Statistisk årsbok för Sverige 2013

Statistisk rsbok fr SverigeStatistical Yearbook of Sweden 2013

Stat

isti

ska

cen

tral

byr

n

Sta

tist

ics

Swed

en

Statistiska centralbyrn2013

Statistisk rsbok fr SverigeStatistical Yearbook of Sweden 2013

Statistical Yearbook of Sweden 2013

Statistics Sweden2013

Tidigare publicering Statistisk rsbok har utkommit sedan 1914 Previous publication The Statistical Yearbook of Sweden has been published since 1914

Producent SCB, kommunikationsavdelningen Producer Statistics Sweden, Communication Department Box 24300, SE-104 51 Stockholm +46 8 506 940 00 [email protected]

Frfrgningar Kontakta Statistikservice om du har frgor om statistiken.Enquiries Please contact Statistics Service if you have any questions about the statistics. +46 8 506 948 01 [email protected]

Delar av innehllet i denna publikation ingr i Sveriges officiella statistik (SOS). Det r tilltet attkopiera och p annat stt mngfaldiga innehllet. Om du citerar, var god uppge kllan p fljande stt:Klla: SCB, Statistisk rsbok fr Sverige 2013.

Some of the elements in this publication are a part of the official statistics of Sweden (SOS). They may be used freely and quoted. When quoting, please state the source as follows:Source: Statistics Sweden, Statistical Yearbook of Sweden 2013. Den srskilda SOS-logotypen fr enligt lag inte anvndas vid vidarebearbetningarav statistiken.

Use of the particular SOS logotype is prohibited when further processingthe statistics.

Omslag/Cover Ateljn SCB Omslagsbild/ Cover photo Johnr bildbyr

ISSN 1654-4420 (Online)ISSN 0081-5381 (Print)ISBN 978-91-618-1571-5 (Print)URN:NBN:SE:SCB-2013-A01BR1301_pdf

Printed in Sweden

Eventuella korrigeringar i den tryckta publikationen redovisas p scb.seAny corrections in the printed publication will be presented on www.scb.se

SCB-Tryck, rebro 2012.12 MILJMRKT Trycksak 341009

Frord Foreword

Statistisk rsbok fr Sverige har funnits sedan 1914. Boken erbjuder dig som lsare ett smakprov av den statistik som produceras i Sverige. Vill du frdjupa dig i ngot omrde hnvisar vi till de webbplatser och databaser dr Sveriges officiella statistik finns tillgnglig.

Bokens innehll presenteras mnesvis i texter, tabeller, diagram och kartor. Tabell- och diagram-rubriker r versatta till engelska, liksom det utfrliga sakregistret dr du ltt kan hitta tabellen du sker. Kllhnvisningarna leder vidare till ytterligare statistikpublicering. Kapitlet Internationella versikter finns p sidorna med bl kant i slutet av boken.

rsboksredaktionen bestr av ett stort antal personer som p olika stt bidragit till framstllningen av 2013 rs bok. Personer frn SCB:s olika mnesavdelningar har bidragit med statistikunderlag och vrdefulla synpunkter.

SCB vill framfra ett stort tack till alla de myndigheter och organisationer som ocks bisttt med underlag till rsboken. Ett speciellt tack riktas ven till Kim Huuhko vid Statistikcentralen i Finland fr hjlp med de internationella tabellerna.

Statistiska centralbyrn, november 2012 Cecilia Weststrm Christine Uhrlander

The Statistical Yearbook of Sweden has existed since 1914. The book offers its readers a sample of the statistics that are produced in Sweden. If you would like in-depth information in an area that interests you, please visit the websites and databases where the official statistics of Sweden are available.

The contents are presented by subject in tables, graphs and brief text descriptions. The headings for tables and graphs are translated into English and the detailed index (in Swedish and English) make it easy to find the right table. The source information acts as a guide to other statistical publications and resources. International tables are available at the end of the book where the pages are marked with blue edges.

The editorial staff of the Statistical Yearbook of Sweden consists of a large number of persons who have contributed in different ways to the production of the 2013 edition. The subject departments have supplied the statistics together with their valuable viewpoints.

Statistics Sweden would like to thank all the government agencies and organisations that provided valuable information for the yearbook. And finally, many thanks to Kim Huuhko at Statistics Finland for help with the international tables.

Statistics Sweden, November 2012 Cecilia Weststrm Christine Uhrlander

Innehll Statistisk rsbok 2013

4 Statistiska centralbyrn

Innehll Contents

Frord 3 Preface Teckenfrklaring 5 Key to symbols Kvalitet och jmfrbarhet 6 Quality and comparability 1 Geografiska uppgifter 7 Geographical data 2 Vder 21 Weather 3 Milj 33 Environment 4 Befolkning 59 Population 5 Jordbruk, skogsbruk och fiske 105 Agriculture, forestry and fishery 6 Nringsverksamhet 127 Business activities 7 Energi 145 Energy 8 Boende, byggande och bebyggelse 159 Housing and construction 9 Handel med varor och tjnster 171 Trade in goods and services 10 Transporter och kommunikationer 187 Transport and communications 11 Informations- och kommunika- tionsteknik 217 Information technology 12 Arbetsmarknad 231 Labour market 13 Hushllens ekonomi 265 Household finances 14 Priser och konsumtion 285 Prices and consumption 15 Nationalrkenskaper 303 National accounts

16 Offentlig ekonomi 319 Public finances 17 Finansmarknad 337 Financial market 18 Socialfrskring 351 Social insurance 19 Socialtjnst 363 Social welfare 20 Hlso- och sjukvrd 375 Health and medical care 21 Rttsvsende 399 Judicial system 22 Utbildning och forskning 427 Education and research 23 Kultur och fritid 469 Culture and leisure 24 Demokrati 499 Democracy 25 Medelsvensson och topplistor 517 The average Swede and top charts 26 Internationella versikter 539 International perspectives Frkortningar 574 Abbreviations Tabellanmrkningar 575 Notes Statistiska standarder 586 Standards, classifications Mtt och vikt 588 Weights and measures Engelskt sakregister 590 English subject index Svenskt sakregister 597 Swedish subject index Redaktion 608 Editorial staff

Statistisk rsbok 2013 Teckenfrklaring

Statistiska centralbyrn 5

Teckenfrklaring Key to symbols

Sveriges officiella statistik

Official Statistics of Sweden

Upprepning Repetition Inget finns att redovisa (vrdet noll) Zero

Mindre n hlften av den anvnda enheten 0 0,0

Less than half unit of measure Uppgift inte tillgnglig eller alltfr osker fr

att anges . . Data not available

Uppgift kan inte frekomma . Not applicable Preliminr uppgift (markeras inte i de

internationella tabellerna) * Provisional or estimated figure

(not used in the international tables)

Tusen kronor tkr SEK thousands or SEK 1 000s (see below) Miljoner kronor mnkr SEK millions or SEK m (see below)

Miljarder kronor mdkr SEK billions or SEK bn (see below)

En streckad linje, som avskr en tids- serie, markerar att uppgifterna p mse

sidor om linjen inte r fullt jmfrbara. Substantial breaks in the homogeneity of a series are indicated by a vertical dotted line through the column.

I tabeller med avrundade tal kan smrre avvikelser frekomma mellan

summan av dessa tal och den redovisade slutsumman.

In tables where figures have been rounded to the nearest final digit, there may be a slight discrepancy in the sum of the items as shown.

Note for foreign readers

If 000s or 000 000s are omitted, this is indicated (in the Swedish text only) by 1 000 (1 000-tal) or 1 000 000.

Following Swedish practice, whole numbers and decimals are separated by a comma (,).

Hektar, ha = 1 sq. hectometre (=100 a).

Krona, kronor, kr = Swedish crowns, SEK.

1 SEK = 100 re.

Ton, t = Metric tonnes.

Km2 = Sq. km.

Kvalitetsdeklaration Statistisk rsbok 2013


Kvalitet och jmfrbarhet Quality and comparability

Uppgifterna till Statistisk rsbok fr Sverige har tagits fram under 2012. Viss statistik kan ha reviderats eller frndrats efter publiceringen. The data in Statistical Yearbook 2013 was collected during 2012. Some of the statistics may have been revised or changed since the date of publishing. Samordning av den sociala statistiken I Statistisk rsbok 2013 har vi samordnat redovisningen av den sociala statistiken genom att anvnda gemensamma redovisningsgrupper, t. ex. ldersgrupper och utbildningsniv. Att statisti-ken r samordnad innebr att redovisningsgrupperna ser ut p samma stt i alla underskningar, vilket underlttar jmfrbarheten. Fljande sex variabler ligger till grund fr de gemensamma redovisningsgrupperna: kn, lder, fdelseland, kommun/kommungrupp, hgsta utbildningsniv och utlndsk-/svensk bakgrund. Statistiken som berrs hittar du i kapitlen: Befolkning: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35 Arbetsmarknad: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30 Hushllens ekonomi: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13 Socialtjnst: 19.5 Hlso- och sjukvrd: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7 Utbildning och forskning: 22.1, 22.5, 22.6 Kultur och fritid: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28 Demokrati: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11

Coordination of the social statistics We have coordinated the presentation of the social statistics in the Statistical Yearbook 2013 by using common study domains such as age groups and level of education. By coordinating the statistics, the study domains follow the same design in all the surveys, making it easier to compare the statistics. The following six variables form the basis for the common study domains: sex, age, country of birth, municipality/municipality group, highest educational level and foreign/Swedish background. You will find the statistics that are affected in the chapters: Population: 4.3, 4.4, 4.16, 4.17, 4.18, 4.19, 4.20, 4.21, 4.30, 4.31, 4.32, 4.33, 4.34, 4.35 Labour market: 12.2, 12.3, 12.8, 12.9, 12.11, 12.30 Household finances: 13.1, 13.3, 13.4, 13.5, 13.6, 13.7, 13.8, 13.11, 13.13 Social welfare: 19.5 Health and medical care: 20.1, 20.4, 20.5, 20.6, 20.7 Education and research: 22.1, 22.5, 22.6 Culture and leisure: 23.5, 23.26, 23.27, 23.28 Democracy: 24.6, 24.8, 24.9, 24.11

Geografiska uppgifterGeographical data

Foto

: Jan

-Aag

e H

aala

nd

Geografiska uppgifter Statistisk rsbok 2013


1 Geografiska uppgifter Geographical data

1.1 Berg, sjar, vattendrag och ar i Sverige ...............................................................9 Mountains, lakes, watercourses and islands in Sweden 1.2 Geografiska uppgifter ...............................10 Geographical data 1.3 ar i Sverige ..............................................11 Islands in Sweden 1.4 Kust och strnder i Sverige .....................13 Coast and shores in Sweden

1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 ................ 14 Area of land and water incl. seawater, sq. km. 1.6 Kust och strnder, lnsvis, km ............... 19 Coast and shores, by county 1.7 Samtliga ar i hav och insjar efter storleksklass, lnsvis ..................................... 20 All islands in seas or lakes, by size and county

Statistisk rsbok 2013 Geografiska uppgifter


1.1 Berg, sjar, vattendrag och ar i Sverige Mountains, lakes, watercourses and islands in Sweden

Klla: SCB (www.scb.se/MI0812), Lantmteriet (www.lantmateriet.se), SMHI (www.smhi.se) Kartografi: SCB, Enheten fr miljekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).



1.2 Geografiska uppgifter Geographical data Bergshjder, meter ver havet

Norrbottens ln Kebnekaise Giebmegisi 2 106 Sarektjhkk 2 089 Kaskasatjkka Gasskasohkka 2 076 (Sulitelma Sulidlbm 1 860) Vsterbottens ln Norra Storfjllet Stoere Vaerie 1 768 (Marsfjllet Maaresvaerie 1 590) Jmtlands ln Helagsfjllet Maajelkie 1 796 Templet Storsola 1 728 Lillsylen 1 702 (reskutan 1 420) (Sielkentjahke 1 315) Vsternorrlands ln Solbergsliden 594 Dalarnas ln Storvtteshgna Gealta 1 204 Mulen 1 191 Hrjehgna 1 185 (Stdjan 1 131) (Transtrandsfjllen 948) Vrmlands ln Granberget vid Hljes 701 Brnberget 691 Vstra Gtalands ln Galtsen 362 Hkenss 354 lleberg 334 Kinnekulle 306 Billingen 304 Jnkpings ln Tomtabacken 377 (Taberg 343) stergtlands ln Stenabohjden 328 (Omberg 264) Hallands ln Hallandss-Hgalteknall 226 Skne ln Sdersen 212

Sjar, km2 vattenyta

Vnern 5 513 Vttern 1 884 Mlaren 1 078 Hjlmaren 477 Storsjn 456 Tornetrsk Duortnosjvri 330 Siljan 292 Hornavan Tjrvek 262 Akkajaure 260 Uddjaure Ujjk 249 Storavan Buovahvva 183 Bolmen 173 Storuman Stuora Ubmeje 171 Stora Lulevatten Stuor Julevu 163 Kallsjn 158

Vattendrag1, km

Gta lv / Klarlven 747 Dallven 554 Tornelven Duortnoseatnu 525 Kalixlven Glseatnu 463 Lulelven Julevdno 462 Vindellven Viddoltno 450 Umelven 445 ngermanlven 449 Ljusnan 438 Indalslven 431 Skelleftelven 411

1) Hr terges den totala lngden frn kllan till havet oavsett om klla eller avrinningsomrde ligger i Norge eller Finland. Anm. De samiska namnen r i frekommande fall kursiverade. Klla: Lantmteriet (www.lantmateriet.se) och SMHI, SVARversion 2012_2 (www.smhi.se).



1.3 ar i Sverige Islands in Sweden Samtliga kommuner i Sverige har tminstone en . Norrtlje och Vrmd har nrmare 11 000 vardera. Om man rknar med de minsta arna, de som endast r ngra kvadratmeter stora, finns det sammanlagt 221 800 stycken i de svenska haven, insjarna och vattendragen.

De 50 strsta arna, hektar

Nr namn Ln Areal, ha

1 Gotland Gotlands 299 400 2 land Kalmar 134 700 3 Orust Vstra Gtalands 34 560 4 Hisingen Vstra Gtalands 19 884 5 Vrmd Stockholms 18 140 6 Tjrn Vstra Gtalands 14 754 7 Vdd och Bjrk Stockholms 12 790 8 Fr Gotlands 11 330 9 Selan Sdermanlands 9 472

10 Grs Uppsala 9 326 11 Svartsjlandet Stockholms 8 202 12 Hertsn Norrbottens 7 342 13 Alnn Vsternorrlands 6 779 14 Eker och Muns Stockholms 6 765 15 Tostern-Aspn Sdermanlands 6 634 16 Ingar Stockholms 6 326 17 Ljuster Stockholms 6 205 18 Tors Vstra Gtalands 6 203 19 Ammern Jmtlands 5 990 20 Kllands Vstra Gtalands 5 678 21 Hemsn Vsternorrlands 5 439 22 Mrk Stockholms 5 166 23 Orn Stockholms 4 899 24 Hammar Vrmlands 4 880 25 Bolms Kronobergs 4 213 26 Hrnn Vsternorrlands 4 183 27 Frsn Jmtlands 4 100 28 Gotska Sandn Gotlands 3 654 29 Vt Stockholms 3 435 30 Liding Stockholms 3 026 31 N Finn och Yxn stergtlands 2 687 32 Adels Stockholms 2 608 33 Visings Jnkpings 2 504 34 Vind och Djur Stockholms 2 501 35 Sandn Norrbottens 2 488 36 Sing Stockholms 2 477 37 Tor Stockholms 2 462 38 ngesn Vsterbottens 2 417 39 Holmn Vsterbottens 2 395 40 Fgelbrolandet Stockholms 2 395 41 Rnn Norrbottens 2 393 42 Obbolan Vsterbottens 2 371 43 Ut Stockholms 2 357 44 Lovn Stockholms 2 322 45 Sdra Musk Stockholms 2 250 46 Sollern Dalarnas 2 225 47 Blid Stockholms 2 187 48 Torpn stergtlands 2 178 49 Storn Norrbottens 2 125 50 ngsn Vstmanlands 2 101

Detta r en En definieras i uppslagsbcker som landmassa omfluten av vatten. Inget str om hur kanaler br betraktas. I SCB:s underskning har kanaler inte ansetts avgrnsa ar om det inte tidigare har funnits vatten i form av sund eller liknande p platsen. Uppgifterna om arna r berknade utifrn Lantmteriets digitala vattenkarta i skala 1:10 000. De minsta arna som ingr i denna studie r endast ngra kvadratmeter stora.

Tio kommuner bestr endast av ar Det totala antalet ar i hav, insjar och vattendrag r 221 800 stycken. Det motsvarar sammanlagt 2,6 procent av Sveriges landareal. De ln som har flest antal ar r Stockholms ln och Vstra Gtalands ln med vardera cirka 30 000 ar. Kommuner med flest antal ar r Norrtlje och Vrmd med nrmare 11 000 vardera, fljt av sthammar med omkring 7 500 och Oskarshamn med cirka 6 000. Tio kommuner bestr endast av ar: Eker, Vrmd, Liding, Mrby-lnga, Borgholm, Gotland, cker, Tjrn, Orust och Hammar.

Foto: Lillebror Alin



Flest havsar i Stockholm 98 400 av de 221 800 arna omges av hav. Flest havsar finns i Stockholms ln, 29 000 stycken. I Vstra Gtalands ln kan antalet ar rknas till drygt 14 000 och utanfr kusten i Kalmar ln till nrmare 13 000.

Kommuner med flest havsar r samma som ligger i topp vad gller totala antalet ar, det vill sga: Norrtlje (10 500), Vrmd (10 500), sthammar (7 100) och Oskarshamn (5 400). Av de 87 kommuner som har havskust saknar fem havsar. Dessa r Burlv, Lomma, Skurup, Ystad och Laholm.

Flest insjar i Arjeplog Det finns 123 400 ar i insjarna, inklusive Vnern, Vttern, Mlaren och Hjlmaren samt i vattendragen. Till insjarna rknas ven de ar som ligger i insjar p havsar.

Ln med strst antal insjar r Vstra Gtalands (15 500), Norrbottens (13 700) och Vrmlands (12 400). Den kommun som har flest

insjar r Arjeplog (4 700). Drefter kommer Strmsunds kommun (2 900), Lidkping (2 600) och Sffle (2 400). Kommunerna Liding och Vaxholm, saknar helt ar i insjar.

14 gnger fler ar i Vnern n i Vttern I de fyra strsta sjarna finns 15 842 ar. I vr strsta sj Vnern finns de allra flesta, 12 285 stycken. Vttern r med sina 858 ar den sj av vra fyra strsta sjar som har minst antal ar. I Mlaren finns det 1 416 ar och i Hjlmaren 1 283 stycken.

Men de flesta r sm, mycket sm Av de 221 800 arna r det 68 procent som har mindre landareal n 1 000 kvadratmeter. Det innebr att majoriteten av arna bara r drygt 30x30 meter.

Klla: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0101 (www.scb.se/MI0812) Statistikdatabasen: Milj.

Foto: Jan-Aage Haaland



1.4 Kust och strnder i Sverige Coast and shores in Sweden Nio och ett halvt varv runt jordklotet s lng r Sveriges totala fastlands-kust inklusive strnder. Kustlinjen och strandlinjerna r 385 000 km vilket innebr att det gr 41 meter kust och strand per svensk invnare. Detta r en kust Med kust avses landstrckan utmed hav eller strre insj. En strandlinje r enligt uppslags-bcker grnslinjen mellan land och vatten. Hr i rsboken anvnder vi begreppet kust endast i benmningen fastlandskust, allts det stlle dr fastlandet mter havsvatten. Lngden p fast-landskusten blir d lngden p grnslinjen mellan fastlandet och havsvattnet. Begreppet strandlinje anvnds i alla vriga fall dr land mter vatten. Uppgifterna om kust- och strand-lngd r berknade utifrn Lantmteriets digi-tala vattenkarta i skala 1:10 000.

Nio och ett halvt varv runt jorden Den sammanlagda lngden p fastlandskusten och strnderna i Sverige r 385 000 km. Det motsvarar nio och ett halvt varv runt jordklotet.

Av den totala lngden svarar insjarnas och vattendragens strnder fr 312 300 km, strnder p ar i insjar och vattendrag fr 28 800 km, havsarnas strnder fr 31 900 km och fast-landskusten fr 11 500 km.

Strndernas svall hrs bst i Norrbotten Av lnen har Norrbottens ln den i srklass lngsta sammanlagda lngden kust och strand 22 procent av den totala lngden i landet. Kortast strcka har Gotlands ln, med mindre n en procent av rikssiffran.

De 15 kommuner med lngst kust- och strandlinje ligger alla i norra Sverige inklusive Dalarnas ln. De 15 kommuner med kortast strcka strand och kust r ytmssigt sett sm kommuner i storstadsregionerna, eller kommu-ner i Skne.

I Kiruna kommun finns imponerande 16 800 km strand, eller 4,3 procent av rikets kust- och strandlinje. Kortast strcka har Sundbyberg i Stockholms ln med sina 5 km.

Rikets genomsnittliga kust- och strandlngd per km2 r 860 meter och rknat per person blir det 41 meter kust och strand.

Vnern har lngst strandstrcka Av de fyra strsta sjarna har Vnern lngsta strandstrckan, 1 790 km. Mlaren har 1 172 km, Vttern 550 km och Hjlmaren 357 km.

Kommuner som har lngst respektive kortast strcka kust och strand, km

Kod Kommun Insjar och vattendrag

ar i insjar och

vattendrag

Havsar Fastlandskust Strand och kust totalt

Andel av rikets kust o.

strnder %

Lngst 2584 Kiruna 16 128 645 16 773 4,3 2506 Arjeplog 13 641 1 725 15 366 4,0 2510 Jokkmokk 14 433 793 15 226 3,9 2523 Gllivare 11 061 340 11 401 3,0 2313 Strmsund 10 014 882 10 896 2,8 2361 Hrjedalen 8 855 581 9 436 2,4 2321 re 7 335 430 7 765 2,0 2422 Sorsele 6 443 495 6 938 1,8 2421 Storuman 6 188 561 6 749 1,7 2039 lvdalen 6 456 291 6 747 1,7 Kortast 0183 Sundbyberg 4 1 5 0,001 1231 Burlv 7 1 8 0,002 0184 Solna 7 2 2 5 16 0,004 1277 storp 23 23 0,006 1260 Bjuv 23 1 24 0,006 1230 Staffanstorp 24 24 0,006 0162 Danderyd 4 9 19 32 0,008 1262 Lomma 23 13 36 0,009 0160 Tby 24 4 9 37 0,010 0123 Jrflla 30 9 39 0,010

Klla: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812); Statistikdatabasen: Milj.



1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 Area of land and water incl. seawater, sq. km. Kod Code

Kommun Municipality

Landareal1 Land area1

Inlandsvatten exkl. de 4

stora sjarna Inland water

excl. the 4 large lakes

Landareal och inlandsvatten

exkl. de 4 stora sjarna

Land area and inlandwater

excl. the 4 large lakes

De 4 stora sjarna: Vnern, Vttern,

Mlaren, Hjlmaren

The 4 large lakes

Havsvatten ut till

territorial- grnsen

Seawater

Totalareal land och vatten inkl.

havsvatten Total area of land, inland

water and seawater

01 Stockholms ln 6 526,2 253,0 6 779,2 374,7 9 387,0 16 540,9 0114 Upplands Vsby 75,1 4,8 79,9 4,0 83,8 0115 Vallentuna 358,4 10,6 369,0 369,0 0117 sterker 312,4 10,7 323,1 231,4 554,5 0120 Vrmd 448,0 7,7 455,7 2 524,4 2 980,1 0123 Jrflla 53,8 1,1 54,9 8,1 63,0 0125 Eker 217,7 0,6 218,3 165,3 383,6 0126 Huddinge 131,0 8,1 139,1 1,5 140,6 0127 Botkyrka 194,2 10,1 204,2 5,3 12,8 222,3 0128 Salem 54,1 7,3 61,4 9,7 71,1 0136 Haninge 458,1 6,0 464,1 1 696,8 2 160,9 0138 Tyres 69,3 3,4 72,6 27,9 100,5 0139 Upplands-Bro 235,5 4,8 240,3 85,0 325,2 0140 Nykvarn 152,8 16,3 169,0 8,0 177,0 0160 Tby 60,7 5,3 66,0 5,2 71,2 0162 Danderyd 26,4 0,2 26,6 6,1 32,7 0163 Sollentuna 52,6 3,2 55,9 2,1 58,0 0180 Stockholm 187,2 5,0 192,1 15,7 6,8 214,6 0181 Sdertlje 525,2 32,6 557,8 52,5 84,0 694,2 0182 Nacka 95,1 4,5 99,6 29,2 128,8 0183 Sundbyberg 8,7 0,1 8,7 0,0 8,8 0184 Solna 19,3 1,2 20,5 0,5 0,7 21,7 0186 Liding 30,8 0,3 31,1 19,9 51,1 0187 Vaxholm 57,9 0,7 58,6 48,5 107,1 0188 Norrtlje 2 016,0 97,7 2 113,8 3 755,9 5 869,7 0191 Sigtuna 327,4 4,2 331,6 18,1 349,7 0192 Nynshamn 358,8 6,7 365,5 935,4 1 300,8 03 Uppsala ln 8 192,1 212,9 8 405,0 202,8 3 332,1 11 939,8 0305 Hbo 143,8 0,4 144,1 42,4 186,5 0319 lvkarleby 215,0 19,8 234,8 379,3 614,1 0330 Knivsta 282,2 4,2 286,4 8,7 295,1 0331 Heby 1 166,8 58,8 1 225,6 1 225,6 0360 Tierp 1 547,8 56,9 1 604,7 969,2 2 573,8 0380 Uppsala 2 182,8 40,6 2 223,4 11,0 2 234,5 0381 Enkping 1 178,5 4,6 1 183,1 140,7 1 323,8 0382 sthammar 1 475,3 27,5 1 502,8 1 983,6 3 486,4 04 Sdermanlands ln 6 076,1 494,5 6 570,6 455,5 1 670,4 8 696,4 0428 Vingker 370,3 41,6 411,8 27,6 439,4 0461 Gnesta 461,2 76,9 538,1 538,1 0480 Nykping 1 420,8 133,4 1 554,3 512,2 2 066,4 0481 Oxelsund 35,4 0,2 35,5 711,0 746,5 0482 Flen 718,8 107,2 826,0 826,0 0483 Katrineholm 1 020,2 94,0 1 114,2 75,3 1 189,5 0484 Eskilstuna 1 099,9 18,6 1 118,5 132,0 1 250,5 0486 Strngns 739,7 14,9 754,6 220,5 975,1 0488 Trosa 209,7 7,8 217,5 447,3 664,8 05 stergtlands ln 10 544,6 1 040,1 11 584,7 639,1 2 353,3 14 577,0 0509 deshg 430,4 19,8 450,3 218,7 669,0 0512 Ydre 675,4 103,2 778,6 778,6 0513 Kinda 1 129,5 172,5 1 302,0 1 302,0 0560 Boxholm 525,8 78,1 603,9 603,9 0561 tvidaberg 686,6 93,7 780,3 780,3 0562 Finspng 1 055,3 159,8 1 215,1 1 215,1 0563 Valdemarsvik 733,8 43,3 777,1 1 272,5 2 049,6 0580 Linkping 1 427,4 140,8 1 568,3 1 568,3 0581 Norrkping 1 495,1 108,7 1 603,7 443,9 2 047,6 0582 Sderkping 673,9 14,4 688,3 636,9 1 325,2 0583 Motala 983,5 68,6 1 052,1 215,2 1 267,2 0584 Vadstena 181,9 26,2 208,2 205,2 413,3 0586 Mjlby 546,0 11,1 557,1 557,1 06 Jnkpings ln 10 437,7 756,5 11 194,3 498,8 11 693,1 0604 Aneby 517,8 36,1 553,9 553,9 0617 Gnosj 420,6 29,5 450,1 450,1



1.5 Land- och vattenarealer inkl. havsvatten den 1 januari 2012, km2 (forts.) Kod Kommun Landareal1 Inlandsvatten





Mlaren, Hjlmaren

Havsvatten ut till

territorial- grnsen


havsvatten

0642 Mullsj 200,2 10,9 211,0 211,0 0643 Habo 328,5 6,2 334,8 127,5 462,2 0662 Gislaved 1 137,1 83,6 1 220,7 1 220,7 0665 Vaggeryd 824,9 33,2 858,2 858,2 0680 Jnkping 1 480,4 73,4 1 553,7 371,3 1 925,0 0682 Nssj 930,3 58,2 988,5 988,5 0683 Vrnamo 1 216,0 166,4 1 382,4 1 382,4 0684 Svsj 679,1 50,2 729,2 729,2 0685 Vetlanda 1 500,5 99,9 1 600,4 1 600,4 0686 Eksj 799,5 73,8 873,3 873,3 0687 Trans 402,7 35,1 437,7 437,7 07 Kronobergs ln 8 425,0 960,2 9 385,2 9 385,2 0760 Uppvidinge 1 171,9 54,8 1 226,7 1 226,7 0761 Lessebo 412,6 43,8 456,3 456,3 0763 Tingsryd 1 044,9 162,4 1 207,2 1 207,2 0764 Alvesta 974,2 100,1 1 074,3 1 074,3 0765 lmhult 890,8 87,4 978,2 978,2 0767 Markaryd 517,2 15,6 532,8 532,8 0780 Vxj 1 665,5 248,7 1 914,3 1 914,3 0781 Ljungby 1 747,9 247,2 1 995,1 1 995,1 08 Kalmar ln 11 165,5 471,5 11 637,0 8 859,1 20 496,1 0821 Hgsby 751,1 48,3 799,4 799,4 0834 Torss 468,4 1,5 469,9 135,3 605,2 0840 Mrbylnga 666,8 1,5 668,3 2 375,1 3 043,4 0860 Hultsfred 1 121,5 65,5 1 187,0 1 187,0 0861 Mnsters 599,5 8,6 608,0 333,0 941,0 0862 Emmaboda 689,7 29,0 718,7 718,7 0880 Kalmar 956,9 3,8 960,7 290,3 1 251,0 0881 Nybro 1 171,7 29,9 1 201,5 1 201,5 0882 Oskarshamn 1 049,5 48,2 1 097,7 1 185,0 2 282,7 0883 Vstervik 1 871,6 152,2 2 023,8 1 567,7 3 591,5 0884 Vimmerby 1 140,2 79,6 1 219,8 1 219,8 0885 Borgholm 678,7 3,5 682,1 2 972,7 3 654,8 09 Gotlands ln 3 134,1 31,5 3 165,5 12 075,5 15 241,1 0980 Gotland 3 134,1 31,5 3 165,5 12 075,5 15 241,1 10 Blekinge ln 2 931,3 108,1 3 039,4 3 892,7 6 932,2 1060 Olofstrm 389,8 23,6 413,4 413,4 1080 Karlskrona 1 042,2 27,5 1 069,7 2 268,4 3 338,1 1081 Ronneby 825,3 36,5 861,8 380,0 1 241,9 1082 Karlshamn 488,7 19,9 508,6 323,8 832,4 1083 Slvesborg 185,3 0,6 185,9 920,5 1 106,4 12 Skne ln 10 968,8 333,2 11 302,0 5 731,7 17 033,7 1214 Svalv 387,3 1,3 388,6 388,6 1230 Staffanstorp 106,8 0,5 107,3 107,3 1231 Burlv 18,9 0,1 19,0 0,2 19,2 1233 Vellinge 142,6 1,1 143,7 561,8 705,5 1256 stra Ginge 432,0 19,2 451,2 451,2 1257 rkelljunga 319,6 10,2 329,7 329,7 1260 Bjuv 115,3 0,5 115,8 115,8 1261 Kvlinge 152,6 1,1 153,6 138,8 292,5 1262 Lomma 55,5 0,8 56,3 33,9 90,2 1263 Svedala 218,1 9,1 227,1 227,1 1264 Skurup 193,6 1,6 195,2 315,8 511,0 1265 Sjbo 492,2 14,5 506,6 506,6 1266 Hrby 419,4 13,6 433,1 433,1 1267 Hr 290,9 29,2 320,0 320,0 1270 Tomelilla 395,9 1,5 397,4 397,4 1272 Bromlla 162,5 22,8 185,3 11,9 197,1 1273 Osby 576,2 23,6 599,8 599,8 1275 Perstorp 158,8 3,1 161,9 161,9 1276 Klippan 374,3 5,1 379,4 379,4 1277 storp 92,2 0,3 92,5 92,5 1278 Bstad 209,8 0,6 210,4 671,5 881,9 1280 Malm 156,9 1,5 158,4 174,3 332,6








Mlaren, Hjlmaren

Havsvatten ut till

territorial- grnsen


havsvatten

1281 Lund 427,2 12,7 439,9 439,9 1282 Landskrona 140,3 0,7 141,0 159,7 300,6 1283 Helsingborg 344,0 1,4 345,4 78,6 424,0 1284 Hgans 150,8 0,4 151,2 524,9 676,1 1285 Eslv 419,1 5,6 424,7 424,7 1286 Ystad 350,1 5,0 355,1 834,2 1 189,3 1287 Trelleborg 339,9 2,3 342,1 832,9 1 175,0 1290 Kristianstad 1 246,3 94,1 1 340,3 477,9 1 818,2 1291 Simrishamn 391,4 1,1 392,4 868,7 1 261,2 1292 ngelholm 420,1 11,2 431,3 46,8 478,1 1293 Hssleholm 1 268,5 37,7 1 306,3 1 306,3 13 Hallands ln 5 427,4 259,6 5 687,1 3 024,8 8 711,9 1315 Hylte 946,1 100,5 1 046,6 1 046,6 1380 Halmstad 1 014,1 16,7 1 030,9 669,0 1 699,9 1381 Laholm 883,0 19,2 902,1 61,3 963,4 1382 Falkenberg 1 108,9 47,3 1 156,2 669,6 1 825,7 1383 Varberg 868,7 40,8 909,5 793,8 1 703,4 1384 Kungsbacka 606,7 35,1 641,8 831,2 1 472,9 14 Vstra Gtalands 23 797,3 1 449,6 25 246,9 3 532,0 5 556,2 34 334,9 1401 Hrryda 266,8 24,3 291,1 291,1 1402 Partille 56,8 2,2 59,0 59,0 1407 cker 25,7 0,1 25,9 485,5 511,4 1415 Stenungsund 251,9 14,0 265,9 35,2 301,1 1419 Tjrn 167,4 0,8 168,2 677,8 845,9 1421 Orust 386,5 4,4 390,9 492,1 883,0 1427 Sotens 138,2 1,2 139,4 544,9 684,4 1430 Munkedal 634,0 33,7 667,7 7,4 675,0 1435 Tanum 917,2 37,6 954,8 1 396,5 2 351,4 1438 Dals-Ed 724,3 101,1 825,4 825,4 1439 Frgelanda 589,0 29,4 618,3 618,3 1440 Ale 316,5 15,0 331,6 331,6 1441 Lerum 258,6 49,8 308,4 308,4 1442 Vrgrda 426,6 14,6 441,2 441,2 1443 Bollebygd 263,2 19,2 282,4 282,4 1444 Grstorp 264,7 1,2 265,8 14,8 280,7 1445 Essunga 234,6 1,1 235,7 235,7 1446 Karlsborg 405,9 77,3 483,1 314,2 797,4 1447 Gullspng 312,9 69,4 382,3 172,6 555,0 1452 Tranemo 741,3 37,2 778,5 778,5 1460 Bengtsfors 882,9 176,3 1 059,2 1 059,2 1461 Mellerud 516,8 47,6 564,4 380,1 944,5 1462 Lilla Edet 316,2 26,1 342,4 342,4 1463 Mark 929,3 84,0 1 013,2 1 013,2 1465 Svenljunga 919,8 67,4 987,2 987,2 1466 Herrljunga 497,6 12,0 509,5 509,5 1470 Vara 696,9 3,7 700,6 700,4 1471 Gtene 404,5 0,9 405,5 215,3 620,7 1472 Tibro 220,7 15,4 236,0 236,0 1473 Treboda 539,9 50,5 590,3 590,3 1480 Gteborg 447,8 15,7 463,4 562,0 1 025,4 1481 Mlndal 145,8 6,4 152,3 152,3 1482 Kunglv 362,6 8,1 370,7 311,7 682,4 1484 Lysekil 208,5 0,8 209,3 486,1 695,4 1485 Uddevalla 637,7 12,6 650,3 82,7 733,0 1486 Strmstad 467,5 10,1 477,6 474,2 951,8 1487 Vnersborg 642,7 23,0 665,7 233,1 898,8 1488 Trollhttan 409,9 17,8 427,7 427,7 1489 Alingss 472,0 79,1 551,2 551,2 1490 Bors 909,9 57,6 967,5 967,5 1491 Ulricehamn 1 046,0 70,7 1 116,7 1 116,7 1492 ml 481,1 52,4 533,5 356,2 889,7 1493 Mariestad 601,2 13,2 614,4 888,8 1 503,2 1494 Lidkping 695,6 2,5 698,1 674,5 1 372,6 1495 Skara 428,7 20,0 448,7 448,7








Mlaren, Hjlmaren

Havsvatten ut till

territorial- grnsen


havsvatten

1496 Skvde 673,7 11,4 685,1 685,1 1497 Hjo 297,0 5,1 302,1 282,3 584,5 1498 Tidaholm 518,1 4,9 523,0 523,0 1499 Falkping 1 045,0 20,8 1 065,8 1 065,8 17 Vrmlands ln 17 517,2 1 779,4 19 296,5 2 492,6 21 789,2 1715 Kil 359,7 47,1 406,9 406,9 1730 Eda 820,2 74,7 894,9 894,9 1737 Torsby 4 162,2 195,3 4 357,4 4 357,4 1760 Storfors 391,5 81,2 472,7 472,7 1761 Hammar 59,6 1,6 61,1 403,0 464,2 1762 Munkfors 141,6 6,4 148,0 148,0 1763 Forshaga 348,2 49,1 397,3 397,3 1764 Grums 386,4 47,9 434,3 44,6 478,8 1765 rjng 1 409,5 243,6 1 653,0 1 653,0 1766 Sunne 1 288,1 160,1 1 448,3 1 448,3 1780 Karlstad 1 169,1 73,7 1 242,8 274,9 1 517,7 1781 Kristinehamn 753,1 40,5 793,6 590,8 1 384,4 1782 Filipstad 1 534,0 177,7 1 711,7 1 711,7 1783 Hagfors 1 824,2 176,0 2 000,2 2 000,2 1784 Arvika 1 649,1 307,1 1 956,1 1 956,1 1785 Sffle 1 220,8 97,4 1 318,2 1 179,3 2 497,5 18 rebro ln 8 503,9 789,6 9 293,5 339,7 9 633,3 1814 Lekeberg 463,2 18,5 481,6 481,6 1860 Lax 602,0 135,6 737,6 737,6 1861 Hallsberg 636,7 33,5 670,2 670,2 1862 Degerfors 384,0 49,7 433,7 433,7 1863 Hllefors 985,0 166,3 1 151,3 1 151,3 1864 Ljusnarsberg 575,5 55,5 631,1 631,1 1880 rebro 1 373,2 50,6 1 423,7 196,9 1 620,6 1881 Kumla 204,2 1,6 205,8 205,8 1882 Askersund 816,0 60,9 876,9 142,9 1 019,7 1883 Karlskoga 468,2 42,2 510,4 510,4 1884 Nora 618,5 72,3 690,8 690,8 1885 Lindesberg 1 377,6 102,9 1 480,5 1 480,5 19 Vstmanlands ln 5 118,2 231,5 5 349,6 309,1 5 658,8 1904 Skinnskatteberg 659,4 58,8 718,2 718,2 1907 Surahammar 343,8 25,0 368,9 368,9 1960 Kungsr 202,7 1,0 203,6 23,5 227,1 1961 Hallstahammar 170,7 1,6 172,3 9,0 181,3 1962 Norberg 417,8 29,9 447,7 447,7 1980 Vsters 957,9 4,1 962,0 174,7 1 136,7 1981 Sala 1 166,9 37,5 1 204,4 1 204,4 1982 Fagersta 269,0 41,4 310,4 310,4 1983 Kping 604,6 26,3 630,8 14,0 644,8 1984 Arboga 325,4 6,0 331,4 87,9 419,4 20 Dalarnas ln 28 029,6 2 193,0 30 222,6 30 222,6 2021 Vansbro 1 539,6 117,8 1 657,4 1 657,4 2023 Malung-Slen 4 085,1 227,4 4 312,5 4 312,5 2026 Gagnef 767,2 45,2 812,3 812,3 2029 Leksand 1 221,2 190,7 1 412,0 1 412,0 2031 Rttvik 1 920,7 217,1 2 137,8 2 137,8 2034 Orsa 1 730,9 66,5 1 797,4 1 797,4 2039 lvdalen 6 871,5 271,3 7 142,8 7 142,8 2061 Smedjebacken 947,9 109,9 1 057,8 1 057,8 2062 Mora 2 812,6 299,0 3 111,5 3 111,5 2080 Falun 2 040,1 235,0 2 275,2 2 275,2 2081 Borlnge 583,9 51,9 635,8 635,8 2082 Ster 570,3 54,2 624,5 624,5 2083 Hedemora 835,1 93,7 928,8 928,8 2084 Avesta 613,3 55,8 669,1 669,1 2085 Ludvika 1 490,4 157,4 1 647,8 1 647,8 21 Gvleborgs ln 18 119,3 1 510,0 19 629,3 5 369,8 24 999,1 2101 Ockelbo 1 065,0 64,1 1 129,0 1 129,0 2104 Hofors 409,9 35,8 445,7 445,7








Mlaren, Hjlmaren

Havsvatten ut till

territorial- grnsen


havsvatten

2121 Ovanker 1 873,3 143,7 2 017,0 2 017,0 2132 Nordanstig 1 370,6 84,5 1 455,2 1 070,8 2 526,0 2161 Ljusdal 5 256,7 353,1 5 609,8 5 609,8 2180 Gvle 1 613,4 169,0 1 782,4 1 417,4 3 199,8 2181 Sandviken 1 166,4 130,7 1 297,1 1 297,1 2182 Sderhamn 1 060,8 111,0 1 171,8 1 109,5 2 281,3 2183 Bollns 1 814,4 162,4 1 976,7 1 976,7 2184 Hudiksvall 2 488,9 255,7 2 744,6 1 772,0 4 516,6 22 Vsternorrlands ln 21 551,7 1 405,4 22 957,1 5 039,0 27 996,0 2260 nge 3 051,4 244,2 3 295,6 3 295,6 2262 Timr 783,3 39,3 822,6 411,6 1 234,2 2280 Hrnsand 1 058,4 42,6 1 100,9 837,7 1 938,6 2281 Sundsvall 3 189,6 262,6 3 452,2 992,3 4 444,5 2282 Kramfors 1 694,8 90,3 1 785,1 1 107,5 2 892,6 2283 Sollefte 5 397,8 364,0 5 761,8 5 761,8 2284 rnskldsvik 6 376,5 362,4 6 738,9 1 689,9 8 428,8 23 Jmtlands ln 48 944,8 4 808,0 53 752,8 53 752,8 2303 Ragunda 2 511,1 122,0 2 633,1 2 633,1 2305 Brcke 3 408,2 375,5 3 783,7 3 783,7 2309 Krokom 6 155,2 657,6 6 812,8 6 812,8 2313 Strmsund 10 465,1 1 315,5 11 780,6 11 780,6 2321 re 7 199,5 1 037,1 8 236,5 8 236,5 2326 Berg 5 711,3 434,1 6 145,5 6 145,5 2361 Hrjedalen 11 286,1 573,5 11 859,6 11 859,6 2380 stersund 2 208,3 292,8 2 501,1 2 501,1 24 Vsterbottens ln 54 672,1 4 200,1 58 872,2 7 859,1 66 731,3 2401 Nordmaling 1 229,4 40,2 1 269,6 1 202,7 2 472,3 2403 Bjurholm 1 306,8 57,0 1 363,8 1 363,8 2404 Vindeln 2 629,4 216,7 2 846,1 2 846,1 2409 Robertsfors 1 292,2 21,0 1 313,3 1 056,4 2 369,7 2417 Norsj 1 739,5 184,1 1 923,6 1 923,6 2418 Mal 1 599,0 128,5 1 727,5 1 727,5 2421 Storuman 7 303,5 930,6 8 234,1 8 234,1 2422 Sorsele 7 368,4 589,2 7 957,6 7 957,6 2425 Dorotea 2 764,9 175,0 2 939,9 2 939,9 2460 Vnns 529,5 24,2 553,7 553,7 2462 Vilhelmina 8 047,9 692,6 8 740,5 8 740,5 2463 sele 4 223,8 320,2 4 544,0 4 544,0 2480 Ume 2 316,6 80,1 2 396,7 2 817,4 5 214,2 2481 Lycksele 5 518,5 370,4 5 888,9 5 888,9 2482 Skellefte 6 802,9 370,1 7 173,0 2 782,6 9 955,6 25 Norrbottens ln 97 256,9 7 948,4 105 205,3 6 876,7 112 082,0 2505 Arvidsjaur 5 656,0 470,4 6 126,3 6 126,3 2506 Arjeplog 12 556,8 1 937,3 14 494,1 14 494,1 2510 Jokkmokk 17 614,3 1 720,1 19 334,4 19 334,4 2513 verkalix 2 764,5 154,9 2 919,5 2 919,5 2514 Kalix 1 807,7 97,3 1 905,0 1 807,1 3 712,1 2518 vertorne 2 362,1 130,2 2 492,3 2 492,3 2521 Pajala 7 840,2 210,5 8 050,7 8 050,7 2523 Gllivare 15 705,2 1 113,1 16 818,2 16 818,2 2560 lvsbyn 1 698,0 97,2 1 795,2 1 795,2 2580 Lule 2 094,2 139,9 2 234,0 2 719,7 4 953,8 2581 Pite 3 087,0 150,4 3 237,4 1 443,2 4 680,5 2582 Boden 4 007,9 277,3 4 285,1 4 285,1 2583 Haparanda 922,8 38,7 961,5 906,8 1 868,3 2584 Kiruna 19 140,3 1 411,1 20 551,4 20 551,4 Hela riket Sweden 407 339,7 31 236,1 438 575,8 8 844,3 81 027,4 528 447,3

1) Nya arealberkningar fr hela riket genomfrdes per 2012-01-01. Vissa s.k. enklaver har bara kunnat frdelas p ln och inte kommuner. Lnssiffrorna kan drfr vara strre n summan av kommunuppgifterna. From 2012 there are new estimates of the land and water area. Undistributed land area is included in the sum for each county. Se Tabellanmrkningar.

Klla: SCB Statistiska meddelanden MI 65 SM 1201 (www.scb.se/MI0802); Statistikdatabasen: Milj.



1.6 Kust och strnder, lnsvis, km Coast and shores, by county Ln County

Fastland Mainland

Havsar Sea islands

Insjar och vattendrag Lakes and

watercourses

ar i insjar och vattendrag

Islands in lakes and watercourses

Totalt Total

Stockholms 1 122 9 141 3 112 761 14 136 Uppsala 608 2 052 2 907 717 6 284 Sdermanlands 342 1 210 4 271 998 6 821 stergtlands 738 2 575 8 158 888 12 359 Jnkpings 7 878 642 8 520 Kronobergs 7 573 1 191 8 764 Kalmar 1 215 3 840 6 894 611 12 560 Gotlands 954 564 40 1 558 Blekinge 580 1 039 2 422 121 4 162 Skne 646 134 4 492 384 5 656 Hallands 477 315 4 102 272 5 166 Vstra Gtalands 1 025 4 810 17 482 2 932 26 249 Vrmlands 16 289 2 587 18 876 rebro 7 493 951 8 444 Vstmanlands 3 007 619 3 626 Dalarnas 25 715 2 176 27 891 Gvleborgs 1 074 1 263 13 531 1 420 17 288 Vsternorrlands 1 121 889 14 822 827 17 659 Jmtlands 42 136 2 949 45 085 Vsterbottens 1 372 1 369 43 455 2 785 48 981 Norrbottens 1 210 2 334 77 150 4 965 85 659 Hela riket Sweden 11 530 31 925 313 453 28 836 385 744

Klla: SCB Statistiska meddelanden MI 50 SM 0201 (www.scb.se/MI0812). Statistikdatabasen: Milj.



1.7 Samtliga ar i hav och insjar efter storleksklass, lnsvis All islands in seas or lakes, by size and county Ln County

Storleksklass, landareal Size, land area

Totalt Total

VderWeather

Foto

: Jan

-Aag

e H

aala

nd

Vder Statistisk rsbok 2013


2 Vder Weather

2.1 Vder ..........................................................23 Weather 2.2 Rekord i vder ...........................................24 Weather records 2.3 Blixt och dunder ........................................25 Thunder and lightning 2.4 rsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 18602011, avvikelse frn normalvrdet fr perioden 19611990 ..........27 Average temperature, deviation from normal values in Sweden and worldwide 2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur ........28 Warmest June, July, August and warmest summer, average temperatures (Celsius) 2.6 Sommartemperaturen (medel-temperatur fr mnaderna juni, juli och augusti) .....................................................28 Average summer temperatures (Celsius)

2.7 Nederbrd i mm ........................................ 29 Precipitation 2.8 Nederbrd i mm, maxvrde ..................... 30 Precipitation, maximum values 2.9 Temperatur, maximi- och minimi-vrden .............................................................. 30 Temperatures, maximum and minimum values (Celsius) 2.10 Medeltemperatur .................................... 31 Average temperature (Celsius) 2.11 Kalla och varma dagar samt dagar med nederbrd p platser runt om i landet ....................................................... 32 Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden

Statistisk rsbok 2013 Vder


2.1 Vder Weather

Anm. Fr stationerna Hoting och Ulricehamn startade mtningarna 2011 och fr stationerna Abisko, Sorsele, Edsbyn, mot och Skvde startade mtningarna 2012. Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). Kartografi: SCB, Enheten fr miljekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).



2.2 Rekord i vder Weather records

Temperatur Temperature

Hgsta uppmtta temperatur under resp. mnad Highest temperature during each month

Mnad Month

Co Plats Place

Landskap County

Datum Date

Januari 12,4 Allgunnen Smland 1973-01-05 Februari 16,5 Vstervik Smland 1961-02-18 16,5 lvingstorp Smland 1961-02-18 Mars 22,2 Oskarshamn Smland 1968-03-30 22,2 Sandbckshult Smland 1968-03-30 April 29,0 Genevad Halland 1993-04-27 Maj 32,5 Kristianstad Skne 1892-05-27 32,5 Kalmar Smland 1892-05-28 Juni 38,0 Mlilla Smland 1947-06-29 Juli 38,0 Ultuna Uppland 1933-07-09 Augusti 36,8 Holma stergtland 1975-08-09 September 29,1 Stehag Skne 1975-09-01 Oktober 24,5 Oskarshamn Smland 1995-10-09 November 18,4 Ugerup Skne 1968-11-02 December 13,7 Simrishamn Skne 1977-12-24

Lgsta uppmtta temperatur under resp. mnad Lowest temperature during each month

Mnad Month

Co Plats Place

Landskap County

Datum Date

Januari -49,0 Karesuando Lappland 1999-01-27 -49,0 Vuoggatjlme Lappland 1951-01-01 Februari -52,6 Vuoggatjlme Lappland 1966-02-02 Mars -45,8 Vuoggatjlme Lappland 1971-03-04 April -36,5 Karesuando Lappland 1916-04-06 Maj -24,1 Fjllns Hrjedalen 1981-05-03 Juni -12,9 Vassitjkko Lappland 1907-06-02 Juli -5,0 Funsdalen Hrjedalen 1888-07-22 -5,0 Funsdalen Hrjedalen 1893-07-14 Augusti -8,5 Nikkaluokta Lappland 1959-08-31 September -15,2 Brnnberg Norrbotten 1939-09-29 Oktober -31,5 Myrheden Vsterbotten 1968-10-28 November -43,0 Vittangi Lappland 1890-11-24 December -48,9 Hemavan Lappland 1978-12-30

Nederbrd Precipitation

Strsta dygnsnederbrd under resp. mnad Most precipitation during a day in each month

Strsta mnadsnederbrd Most precipitation during each month

Mnad mm Plats Landskap Datum mm Plats Landskap r

Januari 104 Katterjkk Lappland 10:e 2002 429 Jormlien Jmtland 1989 Februari 85 Joesj Lappland 16:e 1976 311 Grsjn Jmtland 1943 Mars 90 Joesj Lappland 19:e 1966 312 Gnlven Jmtland 1938 April 78 Hrnsand ngermanland 8:e 1959 308 Sandns Jmtland 1943 Maj 93 xabck Vstergtland 21:a 1931 209 Tsan Vrmland 1997 Juni 187 Hrnsand ngermanland 18:e 1908 278 Klvsj Jmtland 1987 Juli 198 Fagerheden Norrbotten 28:e 1997 334 Baramossa Halland 2007 Augusti 189 Rda Vrmland 4:e 2004 356 snorrbodarna Hlsingland 1986 September 141 Hemse Gotland 2:a 1913 301 Hglekaredalen Jmtland 1984 Oktober 127 Sderhamn Hlsingland 15:e 1992 330 Dingle Bohusln 1967 November 83 Ryningsns Smland 12:e 1910 292 stmark Vrmland 2000 December 122 Riksgrnsen Lappland 14:e 1909 373 Bjrkede Jmtland 1975

Strsta rsnederbrden 1 866 Mollsjns Vstra Gtaland 2008 Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).



2.3 Blixt och dunder Thunder and lightning ska r ett fenomen som alltid har skrmt och fascinerat mnniskor. I Sverige frekommer skvder vanligast i juli mnad p eftermiddagar i sdra delen av landet. skmoln och urladdning I Sverige kan skmoln vara ngra kilometer breda i basen och strcka sig upp till 10 km. De har ofta formen av ett std i vre delen som bestr av iskristaller. Men hur bildas de?

Solen vrmer marken som i sin tur vrmer luften som d stiger uppt. Luften kyls av och vattenngan kondenserar till molndroppar. Om molnet vxer och nr hjder med kalla luftlager bildas iskristaller i molnet. De vxer och blir tyngre, faller och frdas ter uppt i molnet av vindar. Processen upprepas och iskristallerna vxer ytterligare.

Det r i kollisionen mellan stora iskristaller och underkylda droppar som forskarna tror att det bildas elektriska laddningar. Dessa spn-ningsskillnader inom moln samt mellan moln och mark eller hga freml orsakar blixtur-laddningar.

Blixtar och ska En blixt r en komplicerad process med flera urladdningar. De sker mycket snabbt och med stor strmstyrka. Hastigheten hos de elektroner som rusar ned mot marken r cirka 100 000 km/s och blixtkanalen de frdas i kan vara 510 km lng. Strmstyrkan r vanligen cirka 30 000 ampere, men kan vara uppt 200 000.

Fldet av elektroner skapar kraftig upphett-ning av luften som expanderar explosionsartat, vilket skapar en tryckvg. skdundret r en effekt av tryckvgen och p nra hll lter det som ett gevrsskott. P lngre hll blir skan till ett muller eftersom ljuden studsar mellan mark och moln och drigenom nr rat efter olika lng tid. Ljudet rr sig cirka 1 km p tre sekunder och avstndet till blixten i km kan drfr bedmas som antalet sekunder frn blixt till ska delat med tre.

Foto: ina agency



Registrering av antal blixtar r 1986 infrde SMHI ett automatiskt system fr blixtlokalisering och sedan 2002 finns ett system med sensorer p nio platser i Sverige (Kiruna, Lule, Ume, stersund, Malung, Vsters, Stens, Visby och Vitemlla). Senso-rerna ger information om urladdningarnas tidpunkt, position, strmstyrka och i vilken riktning laddningarna rr sig.

Frmst registreras de urladdningar som nr marken, men ven en stor del av urladd-ningarna i moln och mellan moln registreras.

Mest ska i sdra Sverige Under mtperioden 20022011 har cirka 1,9 miljoner urladdningar till mark registrerats. Statistiken visar att skaktiviteten r som strst i sdra Sverige. Den visar ocks att i sder skar det mer i vster, medan det i norr skar mer i ster.

Antalet skdagar per r varierar frn ngon enstaka dag i Lapplandsfjllen till drygt 25 dagar vid vstkusten. Urladdningar frekom-mer under alla mnader, men flertalet sker i majseptember. Det kan ske blixturladdningar nr som helst under dygnet, men vanligast r p eftermiddagen. Det r dock viktigt att p-peka att mtperioden r fr kort fr att ngra skra klimatologiska slutsatser ska kunna dras. Antal urladdningar per landsdel 20022011

Drygt 300 000 blixtar r 2011 I medeltal har det registrerats cirka 190 000 urladdningar per r och cirka 35 per 100 km2, men variationen mellan ren r stor. Till exem-pel registrerades r 2007 knappt 100 000 urladd-ningar. Det kan jmfras med r 2011 det mest skrika ret hittills med 335 000 blixturladd-ningar.

Mellan den 612 juni 2011 registrerades 114 000 blixtar. Cirka 41 000 av dessa intrffade den 7 juni 2011, vilket gr datumet till det mest skrika dygnet som noterats sedan 2002.

Juli 2003 r den mest skrika mnaden under mtperioden. Ovanligt med just denna mnad var att en stor del av urladdningarna skedde ver Norrland. Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se). Kartografi: SCB, Enheten fr miljekonomi och naturresurser (www.gis.scb.se).



2.4 rsmedeltemperaturen i Sverige och globalt 18602011, avvikelse frn normalvrdet fr perioden 19611990 Average temperature, deviation from normal values in Sweden and worldwide

Temperaturdata fr Sverige baseras p mtningar vid 35 stationer frdelade ver hela landet. I Sverigekartan till hger har den nordligaste, sydligaste, vstligaste och stligaste stationen markerats.

Serierna har genomgtt homogenitetskontroll. Nr svenska och globala rstemperaturer presenteras i samma skala sls man av den mycket strre variabiliteten fr ett mindre, nordligt belget omrde som Sverige, som utgr ungefr en promille av jordens yta.

Det globala temperaturdiagrammet r baserat p data frn Climatic Research Unit p University of East Anglia.

Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se) och Climatic Research Unit vid University of East Anglia (www.cru.uea.ac.uk).



2.5 Varmaste juni, juli och augusti samt varmaste sommaren, medeltemperatur Warmest June, July, August and warmest summer, average temperatures (Celsius)

Station Juni June 19012012

Juli July 19012012

Augusti August 19012012

Sommar Summer 19012012

Mt- ningarna

brjar Start year Temp. r Year Temp. r Year Temp. r Year Temp. r Year

Karesuando 15,0 1953 17,5 1941 14,8 1937 14,4 1937 1879 Jokkmokk 16,7 1953 18,5 1927 16,1 1917 15,8 1937 1860 Haparanda 17,1 1953 19,6 1925 17,2 1937 16,6 1937 1859 Ume flygplats 16,6 1936 19,1 1973 17,6 2006 16,9 1937 1860 Frsn 15,7 1953 18,8 1901 17,9 2002 15,9 2002 1860 Hrnsand 16,2 1966 19,2 2003 18,5 2002 17,5 2002 1858 Gvle 17,2 1917 19,9 1994 18,3 2002 17,4 2002 1858 Srna 15,5 1992 18,9 1901 16,4 2002 14,9 2002 1892 Karlstad 18,3 1936 21,9 1901 20,0 1997 18,4 1997 1858 rebro 18,4 1936 21,6 1914 20,2 1997 18,4 1997 1860 Stockholm 18,1 1992 21,5 1994 21,3 2002 19,3 2002 1756 Linkping-Malmsltt 17,3 1992 21,8 1914 19,9 1997 19,2 1868 1860 Gteborg 19,0 1992 21,2 1994 20,8 1997 18,8 1997 1859 Jnkpings flygplats 16,5 1917 20,2 1914 19,0 1997 17,2 1868 1860 Kalmar flygplats 17,5 1992 20,4 2006 20,1 1997 18,1 2006 1860 Vxj 18,4 1917 20,7 1994 19,7 1997 17,9 1868 1860 Visby flygplats 16,6 2007 21,0 1914 20,1 1997 18,2 2002 1860 Lund 18,3 1992 21,7 2006 20,9 1997 18,8 2006 1859

Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).

2.6 Sommartemperaturen (medeltemperatur fr mnaderna juni, juli och augusti) Average summer temperatures (Celsius)

Station Sommaren Whole summer

1997 2002 2006 2009 2010 2011 2012

Karesuando 13,3 13,6 12,8 11,5 11,0 12,8 10,6 Jokkmokk 14,7 15,4 14,3 13,0 12,3 14,1 11,7 Haparanda 15,8 16,5 15,2 14,3 13,7 15,5 13,4 Ume flygplats 16,3 16,6 15,7 14,0 14,4 15,6 13,8 Frsn 15,1 15,9 15,1 13,1 13,0 14,5 12,1 Hrnsand 16,5 17,5 16,2 14,6 15,0 15,8 14,1 Gvle 16,4 17,4 17,0 15,0 16,0 16,1 14,3 Srna 14,7 14,9 14,9 12,8 13,4 14,1 12,2 Karlstad 18,4 18,3 18,2 15,2 15,8 16,2 14,5 rebro 18,4 18,0 18,0 15,4 17,0 17,1 15,3 Stockholm 19,0 19,3 19,0 16,4 18,0 18,0 16,1 Linkping-Malmsltt 17,5 17,3 17,8 15,3 16,5 16,6 14,9 Gteborg 18,9 18,6 18,6 17,3 17,3 17,5 16,2 Jnkpings flygplats 16,8 16,1 16,5 14,9 15,7 15,5 14,1 Kalmar flygplats 17,8 18,0 18,1 15,9 16,7 16,6 15,6 Vxj 17,5 17,1 17,3 15,4 16,3 15,9 14,6 Visby flygplats 17,7 18,2 18,0 15,6 16,9 17,2 15,4 Lund 18,4 18,6 18,8 17,4 17,9 17,0 16,7

Anm. Rda siffror markerar det r som haft hgst temperatur av ren 1997, 2002, 2006 och 20092012. Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).



2.7 Nederbrd i mm Precipitation Mnad Month

Karesuando Jokkmokk Haparanda Ume flygplats Frsn Hrnsand

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90

Januari 24 23 41 30 61 44 51 41 34 32 65 50 Februari 40 19 32 25 25 32 16 31 25 25 28 42 Mars 9 22 6 24 25 35 17 33 13 27 11 46 April 10 22 6 25 25 29 7 30 18 32 37 43 Maj 47 25 49 36 48 32 40 38 76 37 71 45 Juni 110 40 132 49 54 41 26 41 55 57 24 44 Juli 69 72 63 77 25 49 63 54 64 82 47 58 Augusti 57 57 133 76 39 65 74 75 95 59 135 77 September 61 40 211 51 117 66 117 69 78 64 130 81 Oktober 74 39 102 42 82 64 59 62 10 43 50 73 November 20 32 35 42 37 59 11 68 23 38 24 79 December 46 24 82 33 139 42 123 49 83 39 111 66 ret 567 416 892 509 677 558 604 591 574 532 733 703

Mnad Srna Gvle Karlstad Stockholm rebro Malmsltt

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90


Mnad Jnkpings Flyg Gteborg Visby flygplats Vxj Kalmar Lund

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90





2.8 Nederbrd i mm, maxvrde Precipitation, maximum values Station Maxvrde

Max value

Under ett dygn1 During 24 hours

Under en mnad During a month

Under ett r During a year

2011 Datum2 Date

19012011

Datum2 2011 Mnad 19012011

Mnad och r

19012011

r

Karesuando 29,8 21/6 50,2 1967-08-06 110 juni 214 juli 2004 667 2004 Jokkmokk 42,0 20/6 48,0 1947-09-10 211 september 211 sep. 2011 892 2011 Haparanda 26,8 12/9 55,8 1942-09-22 139 december 185 juli 1954 934 1935 Ume flygplats 30,0 9/12 118,5 2007-08-27 123 december 224 dec. 1966 1 024 2000 Frsn 31,4 23/7 71,8 1942-07-10 95 augusti 214 juli 2000 759 1987 Hrnsand 34,7 19/9 187,3 1908-06-18 135 augusti 278 dec. 1966 1 048 2000 Srna 35,7 15/8 63,7 1924-08-18 133 augusti 201 juli 1957 855 1924 Gvle 38,5 20/8 120,1 1979-08-26 86 augusti 253 aug. 1986 887 1981 Karlstad 45,6 18/9 68,4 1952-05-05 126 september 242 juli 2009 1 003 2000 Stockholm 25,5 19/8 68,3 1903-08-16 90 augusti 192 juli 1960 801 1960 rebro 65,6 19/8 71,1 1917-08-15 120 augusti 229 juli 2000 950 2000 Malmsltt 30,5 19/6 72,7 1972-07-13 116 augusti 197 aug. 1945 690 1960 Jnkpings Flyg 36,7 18/9 82,7 1940-06-25 142 december 229 juli 2004 1 027 1998 Gteborg 29,7 6/9 74,0 1910-06-05 156 augusti 220 okt. 1967 1 229 2006 Visby flygplats 38,0 29/7 89,3 1907-07-02 125 juli 188 juli 1907 720 1912 Vxj 45,8 22/6 141,0 1945-08-14 131 juni 327 aug. 1945 961 1945 Kalmar 40,8 29/7 73,0 2010-07-24 120 juli 211 aug. 1945 782 1960 Lund 38,3 21/7 81,2 1941-07-17 177 juli 264 aug. 2006 845 2006

1) Hgsta uppmtta vrde under 24 tim. Maximivrdena fr dygn och mnad i kolumnen fr 19012011 avser hgsta vrdena sedan 1901. Maximivrdena sedan 1901 hnfr sig till olika meteorologiska stationer p samma ort. 2) Avser den senaste observationen av det angivna vrdet i fregende kolumn. Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).

2.9 Temperatur, maximi- och minimivrden Temperatures, maximum and minimum values (Celsius) Station Abs. maximum1 Abs. minimum1

2011 Datum2 Date

1880 2011

Datum2 2011 Datum2 1880 2011

Datum2

Karesuando 26,9 9/6 32,5 1927-07-09 -41,5 15/2 -49,0 1999-01-27 Jokkmokk 30,5 11/6 34,5 1945-07-17 -38,1 15/2 -46,0 1924-01-22 Haparanda 31,5 10/6 33,0 1896-07-03 -33,1 18/2 -41,7 1966-02-08 Ume flygplats 29,8 11/6 33,5 1882-06-27 -28,7 15/1 -38,2 1978-02-15 Frsn 27,2 29/6 31,5 1947-06-30 -22,7 19/2 -38,1 1978-12-31 Hrnsand 26,4 29/6 36,5 1891-06-25 -27,3 19/2 -35,0 1893-01-15 Srna 28,2 29/6 33,0 1947-06-29 -34,9 23/2 -46,0 1941-01-03 Gvle 29,7 7/6 36,4 1947-06-30 -29,4 24/2 -33,7 1956-02-09 Karlstad 27,8 6/6 34,0 1933-07-09 -23,7 20/2 -36,0 1966-02-09 Stockholm 29,0 2/7 35,4 1975-08-06 -18,3 19/2 -28,2 1942-01-25 rebro 29,0 31/5 36,0 1975-08-07 -23,8 24/2 -30,0 1966-02-13 Malmsltt 28,9 7/6 34,6 1992-08-10 -22,5 23/2 -32,0 1942-01-27 Jnkpings Flyg 28,5 6/6 33,4 2010-07-11 -22,5 20/2 -35,4 1966-02-09 Gteborg 30,0 6/6 34,1 1975-08-09 -13,6 20/2 -26,4 1966-02-09 Visby flygplats 28,7 6/6 33,7 2010-07-11 -17,1 21/2 -25,4 1966-02-09 Vxj 27,8 6/6 34,4 1992-08-10 -16,3 27/1 -34,0 1942-01-26 Kalmar 26,7 10/7 35,2 1994-07-27 -17,0 23/2 -31,0 1942-01-28 Lund 29,5 6/6 34,3 2010-07-11 -14,5 3/1 -26,3 1942-01-26

1) Absolut maximum och absolut minimum avser i kolumnen fr 18802011 den hgsta resp. lgsta temperaturen sedan 1880. Maximi- och minimivrdena sedan 1880 hnfr sig till olika meteorologiska stationer p samma ort. 2) Avser den senaste observationen av vrdet i fregende kolumn. Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).



2.10 Medeltemperatur Average temperature (Celsius) Mnad Month

Karesuando Jokkmokk Haparanda Ume flygplats Frsn Hrnsand

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90

Januari -15,3 -16,1 -15,3 -17,5 -11,0 -12,1 -8,2 -9,1 -4,7 -8,6 -5,5 -7,1 Februari -20,3 -14,6 -18,8 -14,9 -16,3 -11,4 -12,2 -8,6 -7,3 -7,3 -9,0 -6,6 Mars -7,3 -10,0 -6,0 -8,6 -5,3 -6,8 -3,1 -4,3 -1,8 -3,6 -0,6 -2,7 April 1,1 -3,7 2,9 -1,1 2,5 -0,5 4,7 1,2 5,3 1,0 6,1 2,0 Maj 5,1 3,4 6,7 5,9 6,8 6,1 7,7 7,3 8,2 7,2 8,3 7,6 Juni 12,7 10,3 14,5 12,2 14,8 12,8 14,7 13,0 13,6 11,8 14,7 13,3 Juli 14,6 12,8 15,7 14,3 17,8 15,4 17,4 15,2 15,8 13,4 17,3 15,4 Augusti 11,1 10,4 12,1 11,8 14,0 13,2 14,7 13,5 14,0 12,3 15,5 14,2 September 8,2 5,0 8,5 5,7 10,6 8,0 11,7 8,7 10,5 8,0 12,1 9,8 Oktober 1,1 -1,6 2,2 -0,2 4,6 2,5 5,0 3,8 5,7 3,8 5,2 5,2 November -2,7 -9,1 -1,9 -9,3 1,5 -4,2 3,3 -2,4 3,2 -2,2 3,4 -0,6 December -5,9 -14,0 -6,0 -14,6 -0,7 -9,5 -0,8 -6,6 -1,8 -6,1 -0,6 -4,8 ret 0,3 -2,3 1,3 -1,4 3,4 1,1 4,7 2,7 5,1 2,5 5,7 3,8

Mnad Srna Gvle Karlstad Stockholm rebro Malmsltt

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90

Januari -11,2 -12,1 -3,9 -5,1 -3,8 -4,4 -1,9 -2,8 -2,5 -4,3 -2,4 -3,3 Februari -13,0 -10,5 -7,6 -5,4 -5,7 -4,5 -4,2 -3,0 -5,5 -3,8 -4,7 -3,5 Mars -5,6 -5,2 -0,3 -1,5 0,0 -1,0 1,2 0,1 0,7 -0,6 0,9 -0,3 April 5,3 0,3 8,0 2,6 8,8 3,8 9,2 4,6 9,9 4,3 9,1 4,4 Maj 7,9 6,9 10,2 8,8 10,3 10,0 11,9 10,7 11,5 10,4 11,1 10,3 Juni 13,7 12,1 15,4 13,8 15,7 14,8 17,4 15,6 16,7 14,8 16,0 14,7 Juli 15,3 13,3 17,1 15,4 17,4 16,1 19,4 17,2 18,3 16,0 17,8 16,1 Augusti 13,4 11,7 15,7 13,9 15,4 15,0 17,4 16,2 16,2 14,8 15,9 15,1 September 9,3 7,2 12,8 9,9 12,6 11,0 14,1 11,9 13,3 10,6 13,1 11,0 Oktober 2,7 2,2 6,9 5,6 7,1 6,6 8,5 7,5 7,9 6,5 7,9 6,9 November -0,4 -5,2 4,3 0,2 4,7 1,3 6,1 2,6 5,4 1,0 5,6 1,9 December -6,2 -10,8 0,6 -3,8 1,5 -2,6 2,5 -1,0 2,0 -2,6 2,0 -1,7 ret 2,7 0,8 6,7 4,6 7,1 5,5 8,5 6,6 7,9 5,6 7,7 6,0

Mnad Jnkpings Flyg Gteborg Visby flygplats Vxj Kalmar Lund

2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90 2011 1961/90

Januari -2,9 -3,7 -0,8 -1,1 -0,8 -1,3 -2,4 -2,8 -1,6 -1,9 -0,9 -0,6 Februari -4,6 -3,9 -1,3 -1,2 -4,1 -2,1 -3,6 -2,8 -2,5 -1,9 -1,1 -0,5 Mars 0,3 -1,0 2,8 1,6 0,7 -0,1 0,8 0,0 1,9 0,7 2,7 2,0 April 8,7 3,4 10,4 5,8 6,7 4,0 9,3 4,7 8,5 4,3 10,3 6,0 Maj 10,1 9,3 12,1 11,6 10,5 9,1 10,9 10,2 11,1 9,8 12,3 11,5 Juni 15,0 13,6 16,6 15,6 16,5 14,0 15,4 14,3 16,0 14,7 16,7 15,4 Juli 16,6 14,8 18,8 17,0 18,2 16,0 17,0 15,3 17,5 16,4 17,6 16,8 Augusti 15,0 14,0 17,2 16,2 16,5 15,6 15,3 14,9 16,3 15,7 16,8 16,5 September 12,5 10,1 14,7 12,7 13,7 11,8 12,8 11,2 13,6 12.0 14,6 13,1 Oktober 7,2 6,3 9,9 8,9 8,7 8,0 7,7 7,0 8,2 8,0 9,4 9,1 November 4,6 1,4 7,2 4,2 5,7 3,7 5,1 2,3 5,6 3,3 6,2 4,5 December 1,4 -2,1 4,3 0,8 3,2 0,6 1,9 -1,2 3,0 -0,1 3,9 1,1 ret 7,0 5,2 9,4 7,7 8,0 6,6 7,6 6,1 8,2 6,8 9,1 7,9




2.11 Kalla och varma dagar samt dagar med nederbrd p platser runt om i landet Cold and warm days, and days with precipitation across Sweden

Station Startr Start year

Frostdagar1 Days with frost

Hgsommardagar2 Warm summer days

Nederbrdsdagar3 Days with precipitation

2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011 2008 2009 2010 2011

Karesuando 1879 244 229 227 211 3 5 198 170 172 188 Jokkmokk 1860 246 227 221 200 5 7 11 173 . . 125 140 Haparanda 1859 191 194 193 173 2 6 7 7 191 160 170 196 Ume 1860 188 189 201 169 6 6 4 7 146 149 157 148 stersund-Frsn 1860 169 151 185 140 8 8 1 4 180 180 189 187 Hrnsand 1858 147 161 188 140 7 4 4 6 155 161 147 159 Gvle 1858 140 151 187 129 11 13 15 14 184 158 164 150 Srna 1892 209 202 209 206 16 12 8 213 198 195 195 Karlstad 1858 115 141 170 122 19 13 8 14 175 164 . . 141 rebro 1860 111 . . 171 110 23 . . 17 23 193 176 184 167 Stockholm 1756 62 89 136 92 24 19 28 28 188 175 177 158 Linkping 1860 105 132 165 113 22 14 19 15 198 205 217 181 Gteborg 1859 50 73 124 69 23 25 16 21 200 185 173 181 Jnkping 1860 120 133 170 121 16 11 14 9 211 190 186 179 Kalmar 1860 86 112 151 113 9 6 22 4 173 155 162 143 Vxj 1860 80 113 148 100 15 12 21 10 215 199 193 189 Visby flygplats 1860 63 97 137 99 6 3 22 16 156 169 180 141 Lund 1859 51 72 118 69 22 34 29 19 167 176 169 168

1) Frostdag r dygn (frn kl. 19 till kl. 19) d minimitemperaturen r under 0,0C. 2) Hgsommardag r dygn (frn kl. 19 till kl. 19) d maximitemperaturen r lgst 25,0C. 3) Nederbrdsdag r dygn (frn kl. 07 till kl. 07) med nederbrd om minst 0,1 mm. Klla: SMHI, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (www.smhi.se).

Milj Environment

Foto

: Jan

-Aag

e H

aala

nd

Milj Statistisk rsbok 2013


3 Milj Environment

3.1 Anvndning av naturresurser markanvndning .................................................. 35 Use of natural resources land use

3.2 Anvndning av naturresurser skyddad natur ...................................................... 37 Protected nature

3.3 Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal .................................................. 38 Protected nature by municipality, percent of area

3.4 Miljpverkan ................................................. 39 Environmental impact

3.5 Miljrkenskaper och styrmedel .................. 41 Environmental Accounts and Economic instruments

3.6 Markanvndningen omkring 2005 efter 2007 rs lnsindelning, hektar ................... 43 Land use, by county, hectares

3.7 Bebyggd mark och tillhrande mark 2005 efter 2007 rs lnsindelning, hektar .......... 44 Built-up areas and associated land, by county, hectares

3.8 Nationalparker, areal och r fr beslut om inrttande som nationalpark 2011-12-31 ............................................................ 44 National parks, area and year of decision to establish a national park

3.9 Naturreservat, naturvrdsomrden samt djur- och vxtskyddsomrden, lnsvis 2011-12-31 ............................................... 45 Nature reserves, nature management areas and wildlife protection areas, by county

3.10 Vattenanvndning per anvndar- kategori och ln 2010, 1 000 m3 .......................... 46 Water use by category of use and county

3.11 Oljeutslpp i svenska farvatten .................. 46 Oil spills in Swedish waters

3.12 versikt ver antal rdlistade arter i olika kategorier inom de olika organismgrupperna ............................................. 47 Overview of all red-listed and endangered species, by status 3.13 Akut hotade ryggradsdjur ........................... 48 Critically endangered vertebrates 3.14 De 20 strsta kemikalierna med avseende p kvantitet och omsttning i ton 2010 .............................................................. 48 The 20 most common chemicals in terms of quantity and turnover in tonnes

3.15 Bekmpningsmedel efter olika anvndningsomrden .......................................... 49 Pesticides by category of use

3.16 Jordbrukets anvndning av kvve och fosfor frn mineral(handels)- och stallgdsel .............................................................49 Use of nitrogen and phosphorus from fertilisers and manure in Swedish agriculture, by county 3.17 Utslpp och vattenmngder frn tillstndspliktiga kommunala reningsverk 2010, efter storleksklass ......................................50 Discharges to water from municipal wastewater treatment plants by size, total discharges

3.18 Genomsnittliga halter av nrings-mnen, metaller och organiska miljgifter i slam frn kommunala reningsverk 2010. Medelvrden fr storleksklasser, vgda med producerade TS-mngder ...........................50 Concentrations of phosphorus, nitrogen, metals and organic indicator substances in sludge from municipal wastewater treat-ment plants. Means weighted with respect to amounts of produced dry substance

3.19 Utslpp till luft av koldioxid (CO2), metan (CH4) och dikvveoxid (N2O) ....................51 Emissions to air of carbon dioxide, methane and nitrous oxide

3.20 tervinning krav och niver fr varugrupper dr producentansvar infrts ...........52 Recycling requirements and levels for commodities with producer responsibility

3.21 Uppkomst av avfall i olika sektorer 2010, 1 000 ton......................................................53 Generation of waste in different sectors

3.22 Miljrkenskaper, miljpverkan och ekonomiska data fr branscher, offentliga myndigheter och hushll 2009 ............................54 Environmental accounts, environmental impact and economic data by industry, public authorities and households

3.23 Utslpp av vxthusgaser, ton CO2-ekvivalenter ..........................................................55 Emissions of greenhouse gases, tonnes CO2-equivalents

3.24 Miljskatter i Sverige, lpande priser, miljoner kronor .........................................57 Environmental taxes, current prices, SEK millions

3.25 Utdmda miljsanktionsavgifter, antal renden och belopp i kronor .......................58 Environmental sanction charges, number and amounts in SEK

Statistisk rsbok 2013 Milj


3.1 Anvndning av naturresurser markanvndning Use of natural resources land use Inte ens 3 procent av Sverige r bebyggt. Och d utgr vgar och liknande nrmare en tredjedel av denna siffra. Av landets totala landareal bestr drygt hlften av skog, 9 procent av vatten och 8 procent r jordbruksmark. Markanvndningen 2005, procent av total areal

Markanvndning Procent

Jordbruksmark 7,6 Skogsmark 53,1 Bebyggd mark med tillhrande mark 2,9 Golfbanor och skidpister 0,1 Tkter 0,1 ppen myr exkl. torvtkt 8,6 Naturligt grsbevuxen mark, hedmark o.dyl. 7,2 Berg i dagen och vrig mark 11,6 Vatten 8,9 Totalt 100,0

Ett glest bebyggt land I Sverige finns det 7 145 000 byggnader. Den samlade markyta som dessa byggnader upptar r 93 000 hektar eller 0,2 procent av Sveriges landareal, vilket motsvarar drygt tv tredjedelar av lands yta.

Till den bebyggda marken rknas tillhrande mark som bland annat trdgrdar, parkerings-platser och upplagsytor inom industrin. Mark fr transporter, exempelvis vgar, rknas ocks in i den bebyggda marken. Golfbanor, slalom-backar, motionsspr och kraftledningsgator rknas dock inte in.

Den bebyggda arealen uppgr till endast 3 procent av den totala landarealen. Av den bebyggda marken r 43 procent bostadsmark (29 procent permanentbostder och 14 procent fritidshus). Vidare anvnds 31 procent av mar-ken fr transporter av olika slag. Resterande 25 procent frdelar sig bland annat p industri, offentlig service och handel. Bebyggd mark frdelad efter bebyggelsetyp

Typ Procent

Bostadsmark, permanentbostder 28,7 Fritidshus 14,4 Industri 5,9 Handel och affrsverksamhet 1,5 Offentlig service, fritidsanlggningar m.m. 3,9 Transporter 30,9 Tekniska anlggningar 0,9 vrig bebyggd mark 13,8 Totalt 100,0

Stora regionala skillnader Mest ttbebyggt r det i Stockholms ln dr 15 procent av lnets totala landareal r bebyggd. Hr r ocks fritidshusens andel av den be-byggda marken i srklass hgst. Hgst andel in-dustrimark har Jnkpings ln med 8,4 procent.

Lgst andel bebyggd mark har Norrbottens ln med endast 0,6 procent. I de tre nordligaste lnen utgr mark avsedd fr transporter en betydligt strre andel av den bebyggda marken n genomsnittet fr landet.

Ttorterna vxer Det finns 1 956 ttorter med en sammanlagd landareal om cirka 537 600 hektar eller 1,3 pro-cent av Sveriges totala landareal (dvs. vatten inkluderat). Mellan 2005 och 2010 kade ttorts-arealen med nstan 9 700 hektar.

ven om ttorterna upptar en relativt liten andel av landets totalareal finns omkring 30 procent av den bebyggda marken i ttorterna.

Foto: Jerker Mostrm



Man ser knappt skogen fr alla trd Sverige har 23,9 miljoner hektar skogsmark, vilket motsvarar 58 procent av landarealen, eller 53 procent av totalarealen. De strsta skogsarea-lerna finns i norrlandslnen. Andelen skog r strst i Gvleborgs ln och Vsternorrlands ln med 86 respektive 79 procent av landarealen.

Virkesfrrdet p skogsmark bestr till 38 procent av tall, 42 procent av gran och 11 pro-cent av bjrk. Resterande 9 procent utgrs av andra trdslag eller torra trd.

Halva Skne r jordbruksmark Knappt 8 procent av Sveriges totala areal utgrs av jordbruksmark. Skne r det ln som i srklass har den strsta andelen jordbruksmark nra hlften av lnets totala areal. Som god tva kommer Gotlands ln dr en tredjedel av arealen utgrs av jordbruksmark.

Procent av totala arealen inom respektive ln som r jordbruksmark och skogsmark

Ln Jordbruksmark Skogsmark

Stockholms 16 43 Uppsala 24 60 Sdermanlands 23 53 stergtlands 23 55 Jnkpings 14 65 Kronobergs 10 69 Kalmar 18 63 Gotlands 33 39 Blekinge 16 64 Skne 48 35 Hallands 24 55 Vstra Gtalands 23 51 Vrmlands 7 71 rebro 13 62 Vstmanlands 22 56 Dalarnas 3 65 Gvleborgs 4 79 Vsternorrlands 3 74 Jmtlands 1 51 Vsterbottens 2 56 Norrbottens 1 39 Totalt 8 53

Klla: SCB Markanvndningen i Sverige (www.scb.se/MI0803).

Foto: Jan-Aage Haaland



3.2 Anvndning av naturresurser skyddad natur Protected nature I brjan av 2011 var den samlade arealen skyddad natur i Sverige cirka 5,3 miljoner hektar, vilket ungefr motsvarar ytan av Jmtlands ln. Till denna areal rknas nationalparker, naturreservat, naturvrdsomrden och biotop-skyddsomrden. Naturreservaten tar upp den strsta delen av arealen med sina 4,4 miljoner hektar. Fler bor nrmare skyddad natur Mellan r 2007 och 2011 hade andelen av be-folkningen med tillgng till skyddad natur inom 2,5 kilometer frn bostaden kat frn 48 till 53 procent. r 2011 hade 80 procent av befolkningen i Sverige tillgng till nationalpark, naturreservat eller naturvrdsomrde inom 5 kilometer frn bostaden. Nrmare 100 procent av befolkningen nr ngot av dessa skyddade omrden inom 15 kilometer frn bostaden.

ven om norra Sverige har strre arealer av skyddad natur, s har befolkningen dr i genomsnitt lngre avstnd till den skyddade naturen n befolkningen i sdra Sverige. Stockholms ln ligger i topp d 98 procent av befolkningen nr skyddad natur inom 5 kilo-meter frn bostaden.

Gotland flest men Vellinge mest Alla kommuner har ngon form av skyddad natur. Flest antal skyddade omrden hade Gotlands kommun med 340 stycken. Sett till skyddad areal som andel av kommunens yta

hade Vellinge mest med ver 60 procent av totalarealen. I 218 av landets 290 kommuner var minst 1 procent av totalarealen skyddad som nationalpark, naturreservat, naturvrdsomrde eller biotopskyddsomrde. Skyddade arealer 31 december 2011

Typ av skyddat omrde

Antal Totalareal, hektar

Varav land,%

Nationalparker 29 739 448 85,5 Naturreservat 3 799 4 397 843 84,0 Naturvrds-omrden 93 108 144 66,0 Biotopskydds- omrde i: skogsmark 6 699 22 340 99,8 jordbruksmark 91 220 99,5 Totalt 10 711 5 267 995 83,7

Klla: Naturvrdsverket och SCB: Statistiska meddelanden MI 41 SM 1101 (www.scb.se/MI0603).

Foto: Alexander Lckert



3.3 Skyddad natur per kommun, procent av kommunareal Protected nature by municipality, percent of area

Klla: SCB och Naturvrdsverket, bearbetning: Metria.

Procent skyddad areal avtotal areal per kommun

0,0 0,5

0,6 1,5

1,6 2,9

3,0 6,9

7,0 17,0

17,1 61,9



3.4 Miljpverkan Environmental impact Utan koldioxid och nga i atmosfren skulle jordens medeltemperatur vara omkring 33 grader lgre n idag det vill sga 18 minusgrader. Vxthus-effekten r drfr en av frutsttningarna fr att liv ska kunna existera p jorden. Problemen uppstr dremot nr vxthuseffekten frstrks av mnniskans utslpp av vxthusgaser. Enligt FN:s klimatpanel, IPCC, r fre-komsten av en global uppvrmning nu otvetydig och medeltemperaturen kar fr bde land och vatten. Det konstaterar de i den fjrde klimatrapporten r 2007 (IPCC Fourth Assessment Report). Elva av de senaste tolv ren (19952006) r bland de tolv varmaste ren sedan temperaturuppgifter finns tillgngliga (sedan 1850).

Uppvrmningen r ven accelererande, kningen fr de senaste 50 ren (19562005) r nstan dubbelt s stor som med kningen fr de fregende 100 ren (19062005). kningen hade varit nnu strre om inte haven fungerade som en buffert. Man bedmer att haven tagit upp ver 80 procent av den vrme som tillfrts klimatsystemet. Studier visar att havens medeltemperatur har kat ner till tminstone 3 000 meters djup sedan 1961.

Utslpp av vxthusgaser fortstter att ka Trots detta fortstter de globala utslppen av vxthusgaser att ka. Mellan 1970 och 2004 kade utslppen med cirka 70 procent. Kol-dioxid r den vxthusgas som pverkar vrt klimat mest. Men ven andra gaser som metan, lustgas och de s kallade industri-gaserna, fluorvtekarbonater (HFC), perfluor-karboner (PFC) och svavelhexafluorid, bidrar till den kade vxthuseffekten. Dessa gaser ger per molekyl eller per kg ett strre bidrag till vxthuseffekten n koldioxid, men p grund av de lgre halterna av dem i atmos-fren har de inte lika stor pverkan p klimatet.

Av Annex-1 lnderna ligger Sverige p en 28:e plats. Listan toppas med god marginal av USA. Andra lnder med stora utslpp utanfr Annex-1 listan r Kina och Indien.

Sverige klarar klimatml Enligt Kyotoprotokollet har Sverige mjlighet att ka sina vxthusgasutslpp med 4 procent till perioden 20082012 jm-frt med r 1990. Men enligt Sveriges interna klimatml strvar vi istllet efter att minska utslppen med 4 procent under den perio-den. Det r ett tagande som kommer att uppfyllas med god marginal d minskningen mellan 1990 och 2010 r cirka 9 procent.

Fram till 2020 ska utslppen frn den icke-handlande sektorn (dvs. de utslpp som inte innefattas av EU:s system fr handel med ut-slppsrtter) minska med 40 procent jmfrt med 1990. Visionen r att Sverige ska vara utan nettoutslpp av vxthusgaser r 2050.

Utslpp av vxthusgaser frn Annex-1 lnderna 2008

Nr Land Miljoner ton CO2 - ekvivalenter

Procentuell frdelning

1 USA 6 925 39,0 2 Ryssland 2 230 12,6 3 Japan 1 282 7,2 4 Tyskland 958 5,4 5 Kanada 735 4,1 6 Storbritannien 632 3,6 7 Australien 550 3,1 8 Italien 541 3,0 9 Frankrike 532 3,0 10 Ukraina 428 2,4 11 Spanien 406 2,3 12 Polen 396 2,2 13 Turkiet 367 2,1 14 Nederlnderna 207 1,2 15 Rumnien 146 0,8 16 Tjeckien 141 0,8 17 Belgien 133 0,8 18 Grekland 128 0,7 19 Vitryssland 91 0,5 20 sterrike 87 0,5 21 Portugal 78 0,4 22 Nya Zeeland 75 0,4 23 Bulgarien 74 0,4 24 Ungern 73 0,4 25 Finland 70 0,4 26 Irland 67 0,4 27 Danmark 65 0,4 28 Sverige 64 0,4 29 Norge 54 0,3 30 Schweiz 53 0,3 31 Slovakien 49 0,3 32 Kroatien 31 0,2 33 Litauen 24 0,1 34 Slovenien 21 0,1 35 Estland 20 0,1 36 Luxemburg 12 0,1 37 Lettland 12 0,1 38 Island 5 0,0 39 Liechtenstein 0 0,0 40 Monaco 0 0,0 Annex 1 totalt 17 763 100



Avfall i Sverige 2010 Under r 2010 uppkom 117,6 miljoner ton avfall drygt 4 miljoner ton frn hushllen och drygt 113 miljoner ton frn olika verk-samheter. Den klart strsta posten r avfall frn industrin, 97 miljoner ton, varav 92 pro-cent r gruvavfall i form av grbergsavfall och anrikningssand.

Hushllen i Sverige ger upphov till drygt 3 procent av den totala avfallsmngden, eller 14 procent om man rknar bort gruvavfallet. Av hushllens avfall r den strsta posten det som kallas fr hushllsavfall och liknande (2,2 miljoner ton). Detta avfall r i frsta hand vanligt hushllsavfall samt grovsopor som lmnas vid tervinningscentraler.

Av de 117,6 miljoner ton avfall rknades 115 miljoner ton som icke-farligt. Av den totala mngden farligt avfall (2,5 miljoner ton) gav industrisektorn, tjnstesektorn res-pektive infrastruktursektorerna (energi-, vatten-, avlopps- och byggsektorerna) till-sammans upphov till cirka 2 ton.

Bortrknat gruvavfallet materialtervanns 43 procent av avfallet, 28 procent anvndes som brnsle, 13 procent deponerades och 16 procent slpptes ut i vatten eller p mark.

En stor mngd avfall, drygt 93 miljoner ton, tas om hand fr slutlig behandling vid den industrianlggning dr det uppkommit. Detta sker exempelvis i hg utstrckning fr gruvavfall. Ungefr 10 miljoner ton av det avfall som inte behandlas p den plats dr det uppkommit tas till speciella anlgg-ningar. Dr frbehandlas och sorteras det fr att sedan kunna materialtervinnas, frbrn-nas eller deponeras.

Klla:UNFCCC (http://unfccc.int), IPCC (www.ipcc.ch) och Naturvrdsverket (www.naturvardsverket.se).

Foto: Alexander Lckert



3.5 Miljrkenskaper och styrmedel Environmental Accounts and Economic instruments Miljrkenskaper r ett informationssystem som med hjlp av statistik beskriver samband mellan milj och ekonomi. De omrden som hittills ingr i miljrkenskaperna r utslpp till luft och vatten, avfall, energianvndning, materialflden, kemikalier, miljskyddskostnader, miljfretag, miljskatter och miljsubventioner samt naturresurser. All statistik finns frdelad p bransch vilket mjliggr en kombinerad analys. Sedan slutet av 1990-talet arbetar miljrken-skaperna med analys av miljekonomiska styr-medel. Inledningsvis fokuserades arbetet p miljskatter och miljmotiverade subventioner. Under senare r har man utkat analysen till att inkludera ven potentiellt miljskadliga sub-ventioner och utslppsrtter. Bde miljmotive-rade subventioner och miljskatter r officiell statistik. Se figur nedan fr en versikt av de miljrelaterade styrmedel som inkluderas i miljrkenskaperna idag.

Miljrelaterade subventioner Till miljrelaterade subventioner rknas miljmotiverade och potentiellt miljskadliga subventioner. Miljmotiverade subventioner r utbetalningar frn staten som grs med motivet att gynna aktiviteter som minskar utslpp och anvndning av naturresurser. Ett exempel r miljersttningar i jordbruket.

Potentiellt miljskadliga subventioner r utbetalningar som kan orsaka kade utslpp eller kad anvndning av naturresurser. Ett exempel p en sdan subvention r transport-stdet. En internationell definition och metod fr potentiellt miljskadliga subventioner r under utveckling.

Miljekonomiska styrmedel i miljrkenskaperna

Handeln med utslppsrtter Syftet med handelssystemet r att det p ett kostnadseffektivt stt minskar utslppen av koldioxid frn energiintensiv industri och energiproduktion i Europa.

Sedan 2005 har handeln med utslppsrtter gjorts i tv omgngar. Under bda dessa om-gngar har tilldelningen varit gratis. Frn och med 2013 kommer dock auktionering av ut-slppsrtter vara huvudregel som tilldelnings-metod. Miljskatter fr positiv miljeffekt Syftet med miljskatter r att uppn en positiv miljeffekt. Skatten gr att priset kar p produkter och aktiviteter som kan medfra en negativ miljpverkan. Miljskatter frdelade per bransch ska rapporteras till EU frn och med r 2013.

Miljekonomisk profil fr nringslivet Fr att underska nringslivets pverkan p miljn grs miljekonomiska profiler, vilket diagrammet p nsta sida r ett exempel p. En sdan profil visar respektive branschgrupps andel av totala nringslivets koldioxidskatt, till-delade utslppsrtter, samt totala koldioxid-utslpp.

I den miljekonomiska profilen framgr det att koldioxidskatt och utslppsrtter berr olika branscher i olika omfattning. Detta p grund av att utslppsrttssystemet inte inkluderar alla branscher, koldioxidskatten har ett flertal undantag samt att det r olika skattesatser fr olika branscher.

Den miljekonomiska profilen visar ocks att den tilldelade andelen utslppsrtter r i niv med andelen utslpp. Det finns dock branscher som orsakar utslpp men som inte ingr i utslppshandeln, till exempel jordbrukssektorn och transportsektorn.



Miljekonomisk profil fr nringslivet (procent av nringslivet, dvs. SNI 01-99)

Anm: Data frn 2007 och i SNI2002. Miljekonomisk branschprofil Det gr ocks att kombinera ekonomiska variab-ler med utslpp och styrmedel i en miljekono-misk branschprofil. Branschfrdelningen gr att olika variabler, frn olika kllor, kan kombine-ras i en och samma analys. Dessa kan anvndas fr att beskriva en viss bransch mer i detalj och fr att jmfra olika branscher.

Nedan r ett exempel p en sdan profil fr energibranschen, SNI 40 (SNI2002). Diagram-met visar branschens utslpp och styrmedel som andel av den totala ekonomin.

I den totala ekonomin inkluderas frutom nringslivet ven privat och offentlig konsum-tion samt hushllens intresseorganisationer.

Miljekonomisk branschprofil fr energibranschen (procent av totala ekonomin)

Anm: Data frn 2007. Klla: SCB, Miljrkenskaper (www.scb.se/miljorakenskaper) , Naturvrdsverket (www.naturvardsverket.se).



3.6 Markanvndningen omkring 2005 efter 2007 rs lnsindelning, hektar Land use, by county, hectares Ln1 County1

Jordbruksmark Agricultural land

Skogsmark Land under forest

Bebyggd mark och tillhrande mark2

Built-up areas and associated land2

Golfbanor och skidpister

Golf courses and ski pists

Tkter Quarries, pits

Stockholms 110 529 290 100 103 715 4 650 1 450 Uppsala 201 072 506 000 45 690 1 050 1 400 Sdermanlands 153 187 348 500 41 460 1 200 700 stergtlands 266 941 641 400 57 070 1 350 950 Jnkpings 152 734 733 400 54 825 1 375 3 700 Kronobergs 90 390 652 500 40 875 500 2 600 Kalmar 214 827 733 200 53 180 1 075 1 100 Gotlands 103 817 123 700 17 395 475 950 Blekinge 49 776 195 100 25 020 425 300 Skne 541 066 396 600 114 550 4 300 3 600 Hallands 138 919 312 900 45 975 1 775 750 Vstra Gtalands 585 423 1 285 300 184 490 4 025 3 500 Vrmlands 137 121 1 374 300 63 480 1 250 1 550 rebro 124 809 576 900 44 210 775 2 250 Vstmanlands 118 524 301 000 29 445 950 1 050 Dalarnas 83 150 1 965 200 70 210 2 850 1 400 Gvleborgs 84 113 1 560 000 58 940 1 225 2 900 Vsternorrlands 72 468 1 713 600 55 930 850 2 000 Jmtlands 63 217 2 755 100 52 920 3 025 4 750 Vsterbottens 88 387 3 329 100 67 695 1 550 3 900 Norrbottens 50 866 4 094 700 66 805 1 375 6 500 De fyra strsta sjarna3 The four largest lakes . . . . . Hela riket Sweden 3 431 336 23 888 600 1 305 365 36 050 47 300

Ln1 County1

Myr, ej skogs-bevuxen

Marshes not wooded

Naturligt grsbevuxen mark, hedmark o.dyl.

Natural grassland, heathland etc.

Berg i dagen och vrig mark Bare rock and

other land

Vatten Water Total land- och vattenareal

Total land and water area

Stockholms 3 250 138 250 26 990 678 920 Uppsala 11 850 350 53 450 22 880 843 730 Sdermanlands 5 600 500 59 150 50 360 660 670 stergtlands 8 150 100 84 500 104 150 1 164 610 Jnkpings 34 950 68 550 75 790 1 125 250 Kronobergs 28 950 30 900 96 210 943 010 Kalmar 7 700 5 600 105 250 47 490 1 169 400 Gotlands 3 050 2 750 63 000 3 230 318 370 Blekinge 900 4 050 19 100 10 870 305 540 Skne 8 500 2 750 32 150 33 310 1 136 850 Hallands 15 950 600 29 300 25 790 571 950 Vstra Gtalands 62 850 200 269 800 143 270 2 538 880 Vrmlands 98 650 450 82 350 179 670 1 938 800 rebro 31 150 100 74 450 79 690 934 320 Vstmanlands 15 200 450 48 000 23 580 538 070 Dalarnas 330 250 88 200 278 300 220 830 3 040 520 Gvleborgs 91 000 950 20 900 155 570 1 975 580 Vsternorrlands 129 550 50 194 000 142 210 2 310 660 Jmtlands 663 300 701 000 691 000 475 730 5 410 040 Vsterbottens 733 100 552 050 743 200 409 440 5 928 410 Norrbottens 1 583 900 1 869 950 2 150 800 776 250 10 601 150 De fyra strsta sjarna3 . . . 892 580 892 580 Hela riket 3 867 550 3 229 950 5 236 300 3 995 990 45 029 530

Anm: Totalarealen bygger p en ldre berkning av land- och vattenarealer frn 2005. 1) Markanvndningen p kommunal niv redovisas i Statistiska meddelanden serie MI 67 SM 0401 (www.scb.se/MI0814). For land use by municipality, see Statistical reports MI 67 SM 0401. 2) Varav ca 12 000 ha ej lnsfrdelat. Of which approx. 12 000 ha are not distributed by county. 3) Vnern, Vttern, Mlaren och Hjlmaren

Klla: SCB Markanvndningen i Sverige (www.scb.se/MI0803); Statistikdatabasen: Milj.



3.7 Bebyggd mark och tillhrande mark 2005 efter 2007 rs lnsindelning, hektar Built-up areas and associated land, by county, hectares

Ln County

Bostadsmark Residential land

Industri Industrial

land

Handel och

affrs- verksam-

het Commer-cial land

Offentlig service, fri-

tidsanlggn. m.m.

Land used for public

services and recreation

facilities

Transporter Land used

for transport and com-

munication facilities

Tekniska anlggn.

Land used for

technical installa-

tions and waste

disposal

vrig bebyggd

mark Other

built-up land

Totalt1 Total1

Permanent-bostder

Land used for perma-

nent dwellings

Fritidshus1 Land used for holiday

homes1

Stockholms 33 740 33 650 4 475 2 350 5 200 17 400 650 6 250 103 715 Uppsala 14 840 8 000 2 300 550 1 700 12 000 400 5 900 45 690 Sdermanlands 11 580 7 650 2 500 530 1 700 11 700 300 5 500 41 460 stergtlands 16 360 8 200 3 100 760 2 250 17 200 500 8 700 57 070 Jnkpings 14 610 3 400 4 600 740 2 150 19 050 525 9 750 54 825 Kronobergs 11 150 3 100 2 175 500 1 400 14 300 400 7 850 40 875 Kalmar 14 590 6 900 3 025 690 1 900 17 350 625 8 100 53 180 Gotlands 5 130 3 100 575 140 700 4 300 150 3 300 17 395 Blekinge 8 500 2 850 1 475 420 1 050 6 600 225 3 900 25 020 Skne 40 230 9 500 9 150 2 070 5 300 29 600 1 150 17 550 114 550 Hallands 14 730 5 200 2 450 670 1 750 13 850 475 6 850 45 975 Vstra Gtalands 62 330 23 100 12 825 2 960 7 850 44 950 1 575 28 900 184 490 Vrmlands 18 230 7 100 3 025 800 2 450 19 900 675 11 300 63 480 rebro 13 770 5 050 3 425 740 1 700 12 900 525 6 100 44 210 Vstmanlands 9 590 3 600 2 375 530 1 350 8 450 300 3 250 29 445 Dalarnas 19 060 10 750 3 500 1 000 2 350 24 250 700 8 600 70 210 Gvleborgs 15 730 7 900 3 650 860 2 100 21 150 550 7 000 58 940 Vsternorrlands 13 960 5 800 3 400 770 2 150 21 400 550 7 900 55 930 Jmtlands 9 660 6 650 1 525 410 1 600 24 650 525 7 900 52 920 Vsterbottens 13 280 7 250 3 325 640 2 250 31 500 550 8 900 67 695 Norrbottens 13 040 7 600 4 200 890 2 350 31 450 475 6 800 66 805 Hela riket Sweden 374 090 188 000 77 100 19 000 51 200 403 800 11 875 180 300 1 305 365 F

Documents

Statistisk årsbok för Sverige 2013