Myndigheten för vård- och omsorgsanalys · 6 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys – årsredovisning 2017 Innehåll 5 Verksamhetsområde 4 – Juridik, ekonomi och administration

Årsredovisning 2017Myndigheten för vård- och omsorgsanalys


Citera gärna ur skriften, men ange källa.Årsredovisningen finns även publicerad på www.vardanalys.se

© Myndigheten för vård- och omsorgsanalysGrafisk Design och produktion: Les Creatives SthlmISBN: 978-91-87213-82-3

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys – årsredovisning 2017 1 (74)


DNR. 3258/2017

2 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys – årsredovisning 2017


Generaldirektörens inledning

Under verksamhetsåret 2017 har vi bedrivit ett stort antal projekt såväl inom analysverksamheten som i verksamheten i övrigt. Totalt har vi publicerat 10 analysrapporter och 5 promemorior. Vi har tagit den strategiska plattformen som beslutades 2016 vidare genom ett antal projekt där vi tydliggjort hur den strategiska inriktningen omsätts i praktik. Det har till exempel handlat om att utveckla verksamhetsstyrningen och projektstyrningsmodellen. Vi har också tagit fram ett uppföljningsramverk som syftar till att följa upp verksamheten och synen på vårt bidrag externt och internt. Rent konkret har den strategiska plattformen också varit vägledande för utformningen av vår analysplan och för valet av analysprojekt och dess inriktning och frågeställningar. Under året har vi också bedrivit ett omfattande arbetsmiljöarbete, utvecklat vårt miljöledningssystem och tagit fram en ny hemsida som lanserades under hösten.

Stockholm den 20 februari 2018

Karin NylénVikarierande generaldirektör



Innehåll

1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys �� 91.1 Myndighetens uppgifter och inriktning ................................................................. 91.2 Organisation ........................................................................................................... 11

2 Verksamhetsområde 1 – Egeninitierad analys och granskning ��152.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer .........................................................16

2.1.1 Löftesfri garanti? (rapport 2017:6) ..............................................................162.1.2 Från medel till mål (rapport 2017:9) ........................................................... 172.1.3 För säkerhets skull (rapport 2017:10) ..........................................................182.1.4 Primärvården i Europa (PM 2017:4) ...........................................................182.1.5 Primärvården i belysning (PM 2017:5) .......................................................19

3 Verksamhetsområde 2 – Regeringsuppdrag �� 233.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer ........................................................ 26

3.1.1 Att komma överens (rapport 2017:1) ..................................................................263.1.2 Lag utan genomslag (rapport 2017:2) ..........................................................273.1.3 En primär angelägenhet (rapport 2017:3) .................................................. 283.1.4 Lapptäcke med otillräcklig täckning (rapport 2017:4) ............................... 293.1.5 Ordning i leden? (rapport 2017:5) .............................................................. 303.1.6 Visa vägen i vården (rapport 2017:7) .......................................................... 303.1.7 Cancerläkemedel (rapport 2017:8) ..............................................................313.1.8 Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre (PM 2017:2) .............313.1.9 Primärvårdens resurser, styrning och organisation (PM 2017:1) .............. 323.1.10 Första linjens vård (PM 2017:3) ................................................................. 32

3.2 Remisser ................................................................................................................ 333.3 Deltagande i statliga kommittéer och utredningar samt råd ............................... 333.4 Övrigt .................................................................................................................... 33

4 Verksamhetsområde 3 – Kommunikation och externa relationer �� 374.1 Redogörelse för årets viktigare prestationer ........................................................ 38

4.1.1 Analysplan 2017 .......................................................................................... 384.1.2 Eget större seminarium .............................................................................. 384.1.3 Konferenser, seminarier och nätverk ......................................................... 39

4.2 Uppföljning av vårdanalys .................................................................................... 394.2.1 Målgruppernas syn på Vårdanalys ............................................................. 394.2.2 Webbgenomslaget ....................................................................................... 404.2.3 Genomslaget i redaktionella medier ..........................................................414.2.4 Genomslaget i sociala medier ..................................................................... 42


Innehåll

5 Verksamhetsområde 4 – Juridik, ekonomi och administration �� 45

6 Ekonomi �� 496.1 Indelning och prestationer .................................................................................... 49

6.1.1 Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhetsområde ..........................................................................................50

6.1.2 Redovisning av kostnader per prestation ................................................... 50

7 Kompetens �� 537.1 Bemanning och kompetensförsörjning ................................................................. 537.2 Kompetensutveckling ............................................................................................ 547.3 Arbetsmiljö och hälsa ............................................................................................ 547.4 Sjukfrånvaro .......................................................................................................... 547.5 Jämställdhet och mångfald ................................................................................... 55

Finansiell redovisning �� 598.1 Resultaträkning ..................................................................................................... 598.2 Balansräkning ....................................................................................................... 608.3 Anslagsredovisning ................................................................................................618.4 Tilläggsupplysningar och noter ..............................................................................61

Sammanställning över väsentliga uppgifter �� 71

Bilagor �� 73Bilaga 1 – Patientrådets sammansättning ................................................................... 73

Underskriftsmening ��74

Innehåll


Innehåll



Myndigheten för vård- och omsorgsanalys

1�1 MYNDIGHETENS UPPGIFTER OCH INRIKTNING

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) uppgift enligt förordningen (2010:1385) med instruktion för Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (instruktion) är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera verksamheter och förhållanden inom hälso- och sjukvård, tandvård och omsorg.

Vårdanalys ska enligt 2 § 1. följa upp och analysera vårdens och omsorgens funktionssätt,2. effektivitetsgranska statliga åtaganden och verksamheter, samt3. inom sitt verksamhetsområde bistå regeringen med underlag och

rekommendationer för effektivisering av statlig verksamhet och styrning.

Vårdanalys har även till uppgift enligt 3 § att1. kontinuerligt utvärdera sådan information om vården och omsorgen

som lämnas till den enskilde, i fråga om informationens innehåll, kvalitet, ändamålsenlighet och tillgänglighet,

2. på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ, samt

3. inom sitt verksamhetsområde bedriva omvärldsbevakning och genomföra internationella jämförelser.

Myndighetens uppgifter är, som framgår av formuleringarna, breda och öppna. Samtidigt är våra resurser små i jämförelse med de sektorer vi ska följa upp och analysera. Det innebär att vi återkommande behöver uppdatera vår strategiska inriktning för att stärka våra möjligheter att uppfylla uppgifterna och skapa mesta möjliga nytta för våra målgrupper. Följande bild sammanfattar myndighetens strategiska plattform.

1



Myndighetens verksamhet är indelad i verksamhetsområden som beslutas av styrelsen i arbets- och delegeringsordningen. I februari 2017 beslutade styrelsen att förändra namnet på verksamhetsområde 1 och 2 för att förtydliga områdenas inriktning. Till innehållet är verksamhetsområdena dock helt oförändrade. Styrelsen beslutade samtidigt att lägga till ett verksamhetsområde 4. Det nya verksamhetsområdet omfattar juridik, ekonomi, administration, lokalfrågor med mera. Syftet med att göra det till ett nytt område är att synliggöra den delen av verksamheten.

Verksamhetsområde 1 Egeninitierad analys och granskning (Tidigare Analys och granskning)

Verksamhetsområde 2 Regeringsuppdrag (Tidigare Utvärdering och uppföljning till följd av särskilda regeringsuppdrag)

Verksamhetsområde 3 Kommunikation och externa relationerVerksamhetsområde 4 Juridik, ekonomi och administration

Utvärderingar av reformer och satsningarProblembaserad analys och granskningStrukturerade jämförelser

En god vård och omsorg som patienter, brukare och medborgare känner

förtroende för

Patientens, brukarens och medborgarens perspektivOberoende analysVetenskapligt förhållningssättKonstruktiv ansatsKommunikativt arbetssätt

Att bidra med policyrelevanta kunskaps-underlag och rekommendationer rörande

vårdens och omsorgens funktionssätt och styrning

VÅR VERKSAMHET

VÅR ROLL

VISION

VÄGLEDANDE PRINCIPER



1�2 ORGANISATION

Vårdanalys är en styrelsemyndighet. Inledningsvis under året bestod styrelsen av: Anders Anell (ordförande), Eva Fernvall, Fredrik Lennartsson (generaldirektör), Mef Nilbert, Karin Tengvald (vice ordförande) och Kerstin Wigzell. Den 30 juni entledigades Kerstin Wigzell som ledamot och den 7 december Mef Nilbert. Håkan Ceder förordnades som ledamot från och med den 1 juli.

Styrelsen har under året haft 11 sammanträden. Kopplat till myndigheten finns, i enlighet med myndighetens instruktion, ett

patient- och brukarråd. Patient- och brukarrådet utses av styrelsen och har enligt 8 § instruktionen till uppgift att identifiera och lämna förslag på angelägna områden för analys och granskning, samt att bistå myndigheten i arbetet med att identifiera patienters, brukares och medborgares behov av information.

Patient- och brukarrådet har under året lämnat viktiga bidrag i arbetet med att ta fram analysplanen för 2018, varit med och kvalitetssäkrat och säkerställt patient-, brukar- och medborgarperspektivet i ett antal pågående projekt samt bistått i arbetet med att sprida resultatet av genomförda analyser och granskningar.

Patient- och brukarrådet har under året haft sammanlagt 5 sammanträden. Två ledamöter har avsagt sig sina uppdrag och två nya ledamöter valdes in i juli. I bilaga 1 finns en lista över de ledamöter som har ingått i patient- och brukarrådet under året.

Myndighetens kansli är uppdelat i avdelningen för analys och granskning samt staben. Avdelningen för analys och granskning ansvarar för att planera och genomföra egeninitierade analys- och granskningsprojekt samt regeringsuppdrag och består av tre enheter. Staben ansvarar för stödfunktionerna inom bland annat juridik, kommunikation, ekonomi, administration och lokalfrågor.





w



Verksamhetsområde 1 – Egeninitierad analys och granskning

Tabell 1� Resultaträkning för verksamhetsområdet Egeninitierad analys och granskning (tkr)�

2017 2016 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 12 014 17 394 18 604 15 484 16 311Intäkter av bidrag 33 355 549 15 20Finansiella intäkter 4 1 1 14 56

Summa 12 051 17 750 19 154 15 513 16 387

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -5 375 -11 065 -11 582 -7 828 -9 286Kostnader för lokaler -763 -1 415 -1 095 -593 -525Övriga driftkostnader -5 826 -5 002 -6 231 -6 906 -6 372Finansiella kostnader -10 -26 -15 -4 -8Avskrivningar och nedskrivningar -77 -243 -231 -182 -196

Summa -12 051 -17 750 -19 154 -15 513 -16 387

Verksamhetsutfall 0 0 0 0 0Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0

Verksamhetsområdets inriktning styrs utöver instruktionen av den analysplan och verksamhetsplan, inklusive internbudget, som läggs fast av styrelsen. Egeninitierade analyser och granskningar har fått stå tillbaka till följd av ett ökat antal regeringsuppdrag.

Nedan beskrivs verksamheten och de viktigare prestationerna inom verksamhets- området under året.

2



Tabell 2� Prestationer och kostnader per prestation (tkr)�

PrestationerDirekta

kostnaderIndirekta

kostnaderTotala

kostnader

Löftesfri garanti (rapport 2017:6) 1 017 356 1 373

Från medel till mål (rapport 2017:9) 2 183 764 2 947

För säkerhets skull (rapport 2017:10) 2 421 847 3 268

Primärvården i Europa (PM 2017:4) 228 80 308

Primärvården i belysning (PM 2017:5) 341 119 460

Summa 6 190 2 166 8 356

Genomsnittskostnad per rapport 1 874 656 2 529

Genomsnittskostnad per promemoria 285 100 385

Tabell 3� Utveckling av prestationer inom verksamhetsområdet (antal och tkr)�

Utveckling av prestationer 2017 2016 2015 2014

Antal publicerade rapporter 3 3 4 4

Genomsnittskostnad per rapport 2 529 2 056 2 564 1 377

Antal publicerade promemorior 2 4 1 4

Genomsnittskostnad per promemoria 385 1 421 124 682

2�1 REDOGÖRELSE FÖR ÅRETS VIKTIGARE PRESTATIONER

2�1�1 Löftesfri garanti? (rapport 2017:6)

Landstingen har det yttersta ansvaret för att vården är tillgänglig, och landstingen är också skyldiga att säkerställa att vårdgarantins tidsgränser hålls. Vi har följt upp hur väntetiderna till hälso- och sjukvården har utvecklats de senaste åren och i vilken utsträckning landstingen ger vård till befolkningen inom vårdgarantins tidsgränser.

Resultaten visar bland annat att

• tillgängligheten har försämrats i vårdgarantins alla fyra delar• det finns stora skillnader mellan landsting, vårdområden och verksamheter i hur

väl vårdgarantin efterlevs



• antalet patienter som har väntat på nybesök eller behandling inom den speciali-serade vården har ökat väsentligt de senaste åren

• det finns en flerårig obalans mellan antalet vårdsökande och antalet behandlade som successivt har skapat längre köer.

Rekommendationer i korthetFör att minska väntetiderna behöver landstingen utveckla sitt arbete med att följa upp vårdgarantins efterlevnad, anpassa sina åtgärder efter lokala förutsättningar och utmaningar samt se till att åtgärderna genomförs i verksamheterna. Landstingen behöver också utveckla sin produktions- och kapacitetsplanering för att säkerställa att man har förmåga att möta framtida förändringar i vårdbehov.

Regeringen bör bidra långsiktigt till landstingens tillgänglighetsarbete med fokus på utvecklad strategisk styrning, dialog och uppföljning.

I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet och socialutskottet. Vi presenterade även rapporten för tillgänglighetsnätverket på SKL och patientnämnden i Göteborg. Rapporten uppmärksammades också i Dagens Medicin och i Läkartidningen.

2�1�2 Från medel till mål (rapport 2017:9)

Det finns flera lokala och nationella initiativ för att förbättra samordningen inom vården och omsorgen. Ändå saknas fortfarande kunskap om vad som faktiskt bidrar till att patienter och brukare upplever vården och omsorgen som samordnad.

Resultaten i korthetNär samordningen brister bidrar det ofta till en försämrad upplevelse för patienter och brukare samt till en sämre vård och omsorg. Jämförelser med andra länder visar att samordningen i Sverige brister. I den här rapporten tittar vi på elva lokala och nationella initiativ som genom en rad olika medel har försökt förbättra samordningen. Vi kan se att kunskapen fortfarande är låg kring vilka medel som faktiskt resulterar i en samordnad vård och omsorg för patienter och brukare.

Rekommendationer i korthetRegeringen och huvudmännen bör säkerställa att samordningsinitiativ utformas och följs upp ur ett patient- och brukarperspektiv. Dessutom bör regeringen ta initiativ till en kartläggning av hur vården och omsorgen på ett ändamålsenligt sätt kan dela information om de patienter och brukare som har störst behov av samordning. Kunskapen bör också stärkas om vilka verktyg som kan användas för att möta olika typer av behov av samordning.

I samband med publiceringen presenterade vi rapporten på Socialdepartementet. Vi presenterade den också för socialutskottet och på Dagens Medicins seminarium om hemsjukvård.

Rapporten Löftesfri garanti?

Rapporten Från medel till mål



2�1�3 För säkerhets skull (rapport 2017:10)

Vi har undersökt befolkningens inställning till användning av digitala uppgifter om vård och hälsa i förhållande till risker ur ett integritetsperspektiv. Fokus har legat på elektroniska patientjournaler, en samlad läkemedelslista och hälsorelaterade register.

Resultaten i korthetVår slutsats är att en majoritet av befolkningen accepterar och vill att digitala uppgifter om den egna vården och hälsan ska användas så att de kommer till nytta, bland annat för säkrare vård och forskning. Samtidigt är det viktigt att uppgifterna hanteras säkert och skyddas från obehöriga.

Även ett antal andra aspekter är viktiga för att människor ska vilja låta använda sina digitala hälsouppgifter: att uppgifterna är korrekta, att den enskilde kan påverka hur uppgifterna används samt att det är möjligt att få veta vilka uppgifter som finns, hur de används och av vem.

Vi ser att förtroendet är högt för att patientinformation faktiskt hanteras på ett säkert sätt och att graden av förtroende har ett samband med inställningen.

Rekommendationer i korthetDet är viktigt att bibehålla det höga förtroendet för hälso- och sjukvårdens hantering och skydd av digitala hälsouppgifter, och att leva upp till förväntningarna på att digitaliseringens möjligheter utnyttjas. Därför bör all hantering och användning av digitala hälsouppgifter genomsyras av sex vägledande principer, baserade på våra resultat:

• Uppgifterna ska komma till nytta.• Uppgifterna ska skyddas.• Uppgifterna ska vara korrekta.• Patienter ska erbjudas insyn och information.• Patienters egna önskemål ska tillgodoses i så stor utsträckning som möjligt.• Patienter ska inte missgynnas av att de inte själva vill eller kan ta ställning.

I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet och för socialutskottet. Rapporten uppmärksammades även i media, bland annat i Dagens Medicin.

2�1�4 Primärvården i Europa (PM 2017:4)

Den här promemorian redogör övergripande för primärvårdens finansiering, organisation, roll och funktion i ett antal Europeiska OECD-länder. Promemorian utgör ett underlag till vår rapport En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum (Rapport 2017:3).

Rapporten För säkerhets skull

Promemorian Primärvården i Europa



2�1�5 Primärvården i belysning (PM 2017:5)

Behovet av att satsa på primärvården har fått förnyad aktualitet de senaste åren. Men hur fungerar primärvården egentligen? I den här studien beskrivs viktiga dimensioner av primärvårdens verksamhet. Genomgången visar på geografiska skillnader när det gäller organisation, styrning och resultat. Även om det är svårt att peka på någon enskild framgångsmodell framstår hög kontinuitet och tillgänglighet som viktiga komponenter för att stärka produktiviteten och befolkningens förtroende för primärvården. Vår förhoppning är att studien kan tjäna som ett kunskapsunderlag för fortsatta diskussioner om hur primärvården kan stärkas.

Promemorian Primärvården i belysning







Verksamhetsområde 2 – Regeringsuppdrag

Tabell 4� Resultaträkning för verksamhetsområdet Regeringsuppdrag (tkr)�

2017 2016 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter

Intäkter av anslag 16 225 7 208 5 995 7 414 5 667

Intäkter av bidrag 20 414 16 823 13 724 18 693 8 183

Finansiella intäkter 12 1 1 23 47

Summa 36 651 24 032 19 720 26 130 13 897

Verksamhetens kostnader

Kostnader för personal -23 694 -13 892 -12 252 -12 569 -6 595

Kostnader för lokaler -2 320 -1 914 -2 195 -2 520 -1 106

Övriga driftkostnader -10 372 -7 864 -5 020 -10 729 -6 023

Finansiella kostnader -30 -33 -15 -6 -7

Avskrivningar och nedskrivningar -235 -329 -238 -166 -166

Summa -36 651 -24 032 -19 720 -26 131 -13 897

Verksamhetsutfall 0 0 0 0 0

Transfereringar

Medel som erhållits från myndigheter för finansiering av bidrag

0 0 1 531 14 460 0

Lämnade bidrag 0 0 -1 531 -14 460 0

Saldo 0 0 0 0

Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0

3



Vårdanalys har som en av sina uppgifter enligt instruktionen att på regeringens uppdrag bistå med utvärderingar och uppföljningar av beslutade eller genomförda statliga reformer och andra statliga initiativ. Verksamhetsområdet omfattar, förutom regeringsuppdrag, också bland annat remissvar och deltagande i statliga kommittéer och råd.

Under 2017 har Vårdanalys haft följande regeringsuppdrag:

Tabell 5� Regeringsuppdrag 2017�

UppdragDatum för rapporteringar under 2017 och framåt

Uppdrag att genomföra en undersökning om befolkningens erfarenheter av hälso- och sjukvården i 11 länder, den s.k. International Health Policy Survey

2017-11-17

Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård

2017-04-27

Uppföljning av nya lagen om samverkan vid utskrivning från slutenvården

2018-12-01 (delrapportering)2020-04-01

Uppdrag att utvärdera statens och Sveriges Kommuner och Landstings satsning på nationella kvalitetsregistren

2017-06-05

Uppdrag att se över på vilket sätt regeringen och dess myndigheter kan stödja landstingen i deras arbete med att utveckla och stärka ledarskapet i hälso- och sjukvården

2017-10-25

Uppdrag att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel

2017-06-30

Uppdrag att följa upp implementeringen av den nya patientlagen

2017-03-15

Kartläggning av vårdsponsring inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

2018-10-01

Uppdrag att följa upp överenskommelser mellan landsting och kommuner om samverkan kring personer med missbruk

2017-01-31

Uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag kring införande, användning och uppföljning av cancerläkemedel

2017-11-15



Tabell 5� Regeringsuppdrag 2017� (forts�)

Nedan redovisas de viktigaste prestationerna inom verksamhetsområdet under 2017.


UppdragDatum för rapporteringar under 2017 och framåt

Uppdrag att följa upp regeringens satsning på förlossningsvården och andra insatser för kvinnors hälsa

2018-06-01 (delrapportering) 2019-06-01 (delrapportering) 2020-03-01

Uppdrag att följa upp och analysera insatserna inom satsningen på att förbättra vården för personer med kroniska sjukdomar

2018-07-07

Utvärdering av satsning på förbättrade insatser vid omhändertagande av berusade personer (LOB)

2018-03-31

Prestationer Bidrag Anslag Utfall

Uppdrag att följa upp överenskommelser mellan landsting och kommuner om samverkan kring personer med missbruk (Att komma överens, rapport 2017:1)

– 1 513 1 513

Uppdrag att följa upp implementeringen av den nya patientlagen (Lag utan genomslag, rapport 2017:2)

3000 539 3 539

Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård (En primär angelägenhet, rapport 2017:3)

5 151 – 4 761

Uppdrag att utvärdera statens och Sveriges Kommuner och Landstings satsning på nationella kvalitetsregistren (Lapptäcke med otillräcklig täckning, rapport 2017:4)

4 000 441 4 441

Uppdrag att utvärdera ordnat införande av nya läkemedel (Ordning i leden, rapport 2017:5)

4 311 – 4 100

Uppdrag att se över på vilket sätt regeringen och dess myndigheter kan stödja landstingen i deras arbete med att utveckla och stärka ledarskapet i hälso- och sjukvården (Visa vägen i vården, rapport 2017:7)

4 000 – 3 695



Tabell 6� Prestationer och kostnader per prestation (tkr)� (forts�)

Tabell 7� Utveckling av prestationer för regeringsuppdrag (antal och tkr)�

Utveckling av prestationer 2017 2016 2015 2014

Antal publicerade rapporter 7 2 7 7

Genomsnittskostnad rapporter 3 393 3 164 2 641 2 507

Antal publicerade promemorior 3 3

Genomsnittskostnad promemoria 1 657 952

Kostnad Harkness Fellowship – – 2 141 –


3�1�1 Att komma överens (rapport 2017:1)

Personer med missbruk och beroende har många gånger behov som kräver samordnade insatser från kommuner och landsting. Kommunerna och landstingen är sedan 2013 skyldiga att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk. Vi har på regeringens uppdrag följt upp överenskommelserna.

Prestationer Bidrag Anslag Utfall

Uppdrag att ta fram ett kunskapsunderlag kring införande, användning och uppföljning av cancerläkemedel (Cancerläkemedel, rapport 2017:8)

1 700 – 1 700

Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård (Primärvårdens resurser, PM 2017:1)

437 – 437

Uppdrag att genomföra en undersökning om befolkningens erfarenheter av hälso- och sjukvården i 11 länder, den s.k. International Health Policy Survey (Vården ur patienternas perspektiv, PM 2017:2)

3 000 1 122 4 122

Uppdrag att analysera förutsättningarna för en jämlik och patientcentrerad primärvård (Första linjens vård, PM 2017:3)

412 – 412

SUMMA 26 011 3 615 28 720

Genomsnittskostnad per rapport 3 393

Genomsnittskostnad per promemoria 1 657



I den här rapporten beskriver vi hur många överenskommelser som tagits fram, deras innehåll, vilka hinder och framgångsfaktorer som finns för framtagandet samt i vilken utsträckning brukare har deltagit i att ta fram överenskommelser. I rapporten ger vi också rekommendationer för det fortsatta arbetet.

Resultaten i korthetVåra resultat visar att det behövs en fortsatt utvärdering av effekter och resultat av överenskommelser ur ett patient- och brukarperspektiv. I samtliga län finns det överenskommelser på länsövergripande nivå mellan kommuner och landsting, och på lokal nivå har, eller planerar, majoriteten av kommunerna (82 procent) att tillsammans med landstinget ta fram överenskommelser.

Barn och unga som målgrupp nämns i liten utsträckning i lokala överens-kommelser, och trots att barn och unga beskrivs som en särskilt viktig målgrupp av kommuner och landsting är ett uttalat barnperspektiv ovanligt.

Brukarorganisationer har fått lämna synpunkter på ungefär hälften av överenskommelserna. Process och ansvar behöver bli tydligare och förutsättningar kan utvecklas för att brukares erfarenheter och kunskaper bättre ska tas tillvara.

I samband med publiceringen gjorde vi en presentation för Socialdepartementet, en på Brukarkrafts vårkonferens för brukarinflytande i Stockholm och en för Brukarrådet för missbruksfrågor i Västra Götaland.

3�1�2 Lag utan genomslag (rapport 2017:2)

Patientlagen trädde i kraft den 1 januari 2015 och har som övergripande syfte att stärka och tydliggöra patientens ställning. Vi har haft regeringens uppdrag att följa upp implementeringen av patientlagen. I den här slutrapporten utgår vi från två perspektiv: patientens faktiska ställning och patientens rättsliga ställning.

Resultaten i korthetSammantaget har patientens faktiska ställning inte förbättrats sedan patientlagen infördes utan i stället försvagats på de områden som handlar om tillgänglighet, information och delaktighet. Syftet med lagen har därför ännu inte uppnåtts. Något som sannolikt påverkar resultaten är att kännedomen om patientlagen fortsatt är låg. Vi kan också genom internationella jämförelser konstatera att Sverige hamnar lågt i frågor som gäller information och tillgänglighet och att det sett ut så över tid.

Patientens rättsliga ställning är fortfarande svag. Det har ännu inte skapats tillräckliga förutsättningar inom vården för att tillämpa patientlagen och därmed stärka patientens ställning.

Rekommendationer i korthetVi rekommenderar en samlad strategi för att stärka patientens ställning. Strategin ska skapa ett nödvändigt förändringstryck mot en starkare ställning för patienten. Inom ramen för en sådan strategi rekommenderar vi regeringen att stärka patientens rättsliga ställning och huvudmännen att stärka vårdens insatser för patientlagens genomslag. Därutöver behövs en uppföljning av strategin och en fortsatt strategisk dialog om hur vårdens omställning kan påskyndas och patientens ställning stärkas.

Rapporten Att komma överens

Rapporten Lag utan genomslag



Rapporten presenterades för bland annat Socialdepartementet, socialutskottet och för informationschefsnätverket på SKL. Flera tidningar skrev om rapporten, bland andra Svenska Dagbladet och Dagens Medicin.

3�1�3 En primär angelägenhet (rapport 2017:3)

Vi har haft regeringens uppdrag göra en fördjupad analys av förutsättningarna för en jämlik, patientcentrerad och effektiv primärvård. Vi har studerat besöksmönstren i primärvård, öppen specialistvård och akutsjukvård och sammanställt nationell statistik över primärvårdens förutsättningar och måluppfyllelse i landstingen. Vi har även gjort en fallstudie av primärvårdssystemen i Norge, Danmark, Nederländerna och Storbritannien samt intervjuat verksamma och experter i primärvården.

Resultaten i korthetVi ser bland annat att primärvården är basen i hälso- och sjukvården, men att det finns patientgrupper vars primärvårdskontakter inte motsvarar deras medicinska behov. Den främsta orsaken till ojämlikhet är geografiska skillnader. Knappt hälften av primärvårdens patienter besöker även akut- och specialistvården, vilket visar på vikten av att samordna primärvården med övrig vård och omsorg.

Det saknas till stor del mått för att bedöma primärvårdens medicinska kvalitet, vilket gör det svårt att bedöma primärvårdens effektivitet. Men produktiviteten sjunker. Vi ser också att förtroendet för primärvården är svagt, men att primärvården inte heller ges förutsättningar att vara patientcentrerad, effektiv, jämlik och förtroendeingivande.

Rekommendationer i korthetVår bedömning är att primärvården behöver stärkas för att bli den tydliga bas för svensk hälso- och sjukvård som den är ämnad att vara. Regeringen bör därför genomföra en reform, med fokus på tre utvecklingsområden för en stärkt primärvård:

• Tydliggör primärvårdens uppdrag och funktion. • Säkerställ att primärvården har ändamålsenlig kompetens och resurser.• Stärk primärvårdens utvecklingskraft och skapa förutsättningar för lärande.

I samband med publiceringen gjorde vi en presentation för Socialdepartementet och en för socialutskottet. Vi medverkade även vid flera seminarier, bland annat för utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. Utöver det presenterade vi rapporten för bland andra Nätverket hälsofrämjande hälso- och sjukvård, Vårdvalsnätverket (SKL) och Nationell FoU-konferens för primärvårdens FoU-enheter i Sverige.

Rapporten En primär angelägenhet



3�1�4 Lapptäcke med otillräcklig täckning (rapport 2017:4)

Mellan 2012 och 2016 satsade staten och SKL drygt en och en halv miljard kronor på nationella kvalitetsregister vars primära syfte är att underlätta uppföljning och utvärdering av hälso- och sjukvårdens resultat och kvalitet. Vårdanalys har haft regeringens uppdrag att utvärdera satsningen. Vi har även analyserat vilken information om vårdens kvalitet som patienter, vårdgivare, forskare, företag och myndigheter behöver samt hur dagens informationsinfrastruktur, inklusive de nationella kvalitetsregistren, motsvarar behoven.

Resultaten i korthetDe nationella kvalitetsregistren har förbättrats till följd av satsningen. Bland annat har förutsättningarna för att använda registren stärkts, till exempel genom en högre datakvalitet och att det har blivit lättare för användarna att hämta ut data.

Trots en positiv utveckling har inga av satsningens effektmål uppnåtts. De flesta register befinner sig på de lägsta utvecklingsnivåerna enligt certifieringssystemet, och problemen som identifierades före satsningen finns till stora delar kvar. Det krävs fortfarande omfattande resurser för att rapportera in data, och det är svårt för vårdens medarbetare att analysera och använda information från registren för lokalt förbättringsarbete. De nationella kvalitetsregistren täcker dessutom bara vissa delar av hälso- och sjukvården och omsorgen.

Utvärderingen visar också att såväl vårdens professioner som forskare, patienter, företag och myndigheter upplever att de inte har tillräcklig tillgång till information om vårdens kvalitet. Det finns dessutom ett stort behov av strukturerad information inom områden som i dag saknar nationella kvalitetsregister.

Samtidigt ser vi att det är svårt att utveckla den befintliga modellen genom att kraftfullt utöka antalet välutvecklade kvalitetsregister eftersom det skulle leda till en orimligt hög kostnad och också leda till problem med exempelvis organisation, styrning och samordning.

Rekommendationer i korthetVi bedömer att det är nödvändigt att påbörja en förflyttning, från dagens fragmenterade lösning med enskilda kvalitetsregister, mot en modell som på ett bättre sätt möter de samlade behoven av information om vårdens kvalitet. Därför rekommenderar vi regeringen att ta initiativ till en mer samlad nationell informationsinfrastruktur som bättre kan möta olika behov av information om vårdens kvalitet.

Till dess att en ny informationsinfrastruktur finns på plats rekommenderar vi att regeringen säkerställer att de befintliga nationella kvalitetsregistrens kvalitet behålls på nuvarande nivå.

I samband med publiceringen skrev vi en debattartikel i Dagens Medicin och presenterade även rapporten för styrgruppen för nationella kvalitetsregister.

Rapporten Lapptäcke med otillräcklig täckning



3�1�5 Ordning i leden? (rapport 2017:5)

Målet med ordnat införande av nya läkemedel är att skapa en jämlik tillgång till kostnadseffektiva läkemedel oavsett var patienten bor eller patientens ålder, kön och socioekonomisk bakgrund. Vi har haft regeringens uppdrag att utvärdera det ordnade införandet.

Resultaten i korthetVi ser att den nationella processen för ordnat införande kan bidra till en mer jämlik läkemedelsanvändning genom nationella rekommendationer och avtal, men vi ser också att skillnader kvarstår i landet. Flera andra faktorer påverkar tillgången till läkemedel – exempelvis finansieringen, landstingens lokala införandeprocesser och tillgången till personal. Ur patientens perspektiv är det problematiskt att tillgången till nya läkemedel kan variera i landet. Vår utvärdering visar också att det finns brister i processens transparens och förutsägbarhet samt att ansvarsfördelningen mellan de involverade aktörerna är otydlig.

Rekommendationer i korthetVi rekommenderar bland annat att regeringen stärker förutsättningarna för ett mer långsiktigt hållbart, transparent, förutsägbart och rättssäkert införande av nya läkemedel. Regeringen bör även stärka vårdens förutsättningar att följa upp läkemedelsanvändningen. Landstingen bör arbeta mer proaktivt med införandet av läkemedel samt utveckla den lokala uppföljningen.

I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet. Vi presenterade den också på bland annat Dagens Medicins seminarium om läkemedel i Almedalen, för NT-rådet, för uppföljningsgruppen Nationell läkemedelsstrategi och för läkemedelsföretag.

3�1�6 Visa vägen i vården (rapport 2017:7)

Ett stärkt ledarskap är en nyckel till att öka vårdens utvecklingskraft. Vi har på uppdrag av regeringen kartlagt vilka utmaningar chefer i hälso- och sjukvården möter, och tagit fram förslag på hur ledarskapet kan stärkas.

Resultaten i korthetVår analys visar att det finns vissa brister i chefernas grundläggande förutsättningar, till exempel det administrativa stöd chefer får. Landstingens och statens styrning är i vissa fall splittrad och kortsiktig, vilket gör det svårt för chefer att leda och driva ett långsiktigt utvecklingsarbete. Många landsting har intensifierat sitt arbete med ledarskapsfrågor under senare tid, men de har kommit olika långt.

Rekommendationer i korthetBåde staten och landstingen behöver skapa långsiktiga förutsättningar för ett starkt och närvarande ledarskap, till exempel mindre personalgrupper och förbättrade stödstrukturer för chefer. Chefer behöver också få bättre förutsättningar och stöd för att bedriva utvecklingsarbete – särskilt utvecklingsarbete som sträcker sig över

Rapporten Ordning i leden?

Rapporten VIsa vägen i vården



verksamhetsgränser och som förbättrar vården för patienter med många olika vårdkontakter.

I samband med publiceringen medverkade vi i artiklar i Läkartidningen, Dagens Medicin, Dagens Samhälle, Läkartidningen, Vårdfokus och Omvårdnadsmagasinet. Vi höll flera presentationer om rapporten på bland annat Socialdepartementet, Hälso- och sjukvårdsförvaltningen SLL och Tillgänglighetsnätverket (SKL).

3�1�7 Cancerläkemedel (rapport 2017:8)

Vi har på uppdrag av regeringen kartlagt införandet, användningen och uppföljningen av cancerläkemedel. Cancerläkemedelsområdet är inne i en dynamisk utvecklings-fas vilket har resulterat i att nya behandlingsalternativ har introducerats de senaste åren, framförallt målinriktade läkemedel. Men vår kartläggning visar även på utmaningar kring exempelvis införande och uppföljning.

Resultaten i korthetDet finns regionala skillnader i tidpunkten för introduktion och i försäljningen av flera av de cancerläkemedel som vi har studerat. Vi kan även konstatera att uppföljningen av cancerläkemedel inte är ändamålsenlig. Dels saknas på nationell nivå möjligheter att följa upp användningen av rekvisitionsläkemedel på individnivå och dels varierar möjligheterna att följa upp cancerläkemedel i kvalitetsregistren.

Utvecklingen av nya läkemedel leder också till högre läkemedelskostnader. Under 2016 stod försäljningen av cancerläkemedel som har godkänts under de senaste tre åren för cirka 10 procent av de totala kostnaderna för cancerläkemedel. Enligt Socialstyrelsens prognos väntas kostnaderna för cancerläkemedel öka med en miljard fram till 2019. Men det är viktigt att se kostnaderna för cancerläkemedel i ett större perspektiv. Cancerläkemedel utgör cirka 8 procent av de totala kostnaderna för cancersjukdom medan slutenvård utgör cirka 18 procent och arbetsoförmåga till följd av sjukdomen cirka 44 procent.

I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet. Vi presenterade den även på Dagens Medicins cancerdag, för läkemedelsföretag och för landstingspolitiker.

3�1�8 Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre (PM 2017:2)

Den svenska hälso- och sjukvården är sämre än i flera andra jämförbara länder på flera områden som är viktiga ur ett patientperspektiv, till exempel tillgänglighet, delaktighet i den egna vården och samordning av olika vårdkontakter. Det visar resultaten från 2017 års International Health Policy Survey (IHP-undersökningen) som är riktad till personer 65 år och äldre.

Resultaten i korthetUndersökningen visar att åtta av tio i befolkningen 65 år och äldre är nöjda eller mycket nöjda med den vård de fått det senaste året. Sverige är också det land där

Rapporten Cancerläkemedel

Promemorian Vården ur patienternas perspektiv – 65 år och äldre



minst andel av patienterna har avstått från vård på grund av kostnaderna – endast tre procent. Samtidigt visar resultaten på brister i mötet med vården jämfört med i flera andra länder.

Andelen med fast läkarkontakt är lägst av alla länder i undersökningen och har sjunkit sedan 2014 från 67 procent till 60 procent. Sverige är också det land där lägst andel upplever att läkaren känner till deras medicinska historia och där störst andel av patienterna upplever att läkaren inte spenderar tillräckligt mycket tid med dem. Svenska patienter 65 år och äldre upplever också en sämre tillgänglighet än befolkningen i flera andra länder i undersökningen.

Även när det gäller att få hjälp med att samordna olika vårdkontakter får Sverige svaga resultat – endast hälften får hjälp av vårdpersonalen att samordna vården mellan olika vårdgivare och mottagningar.

Inom vissa områden har resultaten förbättrats sedan 2014. Det är till exempel fler som får tid hos specialistläkaren inom en månad och en större andel får information om varför de ska ta sina utskrivna mediciner i samband med att de skrivs ut från sjukhus. Det är också fler som har haft samtal med någon vårdpersonal om fysisk träning och motion.

I samband med publiceringen presenterade vi rapporten för Socialdepartementet och för socialutskottet. Resultaten uppmärksammades även i artiklar i bland annat Dagens Samhälle och Dagens Medicin.

3�1�9 Primärvårdens resurser, styrning och organisation (PM 2017:1)

Den här promemorian presenterar fallstudier av primärvården i fyra länder: Danmark, Norge, Nederländerna och Storbritannien. Promemorian är ett underlag till vår rapport En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primär-vård med patienten i centrum (2017:3).

3�1�10 Första linjens vård (PM 2017:3)

I den här promemorian presenteras en studie av vad som karaktäriserar de personer som har, respektive inte har, haft kontakt med första linjens vård, det vill säga primärvård, remissfri öppenvård som inte är primärvård och oplanerad vård på akutsjukhus. Den här promemorian är ett underlag till vår rapport En primär angelägenhet. Kunskapsunderlag för en stärkt primärvård med patienten i centrum (2017:3).

Promemorian Första linjens vård

Promemorian Primärvårdens resurser, styrning och organisation



3�2 REMISSER

Myndighetens arbete med att svara på remisser redovisas som en sammantagen prestation. Vi har under året svarat på 15 remisser.

Tabell 8� Utveckling av antal remissvar (antal och totala kostnader i tkr)�

Utveckling 2017 2016 2015 2014 2013

Antal 15 10 14 6 6

Total kostnad 236 227 430 120 202

3�3 DELTAGANDE I STATLIGA KOMMITTÉER OCH UTREDNINGAR SAMT RÅD

Medarbetare vid myndigheten har under året bidragit till arbetet i flera statliga utredningar.

• Analyschefen har varit expert i utredningen om regeringens analys- och utvärderingsresurser (Fi 2017:06).

• Chefsjuristen har varit förordnad som expert i Socialdataskyddsutredningen (S 2015:05).

• En projektdirektör sitter med som expert i Tillitsdelegationen (Fi 2016:03).• En projektdirektör har varit referens i utredningen Nationell kvalitetsplan

för äldreomsorgen (S 2015:03).• En projektdirektör har varit expert i utredningen Framtidens socialtjänst

(S 2017:03).• En utredare har varit expert i Välfärdsutredningen (Fi 2015:01).

3�4 ÖVRIGT

Myndigheten har under året tagit emot två praktikanter från Arbetsförmedlingen inom ramen för gällande regeringsuppdrag.







Verksamhetsområde 3 – Kommunikation och externa relationer

Tabell 9� Resultaträkning för verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer (tkr)�

2017 2016 2015 2014 2013

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 6 845 6 905 5 420 6 929 5 180Intäkter av bidrag 0 0 7 7 6Finansiella intäkter 2 0 1 6 17

Summa 6 847 6 905 5 428 6 942 5 204

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -4 641 -4 463 -2 294 -3 114 -2 225Kostnader för lokaler -465 -610 -393 -314 -205Övriga driftkostnader -1 691 -1 728 -2 252 -2 974 -2 253Finansiella kostnader -6 -10 -5 -2 -2Avskrivningar och nedskrivningar -44 -94 -484 -538 -519

Summa -6 847 -6 905 -5 428 -6 942 -5 204

Verksamhetsutfall 0 0 0 0 0Årets kapitalförändring 0 0 0 0 0

Kommunikationen kring rapporter och promemorior har bedrivits som en del i arbetet med de olika analysprojekten. De huvudsakliga kommunikationsinsatserna är därför inkluderade i redogörelsen under verksamhetsområde 1 och 2.

Under verksamhetsområdet Kommunikation och externa relationer har 3 prestationer levererats under 2017. Det är Analysplan 2017, ett eget större seminarium och det som kallas för seminarier sammantagen prestation och som består i att vi anordnat och deltagit vid olika seminarier, workshops, nätverksmöten och konferenser.

4




PrestationerDirekta

kostnaderIndirekta

kostnaderTotala

kostnaderAnalysplan 131 46 177Eget seminarium 538 188 726Seminarier, sammantagna 68 24 92

Summa 737 258 995

Tabell 11� Utveckling av prestationer samt nyckeltal (antal)�

Utveckling av prestationer 2017 2016 2015 2014Antal redovisade prestationer 3 3 3 3Antal redovisade seminarier 142 128 137 140


4�1�1 Analysplan 2017

I analysplanen redovisade vi den huvudsakliga inriktningen för Vårdanalys verksamhet under 2017. Den omfattade sex analysområden som valts ut baserat på en omvärldsanalys och en nära dialog med Vårdanalys patient- och brukarråd och styrelse. Innehållet byggde också vidare på föregående års analysplaner och på myndig hetens strategiska plattform som uppdaterades under 2016.

Analysplanen har styrt inriktningen på verksamheten under året men har också legat till grund för myndighetens kommunikation med omvärlden om inriktningen på verksamheten. Analysplanen överlämnades till regeringen i enlighet med instruktionen.

4�1�2 Eget större seminarium

Vårdanalys anordnade halvdagsseminariet Dags att stärka utvecklingskraften med patienten och brukaren i centrum för att diskutera hur vi kan få förbättringar inom vården och omsorgen att bli bestående och möta utmaningar på ett långsiktigt hållbart sätt. Seminariet var uppdelat i olika teman: data för utvecklingskraft, projekt för utvecklingskraft, lagstiftning för utvecklingskraft, ledarskap för utvecklings kraft och politik för utvecklingskraft.

Seminariet var fullsatt. Enligt den enkät som gick ut till alla besökare efter seminariet var det cirka 95 procent av de svarande vars allmänna intryck av seminariet var bra eller mycket bra. 89 procent ansåg att seminariet var värdefullt för dem ur ett professionellt perspektiv.



4�1�3 Konferenser, seminarier och nätverk

Vid sidan av utskick av rapporter, kommunikation via traditionella och sociala medier samt webbplatsen är anordnande av och deltagande vid konferenser, seminarier, workshops och nätverksmöten en hörnsten i myndighetens kommuni-kation. Denna verksamhet är av särskild betydelse för att nå specifika målgrupper och för att skapa dialog kring vårt arbete.

I samband med varje rapportpublicering har vi presenterat resultaten för Socialdepartementet. Vi har också presenterat flera rapporter för Socialutskottet. Vi har även under året presenterat vårt arbete för olika föreningar och nätverk på Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), till exempel Landstings- och region-direktörs föreningen, Hälso- och sjukvårsdirektörsnätverket och Tillgänglighets-nätverket. Under året har vi besökt regioner, landsting och kommuner runt om i landet och i olika sammanhang presenterat vårt arbete. Till exempel anordnade vi regionala dialogseminarier där vi presenterade och diskuterade rapporter som haft fokus på samverkan mellan kommuner och landsting. Såväl politiker och tjänstemän från både kommuner och landsting som patient- och brukarrepresentanter deltog i dialogerna

Vi har också presenterat rapporter på större konferenser, exempelvis Vitalis e-hälsa, Kvalitetsmässan och SHEA-konferensen. Vi har även anordnat och deltagit på seminarier och föredrag för andra intressenter och forum, till exempel statliga utredningar, patientorganisationer, professionsföreningar, forskningsinstitutioner och myndigheter.

Sammantaget har våra medarbetare deltagit på över 100 olika konferenser, seminarier, workshops och nätverksmöten för att presentera myndigheten och myndighetens arbete.

4�2 UPPFÖLJNING AV VÅRDANALYS

För att vårt arbete ska bidra till att utveckla och förbättra vården och omsorgen är det centralt att vårt arbete sprids till våra målgrupper och uppfattas som värdeskapande och användbart. Vi har därför tagit fram ett ramverk för regelbunden uppföljning av verksamheten, med fokus på att utvärdera myndighetens bidrag i termer av användbarhet och genomslag.

Utifrån ramverket arbetar vi kontinuerligt med olika typer av uppföljning, både på lång och kort sikt. Här nedan redovisar vi resultaten från en enkätundersökning vi genomförde i januari 2018 för att fånga våra målgruppers inställning till myndigheten och erfarenheter av vårt arbete. Vi redovisar också en mätning av besök på webbplatsen och genomslaget i redaktionella medier och på sociala medier.

4�2�1 Målgruppernas syn på Vårdanalys

Vi genomförde en enkätundersökning ställd till myndighetens målgrupper om deras inställning till Vårdanalys. Enkäten bestod av 16 frågor. Drygt 720 respondenter svarade på enkäten. Resultaten visade bland annat att myndigheten ansågs trovärdig, analyserade angelägna ämnen och publicerade rapporter av hög kvalitet.


På frågan om respondenternas inställning till Vårdanalys svarade 75 procent att den är ganska eller mycket positiv, 17 procent svarade att den varken är negativ eller positiv, medan 1 procent hade en ganska negativ inställning (se figuren nedan). Den baslinjemätning som genomfördes för cirka tre år sen visade liknande resultat, med 77 procent som hade en positiv eller mycket positiv inställning och 3 procent som hade en ganska negativ inställning.

Vilken är din inställning till Vårdanalys?

0 %

0 10 20 30 40 50

Vet inte/ingen åsikt

Mycket positiv

Ganska positiv

Varken negativ eller positiv

Ganska negativ

Mycket negativ

1 %

17 %

37 %

38 %

7 %%

83 procent av de tillfrågade ansåg att de haft stor eller viss nytta av Vårdanalys i sitt arbete. I enkätundersökningen från 2015 uppgav 76 procent att de haft stor eller viss nytta av Vårdanalys arbete.

Vårdanalys rapporter och analyser har används på flera sätt av respondenterna, bland annat i utvecklings- och strategiarbete, opinionsbildning, omvärldsbevakning, forskning, undervisning, politik och styrning.

I vilken utsträckning har du haft nytta av Vårdanalys i ditt arbete?

24 %

0 10 20 30 40 50 60 70

Vet inte/ingen åsikt

Ingen nytta

Viss nytta

Stor nytta

%

59 %

7 %

11 %

4�2�2 Webbgenomslaget

Vårdanalys webbplats är en viktig kanal för att sprida våra arbeten och resultat. Under 2017 pågick ett arbete med att utveckla och modernisera vår webbplats för att göra den mer tillgänglig och användarvänlig för våra målgrupper.

Antalet unika besök på Vårdanalys webbplats har ökat från 37 281 år 2016 till 40 315 år 2017. Antalet sidvisningar hamnade på 161 076 år 2017 jämfört med 147 025



år 2016. Cirka 60 procent var nya besökare och 40 procent återvändande besökare – ungefär samma siffror som tidigare år.

Tabell 12� Antal besök och nedladdade rapporter på webbplatsen mellan 2016 och 2017�

2017 2016Antal unika besök 40 315 37 281Antal besök 65 144 56 948Antal nedladdade rapporter 19 434 13 460

Antalet nedladdade rapporter var 19 434 jämfört med 13 460 år 2016, en ökning med cirka 44 procent.

Tabell 13� De mest nedladdade rapporterna var:

1. En primär angelägenhet 1530 nedladdningar2. Lag utan genomslag 1354 nedladdningar 3. Vården ur befolkningens perspektiv 2016 1241 nedladdningar4. Visa vägen i vården 1217 nedladdningar5. Ordning i leden? 693 nedladdningar6. Hittar vi hem? 675 nedladdningar7. Från medel till mål 666 nedladdningar8. Lapptäcke med otillräcklig täckning 614 nedladdningar9. Löftesfri garanti? 496 nedladdningar10. Att komma överens 492 nedladdningar

4�2�3 Genomslaget i redaktionella medier

Vårdanalys rapporter har uppmärksammats i media under året. Antalet artiklar nästan fördubblades från föregående år, med 720 år 2017 jämfört med 369 år 2016.

Även räckvidden ökade – antalet potentiella läsare ökade med 120 procent. En ökad exponering i källor som Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet bidrog till det. Antalet artiklar i dessa tredubblades jämfört med 2016. Det rörde sig framförallt om fler artiklar på debatt- och åsiktssidor, där det gjordes referenser till Vårdanalys rapporter.

Publicitetens kvalitet, Visibility Score, ökade också under perioden. Det större utrymmet i artiklarna bidrog till den förbättrade kvaliteten.

Rapporten Lag utan genomslag fick störst uppmärksamhet av alla Vårdanalys rapporter.

Källorna som publicerade flest artiklar om Vårdanalys listas nedan.



Tabell 14� Vårdanalys i media�

KällaAntal

artiklarRäckvidd i

media

Dagens Medicin 53 2 488 604Svenska Dagbladet 31 7 874 400Läkartidningen 22 502 000Barometern 14 883 036Norrbottens-Kuriren 13 411 248LIFe-time 13 13 000Dagens Nyheter 13 5 548 800Dagens Samhälle 12 207 400Nya Wermlands-Tidningen 11 1 092 530Blekinge Läns Tidning 11 487 504

4�2�4 Genomslaget i sociala medier

Vi har fortsatt använda Twitter som kanal för att föra ut våra resultat och berätta om vår verksamhet. Vi har också använt Linkedin, framförallt till rekryteringar, men också för att informera om rapportpubliceringar.

Samtalet om Vårdanalys i sociala medier ökade från 926 inlägg år 2016 till 1 814 år 2017, vilket nästan är en fördubbling. Likt föregående år var samtalet störst på Twitter.

Antalet som följde Vårdanalys på Twitter vid årets slut var över 1 400, en ökning med cirka 36 procent från föregående år.






Verksamhetsområde 4 – Juridik, ekonomi och administration

Tabell 15� Resultaträkning för verksamhetsområdet Juridik, ekonomi och administration (tkr)�

2017

Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag 17 550Intäkter av bidrag 0Finansiella intäkter 18

Summa 17 568

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal -12 109Kostnader för lokaler -1 650Övriga driftkostnader -3 408Finansiella kostnader -45Avskrivningar och nedskrivningar -356

Summa -17 568

Verksamhetsutfall 0Årets kapitalförändring 0

Verksamheten inom verksamhetsområdet Juridik, ekonomi och administration består till stora delar av löpande arbete och i hög grad av stöd och service till analys-avdelningen och ledningen. Inom detta område ligger bland annat myndighetens juridiska funktion som arbetar såväl med medicinalrätt och socialrätt kopplat till analysarbetet, som med offentlig upphandling, förvaltningsrätt osv. Parallellt med det löpnade arbetet bedrivs det ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att anpassa myndighetens verksamhet utifrån nya krav, behov och önskemål. Under året har ett antal interna projekt bedrivits bland annat för att ta den strategiska plattformen som beslutades 2016 vidare. Det har bland annat handlat om att se över vår projektstyrningsmodell och våra arbetssätt i projekten. Vi har också arbetat med ett projekt som syftat till att utveckla verksamhetsstyrningen och vi har tagit fram ett

5


uppföljningsramverk som innebär att vi på olika nivåer kommer att följa upp synen på och effekterna av det vi gör bland våra målgrupper. Vi har även vidareutvecklat det systematiska arbetsmiljöarbetet och tagit fram en ny organisation för det och nya styrdokument som svara mot de delvis nya författningskrav som finns. Vi har även utvecklat myndighetens miljöpåverkansarbete genom att i enlighet med de författningskrav som finns besluta om ett miljöledningssystem. Vi har även arbetat med anpassningar till den nya dataskyddsförordningen.

Verksamhetsområde 4 är nytt för 2017 varför några jämförande siffror inte presenteras. Inom verksamhetsområde 4 redovisas inga prestationer.






Ekonomi

6�1 INDELNING OCH PRESTATIONER

Vårdanalys styrelse har, som nämnts ovan, beslutat att indela verksamheten i fyra verksamhetsområden: Egeninitierad analys och granskning, Regeringsuppdrag, Kommunikation och externa relationer samt Juridik, ekonomi och administration. Namnet på de två första verksamhetsområdena ändrades av styrelsen under 2017, men utan någon ändring av innehållet. Styrelsen lade även till ett nytt verksamhetsområde 4.

Egeninitierad analys och granskningPrestationerna inom det här verksamhetsområdet är myndighetens publicerade rapporter och promemorior. Vårdanalys produkter redovisas i olika serier. Våra analyser, slutsatser och rekommendationer publiceras i myndighetens rapportserie. Promemorior, mer avgränsade analyser, metodresonemang och liknande material samlas i myndighetens PM-serie.

RegeringsuppdragDe främsta prestationerna inom det här verksamhetsområdet är myndighetens publicerade rapporter och promemorior.

Kommunikation och externa relationerDe främsta prestationerna inom det här verksamhetsområdet är myndighetens analysplan och seminarieverksamhet.

Juridik, ekonomi och administrationInom det här verksamhetsområdet finns inga fastställda prestationer.

I årsredovisningen redovisar vi intäkter, kostnader och prestationer fördelade på respektive verksamhetsområde. Prestationerna redovisar vi främst utifrån hur de har utvecklats i antal och kostnader.

6


Ekonomi

6�1�1 Fördelning av gemensamma intäkter och kostnader på verksamhetsområde

Vissa intäkter och kostnader är specifikt hänförbara till ett verksamhetsområde, till exempel bidragsintäkter, lönekostnader, konsultkostnader och tryckkostnader. Dem kallar vi direkta kostnader. Andra intäkter och kostnader, till exempel finansiella intäkter, kostnader för lokaler, IT och stabsstöd, kallar vi indirekta kostnader.

I årsredovisningen fördelas de indirekta intäkterna och kostnaderna på de tre verksamhetsområdena 1–3 utifrån den andel av direkta kostnader som respektive verksamhetsområde har stått för. De indirekta kostnaderna är summan av verksamhetsområde 4.

Summan av intäkter och kostnader per verksamhetsområde 1-3 stämmer överens med de totala intäkterna och kostnaderna för myndigheten.

6�1�2 Redovisning av kostnader per prestation

Kostnaderna för prestationerna i årsredovisningen avser hela prestationens livslängd, alltså inte bara kostnaderna under 2017. Det innebär att de totala kostnaderna som redovisas per prestation även kan avse prestationer som utförts under tidigare år. Summan av kostnader per prestation stämmer därmed inte överens med de totala kostnaderna för myndigheten under verksamhetsåret.

Verksamheten finansieras med anslagsmedel och bidragsmedel. De flesta prestationerna är finansierade mot en av finansieringskällorna, men det förekommer att båda används inom ramen för samma projekt. Det fastställs då specifikt för varje projekt hur medlen ska hanteras och redovisas.

Kostnaden för de prestationer som finansieras med anslagsmedel redovisas uppdelat på direkta och indirekta kostnader. De indirekta kostnaderna är framräknade utifrån hur stor den direkta kostnaden för prestationen är i förhållande till de direkta kostnaderna för hela verksamhetsområdet.

De prestationer som finansieras med bidrag påförs under året en overhead-kostnad med totalt 25 procent av det tilldelade bidraget. I årsredovisningen redovisar vi därför inte någon indirekt kostnad eftersom den ingår i overhead-kostnaden.

Ekonomi


Ekonomi



Kompetens

7�1 BEMANNING OCH KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Tillgången till kompetent personal och en strategisk kompetensförsörjning är även fortsättningsvis den främsta framgångsfaktorn för myndigheten. Medeltalet anställda under året var 43, varav 30 kvinnor och 13 män.

Myndighetens finansiering genom bidrag kan variera kraftigt mellan åren. Cirka en tredjedel av personalstyrkan på myndigheten har tillfälliga anställningar. Det är främst på analysavdelningen som medarbetarna med tillfällig anställning finns. Det är inte ändamålsenligt för vare sig myndigheten eller de personer som inte kan erbjudas en tryggare anställningssituation.

I den mån det varit möjligt, har myndigheten strävat efter att förstärka kompetensen med relevans för det utvidgade uppdraget att arbeta med social-tjänsten som vi fick från den 1 juli 2015. Möjligheten till nyrekryteringar under året har dock till stor del varit beroende av regeringsuppdrag med särskild bidrags-finansiering. Eftersom de flesta uppdrag som myndigheten fått, har rört hälso- och sjukvårdsfrågor har möjligheten att den vägen förstärka myndighetens kompetens på socialtjänstområdet varit begränsade. Kompetensbehovet som följer av det utvidgade uppdraget har därför huvudsakligen behövt hanteras genom kompetens-utveckling av befintlig personal.

För en myndighet med Vårdanalys uppdrag och storlek kommer det inte att vara möjligt att inom myndigheten upprätthålla och utveckla en kompetensbredd i alla frågor. En del av kompetensförsörjningen kommer även i fullt utbyggt tillstånd att ske via tillfälliga engagemang av personal från forskningsinstitutioner och konsulter, både inom landet och från utlandet. Uppbyggnaden av ett nätverk med omvärlden är därför av central betydelse. Under året har myndigheten genomfört en ramavtalsupphandling av analys- och uppföljningstjänster eftersom det tidigare ramavtalet gått ut. Vi har också under året bedrivit ett antal projekt i nära samarbete med svenska och utländska forskare.

7


Kompetens

7�2 KOMPETENSUTVECKLING

Den främsta formen för kompetensutveckling sker i det dagliga arbetet tillsammans med kollegor och andra samarbetspartners samt genom individuella överens-kommelser. Kompetensutvecklingen sker också genom tre kompetens centrum:

Kompetenscentrum 1: ProjektledningKompetenscentrum 2: Utvärderingsmetodik – kvalitativ inriktningKompetenscentrum 3: Utvärderingsmetodik – kvantitativ inriktning

Kompetenscentrumen syftar till att fördjupa och förstärka myndighetens metod-mässiga kompetens inom viktiga beståndsdelar av rapport- och projektarbetet samt att erbjuda samtliga medarbetare ytterligare kontakt- och samarbetsformer vid sidan av enheter och projekt. På medarbetarnivå är syftet att särskilt att förstärka redan befintliga special- och intresseområden. Samtliga medarbetare på analysavdelningen ingår i ett kompetenscentrum. En person är förordnad som ledare för varje område och budgetmedel och tid finns avsatt.

7�3 ARBETSMILJÖ OCH HÄLSA

Under 2017 har ett arbetsmiljöprojekt pågått för att utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet samt organisationen och riktlinjerna för det arbetet. Vi genom-förde även en arbetsmiljöundersökning som gett inspel till det projektet och andra interna utvecklingsprojekt, till exempel rörande vår projektstyrningsmodell.

Vi strävar efter en arbetsmiljö där varje medarbetare ges förutsättningar att kombinera arbete och privatliv. Myndigheten tillämpar i största möjliga utsträckning förtroendearbetstid. Vi strävar efter att underlätta friskvård och lämnar friskvårds-bidrag till anställda. Vid myndigheten finns också en aktiv idrottsförening.

7�4 SJUKFRÅNVARO

Personalens sjukfrånvaro under året har sett ut på det sätt som följer av statistiken nedan.

Tabell 16� Sjukfrånvaro�

Sjukfrånvaro 2017 2016

Totalt 3,47 % 1,87 %

Andel 60 dagar eller mer 52,58 % 36,36 %

Kvinnor 3,69 % 2,59 %

Män *) *)

Anställda –29 år *) *)

Anställda 30–49 år 4,06 % 2,21 %

Anställda 50 år– *) *)

*) Uppgift lämnas inte eftersom antalet anställda i gruppen understiger tio alternativt att det är färre än tre anställda med sjukfrånvaro i gruppen.

Kompetens


7�5 JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD

Vi vill tillvarata de kvaliteter som en jämn könsfördelning samt etnisk och kulturell mångfald tillför verksamheten. Arbetet inriktas på att motverka diskriminering och tillvarata kompetens. Trots denna inriktning är könsfördelningen på myndigheten inte jämn och den kulturella mångfalden brister. Utfallet är ett resultat av att rekrytering skett efter behov och i konkurrens.

Myndighetens ledningsgrupp bestod i början av 2017 av tre kvinnor och två män. Myndighetens styrelse bestod vid årets början av fyra kvinnor och två män. Patient- och brukarrådet bestod vid årets början av 14 kvinnor och 6 män. Vi har strävat efter en sammansättning med jämn köns- och åldersfördelning, en bra geografisk spridning samt kulturell mångfald i rådet.

Under året har myndighetens styrdokument rörande jämställdhet och mångfald setts över.





Finansiell redovisning

8�1 RESULTATRÄKNING

Tabell 17� Resultaträkning�

(tkr) Not 2017 2016

Verksamhetens intäkterIntäkter av anslag 35 083 31 507Intäkter av avgifter och andra ersättningar 0 0Intäkter av bidrag 1 20 447 17 178Finansiella intäkter 2 19 3

Summa 55 549 48 688

Verksamhetens kostnaderKostnader för personal 3 -33 711 -29 420Kostnader för lokaler -3 548 -3 940Övriga driftkostnader 4 -17 889 -14 594Finansiella kostnader 5 -46 -68Avskrivningar och nedskrivningar -356 -665

Summa -55 549 -48 688

Verksamhetsutfall 0 0

Årets kapitalförändring 0 0

8



8�2 BALANSRÄKNING

Tabell 18� Balansräkning�(tkr) Not 2017-12-31 2016-12-31TILLGÅNGARImmateriella anläggningstillgångarBalanserade utgifter för utveckling 6 520 0Summa 520 0Materiella anläggningstillgångarFörbättringsutgifter på annans fastighet 7 0 4Maskiner, inventarier, installationer m.m. 8 747 719Summa 747 723Kortfristiga fordringarFordringar hos andra myndigheter 9 1 281 1 608Övriga kortfristiga fordringar 10 128 22Summa 1 409 1 630PeriodavgränsningsposterFörutbetalda kostnader 11 955 1 245Upplupna bidragsintäkter 0 503Summa 955 1 748Avräkning med statsverketAvräkning med statsverket 12 -822 -3 448Summa -822 -3 448Kassa och bankBehållning räntekonto i Riksgäldskontoret 12 386 13 486Summa 12 386 13 486

SUMMA TILLGÅNGAR 15 196 14 139

KAPITAL OCH SKULDERMyndighetskapital 13Statskapital 14 159 159Summa 159 159AvsättningarÖvriga avsättningar 15 274 208Summa 274 208Skulder m.m.Lån i Riksgäldskontoret 16 1 067 312Kortfristiga skulder till andra myndigheter 17 1 918 1 550Leverantörsskulder 3 883 6 324Övriga kortfristiga skulder 18 623 564Summa 7 490 8 750PeriodavgränsningsposterUpplupna kostnader 19 5 287 4 106Oförbrukade bidrag 20 1 986 916Summa 7 273 5 022SUMMA KAPITAL OCH SKULDER 15 196 14 139



8�3 ANSLAGSREDOVISNING

Tabell 19� Redovisning mot anslag�

Anslag (tkr) Not

Ingående över-

förings-belopp

Årets till-delning

enl. regl.brev

In-drag-ning

Totaltdisponibelt

belopp Utgifter

Utgåendeöver-

förings-belopp

Utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg

Uo 9 1:1 Ramanslagap.1 Myndigheten för vård- och omsorgsanalys 21 3 448 34 885 -2 428 35 905 -35 083 822

Summa 3 448 34 885 -2 428 35 905 -35 083 822

8�4 TILLÄGGSUPPLYSNINGAR OCH NOTER

Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följdav detta kan summeringsdifferenser förekomma.

TILLÄGGSUPPLYSNINGAR

RedovisningsprinciperTillämpade redovisningsprinciperMyndigheten för vård- och omsorgsanalys bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt Ekonomistyrningsverket (ESV):s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budget-underlag samt ESV:s föreskrifter och allmänna råd till denna förordning.

I enlighet med ESV:s föreskrifter till 10 § FBF (Förordning om myndigheters bokföring) tillämpar myndigheten brytdagen den 5 januari. Efter brytdagen har fakturor överstigande 20 tkr bokförts som periodavgränsningsposter.

VärderingsprinciperAnläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas maskiner och inventarier som har ett anskaffnings värde om minst 20 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till lägst tre år. För egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt förbättringsutgifter är beloppsgränsen 50 tkr. Anskaffningar, där kostnadsfördelningen över tid påverkas väsentligt, får redovisas som en anläggnings tillgång även om den ekonomiska livslängden understiger tre år. Större anskaffningar av likartade tillgångar som uppgår till minst 100 tkr ska betraktas som anläggningstillgångar. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod och avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.



Tillämpade avskrivningstider Avskrivningstiden för förbättringsutgifter på annans fastighet uppgår till högst den återstående giltighetstiden på hyreskontraktet, dock lägst tre år. För övriga anläggningstillgångar tillämpas tre års avskrivningstid.

OmsättningstillgångarFordringar har tagits upp till det belopp varmed de beräknas inflyta.

SkulderSkulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens kurs.



ERSÄTTNINGAR OCH ANDRA FÖRMÅNER

Styrelseledamöter/andra styrelseuppdrag

ErsättningAnders Anell, ordförande 60Ledamot i Lund Health Economics ABLedamot för Rådet för kommunalekonomisk forskning och utbildning (KEFU)

Eva Fernvall, ledamot 30Ledamot i Gymnastik och idrottshögskolans styrelseOrdförande i SOS Alarm

Mef Nilbert, ledamot (1 juli 2015– 7 december 2017) 30Ledamot i vetenskapligt råd, Läkemedelsverket

Karin Tengvald, ledamot 30

Kerstin Wigzell, ledamot (1 juli 2015–30 juni 2017) 15Vice ordförande i Pensionsmyndighetens styrelseLedamot i Linköpings universitets styrelseLedamot i Etiska Rådet, PolismyndighetenLedamot i Systembolagets styrelse

Håkan Ceder, ledamot (1 juli 2017–30 juni 2019)Ordförande i Arvsfondsdelegationen 15Ordförande i Norrbacka-EugeniastiftelsenLedamot i SSR:s etiska råd

Ledande befattningshavare/styrelseuppdrag Lön

Generaldirektör Fredrik Lennartsson 1 118Inga förmåner

Från ovan nämnda styrelsearvoden har avdrag skett avseende ordförandes arvode för 2016, samt att arvodet för sista kvartalet utbetalas under februari 2018 gällande de medlemmar i styrelsen som skulle få arvode för sista kvartalet.



Resultaträkning 2017 2016

NOT 1 INTÄKTER AV BIDRAG

Bidrag från statliga myndigheter 20 414 16 669Bidrag från övriga 33 509

Summa 20 447 17 178

Posten består huvudsakligen av medel för regeringsuppdrag från Kammarkollegiet. Ökningen beror på att myndigheten har fått fler uppdrag av regeringen än före gående år.

NOT 2 FINANSIELLA INTÄKTER

Ränta på lån i Riksgäldskontoret 19 3

Summa 19 3

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015-02-18 varit negativ.

NOT 3 KOSTNADER FÖR PERSONAL

Lönekostnader (exkl arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal) 21 832 18 651

Varav lönekostnader ej anställd personal 130 342Sociala avgifter 10 603 9 841Övriga kostnader för personal 1 276 928

Summa 33 711 29 420

Antalet anställda har ökat under året vilket innebär att lönekostnaderna har ökat.Lönekostnaderna för ej anställd personal 2016 består i retroaktiv ersättning för allastyrelseledamöter för ej erhållen ersättning under kalenderåret 2015 samt ersättning för 2016. Det har även skett en felaktig utbetalning till styrelseledamot under 2016. Den felaktiga utbetalningen bokfördes som en fordran i balansräkningen, vilken korrigerats under 2017.

NOTER



Resultaträkning 2017 2016

NOT 4 ÖVRIGA DRIFTKOSTNADER

Köp av tjänster 15 973 13 561Övrigt 1 915 1 033

Summa 17 889 14 594

Ökade driftkostnader jämfört med motsvarande period föregående år beror på att myndigheten har fått fler uppdrag. Köp av tjänster har också ökat till följd av sjukskrivningar.

NOT 5 FINANSIELLA KOSTNADER

Ränta på räntekonto i Riksgäldskontoret 30 65Övriga finansiella kostnader 16 4

Summa 46 68

Räntesatsen för ränte- och avistakonton hos Riksgälden har sedan 2015-02-18 varit negativ.

(forts�)



Balansräkning 2017-12-31 2016-12-31

NOT 6 BALANSERADE UTGIFTER FÖR UTVECKLING

Ingående anskaffningsvärde 1 370 1 370Årets anskaffningar 535 0Summa anskaffningsvärde 1 905 1 370Ingående ackumulerade avskrivningar -1 370 -1 370Årets avskrivningar -15 0Summa ackumulerade avskrivningar -1 385 -1 370Utgående bokfört värde 520 0

NOT 7 FÖRBÄTTRINGSUTGIFTER PÅ ANNANS FASTIGHET

Ingående anskaffningsvärde 681 681Summa anskaffningsvärde 681 681Ingående ackumulerade avskrivningar -677 -467Årets avskrivningar -4 -210Summa ackumulerade avskrivningar -681 -677Utgående bokfört värde 0 4

NOT 8 MASKINER, INVENTARIER, INSTALLATIONER M�M�

Ingående anskaffningsvärde 2 930 2 398Årets anskaffningar 366 532Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde -42 0Överföringar 0 0Summa anskaffningsvärde 3 253 2 930Ingående ackumulerade avskrivningar -2 210 -1 755Årets avskrivningar -338 -455Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar 42 0Summa ackumulerade avskrivningar -2 506 -2 210Utgående bokfört värde 747 719varav finansiell leasing 0 0

NOT 9 FORDRINGAR HOS ANDRA MYNDIGHETER

Fordran ingående mervärdesskatt 1 281 1 608Summa 1 281 1 608



Balansräkning 2017-12-31 2016-12-31

NOT 10 ÖVRIGA KORTFRISTIGA FORDRINGAR

Fordringar hos anställda 36 0Övrigt 92 22Summa 128 22

NOT 11 FÖRUTBETALDA KOSTNADER

Förutbetalda hyreskostnader 908 1 010Övriga förutbetalda kostnader 47 235Summa 955 1 245

NOT 12 AVRÄKNING MED STATSVERKET

Anslag i räntebärande flödeIngående balans -3 448 -2 568Redovisat mot anslag 35 083 31 507Anslagsmedel som tillförts räntekonto -34 885 -34 000Återbetalning av anslagsmedel 2 428 1 613

Skulder avseende anslag i räntebärande flöde -822 -3 448

Summa Avräkning med statsverket -822 -3 448

NOT 13 MYNDIGHETSKAPITAL

Specifikation förändring av myndighetskapitalet

Myndighetskapitalet består av enbart statskapital därför redovisas inte någon specifikationstabell. Se not 16.

NOT 14 STATSKAPITAL

Statskapital utan avkastningskrav avseende konst 159 159Utgående balans 159 159

(forts�)



Balansräkning 2017-12-31 2016-12-31

NOT 15 ÖVRIGA AVSÄTTNINGAR

Avsättning för lokalt omställningsarbeteIngående balans 208 154Årets förändring 66 54

Utgående balans 274 208

Det finns inte någon beslutad överenskommelse om vad medlen ska nyttjas till och det är svårt att göra en bedömning av hur stor del av avsättningen som kommer att regleras under 2018.

NOT 16 LÅN I RIKSGÄLDSKONTORET

Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar. Ingående balans 312 698Under året nyupptagna lån 1 157 219Årets amorteringar -402 -605

Utgående balans 1 067 312

Beviljad låneram enligt regleringsbrev 3 000 2 200

NOT 17 KORTFRISTIGA SKULDER TILL ANDRA MYNDIGHETER

Utgående mervärdesskatt 0 155Arbetsgivaravgifter 609 540Leverantörsskulder andra myndigheter 1 309 854

Summa 1 918 1 550

NOT 18 ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER

Personalens källskatt 617 553Övrigt 6 11

Summa 623 564

(forts�)



Balansräkning 2017-12-31 2016-12-31

NOT 19 UPPLUPNA KOSTNADER

Upplupna semesterlöner inklusive sociala avgifter 2 367 2 439Övriga upplupna löner inklusive sociala avgifter 0 385Övriga upplupna kostnader 2 920 1 282

Summa 5 287 4 106

En ambitionshöjning för att hinna med mer verksamhet under slutet av året har inneburit att många kostnader inte har hunnit bli fakturerade under redovisnings-perioden. Detta förklarar att upplupna kostnader har ökat.

NOT 20 OFÖRBRUKADE BIDRAG

Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet 1 986 916Summa 1 986 916

varav bidrag från statlig myndighet som förväntas tas i anspråk:

inom tre månader 1 986 916

mer än tre månader till ett år 0 0

mer än ett år till tre år 0 0

mer än tre år 0 0

Summa 1 986 916

Posten består av oförbrukade medel för regeringsuppdrag som utbetalats av Kammarkollegiet. Medel som inte har förbrukats ska återbetalas senast 31 mars 2018.

(forts�)



Anslagsredovisning

NOT 21 UO 9 1:1 AP�1 MYNDIGHETEN FÖR VÅRD- OCH OMSORGSANALYS

Enligt regleringsbrevet disponerar myndigheten en anslagskredit på 1 047 tkr. Anslagskrediten har inte utnyttjats under året.

Myndigheten får disponera 1020 tkr av det ingående överföringsbeloppet, d.v.s. 3% av föregående års tilldelning 34 000 tkr enligt regleringsbrevet.

Anslaget är räntebärande.


9

Sammanställning över väsentliga uppgifter (tkr) 2017 2016 2015 2014 2013 2012

Låneram Riksgäldskontoret Beviljad 3 000 2 200 3 000 3 000 3 000 3 000Utnyttjad 1 067 312 698 1 492 1 030 1 910

Kontokrediter RiksgäldskontoretBeviljad 2 000 2 000 2 000 2 000 1 500 2 000Maximalt utnyttjad 408 0 0 0 0 0

Räntekonto RiksgäldskontoretRänteintäkter 0 0 0 43 120 84Räntekostnader 30 65 29 0 0 0

Avgiftsintäkter Ej tillämpligt

AnslagskreditBeviljad 1 047 1 020 955 891 874 810Utnyttjad 0 0 0 0 0 0

AnslagRamanslagAnslagssparande 822 3 448 2 568 762 2 785 2 126

Bemyndiganden Ej tillämpligt

PersonalAntalet årsarbetskrafter (st) 38 32 28 23 18 10Medelantalet anställda (st)* 43 40 31 27 18 11

Driftkostnad per årsarbetskraft 1 451 1 499 1 547 2 067 1 922 2 626

KapitalförändringÅrets 0 0 0 0 0 0Balanserad 0 0 0 0 0 0

* I beräkningen av medelantalet anställda 2016 är inte eventuellt tjänstledig personal frånräknad.



Bilagor

BILAGA 1 – PATIENTRÅDETS SAMMANSÄTTNING

Andreas Hager Patientföreträdare

Angelica Frithiof Patientföreträdare

Anna Wångmar Patientnämnden Sörmland

Barbro Sjölander Nätverket mot gynekologisk cancer

Barni Noor Patientföreträdare

Elin Wernqvist Barnrättsbyrån

Elisabeth Wallenius Riksförbundet för sällsynta diagnoser

Eskil Degsell Svenska Hjärntumörföreningen Invaldes 6 juli 2017

Fredrik Lönndahl Svenska Diabetesförbundet

Hans Andersson Stiftelsen Cesam

Ingela Ekholm PRO

Inger Forsgren RFHL

Lise Lidbäck Neuroförbundet

Lukas Romson Patientföreträdare

Madeleine Beermann Unga Reumatiker Invaldes 6 juli 2017

Marcus Phillipson Patientnämnden Region Örebro

Marie Steen Funktionsrätt Sverige

Meta Wiborgh Hjärnskadeförbundet Hjärnkraft

Mårten Jansson NSPH

Stina-Clara Hjulström Demensförbundet

Tove Lindahl Greve Ung Cancer Avslutade uppdrag 6 juli 2017

Veronika Lindberg Psoriasisförbundet Avslutade uppdrag 6 juli 2017


Underskriftsmening

Vi intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning.

Stockholm den 20 februari 2018

Anders Anell Håkan CederOrdförande Ledamot

Eva Fernvall Titti MattssonLedamot Ledamot

Karin Tengvald Karin Nylén Ledamot Vikarierande generaldirektör

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys (Vårdanalys) uppgift är att ur ett patient-, brukar- och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården och omsorgen. Vårdanalys har patienternas och brukarnas behov som utgångspunkt i sina analyser. Myndigheten ska också verka för att samhällets resurser används på bästa sätt för att skapa en så god hälsa och patient- och brukarupplevd kvalitet som möjligt. Syftet är att bistå vården och omsorgen i att förbättra kvaliteten och effektiviteten – förbättringar som ytterst ska komma patienter, brukare och medborgare till del.

Documents

Myndigheten för vård- och omsorgsanalys · 6 (74) Myndigheten för vård- och omsorgsanalys – årsredovisning 2017 Innehåll 5 Verksamhetsområde 4 – Juridik, ekonomi och administration