Spräng Nytt 2012_1.pdf · Geniet bakom NONEL s. 47 Inte bara produkterna som räknas s. 50 EBS tryggar historiska byggnader s. 54 Bergslagen, i hjärtat av svensk industri s. 58

SprängNytt 1/2012 1

Spräng NyttNr. 1 Maj 2012 - 26. årgång

Årets Bergsprängare 2011


Norra SverigeRegionchef Ola Sällström070-398 35 [email protected]

Mellersta SverigeRegionchef Lars Frändberg070-603 56 [email protected]

Södra SverigeRegionchef Bernt Wernby070 -651 36 [email protected]

Sprängtekniker

Tekniskt ansvarig Sverige:Ola Andersson070-467 95 [email protected]

Norra Sverige:Jan Johansson070-398 15 [email protected]

Mellersta och Södra Sverige:Lars Persson070-671 85 [email protected]

Joakim Östlind070 -493 38 [email protected]


InnehållOrica kontakter s. 2

Ingemars hörna s. 3

Orica går i takt med branschen s. 4

Rebecca Hauffe, Nitro Consult s. 8

Orica Mining Services har hittat hem s. 10

D. J. 33 år med Nitro Consult s. 12

Trångt och trevligt på BK s. 13

Årets Bergsprängare 2011 s. 14

Det mullrar i Sundsvall s. 18

Säkrare salvor med Senatel™ s. 22

Euromaster™ kommer till Sverige s. 26

Slutprodukten är det samma s. 32

Hyr en sprängarbas! s. 34

Jag hinner inte vara med..... s. 36

Mer energi i Euromaster™ s. 38

Tändmedelsfabriken i de norra skogarna s. 40

Geniet bakom NONEL s. 47

Inte bara produkterna som räknas s. 50

EBS tryggar historiska byggnader s. 54

Bergslagen, i hjärtat av svensk industri s. 58

Ett stycke levande historia s. 60 Ingemar HaslingerCommercial Manager Sweden

Kära läsare, välkommen till ett nytt ”spräng-fyllt” nummer av SprängNytt!

För det första skulle jag vil-ja passa på att gratulera Jan Johansson, Voglers, till priset som Årets Bergsprängare 2011. Jan har gett ett stort bidrag till bergbranschen och varit med att utveckla den i positiv riktning, stort GRATTIS. Vår Euromastersatsning fortsätter i positiv riktning. Jag kan rapportera att våra nya bulkstationer i Upplands-Väsby och Kungsbacka i stort sett är färdigställda och nu pågår rekrytering av personal som skall ta hand om våra kära kunder runt om i dessa regioner. På tal om personal så har vi som vanligt ett antal perso-nalporträtt i tidningen. I detta nummer kan du läsa om Thommy Gustafsson, vår ambulerande sprängarbas. Thommy är känd av många som laddtekniker men har nu tagit ett nytt kliv i karriären. En annan kändis vi presente-rar är Donald Jonsson VD på Nitro Consult som håller på att byta till nya fräscha lokaler i Kilaberg, där även vi på Orica kommer att placera vår Stockholmspersonal. Det kommer att bli jättebra att sitta tillsammans och utbyta erfarenheter. Du kan också läsa om Rebbecka Hauffe, som är Nitro Consults nya chef i Stockholm. Christer Kanto, tidigare VD är tillbaka från Tyskland och tar nu hand om tändmedelsfabriken i Gyttorp, och slutligen kan du läsa om Peter Reinders som verkligen brinner för våra elektroniksprängkapslar. SprängNytts reportrar har också varit ute och besök några av våra kun-der. Mases Spräng, SMA Mineral, Cementa/Heidelberg, Bilfinger Berger, Scandrock och Skanska berättar om sina erfarenheter och idéer i det här numret. Hoppas att du får trevlig läsning och så vill jag passa på att önska dig en riktigt trevligt vår och sommar.


Orica går i taktmed branschen– Det är viktigt för Orica att gå i takt med såväl små som medelstora och stora företag i branschen, framhåller Oricas regionchef för Mel-lansverige, Lars Frändberg – här på vandring tillsammans med Mats Eriksson i Rättvik.

Mases Spräng & Mark AB


Mases Spräng & Mark AB i Rättvik är ett av alla små och medelstora företag i bergsspräng-ningsbranschen i Sverige. Mängder av infrastrukturprojekt och byggprojekt är beroende av deras kompetens. Det gör Mats Eriksson, som driver Mases Spräng & Mark AB, och hans kollegor runt om i landet till viktiga aktörer för Sveriges utveckling.

Idag är Mases ett begrepp i branschen, i första hand i Dalarna. Men Mats Er-iksson och hans anställda får förfråg-ningar även från andra regioner, både för större och mindre projekt. De spränger för vägar, grunder, avlopp och andra projekt. Företaget har vuxit successivt sen Mats registrera-de en enskild firma 1995. Tidigare var han anställd, och fick genom arbetsgivarens försorg utbildning i dåvarande Nitro Nobels regi 1989. – Det var en väldigt bra utbildning

där teori varvades med praktik och vi fick lära oss att borra och att spränga även i relativt känsliga miljöer, minns han.

Startade egetSå småningom ville Mats Eriksson testa om det bar att driva egen verk-samhet. Han investerade i en hand-borrmaskin och tog uppdrag i byg-den. Jobben blev allt fler, och snart behövde han expandera. År 2005 var omfattningen så stor att det var

dags att ombilda den enskilda firman till aktiebolag. Idag har han sex an-ställda och Mases Spräng & Mark AB arbetar regelbundet med både små och stora projekt i hela Dalarna, så-väl sprängningar som markarbeten av olika slag. – Mases Spräng & Mark AB är ett av många företag som är viktiga för oss i Orica. De har en stark för-ankring där de har sin huvudsakliga verksamhet, och företag i den här storleken finns över hela landet.

Även en skogsskördare kan användas för borrningsuppdrag. Mats Eriksson har utrustat sin skördare så att den ger längre räckvidd vid borrning än övriga maskiner.

Mases Spräng & Mark AB

Text och foto: Tommy Hellström


De har oftast mycket hög kompe-tens och jobbar inte sällan som un-derentreprenörer till de stora företa-gen, konstaterar Lars Frändberg som är chef för Region Mitt inom Orica Mining Services. Det är ett ömsesidigt intresse att ha bra kommunikation och trygga leveranser av spräng-medel. Mats Eriksson berättar att kontakterna med Orica är goda och att de vecko-visa leveranserna fungerar friktions-fritt. Efter mer än 15 år i branschen har han förbrukat stora mängder av Oricas produkter i projekt av skiftan-de art och storlek.

Alltid på tå– Det här är ett spännande jobb på många sätt. I den här branschen går det aldrig slentrian i någonting. Man måste vara på tå hela tiden och beräkna sprängningarna rätt för att undvika vibrationsskador och annat som kan gå fel, säger Mats Eriksson och berättar om några av de upp-drag hans företag haft: – Vi var med och sprängde för ar-tisthus, avloppstank och kablar när

Logistiken är viktig för Mases Spräng & Mark AB. Varje vecka får han leveranser av sprängmedel från Orica.

Med Mats Erikssons konstruktion går borrning för fundament till vindkraft verk snabbt och effektivt med bibehållen hög precision. (Foto: Privat.)


Logistiken är viktig för Mases Spräng & Mark AB. Varje vecka får han leveranser av sprängmedel från Orica.

Mats Eriksson ser varje dag som en spännande utmaning. Det går aldrig slentrian i jobbet som bergssprängare, säger han.

Dalhalla byggdes 1995. Det var ett spännande uppdrag, och det är ro-ligt att ha varit med om att skapa den arenan. På uppdrag av Peab sprängde Mats och hans gubbar för snökano-ner och vatten och avlopp i Sälen. Det var ett ganska stort jobb som sträckte sig över tre km med fyra meters bredd. – På senare tid har det blivit en hel del projekt för vindkraftsindustrin. Vi spränger och borrar för funda-ment och har varit med som un-derentreprenörer för nästan hundra vindsnurror. Det är ett område som växer. Bara i Dalarna finns tillstånd för mellan 200 och 300 vindkraft-verk, men matarledningarna är för klena så utbyggnadstakten har bromsats av den anledningen, säger han. – Förra hösten och början av vin-tern hade vi ett större jobb i Idre när vi sprängde för utbyggnad av sys-temet med snökanoner. Det var lite tufft, för det var ett jobb som kom igång sent när vintern redan var på väg. Det är inte ovanligt att vi har uppdrag i väglöst land, och det stäl-ler krav på både personal, fordon och övrig utrustning, betonar Mats.

UppfinningsrikHan är en man med idéer och upp-finningsrikedom, och det är inte ovanligt att det visar sig i den utrust-ning han använder. En konstruktion som bär Mats Erikssons signatur har underlättat och effektiviserat jobbet med vindkraftverk. – Jag har konstruerat en snurra för maskinen när vi borrar för vind-kraftsfundament. Med den kan vi ställa in borrvinkeln rätt för det för-sta hålet, och sedan enkelt rotera utrustningen till varje nytt borrhål med bibehållen exakt borrvinkel. Den är fjärrstyrd med radiokontroll och gör att arbetet går mycket smi-digt. Konkurrenter har upptäckt kon-struktionen och vid några tillfällen har Mases Spräng & Mark lånat ut den till andra företag.

Borrar med skogsskördareIdag har Mats Erikssons företag fyra borriggar. Med en av hans kon-struktioner kan han dessutom sätta en borr på en skogs-skördare, vilket ger en större räckvid än med de an-

dra maskinerna. – Man får hålla på och greja och hitta egna lösningar, konstaterar han. En stor utmaning för de mindre företagen är att hålla sig uppdate-rade på ständiga förändringar i re-gelverket, men Mats menar att det är ett problem som man ofta delar med beställarna. – De har inte lika mycket kunskap

om borrning och sprängning som de hade förr. De borde lära sig lite mer om berg. Då skulle de kunna skapa tidspla-ner som håller även för sprängnings-jobbet. Det är inte ovanligt de saknar förståelse för att det måste planeras in tid för både för- och efterbesiktning i samband med sprängning. Se det om ett tips till Orica att ordna kurser för be-ställare, säger Mats Eriksson med glim-ten i ögat.


2012 blir ett nytt kapitel i Nitro Consults historia på många sätt. I varje fall om Rebecca Hauffe, får rätt i sina visioner. – Vi satsar stenhårt på att arbeta med våra framtida mål och med att hitta fram-tidens personal, berättar hon. Det gäller för människor utanför bolaget att hålla koll på oss för Nitro Consult kom-mer att fortsätta expandera. Vi har en stor passion för det vi gör och det kommer garanterat att bli synligare i våra framtida projekt.

Rebecca Hauffe

Reg

ion

chef

Nitro

Co

nsu

lt

Rebecca Hauffe tror på framtiden för Nitro Consult och laddar för framtida rekryteringar.

Text och foto: Annica Bray


Rebecca Hauffe är relativt ny på sin tjänst som Regionchef på Nitro Con-sult men trots det känns det som att hon redan har hunnit sätta sig in i det mesta som händer på företaget. – Det är kanske inte så konstigt, förklarar hon, jag hade en hel del att göra med Donald Jonson, som är vd här, innan jag började min anställ-ning. Rebecca Hauffe upptäckte un-der sin studietid att rekrytering var något hon trivdes med, därför var det naturligt för henne att söka sig till bemanningsbranschen efter hen-nes HR-studier i Lund. Hon jobbade inom några olika företag med både rekryteringsförmedling och beman-ning av kvalificerade tjänster.

Profil för tänkt tjänst– Jag hjälpte Nitro Consult att hitta lite personal och en dag behövde Donald Jonson sätta ihop en profil för en tänkt tjänst som regionchef. Profilen innehöll krav och önskemål om en teknisk bakgrund, gärna ci-vilingenjör och mycket sälj. När jag sen fick frågan om jag inte själv skulle söka tjänsten tyckte jag inte att det var lämpligt men Donald insisterade eftersom han ansåg att

tjänsten ändå skulle fokusera mest på personal och där hade jag ju min tillhörighet. Jag slängde mig utanför min trygghetszon, in i en helt annan bransch. Det var både härligt och spännande. En riktig utmaning som jag inte ångrar en sekund att jag tog, berättar Rebecca Hauffe. Min arbetsbeskrivning har jag fått vara med och skriva ihop och den bygger mycket på min egen bakgrund.

Företag med djupa kunskaperNitro Consult har funnits sedan 1969 och grundandes via Nitro No-bel, numera Orica Mining Services. Företaget har djupa kunskaper inom berg-, spräng- och vibrationsteknik med insikten att bergsprängning ska utföras både försiktigt och skon-samt, för omgivning och kvarståen-de berg. Företagets konsulter anlitas ofta som byggledare, spräng- och vibrationsexperter för många olika uppdrag, Citybanan, Norra länken för att bara nämna några och över alla dessa anställda styr nu Rebecca Hauffe. – Ja, jag ser mig faktiskt ganska mycket som personalchef, för där är jag bäst. Det är viktigt att man har

personalen med sig, och att man bryr sig om dem. Den tekniska biten behärskar företaget redan bra och därför behövs mina kunskaper på ett annat plan, fortsätter Rebecca Hauffe. Nu ska vi fylla på med kom-petens och se över organisationen.

Skapa nya målEn av insatserna företaget gör är att anordna workshops med hela per-sonalen för att skapa nya mål och visioner. – I framgångsrika företag är per-sonalen med och forma målen, fyl-ler Rebecca Hauffe i. Vi kommer att diskutera vad vi tror att marknaden kommer att efterfråga och fundera på hur vi ska behålla vår bredd. Jag är helt övertygad om att vi kommer att fortsätta expandera. Vår flytt, även om det inte är så långt, kom-mer att blåsa nytt liv i företaget. Det är kul när det händer nya saker och det ger energi. Framtiden ser väldigt ljus ut, och många söker sig till oss av många anledningar. Vi har väldigt gott rykte och inte så många kon-kurrenter. Främst är det nog ändå alla våra spännande projekt som lockar, avslutar Rebecca Hauffe.

Nitro Consult ABBox 32058126 11 StockholmBesöksadress: Kilabergsvägen 8Tel: 08-681 43 00Fax: 08-681 43 36Mail: [email protected]

Nitro Consult ABKaptensgatan 22749 35 EnköpingTel: 0171-44 18 30Mail: [email protected]

Nitro Consult ABGyttorp713 82 NORATel: 0587-850 00Mail: [email protected]

Nitro Consult ABStigs Center 2B422 46 Hisings backaTel: 031-742 30 80Fax: 031-742 30 98Mail: [email protected]

Nitro Consult ABArvid Nilssonsgatan 17371 33 KarlskronaTel: 0455-168 46Fax: 0455-230 27Mail: [email protected]

Nitro Consult ABBox 2027653 39 KarlstadInfanterigatan 35 DTel: 054-18 90 60Fax: 054-10 17 50Mail: [email protected]

Nitro Consult ABSandviksgatan 26 A972 36 LuleåTel: 0920-22 41 40

Nitro Consult ABNygatan 93602 34 NorrköpingTel: 011-18 10 05 Fax: 011-18 10 64Mail: [email protected]

Nitro Consult ABBjörneborgsgatan 29854 60 SundsvallTel: 060-17 19 40Fax: 060-17 19 43Mail: [email protected]

Nitro Consult ABAktörgränd 16903 64 UmeåTel: 090-13 28 40Fax: 090-13 28 48Mail: [email protected]


Den som kan sin historia vet att Alfred Nobel 1864 startade sitt första företag i Vinterviken och här tillverkades sedan sprängmedel fram till 1920-talets början då produktionen flyttades till Gyttorp. Nu är det nya tider och Orica Mining Services återvänder genom att öppna en bulkstation och ett försäljningskontor i Stockholm. – Cirkeln är sluten, säger Lars Frändberg, Orica. Vi har hittat hem igen, för här på Kilabergsvägen i Hägersten, i det här huset fanns det sista kontoret innan uttåget ur Stockholm.

Visserligen hade Alfred Nobel till-sammans med sina bröder redan 1863 genomfört det första större sprängningsuppdraget i S:t Peters-burg. Han fortsatte sedan experi-mentera med sprängämnen hemma i Stockholm. Han höll till på Helene-borg på Söder men efter en svår olycka där sex människor omkom förbjöds all tillverkning av nitrogly-cerin inom stadens område. Alfred Nobel lät sig inte nedslås utan fort-satte sin tillverkning på en pråm ute i Bockholmssundet för att sedan flytta till Vinterviken.

Alfreds bror förolyckades– Vid olyckan förolyckades Alfreds bror Emil, berättar Lars Frändberg.

Hanteringen med ren nitroglycerin var farlig och Vinterviken låg väl avskilt på den tiden, sen har sta-den krupit närmare. Vi vandrar runt bland hus och spränggropar och Lars Frändberg fortsätter berätta hur Alfred Nobel byggde sitt imperium genom att åka runt i världen och starta fabriker i flertalet länder. Han fortsatte också förfina och utveckla sprängämnet så 1867 kunde han slutligen ta patent på gurdynamiten och sprängtändaren i Sverige, Eng-land och Amerika. – Dessvärre inträffade flera större explosioner i de olika fabriksbyggna-derna, men snabbt som ögat bygg-de Alfred Nobel upp allt igen och fortsatte sitt arbete.

Orica Mining Serviceshar hittat hem

Vi vandrar runt i Vinterviken och tittar på rester efter knådhus och packhus. Lars Frändberg berättar att knådning och rullning ursprungligen gjordes för hand.

Produktionen upphörde– Nitroglycerin ab köpte sin kon-kurrent Gyttorps Sprängämnes ab, vilket ledde till att all produktion i Vinterviken upphörde 1921 och 1935 flyttade hela huvudkontoret till Gyttorp, berättar Lars Frändberg. Själv har han jobbat på företaget i två omgångar. Förra gången 1991-2001, hade företaget ett försälj-ningskontor just i det hus de nu flyttar in i. Vi har gått hela varvet, fortsätter Lars Frändberg. Nu händer



Orica Mining Serviceshar hittat hem

det så mycket i Stockholm att vi måste finnas på plats. Vi öppnar en bulksta-tion i de norra delarna och sen har vi ett regionkontor här. Det känns jättein-spirerande att vara tillbaka på gammal mark. Vi flyttar in i nyrenoverade loka-ler med Ola Andersson som Technical Teamleader, mig som Regionchef för Mellansverige och Fabian Olsson som sköter avtalsfrågor och prissättningen. Vi har äntligen hittat hem igen, avslutar Lars Frändberg.

För att finnas närmare kunderna öppnar nu Orica ett kontor i Stockholm. Här jobbar Ola Andersson, Fabian Olsson och Lars Frändberg.

Lars Frändberg kan sin historia, här visar han Sprängnytts reporter runt i Nobels fotspår och poserar framför minnesmärket i Vinterviken.

Lennart Eriksson, Förrådsföreståndare Upplands-Väsby


– Det känns mycket bra att Orica nu flyttar in med oss, tillägger Do-nald Jonson. Det är så många stora projekt på gång, som norra länken, tvärbanan och citybanan och där berörs vi tillsammans. Vi flyttar vis-serligen inte så långt, men de nya lokalerna blir större vilket ger oss möjlighet att expandera. Vi har ny-anställt och ska anställa ännu fler. Vi har ett väldigt starkt varunamn och har specialiserat oss inom kon-sultbranschen. Trots att vi ägs till 100 procent av Orica är vi ett helt oberoende konsultbolag som inte säljer en enda av deras produkter. Den delen står de själva för.

Företaget har tre benPrecis som dynamittillverkningen i Gyttorp har delar av sitt ursprung i Alfred Nobels industrier har också Nitro Consult det. – Vi har haft några olika ägare

som Kema Nobel, Bofors som inte-grerade oss i Nobel industrier, men slutligen förvärvade Orica oss. Vi har fortsatt jobba som en konsultavdel-ning för spräng- och vibrationstek-nik och självklart också med bergs-delen. Donald Jonson förklarar att företa-get har tre ben. Berg, spräng och vibrationsteknik där utredningar, ris-kanalyser, miljöfrågor mm ingår. – Det känns fantastiskt skoj att det händer mycket här. Dels att vi växer men också att Orica nu kommer tillbaka till Stockholm. Det är långt från Gyttorp hit. Personligen tycker jag det här skulle ha gjorts mycket ti-digare, men nu blir det ändå av. Det blir bra tycker jag, bra för allihop, fortsätter Donald Jonson.

Väljer fritt- Vi är visserligen ett Orica ägt bolag, men väljer ändå fritt våra

33 år med Nitro Consult

En av de mest kända profilerna inom sprängbranschen i Sverige är Donald Jonson. I 33 år har han varit Nitro Consult trogen. – Då var företaget tio år och sedan dess har både jag och bolaget funnits här på Kilabergsvägen i Hägersten, berättar Donald Jonson som i dag är vd för bolaget. När jag började här var det Nitro Nobels huvudkontor och vd på den tiden var Lennart Bylock. Han satt i den delen av byggnaden dit vi tillsammans med Orica Mining Services ska flytta.

samarbetspartners. Det är därför extra bra att våra ägare har en bra känsla för teknik. De kan det här med elektroniksprängkapslar vilket gör dem till ett naturligt val i vårt arbete med försiktig sprängteknik. Dave Kay från Oricas huvudkontor i Australien arbetade här ett år och fick lära känna oss samtidigt som vi fick se vilka fantastiska produkter Orica har. Vår styrelse finns runt om i världen och det kommer vi snart också göra som företag. Donald Jonson avslutar med att konstatera att företagens utveck-ling ligger helt rätt i tiden. – Orica Mining Services tror på en stor expansion för det egna bolaget i Sverige och globalt för dotterbo-laget Nitro Consult. Orica och vi vill mycket och har kunskapen, avslutar Donald Jonson.



Trängseln bland montrarna på Älvsjö-mässan var stor när Sprängnytt anlän-de till platsen. Plötsligt tömdes mäss-hallen på människor för det var dags för nästa föreläsning. Det är tydligt att den som besöker BK-dagen verkligen vill passa på att höra vad som händer i branschen.

En välavvägd mixFöreläsningarna består av en välavvägd mix från stora spännande projekt till nyskapande och utmanande frågor. – Vi försöker få till en spridning, dels bland våra olika typer av medlemsfö-retag från gruvan till tillverkningsin-dustrin, men vi ser också till att ha en bredd när det gäller olika typer av pro-jekt, berättar Eva Rydén. Den här gången fanns bland an-nat representanter från Veidekke på

plats och berättade om projektering och uppförande av inklädnad och kul-vertvägg vid Norra Lånken, som är ett av Europas största vägtunnelprojekt. Ett annat väldigt aktuellt ämne rörde kärnkraften, och möjligheterna till en ny svensk exportvara – kärnkraftsverk i bergrum. Programmet var gediget men gav ändå möjlighet till det nöd-vändiga minglet där nya och gamla bekanta träffas och där affärer påbör-jas och avslutas. Människor cirkulerade mellan montrarna och utställarna hade fullt upp i pauserna.

Ett festligt avslutTill mässan och föreläsningarna var det drygt 550 personer anmälda och till den högtidliga avslutningen i Grands Vinterträdgård kom i år 465 personer. Kön ringlade lång när det

Trångt och trevligt på BKFör 57:e gången i ordningen anordnades Bergsprängningskommitténs diskussionsmöte. Antalet deltagare ökar för varje år och för många är just den här dagen helig. – Speciellt gruvindustrin i norr är snabba med sina anmälningar, berättar Eva Rydén, Kanslichef Bergsprängningskommittén. Redan i augusti star-tar hon sitt arbete för att ge medlemmarna en så bra dag som möjligt. Många intressanta föreläsningar och ett festligt avslut på dagen hade hon fått ihop även i år. Kröningen av årets bergsprängare ger en extra glans till festen.

väl var dags att sätta sig till bords. De flesta hade kommit i god tid för att hinna mingla runt lite innan midda-gen. En middag som avslutades med den sedvanliga glassbomben. Under kvällen delades det prestigefyllda pri-set Årets Bergsprängare ut, detta år till Jan Johansson Voglers Sverige ab. Det bjöds på underhållning och som vanligt ett högtidligt välkomnande av Örjan Wolff som är styrelseordfö-rande för Bergsprängningskommit-tén. Han öppnade med en skål och en önskan om en trevlig kväll, och det verkade de flesta ha. Glädjen stod högt i tak och här och där spon-tandansade publiken mellan borden. När det var dags att gå hem började anmälningar för 2013-års tillställning strömma in.

Eva RydénKanslichef BK

Oricas monter på årets diskussionsmöte var välbesökt och Ola Andersson, Fabian Olsson, Johan Håkansson, Ingemar Haslinger, Anton Lind och Hreidar Gestsson försökte hinna med de intressanta förläsningarna och träffa de andra besökarna.

BK:s ordförande Örjan Wolff öppnade sedvanligt med en skål och en önskan om en trevlig kväll.

Text: Annica Bray Foto: Annica Bray/Kjell Duberg


Jan Johansson, VD för Voglers kan numera också titulera sig Årets Bergsprängare, här är han tillsammans med Lars Frändberg från Orica Mining Services på besök vid bergtäkten i Gladökvarn.

Från dikesgrävare till Årets BergsprängareMed siktet inställt på att bli matros råkade Jan Johansson säga ja när en kompis frågade om han inte kunde hjälpa till att gräva ett dike för hand. Från den dagen har hans liv kretsat kring Voglers och drömmen om en karriär till sjöss har bytts ut mot en egen fritids-båt. Sjöräddningssällskapet tillhör Jan Johanssons vardagshjältar därför tvekar han inte en sekund när han vid utmärkelsen Årets Bergsprängare ska skänka bort 10 000 av årets prissumma på 70 000.

Text: Annica Bray Foto: Annica Bray/Kjell Duberg


Glädjen och förvåningen är stor när Jan Johansson får klart för sig att han utsetts till Årets Bergsprängare 2011. – Jag går ju inte omkring och bär dynamit dagligen dags, så jag var helt övertygad om att jag var bort-räknad, förklarar Jan Johansson. Årets vinnare har funnits länge i branschen. Efter att han muckat 1982 hade han tänkt sig en karriär ute till sjöss men livet ville annorlun-da med honom. När han i början av 1983 hjälpte en kompis med dikes-grävning blev han erbjuden ett jobb av hans kompis pappa, Allan Vogler och sen var han fast.

Expanderade i EstlandVoglers hade precis köpt ett lokalt bergsprängningsföretag och expan-derat det genom att köpa en större borrmaskin. Sen dess har det mest gått uppåt för företaget som i dag har cirka 45 bergtäkter och Jan Jo-hansson är både delägare och pro-duktionschef. –1996 startade vi verksamhet i Est-land. Det krävdes en hel del av oss, inte för att starta men för att kom-ma in med sprängämnen. Med den bakgrund landet hade var de miss-tänksamma och det krävdes mycket för att komma på rätt våglängd med myndigheterna, vi lyckades bra och

företaget expanderade snabbt. Vi hade 30-35 man anställda, grävma-skiner och annan utrustning. Landet var oerhört expansivt och hade en enorm framtidstro. 2008 kom de med i EU och då gick luften ur lan-det, berättar Jan Johansson.

Galna beslutJan Johansson är en av eldsjälarna bakom BEF och han berättar att tan-karna på den föreningen startades någonstans under slutet av 90-talet. Detta för att fylla det tomrum som uppstod när NitroNobel såldes till norrmännen. De hade tidigare fung-erat som ett sammanhållande nav i

Ingemar Haslinger från Orica förärar en lycklig Jan Johansson med ett av alla priser som Årets Bergsprängare får.


branschen men efter försäljningen fanns det plötsligt ingen som tog parti för bergarbetarna. Till slut blev det en enorm brist och den konkur-rens som uppstod mellan alla entre-prenörer gjorde att yrket urvattna-des och statusen blev lägst av alla. Det var då som Klas Vogler och Jan Johansson bestämde sig för att göra någonting åt situationen och BEF såg sitt ljus. – I dag fattas det inte ett myndig-hetsbeslut utan att vi har fått lämna våra åsikter och tänka till, säger Jan Johansson.

Lyssnar på ossJan Johansson har varit inblandad i många projekt, breddningen av in-seglingsrännan i Norrköpingshamn är ett exempel.

– Det uppdraget passade oss som handen i handsken, berättar Jan Jo-hansson. Vi har några personer runt-om i världen som hjälper till med spe-cialprojekt av det slaget. För tillfället har vi en kille som jobbar med att ta fram en speciell sorts sten för att täcka en gasledning mellan Ryssland och en japansk ö, och till hösten tror vi att vi får ett nytt spännande upp-drag i Brasilien, där finns vi redan i dag. Vi arbetar med ett holländskt företag som är mycket skickliga på arbeten där vatten möter land. Det är extra roligt att de tror på oss och till och med går kurs hos oss. De har till exempel byggt palmöarna utan-för Dubai, säger Jan Johansson.

Värdig vinnareAtt Jan Johansson är en hyllad berg-

sprängare hördes på jublet från publiken när vinnaren annonsera-des på den årliga BK-avslutningen i Vinterträdgården på Grand i Stock-holm. Alla verkade rörande överens om att han var en värdig vinnare av det prestigefyllda priset. Förutom äran fick vinnaren både blommor och tavlor. Nytt för i år var att Orica Mining hade höjt prissumman till 70 000 kronor, och öronmärkt 10 000 till välgörenhet, sen var det upp till pristagaren att bestämma vem som skulle få den delen. – Sjöräddningssällskapet gör ett fantastiskt jobb och helt utan statlig stöttning, säger Jan Johansson, och det går väl hand i hand med hans egna engagemang och envisa kamp med att få till förändringar och för-bättringar för alla bergsprängare.

Där satt signaturen. Plötsligt var Jan Johansson 60 000 rikare, och inte nog med det, han fick dessutom 10 000 som han valde att skända till Sjöräddningssällskapet.


Fakta Årets Bergsprängare

Namn: Jan JohanssonÅlder: 50 årFöretag: Voglers Sverige ABHemmahörande i: Lidköping

Juryns motivering: En pionjär inom många områden med en gedigen och mycket bred kompetens. Han betraktas av alla, kunder, kollegor, konsulter och myndigheter som en diplomatisk men ändå ytterst handlingskraftig person som sätter bergsprängarens säkerhet i fokus samtidigt som han arbetar för att höja yrkets status.

Jan Johansson tillsammans med sambon Anette Broman blev kungligt firade som sig bör i samband med utmärkelsen Årets Bergsprängare. Det är ett pris fyllt med prestige, så vad passar bättre till än ett glas bubbel och en vit limousine?

Många var det som ville dela glädjen med Jan Johansson, från vänster Bernt Wernby, Ingemar Haslinger, Jan Johansson, Donald Jonson och Lars Frändberg.


Det mullrar i Sundsvall

Stefan Petterson från Orica jobbar febrilt med att fylla på bulkmedel. Det är många hål som ska fyllas och fler siter som ska besökas.


Det mullrar rejält söder om Sundsvall. Det är den nya E4:a dragningen som är i fullfärd att genomföras. Bara i Nolby ska 100 000 kubikmeter berg sprängas bort. Till det kommer allt annat som ska sprängas och byggas på den 17 kilometer långa sträcka som PEAB har entreprenaden på. – Det är a och o att man känner sig trygg vid sprängarbeten, säger Simon Knudsen, sprängbas Scandrock. Orica Mining Services har varit i branschen längst när det gäller bulkning, de vet vad de sysslar med.

Det är alltså Peab som har uppdra-get att bygga den nya E4-sträck-ningen Myre–Skönsmon söder om Sundsvall. Kontraktet är värt till 1,1 miljarder kronor och företaget ska förutom 17 kilometer väg också bygga 3 trafikplatser och 25 broar. Satsningen E4:a Sundsvall är ett av landets största pågående infrastruk-turprojekt. Totalt är det 20 kilometer väg som ska byggas. Av det är 17 km ny motorväg. Här ska 36 broar byggas och sammanlagt kommer notan att hamna kring 4,6 miljarder.

Får gärna gå snabbareNär Sprängnytt besöker arbetsplat-sen vid Skönsmon är det tidig mor-

gon, men det hindrar inte att akti-viteten vid vägbygget är i full gång. Enligt kontraktet ska den sträcka PEAB ansvarar för vara färdigställd i oktober 2015, men arbetet får gärna gå snabbare ändå och därför lockar Trafikverket med en rejäl bonus för varje vecka projektet tidigareläggs. Det är många företag inblandade som underleverantörer åt PEAB, Sprängnytt träffar Simon Knudsen från Scandrock. Han är sprängbas för trafikplats Skönsmon och berät-tar med inlevelse om sitt uppdrag. – Just här ska det bli en trafikplats och vi lägger ner stor möda på att få till en snygg bergsskärning. Sam-manlagt tror jag att vi kommer att

frakta bort ungefär en miljon ton av berget här, resten återanvänder vi som kross, berättar Simon Knudsen.

Många sysselsättsDet är många företag som syssel-sätts i arbetet med den nya sträck-ningen. När Oricas bulkbil rullar in på siten tar grabbarna först en kopp kaffe men sen är det bråttom att fyl-la borrhålen med bulksprängmedel. Under det arbetet hinner jag träffa representanter från olika företag. Här finns Linus Nordström från Slip-experten i Sundsvall som får rycka in vid lite olika jobb, men som först och främst ser till att hålla borrkronorna välslipade. Marcus Theland från

Det är mycket som ska göras men nu och då behöver sprängarbasen Simon Knudsen, i mitten, stanna upp och diskutera det fortsatta arbetet.



”Orica Mining Services har varit i branschen längst när det gäller bulkning, de vet vad de sysslar med. Simon Knudsen, sprängbas Scandrock.

Som ett månlandskap ser det ut i Skönsmon men i framtiden ska här finnas både en trafikplats och en ny bredare E4:a.

Det blir många hål som ska iordningsställas och kontrolleras men arbetet flyter smidigt och alla entreprenörerna vet exakt vad det är just de ska göra.

Innan det är dags att starta igen är det gott med en kaffekopp och lite paus, från vänster Ola Persson, Stefan Petterson båda Orica och längst till höger Oskar Winkler sprängarbas från Scandrock.


Scandrock finns också på plats och tar bland annat hand om en av borr-riggarna. Han berättar att en av fö-retagets ägare är Johan Rosén som blev Årets Bergsprängare 2003. Ola Persson och Stefan Pettersson från Orica börjar vara klara med sitt arbe-te. Just då dyker Oskar Winkler upp. Han har huvudansvaret för spräng-ningarna både här och i Nolby.

Laddning nummer tvåOricas laddningsbil följer Oskar Winkler till Nolby. Det är fortfa-rande tidigt på dagen, men snart är det lunch. Det verkar dock inte de andra fundera över utan det är dags för laddning nummer två. Vid Nolby upprepas proceduren. Först tar Oricas personal en kopp kaffe med sprängarbasen som nu är Os-kar Winkler, ”Skar” Peter Anders-son dyker också upp. När kaffet är urdrucket är det dags att ladda igen. Här ska cirka 100 000 ton berg sprängas bort för att ge plats för E4:an, materialet krossas och an-vänds i bygget. Det är djupa raviner och många stora maskiner igång när Sprängnytt är på plats. Arbetet flyter otroligt effektivt och alla verkar kän-na alla, trots att Sprängnytts repor-ter ser många olika företagsnamn och emblem på kläder och bilar. Det stämmer det Scandrocks sprängbas Simon Knudsen sa: – Vi kanske verkar många, men branschen är liten och jag har job-bat i princip i hela Sverige.

Stefan Petterson fick en hektisk dag i Sundsvallstrakten. Han jobbar egentligen i Nora men när det behövs förstärkning rycker han självklart in för kunderna.

Det är många underleverantörer på plats, men självklart har PEAB viktiga nyckelpersoner, som här Daniel Olsson, på plats för att se till att allt blir rätt.


Orica Mining Services har nu lanserat Senatel™ Powerfrag™ på den svenska marknaden. Det är ett helt nytt, sprängkapselkänsligt emulsionssprängämne, en vit plastisk massa, med stor sprängverkan. – Det är mångsidigt och har ett lugnt förlopp under sprängningen, säger sprängarbasen Ulf Öström vid Skanskas bergtäkt Vikan i Göteborg.

Bakom utvecklingen av Senatel™ lig-ger Orica Mining Services kontinuer-liga arbete med att öka säkerheten vid sprängningsarbeten. – Senatel™ har tagits fram i första hand för att man inte ska behöva an-vända nitroglycerinbaserade spräng-ämnen. Det ger en avsevärt högre sä-kerhet och arbetsmiljö, betonar Bernt Wernby som är regionchef för Orica i södra Sverige. Han säger att det är en produkt som kan användas såväl som bottenladdning och pipladdning som topptändare. – Enklare än så kan det inte bli, kon-

Oricas regionchef, Bernt Wernby, tillsammans med Patrik Hemmingsson och Ulf Öström. Alla tre är mycket nöjda med Senatel.

staterar han. Den här dagen, en gråkall februari-dag med isande vind från väster och regn som hänger i luften, är Bernt på besök vid bergtäkten Vikan. Ulf Öst-röm, en veteran i branschen som an-vänt alla olika typer av sprängmedel som förekommit de senaste 50 åren, och hans kollega Patrik Hemmingsson har påbörjat laddning med Senatel™. Det är inte en vanlig sprängning som ingår i den löpande produktionen. Här ska ett stycke berg skjutas bort för att ge bättre framkomlighet till på områ-det .

– Det är en ganska liten salva, un-gefär 2,5 ton sprängmedel i 80 hål, förklarar Ulf Öström. – I de första raderna använder vi Senatel™ genomgående. De övriga kommer teamet från Orica och laddar med bilen. Där har vi en slang Sena-tel™ i varje hål, och resten laddas från bilen, säger han. Bernt Wernby skär av en slang Sena-tel™ och visar den plastiska massan. – Titta här, säger han. Konsisten-sen är helt annorlunda jämfört med den produkt som användes tidigare. Den var kladdig och sämre att han-



tera på många sätt. Senatel™ gör jobbet både enklare och säkrare.Bernt berättar att hans erfarenheter från de tester som tidigare gjorts med det nya sprängmedlet är ge-nomgående positiva, bland annat har han testat detonationshastighe-ten hos Senatel™. – Det har fungerat alldeles ut-märkt och höll en väldigt stabil detonationshastighet genom hela laddpelaren, säger han.

Patrik Hemmingsson och Ulf Öström laddar med Senatel™

Laddning pågår. Här används både Senatel™ Powerfrag™ och sprängmedel från laddtrucken.

Vattenbeständigt patronerat sprängämne Kan användas som både botten- och pipladdning då det är sprängkapselkänsligt Kan användas både ovan jord och under jord Ger utmärkt fragmentering Minimerar rök- och gas- utveckling efter detonation Har god vattenbeständighet med minskad negativ miljö- påverkan Eliminerar de hälso- och säker hetsrisker som nitroglycerin medför Bra packningsgrad Slitstarkt och hållbart ytskikt

SprängNytt 1/2012 24Arkivfoto, Orica Germany



Euromaster™. Lär dig namnet. Denna bil befinner sig ofta på vägarna under de kommande åren..

De har kört i nästan tre timmar när de svänger in i Cementa´s stora kalkbrott i Skövde, mitt emellan mellan Vänern och Vättern. En helt ny lastbil, full av uppgraderad ladd-teknologi från Orica, kör de sling-rande vägarna upp tillsammans med en eskortbil. Båda startade från Oricas huvudkontor i Gyttorp, där fyra män fick kliva upp mycket tidigt för att vara på plats vid gaten klockan 08.00 – Vi spränger varje torsdag, förkla-rar gruvchefen Fredrik Cullberg (37).

Tillsammans med sprängarbasen och två medhjälpare följer han den blå-vita jätten med blicken. – Vi brukar skjuta tre till fyra sal-vor på 22-28 borrhål, men idag har vi bara skjuta två salvor. De två salvorna fördelas på två olika pallar i kalkbrottet. En lägre pall består av 10 hål med en pall-höjd på 17 meter, och den övre 26 borrhål á 15 meter. Det skulle resul-tera i ca.1700 kubikmeter (ca 3700 ton) respektive 3800 kubikmeter (ca 8500 ton) av sten.

Många nya fördelarCementa är en av de första stora fö-retag som besöks av Euromastern. Samtidigt som de får en fullvärdig produkt, har Cementa gått med på att hjälpa Orica att testa och fullända den nya laddtrucken. Några barnsjuk-domar har det varit, men ingen så be-tydande att inte gruvchefen varit nöjd. – Vi körde den första salvan med Euromastern strax före jul förra året och ser redan att laddningen går snabbare med den här bilen, säger Fredrik.

Orica håller på att etablera en ny flotta laddtruckar för bulkladdning i de nordiska länderna. Sverige och Finland har fått sina första laddtruckar och fler är på väg.

kommer till Sverige


Euromaster™. Lär dig namnet. Denna bil befinner sig ofta på vägarna under de kommande åren..

– Den nya tekniken ger oss en möjlighet att optimera fragmente-ringen som vi inte hade tidigare. Nu kan vi räkna med att spara pengar i krossanläggningen. Vi behöver inte använda så mycket energi för att krossa stenen som tidigare. Euromaster kommer i framti-den arbeta parallellt med de be-fintliga laddtruckarna från Orica. Sprängämnet, Centra Gold GT, är fortfarande blandat på bilen, men till skillnad från de välkända SME-truckarna är Euromastern lättare att

använda, från hantering av råvaror fram till laddning i hålet. Det finns färre pumpar och andra kontrollen-heter som kan behöver underhållas och regleras. Samtidigt skiljer sig Euromastern från SSE- truckarna på det sättet att den kan leverera flera typer av produkter, beroende på vad kunden vill ha eller sprängningsar-bete kräver. Men innovationen har mer att erbjuda: den kan lätt modifieras så att den kan ladda med två slangar och den kan även nyttja differentie-

rad laddning. Det senare innebär att operatören kan ge bottenladdning-en en högre densitet/energi samti-digt som pipladdningen får en lägre densitet/energi. Allt som allt ger Eu-romastern en ännu större flexibilitet och en tillförlitlig kvalitetskontroll vid sprängning.

Långa avståndI slutet av februari, har Orica to-talt fem operativa Euromaster™ på marknaden. Två är stationerade i Finland, tre i Sverige. Den första

kommer till Sverige

Text och foto: Einar Gjærevold


Euromastern är Oricas nya tillskott till flottan av laddbilar. Det finns en hel del förväntningar på bilen. Stationschef Stefan Petterson drar laddslangen för dagens första uppdrag.


laddbilen kom till Skellefteå i slutet av september förra året och när vå-ren är över kommer alla laddtruckar att vara fördelade på bulkstationer runt om i landet: Skellefteå, Stock-holm och Göteborg. – Flottan kommer troligen att stär-kas ytterligare med tiden, avslöjar stationsföreståndaren i Gyttorp, Ste-fan Petterson (34). – Låt oss först se hur konceptet fungerar och sedan kommer vi att utveckla det ytterligare. Operatörer i Gyttorp har en stor yta för att täcka. Aktionsradien är 30 mil, vilket ger en operativ yta på 60 mil i diameter. – Vi täcker hela Sverige, från Öst-ersjön till norska gränsen, eller från Stockholm till Töcksfors, och så långt norr och söder. Så vi talar om långa avstånd. När det är fullbokat, är vi på väg nästan varje dag. Att ar-beta i 12-13 timmar är inte ovanligt, men vi är alltid två förare som turas om att köra. Sex andra Oricastationer täcker resten av landet. Bastuträsk i norr servar en liknande region som Gyt-torps, medan Gotland, Göteborg, Ljungaverk, Aneby och Lönsboda och tar hand om mindre områden, som i sin tur har flera täkter i västra och södra Sverige.

Robust maskinVintern är snöfattig, men kall i Skövde.En isande vind från öst drar genom Våmbsdalen och stenbrottet, och fort-sätter bortom de västgötska slätterna mot Bohuskusten. Liksom de existerande laddenheter-na, är Euromastern byggd med tanke på det krävande klimatet i Norden. Men som det anstår en mer modern bil, är den också utrustad för att för-hindra frysning och värmeförluster. Fabriksenheten är delvis isolerad och har ett värmesystem, medan proces-senheten använder glykol vid behov..Dessutom är de mekaniska system förenklade. Det finns färre pumpar och färre enheter som behöver startas och stängas av. Det finns dock dubbla kontroller för flöde och dosering, och mätare över-allt så att operatörerna kan kontinuer-ligt övervaka och säkerställa kvaliteten på det producerade sprängämnet. Hög flexibilitetEn dryg halvtimme behöver perso-

nalen från Cementa och Orica för att ladda den första salvan, innan de snabbt går vidare till nästa pall i kalkbrottet. Stefan Petterson tror att den nya

Laddtrucken har många fördelar jämfört med traditionella SSE bilar. Större laddningskapacitet är en. – De gamla lastbilarna har en nytto-last på 10-11 ton. Med Euromastern

Cementa AB:s kalkstensbrott i Våmbdalen i Skövde är ett av Sveriges största dag-brott. Här avfyras tre till fyra salvor varje torsdag.

Joakim Persson, Orica operatör från Gyttorp, laddare.


kan vi ladda 14 ton, och vi kan pum-pa upp till 150 kg per minut. – I Euromastern tillsätter vi diesel till våra AN-prills (pellets av ammo-niumnitrat), vilket inte görs på de andra enheterna. Mixen av detta blir ANFO, som därefter blandas med matrisen. På detta sätt dopar vi produkten, och får en mer optimal-syrebalans för alla produktvarianter. Medan vi tidigare var låsta till ett få-tal recept, har vi nu större flexibilitet och kan variera ANFO-inblandning i matrisen från 0 till 30 procent, bero-ende på bergets egenskaper. En mer effektiv blandning har också en miljömässig fördel i att Eu-romastern ger mindre kväveutsläpp. Dessutom blir det mindre spill på berget vid start och avstängning.

Gruvdrift mitt i stanDet finns inte många gruvarbetare som med gott samvete kan sticka iväg och fika på kaféer över vägen på lunchen, men det kan de på Ce-menta. Under årens lopp har Skövde vuxit sig större så att idag ligger dag-

brottet nästan mitt i staden, med tät bebyggelse och 34 000 invånare på alla sidor. Närmaste granne är Våmbs Kyrka, ett arv från 1100-talet. Det unika läget ställer särskilt stränga krav på utsläpp och vibrationer vid spräng-ning. – Vi är inte tillåtna att överskrida ett vibrationsvärde på 4 mm / sek, förkla-rar Cullberg. I området runt den medeltida kyr-kan är gränsen satt ännu lägre, endast 3 mm / sek. Dessutom har vi en övre gräns på 100 Pascal (Pa) med avseende på luftstötvåg. Hittills har Cementa lyckats hålla sig inom gränserna och det kan komma till hands, för politiska krafter vill ha det traditionsrika, men allt för centrala stenbrottet avlägsnat. Låsfjädrar smartare än förväntatInförandet av Euromastern innebar att Cementa började använda spärrfjädrar under laddningen. Fredrik Cullberg medger att den extra kostnaden togs emot med skepsis i början, men det blev uppenbart att spärrfjädrarna var

Gruvchef Fredrik Cullberg är före detta sprängarbetsledare, och gillar att vara med på arbetet med laddning och koppling.- Skall man utveckla och förbättra arbetet måste man vara med på utförandet, menar han.

Operatör Jonas Östlund från Orica känner berget på Cementa och har en bra ”koll”

på laddningen.


bra att ha. – När vi använder spärrfjädrar be-höver vi inte vänta och se hur mycket sprängämnet gasar, eller justera av-laddningen om det skulle gasa för mycket. Således kan vi gå snabbare i processen med att börja koppla ihop salvan. Fredrik Cullberg har arbetat i sten-brottet sedan 2005. Först som ersät-tare för sprängarbetsledaren och de senaste tre och ett halvt åren som gruv-chef. Under hela denna period Orica varit en leverantör av sprängämnen och tändmedel. – Det är ett samarbete som fungerar mycket bra, sade han. - Valet av leve-rantör sker genom centrala förhand-lingar, men vi blir alltid tillfrågade på förhand och då är det helheten som räknas. Vad sägs om tillgång, tillför-litlighet och backuplösningar? Med Orica har vi en öppen dialog och aldrig ett problem. Euromastern skall också komma till Norge de närmaste åren, men exakt när det kommer att hända, och var de skall stationeras, har ännu inte fast-ställts.

Stationsföreståndaren Stefan Petterson från Orica (vänster) och gruvchef Fredrik Cullberg Cementa AB är glada att detta goda samarbete har pågått i många år.

Cementa AB Heidelberg

Cementa AB är Sveriges enda cementtillverkare och täcker nästan hela den svenska marknadens behov av byggcement, snabb cement och murcement. Företaget driver tre kalkbrott och tillhörande produktionsanläggningar, Skövde (Västra Götalands län), Slite (Gotland) och Degerhamn (Öland).Cementa AB ägs av Heidelberg Cement Group, som är en av världens största tillverkare av byggmaterial i cement, betong, ballast och förtillverkade betongelement. Gruppen omsätter ca. 83 miljarder kronor per år och har 46 000 anställda i 50 länder.

Etablerad: 1871Ägare: Heidelberg Cement GroupHuvudkontor: StockholmFabriker: Skövde, Slite (Gotland), Degerhamn (Öland)Anställda: 425 (97 i Skövde)Omsättning: 1,3 miljarder kronorProd.kapacitet: 2000 ton per dag/600 000 ton per år (Skövde).

Cementa AB Heidelberg

Cementa AB är Sveriges enda cementtillverkare och täcker nästan hela den svenska marknadens behov av byggcement, snabb cement och murcement. Företaget driver tre kalkbrott och tillhörande produktionsanläggningar, Skövde (Västra Götalands län), Slite (Gotland) och Degerhamn (Öland).Cementa AB ägs av Heidelberg Cement Group, som är en av världens största tillverkare av byggmaterial i cement, betong, ballast och förtillverkade betongelement. Gruppen omsätter ca. 83 miljarder kronor per år och har 46 000 anställda i 50 länder.

Etablerad: 1871Ägare: Heidelberg Cement GroupHuvudkontor: StockholmFabriker: Skövde, Slite (Gotland), Degerhamn (Öland)Anställda: 425 (97 i Skövde)Omsättning: 1,3 miljarder kronor

Prod.kapacitet: 2000 ton per dag/600 000 ton per år (Skövde).


• Byggd på Scania plattform av SiPro AS efter Oricas ritningar och specifikationer.• Lastkapacitet: 14 ton.• Pumpkapacitet: Upp till 150 kg / min.• Kan utrustas med dubbla laddlinjer.• Kan utrustas för differentierad laddning.• Dubbla kontroller på utflödet och dosering.• Frostskydd.

Varför introducerar ni EUROMASTER™ bilar?

Euromaster är egentligen bara en konceptförändring där slutproduk-ten är densamma för både Euromas-tern och traditionella SME-truckar. Euromastern har dock många mo-derna hjälpmedel som ger förbätt-rad processtyrning och möjligheter för ökad kvalitetskontroll.

Hur många bilar kommer anskaffas?

Vi har beställt fyra bilar av detta slag i Sverige. Efter att du besökte Ce-menta i januari, har vi redan fått den fjärde bilen på plats.

Var är de stationerade?

Kundernas behov är lite olika runt om i landet. Vi introducerar koncep-tet där vi ser ett behov av det. Det som först och främst styr valet av koncept, är var salvan befinner sig

Chef Marknad Sverige, Ingemar Haslinger:

Slutprodukten är det samma

Ingemar Haslinger, Chef Marknad Sverige

i förhållande till vårt råvarustation. Eftersom detta egentligen bara är två olika sätt att producera samma explosiva ämne, har det mindre be-tydelse vilken bil vi kommer med.

Är det dyrare för kunden att ladda med en Euromaster™ än en traditio-nell laddbil?

Det är lika billigt med båda.

Gör Euromaster™ det mer lönsamt att spränga stora, men mindre ofta salvor i framtiden?

I allmänhet är det nästan alltid mer lönsamt att spränga stora salvor. Euromastern kan leverera 14 till 15 ton sprängämne, mot 10-11 ton på våra traditionella små och medel-stora SME-bilar. Men vi kan också ansluta ett släp på SME-bilarna, så jag skulle säga att det är ”hugget som stucket”.



3800 ton urgammalt berg går i luften. Bara några hundra meter ifrån kulturarv och tätort.3800 ton urgammalt berg går i luften. Bara några hundra meter ifrån kulturarv och tätort.


De allra flesta företag har varit med om det mer än en gång: Plötslig och oväntad sjukdom kullkastar alla planer. I en del fall går det att lösa genom att disponera om resurserna tillfälligt. I andra sammanhang är det svårare – bland annat när någon med särskild kompetens plötsligt är frånvarande. Sprängarba-sen är ett typexempel. Han kan inte ersättas av vem som helst. Drömmen för många som planerar en verksamhet är att kunna hyra en specialist tillfälligt. Just när det gäller att hitta en spräng-arbas med kort varsel behöver lösningen inte vara längre bort än närmaste telefon. Ett samtal till Orica Mining Services kan räcka för att en kompetent sprängarbas ska kunna hoppa in och ta hand om ett projekt som är i fara. – Det kan inte bli enklare. Oricas laddoperatörer kommer till platsen och laddar. Jag grusar och spränger och tar hand om allt pappersarbete, ser till att det finns en tydlig borr- och tänd-plan och att alla journaler förs på ett korrekt sätt, säger Thommy Gustafsson.

Skärpta regler, ökade kravRegelverket för hantering av sprängämnen och kraven på kompetensutveckling gör det successivt mer komplicerat för framförallt de mindre företagen att hålla den egna personalen uppdaterad. Hos Orica ingår detta som en självklar del av verk-samheten. Här finns alltid personal med rätt kompetens. Thommy Gustafsson ser inga begränsningar när det gäller vil-ken typ av uppdrag det kan handla om – allt från stora projekt och sprängningar i bergtäkter till mindre insatser för att bereda plats för en husgrund. Erfarenheten och kunskaperna finns – och de är gedigna. Thommy har arbetat i företaget i 34 år, varav de senaste 20 åren inom laddservice. Han varit sprängarbas på konsultbasis i många olika sammanhang genom åren. – Det har ju förekommit att ordinarie sprängarbas varit sjuk, och det får inte stoppa produktionen. Då har jag hop-pat in några dagar, säger han. – Jag tycker det är inspirerande att vara ute och arbeta hos kunderna. Jag är ingen innemänniska, och vill inte till-bringa mina dagar framför en dator eller vid ett skrivbord. Jag trivs ute på fältet, och även med att gå från ett projekt till ett annat.

Ständigt i rörelseThommy har varit i rörelse i alla år. När han började hos då-varande Nitro Nobel i Gyttorp jobbade han först med interna transporter och levererade sprängämnen till företagets magasin på olika platser. På tidigt 1980-tal började han som laddare, och har i den egenskapen varit verksam i de mest skilda miljöer – praktiskt taget från urskog till tättbefolkade områden i storstan. Han har gedigna kunskaper om hela branschen, om sprängme-del och hur borr- och tändplaner ska se ut för bästa möjliga re-sultat med minsta möjliga risker. Det har gett erfarenheter som också lett till internationella uppdrag. – Ja, jag har fått vara med om ett par intressanta jobb utom-lands. Bland annat har jag fått vara med om att starta en spräng-ämnesfabrik i Bulgarien och en bulkstation i Norge, säger han. – Det har varit en fantastisk resa att se utvecklingen av spräng-medel. Framförallt hoppas jag att elektroniksprängkapslarna kommer att slå igenom ordentligt. De är väldigt bra, inte minst i tättbebyggda områden där de underlättar när det gäller att minimera vibrationer, understryker Thommy Gustafsson. Inledningsvis är Thommy ensam sprängarbas att hyra, men utbildning pågår och under året kommer han att få sällskap av två kollegor som har mångårig erfarenhet som laddare.

Räddningen när något händer i en slimmad organisation

Hyr en sprängarbas!

Det finns tillfällen då man önskar att det gick att hyra en sprängarbas, exempelvis om en nyckelperson i den egna personalstyrkan blir sjuk. Och visst går det. Slå en signal till Orica Mining Services och boka in Thommy Gustafsson!

Att hyra: Thommy Gustafsson, sprängarbas vid Orica, går in som sprängarbas hos kundföretag vid behov.

www.oricaminingservices.com



Vi utvecklar morgondagens teknik

och löser dagens utmaningar

Orica Sweden AB Tel. 0587 850 00Gyttorp Fax. 0587 255 35713 82 Nora [email protected]



”Jag hinner inte vara med varje gång”

Oricas sprängarbas räddningenOricas sprängarbas räddningen

Martin Berntsson Zetterholm på NCC ser stora fördelar med att hyra sprängarbas från Orica Mining Services.

Micke Johansson och Thommy Gustafsson arbetar med att förbereda sprängningen.


– Om jag inte haft tillgång till en in-hyrd sprängarbas skulle jag behöva vara med själv vid varje salva. Och det hinner jag inte. Nu vet jag att det sköts professionellt utan att jag är på plats, säger Martin Berntsson Zetterholm. De 15 bergtäkterna som han basar över producerar närmare 1,3 miljoner ton årligen, som används i de projekt NCC är involverad i inom regionen. De är spridda på ett stort geografiskt område, och Martins närvaro skulle inte bara vara tidskrävande utan ock-så medföra att han skulle tillbringa mycket tid på vägarna – tid som han nu kan använda på ett mer produktivt sätt.

Täta kontakter– Jag har täta kontakter med Thom-my Gustafsson på Orica och vi disku-terar detaljerna för varje salva, hur mycket vi ska ladda och annat som har betydelse. Kommunikationen mellan oss fungerar alldeles utmärkt och jag är trygg med att veta att allt sköts på ett professionellt sätt, po-ängterar han. Martin beställer laddbilen och sprängarbasens tjänster en vecka före planerad sprängning. Thommy

Gustafsson och laddoperatörerna kommer på morgonen och utför sitt arbete. Några dagar senare får Mar-tin Berntsson Zetterholm spräng-journalen från Thommy. – Enklare kan det inte vara.

Laddar 200 hålDen här dagen, en av de sista i fe-bruari, har Thommy med sig lad-doperatörerna Jonas Östlund, Görgen Funke och Micke Johansson och den nya laddtrucken, Euromaster, till en bergtäkt i närheten av Tranås. Gänget laddar 200 hål med totalt cirka 14 ton sprängmedel innan Thommy kan trycka på knappen och förvandla ber-get till sten som går vidare till kross.Borrningen har utförts av NCC:s egen personal. Thommys ansvar börjar med laddningen och upphör när han fått in alla data som han för in i spräng-journalen. – Samarbetet med Martin fung-erar mycket bra, konstaterar Thommy Gustafsson – sedan drar han vidare till nya uppdrag. Nästa dag i Bergslagen, därefter väntar Bohuslän. Samma arbetsuppgifter hela tiden – ändå är ingen dag den andra lik.

– Det är en stor fördel att hyra en sprängarbas, säger Martin Berntsson Zetterholm.Han är platschef för 15 bergtäkter och mobila krossar inom NCC i Småland och Östergöt-land, och anlitar Orica Mining Services tjänster sedan ett år tillbaka.

Jonas Östlund sitter i laddtrucken och styr laddningsarbetet därifrån. Euromaster™ har avancerad datorstyrning av processen.

Micke Johansson arbetar med laddning ute på fältet.

Görgen Funke ingår i teamet som laddar och förbereder salvan.



Roland har varit med länge. Han har arbetat vid kalkbrottet sedan 1983 och har kunnat följa utvecklingen av sprängmedel. – När jag började här fanns det inte bulksprängmedel. Det var pa-tronerat. Och jag fick bära ut det på pallen, ungefär 100 kg till varje hål.

”Det fungerar alldeles utmärkt”

Mer energi i Euromaster™

Kalksten i stora mängder. Varje år bryts 400 000 ton vid SMA:s kalkbrott i rättvik.Lars Frändberg från Orica diskuterar sprängämnen med Roland Johansson och Marcus Labba.

Vid SMA Minerals kalkbrott i Rättvik utvinns 400 000 ton kalk varje år. Företaget levererar det mesta till järn- och stålindustrin, och det är viktigt att produktionen löper friktionsfritt. – Vi köper sprängmedel från Orica Mining Services och nu har vi skjutit de första salvorna som laddats med Euromaster™. Det fungerar alldeles utmärkt, säger sprängarbasen Roland Johansson.

Det var tufft, berättar han. Med den erfarenheten i baga-get välkomnar han den nya tidens produkter. Att förbereda en salva har inte bara blivit lättare – det går också mycket snabbare än förr. Men han kände först en liten tveksamhet när Orica aviserade att Euromaster™

med SSE-sprängmedlet skulle lanseras.

Lika snabbt som förr – Gasningstiden är längre, och det gjorde mig lite bekymrad. Men man hade löst det problemet med en liten propp som vi sätter i hålet. Den håller nere gasningstiden. Det



Kalksten i stora mängder. Varje år bryts 400 000 ton vid SMA:s kalkbrott i rättvik.Lars Frändberg från Orica diskuterar sprängämnen med Roland Johansson och Marcus Labba.

visade sig att hela processen fram till att vi kunde skjuta salvan inte krävde mer tid än när vi använde SME, säger Roland Johansson. Marcus Labba, sedan ett år berg-sprängare och den som arbetar sida vid sida med Roland, håller med: – Jag tycker till och med att det gick lite snabbare, säger han. – Dessutom upplevde jag att det är mer energi i SSE än i SME, säger Roland.

Kraftig lutningKalken här i Siljansringen, den drygt fem mil stora kratern som bildades efter ett meteoritnedslag för 360 miljoner år sedan när Sverige låg under ett tropiskt hav, ligger inte i horisontella lager. Till följd av mete-oritnedslaget som tryckte undan se-dimenten kom dessa att resas upp-åt. Det som hände för 360 miljoner år sedan påverkar därför arbetet för Roland och Marcus. – Lutningen är kraftig. Det gör att borrhålen också lutar 23 grader. Det är extremt mycket, säger Roland.

Roger Hampus svarar för transporterna från kalkbrottet i Rättvik.

En gråkall dag på vandring i kalkbrottet, Marcus Labba, Roland Johansson och Lars Frändberg.

Den stora utmaningen i arbetet vid kalkbrottet är att sprängningarna ska ge bra fraktioner. Det påverkar den fortsatta förädlingsprocessen, både ifråga om tid, energiförbruk-ning och slitage på utrustning. En rad faktorer medverkar till om frak-tionerna blir bra – antalet borrhål, borrhålens storlek och lutning, ber-gets egenskaper, energin i spräng-medlet.

Viktig kundkontaktDen här dagen är Lars Frändberg, som är regionchef för Mellansverige inom Orica Mining Services, på be-

sök i kalkbrottet. Han betonar hur viktigt det är att hålla en nära kon-takt med såväl små som medelstora och stora kunder, och att följa upp resultatet av salvorna. – Våra kunder finns inom skif-tande områden med olika förutsätt-ningar, beroende på många olika omständigheter – stora och små fö-retag, som arbetar med olika bergar-ter. Men oavsett hur stora eller små de är, så har de en sak gemensamt: Samtliga har behov av bra spräng-medel och en hög servicenivå från oss som leverantör. Det tar vi alltid på största allvar, säger han.


TÄNDMEDELSFABRIKEN I DE NORRA SKOGARNALedstjärna med rötter

Foto: Orica Sweden AB

Öster om Karlstad och väster om Stockholm. Mitt inne i storskogen i Bergslagen ligger Orica Mining Services största fabriksanläggning i Europa. Här är säkerheten hård. På ett 80 hektar stort område hittar vi en handfull byggnader med inbördes lång avstånd till varandra; verkstäder, laboratorier, kontor, testfaciliteter och två fabriker. Fabrikerna är placerade i var sin ända av området. På den västra delen (Västra) sker produktion av emulsionsmatris. På Östra produceras tändmedel. Och det är tändmedel (TM) det skall handla om här.

200 anställda hade mött upp för att applådera nya chefen in till fabriken. Han hade varit saknad. För Kanto är inte vem som helst i Orica-systemet. I vintras kom han

Den 1. januari 2012 övertog Christer Kanto (61) som ny platschef på TM-fabriken. – Det var en fantastisk känsla den förste dagen, berättar han

för Sprängnytt. – Jag kom liksom ”hem”. Den välkomsten jag fick, kommer jag aldrig att glömma. Kanto blir rörd när han tänker till-baka på sin förste arbetsdag. Nästan


TÄNDMEDELSFABRIKEN I DE NORRA SKOGARNA

Öster om Karlstad och väster om Stockholm. Mitt inne i storskogen i Bergslagen ligger Orica Mining Services största fabriksanläggning i Europa. Här är säkerheten hård. På ett 80 hektar stort område hittar vi en handfull byggnader med inbördes lång avstånd till varandra; verkstäder, laboratorier, kontor, testfaciliteter och två fabriker. Fabrikerna är placerade i var sin ända av området. På den västra delen (Västra) sker produktion av emulsionsmatris. På Östra produceras tändmedel. Och det är tändmedel (TM) det skall handla om här.

från en stationering vid Oricas hu-vudkontor i Troisdorf, Tyskland, men veteranen har arbetat i Orica och det tidigare Nitro Nobel/Dyno Nobel ända sedan 1984. I löpet av dessa

28 år har Kanto haft flera roller i verksamheten; licenskoordinator, projektledare, exportchef, verkstäl-lande direktör (VD), och Europachef. I grunden av den imponerande me-

ritlistan ligger en utbildning som kemi-ingenjör, men det är först och främst i den kommersiella sektorn som Christer Kanto har haft de fles-ta av sina arbetsdagar.



Fabriker över hela världen Orica Mining Services opererar idag 13 tändmedelsfabriker över hela världen – i Australien, Filippinerna, Kina, Indien, Chile, Brasilien, Ka-nada, USA, Sydafrika, Tyskland och Sverige. Fyra av dem är av ”modell större”. Den ena ligger i Gyttorp. Härifrån strömmar elektriska och icke-elektriska tändmedel ut till hela Europa, Afrika, Amerika, Latin Ame-rika och Asien. Produktionen går dygnet runt, sju dagar i veckan, hela året. Fabriksanläggningen har långa traditioner i Gyttorp, faktiskt ända sedan Alfred Nobels tid på 1800-ta-let. Det var här det icke-elektriska tändsystemet Nonel blev uppfunnet på slutet av 1960-talet, ett system som revolutionerade bergsprängar-branschen. Likväl, historiens vingslag gav ingen garanti för att fabriken skul-le ligga i Gyttorp då Orica övertog det ärevördiga Dyno Nobel år 2006. Fabriken var en av två viktiga tänd-

medelsfabriker i Europa. Den andra låg i Troisdorf i Tyskland. – Varför valde Orica att samla pro-duktionen på ett så avsides liggande ställe som Gyttorp i stället för i cen-trala Europa? – Man vill ju alltid forsöka att koncentrera verksamheten och hämta ut synergieffekter där man kan, svarar Christer Kanto. – Både Troisdorf och Gyttorp drevs myck-et kostnadseffektivt. Troisdorf låg mer centralt placerat, men det var flera saker som gjorde att avgöran-det föll till Gyttorps favör. Vi hade investerat mycket i ny teknologi, inte minst genom utvecklingen av NPED-teknologin (Non-Primary Explosive Detonator). Och medans Troisdorf fo-kuserade mest på elektriska spräng-kapslar, producerade vi huvudsakli-gen icke-elektriska tändmedel, Nonel (Exel). Dessutom hade vi stor produk-tionskapacitet: Vi hade också byggt upp två slangproduktionslinjer och har fortsatt plats till en tredje, om det skulle uppstå behov.

Ekvatorn runt 8 gånger om året En gång, i ”guldåldern” på 1950- och 60-talet, sysselsatte sprängäm-nesindustrin i Gyttorp runt 1300 människor. Idag är arbetsstyrkan mer beskedlig. 260 personer arbetar i TM-fabriken. Men produktionen har ökat mångfalt. Varje år tillverkar en av världens mest avancerade fa-briker mer flera hundra miljoner me-ter Exel-slang. Det motsvarar nästan 8 gånger runt ekvatorn. I dag är inte Orica längre ensam-ma om att erbjuda icke-elektriska tändare, men de flesta producen-terna levererar bara slang med två lagers isolation. Orica är en av myck-et få som tillverkar tre-lagers slang. Tre lager isolation gör slangen mer robust, samt att den tål extrema belastningar. Exel-slangen ska tåla höge och låga temperaturer, den ska kunna stå i vatten i flera månader, och den ska tåla att bli hållen och dragen i. Oricas slangar är välkända för den höga kvaliteten. Så genomgår

Christer Kanto är ny chef for Oricas tändmedelsfabrik i Gyttorp. Veteranen känner fabriken och människorna här som få andra, och blev varmt välkomnad då han tog över från nyår.


- Om vi hade snurrat all Exel-slang som Oricas svenska tändmetelsfabrik hat tillverkat runt jorden skulle vår planet ha sett ut som ett garnnystan. Christer Kanto

då också produkten noggrann test-ning före den sänds ut på markna-den, och produktionsprocessen blir ständigt forbättrad, säger Christer Kanto. – Vi har en hel del ”förbättrings-projekt” på gång, både stora och små. Men först och främst handlar det om många ständiga förbättring-ar. Vi behöver inte alltid investera i stora maskiner för att jobbet ska gö-ras bättre, det räcker ofta med att vi hittar de små åtgärderna som stän-digt gör oss bättre. Den muntra fabrikschefen har satt telefonen på ljudlös, men från PCn plingar det in epost i en jämn ström, ändå är det långt efter kontortid. Så är det att jobba i ett globalt företag med avdelningar i alla tidszoner.

Till hela världen Tändmedelsfabriken i Gyttorp pro-ducerar det mesta själv, från hyl-sor till sprängkapslar och tändtråd. Sprängämnena till kapslarna hämtas faktiskt från en fabrik i Karlskoga. Också granulatet till plastslangarna kommer från en extern leverantör, men annars är fabriken självförsör-jande. Elektriska och icke-elektriska system produceras i olika maskiner. Alla standardprodukter görs i de helautomatiska produktionsmaski-nerna, medans specialprodukterna – till exempel extra långa slangar, körs i de manuella. Den största kundgruppen för Ori-ca Mining Services är otvivelaktigt entreprenörerna som jobbar under-jord och i de stora dagbrottena, spe-ciellt i Australien, Asien och Kanada. I Europa utgör Norden huvuddelen av marknaden, också här är under-jordsprojekten de största kunderna, med Boliden, NCC och Skanska i spetsen. Tändmedelproduktionen säljs di-rekt till kunden via huvudlagret i Åkernäs. - Vad tillverkas mest, färdiga pro-dukter eller halvfabrikat? - Det är fördelat på omkring 50/50. Vi exporterar färdiga produkter till alla de företag vi har i Europa, dvs. Danmark, Norge, Finland, Island, Estland, Polen, Tjeckien, Slovakien, Bulgarien, Tyskland, Belgien, Eng-land, Irland, Spanien och Portugal, samt Ghana och Japan. Dessutom exporterar vi färdiga varor till företag som vi inte äger i Frankrike, Italien

och Irland. Halvfabrikat går till Orica fabriker i USA, Kanada, Chile, Zam-bia, Korea, Ryssland och Kazakstan. - Det måste finnas en logistisk ut-maning? - Det är en ganska komplex lo-gistik, för det är inte bara att skicka iväg dessa produkter. Vi talar om små sprängladdningar, och som kräver olika tillstånd och godkän-nanden. Därför är det en ganska stor apparat kring detta. Vad gäller sprängämnen och sprängkapslar så

handlar det om att hitta ett bra sätt att sprida energi. Utan ett bra distri-butionssystem, hjälper det inte även fast produkten är bra. En bra logis-tikavdelning är avgörande.

Alltid back-upOricas tillverkningssystem följer en obligatorisk princip: Om en fabrik får driftstopp, skall det all-tid finnas en reservlösning. Målet är att kunderna alltid ska få den produkt som beställts, i tid.

Christer Kanto står på god fot med arbetarna ”på golvet” i tändmedelsfabriken. Här med (f.v.) Michaela Wallin och Monica Andersson.


I Gyttorp snurrar produktionsappa-raten dygnet runt. Ibland måste det tyvärr slås igen om det exempelvis blir åskväder. Men det finns alltid en beredskap: Den består i första hand av ett stort lager med reservspräng-kapslar. Alternativt kan produkter flygas in från Oricas fabriker i utlan-det. Den närmaste ligger i Browns-burg i Kanada, men varorna kan lika gärna hämtas från fabrikene i Chile, Kanada eller Australien. – Vi har ett stort nätverk av ma-gasin, säger Kanto. – Exel-slangar är dessutom lätta att frakta runt, för de är klassade som plast och kan tas med i vilket flyg som helst. Med 13 tändmedelsfabriker sprid-da över hela klotet, är leveransför-mågan på topp. Utöver detta finns ett flertal monteringsfabriker som tar emot halvfabrikat. Men varför exporteras halvfärdiga varor? – I stället för att skicka färdiga produkter, har vi valt att placera sammansättingsmaskiner i enskilda land, förklarar Kanto. – Det är för-delaktigt av flera skäl. För det första gör det transporten lättare. För det andra blir leveranstiden kortare för kunden, om någon beställer fel och befinner sig långt från närmaste hu-vudfabrik. Om en Exel-kapsel skulle haft en brinntid på 500 millisekun-der istället för en sekund, eller om slangen skulle ha vart 7,2 meter lång i stället för sex, kan man an-vända halvfabrikaten för att tillverka nya och rätt produkter lokalt. För det tredje är monteringsfabriker väl-komna arbetsplatser på många stäl-len. Speciellt är det många kvinnor som får jobb på olika fabriker.

Skräddarsydda produkter Även om sortimentet är stort på Orica, både inom sprängämnen och tändmedel, händer det att kunderna behöver skräddarsydda lösningar. – Vi har ett bra exempel här hemma, berättar Christer Kanto. – Sprängkapslar kan som bekant bli ståendes ganska länge i ett borrhål, och i Aitik gruvan är vattnet i borr-hålen lite surt, så att kapslarna blir förstörda. Tändarna som ska skickas dit måste därför vara av koppar som står emot den sura miljön. Andra kunder har önskat speciella färger på Exel-slangarna, och Orica har försäkt att tillmötesgå även det-ta. Men med ett produktionstempo på 400 meter slang i minuten, blir sådana önskningar snabbt dyra och svåra att infria.

Ökande export Konkurransen i sprängmedelsmark-naden har ökat betydligt de senaste åren, och man måste vara på hugget för att vara med. Samtidigt har akti-viteten inom gruv- och anläggnings-sektorn kanske aldrig varit så stor som nu. Inte minst har gruvindustrin skjutit fart igen, tack vare höga me-tallpriser som följd av att Kina tar i mot mer metall än tidigare. Afrika är en marknad som växer snabbt. Där blir det ständigt nya gru-vor som öppnas, och TM-fabriken i Gyttorp har fullt sjå med att försörja dem med sprängkapslar. Dessutom växer marknaderna i Kazakstan och Ryssland. Även i Sverige öppnar det nya gruvor igen. – Sverige upplever nästan ett El Dorado nu, säger Christer Kanto. – Det satsas stort i gruvorna i nor-

ra Sverige och i norra Finland. Också här i Bergslagen återöppnas många små gruvor igen. Det känns bra för tändmedelspro-ducenten, som med över 300 an-ställda är den klart störste arbetsgi-varen i Nora kommun. 90 procent av medarbetarna bor innanför en radie av 15 kilometer från fabriken. Vände negativ trend Christer Kanto växte upp i Stripa, ett litet gruvsamhälle norr om Gyt-torp. Hans far var gruvarbetare och bergsprängare, så Christer Kanto har kunnat följa utvecklingen i bran-schen i två–tre generationer. Efter uppehåll i Norge och Tyskland, och efter att ha besökt de flesta länder där Orica är etablerade, är han nu tillbaka där han började. Han kän-ner fabriksanläggningen utan och innan, och inte minst, han känner folket som jobbar där. Vilka mål har Kanto satt för verksamheten i Gyt-torp? – Det var en del saker som inte fungerade gott nog internt då jag kom, svarar han. – Vi behövde få till en förändring. Bland annat kommu-nicerade olika grupper dåligt med varandra. När dialogen är dålig får du också ett dålig driftsresultat. Enligt Kanto behövdes det inte så mycket för att vända trenden. Gam-la idéer från både ledning och an-ställda kom upp på bordet, och den nya ledaren var öppen för att lyssna till inputs från bägge sidor. Inom en månad var organisationsstrukturen ändrad. – Jag är snabb med att få kon-takt med folk, och kan snabbt bilda mig en uppfattning av de enskildas kompetens. Det är inget tvivel om att det finns folk med mycket kun-skap här, men alla var inte placerade på rätt ställen. Nu har vi stökat om lite, och det ser ut att gå bra. Det finns en vilja här nu att vara flexibel och till att ge allt för fabriken. Folk får göra det de är bäst på. Inte minst har vi fått upp humöret. Ett av de små aktiviteterna som har haft stor betydelse, är ett enkelt ny-hetsbrev som går ut regelbundet, där medarbetarna kan läsa om hur det går för fabriken. ”Veckobrevet” har blivit väldigt populärt. – Ser du några resultat av omställ-ningen? – Å ja. Vi får ut större volymer nu.

Är det lönefrågor eller et tekniskt tema som diskuteras här, mån tro? F.v.: Christer Kanto, Thomas Granskog och Jannick Schwenke.


Det tror jag hänger samman med den positiva andan.

Saknar karnevalPling! pling! sjunger PCn. Kvällsmör-kret sveper sig runt det gamla Berg-slagen, men på den andra sidan av jorden har någon precis börjat att jobba. Fabrikschefen låser om sig och traskar till parkeringsplatsen. Säger att han gärna skulle ha varit i Tysk-

land. För där är det karneval just nu, i slutet av februari. – Vi kommer att sakna karneva-len, förklarar han. – Vi stortrivdes i Tyskland, och karnevalen i Köln el-ler i Bonn var riktigt skoj! Tyskarna tar karnevalen mycket allvarligt, och sista måndagen var det ”Rosen-Montag”. Då har alla ledigt och det är full fest. Den tyska karnevalen har inte något latinsk över sig, det liknar mer en stor ölfest, som tyskarna är

så bra på. Christer Kanto har gett sig själv ett år i Gyttorp. I första rundan. Så får han se. – Tändmedelsindustrin är inte en lika sexy business som IT-industrin, men utan sprängämnen och tändmedel blir det inga tunnlar och inga gruvor. Många tänker inte på hur viktiga vi är för samhällsbyggandet, men all ut-byggnad har en kritisk insattsvara, och det är våran. Annars är det stopp!

Christer Kanto fick mycket uträttat på sina sex år i Tyskland. Han har fina minnen därifrån, inte minst från vinter-karnevalen i Köln och i Bonn. Nästa år skall han vara med igen! Innan dess är karnevalkoppen en trevlig påminnelse.


Christer Kanto

1950– Växer upp i Stripa. 1984 Licenskoordinator på Nitro Nobel, Gyttorp 1989 Exsportchef på Nitro Nobel, Gyttorp 1995 Internationell chef för Dyno Nobel EMEA 2000 VD för Dyno Nobel, Gyttorp 2004 Internationell koordinator för Dyno Nobel, Oslo. 2006 Europachef för Orica Mining Services, Tyskland 2011 Integrationschef för Orica i Belgien och Portugal 2012 Fabrikschef Orica, Gyttorp Bor tillsammans med Annika i Lindesberg, 30 minuters resväg från Gyt-torp. Har två vuxna barn. Är musik-intresserad och en ivrig skidåkare. Har deltagit i Vasaloppet fem gånger.

Lite sprängämneshistorik

1300– Gruvor och järnverk etableras i Bergslagen och på platsen som får namnet Göttorpet (göt = järngjutning). 1858 Krutverket Gyttorps Krutbruk etableras. 1862 Gyttorps Krutbruk börjar att produsera stubin. 1864 Alfred Nobel grundlägger Nitroglycerin Aktiebolaget i Heleneborg, Stockholm, som världens första kommersiella nitroglycerinproducent. 1865 Alfred Nobel är med och bildar Nitroglycerin Compagniet i Norge. Företaget startar en sprängämnesfabrik i Bærum. Nitroglycerin AB bygger ny fabrik i Vinterviken, Stockholm. 1867 Krutbruket utvidgar produktionen og börjar att tillverka nitroglycerin efter samma patent som konkurrenten Nitroglycerin. Alfred Nobel tar ut patent på dynamit og produktion startar strax efter. 1874 Krutbruket inför ammoniumnitrat som en ny produkt. 1881 Sprängämnesproducenten Jones, Scott and Co. Etablerar sig i Australien. Senare går företaget ihop med brittiska kemikalieproducenter och bildar Imperial Chemical Industries (ICI). 1888 Krutverket byter namn till Gyttorps Sprängämnes Aktiebolag. 1890 Gyttorps Sprängämnes köper upp dåvarande fabriker i Ramsberg och Nora under 1890-talet. 1896 Alfred Nobel dör. 1902 Gyttorps Sprängämnes inleder prissamarbete med Vinterviken. 1915 Nitroglycerin AB köper Gyttorps Sprängämnes AB, sin värsta konkurrent. Delar av produktionen i Stockholm flyttas till Gyttorp p.g.a. platsbrist. 1917 Norsk Sprængstoffindustri AS bildas. Sammanslagning av flera sprängämnesproducenter, bl.a. Nitroglycerin Compagniet. 1921 All tidigare produktion av dynamit flyttas från Stockholm till Gyttorp. 1935 Nitroglycerin AB flyttar huvudkontoret från Stockholm till Gyttorp. 1947 Nitroglycerin AB bygger nya laboratorier och arbetsbostäder i Gyttorp. 1954 Nitroglycerin AB tar en ny fabrik i bruk. 1965 Nitroglycerin AB byter namn till Nitro Nobel AB.1968 Per-Anders Persson uppfinner ett icke-elektrisk tändsystem, Nonel. 1971 Dyno Industrier ASA stiftas som en sammanslutning av Norsk Sprængstoffindustri och Grubernes Sprængstoffabriker.1986 Nitro Nobel AB blir uppköpt av Dyno Industrier ASA. 1998 ICI Australia säljer ut delar av verksamheten och döps om till Orica. 2000 Dyno Industrier blir uppköpt av det svenska investeringsföretaget Industri Kapital och omstruktureras till Dyno Nobel, med huvudkontor i Oslo. 2006 Australiska Orica Mining Services köper upp Dyno Nobel. Källor: Frövi Maskin- & Bruksbanemuseum, Nobelprize.org, Industrimuseum.no, Wikipedia


Då Nitro Nobel lanserade sitt patent för icke-elektriska tändare 1968, skapades en sensation i branschen, inte bara i Norden, men i hela världen. Hjärnan bakom idén tillhör Per-An-ders Persson (1930-2001), civilingenjör

och forskningschef vid Nitro Nobels Detoniklaboratorium i Gyttorp, det lilla industri centrum i mitten av gransko-gen i djupaste Sverige. Tills denna tid var det endast elek-triska tändare som gällde vid större

salvor. Den elektriska principen var ett stort steg i sin tid, men de elek-triska tändarna var, och är känsliga för externa elektriska spänningar som i värsta fall spontant kan antän-da en salva. Nu kom det äntligen ett system som inte påverkas av elektris-ka fält runt högspänningsledningar, elektriska borriggar eller åska, men som fungerar felfritt under alla för-hållanden, även med vatten och strömförande berg. Patentet blev kallat Nonel. Idag känner vi det som Exel, men princi-pen är densamma, enkelt och kom-plicerat på samma gång: En tunn, ihålig plastslang leder en chockvåg från tändapparaten fram till spräng-laddningen i änden. Inne i slangen finns en plastisk massa kryddat med högexplosiva partiklar. När dessa an-tänds startar en serie mikroskopiska detonationer som går likt en blixt ge-nom slangen med cirka 2000 meter per sekund och antänder tändpärlan i andra änden. Tändpärlan startar i sin tur ett fördröjningselement som bestämmer när den huvudsakliga tändaren ska gå av. Huvudtändaren upprepar sedan processen ut till alla kopplingsblock och till varje borrhål på en bråkdel av en sekund. Eftersom slangsystemet inte an-vänder el eller innehåller metall, rea-gerar den inte på statisk elektricitet eller radiovågenergi, och är därför mycket säkrare att hantera och lagra än detonerande stubin. Nonel lanserades 1973 och blev en omedelbar succé. Eftersom syste-met har gått från klarhet till klarhet, har systemet kopierats av många andra tillverkare. Idag används upp-finningen både för civila och militära ändamål, till specialeffekter och fyr-verkerier, till krockkuddar i bilar och

Vetenskapsmannen Per-Anders Persson skapade en revolution då han uppfann Nonel, det världsberömda icke-elektriska tändsystemet. Han vigde hela sitt liv åt teknologin bakom modern fjällsprängning. Insatsen kvalificerar för en plats i nivå med Alfred Nobel.

Per-Anders Persson: GENIET BAKOM NONEL

Per-Anders Persson (1930 - 2001)

Arkivfoto, Orica Sweden AB



katapultstolar i stridsflygplan. Men det är uppfinnaren som heter Per-Anders Persson. Vem var han?

Banbrytande forskningPer-Anders Persson föddes i Helsing-borg 1930, men växte upp i Malmö. Han utbildade sig till civilingenjör vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg 1953, och fick sitt första jobb på STAL-Laval Turbin, där han konstruerade stationära gasturbin-motorer. Några år senare blev Persson an-ställd av vapentillverkaren Bofors AB i Karlskoga, där han arbetade med ballistiska experiment. Från början var Bofors ett av Sveriges viktigaste stålverk, men gick på 1880-talet över till att tillverka kanoner. På 1890-talet blev fabriken ironiskt nog övertagen av Alfred Nobel, dynami-tens fader och grundare av Nitrogly-cerin Aktiebolaget. Men unge Persson ville vidare, mellan 1959-1961 studerade han vid University of Cambridge i Eng-land, där han tog sin doktorsexa-

men genom utvecklade teorier av friktionsmekanismer vid höga has-tigheter, samt nya metoder för att mäta friktion vid höga hastigheter. År 1965 blev Persson dels ansatt som forskningschef vid Nitro No-bels Detonik-laboratorium, även som chef för stiftelsen Svensk De-tonikforskning (SveDeFo), ett forsk-ningsinstitut som han själv var med och etablerade. Båda hade sitt huvudkontor i Vinterviken i Stock-holm, där Alfred Nobel grundade sin första sprängämnesfabrik. I Vinterviken utfördes banbrytande forskningsarbeten i hur sprängäm-nen kunde användas för bergrelate-rade arbeten, ett arbete som många bergsprängare kunnat dra nytta av. I problemställningen fanns bergfrag-mentering, skadezonsbegränsning, tändmekanismer, säkerhet, bergme-kanik, datamodeller som kan förutse sprängämnets effekt på berget, luft-stötvåg, vibrationer och mycket mer. Människor som kände Per-Anders Persson har beskrivit honom som en varm social och omtänksam typ, en person som lätt skaffade sig vänner i området han älskade. Han hyste stor tillit och respekt, och var under en period generalsekreterare i EXTEST, en internationell arbetsgrupp un-der 1970-talet som arbetade med att standardisera testmetoder för sprängämnen. Han var även styrel-seledamot i Kungliga Ingenjörsve-tenskapsakademien.

Stora utmärkelserTändsystemet Nonel, förstärkte Ni-tro Nobels ställning som det världs-ledande företaget inom civil berg-sprängningsteknik. Uppfinningen gav Per-Anders Persson flera priser: Polhemsmedal-jen av Svenska Teknologföreningen (1973), Distinguished Service Award av Society of Explosives Engineeers i USA (1980), Svenska Uppfinnares pris av STU (Styrelsen för Teknisk Utveckling, 1985) och Nitro Nobel-medaljen (1989). Från 1979 till 1984 var Persson forsknings- och utvecklingsdirektör vid Nitro Nobel AB i Gyttorp. Här gjorde han en stor insats med bygg-nation av nya fabriker och ny laddut-rustning avsedd för bulkemulsioner, då de nya emulsionssprängämnena kom på marknaden. Inte minst har han betytt mycket för Dyno Nobels

etableringar vid Sveriges största gru-va, Aitik koppargruva utanför Gälli-vare i Norra Sverige. Persson spelade också en nyckel-roll då Nitro Nobel några år senare vidareutvecklade den kinesiska tek-nologin gällande sprängkapslar utan primärsprängämne (NPED).

Utvandrade till USAÅr 1984 flyttade Per-Anders Person till Socorro i New Mexico, USA, där han både blev professor i gruvteknik vid New Mexico Tech (New Mexico Institute of Mining and Technology), och forskningsdirektör för ett ny-etablerat forskningscenter,Center for Explosives Technology Research (CETR). I New Mexico byggde Persson upp ett nytt kraftfullt forskningscenter, Research Center for Energetic Ma-terials (RCEM). Några år senare, år 1992, slogs detta samman med En-ergetic Materials Research and Tes-ting Center (EMRTC), med Persson som Chief Scientist. Per-Anders Persson blev profes-sor emeritus i gruvteknik (Mining Engineering) vid New Mexico Tech år 1999. Samma år blev han pensio-när, men fortsatte likväl att arbeta som konsult inom sprängindustrin och de amerikanska myndigheterna i många år. Persson hade ett gott rykte in-ternationellt, och var gästföreläsare i flera städer, bland annat för för-svarsakademien i Yokusuka i Japan, vid University of Queensland, Aus-tralien, och vid University of Cali-fornia, USA. Han var med och skrev två stora böcker, Detonics of High Explosives (1970) och Rock Blasting and Explosives Engineering (1994). Dessa används vid universitet och tekniska högskolor runt om i världen idag. Akademikern, Malmö-killen och en av de mest mäktiga figurerna i Dyno Nobels och Orica Mining Ser-vices historia, flyttade aldrig hem till Sverige igen. Han älskade naturen och livet i New Mexico, men tyckte om att segla i Stockholms skärgård med sin hustru, May, under som-marloven. Segelbåten hade han na-turligtvis byggt själv. Per-Anders Persson dog i Socorro år 2001, 71 år gammal.



Från sitt rum på Oricas regionhuvud-kontor i Troisdorf, 13 kilometer nord-öst om den tyska storstaden Bonn, har Peter Reinders (46) en bra utsikt. Inte minst har han bra översikt över allt Orica Mining Services kan erbjuda av produkter och tjänster i det verksam-hetsområdet som internt kallas EMET, och som består av Europa, Mellanös-tern och Turkiet. Reinders har varit produktchef för sprängämnen och sprängtekniska

tjänster inom Orica EMET sedan 2010. Nyligen tog han också över ansvaret för alla tändmedel. – Varför blev just du vald till ny pro-duktchef för tändmedel? – Jag hoppas det har något att göra med mina kunskaper och erfarenheter att göra.

Utvecklat i-kon™Som man frågar, får man svar. Här kommer därför en snabb summering

av historien om den långa, glasögon-beprydda tysken vid rodret. Peter Re-inders utbildade sig till gruvingenjör vid Aachens tekniska högskola, i delstaten Nordrhein-Westfalen. Efter examen blev han anställd på det Geotekniska Institutet på högskolan, där han fors-kade inom bergmekanik och beräk-ning av tunnelstabilitet, ett ämne som han senere doktorerade inom. Reinders fortsatte som chefsingen-jör på Geotekniska Institutet tills han

INTE BARA PRODUKTERNA SOM RÄKNAS

Orica Mining Services dominerar marknaden med störst urval av sprängämnen och tändmedel. Säkerheten kommer alltid först, och snart kommer en helt ny serie tändsystem.

Oricas IS/EBS Produktchef/Marketing Manager, Dr. Peter Reinders, har nyheter i rockärmen, men är först och främst upptagen med att tillgodose kundbehoven.



år 2000 blev ombedd att vara med i Precision Blasting Systems, ett samar-betsprojekt mellan Dynomit Nobel och Orica. Projektet resulterade så små-ningom i det avancerade, elektroniska tändsystemet vi i dag känner till som i-kon™. År 2001 blev Dynomit Nobel upp-köpt av Orica, och Peter Reinders följde med. – Jag skulle ha en support-funktion i anslutning till lanseringen av i-kon™ internationellt. Jobbet förde mig värl-den runt, och jag kom i kontakt med alla de olika marknadssegmenten, från små anläggningsprojekt till tunneldrift, från krossverk till de största dagbrot-ten. Något senare blev jag utnämnd till forsknings- och utvecklingschef för i-kon™, och började att arbeta med marknadsföring. Även om mycket av produktchefens arbete låter sig göras via e-post och pc från kontoret, kräver det också att Re-inders ofta är på resande fot. Nyligen besökte han en koppargruva i Polen, och den sista jobbresan gjorde han till tändmedelsfabriken i Gyttorp, Sverige. – Tändmedelsfabriken i Gyttorp är den viktigaste i sitt slag i EMET, säger han. – Och tändmedel är den största produktgruppen vi har i Orica. Den omfattar elektriska och icke-elektris-ka sprängkapslar, elektroniska tän-dare, detonerende stubin, krutstubin, primers/boosters, och en mängd tillbe-hör som tändapparater och mätinstru-ment.

Hela ”paketet” viktig Enligt Peter Reinders har Orica det bre-daste utbudet på marknaden när det gäller tändmedel och sprängämnen. – Det gör att vi utan tvivel kan till-mötesgå de allra flesta användarkraven med optimala produkter och spräng-ningstekniska lösningar. – Vad kan Orica erbjuda kunderna som de inte kan få från andra? – Dom kan troligen få billigare pro-dukter från någon av våra konkurren-ter. Men ingen har ett sortiment som är så komplett och har så hög kvalitet som vi. Dessutom måste vi tänka på att det inte bara är produkterna som räk-nas. Orica erbjuder ett stort paket av produkter och tjänster. Vi har ett stort distributionsnätverk och en stödfunk-tion som har branschens mest avan-cerade digitala verktyg till förfogande, därutöver ett globalt nätverk av teknisk

INTE BARA PRODUKTERNA SOM RÄKNAS

expertis i ryggen. Dessutom sätter kunderna värde på pålitlighet och säkerhet. Samhället stäl-ler stränga krav på allt som har med sprängämne att göra. Oricas säker-hetsvision är ”inga skador på någon, någonsin”. Det betyder att skador och olyckor alltid kan undvikas, om vi har tillräckligt bra rutiner och produkter. För att utveckla trygga system samar-betar vi tätt med kunderna, och vi ser hög produktkvalitet som själva nyckeln till kundernas säkerhet. Den kvaliteten uppnår vi genom omfattande tester och ständiga förbättringar. Orica har mer än 250 forskare och tekniker värl-den över som arbetar med att utveckla nya produkter och teknologier som ska hjälpa kunderna att förbättra sin pro-duktivitet. I fjol investerade vi mer än 40 miljoner AUD (280 miljoner SEK) på detta arbete.

Trygg flygfrakt Logistiken är ett kapitel för sig inom Orica. Det digra nätverket av fabriker, lager och försäljningsställen skall för-sörjas och underhållas kontinuerligt, och leveransfrister skall bevakas. Logis-tiken är en viktig del av det totala erbju-dandet. Peter Reinders är stolt över hur Orica har löst problemet med flygfrakt. – Vi är faktiskt den enda producen-ten i världen som har tillåtelse att skicka nästan alla våra sprängkapslar som 1,4 S-transport med passagerarflyg. – Vad betyder det? – Inom transportsektorn är S-trans-port ett klassifikationssystem där varor-na blir indelade i olika säkerhets- och samlastningsklasser. Sprängämnespro-dukter blir oftast klassifiserade som 1,1 B. Det betyder att de är explosionsfar-liga och måste fraktas som speciallast.

Transportmedlen som ska frakta dom måste ha specialutrustning och uppfyl-la bestämda tekniska krav, till exempel i bromssytemet eller egenskaper för containrarna. När en vara blir klassificerad som 1,4 S, är det ingen fara för massexplosion och ingen projektilfara. Om en kapsel i förpackingen skulle detonera, kom-mer inte explosionen kunna sprida sig till de andra. Det kommer heller inte att komma projektiler som kan skada passagerarna. Och då kan man skicka varan med passagerarflyg. – Hur är det möjligt? – Först och främst på grund av att våra NPED-sprängkapslar (Non-Primary Explosive Detonator) inte innehåller något primärsprängämne. Den tekno-login införde vi 1994, och vi är fortfa-rande de enda som tillverkar sådana kapslar. Därmed kan vi ha nästan tio gånger mindre säkerhetsavstånd mel-lan våra kapslar jämfört med våra kon-kurrenter, och därmed kan vi packa tä-tare och frakta flera kapslar på samma volym.

Nya produkter på väg – Har du någon enskild produkt som du är mer nöjd med än någon annan?

”Jag glädjer mig mycket åt de nya tändsystemen. Det tycker jag alla borde göra!

Dr. Peter Reinders


– Här är jag nog inte objektiv, men jag vill framhäva det elektroniska tänd-systemet vi har utvecklat för tunnel-drift, eDev™. Det är det första elek-troniska systemet som är framtaget specifikt för att vara lätt att använda vid en tunnelgavel, och det har några smarta funktioner, till exempel säkring mot samverkan av flera hål. – Har ni några nya produkter på gång? – Vi har arbetat med en ny genera-tion elektroniska tändsystem i några år. Där har vi använt erfarenheter från dagens system, tillfört ny teknologi och utvecklat en serie med säkra, mer ef-fektiva och mer användarvänliga tänd-system. Vi räknar med att kunna lan-sera dessa nya system efter sommaren

i år. Arbetet med att få dom CE-god-kända pågår just nu. Detta glädjer jag mig väldigt mycket åt, och det tycker jag alla i branschen borde göra! – Vilka områden känner du är speci-ellt intressanta i framtiden? – Först och främst automatiserade laddsystem för underjordsdrift, system som kan göra ladd- och sprängarbetet ännu mer tryggt.

Track & Trace från 2013De nya europeiska bestämmelserna om spårning av sprängämnesproduk-ter är en av Peter Reinders största ut-maningar just nu. – EUs direktiv nr. 2008/43/EC, som vi vanligtvis kallar ”Track and Trace”, ska rullas ut 2013. Direktivet kräver att alla civila sprängämnen och tändmedel ska kunna spåras, från och med där de till-verkas ända tills de är förbrukade. Från och med april nästa år kommer alla produkter ha sin unika ID-märkning, och två år senere ska slutbrukaren kunna dokumentera att varan är för-brukad. Direktivet ger hela industrin en stor utmaning och kräver betydande investeringar. Produktchefen är också sysselsatt med att kunderna ska kunna säga sin mening till Orica om vad de gillar, vad de inte gillar och vad de önskar se för förändringar. – I Orica har vi infört en process som vi kallar Voice of the Customer. Den är en rutinmässig avlyssning av markna-den som hjälper oss med att fånga upp

kundernas synpunkter och erfaren-heter, vilka förväntningar de har och hur de tycker att vi svarar upp mot de förväntningarna. Genom Voice of the Customer gör vi marknadsundersök-ningar, analyserar kundnöjdhet och ar-rangerar utvecklingsmöten. Därutöver håller jag mig löpande uppdaterad på utvecklingen i branschen genom ordi-narie möten, telefonkonferanser och platsbesök.

Feedback-basVi har också en ”feedback-databas” där produktions- och marknadsper-sonalen inom hela EMET-regionen re-gistrerar all feedback på våra produkter och tjänster. Här vill vi att kunderna ska komma med kritik, kommentarer, frå-gor och förslag. Dialog är viktigt, det hjälper oss att förbättra produkten el-ler att hitta en annan lösning på ett problem. Ofta kommer vi långt med att råda kunden att prova en annan produkt än den han första hade tänkt sig. Resultatet kan bli detsamma, eller bättre. Feedback-databasen är inte tillgäng-lig för alla. – Den är ett internt verktyg som krä-ver en del förkunskap av den som skall registrera feedbacken. Om det är nå-got du vill ta upp med oss, ta kontakt med din närmaste kontaktperson inom Orica så ser denne till att registrera syn-punkterna i systemet. – Några sista ord till kunderna? – Tack för att ni använder oss!

SprängNytt 1/2012 53Arkivfoto, Orica Germany


Elektroniska sprängkapslartryggar historiska byggnader



Meter för meter växer tunnelsystemet som ska bli en del av Citybanan i Stockholm. Det går åt av-sevärda mängder spräng-medel för att skapa tunneln. Den tyska entre-prenören Bilfinger Berger använder produkter från Orica – huvudsakligen Exel™.– Men när vi närmar oss känsliga miljöer går vi över till elektroniska sprängkapslar, berättar Marcel Venjakob som är en av företagets ansva-riga arbetsledare.

Citybanans tunnel går delvis sex me-ter under den befintliga tunnelba-nan, men framförallt under många kulturhistoriskt viktiga byggnader. När detta skrivs den första veckan i mars närmar sig tunnelbyggarna Gustav Vasa kyrka och Bilfinger Ber-gers personal har fått börja lära sig att använda eDev™, Oricas elektro-niska tändsystem för tunnlar. – Exel™ är en alldeles utmärkt pro-dukt, men de elektroniska spräng-kapslarna ger oss bättre säkerhet och kontroll över hela förloppet och möjlighet att minimera vibrationer-na. Samtidigt är det en helt annan produkt som kräver utbildning, för-klarar Marcel Venjakob.

Sprängtekniker ger instruktion Det är Oricas sprängtekniker Lars Persson som lär Venjakobs medar-betare hur de ska använda systemet. Just den här dagen får sprängarba-sen Hans Ronge lära sig hur skan-nern, som läser in sprängkapslarna och deras nummer i systemet, fung-erar och hur den ska användas. Ronge ingår i ett skiftlag med elva personer som driver tunneln under Vasastan i Stockholm. Han kommer från Tyskland och hans arbetskamra-ter som är projektanställda kommer från både Tyskland, Polen och Öster-rike. Verksamheten pågår varje dag mellan klockan 06.00 och 01.00 och

Marcel Venjakob, Bilfinger Berger

”Tändarna är utplacerade och det är klart för laddning”


enorma mängder berg sprängs och fraktas bort. Det ska ge plats för dels en tunnel med dubbelspår för pendel-tågstrafiken, dels en servicetunnel och dessutom flera ventilationstunnlar.

Här kan misstag rättas till – Vi använder en av ventilations-tunnlarna som övningsobjekt för de elektroniska sprängkapslarna. Den ligger inte i en känslig miljö, och det finns utrymme att lära sig att rätta till fel och misstag, säger Lars Persson.Det är Lars som gjort tändplanen,

medan Marcel Venjakob utformat borrplanen. – Jag är med när de laddar och ser till att allt blir rätt och sedan ger jag instruktioner för hur sprängkapslarna ska skannas in och kopplas samman. När salvan skjutits har jag gjort mitt jobb, säger Lars och poängterar att det för en ny användare behövs flera ”lektioner” innan rutinerna sitter. Just den här dagen skjuts salvan när klockan är halv två. Tidigare på dagen har en annan entreprenör kontaktat Lars Persson. Under Södermalm i Stock-

holm pågår sprängningar för en annan del av Citybanan, och man planerar att skjuta samma kväll. – De vill att jag är på plats och över-vakar, berättar Lars.

Ett värdefullt stödSom sprängtekniker vid Orica Mining Services med många års erfarenhet har han gedigna kunskaper om hela processen och om de produkter som används. Han utgör därför ett värde-fullt stöd för sprängarbasen på plat-sen. Hans Ronge, som är sprängarbas här i tunnelbygget under Vasastan, intygar att det är viktigt att Lars Pers-son är med eftersom det lätt kan bli fel innan rutinerna sitter. Risken för vibrationsskador på byggnaderna i centrala Stockholm i samband med sprängningar har dis-kuterats flitigt, och alla åtgärder som kan minimera vibrationerna vidtas. Oron är särskilt stor när man passerar under Gustav Vasa kyrka – en omist-lig kulturellt och historiskt värdefull byggnad. – Men jag känner mig trygg med de elektroniska sprängkapslarna från Orica, framhåller Marcel Venjakob.

Lars Persson, Orica Mining Services, i samtal med personal från Bilfinger Berger

Tändaren scannas för att kunna användas i salvan.


Vi har teknik för effektivare drift

Tid är pengar

Orica Sweden AB Tel. 0587 850 00Gyttorp Fax. 0587 255 35713 82 Nora [email protected]



Bergslagen är namnet på det stora geografiska området i mitten av Sve-rige där de flesta av landets gruvor en gång fanns. Området omfattar delar av Västmanland, Örebro län, Värmland och Dalarna – tillsammans många tu-sen kvadratkilometer. Här ligger mäktiga skogar och tu-sentals sjöar och floder, mitt i hjärtat av Sveriges industri sedan hundratals år tillbaka. Bergslagen har länge varit bekant med gruvdrift, redan innan den stora industrialiseringen kring järnmalmen sköt fart i Europa. Under de susande tallarna gick malmgångarna kors och tvärs, och malmen var nästan värd sin vikt i guld. Värdefullt var också tillgången till det bränsle och vattenkraft som fanns i Bergslagen som var nödvändigt för att kunna bryta malmen och sedan förädla den. Inte konstigt att gruvdrift

och malmsmältning har pågått här se-dan människan lärde sig att framställa järn. Ett av de första järnverken i Sverige låg i dagens Hammarby. Där det ut-vanns järn, och inte bara myrjärn re-dan på 1100-talet. På 1300-talet tog järnindustrin på allvar fart i regionen. Fyrahundra år senare var Sverige en ledande nation inom järnindustrin i Europa, tack vare de rika, nästan fosforfria malm-förekomsterna mitt i landet. Då det brann som värst i mas-ungnen, fanns det antagligen flera tusen platser där förekom brytning och gruvor runt om i Bergslagen. Runt de största och mest lovande, också bland järnverken, växte det fram små brukssamhällen och by-privilegier, med egen lagstiftning och delvis med egen ekonomi – som Sala, Falun, Säter och Nora.

Blomstrande verksamhetLivet lekte i Bergslagen. I skär och gru-vor hackade och sprängde sig bergbry-tarna fram, medan den dyrbara mal-men drogs fram på slädar över frusna sjöar till smälthyttorna. Svavelflam-morna lyste konstant och det rakades i fyrgången så det slog gnistor upp ur skorstenspiporna och spred sig som en extra vintergata över Bergslagens kul-lar. En del av malmen bearbetades på plats för tillverkning av verktyg. En del smältes i bitar som sedan bearbetades till stångjärn som rengjordes från slagg och föroreningar i stora mängder. Men det mesta transporterades till större järnverk i andra städer – via bå-tar på älvar och sjöar, över Vänern till Dalsland i söder och senare vidare via järnväg till Mälaren i öst, och därifrån med skepp ut i världen. Verksamheten gav arbete till många.

Sedan medeltiden har de centrala delarna av Sverige varit internationellt kända för sina mineraliseringar och järnverk. I över sexhundra år så har gruvorna varit en pelare i svenskt näringsliv.

BERGSLAGEN I hjärtat av svensk industri

Torgbrunnen i Nora görs av skulptören Emil Näsvall 1958. Reliefer på långsidorna visar viktiga händelser i Bergslagens historia. Här kan man se hur lastkörare fraktar malm till järnverket..



Hit kom arbetskraft från hela landet, även från utlandet, som Danmark, Tyskland, Nederländerna och Skott-land. Lyckojägarna blev kolhackare, masmästare, bergarbetare, smeder, och allt möjligt annat. Ofta gick arbetet i arv från far till son, och både kvinnor och barn deltog. Det var ett extremt hårt arbete; skitigt och farligt, i rök och damm, och ofta bara med det magra ljuset från karbidlampor och oljelam-por. Från Bergslagen kom råvaran för att tillverka stångjärn, spik, kanoner, järn-vägsräls, pannor, lok, kaminer, grytor, hästskor, verktyg, sågblad, spottkopp, gravstenar, slädar, löpare, högafflar, kofot, spadar och plogar, och allt an-nat som låg till grund för den framtida industriella utveckling som format vårt moderna samhälle.

Bruksdöden”Järnåldern” pågick i mellersta Sverige fram till slutet av 1800-talet. Då se-kelskiftet närmade sig kom ny teknik, priserna sjönk och konkurrensen från utlandet ökade och slog undan bena för det traditionella sättet att framställa metaller på. Trenden drabbade särskilt järnverken ute i periferin. I stadsområdena levde det traditionella sättet kvar en liten stund. Under 1870-talet blev Thomas-prosessen införd och revolutionerade produktionen av järnmalm med att rengöra det från fosfor. Nu blev även fosformalmer eftertraktade, och det lade grunden till Grängesbolaget, som skulle bli en av de största industrikon-cernerna i Sverige under 1900-talet. Även de stora järnmalmsgruvor i Kiru-na, Gällivare i norra Sverige togs i pro-

duktion vid denna tidpunkt. Under den ekonomiska krisen på 1920-talet gick ännu fler gruvor under. De flesta av dem som överlevde tvingades ändå ge upp un-der 1960 - och 70-talet, när järn och stålkrisen härjade runt Västeuropa. Den sista gruvan i Bergslagen, i Gräng-esberg, stängdes 1989. Idag ligger den svenska produk-tionen av järnmalm hos LKAB-gruvorna i Kiruna och Malmberget. Men ändå är de största järn-och stålverk i Sverige, i Bergslagen och Värmland, till exempel i Av-esta och Hagfors. Idag ser vi spåren från ”järnåldern” över Bergsla-gen. Djupt in i skogen hit-tar vi slaggen och resterna av gruvor och smältverk. För dem som är intresserade av historia finns det mycket att upptäcka och förundras över.

Alfred Nobel gör entréÅr 1858, byggdes en krut-fabrik Gyttorp, ett litet ställe vid sjön Vikern i Bergslagen. Fabriken hette Gyttorps Sprängämnen AB, som även snart började producera nitroglyce-rin och dynamit, sprängämnen som främst användes i gruvor. År 1915 köpte Nitroglycerin AB fa-briken. Nitroglycerin AB var Alfred No-bels egna sprängmedelfabrik, grundat 1864. Efter en kort tid flyttade företa-get hela sin produktion från Vintervi-ken i Stockholm, till Gyttorp. Här bygg-des en ny fabrik, som snabbt blev en

Namnet Bergslagen

Det råder oenighet bland historiker om hur namnet Bergslagen upp-stod. Vissa tror att området har ta-git sitt namn från det sätt på vilket gruvdriften organiserades. För varje nytt projekt som startat, bildades nya bergslag. Eftersom bergslagen låg nära och tätt i regionen, upp-kom då omkring år 1500 namnet Bergslagen. Andra tror att namnet hänvisar till lagen, som tillämpas på samma område. I varje fall har nam-net överförts till alla de stora gruvdi-strikt i centrala Sverige.

dominerande industri, en stöttepelare i det gamla gruvsamhället. Sedan dess har den funnits. Under 1950-talet sysselsatte fabriken 800 ar-betare. Trettio år senare hade antalet ökat till 1600 personer. Idag ägs fabriken av australiska Orica Mining Services, och produktionen koncentreras till de mest avancerade tändningssätt, t.ex. Exel™ (tidigare NONEL) - ett system som uppfanns av de skickliga ingenjörer just i Gyttorp i 1973.

Pershyttan utanför Nora är en intakt ”bergmannsby” med rötter som går tillbaka till 1300-talet.


Dagens Bergslagen består av en hel del och rik natur, men också öppna landskap, massor av kulturminnen och mysiga byar. Varje stad har sin karaktär, men alla har en stor mång-

fald av sevärdheter, aktiviteter och upplevelser. Orica Mining Services tändmedels-fabrik är en hörnsten i samhället Gyttorp vid sjön Vikern, men fabri-

Bergslagen är en resa värd Ett stycke

levande historia

Rallaren eller sprängare är en känd signatur för Bergslagen. Inkomst från hans arbete skapade välstånd i Sverige.

ken är också nära kopplat till res-ten av regionen. I Gyttorp har det funnits järnverk och jordbruk sedan 1500-talet. En period under mitten av 1700-talet smältes till och med kopparmalm här. Idag har Gyttorp cirka 620 in-vånare och tillhör Nora kommun. Namnet har sannolikt varit Göttor-pet, efter det gamla svenska ordet för gjutning av järn (GÖT). Förutom Oricas stora fabrik, är Gyttorp kan-ske mest känd för sin arkitektur. När du kommer till centrum, kan du i själva verket få känslan att du plötsligt transporteras till det lyckliga 1950-talet! Det var sprängämnesfabriken, som då hette Nitroglycerin AB, som engagerade en brittisk arkitekt, Ralph Erskine (1914-2005), för att skapa ett nytt centrum i Gyttorp. Erskine var distinkt modernistisk och kände sig väldigt hemma i den social-demokratiska ideal som rådde i Sverige efter andra världskriget. I Gyttorp ritade han något helt nytt,

Emil Näsvalls torgbrunn från 1958 är en hyllning till Bergslagens gruvdrift historia. I bakgrunden ser vi Nora Kyrka, som invigdes 1880.



enkla, snygga hem där arbetarna kunde bo i ljusa lägenheter med modern komfort, och där skolor, bu-tiker och kontor var i närheten. Gyttorp centrum anses vara ett le-vande exempel på drömmen av det svenska folkhemmet!

Skulle du vilja bli mer bekant med platser i det gamla Bergslagen? Här är några tips på vad som kan vara värt att besöka:

Nora Den gamla gruvstaden fick sina by-privilegier av Gustav Vasa år 1643. Nora är vackert beläget vid Norasjön och är en av Sveriges bäst bevarade trästäder. De flesta huset härrör från 1700- och 1800-talen. Det var en välmående stad, tack vare intäkter från gruvdrift. Resa till Nora är som att kliva in i ett museum, förutom att allt finns på riktigt. Husen används fortfarande för butiker, handverksstäder och hem. Nora har fått Europa Nostra-

Stora delar av Nora ser fortfarande ut som staden gjorde för över hundra år sedan. De vackra trähusen är skyddade och prisbelönta.

diplomet, ett internationellt pris för god konservering av byggna-der och monument. Tittar du in på några av de många bakgårdar så får du en glimt av miljöer där tiden stått

stilla. I staden, med en befolkning på 6400 själar, finns flera butiker som säljer antikiviteter och krims, här hålls även en av Sveriges största antik- och samlaremässor i början av juli varje år.

Det finns många och vackra trähus i Nora centrum.


Lindesberg Grundades 1643. Vackert beläget vid centrum och Lindessjön.

Hällefors och Grythyttan Grythyttan i Hällerfors kommun hade byprivilegier år 1641, då silver upptäck-tes i området. År 1682 blev platsen av med sina privilegier.

Kopparberg Grundande år är okänt, men koppar upptäcktes först här år 1634. Idag lig-ger byn i Center av Ljusnarsberg kom-mun.

Örebro Även om det ligger vid kanten av Berg-slagen, så är Örebro ”huvudstaden” i Bergslagen. Staden fick sitt byprivile-gier år 1401. Idag bor cirka. 107 000 personer här, och staden är administra-tivt centrum för Örebro län och Örebro kommun. Här finns även Örebro uni-versitet. Örebro ligger vid Svartån nära utlop-pet till sjön Hjälmaren. Läget innebar att staden var ett naturligt centrum för handel på medeltiden. Örebro känne-tecknas av stora Örebro slott, som på-börjades omkring år 1200, som ligger på en liten ö i floden.

Läs med om städerna i Bergslagen på www.bergslagen.se

Nora Bergslags Veteran-Järnväg. Stationen har återställt interiör från 1930-talet.

Pershyttan utanför Nora är en intakt ”bergmannsby” med rötter som går tillbaka till 1300-talet. Idag är det ett kulturellt centrum och ett levande minnesmärke över järnframställning i Bergslagen. Här finner vi Sveriges största fungerande vattenhjul, grovsmedja, smälthytta, och gruvdrift.


SprängNytt önskar alla sina läsare en riktigt god sommar!

Foto: Einar Gjærevold


Sistesiden med adresser og returadresse

Retur: Orica Sweden AB Gyttorp S-713 82 Nora Sverige

Documents

Spräng Nytt 2012_1.pdf · Geniet bakom NONEL s. 47 Inte bara produkterna som räknas s. 50 EBS tryggar historiska byggnader s. 54 Bergslagen, i hjärtat av svensk industri s. 58