ÖREBRO UNIVERSITET

Akademin för Juridik, psykologi och socialt arbete

Socionomprogrammet

Teorier och metoder i socialt arbete C 15p, C-uppsats

Vårterminen 2010

SPUTNIK -En kvantitativ studie om anhörigas uppfattning

av verksamheten Sputnik

Författare:

Mahi Akter

Maria Nyberg

Handledare:

Pia Aronsson

FÖRFATTARNAS TACK

Ett stort tack till vår handledare Pia Aronsson för gedigen handledning. Tack för alla givande

kommentarer, den konstruktiva kritiken, de värdefulla idéerna och synpunkterna, men främst

för dina snabba svar! Denna studie hade inte gått att genomföra utan dig.

Ett stort tack riktas även till personalen på Sputnik som bidragit med idéer, tid, resurser och

arbetskraft. Ni har varit lika engagerade i detta arbete som vi, och er insats har varit ytterst

värdefull. Vi vill också tacka alla respondenter som deltog i studien. Utan er vore detta arbete

inte möjligt. Tack till alla andra som på något sätt har hjälpt oss under processen, bland annat

Anna Forsell.

Till slut vill vi tacka alla nära och kära, för ert tålamod, tröst och uppmuntran. Tack för att ni

har stått ut med oss under arbetets gång.

Mahi Akter & Maria Nyberg

Örebro, 2010-05-21

ÖREBRO UNIVERSITET

Akademin för Juridik, psykologi och socialt arbete

Socionomprogrammet

Teorier och metoder i socialt arbete C 15p, C-uppsats

Vårterminen 2010

SPUTNIK - En kvantitativ studie om anhörigas uppfattning

av verksamheten Sputnik

Författare: Mahi Akter & Maria Nyberg

Handledare: Pia Aronsson

SAMMANFATTNING Syftet med studien är att undersöka hur anhöriga till barn som deltagit/deltar i Ungdoms- och

familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp, inriktat på stödverksamhet för barn till missbrukande

föräldrar, uppfattar verksamhetens program. Utifrån syftet formulerades tre frågeställningar:

uppfattar de anhöriga en förändring i sin kommunikation med barnet på grund av barnets

deltagande i Sputniks verksamhet, uppfattar de anhöriga en förändring i sin relation med

barnet på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet och uppfattar de anhöriga att

deras egen medvetenhet om missbruksproblematik har förändrats på grund av barnets

deltagande i Sputniks verksamhet. För att tolka resultaten användes tidigare forskning, Meads

perspektiv, konceptet grupper och stödverksamhet. Metoden bestod av en enkätundersökning,

där 71 enkäter skickades ut och 40 mottogs. Vidare gjordes en informantintervju med personal

på Sputnik för att införskaffa information om verksamheten. Resultatet visade att merparten

av respondenterna uppfattade förändringar som bestod av förbättrad och öppnare

kommunikation samt en förbättrad relation. Vidare framkom det att majoriteten av

respondenterna uppfattade verksamheten positivt. Utifrån de respondenter som uppgav vissa

negativa aspekter av verksamheten var det enbart en som inte var positiv till Sputnik överlag.

De positiva komponenter som respondenterna uppgav sammanfaller med syftet för

gruppverksamhet för barn till missbrukande föräldrar som det beskrivs i litteraturen.

Nyckelord: Missbruk, missbrukande föräldrar, stödverksamhet för barn, socialt arbete i

gruppverksamhet, Sputnik.

ÖREBRO UNIVERSITET

Department of School of Law, Psychology and Social work

Education of social work

C-essay in social work, 15p

Spring term 2010

SPUTNIK - A quantitative study of relatives' perception

of the organization Sputnik

Authors: Mahi Akter & Maria Nyberg

Supervisor: Pia Aronsson

ABSTRACT

The aim for this study is to examine how relatives to children who participated/participate in

Youth and family team Sputnik-group, oriented towards support groups for children of

substance abusing parents, perceive the work done by the organization. On the basis of this

aim three questions were formulated: do the relatives perceive a change in the communication

with the child as an effect of the child’s participation in Sputnik’s activities, do the relatives

perceive a change in their relationship with the child as an effect of the child’s participation in

Sputnik’s activities, do the relatives think that their awareness of substance abuse have

changed following the child’s participation in Sputnik’s activities. Previous research, Mead’s

perspective, the concept of “groups” and support groups for children, were used to interpret

the results. The method consists of a questionnaire which was sent out in 71 copies out of

which 40 were returned. Further, staff members of Sputnik were interviewed to provide

information about the program. The result of the questionnaire shows that some respondents

perceived changes that consisted of an improved and more open communication and relation.

Moreover, the majority of the respondents had a positive apprehension of the activity. Even

among those who were more negative there was only one who was completely negative

towards the whole program. The positive components described by the respondents

correspond with the purpose of support groups for children as defined by the literature.

Keyword: substance abuse, parents abusing substance, support groups for children, social

work groups, Sputnik

Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................... 1

Bakgrund ................................................................................................................................ 2

Syfte och frågeställningar ....................................................................................................... 3

Studiens avgränsning .............................................................................................................. 3

Uppsatsens disposition ........................................................................................................... 3

Begreppsdefinitioner .............................................................................................................. 4

Metod ......................................................................................................................................... 5

Val av metod .......................................................................................................................... 5

Litteraturanskaffning .............................................................................................................. 6

Källkritik ................................................................................................................................ 6

Urval av respondenter ............................................................................................................ 7

Tillvägagångssätt .................................................................................................................... 7

Databearbetning och analys ................................................................................................... 8

Bortfall och svarsfrekvens ...................................................................................................... 9

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet ............................................................................ 9

Metoddiskussion ................................................................................................................... 10

Etiska aspekter ...................................................................................................................... 11

Tidigare forskning .................................................................................................................. 11

Tolkningsram .......................................................................................................................... 14

Meads interaktionistiska perspektiv ..................................................................................... 14

Grupper ................................................................................................................................. 16

Stödverksamhet för barn ...................................................................................................... 17

Resultat och analys ................................................................................................................. 19

Bakgrundbeskrivning av respondenterna ............................................................................. 19

Kommunikation mellan den anhöriga och barnet ................................................................ 20

Relation mellan den anhöriga och barnet ............................................................................. 22

Den anhörigas medvetenhet om missbruk ........................................................................... 24

Upplevelser av Sputnik ........................................................................................................ 25

Sammanfattade slutsatser och diskussion ............................................................................ 27

Förslag på vidare forskning .................................................................................................. 29

Referenser ............................................................................................................................... 30

Bilaga 1 Intervjuguide

Bilaga 2 Introduktionsbrev till enkäten

Bilaga 3 Enkäten

Bilaga 4 Statistik redovisning

Förteckning över tabeller Tabell 1. De anhörigas relation till barnet

Tabell 2. Förändring av samtal med barnet

Tabell 3. Kommunikation om missbruket innan och efter Sputnik

Tabell 4. Förändring av relationen med barnet

Tabell 5. Förändring av barnets roller

Tabell 6. Förändring av missbruket

1

Inledning Droger har alltid funnits i världens alla hörn och varje samhälle har haft sin drog. De områden

som har kunnat producera droger har också gjort det, exempelvis koka i Latinamerika, vin i

Europa och cannabis i Afrika och Asien. Droger kan ses som ett universellt fenomen och sett

utifrån en statistisk synvinkel, är de som inte använder någon form av droger de som är

”avvikande” i samhället. Alkohol är den drog som används mest i samhället och trots detta

definieras den sällan som en drog (Gossop, 2007:1, 61). Den totala alkoholkonsumtionen per

person var 9,5 liter år 2008, vilket är mycket högre än för tio år sedan (Statens

Folkhälsoinstitut, 2009a:4). Det uppskattas att cirka 1000 dödsfall per år i Sverige har ett

samband med alkoholkonsumtion (Socialstyrelsen, 2009a:312).

Hur ett samhälle tar hand om sina svaga och utsatta är en måttstock för samhällets etiska

norm. Förutom detta finns det även en ekonomisk aspekt på missbruk. Det har visat sig att en

person med narkotikamissbruk kostar ungefär en miljon kronor per person och år. En

alkoholmissbrukare i sin tur kostar cirka en halv miljon kronor per person och år.

Behandlingskostnader för missbrukare är mindre än tio procent av kostnaderna för begångna

brott och straffpåföljder. Det är ekonomiskt viktigt med tidiga insatser, god rehabilitering och

prevention eftersom det är dyrare för samhället att avstå från behandling av människor med

missbruk (Nilsson & Wadeskog, 2008:21,31).

Barn som lever i familjer med missbruk hamnar ofta i skuggan av de som missbrukar. Det är

dokumenterat att barn som levt i familjer med missbruk påverkats negativt av detta

(Ljungdahl, 2008:9). Kunskap om hur många barn som växer upp i familjer med

missbruksproblem är tyvärr bristfällig (Socialstyrelsen, 2009b:14). En siffra är dock att

alkoholmissbruk är en del av verkligheten för en tiondel av alla barn som växer upp i Sverige

(Lagerberg & Sundelin, 2008:149). Det är viktigt att ha i åtanke att även föräldrar med

missbruksproblem vill, som andra föräldrar, kunna ta hand om sitt barn på bästa sätt och efter

bästa förmåga (Socialstyrelsen, 2009b:31). För barnet kommer dessa föräldrar att vara

föräldrar som han/hon är i behov av och känner kärlek till. Barn som lever i familjer med

missbruksproblem behöver hjälp. Ett effektivt stöd kan minimera risken för den skadliga

påverkan som missbruket kan innebära för barnet.

Kostnader för att bedriva stödverksamhet bör sättas i relation till sannolika kostnader som kan

uppstå om insatserna uteblir (Socialstyrelsen, 2009b:60). Ett exempel på en sådan

stödverksamhet är Ersta Vändpunkten, som är en verksamhet för barn till missbrukande

föräldrar. Verksamheten bedömdes av barnen och ungdomarna som övervägande bra. Av de

247 barnen och ungdomarna som deltog i en enkätundersökning var det endast två personer

som tyckte att verksamheten var mycket dålig (Lindstein, 2001:13, 105, 109). Ungdoms- och

familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp kan ses som Ersta Vändpunktens motsvarighet i Örebro

Kommun. Sputnik arbetar också med att stödja barn som har eller har haft missbrukande

föräldrar. En viktig del av arbetet är att förmedla kunskap till barnen om att de inte bär vare

sig ansvar eller skuld till missbruket, att de inte är ensamma och att de har rätt att må bra.

Respons från barnen om vad de tycker om verksamheten uttrycker sig ofta i mötet mellan

barnen och personalen, dock saknas det kännedom om hur de anhöriga till dessa barn

uppfattar verksamheten.

2

Bakgrund

Under 1990-talet drabbades den offentliga barnavården i Sverige av nedskärningar vilket

resulterade i förändrade insatsformer. Gruppverksamhet för barn till missbrukare var en

verksamhetsform som då utvecklades. Detta innebar en inriktning på insatser innan skadorna

inträffat, det vill säga före det finns grund att inleda utredningar eller innan det finns

diagnoser att ställa (Lindstein i Forinder & Hagborg, 2008:101, 105). Utvecklandet av

gruppverksamhet för barn till missbrukare representerar ett paradigmskifte på

barnavårdsområdet. Detta baseras på att gruppverksamheterna arbetar med sekundär

prevention, vilket innebär tidiga insatser för en omfattande och identifierbar grupp som är

exponerad för risk för ohälsa. Gruppverksamheterna sätter inlärning och pedagogik i centrum.

Kunskapen tematiseras på vad som erfarenhetsmässigt har visat sig vara generella teman för

barn till missbrukare. Utgångspunkten för verksamheten bör ligga i deltagarnas egna

upplevelser och framställa erfarenheterna på ett sätt som hjälper individerna att fortsätta en

medvetandegörande kunskapsprocess (Lindstein, 1997:7, 8). Det har visat sig att

självhjälpsgrupper är ett effektivt verktyg för att hjälpa deltagarna både på lång och kort sikt.

Självhjälpsgrupper har bevisats förbättra hälsa och förebygga långvarig sjukdom (Essén i

Forinder & Hagborg, 2008:65).

Ungdoms- och familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp

Nedanstående information är hämtad från en intervju gjord den 23 mars 2010 där två ur

personalen på Sputnik deltog som respondenter.

Sputnik startade sin verksamhet 1994 och för tillfället arbetar fyra personer som gruppledare.

Verksamheten arbetar med att stödja anhöriga till missbrukare och anhöriga till före detta

missbrukare. Huvudsyftet är inte behandling utan att arbeta i grupper, men de erbjuder även

enskilda samtal till barn som inte vill delta i gruppverksamheten. Den främsta målgruppen är

barn och ungdomar i åldern 7-20 år. Verksamheten jobbar enbart med missbruk som rör

alkohol, narkotika och tablettmissbruk. Sputnik arbetar också i grupp med föräldrar vars barn

missbrukar, föräldragruppen. Dessutom erbjuder de stöd i form av grupp eller enskilda samtal

till de föräldrar vars barn deltar i gruppverksamheten. Ytterligare arbetar personalen med

Beardslee familjeintervention. Sputnik anmäler barn som far illa till Socialtjänsten. Innan

anmälan talar de dock med barnet och någon vårdnadshavare för att de ska förstå personalens

agerande och få förklarat vad som kommer att hända.

Barnen och ungdomarna träffas en gång i veckan tillsammans med gruppledarna. Vanligast är

att en grupp träffas under två till tre skolterminer. Varje träff följer en likartad struktur,

exempelvis en veckorunda där alla får berätta om både roliga och tråkiga saker som hänt

sedan förra träffen. Alla får också uttrycka en känsla, om hur det känns för tillfället. Träffarna

har även ett förberett tema, exempelvis beroende, medberoende, ansvar, skuld, vad händer i

en familj och känslor. Andra teman är rätt att må bra, sätta gränser och roller i familjen. Det

finns ingen direkt ordningsföljd på temana, men de som personalen oftast börjar med är teman

om familj eller beroende. Sputnik arbetar utifrån Rädda Barnens handbok ”När mamma eller

pappa dricker – en handbok om att arbeta i grupp med barn till alkoholister” av Arnell och

Ekbom (2005). Gruppverksamheten baseras på ett pedagogiskt arbete med terapeutiska

effekter. Respondenterna menar att detta arbetssätt har ”Children are people too”, ”Anonyma

Alkoholister” och ”Minnesotamodellen” i botten.

3

Tanken i gruppverksamheten är att träffas i grupp och hitta styrkan i varandra och att kunskaper

om missbruk kan hjälpa individen. Vidare består det pedagogiska arbetet av att träffarna följer

samma struktur och att det finns en trygghet att finna i strukturen. Sputnik har en psykoedukativ

del i sitt pedagogiska arbete som innebär att de bygger på deltagarnas kunskaper om missbruk och

dess effekter. Vidare bygger de enskilda samtalen på samma strukturer och arbetssätt som

gruppverksamheten, genom att bland annat ta upp samma diskussionsämnen. Respondenterna

lyfter fram att det viktigaste med deras arbete med barnen och ungdomarna är att belysa att

missbruket inte är deras fel, att det inte är deras ansvar, att de inte är ensamma och att de har rätt

att ta över sitt liv och själva må bra.

Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att undersöka hur anhöriga till barn som deltagit/deltar i Ungdoms-

och familjeteamet Sputnik-anhöriggrupp, inriktat på stödverksamhet för barn till

missbrukande föräldrar, uppfattar verksamhetens program. Tyngdpunkten ligger på eventuella

förändringar i förhållandet mellan den anhöriga och barnet. Utifrån syftet har tre

frågeställningar formulerats:

1. Uppfattar de anhöriga en förändring i sin kommunikation med barnet på grund av

barnets deltagande i Sputniks verksamhet?

2. Uppfattar de anhöriga en förändring i sin relation med barnet på grund av barnets

deltagande i Sputniks verksamhet?

3. Uppfattar de anhöriga att deras egen medvetenhet om missbruksproblematik har

förändrats på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet?

Studiens avgränsning

Aktuell studie avser att endast undersöka Sputniks verksamhet belägen i Örebro. Syftet med

studien är inte att jämföra liknande verksamheter, varav denna avgränsning blir naturlig.

Ytterligare kommer studien enbart lägga fokus på ett anhörigperspektiv i linje med studiens

syfte och frågeställningar. Det förefaller därför logiskt att utelämna personalens och barnens

perspektiv. Eftersom det inte är självklart att barnen bor hos föräldrarna har avgränsningen

”anhöriga” och inte ”föräldrar” gjorts. Vidare är en avgränsning att respondenternas barn ska

ha deltagit minst en termin i Sputniks verksamhet. Det motiveras med att respondenterna

måste ha en viss kännedom om verksamheten för att ha en uppfattning om den.

Uppsatsens disposition

Uppsatsen är indelad i sex avsnitt och omfattas av följande delar. Inledningen börjar med att

beskriva studiens tema, bakgrundsbeskrivning, syfte, frågeställningar, avgränsning samt

begreppsdefinitioner. Den andra delen innehåller metod, som belyser studiens

tillvägagångssätt. Därefter kommer den tredje delen som redogör för tidigare forskning inom

områdena missbruk, barnets påverkan av missbruket i familjen samt stödverksamhet med barn

till missbrukande föräldrar. Uppsatsens fjärde del beskriver tolkningsramen som innefattas av

Meads interaktionistiska perspektiv, koncept grupper och stödverksamhet för barn. Därefter

följer den femte delen som består av resultat och analys. Delen visar studiens analys byggt på

tidigare forskning, tolkningsram och resultatet från enkätstudien. Avsnittet avslutas med

sammanfattade slutsatser och diskussion och beskriver även förslag på vidare forskning.

Referenslista samt bilagor finns även under detta avsnitt.

4

Begreppsdefinitioner

Missbruk

Nationalencyklopedin (1994) definierar missbruk som ”okontrollerat eller överdriven

användning av något, vanligen alkohol, narkotika eller andra substanser med euforiserande

effekter” (Nationalencyklopedin, 1994:356). Ett beroende kan vara både fysiskt som psykiskt

och när ett bruk av en substans fortsätter trots uppenbara negativa konsekvenser ses det i

medicinsk mening som missbruk (Nationalencyklopedin, 1994:356). Fortsättningsvis när

begreppet missbruk används i denna studie syftar det enbart till alkohol-, narkotika- och/eller

tablettmissbruk. Detta på grund av att det är mot dessa missbruk som Sputnik riktar sitt arbete.

Alkoholmissbruk, narkotikamissbruk och tablettmissbruk

Alkoholvanor graderas från bruk, riskbruk, missbruk till beroende. Missbruk och beroende är

medicinska diagnoser, där beroende är den mer kritiska diagnosen (Socialstyrelsen,

2009b:10). Alkoholberoende- och missbruk definieras som att i olika hög grad ha ett psykiskt,

fysiskt och socialt behov av alkohol som är svårt att avstå ifrån (Socialstyrelsen, 2009a:314).

Gällande narkotika definieras detta i Sverige som de preparat vilka ingår i Läkemedelsverkets

föreskrifter om förteckningar över narkotika, vilket är över 250 ämnen. Narkotikabruk

innebär medicinskt eller vetenskaplig användning av narkotika, medan i begreppet

narkotikamissbruk ingår all icke-medicinsk användning av narkotikaklassade medel. När det

slutligen gäller tablettmissbruk finns det ett antal läkemedel som är klassade som narkotika,

exempelvis bensodiazepiner och morfin. Risken för att bli beroende av läkemedel beror på

preparatet, individen och olika missbruksformer (Hartelius, 2009:2, 32, 38, 42, 63).

Barn

Enligt FN:s (Förenta Nationerna) barnkonvention definieras barn som ”...avses med barn

varje människa under 18 år, om inte barnet blir myndigt tidigare enligt den lag som gäller

barnet” (Barnombudsmannen, 2009). Genomgående i denna studie kommer begreppet barn

definieras enligt FN:s barnkonvention, följaktligen flickor och pojkar under 18 år. I denna

studie kommer barn och ungdomar användas som synonymer.

Stödgrupp

En stödgrupp för barn som träffas för ett förutbestämt syfte är något mer än bara en samling

barn. Där existerar en gruppkänsla som kan resultera i trygghet och gemenskap. Stödgrupper

är en gruppform som lämpar sig för verksamheter som arbetar med barn till missbrukande

föräldrar. En stödgrupp är dock inte detsamma som gruppterapi. I stödgrupper med barn till

missbrukande föräldrar arbetas det på ”här och nu” planet. Gruppsamvaron ska styras av

barnens aktiviteter och idéer. Barnen får även tillfälle att prova nya sätt att vara på och nya

erfarenheter av samvaro med andra. Barnen får vidare möjlighet att identifiera sig med

personer som liknar dem själva i mötet med andra som befinner sig i liknande situationer

(Arnell & Ekbom, 2005:39). Stödgrupper är pedagogiska stödgrupper som har terapeutiska

effekter där barnen på ett åldersanpassat sätt kan få lära sig att förstå de sammanhang de lever

i. Barnen får också lära sig att de har rätt att be om hjälp och att det finns vuxna som kan

hjälpa dem (Forinder & Hagborg, 2008:22, 25). Denna studie kommer genomgående att

använda begreppet stödverksamhet synonymt med gruppverksamhet.

5

Kommunikation och relation

Begreppet kommunikation betyder ”ömsesidigt utbyte” (Nationalencyklopedin 1994:206) och

i denna studie innebär det språkliga samspelet mellan den anhöriga och barnet. Vidare innebär

relation ”… något som råder mellan två eller flera objekt” (Nationalencyklopedin 1994:484)

och i aktuell studie syftar på det förhållande som råder mellan barnet och den anhöriga.

Anhöriga

Anhöriga i denna studie definieras utifrån den relation som respondenterna har till barnet.

Detta kan innebära att de anhöriga exempelvis kan vara den biologiska föräldern eller

fosterföräldern.

Metod

Val av metod

Vare sig en metod är den rätta eller inte beror på om den är lämplig för undersökningens

ändamål. Metoden bör inte vara förutbestämd utan anpassad efter studiens syfte (Silverman,

2010:9–10). Kvantitativ forskning innebär hög grad av standardisering, vilket kvalitativa

studier inte eftersträvar. Kvantitativ forskning utgår mer ifrån forskarens perspektiv medan

kvalitativ försöker se genom respondenternas ögon (Alvesson & Sköldberg, 2008:17). Enkät

som metod tillhör den kvantitativa sidan, medan intervju traditionellt tillhör det kvalitativa

fältet (Bryman, 2001:145, 299).

Intervju

För att få fram bakgrundsfakta om verksamheten Sputnik genomfördes en kvalitativ

informantintervju med två ur personalen på Sputnik. Det finns enligt Bryman (2001) olika

former av kvalitativa intervjuer och den som användes till denna studie är en semi-

strukturerad intervju. Intervjuformen innebär användandet av en intervjuguide som är en lista

över de teman och frågeställningar som ska avhandlas. Utöver dessa är det dock fritt att ändra

ordningsföljd och/eller ställa följdfrågor (Bryman, 2001:301). Genom att intervjua personalen

erhölls förstahandsinformation samt utförlig information om verksamhetens arbetssätt, vilket

saknades både på Internet och i tryckt form. Vidare var en semi-strukturerad intervju

lämpligast eftersom intervjuguiden (se bilaga 1) innehöll specifika teman och för att

författarna till denna studie ville kunna ställa frågor som uppkom under intervjuns gång.

Enkät

Enkät är en form av metod där respondenterna själva besvarar en uppsättning frågor. Fördelar

med att använda sig av en enkät istället för intervju är att den förstnämnda når större antal

respondenter på kortare tid. Vidare går det att undvika den så kallade intervjuareffekten som

innebär forskares påverkan på respondenten vid en intervju. Ännu en fördel är att

respondenterna själva kan välja när, hur och var de vill besvara enkäten. Nackdelar med att

använda sig av enkät, speciellt postenkäter, är den överhängande risken för bortfall. Vidare

saknas möjligheten till uppföljningsfrågor samt svårigheten att fastställa att det är rätt person

som har svarat (Bryman, 2001:145, 148). Metodvalet av en enkät (se bilaga 3) motiveras med

att detta verktyg ansågs vara det lämpligaste för studiens syfte och frågeställningar. Valet

grundades vidare på att fånga upp så många respondenter som möjligt, vilket inte skulle vara

tänkbart med intervjuer.

6

Litteraturanskaffning

Det egna biblioteket kan vara en stor resurs för att hitta tillgängliga databaser (Holme &

Solvang, 1997:130). För att stärka studiens trovärdighet är det av vikt med en bra

litteraturgenomgång (Bryman, 2001:456). Under hela studiens gång har relevant litteratur för

studiens syfte och frågeställningar sökts. Främst har litteratur anskaffats via Örebro

Universitetsbibliotek. Libris och Elin (sökmotorer på Örebro Universitetsbibliotek) har

använts för att söka artiklar samt böcker. Vidare har det sökts på Socialstyrelsens, Statens

folkhälsoinstituts samt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysnings (CAN)

hemsidor för att finna för studien relevanta rapporter. Dessa tre hemsidor har främst används

för att söka statistik gällande antalet barn som lever i familjer med missbruksproblem. De

senaste publicerade artiklar och böcker har sökts, dock har relevant litteratur som är

publicerad tidigare än 2000-talet tagits med i studien. För inlärning av statistik programmet

”Statistical Package for Social Sciences” (SPSS) nyttjades främst Djurfeldt, Larsson &

Stjärnhagen (2003).

Källkritik

Det är av vikt att skapa en överblick av tillgängliga källor för att kunna välja ut de mest

relevanta. Källor kan vara av arten primärkälla (förstahandskälla) eller sekundärkälla

(andrahandskälla). För att få en mer heltäckande bild av ett område är det viktigt att använda

flera olika källor (Holme & Solvang, 1997:130, 132, 134). Olika källor har använts i denna

studie för att få en heltäckande bild av forskningsområdet om barn till missbrukande föräldrar.

Genom användandet av olika källor har en bred bild av forskningsfältet införskaffats. Vidare

har det funnits en överensstämmelse mellan olika källors information, exempelvis att barn till

missbrukande föräldrar far illa. När statistik har angivits över omfattningen av barn som lever

i familjer med missbruk har olika källor använts för att ge en säkrare bild. Siffrorna som anges

är inte enhetliga men anger på ett ungefär liknande siffror. Dock är det svårt att ange

omfattningen av barn som lever i familjer med missbruk, inte minst då mörkertalet är stort.

Socialstyrelsen, Statens folkhälsoinstitut och CAN är trovärdiga källor. Dock kan källorna

spegla vad som anses vara de rådande ”korrekta” uppfattningarna, vilket gör att ett kritiskt

förhållningssätt krävs till rapporter publicerade av institutionerna. Försök har gjorts att

använda den senaste litteraturen och främst böcker, artiklar och rapporter publicerade

årsskiftet 2000 och senare har använts. Dock har även äldre litteratur som ansetts vara

relevant för studien tagits med. Exempel på detta har varit Mead’s bok ”Medvetandet jag och

samhället från socialbehavioristisk ståndpunkt” från 1976. Motiveringen till användandet av

denna bok var att den ofta är refererad till i annan litteratur och då ses som en relevant

primärkälla. Primärkällor har använts i stor grad och endast den senaste upplagan har använts.

7

Urval av respondenter

Valet av respondenter omfattas av anhöriga till barn som deltar eller har deltagit minst en

termin i Sputniks verksamhet. Hela populationen är svår att bedöma eftersom Sputnik inte har

dokumentationsskyldighet och saknar heltäckande register över deltagarna. Kontakt har tagits

med de anhöriga som personalen haft kontaktuppgifter till och antalet enkäter som skickades

ut baserades på aktuell tillgång till respondenter. Den här formen av urval kallas för

bekvämlighetsurval, vilket innebär att respondenter valts utifrån tillgänglighet (Bryman,

2001:114). Två ur personalen på Sputnik användes som respondenter för informantintervjun,

vilket bedömdes som tillräckligt för att få kunskap om verksamheten. Urvalet till intervjun

var även ett bekvämlighetsurval.

Tillvägagångssätt

Konstruktion av intervju och enkät

Den kvalitativa intervjun innebär att man konstruerar en manual med teman och frågor som är

av intresse för forskaren. Manualen är inte till för att följas slaviskt utan ska täcka de områden

som är av intresse (Holme & Solvang, 1997:100). Intervjuguiden (se bilaga 1) konstruerades

efter behovet av bakgrundsfakta. Grundläggande information om verksamheten och dess

arbetssätt eftersträvandes, för att beskriva Sputnik och för större förståelse för verksamheten.

Innan utformning av enkäten har förkunskaper om ämnet införskaffats genom relevant

litteratur och inspiration har hämtats från bland annat Lindteins (2001) enkätundersökning på

Ersta Vändpunkten. För att testa en metod kan en pilotundersökning genomföras där ett

frågeformulär/mätinstrument testas på ett mindre urval, och där de mest uppenbara validitets-

och reliabilitetsproblemen rättas till (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:109). Enkäten

(se bilaga 3) testades på en verksam socionom och en person utan högskoleutbildning för att

undersöka om det fanns skillnad i hur frågorna tolkades. Efter pilotundersökningen

korrigerades och förtydligades enkäten. Ett missivbrev, även kallat introduktionsbrev (se

bilaga 2) medföljde enkäten, där författarna presenterade sig, berättade om syftet med studien

och varför just respondenternas svar var betydelsefulla. Missivbrevet var utformat i enlighet

med Trost (2007:98) som menar att det inte ska vara för långt och att det även ska se

inbjudande ut för respondenterna samt innehålla ovanstående uppgifter.

Skillnaden mellan slutna och öppna frågor är att de förstnämnda erbjuds fasta svarsalternativ

medan i de öppna frågorna kan respondenterna svara fritt. Fördelen med öppna frågor är bland

annat att respondenterna kan använda sina egna ord och nackdelarna kan vara att det är

tidskrävande vid kodning. Fördelarna med slutna frågor är de är lätta att bearbeta medan en

avigsida är att svarsalternativen inte alltid fångar upp det respondenterna vill förmedla

(Bryman, 2001:157–158, 159). Studiens enkät (se bilaga 3) innehåller både slutna och öppna

frågor. De slutna frågorna valdes eftersom överlappande svarsalternativ kunde presenteras. De

öppna frågorna motiveras med en önskan om utförligare svar. Motiveringen till

bakgrundsfrågorna var att få en bred bakgrundsbild av respondenterna. Enkäten bestod vidare

av sex delar: bakgrundsfrågor, kunskapsfrågor om verksamheten, kommunikationsfrågor,

relationsfrågor, frågor angående medvetenhet om missbruk och frågor om hur respondenterna

uppfattar verksamheten. Valet av dessa delar grundas på studiens syfte och frågeställningar.

8

Enligt Holme och Solvang, (1997) bör en enkät inte inledas med kontroversiella frågor. En

uppvärmning kan vara faktafrågor, för att gå in på mer känsliga frågor för att runda av med

okontroversiella frågor (Holme & Solvang, 1997:174). Detta har varit i åtanke vid

utformningen av enkäten genom att börja och avsluta med frågor av mer neutral karaktär.

Intervju- och enkätgenomförande

En informantintervju genomfördes den 23 mars 2010 med två ur personalen på Sputnik.

Intervjun spelades in och transkriberades för att få fram bakgrundsfakta om verksamheten.

Gällande enkätgenomförandet kontaktade personalen på Sputnik de anhöriga som föll under

urvalskriterierna och frågade om de ville delta. De anhöriga som accepterade fick enkäten

utskickad per post och i alla enkäter medföljde ett frankerat svarskuvert adresserat till

Sputnik. Beträffande de hushåll som bestod av mer än en vuxen anhörig skickades fler enkäter

ut i syfte att alla anhöriga skulle få möjlighet att besvara en egen enkät. De respondenter som

hade två eller fler barn som deltagit/deltar i Sputnik erhöll en enkät per barn. Sammanlagt

skickades 71 enkäter ut. Ett första utskick av 39 enkäter gjordes den 9 april där sista dagen för

att skicka in enkäterna var den 19 april. Ett andra utskick av 32 enkäter gjordes den 12 april

med sista inlämningsdatum den 23 april och anledningen till dessa två utskick var tidsbristen

hos personalen på Sputnik. Påminnelsesamtal utfördes vecka 17 av personalen och den 5 maj

hämtades den sista enkäten in. Sammanlagt inkom det 40 enkäter.

Databearbetning och analys

Gällande databearbetning och analys av de slutna frågorna i enkäten användes

statistikprogrammet ”Statistical Package for Social Sciences” (SPSS) version 17. För

inlärning av programmet användes främst Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen (2003). Vidare

har hjälp gällande SPSS mottagits av Anna Forsell, doktorand vid Örebro universitet. De

sluta frågorna var sifferkodade i förväg vilket förenklade databearbetning i SPSS. Bryman

(2001) menar att koder fungerar som etiketter som sätts på tillgänglig data och som gör det

möjligt att bearbeta det hela med datorns hjälp. Vid analys av data kan forskaren använda en

rad olika tekniker i samband med en kvantitativ analys för att bland annat minska mängden av

insamlad data och förbereda presentationen av resultaten. Utifrån dataanalysen görs sedan en

tolkning av analysresultaten. Univariat analys inbegriper att analysera en variabel i taget.

Tekniker som används för denna analys kan vara frekvenstabeller och olika diagram (Bryman,

2001:80, 230-231). Univariat analysmetod samt frekvenstabeller och diagram har använts i

aktuell studie för att kunna presentera resultaten och underlätta analysen.

Bryman (2001) menar att de flesta former av kvalitativa data kodas, vilket innebär att

materialet läses för att urskilja nyckelord och teman som finns i texten. Datamaterialet bryts

ner i mindre delar för att kunna grupperas i kategorier vilka återspeglar textens centrala

budskap, dessa kategorier kan sedan sammanföras under ett gemensamt tema (Bryman,

2001:383–385). Angående de öppna frågorna lades dessa in i SPSS för att få en överblick av

hela resultatet. För att lättare kunna bearbetas klistrades de sedan in i

ordbehandlingsprogrammet Word. Data kategoriserades och tematiserades därefter in i

gemensamma teman utifrån studiens syfte och frågeställningar. Samtliga data analyserades

slutligen med hjälp av studien tolkningsram samt tidigare forskning. De olika kategorierna har

även styrkts med citat från enkätsvaren i vissa fall.

9

Bortfall och svarsfrekvens

Bortfall det vill säga icke-svar kan gälla enskilda frågor eller ett helt frågeformulär (Djurfeldt,

Larsson & Stjärnhagen, 2003:113). För att minska bortfall i en enkät är det bland annat viktigt

att utarbeta ett bra och tydligt introduktionsbrev som beskriver syftet med studien, förklarar

varför den är betydelsefull och hur respondenterna valts. Vidare kan bortfallet motverkas

genom att postenkäterna innehåller ett frankerat svarskuvert. Risken med långa enkäter är att

respondenterna kan tröttna. Tydliga instruktioner och en snygg layout är även av vikt

(Bryman, 2001:149). Allt detta har författarna till denna uppsats haft med sig vid

genomförandet av studien. Introduktionsbrevet (se bilaga 2) är väl bearbetat efter detta och

frankerade svarskuvert skickades med enkäten som enligt författarna inte var allt för

omfattande. Innan materialet på allvar börjar bearbetas bör en bortfallsanalys genomföras för

att bland annat se hur många procent bortfallet består av (Trost, 2007:137). Sammanlagt

skickades 71 stycken enkäter ut och 40 stycken mottogs. Detta ger en svarsfrekvens på 56

procent vilket enligt Bryman (2001:148) är en acceptabel siffra gällande postenkäter.

Reliabilitet, validitet och generaliserbarhet

Reliabilitet handlar om mätinstrumentets kvalitet och dess pålitlighet samt att kunskapen tas

fram på ett pålitligt sätt. Skevheter på grund av forskarens påverkan av mätningen bör

undersökas för att pröva mätinstrumentens kvalitet. Samma studie ska kunna genomföras utan

att påverkas av tiden eller av vem som utför undersökning (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen,

2003:108–109). Det är svårt att helt undvika fel under insamling och bearbetning, därför blir

uppgiften istället att reducera dessa fel i så stor omfattning som möjligt. Genom noggrannhet

vid databearbetning och ett konsekvent kritiskt tänkande kan en högre grad av reliabilitet

uppnås (Holme & Solvang, 1997:163–164). Den kan även stärkas genom att bruka enkla och

vanliga ord och undvika negationer, vilket ökar sannolikheten att flertalet respondenter

uppfattar frågorna på samma sätt (Trots, 2007:65). Reliabiliteten i aktuell studie har stärkts

genom användandet av ett så vardagligt språk som möjligt och negationer har undvikits.

Pilotundersökningar genomfördes för att undersöka hur frågor och språk i enkäten kunde

uppfattas. Vidare finns en utförlig beskrivning av metodens olika delar redovisade för att

stärka studiens reliabilitet. Både hur enkäten är utformad och hur den är genomförd finns

grundligt beskrivet och som bifogad bilaga (se bilaga 3) för att öka transparensen.

Validitet innebär mätningens giltighet, vilket betyder att mätinstrumenten eller frågorna mäter

det de är avsedda att mäta (Trost, 2007:65). Begreppet avser studiens begreppsmässiga och

teoretiska relevans, det vill säga hur väl de frågor som ställs ger svar på det som undersöks

(Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:108). Enligt författarna till denna studie mäter

enkätfrågorna (se bilaga 3) de anhörigas uppfattningar om Sputniks gruppverksamhet, vilket

är syftet med studien. En annan aspekt som avser validiteten är om studiens resultat kan säga

någonting generellt (generaliserbarheten), enligt Bryman (2001). Det går enbart att

generalisera en undersökning utifrån aktuell organisation. Vidare kan det vara komplicerat att

generalisera resultaten från ett bekvämlighetsurval på grund av svårigheterna att veta vilken

population som respondenterna representerar (Bryman, 2001:43, 114, 119). Denna studie är

baserad på ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att resultatet endast kan generaliseras till

Sputniks verksamhet eftersom urvalet är alldeles för litet för att kunna gälla liknande

verksamheter. Trots att svaren inte kan generaliseras, ger de likväl en indikation på

respondenternas uppfattning om verksamheten, vilket är studiens syfte.

10

Metoddiskussion

Kriteriet för de anhöriga att ingå i undersökningen var att deras barn har deltagit eller deltar i

Sputniks gruppverksamhet i minst en termin. Valet av kriterium för att ingå i undersökningen

gjordes utifrån de deltagarlistor som fanns att tillgå. Beroende på hur lång tid barnet deltagit i

Sputnik och hur länge sedan deltagandet ägde rum, kan detta påverka respondenternas svar.

För att få en hög svarsfrekvens kontaktade personalen på Sputnik samtliga 71 respondenter

för att förbereda de anhöriga på att de skulle erhålla ett frågeformulär som innehöll frågor om

hur de uppfattade verksamheten. Genom detta förfarande kunde de anhöriga ställa frågor om

enkäten till personalen. Förfarandet kan vidare ha påverkat de anhörigas motivation till att

besvara enkäten och därigenom bidra till en högre svarsfrekvens.

Personalen kontaktade samtliga respondenter för att införskaffa ett godkännande. Efter att

påminnelse skickats ut erhölls sammanlagt 40 svar, vilket utgjorde en svarsfrekvens på 56

procent. Å ena sidan var bortfallet stort trots att respondenterna hade godkänt deltagandet och

en större svarsfrekvens förväntades. Å andra sidan var svarsfrekvensen mer än hälften av

samtliga utskickade enkäter, vilket får anses som acceptabelt, enligt författarna till studien.

Gällande hur enkäten skulle besvaras gavs anvisningar om vart respondenten kunde sätta mer

än ett kryss i avsedd ruta. Dock hade tydligare instruktioner angående de frågor där det enbart

förväntades ett kryss kunnat ges, vilket skulle kunna ha höjt validiteten. Lärdomen om att man

aldrig kan vara för tydlig erhölls. En skevhet som uppstod var på fråga 17, om vilka roller

som mest passade in på barnet innan hon/han började på Sputnik. Det framkom inte om

respondenten skulle sätta ett eller flera kryss, vilket resulterade i sammanlagt 52 svar. När

resultatet presenterades utgicks det från samtliga svar och inte antalet respondenter. När det

vidare gällde hur frågorna formulerades var en svaghet, ”om frågor”. Dessa frågor var menade

att besvaras enbart om respondenten hade en jakande inställning, exempelvis fråga 13 ”om

barnet uttryckt skuldkänslor om missbruket, har detta förändrats…”. Svagheten innebar en

osäkerhet om uteblivna svar berodde på att barnet ej uttryckt skuldkänslor eller om

respondenten valt att inte svara på frågan av andra skäl. Resultatet på fråga 13 blev att det

interna bortfallet på åtta respondenter blev svårtolkat.

Holme och Solvang (1997:175) menar att frågor om värderingar alltid riskerar att vara

ledande i något avseende. Därför är det viktigt att försöka minimera den ledande effekten så

mycket som möjligt. Frågorna har i största mån utformats att ej vara ledande. Frågorna har

vänts och vridits på, olika ord har definierats och olika infallsvinklar från olika personer

(handledare, pilotundersökning samt Sputniks personal) har använts för att minimera risken.

Vidare kan en annan risk infinna sig vid databearbetningen, då inmatningsfel kan uppstå när

data ska föras över från frågeformuläret till ett dataprogram (SPSS). Det är nödvändigt att

göra manuella kontroller så inmatningen stämmer, vilket kan ske genom att inmatningen

utförs flera gånger av olika personer (Djurfeldt, Larsson & Stjärnhagen, 2003:113). Studiens

båda författare lade in data i SPSS och dubbelkollade så att inmatningen blev rätt.

Enligt informantintervjun arbetar personalen på Sputnik utifrån samma struktur och arbetssätt

genom att bland annat avhandla samma teman i både de enskilda samtalen som i grupperna.

Detta innebär att de resultaten som framkommit av de två respondenter vars barn enbart

deltagit i enskilda samtal inte påverkar analysen.

11

Etiska aspekter

Det finns fyra grundläggande forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Dessa måste forskaren uppfylla för att motsvara det

individskyddskrav som finns när det gäller respondenternas integritet och självbestämmande i

forskningen. Den första principen är informationskravet som betyder att forskaren alltid måste

informera respondenterna om forskningens syfte och om vad det innebär att delta. Vidare

skall respondenterna informeras om att deltagandet är frivilligt och att de när som helst kan

avbryta sin medverkan. Den andra principen är samtyckeskravet som innebär att

respondenterna själva bestämmer över sitt deltagande och att forskaren är ansvarig att

informera dem skriftligt och inhämta samtycket. Den tredje principen är

konfidentialitetskravet som betyder att alla respondenter skall vara konfidentiella och allt

material skall förvaras på ett säkert sätt. Den fjärde principen är nyttjandekravet som innebär

att material om enskilda personer endast får nyttjas för forskningsändamål (HSFR Etik,

2010:7–17). Samtliga av dessa krav uppfylldes både när Sputniks personal kontaktade

respondenterna och informerade om studien och även i enkätens introduktionsbrev (se bilaga

2). Specifikt den tredje principen, konfidentialitetskravet har uppfyllts. När personalen på

Sputnik skickade ut enkäterna var de kodade med en siffra, med syftet att lokalisera vilka som

inte hade svarat för att sedan kunna skicka påminnelser. Personalen på Sputnik markerade

endast vilka som svarat på en kodlista och enbart författarna till denna studie hade tillgång till

svaren. Samtidigt som författarna i sin tur inte hade tillgång till kodlistan över respondenterna.

Kodlistan förstördes när alla enkätsvar erhållits och på så vis var alla enkätsvar helt anonyma.

Ytterligare etiska aspekter var att ämnet är känsligt och det fanns svårigheter att få tillgång till

respondenter villiga att delta i intervjuer. Inriktningen på de anhöriga valdes på grund av att

barnen redan befann sig i en utsatt situation.

Tidigare forskning

Missbruk

Det är svårt att uppskatta antalet personer med alkohol eller narkotikamissbruk. En orsak är

svårigheterna att definiera missbruk (Gossop, 2007:73). Det är också svårt att ange den exakta

omfattning när det gäller missbruk i Sverige då precisa siffror inte finns (CAN, 2009:76). Det

framgår av den riksomfattande enkätundersökningen ”Hälsa på lika villkor” om den vuxna

befolkningens alkoholkonsumtion att 17 procent av männen och 10 procent av kvinnorna har

en riskabel alkoholkonsumtion (Statens folkhälsoinstitut, 2009b). Enligt CAN beräknades

antalet personer med problematiskt missbruk vara omkring 26 000 personer år 2004. Siffran

bör ej ses som en exakt beräkning, utan snarare som skattningar av storleksordning (CAN,

2009:119). Inte sällan är läkemedelsmissbruk mer dolt än alkohol och narkotikamissbruk,

vilket gör det ännu svårare att upptäcka (Socialstyrelsen, 2009b:14). Omfattningen på

läkemedelsmissbruk är svår att avgöra då de kan införskaffas genom lagligt och olagligt

tillvägagångssätt (Johansson & Wirbing, 2005:46).

12

Enligt Lagerberg och Sundelin (2008) förekommer alkoholmissbruk i en tiondel av alla

barnfamiljer i Sverige. Vidare är det den absolut vanligaste orsaken till att barn omhändertas

enligt LVU (Lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) (Lagerberg & Sundelin,

2008:149). Ljungdahl (2008) menar att det saknas svenska studier om andelen barn som lever

med föräldrar som är beroende av alkohol eller narkotika. De siffror som Ljungdahl

presenterar härstammar från nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor”. Resultatet

redovisar att det år 2006 fanns 1,9 miljoner barn som levde i cirka 1,1 miljoner familjer och

att barn som lever i familjer där båda föräldrarna har ett riskbeteende uppgår till mellan 15,6 –

23,3 procent av samtliga barn i Sverige. Jämfört med personer som lever utan barn har de

individer som lever med barn mindre riskbruk samt mindre berusningsdrickande. Undantaget

är dock hushåll med bara en vuxen. När det gäller statistik om hur många vuxna som

missbrukar narkotika är det svårt att urskilja hur många av dessa som är barnfamiljer

(Ljungdahl, 2008:6, 10, 12).

Hur föräldrarnas missbruk påverkar barn

Barn till missbrukande föräldrar är ingen homogen grupp. Barnets personlighet och

utvecklingsnivå spelar roll i hur illa barnet far. Vidare har komponenter som vem av

föräldrarna som missbrukar och när missbruket startar betydelse. Föräldrar som missbrukar är

inte sällan otydliga i sina föräldraroller vilket resulterar i att barnen har svårt att identifiera sig

med föräldrarna och får svaga förebilder med sig i livet. Barnet kan inta olika roller,

exempelvis den ansvarsfulle, den osynliga, den som medlar och den som bråkar. (Arnell &

Ekbom, 2005:25–26, 68-69). Det som oftast skrämmer och oroar barnet är inte när föräldern

dricker utan den förändring som sker när de blir berusade. En förälder som annars kan vara

omsorgsfull förvandlas till en otillgänglig person. Barnet kan inte längre kommunicera med

föräldern (Mortensen i Hansen, 1995:37–38). Förändringens konsekvenser blir att barnet inte

kan förutsäga sin omgivning och inte heller kan organisera och förstå sin livssituation

(Woititz, 2002:27). Även om det finns en förälder i familjen som inte har missbruksproblem

kan de vuxnas problem ändå ta allt för stor plats på bekostnad av barnets behov (Mortensen i

Hansen, 1995:39). Barn som lever i missbruksfamiljer kan i olika grader ta på sig eller

påtvingas ansvar för praktiska sysslor eller mer eller mindre ta över den vuxnas ansvar

(Woititz, 2002:29). Konsekvenserna av att ta över vuxenansvaret kan leda till psykisk ohälsa

men det kan också resultera i ökad tillit till den egna kapaciteten att klara av svåra situationer

(Socialstyrelsen, 2009b:16).

Missbruk är ett tabubelagt område, vilket gör att barnet kan uppleva känslor av skam.

Föräldrarnas beteende är normbrytande i samhället vilket kan få barnet att känna skam. De bär

på en hemlighet och känner att de är annorlunda, sämre än andra barn, andra familjer. Inte

sällan saknar dessa barn vanliga erfarenheter av sociala situationer vilket förstärker känslan av

att vara mindre värd. Känslan av skam resulterar i undvikande av nära relationer. Barnet

känner en skyldighet att skydda familjen mot skam, vilket sker genom isolering (Johansson &

Wirbing, 2005:210). Inte sällan lägger barnet skulden och ansvaret för eventuella konflikter i

familjen på sig själv och kan även känna ansvar för att reda ut familjens problem, vilket ligger

bortom barnets förmåga (Woititz, 2002:28). Det är dock av vikt att belysa att föräldrar med

missbruksproblem önskar vara goda föräldrar. Missbruket för föräldrarnas del kan vara

relaterat till känslor av skuld, skam och brist på självrespekt. Det kan vara oerhört smärtsamt

för föräldrar med missbruksproblem att tala om dessa känslor och vad det inneburit för barnen

att leva i en familj där missbruk förekommer (Socialstyrelsen, 2009b:31).

13

Riskfaktorer är faktorer som ökar risken för problem medan skyddsfaktorer är sådana som

minskar risken för problem. När en skyddsfaktor finns är risken mindre för ogynnsamt utfall

än när den saknas. Riskfaktorer som är kopplade till föräldrarnas livssituation är missbruk,

psykisk sjukdom, kriminalitet och arbetslöshet. Föräldrars alkohol- och drogmissbruk har

enligt forskning negativa effekter på barns utveckling och hälsa, exempelvis kognitiva och

sociala störningar samt psykiska problem. Barnens skolprestationer, beteende, anpassning och

självkänsla kan även drabbas negativt (Lagerberg & Sundelin, 2008:87, 149, 159, 216). Enligt

en longitudinell studie gjord i Danmark om långsiktiga effekter av föräldrars alkoholmissbruk

på barn framkom det att mödrars alkoholmissbruk ökar risken för barnmisshandel,

försummelse och tonårsgraviditet. Den förhöjda risken kvarstår även då andra riskfaktorer tas

med i beräkningen. Dessa barn hade ytterligare förhöjd risk för eget missbruk, för tidig död,

självmordsförsök samt att läggas in på sjukhus för psykisk ohälsa (Christoffersena Nygaard &

Soothillb, 2003:107, 112 – 114).

Föregående studies resultat visade att även om fäders missbruk var mer förekommande var

konsekvenserna av mödrars missbruk mer allvarliga. Dock visade forskningsresultatet att

föräldrars missbruk inte alla gånger behöver vara den kritiska riskfaktorn för alla barn.

Sammanfattningsvis påverkar missbruksproblem i familjen inte bara barnen på kort sikt, utan

även på lång sikt (Christoffersena Nygaard & Soothillb, 2003:114). När det gäller

skyddsfaktorer har forskningen visat att exempelvis god fysisk hälsa, god prenatal vård, god

övervakning och tillsyn från föräldrar, god omvårdnad och hög social grupp har en skyddande

inverkan (Lagerberg & Sundelin, 2008:216). Liknande resultat har framkommit av Werner

och Smiths (2003:226) longitudinella studie. De fann att barn som var motståndskraftiga hade

egenskaper som normal begåvning, en personlighet som väckte positiv respons, starka

emotionella band till föräldrasubstitut samt ett externt stödsystem.

Stödverksamhet för barn till missbrukande föräldrar

Ersta Vändpunkten startade sin verksamhet för barn till missbrukande föräldrar 1989 och blev

inte bara pionjärer i Sverige utan även i Europa. Huvudsyftet med forskningsprojektet som

Thomas Lindstein genomförde var att bygga på kunskap om barns förståelse och bearbetning i

olika åldrar av föräldrars alkoholmissbruk. Han använde både observationsstudier, intervjuer

samt enkätundersökningar som metod i sin forskning (Lindstein 1997:7, 10, 12, 13).

Lindsteins enkätundersökning, som omfattar 247 deltagare, om barnen och ungdomarnas

helhetsbedömning av Ersta Vändpunkten visade att en övervägande del av deltagarna tyckte

att verksamheten var bra. En liten andel av deltagarna var av åsikten att verksamheten varken

var bra eller dålig. Av de två personer som ansåg att verksamheten var mycket dåligt var en

person negativt inställd till deltagandet. Den andra personen var till en början positiv för att

sedan ändra inställning. Dessa två personer plus en tredje var de enda som angav att det inte

varit betydelsefullt att träffa andra i liknande situationer (Lindstein, 2001:13, 105, 109, 110).

14

Enligt en studie från USA finns det belägg för att stödgrupper för barn till missbrukande

föräldrar hade en positiv påverkan på barnet. Studien undersökte 206 barn från mestadels

årskurserna tre och fyra under en tvåårsperiod, som deltog i stödgrupper på tre olika skolor i

Philadelphia. Strukturen för gruppdiskussionerna med barnen grundas bland annat på "

Children are People Too" (CAP) och aktuell forskning inom området. Barnen fick i grupperna

tala om sina tankar och känslor angående anhöriga i deras närhet med missbruksproblem. Ett

av ämnena som diskuterades utgick från fyra grundpelare; ”You didn't cause it; you can't

control it; you can't cure it; you can be okay”. Syftet med detta var att lyfta bort skulden som

dessa barn inte sällan kan uppleva då de skuldbelägger sig själva för det existerande

missbruket. Resultaten från studien visade att barnen som deltagit i studien hade en ökad

känsla av egenvärde och en känsla av ökad kontroll över sin livssituation efter deltagandet.

Vidare upplevde barnen ett minskat utanförskap och lärarna menade att deras beteende i

klassrummen hade förbättrats (Dore, Nelson-Zlupko & Kaufman, 1999). Gällande

forskningen om föräldrars missbruk och dess påverkan på barnet är den överlag heterogen och

lider av metodologiska svagheter. Trots detta är evidensen oerhört stark för att dessa barn

befinner sig i riskzonen (Lagerberg & Sundelin, 2008:159, 161).

För att barn till missbrukande föräldrar skall kunna delta i olika stödinsatser måste först och

främst deras föräldrar godkänna detta. Forskare i USA genomförde en studie där de

undersökte attityden hos missbrukande föräldrar i öppenvård till att låta sina barn delta i olika

typer av behandling. Sammanlagt tillfrågades 320 missbrukande föräldrar till barn mellan 5

och 16 år om de skulle tillåta sina barn att delta i olika stöd- och behandlingsprogram. Enligt

studien framkom det att mindre än hälften av de tillfrågade föräldrarna var villiga att låta sina

barn delta i någon form av behandling. Av de 106 tillfrågade mödrarna skulle bara 58 tillåta

sina barn att delta, vilket motsvarar 55 procent. När det gällde fäderna var siffran lägre, bara

71 av 214 tillfrågade fäder skulle tillåta sina barn att delta, vilket endast är 33 procent. Studien

visade att oavsett hur framgångsrik en behandling visar sig vara är föräldrarnas vilja att låta

sina barn delta avgörande (Fals-Stewart, Fincham, & Kelly, 2004).

Tolkningsram

Meads interaktionistiska perspektiv

Socialpsykologin inriktar sig på påverkan som den sociala gruppen har på enskilda individers

beteende och erfarenheter. George Herbert Meads teori innehåller socialpsykologiska aspekter

om hur det mänskliga medvetandet och tankar skapas i en social process genom det språkliga

samspelet (interaktionen) mellan individen och dess omgivning. Han använder sig av

begreppet självet som består av ”I” (Jaget) och ”Me” (Miget) och menar att individen både

kan vara ett objekt och ett subjekt. Detta förklaras genom att ”I” (subjektjaget) är individens

omedvetna handlingar som handlar utifrån ”Me” (objektjaget). Det är i ”Me” de egna

erfarenheterna, andras attityder och värderingar lagras. Den respons vi mottar från andra i vår

omgivning förvaras i ”Me”. Vidare består ”Me” till stor del av föreställningen om samhällets

allmänna attityder och dess normer. Vår personlighet bygger på en samhällstillhörighet där

människan övertar samhällets attityder och införlivar dem i sitt eget handlande (Mead,

1976:27, 110, 119-120, 133).

15

Jaget skapas i sociala processer genom samspel med andra och utvecklas i de sociala grupper

som människan ingår i. Det är de egna erfarenheterna som påverkar samspelet med andra.

Jaget inhämtar information om hur andra ser på oss, hur vi ser på varandra och på samhället.

Genom att inta andras attityder kan individen sätta sig in i andras roller och synsätt. Vi ser på

oss själva genom andras ögon och kan då enligt Mead vara ”ett objekt för oss själva”. Även

hur vi tilltalar oss själva grundas omedvetet på hur andra tilltalar oss (Mead, 1976: 109–

110).”Vi framkallar hos den andra personen någonting som vi framkallar hos oss själva, så att

vi omedvetet övertar dessa attityder” (Mead, 1976:68). Motivationen till individens beteende

ligger i ett ständigt försök att förverkliga vårt Jag i förhållande till andra. Jaget utgör den

sociala gruppens gemensamma attityder, vilket innebär att individens personlighet är ett

resultat av det samhälle hon/han tillhör. Grunden till det utgörs av att individen intagit olika

samhällsmedlemmars attityder (Mead, 1976:125, 151).

Individens handlingar och tankar påverkas av andras attityder i omgivningen. Denna sociala

process bestämmer hur individen handlar i olika situationer, vilket Mead (1976) benämner

”den generaliserade andre”. Med denna benämning menas den sociala gruppen eller det

organiserade samhället, vars attityder utgör normerna i gruppen. ”Den generaliserade andras

attityd är hela samhällets attityd” (Mead, 1976:120).

Den generaliserade andre utövar kontroll över individen genom samhället och dess

medlemmar, genom de förväntningar som finns på en bestämd roll. Genom leken och spelet

lär vi oss vilket beteende som förväntas av en viss roll. För att fullt kunna utveckla sitt Jag och

bygga upp personligheten behöver individen lära sig att förstå andra människor genom att inta

andras attityder och perspektiv. Det är även viktigt att förstå och internalisera (införliva i sitt

tänkande) de attityder som finns i den sociala gruppen och inte bara enskilda

gruppmedlemmars attityder. Det är på detta sätt vi vet hur vi ska bete oss och vad som

förväntas av oss (Mead, 1976:120–121).

Tidigare erfarenheter av attityder påverkar oss genom att vi bearbetat dem och sedan finner

nya sätt att agera på. Det innebär att individen har möjlighet att själva påverka andra och

förändra samhället. Samspelet mellan människan och samhället är en förutsättning för vår

existens och samhällets utveckling (Mead, 1976:146–148). ”Vi tillhör samhället och vår

självrespekt är beroende av att vi känner igen oss själva som sådana självrespekterande

individer” (Mead, 1976:152). Beroende på vilken social situation individen befinner sig i

antar hon/han olika roller. De olika rollerna och de olika delarna vi visar av Jaget beror på

vilken respons individen får i det sociala sammanhanget (Mead, 1976:119–120).

Leken och spelet i det sociala samspelet är exempel på processer för att utveckla och skapa

Jaget. Barn som leker intar ofta olika roller och attityder, bland annat i leken ”mamma-pappa-

barn”. Det är i leken möjligt för barnet att anta en annan personlighet genom att inta olika

sociala positioner och ge den respons som förväntas. På så sätt utvecklar barnet även sin egen

personlighet. Spelet i sin tur utgörs av samhällets eller den sociala gruppens regler och

normer. För att delta i spelet måste barnet införliva medlemmarnas gemensamma attityder för

hur hon/han ska handla i en given situation. Utifrån ett visst socialt sammanhang lär sig

människan att urskilja och skapa regler för spelet. Genom regler lär sig individen att ”Vi kan

kräva en viss respons av andra om vi intar en viss attityd” (Mead, 1976:119–120).

16

Språket är den viktigaste orsaken till Jagets utveckling och det är genom att samtala och

samspela med andra människor som Jaget växer. När vi kommunicerar med gester skapar det

vi säger en viss respons hos den andre. Denna respons förändrar i sin tur vårt eget handlande

på grund av det svar den andre ger oss. Språket innehåller symboler som svarar mot ett visst

innehåll. För att kommunikation ska vara möjlig måste dessa symboler betyda det samma för

avsändaren och mottagaren. Jaget förändras i alla de relationer som vi har till olika människor

och det är de sociala erfarenheterna som avgör hur mycket av Jaget som visas i

kommunikationen med andra. När vi kommunicerar använder vi oss av gester för att påverka

andra och det vi säger tolkas på olika sätt. Det finns icke-signifikanta gester och signifikanta

gester. De icke-signifikanta gesterna är inte avsedda att påverka andra, vilket de ändå gör. De

signifikanta gesterna är däremot planerade för att påverka andra och utgör sociala handlingar

som leder till attitydförändringar hos andra (Mead, 1976:51, 59, 75, 113-112).

Grupper Det finns olika definitioner av grupper varav en vanlig definition är att en grupp består av två

eller flera personer som ömsesidigt påverkar och är beroende av varandra (Stensaasen &

Sletta, 2000:26). Primärgrupper innehåller begränsat antal medlemmar, har stark samhörighet

samt lång varaktighet, exempelvis familjen. Individens tidiga primärgrupper påvekar hennes

attityder, värderingar och beteenden (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005:39).

När barnet är litet introducerar familjen barnet till gruppsamvaron och de tidiga

erfarenheterna överförs till grupper i skola, arbetsliv och social samvaro. Sekundärgrupper

bygger snarare på ett gemensamt intresse än personliga relationer. De innehåller svagare

relationer samt större antal medlemmar (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005:40).

Social identitet innebär en persons känsla av vem han är och vad han är värd och innehåller

även medvetenhet om grupptillhörighet (kognitiv aspekt), hur bra eller dålig gruppen anses

vara (utvärderande aspekt) samt anknytning till gruppen (emotionell aspekt). Individens

sociala identitet påverkas både av grupptillhörighet och av vilka grupper hon inte är medlem i.

Grupper bör inte enbart ses som ett slutet system utan även i relation till andra grupperingar.

Gruppens värde bedöms i jämförelse med andra grupper och det påverkar den enskilda

medlemmens självkänsla. Om gruppen är bra i ett visst avseende är även den enskilda

personen det. Den enskilda individens handlingar påverkar resten av gruppen. En grupp där

rollerna är väldigt tydliga är familjen, exempelvis förälder och barn (Brown, 2000:2, 3, 25,

28, 41, 70, 337). Det är inte sällan förekommande att en enskild individ får bära symptomen

av en grupps problem. Grupper/familjer som innehåller störningar karakteriseras av

tvångsmässiga samt enkelriktade reaktioner på problem. Dessa grupper utmärks också av att

undvika de existerande svårigheterna. Vidare är socialt stöd i grupp både positivt i sig men

också en stötdämpare för påfrestningar. Sociala nätverk är även viktiga i hanterandet av

betungande livshändelser (Lennéer Axelsson & Thylefors, 2005:23, 62).

17

Klimatet i gruppen påveras av kommunikationen och är essentiell för samspelet. För att kunna

vårda relationer och lösa konflikter krävs god kommunikation. Premissen för tydlig

kommunikation är ett gott självförtroende eftersom störningar kan bero på att individen

försöker skydda sin egen och andras självuppfattning (Lennéer Axelsson & Thylefors,

2005:48, 64). Kvaliteten på samspel och kommunikation inverkar på den sociala perceptionen

som innebär hur vi formar föreställningar av andra människor och drar slutsatser. Social

perception är en konstant process i samspelet med andra. Både den andres yttre handlingar

och egna inre subjektiva värderingar påverkar individens sociala perceptionsprocess. När

individer interagerar i samspelssituationer skapas erfarenheter som resulterar i förväntningar

om det fortsatta samspelet. Positiva erfarenheter lägger basen för social inkludering och vice

versa (Stensaasen & Sletta, 2000:113, 201).

Stödverksamhet för barn

Ersta Vändpunkten arbetar med barn till missbrukande föräldrar genom att lära barnet att det

har rätt att få hjälp. Vidare vill verksamheten förmedla en insikt till barnet om sina

begränsningar gällande påverkan av missbrukarens beteende. En grundtanke i verksamheten

är att genom delad erfarenhet kan barnet lära om både sig själv och andra. Ytterligare är en

grundtanke betoningen på att barnet har personliga rättigheter och rätt att sätta gränser. De

lärdomar Ersta Vändpunkten vill förmedla till barnet är ökade kunskaper om kemiskt

beroende, narkotika och alkohol samt hur en anhörig kan påverka det egna måendet. Vidare

vill verksamhet ge barnet ökad förståelse för den egna personen och de egna reaktionerna med

syfte att öka barnets självförtroende och kunskaper om personliga rättigheter. Möjligheten att

få träffa andra som lever under liknande omständigheter kan bryta barnets isolering (Lindstein

1997:22–23, 209).

Idén med att använda sig av gruppen som verktyg för att ge barn stöd och hjälp är att där kan

barnets sociala kompetens och förmågan att stödja och själv få stöd stärkas (Lindstein

1997:65). Barn till missbrukare lever inte sällan i en livssituation som upplevs som

oförutsägbar och kaotisk. Gruppverksamheten kan vara en motvikt till detta genom att

tillhandahålla rutiner, struktur och kontinuitet. Grupparbetet består av återkommande

aktiviteter exempelvis fika, lekar och avslut för att skapa regelbundenhet (Arnell & Ekbom

2005:43, 46). För att minska skuld- och skamkänslor hos barnet är det av vikt att förmedla ny

kunskap om att leva i en familj med missbruksproblem. Ny, icke moraliserande fakta kan

reducera känslan av att leva i en familj som är ”sämre” (Anlén & Lannerström i Forinder &

Hagborg, 2008:137). Ersta Vändpunkten ser alkoholism som en sjukdom och arbetar utifrån

ett systemiskt sjukdomsbegrepp. Det innebär att alla som ingår i missbrukarens system

påverkas av missbruket. Detta synsätt påverkar bland annat skuld- och ansvarsfrågor och

skapar en frizon för barnet gällande skuldkänslor (Lindstein 1997:24).

Minnesotamodellen är en behandlingsmetod baserad på delar av AA:s (Anonyma

Alkoholister) tolvstegsprogram. AA är en självhjälpsgrupp för alkoholister (Essén i Forinder

& Hagborg 2008:64–65). ”Children are People Too” är ett program i Minnesotamodellen som

har utarbetats men hjälp av erfarenheter speciellt gjorda i själshjälpsverksamheten Alanon.

Detta innebär att barnprogrammens tematisering och utformning baseras på erfarenheter från

vuxna i gruppverksamhet där barn samt anhöriga till missbrukare delat sina erfarenheter. Ett

annat program enligt Minnesotamodellen kallas ”Kids are Special” . Dessa modeller är en av

grunderna i Ersta Vändpunktens utformning av gruppverksamheten (Lindstein, 1997:19–20).

18

Stödgruppens utformning och upplägg

Boken ”När mamma eller pappa dricker” är en handbok om hur arbetet i grupp med barn till

alkoholister kan läggas upp. Författarna Arnell och Ekbom (2005) startade stödgrupper för

barn till alkoholister på Lidingö 1990 och boken är delvis baserad på de erfarenheterna. De

menar att barn som får berätta om tunga upplevelser blir tagna på allvar och blir sedda. Enligt

författarna kan gruppverksamheten öka barnets självkänsla och ge tillgång till det som saknas

i vardagslivet genom regelbundna gruppmöten under flera månader. Arbetet med barn till

missbrukare innebär att barnet sätts i centrum oberoende om föräldrarna vill ha behandling

eller ej för egen del (Arnell & Ekbom, 2005:9, 10, 34).

Författarna beskriver barnets behov på följande sätt:

• ”Att träffa andra barn som lever under samma livsvillkor.

• Att dela sina upplevelser med varandra.

• Att förstå vad alkoholism är.

• Att bli sedd och sätta sig själv i centrum.

• Att bryta sin isolering och ensamhet.

• Att sätta ord på sina känslor.

• Att lära sig säga nej.

• Att undersöka sin släkt och sitt nätverk.

• Att leka och fantisera.

• Att slippa ta ansvar för den som dricker.

• Att själv kunna påverka något i sin omgivning” (Arnell & Ekbom, 2005:10).

Arnell och Ekbom (2005) presenterar olika teman som kan användas i gruppverksamheten.

Dessa teman kan exempelvis vara roller. Under detta tema tas det upp att barn intar roller för

att överleva. De fyra vanligaste rollerna är den ansvarsfulle, den osynliga, den som medlar

och den som bråkar. Andra teman är knark och alkohol – att berusa sig, vad är en alkoholist,

känslor och barns rättigheter (Arnell & Ekbom, 2005:54, 68-69, 87, 109, 112).

Negativa aspekter

Det kan vara olämpligt att sätta ungdomar med antisocialt beteende tillsammans eftersom de

kan förstärka negativa egenskaper hos varandra (Forinder & Hagborg, 2008:44). Lindstein

framhåller att det kan finnas en fara i att samlas kring en gemensam problematisk erfarenhet.

Risken är att deltagarna anammar en ”problemidentitet”. Istället för att ha ett problem blir

själva problemet basen för identiteten vilket kan leda till att deltagarna fastnar i en

medberoendeidentitet. En annan negativ aspekt är att om fokus ligger för mycket på det rent

kunskapsmässiga om alkoholism kan barnens möjligheter att gemensamt bearbeta egna

erfarenheter begränsas. Verksamheter med barn till missbrukare behöver balansera mellan i

förväg planerat kunskapsmaterial och utrymme för bearbetning av egna erfarenheter. Lutar

verksamheten för mycket åt ettdera hållet finns risken att det blir för mycket av en

skolkaraktär eller terapisession. Det finns vidare en fara att i stödverksamheter ha en

normerande syn, exempelvis synen på förändring. Det är viktigt att barnen får rätt till sina

teorier och åsikter, utan att dessa blir ifrågasatta (Lindstein, 2001:246–248).

19

Relation till föräldrarna

En person med missbruksproblem bär ofta på skam- och skuldkänslor som inte sällan

resulterar i ett förnekande av missbruket. Accepterar föräldrarna barnets deltagande i en

gruppverksamhet kan det vara positivt för barnet och det kan även på lång sikt medföra att

missbrukaren själv söker vård. Det krävs mycket arbete för att motivera föräldrar och få dem

att förstå att missbruket påverkar barnet. Arnell och Ekbom (2005) menar att det gäller att

hitta rätt väg till barnet och föräldrarna med erbjudandet om deltagande i gruppverksamhet.

De är vidare av åsikten att det enbart krävs en förälders godkännande för att barnet ska kunna

delta i gruppen. Ett samarbete med minst en av föräldrarna är viktigt. Barnet kan behöva stöd

och påminnelser för att han/hon ska klara av att komma till gruppen (Arnell & Ekbom

2005:34, 37, 42).

Gruppledarna

Gruppledarens arbetsuppgifter består av praktiska, sociala, emotionella och pedagogiska

inslag (Hagborg & Jonsson i Forinder & Hagborg, 2008:298). Idén med tydliga modeller som

gruppledare är att barn till missbrukare ofta har få vuxna förebilder (Arnell & Ekbom,

2005:41) Rollen som gruppledare kräver både neutralitet och ett personligt förhållningssätt.

Det är inte sällan förekommande att gruppledare har egna erfarenheter av

missbruksproblematik. Om sådana erfarenheter är bearbetade kan de vara en stor tillgång

(Hagborg & Jonsson i Forinder & Hagborg, 2008:299). Egenskaper en gruppledare bör besitta

är tålamod, flexibilitet och lust att pröva nya idéer. De ska delta aktivt i övningar och samtal

och hjälpa barnet att sätta ord på sin livssituation (Arnell & Ekbom, 2005:41). Han/hon

behöver förmågan att kunna balansera mellan gränssättning och en kreativt tillåtande miljö

(Lindstein, 1997:63).

Resultat och analys I följande avsnitt kommer resultatet av enkätsvaren från de anhöriga att beskrivas. Resultaten

och analysen kommer att redovisas och belysas tematiskt utifrån undersökningens syfte och

frågeställningar. Det datamaterial som framkommit ur enkätsvaren kommer även att

sammanställas i löpande text sammankopplat med tolkningsramen och tidigare forskning.

Bakgrundbeskrivning av respondenterna

Sammanlagt inkom 40 enkätsvar där elva av respondenterna (27,5 procent) uppgav att de

själva haft/har missbruket i familjen. Alkoholmissbruk var det vanligaste missbruket i

familjerna, därefter kom narkotikamissbruk och till sist tablettmissbruk. Det visade sig vidare

att i åtta av familjerna förekom alla tre formerna av missbruk. Respondenternas

sammansättning bestod av 30 kvinnor och 9 män, vilket innebar ett internt bortfall. De flesta

av respondenterna (18 respondenter) var i åldersintervallet 40 – 49 år gamla, vilket motsvarar

45 procent av respondenterna.

20

Tabell 2. Förändring i samtalet med barnet på

grund av Sputnik (n=40)

Fördelningen av respondenternas relation

till barnen visas i diagrammet till höger.

Där framkommer att 34 av respondenterna

var biologiska föräldrar, fyra personer var

mor- eller farföräldrar och en person var en

annan släkting. Bortfallet bestod av en

person som inte redovisas i diagrammet.

Gällande andelen flickor respektive pojkar

som hade deltagit/deltar i Sputnik var 21

av dessa flickor och 19 pojkar. Hälften av

dessa barn (19 personer) hade både deltagit

i enskilda samtal och gruppverksamhet,

medan 18 personer enbart medverkat i

gruppverksamheten och två enbart hade deltagit

i enskilda samtal. Vidare förekom det ett internt bortfall på denna fråga. Angående vilken

inställning den anhöriga hade till att barnet skulle börja på Sputnik svarade 34 personer (85

procent) att de hade en positiv inställning. Sammanlagt angav två personer en negativ eller

tveksam inställning medan fyra respondenter hade en neutral inställning.

Kommunikation mellan den

anhöriga och barnet

Enkätsvaren visade att 26 av

respondenterna (65 procent) ansåg att

kommunikationen antingen hade

förbättrats eller förbättrats mycket,

vilket framkommer av diagrammet till

höger. De som inte uppfattade någon

förändring bestod av 13 respondenter

samt ett internt bortfall. Förklaringen till att

ingen förändring ägt rum var enligt

enkätsvaren, att de anhöriga redan hade

tillfredställande kommunikation innan barnets deltagande på Sputnik. De som i sin tur

upplevde en förbättring menade att barnets tillit och trovärdighet till den anhöriga hade ökat.

Ytterligare ett gemensamt mönster var en öppnare och ärligare kommunikation mellan den

anhöriga och barnet efter deltagandet i Sputnik. Respondenterna uppgav även att förståelsen

för barnets reaktioner ökat och att barnet förstod den anhöriga bättre. När det gällde aktiviteter

på Sputnik som barnet berättat om lyfte de fram lekar, filmer de sett och gemensam fika.

Litteraturen menar att det är vanligt i missbruksfamiljer att kommunikationen brister

(Mortensen i Hansen, 1995:37,38).

Förbättrats mycket

Förbättrats

Uppgift saknas

Ingen skillnad

Tabell 1. De anhörigas relation till barnet (n=39)

Förändring i samtal med barnet

De anhörigas relation till barnet

21

Vidare framhåller Arnell & Ekbom (2005) att barnets livssituation inte sällan är oförutsägbar.

Brister i kommunikationen kan uppvägas med att barnet deltar i en gruppverksamhet som ger

trygga rutiner, struktur och kontinuitet. Gruppverksamheten försöker tillhandahålla dessa

komponenter genom återkommande aktiviteter, exempelvis fika och lekar. Arbetet består

ytterligare av att ge tillgång till en regelbundenhet som inte sällan saknas i vardagen. Barnet

får också i gruppverksamheten arbeta med att sätta ord på sina känslor (Arnell & Ekbom,

2005:10,43, 46). Ovanstående resultat som visade förbättringar i kommunikationen kan

kopplas till barnets deltagande i gruppverksamhet och de aktiviteter som gruppverksamheten

innehåller i linje med ovannämnd litteratur.

Enkätfrågan angående kommunikation om skola, fritid, kompisar, tråkiga samt roliga saker

som hade hänt innehöll fem olika frågor som i sin tur hade fem svarsalternativ vardera. Detta

innebar att samtliga 40 respondenter tillsammans utgjorde 200 svar i dessa fem sammansatta

frågor. Resultatet visade att enligt 104 svar hade ingen förändring skett angående

kommunikation om skola, fritid, kompisar, tråkiga samt roliga saker som hade hänt.

Sammanlagt 91 svar visade att respondenterna uppfattade en ökning (70 svar) respektive en

stor ökning (21 svar). Enbart ett svar uppgav en minskning i barnets vilja att tala om tråkiga

saker som hade hänt och totalt bestod det interna bortfallet av fyra svar på dessa fem frågor.

Resultatet visade vidare att 26 personer uppfattade att barnet oftare berättade om känsliga

saker medan 13 personer uppgav att ingen förändring hade skett. En person svarade dock att

barnet mer sällan berättade om känsliga saker. Det förklaras av personliga familjerelaterade

skäl, som framkom i den övriga enkäten, som inte var relaterade till barnets deltagande.

Kommunikationen om missbruket innan och efter Sputnik

Innan Sputnik Efter Sputnik

Frekvens Procent Frekvens Procent

Ärligt 26 65,0 35 87,5

Undvikande 9 22,5 3 7,5

Bortförklarande 4 10,0 1 2,5

Annat 1 2,5 1 2,5

Total 40 100,0 40 100,0 Tabell 3. Kommunikation om missbruket innan och efter deltagande i Sputnik (n=40).

Tabell 3 redovisar att 26 respondenter (65 procent) svarade att de hade en ärlig

kommunikation angående missbruket innan barnet började på Sputnik. Detta ökade till 35

personer efter barnets deltagande, vilket innebar att nio personer ändrade åsikt, en ökning på

22,5 procent. Av dessa var det tre respondenter som svarade att kommunikationen innan varit

bortförklarande och sex som hade svarat undvikande. De ändrade inställning till ärligt efter att

barnet deltagit i Sputnik. Resultatet kan ses genom Mead (1976) som menar att

kommunikationen är betydelsefull och framhåller att all kommunikation sker inom ett

sammanhang och att Jaget skapas i en social process genom samspel med andra individer.

Han menar att språket är bland det viktigaste sättet att skapa och utveckla sitt Jag och genom

att konversera med gester frambringar vi en viss reaktion hos den andra som i sin tur även

förändrar vårt eget agerande (Mead, 1976:109, 112, 116). Lennéer Axelsson och Thylefors

(2005:48) uppger att kommunikationen är viktig för ett fungerande samspel i gruppen.

22

Vidare är Lindstein (1997:45, 65) av åsikten att i grupp kan barnets förmåga att samspela i

sociala situationer utvecklas. Gruppen är ett naturligt inslag i barnets vardagliga liv, där barnet

inte enbart får stöd i sin livssituation utan även tillfälle att stödja andra. Arnell och Ekbom

(2005:10) menar att ett inslag i gruppverksamhet med barn till missbrukande föräldrar är att

de får lära sig att sätta ord på sina känslor. En hypotes till förändring av kommunikationen

kan förklaras med att deltagandet i gruppverksamheten medfört att barnet fått lära sig att sätta

ord på sina känslor och utveckla sin förmåga att samspela i sociala situationer. Genom

samspelet med andra barn i gruppen och gruppledarna kan barnet ha utvecklat sin förmåga att

kommunicera. Det kan tänkas att denna förändring även påverkat kommunikationen mellan

barnet och den anhöriga.

Relation mellan den anhöriga och barnet Enkätsvaren om relationen mellan den Förändring i relationen till barnet

anhöriga och barnet förändrats på

grund av att barnet börjat på

Sputnik, visade att 19 respondenter

uppfattade att den förändrats i

högsta grad eller att den i stort sett

hade förändrats. De som svarade att

ingen skillnad inträffat bestod av 17

respondenter och de övriga svarade

nej, i stort sett inte eller nej, inte alls,

vilket även framgår av diagrammet

på höger sida. Ett tydligt tema bland

respondenterna som menade att

relationen till barnet förändrats, var

att barnet blivit mer öppet och att de kommunicerade mer öppet. Centralt var även en ärligare

kommunikation om missbruket, ”vi låtsas inte” och om känslor som fanns kring missbruket.

En av de respondenter som inte uppfattade någon skillnad i relationen menade att ”mest är det

hennes syn på sig själv som har förändrats. Vår relation är inte speciellt annorlunda”.

Tidigare forskning har visat att barn till missbrukande föräldrar påverkas positivt av

stödverksamhet och att barnen fick en ökad självkänsla genom stödverksamhet (Dore,

Nelson-Zlupko & Kaufman 1999). Tillhandahållandet av kunskap om missbruk används i

gruppverksamhet med barn till missbrukare för att öka barnets självförtroende. Detta

resulterar vidare i ökade insikter om de egna reaktionerna och måendet (Lindstein 1997:23).

En tänkbar förklaring till resultatet som visade en öppnare och ärligare kommunikation om

missbruket kan vara att barnet fått ökade kunskaper om missbruksproblematik.

Angående förståelsen för hur det varit för barnet att leva i en familj där missbruk existerar

eller har existerat angav 23 respondenter att deras förståelse blivit mycket större eller lite

större på grund av barnets deltagande i Sputnik. Dock var det 17 av respondenterna som inte

uppfattade någon förändring, vilket kan förklaras med att de redan hade en sådan insikt innan

barnets deltagande i Sputnik. Denna tes beskrivs av en respondent som menade att ”jag har

den förståelsen och har haft den hela tiden”. Nio personer hade beskrivit förändringen även

skriftligt varav fyra svarat att insikten ökat på grund av att de själva hade fått mer kunskaper

och att barnet hade öppnat sig mer. Resterande respondenter menade att de inte hade förstått

hur svårt barnet hade haft det innan.

Tabell 4. Förändring i relation till barnet (n=40).

23

En respondent skrev, ”förstod nog inte vilket ansvar han fick ta förut. Han var förälder åt sin

pappa”. Resultatet överensstämmer med Woititz (2002:43) som menar att barn som växer

upp i missbruksfamiljer ofta kan behöva ta över de vuxnas ansvar, exempelvis när det gäller

praktiska bestyr i hemmet.

De roller som barnet oftast

antog i familjen visade sig vara

relativt jämt fördelade mellan

”den ansvarsfulle”, ”den som

medlar” och ”den som bråkar”.

Vidare framkom det gällande

om dessa roller hade förändrats,

att 17 av respondenterna

uppfattade att rollerna hade

förändrats mycket och 12

menade att rollerna hade

förändrats lite, vilket kan utläsas

av diagrammet till höger.

Resterande respondenterna

uppfattade inte någon

rollförändring och två hade ej

svarat på frågan. Svaren

angående om hur barnets roller

förändrats visade sig ha två olika teman, en som var relaterad till den tidigare rollen och en

som var mer kopplad till barnets mående. Det första temat visade att respondenterna

uppfattade att barnet hade ändrats sig från sin tidigare roll, exempelvis ”har släppt

ansvarskollen och har nu tid att vara tonåring”. Det andra temat karakteriserades av att de

anhöriga menade att barnet var mer medvetet, motståndskraftigare, mindre skuldtyngt,

prioriterade sig själv först och oftare satte gränser. Detta tema kan beskrivas med citatet om

att barnet blivit ”stark, modig och fått bättre självförtroende”. En av respondenterna menade

att Sputnik var en bidragande orsak till rollförändringen hos barnet, men inte hela orsaken.

Ovanstående kan förstås genom Meads (1976) teori om att individen innehar ett Själv som i

sin tur består av ett ”I” (Jaget) och ett ”Me” (Miget). Jaget skapas och utvecklas i sociala

sammanhang och det är Miget som bevarar de erfarenheter individen får i dessa sammanhang.

Han använder sig av begreppet den generaliserande andre för att beskriva hur samhället

utövar kontroll över individen och hur individen intar olika roller. Den generaliserande andre

innebär vidare de förväntningar som samhället har på en viss roll i en specifik kontext. För att

utveckla vårt Jag och därmed vår personlighet måste vi både införliva de enskilda

medlemmarnas samt hela den sociala gruppens attityder. På så sätt lär sig individen vad som

förväntas av en viss roll i en given social situation. Individen bedömer sig själv utifrån

gruppens attityder, vilket innebär att hur gruppen ser på oss även resulterar i hur vi ser på oss

själva. Även responsen som vi får i det sociala sammanhanget påverkar vilken roll vi spelar.

(Mead, 1976:68, 110, 119-121, 124, 133). De roller som den anhöriga upplevt hos barnet kan

bero på att barnet anammat den generaliserande andres förväntningar på hur barnet ska agera i

ett visst socialt sammanhang.

Förändring av barnets roller

Tabell 5. Förändring av roller (n=38).

24

Den anhörigas medvetenhet om missbruk Tabell 6. Förändring av missbruket

Respondenternas uppfattning

om en förändring av missbruket

hade skett eller ej på grund av

barnets deltagande i Sputnik

redovisas till höger. Resultatet

visar bland annat att två av

respondenterna uppfattade att

missbruket minskat på grund av

att barnet börjat på Sputnik. Tre

av respondenterna menade att

missbruket ökat. Det var dock

svårt att dra slutsatser om

ökningen var kopplat till barnets

deltagande på Sputnik eller om

ökningen berodde på andra skäl. Dock framkom det hos en respondent att ökningen var

kopplad till deltagandet i Sputniks verksamhet eftersom barnet själv börjat missbruka efter att

barnet träffade en annan deltagare på verksamheten.

Övervägande del av respondenterna (28 personer) uppgav att de samtalade med barnet om

orsakerna till missbruket i familjen, vilket varierade mellan ”lite” till ”nästan dagligen”. Fem

av respondenterna svarade att de ej talade om orsakerna till missbruket. Merparten av

respondenterna uppgav att barnet inte uttryckt att de var orsaken till missbruket. Det var dock

svårt att dra slutsatser om dessa barn ändå kan ha upplevt skuldkänslor men bara inte uttryckt

dessa till den anhöriga. Det var emellertid 13 personer som angav att barnet uttryckt

skuldkänslor och en av respondenterna skrev, ”en gång har sonen sagt om inte du och pappa

träffats och jag inte föds, har pappa druckit då”. Enbart en av dessa 13 respondenter menade

att detta inte förändrats på grund av barnets deltagande i Sputnik. Det framkom av åtta

respondenter som hade svarat på frågan om hur skuldkänslor hos barnet förändrats, att barnet

bättre förstod att han/hon inte kunde ta ansvar för de vuxnas missbruk. Detta kan kopplas med

litteratur som visar att barn i familjer med missbruk ofta kan överta ansvaret och känna skuld

(Woititz, 2002:28). Gruppverksamheter med barn till missbrukare arbetar med att minska

skuldkänslor genom att ge barnen ny kunskap om missbruksproblematik. Denna kunskap är ej

moraliserande vilket kan minska känslan av att vara ”sämre” än andra familjer (Anlén &

Lannerström i Forinder & Hagborg 2008:137). Genom att se alkoholism som en sjukdom

samt genom att förmedla till barnet att alla som lever i missbrukarens omgivning påverkas av

missbruket. På så vis kan barnets skuld- och ansvarskänslor reduceras (Lindstein 1997:24).

Detta går i linje med att barnet i gruppverksamhet får dela sin livssituation med andra och på

så sätt får avlasta sina ansvarskänslor över missbruket i familjen (Arnell & Ekbom, 2005:10).

Även tidigare forskning påvisar att gruppverksamhet kan ha en positiv effekt i att lyfta bort

barnets skuldkänslor. Ett exempel i den tidigare forskningen är att använda sig av de fyra

grundpelarna; ”You didn't cause it; you can't control it; you can't cure it; you can be okay”

(Dore, Nelson-Zlupko & Kaufman 1999). De resultat som visade att barnets skuldkänslor

hade minskat på grund av deltagande i gruppverksamheten kan förklaras med ökade

kunskaper om att ansvaret för missbruket inte låg hos honom/henne. Genom att barnet fått

dela sin livssituation med andra i liknade situationer kan de ha fått lätta på sin ansvarsbörda.

Frekvens Procent

Ökat

Minskat

Finns i nuläget inget pågående missbruk

Ökat, men inte på grund av Sputnik

Minskat, men inte på grund av Sputnik

Ingen förändring

Vet ej

3

2

13

3

1

9

6

7,5

5,0

32,5

7,5

2,5

22,5

15,0

Totalt 37 92,5

Uppgift saknas 3 7,5

Totalt 40 100,0

25

Upplevelser av Sputnik

Resultatet visade att det som uppfattades positivt med Sputnik var att barnet fått information

om alkohol, droger och missbruk. Det var sju respondenter som uppgav att allt med

verksamheten var bra. Ett genomgående tema var att Sputnik hade en positiv inverkan på

barnet, att det fick stöd, förståelse, hon/han fick prata ut och ”blir sedda i sin upplevda

verklighet”. Det respondenterna uppfattade som bra med gruppverksamheten var att barnet

fick insikt i att han/hon inte var ensam om sin livssituation. Andra positiva aspekter var även

de åldersadekvata grupperna, att barnet själv fick större insikt i sin egen livssituation samt att

även de vuxna kunde få stöd. Respondenterna uppfattade att personalen var fantastisk,

engagerad, kunnig, någon som barnen kunde lita på och att det var samma personal hela tiden.

Forskning har visat att exempelvis ett extern stödsystem kan vara en skyddsfaktor för barn

som far illa (Werner & Smith, 2003:226). Vidare visar litteraturen att gruppledare i

stödverksamheter med barn till missbrukare ska vara tydliga modeller, just för att dessa barn

ska få bra förebilder. Aktuell forskning inom området beskriver att grupparbetet med barn till

missbrukare arbetar med att sätta barnet i centrum. Arbetet utgår även från att barnet bland

annat har ett behov av att träffa andra barn med liknande erfarenheter och att de har behov av

ökade kunskaper om missbruk och att uppmärksammas (Arnell & Ekbom, 2005:10, 35, 41).

Dessa centrala inslag i gruppverksamheter med barn till missbrukare är samma komponenter

som respondenterna i denna studie lyfte fram som positiva aspekter av Sputniks verksamhet.

Anlén och Lannerström (2008) menar att ett viktigt inslag i att minska skuld- och

skamkänslor är att få ny icke moraliserande kunskap om missbruk (Anlén & Lannerström i

Forinder & Hagborg 2008:137). Avsaknaden av en dömande personal är ytterligare en aspekt

som respondenterna lyft fram som positivt med Sputnik, vilket överensstämmer med

litteraturen.

Enligt resultatet uppfattade majoriteten av respondenterna att det varit betydelsefullt för

barnet att träffa andra i liknande situationer. De menade att kunskapen om att barnet inte var

ensamt var viktig, eftersom ”då finns det HOPP”. Även flertalet respondenter svarade att

barnet hade nytta av att delta i Sputniks verksamhet. Detta exempelvis genom att barnet blivit

starkare, öppnare och tryggare i relation med missbrukande förälder, vågade ställa krav och

genom att ha blivit bekräftad. En anhörig uttryckte, ” Det bästa som kunde hända. Jag kan

inte visa tacksamhet nog. Det vart vändpunkten i hennes liv. TACK!”. En annan respondent

uppgav att” absolut den viktigaste pusselbiten, för att själva ha en möjlighet att göra sunda

livsval och börja tillfriskna från sitt medberoende”. Det positiva resultatet från föreliggande

studie är i linje med studien gjord av Dore, Nelson-Zlupko & Kaufman (1999) som påvisade

att gruppverksamhet förhöjde barnets känsla av egenvärde samt känslan av ökad kontroll av

sin livssituation. Detta är i sin tur förenligt med litteraturen om vad som är i fokus i arbetet

med barn till missbrukande föräldrar. Arnell och Ekbom (2005) menar att barn till

missbrukare har behov av att bli sedda och att själva få vara i centrum, att lära sig säga nej

samt att få makten till att kunna påverka sin omgivning (Arnell & Ekbom, 2005:10).

Föräldrarnas uppfattning om att det varit betydelsefullt för barnet att träffa andra i liknande

situationer kan relateras till Lindsteins (2001) forskning som visade att av deltagare på Ersta

Vändpunkten ansåg samtliga barn förutom tre, att det hade varit betydelsefullt att träffa andra

i liknande situationer (Lindstein, 2001:13, 110, 247).

26

Angående om respondenterna själva påverkats av barnets deltagande på Sputnik svarade åtta

nej. Det framkom av ett svar att Sputnik inte inneburit någon förändring hos den

missbrukande föräldern, som skrev ”Nej. Som förut svarar jag att min förändring har bara

kommit utifrån mig själv. Ingen utomstående har varit till hjälp. Jag som alla andra

missbrukare har trotsat myndigheter, sjukvård osv. Förändring i missbruk som är hållbar

kommer enbart från missbrukaren själv. Alla missbrukare är olika och vård för oss är att alla

är lika och det tror jag inte fungerar”. Dock svarade majoriteten att de påverkats och ett

mönster var att de anhöriga uppgav att verksamheten haft en avlastande funktion för dem.

Detta i form av ansvarsfrågor eftersom nätverket runt familjen varit otillfredsställande. Vidare

bestod den avlastande funktionen i att barnet hade möjlighet att tala med andra vuxna om

missbruket, vilket framkom av enkätsvaren. Respondenternas uppfattning av att Sputnik haft

en avlastande funktion kan kopplas med Lennéer Axelsson och Thylefors (2005:23, 46) som

menar att sociala nätverk är betydelsefullt för att hantera påfrestande livssituationer och att

socialt stöd är positivt för familjen. Ett annat mönster i resultatet hos de som uppgav att de

påverats var exempelvis att de ”ser med bättre ögon” och att ”jag känner mig lugnare när jag

ser att mitt barn mår bättre”. Vidare framkom det att respondenterna uppfattade att de kunde

tala öppnare om missbruket och att de också kände sig tryggare i att göra det. En av

respondenterna uppgav att missbruk skadade barnets förtroende och efter deltagandet i

Sputnik ändrades detta, ” det känns så fantastiskt att förtroendet har kommit tillbaka sakta

men säkert”.

Totalt 20 av 33 respondenter som besvarat aktuell fråga, uppfattade inte någonting negativt

med Sputniks verksamhet. Drygt 30 procent (11 respondenter av 37) menade att de inte visste

vad som kunde förbättras. Förslag till förbättringar var dock att verksamheten borde sprida

mer information om sig själv, exempelvis genom skola, TV och radio. Andra förslag var att

alla föräldrar tillsammans med barnen borde träffas och göra någonting tillsammans. Vidare

menade en respondent att det var ”synd att personalen inte har mer utbildning i

tolvstegsarbete, samarbete med exempelvis Gnistan som har anhörigprogram.” Ytterligare en

respondent uppgav att även de barn till föräldrar som slutat missbruka, hade ett stort behov av

verksamheten eftersom mycket av beteendet kvarstod. En negativ aspekt som lyftes fram av

en respondent, var att leken ibland kunde ta för mycket plats, på bekostnad av barnets behov

av att prata.

Ett avvikande mönster från de övriga svaren var tre respondenter som menade att det kan vara

negativt att samla barn till missbrukande föräldrar i gruppverksamhet. Anledningar som

framkom var en respondent som menade att barnet valde att gå på enskilda samtal i stället för

gruppverksamhet, då barnet kände sig ”nerdragen av allas svåra situationer”. En annan orsak

var att gruppverksamheten kunde leda till ”fel umgänge”. Vidare framkom det i ett av dessa

tre svar att Sputnik blev anledningen till att barnet själv började missbruka, respondenten

skrev, ”för … blev det inkörsporten till att … började att använda droger”. Detta

överensstämmer med litteraturen som menar att det finnas en risk i att bilda grupper av

ungdomar med avvikande beteende. Detta kan resultera i att stärka de negativa egenskaperna

hos barnen (Forinder & Hagborg, 2008:44). De tre respondenter som lyfte fram negativa

perspektiv av Sputnik skiljde sig åt. Detta genom att två av dessa hade en positiv inställning

överlag till barnets deltagande i Sputnik, både innan och efter barnets deltagande. Den tredje

respondenten urskiljde sig på så vis att denne hade en negativ inställning både innan och efter

barnets deltagande.

27

Sammanfattade slutsatser och diskussion Syftet med denna studie var att undersöka hur anhöriga till barn som deltagit/deltar i Sputnik,

inriktat på stödverksamhet för barn till missbrukande föräldrar, uppfattade verksamhetens

program med avseende på främst förändringar i kommunikation och relation mellan barn och

anhörig. Vidare ställdes frågor om de anhörigas egen medvetenhet om missbruksproblematik

hade förändrats i någon riktning. Nedanstående diskussion kommer att besvara studiens syfte

och frågeställningar.

Resultatet visade att 65 procent av respondenterna uppfattade en förbättring i

kommunikationen. Förbättringen bestod av öppnare och ärligare kommunikation mellan den

anhöriga och barnet. Detta kan ses utifrån Lindstein (1997) som är av åsikten att barnets

förmåga att samspela utvecklas i grupp samt i sociala sammanhang. Veckorundan som var en

av aktiviteterna i Sputniks program gav barnen möjlighet att uttrycka känslor och ta upp

händelser som på något sätt berört dem under veckan. Genom att få tala om specifika

händelser som en återkommande punkt i stödverksamheten vet barnen om att så sker vid

samtliga tillfällen då de deltar i programmet. Detta kan medverka till att veckorundan blir ett

bra verktyg för barnen att sätta ord på känslor och få ökade kunskaper vilket kan ha påverkat

kommunikationen med de anhöriga. Studies resultat bekräftas även av Arnell & Ekbom

(2005) som menar att grupparbetet med barn till missbrukande föräldrar innehåller bland

annat att barnen får lära sig att sätta ord på sina känslor och få ökade kunskaper om

missbruksproblematik. Barnens ökade kunskaper och ökad medvetenhet påverkar

kommunikation genom att det vi uttrycker genom språket får respons hos den andra och

interaktionen dem emellan förändras (mellan barnet och den anhöriga), i enlighet med Mead

(1976).

Öppnare och ärligare kommunikation, speciellt om missbruket visade sig ha en nyckelroll, då

dessa aspekter lyftes fram som en förklaring till förändring av respondenterna i både

relationen och kommunikationen. Resultatet uppvisade att 19 respondenter uppfattade en

förändring av relationen och att 23 respondenter uppgav att deras förståelse för barnets

situation i en missbruksfamilj blivit större. Detta berodde dels på att den egna kunskapen hos

den anhöriga hade ökat samt att barnet hade öppnat sig mer. Vidare uppgav 13 respondenter

under temat medvetenhet om missbruk, att barnet uttryckt skuldkänslor. Dessutom menade 12

respondenter att barnets skuldkänslor förändrats på grund av deltagandet i Sputnik.

Förändringen kännetecknades av att barnet bättre förstod att han/hon inte kunde ta ansvar för

de vuxnas missbruk. Resultatet överensstämmer med litteraturen, exempelvis Lindstein

(1997) om hur gruppverksamhet med barn till missbrukande föräldrar bör bedrivas, vilket

även är i linje med Sputniks arbetssätt. Grunden i stödverksamheten är att förmedla kunskap

till barnen om de begränsningar som finns i att kunna påverka missbrukaren. En annan

grundtanke är att barnen har rätt att sätta gränser och rätt att få hjälp. För att öka barnens

självförtroende vill verksamheten tillhandahålla kunskap om missbruk och hur det kan

påverka barnets mående. Det leder även till ökade kunskaper om den egna personen och en

förståelse för de egna reaktionerna (Lindstein 1997). En hypotes till den förbättrade relation

kan vara den ökade kunskapen om missbruk och den positiva förändringen av skuldkänslor

hos barnet, tillsammans med positiva förändringar i kommunikation samt ökad förståelse för

barnets livssituation.

28

Resultatet visade att de roller som var vanligast förekommande hos barnet utgjordes av ”den

ansvarsfulle”, ”den som medlar” och ”den som bråkar”. Gällande huruvida barnets roll

förändrats svarade 73 procent av respondenterna att förändring hade skett. Genom resultatet

gick det att utläsa att rollförändringen bestod av ett bättre mående hos barnet som beskrivs av

citatet ”stark, modig och fått bättre självförtroende”. Vidare menade de anhöriga att barnet

blivit mer medvetet, motståndskraftigare, mindre skuldtyngt och oftare prioriterade sig själv

först. Rollövertagandet kan förstås genom Meads (1976) teori om den generaliserande andre

som beskriver de attityder och normer som barnet intar från de sociala grupper där barnet

ingår. Barnets förståelse för sig själv och för andra människor, grundas på tidigt samspel med

i huvudsak föräldrarna. Med andra ord kan orsaken till att barnet intagit en specifik roll,

exempelvis ”den ansvarsfulla”, vara att de anammat de attityder och normer som funnits i

deras sociala grupp. Den rollen som intagits baseras på barnets förståelse av sig själv i

förhållande till andra. Missbruksfamiljen är det sammanhang barnet växt upp i och det är även

de attityder och normer som existerat där som barnet tagit till sig. Litteraturen om

gruppverksamhet med barn till missbrukare som beskrivs av Lindstein (1997), menar att barn

har nytta av att träffa andra i liknade livssituationer, vilket kan bryta isoleringen och känslan

av ensamhet. Gruppsamtalen på Sputnik kan ha varit ett forum där barnet fått berätta om

viktiga livshändelser för andra och barnet kan ha mottagit tillfredsställande respons från

övriga deltagare samt personalen. Deltagandet kan ha medfört att barnet anammat andra

sociala attityder och en annan bedömning av sig själv på grund av att de har fått höra nya

attityder och värderingar från personalen, vilka barnet övertog och integrerade i sitt själv. De

nya attityderna kan vara information om att de inte är ansvariga för missbruket och att de

själva har rätt att må bra. En anledning till att rollen förändrats kan tänkas vara att barnets

deltagande i Sputnik medfört en annan bild av den generaliserande andre, sett utifrån Meads

(1976) tankegångar.

De resultat som visade att det inte skett någon förändring kan tänkas förklaras å ena sidan av

att det redan innan barnets deltagande fanns en tillfredställande kommunikation, relation och

förståelse för barnets situation. Barnets deltagande i Sputnik kan å andra sidan inte haft någon

effekt i det avseendet. Gällande de negativa aspekterna av Sputnik som respondenterna lyfte

fram var att verksamheten borde vara mer synlig i samhället och var i behov av mer resurser.

Dessa negativa åsikter kan mer ses som förslag till förbättringar eftersom respondenterna

överlag var positiva till verksamheten som helhet. De negativa delarna av verksamheten

framkom från tre respondenter varav två pekade på att barnet kunde hamna i fel umgänge i

gruppverksamheten. En av respondenterna uppgav att ”för … blev det inkörsporten till att …

började att använda droger”. Detta kopplas med Forinder och Hagborg (2008) som menar att

det finns en risk med gruppverksamhet som arbetar med barn till missbrukande föräldrar.

Risken är att de kan förstärka eventuella negativa egenskaper hos varandra. Vidare menar

Lindstein (2001) att gruppverksamheten innebära ett övertagande av en ”problemidentitet”,

vilket kan medföra att identiteten helt och hållet grundas på problemet. Detta indikerar att

gruppverksamheten kan ha en icke avsedd effekt. Trots att den aktuella respondenten överlag

hade en positiv inställning till Sputnik medförde deltagandet för barnets del negativa

konsekvenser. Resultatet är av vikt eftersom det uppmärksammar negativa effekter av socialt

arbete i grupp.

29

Studiens sammanfattande resultat visade att samtliga respondenters uppfattning av Sputniks

verksamhet var positiv. Detta kan bland annat bero på respondenternas uppfattning om

förbättringar i både kommunikationen och relationen till barnet efter barnets deltagande i

verksamheten. Vidare kan förklaringen till att de respondenter som inte uppfattade en

förändring i dessa avseenden men ändå uppfattade verksamheten som positiv, vara att de

redan hade en tillfredställande kommunikation och relation med barnet innan deltagandet på

Sputnik. Förklaringen kan även bestå i att den anhörige hade uppfattat att deltagandet varit

positivt för barnet, vilket i sin tur ledde till den positiva uppfattningen av verksamheten. Den

anhörigas mående visade sig vara relaterat till barnets mående, vilket stärks av citatet ”hon

har uttryckt att hon mår bra av Sputnik och det känns jättegott”. Respondenternas positiva

uppfattning om Sputnik grundar sig även på att de uppfattade att verksamheten varit

betydelsefull och till nytta för barnet. Enligt författarna till denna studie var dessa

komponenten de mest betydelsefulla i varför respondenterna uppfattade verksamheten

positivt, både hos de som uppfattade en förändring och hos de som inte gjorde det.

Litteraturen exempelvis Arnell och Ekbom (2005) och forskningen exempelvis Lindstein

(1997, 2001) angående arbetet med gruppverksamhet med barn till missbrukande föräldrar går

i linje med det resultat som framkommit i denna studie. De komponenter som litteraturen

beskriver som syftet med gruppverksamhet överensstämmer med det respondenterna

framhävde som positiva aspekter av Sputnik. Vidare är resultaten i denna studie samt

litteraturen om gruppverksamhet förenligt med den forskning som påvisar den positiva

påverkan som deltagandet i gruppverksamhet medför på barnet.

Förslag på vidare forskning Syfte med denna studie har varit att undersöka föräldrarnas uppfattning om verksamheten

Sputnik. Detta har genomförts med hjälp av en enkätstudie, det hade dock även varit givande

att göra intervjuer för att få ett större djup. Det hade varit av intresse att undersöka om

resultatet i denna studie överensstämmer med andra liknande verksamheter för att kunna

jämföra resultaten vilket skulle möjliggöra eventuella generaliseringar. Vidare vore det

intressant att i större skala undersöka vad som avgör att den anhöriga blir positivt inställd till

ett barns deltagande i en gruppverksamhet. Sådana resultat skulle kunna användas till att

motivera fler föräldrar att tillåta sina barn att delta i liknande verksamheter eftersom forskning

har påvisat att det har positiva effekter på barnet. Det vore av intresse att forska i

barnperspektivet genom att exempelvis ställa liknande frågor om kommunikation och relation

till barnen som deltagit i Sputnik. Detta för att jämföra barnets uppfattningar med den

anhörige.

30

Referenser

Alvesson, Mats & Sköldberg, Kaj (2008). Tolkning och reflektion - Vetenskapsfilosofi och

kvalitativ metod. Lund: Studentlitteratur.

Anlén, Ann-Sofie & Lannerström, Gun (2008). Hemliga klubben – stödgrupp för barn och

ungdomar från familjer med beroende. I Forinder, Ulla & Hagborg, Elisabeth (red.) (2008)

Stödgrupper för barn och ungdomar. (s. 131 - 148). Lund: Studentlitteratur.

Arnell, Ami & Ekbom, Inger (2005). När mamma eller pappa dricker. En handbok om att

arbeta i grupp med barn till alkoholister.(6 upplagan). Värnamo: Rädda Barnens förlag.

Barnombudsmannen (2008). Art. 1 Definition av ”barn”. Hämtad den 23 april 2010 från:

http://www.barnombudsmannen.se/Adfinity.aspx?pageid=6872

Brown, Rupert (2000). Group processes. (2 upplagan). Oxford: Blackwll Publishers.

Bryman, Alan (2001). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber ekonomi.

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2009). Centralförbundet för alkohol-

och narkotikaupplysning. Drogutvecklingen i Sverige 2009. Hämtad den 9 april 2010 från

http://www.can.se/documents/CAN/Rapporter/rapportserie/can-rapportserie-117-

drogutvecklingen-i-sverige-2009.pdf

Christoffersena Nygaard, Mogens & Soothillb, Keith (2003). The long-term consequences of

parental alcohol abuse: a cohort study of children in Denmark. Journal of Substance Abuse

Treatment, 25, s. 107–116.

Djurfeldt, Göran, Larsson, Rolf & Stjärnhagen, Ola (2003). Statistisk verktygslåda –

samhällsvetenskapliga orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Dore, M. Nelson-Zlupko, L. Kaufmann, E. (1999). Friends in Need: Designing and

Implementing a Psychoeducational Group for School Children from Drug-Involved Families.

Social Work, Vol. 44, nr. 2, s. 179-190.

Essén, Charlotte (2008). Självhjälpsgrupper och stödgrupper i Sverige och internationellt –

utveckling, metoder och forskning. I Forinder, Ulla & Hagborg, Elisabeth (red.) (2008)

Stödgrupper för barn och ungdomar. (s. 57 – 72). Lund: Studentlitteratur.

Fals-Stewart, William, Fincham, Frank D & Kelly, Michelle L. (2004). Substance-Abusing

Parents' Attitudes Toward Allowing Their Custodial Children to Participate in Treatment: A

Comparison of Mothers Versus Fathers. Journal of Family Psychology, Vol. 18, No. 4, s.

666-671.

31

Forinder, Ulla & Hagborg, Elisabeth (red.) (2008). Stödgrupper för barn och ungdomar.

Lund: Student litteratur.

Gossop, Michael (2007). Living with drugs (6 upplagan). Hampshire: Ashgate Publishing.

Hagborg, Elisabeth & Jonsson, Yvonne (2008). Att leda och handleda stödgrupper. I

Forinder, Ulla & Hagborg, Elisabeth (red.) (2008). Stödgrupper för barn och ungdomar. (s.

293 - 314). Lund: Studentlitteratur.

Hansen, Frid A. (1995). (red.) Barn i familjer med missbruksproblem. Lund: Studentlitteratur.

Hartelius, Jonas (2009). Narkotika dopningsmedel och hälsofarliga varor. (10 upplagan).

Svenska Carnegie Institutet & Svenska Narkotikapolisföreningen. Göteborg: Göteborg

Mediahuset.

Holme, Idar Magne & Solvang Krohn, Bernt (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

HSFR Etik. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Vetenskapsrådet. Hämtad den 29 april 2010 från

http://www.codex.uu.se/texts/HSFR.pdf

Johansson, Katarina & Wirbing, Peter (2005). Riskbruk och missbruk. (2 upplagan).

Stockholm: Natur och Kultur.

Lagerberg, Dagmar & Sundelin, Claes (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn:

forskningsmetoder och resultat. Stockholm: Gothia.

Lennéer Axelsson, Barbro & Thylefors, Ingela (2005) Arbetsgruppens psykologi. Stockholm:

Natur och Kultur.

Lindstein, Thomas (1997). Unga vid Vändpunkten. Att arbeta med ungdomar vars föräldrar

missbrukare. Stockholm: Gothia.

Lindstein, Thomas (2001). Vändpunkten – ur barnens och ungdomarnas perspektiv.

Stockholm: Gothia.

Lindstein i Forinder & Hagborg (2008). Stödgruppsverksamhet för utsatta barn - ett nytt

inslag i förebyggande socialt arbete. I Forinder, Ulla & Hagborg, Elisabeth (red.) (2008).

Stödgrupper för barn och ungdomar. (s. 101 -118). Lund: Studentlitteratur.

Ljungdahl, Sofia (2008). Barn i familjer med alkohol- och narkotikaproblem: omfattning och

analys. Hämtad den 31 mars 2010 från: http://fhi.se/sv/Publikationer/Alla-publikationer/Barn-

i-familjer-med-alkohol--och-narkotikaproblem/

Mead, George Hebert (1976). Medvetandet, jaget och samhället: från socialbehavioristisk

ståndpunkt. Övers. Peter Arvidson. Lund: Argos.

32

Mortensen i Hansen, Fria A. (1995). Barns reaktioner på föräldrarnas missbruk. I Hansen,

Fria A. (1995) (red.). Barn i familjer med missbruksproblem.(s. 35-60).

Lund: Studentlitteratur.

Nationalencyklopedin (1994). Missbruk. (Band 13). Höganäs: Bra böcker.

Nilsson, Ingvar och Anders Wadeskog (2008). SocioEkonomiskt Bokslut för

Metadonprogrammet i Stockholm Hämtad den 18 april 2010 från: http://www.seeab.se/

Silverman, David (2010). Doing qualitative research. London: Sage Publications.

Socialstyrelsen (2009a). Folkhälsorapport 2009. Hämtad den 13 april 2010 från:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71

Socialstyrelsen (2009b). Barn och unga i familjer med missbruk. Vägledning för

socialtjänsten och andra aktörer. Hämtad den 31 mars 2010 från:

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-12-25

Statens folkhälsoinstitut (2009a) Livstilsrapport 2009. Hämtad den 9 april 210 från:

http://www.fhi.se/PageFiles/8623/Livsstilsrapport-A2009-07.pdf

Statens folkhälsoinstitut (2009b) Alkoholvanor. Hämtad den 9 april 210 från:

http://www.fhi.se/sv/Statistik-uppfoljning/Nationella-

folkhalsoenkaten/Levnadsvanor/Alkoholvanor/

Statistik för alkoholvanor år 2009

Stensaasen , Svein & Sletta, Olav (2000). Grupprocesser. Om inlärning och samarbete i

grupp. Stockholm: Natur och Kultur.

Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.

Werner, E. Emmy & Smith, S. Ruth (2003). Att växa mot alla odds. Från födelse till vuxenliv.

Stockholm: Svenska föreningen för psykisk hälsa.

Woititz, G. Janet (2002). Vuxna barn till alkoholister. (2 upplagan). Johanneshov: Larssons

Förlag.

Bilaga 1 Intervjuguide

Vad är Sputnik?

Hur länge har Sputnik funnits?

Hur många anställda är Ni?

Vad har Ni för bakgrunder/utbildningar?

Har Ni anställda någon handledning för reflektion?

Hur ser organisationen ut?

Vem bestämmer Era riktlinjer och hur ser dom ut?

Vilka verksamheter har Ni samarbete med?

Hur får Ni in era ärenden?

Vad händer efter Ni har fått in ett ärende?

Vilka kan få hjälp av Sputnik?

Vilka åldrar?

Vilka kan inte få hjälp av Sputnik?

Har Ni nekat någon att gå här?

Hur många kan ni ta emot?

Hur många är det som går här i dagsläget (personer/grupper)?

Hur arbetar Ni i grupp?

Hur arbetar Ni enskilt med barnen/ungdomarna?

Hur ofta träffas grupperna?

Hur länge finns en grupp?

Är grupp ledarrollen Minnesota modells inspirerad och delger gruppledarna egna

erfarenheter?

Vilka teorier/metoder använder Ni er av?

Använder Ni er av ett pedagogiskt program?

Om ja, hur ser den ut?

Vilka teman innehåller programmet?

Använder Ni ”Kids are people too” och ”Children are special”?

Håller ni er uppdaterade i forskning, om så är fallet hur?

Vad har Ni för syn på missbruk?

Arbetar Ni med att involvera familj och olika nätverk?

Varför vill Ni ha reda på om föräldrarna tycker att barnen har förändrats av att

gå hos Sputnik?

Varför vill Ni ha reda på om föräldrarna tycker att de själva påverkas av att

deras barn går hos Sputnik?

Hur kan Ni använda den informationen?

Hur kan den information gynna barnen, verksamheten och samhället?

Är det någon information Ni skulle vilja tillägga som vi har missat?

Bilaga 2 Introduktionsbrev till enkäten

Örebro Universitet

Akademin för Juridik, Psykologi och Socialt arbete

Socionomprogrammet

Hej!

Vi heter Mahi Akter och Maria Nyberg och är socionomstuderande vid Örebro universitet. Vi

arbetar med vårt examensarbete som är en undersökning om Sputniks verksamhet. Eftersom

Du är anhörig till barn som har gått eller går på Sputniks verksamhet vill vi skriva till Dig och

berätta om vår studie.

Vi samarbetar med Sputnik och har gemensamt kommit fram till att undersöka vad Du som

anhörig till barn som har gått eller går på Sputniks verksamhet anser om den. Vi vill även

undersöka om barnets deltagande har påverkat Dig eller lett till någon förändring. Vi vill

också ta reda på om Du som anhörig har märkt någon förändring i samtal mellan Dig och

barnet samt relationen mellan er. Vi är också intresserade av hur Du ser på missbruksfrågor.

En studie om vad Du som anhörig anser om verksamheten har inte gjorts förut. Därför vill vi

veta vad Du tycker om verksamheten, vad som är bra och vad som har varit dåligt. Ditt svar

kan hjälpa till att förbättra Sputniks verksamhet och på så sätt hjälpa andra människor som

kommer i kontakt med den. Därför skulle vi väldigt gärna vilja att Du fyller i denna enkät.

Självklart är enkäten frivillig men just Dina svar är viktiga!

Vi följer de forskningsetiska reglerna för humanistisk forskning vilket innebär att Du förblir

helt anonym i undersökningen och att Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt. Du

sänder Ditt svar till Sputnik som kommer att ge dessa till oss. Det innebär att personalen på

Sputnik inte kommer att se Dina svar, utan kommer enbart att få veta vilka som har svarat.

När vi sedan redovisar resultaten kommer vi att göra det gruppvis och ingen enskild individs

svar kommer att kunna urskiljas.

Svaren ska skickas in senast 19 april 2010 i de adresserade portofria kuverten.

Vi vill avsluta med att säga att det inte tar lång tid att svara på enkäten och att just Dina svar

är viktiga. Tack på förhand!

Om du har frågor eller funderingar är du välkommen att kontakta oss: xxxxxxxxxxxxxxxx

eller vår handledare, Universitetslärare Pia Aronsson xxxxxxxxx eller xxxxxxxxxxxxxxxx

Hälsningar

Mahi Akter och Maria Nyberg

Bilaga 3 Enkätfrågor

Här följer frågor om Din och barnets Bakgrund

Din Ålder: ____år

Ditt Kön: Kvinna Man

Ditt Civilstånd: Ensamstående Särbo Gift/Sambo

Utbildning: Grundskola Gymnasium Högskola/Universitet Annan utbildning

Sysselsättning: Anställd Egen företagare Arbetssökande Studier Annat

Barnets ålder nu: ___år

Barnets kön: Tjej Kille

Vad har barnet deltagit i på Sputnik: Bara gruppverksamhet Bara enskilt samtal

Både enskilt samtal och gruppverksamhet

Ålder på barnet när barnet började på Sputniks verksamhet: ____år

Deltar barnet i Sputniks verksamhet nu: Ja Nej

Om ja, hur många terminer har barnet gått på Sputniks verksamhet: _____ terminer

Har barnet deltagit i Sputniks verksamhet tidigare: Ja Nej

Om ja, hur många terminer sammanlagt gick barnet på Sputniks verksamhet:__terminer

Vilken relation har du till barnet: Biologisk förälder Styvförälder Morförälder

Farförälder Fosterförälder Annan släkting Annat: ___________________

Bor barnet hos dig nu: Ja Nej Periodvis Annat: ___________________

Vem i barnets familj har haft/har missbruksproblem: Mamma Pappa

Styvmamma Styvpappa Annan person: ____________________

Typ av missbruk som finns/fanns i familjen: Kryssa i alla de svarsalternativ som stämmer.

Alkoholmissbruk Narkotikamissbruk Tablettmissbruk

Här följer frågor om Din Kunskap om Sputniks verksamhet

1. Vilken kunskap om Sputniks verksamhet hade Du innan barnet började där? Kryssa i alla de svarsalternativ som stämmer.

Att det finns en verksamhet för barn och ungdomar

Att barn och ungdomar som är anhörig till missbrukare kan få stöd där

Att barn och ungdomar får träffa andra med liknande erfarenheter

Att i verksamheten tar de upp olika teman varje vecka

Att de tar upp teman som, familj, känslor, roller, missbruk och medberoende

Att barnen fick lära sig om alkohol och narkotika

Jag visste inget om verksamheten innan mitt barn började där

Annat _________________________________________

2. På vilket sätt fick Du veta att Sputnik verksamhet fanns?

Genom en bekant/vän

Genom en myndighet

Genom sjukvården

Genom mitt barn

Genom internet

Genom skola

Annat __________________________________________

3. Vem föreslog att barnet skulle börja på Sputniks verksamhet?

Personal på barnets skola föreslog det

Personal inom sjukvården föreslog de

Personal på Socialtjänsten föreslog det

En bekant till mig föreslog det

Mitt barn föreslog det

Jag föreslog det själv

Annan person___________________________

Om det var Du själv, vad fick dig att föreslå detta? __________________________________

___________________________________________________________________________

4. Vilken inställning hade Du till att barnet skulle börja på Sputniks verksamhet?

Jag hade en positiv inställning

Jag hade en negativ inställning

Jag hade en tveksam inställning

Jag hade en neutral inställning

5. Om Din inställning till Sputnik förändrats efter att barnet börjat på verksamheten,

beskriv på vilket sätt: _____________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

6. Om Du har fått information från Sputnik om deras verksamhet, hur har du fått

den? Jag har fått skriftlig information

Jag har fått muntlig information

På annat sätt ______________________________________________________

7. Vad tyckte Du om den information som du fick?

Mycket bra Bra Ingen åsikt Dåligt Mycket dåligt

8. Beskriv vad Du vet om Sputniks verksamhet nu: ______________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Här följer frågor om Din Kommunikation med barnet

9. Har samtalen mellan Dig och barnet förändrats på grund av att barnet börjat på

Sputniks verksamhet?

Förbättrats mycket Förbättrats Ingen skillnad Försämrats Försämrats mycket

Egna kommentarer: ___________________________________________________________

___________________________________________________________________________

10. Har barnets vilja att prata med dig förändrats på grund av att barnet börjat på

Sputniks verksamhet: Kryssa i de svarsalternativ som stämmer om.

Stor ökning Ökning Ingen förändring Minskning Stor minskning

Fritid

Skola

Kompisar

Roliga saker

som händer i

familjen

Tråkiga saker

som händer i

familjen

11. Om Du och barnet pratade om missbruket i familjen innan barnet började på

Sputniks verksamhet, beskriv hur:

Ärligt

Undvikande

Bortförklarande

Annat___________________________________________________________________

________________________________________________________________________

12. Om Du och barnet pratar om missbruket i familjen efter att barnet börjat på

Sputniks verksamhet, beskriv hur:

Ärligt

Undvikande

Bortförklarande

Annat___________________________________________________________________

13. Om barnet berättat om vad de gör på Sputniks verksamhet, ge exempel på vad

barnet har berättat? ______________________________________________________

___________________________________________________________________________

14. Har det skett en förändring i barnets vilja att berätta om känsliga saker för Dig efter

att han/hon börjat på Sputniks verksamhet?

Ja, barnet berättar om känsliga saker mycket oftare

Ja, barnet berättar om känsliga saker oftare

Ingen förändring

Nej, barnet berättar om känsliga saker mer sällan

Nej, barnet berättar om känsliga saker mycket mer sällan

Här följer frågor om Din Relation till barnet

15. Har relationen mellan Dig och barnet förändrats på grund av att barnet börjat på

Sputniks verksamhet?

Ja, i högsta grad Ja, i stort sett Ingen skillna Nej, i stort sett inte Nej, inte alls

Vid förändring, beskriv hur: ____________________________________________________

___________________________________________________________________________

16. Har tiden Du tillbringar tillsammans med barnet förändrats på grund av att barnet

börjat på Sputniks verksamhet?

Ja, vi tillbringar mycket mer tid tillsammans

Ja, vi tillbringar mer tid tillsammans

Ingen förändring

Nej, vi tillbringar mindre tid tillsammans

Nej, vi tillbringar mycket mindre tid tillsammans

Annat: _______________________________________________________________

17. Vilka av nedanstående roller passade mest in på barnet innan hon/han började på

Sputniks verksamhet?

Den ansvarsfulla: som planerar och tar hand om de praktiska sakerna i hemmet

Den osynliga: som anpassar sig, inte märks av och håller sig oftast för sig själv

Den som medlar: som försöker lösa konflikter och sätter sig själv i andra hand

Den bråkar: som stark uttrycker sina känslor på ett negativt sätt

Annan: __________________________________________________________

18. Har dessa roller förändrats på grund av att barnet börjat på Sputniks verksamhet?

Ja, rollen har förändrats mycket Ja, rollen har ändrats lite Ingen förändring

Vid förändring, beskriv hur: ____________________________________________________

19. Har Din förståelse för hur det har varit/är för barnet att leva i en familj med

missbruk förändrats på grund av att barnet börjat på Sputnik verksamhet?

Förståelsen har blivit mycket större Förståelsen har blivit lite större Ingen förändring

Vid förändring, beskriv hur: ____________________________________________________

___________________________________________________________________________

Här följer frågor om Din Medvetenhet om missbruk

20. Har Dina faktakunskaper om missbruk förändrats på grund av att barnet börjat på

Sputniks verksamhet?

Ja, kunskaperna har ökat mycket

Ja, kunskaperna har ökat lite

Ingen förändring

Annat ________________________________________________________________

Vid förändring, beskriv hur: ____________________________________________________

___________________________________________________________________________

21. Har barnets deltagande i Sputniks verksamhet gett Dig en annorlunda inställning till

att själv använda alkohol eller andra droger?

Ja, förklara: ______________________________________________________________

Nej, förklara: _____________________________________________________________

Egna kommentarer: ___________________________________________________________

22. Har Du som har haft/har missbruksproblem sökt hjälp i form av behandling på

grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet?

Ja, jag har sökt hjälp på grund av mitt barn började på Sputniks verksamhet

Nej, jag hade redan sökt hjälp innan mitt barn började på Sputniks verksamhet

Nej, jag har inte sökt hjälp och tänker/planerar inte heller att göra det

Nej, jag har inte sökt hjälp, men tänker/planerar att göra det

Nej, jag har inget behov av behandling

Nej, jag har inte sökt hjälp

Egna kommentarer ________________________________________________

23. Har Du på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet sökt hjälp i form av

stödsamtal?

Ja, jag har sökt hjälp på grund av mitt barn började på Sputniks verksamhet

Nej, jag hade redan sökt hjälp innan mitt barn började på Sputniks verksamhet

Nej, jag har inte sökt hjälp och tänker/planerar inte heller att göra det.

Nej, jag har inte sökt hjälp, men tänker/planerar att göra det

Nej, jag har inget behov av stödsamtal

Nej, jag har inte sökt hjälp

Egna kommentarer ________________________________________________

24. Har missbruket i barnets familj förändrats på grund av att barnet börjat på

Sputniks verksamhet?

Det har ökat

Det har minskat

Det finns i nuläget inget pågående missbruk

Det har ökat, men inte på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet

Det har minskat, men inte på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet

Ingen förändring

Vet inte

Egna kommentarer: _____________________________________________________

25. Har Du och barnet pratat om orsakerna till missbruket i familjen?

___________________________________________________________________________

26. Många barn i missbruksfamiljer tror att de är orsaken till missbruket. Om barnet

uttryckt detta på något sätt, innan barnet började på Sputniks verksamhet, beskriv

hur?____________________________________________________________________

Om barnet uttryckt skuldkänslor om missbruket, har det förändrats på grund av att barnet

börjat på Sputniks verksamhet?

Ja, det har förändrats helt på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet

Ja, det har förändrats delvis på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet

Ja, det har förändrats men inte på grund av barnets deltagande i Sputniks verksamhet

Nej, det har inte förändrats

Barnet har inte uttrycket skuldkänslor

Vet inte

Om detta har förändrats, beskriv hur:_____________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

Här följer frågor om Din upplevelse Sputniks verksamhet

27. Vad tycker Du är negativt med Sputniks verksamhet? __________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

28. Vad tycker Du kan förbättras med Sputniks verksamhet? _______________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

29. Vad tycker Du är positivt med Sputniks verksamhet? __________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

30. Tror Du att det har varit betydelsefullt för barnet att träffa andra barn med

liknande erfarenheter? ____________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

31. Har Du på något sätt påverkats av att barnet börjat på Sputnik? ________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

___________________________________________________________________________

32. Tycker Du att barnet har haft nytta av Sputniks verksamhet? ___________________

___________________________________________________________________________

Tack för din värdefulla medverkan!

Bilaga 4 Statistik redovisning Bakgrundsfrågor

Respondenternas ålder

Frequency Percent

Valid

Percent

Cumulative

Percent

Valid 20-29 1 2,5 2,6 2,6

30-39 6 15,0 15,4 17,9

40-49 18 45,0 46,2 64,1

50-59 12 30,0 30,8 94,9

60-69 2 5,0 5,1 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Respondenternas kön

Frequency Percent

Valid

Percent

Cumulative

Percent

Valid Kvinna 30 75,0 76,9 76,9

Man 9 22,5 23,1 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Respondenternas civilstånd

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ensamstående 20 50,0 51,3 51,3

Särbo 2 5,0 5,1 56,4

Gift/Sambo 17 42,5 43,6 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Respondenternas utbildning

Frequency Percent Valid Percent

Cumulati

ve

Percent

Valid Grundskola 7 17,5 18,4 18,4

Gymnasium 17 42,5 44,7 63,2

Högskola/Universit

et

11 27,5 28,9 92,1

Annan utbildning 3 7,5 7,9 100,0

Total 38 95,0 100,0

Missing Uppgift saknas 2 5,0

Total 40 100,0

Respondenternas sysselsättning

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Anställd 19 47,5 55,9 55,9

Egen företagare 2 5,0 5,9 61,8

Arbetssökande 5 12,5 14,7 76,5

Annat 8 20,0 23,5 100,0

Total 34 85,0 100,0

Missing Uppgift saknas 6 15,0

Total 40 100,0

Barnets ålder

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid 7år 1 2,5 2,6 2,6

8år 2 5,0 5,1 7,7

9år 3 7,5 7,7 15,4

10år 2 5,0 5,1 20,5

11år 2 5,0 5,1 25,6

12år 5 12,5 12,8 38,5

13år 3 7,5 7,7 46,2

14år 3 7,5 7,7 53,8

15år 3 7,5 7,7 61,5

16år 3 7,5 7,7 69,2

17år 1 2,5 2,6 71,8

18år 5 12,5 12,8 84,6

19år 1 2,5 2,6 87,2

20år 4 10,0 10,3 97,4

21år 1 2,5 2,6 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Barnets kön

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Tjej 21 52,5 52,5 52,5

Kille 19 47,5 47,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Aktiviteter som barnet deltagit i

Frequenc

y Percent

Valid

Percent

Cumulative

Percent

Valid Bara

gruppverksamhet

18 45,0 46,2 46,2

Bara enskilt samtal 2 5,0 5,1 51,3

Både enskilt samtal

och gruppverksamhet

19 47,5 48,7 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missin

g

Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Barnets ålder när barnet började på Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid 6år 2 5,0 5,1 5,1

7år 4 10,0 10,3 15,4

8år 4 10,0 10,3 25,6

9år 6 15,0 15,4 41,0

10år 2 5,0 5,1 46,2

11år 6 15,0 15,4 61,5

12år 3 7,5 7,7 69,2

13år 2 5,0 5,1 74,4

14år 3 7,5 7,7 82,1

15år 3 7,5 7,7 89,7

16år 2 5,0 5,1 94,9

17år 1 2,5 2,6 97,4

18år 1 2,5 2,6 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Deltar barnet i Sputnik nu

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja 12 30,0 30,0 30,0

Nej 28 70,0 70,0 100,0

Total 40 100,0 100,0

Ja nu. Hur många terminer

Frequency Percent

Valid

Percent

Cumulative

Percent

Valid 1termin 1 2,5 6,7 6,7

2terminer 4 10,0 26,7 33,3

3terminer 2 5,0 13,3 46,7

4terminer 4 10,0 26,7 73,3

5terminer 2 5,0 13,3 86,7

6terminer 2 5,0 13,3 100,0

Total 15 37,5 100,0

Missing Frågan ej

tillämplig

25 62,5

Total 40 100,0

Har barnet deltagit i Sputnik tidigare

Frequen

cy Percent

Valid

Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja 27 67,5 67,5 67,5

Nej 13 32,5 32,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Ja tidigare. Hur många terminer

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid 1termin 4 10,0 19,0 19,0

2terminer 7 17,5 33,3 52,4

3terminer 1 2,5 4,8 57,1

4terminer 4 10,0 19,0 76,2

5terminer 1 2,5 4,8 81,0

7terminer 1 2,5 4,8 85,7

8terminer 2 5,0 9,5 95,2

9terminer 1 2,5 4,8 100,0

Total 21 52,5 100,0

Missing Uppgift saknas 6 15,0

Frågan ej

tillämplig

13 32,5

Total 19 47,5

Total 40 100,0

Respondentens relation till barnet

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Biologisk

förälder

34 85,0 87,2 87,2

Morförälder 3 7,5 7,7 94,9

Farförälder 1 2,5 2,6 97,4

Annan släkting 1 2,5 2,6 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Bor barnet hos dig nu

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja 26 65,0 70,3 70,3

Nej 6 15,0 16,2 86,5

Periodvis 4 10,0 10,8 97,3

Annat (string) 1 2,5 2,7 100,0

Total 37 92,5 100,0

Missing Uppgift saknas 3 7,5

Total 40 100,0

Vem i barnets familj har/haft missbruksproblem

Frequency Percent

Valid

Percent

Cumulative

Percent

Valid Mamma 12 30,0 30,8 30,8

Pappa 26 65,0 66,7 97,4

Annan person

(string)

1 2,5 2,6 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Alkoholmissbruk

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Alkoholmissbruk 34 85,0 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej

tillämplig

5 12,5

Total 6 15,0

Total 40 100,0

Narkotikamissbruk

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Narkotikamissbruk 16 40,0 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej

tillämplig

23 57,5

Total 24 60,0

Total 40 100,0

Tablettmissbruk

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Tablettmissbruk 12 30,0 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej

tillämplig

27 67,5

Total 28 70,0

Total 40 100,0

Kunskap om Sputniks verksamhet

Kunskap om att det finns en verksamhet för barn och ungdomar

Frequency Percent

Valid

Percent

Cumulative

Percent

Valid Att det finns en

verksamhet för barn

och ungdomar

15 37,5 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej tillämplig 24 60,0

Total 25 62,5

Total 40 100,0

Kunskap om att barn och ungdomar som är anhöriga till missbrukare kan få stöd där

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Att barn och ungdomar som är

anhöriga till missbrukare kan

få stöd där

21 52,5 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej tillämplig 18 45,0

Total 19 47,5

Total 40 100,0

Kunskap om att barn och ungdomar får träffa andra med liknande erfarenheter

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Att barn och ungdomar får

träffa andra med liknande

erfarenheter

22 55,0 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej tillämplig 17 42,5

Total 18 45,0

Total 40 100,0

Kunskap om att i verksamheten tar de upp olika teman varje vecka

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Att i verksamheten tar de upp

olika teman varje vecka

8 20,0 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej tillämplig 31 77,5

Total 32 80,0

Total 40 100,0

Kunskap om att de tar upp teman som familj, känslor, roller missbruk och medberoende

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid Att de tar upp teman som familj,

känslor, roller missbruk och

medberoende

16 40,0 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej tillämplig 23 57,5

Total 24 60,0

Total 40 100,0

Kunskap om att barnen fick lära sig om alkohol och narkotika

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid Att barnen fick lära sig om alkohol

och narkotika

13 32,5 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej tillämplig 26 65,0

Total 27 67,5

Total 40 100,0

Kunskap. Jag visste inget om verksamheten innan mitt barn började där

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid Jag visste inget om

verksamheten innan mitt barn

började där

16 40,0 100,0 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Frågan ej tillämplig 23 57,5

Total 24 60,0

Total 40 100,0

På vilket sätt fick du kunskap om Sputnik

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid Frågan ej tillämplig 1 2,5 2,6 2,6

Genom en bekant 7 17,5 17,9 20,5

Genom en myndighet 13 32,5 33,3 53,8

Genom sjukvården 1 2,5 2,6 56,4

Genom mitt barn 2 5,0 5,1 61,5

Genom internet 1 2,5 2,6 64,1

Genom skola 6 15,0 15,4 79,5

Annat (string) 8 20,0 20,5 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Vem föreslog att barnet skulle börja på Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Personal på barnets skola

föreslog det

4 10,0 10,0 10,0

Personal inom sjukvården

föreslog det

1 2,5 2,5 12,5

Personal på Socialtjänsten

föreslog det

10 25,0 25,0 37,5

En bekant till mig föreslog det 1 2,5 2,5 40,0

Mitt barn föreslog det 3 7,5 7,5 47,5

Jag föreslog det själv 16 40,0 40,0 87,5

Annan person (string) 5 12,5 12,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Inställning till att barnets skulle delta i Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Jag hade en positiv inställning 34 85,0 85,0 85,0

Jag hade en negativ inställning 1 2,5 2,5 87,5

Jag hade en tveksam inställning 1 2,5 2,5 90,0

Jag hade en neutral inställning 4 10,0 10,0 100,0

Total 40 100,0 100,0

Information skriftligt

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Jag har fått skriftlig

information

18 45,0 100,0 100,0

Missing Frågan ej tillämplig 22 55,0

Total 40 100,0

Information muntligt

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Jag har fått muntlig

information

39 97,5 100,0 100,0

Missing Frågan ej tillämplig 1 2,5

Total 40 100,0

Kommunikation

Förändring i samtalet med barnet på grund av Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Förbättras mycket 10 25,0 25,6 25,6

Förbättras 16 40,0 41,0 66,7

Ingen skillnad 13 32,5 33,3 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Förändring i barnets vilja att tala om fritid

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Stor ökning 4 10,0 10,3 10,3

Ökning 14 35,0 35,9 46,2

Ingen förändring 21 52,5 53,8 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Förändring i barnets vilja att tala om skola

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Stor ökning 2 5,0 5,3 5,3

Ökning 12 30,0 31,6 36,8

Ingen förändring 24 60,0 63,2 100,0

Total 38 95,0 100,0

Missing Uppgift saknas 2 5,0

Total 40 100,0

Förändring i barnets vilja att tala om kompisar

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Stor ökning 4 10,0 10,3 10,3

Ökning 14 35,0 35,9 46,2

Ingen förändring 21 52,5 53,8 100,0

Total 39 97,5 100,0

Missing Uppgift saknas 1 2,5

Total 40 100,0

Förändring i barnets vilja att tala om roliga

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Stor ökning 6 15,0 15,0 15,0

Ökning 14 35,0 35,0 50,0

Ingen förändring 20 50,0 50,0 100,0

Total 40 100,0 100,0

Förändring i barnets vilja att tala om tråkiga

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Stor ökning 5 12,5 12,5 12,5

Ökning 16 40,0 40,0 52,5

Ingen förändring 18 45,0 45,0 97,5

Minskning 1 2,5 2,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Kommunikation om missbruk innan Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ärligt 26 65,0 65,0 65,0

Undvikande 9 22,5 22,5 87,5

Bortförklarande 4 10,0 10,0 97,5

Annat (string) 1 2,5 2,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Kommunikation om missbruk efter Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ärligt 35 87,5 87,5 87,5

Undvikande 3 7,5 7,5 95,0

Bortförklarande 1 2,5 2,5 97,5

Annat (string) 1 2,5 2,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Barnets vilja att tala om känsliga saker

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja, barnet berättar mycket

oftare

7 17,5 17,5 17,5

Ja, barnet berättar oftare 19 47,5 47,5 65,0

Ingen förändring 13 32,5 32,5 97,5

Nej, barnet berättar mer

sällan

1 2,5 2,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Relation

Förändring i relationen på grund av Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja, i högsta grad 8 20,0 20,0 20,0

Ja, i stort sett 11 27,5 27,5 47,5

Ingen skillnad 17 42,5 42,5 90,0

Nej, i stort sett inte 3 7,5 7,5 97,5

Nej, inte alls 1 2,5 2,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Förändring i tiden som tillbringas med barnet

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja, vi tillbringar mycket

mer tid tillsammans

1 2,5 2,5 2,5

Ja, vi tillbringar mer tid

tillsammans

10 25,0 25,0 27,5

Ingen förändring 28 70,0 70,0 97,5

Annat (string) 1 2,5 2,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Roller: den osynliga

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Den osynliga 7 17,5 100,0 100,0

Missing Frågan ej tillämplig 33 82,5

Total 40 100,0

Roller: den ansvarsfulla

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Den ansvarsfulla 12 30,0 100,0 100,0

Missing Frågan ej tillämplig 28 70,0

Total 40 100,0

Roller: den som medlar

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Den som medlar 11 27,5 100,0 100,0

Missing Frågan ej tillämplig 29 72,5

Total 40 100,0

Roller: den som bråkar

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Den bråkar 14 35,0 100,0 100,0

Missing Frågan ej tillämplig 26 65,0

Total 40 100,0

Förändring av roller på grund av Sputnik

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja, rollen har förändrats

mycket

17 42,5 44,7 44,7

Ja, rollen har ändrats lite 12 30,0 31,6 76,3

Ingen förändring 9 22,5 23,7 100,0

Total 38 95,0 100,0

Missing Uppgift saknas 2 2,5

Total 2 5,0

Total 40 100,0

Förståelse för barnets situation

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Förståelsen har blivit mycket

större

13 32,5 32,5 32,5

Förståelsen har blivit lite större 10 25,0 25,0 57,5

Ingen förändring 17 42,5 42,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Medvetenhet om missbruk

Faktakunskaper missbruk

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja, kunskaperna har ökat

mycket

9 22,5 22,5 22,5

Ja, kunskaperna har ökat lite 10 25,0 25,0 47,5

Ingen förändring 21 52,5 52,5 100,0

Total 40 100,0 100,0

Sökt behandling

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Nej, jag hade redan sökt

hjälp innan

8 20,0 72,7 72,7

Nej, jag har inget behov av

behandling

1 2,5 9,1 81,8

Nej, jag har inte sökt hjälp 2 5,0 18,2 100,0

Total 11 27,5 100,0

Missing Frågan ej tillämplig 29 72,5

Total 40 100,0

Sökt stödsamtal

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja, jag har sökt hjälp på

grund av att mitt barn började

på Sputnik

2 5,0 6,5 6,5

Nej, jag hade redan sökt

hjälp innan

12 30,0 38,7 45,2

Nej, jag har inte sökt hjälp

och tänker inte göra det

1 2,5 3,2 48,4

Nej, jag har inget behov av

stödsamtal

7 17,5 22,6 71,0

Nej, jag har inte sökt hjälp 9 22,5 29,0 100,0

Total 31 77,5 100,0

Missing Uppgift saknas 9 22,5

Total 40 100,0

Förändring av missbruket

Frequency Percent Valid Percent Cumulative Percent

Valid Det har ökat 3 7,5 8,1 8,1

Det har minskat 2 5,0 5,4 13,5

Det finns i nuläget inget

pågående missbruk

13 32,5 35,1 48,6

Det har ökat, men inte på

grund av Sputnik

3 7,5 8,1 56,8

Det har minskat, men inte på

grund av Sputnik

1 2,5 2,7 59,5

Ingen förändring 9 22,5 24,3 83,8

Vet ej 6 15,0 16,2 100,0

Total 37 92,5 100,0

Missing Uppgift saknas 3 7,5

Total 40 100,0

Har barnet uttryckt skuldkänslor

Frequency Percent Valid Percent

Cumulative

Percent

Valid Ja, det har förändrats helt på

grund av Sputnik

7 17,5 21,9 21,9

Ja, det har förändrats delvis på

grund av Sputnik

5 12,5 15,6 37,5

Nej, det har inte förändrats 1 2,5 3,1 40,6

Barnet har inte uttryckt

skuldkänslor

15 37,5 46,9 87,5

Vet inte 4 10,0 12,5 100,0

Total 32 80,0 100,0

Missing Uppgift saknas 8 17,5

Total 40 100,0