Statistikansvar för utbildningar som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar förMISSIV
Regeringen Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm
Uppdrag att kartlägga statistik som Myndigheten för yrkeshögskolan framställer Regeringen gav i april 2014 Statskontoret i uppdrag att kartlägga den statistik som framställs av Myndigheten för yrkeshögskolan samt bedöma om delar av den bör omfattas av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och att Myndigheten för yrkeshögskolan därmed bör vara statistikansvarig myndighet. Statskontoret överlämnar härmed rapporten Statistikansvar för utbildningar som Myndigheten för yrkeshögskolan ansvarar för (2014:29). Generaldirektör Ingvar Mattson har beslutat i detta ärende. Utredningschef Marie Uhrwing och utredare Charlotte Andersson, föredragande, var närvarande vid den slutliga handläggningen. Ingvar Mattson Charlotte Andersson
POSTADRESS: Box 8110, 104 20 Stockholm. BESÖKSADRESS: Fleminggatan 20. TELEFON VXL: 08-454 46 00. registrator@statskontoret.se www.statskontoret.se
statistik 15 2.2 Lagar och förordningar anger bland annat
kvalitetskriterier 17 2.3 EU-reglering inom statistikområdet 19 2.4 SCB utfärdar föreskrifter och allmänna råd 20 2.5 Rådet för den officiella statistiken har kompletterat
med riktlinjer 21 2.6 Utspritt ansvar för den officiella statistiken 22 2.7 Den officiella statistiken inom utbildningsområdet 23 3 Myndighetens statistikverksamhet 25 3.1 Uppgifter 25 3.2 Organisering och bemanning 26 3.3 Statistikproduktion 30 3.4 Ett eventuellt nytt statistikområde 31 3.5 Statistikens kvalitet och tillgänglighet 32 3.6 Sekretess och röjandekontroller 39 3.7 Kostnader för statistikproduktionen 40 3.8 Sammanfattning av utvecklingsområden 42 4 Användarnas behov av statistik 45 4.1 Kvalitetssynen ska vara användarorienterad 45 4.2 Myndighetens kontakter med användare 46 4.3 Användarnas synpunkter om myndighetens statistik 47 4.4 Sammanfattning av utvecklingsområden 53
5
5.1 Statistiska centralbyrån rapporterar 55 5.2 Myndigheten för yrkeshögskolan lämnar underlag
till statistiken 56 6 Konsekvenser om Myndigheten för yrkeshögskolan
får statistikansvar 57 6.1 Ökade krav på statistiken 57 6.2 Åtgärder i det inledande skedet och deras kostnader 59 6.3 Kostnadsökning för det löpande arbetet 60 7 Sammanfattande slutsatser 63 7.1 Statistikverksamheten 63 7.2 Behov av och förutsättningar för officiell statistik om
yrkeshögskolan 65 7.3 Återstående frågor 68 Referenser 71 Bilaga Regeringsuppdraget 75
6
Sammanfattning
På regeringens uppdrag har Statskontoret undersökt om delar av statis- tiken som Myndigheten för yrkeshögskolan framställer bör bli officiell statistik. Officiell statistik ska vara av särskild vikt för beskrivningen av samhället och finnas för allmän information, utredningsverksamhet och forskning. Vilken myndighet som bäst skulle kunna ta statistikansvaret har Statskontoret inte utrett. Vi har i enlighet med uppdraget avgränsat vår studie till att kartlägga förutsättningarna för att Myndigheten för yrkeshögskolan ska kunna ta det ansvaret.
Det är inte självklart vad som ska vara officiell statistik Statskontorets granskning visar att det inte finns några entydiga rikt- linjer för vad som ska vara officiell statistik. Tidigare utredningar menar att begreppet officiell statistik bygger på en föreställning om att denna statistik är särskilt viktig för beskrivningen av samhället, men vilken statistik som är officiell beror ofta mer på tradition än på statistikens innehåll och kvalitet.
Beslutet måste baseras på bedömningar av skälen för och emot Statskontoret har funnit att vi inte på enbart objektiva grunder kan vare sig förorda eller avstyrka att delar av den statistik som Myndigheten för yrkeshögskolan producerar ska bli officiell statistik. Ett beslut måste fattas efter en avvägning mellan de skäl som talar för och de skäl som talar emot. Skälen som talar för är framför allt att om statistiken skulle ingå i systemet för den officiella statistiken, måste den ta hänsyn till användarnas behov i större utsträckning än vad som är fallet i dag. Ur ett användarperspektiv kommer kvaliteten därmed att höjas.
Skäl som talar emot är bland annat att kostnaderna för myndigheten ökar om delar av statistiken blir officiell. Vi bedömer att det framför allt är
7
kostnaderna i inledningsskedet som är betungande. Myndigheten be- höver upprätta en rad dokument. Den behöver även formalisera an- vändarkontakter för förankring av bland annat utformningen av statis- tiken. Slutligen behöver myndigheten lägga ned såväl kalendertid som arbetad tid på att i detalj definiera innehållet.
I det fortsatta arbetet skulle bland annat kontakter med användare och uppdatering av dokument innebära ökade kostnader. Statskontoret be- dömer att ökningen av de löpande kostnaderna kan hanteras inom myndighetens befintliga finansiella ramar.
Statistikens kvalitet och tillgänglighet behöver förbättras för att uppfylla kraven för officiell statistik Statskontoret har granskat myndighetens nuvarande statistikproduktion utifrån hur väl den lever upp till de kvalitetskrav och riktlinjer som ställs i lagar, förordningar och föreskrifter om den officiella statistiken. Efter- som myndigheten i dag inte har ett statistikansvar är den i dagsläget inte skyldig att följa dessa. Statskontoret pekar på ett antal områden där myndigheten behöver utveckla sin verksamhet för att kunna leva upp till kraven på en statistikansvarig myndighet. Bland annat behöver statisti- ken beskrivas bättre, publiceringsformerna behöver utvecklas och statis- tiken behöver bli mer användarstyrd.
Givet att dessa områden utvecklas är Statskontorets övergripande slut- sats att Myndigheten för yrkeshögskolan har förutsättningar att bli statistikansvarig myndighet.
Verksamhetens kostnader Myndighetens statistikverksamhet kostade 2013 cirka 3,8 miljoner kro- nor. Av denna kostnad utgör utgifter för konsultstöd och statistikinköp drygt 30 procent. Statskontoret har inte funnit något som tyder på ineffektivitet. Ett undantag är att tjänster i huvudsak direktupphandlas. Vi menar att myndigheten bör överväga att konkurrensutsätta de upp- handlade tjänsterna.
Användarnas behov av statistiken I en användarundersökning som Statskontoret har genomfört kom fram att ett relativt litet antal användare ansåg att statistiken hade stor vikt för
8
deras verksamhet och att de använde den i stor utsträckning. Bland synpunkterna som användarna förde fram var att statistiken behövde blir mer tillgänglig elektroniskt, vilket är ett av de krav som ställs på den officiella statistiken.
Internationella jämförelser Myndighetens statistik ingår inte i den internationella rapporteringen till exempelvis EU:s statistikbyrå Eurostat. Statistiska centralbyrån ansva- rar för rapporteringen av bland annat utbildningsstatistik och använder då registerdata om yrkeshögskolans utbildningar för att ta fram den statistik som rapporteras.
9
10
1 Inledning
Ansvaret för den svenska officiella statistiken är decentraliserat från Statistiska centralbyrån (SCB) till de myndigheter som har ansvar för sakfrågorna inom respektive statistikområde. År 2013 ansvarade 27 stat- liga myndigheter för statistik inom 22 olika ämnesområden. Regeringen beslutar vilka ämnesområden som ska utgöra officiell statistik och vilka myndigheter som ska vara ansvariga för att ta fram den, medan myndig- heterna själva beslutar om statistikens detaljerade innehåll och fram- tagande.
En rad myndigheter producerar officiell statistik inom utbildningsom- rådet. I dag finns det dock ingen statistikansvarig myndighet inom Myndigheten för yrkeshögskolans (MYH) verksamhetsområde.
1.1 Regeringens uppdrag till Statskontoret Den 29 april 2014 gav regeringen Statskontoret i uppdrag att kartlägga den statistik som framställs av MYH samt bedöma om delar av den bör omfattas av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och om MYH därmed bör vara statistikansvarig myndighet.
I uppdraget ingick särskilt att undersöka:
• statistikens kvalitet och tillgänglighet • verksamhetskostnader för framställning av statistik • användarnas behov av statistik och • i vilken omfattning statistiken används för internationella jämförel-
ser.
I sin motivering av uppdraget hänvisade regeringen till en tidigare utredning av Statskontoret (2012:29), i vilken Statskontoret konstate- rade att det saknades en statistikansvarig myndighet för yrkeshögskolan
11
och att regeringen borde ta ställning om det fanns ett behov av att utse en sådan myndighet.
1.2 Avgränsningar Statskontoret tar inte ställning till vilken myndighet som är bäst lämpad att ansvara för den statistik som eventuellt bör klassas som officiell. Utifrån vårt uppdrag bedömer vi enbart om MYH har förutsättningar att klara en sådan uppgift. Ett flertal myndigheter, däribland SCB, ansvarar i dag för statistik inom ämnesområdet utbildning och forskning. Någon av dessa skulle kunna vara ett alternativ som statistikansvarig myndighet för yrkeshögskolans utbildningar.
Vi tar heller inte ställning till vilka utbildningar ett eventuellt nytt statis- tikområde bör omfatta. I denna studie har vi bedömt ett preliminärt förslag, som Myndigheten för yrkeshögskolan har tagit fram och som utgår från uppdraget till Statskontoret. I uppdraget anges att Statskon- toret ska utreda om delar av den statistik som framställs av myndigheten ska omfattas av lagen om den officiella statistiken. Om detta är den lämpligaste avgränsningen för vilka utbildningar som ska ingå i ett eventuellt nytt statistikområde, bör avgöras i dialog mellan myndigheten och Utbildningsdepartementet.
1.3 Genomförande Ett uppdrag har getts till en konsult, Statisticon AB, att göra en bedöm- ning av kvaliteten i myndighetens statistik. Konsulten har arbetat i enlighet med en granskningsplan som har godkänts av Statskontoret. Konsulten har granskat särskilt två av de statistikprodukter som Myndigheten för yrkeshögskolan producerar.
Ett möte med representanter för myndigheten har genomförts.
Kontakt har tagits med 20 användare av statistiken. Användarna har fått möjlighet att svara på en enkät bestående av tolv frågor.
Statskontoret har varit i kontakt med två statistikansvariga myndigheter för vilka produktionen av officiell statistik är ett mindre verksamhets- område. Myndigheterna är Kungliga biblioteket och Kemikalieinspek- tionen.
12
Statskontoret har även samrått med Statistiska centralbyrån.
Myndigheten för yrkeshögskolan har haft möjlighet att faktagranska kapitel 2–6 och Statistiska centralbyrån har haft möjlighet att fakta- granska kapitel 2 och 5.
Projektet har genomförts av Charlotte Andersson (projektledare) och Hannes Jacobsson.
13
14
2 Systemet för den officiella statistiken
I detta kapitel ges en kort beskrivning av vad som utgör den officiella statistiken och hur den regleras. Vi redovisar översiktligt hur ansvaret är fördelat och beskriver vilka krav som ställs på den officiella statistiken och på dem som ansvarar för den. Vi redovisar även kortfattat vad den officiella statistiken på utbildningsområdet innehåller.
2.1 Ingen självklar avgränsning av vad som är officiell statistik
Den statliga statistiken kan delas in i officiell statistik och övrig statistik. Den officiella statistiken ska finnas för allmän information, utrednings- verksamhet och forskning. Den ska vara objektiv och allmänt till- gänglig.1
Regeringen beslutar inom vilka områden det ska finnas officiell statistik och vilka myndigheter som ansvarar för den officiella statistiken. Den officiella statistiken lyder under ett särskilt regelverk (detta beskrivs i avsnitt 2.2). Den ska vara försedd med beteckningen Sveriges officiella statistik eller en symbol som framgår av regelverket.
Det saknas fastställda kriterier för vilken statistik som bör klassificeras som officiell. I det betänkande som lämnades av statistikutredningen 2012 framhölls att dagens definition av begreppet officiell statistik i grunden bygger på en föreställning om att denna statistik är av särskild vikt för beskrivningen av samhället och att den skulle bilda ”ett slags statistisk infrastruktur”.2
1 Lagen (2001:99) om den officiella statistiken. 2 Vad är officiell statistik? En översyn av statistiksystemet och SCB, SOU 2012:83, sidan 226.
15
En tidigare utredning3 för bland annat fram att ”Officiell statistik är sådan statistik som produceras regelbundet, dvs. i någon mening är av löpande karaktär. Detta innebär att den tas fram månads-, kvartals- eller årsvis. Statistik av tillfällig karaktär ingår vanligen inte i den officiella statistiken, även om den har finansierats av myndighetens anslag.” Den officiella statistiken ska inte enbart svara mot dagens behov, utan även tillgodose framtida behov.4
Statistikutredningen menade att det ofta verkade bero mer på historia och tradition än på skillnader i innehåll och kvalitet, om statistiken klassificerats som officiell statistik eller inte. I praktiken menade utred- ningen att gränsen därför var diffus mellan officiell statistik och annan statlig statistik.5 Enligt uppgift från SCB kan myndigheterna ha svårt att avgöra vad som ska ingå i den officiella statistiken.
I systemet för den officiella statistiken ingår inte endast själva statistiken utan även bland annat uppgifter om hur undersökningar har genomförts, produktionssystem, så kallade observationsregister, publikationer och databaser. Systemet består också av lagar, förordningar, föreskrifter, allmänna råd, riktlinjer, metoder, klassifikationer etc. I systemet ingår även de statistikansvariga myndigheterna, Rådet för den officiella statis- tiken samt Statistiska centralbyrån som samordningsansvarig.6
Statistikprodukter Begreppet statistikprodukt har sedan länge använts inom systemet för den officiella statistiken. Myndigheterna sätter namn på statistikproduk- terna och de får en unik produktkod av Rådet för den officiella statisti- ken. Man kan i princip likställa en statistikprodukt med en statistisk undersökning. Begreppet undersökning innefattar här en serie av åter- kommande, väsentligen likadana undersökningar.
3 Utredningen om utvärdering av statistikreformen (Fi 1998:05) 4 Ökad tillgänglighet till Sveriges officiella statistik, SOU 1999:96. 5 SOU 2012:83. 6 Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken. Fast- ställdes av Rådet för den officiella statistiken 2003-10-30. Aktualiserade i april 2012
16
Det regelverk som gäller för den officiella statistiken består av lagen (2001:99) om den officiella statistiken och förordningen (2001:100) om den officiella statistiken. Därutöver har Statistiska centralbyrån utfärdat föreskrifter för bland annat offentliggörande av den officiella statistiken (beskrivs i avsnitt 2.4).
I lagen om den officiella statistiken anges att den officiella statistiken ska utvecklas, framställas och spridas på grundval av enhetliga standar- der och harmoniserade metoder (3a §). Sedan 31 december 2013 ska följande kvalitetskriterier tillämpas:
1. relevans: mått på i hur hög grad statistiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov,
2. noggrannhet: grad av överensstämmelse mellan skattningarna och de okända sanna värdena,
3. aktualitet: perioden mellan den tidpunkt då de statistiska uppgifterna finns tillgängliga och den händelse eller företeelse som de beskriver,
4. punktlighet: den tid som förflyter mellan det datum då den statistik- ansvariga myndigheten gör uppgifterna tillgängliga och det datum då de ska lämnas,
5. tillgänglighet och tydlighet: hur användarna kan få tillgång till, använda och tolka uppgifter,
6. jämförbarhet: mätning av effekten av skillnader i de statistiska begrepp, mätverktyg och mätförfaranden som använts, när statistik från olika geografiska områden eller sektorsområden eller från olika tidsperioder jämförs, samt
7. samstämmighet: mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.
Förordningen om den officiella statistiken föreskriver att all officiell statistik ska dokumenteras och kvalitetsdeklareras (13 §). Statistiken ska redovisas efter kön, offentliggöras utan avgift och vara tillgänglig i elektronisk form.
17
Enligt samma förordning beslutar en statistikansvarig myndighet om statistikens innehåll och omfattning inom sitt statistikområde (2 §). Detta innebär att myndigheten själv definierar variabler, objekt och skattningar samt vilka metoder som ska användas för att ta fram statis- tiken. I förordningen anges också att uppgifterna ska samlas in på ett sådant sätt att uppgiftslämnandet blir så enkelt som möjligt och står i proportion till användarnas behov (4 §).
Vissa är skyldiga att lämna uppgifter En viktig del av statistiklagstiftningen är bestämmelserna om vilka som är skyldiga att lämna uppgifter till den officiella statistiken. Enligt 7 § lagen om den officiella statistiken gäller uppgiftsskyldigheten närings- idkare, vissa fastighetsägare, stiftelser och ideella föreningar samt kom- muner, landsting och kommunalförbund. Privatpersoner omfattas inte av uppgiftsskyldighet.
Sekretessbestämmelser för statistikproduktion Statistikproduktion omfattas av särskilda sekretessbestämmelser. Statis- tiksekretessen ska ge ett starkt skydd för uppgiftslämnarna och den regleras i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL. Sekretessen gäller i sådan särskild verksamhet hos en myndighet, som avser framställning av statistik för en uppgift som avser en enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan hänföras till den enskilde (24 kap. 8 §).7 Bestämmelserna om statistiksekretess är först och främst tillämpliga i ”särskild verksamhet för framställning av statis- tik”.
Sekretessbelagda uppgifter får inte fritt lämnas mellan självständiga verksamhetsgrenar inom en myndighet. Detta föreskrivs i 8 kap. 2 § OSL. Där anges att det som föreskrivs om sekretess gentemot andra myndigheter (i 1 §) också gäller olika verksamhetsgrenar inom en myn- dighet om verksamhetsgrenarna är att betrakta som självständiga i för- hållande till varandra.
7 Till denna lag hör 7§ i Offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), OSF.
18
2.3 EU-reglering inom statistikområdet Vid sidan av den svenska statistiklagstiftningen styr även EU-för- ordningar delar av den officiella statistiken. Det gäller de cirka 100 statistikprodukter som rapporteras till EU:s statistikkontor, Eurostat. EU-regelverket på statistikområdet är omfattande. Det består för när- varande av ca 360 rättsakter, varav ungefär 40 procent rör ekonomisk statistik och jordbruksstatistik.8 Vi ger här endast en mycket begränsad och kortfattad beskrivning av de viktigaste inslagen i regelverket.
På en övergripande nivå styr EU:s statistikförordning.9 Förordningen är bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater. Syftet med förord- ningen är att stärka samarbetet och samordningen mellan de myndig- heter som medverkar till att utveckla, framställa och sprida europeisk statistik. Avsikten är att säkra att den europeiska statistiken är samstäm- mig och jämförbar.
Den europeiska statistiken ska följa samma sju kvalitetskriterier som de som har införts i den svenska lagen (2001:99) om officiell statistik (se avsnitt 2.2). Den svenska lagstiftningen har haft EU-förordningens kvalitetskriterier som modell. Införandet av kvalitetskriterierna före- slogs av Statistikutredningen.10
I förordningen hänvisas till European Statistics Code of Practice11, dvs. riktlinjer för hur europeisk statistik ska utvecklas, produceras och spri- das. Dessa bygger på 15 principer som omfattar den institutionella miljön, processerna för statistikframställning och de statistiska produk- terna. Principerna gäller för sådan statistik som sprids på EU-nivå. Den är av betydelse för samtliga myndigheter som ansvarar för utveckling, framställning och spridning av sådan statistik.
8 SOU 2012: 83. 9 Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik. 10 SOU 2012:83. 11 En svensk översättning finns på SCB:s webbplats: http://www.scb.se/Grupp/OmSCB/Verksamhet/Regelverk/Dokument/Code-of- Practice-2011-SV.pdf
19
Statistiska centralbyrån får meddela föreskrifter om tillgänglighet och verkställighet av de lagstadgade bestämmelserna om kvalitet.12 Dessa kompletteras med allmänna råd. De senare är inte tvingande på samma sätt som föreskrifterna är, utan vägledande.
De nuvarande föreskrifterna riktar in sig framför allt på offentliggörande och dokumentation (SCB-FS 2002:16). Bland annat ska en myndighet som ansvarar för officiell statistik upprätta och offentliggöra aktuella beskrivningar av statistiken (1 §). Dessa ska innehålla en kvalitetsdekla- ration och allmänna uppgifter om statistiken. Enligt de allmänna råden bör denna utformas enligt en mall som SCB tillhandahåller. Beskriv- ningarna upprättas i anslutning till att ny statistik offentliggörs eller, för statistik som publiceras ofta, en gång om året.
Föreskrifterna anger även att statistiken ska dokumenteras i en omfatt- ning som underlättar framtida användning (2 §). SCB tillhandahåller riktlinjer för hur datamaterial som ligger till grund för den officiella statistiken (så kallade observationsregister) ska dokumenteras.
Statistiken ska offentliggöras så snart den är framställd (3 §) och inne- hålla uppgifter om tidigare publicering samt en översättning till engelska (45 §§). Enligt de allmänna råden förutsätter lika behandling av användarna att statistiken blir tillgänglig för alla användare vid samma tidpunkt. Publicerad officiell statistik bör även kunna följas över tid oberoende av eventuella förändringar i bland annat publiceringsform.
Hos en myndighet med ansvar för officiell statistik ska enligt före- skrifterna finnas en årlig publiceringsplan som ska uppdateras löpande (6 §). SCB tillhandahåller en mall för utformningen av publicerings- planer.
12 Ett bemyndigande finns i förordning (2001:100) om den officiella statistiken.
20
2.5 Rådet för den officiella statistiken har kompletterat med riktlinjer
Riktlinjer för beslut om innehåll och omfattning av den officiella statistiken har publicerats av Rådet för den officiella statistiken som ett komplement till lag och förordning.13 Dessa riktlinjer har senare komp- letterats med ytterligare publikationer.14 Rådet inrättades 2002 med syftet att stärka samordningen mellan de statliga myndigheterna. Det består av SCB:s generaldirektör, som är ordförande, samt general- direktörerna för sex andra statistikansvariga myndigheter, vilka utses av SCB enligt ett roterande schema. Rådet har ett sekretariat på två personer vid SCB och flera arbetsgrupper. Rådet för den officiella statistiken ska bland annat:
• Bistå myndigheterna i deras arbete med tillgänglighet, kvalitet och användbarhet, samt frågor som rör uppgiftslämnandet.
• Verka för ett ökat samarbete mellan myndigheterna.
• Ta fram en årlig rapport om den officiella statistiken i Sverige.
Rådets riktlinjer ska ses som ett stöd i myndigheternas arbete med att besluta om sin officiella statistik. En av punkterna i riktlinjerna från rådet anger att den statistikansvariga myndigheten bör anpassa statisti- kens innehåll och omfattning till samhällsutvecklingen och basera denna anpassning på omvärldsbevakning inklusive dialog med användarna (punkt 8). Exempel på en sådan dialog är användarråd och systematiska användarstudier. Det kan även ske direkt med enskilda användare eller i andra fora.
Riktlinjerna anger även att det är myndigheten som avgör om statis- tikens kvalitetsnivå är tillräcklig i relation till hur den är avsedd att
13 Fastställdes av Rådet för den officiella statistiken 2003-10-30. Aktualiserade i april 2012. 14 Se exempelvis Tillräcklig kvalitet och kriterier för officiell statistik, Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken 2006:1, och Riktlinjer och rutiner för elektronisk publicering, Riktlinjer från Rådet för den officiella statistiken 2008:1
21
användas (punkt 11). Detta kan göras till exempel genom processkart- läggningar och studier av kvaliteten samt i dialog med användare.
Rådet har även tagit fram ett dokument som beskriver ett mål- och pro- cessorienterat ramverk för kvalitetsledning av statistikproduktionen.15 Det ska vara möjligt att både på förhand redogöra för och uppvisa dokumentation av hur produktionen ska gå till och att i efterhand med hjälp av dokumentation kunna styrka att genomförandet har följt bland annat de fastlagda rutinerna i de styrande dokumenten.
Rådet har nyligen rekommenderat myndigheterna att i stället för att följa riktlinjerna arbeta enligt EU:s Code of Practice. En studie som gjordes av rådet 2008 visade att de två organisationernas riktlinjer till stor del överlappar varandra. Code of Practice överensstämmer dessutom bättre med den svenska lagstiftningen, efter det att kvalitetskriterierna fördes in i lagen om den officiella statistiken (se avsnitt 2.2). Rådet har publi- cerat en handledning av hur Code of Practice kan implementeras.
2.6 Utspritt ansvar för den officiella statistiken
Fram till 1995 producerades officiell statistik huvudsakligen av SCB. Detta år genomförde statsmakterna en statistikreform, som innebar att ansvaret för den officiella statistiken decentraliserades.16 Cirka 25 olika myndigheter fick genom reformen ansvar för statistikproduktionen inom sina respektive ämnesområden.
Ett syfte med reformen var att få en starkare användarstyrning. Ett antal sektorsansvariga myndigheter utsågs till statistikansvariga, eftersom de ansågs vara bäst lämpade att på detaljnivå avgöra vilken statistik som ska vara officiell. Det är deras kontakter med användarna som gör dem bäst lämpade. Varje statistikansvarig myndighet beslutar därför själv om innehållet i och omfattningen av den officiella statistiken.
15 Tillräcklig kvalitet och kriterier för officiell statistik, Rådet för den officiella statisti- ken. 16 Prop. 1992/93:101, bet. 1991/93:FiU7, rskr. 1992/93:122, prop. 1993/94:100, bil. 8, bet. 1993/94:FiU15, rskr. 1993/94:269.
22
SCB ansvarar för sektorsövergripande statistik, såsom statistik om arbetsmarknad, befolkning, ekonomi, välfärd och vissa utbildnings- frågor. Myndighetens statistikprodukter utgör drygt en tredjedel av de statistikprodukter som ingår i den officiella statistiken.
Antalet statistikansvariga myndigheter har sedan reformen utökats något. År 2013 fanns 27 statistikansvariga myndigheter och det finns flera myndigheter som vill ha ett statistikansvar.
Statistikförordningen delar in den officiella statistiken i 22 ämnesom- råden. Dessa är i sin tur indelade i 108 statistikområden och år 2013 sammanlagt 362 statistikprodukter. Många statistikprodukter, för när- varande cirka 100, styrs i dag av EU-regleringar (beskrivs i avsnitt 2.3).
De statistikansvariga myndigheterna kan välja att själva framställa statistiken, beställa den från SCB eller upphandla den i konkurrens. I upphandlingarna kan även SCB ingå. Enligt statistikutredningen produ- cerar närmare hälften av myndigheterna sin officiella statistik helt i egen regi. Bland övriga myndigheter är det vanligaste att man helt eller delvis anlitar SCB för produktionen. Mindre än fem procent av den totala pro- duktionen av officiell statistik sker efter upphandling från andra än SCB.
Den totala kostnaden för den officiella statistiken var drygt 900 miljoner kronor år 2013.
2.7 Den officiella statistiken inom utbildningsområdet
Utbildning och forskning är ett av de 22 ämnesområdena inom den offi- ciella statistiken. Ämnesområdet har fem statistikområden:
• skolväsende och barnomsorg • högskoleväsende • forskning • studiestöd • befolkningens utbildning.
23
Fyra myndigheter ansvarar för den officiella statistiken inom ämnes- området Utbildning och forskning:
• Statens skolverk • Universitetskanslerämbetet • Statistiska centralbyrån • Centrala studiestödsnämnden.
Statens skolverk ansvarar för officiell statistik inom statistikområdet Skolväsende och barnomsorg. Statistiken belyser organisation, resurser, kostnader och vissa resultat inom myndighetens ansvarsområde, exem- pelvis förskola, grundskola, gymnasieskola, kommunal vuxenutbildning och utbildning i svenska för invandrare.
Universitetskanslerämbetet ansvarar för officiell statistik inom statistik- området Högskoleväsende. Statistiken belyser förändringar avseende antagna och examinerade inom utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.
SCB ansvarar för officiell statistik inom statistikområdena Forskning och Befolkningens utbildning. Inom området Forskning avser statistiken att ge en bild av resursanvändningen för forsknings- och utvecklings- verksamheten inom olika sektorer. Bland annat tas årliga indikationer fram i enlighet med EU-förordningar.
Inom statistikområdet Befolkningens utbildning ansvarar SCB för att beskriva befolkningens utbildningsnivå och utbildningsinriktning och sammanställer också offentliga kostnader för utbildningsväsendet. Med hjälp av elevpaneler beskrivs elevströmmar inom utbildningsväsendet, verksamhet efter utbildning, samt inträde och etablering på arbetsmark- naden för elever och studenter som avslutat utbildning på olika nivåer. Data från MYH ingår i SCB:s statistik över befolkningens utbildning och studiedeltagande.
Slutligen har Centrala studiestödsnämnden (CSN) ansvaret för den offi- ciella statistiken om beviljning och återbetalning av studiestöd inom statistikområdet Studiestöd.
24
3 Myndighetens statistikverksamhet
I detta kapitel beskriver vi vilka förutsättningar som finns för kvalitet, vilken statistik som publiceras samt kostnaderna för att ta fram den.
Inledningsvis ger vi en kort beskrivning av myndighetens uppdrag och organisering.
3.1 Uppgifter Myndigheten för yrkeshögskolan bildades den 1 juli 2009 och är förvalt- ningsmyndighet för yrkeshögskolan. 17 Då myndigheten bildades 2009 tog den över den dåvarande KY-myndighetens uppgifter. KY-myndig- heten hade i sin tur bildats 2001 i samband med att man permanentade en tidigare försöksverksamhet med kvalificerad yrkesutbildning (så kallade Ky-utbildningar), som inleddes 1996.
Myndigheten ska enligt instruktionen verka för att samhällets behov av eftergymnasial utbildning tillgodoses. Myndighetens ansvar är begrän- sat till utbildningar som inte omfattas av högskolelagen eller som kan leda fram till en examen enligt lagen om tillstånd att utfärda vissa exa- mina.18
Enligt instruktionen ska myndigheten bland annat:
• Besluta om vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan.
• Pröva frågor om stöd respektive statsbidrag för utbildningar om konst och kultur respektive tolkning och teckenspråk.19
17 Lag (2001:239) om kvalificerad yrkesutbildning. 18 Förordning (2011:1162) med instruktion för Myndigheten för yrkeshögskolan 19 Förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar samt förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk.
25
• Ansvara för tillsyn och kvalitetsgranskning av utbildningarna inom yrkeshögskolan samt av utbildningar med statsbidrag som rör tolk- ning och teckenspråk samt konst- och kulturutbildningar med stöd.20
• Analysera arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshög- skolan.
Myndigheten beviljade medel till totalt 347 olika utbildningar i den ansökningsomgång som avsåg utbildningsstart under höstterminen 2013 och vårterminen 2014.21 Det totala antalet antagna studenter under 2013 var 17 400, varav merparten antagits till utbildningar som omfattade minst två års studier. Totalt sett studerade ca 42 500 personer på en yrkeshögskoleutbildning under 2013.22 Detta kan jämföras med antalet inskrivna högskolestuderande som var knappt 350 000 år 2013.23
3.2 Organisering och bemanning Den 31 december 2013 arbetade totalt 96 personer vid myndigheten, vilket motsvarade 83 årsarbetskrafter. Verksamheten bedrivs på två orter, Västerås (huvudkontor) och Hässleholm, och är för närvarande organiserad i fem avdelningar (se figur 1). Därtill är tre råd knutna till myndigheten i enlighet med myndighetens instruktion: ett arbetsmark- nadsråd, ett råd för högskoleförderedande konstnärliga utbildningar och ett insynsråd.
20 Förordningen (2012:140) om statsbidrag för viss utbildning som rör tolkning och teckenspråk samt förordningen (2013:871) om stöd för konst- och kulturutbildningar och vissa andra utbildningar. 21 Årsredovisning för 2013, MYH. 22 Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildning inom folkbild- ningen, Årsrapport 2014, Myndigheten för yrkeshögskolan. 23 Universitet och högskolor, Årsrapport 2014, Universitetskanslerämbetet.
26
Myndighetens fem avdelningar Avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning framställer statistiken. Den följer även upp utbildningars resultat och effekter och svarar på frågor från externa aktörer om data om studerande och utbildningar. Avdelningen står också för en kontinuerlig analys av arbetsmarknadens behov av utbildningar inom yrkeshögskolan.
Avdelningen för utbildningsfrågor fattar beslut om vilka utbildningar som ska få ingå i yrkeshögskolan och om vilka utbildningar som ska få statsbidrag. Avdelningen ansvarar för fördelningen av statsbidrag till tolkutbildningar och beslutar om statligt stöd för kompletterande utbild- ningar.
Avdelningen för kommunikation har som huvudsaklig uppgift att infor- mera och sprida kunskap om yrkeshögskolan, konst- och kulturutbild- ningar samt tolkutbildningar, att samordna och utveckla internkommu- nikationen samt att sköta och utveckla det redaktionella innehållet på myndighetens webbplatser.
Avdelningen för tillsyn och kvalitetsgranskning utövar tillsyn och grans- kar kvaliteten i utbildningarna inom myndighetens ansvarsområde. Den ansvarar även för att ta fram ett studiedokumentationssystem med upp- gifter om de studerandes studieresultat, betyg och examina. I det ingår
27
att samla in uppgifter om de studerandes sysselsättning sex månader efter avslutad utbildning.
Avdelningen för internt stöd och styrning ansvarar för bland annat eko- nomi, personal och IT samt stödjer arbetet med verksamhetsplanering och uppföljning.
Myndighetens organisation kommer att förändras den 1 januari 2015. Antalet avdelningar minskar då från fem till tre. Två av avdelningarna kommer att få ansvar som motsvarar uppgifter enligt instruktionen. En tredje avdelning, för internt stöd och styrning, kommer utöver uppgifter som innebär internt stöd även att ansvara för andra uppgifter i enlighet med myndighetsinstruktionen. Statistikproduktionen kommer att ligga inom denna avdelning.
De tre råden bistår Arbetsmarknadsrådet har till uppgift att bistå myndighetens ledning i frågor som rör yrkeshögskolan. Myndighetschefen är ordförande. Övri- ga ledamöter utses efter samråd med berörda myndigheter och organi- sationer.
Tidigare hade rådet till uppgift att bistå myndigheten med information om arbetsmarknaden. Det kom fram i en myndighetsanalys som Stats- kontoret genomförde av MYH 2012 att rådet hade haft vissa problem med att finna sina arbetsformer.24 En översyn av rådets uppgifter och sammansättning resulterade i förändringen av uppgifterna och ett för- tydligande av uppdraget.
Rådet för högskoleförberedande konstnärliga utbildningar ska lämna förslag till myndigheten på vilka utbildningar som ska beviljas statligt stöd samt bistå myndigheten med utformningen av kriterier, indikatorer och principer för uppföljning, kvalitetsgranskning och kvalitetssäkring av de utbildningar som stöd lämnas för. Myndighetschefen är ord- förande. Övriga ledamöter ska ha kunskaper om konstnärlig verksamhet. Minst två av dem ska företräda universitet eller högskolor med hög- skoleutbildningar som kan leda fram till konstnärliga examina.
24 Myndighetsanalys av Myndigheten för yrkeshögskolan, Statskontoret 2012:29.
28
Insynsrådet ska utöva insyn i myndighetens verksamhet men också fungera som ett rådgivande organ till generaldirektören. Insynsrådet utses av regeringen.
3.2.1 Statistikverksamheten samsas med många uppgifter på samma avdelning
Den funktion som hanterar statistikverksamheten finns inte tydligt avgränsad i myndighetens organisationsschema. Avdelningen som ansvarar för statistiken är indelad i olika funktioner. De personer som arbetar med statistiken tillhör analytikerfunktionen. Denna består dock inte bara av ämnesområdet statistik/uppföljning utan även av ämnes- området omvärlds-/behovsanalys. Under 2014 arbetar totalt fyra perso- ner med statistikverksamheten, varav en också har andra arbetsupp- gifter.
3.2.2 Statistikverksamheten bör vara separerad från annan verksamhet
Sekretess gäller enligt offentlighets- och sekretesslagen för framställ- ning av statistik om uppgifterna avser en enskilds personliga eller eko- nomiska förhållanden och om de kan hänföras till den enskilde. Sek- retessbelagda uppgifter får inte fritt lämnas mellan självständiga verk- samhetsgrenar inom en myndighet (se avsnitt 2.2). Detta innebär bland annat att administrativa register som används i statistikverksamhet ska skyddas av statistiksekretess när de hanteras för statistikändamål, men inte för administrativa ändamål.
Statistikernas arbetsprocess på MYH är åtskild från t.ex. tillstånds- givnings- och tillsynsprocessen. Statistikerna har kontakt med övriga avdelningar när statistikerna ska inhämta kunskaper och när avdel- ningarna beställer statistik som stöd i sina processer.
Sekretessbestämmelserna medför även att endast de medarbetare som rekryteras för statistikverksamhet ska ges tillgång till det material som används i statistikproduktionen. Produktionen ska ske i en särskild avgränsad miljö. Som vi beskrev i avsnitt 3.2.1 är statistikverksamheten på MYH inte avskild från annan verksamhet i organisationsschemat, även om den har en tydlig hemvist i Avdelningen för omvärldsanalys
29
och uppföljning. Verksamheten kan avskiljas på olika sätt, men ett mini- mum är en väl utarbetad och fungerande rutin för behörighetshantering kring det material som används för statistikverksamheten. Behörighets- rutiner finns på MYH men är i dagsläget inte dokumenterade. IT-perso- nalens tillgång till mikrodata är inte behörighetshanterat utifrån bestäm- melserna om statistiksekretess.
3.3 Statistikproduktion Myndigheten för yrkeshögskolan är i dag inte statistikansvarig myndig- het. Den omfattas därför inte av det regelverk som styr den officiella statistiken. Myndigheten ska inte heller leverera statistik till Eurostat och därför är EU:s så kallade statistiklag inte heller tillämpbar.
Av instruktionen och regleringsbrevet framgår dock att myndigheten har ett flertal uppgifter och uppdrag som kräver att myndigheten samman- ställer registeruppgifter och producerar statistik. Dessa uppgifter är:
• Myndigheten ska enligt instruktionen ansvara för ett register över uppgifter om de studerande i utbildningarna inom yrkeshögskolan.
• Enligt regleringsbrevet ska myndigheten lämna de uppgifter som statistikansvariga myndigheter behöver för framställning av statis- tik.
• Myndigheten ska enligt regleringsbrevet årligen lämna en samlad redovisning med tidsserier av statistik för utbildningar som myndig- heten ansvarar för. Redovisningen ska bland annat innehålla uppgif- ter om sökande, antagna och studerande vid yrkeshögskolan samt om examinerades sysselsättning efter utbildningen.
• Från och med 1 juli 2014 ansvarar myndigheten enligt instruktionen för ett register över studerande i utbildningar som bedrivs enligt för- ordningen (2013:871) om statligt stöd för konst- och kulturutbild- ningar och vissa andra utbildningar.
30
• Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar
• Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade från yrkeshög- skoleutbildningar
• Sökta och beviljade yrkeshögskoleutbildningar
• Utbetalt statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar
• Utbildningar och studerande inom tolkutbildningar inom folkbild- ningen
Myndigheten för yrkeshögskolan har valt att i egen regi producera statistik om utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan, sökta och beviljade yrkeshögskoleutbildningar och utbetalt statsbidrag till yrkeshögskoleutbildningar, samt statistik om tolkutbildningar inom folkbildningen. Den övriga statistiken tas fram av SCB på uppdrag av MYH.
Utöver dessa uppgifter och uppdrag producerar myndigheten också olika typer av verksamhetsstatistik.
3.4 Ett eventuellt nytt statistikområde Statskontoret har tidigare konstaterat att det saknas en statistikansvarig myndighet för yrkeshögskolan.25
Myndigheten för yrkeshögskolan har vid kontakter med Statskontoret fört fram en preliminär bedömning att följande statistikprodukter vore lämpliga att ingå i Sveriges officiella statistik:
25 Statskontoret 2012:29.
• Statistik om utbildningar och studerande inom konst- och kultur- utbildningar och vissa andra utbildningar (ny publikation)
• Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar
• Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade från yrkeshög- skoleutbildningar
Myndigheten för yrkeshögskolan föreslår att dessa fyra statistikproduk- ter ska ingå i två nya statistikområden, Yrkeshögskolan respektive Konst- och kulturutbildningar. Alternativt föreslås att statistikproduk- terna ingår i samma statistikområde, vilket skulle benämnas Eftergym- nasiala yrkesutbildningar inom utbildningsväsendet utanför högskolan. Ett eller flera nya statistikområden skulle i så fall ingå i det befintliga ämnesområdet Utbildning och forskning.
Statskontoret menar, efter samråd med SCB, att förslaget om två separa- ta statistikområden inte är lämpligt att genomföra. Statistikområdet Konst- och kulturutbildningar riskerar att bli alltför litet för att utgöra ett eget område. Dessutom är det tveksamt om området kommer att finnas på lång sikt. Ytterligare en synpunkt är att benämningen bör vara kort- fattad. Vi bedömer att den benämning som föreslås för alternativet med endast ett statistikområde därför är mindre lämplig.
De utvalda statistikpublikationerna kännetecknas av att de i någon mening ger en uppfattning om resultaten av den verksamhet som MYH ansvarar för. De statistikpublikationer som inte föreslås ingå i den offi- ciella statistiken kännetecknas inte på samma sätt av detta, utan mäter snarare omfattning och statliga insatser.
3.5 Statistikens kvalitet och tillgänglighet Myndigheten har således preliminärt föreslagit fyra olika produkter som kan bli aktuella som officiell statistik. Här beskriver vi först de fyra pro- dukterna övergripande. Därefter beskriver vi myndighetens arbete, base- rat på en närmare granskning av produktionen av två av produkterna.
32
3.5.1 Beskrivning av produkterna Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan är en produkt som återfinns i den rapport som myndigheten tar fram årligen på uppdrag av Utbildningsdepartementet. Redovisningen till departementet innehåller i dag uppgifter om antal utbildningar, antal sökande, antagna, studerande och examinerade samt examinerades sysselsättning. En eventuell fram- tida statistikprodukt är tänkt att omfatta utbildningar samt studerande och examinerade.
Statistiken baseras till största delen på uppgifter i myndighetens egna administrativa system. Den kompletteras med vissa uppgifter från SCB.
Statistik om utbildningar och studerande inom konst- och kulturutbild- ningar och vissa andra utbildningar avser en ny utbildningsform där de första utbildningarna startar hösten 2015. Än så länge finns det därför inte några publikationer inom området. Denna produkt kommer att likna produkten Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan men täcka andra utbildningar.
Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar är en produkt som ska ge en bild av utbildningsformens prestation och är en del av ett årligt regeringsuppdrag om utbildningar och studerande. Sta- tistiken baseras på en enkätundersökning som riktas till studerande som examinerats föregående år. De två viktigaste indikatorerna är, enligt den senaste publicerade rapporten, andelen examinerade som året efter examen har arbete samt hur väl det arbetet motsvarar utbildningens inriktning.26
Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade från yrkeshögskole- utbildningar är en produkt där examinerades etableringsgrad på arbets- marknaden undersöks med hjälp av registerdata från SCB. Detta till skillnad från myndighetens sysselsättningsstatistik, som baseras på enkätundersökningar. Etableringsgraden är ett sammansatt mått där flera olika variabler ingår. Statistiken har än så länge publicerats vid ett tillfälle.27
26 Studerandes sysselsättning 2013 – YH- och KY-studerande som examinerades 2012. 27 Etablering på arbetsmarknaden för studeranden från kvalificerade yrkeshögskole- utbildningar med avslut 2004-2008.
33
Av dessa fyra produkter har Statskontoret låtit granska två närmare: Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan och Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar. Den första produk- ten är metodmässigt lik de två produkter som inte finns med i urvalet, samtliga bygger på registerdata. Den produkt som valdes av dessa tre är den som vi bedömer har störst betydelse. Den sistnämnda produkten skiljer sig metodmässigt från de andra tre.
3.5.2 Produktion och förutsättningar för kvalitet Som vi redan har beskrivit i avsnitt 2.2 är noggrannhet ett av de kvali- tetskriterier som anges i lagen om officiell statistik. Det handlar om graden av överensstämmelse mellan skattningarna som statistiken består av och de sanna värdena. Enligt förordningen om den officiella statis- tiken ska statistikansvariga myndigheter precisera vilka skattningar som utgör den officiella statistiken.
Förordningen anger också att den statistikansvariga myndigheten ska samla in uppgifter på ett sådant sätt att uppgiftslämnandet blir så enkelt som möjligt och står i proportion till användarnas behov.
Indata håller god kvalitet Produkten Statistik om utbildningar och studerande inom yrkeshög- skolan baseras till största delen på uppgifter ur myndighetens egna administrativa system. Underlaget kompletteras med vissa uppgifter från SCB, till exempel uppgifter om inrikes och utrikes födda samt utbildningsnivå.
Registret som statistiken bygger på är noggrant kontrollerat av myn- dighetens statistiker som kontinuerligt beställer tillägg, ändringar och förbättringar i datalager av myndighetens IT-funktion. Hanteringen av data och de kontroller som görs finns dokumenterade. Data som kommer från SCB, t.ex. antagnas födelseland, ingår i SCB:s kvalitetssäkrings- system och förutsätts därmed också vara validerade. MYH har dock inte försäkrat sig om detta genom någon form av dokumentation eller liknan- de.
Produkten Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbild- ningar baseras på data från enkätundersökningar som MYH låtit SCB
34
genomföra årligen och som sedan 2011 vänder sig till samtliga stude- rande som examinerats året innan. Det betyder att den 2013 riktades till ca 10 600 personer som examinerades 2012.
Enkätundersökningen har som så många andra undersökningar drabbats av ett ökande svarsbortfall. År 2013 uppgick svarsandelen till 59 procent att jämföra med omkring 65 procent de tre föregående åren och nästan 70 procent 2009. MYH har låtit SCB genomföra bortfallsanalyser för att undersöka om det ökade bortfallet kan ha lett till missvisande resultat. SCB:s bedömning är att felaktigheterna till följd av bortfall inte är av allvarlig storlek.28
Myndigheten förlitar sig på sin underleverantörs förmåga att producera statistik av god kvalitet utifrån vetenskapliga principer. Den tekniska rapport och bortfallsanalys som bifogas till resultatredovisningen stöder detta. Däremot saknas dokumenterade beslut om varför (utöver preci- sionsvinsterna) en totalundersökning är att föredra, med tanke på att detta är dyrare än en urvalsundersökning.
Myndigheten saknar en plan för kvalitetsstudier Statskontoret bedömer att MYH har en ambitiös inställning till datakva- litet och bedriver ett löpande kvalitetsarbete. Däremot saknar myndig- heten en plan för hur man regelbundet ska revidera och förbättra de statistiska processerna. Med hjälp av en sådan plan kan systematiska undersökningar genomföras i syfte att nå önskade kvalitetsegenskaper. Det handlar inte enbart om kvalitetskontroll av insamlade data inom ramen för ordinarie statistikproduktion, utan om samtliga kvalitetsegen- skaper enligt lagkraven.
Myndigheten har heller inte någon fastlagd rutin för hur man hanterar en eventuell revidering och det görs inte några regelbundna analyser av revideringar för att förbättra de statistiska processerna.
28 Bortfallsanalys KY/YH-studerande 2012.
35
Myndigheten har inte tillräckligt definierat vad som kan ingå i den officiella statistiken Eftersom MYH inte är en statistikansvarig myndighet så har man inte i detalj definierat vad som bör ingå i den officiella statistiken. Myndig- heten behöver – efter samråd med användarna – fastställa inte bara vilka statistikprodukter som ska ingå i den officiella statistiken, utan även vilka tabeller, variabler och redovisningsgrupper som ska ingå.
Myndigheten har inte undersökt uppgiftslämnarbördan Uppgiftslämnarbördan skiljer sig betydligt mellan de båda granskade produkterna. När det gäller produkten Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan baseras den på myndighetens verksamhetsystem. Underlaget kommer ursprungligen från anordnare av utbildningar, men det mesta av underlaget måste myndigheten ändå samla in för att administrera verksamheten.
När det gäller den enkätbaserade produkten Sysselsättning bland exa- minerade från yrkeshögskoleutbildningar har undersökningen gått från att vara en urvalsundersökning till en totalundersökning, vilket givetvis ökar uppgiftslämnarbördan. Myndigheten har inte utrett vilken tid svars- personerna lägger på att besvara enkäten och detta har heller inte varit en faktor när myndigheten beslutat om insamlingsmetoder.
MYH har inte heller undersökt med hur mycket tid eller till vilken kostnad andra uppgiftslämnare tar fram underlag till myndigheten. Man kan konstatera att den samlade uppgiftslämnarbördan torde vara större när det gäller den enkätbaserade undersökningen än för undersökningar som baseras på administrativa data. Statskontoret rekommenderar MYH att i större utsträckning beakta enkätundersökningens syfte i relation till uppgiftslämnarnas belastning och behovet av statistik.
3.5.3 Rapporterad statistik I lagen om den officiella statistiken anges tre kvalitetskriterier som har att göra med rapporteringen. Dessa är aktualitet, punktlighet samt till- gänglighet och tydlighet. Statistiken ska enligt förordningen om den officiella statistiken även dokumenteras och kvalitetsdeklareras (se avsnitt 2.2). I SCB:s föreskrifter preciseras detta ytterligare. En statistik-
36
ansvarig myndighet ska offentliggöra aktuella beskrivningar av statisti- ken. Beskrivningarna ska bland annat innehålla en kvalitetsdeklaration. SCB föreskriver att den ansvariga myndigheten ska fastställa en publi- ceringsplan (se avsnitt 2.4).
Statistiken ska även framställas i enlighet med kvalitetskriteriet jämför- barhet (se avsnitt 2.2).
Enligt förordningen om den officiella statistiken ska statistiken offent- liggöras utan avgift och vara tillgänglig i elektronisk form (se avsnitt 2.2).
Publiceringsplan saknas En grundläggande förutsättning för den officiella statistiken är att alla användare har lika och samtidig tillgång till statistiken när den offentlig- görs. Användarna ska också kunna planera sitt arbete i god tid och kunna veta när informationen kommer att finnas tillgänglig. Det är därför viktigt att det finns en publiceringsplan och att statistikens publicerings- egenskaper offentliggörs i förväg.
Myndigheten saknar idag publiceringsplan för när statistiken ska offent- liggöras och det tillkännages inte heller när på dagen statistiken i regel publiceras. Myndigheten utgår i stället från Utbildningsdepartementets uppdrag när man beslutar om publiceringsfrekvens.
Myndigheten saknar i dag även riktlinjer för hur statistiken ska offent- liggöras och publicering sker inte på något enhetligt sätt. MYH saknar även interna riktlinjer för spridning och regler för arkivering av statistik.
Statistiken publiceras enbart i fasta rapporter Statistiken publiceras i dag enbart i form av rapporter. Den tillgänglig- görs inte i form av nedladdningsbara tabeller eller i databaser där använ- darna själva kan styra över uttaget. För att få tillgång till underliggande data behöver man kontakta myndigheten direkt. Detta minskar använ- darnyttan med statistiken eftersom det blir omständligare att använda statistiken i egna beräkningar eller på andra sätt arbeta vidare med uppgifterna.
Myndigheten bedriver ett utvecklingsarbete för att kunna presentera statistiken under en särskild flik på webbplatsen. Utvecklingsarbetet
37
beräknas vara klart under andra halvan av 2015. Då kommer användarna kunna göra egna statistikuttag och med viss frihet att anpassa uttaget efter egna önskemål.
Som en enklare lösning i väntan på att utvecklingsarbetet ska bli klart bedömer myndigheten att de, om det skulle bli aktuellt, kan börja publi- cera statistiken i Excelfiler på hemsidan.
Beskrivningar av statistiken saknas i stor utsträckning Definitioner och metoder beskrivs i viss utsträckning i MYH:s rapporter. De granskade produkterna saknar dock en dokumenterad beskrivning av statistiken som på ett systematiskt sätt ger användarna information om de metoder som används i de statistiska processerna. Denna typ av be- skrivning ska enligt SCB:s föreskrifter upprättas för all officiell statistik.
När det gäller produkten Sysselsättning bland examinerade från yrkes- högskoleutbildningar bifogar SCB en teknisk rapport till varje under- sökning som i princip följer kraven, men som borde göras mer utförlig och heltäckande. Myndigheten skulle med en relativt liten arbetsinsats leva upp till kraven. Detta inkluderar bland annat att ställa tydligare krav på underleverantören SCB att bidra med sin del av den nödvändiga dokumentationen, samt att publicera en beskrivning i anslutning till publiceringen av undersökningen.
Ingen konsekvent användning av etablerade standarder För användbarhetens skull är det viktigt att statistiken är jämförbar, även om den tas fram av olika myndigheter. För produkten Statistik om utbild- ningar och studerande inom yrkeshögskolan använder MYH den svens- ka standarden för att klassificera YH-utbildningar.29 För kompletterande utbildningar används dock inte denna indelning och statistiken är därmed inte fullt ut jämförbar med annan utbildningsstatistik. I årsrap- porten saknas en översättning mellan de båda indelningarna. Använd- barhet. Enligt uppgift från MYH använder man en annan klassificering för de kompletterande utbildningarna, eftersom Utbildningsdepartemen- tet vill ha denna.
29 Den rådande standarden för utbildningsklassificering är SUN2000.
38
3.6 Sekretess och röjandekontroller Statistiksekretessen enligt offentlighets- och sekretesslagen ger ett starkt skydd för uppgiftslämnarna (se avsnitt 2.2).
Myndigheten har lagt ett stort fokus på att hantera röjanderisker genom att den röjandekontrollerar i stort sett all statistik innan den publiceras eller lämnas ut. För att förbättra säkerheten arbetar myndigheten med att ta fram interna riktlinjer för röjandekontroll. Myndigheten planerar att fatta beslut om riktlinjerna i slutet av 2014.
Statistiken röjandekontrolleras dock oftast inte om den ska användas internt, men statistikerna är då tydliga med att dessa data inte får spridas externt förrän de har röjandekontrollerats av statistikerna.
Myndigheten för en aktiv intern dialog vad gäller statistiksekretessen men saknar för närvarande en etablerad rutin för att dokumentera med- arbetarnas kännedom om sekretess, t.ex. genom en personlig sekretess- förbindelse.
Utöver de fyra personer vid analytikerfunktionen som arbetar med statistikproduktion hade tidigare, vid tiden för den granskning som Statskontoret låtit genomföra, ytterligare sex personer på Avdelningen för omvärldsanalys och uppföljning tillgång till de servrar på vilka mikrodata lagras. Dessa sex personer har inte längre tillgång till mikro- data. I dagsläget har förutom de fyra statistikerna endast en person tillgång till mikrodata, nämligen avdelningens chef. Behörighetsrutiner finns men är inte dokumenterade.
Sammanfattningsvis bedömer vi att myndigheten är medveten om det stränga regelverk för sekretess som råder kring statistiken. Myndigheten saknar dock etablerade och dokumenterade rutiner kring hur data ska
39
hanteras för att säkerställa sekretessen. Myndigheten behöver också skärpa den interna datahanteringen så att statistiksekretessen klaras.
3.7 Kostnader för statistikproduktionen Kostnaderna för den officiella statistiken sammanställs och redovisas av SCB. En myndighet med statistikansvar måste därför kunna redovisa kostnaderna för att ta fram de statistikprodukter som de ansvarar för. Myndigheten har i dag inte utformat sin tidsredovisning så att de interna arbetskostnaderna kan urskiljas för de fyra statistikprodukter som före- slås bli offentlig statistik. Myndigheten kan heller inte redovisa kostna- derna fördelat mellan olika arbetsmoment, så som produktion och för- valtning, utvecklingsarbete eller kvalitetsarbete och förstudier.
MYH har dock uppskattat kostnaderna för en statistikprodukt, Syssel- sättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar, som före- slås bli officiell statistik. För denna undersökning uppgår kostnaden totalt till ca 730 000 kr per år, varav drygt 500 000 kr är utgifter för SCB:s genomförande av en enkätundersökning.
En jämförelse kan göras med den officiella statistikens genomsnittliga kostnad per statistikprodukt. Av Rådet för officiell statistiks årsredovis- ning framgår att den genomsnittliga kostnaden per produkt och år upp- gick till 2,6 miljoner kronor år 2013. Kostnaderna varierar dock kraftigt mellan olika myndigheter beroende på vilka typer av produkter man ansvarar för. Om man exempelvis exkluderar SCB:s produkter ur beräk- ningen minskar genomsnittskostnaden till 1,6 miljoner kronor.
Myndigheten har på begäran av Statskontoret även redovisat uppgifter över statistikverksamhetens kostnader och bemanning på en övergripan- de nivå. Myndighetens totala kostnader för statistikproduktion under perioden 2011–2013 framgår av tabell 1. Vi vill betona att de uppgifter som redovisas är uppskattningar.
40
År 2011* 2012 2013
Kostnad arbetad tid 310 1 190 1 530
Gemensamma kostnader 230 890 990 Utgifter för statistikinköp och konsultstöd 560 1 150 1 340
Summa 1 100 3 240 3 860
Årsarbetskrafter 0,45 1,7 2,1
Anmärkning: Antalet årsarbetskrafter är en uppskattning och har beräknats utifrån en schablon- kostnad på 1,2 mnkr per årsarbetare (inklusive OH).
Som framgår av tabellen kostade statistikverksamheten uppskattnings- vis totalt 3,9 miljoner kronor under 2013 och krävde en personalinsats motsvarande 2,1 årsarbetskrafter. Kostnaderna för utvecklingen av ett statistikverktyg, MYHstat, ingår inte i kostnaderna för statistikverk- samheten i tabell 1. Kostnaderna för utvecklingen av MYHstat uppgick år 2012 till 640 000 kronor och år 2013 till 420 000 kronor.
Kostnaderna i övrigt är något högre 2013 än under 2012, och delårs- uppgifter för 2014 indikerar att kostnaderna fortsätter att öka.30 Enligt MYH beror ökningen på en större extern efterfrågan på statistik, samt en ambition från myndigheten att öka analyskapaciteten.
Utgifter för externa inköp av konsulttjänster utgör en betydande del av kostnaderna för statistikproduktionen. De motsvarade ca en tredjedel av de totala kostnaderna 2013. Företrädesvis utgörs denna kostnad av köp av tjänster och statistik från SCB. Myndigheten har hittills inte upp- handlat tjänsterna i konkurrens, utan direktupphandlat av SCB.
30 Delårsuppgifter för perioden jan – aug 2014 pekar på att antalet årsarbetskrafter 2014 kommer att öka till cirka 3,1.
41
3.8 Sammanfattning av utvecklingsområden Statskontoret bedömer att myndigheten har en tillräckligt god kännedom om vad som krävs av en statistikansvarig myndighet och en tillräcklig ambitionsnivå för att få ett sådant ansvar.
Statskontoret bedömer dock att det finns områden där MYH måste utveckla sin verksamhet för att leva upp till de lagstadgade kraven på statistikansvariga myndigheter. Det finns därtill ett antal områden där verksamheten kan eller bör utvecklas, men där detta inte är nödvändigt för att myndigheten ska ges ett statistikansvar.
Utvecklingsområden utifrån författningar och föreskrifter MYH behöver utveckla beskrivningar för de produkter som blir officiell statistik. Detta kan göras enligt en mall som SCB tillhandahåller.
Det är viktigt att befintliga standarder används och att statistiska defi- nitioner ensas. För en produkt frångår myndigheten för närvarande dessa standarder, vilket därmed minskar deras användbarhet. Enligt uppgift från MYH använder sker detta på grund av att Utbildningsdepartementet vill ha en annan klassificering.
MYH behöver utveckla formerna för hur man tillhandahåller de statis- tiska uppgifterna så att användare lättare ska kunna vidareanvända dessa. I dagsläget publiceras de endast i fasta rapporter. Myndigheten bedriver dock ett utvecklingsarbete för att användare ska kunna göra egna statistikuttag från en statistikflik via hemsidan. Statskontoret har inte närmare analyserat detta utvecklingsarbete.
Myndigheten har inte undersökt hur mycket tid eller till vilken kostnad uppgiftslämnare tar fram underlag till myndigheten. Detta behöver göras.
Enligt SCB:s föreskrifter ska en myndighet som ansvarar för officiell statistik ha en publiceringsplan för den statistik man ansvarar för. Av SCB:s föreskrifter framgår vidare att alla användare ska få tillgång till statistiken samtidigt, för att garantera likabehandling. MYH behöver därför ta fram en publiceringsplan och riktlinjer för hur statistiken ska göras tillgänglig.
42
MYH håller på att utveckla interna riktlinjer för statistiksekretess. Myndigheten saknar idag dokumenterade behörighetsrutiner och sek- retessavtal för IT-personalens tillgång till mikrodata. Statskontoret anser att dessa brister i sekretesshanteringen bör undanröjas. Myndigheten har fört fram att den har utvidgat perspektivet i riktlinjerna efter den gransk- ning som Statskontoret har låtit genomföra.
Övriga utvecklingsområden MYH har en hög ambitionsnivå när det gäller datakvaliteten och bedriver ett löpande utvecklingsarbete. Myndigheten saknar dock en plan för hur man ska utveckla de statistiska processerna. Myndigheten saknar också rutiner för hur man hanterar eventuella revideringar av publicerad statistik och hur man systematiserar dessa revideringar.
Kostnader för underleverantörer står för drygt 30 procent av statistik- produktionens totala kostnader. Myndigheten upphandlar inte dessa tjänster i konkurrens, utan har i regel direktupphandlat dem av SCB. Statskontoret anser att MYH bör överväga att upphandla de delar av dessa tjänster där andra leverantörer finns tillgängliga, eftersom det skulle kunna leda till besparingar.
I det fall myndigheten får ett ansvar för officiell statistik kommer den att vara skyldig att redovisa kostnader för framtagande av den officiella statistiken. Detta kräver att tidsredovisningssystemet utvecklas.
43
44
4 Användarnas behov av statistik
I detta kapitel sammanfattar vi inledningsvis de krav som ställs på den officiella statistiken vad gäller användaranpassning. Därefter beskriver vi de synpunkter som Statskontoret har fått från några av de viktigaste användarna.
Statskontoret har efterfrågat uppgifter om antalet nedladdningar av sta- tistikrapporterna för att få en uppfattning om spridningen, men det har inte funnits några data tillgängliga.
4.1 Kvalitetssynen ska vara användar- orienterad
Lagen (2001:99) om den officiella statistiken ändrades 31 december 2013 genom att kraven på statistikens kvalitet förtydligades. I proposi- tionen som föregick ändringarna anförde regeringen bland annat att statistikkvalitet i huvudsak inte ska ses som något absolut begrepp inom systemet för den officiella statistiken. De kvalitetskriterier som tilläm- pas, även internationellt, avser till stor del förhållanden som användaren får bedöma. Det gäller exempelvis användbarheten och tillgängligheten. Kvalitetssynen är alltså användarorienterad. 31
I lagen om den officiella statistiken anges bland annat de kvalitetskrite- rier som ska tillämpas i produktionen av den officiella statistiken. Ett av kriterierna är relevans, vilket innebär ett mått på i hur hög grad statis- tiken tillgodoser användarnas nuvarande och potentiella behov (se av- snitt 2.2). Andra lagstadgade kvalitetskriterier är tillgänglighet och tydlighet samt samstämmighet. Det sistnämnda är ett mått på i vilken utsträckning uppgifterna med tillförlitlighet kan kombineras på olika sätt och för olika ändamål.
31 Prop. 2013/14:7.
45
I SCB:s föreskrifter anges bland annat att statistiken ska dokumenteras i en utsträckning som underlättar framtida användning (se avsnitt 2.4). Även i övrigt är den officiella statistiken reglerad på ett sådant sätt att användarnas behov sätts i centrum.
4.2 Myndighetens kontakter med användare Myndigheten har framför allt kontakt med Utbildningsdepartementet om vilken statistik som ska produceras. Vi kan konstatera att MYH:s statistikproduktion i dag utgår från specifika regeringsuppdrag och från regleringsbrevet.
Myndigheten har en viss kännedom om de viktigaste av de övriga användarnas behov och hur de använder statistiken. MYH deltar regel- bundet i ett nätverk för myndigheter som arbetar med statistik och analys inom utbildningsområdet. I nätverket ingår SCB, Universitets- och högskolerådet, Universitetskanslerämbetet, Centrala studiestödsnämn- den och Skolverket. Även Folkbildningsrådet och Skolinspektionen ingår i nätverket. Organisationerna i nätverket är i viss utsträckning även användare av statistiken (se även avsnitt 3.5.3).
Övriga kontakter med användare sker när dessa på eget initiativ framför behov eller önskemål till myndigheten. I samband med designen av en statistiksida och statistikdatabas gjordes en analys av de viktigaste an- vändarna och deras användning av statistiken. Analysen gjordes under 2011 och 2012 och den kompletterades under 2013. Det finns inte någon plan, åtminstone inte på lång sikt, över hur användaranalysen regelbun- det ska uppdateras.
Statistikutredningen från 2012 fann att myndigheterna som ansvarar för den officiella statistiken tillämpar flera olika metoder för att skaffa sig kunskap om användarnas behov. En vanlig metod är att inrätta an- vändarråd eller liknande för statistik. Sådana finns vid cirka 70 procent av de statistikansvariga myndigheterna. De statistikansvariga myndig- heterna anser genomgående att de har god kunskap om användarnas behov, även de myndigheter som inte har användarråd.32
32 SOU 2012:83.
4.3 Användarnas synpunkter om myndighetens statistik
Statskontoret har i en minienkät till 20 användare ställt frågor om användningen av statistik. Vi har vänt oss till potentiella användare som MYH har identifierat bland sina kontakter. Statskontoret kontaktade samtliga de användare som MYH hade identifierat och för vilka det fanns tillgängliga kontaktuppgifter. De personer som har kontaktats representerar organisationerna i tabell 2.
Tabell 2 Kontaktade användare
Sveriges auktoriserade utbildningsföretag33 Tillväxtverket
Statens skolverk Svenskt Näringsliv
Universitets och högskolerådet Företagarna
Göteborgs universitet Västra Götalandsregionen
Länsstyrelsen i Stockholms län
47
Utöver dessa organisationer har enkäten även skickats till en person som av MYH betecknas som fri konstnär och som är ledamot i rådet för konstnärliga och kulturella utbildningar. Det bör i sammanhanget näm- nas att ingen av dessa användare specifikt använder statistiken över tolkutbildningar.
Sammanlagt har enkäten skickats ut till 20 personer. Av dessa svarade 13 på enkäten. Svarsfrekvensen är därmed 65 procent. En person hade inte några synpunkter på statistiken och avstod därför från att svara på enkätfrågorna. Användarna kontaktades via e-post och fick en påmin- nelse via telefon eller e-post.
I enkäten ställs tre frågor för var och en av de tre existerande statistik- produkterna som beskrivs i avsnitt 3.4.1. 36
Vi redovisar här svaren för de tre statistikprodukterna.
4.3.1 Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan Statistiken publiceras i exempelvis Årsrapport 2014: Yrkeshögskolan, kompletterande utbildningar samt tolkutbildningar inom folkbildningen. Statistiken baseras till största delen på myndighetens egna administra- tiva system. Den kompletteras med vissa uppgifter från SCB.
36 I enkäten ställdes frågor om även en fjärde statistikprodukt, Utbildningar och stude- rande inom kompletterande utbildningar. Denna produkt kommer inte att publiceras i framtiden och vi har därmed valt att inte redovisa dessa svar.
48
Figur 2 Utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan. Figuren visar antal svar på respektive delfråga.
Av de 13 svarande uppger 8 att de använder statistiken. De regionala organisationerna samt arbetsgivarorganisationer och fackliga organisa- tioner använder alla statistiken. Ingen av representanterna för konst- och kulturutbildningarna använder den. Av de svarande uppger ingen att statistiken är oviktig.
De som har svarat att de skulle använda statistiken mer om den bättre motsvarade deras behov, ombads att beskriva hur statistiken bör föränd- ras. Svaren går kortfattat ut på att statistiken behöver bli mer lättill- gänglig digitalt. Den behöver även bli mer nedbrytbar på olika väsent- liga variabler. En användare framför att det är viktigt att MYH får ett statistikansvar, eftersom kvalitetskraven behöver öka.
En av de som svarat beskriver att de inte har tänkt på att de skulle kunna använda statistiken.
4.3.2 Sysselsättning bland examinerade från yrkeshögskoleutbildningar
Statistiken publiceras i exempelvis rapporten Studerandes sysselsätt- ning 2013 – YH- och KY-studerande som examinerades 2012. Statisti- ken baseras på data från enkätundersökningar som MYH låter SCB genomföra årligen och som sedan 2011 vänder sig till samtliga studenter som examinerats året före.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Vet ej
Den är oviktig
motsvarade era behov?
49
Figur 3 Sysselsättning bland examinerade. Figuren visar antal svar på respektive delfråga.
Svarsmönstren när det gäller denna statistik liknar de som gäller för statistiken gällande utbildningar och studerande inom yrkeshögskolan. Användargruppen är likartad, så tillvida att de regionala organisationer- na samt arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer alla använder statistiken, medan de verksamma inom konst- och kultur- utbildningar inte använder den.
Totalt har 8 av de 13 användarna svarat att de använder statistiken.
De som svarade att de skulle använda statistiken mer om den bättre mot- svarade deras behov, ombads att beskriva hur statistiken bör förändras. Sammanfattningsvis menade de att statistiken bör vara mer tillgänglig digitalt med sökfunktioner och större nedbrytbarhet. Ett önskemål är att det ska vara möjligt att även göra tidsserier. Det påpekas att enkätstudier har brister på grund av den låga svarsfrekvensen och respondenternas olika tolkningar av frågorna. Det anses därför vara viktigt att det paral- lellt och regelbundet görs registerstudier som ett komplement till enkätstudierna. Utbildningsstatistiken från MYH bör vara möjlig att koppla till SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik.
En användare vill att statistiken kompletteras med uppgifter om status före utbildning och orsaken till att deltagaren väljer att genomgå yrkes- högskoleutbildning.
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Vet ej
Den är oviktig
motsvarade era behov?
50
En användare anger att de inte har använt statistiken eftersom de inte kände till den. Samma person anser dock att statistiken är viktig för deras verksamhet och att de kommer att börja använda den.
4.3.3 Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade på yrkeshögskoleutbildningar
Statistiken publiceras i rapporten Etablering på arbetsmarknaden för studeranden från kvalificerade yrkesutbildningar med avslut 2004 2008. Den är en komplettering till enkätundersökningen i avsnitt 4.3.2. Examinerades etableringsgrad på arbetsmarkanden undersöks ett, två respektive tre år efter examensåret med hjälp av registerdata från SCB.
Figur 4 Etablering på arbetsmarknaden bland examinerade. Figuren visar antal svar på respektive delfråga.
Sju svarande uppger att de använder denna statistik. Tre av dessa svarar att statistiken är viktig och fyra svarar att den har en viss vikt.
De som svarade att de skulle använda statistiken mer om den bättre mot- svarade deras behov, ombads att beskriva hur statistiken i så fall bör förändras. En användare påpekade att denna typ av uppföljning av etab- lering på kort och lång sikt måste göras kontinuerligt. Troligen bör den göras på liknande sätt som för högskoleutbildade, även om det kan finnas skäl att anpassa den något efter yrkeshögskolans särart. Det ger jämförbarhet med högskolan. Information om hur yrkeshögskolestuden- terna klarar sig på arbetsmarknaden, på kort och lång sikt, vilka roller
0
1
2
3
4
5
6
7
8
9
Vet ej
Den är oviktig
motsvarade era behov?
51
de får i arbetslivet och hur deras utveckling och ställning i arbetslivet ser ut över tid, behövs för att utveckla yrkeshögskolans relevans och kvalitet ytterligare.
En annan användare anser att även statistiken över de studerandes sys- selsättning bör vara registerbaserad och att utbildningsstatistiken från MYH ska vara möjlig att koppla till SCB:s registerbaserade arbetsmark- nadsstatistik.
Bättre tillgänglighet till statistiken är viktig anser personer som använ- der statistiken i stor utsträckning.
4.3.4 Användning och betydelse av statistikprodukterna tycks variera
Vår enkätundersökning riktades till ett begränsat antal potentiella använ- dare. Det har inte varit möjligt att vända sig till exempelvis enskilda kommuner. Resultaten kan därför inte göra anspråk på att vara representativa för samtliga användare av MYH:s statistik. Vi menar dock att vi har några av de viktigaste användarna representerade i under- sökningen.
För några få av de tillfrågade användarna hade statistikprodukterna stor betydelse. Det tycks gälla framför allt statistiken över sysselsättning och etablering på arbetsmarknaden. Flera av dem som svarade på enkäten har dock liten erfarenhet av att använda statistiken.
Två av användarna ville ha större tillgänglighet digitalt till statistiken. Jämförbarhet med statistik för högskoleutbildade och med SCB:s arbets- marknadsstatistik efterlystes. Statistikutredningen konstaterade i sitt betänkande att det var de som hade behov av att själva kunna bearbeta bakomliggande datamaterial, så kallade mikrodata,37 som hade de största problemen med tillgängligheten till officiell statistik. Mikrodata behöv- des för olika vidareanv&