Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 · 2012-12-13 · 2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 Upplysningar om rapportens

Statistik om hälso- och sjuk -vård samt regional utveckling2011VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

Statistik om hälso- ochsjukvård samt regional utveckling 2011VERKSAMHET OCH EKONOMI I LANDSTING OCH REGIONER

2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011

Upplysningar om rapportens innehåll lämnas av:Kristina Green (verksamhet) tfn 08-452 77 29

Martin Lindblom (verksamhet) tfn 08-452 77 38

Siv-Marie Lindquist (ekonomi) tfn 08-452 74 74

Sveriges Kommuner och Landsting118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00 Fax 08-452 70 50

[email protected], www.skl.se© Sveriges Kommuner och Landsting, juni 2011

Grafisk form och produktion Elisabet JonssonOmslagsillustration Tomas ArfertTypsnitt Chronicle Text och Whitney.

isbn 978-91-7164-695-8

issn 1652-6937

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) samlar varje årin och presenterar bokslutsstatistik om verksamhetoch ekonomi i landstingen och regionerna. I dennarapport redovisas uppgifter för 2011. Från och med år2007 är produktionen av eko no misk bok sluts statistik(räkenskapssam man drag) överlämnad till Statistiskacentralbyrån (scb). skl kommer i högre utsträckningän tidigare att fokusera på att presentera och analyse-ra statistiken om landsting och regioner.

Den statistik som presenteras i denna rapport skage information om hälso- och sjukvård och annanlandstingsverksamhet på såväl regional som nationellnivå. Uppgifterna ska tillgodose statens krav på infor-mation om sektorn. Inte minst ska landstingen och re-gionerna ges möjlighet att jämföra sig med varandra.

Ambitionsnivån i statistiken höjdes högst väsent-ligt från och med insamlingen 2002. En ny indelnings-grund Verksamhetsindelning för landsting och regio-ner, vi 2000, togs då i bruk. Delområdena i vi 2000har i stor utsträckning bestämts efter principen attdet ska vara möjligt att få en samlad beskrivning av deprestationer som har utförts, och vad det har kostatatt utföra dem. All landstingsfinansierad verksamhetska redovisas oavsett vem som har producerat den.

Inom primärvården kan bland annat allmänläk -arvård, sjuksköterskeverksamhet, samt sjuk gym na - stik och arbetsterapi följas upp. Specialiserad vårdindelas i förhållandevis få delområden jämfört medprimärvård, trots att största delen av sjukvårdskost-naderna ligger där. Skälet till detta är att patient re -gistret kan användas som kompletterande data källa

till vi 2000. Registret innehåller detaljerad informa-tion om de patienter som har vårdats inom speciali -se rad vård. Vissa övergripande uppgifter från pati -ent registret redovisas i denna rapport. Mer omfat-tande jämförelser och beskrivningar baserade på pa-tientregistret planeras i andra statistikpublikationerom hälso- och sjukvård från skl.

Statistik enligt vi 2000 och patientregistret pre-senteras även i Kommun- och lands tings databasen(kolada).

Landstingen och regionerna har lagt ner ett stortarbete för att få fram den statistik som presenterashär. Kvaliteten i uppgifterna har ökat successivt.Ambitionen är att statistiken ska utvecklas ytterli-gare, bland annat genom erfarenhetsutbyten mellanlandstingen via de nätverk som är knutna till sta-tistiken samt ett nära samarbete med scb angåendeden ekonomiska statistiken.

Denna elektroniska publikation (i pdf-format) in-nehåller i år inte Tabellbilagan med tabeller för Be-folkning, Ekonomi och Verksamhet. Vi hänvisaristället till vår webbplats: Vi arbetar med/Statistik/Statistik Ekonomi/Verksamhet och ekonomi i lands -ting och regioner. Där ligger tabellerna publiceradesom Excelfiler sedan den 1 juni.

Stockholm i juli 2012

Peter FitgerStatistiksektionenSveriges Kommuner och Landsting

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 3

KAPITEL0Förord

1 Inledning 51.1 Vad redovisas i rapporten? 51.2 Vad ska statistiken användas till? 51.3 Statistik med väsentligt höjd

ambitionsnivå 61.4 Viss osäkerhet i jämförelserna 61.5 Annan verksamhets- och ekonomi -

statistik 71.6 Definitioner och använda begrepp 7

2 Landstingens och regionernas ekonomi 82.1 Ekonomiskt resultat, finansiell utveck -

ling och ekonomisk ställning 82.2 Utgifter efter utgiftsslag 102.3 Inkomster efter inkomstslag 10

3 Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling 11

3.1 Kostnader efter område 123.2 Kostnader för enskilda huvudmän 12

4 Hälso- och sjukvård 134.1 Kostnader efter område 134.2 Kostnader för enskilda huvudmän 134.3 Prestationer i översikt 144.4 Besök och vårdplatser åren 2006–2011 174.5 Utgifter och inkomster 19

5 Primärvård 205.1 Kostnader efter delområde 205.2 Kostnader för enskilda huvudmän 205.3 Prestationer m m 215.4 Utgifter och inkomster 225.5 Kostnader och prestationer efter

delområde 22

6 Specialiserad somatisk vård 286.1 Kostnader efter delområde 286.2 Kostnader för enskilda huvudmän 296.3 Utgifter och inkomster 296.4 Kostnader och prestationer efter

del område 30

7 Specialiserad psykiatrisk vård 327.1 Kostnader efter delområde 327.2 Kostnader för enskilda huvudmän 337.3 Utgifter och inkomster 337.4 Kostnader och prestationer efter del område 34

8 Tandvård 368.1 Kostnader efter delområde 368.2 Kostnader för enskilda huvudmän 378.3 Utgifter och inkomster 378.4 Prestationer efter delområde 38

9 Övrig hälso- och sjukvård 399.1 Kostnader efter delområde 399.2 Kostnader för enskilda huvudmän 409.3 Prestationer m m 409.4 Utgifter och inkomster 40

10 Regional utveckling 4110.1 Kostnader efter område 4110.2 Kostnader för enskilda huvudmän 4110.3 Utgifter och inkomster 4210.4 Utbildning och kultur 4210.5 Trafik och infrastruktur samt allmän

regional utveckling 43

11 Tabellbilaga 45Förteckning samtliga tabeller 46Befolkning www.skl.se Ekonomi www.skl.seVerksamhet www.skl.se

BilagorBilaga 1 Indelningsgrunder 45Bilaga 2 Definitioner och använda begrepp 59


Innehåll

1.1 Vad redovisas i rapporten?

Sveriges Kommuner och Landsting (skl) samlarvarje år in och presenterar bokslutsstatistik omverksamhet och ekonomi i landstingen och regio-nerna. I denna rapport redovisas uppgifter för 2011.Från och med år 2007 är produktionen av eko - nomisk bokslutsstatistik (räkenskapssam man drag)överlämnad till Statistiska centralbyrån (scb). skl

kommer i högre utsträckning än tidigare att fokuse-ra på att presentera och analysera statistiken omlandsting och regioner.

I denna statistikrapport redovisas uppgifter omden landstingskommunala verksamhet som har be-drivits under 2011. Uppgifterna har inhämtats frånlandsting och regioner via enkäter. Region Gotland,som ansvarar för såväl landstingskommunal somprimärkommunal verksamhet, har enbart lämnatupp gifter om hälso- och sjukvård, inte om övrigaverksamheter eller om verksamheten totalt.

Landstingens verksamhet beskrivs på övergri-pande nivå och per område och delområde enligtVerksamhetsindelning för landsting och regioner,vi 2000. Indelningen med definitioner beskrivs i bi-laga 1. Verksamheten beskrivs såväl i ekonomiskatermer som i verksamhets-/prestationstermer så-som besök och vårdtillfällen. Vilka prestationsmåttsom används inom de olika delarna av sjukvårdenoch hur dessa mått hänger ihop framgår av figurenpå sidan 14 och av bilaga 2.

Den statistik som har samlats in redovisas i abso-luta tal, och i vissa fall i relation till invånare, ochkommenteras kortfattat. Jämförelsetal presenterasäv en i databasen kolada på www.kolada.se .

Texttabeller och diagram avser i allt väsentligtriksnivån. Uppgifter per huvudman presenteras i ta-

bellbilaga på vår webbplats (Vi arbetar med/Sta-tistik/Statistik Ekonomi/Verksamhet och ekonomi ilandsting och regioner, där de ligger publiceradesom Excelfiler sedan den 1 juni). Vissa övergripandeuppgifter från patientregistret redovisas också. Meromfattande jämförelser och beskrivningar planerasi andra statistikpublikationer om hälso- och sjuk -vård från skl.

Nedan används begreppet huvudman i betydelsenlandsting och regioner. Ofta används begreppetlandsting synonymt med huvudman.

1.2 Vad ska statistiken användas till?

Den ekonomiska statistiken ska tillgodose statenskrav på officiell statistik och ligger bland annat tillgrund för nationalräkenskaperna. Den tjänar ävensom underlag i skatteutjämningssystemet. Uppgif-terna presenteras förutom i denna rapport i rappor-ter och databaser från scb, statistikansvarig myn-dighet för ekonomisk information. Verksamhetssta-tistiken produceras i nära samarbete med Socialsty-relsen, statistikansvarig myndighet inom hälso- ochsjukvårdsområdet.

Statistiken ska kunna användas på alla samhälls -nivåer. Den ska ge medborgarna en inblick i vadlandstingen och svensk hälso- och sjukvård åstad -kommer och hur skattemedlen används. Uppgifter-na ska ge en jämförbar och rättvisande bild av lands-tingens olika verksamhetsområden oberoende avorganisation och driftform och ska därmed kunnaanvändas av landstingen som underlag för analyseroch jämförelser. skl har, som företrädare för lands-tingen, behov av underlag för analyser av ekonomioch verksamhet.


KAPITEL1Inledning

1.3 Statistik med väsentligt höjd ambitionsnivå

Förändringar i enlighet med en statistiköversynfrån 1998

Under senare delen av 1990-talet genomförde då -var ande Landstingsförbundet (nuvarande SverigesKom muner och Landsting) gemensamt med med lem -marna och i samarbete med Socialstyrelsen, Statis-tiska centralbyrån (scb) med flera, en översyn avhälso- och sjuk vårds sta ti stiken. Översynen resulte-rade i att en rad för änd ring ar genomfördes i statisti-ken och att ett antal projekt startades för att utveck-la statistiken vidare.

Patientrelaterad information används och vidareutvecklas

I konsekvens med beslutet att använda och vida-reutveckla patientrelaterad information utnyttjarskl sedan 1999 det så kallade patientregistret för dju-pare analyser och jämförelser av specialiserad slu-ten vård. Uppgifterna till registret inhämtas av Soci-alstyrelsen och ställs även till förbundets förfogan-de. Regis tret innehåller uppgifter om diag noser, ål-der, kön, hemort etc för varje enskilt vård till fälle/patient i sluten vård. Från och med 2002 ska pati-entregistret även innehålla information om patien-ter som besökt läkare i specialiserad vård. På sammasätt som för vårdtillfället ska information om diag -nos, ålder, kön etc finnas för läkarbesöket. Mer om-fattande jämförelser och beskrivningar baserade påpatientregistret publiceras i andra statistikpublika-tioner om hälso- och sjukvård från skl.

Ett arbete pågår på förbundet för att medverka iutvecklingen av så kallade kpp-system (kpp= Kost-nad Per Patient), där kostnader knyts till det enskil-da vårdtillfället/besöket. En databas med uppgifterför ett antal sjukhus med kpp-redovisning finns påförbundets webbplats www.skl.se/kpp. För närvar -ande har cirka 70 procent av den somatiska korttids-vården kostnadsberäknats per vårdtillfälle. Motsva-rande siffra för den öppna specialiserade somatiskavården uppgår till 55 procent. När det gäller psykia-tri pågår införande av kpp på flera håll och för när-varande har cirka 15 procent av den psykiatriskavården kpp-kalkylerats.

Prestationer och kostnader knyts samman

År 2002 infördes den nya modellen vi 2000, för denlandstingsgemensamma ekonomioch verksamhets -statistiken. Ambitionsnivån höjdes därmed högstväsentligt, bland annat genom att vi 2000 innehål-ler betydligt fler delområden jämfört med tidigareindelning. Enligt vi 2000 delas landstingsverksam-heten in i två huvudområden, hälso- och sjuk vårdrespektive regional utveckling. Verksamheten inomdessa huvudområden är i sin tur indelade i områdenmed vidare förgreningar i delområden. Totalt finnsett fyrtiotal del områden, vilket framgår i bilaga 1.

Valet av delområden i vi 2000 har i stor utsträck-ning bestämts efter principen att det ska vara möj-ligt att redovisa och analysera prestationer tillsam-mans med kostnader. Med vi 2000 skapas förutsätt-ningar för integrerad analys av verksamhet och eko-nomi, vilket tidigare har saknats.

Ambitionsnivån har även höjts genom att alllandstingsfinansierad verksamhet ska redovisas oav -sett vem som har producerat den.

1.4 Viss osäkerhet i jämförelserna

Landstingen och regionerna har lagt ner ett stort ar -bete för att få fram statistiken enligt vi 2000. Kvalite-ten i statistiken har generellt ökat från 2002.

Uppgifterna om nettokostnad per delområde in om

hälso- och sjukvården är behäftade med viss osäkerhet.För att få fram uppgifterna krävs att kostnader ochintäkter omfördelas från ansvars områden i respek-tive landsting till delområdena enligt vi 2000. Oftaska ett ansvarsområde delas upp i flera delområden.Vissa landsting har hjälp av en väl utvecklad intern-redovisning, medan andra tvingas använda nycklarav olika slag. Fördelningsnycklarna kan ha utfor-mats med större eller mindre precision.

Genom fortsatta diskussioner och erfarenhetsut-byten mellan landstingen bland annat via de nätverksom finns för statistiken samt genom att användastatistiken för uppföljning räknar vi med att kvalite-ten och jämförbarheten kommer att öka ytterligareoch att uppgifterna ska kunna presenteras ännu ti-digare under året.

1. Inledning


1.5 Annan verksamhets- och ekonomi -statistik

Totalkostnadsbokslut

Förbundet sammanställer årligen uppgifter om pre-stationer och kostnader per klinik och mottagning iden specialiserade vården. En förutsättning för attsjukhusen ska kunna lämna uppgifterna är att deupprättar ett så kallat totalkostnadsbokslut, därsamtliga kostnader fördelas till kliniker respektivemottagningar. En undersökning avseende 2011 årsverksamhet kommer att kunna presenteras hösten2012. Liksom för föregående undersökning avseen-de 2010 kommer uppgifterna ur totalkostnadsbok-sluten att kompletteras med uppgifter från pati-entregistret och kostnadsvikter baserade på kpp-data. Jämförelserna kan därigenom bli mer rättvi-sande. Hänsyn kan tas till att patientstruktur vadgäller sjukdomar, ålder med mera varierar mellankliniker.

Statistik från Nysam

En grupp landsting har sedan flera år tillbaka arbe-tat med att ta fram nyckeltal för hälso- och sjukvård -en. För närvarande (verksamhetsåret 2011) deltar åttalandsting/regioner i Nysam (Nyckel tals sam verkan).Statistik för 2011 har presenterats i en huvudrapportoch ett antal delrapporter.

1.6 Definitioner och använda begrepp

För att få en enhetlig redovisning av områden ochdelområden enligt vi 2000 finns anvisningar medexempelsamling och verksamhetsbegrepp.

Uppdaterade definitioner finns i Socialstyrel-sens termbank (http://app. socialstyrelsen.se/termbank).

För att få enhetlighet i uppgifterna om olika kost-nads-/intäktsslag finns en landstingsgemensambaskontoplan. Den definierar begreppen och uppda-teras löpande. Uppgifterna för 2011 redovisades en-ligt L-Bas 2005 (en kontoplan för landstingens extern -redovisning).

I bilaga 1 redovisas ett utdrag ur vi 2000 samt L-Bas 2005 i översikt. I bilaga 2 redovisas andra indel-ningsgrunder samt definitioner på använda begreppoch termer. L-Bas 2005 och vi 2000 finns till gäng -liga på förbundets webbplats: www.skl.se under Viarbetar med, Ekonomi, Redovisning.


1. Inledning

2.1 Ekonomiskt resultat, finansiell ut-veckling och ekonomisk ställning

Nedan redovisas i sammandrag för landsting och re-gioner resultaträkning, finansieringsanalys respek-tive balansräkning.

Såväl resultaträkning som balansräkning redovi-sas enligt den uppställning som finns angiven i denkommunala redovisningslagen.

I tabell 1 presenteras resultaträkningen för åren2009 till 2011. (Statsbidraget till läkemedelsförmå-nen redovisas från och med 2005 som ett generelltstatsbidrag, inte som specialdestinerat, under verk-samhetens intäkter.)

För landsting och regioner sammantagna visarboksluten ett underskott på 2,5 miljarder kronor förhelåret 2011. Detta kan jämföras med ett överskottpå 4,7 miljarder år 2010.

Sjutton av de 20 landstingen redovisade under -skott. Även Region Gotland fick ett underskott.Verksamhetens kostnader uppgick till 261,3 miljar-der kronor 2011 och avskrivningarna till 7,5 miljar-der kronor. I tabell 4 framgår hur dessa kost nader(268,8 miljarder) fördelas mellan olika kostnadsslagoch i tabell 6 hur kostnaderna fördelar sig mellanverksamhetsområden.

Intäkterna i verksamheten uppgick till 40,6 mil-jarder kronor, skatteintäkterna till 185,5 och gene-rella statsbidrag (nettoredovisade) till 47,1 miljar-der. Mer detaljerade uppgifter om inkomster redovi-sas i tabell 5 (intäktsslag) och 6 (verksamheter).

I tabell 2 redovisas en sammanställning av lands -tingens och regionernas finansieringsanalys.


KAPITEL2Landstingens och regionernas ekonomi1

Tabell 1. Resultaträkning, samtliga landsting och regionerMiljoner kronor

2009 2010 2011

Verksamhetens intäkter 36 449 37 988 40 623

Verksamhetens kostnader 243 771 251 447 261 272

Avskrivningar 6 841 7 100 7 502

Nettokostnader 214 163 220 560 228 152

Skatteintäkter 175 714 178 778 185 482

Generella statsbidrag 40 990 46 627 47 132

Finansiella intäkter minus kostnader 251 –125 –6 955

Resultat före extraordinära poster 2 792 4 720 –2 498

Extraordinära poster, netto 0 0 0

Årets resultat 2 792 4 720 –2 498

Tabell 2. Finansieringsanalys , samtliga landsting och regionerMiljoner kronor

2010 2011

Löpande verksamhet 12 460 8 145

Investeringsverksamhet –17 243 –13 906

Finansieringsverksamhet 3 470 –642

Årets kassaflöde –1 294 –6 406

Likvida medel vid årets början 36 203 35 446Likvida medel vid årets slut 34 909 29 040

1. Övergripande uppgifter om landstingens och regionernas ekonomifinns tillgängliga redan tidigt under året och redovisas i serien Ekono-miNytt. Bokslutsuppgifterna för 2011 publicerades i mars 2012, men föratt få en fullständig bild av verksamheten 2011 presenteras uppgifternahär på nytt. I detta avsnitt ingår inga uppgifter för Region Gotland.

I tabell 3 redovisas balansräkningen för åren 2009–2011. Uppgifter om landstingens och regionernastillgångar, egna kapital och skulder framgår.


2. Landstingens och regionernas ekonomi

Övriga kostnader 6 %

Investeringar i

inventarier 2 %

Investeringar i mark

och byggnader 3 %

Lämnade

bidrag 6 %

Köp av verk-

samhet 13 %

Material och

tjänster 26 %

Övriga kostnader

för personal 15 %

Löner 29 %

Diagram 1. Utgifter efter utgiftsslag 2011, samtliga landsting ochregionerProcent

Tabell 4 . Utgifter efter utgiftsslag 2011, samtliga landsting och regioner

Utgiftsslag Miljoner Procentuell andel Procentuell andelkronor av utgifterna av utgifterna exkl

köp från lt/region

Löner exkl. skattefria ersättningar 81 287 27,7 28,6Övriga kostnader för personal (inkl. utbetalda pensioner) 42 440 14,5 14,9Köp av verksamhet 44 091 15,0 12,6

därav från landsting/regioner 8 289 2,8Lämnade bidrag 17 278 5,9 6,1

därav bidrag till trafiken 10 055 3,4 3,5Material 45 088 15,4 15,8

därav läkemedel, sjukvårdsartiklar och medicinskt material 35 829 12,2 12,6därav läkemedel mm inom läkemedelsförmånen 21 117 7,2 7,4

Tjänster 30 984 10,6 10,7därav köp av verksamhetsanslutna tjänster 8 205 2,8 2,7

därav från landsting/regioner 610 0,2Nedskrivningar och förlust vid avyttring 89 0,0 0,0Verksamhetens kostnader totalt 261 257 89,0 91,3Avskrivningar 7 502 2,6 2,6Verksamhetens kostnader inkl avskrivningar 268 759 91,6 94,4Kostnader utanför verksamhetsresultatet 9 012 3,1 3,2Kostnader totalt 277 771 94,7 94,5Investeringsutgifter för byggnader och mark 9 600 3,3 3,4Investeringsutgifter för inventarier 6 089 2,1 2,1Summa investeringsutgifter 1 15 689 5,3 5,5Utgifter totalt 293 460 100,0Exkl. köp från landsting/regioner 284 561 100,0

1 Exklusive inköp av finansiella anläggningstillgångar.

Tabell 3. Balansräkning, samtliga landsting och regionerMiljoner kronor

2009 2010 2011

Anläggningstillgångar 89 768 101 125 114 763

Omsättningstillgångar 63 170 63 579 64 341

Tillgångar 154 109 165 887 180 265

Eget kapital 37 417 42 111 39 588

Avsättningar 50 135 54 704 60 216

Långfristiga skulder 9 841 13 106 27 518

Kortfristiga skulder 56 718 55 966 52 942

Skulder 66 558 69 072 80 460

Soliditet (procent) 24 25 22

AnsvarsförbindelserPensionsförmåner intjänade före 19981 139 595 135 009 148 007

1 Inklusive löneskatt.

2.2 Utgifter efter utgiftsslag

Landstingens och regionernas totala kostnader upp-gick till 261,3 miljarder kronor och de totala utgift -erna till 293,5miljarder kronor 2011. Exkluderas kost -naderna för köp från landsting och regioner (kost -naden räknas både i säljande och köpande lands -ting) hamnar utgifterna på 284,6 miljarder kro nor.Lönekostnaderna utgjorde 29 procent och övrigakostnader för personal 15 procent av utgifterna. Det-ta framgår av tabell 4 och diagram 1 på sidan 9.

2.3 Inkomster efter inkomstslag

Landstingens totala inkomster uppgick till 275,3miljarder kronor 2011. Landstingsskatten utgjordecirka 70 procent av inkomsterna (exklusive för -säljning till landsting). Det generella statsbidraget(nettoredovisat), 47,1 miljarder kronor, mot svarade18 procent av inkomsterna. Detta fram går av tabell 5och diagram 2.

2. Landstingens och regionernas ekonomi


Övrigt 2 %

Försäljning av verksamhet 2 %

Försäljning av tjänster 2 %

Patient-

avgifter 2 %

Generella stats-

bidrag 18 %

Erhållna

bidrag 4 %Skatteinkomster 70 %

Diagram 2. Inkomster efter inkomstslag 2011, samtliga landstingoch regionerProcent

Tabell 5 . Inkomster efter inkomstslag 2011, samtliga landsting och regioner

Inkomstslag Miljoner Procentuell andel Procentuell andelkronor av inkomsterna av inkomsterna exkl

köp från lt/region

Patientavgifter och andra avgifter 6 209 2,3 2,3därav för öppenvård 2 517 0,9 0,9därav för sluten vård 518 0,2 0,2därav för tandvård 2 755 1,0 1,0därav övrigt 419 0,2 0,2

Försäljning av verksamhet 13 781 5,0 2,1därav till landsting/region 8 299 3,0

Försäljning av tjänster 6 568 2,4 2,5därav till landsting/region 921 0,3

Försäljning av material och varor 1 568 0,6 0,6Erhållna bidrag 9 901 3,6 3,7därav specialdestinerade statsbidrag 6 290 2,3 2,4

Övriga intäkter 2 576 0,9 1,0Verksamhetens intäkter totalt 40 603 14,7 11,8Intäkter utanför verksamhetsresultatet 234 670 85,2 88,2därav bidrag från staten (netto) 47 132 17,1 17,7därav ränteinkomster 1 168 0,4 0,4därav skatteintäkter 185 482 67,4 69,7

Intäkter totalt 275 273 100,0 100,0Summa investeringsinkomster 1 37 0,0 0,0Inkomster totalt 275 310 100,0exkl. försäljning till landsting/region 266 091 100,0

1 Exklusive försäljning av tillgångar.

Landstingens och regionernas verksamhet har delats ini två huvudområden, hälso- och sjukvård respektiveregional utveckling. I tabell 6 framgår att nettokost-naden för hälso- och sjukvård uppgick till 208,7 mil-jarder kronor och nettokostnaderna för regional ut-veckling till 18,1 miljarder 2011. 91 procent av lands-tingens kostnader gick därmed till hälso- och sjuk -vårdsändamål.

Nettokostnaden för huvudområdet hälso- ochsjukvård 2010 var 201,7 miljarder kronor medan den2011 uppgick till cirka 208,7 miljarder. Landstin-gens nettokostnader ökade med 3,5 procent. Pris-och löneutvecklingen (lpik) 2 beräknas till 2,0 pro-cent, vilket innebär att volymutvecklingen 2011 blev1,9 procent. Det var högre än 2010 års volymökningpå 1,3 procent.


KAPITEL3Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling

Tabell 6. Kostnader och intäkter efter område 1 2011, samtliga landsting och regioner, inklusive Region Gotlands nettokostnader för hälso- och sjukvård, miljarder kronor

Netto- Verksamhetenskostnad 2 externa interna externa interna

kostnader kostnader intäkter intäkter

Primärvård 35,5 32,2 20,9 3,4 14,3Specialiserad somatisk vård 110,9 89,7 53,1 12,2 20,4Specialiserad psykiatrisk vård 18,8 17,2 8,4 1,9 5,0Tandvård 5,1 8,0 3,6 4,2 2,4Övrig hälso- och sjukvård 16,0 17,5 7,7 5,1 4,2Läkemedelsförmån 21,3 21,3 0,0 0,0 0,0Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård 1,2 1,1 0,2 0,0 0,1Hälso- och sjukvård 208,7 186,9 93,9 26,9 46,5Utbildning 0,8 2,0 0,5 1,5 0,1Kultur 2,8 3,5 0,5 0,9 0,3Trafik och infrastruktur 12,9 15,1 0,8 2,8 0,2Allmän regional utveckling 1,5 1,5 0,4 0,3 0,1Politisk verksamhet avseende regional utveckling 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0Regional utveckling 18,1 22,2 2,1 5,5 0,7Serviceverksamheter 0,0 53,9 -6,6 8,2 39,1Övrigt 3 2,7 5,8 0,0 0,0 3,1Summa verksamhet 4 229,5 268,9 89,4 40,6 89,4Finansiering utanför verksamheten 9,0 234,7skatteintäkter 185,5generella statsbidrag 47,1finansiella intäkter/kostnader 9,0 2,1extraordinära intäkter/kostnader 0,0 0,0

1 Kostnader för läkemedel inom läkemedelsförmånen (läkemedel i öppen- 4 Den totala nettokostnaden för samtliga verksamheter inkluderar Got-vård) har brutits ut och redovisas som ett eget verksamhetsområde. lands nettokostnader (1 380 mnkr) för hälso- och sjukvård. När det

2 Bruttokostnad minus bruttointäkt. 3 Interna ränteintäkter. gäller verksamheternas kostnader och intäkter ingår inte Gotland.

2. Från och med december 2010 fastprisberäknar SKL landstingenskost nadsutveckling på ett delvis nytt sätt. Förändringen gäller lönekost-naderna. Det nya prisindexet benämns ”Prisindex med kvalitetsjustera-de löner för landsting” (LPIK). Se mer information i EkonomiNytt 04/12.

3.1 Kostnader efter område

Av diagram 3 framgår den procentuella fördelningenmellan verksamheterna. Av de totala netto kost na -derna är det specialiserad somatisk vård (49 %), pri-märvård (16 %), läkemedelsförmån (9 %) och speciali-serad psykiatrisk vård (8 %) som har de största an -delarna. De fyra områdena tillsammans motsvarar 81procent av landstingens totala nettokostnader.

Under huvudområdet Regional utveckling utgörtrafik och infrastruktur det resursmässigt störstadelområdet med 6 procent.

I tabellerna E2 och E3 i tabellbilagan redovisas enöversikt av verksamheternas nettokostnader för deenskilda huvudmännen i miljoner kronor respekti-ve kronor per invånare. En översiktlig nettokost-nadsutveckling mellan åren 2010 och 2011 återfinnsi tabell E4.

3.2 Kostnader för enskilda huvudmän

I diagram 4 redovisas de totala nettokostnaderna försjukvård respektive regional utveckling per invåna-re i respektive landsting. Nettokostnaderna är dekostnader som ska finansieras med skatter, generel-la statsbidrag och finansnetto.

Vissa kostnadsskillnader beror på att ansvars -områdena skiljer sig något mellan landstingen. An-svaret för hemsjukvård i ordinärt boende, dock inteläkarinsatser, kan överlämnas från lands ting/ regio-ner till kommuner och så har skett hos cirka hälftenav landstingen/regionerna. Stockholms läns lands-ting ansvarar som enda landsting/regi on för färd-tjänst. Norrbottens läns landsting har överlämnatansvaret för rehabilite ring till kommunerna i länet.Västra Götalands regionen har unika kostnader förvissa verksamheter under regional utveckling.

För mer information se EkonomiNytt 12/06 och15/07.

3. Kostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling


Läkemedelsförmån

9 %Övrigt 2 %

Trafik och infra-

struktur 6 %

Övrig hälso- och sjuk-

vård, inkl pol verk-

samhet 8 %

Tandvård 2 %

Specialiserad

psykiatrisk vård

8 %

Specialiserad somatisk

vård 49 %

Primärvård

16 %

Diagram 3. Nettokostnader efter område 2011,samtliga landsting och regioner 1

Procent

Tuse

nta

l kro

no

r p

er

invå

na

re

Genomsnitt för riket = 23 920 kr/inv

0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20

,02

2,5

25

,02

7,5

Regional utvecklingHälso- o sjukvård

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 4. Nettokostnader för hälso- och sjukvård respektive regional utveckling per huvudman 2011

Tusental kronor per invånare

1 Exklusive Region Gotland.


I diagram 5 framgår att av de totala nettokostnader-na för hälso- och sjukvård (209 miljarder kronor)gick 53 procent till specialiserad somatisk vård, 17procent till primärvård och 9 procent till specialise-rad psykiatrisk vård. Nettokostnaderna för övrighäl so- och sjukvård, som bland annat omfattar handi -kapp- och hjälpmedelsverksamhet samt ambulans-och sjuktransporter, motsvarade 8 procent av netto-kostnaderna. Kostnaden för läkemedel inom förmå-nen utgör 21,3 miljarder kronor eller 10 procent avhälso- och sjukvårdens nettokostnader.


I diagram 6 presenteras uppgifter om hälso- ochsjukvårdskostnader per invånare i respektive lands - ting. Nettokostnaderna redovisas per invånare ochområde. Som beskrivits i föregående kapitel finnsvissa olikheter i ansvarsområden mellan landsting-en, som förklarar vissa kostnadsskillnader.

Det finns andra orsaker till skillnader i kostnadermellan huvudmännen, bland annat har landstingenolika förutsättningar att bedriva verksamhet. I ut jäm -ningssystemet används för hälso- och sjuk vård en ettså kallat behovsindex för att ut jämna för struk tu -rella skillnader, bland annat i vårdtyngd, demografioch socioekonomi (ålder, inkomst, syssel sättningmed mera) samt merkostnader i gles bebyggelse ochmerkostnader för små landsting.


Politisk verksamhet avseende

hälso- och sjukvård 1 %Läkemedels-

förmån 10 %

Övrig hälso- och

sjukvård 8 %

Tandvård 2 %

Specialiserad

psykiatrisk vård

9 %

Specialiserad somatisk vård

53 %

Primärvård

17 %

Diagram 5. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område2011, samtliga huvudmänProcent

KAPITEL4Hälso- och sjukvård

Tuse

nta

l kro

no

r p

er

invå

na

re


0,0

2,5

5,0

7,5

10,0

12,5

15,0

17,5

20

,02

2,5

25

,0

ÖvrigtLäkemedels-

förmånen

Tand-

vårdSpecialiserad

psykiatrisk vård

Specialiserad

somatisk vårdPrimär-

vård

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 6. Nettokostnader för hälso- och sjukvård efter område och huvud-man 2011


Underlaget till diagrammet återfinns i tabell E 28 i tabellbilagan.

4.3 Prestationer i översikt

Fler prestationsmått redovisas

Som mått på prestationer i hälso- och sjukvårdenanvänds besök respektive vårdtillfälle/utskriven pa-tient. Besök används för att beskriva behandlingar iöppen vård och vårdtillfällen behandlingar i slutenvård. Båda måtten är trubbiga men genom att an-vända den information som finns om varje enskiltvårdtillfälle i det så kallade patient registret kan vård -tillfällena specificeras efter ålder, kön, diagnos medmera. Vårdtillfällena kan dessutom grupperas i såkallade drg-system 3. I ett sådant system är grupp -erna såväl medicinskt som resursmässigt homogena.

För läkarbesök i den öppna specialiserade vårdenfinns motsvarande möjligheter att kompletteramåttet besök med information om diagnos, ålderetc.

Inom den specialiserade vården särskiljs mottag-ningsverksamhet från dagsjukvård. Dagsjuk vård de-finieras som ”öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver”. Enligt regelverket ska det för

patienten ”finnas en upprättad vårdplan”. Exempelpå dagsjukvård är så kallad dagkirurgi, det vill sägakirurgiska ingrepp som sker utan att patienten läggsin på sjukhus. Besök i mottagningsverksamhet ochbesök i dagsjukvård får därmed två olika innebörder.

Hemsjukvård, som definieras som en tredje vård-form vid sidan av öppen och sluten vård, särredovi-sas. Eftersom hemsjukvård bedrivs inom såväl pri-märvård som specialiserad somatisk respektive psy-kiatrisk vård utgör hemsjukvården delområdeninom samtliga tre områden. Besök inom hemsjuk -vård får därmed en annan innebörd än besök påmottagning eller besök inom dagsjukvård.

Inom primärvården har det blivit allt vanligare attett ”vanligt” besök på vårdcentralen ersätts med entelefonkontakt. Från och med 2001 insamlas uppgif-ter om antalet telefonkontakter. För att räknas/regi-streras ska telefonkontakten från och med 2011 avse”kvalificerad sjukvård” och ersätta ett vanligt besök.Det ska finnas en journal anteckning enligt journal-lagen.

Ytterligare en differentiering av prestationerna iöppen vård erhålls genom att hembesök särredovi-

4. Hälso- och sjukvård


Primärvård Specialiserad vård Övrig hälso- och sjukvård

ÖppenvårdMottagningsbesök

Hembesök

Telefonkontakt

Öppenvård Handikappverksamhet/

hjälpmedelsverksamhet

Mottagningsbesök

Hemsjukvård

Hemsjukvårdsbesök

Telefonkontakt

Sluten vård

Vårdtillfälle

Hemsjukvård

Hemsjukvårdsbesök

Sluten vård

Vårdtillfälle

MottagningsverksamhetMottagningsbesök inkl.

ev hembesök

DagsjukvårdDagsjukvårdsbesök

Använda mått på prestationer i hälso- och sjukvården

3. Diagnosrelaterade grupper.

sas. Detta sker dock enbart i primärvården beroen-de på att hembesöken framförallt sker där. I figurenpå sidan 14 sammanfattas de prestations begreppsom har använts i denna rapport.

All landstingsfinansierad verksamhet ska omfattas

De kostnader som redovisas för en verksamhet ochett landsting, inkluderar kostnader för verksamhetsom landstinget har köpt av andra vård producenter.Kostnaden avser med andra ord den verksamhetsom har konsumerats av invånarna i landstinget, oav -sett vem som har producerat den. (Kostnader förverksamhet som landstinget har sålt har på motsva-rande sätt exkluderats.)

För att kunna koppla samman kostnader ochverksamhet på ett korrekt sätt redovisas uppgifternaom prestationer på samma sätt, det vill säga de skainkludera verksamhet som har köpts av andra pro-ducenter än landstinget. För verksamheter där en

relativt omfattande köpt verksamhet finns, presen-teras uppgifter separat för köpt verksamhet, i annatfall redovisas enbart uppgifter för den landstingsfi-nansierade verksamheten totalt.

Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård

I tabell 7 och diagram 7 redovisas prestationernainom öppen vård och hemsjukvård i sammanfatt-ning. I primärvården redovisas förutom prestatio-nerna mottagningsbesök, hembesök och hemsjuk -vårdsbesök även telefonkontakter avseende ”kvali-ficerad sjukvård” i de fall de har journalförts och er-satt ett ”vanligt” besök. Kriterierna har ändrats frånoch med 2011 och huvudmännen har kunnat anpas-sa rapporteringen i varierande grad. I specialiseradvård förekommer förutom mottagningsbesök, hem-besök och hemsjukvårdsbesök äv en dagsjukvårdsbe-sök. Observera att vissa lands ting även för 2011 haftsvårigheter att lämna vissa uppgifter, varför en deluppgifter fortfarande är ofullständiga.



Tabell 7. Besök hos läkare och övriga personalkategorier år 2011, samtliga huvudmänTusental

Primärvård Specialiserad Specialiserad Totalt, somatisk vård psykiatrisk vård Hälso- o sjukvård

varav Annan varav Annan varav Annan varav Annanvårdgivare vårdgivare vårdgivare vårdgivare

LäkareMottagningsbesök och hembesök 14 600 5 954 10 941 2 752 1 078 328 26 620 9 033

varav allmänläkarvård 1 13 990 5 791 13 990 5 791

mödrahälsovård 121 33 121 33

barnhälsovård 445 115 445 115

Hemsjukvårdsbesök 239 62 34 10 0 0 273 73

Dagsjukvårdsbesök med läkarmedverkan 1 103 82 9 0 1 112 82

Annan personalkategori än läkareMottagningsbesök och hembesök 22 461 8 682 5 943 485 3 770 473 32 834 9 692

varav mödrahälsovård 1 944 382 1 944 382

barnhälsovård 2 363 651 2 363 651

handikapp-/hjälpm verks 2 661 52

Hemsjukvårdsbesök 3 017 1 382 410 156 14 0 3 441 1 538

Dagsjukvårdsbesök utan läkarmedverkan 728 5 92 7 820 12

1 Inklusive jour.2 Verksamhet under området Övrig hälso- och sjukvård (ej primärvård/specialiserad vård).

Som framgår av diagram 7 sker flest besök i primär-vård.

Hemsjukvårdsbesök redovisas framförallt i pri-märvården.

I diagram 8 presenteras uppgifter om hur besökenfördelas på läkare respektive övrig sjukvårdsperso-nal. Flest besök görs hos andra personalkategorierän läkare i primärvård. Läkarbesöken är något fler iprimärvård än i specialiserad vård.

I diagram 9 visas antalet besök per invånare och hu-vudman. Genomsnittligt antal besök per invånare iriket var 6,9. Även fördelningen av besök mellan deolika delarna av hälso- och sjukvården framgår av di-agrammet.



Tuse

nta

l be

sök

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

35000

40000

Övrig hälso-

o sjukvård

Specialiserad

psykiatrisk vård

Specialiserad

somatisk vård

Primär-

vård

Annan personal

än läkare

Läkare

Diagram 8. Läkarbesök 1 och besök 1 hos övriga personalkategorier 2011 efterområde, samtliga huvudmänTusental

Be

sök/

invå

na

re

Genomsnitt för riket = 6,9

01

23

45

67

8

Övrig hälso

o sjukvårdSpecialiserad

psykiatrisk vårdSpecialiserad

somatisk vård

Primär-

vård

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 9. Totalt antal besök 1 per invånare efter område och huvudman 2011

Tuse

nta

l vå

rdko

nta

kte

r

0

10000

20000

30000

40000

50000

60000

Hemsjukvårds-

besök

Dagsjukvårds-

besök

Mottagnings- och

hembesök

Telefon-

kontakter

Övrig hälso-

och sjukvård

Specialiserad

psykiatrisk vård

Specialiserad

somatisk vård

Primär-

vård

Diagram 7. Vårdkontakter i öppen vård och hemsjukvård 2011 efter typ avvårdkontakt och område, samtliga huvudmänTusental

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök o dagsjukvårdsbesök.

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårds-besök, hos läkare och annan personal.

Vårdkontakter i sluten vård

I diagram 10 redovisas översiktligt uppgifter om pre-stationer i sluten vård, vårdtillfällen, efter medi-cinsk huvudgrupp. I bilaga 2 framgår vad som ingårunder respektive huvudgrupp.

Uppgifter för 2011 är ännu inte tillgängliga, utanpresenteras senare.

4.4 Besök och vårdplatser åren2006–2011

I tabell 8 (på sidan 18) och diagram 11 presenterasuppgifter om antalet besök åren 2006 till 2011.

Besök avseende vaccinering mot Nya influensan(h1n1) ingår inte för åren 2009 och 2010.



Diagram 10. Vårdtillfällen 2011, samtliga huvudmän

Tuse

nta

l

22000

24000

26000

28000

30000

32000

34000

36000

38000

Annan personal än läkareLäkare

201120102009200820072006

Diagram 11. Besök 1 åren 2006–2011, samtliga huvudmänTusental

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök.

Antalet läkarbesök har ökat under perioden 2006–2011. Mellan 2010 och 2011 ökade totala antalet lä-karbesök med i ge nom snitt 2,2 procent. I tabell V 4.1i tabellbilagan visas läkarbesökens förändring mel-lan 2010 och 2011 per huvudman. Redovisade besök

hos andra personalkategorier än läkare har ökat iantal mellan 2010 och 2011. Den genomsnittliga ök-ningen var 1,9 procent. I tabellbilagan visas besö-kens förändring per huvudman i tabell V 4.2.

Antalet vårdplatser har successivt minskat underen rad år och detta gäller även för perioden 2006 till2011 enligt uppgifterna i tabell 9. Minskningen hardock avtagit de senaste åren. An tal et disponibla vård -platser totalt är på grund av ett antal nytillkomnaenheter under Övriga enheter lika, 25566, för åren2010 och 2011. I tabell V32 i tabellbilagan visas vård -platsernas förändring mellan 2010 och 2011 per hu-vudman.

I diagram 12 visas utvecklingen av antalet vård -platser totalt och i vissa huvudgrupper.



Ind

ex, 2

00

6 =

10

0

70

75

80

85

90

95

100

105

Vårdplatser,

totalt

Geriatrisk

vård

Specialiserad

psykiatrisk vård

Kirurgisk

korttidsvård

Medicinsk

korttidsvård

201120102009200820072006

Diagram 12. Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen åren 2006–2011

Tabell 8. Besök1 samt procentuell förändring 2006–2011, samtliga huvudmänTusental

2006 2007 2008 2009 2010 2011

LäkarbesökTotalt 25 733,6 25 899,4 26 432,0 26 898,6 27 405,5 28 004,5procentuell förändring 1,3 0,6 2,1 1,8 1,9 2,2

varavPrimärvård 13 010,4 13 212,1 13 653,6 13 981,7 14 429,1 14 839,8procentuell förändring 2,3 1,6 3,3 2,4 3,2 2,8Specialiserad somatisk vård 11 789,8 11 740,8 11 800,3 11 901,3 11 930,1 12 077,3procentuell förändring 0,4 -0,4 0,5 0,9 0,2 1,2Specialiserad psykiatrisk vård 933,4 946,4 978,1 1 015,6 1 046,2 1 087,5procentuell förändring -0,5 1,4 3,3 3,8 3,0 3,9

Besök hos annan vårdpersonal än läkareTotalt 2 34 060,6 34 695,3 35 454,6 35 824,6 36 401,5 37 096,1procentuell förändring 2,9 1,9 2,2 1,0 1,6 1,9

varavPrimärvård 2 24 004,1 24 341,7 24 803,5 24 681,5 25 174,2 25 477,8procentuell förändring 2,8 1,4 1,9 -0,5 2,0 1,2Specialiserad somatisk vård 6 380,7 6 492,9 6 664,4 6 857,0 6 818,0 7 081,4procentuell förändring 3,4 1,8 2,6 2,9 -0,6 3,9Specialiserad psykiatrisk vård 3 231,7 3 345,0 3 493,9 3 686,5 3 791,0 3 875,9procentuell förändring 2,7 3,5 4,4 5,5 2,8 2,2Övrig hälso- och sjukvård 3 444,2 515,6 492,8 599,6 618,4 661,1procentuell förändring 4,9 16,1 -4,4 21,7 3,1 6,9

Samtliga besökTotalt 2 59 794,2 60 594,7 61 886,6 62 723,2 63 807,0 65 100,7procentuell förändring 2,2 1,3 2,1 1,4 1,7 2,0

1 Mottagningsbesök, hembesök, hemsjukvårdsbesök och dagsjukvårdsbesök. 3 Avser handikapp- och hjälpmedelsverksamhet.2 För 2009 och 2010 ingår inte besök för vaccinering mot Nya influensan (H1N1).

4.5 Utgifter och inkomster

Som framgår av tabell 10 uppgick hälso- och sjuk -vårdens externa kostnader (exklusive köp frånlandsting och regioner) till 178,6 miljarder kronoroch de externa intäkterna (exklusive försäljning tilllandsting och regioner) till 18,7 miljarder år 2011.Nettokostnaden (bruttokostnader minus bruttoin-täkter) var 207,4 miljarder kronor och utgifterna förinvesteringar 10,0 miljarder. Ovanstående uppgifterför respektive huvudman återfinns i tabellernaE 25–E 28 i tabellbilagan.



Tabell 10. Utgifter och inkomster för hälso- och sjukvård 2011, samtliga landsting och regioner 1

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronor

Löner exkl. skattefria ersättningar 63 228

Övriga kostnader för personal exklkonto 446 (utbetalda pensioner) 28 743

Köp av verksamhet 39 351

därav från landsting/regioner 8 227

Lämnade bidrag 1 602

Material och tjänster 52 084

därav läkemedel inom förmånen 21 119

Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivning 1 799

Verksamhetens externa kostnader 186 805

exkl. köp från landsting/regioner 178 578

Nettokostnad 207 354

Mark och byggnader 6 962

Inventarier 2 589

Summa investeringsutgifter 9 952

Patientavgifter och andra avgifter 5 883

Försäljning av verksamhet 10 692

därav till landsting/regioner 8 151

Försäljning av tjänster 1 788

Försäljning av material och varor 429

Erhållna bidrag 7 106

Övriga intäkter 979

Verksamhetens externa intäkter 26 876

exkl. försäljning till landsting/regioner 18 725

Summa investeringsinkomster 17


Tabell 9. Vårdplatser efter verksamhetsområde 2006–2011, samtliga huvudmänGenomsnittligt disponibla

2006 2007 2008 2009 2010 2011

Vårdplatser vid enheter drivna av huvudmännen 25 343 25 280 24 922 24 542 24 350 24 207

därav:Primärvård 97 96 97 88 85 84

Specialiserad somatisk vård 20 803 20 750 20 433 20 044 19 919 19 827

därav:Medicinsk korttidsvård 9 589 9 656 9 578 9 443 9 622 9 706

Kirurgisk korttidsvård 7 696 7 663 7 548 7 661 7 506 7 370

Ofördelad korttidsvård 865 784 883 816 919 928

Geriatrisk vård 2 100 2 038 1 989 1 699 1 603 1 539

Övrigt 553 609 435 425 269 284

Specialiserad psykiatrisk vård 4 443 4 434 4 392 4 410 4 346 4 296

Vårdplatser vid övriga enheter 1, 2 880 916 940 1 151 1 216 1 359

Totalt 3 26 223 26 196 25 862 25 693 25 566 25 566

Vårdplatser/1 000 inv 2,9 2,9 2,8 2,8 2,7 2,7Tekniska platser 1 503 1 522 1 596 1 722 1 697 1 687

Platser på patienthotell 323 279 314 406 305 294

1 Här ingår vårdplatser hos privata företag, stiftelser och liknande. 3 Exklusive tekniska platser och platser på patienthotell.2 För 2011 redovisar Stockholms läns landsting uppgifter för fler enheter. Dessa enheter hade sammanlagt 172 genomsnittligt disponibla vårdplatser.

Primärvård definieras som hälso- och sjukvårdsverk-samhet som utan avgränsning vad gäller sjukdomar,ålder eller patientgrupper svarar för befolkningensbehov av grundläggande medicinsk behandling, om-vårdnad, förebyggande arbete och rehabiliteringoch som inte kräver sjukhusens medicinska och tek-niska resurser.

Observera alltså att primärvård inte är synonymtmed verksamhet på vårdcentraler. Exempelvis redo-visas inte eventuellt förekommande specialistläkar-mottagningar annat än för allmän läk ar vård underprimärvård. Basal mödra- och barn hälsovård ingåräven om den bedrivs på kvinno- och barnkliniker påsjukhus. Se vidare kommentarer under respektivedelområde samt definitioner i bilaga 1.

5.1 Kostnader efter delområde

Verksamheten i primärvård delas upp i åtta delom-råden enligt diagram 13. Som framgick av diagram 5svarade primärvård för en kostnadsandel på cirka 17procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

I tabell 11 framgår att huvudmännen sammanlagtredovisar en nettokostnad för primärvård, exklusiveläkemedel inom öppen vård, på 35,5 miljarder kro-nor 2011.


I diagram 14 redovisas primärvårdens nettokostna-der per invånare i respektive landsting. Som tidiga-re beskrivits skiljer sig ansvaret för hemsjukvård iordinärt boende mellan huvudmännen (se Ekono-miNytt 12/06 och 15/07). Underlaget till diagram 14återfinns i tabell E39 i tabellbilagan.


KAPITEL5Primärvård

Övrig primärvård 7 %Sluten primärvård 1 %

Primärvårdsansluten

hemsjukvård 4 %

Sjukgymnastik o

arbetsterapi

11 %

Barnhälsovård

5 %

Mödrahälsovård

4 %Sjuksköter-

skevård

14 %

Allmänläkarvård

54 %

Diagram 13. Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedelinom läkemedelsförmånen, efter delområde 2011, samtliga huvudmänProcent

Tabell 11. Nettokostnader1 för primärvård efter delområde 2011,samtliga huvudmän

Delområde Miljoner kronor Procent

Allmänläkarvård 2 19 190 54,1Sjuksköterskevård 2 5 036 14,2Mödrahälsovård 1 530 4,3Barnhälsovård 1 894 5,3Sjukgymnastik/arbetsterapi 3 682 10,4Primärvårdsansluten hemsjukvård 1 542 4,3Sluten primärvård 161 0,5Övrig primärvård 2 453 6,9Summa primärvård 35 489 100,0

1 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.2 Inklusive jour.

5.3 Prestationer med mera

Antalet vårdcentraler

Antalet vårdcentraler uppgick till 1197 år 2011. Avdessa drevs 497 i privat regi.

Läkarbesök efter delområde

I tabell 12 presenteras uppgifter om hur många lä-karbesök som gjorts under 2011 inom primärvår-dens olika delområden. Uppgifterna redovisas ävenper invånare.

Totalt gjordes 14,8 miljoner läkarbesök, motsva-rande 1,56 besök per invånare, under 2011. Besök enavsåg i huvudsak allmänläkarvård. Inom barn -hälsovården gjordes motsvarande 0,57 besök perbarn i åldern 0 till 6 år.

Antalet besök hos andra personalkategorier än läkare efter delområde

Besök hos andra personalkategorier än läkare redo-visas i tabell 13.

Antalet redovisade besök hos andra personalkate-gorier än läkare uppgick till 25,5 miljoner 2011. Detbetyder att antalet besök per person i genomsnittuppgick till 2,69. Inom barnhälsovård gjordes mot-svarande 3,01 besök per barn i åldern upp till ochmed 6 år.

Hembesök efter delområde

Antalet hembesök i primärvården redovisas i tabell14. Hembesök ska inte blandas ihop med hem-sjukvårdsbesök, som avser besök hos en definieradgrupp av patienter (se vidare definitioner i bilaga 1).


5. Primärvård

Tuse

nta

l kro

no

r p

er

invå

na

re


0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

4,5

5,0

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 14. Nettokostnader för primärvård, exklusive läkemedel inom läke-medelsförmånen, per huvudman 2011


Tabell 12. Läkarbesök 1 inom primärvården efter delområde 2011,samtliga huvudmän

Tusental besök Besök/invånare 2

Allmänläkarvård 3 13 990 1,48

Mödrahälsovård 121 0,05

Barnhälsovård 445 0,57

Primärvårdsansluten hemsjukvård 239 0,03

Övrig primärvård 45 0,00

Summa besök 14 840 1,56

1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.3 Inklusive jour.

Tabell 13. Besök 1 hos andra personalkategorier än läkare inomprimär vården efter delområde 2011, samtliga huvudmän

Tusental besök Besök/invånare 2

Sjuksköterskevård 3 8 485 0,89

Mödrahälsovård 1 944 0,80

Barnhälsovård 2 363 3,01

Sjukgymnastik/arbetsterapi 7 840 0,83

Primärvårdsansluten hemsjukvård 3 017 0,32

Övrig primärvård 1 828 0,19

Summa besök 25 478 2,69

1 Mottagningsbesök och hembesök respektive hemsjukvårdsbesök.2 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.

Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.3 Inklusive jour.

Tabell 14. Hembesök inom primärvården efter delområde 2011, samtliga huvudmän

Tusental hembesök av Hembesök/Läkare Övriga Totalt invånare1

totalt

Allmänläkarvård 2 124 124 0,01

Sjuksköterskevård 2 496 496 0,05

Mödrahälsovård 0 6 6 0,00

Barnhälsovård 0 85 85 0,11

Sjukgymnastik o arbetsterapi 248 248 0,03

Övrig primärvård 5 65 70 0,01

Summa hembesök 3 130 900 1029 0,11

1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år. Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

2 Inklusive jour.3 Hemsjukvårdsbesök redovisas inte som hembesök.

Telefonkontakter inom primärvården efter delområde

Uppgifter om antalet telefonkontakter redovisas itabell 15. Enbart telefonkontakter som avser ”kvali-ficerad hälso- och sjukvård” och som har journal-förts enligt journallagen medräknas. Kontakten skaha ersatt ett ”vanligt” mottagningsbesök. Antalet re-

dovisade telefonkontakter har uppgivits vara cirka12,2 miljoner motsvarande 1,29 kontakter per invå-nare 2011. Det största antalet telefonkontakter, mot-svarande 0,65 per invånare, har lämnats för sjukskö-terskevård. Motsvarande uppgift för allmänläkar-vården är 0,40.


I tabell 16 redovisas landstingens och regionernasutgifter och inkomster för primärvård, exklusive lä-kemedel inom läkemedelsförmånen, 2011.

Landstingens och regionernas externa kostnader(exklusive köp från landsting och regioner) uppgicktill 31,9 miljarder kronor och de externa in täkterna(exklusive försäljning till landsting och regioner) till3,1 miljarder. Nettokostnaderna, de kostnader somska finansieras med skatt och generella statsbidrag,uppgick till 35,3 miljarder kronor 2011. Uppgifterper huvudman redovisas i tabellerna E36–E39 i ta-bellbilagan.

5.5 Kostnader och prestationer efter delområde

Från och med 2009 gjordes vissa förändringar i in-delningen av primärvård. Jourverksamhet särredo-visas inte längre som eget delområde (inkluderas iallmänläkarvård respektive sjuksköterskevård). Sjuk -gymnastik och arbetsterapi bildar ett delområde.

Allmänläkarvård

Under allmänläkarvård (inklusive jour) redovisasmottagningsverksamhet och hembesök som bedrivsav läkare som upprätthåller funktionen som specia-list i allmänmedicin. Insatser som avser patientersom är registrerade som mottagare av hemsjukvårdredovisas under delområde primärvårdsanslutenhemsjukvård.

I det fall allmänläkarmottagningen är integreradmed sjuksköterskemottagningen redovisas endastden del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avserläkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskansegna patienter omfattas av delområdet sjuksköters-kevård.

5. Primärvård


Tabell 16. Utgifter och inkomster för primärvård 2011, samtliga landsting och regioner 1



Övriga kostnader för personal exkl. konto 446 (utbetalda pensioner) 4 803


därav från landsting/regioner 277

Lämnade bidrag 78

Material och tjänster, exkl. läkemedel inom förmånen 4 654

Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivning 80

Verksamhetens externa kostnader exkl. läkemedel inom förmånen 32 153

exkl. köp från landsting/regioner 31 876

Nettokostnad, exkl. läkemedel inom förmånen 35 301

Mark och byggnader 347

Inventarier 90

Summa investeringsutgifter 571


Försäljning av verksamhet 508

därav till landsting/regioner 280

Försäljning av tjänster 258





exkl. försäljning till landsting/regioner 3 097



Tabell 15. Telefonkontakter inom primärvården efter delområde 2011, samtliga huvudmän

Tusental telefonkontakter med Telefonkont./Läkare Övriga Totalt invånare 1

totalt

Allmänläkarvård 2 3 758 3 758 0,40

Sjuksköterskevård 2 6 117 6 117 0,65

Mödrahälsovård 3 144 148 0,06

Barnhälsovård 1 161 162 0,21

Sjukgymnastik och arbetsterapi 371 371 0,04

Primärvårdsansl hemsjukvård 41 69 110 0,01

Övrig primärvård 6 1 531 1536 0,16

Summa telefonkontakter 3 808 8 393 12 202 1,29

1 Mödrahälsovård i relation till kvinnor 15–54 år.Barnhälsovård i relation till barn 0–6 år.

2 Inklusive jour.

I tabell 17 ges en sammanfattande bild av verksam-het och kostnader inom allmänläkarvård. Uppgifterredovisas om antalet prestationer mätta i mottag-ningsbesök, hembesök respektive telefonkontaktersamt uppgifter om nettokostnader. Uppgifter redo-visas i absoluta tal och relaterade till invånare.

Tre typer av prestationer redovisas, mottagnings-besök, hembesök och telefonkontakter. För att kun-na summera dem har hembesök och telefonkontak-ter givits vikter gentemot mottag nings besöket. Vik-terna antas motsvara skillnader i resursåtgång. Etthembesök har (med tanke på restid med mera) anta-gits motsvara två mottagningsbesök och en telefon-kontakt en tredjedels mottagningsbesök.

Antalet viktade kontakter uppgick till 15,4 miljo-ner. Antalet viktade besök och telefonkontakter var1,62 per invånare 2011.

Av tabellen framgår också att 41 procent av vård-kontakterna producerades av andra vårdgivare änlandstinget/regionen.

Nettokostnaden, exklusive läkemedel inom läke-medelsförmånen, för allmänläkarvården uppgicktill 19,2 miljarder kronor eller 2024 kronor per invå-nare. Produktionskostnaden 4 per viktad vårdkon-takt beräknas till 1261 kronor.

Sjuksköterskevård

Under sjuksköterskevård (inklusive jour) redovisasmottagningsverksamhet och hembesök, som be-drivs av sjuksköterskor kring egna patienter. Un-dantag är mot tagningar för mödra- respektive barn -hälso vård som utgör egna delverksamheter. Sjuk-sköterskemottagningen omfattar såväl dis trikts skö -terskemottagning som specialmottagning för till ex-empel astma-, diabetes- och hypertonipatienter. Gy-nekologiska undersökningar och hälsokontrollersamt preventivmedelsrådgivning som varken sker ianslutning till graviditet eller inom ungdomsmot-tagningsverksamhet ingår också här.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård redovisas under de-lområdet primärvårdsansluten hemsjuk vård.

I tabell 18 presenteras uppgifter om antalet pre-stationer mätta i mottagningsbesök, hembesök re-spektive telefonkontakter samt uppgifter om netto-kostnader. Uppgifter redovisas i absoluta tal och re-laterade till invånare.

Se kommentar till tabell 17.


5. Primärvård

4. Kostnad för landstingets produktion av verksamhet(förvaltnings- eller bolagsform).

Tabell 17. Allmänläkarvård 2011, samtliga huvudmän

Läkare

Vårdkontakter i tusental 1

Mottagningsbesök 13 866

Hembesök 124

Summa besök viktade 2 14 114

Telefonkontakter 3 758

Samtliga vårdkontakter viktade 2 15 367

andel producerat av Annan vårdgivare, % 40,6Vårdkontakter per invånareSumma besök viktade 1,49

Samtliga vårdkontakter viktade 2 1,62

Nettokostnad 3

Nettokostnad i miljoner kronor 19 190

Nettokostnad per invånare 2 024

Produktionskostnad per vårdkontakt 2 1 261

1 Inklusive jour.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en

telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 18. Sjuksköterskevård 2011, samtliga huvudmän

Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personal-

kategori kategorier

Vårdkontakter i tusental 1

Mottagningsbesök 7 357 632 7 989

Hembesök 443 53 496

Summa besök viktade 2 8 244 738 8 981

Telefonkontakter 6 079 38 6 117

Samtliga vårdkont viktade 2 10 270 750 11 020

andel producerat av Annan vårdgivare, % 25,1 28,0 25,3Vårdkontakter per invånareSumma besök viktade 0,87 0,08 0,95

Samtliga vårdkontakter viktade 2 1,08 0,08 1,16

Nettokostnad 3

Nettokostnad i milj kronor 5 036

Nettokostnad per inv 531

Produktionskostnad per vårdkontakt 2 462

1 Inklusive jour.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en

telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

5. Primärvård


Tabell 19. Mödrahälsovård 2011, samtliga huvudmän

Läkare Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personalkategorier

kategori viktad 1

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 121 1 924 15 2 060 897

Hembesök 0 6 0 6 2

Summa besök viktade 2 121 1 935 15 2 072 901


Samtliga vårdkontakter viktade 2 122 1 982 17 2 121 922

andel producerat av Annan vårdgivare, % 27,0 19,6 3,9 19,9 20,4Vårdkontakter per invånare 3

Summa besök viktade 2 0,05 0,80 0,01 0,86 0,37

Samtliga vårdkontakter viktade 2 0,05 0,82 0,01 0,88 0,38

Nettokostnad 4


Nettokostnad per invånare 3 632


Kvinnor 15–54 år 2 421 204

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits mot-

svara 1/3 mottagningsbesök.3 Invånare avser gruppen kvinnor 15–54 år.

4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 20. Barnhälsovård 2011, samtliga huvudmän

Läkare Sjuksköt- Annan Samtligaerska personal- personalkategorier

kategori viktad 1

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 444 2 252 26 2 722 1 356

Hembesök 0 84 1 85 34

Summa besök viktade 2 445 2 419 28 2 893 1 424


Samtliga vårdkontakter viktade 2 445 2 471 30 2 946 1 446

andel producerat av Annan vårdgivare, % 25,8 27,4 8,7 27,0 26,8Vårdkontakter per invånare 3

Summa besök viktade 2 0,57 3,08 0,04 3,69 1,81

Samtliga vårdkontakter viktade 2 0,57 3,15 0,04 3,76 1,84

Nettokostnad 4


Nettokostnad per invånare 3 2 414


Barn 0–6 år 784 634

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har antagits mot-

svara 1/3 mottagningsbesök.3 Invånare avser gruppen barn 0–6 år.4 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Mödrahälsovård

Under mödrahälsovård redovisas mottagningsverk-samhet och hembesök som sker inom ramen förmödrahälsovård. Här ingår gynekologiska under-sökningar, mammografier och hälsokontroller avgravida kvinnor, för- och eftervård, samt preventiv-medelsrådgivning i anslutning till graviditet. Basalmödrahälsovård som bedrivs på sjukhus redovisasockså här.

Ungdomsmottagningsverksamheten omfattas inte.Denna verksamhet redovisas under övrig primär-vård.

Se kommentar till tabell 17. Ytterligare en vikt-ning av prestationer har gjorts i tabell 19, nämligenmellan besök hos läkare och besök hos andra perso-nalkategorier. Resursmässigt beräknas ett besök hosandra personalkategorier än läkare motsvara 40procent av ett läkarbesök. Vid summering av besö-ken hos olika personalkategorier har läkarbesöketdärmed fått vikten 1 och andra besök vikten 0,4.

Barnhälsovård

Under barnhälsovård redovisas mottagningsverk-samhet och hembesök som sker inom ramen förbarnhälsovård. Även basal barnhälsovård som be-drivs på sjukhus ingår.

Se kommentar till tabell 17 och 19.

Sjukgymnastik och arbetsterapi

Under sjukgymnastik och arbetsterapi redovisasmottagningsverksamhet och hembesök samt ar-betsplatsbesök. Insatser som avser patienter som ärregistrerade som mottagare av hemsjukvård redovi-sas under delområdet primärvårdsansluten hem-sjukvård.

Se kommentar till tabell 17.


5. Primärvård

Tabell 21. Sjukgymnastik och arbetsterapi 2011, samtliga huvud-män

Sjuk- Annan Samtligagymnast personal- personal- /Arbets- kategori kategorierterapeut

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 7 413 180 7 593

Hembesök 244 4 248

Summa besök viktade 1 7 900 188 8 088

Telefonkontakter 369 2 371

Samtliga vårdkont viktade 1 8 023 189 8 212

andel producerat av Annan vårdgivare, % 58,2 27,7 57,5Vårdkontakter per invånareBesök per invånare 0,83 0,02 0,85

Samtliga vårdkontakter per inv 1 0,85 0,02 0,87

Nettokostnad 2


Nettokostnad per invånare 388

Produktionskostnad per vårdkontakt 1 454

1 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och entelefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.


Primärvårdsansluten hemsjukvård

I tabell 22 redovisas primärvårdsansluten hem -sjukvård. Hemsjukvård definieras som hälso- ochsjuk vård när den ges i patients bostad eller mot -svarande och där ansvaret för de medicinska åtgär-derna är sammanhängande över tiden. Åtgärder/in-satser ska ha föregåtts av vård- och om sorgs pla ne -ring. ”Hemsjukvård är till sin karaktär annorlundaän den öppna vården. Den består av ofta relativtlångvariga vårdepisoder med stort behov av om-vårdnad och i bland av medicinska insatser som merliknar insats erna inom den slutna vården. Hem-sjukvård utgör en tredje vårdform skild från öppenoch sluten vård.”

Hemsjukvård förekommer i ordinärt och särskiltboende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsför-delningen mellan landsting och kommuner. Lands-tinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjuk -vård, i såväl ordinärt som i särskilt boende. Vidarehar landstinget ansvar för övrig hemsjukvård i ordi-närt boende. Ansvaret för denna verksamhet kandock efter särskild överenskommelse överlåtas tillprimärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälften avlandstingen. Kommunen har alltid ansvar för sjuk -vård i särskilt boende upp till läkarnivå.

Vid summering av hemsjukvårdsbesök har liksomför övriga delområden insatser av andra personalkate-gorier än läkare viktats med 0,4 mot läkarinsatserna.

5. Primärvård


Tabell 22. Primärvårdsansluten hemsjukvård1 2011, samtliga huvudmänSe även specialiserad somatisk hemsjukvård.

Läkare Sjuksköt- Sjuk- Arbets- Annan Samtliga Samtligaerska gymnast terapeut personal- personal- personal-

kategori 2 kategorier kategorierviktad 3

Vårdkontakter i tusentalHemsjukvårdsbesök i ordinärt boende 99 1 869 17 30 1 101 3 116 1 306

Hemsjukvårdsbesök i särskilt boende 140 0 0 0 0 140 140

Summa hemsjukvårdsbesök viktade 4 239 1 869 17 30 1 101 3 257 1 446

Telefonkontakter 41 64 0 1 4 110 68

Samtliga vårdkontakter viktade 4 253 1 890 17 30 1 103 3 293 1 469

andel producerat av Annan vårdgivare, % 27,3 41,6 8,4 9,7 54,1 44,2 42,5Vårdkontakter per invånareSumma hemsjukvårdsbesök viktade 4 0,03 0,20 0,00 0,00 0,12 0,34 0,15

Samtliga vårdkontakter viktade 4 0,03 0,20 0,00 0,00 0,12 0,35 0,15

Nettokostnad 5,6



1 Några landsting har angivit att man har haft svårt att skilja ut hemsjuk- 4 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och envården, varför uppgifterna är underskattade. telefonkontakt har antagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.

2 Varav undersköterska/biträde totalt 1 076 028 besök och 3 950 telefon- 5 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.kontakter 6 Femton huvudmän har angivit en kostnad.

3 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagitsmotsvara 40 % av ett läkarbesök.

Sluten primärvård

Under sluten primärvård redovisas observations -platser där viss allmänvård och lättvård bedrivs. Iendast fyra landsting, ofta med glesbygd, förekom-mer sluten vård inom primärvården.

Uppgifter om vårdtidllfällen för 2011 är ännu intetillgängliga, utan presenteras senare.

Övrig primärvård

Under övrig primärvård redovisas exempelvis ung-domsmottagning med preventivmedelsrådgivningsom sker inom dess ramar, skol häl so vård, företags-hälsovård, fotvård, patient information/hälsoupp lys -ning till enskilda pa tienter/patientgrupper, exempel-vis rökav vän j ningsgrupper, ”bantargrupper” och kost - nad för vaccin.

Se kommentar till tabell 17 och 19.


5. Primärvård

Tabell 24. Övrig primärvård 2011, samtliga huvudmän

Läkare Sjuksköt- Annan Samtliga Samtligaerska personal- personal- personal-

kategori kategorier kategorierviktad 1

Vårdkontakter i tusentalMottagningsbesök 40 294 1 468 1 802 745

Hembesök 5 23 43 70 31

Summa besök viktade 2 50 339 1 554 1 943 807

Telefonkontakter 6 1 386 145 1 536 618

Samtliga vårdkontakter viktade 2 52 801 1 602 2 455 1 013

andel producerat av Annan vårdgivare, % 37,8 6,6 38,9 28,3 28,6Vårdkontakter per invånareSumma besök viktade 2 0,01 0,04 0,16 0,20 0,09

Samtliga vårdkont viktade 2 0,01 0,08 0,17 0,26 0,11

Nettokostnad 3



1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkar-besök.

2 Ett hembesök har antagits motsvara 2 mottagningsbesök och en telefonkontakt har an-tagits motsvara 1/3 mottagningsbesök.


Tabell 23. Sluten primärvård 20111, samtliga huvudmän

Vårdkontakter (konsumtion)Vårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal)andel producerat av Annan vårdgivare, %Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

Nettokostnad 2

Nettokostnad i milj kronor 161

1 Endast ett fåtal landsting/regioner har sluten primärvård.2 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Specialiserad vård (somatisk och psykiatrisk) definie-ras som ”hälso- och sjukvårdsverksamhet som krä-ver mer specialiserade åtgärder än vad som kan gesi primärvård”. (Jämför definition av primärvård.)

Under området specialiserad somatisk vård redo-visas verksamhet som i huvudsak bedrivs vid sjuk-hus men även utanför sjukhus på specialistläkar-mottagningar eller vårdcentraler. All verksamhetvid sjukhus ingår inte heller, exempelvis ska basalmödra- och barnhälsovård redovisas som primär-vård.

Den specialiserade somatiska vården omfattarmedicinsk och kirurgisk korttidsvård, rehabili te -ring, geriatrisk vård med mera. För ytterligare de fi -nition, se kommentarerna till primärvården samt vi

2000 – anvisningar med exempelsamling och verk-samhetsbegrepp.


I tabell 25 framgår att landstingen och regionernasammanlagt redovisar en nettokostnad för speciali-

serad somatisk vård, exklusive läkemedel in om läke-medelsförmånen, på 110,9 miljarder kronor 2011.Som framgick av diagram 5 motsvarade kostnaderna53 procent av de totala sjukvårdskostnaderna.

Av den somatiska vårdens kostnader avsåg 59 pro-cent sluten vård, se diagram 15. Dagsjukvården be-räknas motsvara 6 procent av kostnaderna, mendenna uppgift är sannolikt underskattad. Några hu-vudmän har haft svårt att skilja ut dagsjukvård frånmottagningsverksamheten, som i sin tur därmed äröverskattad.

Endast 1,2 miljarder kronor motsvarande 1,1 pro-cent av kostnaderna anges vara hemsjukvård. Ävendetta är en underskattad siffra. Nettokost na den förprimärvårdsansluten hemsjukvård upp gick enligttabell 22 till 1,5 miljarder kronor. Hemsjukvård re-dovisas även inom den specialiserade psykiatriskavården, se tabell 35. För en sammanfattning av hem-sjukvården se tabell 37.


Somatisk sluten vård

59 %

Somatisk hem-

sjukvård 1 %

Somatisk dag-

sjukvård 6 %

Somatisk mottagnings-

verksamhet

34 %

Diagram 15. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, ex-klusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter del område2011, samtliga huvudmän

KAPITEL6Specialiserad somatisk vård

Tabell 25. Nettokostnader 1 för specialiserad somatisk vård efterdel område 2011, samtliga huvudmän


Somatisk mottagningsverksamhet 37 916 34,2Somatisk dagsjukvård 6 448 5,8Somatisk hemsjukvård 1 177 1,1Somatisk sluten vård 65 367 58,9Summa specialiserad somatisk vård 110 908 100,0



Diagram 16 visar vilka kostnader som har uppstått iden specialiserade somatiska vården per invånare ires pektive landsting 2011. För att kunna bedöma kost -nadsnivåerna bör uppgifterna kompletteras med yt-terligare information såsom skillnader i ansvarsom-råden och olika förutsättningar att bedriva verksam-het (se vidare under avsnitt 3.2 och 4.2).


I tabell 26 framgår bland annat att de externa kost-naderna (exklusive köp från landsting och regioner)för specialiserad somatisk vård var 82,6 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och regioner) 5,8 miljarder. Upp-gifter per huvudman redovisas i tabellerna E 40–E 43 i tabellbilagan.


6. Specialiserad somatisk vård

Tuse

nta

l kro

no

r p

er

invå

na

re


02

46

810

1214

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 16. Nettokostnader för specialiserad somatisk vård, exklusive läke-medel inom läkemedelsförmånen 2011


Tabell 26. Utgifter och inkomster för specialiserad somatisk vård2011, samtliga landsting och regioner 1


Löner exkl skattefria ersättningar 35 495

Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) 16 001



Lämnade bidrag 108

Material och tjänster, exkl läkemedel inom förmånen 15 348

Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 1 135

Verksamhetens externa kostnader exkl läkemedel inom förmånen 89 716

exkl köp från landsting/regioner 82 610

Nettokostnad, exkl läkemedel inom förmånen 110 147


Inventarier 1 875










exkl försäljning till landsting/regioner 5 762



6.4 Kostnader och prestationer efter del område

Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet

I tabell 27 presenteras uppgifter om specialiseradsomatisk mottagningsverksamhet.

Antalet mottagningsbesök inklusive hembesökuppgick till 16,9 miljoner och till 13,3 miljoner om deviktas. Flertalet besök, 10,9 miljoner, gjordes hos lä-kare. Besök hos andra personalkategorier än läkarehar antagits motsvara 40 procent av ett läkarbesökvid summering. Skillnader i resursåtgången liggerbakom vikt ning en.

Landstingen har köpt 22 procent av vårdkontak-terna (viktade) från andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 37,9 miljarder kro-nor, vilket motsvarar 3998 kronor per invånare 2011.Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt be-räknas till 2 858 kronor.

Specialiserad somatisk dagsjukvård

Här redovisas öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver. Dagsjukvård omfattar dagki-rurgi, dagmedicin och övrig dag sjukvård. För patien-ten ska det finnas en upprättad vårdplan. Dagmedi-cin omfattar bland annat dialysbehandling, cytosta-tikabehandling och diabetesvård. Övrig dagsjuk vårdomfattar bland annat medicinsk dagrehabilitering.

För att operationellt skilja ut vad som ska redovi-sas som dagsjukvård har Socialstyrelsen tagit framen lista med drg-koder. Listan presenteras på Social -styrelsens webbplats.

Dagsjukvårdsbesöken är uppdelade på besök medläkarmedverkan respektive besök utan läkarmed-verkan.



Tabell 28. Specialiserad somatisk dagsjukvård 2011, samtliga huvudmän

Läkare Annan Samtliga Samtligapersonal- personal- personal- kategori kategorier kategorier

viktad 1

Vårdkontakter i tusentalDagsjukvårdsbesök (1 000-tal) 1 103 728 1 831 1 394

andel producerat av Annan vårdgivare, % 7,5 0,7 4,8 6,0

Besök per inv 0,12 0,08 0,19 0,15

Nettokostnad 2, 3



Produktionskostnad per vårdkontakt1 6 414

1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 % av ett läkarbesök.

2 Generellt är kostnaden något underskattad eftersom några landsting haft svårtatt skilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.


Tabell 27. Specialiserad somatisk mottagningsverksamhet 2011, samtliga huvudmän


viktad 1

VårdkontakterMottagningsbesök/hembesök(1 000-tal) 10 941 5 943 16 884 13 318


Besök per inv 1,15 0,63 1,78 1,40

Nettokostnad 2, 3


Nettokostnad per inv 3 998

Produktionskostnad per vårdkontakt1 2 858


2 Generellt är kostnaden något överskattad eftersom några landsting haft svårt attskilja ut dagsjukvård från mottagningsverksamheten.


Specialiserad somatisk hemsjukvård

I tabell 29 redovisas uppgifter om specialiserad so-matisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.

Specialiserad somatisk sluten vård

I tabell 30 presenteras uppgifter om specialiseradsomatisk sluten vård, det delområde inom speciali-serad somatisk vård som tar de största resurserna.

Antalet vårdtillfällen 2010 uppgick till 1,5 miljoner.Uppgifter för 2011 är ännu inte tillgängliga utan pre-senteras senare. Netto kostnaden uppgick 2011 till65,4 miljarder kronor, 6 893 kronor per invånare.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfäl-len per specialitet, baserat på Socialstyrelsens pati-entregister. I registret finns för varje vårdtillfälleäven omfattande information om patientens diag -nos, vilka operationer som utförts med mera. Dessauppgifter redovisas och analyseras i andra statistik-publikationer om hälso- och sjukvård från skl.



Tabell 29. Specialiserad somatisk hemsjukvård 2011, samtliga huvudmänSe även primärvårdsansluten hemsjukvård.


viktad 1

VårdkontakterHemsjukvårdsbesök(1 000-tal) 34 410 444 198


Hemsjukvårdsbesök per inv 0,00 0,04 0,05 0,02

Nettokostnad 2, 3



1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %av ett läkarbesök.

2 Femton huvudmän har angivit en kostnad.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 30. Specialiserad somatisk sluten vård 2011, samtliga huvudmän

Vårdkontakter (konsumtion)Vårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal)andel producerat av Annan vårdgivare, %Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

Nettokostnad 1



Produktionskostnad per vårdkontakt


Den specialiserade psykiatriska vården omfattar slu-ten vård (heldygnsvård) och öppenvård – specialise-rade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funk-tionsnedsättning. Området omfattar allmän psykia-tri, barnoch ungdomspsykiatri samt rätts psykiatrioch även beroendevård, det vill säga vård av perso-ner med missbruk av alkohol eller andra droger,matmissbruk, dator-, spel- eller sexmissbruk.


I tabell 31 och diagram 17 framgår att landstingenoch regionerna sammanlagt redovisar en nettokost-nad för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive lä-kemedel inom öppen vård, på 18,8 miljarder kronor2011. Som framgick av diagram 5 motsvarade kost-naderna 9 procent av de totala sjuk vårds kost na der -na. Av dessa är 42 procent sluten vård. Dagsjuk -vården beräknas motsvara närmare 2 procent av

kost naderna, men som tidigare nämnts är kostnadenför denna verksamhet underskattad. Nå gra huvud-män har svårt att skilja ut dagsjukvård från mottag-ningsverksamheten, som i sin tur därmed är övers-kattad. Endast motsvarande 0,5 procent av kostna-derna anges vara hemsjukvård, även detta en un-derskattad uppgift. Netto kostnaden för primärvård-sansluten hemsjukvård uppgick enligt tabell 22 till1,5 miljarder kronor och specialiserad somatiskhemsjukvård enligt tabell 29 till 1,2 miljarder.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfattningfinns i tabell 37.


Psykiatrisk

sluten vård

42,4 %

Psykiatrisk hem-

sjukvård 0,5 %

Psykiatrisk dagsjukvård 1,9 %

Psykiatrisk mot-

tagningsverksamhet

55,3 %

Diagram 17. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård,exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen, efter del område2011, samtliga huvudmän

KAPITEL7Specialiserad psykiatrisk vård

Tabell 31. Nettokostnader1 för specialiserad psykiatrisk vård efterdel område 2011, samtliga huvudmän


Psykiatrisk mottagningsverksamhet 10 387 55,3

Psykiatrisk dagsjukvård 356 1,9

Psykiatrisk hemsjukvård 85 0,5Psykiatrisk sluten vård 7 968 42,4

Summa specialiserad psykiatrisk vård 18 797 100,0



I diagram 18 presenteras uppgifter om nettokostna-der för specialiserad psykiatrisk vård per invånare irespektive landsting 2011. För att bedöma kostnads-nivåerna måste uppgifterna kompletteras med yt-terligare information. Se vidare under avsnitt 3.2och 4.2.


I tabell 32 framgår bland annat att de externa kost-naderna (exklusive köp från landsting och regioner)för specialiserad psykiatrisk vård var 16,5 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och regioner) 1,1 miljarder. Net-tokostnaderna var 18,7 miljarder kronor. Uppgifterper huvudman redovisas i tabellerna E 44–E 47 i ta-bellbilagan.


7. Specialiserad psykiatrisk vård

Tuse

nta

l kro

no

r p

er

invå

na

re


0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 18. Nettokostnader för specialiserad psykiatrisk vård, exklusive läke-medel inom läkemedelsförmånen, 2011


Tabell 32. Utgifter och inkomster för specialiserad psykiatriskvård 2011, samtliga landsting och regioner 1






Lämnade bidrag 8


Nedskrivningar, förlust vid avyttring o avskrivn 99





Inventarier 118


Patientavgifter och andra avgifter 234





Erhållna bidrag 401






7.4 Kostnader och prestationer efterdel område

Specialiserad psykiatrisk mottagnings -verksamhet

I tabell 33 presenteras uppgifter om specialiseradmottagningsverksamhet. Antalet mottagningsbesökinklusive hembesök uppgick till 4,8 miljoner och till2,6 miljoner om de viktas. Besök hos andra personal-kategorier än läkare har antagits motsvara 40 pro-cent av ett läkarbesök vid summering. Skillnader iresursåtgång ligger bakom viktningen.

Cirka 20 procent av verksamheten har landsting-en köpt av andra producenter.

Nettokostnaderna uppgick till 10,4 miljarder kro-nor, vilket motsvarar 1095 kronor per invånare 2011.Produktionskostnaden per viktad vårdkontakt be-räknades till 4 025 kronor.

Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård

Här redovisas öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver. För patienten ska det finnasen upprättad vårdplan. Se vidare avsnitt 1.4.

I tabell 34 presenteras uppgifter om psykiatriskdagsjukvård. Jämfört med andra delområden är om-fattningen mycket liten. Dagsjukvårdsbesöken äruppdelade på besök med läkarmedverkan respekti-ve besök utan läkarmedverkan.

Nettokostnaderna har uppgivits vara 0,4 miljar-der kronor.

Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård

I tabell 35 redovisas uppgifter om specialiserad psy-kiatrisk hemsjukvård. Se vidare avsnitt 1.4.



Tabell 33. Specialiserad psykiatrisk mottagningsverksamhet 2011, samtligahuvudmän


viktad 1

VårdkontakterMottagningsbesök/hembesök(1 000-tal) 1 078 3 770 4 848 2 586


Besök per inv 0,11 0,40 0,51 0,27

Nettokostnad 2




1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara 40 %av ett läkarbesök.


Tabell 34. Specialiserad psykiatrisk dagsjukvård 2011, samtliga huvudmän


viktad 1

VårdkontakterDagsjukvårdsbesök (1 000-tal) 9 92 101 46


Besök per inv 0,00 0,01 0,01 0,00

Nettokostnad 2, 3



1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara40 % av ett läkarbesök

2 Tretton huvudmän har angivit en kostnad3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Tabell 35. Specialiserad psykiatrisk hemsjukvård 2011, samtliga huvudmän


viktad 1

Vårdkontakter (konsumtion)Hemsjukvårdsbesök(1 000-tal) 0 14 14 6

andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 0,0 0,0 0,0Besök per inv 0,00 0,00 0,00 0,00

Nettokostnad 2, 3



1 Besök hos andra personalkategorier än läkare har antagits motsvara40 % av ett läkarbesök..

2 Fyra huvudmän har angivit en kostnad.3 Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Specialiserad psykiatrisk sluten vård

I tabell 36 presenteras uppgifter om specialiseradpsykiatrisk sluten vård, det delområde inom specia-liserad psykiatrisk vård som tar de största resurser-na.

I tabellbilagan redovisas uppgifter om vårdtillfäl-len per specialitet tabell V 34.

Antalet vårdtillfällen uppgick 2010 till cirka 100 000.Uppgifterna för 2011 är ännu inte tillgängliga utanpresenteras senare. Nettokostnaden 2011 uppgicktill 8,0 miljarder kronor, 840 kronor per invånare.

Prestationer i hemsjukvård i sammanfattning

I tabell 37 redovisas uppgifter om hemsjukvårds-besök avseende primärvårdsansluten hem sjuk -vård samt specialiserad somatisk respektive psy-kiatrisk hemsjuk vård i sammanfattning.



Tabell 37. Hemsjukvård totalt 2011, samtliga huvudmän

Hemsjukvårdsbesök, totalt av/hosLäkare Annan Samtliga Samtliga

personal- personal- personalkategori kategorier kategorier

viktad 1

Hemsjukvårdsbesök i tusentalPrimärvårdsansl hemsjukv 239 3 017 3 257 1 446

Spec somatisk hemsjukv 34 410 444 198

Spec psykiatrisk hemsjukv 0 14 14 6


Tabell 36. Specialiserad psykiatrisk sluten vård 2011, samtliga huvudmän

VårdkontakterVårdtillfällen/utskrivningar (1 000-tal)andel producerat av Annan vårdgivare, %Vårdtillfällen/utskrivningar per inv

Nettokostnad 1



Produktionskostnad per vårdkontakt


Inom området tandvård redovisas delområdet All-mäntandvård för vuxna. Här redovisas all tandvårdinklusive förebyggande som bedrivs på allmännatandvårdskliniker och som ges till personer från detkalenderår de fyller 20 år.

Inom delområdet Landstingets tandvårdsstöd re-dovisas uppsökande och nödvändig tandvård somges till personer med stort omvårdnadsbehov. Dess -utom omfattas tandvård till personer med behov avsärskilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdoms-behandling. År 2001 erhöll landstingen och regio-nerna en preliminär statlig ersättning för åtagandetmotsvarande 405 miljoner kronor. Från och med2002 övergick dessa ersättningar till ett generelltstatsbidrag.

Allmäntandvård barn och ungdomar omfattar alltandvård inklusive förebyggande (som inte är spe -cia listtandvård) och som ges till personer i åldernupp till 19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingenskyldiga att erbjuda regelbunden tandvård till allabarn och ungdomar till och med det kalenderår defyller 19 år. Lagen ger landstingen möjlighet att träf-fa avtal med privata vårdgivare. Samtliga landstinghar tecknat sådana avtal.

Inom delområdet Specialisttandvård redovisastandvård som till största delen utförs vid specialist-

tandkliniker. En viss del utförs även av privat -praktiserande specialisttandläkare i framföralltStockholm, Malmö och Göteborg. Under specia list -tandvård redovisas exempelvis tandreglering ochtandlossningssjukdomar. Specialisttandvård omfat-tar insatser till såväl barn och ungdomar som vuxna.


I tabell 38 och diagram 19 framgår hur tandvårdensnettokostnader fördelar sig mellan delområden 2011.Som framgick av diagram 5 motsvarade netto kost -naderna för tandvård 2 procent av de totala hälso-och sjukvårdskostnaderna.

Landstingens kostnader för vissa så kallade folk -tandvårdsspecifika kostnader exempelvis kostna derför tillgänglighet, sistahandsansvar för akut tand -vård med mera, är i olika grad utfördelade till delom-råden.


KAPITEL8Tandvård

Specialist-

tandvård

32,1 %

Allmäntandvård

barn och ungdomar

46,4 %

Landstingets

tandvårdsstöd

18,5 %

Allmäntandvård vuxna 3 %

Diagram 19. Nettokostnader för tandvård efter delområde, exklu-sive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2011, samtliga huvud-män

Tabell 38. Nettokostnader 1 för tandvård efter delområde 2011, samtliga huvudmän


Allmäntandvård vuxna 153 3,0Landstingets tandvårdsstöd 941 18,5Allmäntandvård barn och ungdomar 2 364 46,4Specialisttandvård 1 636 32,1Summa tandvård 5 094 100,0


Av totalt cirka 5,1 miljarder kronor gick närmarehälften till allmäntandvård för barn och ungdom ar.Specialisttandvårdens nettokostnader var 1,6 mil-jarder kronor, en kostnadsandel på 32 procent.


I diagram 20 presenteras uppgifter om tandvård ensnettokostnader för enskilda huvudmän. Kostnader-na är relaterade till invånare.


I tabell 39 redovisas landstingens och regionernasutgifter och inkomster för tandvård 2011.

De externa kostnaderna (exklusive köp frånlandsting och region) uppgick till cirka 8,0 miljarderkronor och de externa intäkterna (exklusive försälj-ning till landsting och region) till cirka 4,2 miljarder.Nettokostnaderna var 5,1 miljarder kronor.


8. Tandvård

Kro

no

r p

er

invå

na

re

Genomsnitt för riket = 537 kr/inv

010

020

030

040

050

060

070

080

0

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 20. Nettokostnader för tandvård, exklusive läkemedel inom läkeme-delsförmånen, 2011

Kronor per invånare

Tabell 39. Utgifter och inkomster för tandvård 2011, samtligalandsting och regioner 1






Lämnade bidrag 3







Inventarier 161

Summa investeringsutgifter 192






Erhållna bidrag 230






8.4 Prestation efter delområde

I tabell 40 redovisas uppgifter om antalet patienter itandvård 2011. Inom allmäntandvård för barn ochungdomar har också uppgifter avseende listade barnoch ungdomar samlats in. Valfrihet har införts inombarn- och ungdomstandvården. Med listade barnoch ungdomar avses de mellan 3 och 19 år som är lis-tade hos en vårdgivare i tandvård och som kallas tillregelbundna undersökningar.

Under Landstingets tandvårdsstöd redovisas an-tal behandlade patienter som fått tandvård som ettled i en sjukdomsbehandling under en begränsadtid. Här redovisas också antal uppsökta patientersamt antal personer som erhållit nödvändig tand-vård. I tabell V 35 i tabellbilagan redovisas tandvår-den uppdelad på verksamhet producerad av annanvårdgivare.

8. Tandvård


Tabell 40. Tandvård efter delområde1 2011, samtliga huvudmän

Allmäntand- Allmäntandvård för barn Specialist- Summavård för vuxna 2 och ungdom 3 tandvård (exkl Landstingets

Antal patienter Antal listade 4 tandvårdsstöd)

Patienter/listade 5

Patienter (1 000-tal) 1 948 1 408 1 793 235 3 591

andel producerat av Annan vårdgivare, % 0,0 12,4 13,5 5,0 5,2

Patienter per inv 0,27 0,65 0,98 0,02 0,38

Nettokostnad 6

Nettokostnad i milj kronor 153 2 364 1 636 4 153

Nettokostnad per inv 21 1 086 173 1 279

Antal 20– år och äldre i befolkningen 7 306 209

Antal 0–19 år i befolkningen 2 176 646

Tabell 40 forts. Tandvård efter delområde1 2011, samtliga huvudmän

Landstingets tandvårdsstöd 2 TotaltLed i sjukdoms- Uppsökta Nödvändig Summa tandvård

behandling patienter tandvård

PatienterPatienter (1 000-tal) 36 93 130

andel producerat av Annan vårdgivare, % 28,2 54,7 42,6Patienter per inv 0,00 0,01 0,02

Nettokostnad 6

Nettokostnad i milj kronor 941 5 094


1 Vissa s k folktandvårdsspecifika kostnader (kostnader för tillgänglighet, sistahandsansvar för akuttandvård m m) är i olika grad utfördelade tilldelområden.

2 Uppgifter per invånare avser gruppen 20 år och äldre.3 Uppgifter per invånare avser gruppen 0–19 år.4 Uppgifterna avser gruppen 3–19 år (1 833 005). Några huvudmän har ej

kunnat lämna uppgift om listade barn och ungdomar.5 Uppgifter för patienter avseende barn och ungdom hos annan vårdgivare

är ofullständiga.6. Exklusive läkemedel inom läkemedelsförmånen.

Under övrig hälso- och sjukvård redovisas kostnadersom inte ska relateras till vårdtillfälle eller besökoch som inte ska föras ut på den enskilda patienteni kpp-system. Se vidare avsnitt 1.3.


I tabell 41 och i diagram 21 redovisas nettokostnaderför övrig hälso- och sjukvård efter delområde 2011.Av totalt 16,0miljarder kronor avsåg 30procent handi -kapp-/hjälpmedelsverksamhet. Am bu lans- och sjuk -transporter utgjorde 25 procent av nettokostnader-na.

Under handikapp-/hjälpmedelsverksamhet redo-visas bland annat kostnader för hjälpmedels cen tral -er (hörcentraler, syncentraler, instrumentverkstä -der etc), ortopedteknisk verksamhet samt pedago-gisk hörselvård.

Under social verksamhet redovisas barn- ochungdomsvård samt vård av missbrukare. Här re do -visas även landstingens insatser i form av rådgivningoch annat personligt stöd enligt lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade (lss).

Delområdet fou avser forskning och utvecklingsom framförallt bedrivs inom ramen för de medi-cinska fakulteternas verksamhet. Verksamheten ärnära integrerad med patientvården, vilket innebäratt kostnader för fou är svåra att få fram. Den klinis-ka forskningen vid undervisningssjukhusen är iprincip statligt finansierad.

För definitioner i övrigt, se bilaga 1.


KAPITEL9Övrig hälso- och sjukvård

Övrigt

11 %FoU avseende

hälso- och sjukvård

15 %

Folkhälso-

frågor

5 %

Social

verksamhet

4 %

Handikappverksamhet/

hjälpmedelsverksamhet

30 %

Sjukresor

11 %

Ambulans- och

sjuktransporter

25 %

Diagram 21. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård, exklu-sive lä ke medel inom läkemedelsförmånen, 2011, samtliga huvudmän

Tabell 41. Nettokostnader1 för övrig hälso- och sjukvård efter del -område 2011, samtliga huvudmän


Ambulans- och sjuktransporter 3 949 24,7

Sjukresor 1 825 11,4

Handikappverksamhet/hjälpmedels-verksamhet 4 787 30,0

Social verksamhet 578 3,6

Folkhälsofrågor 727 4,6

FoU avseende hälso- och sjukvård 2 337 14,6

Övrigt 1 754 11,0

Summa övrig hälso- och sjukvård 15 957 100,0



I diagram 22 presenteras uppgifter om nettokostna-der för övrig hälso- och sjukvård per invånare i re-spektive landsting. Som framgick av diagram 5 mot-svarade nettokostnaderna cirka 8 procent av de to-tala sjukvårdskostnaderna.

Verksamheterna och kostnaderna är inte jämför-bara men diagrammet syftar till att ge en komplettbild av hälso- och sjukvården i enskilda landstingoch regioner.

9.3 Prestationer med mera

För flertalet delområden inom området övrig hälso-och sjukvård finns inte prestationer i form av besök,vårdtillfälle eller dylikt. Verksamheterna mäts i hu-vudsak enbart med kostnader och intäkter. För han-dikappverksamhet/hjälpmedels verk samhet redovi-sas dock vissa journalförda besök. För att få fullstän-dighet i antalet besök redovisas uppgifterna i tabell42.


I tabell 43 redovisas uppgifter om landstingens ochregionernas utgifter och inkomster för övrig hälso-och sjukvård. Nettokostnaderna uppgick till 15,8miljarder kronor. De externa kostnaderna (exklusi-ve köp från landsting och regioner) var 17,4 miljar-der och de externa intäkterna (exklusive försäljningtill landsting och regioner) 4,6 miljarder kronor.

9. Övrig hälso- och sjukvård


Tuse

nta

l kro

no

r p

er

invå

na

re


0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Go

tla

nd

No

rrb

ott

en

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm

Diagram 22. Nettokostnader för övrig hälso- och sjukvård per huvudman, ex-klusive läkemedel inom läkemedelsförmånen 2011


Tabell 42. Övrig hälso- och sjukvård 2011, handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, samtliga huvudmän

Samtliga personal-kategorier

Vårdkontakter i tusentalBesök/hembesök 661

andel producerat av Annan vårdgivare, % 7,8

Besök/hembesök per inv 0,07

Tabell 43. Utgifter och inkomster för övrig hälso- och sjukvård2011, samtliga landsting och regioner 1






Lämnade bidrag 1 129Material och tjänster, exkl läkemedelinom förmånen 7 649






Inventarier 345













Under huvudområdet Regional utveckling redovisasfem områden som presenteras och preciseras ne-dan. Landstingens aktiviteter inom huvudområdetsker ofta i nära samverkan med andra aktörer i regi-onen, bland annat med näringsliv och kommuner.Gemensam finansiering är vanlig.


Av diagram 23 framgår hur nettokostnaderna för re-gional utveckling fördelar sig efter områden 2011.Nettokostnaderna för regional utveckling motsvara-de 8 procent av landstingens kostnader i genom -snitt.

Det resursmässigt största delområdet trafik ochinfrastruktur utgör 70 procent av nettokostnaderna.Kostnaderna för kultur och utbildning motsvaradeen kostnadsandel på 15 respektive 4 procent.

I tabellbilagan, E 60 och E 61, framgår hur netto-kostnaderna fördelar sig efter delområde inom ut-bildning, kultur, trafik och infrastruktur res pektiveallmän regional utveckling.


I diagram 24 redovisas nettokostnaderna för regio-nal utveckling per invånare i respektive landsting.Det finns stora olikheter i ansvarsområde framför-allt för Stockholms läns landsting relativt andralandsting. För mer information se EkonomiNytt12/06 och 15/07.


KAPITEL10Regional utveckling

Tuse

nta

l kro

no

r p

er

invå

na

re

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

3,0

3,5

4,0

Allmän regional utveckling

samt politisk verksamhet

Trafik och

infrastruktur

KulturUtbildningN

orr

bo

tte

n

Vä

ste

rbo

tte

n

Jäm

tla

nd

Vä

ste

rno

rrla

nd

Gäv

leb

org

Da

larn

a

Vä

stm

an

lan

d

Öre

bro

Vä

rmla

nd

V:a

Gö

tala

nd

Ha

llan

d

Skå

ne

Ble

kin

ge

Ka

lma

r

Kro

no

be

rg

Jön

köp

ing

Öst

erg

ötl

an

d

Sö

rmla

nd

Up

psa

la

Sto

ckh

olm


Diagram 24. Nettokostnader för regional utveckling efter delområde i respek-tive landsting och region 1 2011


Trafik och

infrastruktur

71 %

Kultur

15 %

Utbildning 4 %

Politisk verksamhet

avseende regional

utveckling 1 %Allmän regional utveckling 8 %

Diagram 23. Nettokostnader för regional utveckling 2011, samtli-ga landsting och regioner 1




I tabell 44 framgår landstingens och regionernas ut-gifter och inkomster för regional utveckling.

De externa kostnaderna (exklusive köp från lands -ting och region) uppgick till 22,2 miljarder kronoroch de externa intäkterna (exklusive försäljning tilllandsting och region) till 5,5 miljarder. Nettokostna-derna var 18,1 miljarder kronor.

10.4 Utbildning och kultur

Landstingen är huvudmän för naturbruksgymnasi-er och för 30 procent av landets folkhögskolor.Landstingens/regionernas ansvar inom utbild nings -området har successivt minskat under de se nas teåren. Kommunerna är från och med 1 juli 1999 hu-vudmän för gymnasieskolans omvård nads pro gram.År 2002 övertog staten kostnadsansvaret för vård -hög skoleverksamheten. Kostnaden (1300mnkr) kvit -t ades mot lägre generellt statsbidrag.

Landstinget har ansvar för kulturverksamhetenpå länsnivå. Här ingår bland annat verksamhet vidlänsteatrar, länsbibliotek och länsmuseer. Bidragges till bildningsförbund och föreningsliv på länsni-vå.

I tabell 45 och diagram 25 framgår hur nettokost-naden för utbildning och kultur fördelar sig mellandelområden 2011.

10. Regional utveckling


Övrig kultur-

verksamhet

32 %

Musei-

verksamhet

14 %

Teater- och

musikverksamhet

31 %

Övrig utbildnings-

verksamhet

2 %

Gymnasie-

verksamhet

4 %

Högskole-

verksamhet

1 %Folkhögskole-

verksamhet

16 %

Diagram 25. Nettokostnader för utbildning och kultur efter del -område 2011, samtliga landsting och regioner 1

Tabell 44. Utgifter och inkomster för regional utveckling 2011, samtliga landsting och regioner 1



Övriga kostnader för personal exkl konto 446 (utbetalda pensioner) 656



Lämnade bidrag 14 231Material och tjänster 1 508


Verksamhetens externa kostnaderexkl läkemedel inom förmånen 22 203


Nettokostnad 18 101


Inventarier 1 350













Tabell 45. Nettokostnader för utbildning och kultur efter del -område 2011, samtliga landsting och regioner 1


Folkhögskoleverksamhet 567 15,8Högskoleverksamhet 21 0,6

Gymnasieverksamhet 157 4,4Övrig utbildningsverksamhet 76 2,1

Teater- och musikverksamhet 1 105 30,9Museiverksamhet 488 13,6Övrig kulturverksamhet 1 164 32,5Summa utbildning och kultur 3 579 100,0



I tabell 46 finns uppgifter om utgifter och inkomsterför områdena utbildning respektive kultur.

I tabell 47 redovisas uppgifter om hur antalet elev-veckor/studerandeveckor har utvecklats mellan 2009och 2011.

10.5 Trafik och infrastruktur samt all-män regional utveckling

Landsting och regioner ansvarar tillsammans medkommunerna för kollektivtrafiken i länet genomsärskilda länstrafikbolag. Undantag från denna re-gel finns. För mer information se EkonomiNytt12/06 och 15/07.

I tabell 48 och diagram 26 redovisas nettokostna-der för områdena trafik och infrastruktur res pekti-ve allmän regional utveckling.



Tabell 46. Utgifter och inkomster för utbildning och kultur 2011,samtliga landsting och regioner 1

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronorUtbildning Kultur





Lämnade bidrag 220 2 610



Verksamhetens externa kostnaderexkl läkemedel inom förmånen 2 001 3 478

exkl. köp från landsting/regioner 1 988 3 473

Nettokostnad 821 2 758


Inventarier 32 73






Försäljning av material och varor 99 17


Övriga intäkter 33 32

Verksamhetens externa intäkter 1 532 885

exkl. försäljning till landsting/regioner 1 507 885

Summa investeringsinkomster 0 0


Tabell 48. Nettokostnader per delområde för trafik och infra-struktur samt allmän regional utveckling 2011, samtliga landstingoch regioner 1


Trafik och infrastruktur 12 888 89,4Näringsliv och turism 230 1,6Interregional o internationell samverkan 9 0,1Lokal utveckling 35 0,2FoU avseende regional utveckling 192 1,3Övrig allmän regional utveckling 1 056 7,3Summa trafik, infrastruktur och allmän regional utveckling 14 410 100,0


Tabell 47. Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor2009–2011, samtliga huvudmän

2009 2010 2011

Folkhögskolor 274 768 296 423 258 455

GymnasieutbildningNaturbruksutbildning 1 177 107 151 729 168 413

Övr gymnasial utbildning 28 484 29 716 9 500

1 Omfattar jordbruks-, skogsbruks- och trädgårdsutbildning.

Övr allmän regional utveckling 7,3

FoU avseende regional utveckling 1,3 %Lokal utveckling samt

interregional o internationell

samverkan 0,3 %

Näringsliv o turism 1,6 %

Trafik o infrastruktur

89,4 %

Diagram 26. Nettokostnader för trafik och infrastruktur samt all-män regional utveckling efter delområde 2011, samtliga landstingoch regioner 1


Under delområdet trafik och infrastruktur redo-visas anslag/stöd till trafikbolag och bidrag till an-nan form av persontransporter samt bidrag till inve-steringar såsom tele- och datakommunikationer,byggande av vägar med mera.

Under näringsliv och turism redovisas exempel-vis driftbidrag till almi Företagspartner ab och bi-drag till regionala samverkansorgan.

Under interregional och internationell samver-kan redovisas verksamhet som avser läns- ellerlandsöverskridande samarbete av allmän karaktär,exempelvis biståndsarbete.

Under lokal utveckling redovisas bland annat stödtill landsbygdsutveckling och byautvecklingsgrup-per.

Under övrig allmän regional verksamhet redovi-sas bland annat kostnader avseende arbetsmark-nadsåtgärder och landstingens externa miljöarbete.

För ytterligare definitioner se bilaga 1.I tabell 49 redovisas utgifter och inkomster för

trafik och infrastruktur respektive allmän regionalutveckling.



Tabell 49. Utgifter och inkomster för trafik och infrastruktur re-spektive allmän regional utveckling 2011, samtliga landsting och regioner 1

Utgifts-/inkomstslag Miljoner kronorTrafik o Allmäninfra- regional

struktur utveckl



Köp av verksamhet 3 876 13


Lämnade bidrag 10 224 1 148



Verksamhetens externa kostnaderexkl läkemedel inom förmånen 15 119 1 509

exkl köp från landsting/regioner 15 118 1 508

Nettokostnad 12 888 1 522


Inventarier 1 245 0

Summa investeringsutgifter 1 248 0


Försäljning av verksamhet 2 243 2



Försäljning av material och varor 1 6


Övriga intäkter 344 25

Verksamhetens externa intäkter 2 800 266

exkl. försäljning till landsting/regioner 2 799 266

Summa investeringsinkomster 0 0


Förteckning samtliga tabeller i tabell - bilagansidan 46

Denna elektroniska publikation innehåller i år inteTabellbilagan med tabeller för Befolkning, Ekonomioch Verksamhet. Se nästa sida för mer information.

Befolkning

www.skl.se

Ekonomi

www.skl.se

Verksamhet

www.skl.se

Verk

sam

het

Ekon

omi

Befo

lkni

ng


KAPITEL11Tabellbilaga

BefolkningB 1 Folkmängd per den 31.12.2011

Ekonomi

Samtliga verksamheterE 1.1 Resultaträkning för koncernE 1.2 Resultaträkning för landstingE 2 Nettokostnad översikt (mnkr)E 3 Nettokostnad översikt (kr/inv)E 4 Nettokostnad översikt förändring 2010–2011 (%)E 5.1 Finansieringsanalys för koncern,

löpande verksamhetE 5.2 Finansieringsanalys för koncern,

investeringsverksamhet, finansierings verksamhetE 6.1 Finansieringsanalys, löpande verksamhetE 6.2 Finansieringsanalys, investeringsverksamhet, finansier-

ingsverksamhetE 7 Tillgångar och skulderE 8 AnläggningstillgångarE 9 OmsättningstillgångarE 10 Kortfristiga skulderE 11 Avsättning och långfristiga skulderE 12 Verksamhetens externa kostnaderE 13 Kostnader för material och tjänsterE 14 Verksamhetens externa intäkterE 15 Patientavgifter och andra avgifter (mnkr)E 16 Patientavgifter och andra avgifter (kr/inv)E 17 Specialdestinerade statsbidrag samt öv riga bidrag (mnkr)E 18 Specialdestinerade statsbidrag samt öv riga bidrag

(kr/inv)E 19.1 Försäljning av verksamhet, verksamhets indelatE 19.2 Köp av verksamhet, verksamhets indelatE 20.1 Försäljning av verksamhetE 20.2 Köp av verksamhetE 21 Lämnade bidragE 22 Investeringsutgifter och investe rings inkomsterE 23 Totala investeringsutgifterE 24 Kapitaltjänstkostnader

Hälso- och sjukvårdE 25 DriftkostnaderE 26 DriftintäkterE 27 Nettokostnad (mnkr)E 28 Nettokostnad (kr/inv)E 29 Kostnader för läkemedel inom

läkemedelsförmånen (mnkr)E 30 Kostnader för läkemedel utanför läkemedelsförmånen

(mnkr)E 31 Köp av verksamhet från privata företag (%)E 32 Försäljning av verksamhetE 33 Köp av verksamhet

Ekonomi, forts.Hälso- och sjukvård exkl tandvårdE 34 DriftkostnaderE 35 Driftintäkter

PrimärvårdE 36 DriftkostnaderE 37 DriftintäkterE 38 Nettokostnad (mnkr)E 39 Nettokostnad (kr/inv)

Specialiserad somatisk vårdE 40 DriftkostnaderE 41 DriftintäkterE 42 Nettokostnad (mnkr)E 43 Nettokostnad (kr/inv)

Specialiserad psykiatrisk vårdE 44 DriftkostnaderE 45 DriftintäkterE 46 Nettokostnad (mnkr)E 47 Nettokostnad (kr/inv)

TandvårdE 48 DriftkostnaderE 49 DriftintäkterE 50 Nettokostnad (mnkr)E 51 Nettokostnad (kr/inv)

Övrig hälso- och sjukvård samt politisk verksamhetE 52 DriftkostnaderE 53 DriftintäkterE 54 Nettokostnad (mnkr)E 55 Nettokostnad (kr/inv)

HemsjukvårdE 56 Nettokostnad (mnkr)E 57 Nettokostnad (kr/inv)

Regional utvecklingE 58 DriftkostnaderE 59 DriftintäkterE 60 Nettokostnad (mnkr)E 61 Nettokostnad (kr/inv)

Utbildning och kulturE 62 Nettokostnad (mnkr)E 63 Nettokostnad (kr/inv)

UtbildningE 64 DriftkostnaderE 65 Driftintäkter

Ekonomi, forts.KulturE 66 Driftkostnader


11. Tabellbilaga

Förteckning samtliga tabeller i tabell bilagan

Tabellbilagan återfinns från och med denna utgåva enbart på vår webbplats www.skl.se: Vi arbetar med/Sta-tistik/Statistik Ekonomi/Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner/Statistik om hälso- och sjuk -vård samt regional utveckling 2011. Alla tabeller finns att ladda ned sedan den 1 juni.

E 67 Driftintäkter

Trafik, infrastruktur, allmän regional utveckling samt politisk verksamhetE 68 Nettokostnad per område (mnkr)E 69 Nettokostnad per område (kr/inv)

Trafik och infrastrukturE 70 DriftkostnaderE 71 Driftintäkter

Allmän regional utveckligE 72 DriftkostnaderE 73 Driftintäkter

Verksamhet

Hälso- och sjukvård totaltV 1.1 Vård platser, läkarbesök och vårdtillfällen efter speci alitet

m m i riketV 1.2 Besök hos annan personal kategori än

läkare efter speci alitet m m i riketV 2 Läkarbesök och besök hos andra personal kategorier efter

områdeV 3 Läkarbesök och besök hos andra personal kategorier efter

område per 1 000 invånare V 4.1 Läkarbesök efter område 2010 och 2011

V 4.2 Besök hos annan personalkategori än läkare efter område 2010 och 2011

V 5 Besök som producerats av annan vård givareV 6.1 Läkarbesök efter typ av besökV 6.2 Andra besök än läkarbesök efter typ av besök

Specialiserad somatisk och psykiatrisk vårdV 7 Dagsjukvård, besökV 8.1 Läkarbesök per specialitetV 8.2 fortsV 8.3 fortsV 9.1 Besök hos annan personalkategori än

läkare per specialitetV 9.2 fortsV 9.3 fortsV 10.1 Besök hos annan personalkategori än

läkare per kategoriV 10.2 Besök hos annan personalkategori än

läkare per kategori, annan vårdgivare

Specialiserad somatisk och psykiatrisk vård per delområdeV 11 Somatisk mottagningsverksamhet, vårdkontakterV 12 Somatisk dagsjukvård, vårdkontakterV 13 Somatisk respektive psykiatrisk hemsjukvård, vård -

kontakter (vårdtillfällen)V 14 Somatisk respektive psykiatrisk sluten vård, vård -

kontakterV 15 Psykiatrisk mottagningsverksamhet, vårdkontakterV 16 Psykiatrisk dagsjukvård, vårdkontakter

Verksamhet, forts.PrimärvårdV 17.1 Besök hos annan personalkategori än läkare efter

kategoriV 17.2 Besök hos annan personalkategori än läkare efter

kategori, annan vårdgivareV 18 Hembesök, hemsjukvårds besök och telefonkontakter

VårdcentralerV 19 Vårdcentraler

Primärvård per delområdeV 20 Allmänläkarvård, viktade vårdkontakterV 21.1 Sjuksköterskevård, viktade vårdkontakterV 21.2 fortsV 22.1 Mödrahälsovård, viktade vårdkontakterV 22.2 fortsV 23.1 Barnhälsovård, viktade vårdkontakterV 23.2 fortsV 24.1 Sjukgymnastik och arbetsterapi, viktade vårdkontakterV 24.2 fortsV 25 Primärvårdsansluten hemsjuk vård, viktade vårdkontakterV 26.1 Sluten och övrig primärvård, viktade vårdkontakterV 26.2 forts

HemsjukvårdV 27 Hemsjukvård, viktade vårdkontakter

Övrig hälso- och sjukvårdV 28 Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet, besök

VårdplatserV 29.1 Vård platser efter medicinsk huvudgrupp, enheter drivna

av huvudmännenV 29.2 Vård platser efter medicinsk huvudgrupp, övriga enheterV 30 Vård platser per 1 000 invånare efter medicinsk huvud-

gruppV 31 Primärvård, vårdplatser inom sluten primärvårdV 32 Vård platser efter område 2010 och 2011

V 33.1 Vård platser per sjukhus och specialitetV 33.2 fortsV 33.3 forts

VårdtillfällenV 34.1 Vårdtillfällen per specialitetV 34.2 fortsV 34.3 forts

TandvårdV 35 Patienter

UtbildningV 36 Utbildningsverksamhet, elevveckor/studerandeveckor


11. Tabellbilaga


11. Tabellbilaga

Verksamhetsindelning för landsting och regioner, VI 2000

Huvudområde/Område Delområde

HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Primärvård AllmänläkarvårdSjuksköterskevårdMödrahälsovårdBarnhälsovårdSjukgymnastik och arbetsterapiPrimärvårdsansluten hemsjukvårdSluten primärvårdÖvrig primärvård

Specialiserad somatisk vård Somatisk mottagningsverksamhetSomatisk dagsjukvårdSomatisk hemsjukvårdSomatisk sluten vård

Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk mottagningsverksamhetPsykiatrisk dagsjukvårdPsykiatrisk hemsjukvårdPsykiatrisk sluten vård

Tandvård Allmäntandvård vuxnaLandstingets tandvårdsstödAllmäntandvård barn och ungdomarSpecialisttandvård

Övrig hälso- och sjukvård Ambulans- och sjuktransporterSjukresorHandikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhetSocial verksamhetFolkhälsofrågorFoU avseende hälso- och sjukvårdÖvrigt


BILAGA1Indelningsgrunder

Huvudområde/Område Delområde

Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvårdhälso- och sjukvård

REGIONAL UTVECKLING

Utbildning FolkhögskoleverksamhetHögskoleverksamhetGymnasieverksamhetÖvrig utbildningsverksamhet

Kultur Teater- och musikverksamhetMuseiverksamhetÖvrig kulturverksamhet

Trafik och infrastruktur TrafikInfrastruktur

Allmän regional utveckling Näringsliv och turismInterregional och internationell samverkanLokal utvecklingFoU avseende regional utvecklingÖvrig allmän regional utveckling

Politisk verksamhet avseende Politisk verksamhet avseende regional utvecklingregional utveckling

Bilaga 1. Indelningsgrunder


Allmänna principer för redovisningen en-ligt VI 2000

All verksamhet som huvudmannen finansierarska redovisas

All verksamhet som huvudmannen finansierar, oav-sett organisations- och driftform, ska redovisas påett enhetligt sätt.

Koppling till kostnadsredovisning per patient

Samma principer gäller vid kostnadsredovisning perenskild patient i kpp-system som i redovisning perdelområde enligt verksamhetsindelningen. En kon-sekvens av detta är att kostnader som inte ska på-föras patienten redovisas under området Övrig häl-so- och sjukvård.

Utvecklad kostnadsredovisning

Alla kostnader ska redovisas på de delområden sompreciseras av verksamhetsindelningen oavsett inomvilka ansvarsområden, kostnadsställen/motsvaran-de de har uppstått eller var de ursprungligen redovi-sats. Kostnader som redovisats under fastighetsför-valtning, medicinsk service etc ska fördelas till de-lområdena. Detta kan ske via interndebitering ellerfördelningsnycklar.

Den redovisning som respektive landsting/regionhar för intern uppföljning sammanhänger med denegna organisationens behov. Den är uppbyggd kringansvarsområden/kostnadsställen och dessa aggre-geras på olika nivåer. Redovisning enligt den gemen-samma verksamhetsindelningen kan ske i ett si-doordnat system, genom skuggkodning av ansvar-sområden/kostnadsställen mot områden/delområ-den enligt verksamhetsindelningen.

Kostnadsbegrepp

Begreppet nettokostnad kommer att användas vidkostnadsjämförelser mellan huvudmännen. Av storvikt är att såväl kostnader som intäkter redovisas på”rätt” delområde. Redovisning per kostnads- och in-täktsslag följer L-Bas 2005, en kontoplan för lands-tingens externredovisning.

Redovisning på två huvudområdenVerksamheten i landsting och regioner (inklusiveRegion Gotland) ska redovisas på områden och de-lområden inom två huvudområden, hälso- ochsjukvård respektive regional utveckling.

Inom de båda huvudområdena ska den politiskaverksamheten liksom de delar av den centrala tjäns-temannaorganisationen som har karaktären av ”in-frastruktur” i organisationen redovisas som ett egetområde. Kostnaderna för den politiska ledningenska belasta såväl verksamhet i egen regi som upp-handlad privat verksamhet.

Huvudområde hälso- och sjukvård

Allmänt

Nedan ges definitioner och anvisningar för redovis-ning av hälso- och sjukvård. Allmänna principerkring redovisningen återfinns ovan.

All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på ett enhetligt sätt oavsettdriftform och organisation.

Alla kostnader ska redovisas på de delområdensom preciseras av verksamhetsindelningen oavsettinom vilka ansvarsområden, kostnadsställen/mot-svarande de har uppstått eller var de ursprungligenredovisats. Kostnader som redovisats under fastig-hetsförvaltning, medicinsk service etc ska fördelastill delområdena. Detta kan ske via interndebiteringeller fördelningsnycklar.

Uppdaterade definitioner finns i Socialstyrelsenstermbank. Där finns rekommenderade terminologi-er, det vill säga begrepp och termer som Socialstyrel-sen alternativt Socialstyrelsen tillsammans medSveriges Kommuner och Landsting beslutat rekom-mendera för användning in om olika fackområden.Adressen är: http://app.socialstyrelsen.se/termbank .



Områden inom hälso- och sjukvård

Hälso- och sjukvården redovisas för sex områden,primärvård, specialiserad somatisk vård, specialise-rad psykiatrisk vård, tandvård, övrig hälso- ochsjukvård samt politisk verksamhet avseende hälso-och sjukvård, som presenteras och preciseras ne-dan.

Primärvård

Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet somutan avgränsning vad gäller sjukdomar, ålder ellerpatientgrupper svarar för befolkningens behov avgrundläggande medicinsk behandling, omvårdnad,förebyggande arbete och rehabilitering och som intekräver sjukhusens medicinska och tekniska resur-ser.Regelverk: I den nationella statistiken hänförs till pri-märvård: – åtgärder av läkare som upprätthållerfunktion som specialist i allmänmedicin inom såväloffentlig som privat verksamhet – distrikts skö ter ske -verksamhet – mödra- och barnhälsovård exklusivespecialistmödravård. Hälso- och sjuk vårds verk sam -het som bedrivs av kommuner räknas som primär-vård. Region Gotland bedriver även specialiseradvård.Förtydligande: Verksamhet som bedrivs vid en vård -central är inte alltid primärvård och vice versa.Mödra- och barnhälsovård definieras som primär-vård men kan förekomma på kvinno- och barnklini-ker på sjukhus. Samtliga insatser av läkare som upp-rätthåller funktionen som specialist i allmänmedi-cin hänförs till primärvård oavsett om insatsernasker på vårdcentraler, i patienters hem, hos privataspecialister i allmänmedicin som landstingen teck-nat avtal med eller som arbetar med ersättning en-ligt den nationella taxan.

Andra specialistläkarmottagningar som kan fin-nas vid vårdcentraler ska särredovisas för att i sta-tistiken kunna redovisas som specialiserad vård.

Specialiserad (somatisk och psykiatrisk) vård

Definition: Hälso- och sjukvårdsverksamhet som krä-ver mer specialiserade åtgärder än vad som kan gesi primärvård.Regelverk: I den nationella statistiken hänförs åtgär-der av läkare som upprätthåller funktionen som an-

nan specialist än specialist i allmänmedicin till spe-cialiserad vård. Detta gäller inom såväl offentlig somprivat verksamhet.Förtydligande: Specialiserad vård har sin grund i in-satser av läkare med annan specialistkompetens änallmänmedicin. Den omfattar specialiserad vårdsom bedrivs vid sjukhus men även utanför sjukhuspå specialistläkarmottagningar med mera och i vis-sa fall på vårdcentraler. I det senare fallet ska densärredovisas för att i statistiken kunna redovisassom specialiserad vård.

Om basal mödra- och barnhälsovård förekommervid kvinno- och barnkliniken vid sjukhus ska densärredovisas, för att i statistiken kunna redovisassom primärvård.

Specialiserad somatisk vård

Den specialiserade somatiska vården omfattar allsomatisk vård, alltifrån den som ges vid mottagning-ar hos organspecialister på eller utanför sjukhus tillden mest högspecialiserade regionsjukvård en. Områ-det omfattar medicinsk och kirurgisk kort tidsvård, re-habilitering, geriatrisk vård med mera.

Specialiserad psykiatrisk vård

Den specialiserade psykiatriska vården omfattarsluten vård (heldygnsvård) och öppenvård – specia-liserade insatser vid psykisk sjukdom/psykisk funk-tionsnedsättning. Området omfattar allmän psykia-tri, barnoch ungdomspsykiatri samt rätts psykiatrioch även beroendevård det vill säga vård av personermed missbruk av alkohol eller andra droger, mat -miss bruk, dator-, spel- eller sexmissbruk.

Området omfattar även behandlingshem inomden psykiatriska barnoch ungdomsvården.

Tandvård

Tandvård omfattar allmäntandvård, kollektiv tand-hälsovård, specialisttandvård, sjukhustandvård in-klusive tandvård som ges vid övriga vårdinstitutio-ner samt tandtekniska laboratorier. Under tandvårdredovisas också asyltandvård.

Personer med stort behov av omvårdnad ska er-bjudas uppsökande tandhälsoundersökning av gifts -fritt och nödvändig tandvård enligt de avgifter somgäller inom den öppna hälso- och sjukvården. Den-



na del av tandvårdsstödet administreras och betalasav landstingen.

De som har behov av särskilda tandvårdsinsatsersom ett led i sjukdomsbehandling kan också få sinbehandling betald via de avgifter som gäller inomden öppna hälso- och sjukvården.

Övrig hälso- och sjukvård

Under området Övrig hälso- och sjukvård redovisasverksamhet/kostnader som inte ska relateras tillvårdtillfälle eller besök och som inte ska föras ut påden enskilda patienten i kpp-system. Exempelvisredovisas här forskning och utveckling (fou) ochfolkhälsoarbete vad gäller kollektiva insatser.

Under området redovisas också social verksam-het samt insatser och stöd enligt lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade (lss).

Politisk verksamhet avseende hälso- och sjukvård

Den politiska verksamheten liksom de delar av dencentrala tjänstemannaorganisationen som har ka-raktären av ”infrastruktur” i organisationen, exem-pelvis beställarorganisationer av olika slag, ska re-dovisas som ett eget område under såväl Hälso- ochsjukvård som Regional utveckling. Kostnaderna börbelasta såväl verksamhet i egen regi som upphand-lad privat verksamhet.

Under politisk verksamhet redovisas lands tings -fullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämnd er nasmöten och konferenser samt landstingens revisorer.Området omfattar vidare bland annat bidrag till po-litiska partier och till Sveriges Kommuner ochLandsting.

Under området Politisk verksamhet avseendehäl so- och sjukvård redovisas hälso- och sjuk vårds -nämnd, tandvårdsnämnd, beställarnämnd avse en dehälso- och sjukvård och motsvarande verksamhet.Förtydligande: Kostnader för administration knutentill politiska ledningsfunktionen. Kostnader för per-sonal som till huvudsaklig del arbetar direkt motlandstingets/regionens politiker, som politisk sek -reterare. (Obs. inte sammanträdesadministration,nämndsekreterare och dylikt.)

Politisk verksamhet som inte direkt kan hänförastill hälso- och sjukvård respektive regional utveck-ling kan exempelvis fördelas i proportion till antalet

anställda eller i proportion till nettokostnader förrespektive huvudområde.

Under området redovisas inga delområden.

Sluten vård, öppen vård och hemsjukvård

Under såväl primärvård som specialiserad vård sär-redovisas sluten vård, öppen vård och hemsjukvård.Inom den specialiserade vården delas dessutom denöppna vården upp i mottagningsverksamhet respek-tive dagsjukvård.

Sluten vård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till pati-ent inskriven vid vårdenhet.

Vård eller observation på intagningsavdelninghänförs till sluten vård.

Öppen vård

Definition: Hälso- och sjukvård som inte är slutenvård eller hemsjukvård.

Hemsjukvård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patientsbostad eller motsvarande och där ansvaret för demedicinska åtgärderna är sammanhängande över ti-den.Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård-och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl or-dinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhetoch dagverksamhet. Skilj från öppen vård.Förtydligande: Hemsjukvård är till sin karaktär an-norlunda än den öppna vården. Den består av oftarelativt långvariga vårdepisoder med stort behov avomvårdnad och ibland av medicinska insatser sommer liknar insatserna inom den slutna vården.Hemsjukvård utgör en tredje vårdform skild frånöppen och sluten vård.

Hemsjukvård förekommer i ordinärt och sär skiltboende. Hälso- och sjukvårdslagen styr ansvarsför-delningen mellan landsting och kommuner. Lands-tinget har alltid ansvar för läkarinsatser i hemsjuk -vård, i såväl ordinärt boende som i särskilt boende.Vidare har landstinget ansvar för övrig hemsjukvårdi ordinärt boende. Ansvaret för denna verksamhetkan dock efter särskild överenskommelse överlåtastill primärkommunen. Detta har gjorts i cirka hälf-



ten av landstingen. Kommunen har alltid ansvar försjukvård i särskilt boende upp till läkarnivå.

Det förekommer många benämningar på hem-sjukvård, exempelvis avancerad och basal hem-sjukvård, primärvårdsansluten hemsjukvård, lasa-retts- eller sjukhusansluten hemsjukvård och kom-munal hemsjukvård. Benämningen syftar oftast påorganisationen och har inget entydigt samband medfunktion eller verksamhetsinnehåll. För att kunnagöra jämförelser mellan landstingen/regionerna be-höver därför hemsjukvården brytas ut ur såväl pri -märvård som specialiserad vård och redovisas sam-mantaget. I det fall hemsjukvården utgör en eg en or-ganisation i landstinget/regionen kan den förslags -vis redovisas under delområdet Primärvårds an -sluten hemsjukvård.

Dagsjukvård

Definition: Öppen vård som innebär mer omfattandeoch/eller resurskrävande insatser än vad ett besöknormalt kräver.Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagme-dicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska detfinnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga pre-ciseringar ska tillämpas.Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dia-lysbehandling, cytostatikabehandling och diabete-svård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat me-dicinsk dagrehabilitering samt dagpsykiatri.

Delområden inom Primärvård

Under primärvården redovisas åtta delområdensom presenteras och preciseras nedan.

Allmänläkarvård

Delområdet Allmänläkarvård (inklusive jour) om-fattar all mottagningsverksamhet inklusive hembe-sök som bedrivs av läkare som upprätthåller funk-tionen som specialist i allmänmedicin.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård omfattas av delom-rådet Primärvårdsansluten hemsjukvård.

I det fall allmänläkarmottagningen är integreradmed sjuksköterskemottagningen omfattas endastden del av sjuksköterskans arbetsinsatser som avserläkarens patienter. Insatser kring sjuksköterskans

egna patienter omfattas av delområdet Sjuksköters-kevård.

Sjuksköterskevård

Delområdet Sjuksköterskevård (inklusive jour) om-fattar all mottagningsverksamhet inklusive hembe-sök, som bedrivs av sjuksköterskor kring egna pati-enter. Undantag är mottagningar för mödra- respek-tive barnhälsovård som utgör egna delverksamhe-ter. Sjuksköterskemottagningen omfattar såväl dis -trikts sköter ske mot tagning som specialmottagningför till exempel astma-, diabetes- och hypertonipati-enter.

Under delområdet redovisas även gynekologiskaundersökningar och hälsokontroller samt preven-tivmedelsrådgivning som inte sker i anslutning tillgraviditet eller utförs på ungdomsmottagningar. Sevidare Mödrahälsovård respektive Övrig primär-vård.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård omfattas av del -området Primärvårdsansluten hemsjukvård.

Mödrahälsovård

Delområdet Mödrahälsovård omfattar mottagnings-verksamhet inklusive hembesök som sker in om ra-men för mödrahälsovård. Här ingår gynekologiskaundersökningar, mammografier och hälso kon trollerav gravida kvinnor, för- och eftervård, samt preven-tivmedelsrådgivning i anslutning till graviditet. Gy-nekologiska undersökningar och hälsokontrollersom ej är direkt hänförbara till gravida kvinnor redo-visas under delområdet Sjuksköterskevård alterna-tivt Övrig primärvård. I det fall mödrahälsovård påprimärvårdsnivå förekommer på sjukhus ska sådanverksamhet skiljas ut och redovisas här.

Ungdomsmottagningsverksamhet omfattas in teunder delområdet. Denna verksamhet redovisas un-der Övrig primärvård.

Barnhälsovård

Delområdet Barnhälsovård omfattar mottagnings-verksamhet inklusive hembesök som sker inom ra-men för barnhälsovård.

I det fall barnhälsovård förekommer på sjukhusska sådan verksamhet skiljas ut och redovisas här.



Sjukgymnastik och arbetsterapi

Delområdet Sjukgymnastik och arbetsterapi omfat-tar mottagningsverksamhet inklusive hembesök ocharbetsplatsbesök.

Insatser som avser patienter som är registreradesom mottagare av hemsjukvård redovisas under del -området Primärvårdsansluten hemsjuk vård.

Primärvårdsansluten hemsjukvård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges i patientsbostad eller motsvarande och där ansvaret för demedicinska åtgärderna är sammanhängande över ti-den.Regelverk: Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård-och omsorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl or-dinärt som särskilt boende samt i daglig verksamhetoch dagverksamhet. Skilj från öppen vård.

Delområdet Primärvårdsansluten hemsjuk vårdär avgränsad till insatser för en viss patientgruppsom enligt definitionen ges i patientens hem. Tilldelområdet förs förutom de insatser som görs i pati-entens hem även den personaltid på mottagningensom avser planering och förberedelse av insatsernaför dessa patienter. Läkarinsatser i särskilt boendehänförs också till hemsjukvård.

Sluten primärvård

Definition: Hälso- och sjukvård när den ges till pati-ent inskriven vid vårdenhet.

Delområdet Sluten primärvård omfattar observa-tionsplatser där viss allmänvård och lättvård be-drivs.

Övrig primärvård

Under delområdet Övrig primärvård redovisas ex-empelvis ungdomsmottagning (med bland annatpreventivmedelsrådgivning), skolhälsovård, före -tags hälsovård, fotvård, patientinformation/hälso -upplysning till enskilda patienter/patientgrupper,(exempelvis rökavvänjningsgrupper, bantar grup peroch föräldragrupper) och sjukvårds upp lysningenstelefonkontakter. Kostnad för vaccin (bland annatmot Nya influensan h1n1) redovisas också här.

Under delområdet redovisas inte kollektiva häl-sofrämjande insatser som exempelvis sker vid sam-hällsmedicinska och socialmedicinska enheter.

Delområden inom Specialiserad somatisk vård

Under specialiserad somatisk vård redovisas fyradelområden. Två av dem presenteras nedan. Hem -sjukvård och sluten vård har definierats ovan.

Mottagningsverksamhet

Somatisk mottagningsverksamhet omfattar hälso-och sjukvård som ges av läkare, sjuksköterskor, sjuk-gymnaster, arbetsterapeuter med flera kategorierhälso- och sjukvårdspersonal. Mottagningsverk sam -het kring egna patienter redovisas under somatiskmottagningsverksamhet medan stödverksamhet be-traktas som serviceverksamhet och fördelas till be-rörda delområden.

Dagsjukvård

Definition: Dagsjukvård är öppen vård som innebärmer omfattande och/eller resurskrävande insatserän vad ett besök normalt kräver.Regelverk: Dagsjukvård omfattar dagkirurgi, dagme-dicin och övrig dagsjukvård. För patienten ska detfinnas en upprättad vårdplan. Inga tidsmässiga pre-ciseringar ska tillämpas.Förtydligande: Dagmedicin omfattar bland annat dia-lysbehandling, cytostatikabehandling och diabete-svård. Övrig dagsjukvård omfattar bland annat me-dicinsk dagrehabilitering och dagpsykiatri.

Delområden inom Specialiserad psykiatrisk vård

Under specialiserad psykiatrisk vård redovisas fyradelområden. Redovisning av området ska ske i enlig-het med vad som beskrivits under specialiserad so-matisk vård.

Delområden inom Tandvård

Området Tandvård delas upp i fyra delområden:

Allmäntandvård vuxna

Här redovisas all tandvård som bedrivs på allmännatandvårdskliniker och som ges till personer från detkalenderår de fyller 20 år.

Landstingets tandvårdsstöd

Här redovisas uppsökande och nödvändig tandvårdsom ges till främst äldre och funktionshindrade somhar omfattande vård- och omsorgsbehov. Dessutom



omfattas tandvård till personer med behov av sär -skilda tandvårdsinsatser som ett led i sjukdomsbe-handling.

Allmäntandvård barn och ungdomar

Här redovisas all tandvård inklusive förebyggande(ej specialisttandvård) som ges till personer upp till19 år. Enligt tandvårdslagen är landstingen skyldigaatt erbjuda regelbunden tandvård till alla barn ochungdomar till och med 19 års ålder. Lagen ger lands-tingen möjlighet att träffa avtal med privata vårdgi-vare och så har skett i samtliga landsting.

Specialisttandvård

Här redovisas tandvård som till största delen utförsvid specialisttandkliniker. En viss del utförs även avprivatpraktiserande specialisttandläkare inom fram -förallt Stockholm, Malmö och Göteborg. Under spe -cialisttandvård redovisas exem pel vis tand reg lering,tandlossningssjukdomar, oral kirurgi och sjuk -hustandvård. Specialisttandvård omfattar insatsertill såväl barn och ungdomar som vuxna.

Delområden inom Övrig hälso- och sjukvård

Under övrig hälso- och sjukvård redovisas verksam-het/kostnader som inte ska relateras till vård tillfäl-le eller besök och som inte ska föras ut på den enskil-da patienten i kpp-system. Exempelvis redovisashär forskning och utveckling (fou) och folkhälso-frågor (kollektiv folkhälsovård).

Under området redovisas också social verksam-het samt insatser och stöd enligt lss. Området delasupp i sju delområden som presenteras och precise-ras nedan.

Ambulans- och sjuktransporter

Delområdet Ambulans- och sjuktransporter omfat-tar transporter till vårdenheter och mellan vården-heter. Under delområdet redovisas även permis-sionsresor.

Sjukresor

Med sjukresa avses resa enligt lag (1991:419) om re-sekostnadsersättning vid sjukresor inklusive sjukre-sor enligt samverkansavtal med kommu ner nas färd -tjänst, resor till dagsjukvård och dylikt.

Delområdet Sjukresor omfattar verksamhet vidbeställningscentraler och beställningsfunktion försjukresor, ersättning för sjukresor med egen bil,taxi, specialfordon, linjelagda sjukresor samt kollek-tivtrafik. Delområdet kan även omfatta anhörigre-sor och vissa övernattningskostnader. Här redovisasäven sjukresor för tandvård.

Permissionsresor, överflyttningsresor och liggan-de transporter omfattas inte. Dessa redovisas underdelområdet Ambulans- och sjuktransporter.

Handikappverksamhet/hjälpmedelsverksamhet

Habiliteringsinsatser förekommer inom olika delarav hälso- och sjukvården och ska redovisas underolika områden/delområden. Den särskilda habili-teringsverksamheten för barn, ungdom och/ ellervuxna kräver tvärvetenskapligt sammansatta perso-nella resurser och stora tekniska resurser/ hjälpme-del. Verksamheten ska beroende på vad som avsesredovisas på delområden inom områdena Speciali-serad somatisk vård, Primärvård och/ eller Övrighälso- och sjukvård.

Under området Specialiserad somatisk vård kanhabilitering förekomma under samtliga fyra delom-råden specialiserad somatisk mottagningsverksam-het, specialiserad somatisk dagsjukvård, specialise-rad somatisk hemsjukvård och specialiserad slutensomatisk vård.

Habiliteringsinsatser förekommer inom primär-vården och ska då redovisas under delområde Sjuk-gymnastik och arbetsterapi.

Under området Övrig hälso- och sjukvård, del om -råde Handikapp-/hjälpmedelsverk samhet ska verk -samheten vid hjälpmedelscentraler (hörcentraler,syncentraler, instrumentverkstäder etc) och orto -ped teknisk verksamhet redovisas liksom pedago-gisk hörselvård och tolkservice till döva, dövblindamed flera. Vidare ska hjälpmedel, med undantag förinkontinenshjälpmedel eller kropps burna hjälpme-del såsom pacemakers eller proteser, redovisas lik-som kostnader för personal som utprovar hjälpmed-len.

Under området Övrig hälso- och sjukvård, del -område Social verksamhet redovisas insatser såsområdgivning och annat personligt stöd enligt lss.



Social verksamhet

Staten ansvarar för tvångsvård enligt lvu (lagenmed särskilda bestämmelser om vård av unga) ochlvm (lagen om vård av missbrukare i vissa fall). Allsocial verksamhet i övrigt är ett kommunalt ansvar.Landstingen är på olika sätt delaktiga med exempel-vis medicinsk, psykiatrisk och även psykologiskkompetens inom alkoholist- och narkomanvård.

Under delområdet Social verksamhet redovisasäven landstingens insatser i form av rådgivning ochannat personligt stöd enligt lss.

Folkhälsofrågor

Genom folkhälsoarbete ska den enskilde individenshälsa främjas liksom hälsan för olika sociala grup-per. Folkhälsoarbetet omfattar dels medicinskt in-riktad analys av olika sjukdomars orsaker och före-byggande insatser inriktade på olika riskfaktorer,dels insatser för att främja sådana livsvillkor somgör att allt fler får möjlighet att göra hälsosammaval. Inom området redovisas också mammografiun-dersökningar och gynekologiska kontroller (cytolog -prover) till kallade utvalda grupper (screening).

Inom delområdet Folkhälsofrågor redovisas dendel av folkhälsoarbetet som avser kollektiva hälso-främjande insatser. Dessa insatser sker exempelvisvid samhällsmedicinska och socialmedicinska enhe-ter, bland annat genom kartläggningar över hälso-tillståndet samt utvärderingar och utbildningsinsat-ser inom folkhälsoområdet.

tv-information, framtagande av folkhälsorap-porter, kampanjer, och dylikt kan ses som exempelpå folkhälsoarbete som ska redovisas under delom-rådet Folkhälsofrågor.

Under folkhälsofrågor redovisas inte den sjuk-domsförebyggande folkhälsoverksamheten som be-drivs framförall inom primärvårdens ram och somriktar sig mot enskilda individer eller grupper av in-divider, exempelvis regelbundna hälsokontroller,rökavvänjningsgrupper, bantargrupper.

FoU avseende hälso- och sjukvård

Delområdet fou avseende hälso- och sjukvård om-fattar forskning och utveckling inom hälso- ochsjukvård.

Forskningen inom hälso- och sjukvård bedrivsframförall inom ramen för de medicinska fakulte-ternas verksamhet. Den kliniska forskningen vidundervisningssjukhusen är i princip statligt finansi-erad. Verksamheten är nära integrerad med pati-entvården, vilket innebär att det kan vara svårt attsärredovisa kostnader för fou. I avsaknad av exaktauppgifter kan antagandet göras att den totala fou-kostnaden motsvarar det statliga bidraget till fou

för klinisk forskning samt eventuellt övrigt externtbidrag. Nettokostnaden för delområdet blir då nollkronor. Kostnaderna får brytas ut från berörda del-verksamheter med vissa schablonantaganden i av-vaktan på att mer exakta uppgifter kan erhållas.

Även fou-verksamhet som förekommer inomprimärvård och tandvård ska redovisas under del -området.

Kostnader för at-läkare och st-läkare ska interedovisas här, utan på aktuellt delområde under spe-cialiserad vård eller primärvård. Detta enligt den all-männa principen att kostnader och prestationer skakunna ställas mot varandra inom de olika delområ-dena.

Övrigt

Under delområdet Övrigt redovisas all verksamhetinom hälso- och sjukvård som inte redovisas underannat område/delområde.

Huvudområde Regional utveckling

Allmänt

Nedan ges definitioner och anvisningar för redovis-ning av huvudområdet Regional utveckling. Allmän-na principer kring redovisningen återfinns ovan.

All verksamhet som finansieras av landstinget/regionen ska redovisas på områden och delområdenpå ett enhetligt sätt oavsett driftform och organisa-tion.

Inga områden eller delområden finns för service-enheter eller gemensamma enheter. Kostnader förallmän service, fastighetsförvaltning etc ska i ställetpåföras den så kallade kärnverksamheten. Detta kanske via interndebitering och/eller fördelningsnyck-lar.



De uppgifter som ska redovisas på mer aggregeradnivå per område är kostnader och intäkter samt in-vesteringar. Per delområde ska såväl prestationer(så långt möjligt) som kostnader och intäkter redo-visas.

I begreppet landsting nedan innefattas även Regi-on Gotland.

Områden inom Regional utveckling

Under huvudområdet Regional utveckling redovisasfem områden som preciseras nedan:

Landstingets/regionens aktiviteter inom huvu-dområdet Regional utveckling sker ofta i nära sam-verkan med andra aktörer i regionen, med närings-liv, universitet, kommuner, myndigheter med flera.Gemensam finansiering är vanlig.

Utbildning

Landstingens/regionernas ansvar inom utbild nings -området har successivt minskat under de senasteåren.

Primärkommunerna är från och med 1 juli 1999huvudmän för gymnasieskolans omvårdnadspro-gram.

Landstingen/regionerna är huvudmän för natur-bruksgymnasier och för 30 procent av landets folk-högskolor. Huvudmannaskapet för vårdhögskolor-na övergick 1 januari 2002 till staten.

Kultur

Landstinget/regionen har ansvar för kulturverk-samheten på länsnivå. Här ingår bland annat verk-samhet vid länsteatrar, länsbibliotek och länsmuse-er. Bidrag ges till bildningsförbund och föreningslivpå länsnivå.

Trafik och infrastruktur

Landsting/regioner ansvarar tillsammans medkom munerna för kollektivtrafiken i länet genomsärskilda länstrafikbolag. Undantag från denna re-gel finns. Exempelvis är Stockholms läns landstingoch Region Skåne ensamma ansvariga för läns -trafiken i sina län.

Landstinget/regionen ger bidrag till infra struk -turinvesteringar, exempelvis tele- och datakommu-nikationer och vägbyggen.

Allmän regional utveckling

Under området Allmän regional utveckling redovi-sas landstingets/regionens externa miljöarbete, ex-empelvis bidrag till fonder, stöd till miljöcentra ochutdelning av externa miljöpriser. Vidare redovisasbidrag till stiftelser av typen Skärgårdsstiftelsen,Upplandsstiftelsen samt bidrag till olika typer avvattenvårdsförbund etc.

Politisk verksamhet avseende regional utveckling

Den politiska verksamheten liksom de delar av dencentrala tjänstemannaorganisationen som har ka-raktär av ”infrastruktur” i organisationen, exempel-vis beställarorganisationer av olika slag, ska redovi-sas som ett eget område under huvudområdet Regi-onal utveckling. Ett motsvarande område finns äveninom huvudområdet Hälso- och sjukvård. Kostna-derna för politisk verksamhet bör belasta såväl verk-samhet i egen regi som upphandlad privat verksam-het.

Under politisk verksamhet redovisas lands tings -fullmäktiges, landstingsstyrelsens och nämnd ernasmöten och konferenser samt landstingens revisorer.Området omfattar vidare bland annat bidrag till poli -tiska partier och till Sveriges Kommuner och Lands -ting.Förtydligande: Kostnader för administration knutentill politiska ledningsfunktionen. Kostnader för per-sonal som till huvudsaklig del arbetar direkt motlandstingets/regionens politiker, som politisk sek -reterare. (Obs. inte sammanträdesadministration,nämndsekreterare och dylikt.)

Politisk verksamhet som inte direkt kan hänförastill huvudområdet Regional utveckling respektiveHälso- och sjukvård kan exempelvis fördelas i pro-portion till antalet anställda eller i proportion tillnettokostnader för respektive huvudområde.

Under området Politisk verksamhet avseende re-gional utveckling redovisas också utbildnings-nämnd, kulturnämnd och motsvarande.

Inga delområden redovisas under området.

Delområden inom Utbildning

Under området Utbildning ska landstingets/regio-nens samtliga kostnader/intäkter för utbildning re-



dovisas oavsett om verksamheten drivs i egen regi,om verksamheten upphandlas eller om bidrag ges.

Utbildning av elever hos andra huvudmän (kost-nader i form av så kallade interkommunala ersätt-ningar), uppdragsutbildning, utbildnings projekt in -om eller utanför landstinget/regionen och bidrag tillutbildningsverksamhet redovisas på respektive de-lområde.

Utbildning som riktar sig till egen personal i formav fortbildning/vidareutbildning (exempelvis vida-reutbildning av vårdpersonal) redovisas inte underområdet Utbildning.

Fyra delområden redovisas under utbildning. Depresenteras och preciseras nedan.

Folkhögskoleverksamhet

Under delområdet Folkhögskoleverksamhet redovi-sas verksamhet vid landstingets/regionens egna fol-khögskolor, bidrag till rörelsedrivna folkhögskolormed mera.

Högskoleverksamhet

Under delområdet Högskoleverksamhet redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förutbildning som bedrivs på högskola/universitetoberoende av inriktning på undervisningen. Huvud-mannaskapet för vårdhögskolorna övergick den 1 ja-nuari 2002 till staten.

Gymnasieverksamhet

Under delområdet Gymnasieverksamhet redovisasutbildning på gymnasienivå. Kostnader/in täk ter föruppdragsutbildning, utbildning inom kvalificeradyrkesutbildning (ky) samt Komvux ska ingå i redo-visningen.

Kostnader för utbildning av elever hos andra hu-vudmän liksom stöd riktat mot gymnasieutbildningredovisas.

Övrig utbildningsverksamhet

Under delområdet Övrig utbildning redovisas exem-pelvis stöd till projekt med anknytning till utbild-ningsområdet som inte kan hänföras till hög skolor,gymnasieskolor eller folkhögskolor.

Bidrag till studieförbund ska inte redovisas underområdet Utbildning utan föras till området Kultur,delområdet Övrig kultur.

Under området Övrig utbildningsverksamhet re-dovisas inte heller forskning och utveckling (fou).Denna verksamhet förs i stället till ett eget delområ-de fou avseende regional utveckling. (Ett motsva-rande delområde för forskning och utveckling finnsockså inom huvudområdet Hälso- och sjukvård.)

Delområden under Kultur

Under området Kultur redovisas tre delområden en-ligt nedan.

Den verksamhet som avser kultur och som är di-rekt riktad till landstingets/regionens egen personaleller till patienter ska inte redovisas här.

Teater- och musikverksamhet

Under delområdet Teater- och musikverksamhetredovisas bland annat uppgifter om länsteatrar ochlänsmusik samt den verksamhet som bedrivs avlänskonsulenter inom teater och dans. Vidare redo-visas stöd till länsteaterföreningar och musikprodu-center samt andra arrangörsbidrag. Stöd till projektoch fria grupper med anknytning till teater-, dans-eller musikverksamhet ska också redovisas här.

Museiverksamhet

Inom delområdet Museiverksamhet redovisasbland annat länsmuseer i egen regi, bidrag till pro-jekt med museal anknytning och kulturmiljövård.

Övrig kulturverksamhet

Under delområdet Övrig kulturverksamhet redovi-sas bland annat verksamhet med anknytning till bib-liotek och litteratur, exempelvis länsbibliotek ochfolkbibliotek. Vidare redovisas kostnader inom om-rådena bild, form, design och hem slöjd samt bidragtill studieförbund.

Sjukhusbibliotek ska inte redovisas här.

Delområden under Trafik och infrastruktur

Inom området Trafik och infrastruktur redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förtrafik och infrastruktur. Två delområden redovisas.



Resor för landstingets egen personal eller patienterredovisas inte.

Trafik

Under delområdet Trafik redovisas anslag/stöd tilltrafikbolag samt bidrag till annan form av per-sontransporter, såsom järnvägstrafik, flygtrafik, fär-jetrafik samt stöd till olika former av godstranspor-ter. Kostnader för planering av trafik ska också redo-visas under delområdet Trafik.

Kostnader för sjukresor, ambulans- och sjuk-transporter redovisas inte här, utan ska redovisassom egna delområden under Övrig hälso- ochsjukvård. Inte heller ska kostnader för resor förlandstingets egen personal redovisas under del -området Trafik.

Infrastruktur

Under delområdet Infrastruktur ska bidrag till in-frastrukturinvesteringar, exempelvis tele- och da ta -kommunikationer, byggande av vägar, broar, järnvä-gar med mera redovisas. Planering inom områdetinfrastruktur ska också redovisas.

Landstingets interna it-kostnader redovisas inteunder delområdet.

Delområden under Allmän regional utveckling

Under området Allmän regional utveckling redovi-sas landstingets/regionens kostnader och intäkterför regional utveckling med uppdelning på fem del -områden som presenteras nedan.

Näringsliv och turism

Inom delområdet Näringsliv och turism redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter förnäringslivs- och turisminriktade åtgärder.

Till detta område räknas exempelvis driftbidragtill almi Företagspartner ab samt uppdrags- ochprojektbidrag till almi. Vidare redovisas bidrag tillregionala samverkansorgan samt stiftelser och bo-lag för regional marknadsföring/näringslivsstöd.Som exempel på detta kan nämnas UtvecklingsrådetÖrebro, Mälardalsrådet och Ideons Industripark ab.

Bidrag till regionala turistorganisationer, oavsettägandeform, redovisas här liksom stöd till närings-livsutveckling (exempelvis centrumbildningar) och

utveckling av turism (marknadsföring, projektbi-drag med mera).

Utbetalning av borgensåtaganden för företag re-dovisas också under delområdet Näringsliv och tu-rism.

Interregional och internationell samverkan

Under delområdet Interregional och internationellsamverkan redovisas verksamhet som avser läns- el-ler landsöverskridande samarbete av allmän karak-tär. Avser samverkan ett specifikt delområde ska,oavsett samverkanspartners, verksamheten hän-föras till berört område (exempelvis ska ett projektinom tandvården med internationella partners hän-föras till kostnader för att bedriva tandvård). Verk-samheter som är av ren biståndskaraktär, det villsäga stöd som ej i första hand avser att gagna lands-tingets/regionens egen verksamhet, redovisas här.

Till området hör kostnader för deltagande i inter-regionala och internationella konferenser och mö-ten av allmän karaktär och som inte kan hänföras tillnågot sakområde.

Medlemsavgifter och kostnader för deltagande iorganisationer för interregional och internationellsamverkan av allmän karaktär (exempelvis Assem-bly of European Regions eller bsssc) ska redovisashär.

Här redovisas kostnader för bevakningskontor iBryssel samt tillhörande hemmaorganisation.

Vidare ska kostnader för vänlänsprojekt och öv-rigt internationellt samarbete av allmän karaktärredovisas under delområdet.

Lokal utveckling

Under delområdet Lokal utveckling redovisas lands -tingets kostnader för bland annat stöd till landsbygds -utveckling och byautvecklingsgrupper. Här redovi-sas även annat stöd avseende lokal utveckling, ex -em pelvis samverkansgrupper och erfarenhetsgrup-per inom detta område.

Vidare redovisas allmänt stöd till social ekonomi.(Stöd till social ekonomi inom ett sakområde såsomnäringslivs- eller kulturområdet ska redovisas inomsakområdet.)



FoU avseende regional utveckling

Under delområdet fou avseende regional utveck-ling redovisas kostnader och intäkter inom exem-pelvis områdena kultur, miljö, näringsliv och kom -munikation. Forskning inom hälso- och sjuk vårdska redovisas under motsvarande delområde inomhälso- och sjukvårdsområdet.Under delområdet ska exempelvis bidrag till forsk-ningsstiftelser och motsvarande som arbetar medregionala utvecklingsfrågor redovisas. Bidrag till stif -telser/motsvarande för samverkan mellan forsk-ning och samhälle ska också redovisas.

Övrig allmän regional utveckling

Under Övrig allmän regional utveckling redovisaslandstingets/regionens kostnader och intäkter somavser regional utveckling och som ej specificeratsunder något av de ovanstående delområdena.

Till detta område hör kostnader för landsting-ets/regionens externa miljöarbete, exempelvis fon-der, stöd till miljöcentra och utdelning av externamiljöpriser.

Till området hör också kostnader avseende arbet-smarknadsåtgärder. Kostnader som exempelvis ärförknippade med avveckling av landstingets egenpersonal ingår ej. Dessa kostnader ska belasta berörtdelområde.





Översiktsschema för L-Bas 2005

1 Tillgångar

10 Immateriella anläggnings-tillgångar

11 Mark o byggnader

12 Maskiner o inventarier

13 Finansiella anläggnings-tillgångar

14 Förråd m.m.

15 Kundfordringar

16 Övriga kortfristiga ford-ri ngar

17 Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter

18 Kortfristiga placeringar

19 Kassa o bank

2 Skulder och eget kapital

20 Eget kapital

21

22 Avsättningar

23 Långfristiga skulder

24 Kortfristiga skulder till leverantörer

25

26 Moms o särskilda punktskatter

27 Personalens skatter, avgifter o löneavdrag

28 Övriga kortfristiga skulder

29 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter

3 Verksamhetens intäkter

30 Patientavgifter, trafikant- avgifter o andra avgifter

31 Försäljning av hälso- o sjukvård, exkl. tandvård

32 Försäljning av tandvård

33 Försäljning av regional utveckling

34

35 Försäljning av medicin-ska tjänster

36 Försäljning av andra tjänster

37 Försäljning av material o varor

38 Erhållna bidrag

39 Övriga intäkter

4 Kostnader för personal o förtroendevalda

40 Lön arbetad tid

41 Lön ej arbetad tid

42

43 Kostnadsersättningar o naturaförmåner

44 Pensionskostnader

45 Sociala o andra avgifterenligt lag o avtal

46 Övriga personalkostnader

47

48

49

5 Kostnader för köpt verk-samhet, inköp av mate-rial o varor samt bidrag

50 Köp av verksamhet

51 d:o

52 d:o

53 d:o

54 d:o

55 Verksamhetsanknutna tjänster

56 Läkemedel, sjukvårdsarti-klar o medicinskt material

57 Material o varor

58 Lämnade bidrag

59

6 Övriga verksamhets-kostnader

60 Lokal- o fastighets-kostnader

61

62 Hyra/leasing av anlägg-ningstillgångar

63 Energi m.m.

64 Förbrukningsinventarier oförbrukningsmateriel

65 Reparation o underhåll

66 Kostnader för transport-medel

67 Transporter o frakter

68 Resekostnader

69 Information o pr

7 Övriga verksamhets-kostnader

70 Representaton o övriga försäljningskostnader

71

72 Tele- o IT-kommunikationsamt postbefordran

73 Försäkringsavgifter o övriga riskkostnader

74

75 Övriga tjänster

76 Övriga kostnader

77 Nedskrivningar o återföring av ned-skrivningar av anläggn tillgångar

78 Förlust vid avyttring/utrangeringanläggningstillgångar, kostnader för bidrag till statlig infrastruktur

79 Avskrivningar

8 Intäkter o kostnader utanför verksamhets-resultatet

80 Skatteintäkter

81

82 Bidrag fr utjämningen ogenerella statliga bidrag

83 Avgifter i utjämningen

84 Finansiella intäkter

85 Finansiella kostnader

86

87 Extraordinära intäkter

88 Extraordinära kostnader

89 Årets resultat

Landsting/region

AB Stockholms läns landsting *C Landstinget i Uppsala län *D Landstinget SörmlandE Landstinget i Östergötland *F Landstinget i Jönköpings länG Landstinget KronobergH Landstinget i Kalmar länK Landstinget BlekingeSKÅNE Region Skåne *N Region HallandVGREG Västra Götalandsregionen *S Landstinget i VärmlandT Örebro läns landsting *U Landstinget VästmanlandW Landstinget DalarnaX Landstinget GävleborgY Landstinget VästernorrlandZ Jämtlands läns landstingAC Västerbottens läns landsting *BD Norrbottens läns landstingI Region Gotland


* Huvudmän som har regionsjukhus.

BILAGA2Definitioner och använda begrepp

Medicinska huvudgrupper, grupper och undergrupper inom hälso- och sjukvård

Huvudgrupp Grupper Undergrupper

Medicinsk korttidsvård Invärtes medicin InternmedicinÖvriga invärtes specialiteterinkl allergologi

endokrinologigastroenterologihjärtsjukvårdlungmedicinreumatologinjurmedicinyrkesmedicin

NeurologiMedicinsk rehabiliteringHabiliteringInfektionssjukvårdBarnmedicinHud- och könssjukvårdTumörsjukvårdÖvrig medicinsk korttidsvård

Kirurgisk korttidsvård Kirurgi Allmän kirurgiOrtopedisk kirurgUrologisk kirurgiBarnkirurgiÖvriga kirurgiska specialiteterinkl neurokirurgi

thoraxkirurgiplastikkirurgihandkirurgitransplantationskirurgi

GynekologiFörlossningsvårdÖgonsjukvårdÖron-, näs- och halssjukvårdÖvrig kirurgisk korttidsvård

Ofördelad korttidsvårdGeriatrisk vård Geriatrik/geriatrisk rehabiliteringPsykiatrisk vård Allmän psykiatri

Barn- och ungdomspsykiatriRättspsykiatri

Övrigt Allmän vårdLättvårdAkutmottagning *Intagningsavdelning *Ej klinikfördelad intensivvårdSmärtlindringÖvrig vård

Bilaga 2. Definitioner och använda begrepp


* Om redovisning ej sker under annat område.

Använda begrepp och definitioner

Sluten vård

Definition

Hälso- och sjukvård när den ges till patient inskri-ven vid vårdenhet.

Anmärkning

Vård eller observation på intagningsavdelning hän-förs till sluten vård.

Öppen vård

Definition

Hälso- och sjukvård som inte är sluten vård ellerhemsjukvård.

Anmärkning

Vård eller observation på intagningsavdelning hän-förs till sluten vård.

Hemsjukvård

Definition

Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad el-ler motsvarande och där ansvaret för de medicinskaåtgärderna är sammanhängande över tiden.

Regelverk

Åtgärder/insatser ska ha föregåtts av vård- och om-sorgsplanering. Hemsjukvård ges i såväl ordinärtsom särskilt boende samt i daglig verksamhet ochdagverksamhet. Skilj från öppen vård.

Landstingsfinansierad vård

Egenproducerad verksamhet och verksamhet somköpts av annan vårdgivare. Se nedan.

Egen produktion

Egenproducerad verksamhet, det vill säga förvalt-ning och landstings-/regionägt bolag.

Annan vårdgivare

Verksamhet producerad av annan vårdgivare, detvill säga privata företag, stiftelser, personalkoopera-tiv, vårdgivare med vårdavtal eller med ersättningenligt nationell taxa etc. Här redovisas ej annatlandsting/annan region.

Öppenvårdsbesök

Definition

Vårdkontakt inom öppen vård som innebär person-ligt möte mellan patient och hälso- och sjukvård-spersonal.

Anmärkning

Det finns flera olika slag av besök. En indelning kantill exempel göras efter vilken hälso- och sjukvård-spersonal som patienten möter: läkare, distrikts -sköterska, dietist, sjukgymnast etc. (Besök inom me-dicinsk service ingår ej.)

I den nationella statistiken ska endast öppen-vårdsbesök som dokumenterats i patientens journalredovisas.



Andra indelningar inom hälso- och sjukvård

Begrepp Består av följande huvudgrupper/grupper

Specialiserad somatisk vård Medicinsk korttidsvårdKirurgisk korttidsvårdOfördelad korttidsvårdGeriatrisk vårdÖvrigt

Specialiserad psykiatrisk vård Psykiatrisk vårdSpecialiserad vård Specialiserad somatisk vård

Specialiserad psykiatrisk vård

Läkarbesök

Definition

Vårdkontakt inom öppen vård som innebär person-ligt möte mellan patient och läkare.

Anmärkning

Besöken ska ha dokumenterats i journal.

Dagsjukvårdsbesök

Definition

Dagsjukvård är öppen vård som innebär mer omfat-tande och/eller resurskrävande insatser än vad ettbesök normalt kräver.

Anmärkning

Exempel på dagsjukvård är dialysbehandlingar ochbehandlingar av cytostatikapatienter.

Dagsjukvårdsbesök redovisas som ett besök obe-roende av vilken/vilka kategori/er hälso- och sjuk -vårdspersonal som medverkar i vården/be hand -lingen av patienten (redovisas antingen som ett be-sök med läkarmedverkan eller utan lä kar med ver -kan).

Hemsjukvårdsbesök

Definition

Vårdkontakt inom hemsjukvård som innebär per-sonligt möte mellan patient och hälso- ochsjukvårdspersonal.

Anmärkning

Skilj från hembesök som hänförs till öppen vård.I den nationella statistiken räknas endast hem-

sjukvårdsbesök som har dokumenterats i patien-tens journal.

Telefonkontakt

Definition

Vårdkontakt per telefon.

Anmärkning

Telefonkontakt ska ha dokumenterats i journal.De telefonkontakter som ska redovisas ska endast

avse ”kvalificerad hälso- och sjukvård”.Med kvalificerad hälso- och sjukvård i samband

med telefonkontakt avses att sjukvårdspersonalen

gjort en medicinsk bedömning och fattat beslut omeventuell behandling eller ändring av pågående be-handling. Hit räknas också kontakter som är nöd-vändiga för att inhämta uppgifter från patienten förmedicinska utlåtanden, till exempel läkarutlåtandeom hälsotillstånd, men inte kontakter som bara in-nebär delgivning av utlåtandet.

Redovisningen ska omfatta såväl telefonkontak-ter där hälso- och sjukvårdspersonal kommunicerarmed patienten via telefon som telefonkontakter därhälso- och sjukvårdspersonal kommunicerar om pa-tienten via telefon med till exempel närstående, för-älder eller hemtjänstpersonal.

Brevkontakter ska inte ingå i redovisningen i verk -samhetsenkäten.

Vad som inte räknas som kvalificerad hälso- ochsjukvård vad gäller telefonkontakter framgår av ”Te-lefon- och brevkontakter avseende kvalificerad häl-so- och sjukvård” (se nedan) i Socialstyrelsens För-tydligande om variabeln ”Form av öppenvårdskon-takt” i Patientregistret vid Socialstyrelsen . Lista påvad som inte ska räknas finns på Socialstyrelsenswebbplats, www.socialstyrelsen.se .

Vårdcentraler

Definition

Vårdenhet med mottagningsverksamhet inom lands - tingets primärvård.



Telefon- och brevkontakter avseende kvalificeradhälso- och sjukvårdDenna form av öppenvårdskontakt inkluderar även kon-takt via e-post, fax, SMS etc.

Vårdgivaren kan av olika skäl ha behov av att registreraalla kontakter mellan patienter och sjukvårdspersonalenmen telefon- och brevkontakt utan ”kvalificerad hälso-och sjukvård” ska inte rapporteras till Patientregistret.Med kvalificerad hälso- och sjukvård i samband med te-lefon- eller brevkontakt avses att sjukvårdspersonalengjort en medicinsk bedömning och fattat beslut omeventuell behandling eller ändring av pågående behand-ling. Hit räknas också kontakter som är nödvändiga föratt inhämta uppgifter från patienten för medicinska ut-låtanden, t.ex. läkarutlåtande om hälsotillstånd, meninte kontakter som bara innebär delgivning av utlåtan-det.

Anmärkning

Med vårdcentral avses här anläggning för öppen häl-so- och sjukvård i primärvården som omfattar flersamordnade vårdaktiviteter än läkarvård, till exem-pel sjuksköterskemottagning.

Vårdtillfälle

Definition

Vårdkontakt i sluten vård.

Regelverk

Vårdtillfället angränsas av in- och utskrivning till/från ett medicinskt verksamhetsområde (kli nik/ basenhet/motsvarande).

Anmärkning

Vårdtillfället avgränsas utifrån Socialstyrelsens årli-ga förteckning över sjukhus och medicinska verk-samhetsområden.

Vårdplatsbegrepp

Definitioner och termer som rör vårdplatser i Term -

banken ändrades i november 2011. För de nya defini-tionerna se: http://app.socialstyrelsen.se/termbank/

I insamlingen som rör verksamhetsåret 2011 gäl-ler dock de gamla definitionerna och termerna, somfinns här nedan.

Vårdplats

Definition

Bäddplats på vårdenhet som ställts till förfogande isluten vård (kan även vara kuvös eller annan bäddsom speciellt utformats med hänsyn till vården).

Anmärkning

En intensivvårdsplats eller en intagningsplats som interäknas som teknisk plats är att betrakta som vård -plats.

Fastställd vårdplats

Definition

Vårdplats som fastställts av huvudman för viss vård -enhet.

Anmärkning

Fastställd vårdplats är avsedd att normalt stå till kon -tinuerligt förfogande.

Disponibel vårdplats

Definition

Fastställd vårdplats som är belagd eller kan beläggas.

Anmärkning

Beläggning beräknas som antal belagda vård platserdividerat med antal disponibla vård platser uttryckti procent.

Genomsnittligt disponibla vårdplatser

Med genomsnittligt antal disponibla (beläggnings-bara) vårdplatser avses det antal vårdplatser som ge -nomsnittligt under året varit tillgängliga med hän syntagen till neddragningar, semesterstängningar, 5-dygnsvård med mera.

Teknisk plats

Definition

Bäddplats som patient tillfälligt disponerar.

Regelverk

Intensivvårdsplats och intagningsplats räknas somteknisk plats när den tilldelas patient samtidigt sompatienten disponerar en vårdplats.

Anmärkning

Förlossningsplats och uppvakningsplats är exempelpå teknisk plats.

Patienthotell

Det genomsnittliga antalet platser vid patienthotellsom under året utnyttjats för patienter som skrivitsut från sluten vård. Exempelvis patienter som intelängre bedöms behöva den specialiserade vårdensinsatser men ändå bör kvarstanna under viss tid förobservation.

Patient (tandvården)

Antalet patienter (individer) ska redovisas. Sammaperson kan finnas som patient inom fler delområ-den.



Elevveckor/studerandeveckor

Antalet elever/studerande i en kurs multipli ceratmed den del av kursen som faller inom kalenderåret.Elevveckor/studerandeveckor för flera kurser er-hålles genom att summera antalet elevveckor förvarje kurs.

Använda kostnadsbegrepp

Bruttokostnader

Samtliga kostnader på driftbudgeten, det vill sägasamtliga kostnader för den löpande verksamheten.(Förutom en driftbudget finns en investe rings bud -get, som avser utgifter som berör an lägg nings till -gångar utom långfristiga fordringar.) Både externaoch interna (beräknade) kostnader ingår.

Om begreppet bruttokostnader används kommervissa kostnader att dubbelräknas. Vid en sum meringav bruttokostnader för flera verksamhetsområdeninom ett landsting dubbelräknas kostnader genomatt tjänster mellan verksamhetsområden inomlandstinget bokförs dels som en extern kostnad avdet levererande verksamhetsområdet, dels som enintern kostnad av det köpande verksamhetsområ-det. (Det levererande verksamhetsområdet tar ävenupp en motsvarande intern intäkt.)

En ytterligare form av dubbelföring av kostnaderuppstår om kostnader för flera eller alla huvudmänsummeras. Resultatet blir att kostnader för tjänstermellan huvudmännen dubbelräknas. En kostnaduppstår både för den säljande och den köpande hu-vudmannen.

Externa kostnader

Bruttokostnader exklusive interna kostnader. An-vänds detta begrepp kommer bland annat internaräntor på fastigheter och inventarier att uteslutas.

Nettokostnad

Samtliga kostnader med avdrag för samtliga intäk-ter. Med detta avses den kostnad som landstingenska finansiera med skatter, generella statsbidrag ochfinansnetto. Det innebär att kostnader för verksam-het som landstinget har producerat till andra än denegna befolkningen samt patientavgifter har räknatsav.

Utgifter

Kostnader på driftbudgeten samt investerings ut -gifter.

Produktionskostnad

Produktionskostnad inkluderar i motsats till net to -kostnad kostnader för såld verksamhet.



Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011

Verksamhet och ekonomi i landsting och regioner

Sveriges Kommuner och Landsting publicerar årligen stati stik rap porter meduppgifter om verksamhet och ekonomi i lands tingen och regionerna. I dennarapport redovisas statistik avseende 2011.

Såväl prestationer som kostnader redovisas för ett stort antal delområdeninom primärvård, specialiserad vård, tandvård etc. Målet är att kostnader ochpresta tioner ska kunna analyseras tillsammans.

Denna elektroniska publikation (i pdf-format) innehåller i år inte Tabellbila-gan med tabeller för Befolkning, Ekonomi och Verksamhet. Vi hänvisar istäl -let till vår webbplats: Vi arbetar med/Statistik/Statistik Ekonomi/Verk sam -het och ekonomi i lands ting och regioner. Där ligger tabellerna publiceradesom Excelfiler sedan den 1 juni.

Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 kan enbartladdas ned från vår Publikationswebb, via Sveriges Kommuner och Lands -tings webb plats: www.skl.se.

Ladda ned på www.skl.se/publikationer ISBN 978-91-7164-695-8

ISSN 1652-6937

Post 118 82 Stockholm Besök Hornsgatan 20

Tfn 08-452 70 00

www.skl.se

Documents

Statistik om hälso- och sjuk - vård samt regional utveckling 2011 · 2012-12-13 · 2 Statistik om hälso- och sjukvård samt regional utveckling 2011 Upplysningar om rapportens