är verkligen inte ”grått och trist” på något sätt. Tvärtom, säger han.

BÅDE DANIEL AHL och Johan Dahlgren är systemvetare i grun-den. Nu arbetar de med IT-arki-tektur, vilket innebär att de bland annat arbetar med att designa IT-lösningar och deltar i de stra-tegiska, taktiska och operativa IT-relaterade besluten som tas inom verksamheten. Djupt insyl-tade i flera stora förändringspro-jekt, IT-driftupphandlingar och komponentbyten i stordatorer vittnar de om en utmanande och mångsidig vardag på jobbet.

– Vi träffar väldigt många människor, från utvecklare till höga chefer, varje dag – vilket ock-

så är en av de stora fördelarna med våra jobb, säger Johan Dahlgren.

– Det blir mycket möten. Vi har alla tre ganska övergripande rol-ler. IT-avdelningen är ju lite av en spindel i nätet, vi måste alltid hålla oss på nivå med den tekniska ut-vecklingen för att tillgodose med-borgarnas behov, lägger Daniel Tholin till.

ALLA TRE TRIVS i arbetet med att forma strukturer och arbetssätt inom IT-organisationen.

– Det är många som vill framåt och prova nya uppdrag och tjäns-ter. Det skulle kunna vara skakigt med många vassa armbågar och sådant, men här är det faktiskt helt tvärtom. Jag ser fram emot att se var vi landar till slut, säger Daniel Ahl. n

Transportstyrelsen är en myndighet som aktivt arbetar med IT-arkitektur och tekniska lösningar och ligger långt fram inom många områden. Här berättar

tre av deras specialister om sina roller på den snabbrörliga IT-avdelningen.

SNABBRÖRLIG IT PÅ TRANSPORTSTYRELSEN

TEXT BILLY EKBLOM FOTO JOHAN BERNSTRÖM

TransportstyrelsenGÖR: Transportstyrelsen är en av Sveriges stora myndigheter, som bildades 2009 genom en sammanslagning av flera tidigare myndigheter inom trafikområdet. Den största delen av verksamheten finns i Borlänge, Norrköping och Örebro med cirka 1 700 medarbetare. Transportstyrelsen ska verka för ett tillgängligt transportsystem som tar hänsyn till säkerhet, miljö och hälsa inom alla trafikslag, det vill säga järnväg, luftfart, sjöfart och vägtrafik.

I KO R T H E T


LUFTFARTSVERKET WWW.LFV.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Robin Hughes började som projektledare på Luftfartsverket och jobbar i dag som enhetschef för ett hundratal personer.

LFV ÄR DE som håller koll på tra-fiken uppe i luften, både civilt och militärt. På Arlanda är det LFV:s medarbetare som befinner sig i flyg-ledartornet och bidrar till att alla flygplan landar säkert. Precision, innovation och utveckling, tillsam-mans med ett väl utvecklat säker-hetstänk, är utmaningar som ska locka de bästa talangerna till LFV.

– Vi har en hög kompetensnivå och kan konstatera att arbete som är kopplat till flygbranschen attra-herar många välutbildade och nyfikna människor. Vi värnar om våra medarbetare och erbjuder konkurrensmässiga arbetsvillkor. Spännande arbetsuppgifter, en bransch i stor förändring, trivsam arbetsplats och engagemang är viktiga ledord för oss i vårt arbete på LFV, konstaterar Anna Falck.

Robin Hughes kom till LFV från engelska luftfartsverket och job-bar i dag inom avdelningen Tek-nik & Projekt tillsammans med ingenjörer, projektledare, verksam-hetsarkitekt er, flygledare och pilo-ter för att utveckla, förbättra och förvalta flygtrafiktjänstens alla delar.

– Jag sökte mig till LFV efter-som jag visste att de var engagera-

de på internationell basis. Jag bör-jade som projektledare men efter ett par år blev jag programledare för våra större utvecklingsprojekt och sedan maj förra året är jag en-hetschef för ett hundratal perso-ner, berättar han.

I HANS ENHET jobbar de både med drift och support, samt med utveckling av nya koncept på en internationell arena.

– En stor del av vårt arbete fokuserar på att öka säkerheten, samtidigt som vi minskar kostna-derna och flygets miljöpåverkan. Vi bygger ett helt nytt och modernt Air Traffic Mangement (ATM)-system som gör det möjligt att klara tra-fikökningar och samtidigt minska miljöpåverkan, säger Robin Hug-hes.

LFV säljer också tjänster in-

ternationellt på konsultbasis och medverkar i biståndsprojekt och uppdrag från till exempel Sida.

– LFV driver i samarbete med ett lokalt företag flygtrafikled-ningen vid flygplatsen i Abu Dhabi och ytterligare två flygplatser i Förenade Arabemiraten. Där har vi flera välutbildade och skickliga flygledare på plats som utvecklar management i flygtornen för att processer, styrning och ledning ska fungera optimalt. Ett annat viktigt område är flygsäkerheten där vi har medarbetare som arbe-tar med proaktivitet och uppfölj-ning, säger Anna Falck.

I SVERIGE ÄR ett av de mest upp-märksammade projekten fjärr-styrda torn där LFV tillsammans med Saab kan bli först i världen med en pilot i skarpt läge. Med hjälp

av avancerad teknik och utvecklad flygtrafikledning kan flygplan som landar på Örnsköldsviks flygplats ledas av en flygledare som sitter på Sundsvalls flygplats.

– Vi inväntar nu ett slutgodkän-nande från Transportstyrelsen. Det är lite som när man forskar fram ett nytt läkemedel, det krävs många tester och myndighetsgodkännan-den innan man kan lansera det, säger Anna Falck.

Med tanke på alla tekniska framsteg och att allt fler flyger, är LFV alltid intresserade av duktiga medarbetare.

– Vi kommer att behöva ingen-jörskompetens inom säkerhetskri-tiska system, kommunikationssys-tem och logistik med erfarenhet av kvalificerad projektledning. Det är personer med dessa spetskompe-tenser som vi söker. n

ROBIN HUGHES, enhetschef.

”En stor del av vårt arbete fokuserar på att öka säkerheten, samtidigt som vi minskar kostnaderna och flygets miljöpåverkan.”

Luftfartsverket

I KO R T H E T

GÖR: LFV är ett affärsverk med cirka 1 200 anställda som driver flygtrafiktjänst för civila och militära kunder vid 28 torn i Sverige samt vid två kontrollcentraler. De omsätter omkring 3 miljarder kronor och har sitt huvudkontor i Norrköping.

LFV är en av Europas ledande aktörer inom flygtrafiktjänster och har verksamheter i Skan-dinavien, Europa, Fjärran/Mellanöstern, Kina och Indonesien. Deras lösningar för ännu säkrare och mer kostnads effektiv flygtrafik uppmärksammas i omvärlden och inom miljöområdet går de i bräschen för att minimera miljöbelastningen.

Luftfartsverket (LFV) är en av de ledande aktörerna i Europa inom flygtrafiktjänst. De ligger i framkant när det gäller teknik och utvecklingsmöjligheter.

– Vi har en uppgift att säkra möten mellan människor genom att göra flyget tillgängligt på ett säkert och konkurrensmässigt sätt, säger Anna Falck, HR-direktör på LFV.

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO DAVID LUNDBERG

LUFTFARTSVERKETS TEKNISKA INNOVATIONER ÖKAR SÄKERHETEN

Anna Falck

Robin Hughes

TITEL: HR-direktör.

UTBILDNING: Jur. kand. Uppsala universitet.

INSPIRERAS AV PÅ JOBBET: Att få vara med och driva ut-veckling i en verksamhet som är i stor förändring. Jag har jobbat i många personalinten-siva organisationer, en lärdom är att det blir ingen förändring om du inte har medarbetarna med dig.

TITEL: Enhets chef.

UTBILDNING: Master of Physics with Space Sience.

INSPIRERAS AV PÅ JOBBET: Engagerade kollegor.

P R O F I L


Karriär // Experterna tycker till TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 22

”Engagemang och värderingar blir bara

viktigare och viktigare”

Panelen

Hur blir man populär på en arbetsplats? Hur ska man tänka för att över huvud taget hamna på rätt arbetsplats? Och hur vet man om man borde ta steget

och bli chef? Tre experter på arbetsliv och karriär ger sin syn på saken.TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO KAJSA KAX & RESS

Hur bygger man bäst sitt personliga

varumärke på en arbetsplats?

Hur väljer man rätt arbetsgivare

och rätt chef?

Hur vet jag om jag borde utvecklas

som ledare/chef eller specialist?

Hur ska man sticka ut på

arbetsmarknaden om fem år?

– Utgå alltid från vad du kan göra för andra och inte ”vad som är bra för din karriär”. Lär känna dina kollegor och din chef, visa genuint intresse för dem och lyssna. Erbjud dig att hjälpa till, även med sådant som ”inte är ditt bord”. Var generös, dela med dig av dina kunskaper och din erfar-enhet. Beröm och visa uppskatt-ning. Det kan låta altruistiskt, men faktum är att en sådan ”vänlighetsstrategi” är det absolut bästa sättet att stärka det sociala nätverk som är en förutsättning för att bli framgångsrik på en arbetsplats.

– Utgå ifrån dina grundläggande värderingar och sök dig till ar-betsgivare som i möjligaste mån harmoniserar med dessa. Vad är viktigast? Hög lön? Mycket frihet? Kreativ miljö? Fasta strukturer? Gör grundlig research, använd LinkedIn och dina andra nätverk för att skaffa information. När du är i en rekryteringsprocess, och går på intervjuer, var observant på företagskulturen och ställ frågor. Ta referenser på din eventuella blivande chef. Prata med folk som jobbat på företaget, använd resurser som Glassdoor och andra forum.

– Alla måste utvecklas, hela tiden, för att hålla sig relevanta i dag. Är du inte intresserad av att utvecklas borde ingen vara intresserad av att ha dig i sin organisation. Om det sedan är som chef eller specialist måste du lyssna på vad du själv vill.

– Engagemang och värderingar blir bara viktigare och viktigare, samt självkännedom och att du utvecklar det du verkligen har bäst förutsättningar för att göra. Då har du störst möjlighet att hitta en organisation som passar dig och där du tillför ett verkligt mervärde. På så sätt kan du göra skillnad, växa och utvecklas.

– Jag tror att man bygger sitt personliga varumärke genom att omvärlden, i detta fall kollegorna, förknippar ditt namn med positiva värden. Jag tror att man först kan skapa ett starkt varumärke när man brinner för, eller drivs av, något. När man har en ”mis-sion”, något som man vill ge sin omvärld, är man trovärdig vilket också kan upplevas och förmed-las. Du bör ha en långsiktighet och arbeta inifrån och ut.

– Var generös och bidra på olika sätt till företagsmålen, till arbetsklimatet och människorna runt omkring dig. Håll dig uppdaterad och dela med dig av dina insikter på ett sätt som gynnar dem du jobbar med och för. Socialt gränsöverskridan-de samarbete och kunskapsut-byte, såväl internt som externt, är viktigt för att bygga ditt varumärke. I det ingår exempelvis nätverkande på LinkedIn för att snabbt lösa behov som uppstår.

– Förmånen att få välja chef har nog inte alla. Men när man har ett jobb och funderar på att byta är det viktigt att tänka igenom vad det är som man har på nuvarande arbete som man uppskattar och vad är det man söker. Vidare tycker jag att man även som arbetssökande ska ta referenser på det företag och den chef som man söker arbete hos för att kontrollera att det överens-stämmer med dina värderingar

och din karriärstrategi.

– I dag kan du via dina sociala nätverk ganska snabbt

skapa dig en bild av hur ett företag jobbar

och vilka värderingar som styr verksamheten. Det

ger dig tidiga signaler om det är en organisation som du tror att du kan trivas och utvecklas i. Samma sak gäller ledarskapet och chefen. Välj en chef som kan ge dig möjligheter att utveckla din kompetens.

– Man måste vara ärlig mot sig själv. Vad ger mig mest energi? Är det när jag jobbar och leder mina kollegor eller när jag får fördjupa mig inom mitt ämnes-område? Vet jag det kan jag också göra ett val av karriär.

– Testa dina styrkor genom personlighetstester och genom att fråga andra i dina nätverk om hur de uppfattar dig. Hur ser din drömsituation ut på jobbet när du mår som bäst? Att leda och stötta andras utveckling? Att jobba mer själv för att nå fram inom ditt specialområde? Vi är olika. Lägg ner tid på att lära dig mer om dina styrkor och utmaningar.

– Tiderna förändras och det gör även arbetsmarknaden. För att sticka ut tror jag att det är viktigt att man följer utvecklingen inom den bransch man verkar, men jag tror också att man måste våga satsa på det man tycker är roligt. Tycker du att något är roligt är du oftast även duktig på det. Naturligtvis är det viktigt med kompetens och att man vågar samt är bra på att kommunicera sin kompetens. Lyckas vi med detta kommer vi både att bygga vårt personliga varumärke och vara framgångsrika i vår karriär.

– Hitta det som du brinner för, så att du har energin att ligga i framkant inom det yrkesområdet du väljer. Kombinera yrkeskom-petenser på nya sätt för att sticka ut. Om fem år kommer artificiell Intelligens, AI, att automatisera och slå ut många tjänstemanna-yrken. I framtiden kommer specialistkunskaper i nya kombi-nationer sticka ut, det gäller att specialisera sig på ”cross over”-yrken. När jobb automatiseras, så gäller det att sticka ut inom områden som AI inte kan klara, därför blir kulturell kompetens allt viktigare.

Rosita von FeilitzenGrundare von Feilitzen & Partners

Birgitta EdbergCeo på DFS Stockholm

Cecilia FrietschHead of Career Services, Stock-holm School of Economics

”Är du inte intresserad av att utvecklas

borde ingen vara intresserad

av dig.”

”Välj en chef som kan

ge dig möjligheter att utveckla din

kompetens.”

JAG SITTER HÄR med Rosita von Feilitzen, vd och grundare av von Feilitzen & Partners. Ett rekry-teringsföretag specialiserat på kvalificerat stöd inom områdena rekrytering och karriärutveckling för jurister.

Varför valde du att börja med att jobba med rekrytering?

– Jag utbildade mig till jurist vid Stockholms universitet och när jag började min karriär så arbetade jag fem år som tf lektor vid Stock-holms universitet för att gå vidare till att arbeta som bolagsjurist på en av Sveriges största hotellkedjor. 2001 blev jag tillfrågad om jag ville vara med och utveckla en nystartad avdelning specialiserad på rekryte-ring av jurister. Eftersom jag tycker om möten med människor och re-dan hade ett stort kontaktnät med jurister och blivande jurister tyckte jag att upplägget lät spännande och valde att tacka ja till tjänsten som rekryteringskonsult/konsultchef av ett rekryteringsbolag.

När jag frågat runt om hur man gör när man ska rekrytera en duk tig jurist har jag fått till svar: ”Ring Rosita hos von Feilitzen & Partners”. Detta har upprepats som ett mantra vare sig det är en ny chefsjurist, delägare eller biträdande jurist på en byrå som ska tillsättas. Vad tänker du om det?

– Även om jag kanske inte är känd för den breda allmänheten så visst är min spetskompetens att hitta de bästa juristerna och jag blir glad när branschen säger så.

Var jobbet som du trodde?– Både ja och nej. Mycket var som

jag trodde, jag visste hur processen gick till. Att hitta en jurist med tio års erfarenhet av fastighets rätt som dessutom kan tänka sig byta ar-betsgivare är svårare än det låter. Men efter ha genomfört flera hund-ra rekryteringar är det just det som är spännande – att matcha rätt kandidat med rätt företag där båda parter utvecklas.

Vad hände sen?– Efter fem år blev jag tillfrågad

av Synk om jag ville vidareutveckla bolaget med rekrytering av kvalifi-cerade jurister, vilket lät spännan-de. Det slutade med att jag köpte bolaget och har sedan dess drivit mina egna bolag.

Vad är bakgrunden till din framgång?

– Tack vare ett givande samar-bete med framgångsrika företag, byråer och organisationer, beri-kande utbyte med duktiga samar-betspartners och lärorika kontak-ter med tusentals kandidater har

vi kunnat bygga upp en nära nog unik erfarenhet av juristrekryte-ring och cv-databas.

Vad inspirerar dig?– Jag inspireras av möten med

människor. Det tycker jag är jätte-spännande. För att passa för den här typen av yrke tror jag att man måste tycka att människor är in-tressanta. Det är många möten och nya kontakter och få ensamma minuter framför datorn. Dagarna är sociala och fullspäckade, med intervjuer blandade med kund-kontakter.

Vad är det bästa med ditt jobb?– Att jag utmanas varje dag att

hitta rätt kompetensprofil till den tjänst som vi ska tillsätta. För oss är det viktigt att det är en utveck-ling för både företag och kandi-dat, det vill säga att företaget får den kandidat som utvecklar deras organisation, samtidigt som det finns en karriärutveckling för in-dividen. n

Att sätta rätt person på rätt plats – det är Rosita von Feilitzens viktigaste funktion som rekryteringskonsult. På von Feilitzen & Partners vet de att rätt kompetens är en kritisk framgångsfaktor och hjälper kunden att hitta rätt kompetens genom en effektiv rekryteringsprocess.

Att hitta en jurist med tio års erfarenhet av fastighetsjuridik som dessutom kan tänka sig byta arbetsgivare är svårare än det låter. Men rekryteringskonsulten

Rosita von Feilitzen lyckas med liknande jobb varje dag.

Uppdrag: Hitta den perfekta matchningen

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO GINA MANNBERG

von Feilitzen & PartnersGÖR: Erbjuder kvalificerat stöd inom rekrytering och karriärutveckling. De bidrar till kundens utveckling i olika fas-er genom att tillföra, utveckla eller frigöra kompetens. De anställda är specialister som arbetar på uppdrag av företag, advokatbyråer och organi-sationer från olika branscher som vill ha ett kvalitetssäkrat, snabbt och kostnadseffek-tivt genomfört uppdrag. De arbetar både med search och urvalsrekrytering och kan erbjuda ett flertal testverktyg.

I KO R T H E T

ROSITA VON FEILITZEN, rekryteringskonsult

”För att passa för den här typen av yrke måste man tycka att människor är intressanta. Det är många möten och nya kontakter och få ensamma minuter framför datorn.”


Juridik // Rekryteringskonsulten TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 23


DomarnämndenGÖR: Domarnämnden är en statlig myndighet som har till främsta uppgift att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare eller hyres-råd. Nämnden ska också be-driva ett aktivt och långsiktigt arbete för att tillgodose rekry-teringsbehovet av ordinarie domare.

LEDAMÖTER: Nämnden består av nio ledamöter och för varje ledamot finns det en personlig ersättare. Av le-damöterna ska fem vara eller ha varit ordinarie domare och två vara jurister verksamma utanför domstolsväsendet. En av de senare juristerna ska dessutom vara advokat. De övriga två ledamöterna ska representera allmänheten.

KONTAKTA OSS: Vid Domarnämnden finns det ett kansli med en kanslichef, två föredragande och två admin-istratörer. Om du har frågor om Domarnämndens arbete eller domaryrket i allmänhet, är du välkommen att kontakta Domarnämndens kansli.

JOBBA HOS OSS: Information om Domarnämnden och lediga anställningar finns på www.domarnamnden.se

I KO R T H E T

DOMARNÄMNDEN WWW.DOMARNAMNDEN.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


”DET VI DOMARE GÖR HAR STOR BETYDELSE FÖR MÄNNISKOR”

Att vara domare i en tingsrätt är ett viktigt ämbete i en demokrati. Att Ragnar Palmkvist nu kan kombinera chefskap med att vara domare gör uppdraget än mer tilltalande.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO MATS HELGESSON

RAGNAR PALMKVIST TAR emot på Solna tingsrätt. Han är väl-klädd, har en pigg blick och lätta steg när han spatserar upp för trapporna till kontoret.

– Jag valde faktiskt mellan juri-dik och journalistik när jag skulle börja plugga. Det finns många lik-heter mellan de yrkena, säger han när vi sätter oss ner på hans kontor och börjar intervjun.

Ragnar visste dock tidigt att han helst av allt ville bli domare.

– Jag bestämde mig redan som 16-åring. Jag var flitig i skolan och hade en granne som var advokat som inspirerade mig. Jag såg mig inte som partsföreträdare, det var domare jag skulle bli.

JURIDIKSTUDIER VID Uppsala universitet blev den naturliga följ-den och Ragnar har jobbat i dom-stol till och från sedan 1990.

Numera är han domare och chefs-rådman i Solna tingsrätt. En van-lig rådman sitter i rätten ungefär 2,5 dagar per vecka, medan Rag-nar snittar 1,5 dagar eftersom han även är chef över avdelningen.

– Jag tycker om människor och att se dem utvecklas. Det är även tillfredsställande att se när verk-samheten fungerar. En nyckel är att låta människor vara olika, man behöver inte stöpa alla i samma form. Det viktiga är att se till att alla drar någorlunda åt samma håll.

FÖR RAGNAR ÄR det annars det samhällsnyttiga i hans uppdrag som är drivkraften.

– Det vi gör har stor betydelse för människor och för samhället, konstaterar han och fortsätter:

– Arbetet är dessutom väldigt intressant och du får en inblick i väldigt mycket saker som du ald-

rig hade fått inblick i annars. Du ska även fatta väldigt många beslut varje dag, vilket är spännande.

ÖVERGRIPANDE SKA man som domare drivas av ett tydligt rätts-patos enligt Ragnar.

– Demokratitanken tycker jag också är väldigt viktigt. Vi har ett samhälle där alla har sitt inflytan-de, men måste förhålla sig till de regler som lagstiftarna har formu-lerat. Det är domstolens uppgift att se till att dessa regler följs.

Den stora tillfredsställelsen i arbetet kommer genom att du som domare känner att du verkli-gen gör nytta.

– Jag känner en stor arbetstill-fredsställelse. Att vara domare är intellektuellt utvecklande och här i Solna jobbar vi både med brott-mål och med tvister, vilket gör vardagen mångfacetterad. n

Ragnar Palmkvist TITEL: Chefsrådman, Solna tingsrätt.

ÅLDER: 52 år.

INTRESSEN: Träning och körsång.

P R O F I L

Engagerande ledarskap är en viktig nyckel för att skapa e� ektiva organisationer. Dessutom är det roligt!

Vi ger dig de senaste ledarverktygen inom motivation, fokus, feedback, självkännedom och kommunikation. Vi hjälper dig att kontinuerligt utveckla ett personligt och hållbart ledarskap som skapar e� ekt i din organisation och för din a� är.

Vi gör skillnad. Hör gärna av dig på 08-400 293 30 så berättar vi hur!

wiseconsulting.se

wiseconsulting.se

EN

ES

TE

DT

.SE

Vill du utveckla ditt ledarskap?

Köpenhamn

Frederiksborggade 15+45 3112 2403

Malmö

Djäknegatan 23+46 40 617 01 50

Göteborg

Kungsgatan 20+ 46 31 776 90 00

Stockholm

Sveavägen 13+46 8 555 290 00

Uppsala

Svartbäcksgatan 8+46 76 525 90 42

NÄR SUZANNE SANDLER tillträd-de som verksamhetsansvarig för StyrelseAkademien 2007 var det till största delen ett nätverk för sty-relseledamöter och företagsledare. I dag erbjuder de, förutom ett riks-täckande nätverk, certifieringsut-bildningar på flera nivåer, Sveriges bredaste kandidatbank och styrel-seutvärderingar. Dessutom driver de opinion kring övergripande frå-gor som god styrelsesed och sunda principer för styrelsearbete och professionella rekryteringsproces-ser till styrelser.

– Det finns så himla mycket för oss att göra så det gäller verkligen att välja områden där behovet av förändring eller kunskapstörsten är som störst. Just nu rör våra frågor mångfald i styrelserummen och certifiering i styrelsearbete, säger Suzanne Sandler.

StyrelseAkademien jobbar för att öka kunskapen om styrelsear-betets betydelse för lönsamhet och utvecklingskraft och utbildar un-gefär 2 000 personer om året.

– Jag tror att styrelsearbetet i Sverige kan bli ännu bättre. Hur bra det är i dag beror lite på var du befinner dig. Framför allt de stat-liga verksamheterna får ofta skäll för att inte vara tillräckligt profes-sionella samtidigt som de privata ses som jätteproffsiga, men våra medlemmar vittnar om att det inte sällan är tvärtom.

I DAG ÄR CSR och hållbar af-färsutveckling något man skriver mycket om. Många undrar därför om det är en specialistkompetens man måste rekrytera till styrel-serummet. Något som Suzanne Sandler tycker är fel väg att gå.

– Alla behöver grundkompe-tens inom hållbar utveckling och CSR så att man förstår att ställa rätt frågor och ser möjlighet att utveckla och införliva hållbara af-färsmodeller men också kontroll-

era organisationens verksamhet på rätt sätt. Styrelsens uppgift är att jobba strategiskt och då funkar det inte att en ska vara expert och komma in i vissa frågor.

NÅGOT HON DÄREMOT tror på är att blanda folk med olika bakgrun-der och från olika branscher. Samt att personer inte ska ha ett upp-drag tillsvidare, utan att styrelser ska vara tydligare med sina leda-möter och kommunicera för vilken resa bolaget ska göra de närmaste åren och varför deras kompeten-ser behövs just nu. Ledamöterna behöver ligga i fas med företagets utveckling.

– Vi skulle må bra av att vara tydligare. Då skulle inte folk be-höva känna att de misslyckats eller inte levererat om de får gå. Själv-klart kan uppdraget förlängas i omgångar om kompetensen ut-tryckligen behövs.

I DAG PRATAR vi mycket om kvo-tering som en möjlighet för att få in fler kvinnor i styrelserummen. StyrelseAkademien vet genom sin kandidatbank, där det finns över 1 600 registrerade kandidater, att det finns många kvinnor med rätt kompetenser, men Suzanne Sand-ler tror inte en lag är rätt väg att gå. Däremot skulle hon vilja att fler rekryterare var modigare när de tar fram nya kandidater och inte bara presenterade det ägarna förväntar sig.

– Det är mycket svårare att leda en styrelse med mångfald än en homogen styrelse. Om alla har lik-nande bakgrund, erfarenheter och nätverk tänker de ungefär på sam-ma lösningar. Du kommer snabb-are till beslut men du behöver någon som ifrågasätter och fråg-ar: varför då? Det är först när du svarat på alla varför och beslutet fortfarande känns rätt som du kan vara störtsäker på ditt beslut. n


Ledarskap // Professionellt styrelsearbete TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 25

Suzanne Sandler tror att Sveriges styrelsearbete kan bli bättre. Varje år utbildar hon runt 2 000 personer.

StyrelseAkademien är dit styrelser och ledamöter hör av sig när de behöver utbildning, träffa kollegor eller få tillgång till rådgivning och rekryteringsstöd. Vd:n Suzanne Sandler vill

snabbt se mer professionella rekryteringsprocesser och modigare ägare och rekryterare. Dessutom ska alla styrelseledamöter som rekryteras få veta varför och för vilken tid.

De vill göra Sveriges styrelser ännu vassare

TEXT RICKARD LINDHOLM FOTO MAGNUS PEHRSON, MARIA LINDVALL

Suzanne Sandler TITEL: Vd.

UTBILDNING: Hållbar sam-hällsutveckling på Stockholms universitet, Master of Leader-ship.

MOTIVERAS AV: Att det blir bra. Inte bara att det blir re-sultat utan att folk uppskattar vad jag gör.

P R O F I L

styrelseakademien satsar på mångfald

GÖR: StyrelseAkademien är en ideell förening som verkar för bättre styrelsearbete i svenska företag och organisationer. De erbjuder ett brett utbud av styrelserelaterade utbildningar, stöd med rekrytering, nätverk och opinionsbildning. Föreningen har Sveriges största nätverk för styrelseledamöter, vd:ar, ägare och investerare. Nätverket har över 5 800 medlemmar, som möts både digitalt och fysiskt. HEMSIDA: styrelseakademien.se ANTAL MEDLEMMAR: Drygt 5 800. JOBBA HOS OSS: StyrelseAkademi en är en liten och effektiv organisation med sju medarbetare på kansliet i Stockholm och deltidsanställda i deras 18 lokala föreningar. I övrigt samarbetar de med experter och fristående konsulter i olika projekt.

StyrelseAkademien

I KO R T H E T

SUZANNE SANDLER, vd StyrelseAkademien

”Det är få förunnat att få leda styrelser med mångfaldskom petens. Vi verkar för att det blir fler.”

Ny chef, erfaren chef eller inte chef alls?Vi utbildar och coachar fram Sveriges bästa ledare. Välkommen du också.

Gällöfsta Perlan Ledarskap gallofsta.se

gallofsta.se

SvD bilaga Spetskompetens 251x186mm .indd 1 2014-09-09 15:32

Utbildningar som lönar sig.

Våra utbildningar är inte bara internationellt erkända, de bär även en kvalitetsstämpel som får medarbetare och företag att växa sig starkare och lönsammare. Flera av våra studerande är idag högt uppsatta inom organisationer i Sveriges och ibland även världens största börsföretag. De vet att det lönar sig att välja Silf, norra Europas ledande expert inom kompetens- och karriärutveckling. Vi erbjuder allt från seminarier till branschens bästa utbildningar inom inköp, offentlig upphandling, logistik, förhandling och juridik. Läs mer på silf.se eller ring en kompetensrådgivare på 08-752 16 80.

Från kunskap till hållbar lönsamhet Kompetensutveckling för dig som vill nå toppen inom inköp och logistik


Anki NilssonTITEL: VD Västervik Framåt AB.

UTBILDNING: Maskiningenjör samt studier i marknadsföring.

INSPIRERAS AV: Min personal samt min mentor.

BÄSTA VÄSTERVIKSTIPS: Att få glida fram i kajak i Västerviks ytterskärgård bland alla vackra släta klippor och skär. Med lite tur kan man få se både havsörn och säl!

P R O F I L

Anki Nilsson flyttade tillbaka till hemstaden Västervik för sex år sedan, efter 15 år i Stockholm.

”ATT LEVA I VÄSTERVIK ÄR VERKLIGEN SPÄNNANDE”

Västervik Framåt är många näringslivsbolags stora dröm. På ett år har de nästan tredubblat sin personal och det nya uppdraget gör att de kan jobba med hela Västerviks

utveckling och attraktivitet. Möt VD:n Anki Nilsson och hör om deras inspirerande resa. TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO LIZ PETTERSSON

VästervikVästervik är skärgårdsstaden i Småland. En livlig företagskommun (3 370 st) som ända in till citykärnan ligger omgärdad av skärgård. Västervik är en stor geografisk kommun med flera blomstrande orter som bidrar till en levande landsbygd. Karriärmöjligheterna är stora inom både offentlig och privat sektor och möjligheten till ett enkelt och naturnära familje- och fritidsliv är stor. INVÅNARE: 35 900 (i kommunen). STARTADE FÖRETAG 2013: 178. STORA ARBETSGIVARE: Saab Barracuda, Västerviks Sjukhus, Elfa Sweden AB, Gunnebo Industrier, med flera.

I KO R T H E T

– VID ÅRSSKIFTET TOG vi över ansvaret och driften av frågor som tidigare legat hos Västervik kom-mun. Det ger oss ett helhetsansvar och gör att vi i dag inte bara ar-betar med näringslivsfrågor, utan också med besöksnäringen och marknadsföringen av Västervik som plats, konstaterar Anki Nils-son.

NÄR HON FÖR sex år sedan flyttade tillbaka till hemstaden, efter 15 år i Stockholm, var det mycket för att kunna bidra med sin ihopsamlade erfarenhet och sina kunskaper till

sitt kära Västervik. När hon för 18 månader sedan tillträdde rollen som VD för Västervik Framåt hade verksamheten sex anställda. I dag är de 17 medarbetare; man har vuxit med rekordfart.

– Vi har en väldig bredd i orga-nisationen och arbetar i dag i stort med tre frågor som ska utveckla och göra Västervik mer attraktivt: etablera och driva företag, leva och arbeta, samt besöka och uppleva. Allt detta under USP:en Västervik – skärgårdsstaden i Småland. Då förstår du vilken bredd av duktiga människor som vi behöver.

Spännvidden på Västervik Fram åts uppdrag – som huvudsak-ligen kommer från kommunen – och Västervik Framåts organisa-tion gör att medarbetarna erbjuds en spännande chans att utveckla Västervik, men även sig själva på ett kreativt och karriärmässigt plan.

– Vi har kunder i både kommu-nen och från näringslivet och age-rar ofta som en slags brygga dem emellan. Det öppnar för alla tänk-bara typer av projekt och ställer verkligen krav på att vi kan levere-ra nytänkande och högkvalitativa

lösningar. På Västervik Framåt får du chansen att fånga upp ett behov i näringslivet, skapa ett projekt och jobba med frågor som du är engagerad i och brinner för.

FLERA SPÄNNANDE projekt äger just nu rum i Västervik.

– ABBA-legendaren Björn Ul-vaeus har köpt klassiska Slotts-holmen som ska bli en mötesplats för dem som bor i staden och ett lockande resmål för bil- eller båt-burna besökare. Att leva och verka i Västervik är verkligen spännan-de! n

VÄSTERVIK FRAMÅT WWW.VASTERVIKFRAMAT.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


STYRELSEAKADEMIENS KANDIDATBANK

StyrelseAkademiens Kandidatbank finns för att bredda underlaget till styrelserekry- teringar i hela Sverige. Tjänsten bidrar till att hitta rätt personer, och inte bara bra personer. Du som är företagare hittar den styrelsekompetens du behöver och du som är kandidat blir exponerad för fler uppdrag än via någon annan kanal.

Tror du på mångfald i styrelse-rummet?

StyrelseAkademien är en oberoende ideell förening som grunda-

des 1991. De lokala föreningarna bildar ett rikstäckande nätverk

som hålls samman i den nationella föreningen StyrelseAkademien

Sverige. Hör av dig till oss så berättar vi mer. styrelseakademien.se

ISLANDSBÖRDIGA Steinunn Ás-geirsdóttir Håkansson kom till Sverige som 21-åring när hon tog det något oväntade beslutet att tacka nej till ett stipendium i Ka-lifornien till förmån för studier i Stockholm.

– Stockholm är möjligheternas stad! Island var för litet och Kali-fornien kändes för stort och farligt för en isländsk ung tjej då, säger Steinunn och skrattar.

Hon är ett levande bevis på att karriär kan göras utan att gå de förväntade vägarna. 2001 började hennes kommunala chefskarriär inom vård och omsorg i Botkyrka. Sedan dess har hon haft olika le-darroller inom Stockholms stad. I dag är hon stadsdelsdirektör i Farsta.

Ett tydligt kvitto på Steinunns spetskompetens kom nyligen när tidskriften Chef utsåg henne till en av tre nominerade till Årets Le-darutvecklare 2014.

– Andra säger att jag lyckas ta tillvara människors positiva sidor och skapa en miljö där de kan kän-na att de växer som ledare och chefer. Jag försöker alltid att se och uppmärksamma människor, deras styrkor och få dem att tro på sig själva, konstaterar hon och fortsätter:

– Mitt sätt att arbeta med utveck-ling av våra ledare handlar i mångt och mycket om att hitta det unika i varje person. De flesta har potenti-alen, det handlar om att ge sig själv chansen att se och lyfta fram den. Ett tydligt och fördomsfritt ledar-skap är ett av mitt och Stockholms stads viktigaste redskap.

JUST TYDLIGHET och feedback är en viktig del i ledarskapet för Stei-nunn. En sund mix av konstruktiv kritik och tillåtelse att få misslyck-as är något som behövs för att växa i sin roll, oavsett befattning, menar hon.

– Stockholms stad erbjuder kom-petens- och utvecklingsmöjlig het-er för både chefer och medarbetare

som bidrar till ett bättre chefs- och medarbetarskap. Det är därför viktigt för mig som chef och led-are att vara självkritisk och moti-verad att ständigt utvecklas till-sammans med mina medarbetare. En positiv människosyn och ett lösningsfokuserat förhållningssätt driver utvecklingen framåt.

I MOTIVERINGEN till Steinunns nominering till Årets Ledarut-vecklare nämndes att hennes för-måga att ta vara på befintlig talang har bidragit till ledarnas utveck-ling. Just medarbetarutveckling är något som Stockholms stad pri-oriterar högt, med starkt fokus på att utveckla ett ledarskap som får medarbetarna att känna delaktig-het och meningsfullhet i sin roll.

– En stor utmaning inom kom-munal verksamhet är att skapa ett tillåtande klimat där alla drar åt samma håll, mot gemensamma mål och med inspiration! Då är ledarskapet väldigt viktigt. ”Chef i staden” är ett initiativ av många, där nya chefer i staden introduce-ras för sin roll. Vi vill skapa för-utsättningar för våra ledare att kommunicera vår vision, som alla i Stockholms stad måste stå bakom. För mig är det A och O. n


Offentlig sektor // Stadsdelsdirektören TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 28

Steinunn Ásgeirsdóttir Håkansson nominerades till Årets Ledarutvecklare 2014 av tidningen Chef.

Hon sa hejdå till Island, tackade nej till ett stipendium i Kalifornien och styrde istället kosan mot möjligheternas stad, Stockholm. Med en färsk nominering till Årets Ledarutvecklare är

Steinunn Ásgeirsdóttir Håkansson spetsen som ska leda stadsdelsförvaltningen i Farsta framåt.

”Jag vill få människor att tro på sig själva”

TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO KRISTOFER HEDLUND

Steinunn Ásgeirsdóttir HåkanssonTITEL: Stads-delsdirektör i Farsta.

UTBILDNING: Master i socialt arbete, Social-högskolan Stockholms universitet.

DET BÄSTA MED FARSTA: Rekreationsområdena och närheten till naturen kombin-erat med stadskänslan.

P R O F I L

tydligt ledarskap ska ta farsta framåt

Stockholm är en av de fem snabbast växande regionerna i Europa. Tillväxttakten är högre än tidigare beräknat och nu finns 900 000 invånare i Stockholms stad. År 2020 beräknas Stockholm ha en miljon invånare. Att staden växer är ett kvitto på att Stockholm är en attraktiv stad i en innovativ och stark region med goda möjligheter för både företag och medborgare. Stockholms stad möter tillväxten med ett långsiktigt utvecklingsarbete mot visionen om en stad i världsklass. JOBBA HOS OSS: Vill du också jobba i en växande stad där din insats verkligen gör skillnad? Läs mer på stockholm.se/Arbete

Stockholms stad

I KO R T H E T

STEINUNN ÁSGEIRSDÓTTIR HÅKANSSON, stadsdelsdirektör Farsta

”Mitt sätt att arbeta med ut-veckling av våra ledare handlar i mångt och mycket om att hitta det unika i varje person.”


Inger Klangebo TITEL: HR-chef.

BOR: Mora.

UTBILDNING: Socionom med inriktning beteendevetare.

P R O F I L

Inger Klangebo och Ida Fröjdefeldt.

”VI KONKURRERAR GENOM ATT ERBJUDA BALANS I LIVET”

Det händer mycket i Falun just nu. Staden är på frammarsch och nästa år arrangeras skid-VM. De senaste åren har man även satsat hårt på att utveckla kommunen som arbetsgivare.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO MATTIAS FORSBERG

FalunFalun är en en genuint vacker stad, och att bo i Falun innebär livskvalitet på riktigt. Här är nära till allt; arbete, skola, natur, kultur och aktiv fritid. Kommunen siktar framåt och ett tillväxtprogram med fokus på fler arbetstillfällen och en bra livsmiljö har tagits fram. Kommunen jobbar dessutom med ett miljöprogram och ett folkhälsoprogram, alltsammans för att få en hållbar utveckling. Falun är i dag administrativt och kulturellt centrum för Dalarna med länsstyrelse, landstingskansli, länslasarett, länsbibliotek, länsmuseum, länsteater och länsmusikstiftelse.

I KO R T H E T

INGER KLANGEBO ÄR ursprungli-gen stockholmare men flyttade till Dalarna för 26 år sedan. Hon arbe-tar som HR-chef i Falu kommun.

– Jag trivs väldigt bra med att jobba i det offentliga. Här får jag vara med och påverka den bygd som jag lever i, vilket är en stor förmån. Det är särskilt intressant för mig som HR-person eftersom en kommun inte är någonting utan sina medarbetare. Vi gör skillnad varje dag och vi har ”jobb som märks”, som vi brukar säga.

Som HR-chef märker Inger Klangebo tydligt att den unga ge-nerationen verkligen värdesätter

det faktum att arbete inom offent-lig sektor ofta har ett högre syfte än att bara hämta en lön varje må-nad.

– Vi kan inte konkurrera med de privata arbetsgivarna när det gäller lön, utan vi konkurrerar genom att erbjuda balans i livet. Vi är i fram-kant när det gäller exempelvis del-tids- kontra heltidssysselsättning. En gång per år får alla som är medlemmar i fackförbundet Kom-munal välja om de vill jobba hel- eller deltid.

Det finns över 200 olika yrken inom Falu kommun, en mång-facetterad organisation således.

Inom kommunen har det de se-naste åren rekryterats ambassa-dörer som följer med ut på mässor och liknande för att informera och gestalta Falu kommun som arbets-givare. Ambassadörerna har upp-draget som en del av sin tjänst.

IDA FRÖJDFELDT ÄR inte formellt ambassadör, men fungerar som en informell sådan. Hon kommer från Gävle, men kärleken förde henne till Falun. Hon arbetar med att handlägga bygglov och trivs bra, framför allt för att hon stän-digt utvecklas och stöter på nya moment.

– Jag har jobbat här i tre år, men det finns mycket kvar att lära, kon-staterar hon och deklarerar att Falu kommun är väldigt mån om sina medarbetare.

Förutom det dagliga arbetet är Ida även friskvårdsinspiratör på sin arbetsplats. Det innebär att hon är med i en grupp som arrang-erar olika fysiska aktiviteter för kollegorna.

– Vi tar in önskemål, planerar och genomför sedan. Det kan ex-empelvis vara en buggkurs eller ler-duveskytte som är nästa aktivitet. Aktiviteterna är uppskattade och bidrar till att vi trivs på jobbet. n

FALU KOMMUN WWW.FALUN.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Ida FröjdfeldtTITEL: Byggnadsinspektör.

BOR: Falun

UTBILDNING: Byggnadsin-genjör.

De olika föreläsarnas brinnande intresse smittar av sig och skapar ett stort engagemang i gruppen. Det � nns en tydlig röd tråd genom hela utbildningen som bygger på att hela tiden utgå från var och ens vardag och verksamhet. De erfarenheter och kunskaper som vi kursdeltagare delat med varandra är helt ovärderliga! Utbildningen lägger stort fokus på personliga ledaregenskaper, och ger många användbara verktyg för att utvecklas ännu mer i sitt ledarskap. Förändringen börjar hos mig själv.

Dalarnas Akademi drivs som ett eget varumärke av Högskolan Dalarna. Grundtanken är att alla utbildningar ska anpassas efter deltagarna och vara till nytta direkt i yrkesrollen. Det � nns två utbildningsspår inom konceptet; ledarskapsutbildningar som hålls på vackra hotell och kursgårdar i Dalarna, och korta nätbaserade kompetenskurser som är tänkta att ge nischade kunskapspusselbitar inom t.ex IT, kommunikation, språk, ekonomi och juridik. Samtliga utbildningar ger högskolepoäng. Tack vare att det är uppdrags utbildning behöver du ingen högskolebehörighet för att kunna söka kurserna.

Välkommen till Dalarnas Akademi!Sara WolffTel. 023-77 80 [email protected]

Dalarnas akademi – kompetensutveckling för näringslivet

”Förändringen börjar hos mig själv”

Linda Norén, näringslivschef i Falu kommun, om ledarskapsutbildningen Ledarskap för ökat resultat i företaget”, 10 hp

www.dalarnasakademi.se

OLOF MINATI OCH Christer Jacob-son möter upp i Stadshuset i Li-dingö centrum. Olof jobbar som trafikplanerare medan Christer är driftchef på fastighetskontoret.

– Jag arbetar mycket med trafik-säkerhet och trafikplanering. Nya förslag och idéer kan komma på många olika sätt. Det kan vara ön-skemål från kommuninvånare el-ler genom att vi initierar det själva. Vi har hela staden som arbetsfält och arbetar i ett högt tempo där många beslut fattas av oss, berät-tar Olof.

De större besluten tas av politi-kerna i nämnd och kommunfull-mäktige, men det är Olof och hans kollegor som bereder och formule-rar nya planer.

– Drivkraften är att jobba för att förbättra och skapa en hållbar utveckling på Lidingö. Vi arbetar just nu aktivt för att främja trans-

portalternativ som är miljömässigt bättre än bil. Vårt mål är att 80 procent av Lidingöborna väljer att gå, cykla eller resa med kollektiv-trafik till arbetet år 2030. Ett högt ställt mål, konstaterar Olof.

CHRISTER JACOBSON ansvarar för den enhet som jobbar med alla installationsanslutna system i sta-dens egna fastigheter.

– Det handlar om cirka 235 000 kvadratmeter som vi förvaltar. Vi jobbar främst med löpande energi-effektivisering samt långsiktig un-

derhållsplanering för att bygga om och optimera de tekniska systemen i våra fastigheter, berättar han.

Inom Lidingö stad pågår ett ambitiöst miljöarbete som konti-nuerligt utvecklas. I år, 2014, är det deadline på den första etap-pen som formulerades 2011. Ar-betet ska då utvärderas och sedan spänns bågen på nytt med nya mål.

– Att vi når våra delmål motive-rar, då ser vi att det går och det in-spirerar till fortsatt arbete. Vi har bland annat sänkt energiförbruk-ningen med nästan 20 procent. Vi

fasar ut allt fossilt bränsle, intro-ducerar källsortering och förbätt-rar våra utomhusmiljöer, säger Christer.

YTTERLIGARE EN utveckling som ligger i närtid är att skapa ökad transparens för alla som verkar i kommunens lokaler. Alla som an-vänder lokalerna ska kunna se och följa upp sina framsteg, konstate-rar Christer.

– Det handlar om både energief-fektiviseringsåtgärder och beteen-den. Vi strävar efter att få fler att

förstå sin möjlighet att påverka, fortsätter han.

Christer har jobbat i Lidingö stad i drygt fem år. Han upplever ett öppet och bra samarbetsklimat mellan förvaltningarna. Alla vill åt samma håll, något som genomsy-rar allt arbete. Denna uppfattning delas även av Olof.

– Lidingö stad är en arbetsgiva-re som ligger i framkant. Det är fo-kus på att individen ska må bra så att goda resultat kan uppnås. Just nu pågår en ledarskapsutbildning för alla chefer där ambitionen är att stärka ledarskapet och därmed medarbetarna, säger Christer.

– Det känns bra att arbeta i en organisation som inte upplevs toppstyrd. Vi är direkt kopplade till våra verksamheter och har stor möjlighet att påverka. Många av våra idéer omsätts i praktiken, vil-ket är spännande, avslutar Olof. n


Visste du detta om Lidingö?• Det bodde 45 178 personer på Lidingö i början av 2014. • Det föddes 446 barn på Lidingö 2013. • Grundskolorna på ön har 5 800 elever. • Cirka 1 000 barn och ungdomar är elever i musikskolan. • Lidingö stad är kommunens största arbetsgivare och har ungefär 2 500 anställda. • De företag som har flest anställda på Lidingö är Attendo Care AB, Bonver och Aga AB. • 5 500 personer pendlar varje dag för att jobba på Lidingö. • Cirka 12 000 personer jobbar på Lidingö. • Det finns 5 200 företag på ön – de flesta inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik. • Det finns ungefär 20 000 bostäder på ön. • Lidingöborna har bland de högsta medellivslängderna i landet. • 92 procent av alla Lidingöbor har minst ett grönområde inom 300 meter från bostaden. • Arbetslösheten på Lidingö är låg – 3,6 procent under 2013. • Mer statistik om Lidingö finns på lidingo.se/statistik

I KO R T H E T

LIDINGÖ STAD WWW.LIDINGÖ.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


Olof Minati och Christer Jacobson på Lidingö stad.

Olof Minati

Christer Jacobson

YRKE: Civilingenjör från KTH, stadsplanering.

ÅLDER: 30 år.

INTRESSEN: Att spela fotboll, resor och film.

YRKE: Driftingenjör, KTH.

ÅLDER: 55 år.

INTRESSEN: Resor, skidåkning och vandring.

P R O F I L

”Vårt mål är att 80 procent av Lidingöborna väljer att gå, cykla eller resa med kollektivtrafik till arbetet år 2030” OLOF MINATI, trafikplanerare Lidingö stad

Hälsa i en vid bemärkelse är Lidingö stads varumärke och hälsoaspekten finns också med då målen i stadens olika verksamheter formuleras. Ambitiösa

mål som gör att Lidingö stad är i ständig utveckling.TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO JOACIM BERGSTRÖM

SPETSKOMPETENS BYGGER EN HÅLLBAR STAD

CAROLINE TÖRNQVIST är jurist och jobbar på Energimarknads-inspektionen som ansvarig för de internationella frågorna. Hon gjorde sitt examensarbete om en-ergimarknaden och har sedan dess jobbat med energimarknadsfrågor i olika befattningar. På Energi-marknadsinspektionen har hon varit i dryga fem år.

– Just nu pågår ett intensivt ar-bete i EU som handlar om att har-monisera reglerna och skapa en gemensam el- och gasmarknad i Europa. I det arbetet är vi, tillsyns-myndigheterna i Europa, väldigt aktiva, berättar Caroline som är chef över en grupp om sju personer som enbart jobbar med de interna-tionella uppgifterna.

– Vår uppgift är att sätta spel-reglerna och skapa en infrastruk-tur i form av ett regelverk, konsta-terar hon.

CAROLINE HAR ALLTID varit in-tresserad av sådant som är sam-hällskritiskt och viktigt för alla, energitillförsel är förstås ett så-dant område.

– För mig är det utvecklingspro-cesserna som är det intressanta. Vi utvecklar regelverk för att skapa en bättre marknadsdesign. Min juristbakgrund gör att jag tyck-er om att anpassa regelverk efter samhällets behov. För mig är detta ett perfekt jobb.

Att vara chef, som Caroline nu-mera är, har inneburit ytterligare en dimension i arbetet. Hon blev chef samtidigt som hon hade små barn hemma, vilket kanske inte är en optimal tid, men det fungerade. Mycket för att Energimarknadsin-spektionen är en arbetsgivare som är mån om de anställdas balans mellan jobb och fritid.

– Jag tycker om att arbeta med människor och tycker att det är intressant att påverka. Då är en ledande roll tilltalande, säger Ca-roline.

– Utmaningen är att få med alla i organisationen mot samma mål och prestera resultat tillsammans. För det krävs jag stöttar andra och lyssnar, fortsätter hon.

På Energimarknadsinspektio-nen präglas ledarskapet av att in-tegrera och få medarbetarna att

driva verksamhetsutvecklingen. Det är medarbetarna som jobbar med de olika frågorna som är de som ska hitta förbättringarna.

– Jag tycker att vi ges utrymme, tid och stöttning för att komma med nya lösningar. Vi chefer ställer öppna frågor och ger inte svaren. Det ger utrymme för egna initiativ. Vi tänker att det är upp till var och en att skapa förutsättningarna, ett förhållningssätt som är genom-gående i organisationen. Energi-marknadsinspektionen försöker aktivt hitta tydliga vägar för med-arbetare att utvecklas inom orga-nisationen. Alla varken kan eller vill inte bli chefer och det är viktigt att det finns karriärvägar av olika slag.

– Vi försöker peka ut olika an-svarsområden att sträva efter, även om det inte finns så många chefs-nivåer i organisationen. Den tydli-gaste karriärvägen är att fördjupa sig inom ett område som expert.

PRECIS SOM MÅNGA andra or-ganisationer arbetar även Ener-gimarknadsinspektionen efter en tydlig värdegrund. I Energimark-nadsinspektionens fall handlar det om tre ord; öppenhet, integritet och kvalitet. Värdeorden fungerar som ledord i vardagen.

– Jobbet är väldigt utåtriktat och det öppna klimatet tror jag är en grund för att skapa en organisa-tion som hittar nya lösningar i en komplex bransch och omvärld. Det genererar i förlängningen kvalitet i arbetet, konstaterar Caroline och fortsätter:

– Personligen drivs jag av att hitta bra lösningar. Det är otroligt spännande och gör arbetet roligt. n


Caroline Törnqvist är ansvarig för de internationella frågorna på Energimarknadsinspektionen.

Energimarknaderna behöver spelregler - Energimarknadsinspektionen ser till att de följs genom att bedriva tillsyn över energimarknaderna för el, naturgas och

fjärrvärme. Ett samhällsbyggande arbete som kräver spetskompetens.

”VI SÄTTER SPELREGLERNA FÖR EUROPAS ENERGIMARKNADER”

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO PRESS

Caroline TörnqvistTITEL: Avdelningschef interna-tionella frågor.

ÅLDER: 41 år.

UTBILDNING: Juristprogram-met, Lunds universitet.

INTRESSEN: Umgås med familjen, läsa böcker och spela golf.

P R O F I L

ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN WWW.ENERGIMARKNADSINSPEKTIONEN.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


CAROLINE TÖRNQVIST, avdelningschef

”Just nu pågår ett intensivt ar -bete för att skapa en gemensam el- och gasmarknad i Europa.”

Myndigheten Energimarknadsinspektionen har funnits sedan 2008 och har cirka 100 anställda. De flesta är ekonomer, jurister eller ingenjörer. Huvudkontoret ligger i Eskilstuna.

VERKSAMHET I KORTHET: • Regelutvecklar energimarknaderna. • Beslutar om intäktsramar för elnätsföretag. • Beslutar intäktramar för gasnätsföretag. • Prövar och utfärdar koncessioner för el- och gasnät. • Prövar om anslutningsavgifterna är skäliga för el. • Övervakar och analyserar utvecklingen av el-, gas- och fjärrvärmemarknaden. • Arbetar aktivt för att stärka kundernas ställning på energimark-naderna genom exempelvis elpriskollen.se. • Arbetar med regelutveckling på nordisk, europeisk och internationell nivå.

Energimarknadsinspektionen

I KO R T H E T


JÄRFÄLLA KOMMUN WWW.JARFALLA.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


I Järfälla kommun är Karolina Hedman, projektledare, med och påverkar framtidens stad.

KAROLINA HEDMAN ÄR förhål-landevis ny på jobbet men ansvarar redan för två stora bostadsprojekt. 90 nya lägenheter och 30 villatom-ter ska förberedas i Järfälla. Dess-utom jobbar hennes avdelning med den nya tunnelbanan och nya stadsdelen Barkarbystaden.

Vad var det som lockade med Järfälla kommun?

– Jag hade praktiserat i min hemkommun Tyresö och insåg att jag ville arbeta i en kommun tack vare den trevliga arbetsmiljön. På min anställningsintervju fick jag ett bra intryck. Här tävlar man inte mot varandra utan har ett ge-mensamt tänk för att få fram det bästa resultatet. Jag trivs jättebra med att jobba i projektgrupper och alla i kommunen finns tillgängliga om jag har några frågor.

Berätta om dina projekt!– Jag har två projekt som jag

tycker är stora. Den gamla brand-stationen ska byggas om till ett

nytt miljöanpassat bostadsområde med 90 lägenheter, jag jobbar ock-så med ett projekt på där det ska förberedas för 30 nya villatomter. I det dagliga arbetet blir det mycket

kontakt med andra myndigheter. Jag trodde inte att jag skulle få så stora projekt från början men jag blev tilldelad en senior kollega att bolla idéer med och som följer mig

i mina projekt. Vill du ha mycket eget ansvar är det bra att välja en kommun.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det roligaste är också det som är svårast. Att lära sig leda arbetet och göra ekonomiska avvägning-ar. I det offentliga handlar det om att väga in fler aspekter än bara det ekonomiska. Det finns ett so-cialt ansvar också, det vi bygger i dag ska stå och vara hållbart i många år framöver.

Vad gör Järfälla kommun till en spännande arbetsgivare?

– De stora projekten som på-går här, tunnelbanan byggs ut samtidigt som vi bygger den nya stadsdelen Barkarbystaden med omnejd, vilket omfattar 14 000 bostäder och minst 6 000 arbets-platser. Det är många år sedan vi byggde tunnelbana i Sverige och här finns chansen att vara med om något historiskt. n

Järfälla kommunJärfälla kommun med 70 000 invånare är en del av Stock-holmsregionen och bidrar till att stärka konkurrenskraften i regionen genom fler bostäder, god service, nya arbetsplatser och bra kollektivtrafik.

SOM ARBETSGIVARE: I Jär-fälla står vi inför vårt livs resa. Våra stadsdelar växer så det knakar, tunnelbanan byggs ut och ytterligare 30 000 människor kommer att bli Järfällabor inom några år. Det innebär fler bostäder, parker, gator och torg som ska planeras och byggas, fler barn i skolan och fler äldre som behöver stöd och service. Nu söker vi fler kom-petenta medarbetare som vill växa tillsammans med oss!

ANTAL MEDARBETARE: Cirka 4 000.

I KO R T H E T

”Här finns chansen att vara med om något historiskt”

Karolina Hedman på Järfälla kommun, som nu ska nås med tunnelbanan.

Karolina HedmanTITEL: Exploateringsingenjör och projektledare.

UTBILDNING: Samhällsbygg-nadsprogrammet, KTH.

DRÖMPROJEKT: Det skulle vara kul att få ett större om-råde att bygga en ny stadsdel i.

P R O F I L

DeLaval – Improving life time productivity

Milk is vital for us to remain healthy as we grow and a staple of our diet as we get older. As to its favorite form, take your pick: liquid, cheese, yoghurt, ice cream.

At DeLaval we help make a all these consumer products possible by supporting a million dairy farmers worldwide.

Visit us at delaval.com to find out more.

CHARLOTTE LINDSKOG ÄR ur-sprungligen från Malmö och stu-derade Väg- och vattenbyggnad på Lunds Tekniska Högskola. Under studietiden lärde hon känna både staden och Lunds kommun som arbetsgivare och möjligheten att vara med och bygga en stad lock-ade henne.

– Fördelen med att arbeta i Lund är att man får vara med i många olika projekt och ansvara för flera uppgifter. Lund ligger i framkant inom många olika verksamhets-områden, exempelvis inom håll-bara transporter, området som jag arbetar inom. Till skillnad från konsultrollen, där du ofta sätts in för specifika punkt insatser, får du inom en kommun vara med och ta ett projekt från idé till genomför-ande.

GATUTRAFIKKONTORETS upp-giftspalett är stor vilket innebär att Charlottes roll innefattar både bredd och nisch på samma gång.

– Jag jobbar med väldigt varie-rande uppgifter. Allt från trafikut-redningar och projekt, till att svara på frågor från allmänheten gäl-lande trafik och säkerhet. Jag har precis varit ansvarig för att ta fram en fotgängarstrategi där det över-gripande målet är att få folk att gå mer. För att uppnå detta arbetar vi brett med åtgärder inom väldigt många områden, allt från att ar-rangera roliga event som fokuserar på fotgängarna till att göra Lund mer tillgängligt för funktionsned-satta. Vårt arbete är en vinstaffär för både miljö och hälsa!

CHARLOTTE ÄR ANSVARIG för kommunens trafiksäkerhetspro-gram som är uppdelat i tre fokus-områden: motorfordon, cyklister och fotgängare. Varje år görs en trafiksäkerhetsanalys där alla tra-fikolyckor i kommunen kartläggs med syftet att kunna lägga resur-serna där de verkligen behövs.

– Vi kan se att olyckorna mins-kar, och vi har kommit så långt att det nu är svårt är att se ett mönster i hur och var olyckor sker. Därför måste vi satsa på bred front, säger Charlotte och fortsätter:

– Vi har exempelvis implemen-terat ett webbverktyg där föräld-rar och barn ska kunna registrera vilka gångvägar barnen tar till och från skolan. Tack vare den infor-mationen kommer vi att kunna lo-kalisera våra punktinsatser för att bli mer effektiva i vårt arbete med säkerheten, säger Charlotte och fortsätter:

KOMBINATIONEN AV EN utveck-lande och trevlig arbetsmiljö får Charlotte att trivas väldigt bra på Lunds kommun. Tidigare nämnda bredd är något hon tycker är ut-märkande inom Lunds kommun.

– Vi ställs inför många olika ut-maningar i och med att vi har så många olika arbetsuppgifter och projekt igång samtidigt, bred-den blir vår spetskompetens. Vi har också en väldigt bra mix av människor här när det kommer till erfarenhet, ålder och kön. Det, tillsammans med en hjälpsam ar-betsmiljö där dörrarna alltid står öppna gör Lunds kommun till en inspirerande och utvecklande plats att arbeta på. n


• I Lunds kommun arbetar fler än 9 000 personer inom en rad områden: allt från förskola till äldreomsorg, bygglov till miljö och renhållning och transportsystem till kultur och fritid.

• Lund har drygt 115 000 invånare.

• Varje år behöver kommunen rekrytera cirka 1 100 medarbetare inom de olika verksamheterna.

• Vill du veta mer om hur det är att jobba i Lunds kommun? Följ kontot @lundskommun på Instagram eller Facebooksidan Lediga jobb i Lunds kommun. Du hittar alltid våra lediga tjänster på www.lund.se/ledigajobb

Lunds kommun

I KO R T H E T Charlotte Lindskog är ansvarig för kommunens trafiksäkerhetsprogram som är uppdelat i tre fokusområden: motorfordon, cyklister och fotgängare.

På en kommun med ett brett spektrum av verksamhetsområden krävs många olika kompetenser. Som trafikingenjör på gatutrafikkontoret använder Charlotte Lindskog och hennes kollegor sin

samlade expertis för att göra Lunds befintliga trafikmiljö både tillgänglig och mer säker.

”VÅRT ARBETE ÄR EN VINSTAFFÄR FÖR BÅDE MILJÖ OCH HÄLSA”

TEXT DANIEL CEDERLUND FOTO ANDRÉ DE LOISTED

Charlotte LindskogTITEL: Trafikingenjör.

UTBILDNING: Civilingenjör med inriktning mot trafik och väg.

SÅ KOPPLAR JAG AV UTAN-FÖR JOBBET: Med familj, ridning och beachvolleyboll.

P R O F I L

CHARLOTTE LINDSKOG, trafikingenjör på Lunds kommun

LUNDS KOMMUN WWW.LUND.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


”Vi kan se att olyckorna minskar, och vi har kommit så långt att det nu är svårt är att se ett mönster i hur och var olyckor sker. Därför måste vi satsa på bred front.”


Mångfald // Experterna tycker till TE

MA SPETSKOMPETENS

OKTOBER 2014 34

Panelen

Hur formas bäst en arbetsgrupp för att nå långsiktiga

resultat?

Vad ska en bra jämställdhetsplan

innefatta?

Vad ska man tänka på vid rekrytering för att nå mångfald i organisationen?

Vilka kompetenser kommer att bli

viktigast i framtiden?

– Jag tror att arbetsgrupper som speglar samhället är det bästa. Då har man störst möjlighet att få många olika infallsvinklar på uppgiften. Det gör att besluten som fattas blir mer långsiktigt hållbara och mer anpassade för en bred målgrupp som också bät-tre speglar era kunder. Dessutom blir det roligare att jobba med människor som är olika en själv, det är ju så man lär sig nya saker och tänker nya tankar!

– Det viktigaste är att jämställd-hetsplanen är så konkret och tydlig som det bara går. Annars kommer det att bli svårt att följa den och utvärdera hur arbetet för bättre jämställdhet går.

1. Räkna för att se vad ni saknar! Kartlägg vilka typer av personer och kompetenser som är under-representerade i er organisation. 2. Var syns ni när ni berättar att ni behöver rekrytera? Fundera över var ni exempelvis annonserar för att nå ut till nya målgrupper. 3. Se över er rekryteringspro-cess. Fundera över vilka ord ni väljer i annonser, hur kravprofilen ser ut samt vilka frågor ni ställer i intervjun. Allt ni gör påverkar!

– Jag tror inte att det handlar så mycket om vilken kompetens som blir viktigast hos den enskilda medarbetaren, utan snarare om den samlade kompetensen på ar-betsplatsen och om den speglar samhället och de förväntningar som människor ställer på organi-sationen. För att lyckas behöver den som ansvarar för medar-betarna ha ett starkt ledarskap som förstår sin omvärld och vikten av rättvis representation.

– Med hjälp av diversifierade grupper. I blandade grupper förbereder individer sig mer och forskning indikerar att blandade grupper är mer lönsamma och bättre på att bedöma risker. Så le-dare som säger nej till mångfald säger också nej till potentiella tillväxtmöjligheter. En bra arbets-grupp består av människor med olika erfarenhet, bakgrund och kompetens. Mångfald övertrum-far alltid enfald.

– Använd hjärnan istället för magkänslan. Rekrytera inte den som det är lättast att spegla sig i – då skapas en homogen arbets-grupp. Se utanför det närmaste kontaktnätet och ta hjälp av pro-fessionella rekryterare. Ställ krav på rekryterarna att leverera en slutkandidatlista med mångfald. Var noga med att endast anlita rekryterare som kan uppvisa en historik av att bedriva jämställda rekryteringar.

– Kunskap om människor och gruppsammansättning kommer att vara avgörande för organisa-tioner som vill fortsätta vara in-novativa och konkurrenskraftiga. Kampen om de bästa talangerna hårdnar och då gäller det att veta vad organisationen ska satsa på för att appellera den bästa talangen.

”Mångfald övertrumfar enfald”Hur sätter man bäst ihop en arbetsgrupp som levererar på sikt? Hur gör man egentligen för att nå mångfald

i företaget? Och vad kommer vi att leta efter för slags kompetens framöver? Här ger två experter sin syn på saken.TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO CAROLINE TIBELL & PRESS

Amanda LundetegVd, Allbright

Seher YilmazRättviseförmedlingen

– Tydliga mål och åtgärdspunk-ter för att främja lika löner, delat föräldraskap, en jämn könsför-delning, lika arbetsförhållanden och den ska förebygga och förhindra sexuella trakasserier. Ett konkret mål är exempelvis att bestämma sig för att organisa-tionen till år 2020 ska ha en jämn representation av kön på alla nivåer i organisationen.

– Skillnaden på en riktigt spetskompetent medarbetare och en generalist i ett utfört arbete är väldigt stor. Det har forskningen vetat länge, säger organisationspsykologen Christian Walén.

Christian WalénÅLDER: 33 år.

BOR: Hornstull, Stockholm.

YRKE: Organisationspsykolog.

INTRESSEN: Skidåkning och segling.

FÖREBILD: Joe Strummer i The Clash.

P R O F I L

CHRISTIAN WALÉN ÄR legitime-rad psykolog och arbetar som orga-nisationskonsult på konsultföreta-get Assessio. Han arbetar mycket med organisationsutveckling och rekrytering. För honom är det ett självklart faktum att bäst resultat nås i organisationer som präglas av mångfald.

– Att företag bör sträva efter en mångfald i sin organisation hand-lar inte om ett högre samhällerligt syfte, utan helt enkelt om att det är väldigt affärsmässigt, säger han.

Våra arbetsuppgifter i dag ten-derar dessutom att vara mer kom-plexa än tidigare vilket gör att kravet på olika infallsvinklar ökar, enligt Christian Walén. En hete-rogen arbetsgrupp har många fler infallsvinklar på en uppgift.

– Det negativa är att resan dit kan vara jobbigare än för en homo-gen grupp, exempelvis för att kon-flikter tenderar att uppstå oftare mellan individer som är olika. Det ställer därmed höga krav på le-darskapet så att gruppen blir kon-struktiv, säger han och fortsätter:

– Om arbetet handlar om att sortera skruvar och lägga dem i en låda är förmodligen en homo-gen grupp bättre, men så fort det handlar om mer utmanande ar-betsuppgifter krävs en organisa-tion som inte låser sig vid en enda möjlig lösning.

I TAKT MED att våra arbetsuppgif-ter blir mer och mer komplexa ökar även kravet på medarbetarnas in-dividuella kompetens. Christians

råd, som baseras på modern orga-nisationsforskning, är att låta spe-cialister få vara specialister.

– Jag tror att vi som arbetare tjänar på att bli riktigt duktiga på någonting. Organisationernas svårighet är att förvalta spets-kompetenser på ett bra sätt. Or-ganisationer vill gärna flytta upp människor med spetskompetens till att bli chefer, exempelvis blir oftast en riktigt vass säljare försälj-ningschef. Det är dock helt andra egenskaper som krävs för att bli en bra chef och organisationen får därmed en medioker chef och mis-sar en riktigt vass säljare. Låt spe-cialister få vara specialister. För att det ska lyckas krävs bland annat att löneutvecklingen måste vara lika för chefer och specialister. n

Forskningen är entydig, det blir bättre resultat i heterogena arbetsgrupper än homogena. Lägger du dessutom till att den heterogena

gruppen består av medarbetare med spetskompetens blir resultatet ännu tydligare. Psykologen Christian Walén förklarar varför.

TEXT CHRISTIAN ALBINSSON FOTO CHRISTIAN GUSTAVSSON

”Låt specialister få vara specialister”

psykologen om vikten av spetskompetens

”Det viktiga är att er

jämställdhets - plan är så

konkret som möjligt”

John Källgren gick Trafikflygarutbildning (Kommersiell flygplanspilot) på Svensk Pilotutbildning i Göteborg, där en helt ny värld öppnade sig för honom i flygbranschen.


Vill du också bli pilot?

BARA I ÅR har stora flygbolag som SAS, Norwegian och Ryanair bör-jat anställa piloter på nytt. För den som är nyexaminerad innebär det att framtiden ser ljus ut.

John Källgren är en före detta pilotstudent på Svensk Pilotut-bildning i Göteborg. Han blev fär-dig kommersiell pilot i juni i år och har nu redan fångats upp av ett av de tio största flygbolagen i Europa.

– Framförallt är det jättekul att jag är här nu och kan börja min flygkarriär. Studierna var en väl-digt rolig tid med mycket nytt, en helt ny värld öppnade sig i flyg-branschen. Jag har alltid velat fly-ga större och nu börjar jag med 737:an, säger John Källgren.

– Under studietiden har vi fått grunden för att kunna jobba i kommersiell luftfart samt kunskap för att ta alla certifikat som krävs för att kunna söka jobb. Efter stu-dierna gick det fort. Jag ville helst

jobba med tyngre passagerartrafik och dit kan man komma ganska snabbt med pilotutbildningen.

ATT FLYGBRANSCHEN ÄR en het framtidsmarknad märks inte minst hos flygplanstillverkarna. Boeing gick tidigare i år ut i media och varnade för en framtida pilot-brist. De har många nya plan på order – antalet passagerarflygplan förväntas fördubblas till drygt 40 000 under de kommande 20 åren. Med en flygbransch på väg uppåt menar de att det behövs över en halv miljon nya piloter globalt under samma period.

– Vi ser hur flygbolagen nu bör-jar anställa, och det går fort. För den som vill satsa på sitt drömyrke med kontoret bland molnen så ser framtiden ljus ut, säger Emanuel Dal, utbildningsledare Svensk Pi-lotutbildning och yrkesverksam pilot. n

SVENSK PILOTUTBILDNING WWW.SVENSKPILOTUTBILDNING.SE

FÖR

ETA

G

I FO

KU

S


I KO R T H E T

DRÖMYRKET MED KONTOR BLAND MOLNENFlygbranschen är konjunkturkänslig

och de senaste åren har flygandet minskat. Finansmarknaderna håller nu på att vända och flygbolagen börjar anställa - samtidigt varnar

flygplanstillverkare för pilotbrist. Betyder det att flyget är en framtidsbransch?

TEXT JENNIE OLSSON FOTO SEJFAST REJVING, JOHN KÄLLGREN

KORT OM UTBILDNINGEN: Svensk Pilotutbildnings nästa kursstart är den 2 februari 2015 och utbild ningstiden är cirka 22–24 månader. Under 2014 kostar utbildningen 679 000 kronor, ungefär halva är CSN-berättigad. Svensk Pilotut-bildning har även utbildningar till kommersiell Helikopterpilot, både privat- och Yrkes högskolefinansierad. Läs mer om hur John Källgren hade det under tiden som pilotstudent på www.pilotutbildning.wordpress.com

SÖKER DU JURIDISK KOMPETENS?

VI HITTAR DEN SNABBT! Vi har över 20 års erfarenhet av att rekrytera jurister till företag, advokatbyråer och organisationer.

Välkommen till oss på von Feilitzen & Partners.

V O N F E I L I T Z E N & PA R T N E R S

V O N F E I L I T Z E N & PA R T N E R S

NYBROGATAN 39, 114 39 STOCKHOLM TEL +46 735 40 57 07 & +46 705 23 22 11

WWW.VONFEILITZEN.SEFÖR MER INFORMATION

WWW.VONFEILITZEN.SE

Är du innovativoch vill göra skillnad?Välkommentill Skandia!Läs mer på skandia.se/karriär

Documents

Spetskompetens i SvD