Evangeliska Frikyrkans årsbok för verksamhetsåret 2009

Evangeliska Frikyrkan verksamhetsåret 2009

ÅRSBOK2 0 0 9

� Årsbok verksamhetsÅret �009

Innehåll och produktion: Kommunikation/ Insamling Projektledare Johanna Lundin Redaktörer Elisabet Carleson, David Gelinder, Karina S. Claesson, Johanna Lundin Layout David GelinderTryck Tabergs tryckeriOmslagsbild EFKs arkivAdress Evangeliska Frikyrkan, Box 1624, 701 16 ÖrebroTelefon 019-16 76 00E-post [email protected] www.efk.sePg gåvor 90 04 03-7

Ledare 3

Evangeliska Frikyrkan 2009

Organisation 4-5

Församling 6-8

Församlingsstatistik 9

Utbildning 10-11

Mötesplatser 12-13

Mission världen över 14-15

Missionskarta 16-17

Testamenten och hemgångna 18

Verksamhetsberättelse och årsredovisning

Församlingsprogrammet 20

Skolorna 21-23

Afrika 24

Asien 25-26

Europa 27

Latinamerika 28

Mellanöstern 29

Förvaltningsberättelse 30-35

Årsredovisning 36-42

Stadgar 43

Årsredovisning för EFKs Pensionsstiftelse 44-45

Årsredovisning för EFK UNG 46-47

Årsredovisning för EFK UNGs Bidragsspår 48-49

In English, En français 50-51

Innehållsförteckning

FöRsAmLIngsuTvEckLIng595 personer har döpts och antalet medlemmar har ökat med 333 person-er i Evangeliska Frikyrkans församlingar. Två nya självständiga församlingar har grundats. Medlemskap och församling diskuterades livligt. InTERnATIOnELLT ARbETEEvangeliska Frikyrkan (EFK) har haft engagemang i cirka 45 länder med drygt 100 samarbetskyrkor och organisationer runt om i världen. Under året har EFK arbetat i cirka 125 projekt i egen regi eller med samarbetspartners. Cirka 75 missionärer har varit utsända i längre eller kortare tjänst. Mest omfattande är arbetet i Asien och Afrika följt av Mel-lanöstern, Europa och Latinamerika. ORgAnIsATIOnEnUnder året genomfördes en omorganisation för att minska bemanningen vid Sverigekontoret. Det ekonomiska resultatet för året blev två miljoner kronor.

2009 i korthet

kongress 2010 fattar beslut i följande frågor:

• En strategi för församlingarnas arbete i Sverige

• Ska EFK avsäga sig vigselrätten och vilken ordning ska i så fall gälla?

• EFK 2020, en vision vad som ska prägla EFK-församlingarna om tio år

• En gemensam pastors- och ledarutbildning med Svenska Alliansmissionen och Pingst – fria församlingar i samverkan

• Hur Evangeliska Frikyrkan ska förhålla sig till statsbidrag

En ny strategi för missionen i Europa kommer att tas fram då flera mis-sionärer där går i pension under året.

På gång under 2010

Nyckeltal 2009 2008 2007 2006

Insamlade medel (tkr) 47 523 49 650 50 533 51 205

Årets resultat efter förändring av

ändamålsbestämda medel (tkr) 2 054 3 092 3 896 -1 944

Soliditet, % 67 64 38 36

Kassalikviditet, % 178 166 77 91

Fritt eget kapital (tkr) 9 198 7 143 4 051 155

nyckELTAL vERksAmHETsåREn 2006–2009

Årsbok verksamhetsÅret �009 �

Anders blåberg Missionsdirektor

stefan swärd Ordförande EFKs styrelse

Ett år i Jesu efterföljd

När ett år ska summeras faller lätt blickarna på de händelser som fått mycket uppmärksamhet i medierna. Året 2009 kommer till exempel att förknippas med svininfluensan, Köpenhamnsmötets magra resultat i klimatfrågan och lågkonjunktur med fortsatt fi-nansiell oro eller turerna kring SAAB. Ett år i församlingsrörelsen Evangeliska Frikyrkan är inte heller så enkelt att sammanfatta. Pul-sen finns i de lokala församlingarnas arbete och framkallar sällan nyhetsrubriker. Men summan av 309 församlingars arbete, alla de frivilliga insatser som görs vecka efter vecka, är ett imponerande stor-verk. Vi noterar också att fler har döpts än året förut; 595 personer totalt under 2009.

Frågan om medlemskap i en lokal församling är ett ämne som tagits upp grundligt till samtal under året. Lite tillspetsat har det rört sig om vilka olika praxis som kan rymmas inom EFK. Ur samtalen framkom att de flesta är eniga om att tydligare beskriva medlemskap i termer av efterföljelse till Jesus, och att medlemskap kommer att bli mer förpliktigande än vad fallet ofta är idag. En annan fråga som har engagerat många är förslaget som lades fram på representantskapsmötet att avsäga oss vigselrätten. Efter en lång debatt fördes frågan över till Kongress 2010, även om det fanns en majoritet för förslaget i mötet.

Utbildningsfrågorna har fått ett växande utrymme senaste åren. En utredning kallad Läsare 2.0 lades fram till EFKs styrelse under våren. Den viktigaste frågan inom utbildning gäller en gemen-sam pastors- och ledarutbildning tillsammans med Pingst ffs och Svenska Alliansmissionen. Efter att frågan utretts i omgångar är de tre rörelserna nu överens om vad de vill forma tillsammans. Varje samfund behöver nu förankra förslaget om gemensam utbildning i sina årsmöten och kongresser under 2010.

Under hösten visade prognoserna i EFKs ekonomi på ett stort underskott. En stark uppmaning till ett ökat givande gick ut till alla församlingar och enskilda givare. EFKs styrelse tog också i det utsatta läget ett större böneansvar. Efter det har de flesta siffrorna gått EFKs väg. Många orsaker ledde så småningom fram till ett ansenligt överskott för 2009. Vi är djupt tacksamma till alla som bidragit, men framför allt till Gud och hans omsorg. Överskottet innebär också att församlingarnas omfattande internationella mis-sion får resurser att fortsätta förvandla människors liv.

Ett strålande exempel på vad mindre församlingar kan få betyda för församlingsrörelsen är EFK-församlingen i Sävsjö. Där har under flera år funnits en SALT-grupp, kopplad till Hyllie Park Folkhögskola i Malmö. När den nya församlingen Markuskyrkan grundades i Helsingborg i höstas, kom kärntruppen från Sävsjö. Vi behöver se många sådana exempel i Sverige för att växa som rörelse. Det har arbetats flitigt med att formulera mål, visioner och strategier inför kommande år. Cirka 35 församlingsledningar har besökts och berättat vilka utmaningar de står inför. Detta har sedan påverkat en strategi för Sverige, och framför allt en övergri-pande målbeskrivning kallad EFK 2020. Dessa dokument ska Kon-gress 2010 besluta om. Men den stora prövningen kommer efter besluten, då allt ska omsättas i handling – en utmaning lika stor och viktig som när Nybygget (EFK) bildades för tretton år sedan.


Evangeliska Frikyrkan – en rörelse och en organisation

Organisation

Ledamöter i EFks styrelse från och med kongress 2008

mats berggren Jävrebyn, christer bergh (vice ordförande) Skarp-

näck, Anders blåberg Örebro, Hanne carlsson (vice ordförande) Örebro, gunlög Eiderbrant-nilsson Örebro, björn Fredriksson Örebro, Josefin Fållsten Örebro, Ingemar Hansson Billdal, carina Johansson Jönköping, Johan knabäck Västerås, Roger korsgren Bandhagen, Elisabet mörnerud Malmö, Anders nordström Karlstad, Tuve skånberg Skillinge, stefan swärd (ordförande)

Stockholm, Lennart Thörn Örebro, claes göran åberg Gnosjö,

birgitta åkerlund Domsjö

styrelsens presidium består av: stefan swärd ordförande, Hanne carlsson och christer bergh, vice ordförande, Anders blåberg missionsdirektor, gudrun bo-ström och bernth-åke Ottosson biträdande missionsdirektorer.

Evangeliska Frikyrkan (EFK) är en församlings- och missionsrö-relse med ungefär 31 000 församlingsmedlemmar. EFK finns över hela landet och är en del av den historiska och världsvida kyrkan. Vid slutet av 2009 var 309 församlingar anslutna. Det är glädjande att två nya församlingar startades under året som gick. Evangeliska Frikyrkans församlingar är självständiga, men ömsesidigt beroende.

Evangeliska Frikyrkan omfattar också församlingarnas samverkan till exempel i olika utbildningar, regionala satsningar och bönesam-lingar, lägergårdar, verksamheter kring diakoni, medarbetargrupper och mycket, mycket mer. Familjen är stor! Församlingarna samver-kar kring områden som kräver särskilda resurser och långsiktighet. Vart annat år möts församlingarna till kongress. Församlingarnas representanter tar riktningsgivande beslut, antar styrdokument, väljer medlemmar till Evangeliska Frikyrkans styrelse och Mis-sionsdirektor om det är aktuellt. De områden kongressen beslutat ska vara fokus för gemensamma satsningar är församling och utbildning (för att stödja församlingar och mission i Sverige) och internationell mission.

Styrelsen svarar för organisationen Evangeliska Frikyrkan som har fått i uppdrag av kongressen att planera och genomföra dessa satsningar. Namnet Evangeliska Frikyrkan betecknar alltså både rörelsen och den organisation som genomför det uppdrag man fått av församlingarna. Läs organisationen Evangeliska Frikyrkans års-berättelse som följer längre fram.

Ledstjärnan för det gemensamma arbetet är visionen ”Växande för-samlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen”. Visionen är en sammanfattning av EFKs teologi och hur man som kristen praktiserar sin tro. Evangeliska Frikyrkan är en evangelisk kyrka och ledorden i den teologiska profilen är evangeli-kal, missionsinriktad, karismatisk och baptistisk.


Evangeliska Frikyrkans verksamhetsskiss

Evangeliska Frikyrkans ”familj” är omfattande och mångsidig. Verksam-hetsskissen är inte komplett, många fler verksamheter skulle kunna nämnas.

Organisationen Evangeliska Frikyrkan syns i grönt i verksamhetsskissen. Verk-samhetsberättelsen, förvaltningsberät-telsen och årsredovisningen finns på sidorna 31-49.

Sedan 2006 är EFK UNG en separat juri-disk person som relaterar till EFK genom ”självständig samverkan”. EFK UNGs års-redovisning finns på sidorna 46-49.

För övriga verksamheter med egen juridisk person får vi be er vända er till respektive årsredovisning.

Evangeliska Frikyrkan är delägare i Swedmedia AB tillsammans med övriga grundare, Pingst Förvaltning AB, Vårt Land A/S, Svenska Baptistsamfundet och Svenska Alliansmissionen.

RegionerSverige

Församlingarnasverksamhet

Församlingarnas verksamheter

Programstyrelser

EFK UNGLiljeholmens folkhögskola

Församlingar inom Evangeliska Frikyrkan

Organisationen Evangeliska Frikyrkan

Verksamheter med Evangeliska Frikyrkan som huvudman eller ägare

Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ


År 2009 såg mycket olika ut för EFK-församlingarna. Tre exempel på det finns på nästa sida. Men det finns också gemensamma erfarenheter som många församlingar delar, som nystart i ledarskapet, missionsiver och nysvenskars påverkan. Många församlingar brottas också med sjunkande medlemssiffror och familjefrågor.

Ett stort antal ledare i trettioårsåldern har slussats in de senaste åren, vilket gör att ledarskapet speglar hur det ser ut åldersmässigt i övrigt i församlingarna. Ungt ledarskap ger bättre möjligheter att läsa samtiden och möta nya företeelser. När mer erfarna ledare sam-tidigt finns med är det lättare att stå pall när grundförutsättningar för tron utmanas så kraftfullt som det gjorts det senaste året, både i och utom kyrkan.

Ett annat hopp är den påtagliga viljan att se fler komma till tro. Alphakursen har varit ett viktigt verktyg för många församlingarnas inflöde under året med dess undervisning, omsorg och uppmärksam-het. Många har kommit till tro eller hittat tillbaka till tron den vägen, men trots allt är det ändå få som blir kristna i Sverige idag. Tilltron att Gud kan använda just mig som vittne är punkterad hos många.

EFK-församlingarna 2009: Stor glädje och stor vånda

I de församlingar som växer finns det däremot en tilltro till att var och en kan få vara bärare av evangeliet, och en glädje och stolthet över församlingstillhörigheten.

Flyktingar och invandrare tar med sig sin tro och kultur in i för-samlingarna, i ”egna” församlingar eller nytändning i gamla. De är ofta mindre sekulariserade och har en större tilltro till Guds kraft än infödda svenskar. Det finns många församlingar med flera folkgrup-per, men internationella församlingar där olika nationaliteter möts i gudstjänst och ledarskap är få.

Familjefrågor, kanske främst oförmågan att hjälpa unga församlings-medlemmar in i en vuxen tro, är en stor vånda i församlingarna. Många familjer splittras, men det börjar växa fram en beredskap i församlingarna att möta situationen med fler instabila relationer. I församlingarna finns hängivna barn- och ungdomsledare som uträttar storverk, men som samtidigt längtar efter fler äldre som kliver fram som förebilder och berättar om sina erfarenheter av Jesus i vardagen. Drygt 200 församlingar hade under 2009 någon form av barn- och ungdomsverksamhet.

Församling

Foto

: Joh

an S

unbr

ing


Ny församling i HelsingborgSju personer flyttade hösten 2008 från Småland till Helsingborg för att plantera en församling. I oktober 2009 startade Markuskyrkan med visionen: "Älska Jesus, älska människor, älska Helsingborg". För-samlingsarbetet baseras på en husförsamling som möts på söndagarna. Man börjar med att dela nattvard tillsammans med en mål-tid, följt av undervisning, samtal, lovsång och bön. En gång i månaden möts 35-45 personer till gudstjänst i en hyrd lokal. För-samlingen ber även för staden tillsammans med andra kristna.

– Vi vill bygga en kyrka som består av ett

växande nätverk av husförsamlingar, män-niskor som träffas i hemmen för att hjälpa varandra att följa Jesus, berättar Rickard Cruz, föreståndare för Markuskyrkan. Vi ser husförsamlingarna som kärnan i försam-lingslivet.

Församlingsplanterarna hade tidigare ingen koppling till Helsingborg.

– Gud ledde oss hit, säger Rickard. Jag hade känt en växande kallelse att arbeta för att plantera församlingar och upplevde ett tilltal under bön att flytta just hit.

Inom EFK finns idag cirka tio försam-lingsplanteringar.

Flyktingar förvandlar Storfors baptistförsamlingI brukssamhället Storfors i Värmland med cirka 4 000 invånare finns en EFK-församling som fram tills nyligen hade fjorton medlemmar. Julen 2009 fördubblades antalet, då fjorton tidigare döpta burmeser välkomnades som medlemmar. Det har aldrig i Storfors bap-tistförsamlings 104-åriga historia välkomnats så många samtidigt. Familjerna kom som kvotflyktingar från ett flyktingläger i Indien. Burmeser från flyktingläger i Thailand och personer från afrikanska länder finns också med i församlingen. En person från Sri Lanka och en från Uzbekistan är med i styrelsen sedan tidigare. Alla har kommit som flyktingar.

– Församlingen har förändrats enormt, säger Eila Jonsson, en av ledarna, diakon och tidigare missionär i Japan. Våra möten fylls av sånger i stämmor på olika språk, det finns många barn, det är en sådan god anda. Nu ser vi mycket ljusare på framtiden.

Församlingen har bibelstudier på svenska och engelska, där den ende burmes som be-härskar engelska väl översätter från engelska till språket chin.

– Vår kantor Irma Dahl gick bort nyligen, men hann uppleva det här och gladde sig mycket, berättar Eila. Irma hade spelat på gudstjänsterna i 70 år.

EFK-församlingen Betel i Opphem och pingstförsamlingen Filadelfia i Rimforsa någon mil därifrån gick samman vid års-skiftet och bildade Brokyrkan. Grunden till att gå samman var lagd genom försam-lingarnas barn- och ungdomsarbete, som redan var gemensamt.

– När församlingarna bestämde sig för att söka en gemensam pastor gick proces-sen relativt snabbt, berättar församlingens pastor Mattias Lindsmyr. Samarbetet har vuxit fram naturligt och under tiden har vi också kunnat skapa något nytt. Idag är vi 130 medlemmar.

Rimforsa är en pendlingsort till Linköping med många barnfamiljer som församlingen vill nå.

– Den största förändringen efter samgå-endet är att gemenskapen känns öppnare eftersom båda grupperna har fått öppna upp för nya människor från de två försam-lingarna. Det har också kommit till nya som känner att de vill vara med i församlingens gemenskap. Är man fler kan man också göra mer. Vår största utmaning nu är att hitta fler vägar att nå ut. Vi längtar efter att få se fler människor komma till tro och hitta en plats i församlingen.

Brokyrkan vill satsa på familjerFo

to: E

FKs

foto

arki

vFo

to: L

inne

a N

ilsso

nFo

to: J

ohan

Sun

brin

g


Fyra månader i Kambodja med StepOutStepOut är ett praktikantprogram inom Evangeliska Frikyrkans för unga vuxna som vill se vad mission är i praktiken. Under 2009 blev 22 personer i åldrarna 20-35 år utsända från församlingarna till nio länder för att delta i något av Evangeliska Frikyr-kans projekt på plats. En av dem är Anette Johansson från Korskyrkan i Stockholm som förra året var i Kambodja fyra månader och fick se Evangeliska Frikyrkans mission på plats.

– Min StepOut period i Phnom Penh har

fått mig att växa som person, berättar Anette. Jag fick verkligen lära mig att lita helt och fullt på Gud och jag kände så starkt att han var med. Jag minns särskilt de gånger jag fick tillfälle att åka ut på landsbygden. Att få möta människor som sliter för att överleva, som kämpar på fälten och som ändå har en livsglädje och en stark drivkraft har betytt mycket. Genom StepOut fick jag också en större förståelse för människor som kommer hit till Sverige. Det är inte lätt att komma till en ny kultur och anpassa sig, det tar tid.

Mentorgrupper ger ny ork och nytt mod EFK UNGs mentorgrupper vill stödja och utveckla församlingarnas ungdomsledare.

– Unga ledare arbetar ofta under press och behöver allt stöd de kan få, säger Rikard Edefors, ledarutvecklare på EFK UNG. De behöver hjälp att hitta kärnan i att vara kris-ten ledare och hjärtat i vad det är att vara en kristen församling.

Grupperna samlas fyra gånger per år. Till-fällena inleds med att alla delar vad de står i just då. Deltagarna har med sig bekymmer eller frågor som behöver genomlysas och vid varje tillfälle finns det tid för gemensam

problemlösning. Vid några tillfällen avsätts mycket tid för föreläsningar och utbildning. Personlig förbön finns alltid med.

Tillfällena har varit mycket uppskattade av deltagarna. Linnea Bergström från Öster-malmskyrkan i Kristianstad berättar:

– Förståelsen för vad det innebär att ha den tjänst vi har är ett stort stöd för att orka fortsätta. Idéutbytet, både praktiska tips och hur man ser på församlingen i stort har varit mycket bra.

Grupperna samlade under 2009 arton personer i två grupper.

Pionjärer vill bryta ny markMånga människor i vårt land har inte någon kristen gemenskap i sin närhet eller ens sin ort. Det behövs pionjärer som bryter mark för nya församlingar, på många platser och i olika sammanhang. Men hur ska dessa församlingar byggas och hur kan de se ut? De frågorna bearbetades den 4-6 december 2009 då en ekumenisk pionjärkonferens för församlingsplanterare ägde rum i Stockholm. EFK UNG var en av arrangörerna. Talare var engelsmannen Stuart Murray (bilden), förfat-tare, utbildare och konsult inom bland annat församlingsplantering och storstadsmission.

Konferensen samlade 100 deltagare. – EFK UNG vill uppmuntra till förnyelse

och utveckling, säger Christian Svahn, ung-domsdirektor för EFK UNG. En viktig del i det tror vi handlar om att uppmuntra och stödja unga att ta pionjära initiativ. Det gör vi till exempel genom att ordna seminariedagar, föra samtal, undervisa och handleda. Vi ser två riktningar i den pionjära rörelsen, mot en fördjupad efterföljelse av Jesus men även mot nya sätt att sprida evangeliet.

Foto

: Erik

Ole

sund

EFK UNG är en självständig organisation inom Evangeliska Frikyrkan som stödjer församlingarnas barn- och ungdomsarbete. EFK UNG ger bland annat unga chansen att pröva på mission utomlands, kunskap i att bygga nya församlingar och att utvecklas som ledare, vilket illustreras med följande exempel. Årsredovisningen från EFK UNG finner du på sidan 46.

Tre glimtar från EFK UNG år 2009

Foto

: Ane

tte Jo

hans

son

Årsbok verksamhetsÅret �009 9

1999/2000 2009/2010

åLdERsFöRdELnIng I EvAngELIskA FRIkyRkAn 1999/2000 OcH 2009/2010

0

5

10

15

20

10%

5%

15%

20%

0%- 20 år 21- 30 år 31- 40 år 41- 50 år 51- 60 år 61- 70 år 71- 80 år 81- år

Församlingsstatistik

Medlemmar 33 616 + 333Församlingar 309 0Döpta 595 + 81På bekännelse intagna 257 + 17Inflyttade 763 - 38Döda 383 - 30Utflyttade 666 + 10Avförda 335 - 55

mEdLEmmAR 09 +/- möTEsPLATsER

Deltagare i snitt på gudstjänsten 17 115 Antal livsnära smågrupper 1 316Antal deltagare i livsnära smågrupper 12 372Av betjänade, antalet nysvenskar 3 507

FLEsT döPTA

Göteborg Ethiopian evangelical church 40Stockholm New Life 32Stockholm Ichtys 25Växjö Ulriksbergskyrkan 22Stockholm Husby frikyrkoförsamling 21Falun Elsborgskyrkan 14Tranås Brunnsparkskyrkan 14Malmö Immanuelskyrkan 12Linköping Ryttargårdskyrkan 12Örebro baptistförsamlingen Filadelfia 11Kalmar Sionförsamlingen Böda 11Örebro Brickebergskyrkan 10Hallsberg baptistförsamlingen Saron 10Stockholm Elimkyrkan 10Ljungby baptistförsamling 9Mora Centrumkyrkan 9Malmö Hyllie Parkkyrkan 9Göteborg Saronförsamlingen 9Stockholm Korskyrkan 8Alunda Furuhöjdskyrkan 8Enköping Enakyrkan 8Örebro Hovsta frikyrkoförsamling 8Västerås Citykyrkan 8Vansbro Taborförsamlingen 7Mantorps baptistförsamling 7Helsingborg Ramlösakyrkan 7Örebro Mellringekyrkan 7

döPTA PER 100 mEdLEmmAR 2005- 2009

Värmlands länGävleborgs län Stockholms län Västmanlands län Kronobergs länUppsala län Dalarnas län Norrbottens län Skåne län Kalmar länVästra Götalands länVästerbottens länJönköpings länÖrebro länÖstergötlands länHallands länSödermanlands länVästernorrlands länJämtlands länBlekinge länGotlands länHela landet

0 5 10 15 20 250 5 10 15 20

sTORA FöRsAmLIngAR

Göteborg Saronförsamlingen 1 223Linköping Ryttargårdskyrkan 916Örebro Baptistförsamlingen Filadelfia 895Örebro Baptistförsamlingen Immanuel 740Stockholm Korskyrkan 552Huskvarna Kungsportskyrkan 542Växjö Ulriksbergskyrkan 534Tranås Brunnsparkskyrkan 522Falun Elsborgskyrkan 386Örnsköldsvik Elimförsamlingen 384Jönköping Korskyrkan 365Malmö Hyllie Parkskyrkan 364Gävle Korskyrkan 351Stockholm New Life 350Kristianstad Östermalmskyrkan 346Stockholm Elim 342Malmbäcks frikyrkoförsamling 331Örebro Mellringekyrkan 328Västerås Korskyrkan 319Vargön Salemförsamlingen 318Borås Korskyrkan 314Enköping Enakyrkan 304

åLdERsFöRdELnIng På döPTA I FöRsAmLIngARnA 2009

11-20 ÅR (48,7%)

< 10 ÅR (4,8%)

41-50 ÅR (8,5%)

31-40 ÅR (11,3%)

21-30 ÅR (16,8%)

51-60 ÅR (5,7%)

>61 - ÅR (4,2%)

10 Årsbok verksamhetsÅret �009

Gemensampastorsutbildning tar formUtbildning och förkovran är viktigt för församlingarna inom Evangeliska Frikyrkan (EFK). Rörelsernas historia vittnar om skolornas roll och betydelse för samfundets utveckling och framväxt. Inom rörelsen EFK finns idag flera skolor och utbild-ningsplatser, med över ett hundratal anställda, som erbjuder olika utbildningsalternativ för människor på olika platser i livet. Utbildningarna uppmuntrar till att fördjupa den personliga tron och till att leva ett liv i efterföljelse av Jesus.

Bredden av olika utbildningar och mångfalden av kurser och inriktningar kan ses som en spegel av behov och intressen som finns inom församlingsrörelsen. Vid sidan av pastoral utbildning, teologiutbildningar och bibelkurser finns PROMIS som ger för-beredande utbildning för missionärer, diakonal utbildning, kam-ratstödjarutbildning som förbereder för socialt arbete och pro-jektledarutbildning för exempelvis skola och fritidshem. ”Gräv djupare” är namnet på en portal, skolornas gemensamma mark-nadsföring, som ska göra det enklare för blivande studenter att hitta sin väg till fördjupning och sin utbildning. Samtidigt visar portalen på det breda utbudet av kristna utbildningsalternativ.

En utredning om Evangeliska Frikyrkans utbildningsprogram, ”Läsaren 2.0”, färdigställdes våren 2009. Bakgrunden till utred-ningen var behovet att tänka igenom hur resurserna inom utbild-ningsprogrammet ska användas och utvecklas bäst. Ett resultat av utredningen visade på behovet av en tätare koppling mellan församlingsrörelsen och EFKs skolor. En konsekvens av detta är att en deltidstjänst har tillsatts med uppgift att se hur skolornas resurser och kunskap bättre kan betjäna EFKs församlingar.

Frågan om fördjupat samarbete för en gemensam pastorsutbild-ning mellan EFK, Pingst - fria församlingar i samverkan (Pingst ffs) och Svenska Alliansmissionen har varit aktuell under året. I slutet av 2009 uttalade sig även Pingst ffs positiv till en samägd högskola. I processen kring den gemensamma teologiska högsko-lan har ett antal församlingsledningar inom EFK fått ge sina syn-punkter och efter Pingst ffs beslut är en gemensam arbetsgrupp tillsatt för att ta processen vidare. I mars 2010 kommer det slut-giltiga förslaget från de tre samfunden, ett förslag som sedan tas upp på Evangeliska Frikyrkans kongress i maj samma år. Örebro Missionsskola (ÖMS) har haft ett händelserikt år och varit delaktiga att ta fram utredningen Läsaren 2.0 och i arbetet kring en gemensam pastorsutbildning. Under året kom Högsko-leverket med kritik av högskoleutbildningen på Örebro Teolo-giska Högskola (ÖTH) som är en del av ÖMS. Arbetet med att bemöta kritiken och verkställa åtgärder påbörjades omgående. Missionsinstitutet (MI) har under 2009 mött och utbildat många människor med ett missionsintresse och människor kallade till missionstjänst. Man har under året arrangerat mötesplatser kring mission, anordnat olika kurser och utarbetat en ny grafisk profil. Örebro Folkhögskola har under året invigt nya lokaler och upp-levt en expansiv period i arbetet.

Verksamhetsberättelser för skolorna som finns inom organisatio-nen Evangeliska Frikyrkan, Örebro Missionsskola, Missionsinsti-tutet samt Örebro Folkhögskola finns på sidorna 21-23. På nästa sida finns berättelser från Liljeholmens folkhögskola och Hyllie Park Folkhögskola som finns inom Evangeliska Frikyrkan, men som är separata juridiska personer.

skolorna


Hyllie Parks FolkhögskolaHyllie Parks Folkhögskola ligger i Malmö och har utvecklat kurser och utbildningar inom tre huvudinriktningar: allmänna kurser, profilkurser för ledarträning främst riktade till skolans huvudman samt upp-dragsutbildningar för Malmö stad.

Allmän kurs, gymnasiekursen på folkhög-skola, tar emot allt fler yngre deltagare och många med behov av psykosocialt stöd. Det pedagogiska arbetet har utvecklats genom studieverkstad och för att öka mer självstyrt lärande utrustas nu varje deltagare med en bärbar dator.

SALT – ledar- och teologiutbildning fortsätter att utvecklas. En av nycklarna till kvalitet är samspelet mellan utbildningen och kursens mentorer i utbildningsförsamling-arna. SALT har idag ett 50-tal mentorer som följer studenterna under sin studietid. I över tio år har det funnits ett nära samarbete med SALT Danmark. Av flera skäl har de fattat beslut om att avsluta SALT-utbildningen och istället vara med och bygga upp en ny och av staten erkänd ledarutbildning tillsammans med två diakonihögskolor. Vad detta betyder för möjligheterna till fortsatt samverkan är osäkert i nuläget.

Kulturkurs i Kina har fått nya kursledare i Anders Gustafsson och Maria Mörnerud. Gruppen var något mindre detta år. Svårighe-ten att få visum en längre period har fortsatt under året sedan myndigheterna stramat åt i samband med OS 2008. Bengt och Gudrun Wendle har varit seniorvolontärer under ett halvt år på kulturhuset TCG Nordica och bland annat gett stöd åt den kulturturism som utvecklats där.

ITm lades nerHyllie Parks Folkhögskola har sedan 1998 bedrivit folkhögskoleutbildning i Huskvarna i samarbete med Institutet för tro och mu-sik (ITM). ITM har bland annat haft två KY-utbildningar med inriktning på musik och ledarskap. Besked kom året innan att KY-myndigheten inte beviljat förlängning av dessa utbildningar. Efter en tid av intensivt arbete att försöka förstärka basen och eko-nomin för ITM avvecklades till slut skolan i juni 2009.

Kursen Svenska för invandrare i Rosengårds centrum och Kroksbäck med sina 150 kurs-deltagare får mer och mer uppmärksamhet för den modersmålsbaserade metod som utvecklats. Ett arbete i forskningscirkelform har initierats av Malmö stad under ledning av två forskare från Malmö högskola.

Per-Inge Andersson

Liljeholmens folkhögskola Liljeholmens folkhögskola ligger utanför Rimforsa i Östergötland och driver bland annat allmänna kurser, bibel- och musikut-bildningar samt uppdragsutbildningar.

2009 var ett bra år men även ett år med bekymmer och utmaningar inför framtiden. Skolan som helhet präglas för närvarande av god stämning och arbetsglädje. Sedan många år tillbaka samarbetar Lilje-holmens folkhögskola nära med de andra skolorna inom Evangeliska Frikyrkan: Hyllie Park Folkhögskola, Örebro Folkhögskola och Örebro Teologiska Högskola. Samarbetet

fördjupas för varje år genom gemensamma tjänster, framtidsplaner och visioner. Förhopp-ningen är att vi ska komplettera varandra och vara en resurs för Guds rike.

Allmän kurs på distans1974 startade folkhögskolan en filial i Åt-vidaberg, som gått under namnet Dagfolk-högskolan i Åtvidaberg. Deltagarunderlaget har dock under flera år gått ner och vi beslutade att efter 35 år i Åtvidaberg lägga ner filialen. Resurserna användes istället till att göra en allmän kurs på distans. Intresset blev direkt mycket stort och kursen fylldes snabbt. Vid två tillfällen per termin träffas gruppen på Liljeholmen. Övrig tid sker undervisning på distans.

Svininfluensen under hösten 2009 på-verkade oss genom att våra uppdragsutbild-ningar, som riktar sig framförallt till vård-anställda, fick färre deltagare. Ekonomiskt syntes detta i vårt resultat för året.

Hösten 2008 startade vi en ny utbildning, ”Miljö och rättvisa – en annorlunda bibel-skola”. Första året hade många deltagare och vi hade hoppats på ett ännu bättre år i år, men antalet deltagare blev istället färre. Detta är vår stora utmaning. Vi tror att utbildningen fyller en viktig funktion i kristenheten idag och fortsätter därför med att försöka få fler att gå kursen.

Daniel Bjurhamn

Foto

: Dav

id G

elin

der

1� Årsbok verksamhetsÅret �009

Mötesplatser i församlingsrörelsen

Det senaste året har det anordnats olika samtalsdagar inom rörelsen där man bland annat har fört sam-tal kring församlingen och synen på medlemskap samt hur EFK ska förhålla sig till vigselrätten. Under våren fördes samtalet om medlem-skap i samband med regionernas pastors- och medarbetarsamlingar. Utifrån ett historiskt och dagsaktu-ellt perspektiv ställdes frågor som: Vad är en EFK-församling? Hur definieras medlemskapets gränser? I

Regionala samtal Under 2009 arrangerades flera konferenser, samtalsdagar och andra mötesplatser inom Evangeliska Frikyrkan. Under sommaren anordnades till exempel flera konferenser, läger och festivaler där människor får till-fälle att skapa nya relationer och fördjupa sin kristna tro. Under året initierade även Evangeliska Frikyrkans Sverigekontor olika mötesplatser runt om i landet där män-niskor kom samman, diskuterade aktuella ämnen och utbytte erfarenheter. På detta uppslag visas ett urval av de sammankoms-ter, arrangemang och mötesplatser som skedde under 2009.

vilka miljöer odlas efterföljelse? Samta-len om församlingen och medlemska-pet var givande och många idéer och exempel blev tydliga. Innehållet från samtalen om medlemskap bearbetas av Församlingsprogrammet inom EFK och kommer mynna ut i ett material med verktyg för församlingarna.

mötesplatser

Foto

: Ulri

ka A

reni

us

Foto

: Ulri

ka A

reni

us

Barn- och ungdomskonferensen under Torpkonferensen lockade till många skratt.

Årsbok verksamhetsÅret �009 1�

Under midsommarveckan pågår varje år flera konferenser inom Evangeliska Frikyr-kan. Några mil utanför Örebro anordnades Torpkonferensen under temat ”I Andens kraft”. Konferensen innehöll seminarier, bibelstudier, gudstjänster, konserter och olika kreativa inslag. Thailändaren Sidney, Hans Weichbrodt, Runar Eldebo, Hanna Wärlegård och artisterna Ole Börud, Ådahl samt Mattias Martinsson var några av de medverkande. Torpkonferensen anordnade även en speciell barn- och ungdomskonferens där barn och unga i olika åldrar deltog. För den som inte kunde närvara vid konferensen men ändå ville ta del av undervisningen så sändes gudstjänsterna och bibelstudierna via Torpkonferensens webbplats.

Midsommarkonferenser över hela Sverige

Under sensommaren 2009 arrangerades festivalen Frizon och den besöktes återi-gen av tusentals unga människor. Festiva-len är ett myller av aktiviteter, seminarier, gudstjänster, konserter, bibelstudier, tea-ter, panelsamtal och umgänge. Festivalens tema var ”Uppbrott”. I tematexten kan man bland annat läsa: ”Gång på gång kallar Gud till uppbrott. Abraham kallas att lämna Ur och det judiska folket kallas ut ur slaveri i Egypten. Gud själv gör ett uppbrott i sin gudomlighet för att, som det står i Johannesevangeliet, tälta bland oss människor. Lärljungarna bryter upp från sina fiskenät, de lämnar det trygga

Festivalen Frizon manar till uppbrott

Evangeliska Frikyrkan har represen-tantskapsmöte vartannat år, de år det inte är kongress. Normalt sett tas de stora, riktningsgivande besluten på kongressen. Årets representant-skapsmöte var ovanligt eftersom det innehöll det viktiga beslutet om vigselrätten. Det var också den fråga som engagerade ombuden mest. Slutgiltigt beslut i frågan tas på kongressen 2010. På represen-tantskapsmötet avhandlades även två utredningar om den utbildning som bedrivs i EFKs regi, den om gemen-sam teologisk högskola med Svenska Alliansmissionen och Pingst ffs samt Läsare 2.0 om folkhögskolornas och bibelskolornas roll.

En inspirerande heldag för alla slags ledare lockade dryga 60 personer till småländska Malmbäck en lördag i mars. Klockargårds-kyrkan var värd för dagen och Församlings-programmets medarbetare medverkade. Fokus för dagen var det goda ledarskapet och vår trovärdighet som församling i vår tid. Hur ser det goda ledarskapet ut? Vad är det som gör att man växer i närheten av vissa ledare och inte av andra? Det blev spännande samtal omkring begrepp som ”vi och dem”, huruvida fokus är ”inåt eller utåt”, och hur man skapar engagemang och undervisning som är trovärdig.

Inspirationsdag för ledare

Representantskaps-möte engagerade

I september arrangerade Missionsinstitutet en konferens och en mötesplats för missions-intresserade, Mötesplats Mission. Frågor man ställde sig var hur missionsarbetet ser ut idag och vad det innebär det att leva som missio-när. Mötesplats mission var ett tillfälle att få inblickar i missionens vardag och ett tillfälle att möta människor som tjänar Gud på olika sätt och på olika håll i världen. Konferensen innehöll bland annat missionens teologiska grund, kallelsen till tjänst, riktlinjer för EFKs internationella mission och seminarier kring erfarenheter från olika missionssituationer. Medverkade gjorde bland andra Bernth-Åke Ottosson, Lennart Boström, Irma Janzon, Johanna Rudolfsson och Göran Sturve.

Mötesplats Mission

MIDSOMMARKONFERENSERArnemarksgårdendalagårdenHjälmargården TorpkonferensenRalingsåsgården

för att bege sig ut på det äventyr som kallas Guds rike. Men Gud kan också kalla oss att bryta upp från slaveri under tomhetens välde och syndens förstörande mekanismer. Oavsett om uppbrottet är geografiskt eller inte finns det en inbjudan att resa sig. Och gå." På festivalen har över 500 frivilliga hjälpt till på olika sätt, något som visar på det engagemang som finns för Frizon. Frizon är en festival inför Gud som många brinner för. Och kanske det engagemanget också är ett bevis för att längtan efter uppbrott och efterföljelse sätter spår i många ungas liv.

Foto

: Run

e O

lsson


”Församlingen lever avmission som elden av att brinna”

Mission världen över

Som kristna vill vi att så många människor som möjligt ska få höra evangelium och att Jesus ska bli känd, älskad och efterföljd. Vi vill också följa Jesu exempel och ge de som har sämst levnadsvillkor bättre förutsättningar. Utifrån vår identitet som församlingsrörelse uppfat-tar vi vår kallelse att gå ut – och överskrida gränser – för att predika evangelium och bistå de mest utsatta i deras nöd. Mission är också att låta Jesu föredöme få konsekvenser för den egna livsstilen.

Församlingarna i Evangeliska Frikyrkan har beslutat att arbeta tillsammans i internationell mission för att kunna göra långt mer än vad enskilda församlingar kan. I policyn som församlingarna fastställt för det internationella arbetet beskrivs mission som församlingens livsnödvändighet. Församlingen lever av mission som elden av att brinna, som teologen Emil Brunner har sagt.

Finns i fem världsdelarEvangeliska Frikyrkan (EFK) har en omfattande internationell mission, med arbete i cirka 45 länder i regionerna Afrika, Asien, Europa, Latinamerika och Mellanöstern. EFK samarbetar med drygt 100 samarbetskyrkor och organisationer runt om i världen. Under året har vi arbetat i cirka 125 projekt i egen regi eller med samar-betspartners. Cirka 75 missionärer har varit utsända under 2009 i längre eller kortare tjänst. Mest omfattande är arbetet i Asien och Afrika följt av Mellanöstern. Minst omfattning har arbetet i Europa och Latinamerika.

Förmedlar evangelium i ord och handlingUnder 2009 har evangelisation och församlingsplanteringar skett i samtliga regioner. I flera regioner är medier ett viktigt redskap i evangelisationen. Insatserna för att förbättra levnadsvillkoren har under året varit många och av olika karaktär, men har gemensamt att de förändrar hopplösa situationer. Många har fått hjälp till utbildning, grundläggande skolgång och vidareutbildning på olika nivåer och inom olika ämnen. På så sätt ökar kompetensen hos våra partners och i de områden där vi arbetar. En viktig konsekvens av utbildning är också att människor får självkänsla och ges möjlighet att bättre ta tillvara sina rättigheter och möjligheter. Arbetet som vänder sig mot barn och unga är omfattande. Till exempel får indiska barn på Kolkatas järnvägsstationer möjlighet till mat, sovplats och skolgång, barn som annars inte skulle ha några sådana möjligheter. I Mellanöstern förbättrar vi villkoren för handikappade barn, såväl de fysiskt handikappade som de mentalt handikappade. Många har fått hjälp och attityden till handikappade har förändrats märkbart. Vi arbetar även för att begränsa konsekvenserna av hiv/aidsepidemin och att förhindra ökad spridning.

Flera missionärer behövsFör att utföra uppdraget är det viktigt att finnas på plats och att stödja samarbetande kyrkor och organisationer med utsända missionärer. Församlingarna har beslutat att antalet missionärer ska öka. Under 2009 har inte församlingsrörelsen lyckats öka antalet missionärer, även om flera personer vill åka ut. Situationen för missionärerna kan vara mycket olika, men innebär ofta att förmedla evangelium till mycket utsatta människor. EFK-missionärerna Isac och Karin Björklund arbetar i Hamada Gaza i Centralafrikanska republiken. De berättar att situationen i Hamada Gaza är så svår att man blir gråtfärdig. Högst en femtedel av barnen går i skola och många barn är undernärda. Vid akut sjukdom är enda möjligheten att ta sig till sjukhus att åka fem till sex timmar på motorcykel de fjorton milen till sjukhuset i Gamboula. Fyrhjulsdriven bil är inte att tänka på, då skulle flera broar behöva repareras först. Karin och Isac ordnade en ”Vårdcentralens dag”, då 400 till 500 personer kom för ta prover och läkarkonsultation.

stödjer pionjärer EFK arbetar även med att utrusta invånarna på plats genom att träna nationella nyckelpersoner i de rörelser vi samarbetar med och stödja pionjärer som grundar nya församlingar. Därför började flera regioner under 2009 att ta fram strategier för långsiktiga träningsinsatser.

På församlingarnas uppdragEvangeliska Frikyrkans internationella mission sker på församlingar-nas uppdrag. Därför har församlingarna i Evangeliska Frikyrkan en viktig roll i arbetet, genom att besluta inriktning och prioriteringar på Evangeliska Frikyrkans kongress och vid representantskapmöten, men också genom Forum Interact (FIA). FIA är en referensgrupp och mötesplats för församlingarnas internationella arbete. Grup-pen består av representanter från 21 församlingar. Genom forumet har uppdragsgivarna, församlingarna, möjlighet att påverka det internationella arbetet kontinuerligt. På Torpkonferensen och andra mötesplatser, genom brevrapportering, i katalogen Vision för mission och på EFKs hemsida får församlingar och enskilda information om det gemensamma arbetet.

gudrun boström, biträdande Missionsdirektormed ansvar för det internationella arbetet


Foto

: EFK

s ar

kiv

Bilden är tagen från ett av Evangeliska Frikyrkans projekt i Centralasien.


LATInAmERIkA medarbetare regionkontor: Manfred Rusner (RL), Anna- Maria Jonsson. Använda medel: 285 000 kr

bRAsILIEn medarbetare: Bertil och Alzira Ekström, Ruben och Ingalill Johansson Använda medel: 3 612 000 kr Antal projekt: 4 st

PARAguAy medarbetare: -- Använda medel: 997 000 kr Antal projekt: 6 st

PERu medarbetare:-- Använda medel: 313 000 kr Antal projekt: 6 st

EuROPAmedarbetare regionkontor: Manfred Rusner (RL) Använda medel: 943 000 kr

FRAnkRIkE medarbetare: Örjan och Anita Bäckryd, Boel och Sam Jubrandt Använda medel: 1 633 000 kr Antal projekt: 1 st

ALbAnIEn medarbetare: Carina och Grant Van Cleve Använda medel: 183 000 kr Antal projekt: --

ITALIEnmedarbetare: Marita och Per-Olof Söderkvist Använda medel: 371 000 kr Antal projekt: --

PORTugALmedarbetare: Karl-Inge och Kerstin Smensgård Använda medel: 777 000 kr Antal projekt: 1 st

AFRIkA medarbetare regionkontor: Bernt-Åke Ottosson (tf RL), Karl-Inge Smensgård och Fredrik Karlsson Använda medel: 1 364 000 kr

cEnTRALAFRIkAnskA REPubLIkEnmedarbetare: Isac och Karin Björklund Använda medel: 4 767 000 kr Antal projekt: 6 st

mOçAmbIQuEmedarbetare: Henrik Sturve Använda medel: 1 041 000 kr Antal projekt: 5 st

sydAFRIkAmedarbetare: Monica och Basil Woodhouse Använda medel: 733 000 kr Antal projekt: 3 st

TAnZAnIAmedarbetare: Annelie och Andreas Dagernäs Använda medel: 1 498 000 kr Antal projekt: 4 st

ZAmbIAmedarbetare: Ulrika och Urban Wijk Använda medel: 1 905 000 kr Antal projekt: 2 st

sWAZILAnd medarbetare: -- Använda medel: 40 000 kr Antal projekt: 2 st

Översikt internationellt arbete

Utsända EFK-medarbetare

Projektinsatser

makedonien medarbetare: -- Använda medel: 49 000 kr Antal projekt: 1 st

Armenien medarbetare: --Använda medel: 49 000 kr Antal projekt: 1 st sERbIEnmedarbetare: Daniel och Malin Råsberg Använda medel: 1 336 000 kr Antal projekt: 4 st

bAsJkORTIsTAnmedarbetare: Simon och Louise Använda medel: 263 000 kr Antal projekt: 2 st

ukRAInA medarbetare: -- Använda medel: 269 000 kr Antal projekt: 2 st

EngLAnd medarbetare: Birgitta och Peter Conlan Använda medel: 347 000 kr Antal projekt: OM-skeppen


mELLAnösTERn medarbetare i regionen*: Billy och Evalena (RL), Anders och Birgit, Gabriella och Pär, Magnus och Maria, Henrik och Ulrika, Bertil och Gunnel, Christina och Kamal, Emma och Iain, Björn och Cindy, Joakim och Karin, Håkan och Renée. Använda medel: 12 677 000 kr Antal projekt: 23 st

AsIEn medarbetare regionkontor: Owe Anbäcken (RL), Stefan Emilsson, Ingvar Fredriksson, Håkan JonssonAnvända medel: 1 566 000 kr

cEnTRALAsIEnmedarbetare: Maria, Johan, Jesper och Anna, Henrik och Maria, Christian och Lisette Använda medel: 1 919 000 kr Antal projekt: 3 st

IndIEnmedarbetare: Victor John Använda medel: 1 645 000 kr Antal projekt: 10 st

JAPAn medarbetare: Ruriko och Berndt Bohman, Kaori och Kent Edefors, Ann-Christine och Evert Kullberg Använda medel: 823 000 kr Antal projekt: 1 st

sydOsTAsIEn medarbetare: Elin och Anders Rimås Använda medel: 528 000 kr Antal projekt: 3 st

THAILAndmedarbetare: Barbro Emilsson, Anna Fredriksson, Elisabeth Jonsson, Ewa och Mats Dackerud, Mattias och Anna-Lena Hallqvist. Använda medel: 3 328 000 kr Antal projekt: 5 st

nEPALmedarbetare: Ragnhild Nyström, Otto och Pernilla Ardeby Använda medel: 1 973 000 kr Antal projekt: 6 st

kAmbOdJAmedarbetare: Gunilla och Veasna Bun, Mariam och Phil Smith, Maria Finnevadsson Använda medel: 1 396 000 kr Antal projekt: 4 st

mOngOLIETmedarbetare: -- Använda medel: 917 000 kr Antal projekt: 3 st

PAkIsTAnmedarbetare: -- Använda medel: 202 000 krAntal projekt: 5 st

vIETnAmmedarbetare: -- Använda medel: 97 000 krAntal projekt: 2 st

bAngLAdEsHmedarbetare: -- Använda medel: 1 230 000 krAntal projekt: 5 st

FILIPPInERnA medarbetare: -- Använda medel: 359 000 kr Antal projekt: 2 st

*Av säkerhetsskäl publiceras inte medarbetarnas fullständiga namn.


Hemgångna under 2009

Agda HoffnerHembud 8/1 2009Missionär i Japan

Ingvar HällquistHembud 31/1 2009Missionär i Sydafrika

Lars-Åke AlbinssonHembud 5/3 2009Pastor

Kurt BågeHembud 6/7 2009Pastor

Ragnar JonssonHembud 16/8 2009Pastor

Margit HolmbergHembud 27/10 2009 Evangelist

Anna-Lisa FagerstedtHembud 24/10 2009Kamrer

Arne LundgrenHembud 14/10 2009Missionär

Anna-Greta FriskHembud 27/12 2009Pastor

Lars Olof BergHembud 8/2 2009Missionär och missions-sekreterare

Testamenten och gåvor

Under 2009 har 3 424 000 kr testamenterade gåvor tillfallit Evangeliska Frikyrkans verksamhet. Vi minns med tacksam-het dessa vänners missionsiver, som tog sig uttryck i bön och offer. Vi ber att Herren kallar nya människor, som kan bära visionen vidare.

De vänner vi här hedrar genom ett särskilt omnämnande har levt ett liv i tjänst för Gud. Det är medarbetare som på olika sätt vigts sitt liv i tjänst inte bara för Gud, utan också för missionen. Vi tackar Gud för dem alla.

En del av missionens ekonomiska behov täcks av testamenten och gåvor. Har du frågor som rör gåvor och testamenten står gärna Rolf Nordström till tjänst med råd och upplysningar.

Rolf Nordström Tel: 0705-14 69 06 rolf.nordströ[email protected]

Sven AgerlidGreta SvenssonKarin HallEdit CarlssonGunvor ÅkessonAina Emanuelsson

Anna KarlssonBirgitta AnderssonAgda HoffnerElsa DidrikssonBertil LundhMarie-Louise Nydahl

Göte JanssonHembud 4/1 2009Pastor

Testamenterade gåvor


Verksamhetsberättelse och årsredovisning

Evangeliska Frikyrkan

�0 verksamhetsberättelse Årsbok verksamhetsÅret �009

Församlingsprogrammet

Resurs för lokala församlingarFörsamlingsprogrammet arbetar med att utveckla församlingar till att bli ”växande och livgivande församlingar”. Församlingar som ”växer i antal, mognad, gemenskap och tjänst och som grundar nya församlingar för att nå nya människor” är visionen. Målen för arbetet under 2009 har varit att grunda nya församlingar och att befintliga församlingar utvecklas. Viktiga komponenter i det arbetet är församlingsbaserad diakoni och integration.

grunda nya församlingarEn arbetsgrupp med uppgift att initiera och stödja arbetet med församlingsplantering har fortsatt sitt arbete. Gruppen har under året bestått av fyra resurspersoner som tillsammans med program-ledaren har mötts tre gånger för att stämma av och stödja varandra i planteringsarbetet. Seminarier på Frizon och Torpkonferensen om församlingsplantering har genomförts. Två nya självständiga församlingar har bildats under året, i Trollhättan och i Helsingborg. Ett tiotal arbeten pågår.

utveckla befintliga församlingarFörsamlingsprogrammet arbetar med utveckling i församlingarna framförallt genom att ordna mötesplatser och bidra med handledning. Under 2009 har frågan om medlemskapets betydelse och innebörd varit aktuell i församlingsrörelsen. Elva regionala samlingar om medlemskapsfrågan arrangerades under våren med totalt cirka 220 deltagare, främst pastorer. I mars bjöd Församlingsprogrammet in till en församlingsledardag om att vara och utöva ledarskap i Malmbäck. Drygt 60 personer kom.

En annan aktuell fråga har varit vigselrätten. Församlingsprogram-mets medarbetare började efter Kongressen 2008 och samtalsdagar om vigselrätten att ta fram material under året om en vigselordning utan juridisk vigselrätt.

Under hösten har medarbetare från Församlingsprogrammet i samarbete med Missionsledningen deltagit i 35 besök hos försam-lingsledningar för att lyssna in och tala om framtidsfrågor inför kongressen 2010.

Det händer att utvecklingen i församlingar avstannar på grund av konflikter. Församlingsprogrammet och förtroenderådet är då en resurs som kan hjälpa till. Sju församlingar har under en längre tid fått hjälp i konflikthantering, fem av dessa tillkom under året.

Många församlingar har under året fått hjälp att rekrytera pastorer. Församlingsprogrammet möter varje tisdag studenter vid Örebro Missionsskola. Nya pastorer erbjuds att under sin första tjänst delta i det tvååriga basprogrammet som Forum för ledarskap, ett samarbete mellan Församlingsprogrammet och Örebro Missionsskola, erbjuder. Två nya basgrupper har startat under året. I varje basgrupp ingår omkring åtta nya pastorer. Fortbildningsdagar har också genomförts med Forum för ledarskap som inbjudare.

Församlingsprogrammet har även under året varit bollplank i juridiska och teologiska frågor i två samgåendeprocesser mellan för-samlingar, samt medverkat vid mötesplatser som Torpkonferensen och EFKs representantskapsmöte.

Församlingsbaserad diakoni och integrationTvå arbetsgrupper, en om diakonifrågor och en om integration och mångkultur, har arbetat intensivt och målmedvetet under året. Arbetsgrupperna leds av medarbetare från Församlingsprogrammet.

Diakonigruppen beslutade under 2009, utifrån ett stort behov i församlingarna, att fokusera på familjefrågor under den kommande tvåårsperioden. Utbildning i församlingsdiakoni med cirka åttio deltagare har genomförts i samarbete med Liljeholmens folkhögskola utanför Linköping. Diakonimaterialet ”I Livets tjänst” har spridits. Församlingsprogrammet har också besökt många församlingar för samtal om diakonifrågor.

För integrationsfrågorna finns en grupp som hjälper församlingarna med frågor om islam, asylärenden och om att arbeta i en mångkul-turell församling. Cirka 3 500 nya svenskar finns regelbundet med i församlingarnas verksamhet. De flesta är inte medlemmar, men finns med i gudstjänstliv och i olika grupper i församlingens regi. Efterfrågan på arbetsgruppens tjänster har under året varit stor.

ny ledning för TorpkonferensenFrån och med hösten 2009 har ansvaret för Torpkonferensen flyt-

tats från Missionsledningen till Församlingsprogrammets styrelse. Programstyrelsen har utsett ledningsgrupp för konferensen.

Gåvor 663 000 621 000Kostnader 2 909 000 2 369 000Antal medarbetare 3 3Kvinnor 1 2 Män 2 1

nyckELTAL FöRsAmLIngsPROgR 2009 2008

FOTNOT: Flera medarbetare finns inom Församlingsprogrammet men de är inte formellt anställda av EFK.

AnvändA gåvOR FöRsAmLIngsPROgRAmmET

Örebro Missionsskola 10 %

Församlingsprogr. 3 % Utanför Sverige 85 %

Missionsinstitutet 2%Örebro Folkhögskola 0 %

FOTNOT: Totala intäkter för 2009 var 102 miljoner kronor, varav gåvorna uppgick till 47,5 miljoner kronor.

Årsbok verksamhetsÅret �009 verksamhetsberättelse �1

örebro Folkhögskola

Fler elever, nya lokaler och mycket entusiasmÖrebro Folkhögskola har under några få år gått från kaos och kris till entusiastiskt engagemang, struktur och ekonomiskt plus. I början av 2009 kunde skolan inte se alla möjligheter som väntade. Med en personalgrupp som ser möjligheter, tar tillfällen, har ett kvalitetstänkande utöver det vanliga och dessutom är ekonomiskt medvetna så har skolan nått mycket bättre resultat än förväntat.

nya lokaler invigdesI början av januari 2009 invigdes de nya lokalerna för Örebro Folkhögskola i Vivalla centrum i Örebro. Vivallaområdet består av människor från många olika länder med olika kulturer och religioner. Precis som i många andra städer med liknande stadsdelar kämpar många krafter för att bryta negativa trender. Här vill Örebro Folkhögskola vara en positiv kraft bland andra för att åstadkomma en förändring. Örebro Folkhögskola vill till exempel tillsammans med andra lokala aktörer anordna aktiviteter och mötesplatser för allmänheten som en del i ett långsiktigt integrationsarbete.

ny bibelskola planeras på götabroEfter ett år av minskat antal sökande till Bibelskola Tjänst och Bibeltermi-nen vid Götabro utanför Örebro var 2009 åter ett år med många sökande till bibelskolorna. En tydlig viljeinriktning har angivits av Evangeliska Frikyrkans missionsledning: Götabro kurs- och konferensgård ska göras till ett centrum för lärjungaskap och internationell tjänst. För att förverk-liga detta inleddes ett samarbete under året mellan Örebro Folkhögskola, Teen Challenge och EFK UNG för att ta fram en ny attraktiv bibelskola. Planerad start för den nya bibelskolan är hösten 2010.

många sökte till fritidsledarutbildningenTill höststarten rekryterades ny personal till fritidsledarutbildningen, vilket har tillfört ny kompetens. Inför läsårstarten var det många som sökte till fritidsledarutbildningen, cirka 80 personer. Detta är mycket glädjande eftersom utbildningen har haft svårt med rekryteringen de senaste åren. I ut-bildningen ingår en projektledarutbildning. Den har fallit mycket väl ut och kommer även implementeras i andra utbildningar på folkhögskolan.

Internationell dialog inleddesÖrebro Folkhögskola har under de senaste åren sökt efter ett internationellt samarbete. Under 2009 inledde skolan en dialog för att börja ett utbyte av något slag tillsammans med representanter från Evangeliska Frikyrkan, missionärer i Serbien och Immanuelskyrkan i Örebro. Dialogen har lett till att representanter från Serbien kommer till Örebro för samtal i april 2010. I juni reser hela personalen vid Örebro Folkhögskola till Serbien. Samarbete mellan EFKs skolor fördjupadesRektorerna från de olika skolorna träffas regelbundet och har under året tagit fram ett gemensamt dokument, ”Läsaren 2.0” omkring utbildnings-frågorna i rörelsen. Läsaren 2.0 visar på ett behov att knyta skolor och EFKs församlingar närmare varandra och under året har även samtal visat att det är angeläget. Detta resulterade i att skolorna med start 1 januari 2010 anställt Øyvind Tholvsen på deltid för att bygga broar mellan skolorna och församlingarna.



Missionsinstitutet 2%örebro Folkhögskola 0 %

Gåvor 0 0Kostnader 10 879 000 9 110 000Antal medarbetare 14 12Kvinnor 10 9 Män 4 3

nyckELTAL öREbRO FHsk 2009 2008

AnvändA gåvOR öREbRO FOLkHögskOLA


Foto

: EFK

s ar

kiv

�� verksamhetsberättelse Årsbok verksamhetsÅret �009

örebro missionsskola

Förbereder för tjänstUnder Örebro Missionsskolas (ÖMS) tak ryms flera utbildningar som vänder sig till människor som vill förbereda sig för olika typer av tjänst för Guds rike. Genom åren har bredden på sådan tjänst successivt utökats, men fortfarande är utbildningen av pastorer och missionärer navet. Från årets avgångsklass finns nu tretton av studenterna ute i pastorstjänst. Genom samarbetet med Hyllie Parks Folkhögskola och den s.k. SALT-utbildningen utbildas också församlingsledare i bredare betydelse. Även Missionsinstitutets verksamhet kan sägas ha breddats till att omfatta flera kategorier av utlandsarbetare. Många studenter vid, den examensberättigade, Örebro Teologiska Högskola (ÖTH) tänker sig att finnas i olika typer av tjänster i samhället och att teologisk grundkunskap där är en viktig tillgång.

Bibelinstitutet får som bibelskola i en högskolemiljö en speciell profil med stark betoning på bibelkunskap. Distansutbildningen NOD-akademin fortsätter förse församlingsanställda såväl som kristna i allmänhet med viktiga instrument för att utifrån den kristna tron förhålla sig till samtid och omvärld.

FramtidsfrågorEn viktig fråga för ÖMS är hur pastorsutbildningen ska se ut i fram-tiden. Samtal har pågått under året mellan Evangeliska Frikyrkan (EFK), Pingst ffs och Svenska Alliansmissionen om en ny gemensam pastorsutbildning. En utredning har genomförts som kommer att behandlas av församlingar och samfund, och enligt utredningen kommer ÖTH att spela en viktig roll i den tänkta utbildningen.

Dessutom har skolan påverkats av den kritik som Högskoleverket under året framfört mot i praktiken alla högskoleutbildningar i teologi, därmed också ÖTH. Ett konstruktivt arbete för att be-svara och bemöta kritiken har inletts, med syfte att både behålla examensrätten och samtidigt använda detta tillfälle att ytterligare utveckla ÖTH i den riktning som är önskvärd för att möta försam-lingsrörelsens framtida behov.

Pilotprojekt i församlingar genomfördes Under 2009 genomfördes två kvällskurser tillsammans med försam-lingar i Göteborg och Umeå. Kurstillfällena har sänts via videolänk till studiegrupper som letts av lokala studieledare. Detta ska ses som pilotprojekt för vad som kan bli en regelbunden resurs som ställs till församlingars förfogande. Lärare från skolan har också gjort upp-skattade insatser vid olika EFK-arrangemang som Torpkonferensen, festivalen Frizon och Missionärskonferensen.

samarbetet med skolor och universitet har fördjupatsSedan närmare femton år utbildar ÖTH lärare som ska undervisa i religionskunskap i den svenska skolan. Detta är ett sätt att bidra till en god behandling av ämnet i det svenska samhället. Samarbe-tet med Örebro universitet har stärkts under året genom tydligare formella överenskommelser. I samarbete med Svenska kyrkan har också planering inletts av ett projekt med utbildning av döva el-ler teckenspråkliga för arbete i kyrka eller församling. Dessutom fortsätter samarbetet med Umeå universitet, liksom kontakter med teologiska skolor i Kristiansand, Norge och Loewen, Belgien inom

det europeiska ERASMUS- samarbetet. En lärare har avslutat sin tjänst och någon ny har inte anställts

på grund av en krympande ekonomi. Flera äldre personer har gjort viktiga praktiska insatser som volontärer för Örebro Missionsskola.

En fördjupad samverkan har också skett med skolorna inom EFK: Liljeholmens, Hyllie Park och Örebro folkhögskolor samt Missions-institutet inom det s.k. Gräv Djupare-projektet, något som vi tror kommer att fortsätta att utvecklas.

nyckELTAL öREbRO mIssIOnssk. 2009 2008

Gåvor 799 000 483 000Kostnader 10 909 000 9 207 000Antal medarbetare 15 14Kvinnor 5 3 Män 10 11

örebro missionsskola 10 %


Missionsinstitutet 2%Örebro Folkhögskola 0 %

AnvändA gåvOR öREbRO mIssIOnsskOLA


Foto

: Dav

id G

elin

der

Årsbok verksamhetsÅret �009 verksamhetsberättelse ��

missionsinstitutet

Unik utbildning för missionärerMissionsinstitutets (MI) viktigaste mål är att erbjuda en god förberedel-se för personer som sänds ut i missionsinsatser av Evangeliska Frikyrkan (EFK), Svenska Alliansmissionen (SAM) och andra organisationer.

MI:s terminskurs genomfördes under vårterminen 2009 med ett 15-tal deltagare i de fyra ämneskurserna. En mindre kärngrupp om 5-6 personer följde alla kurserna vilket var något färre än året innan. Utvärderingarna var överlag positiva. Ämneskurserna kunde även denna gång läsas valfritt enligt folkhögskole- eller högskoleordning. Flera av deltagarna bodde på annan ort och/eller studerade på deltid. Konsekvensen var att det blev svårt att genomföra intentionerna fullt ut beträffande det formativa sammanhanget. Under våren togs även beslut att benämna denna terminskurs Programmet för mission och interkulturella studier (PROMIS).

De tematiska kortkurser som genomförts tillsammans med Svenska Missionsrådet (SMR-kurserna) var även detta år påtagligt gemen-skapsfrämjande. Dock fick SMR-kursen i Örebro kring mission och miljöfrågor med Ruth Valerio inställas på grund av för få deltagare.

många mötesplatser arrangeradesMI arrangerade ett välbesökt seminarium i januari med utgångspunkt i Göran Janzons doktorsavhandling om Örebromissionens mis-sion i Centralafrika fram till samfundens självständighet där 1962. Seminariet innehöll även reflektioner kring vad vi kan lära idag av den missionshistoriska backspegeln. Detta tema med variationer har också stått i fokus vid seminarier under Torpkonferensen och missionärskonferensen. I samverkan med MI ordnades liknande seminarier under hösten i Ryttargårdskyrkan i Linköping och Kors-kyrkan i Stockholm samt inom föreläsningsföreningen i Askersund. Göran Janzon medverkade även vid Svenska Alliansmissionens mis-sionskonferens i augusti med föreläsningar på temat Mission inför 2000-talet – möjligheter och utmaningar.

Den 18-19 september arrangerades Mötesplats Mission med ett 40-tal deltagare. Programmet omfattade missionens teologiska grund, kallelsen till tjänst och riktlinjer för EFKs internationella mission samt seminarier kring erfarenheter från olika missionssituationer.

Gunnel Borg medverkade i planering och genomförande av två förberedelsekurser för StepOut. Däremot var det svårt att förverkliga målet med en särskild förberedelsekurs för StepOut Professional (SOP). Det uppnåddes delvis genom det välbesökta seminariet kring SOP som Göran Sturve ledde under Mötesplats mission.

Däremot har den planerade IT-baserade kortkursen kring ett begränsat ämne inte kunnat genomföras under 2009 på grund av MI:s personalsituation.

Under 2009 har fem nyhetsbrev producerats och ytterligare några mottagare har tillkommit. Under året har även folder, affisch och stu-diehandbok producerats utifrån en ny grafisk profil som är framtagen av Evangeliska Frikyrkans Sverigekontor.

samtal om morgondagens utbildning engageradeDen 5 juni arrangerade MI ett idésamtal om morgondagens mis-sionärsutbildning. Göran Janzon, Gunnel Borg och Bertil Ekström medverkade med olika perspektiv och intensiva samtal fördes mellan deltagarna från MI, EFK, SAM, Pingst ffs och Svenska Missionsrådet (SMR). Synpunkter från samtalet kommer att tas med i den fortsatta

framtidsplaneringen för MI:s verksamhet.Gunnel Borg har även deltagit i SMR:s arbetsgrupp för mis-

sionärsutbildning. Tillsammans med Niklas Holmefur deltog hon i gruppens studieresa till England med besök på Redcliffe College i Gloucester, Oxford Centre for Mission Studies och Church Mis-sionary Society med huvudkontor i Oxford. Göran Janzon deltog för Örebro Teologiska Högskolas och MI:s räkning i en konferens med International Association for Mission Studies i Ungern. Rune Olsson har under året gjort flera viktiga frivilliginsatser.



missionsinstitutet 2%

Örebro Folkhögskola 0 %

Gåvor 250 000 259 000Kostnader 835 000 652 000Antal medarbetare 2 2Kvinnor 1 1 Män 1 1

nyckELTAL mIssIOnsInsTITuTET 2009 2008

AnvändA gåvOR mIssIOnsInsTITuTET



Asien 26 %

Afrika 20 %

Mellanöstern 18 %

Sverige 15 %

Latinamerika 8 %

Europa 13 %

sAmARbETsPARTnERs

Centralafrikanska republiken (RCA): Eglise Evangélique Baptiste (EEB), Faculté de Théologie Evangélique de Bangui (FATEB). Moçambique: Igreja União Baptista de Moçambique. Swaziland: Holiness Union Church (HUC) Botswana: Holiness Union Church (HUC). Sydafrika: Holiness Union Church (HUC), Independent Baptist Church (IBC), Baptist Community Church (BACOC), The Place of Restoration trust. Tanzania: Free Pentecos-tal Church of Tanzania (FPCT). Zambia: Mpongwe Baptist Association

AnvändA gåvOR AFRIkA

Region Afrika

Gåvor 8 382 000 11 895 000Kostnader 9 214 000 11 637 000Antal medarbetare 9 8Kvinnor 4 4 Män 5 4

nyckELTAL AFRIkA 2009 2008Växande kyrkor får stödKyrkor och biståndsorganisationers arbete ger resultat i Afrika. Många kommer till tro och församlingarnas arbete ger människor vård och utbildning. Tyvärr är kyrkornas organisation ofta svag. Här kan EFK stödja, liksom träning och utbildning av ledare när en hel generation håller på att slås ut av aids.

En partnerkonferens hölls under året i Pretoria, Sydafrika. Där deltog de flesta av EFKs partners och ledde till en starkare gemenskap och en plattform för erfarenhets- och kunskapsutbyte. Dessutom har personal vid regionkontoret i Afrika arbetat med kontinuerliga uppföljningsresor där alla EFKs samarbetskyrkor har besökts under 2009.

Under 2009 har fokus lagts på att hjälpa samarbetskyrkan EEB i Centralafrikanska republiken (RCA) att förstärka planering, upp-följning och rapportering. Bland annat har svenska revisorer varit på besök och flera brister har åtgärds efter besöket. EFK har även bidragit med ett datoriserat bokföringsprogram och utbildning av ekonomipersonal.

Under 2009 avslutades den sista fasen i ett projekt som innefattat insatser rörande samhällsutveckling där samarbetskyrkan IUBM i Moçambique lär sig möta problem i samhället. Det handlar om att medvetandegöra hiv/aids- problemet, hjälpa kyrkan att starta inkomstbringande aktiviteter och att träna ledare. Även administra-tion och ekonomihantering har stärkts inom samfundet. Resultatet är bättre ekonomiska förutsättningar för kyrkan, kvinnornas röst i samhället har blivit starkare och ungdomarna är mer engagerade i församlingarna.

Församlingsplantering och och utbildningEFK har två utsända missionärer som bland annat arbetat i Baga-moyo-området i Tanzania där islam är dominerande religion. Platsen för pionjärinsatserna heter Kiwangwa. Efter 12 års arbete är försam-lingen redo att bli självständiga. Tillsammans med de 22 utposterna är de 680 medlemmar. I västra Tanzania finns bibelskolorna vid Keza och Kifura. De förser församlingarna i Kibondodistriktet med evangelister och pastorer. Under 2009 hade skolorna något färre antal deltagare än tidigare år och endast tre kvinnor deltog, trots subventionerad deltagaravgift.

EFK har under 2009 gett ekonomiskt stöd till tre olika pastors-utbildningar i Centralafrikanska republiken. Några få av eleverna är kvinnor. De cirka 50 studenternas fruar erbjuds utbildning vid hushållsskolor. EFK stödjer också den teologiska fakulteten FATEB i Bangui, där många från den fransktalande kyrkan utbildas till att bli ledare för missioner, utbildningar, samfund och stora församlingar. Samarbetskyrkan IUBMs pastorsskola i Laulane i Moçambique har under 2009 fått vattenförsörjning tryggad. Fler boktitlar har köpts in till biblioteket och skolan har haft gästföreläsningar från Sverige.

Fattigdomsbekämpning och mänskliga rättigheterI RCA finns ett mikrolåns- projekt som ger kvinnor möjlighet att starta en inkomstbringande verksamhet. Sedan starten 2007 har fler än 450 kvinnor på åtta platser fått del av lån. Under 2009 har man lånat ut pengar till två nya mikrolånsprojekt i området.

EEB i RCA har utsett en arbetsgrupp som arbetar med att medve-tandegöra och kämpa mot våld mot kvinnor i hemmen. Under 2009 utsågs tolv lokalkommittéer i de regioner som EEB arbetar inom med

representanter från kyrkan och samhället, till exempel byhövdingen. Fem av dessa kommittéer har hittills tränats i dessa frågor och två lokala konferenser om mänskliga rättigheter har ägt rum. Deltagarna förmedlar sedan kunskapen till kvinnor och män i byarna.

Under 2009 har EFKs medarbetare i Zambia arbetat med en variant av mikrolånsprojekt där änkor får hjälp i ett odlingsprojekt. Skörden försörjer de tjugo änkorna och deras familjer som ingick i projektet 2009.

I RCA fick cirka 100 barn från fulbefolket undervisning vid två enkla skolor under 2009. Bayakafolket, ett pygméfolk i landet, har länge varit förtryckt i samhället men får stöd av EFK för att stärka deras mänskliga rättigheter och bekämpa fattigdomen. Totalt har 12 jordbruksgrupper med 114 deltagare tränats och getts utsäde. Av dem har 37 familjer fått en skörd som täcker deras årsbehov. Vissa av dem har även kunnat sälja en del av skörden och få ett ekonomiskt tillskott. I oktober 2009 grundades en skola och den fylldes direkt med barn i åldrarna 6-15 år som aldrig gått i skolan förut. Bland bayaka finns nu tre skolor med fler än 200 barn.

sjukvårdDå det råder låg utbildningsnivå i RCA har EFK sänt ut missionärer för att bland annat arbeta med en treårig sjukvårdarutbildning vid sjukhuset i Gamboula, RCA. Under 2009 gick 14 elever och när de har studerat klart kommer de att ge ett bra personaltillskott till sjukhuset.

EFKs partner FPCT i Tanzania driver två sjukvårdsenheter. Ett mi-


Region Asien

nisjukhus i Muhange med BB, öppenvård samt barn- och mödravård. Den andra är en mindre mottagning i Keza. Det fanns en förhoppning om att patientantalet vid Keza skulle öka när flyktinglägren UNHCR stängdes, men det blev inte så.

Föräldralösa barn får nya familjerI Muhange, Tanzania finns det ett barnhem där det bor cirka 30 föräldralösa barn. De får bo på hemmet men målet är att barnet ska ha flyttat till fosterföräldrar när det har fyllt två år. Detta lyckades man med till nästan 100 procent under 2009.

Place of Restoration (PoR) är ett centrum dit 54 föräldralösa, utnyttjade och övergivna barn i Sydafrika får bo. PoR vill vara en plats dit barn rehabiliteras och därefter återförenas med sina famil-jer eller hitta andra lösningar. Genom programmet Give a child a family arbetar man med att hitta nya familjer till barnen. Omkring 100 barn slussas genom verksamheten varje år. Konceptet har visat sig vara väldigt framgångsrikt och prövas även i andra länder, till exempel Kenya.

I både Moçambique och Swaziland finns mindre projekt för fat-tiga eller föräldralösa barn och insatserna där fortsatte under 2009. Barnen får ett mål mat om dagen och en liten ekonomisk hjälp till skolgång.

Aids bekämpasAntalet människor som är smittade av hiv/aids ökar fortfarande i Afrika, men antalet människor som dör i aids har sakta börjat minska. Detta beror på att fler lever längre med sjukdomen, eftersom tillgången till bromsmediciner ökat. EFK har tillsammans med sam-arbetspartners varit engagerade i kampen både genom förebyggande insatser och genom behandling på sjukhus och kliniker.

Stöd till minoritetsfolk och åsidosatta folkgrupperFlera insatser inom regionen syftar till att stärka mänskliga rättigheter för minoritetsbefolkningar och utveckla folkgrupper. Det handlar till exempel om medborgarskap och andra rättigheter, fattigdomsbe-kämpning, by- och lantbruksutveckling, språkutveckling, skolgång för fattiga barn, mikrolåns- projekt och liknande.

I Kambodja har EFK genom sin strategiska allians med ICC ar-betat med några marginaliserade folkgrupper i ett integrerat hälso-, utvecklings- och rättighetsprojekt. Den direkta involveringen i detta projekt avslutades i slutet av 2009 efter drygt tio års arbete.

Alfabetisering ger minoritetsfolk möjlighet att förstå sina rättigheter och att läsa Bibeln och andra böcker på sitt eget språk. Flera nya utvecklingsprojekt inom detta område har startat. Bland annat syftar ett projekt i Kambodja till att stärka en minoritetsgrupp att själva ta mer ansvar för att deras barn ska få möjlighet till skolgång på det egna språket. Ett annat projekt riktar sig till lahufolket i Thailand, i ett annat får mikrolånsföretagare i Bangladesh utbildning, och i Filippinerna finns ett projekt för föräldrar och barn. Projekten kan leda till ökad livskvalitet för tiotusentals människor i dessa länder.

Hälsovård räddar livAndra projekt i regionen är orienterade mot hälsovård. Resultatet av dessa insatser är ökad livskvalitet för många. Ibland räddar insatserna liv, särskilt i barnhälsovården.

Ett nytt projekt för att öka medvetenheten om hälsovård bland personal har startat i Kambodja. Projekten med hälsoinriktning i Afghanistan, Indien, Kambodja, Bangladesh och Nepal fortsätter att

tjäna ländernas invånare. Till exempel får cirka 180 barn om dagen vård vid kliniken i Mohammedpur och dess satellitkliniker i Dhaka, Bangladesh. Omkring 5 000 mammor får stöd under graviditeten. Medarbetare utsända av EFK arbetar med utveckling och kompe-tenshöjande insatser vid missionssjukhuset i Tansen.

I Vietnam stöds projekt med hälsofrågor för barn i samarbete med organisationen Allianz Mission. I norra Laos handlar utvecklingspro-jektet i samarbete med Erikshjälpen delvis om att öka folkhälsan. I Bangladesh diskuterar EFK med sin partner hur beredskapen för naturkatastrofer kan förbättras.

Flera tusen församlingar grundadesArbetet med att grunda församlingar sker ihärdigt och uthålligt i många länder där Evangeliska Frikyrkan är verksam. Det sker genom EFK- missionärer och genom stöd till evangelister och pionjärarbe-tare. Under 2009 grundades till exempel flera tusen nya husförsam-lingar i Indien genom samarbetsorganisationen ASSIs arbete. Trettio nya församlingar grundades i Bangladesh. De pionjärsatsningar EFK stödjer har utvecklats positivt med flera döpta under det senaste året. Nya pionjärarbetare får stöd allt eftersom de små nya församlingarna förmår försörja sin egen evangelist/pastor.

En nybildad församling växer och mognar i Japan. Det personella stödet från Sverige fortsätter, men med ekonomiskt stöd från den japanska kyrkan. Den japanska kyrkans intresse för internationell mis-sion leder till konkreta resultat, till exempel att missionärer sänds ut. Den japanska församlingen bidrog också, via EFK, med katastrofhjälp till jordbävningsoffren i Sichuan. Även i Taiwan är missionsivern stor i församlingarna. Under 2009 har samarbetskyrkan i Taiwan tagit nya steg för att stödja missionsarbete, bland annat inom EFK.

Foto

: Fre

drik

Kar

lsson


sAmARbETsPARTnERs

Bangladesh: World Concern, Faith Bible Center (FBC). Centralasien: Pamir Media, Central Asia Fellowship (CAF). Filippinerna: Translators Associa-tion of the Philippines (TAP). Indien: The Fellowship of the Free Baptist Churches in North India, Asian Sahyogi Sanstha India (ASSI), New Life Fellowship (NLF), EFICOR, Supreme Task International (STI). Japan: Japan Evangelical Churches (JEC), Japan Evangelical Church of Christ (JECC), Kansai Bible Institute (KBI). Kambodja: International Cooperation for Cambodia (ICC), Evangelical Fellowship of Cambodia - Youth Commision (EFC-YC). Kina: Friends of China (FOC), Amity Foundation, TCG Nordica. Laos: Erikshjälpen. Mongoliet: Joint Christian Services (JCS), Mongolian Mission Centre (MMC). Nepal: United Mission to Nepal (UMN), Inter-national Nepal Fellowship (INF), Association for Theological Education in Nepal (ATEN). Pakistan: Philadelphia Pentecostal Church of Pakistan (PPCP). Sydostasien: HOPE, Khmu Christian Connection (KCC), Taiwan: China Holiness Church (CHC). Thailand: Way of Life (Livets väg), Thai-Lahu Foundation (TLF), OMF Seaway, Pakpingjay Home Development Project, Scandinavian Pentecostal Mission (SPM). Vietnam: Allianz Mission


nyckELTAL AsIEn 2009 2008

Asien 26 %

Afrika 20 %

Mellanöstern 18 %

Sverige 15 %

Latinamerika 8 %

Europa 13 %


AnvändA gåvOR AsIEn

EFK finns med och hjälper de olika kyrkorna och organisationerna att hitta samarbeten så att insatserna kan bli så effektiva som möjligt. Vissa av regionens församlingsgrundande insatser bland muslimer har utvecklats till arbetsmodeller även för andra organisationer under 2009. ASSIs modell introduceras i många olika ekumeniska sammanhang i delar av Asien och övriga världen.

EFk stödjer bibelskolor och ledarträningEFK stödjer flera bibelskolor i Asien och är även med och stödjer generell ledarutveckling. Det sker i Bangladesh, Filippinerna, Indien, Japan, Kambodja, Laos och Pakistan. Lekmanna- och församlingsledarträning i Indien har flera hundra deltagare. Två bibelskolor i Pakistan och Bangladesh hade totalt runt 30 deltagare, i Dhaka hade samtliga deltagare muslimsk bakgrund. I Laos hölls seminarier under året för församlingsledare med cirka sjuttio delta-gare. Den teologiska utbildningen vid Kansai Bible Institute i Japan hade cirka 40 studenter. Antalet deltagare i de olika utbildningarna håller samma nivå som tidigare år. Pedagogiken och läromedlen har utvecklats i några av skolorna.

Folkbildning tog ny fart i AfghanistanFolkhögskoleprojektet i Afghanistan har tagit ny fart efter en nedgång orsakad bland annat på grund av säkerhetsläget. Det ökade misstro-endet mot centralmakten är fortsatt mycket starkt. Trots detta finns det en optimism att folkbildningsprojektet kan bli framgångsrikt och att fördjupat intresse för deltagarstyrt lärande utvecklas i landet.

kvaliteten fortsätter att utvecklasEtt kontinuerligt utvecklingsarbete sker i regionen och vid regi-onkontoret. Bland annat går regionledare och områdesansvariga igenom aktiviteter, engagemang och olika partners arbeten för att söka efter möjligheter att höja kvaliteten på de insatser som görs. Utvärderingar sker som en rutin i nästan samtliga insatser och verksamheter, för att reflektera över det som har skett och höja kvaliteten på kommande insatser.

Samarbetet har fördjupats med flera partner i Asien. Regionled-ningen är också aktiv i flera samarbetspartners styrelser för att följa upp och påverka utvecklingen och insatser. The Child Protection fortsätter att implementeras hos EFKs samarbetspartner i regionen.

I Nepal har projektet med organisationsutveckling inom EFKs partnerorganisation United Mission to Nepal utvecklats positivt. En ny medarbetare har förstärkt det arbete som utsända via StepOut Professional tidigare utför. Arbetet stöds med Sida-medel. Ledarstödet i samarbetsorganisationerna CAF i Centralasien och FOC i Kina har fortsatt att utvecklas starkt. EFKs medarbetare har fått fler ansvarsfulla arbetsuppgifter inom de båda organisationerna.

Foto

: EFK

s ar

kiv


Nya församlingar planterasEvangeliska Frikyrkan (EFK) arbetar med församlingsplantering i sex länder i Europa. I Frankrike stödjer EFK mindre församlingar så att de fortsätter att växa. I Itialien arbetar våra medarbetare bland annat med evangelisation och litteraturspridning. Medarbetarna som är baserade i England har genom intensiva kontakter med givare funnit stöd så att skepet Logos Hope blev färdigbyggt under året. Under 2009 har EFK fortsatt att stödja en nationell medarbetare, Marko Grozdanov i Makedonien. Han arbetar med att plantera en församling i den nybyggda stadsdelen Aerodrom där det i huvudsak bor unga familjer i huvudstaden Skopje. Där fanns det tidigare ingen evangelisk församling. Marko är även pastor i baptistförsamlingen i Skopje. Sedan han började har gudstjänstdeltagarna fördubblats och i slutet av 2009 var de över 200 personer. Han arbetar även med att träna nya ledare för tjänst i församlingen. Människor kommer till tro på Jesus och församlingen växer. Utan EFKs stöd hade inte insatserna varit möjliga. Nästa steg är att grunda ett café i Aerodroms centrum som även kommer att fungera som gudstjänstlokal för den lilla, växande församlingen.

I Serbien har EFK under 2009 förändrat sitt stöd till försam-lingsplanterare. De församlingar som tidigare fått understöd får nu stå på egna ben och stödet går istället till nya församlingsinitiativ. Majoriteten av de evangeliska församlingarna finns i den norra delen av Serbien. Därför finns det stora behov av nya församlingar i södra Serbien. En del av EFKs stöd kommer att gå till en församlingsplan-tering i staden Kraljevo i samarbete med Baptistunionen i landet.

Under 2009 avslutade EFK sitt engagemang i två projekt i Por-tugal: stöd till en missionsbibelskola och stöd till en partnerkyrkas missionär i Nordafrika. Anledningen var att det inte gick att få något ekonomiskt stöd från församlingarna i Sverige.

Två nya projekt under 2009Under 2009 började EFK sitt engagemang i två nya projekt i regionen. Det ena är en second hand-butik i Belgrad, Serbien. EFKs partner Bread of Life startade det för att bli självförsörjande som organisation. Pilotprojektet har kommit igång bra. Många är intresserade av att handla bra kläder och skor billigt och det finns bara några få second hand-butiker i Serbien. De begagnade sakerna kommer i huvudsak från Sverige och försäljningen ger en stadig inkomst varje månad. Den lilla butiken drivs av några anställda inom Bread of Life, men även av volontärer som är före detta missbrukare. De har fått hjälp av Bread of Life genom andra projekt organisationen bedriver. Butiken behöver personal och dessa personer får samtidigt en bra arbetsplats där de kan blomma ut. Ett av målen med projektet är även att affären ska vara en plats dit människor kan komma för att mötas och få en stund avkoppling. Trots att projektet bara är i startgroparna kommer kunder dit efter jobbet för att dricka lite kaffe och samtala.

Det andra projektet som EFK började stödja under 2009 är i Wien, Österrike. Det kallas Herzwerk och är ett anti-traffickingprojekt som initierats och drivs av en lokal baptistförsamling i Wien. Cirka tre gånger per vecka finns team ute på gatorna som söker upp prostitu-erade kvinnor för att hjälpa dem ur prostitution. De erbjuds språk-kurser, arbetstillfällen och egna boenden. Under 2009 lyckades man

hjälpa några kvinnor att ta sig ur situationen. De får komma till Safe House för att få hjälp att bygga upp ett nytt liv. Det är långsiktigt och ihärdigt arbete, eftersom det tar lång tid innan kvinnornas förtroende vinns. Ett vunnet förtroende ska därefter också behållas.

ny mast för kristen radiokanal i PortugalUnder många år har medarbetare från EFK drivit den kristna radiokanalen CentroFM. I januari 2009 drabbades området som EFK sänder kristna radiosändningar från av en kraftig storm. Den övre delen av masten bröts och de materiella skadorna var omfat-tande. Under året samlades tillräckligt med pengar in för att en ny mast kunde byggas på en ny och säkrare plats. Nu når radion fler människor än tidigare.

Ledare tränas inom olika områdenI Europa finns flera projekt där ledare tränas i sitt ledarskap som en naturlig del parallellt med projektets primära syfte. Många av de svenska medarbetarna som arbetar i regionen utvecklar och tränar ledare. Ledarträningen sker inom många områden, till exempel för att utveckla det nya second hand- projektet i Belgrad och den admi-nistrativa kompetensen hos EFKs partner Bread of Life. I Ukraina finns det ett fotbollsprojekt där man ständigt utvecklar nya och befintliga ledare för sin uppgift. Denna ledarträning är en nyckel till den kontinuerliga tillväxt som fotbollsprojektet befinner sig i.

Region Europa

sAmARbETsPARTnERs

Regionen: Operation Mission (OM), European Baptist Federation (EBF), Europeiska evangeliska alliansen (EEA). Basjkortistan: Union of Evang-elical Christians and Baptists in Basjkortistan. Frankrike: Fédération des Eglises Evangéliques Baptistes de France (FEEBF). Serbien: Union of Baptist Churches in Serbia, Bread of Life. Spanien: La Federación de Asambleas de Dios de España (FADE). Portugal: Encontro de Paz (CIBI-Portugal). Ukraina: The All-Ukrainian Union of Associations of Evangelical Christians-Baptists, Ukranian Christian Center for Cooperation (UCCC). Österrike: Bund der Baptistengemeinden in Österreich (BBGÖ)


nyckELTAL EuROPA 2009 2008

AnvändA gåvOR EuROPA

Asien 26 %

Afrika 20 %

Mellanöstern 18 %

Sverige 15 %

Latinamerika 8 %

Europa 13 %



Region Latinamerika

Utsatta barn får hjälpI Brasilien, Paraguay och Peru samarbetar Evangeliska Frikyrkan (EFK) med olika samarbetskyrkor. EFK bidrar till att utveckla deras sociala och evangeliska arbete.

En viktig del är att engagera och medvetandegöra kyrkorna om deras sociala ansvar i samhället och vad man kan förändra för att skapa en bättre situation för de fattiga. Det sociala engagemanget hos EFKs partners har ökat under 2009. Exempelvis har EFKs partner i Peru etablerat en projektkommitté inom kyrkan med ett speciellt ansvar för kyrkans sociala arbete. EFK har också medverkat till att evangeliskt arbete och socialt arbete är mer integrerat. Allt EFKs sociala arbete i Latinamerika är församlingsbaserat, det vill säga att de lokala församlingarna utför arbetet.

I november samlades EFK och partners i Latinamerika för en part-nerkonferens i Campo Nueve i Paraguay. Representanter från CIBI, FEPAS, CIBB, CCAB, MASUR samt EFK samlades för att lära känna varandra, byta erfarenheter och planera inför gemensamma insatser. Två konkreta beslut togs. Det ena var att samtliga partner i länderna gemensamt kommer att stödja pastorsskolan i Peru, det andra att för-bereda för att inom två år sända ut en missionärsfamilj till Sverige.

stöd till nationella pionjärarbetareEFK arbetar med församlingsplanteringsarbete i Paraguay och Peru. Det sker genom stöd till nationella pionjärarbetare i områden där det finns få evangeliska kyrkor. Under 2009 fick fyra medarbetare i Para-guay och tre medarbetare i Peru ekonomiskt stöd från EFK. I de flesta av dessa arbeten går socialt engagemang och församlingsbyggande arbete hand i hand. Ett exempel på det är en församlingsplantering som under 2009 tagit initiativ till att laga och dela ut mat till fattiga familjer i Juliaca, Peru.

stöd för utsatta barnMajoriteten av det stöd som EFK ger till socialt arbete i Latinamerika riktar sig till utsatta barn och tonåringar. I Paraguay finns till exempel 2 250 barn i elva olika projekt i landet. Sex av de projekten drivs av lokala församlingar. Barnen får möjlighet till skolgång, stöd i sin utveckling i skolan och skollunch som näringskomplement. Dessa projekt stöds även av andra finansiärer, men EFK ger ett viktigt ekonomiskt bidrag som gör det möjligt att projektet kan bedrivas i den stora utsträckning som det görs.

Eftersom barns rättigheter i Peru ofta är eftersatta stödjer EFK ett projekt som en församling i Cuzco bedriver. Det är ett projekt som går ut på att försvara barns rättigheter genom att arbeta direkt mot myndigheter. Verksamheten kan närmast jämföras med BRIS i Sve-rige. Genom detta arbete hjälps många utsatta och marginaliserade barn som annars inte får sin röst hörd.

I Campinas i Brasilien finns ett socialt projekt som en lokal församling har startat, i stadsdelen Vila Georgina och inkluderar 50 barn och 37 familjer. Det är en stadsdel med allvarliga drogproblem där narkotika-handeln sker öppet. Projektet är ett fritidshem och de aktiviteter som sker där har varit avgörande för dessa barn och familjers liv. Under 2007 var projektet hotat på grund av ekonomiska bekymmer med självförsörj-ningen. Det gjorde att den lokala församlingen blev motiverad att lösa situationen och sökte samarbete med myndigheter och företag. I slutet av 2009 kom projektet på andra plats i en nationell tävling bland sociala projekt som en bank tillsammans med UNICEF anordnat.

stöd till samarbetspartner EFKs partner i Paraguay, församlingsrörelsen CIBB, är i stort behov av stöd i frågor om demokrati, jämställdhet och mångkulturellt arbete. EFK är med och stödjer ett projekt som bidrar till en positiv förändring i dessa frågor. Under 2009 genomfördes de förändringar som behövdes utifrån en utvärdering som gjordes under 2008. Åtgärderna har gett goda resultat, till exempel har processen blivit mer öppen vilket har stärkt kyrkans ägandeskap och delaktighet i projektet. Kommunikationen mellan ledare har blivit bättre och förankringen hos ledarskapet har blivit större. I Brasilien samverkar EFK med CIBI och dess sociala organisation FEPAS. Under året har man fortsatt engagera sig i ett nationellt nätverk tillsammans med 40 andra kristna organisationer för att påverka myndigheterna att förändra den sociala situationen. Många projekt ute i landet arbetar för rättvisefrågor i sina kommuner och närområden.

sAmARbETsPARTnERs

Brasilien: Convenção das Igrejas Batistas Independentes (CIBI) och deras sociala avdelning Federação de Entidades e Projetos Assistenciais da CIBI (FEPAS). Paraguay: Convención de las Iglesias Bautistas Betel (CIBB) och deras sociala avdelning Centro Cristiano Asistencial Betel (CCAB). Peru: Misión desde América del Sur (MASUR)


nyckELTAL LATInAmERIkA 2009 2008

AnvändA gåvOR LATInAmERIkA

Asien 26 %

Afrika 20 %

Mellanöstern 18 %

Sverige 15 %

Latinamerika 8 %

Europa 13 %


Foto

: Ann

a-M

aria

Jons

son

Årsbok verksamhetsÅret �009 verksamhetsberättelse �9

mellanöstern

sAmARbETsPARTnERs

Regionen: SAT-7, Middle East Media (MEM), Middle East Concern (MEC), Operation Mission (OM). Algeriet: House of Hope (HoH), lokala församlingar. Egypten: Think & Do (T&D), lokala församlingar, Yaraney, Cornerstone, New Life School i Bayad. Libanon: Arab Baptist Theological Seminary (ABTS). Sudan: Sudan Council of Churches (SCC). Tunisien: Act-Dev, lokala församlingar. Turkiet: Türk7, lokala församlingar, YWAM Turkey

AnvändA gåvOR mELLAnösTERn


nyckELTAL mELLAnösTERn 2009 2008

Kamp för mänskliga rättigheterUnder 2009 har EFK bedrivit arbete i åtta länder i region Mellan-östern/Nordafrika (MENA). Det finns personal och lokala partners på plats som arbetar i de olika länderna. Dessutom finns det nio regionala projekt som på olika sätt, genom medier eller nätverk, når och berör flera länder i Mellanöstern och Nordafrika. Arbetet i regionen leds ifrån regionkontoret på Cypern där fem personer varit anställda under 2009.

I april möttes alla regionens medarbetare för en teamkonferens i Turkiet och i december anordnades en partnerkonferens i Egypten för EFKs många partner. Vid den konferensen deltog även ett stort antal tillresta representanter från EFK församlingar i Sverige. Båda dessa sammankomster har gjort att kännedomen och samarbetet mellan personal och partners har ökat.

mänskliga rättigheter har bevakatsUnder 2009 har bristen på religionsfrihet samt andra mänskliga fri- och rättigheter i MENA- regionen varit i fokus för EFKs arbete. Ge-nom EFKs samarbetspartner Middle East Concern har man kunnat vara med och påverka i mer än 300 fall då brott mot religionsfriheten har skett. Insatserna har varierat från förbön, juridisk rådgivning och upplysning till praktisk hjälp som till exempel omplacering och påverkansarbete gentemot myndigheter.

Ett annat område EFK koncentrerat sig på under det gångna året är kvinnors situation. Kvinnor i arabvärlden lever många gånger under svåra förhållanden och EFK vill vara med och bidra till förändring. 26 dokumentärer som berör kvinnofrågor har producerats av EFKs mediepartner SAT-7. De sänds nu över hela regionen via satellittv. Under året som gått har dessutom sex nätverksträffar och ett semi-narium om sexuella övergrepp ägt rum. Deltagarna har kommit från olika organisationer som finns i fem länder i regionen. Syftet är att stärka organisationernas kapacitet i sitt arbete för kvinnors rättigheter. För deltagarna betyder det mycket att få möta andra som arbetar med liknande frågor och uppmuntras till att arbeta vidare.

En av EFKs partner arbetar med att erbjuda ungdomar en medie-utbildning. Det är ett sätt att ge dem en yrkesutbildning men också ett sätt för dem att kreativt få uttrycka sina åsikter och känslor. I augusti 2009 hade 178 ungdomar genomgått träningen.

Framtida ledare har utbildats Intresset för vem Jesus är och vad evangeliet står för är stort i Mellanös-tern. I Tunisien hjälper EFK till med att forma kristna gemenskaper på ett så kulturanpassat sätt som möjligt. I Algeriet har EFK under 2009 stöttat femton blivande församlingsledare i ledarträning och två nyckelpersoner i landets unga församlingsrörelse. Under året har EFK även gett ekonomiskt stöd till en algerisk kvinna så hon ska ha möjlighet att genomföra en treårig teologisk utbildning i Libanon. Det är en strategisk satsning för att bidra till att fler kvinnor får möjlighet att delta på den teologiska arenan i ett mansdominerat samhälle.

Under 2009 påbörjade EFK ett arbete för att stärka den snabbt växande kristna minoriteten i Iran. Det har utvecklats mycket positivt under året. Två träningskurser i grundläggande kristen tro har hållits i ett av grannländerna till Iran, med cirka 15 deltagare per kurs.

utsatta grupper har fått hjälpEFK har under året medverkat till att cirka 50 flickor från Kairos slum fått gå i skola genom partnerorganisationen Cornerstone. Hjälpen har skett genom bidrag till familjerna så de har råd att betala skoluniform, material och böcker. De har även arbetat med att upplysa familjerna om värdet av att döttrarna får en utbildning.

Genom EFKs handikappprojekt har under 2009 över 800 spe-ciallärare fått ledarträning. Det har även startats en verkstad för tillverkning av handikapphjälpmedel i Egypten då det råder stor brist på bra hjälpmedel i landet. EFKs medarbetare har i samarbete med den lokala personalen påbörjat arbetet med att ta fram en manual för speciallärare i Egypten. Syftet är att man ska utrusta lärarna i skolorna så att de bättre ska kunna ta hand om de över två miljoner barn med funktionshinder som finns i landet. De flesta lärarna har idag ingen utbildning eller erfarenhet inom detta område.

Barn som fötts utanför äktenskap i Tunisien hamnar ofta på barn-hem. EFKs partner ActDev stödjer tre barnhem i olika städer. Barnen får hjälp med mat, kläder och även medicinsk hjälp. Personalen tränas och får stöd genom regelbundna besök från ActDev. Syftet är att lång-siktigt höja standarden på den vård barnen får och bryta ner fördomar mot en mycket utsatt grupp i samhället och se attitydförändringar.

ändrade planerEn planerad start för arbete i Libyen under 2009 har inte kunnat ge-nomföras trots flera års förberedelse. På grund av bristande demokrati i landet är det svårt att få tillstånd för alla typer av ideellt arbete. Målet att påbörja arbetet i landet kvarstår dock och en ny tidsplan håller på att tas fram. Tills vidare gör EFK punktinsatser i Libyen.

Under 2009 lades planerna ner för ett mikrolånprojekt som skulle finansieras med Sida- medel. Anledningen var att förändrade perso-nalförhållanden och minskat ekonomiskt bidrag från Sida.

Asien 26 %

Afrika 20 %

mellanöstern 18 %

Sverige 15 %

Latinamerika 8 %

Europa 13 %


�0 Årsredovisning Årsbok verksamhetsÅret �009

årsredovisning och förvaltningsberättelse

UppdragetEvangeliska Frikyrkan (EFK), organisationsnummer 875002-7271, har som syfte och uppgift att främja samhörigheten mellan för-samlingarna i rörelsen med samma namn, Evangeliska Frikyrkan. Dessutom ska organisationen på församlingarnas uppdrag bedriva verksamhet i Sverige och internationellt. Genom att samordna verksamheten kan församlingarna på många områden nå längre än de kan göra på egen hand. I organisationen samlas resurser till stöd för församlingarna. I uppdraget ligger även att inleda och fördjupa relationer med andra kristna i Sverige och i världen, och att skapa mötesplatser för teologiska och ideologiska samtal. Exempel på om-råden där EFK bedriver verksamhet är: utbildning, missionsarbete i andra länder, stöd till församlingsplantering, stöd till församlingarnas arbete för barn och unga, stöd i församlingarnas diakonala arbete och opinionsbildning.

Visionen som ska genomsyra all verksamhet är: Växande församlingar förmedlar hela evangeliet till hela människan över hela världen.

Vad vi är och hur vi styrsEFK är en missions- och församlingsrörelse där 309 självständiga kristna församlingar samverkar. Juridiskt är EFK ett trossamfund. På församlingarnas uppdrag bedriver organisationen EFK verksam-het i Sverige och internationellt.

I Sverige bedrivs verksamheten inom tre områden; Församlings-programmet, Utbildningsprogrammet och EFK UNG1. Den in-ternationella delen av verksamheten bedrivs i ett 40-tal länder och är uppdelad i regionerna Afrika, Asien, Europa, Latinamerika och Mellanöstern. Regionerna Asien och Mellanöstern har regionkon-tor i Thailand respektive Cypern.

Evangeliska Friyrkan Sverigekontoret finns i Örebro och är knut-punkten för organisationens arbete. Som stödfunktioner till pro-grammen och regionerna finns Administrativa avdelningen, Ekono-miavdelningen och Internationella staben. På Örebro Missionsskola, Örebro Folkhögskola och Missionsinstitutet bedrivs utbildnings-verksamhet. De geografiska arbetsplatserna finns i Örebro, Götabro, Norrköping, Huskvarna och Borås samt i regionerna.

Församlingarna beslutar genom kongressenKongressen är EFKs högsta beslutande organ. Kongress hålls vartan-nat år. Församlingarna deltar genom ombud i överläggningar och be-slut. Vid Kongressen tillsätts den styrelse som ska verkställa Kongres-sens beslut. Kongressen väljer även missionsdirektor.

Under de år då Kongress inte hålls arrangeras Representantskaps-möte, med ett lägre antal ombud (maximalt tre) från varje församling.

Styrelsen ska bestå av minst 15 och högst 21 ledamöter, därutö-ver ska missionsdirektorn ingå i styrelsen som ledamot. Sedan valet av styrelse vid Kongress 2008 har styrelsen bestått av 17 ledamöter samt missionsdirektorn. Könsfördelningen har varit 67 % män och 33 % kvinnor. Styrelsen har ansvar för hur EFKs verksamhet orga-niseras och hur organisationens medel förvaltas.

Presidiet tillsätts av styrelsen och består av styrelsens ordförande och två vice ordförande, missionsdirektor samt de två biträdande missionsdirektorerna. Könsfördelningen har varit 67 % män och 33 % kvinnor. Presidiet bereder frågor åt styrelsen och har styrel-sens förtroende att hantera vissa frågor mellan styrelsemötena.

Missionsdirektorn väljs av Kongressen på förslag från styrelsen. Mandatperioden är fyra år med möjlighet till omval. Missions-direktorn leder EFKs verksamhet enligt riktlinjer från styrelsen. Styrelsen har beslutat att det skall finnas två biträdande missionsdi-rektorer. Biträdande missionsdirektorer tillsätts av styrelsen. Mis-sionsdirektor tillsammans med de biträdande missionsdirektorerna och en administratör utgör Missionsledningen. Könsfördelningen har varit två män och två kvinnor.

Väsentliga händelser under räkenskapsåretsamtal i församlingsrörelsenUnder senhösten genomförde Församlingsprogrammet och Mis-sionsledningen runt 35 besök i EFKs församlingar. Syftet var att lyssna in och fånga upp det som utmanar ledare i församlingarna idag. Dokumentationen från dessa möten ligger till grund för den målskrivning med visionära inslag som kallas ”EFK 2020” och som ska läggas fram för antagande på Kongress 2010. Besö-ken har gett en bild av läget i församlingarna och stärkt relatio-nerna inom rörelsen.

Representantskapsmöte 2009En av våra viktigaste mötesplatser, förutom Kongressen vartannat år, är Representantskapsmötet. Den 16 maj 2009 hölls Represen-tantskapsmöte i Korskyrkan, Stockholm. Deltagarantalet ökade något, till skillnad från de senaste åren då deltagarantalet sjunkit. Långsiktigt behöver dock deltagandet vid de gemensamma mö-tesplatserna öka.

En viktig punkt på dagordningen var frågan om samfundets vigselrätt. Det är en fråga som har flera dimensioner, inom sam-fundet och i relation till andra kyrkor och till staten. Represen-

1 EFK UNG bedrivs som egen juridisk organisation.

Styrelsens förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 2009

Årsbok verksamhetsÅret �009 Årsredovisning �1

tanskapsmötet beslutade om en avsiktsförklaring som säger att EFK avser att avsäga sig vigselrätten. Det beslutades även att en utredning ska göras om de pastorala konsekvenserna av ett sådant vägval. Utredningen ska vara klar till Kongress 2010, då slutgil-tigt beslut om att avsäga sig den juridiska vigselrätten eller inte ska fattas. I mötet presenterades även en utredning om utbild-ning inom EFK , ”Läsare 2.0”, och samtal fördes om begreppen ”församling” och ”medlemskap”.

utbildningÖrebro Folkhögskolas flytt av verksamhetens Örebrodel har varit positiv för skolans utveckling. En väl genomtänkt interaktion med en av Örebros mest utsatta stadsdelar har gett respekt och erkän-nande. Bibelkurserna på Götabro - den andra delen av skolan - är från hösten 2009 välfyllda med deltagare. Örebro Folkhögskola har uppnått positivt resultat tack vare satsning på uppdragsutbildningar.

Internationellt arbete i utvecklingUnder året har träffar med samarbetspartners genomförts i Region Afrika, Latinamerika och i Mellanöstern. I Sydafrika hölls i april en partnerskapsträff där flertalet av EFKs partners deltog. I en po-sitiv anda delades erfarenheter och utmaningar och samtal fördes om möjligheter till ökat samarbete. I Paraguay genomfördes en träff i november och en i Egypten i december. I Paraguay träffades samtliga partners från Brasilien, Paraguay och Peru. Genom så kallade swot-analyser av de olika ländernas verksamhet och genom samtal om möjliga samarbetsområden enades parterna om möjliga samarbetsprojekt. Vid träffen i Egypten deltog också församlings-medlemmar från Sverige. Härigenom skapades förstärkta relationer inte bara mellan partners utan också mellan partners och försam-lingar i Sverige. Kunskapen i de svenska församlingarna ökade om arbetet i de olika länderna.

Under året har arbetet med att förbättra styrning, rapportering och dokumentation i EFKs internationella arbete fortsatt. Ett web-baserat projekthanteringsverktyg har tagits i bruk och ett förslag på en handbok har arbetats fram. Genom den förbättrade dokumenta-tionen har förutsättningar för ett organisatoriskt lärande också ökat.

I en tid då arbetet blir alltmer komplext och utvecklingen är snabb, behövs det än mer samordning och administrativa resurser för det internationella arbetet. Den organisationsförändring som EFK gått igenom under 2009 har påverkat resurserna för det inter-nationella arbetet i negativ riktning.

Svenska Missionskyrkan, Svenska Baptistsamfundet och Me-todistkyrkan samtalar om att gå tillsammans i ett nytt samfund. Arbetsnamnet är Gemensam framtid. Då de tre samfunden till-sammans med Svenska Alliansmissionen och EFK är huvudmän

i Diakonia hölls under hösten samtal mellan huvudmännen om hur huvudmannaskapet skall se ut i framtiden. EFK har fattat ett beslut som innebär att följa utvecklingen avseende Gemensam framtid men att EFKs inriktning är att lämna huvudmannaskapet i Diakonia och istället hitta andra former för samverkan.

Ekonomiska prognoser påverkade utvecklingenHösten 2008 fick EFK mindre gåvomedel än budgeterat. Delvis var det en följd av den världsomfattande finanskrisen som även på-verkade organisationens kostnader negativt. Redan i början av året beslutade styrelsen om revidering av budgeten för 2009. Det inne-bar dels minskade ramar för några av verksamheterna och dels en relativt omfattande omorganisation inom administrationen i syfte att effektivisera verksamheten. Omorganisationen var planerad att genomföras till sommaren 2009 men tog längre tid än planerat. Förändringen innebär en minskning av antalet tjänster och chefer. Neddragningen kommer att påverka det ekonomiska utfallet först under kommande år.

Trots att dessa förändringar inte fick fullt utslag under 2009 redovisar EFK ett positivt resultat. Till detta bidrar framför allt Örebro Folkhögskola, ökade gåvor från enskilda och församlingar samt testamenten som inkom under årets sista månader.

Församlingarnas engagemang genom missionärsunderhåll ökade under 2009 vilket är glädjande. Det har stor betydelse för långsiktigheten i det internationella arbetet. Insamlade medel till EFKs projekt runt om i världen är lägre än budget. De nya initiativ som startats under senhösten för att peka på behoven på Örebro Missionsskola började ge resultat i december. En för-hoppning är att gåvorna till Örebro Missionsskola skall fortsätta att öka under 2010.

MiljöinformationEFK har påbörjat ett arbete där olika delar i verksamheten ska ta hänsyn till hur miljön påverkas. Exempel på åtgärder är att en upphandling gjorts för elleverans. Valet av elleverantör innebär att elen kommer från vind- och vattenkraft. På Götabro kurs- och konferensgård och Torpfastigheten har uppvärmningen under året övergått från olje- till fliseldning. Torpkonferensen följer en uttalad miljöpolicy, där sopsortering ingår. Även i de internationella projek-ten läggs vikt vid att projekten ska bidra till en hållbar utveckling.

Förvaltningsberättelse

�� Årsredovisning Årsbok verksamhetsÅret �009


Viktiga externa faktorerTro och sekulariseringI de samtal som genomförts med församlingsledningar under slutet av 2009 har det framkommit att många i församlingarna upplever att förståelsen för kristen tro är låg i Sverige idag. Samtidigt är Jesus och livsåskådningsfrågorna ständigt uppe till debatt och be-skrivningen ”ökad sekularisering” är inte längre en självklar analys av läget i Sverige. Å ena sidan finns utrymmet för samtal om tron, å andra sidan har det offentliga Sverige svårigheter att förhålla sig till och innesluta trons uttryck. Många vill förlägga tron till den privata sfären, borta från offentligheten.

Förändrade krav på teologisk högskoleutbildningNär Högskoleverket (HSV) granskade de teologiska fakulteterna, inklusive Örebro Teologiska Högskola (ÖTH), fanns kritik mot den konfessionella prägel som de menar kännetecknar dessa fakul-teter. Här möts ett samfunds behov av att få bearbeta den kristna trons innehåll och praxis, och HSVs krav på en akademisk utbild-ning baserad på vetenskapliga principer. ÖTH kommer att svara på kritiken och vidta åtgärder för att trygga den examensrätt som har förvärvats genom träget arbete.

Integrationsfrågorna är aktuellaDet sägs visserligen många goda ord om integration, mångfald och generositet i vårt land men fortfarande bemöts invandrare och flyktingar med negativa attityder på arbetsmarknaden och av en obarmhärtig asylpolitik. Kyrkorna utmanas av detta. Flera EFK-församlingar har tagit aktivt parti för utsatta människors läge och bildat opinion för bland annat uppehållstillstånd, i solidaritet med de svaga. Arbetsgruppen för integration, som är en del av För-samlingsprogrammets arbete, arbetar målmedvetet för att hjälpa enskilda församlingar till praktiska insatser och för att påverka at-tityder. En av gruppens medlemmar, Bengt Sjöberg, fick pris som ”Årets förebild” av tidningen Dagen under 2009.

synen på bistånd i förändringDen svenska biståndspolitiken har förändrats. Exempel på föränd-ringarna är att bistånd som förmedlas genom organisationer som EFK har minskats och att kraven på att visa på effekt av insatser på nationell nivå har skärpts.

Media rapporterar om biståndsarbete och biståndsinsatser re-gelbundet. Men den bild som målas fram är ibland främmande för utförare av biståndsinsatser. Under hösten sökte journalister i radioprogrammet Verkligheten finna stöd för tesen att kristna or-

ganisationer använder biståndsmedel för att finansiera evangelisa-tion och att kristna organisationer av principiella skäl inte borde få förmedla skattebetalarnas biståndspengar. Journalisterna fann inte vederhäftigt stöd för sitt resonemang och reportagen föranledde mediegranskare att rikta kritik mot programmets ansvariga. Men skadan är skedd. Bilden som förmedlas påverkar omvärldens syn på bistånd och kristna organisationer och kyrkor.

Analys av verksamhetsresultat och upplysning om mål och om hur ändamålet främjatssamhörighet och identitetHur kan man se att församlingar hör samman och besjälas av en gemensam identitet? Det kan läsas av i församlingars benägenhet att vända sig till Församlingsprogrammet för att söka hjälp i en konflikt eller i ett utvecklingsskede. Församlingsprogrammet förfo-gar över några viktiga redskap som är eftersökta av församlingarna, till exempel ”Naturlig församlingsutveckling”. Genom exempel från några församlingar som varit framgångsrika i sitt arbete, har inspiration och erfarenhet förmedlats till andra grupper inom EFK. Det kan gälla ämnen som integration, evangelisation eller barn och ungdomsarbete, som då blir ett ämne för en lokal konfe-rensdag eller helg.

Hur man definierar medlemskap i församling har varit en fråga som engagerat många under året. Ett antal regionala möten hölls i början av året och samlade många församlingsledare. Som ett resultat av samtalen har ett dokument formulerats som samman-fattar det som varit en gemensam nämnare i samtalen. Det har gett stadga i en fråga som skulle kunna verka splittrande inom EFK. Det finns en samsyn om att frågan om medlemskap i en försam-ling tydligare ska laddas med teologi om efterföljelse till Jesus.

Samhörigheten inom EFK beror på de lokala församlingarnas vilja att ge och ta i ett samarbete med varandra. De ökade försam-lingsbesöken som anställda i organisationen EFK gjort under 2009 har stärkt samhörigheten. Goda möten och lokala och regionala mötesplatser bäddar för en mer välbesökt Kongress 2010.

Tillväxt genom församlingsplanteringFörsamlingsprogrammet har fortsatt stöttat planteringar av nya församlingar genom de mentorer som står till förfogande. Som ett exempel på församlingsplantering kan nämnas Markuskyrkan i Helsingborg. Församlingen grundades av en grupp SALT-studenter

Årsbok verksamhetsÅret �009 Årsredovisning ��

från Sävsjö. Immanuelskyrkan i Malmö med dess föreståndare har stöttat gruppen. På så sätt knyts utbildning, regionala resurs-församlingar och Församlingsprogrammet inom EFK samman i löftesrik verksamhet.

Ett av de långsiktiga tillväxtmålen har varit 75 nya församlingar fram till 2010. Målen har inte uppnåtts helt, men ett 60-tal initia-tiv har tagits. Av dessa finns drygt 40 kvar som församlingar idag. Och nya står ständigt på tur.

Etniska församlingar fortsätter att söka gemenskap med EFK. För-samlingsprogrammet har samlat på erfarenhet genom åren och bistår församlingar som har sina speciella bekymmer och utmaningar.

utbildning är en del av rörelsens intresseUtbildningen av pastorer vid Örebro Missionsskola och inom ramen för SALT (Skandinavisk akademi för ledarskap och teologi) försörjer på ett bra sätt EFKs församlingar med pastorer och leda-re. Det är det viktigaste målet för Utbildningsprogrammet. SALT-utbildningar finns nu på fyra platser i landet, det senaste tillskottet i Göteborg. Eftersom utbildningen är församlingsbaserad finns en nära kontakt mellan församlingar och studenter. Örebro Missions-skola erbjuder också vidareutbildning för lekmän i form av distans-studier, vilket är till nytta för församlingarna i hela landet.

Det behövs fortbildning för pastorer i tjänst. Församlingspro-grammet (där Forum för Ledarskap ingår) anordnar två parallella baskurser för åtta nyblivna pastorer i varje basgrupp. Även andra vidareutbildningar för pastorer har varit uppskattade .

Alla nya missionärer som EFK sänder ut får en gedigen förbe-redelse för missionsuppdraget vid Missionsinstitutets terminskurs (PROMIS). Utbildningen är unik i sitt slag i Sverige.

Örebro Folkhögskola har under året uppfyllt sina mål genom att betjäna församlingarna med att erbjuda flera bibelskoleutbildningar förlagda till Götabro kurs- och konferensgård. Dessutom har Örebro Folkhögskola bidragit till att minska utbildningsklyftorna i sam-hället genom sina kurser på Vivallaenheten, som har haft ett högt söktryck. I det arbetsmarknadsläge som rått under 2009 har Örebro Folkhögskola varit mycket framgångsrik med uppdragsutbildningar. Det har gett ett uppsving åt hela folkhögskolan, stärkt självförtroen-det och bidragit till skolans positiva renommé i Örebro kommun.

grunda, träna, tjänaEvangeliska Frikyrkan genomför det internationella arbetet åt för-samlingarna som samverkar i EFK. Arbetet omfattar tre verksam-hetsområden, Grunda, Träna och Tjäna. Målet är att människor skall nås av evangelium och bli Jesu efterföljare och att försam-lingar skall planteras. Att de skall växa i antal och mognad genom ett gott ledarskap. Därför behövs såväl församlingsplantering som

träning av ledare för olika slags uppgifter. I enlighet med Jesu ex-empel vill vi också visa omsorg för hela människan. Vi vill tjäna där nöden är stor, där människor lever i fattigdom, ohälsa, ofrihet och brist på utbildning.

Inom Grunda har olika insatser gjorts för att predika evangelium och bilda nya församlingar. Det har skett i samtliga fem regioner. Mediesatsningar har genomförts i flera regioner för att på så sätt nå ut med evangelium.

Många har fått tillfälle till träning, dels genom så kallad stipen-dieverksamhet där enskilda får möjlighet till utbildning på olika nivåer och inom olika ämnesområden dels genom stöd till olika utbildningsprojekt. Det kan gälla allt från alfabetisering till ut-bildning på högre nivå. Genom detta har våra partners fått ökad tillgång till kompetent personal. Enskilda har ökat sin kompetens och självkänsla och kan på ett bättre sätt bidra till arbetet och till utveckling. De kan också själva ta tillvara på sina rättigheter och stärka sina möjligheter till försörjning och bättre levnadsvillkor.

Genom Tjäna-insatser har människors levnadsvillkor förbättrats. Sådana insatser sker i samtliga regioner. Exempel på genomförda insatser är sjukvård, barn- och mödravård, folkbildning och ut-bildning, möjlighet till skolgång för barn, insatser för att skapa möjlighet till försörjning genom exempelvis mikrokrediter, insatser för särskilt utsatta i samhället, exempelvis funktionshindrade eller utsatta grupper samt byutveckling.

Insatser för byutveckling har skett bland annat i Egypten genom ett samarbete med vår partner Think & Do och i RCA i samarbete med vår systerkyrka EEB. I RCA har pygméerna (bayakafolket ) fått hjälp att börja med jordbruk. Tre skolor har öppnats där över två hundra barn som aldrig tidigare gått i skolan har fått möjlighet till skolgång och de mänskliga rättigheterna har stärkts för detta utsatta minoritetsfolk.

Barn är utsatta i många delar av världen. I flera regioner har insat-ser gjorts för att hjälpa föräldralösa barn. Sådana insatser görs i alla regioner; Afrika, Europa, Asien, Latinamerika och i Mellanöstern.

Framtida utvecklingFramtiden handlar om inriktning. På så sätt är det kommande året ett nyckelår. 13 år efter att EFK bildades är det på sin plats att förtydliga visionen och inriktningen på nytt. Den process som in-leddes redan 2008, kallad ”EFK 2020”, har samlats i ett dokument med samma namn. Dokumentet EFK 2020 ska antas på Kongres-sen i maj 2010. Styrdokumentet sträcker sig ett decennium framåt och är riktningsgivande för såväl rörelsens församlingar som för arbetet inom organisationen EFK.


vAR kOm PEngARnA IFRån 2008?

Församlingar 56 %

Övriga organisationer 8 %

vAR kOm PEngARnA IFRån 2009?

Privatpersoner 36 %

Församlingar 52 %

Övriga organisationer 15 %

Privatpersoner 33 %


Parallellt har en strategi för Sverige, motsvarande den strategi som finns för vår internationella mission, arbetats fram. Fem fokus har mejslats fram: Efterföljelse, Missionsperspektivet – även i Sve-rige, Jesus är unik – detta måste förkunnas, Andlig fördjupning och Ledarskap. När målsättningar och strategier som beskrivs i Sverigedokumentet har fastställts vid Kongress 2010 återstår det avgörande momentet: att omsätta strategin i bön och handling i hela församlingsrörelsen.

Frågan om att forma en ny pastors- och ledarutbildning tillsam-mans med Pingst och Svenska Alliansmissionen har utretts under några år. Under 2010 går processen in i ett nytt skede. Ett förslag håller på att arbetas fram. Om förslaget accepteras och förankras i samfunden blir det en attraktiv och ändamålsenlig utbildning som blir unik i Sverige. Det kommer att påverka församlingarna och relationen mellan samfunden. För EFKs del är det både en ideolo-gisk och ekonomisk fråga och kommer att innebära viktiga beslut för framtiden och för Örebro Teologiska Högskola.

EFKs styrdokument för det internationella arbetet som antagits av Kongressen anger att antalet missionärer inte ska minska i antal men att en översyn ska göras på vilket sätt vi sänder missionärer, för vilka uppdrag och på vilka villkor. En sådan översyn pågår och kommer att färdigställas under 2010. Ett annat område EFK kom-mer att fokusera på är träning av nationella medarbetare. I linje med styrdokumentet kommer också en större vikt att läggas vid EFKs årliga internationella seminarium som tidigare hållits i sep-tember men som nu kommer att genomföras i augusti i samband med missionärskonferensen. Utbildning och träning av missionä-

rer kommer att fokuseras under 2010. I Region Europa minskar antalet missionärer genom pensionsavgångar och en ny strategi behövs för regionen. En sådan kommer att utarbetas under 2010.

Resultat och ställningEvangeliska Frikyrkans verksamhet finansieras till en stor del av gå-vor. Gåvor kommer från församlingar som samarbetar i EFK, från medlemmar i dessa församlingar samt från andra enskilda givare och organisationer. Totalt samlades 47 523 tkr in under 2009.

En stor del av gåvorna är givna som missionärsunderhåll. En-skilda församlingar lovar varje år ett bidrag till en eller flera missio-närers lön och omkostnader. Först när en missionärskandidat har löften från församlingar som täcker beräknade kostnader enligt en årligen fastställd schablon kan beslut om anställning göras. Scha-blonen är en beräkning av genomsnittskostnaden för en missionärs kostnader. Schablonen uppgick under 2009 till 300 tkr per missio-när. Totalt samlades 15 896 tkr in till missionärsunderhåll.

En annan viktig del är projektgåvor. Sådana gåvor kommer in på flera sätt. Förutom genom församlingar och enskilda givare kommer gåvor via exempelvis Läkarmissionen och andra organisationer.

Fria gåvor som ges utan att givaren anger ett bestämt ändamål, inklusive kyrkoavgiften, uppgick till 10 629 tkr. En möjlighet att ge är att teckna testamente med EFK som förmånstagare.

vAd AnvändEs PEngARnA TILL 2009?

Ändamålskostnader 82 %

Insamling- och administration 16 %

Årets positiva resultat 2 %

vAd AnvändEs PEngARnA TILL 2008?

Ändamålskostnader 82 %

Insamling- och administration 16 %

Årets positiva resultat 2 %


vAR kOm PEngARnA IFRån 2007–20092007 2008 2009

0

5000

10000

15000

20000

25000

30000

2007 2008 2009

PrivatpersonerFörsamlingarÖvriga organisationer

nyckELTAL vERksAmHETsåREn 2006–2009

Barnhjälpen är en av EFKs insamlingskanaler. Gåvorna går till projekt där barn är målgrupp. Sådana projekt finns i 14 länder och insamlingen under 2009 uppgick till 4 673 tkr. Ge för livet är en insamlingskampanj för insamling utöver församlingarnas givande. Ändamålen är insatser som passar för insamlingskampanjer utanför församlingen. Kampanjen samlade in 7 789 tkr under 2009.

Förutom gåvor tar EFK emot bidrag av olika slag. Bland dessa kan nämnas bidrag från Högskoleverket för högskolekurser på Örebro Missionsskola, bidrag från Folkbildningsrådet för folkhög-skolekurser, Sidamedel genom Svenska Missionsrådet för insatser internationellt samt Statligt stöd till trossamfund (SST) till verk-samheten i Sverige.

En del finansieringen är försäljningsintäkter. Dessa kommer huvudsakligen från second hand-butiker som EFK driver i Öre-bro, Huskvarna och Norrköping. Den årliga Torpkonferensen ger intäkter från bland annat försäljning av mat och uthyrning av husvagnsplatser.

EFKs största kostnadsposter är personal och projekt. Under 2009 hade organisationen EFK 141 anställda (omräknat till heltider), va-rav 57 utomlands och 84 i Sverige. Totala personalkostnader var un-der året 50 067 tkr. Detta inkluderar löner för Sverigepersonal och missionärer samt bland annat boendekostnader för utlandspersonal.

EFKs fria egna kapital uppgår till 9 198 tkr. EFK har under några år strävat efter att öka den ekonomiska stabiliteten i organi-sationen genom att öka det egna kapitalet.

Årets resultat för 2009 är positivt, +2 054 tkr efter förändring av

ändamålsbestämda medel. Under årets första månader genomför-des en budgetrevision då det redan då bedömdes att budgeterade insamlingsnivåer var för höga och att stora kostnadsökningar var att vänta till följd av valutaförändringar. Insamlingsbudgeten skrevs ner, budgetramar krymptes och en relativt omfattande omorganisation genomfördes för att minska personalkost-naderna. Med dessa besparingar och tack vare extraordinära testamentsmedel även under 2009 och tack vare ett överskott i uppdragsutbildningsverksamheten vid Örebro Folkhögskola re-dovisar EFK ett positivt resultat.

Närstående verksamhetEvangeliska Frikyrkan har under året haft ett dotterbolag, Scan InterAct (Cyprus) Ltd, varigenom delar av verksamheten i Region Mellanöstern bedrivs. Evangeliska Frikyrkan är också en av ägarna till Swedmedia AB med en ägarandel av 18,24 %. Swedmedia AB äger Libris Media AB, Tidnings AB Nya Dagen samt Sjunde Himlen.

EFK är medlem i två föreningar som bedriver folkhögskoleverk-samhet: Liljeholmens folkhögskola i Rimforsa och Hyllie Park Folkhögskola i Malmö. EFK är stiftare till Kåfalla Herrgård som bedriver retreatverksamhet i Bergslagen samt till Stiftelsen Kristen Familjhemsvård, SKFH.

Nyckeltal 2009 2008 2007 2006

Insamlade medel (tkr) 47 523 49 650 50 533 51 205

Årets resultat efter förändring av

ändamålsbestämda medel (tkr) 2 054 3 092 3 896 -1 944

Soliditet, % 67 64 38 36

Kassalikviditet, % 178 166 77 91

Fritt eget kapital (tkr) 9 198 7 143 4 051 155


årsredovisning

Resultaträkning not 2009 2008VERKSAMHETENS INTÄKTER Insamlade medel 1, 2, 3 47 523 49 650Verksamhetsbidrag 4 30 388 33 619Nettoomsättning 5 22 852 23 464Övriga verksamhetsintäkter 6 1 301 24 320Summa verksamhetens intäkter 102 064 131 053 VERKSAMHETENS KOSTNADER Anslag, förmedlade bidrag ochhandelsvaror 7, 8, 9 -33 722 -41 174Övriga externa kostnader -14 843 -15 504Personalkostnader 10, 11 -50 067 -49 209Av- och nedskrivningar avanläggningstillgångar -1 995 -1 479Summa verksamhetens kostnader -100 627 -107 366 VERKSAMHETSRESULTAT 1 437 23 687 RESULTAT FRÅN FINANSIELLA INVESTERINGAR Resultat från andelar i koncernföretag 12 - 175Resultat från övriga värdepapper ochfordringar som är anläggningstillgångar 13 -436 359Övriga ränteintäkter och liknanderesultatposter 14 641 69Räntekostnader och liknande resultatposter 15 -551 -530Summa resultat efter finansiella poster -346 73 åRETs REsuLTAT 1 091 23 760 Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen 1 091 23 760Utnyttjade ändamålsbestämda medel/ fonderingar från tidigare år 2 709 7 189Reservering av ändamålsbestämda medel/ fonderingar som erhållits men inte utnyttjatsunder året -1 746 -27 857 åRETs REsuLTAT EFTER FöRdELnIng 2 054 3 092

Balansräkning not 2009 2008TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella tillgångar Goodwill 16 70 200

Materiella anläggningstillgångar Byggnader och mark 17 21 140 18 665Inventarier, verktyg och installationer 18 4 847 1 583Pågående nyanläggning 19 - 4 832Summa materiella anläggningstillgångar 25 987 25 080 Finansiella anläggningstillgångar Andelar i koncernföretag 20 160 160Långfristiga värdepappersinnehav 21 3 548 3 984Summa finansiella anläggningstillgångar 3 708 4 144Summa anläggningstillgångar 29 765 29 424 Omsättningstillgångar Varulager 654 737Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 851 1 317Fordran på koncernföretag 36 -Skattefordran - 59Övriga kortfristiga fordringar 3 265 3 538Förutbetalda kostnader och upplupnaintäkter 22 3 354 19 804 8 506 24 718Kortfristiga placeringar 1 213 1 648 1 213 1 648Kassa och bank 23 23 260 7 955Summa omsättningstillgångar 33 633 35 058summA TILLgångAR 63 398 64 482


not 2009 2008EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 24 Eget kapital för särskilda ändamål 33 023 33 986Balanserat resultat 7 143 4 051Använda ändamålsbestämda medel 2 710 7 189Tillförda ändamålsbestämda medel -1 746 -27 857Årets vinst 1 091 23 760Summa eget kapital 42 221 41 129 Avsättningar Avsättningar för pension och liknandeförpliktelser 1 547 1 498Summa avsättningar 1 547 1 498 Långfristiga skulder 25 Övriga skulder 1 130 1 157Summa långfristiga skulder 1 130 1 157 kortfristiga skulder Leverantörsskulder 3 632 2 340Skulder till koncernföretag - 61Aktuella skatteskulder 84 -Övriga skulder 6 201 8 395Upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter 26 8 583 9 902Summa kortfristiga skulder 18 500 20 698summA EgET kAPITAL OcH skuLdER 63 398 64 482

Ställda panter 27 5 000 5 000Ansvarsförbindelser 28 602 1 035

Kassaflödesanalys 2009 2008dEn LöPAndE vERksAmHETEn Verksamhetsresultat 1 437 23 687Av- och nedskrivningar 1 995 1 479Resultat vid försäljning av anläggningstillgångar -1 301 -24 925Övriga poster som inte ingår i kassaflödet -485 1 503Erhållen ränta 326 83Erhållna utdelningar 62 53Erlagd ränta -11 -114Betald inkomstskatt 143 -36Kassaflöde från den löpande verksamhetenföre förändringar av rörelsekapitalet 2 166 1 730Minskning/Ökning av varulager 83 -169Minskning/Ökning av kortfristiga fordringar 16 153 -16 463Minskning av kortfristiga skulder -2 282 -4 215Kassaflöde från den löpande verksamheten 16 120 -19 117 InvEsTERIngsvERksAmHETEn Förvärv av materiella anläggningstillgångar -2 786 -4 855Försäljning av materiella anläggningstillgångar 1 310 25 205Försäljning dotterföretag - 2 975Placeringar i övriga finansiellaanläggningstillgångar - -4 388Avyttring av övriga finansiellaanläggningstillgångar - 1 413Minskning/Ökning av kortfristiga placeringar 688 -748Kassaflöde från investeringsverksamheten -788 19 602 FInAnsIERIngsvERksAmHETEn Minskning av finansiella kortfristiga skulder - -586Amortering av lån -27 -1 904Kassaflöde från finansieringsverksamheten -27 -2 490 Förändring av likvida medel 15 305 -2 005Likvida medel vid årets början 7 955 9 960Likvida medel vid årets slut 23 260 7 955


årsredovisning

Tilläggsupplysningar

Redovisnings- och värderingsprinciperTillämpade redovisnings- och värderingsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen och bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar.

värderingsgrundTillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget an-nat anges.

beloppSamtliga belopp är angivna i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Beloppen inom parentes anger tidigare års värden.

utländska valutorFordringar och skulder i utländsk valuta värderas till balans-dagens kurs.

IntäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Insamlade medel av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag intäktsförs dessa efter individuell prövning.

Intäkter i form av kurs- och konferensverksamhet intäktsförs när evenemanget äger rum. Försäljning av varor och tjänster intäktsförs normalt vid leverans eller om avtal finns, vid fakturering.

värdering av insamlade medelSom insamlade medel inkluderas mottagna gåvor från allmänheten, företag, organisationer, samfund samt privata och ideella fonder och stiftelser. Till insamlade medel räknas även testamentsgåvor. Med gåva avses tillgång som lämnas utan krav på ekonomisk mot-prestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar.

Värdering av ej monetära gåvor såsom aktier och fastigheter sker till ett vid gåvotillfället försiktigt värderat marknadsvärde. Insamlade kläder etc värderas på balansdagen till nettoförsäljningsvärdet om de ska säljas medan de artiklar som genast ska skänkas vidare värderas till försäkringsvärdet.

skattInkomstskatt är skatt som grundas på näringsverksamhetens skat-tepliktiga resultat. Aktuell skatt redovisas som intäkt eller kostnad och inkluderas i årets resultat.

AnläggningstillgångarMateriella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärdet efter avdrag för avskrivningar och eventuella nedskrivningar. Avskrivning

sker linjärt över den bedömda nyttjandeperioden. Mark skrivs ej av då nyttjandeperioden är obegränsad. Följande avskrivningstider tillämpas:

Goodwill 5 årByggnader 50 årMarkanläggningar 20 årByggnadsinventarier 15 årBilar 5 årDatautrustning 3 årÖvriga inventarier,installationer och verktyg 5 år

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

bidrag från statliga myndigheterBidrag intäktsredovisas i den period när bidraget erhålls. Om bidra-get är avsett att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisning på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisning sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader.

LeasingavtalSamtliga leasingavtal redovisas som operationell leasing, d v s lea-singavgifter kostnadsförs löpande.

Finansiella instrumentFinansiella anläggningstillgångarFinansiella anläggningstillgångar i form av aktier, obligationer och andra långfristiga värdepappersinnehav redovisas till anskaffnings-värdet minskat med eventuell nedskrivning.

Vid varje balansdag sker en prövning av anläggningstillgångens värde och den skrivs ned ifall den bedöms ha ett lägre värde än bokfört värde och det kan antas att värdenedgången är bestående eller om värdenedgången bedöms vara väsentlig. Om det inte längre finns skäl för nedskrivningen återförs den. Nedskrivningen och återföringen redovisas i resultaträkningen.

FordringarFordringar har efter individuell värdering upptagits till de belopp varmed de beräknas inflyta.

Kortfristiga placeringarKortfristiga placeringar värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkligt värde, det vill säga marknadsvärdet.


FordringarFordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

varulagerVarulagrets värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och det verkliga värdet på balansdagen. Egentillverkade varor värderas till dess tillverkningskostnad, det vill säga direkt material och direkt lön samt skälig andel av indirekta tillverkningskostnader.

Fördelning av årets resultat/eget kapital för särskilda ändamålDet resultat som genererats kan bestå av medel som under året samlats in till ett specifikt ändamål, för att användas under kom-mande år. Sådana medel behöver öronmärkas för ändamålet och reserveras därför under rubriken Eget kapital som tillförda ända-målsbestämda medel. Det året dessa medel har kommit ändamålet tillgodo redovisas kostnaden och årets resultat försämras. Eftersom medlen för ändamålet redan är insamlade och öronmärkta redovisas ianspråktagandet som utnyttjade ändamålsbestämda medel. Det som återstår av resultatet efter reservering och ianspråktagande av ändamålsbestämda medel ökar eller minskar balanserat resultat och är fritt för styrelsen att använda.

kassaflödesanalysKassaflödesanalysen visar in- och utbetalningar hänförliga till den löpande verksamheten, investeringsverksamheten eller finansierings-verksamheten under en period. Kassaflödesanalysen upprättas enligt indirekt metod, vilket innebär att nettoresultatet justeras för transak-tioner som inte medfört in- eller utbetalningar under perioden samt för eventuella intäkter och kostnader, där kassaflödeseffekt hänförs till investerings- eller finansieringsverksamheten.

AnsvarsförbindelserEn ansvarsförbindelse redovisas när det finns: a) ett befintligt åtagande som härrör från inträffade händelser, men som inte redovisas som skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas eller att åtagan-dets storlek inte kan beräknas med tillräcklig tillförlitlighet, eller

b) när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser.

Noter (i tusental kronor där inget annat anges)

Not 1 Insamlade medel 2009 2008ändamålFria gåvor 10 629 10 560Ändamålsbestämda gåvor 36 894 39 090-varav missionärsunderhåll 15 896 15 591Summa insamlade medel 47 523 49 650 givare Församlingar 26 345 25 575Enskilda 17 242 16 444-varav kyrkoavgift 4 052 3 735-varav testamenten 3 424 3 055-varav Samaritfonden 375 693Läkarmissionen 1 730 4 117Övriga organisationer 2 206 2 548Radiohjälpen (ingår fr.o.m. 2009 i verksamhetsbidrag) - 966Summa insamlade medel 47 523 49 650 not 2 bröd till bröder / ge för livetInsamlat till projekt 7 560 7 698Insamlat till katastrofhjälp 229 531Totalt insamlat under året 7 789 8 229varav från Bra & B0egagnat 2 419 2 334kostnader Administrations- och insamlingskostnader 717 1 355Evangeliska Frikyrkans projekt 6 877 6 432Katastrof akuta behov 195 442Summa kostnader 7 789 8 229 Därutöver har 1 680 tkr (1 594 tkr) samlats in till andra samfunds projekt och katastrofhjälp. Det innebär att insamlingen genom insamlingskanalen Bröd till bröder / Ge för livet totalt uppgick till 9 469 tkr (9 823 tkr).

not 3 barnhjälpenInsamlat genom insamlingskanalenBarnhjälpen 4 673 4 777Totalt insamlat under året 4 673 4 777 not 4 verksamhetsbidragSida-bidrag 9 471 15 365Sida administrationsbidrag 933 1 629Volontär- och praktikantbidrag 1 898 2 363Övriga statsbidrag 10 027 9 889Radiohjälpen 676 -Övriga bidrag 7 383 4 373Summa verksamhetsbidrag 30 388 33 619

not 5 nettoomsättningFörsäljning av varor och tjänster 7 911 8 235Fastighetsintäkter 2 171 2 468Bra & Begagnat 12 770 12 761Summa nettoomsättning 22 852 23 464

�0 Årsredovisning Årsbok verksamhetsÅret �009

årsredovisning

not 6 övriga verksamhetsintäkterÖvriga verksamhetsintäkter består av reavinst vid försäljning av materiella anläggningstillgångar.

not 7 Anslag, förmedlade bidrag 2009 2008och handelsvarorUtnyttjade gåvor och bidrag 20 410 21 917Utnyttjade Sida-bidrag 9 471 15 365Varuinköp 3 841 3 892Summa anslag, förmedlade bidragoch handelsvaror 33 722 41 174 not 8 Inköp och försäljning mellan koncernföretagAv totala kostnader respektive intäkter avser mindre än 1 procent inköp från och försäljning till koncernföretag.

not 9 sidafinansierade projektUtnyttjade Sida-bidrag 9 471 15 365Egeninsats 1 192 1 801Totala projektkostnader 10 663 17 166 not 10 Löner, andra ersättningaroch sociala kostnaderLöner och andra ersättningarSverigeStyrelse, missionsdirektor och bitr missionsdirektorer 1 232 1 269Övriga anställda 23 422 22 557Totala löner och ersättningar Sverige 24 654 23 826Sociala kostnader 10 376 12 082varav pensionskostnader 1 779 3 242varav pensionskostnader missionsdirektorer 112 72 Region Europa Frankrike 1 010 568Albanien 114 54Italien 202 125Portugal 344 232Serbien 530 139England 219 207Totala löner och ersättningar region Europa 2 419 1 325Sociala kostnader 1 033 982varav pensionskostnader 200 150 Region Mellanöstern Egypten 354 161Jordanien 115 88Sudan - -28Tunisien 245 -Turkiet 849 611Totala löner och ersättningar region Mellanöstern 1 563 832Sociala kostnader 740 584varav pensionskostnader 182 129 Region Afrika Centralafrikanska Republiken 340 313Mocambique 139 83Sydafrika 209 162Tanzania 233 222

2009 2008Zambia 251 154Totala löner och ersättningar region Afrika 1 172 934Sociala kostnader 653 575varav pensionskostnader 145 110 Region Asien Afghanistan 253 392Japan 790 447Kambodja 269 143Kina 332 329Laos 154 -Nepal 248 202Thailand 1 959 1 113Totala löner och ersättningar region Asien 4 005 2 626Sociala kostnader 1 573 1 438varav pensionskostnader 395 376 Region Latinamerika Brasilien 536 496Totala löner och ersättningar region Latinamerika 536 496Sociala kostnader 230 222varav pensionskostnader 61 48 Totala löner och ersättningar utland Övriga anställda 9 695 6 213Totala löner och ersättningar utland 9 695 6 213Sociala kostnader 4 229 3 801varav pensionskostnader 982 813 I uppgiften om löner och ersättningar Sverige för moderföreningen ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt basbelopp. Sådan ersättning uppgår till totalt 683 tkr (699 tkr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.

not 11 medelantal anställda

2009 2008 Antal varav Antal varav anställda män anställda mänSverige 84 43 85 47Frankrike 4 2 4 2Albanien 1 - 1 -Italien 1 1 1 1Portugal 2 1 2 1Serbien 2 1 1 1England 1 - 1 -Egypten 2 1 2 1Libanon - - - -Jordanien 1 - 1 -Sudan - - - -Tunisien 2 1 - -Turkiet 5 3 6 3Centralafr rep. 2 1 2 1Mocambique 1 1 1 1Sydafrika 2 1 2 1Tanzania 2 1 2 1Zambia 2 1 1 -


2009-12-31 2008-12-31Årets avskrivningar -130 -130Utgående avskrivningar -580 -450Restvärde 70 200

not 17 byggnader och markIngående anskaffningsvärden 32 407 33 387Årets anskaffning 3 176 -Årets försäljning - -980Utgående anskaffningsvärden 35 583 32 407Ingående avskrivningar -13 741 -13 830Årets försäljning - 710Årets avskrivning -702 -622Utgående avskrivningar -14 443 -13 742Bokfört värde för fastigheter 21 140 18 665Taxeringsvärde fastigheter i Sverige 12 969 13 131 not 18 Inventarier, verktyg och installationerIngående anskaffningsvärden 10 091 9 500Årets inköp 4 442 758Årets försäljningar -42 -167Utgående anskaffningsvärden 14 491 10 091Ingående avskrivningar -8 508 -7 933Årets försäljningar 36 158Årets avskrivningar -1 172 -733Utgående avskrivningar -9 644 -8 508Bokfört värde inventarier 4 847 1 583 not 19 Pågående nyanläggningar Ingående balans 4 832 735Årets anskaffning 1 289 4 097Årets omföring till fastigheter -3 161 -Årets omföring till inventarier -2 960 -Bokfört värde pågående nyanläggningar 0 4 832 not 20 Andelar i dotter- och intresseföretagDotterföretag Scan InterAct (Cyprus) Limited Kapitalandel i företaget (%) 100,0 100,0Röstandel i företaget (%) 100,0 100,0Antal andelar 10 000 10 000Bokfört värde 160 160

Med stöd av 5§ 7 kap ÅRL har ingen koncernredovisning upprättats not 21 värdepappersinnehavIngående anskaffningsvärde 4 388 650Förvärv - 4 388Försäljningar - -650Utgående ackumulerat anskaffningsvärde 4 388 4 388Ingående ackumulerade nedskrivningar -404 -Årets nedskrivning -436 -404Återföringar av nedskrivningar - -Utgående ackumulerade nedskrivningar -840 -404Utgående restvärde enligt plan 3 548 3 984

Innehavet avser aktier i SwedMedia AB,antal andelar 4 160 118 st. 3 548 3 984

2009 2008Afghanistan 2 1 4 2Japan 3 2 3 2Kambodja 1 - 2 1Kina 3 1 3 1Laos 1 1 - -Nepal 2 1 2 1Thailand 12 6 11 6Brasilien 3 2 4 2 141 72 141 75 I medelantalet anställda ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt basbelopp. Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9.

styrelseledmöter och andra ledande befattningshavare 2009 2008 Kvinnor (%) 35 45Män (%) 65 55Sjukfrånvaro Kvinnor (%) 2,99 2,43Män (%) 1,23 4,540 - 29 år (%) 6,17 2,6330 - 49 år (%) 1,78 3,9650 år och äldre (%) 1,74 3,50Total sjukfrånvaro (%) 2,08 3,59Långtidssjukfrånvaro(%) 34,06 56,18 not 12 Resultat från andelar i koncernföretagRealisationsresultat vid försäljningar - 175Summa 0 175 not 13 Resultat från övriga värdepapper ochfordringar som är anläggningstillgångarRealisationsresultat vid försäljningar - 763Nedskrivningar -436 -404Summa -436 359 not 14 övriga ränteintäkter och liknande resultatposterUtdelningar 62 53Räntor 326 83Realisationsresultat vid försäljning 26 -67Återföringar av nedskrivningar 227 -Summa 641 69 not 15 Räntekostnader och liknanderesultatposterOrealiserad värdeförändringpå kortfristiga placeringar - -416Nedskrivningar -540 -Övriga räntekostnader och liknande resultatposter -11 -114Summa -551 -530 not 16 goodwill 2009-12-31 2008-12-31Ingående anskaffningsvärden 650 650Utgående anskaffningsvärden 650 650Ingående avskrivningar -450 -320


årsredovisning

RevisionsberättelseTill kongressen i Evangeliska FrikyrkanOrg nr 875002-7271

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Evangeliska Frikyrkan för år 2009. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision. Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-ningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och för-hållanden i det registrerade trossamfundet för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller det registrerade trossamfundets stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningslagen och ger en rättvisande bild av det registrerade trossamfundets resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvalt-ningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med det registrerade trossamfundets stadgar. Vi tillstyrker att kongressen fastställer resultaträkningen och balansräkningen för det registrerade trossamfundet och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

örebro den 31 mars 2010Lars-Åke Jakobsson, Anders Källner Irén Frändå, auktoriserad revisor

not 22 Förutbetalda kostnader och 2009-12-31 2008-12-31upplupna intäkter Förutbetalda hyror 630 797Upplupna gåvomedel 72 825Försäkringspremier 110 232Upplupen intäkt markförsäljning - 16 250Övriga poster 2 542 1 700Summa 3 354 19 804 not 23 checkräkningskredit Beviljad kredit 5 000 5 000 not 24 Eget kapital bundna Eget kapital Fria reserver/ årets reserver för särskilda balanserat resultat ändamål resultat Ingående kapital - 33 986 4 051 3 092Omföringar av föregående års resultat - - 3 092 -3 092Årets förändring av eget kapital för särskilda ändamål enligt resultaträkningen - -963 - 963Årets resultat - - - 1 091Belopp vid årets utgång 0 33 023 7 143 2 054

not 25 Långfristiga skulder Andel av långfristiga skulder som förfaller tillbetalning senare än fem år efter balansdagen Summa 0 0

not 26 upplupna kostnader och förutbetaldaintäkter Upplupna personalkostnader 7 045 6 936Övrigt 1 538 2 966Summa 8 583 9 902 not 27 ställda säkerheterFastighetsinteckningar avseende skuld tillkreditinstitut 5 000 5 000Summa ställda säkerheter 5 000 5 000

not 28 Ansvarsförbindelser Garantiåtagande för ATP-kompensation viaEvangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse 602 617Pensionsutfästelse genom EvangeliskaFrikyrkans Pensionsstiftelse - 418Summa ansvarsförbindelser 602 1 035 Därutöver finns en ansvarsförbindelse gentemot Mission Press, Sydafrika.

örebro den 20 mars 2010Stefan Swärd ordförande, Anders Blåberg Missionsdirektor, Mats Berggren, Christer Bergh, Hanne Carlsson, Björn Fredriksson, Josefin Fållsten, Ingemar Hansson, Carina Johansson, Johan Knabäck, Roger Korsgren, Elisabet Mörnerud, Anders Nordström, Tuve Skånberg, Lennart Thörn, Claes-Göran Åberg och Birgitta Åkerlund

vår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2010Lars-Åke Jakobsson, Anders KällnerIrén Frändå, auktoriserad revisor


Antagna vid konstituerande årsmöte i Örebro den 19 oktober 1996. Reviderade vid årskonferenserna den 8-10 maj 1997, den 13-15 maj 1999, den 1-3 juni 2000 och den 9-11 maj 2002 samt vid kongresserna den 20-22 maj 2004 och den 1-3 maj 2008.

§ 1 ändamålEvangeliska Frikyrkan är en sammanslutning av självständiga kristna församlingar och registrerat som trossamfund enligt lagen om trossamfund (1998:1593).

Ändamålet är att bedriva och koordinera missionsverksamhet inom och utom Sverige samt erbjuda resurser som svarar mot behov hos samarbetande församlingar.

§ 2 samarbetsformer2.1 samarbetande församlingStällning som samarbetande församling kan erhållas efter beslut av Evangeliska Frikyrkans styrelse.Sådant beslut skall föregås av samtal om Evangeliska Frikyrkans och församlingens ömsesidiga förpliktelser.

2.2 stödgruppEnskilda personer kan vara medlemmar i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp vars syfte är stöd i förbön, offer och engagemang utifrån en mer omfattande information.

§ 3 kongress och RepresentantskapKongressen är Evangeliska Frikyrkans högsta beslutande organ. Kongressen skall hållas en gång vart annat år på tid och plats som styrelsen beslutar. Senast fyra månader i förväg skall tid och plats för Kongressen offentlig-göras av styrelsen.

3.1 ärenden vid kongressenVid Kongressen skall följande ärenden förekomma:1. Val av kongressens funktionärer.2. Föredragning av verksamhetsberättelse.3. Föredragning av revisionsberättelse.4. Fastställande av resultat- och balansräkning.5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen.6. Beslut om övergripande verksamhets plan samt beslut om resurser i linje med den övergripande verksamhetsplanen.7. Teologisk bearbetning och reflektion samt beslut i gemensamma värderingsfrågor.8. Information från EFK UNG.9. Val av missionsdirektor i förekommande fall.10. Val av styrelseledamöter.11. Val av minst två revisorer och två supplean- ter. Minst en revisor skall vara auktoriserad.12. Val av ledamöter till valberedningen.13. Behandling av motioner.14. Övriga ärenden.

Samtliga val som förrättas gäller fram till och med den Kongress som hålls efter den mandatperiod valet omfattar.

Församling eller person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp samt EFK UNG har rätt att väcka motion till Kongressen. Motion skall tillställas styrelsen senast tre månader före utsatt tid för Kongress. Styrelsen förbereder de ärenden som skall behandlas vid Kongressen. Senast en månad före Kongressen skall styrelsen på lämpligt sätt informera de samarbetande församlingarna om Kongressens ärenden.

3.2 RepresentanskapVart annat år (under det år som det inte hålls någon kongress) ska ett representantskapsmöte hållas på tid och plats som styrelsen beslutar.

Senast fyra månader i förväg skall tid och plats för Representantskapsmötet offentlig-göras av styrelsen.

3.3 ärenden vid representanskapsmötet1. Val av representantskapsmötets funktionärer.2. Föredragning av verksamhetsberättelse.3. Föredragning av revisionsberättelse.

4. Fastställande av resultat- och balansräkning.5. Beslut om ansvarsfrihet för styrelsen6. Samtal i aktuella verksamhetsfrågor7. Aktuella val

3.4 närvaro och beslutsrätt3.4.1 närvarorättRätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer varje medlem isamarbetande församling samt person i Evangeliska Frikyrkans stödgrupp.

Rätt att närvara vid Kongressen med yttrande- och förslagsrätt tillkommer också EFK UNG genom en representant.

Rätt att närvara vid Representantskaps-mötet har av varje samarbetande församling utsedda ombud, EFKs styrelse, EFK UNGs styrelse, programstyrelser samt anställda inom EFK och EFK UNG.

3.4.2 Ombudsförfarande - samarbe-tande församlingSamarbetande församling äger rätt att genom ombud delta i Kongressens överläggningar och beslut. Antalet ombud bestäms av antalet medlemmar i den samarbetande församlingen enligt följande.

Församling med högst hundra (100) medlemmar har rätt att utse ett (1) ombud för varje påbörjat tiotal medlemmar. Församling med över ett hundra (100) medlemmar har därutöver rätt att utse fem (5) ombud för varje ytterligare påbörjat hundratal medlem-mar. Maximalt antal ombud som kan utses är sjuttio (70).

Samarbetande församling äger rätt att ge-nom ombud delta i Representantskapsmötets överläggningar och beslut. Varje församling har rätt att utse tre ombud.

3.5 valberedningValberedningen skall bestå av sex (6) ledamö-ter som utses av Kongressen. Mandattiden är fyra år, tre ledamöter nyväljs vid varje kongress. Det åligger valberedningen att till Kongressen föreslå styrelseledamöter och revisorer.

Valberedningens förslag till styrelseledamö-ter och revisorer skall alltid delges samarbe-tande församlingar en månad före Kongressen.

3.6 OmröstningVarje ombud vid Kongressen äger en röst. Alla vid Kongressen förekommande ärenden avgörs med enkel majoritet med undantag av beslut om stadgeändring som skall beslutas i enlighet med vad som föreskrivs i § 8 och beslut om upplösning som skall beslutas i enlighet med vad som föreskrivs i § 11.

Val av styrelseledamöter sker med slutna valsedlar. I det fall antalet föreslagna styrelse-ledamöter sammanfaller med det antal som skall väljas, kan Kongressen besluta om att frångå sluten omröstning.

I övriga frågor sker omröstning öppet om inte annat särskilt beslutas.

Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av Kongressens ordförande. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning.

Vid Representantskapsmötet har en församlings ombud tillsammans ett röstetal som motsvarar det antal ombud församlingen har rätt att utse till Kongressen.

Alla vid representantskapsmötet förekom-mande ärenden avgörs med enkel majoritet och omröstning sker öppet om inte annat särskilt beslutas.

Vid lika röstetal gäller den mening som biträdes av Representantskapsmötets ordfö-

stadgar för Evangeliska Frikyrkan

rande. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning.

3.7 Extra kongressStyrelsen kan kalla till extra Kongress. Tid, plats och ärenden skall offentliggöras av styrelsen senast tre veckor före kongressen.

§ 4 styrelsen4.1 säte och sammansättningStyrelsen har sitt säte i Örebro och består av lägst femton (15) och högst tjugoen (21) ledamöter. Därutöver skall missionsdirektor ingå i styrelsen som självskriven ledamot. Mandatperioden förstyrelseledamot är fyra år. Omval kan ske och då med mandatperioder om två år.

Styrelsen utser inom sig ordförande, en eller flera vice ordförande och i mån av behov andra funktionärer. Vidare utser styrelsen de övriga organ som kan behövas och bestämmer deras mandat.

4.2 Styrelsens uppgifterDet åligger styrelsen att:1. Verkställa kongressens- och Representant- skapsmötets beslut.2. Svara för organisationen av Evangeliska Frikyrkans verksamhet och förvaltningen av dess medel.3. Tillse att räkenskaperna förs enligt god redovisningssed.4. Lägga förslag om missionsdirektor till Kongressen.5. Tillsätta och entlediga befattningshavare som inte tillsätts av Kongressen.6. Ansvara för Evangeliska Frikyrkans rela tioner med samarbetspartners inom och utom Sverige.7. Besluta om samarbete med enskilda församlingar.8. Förbereda frågor om ändringar och tillägg till dessa stadgar.9. Utse ledamöter till bolagsstyrelser i företag där Evangeliska Frikyrkan har styrelseplats.10. I förekommande fall besluta om arvoden till styrelseledamot enligt p 9.

4.3 styrelsens behörighetStyrelsen äger rätt att avyttra, inteckna och belåna Evangeliska Frikyrkans egendom. Styrelsen kan även besluta om att ge och ta emot gåvor och donationer.

4.4 JävLedamot av styrelsen får inte delta i beslut eller handlägga frågor där personligt intresse föreligger.

4.5 sammanträdenStyrelsen skall sammanträda minst tre (3) gånger per år. Därutöver sammanträder styrelsen på kallelse av ordföranden. Minst sju (7) styrelseledamöter i förening kan begära att styrelsens ordförande kallar till styrelsemöte.

4.6 beslutStyrelsen är beslutför då minst halva antalet ledamöter är närvarande.

Beslut fattas genom öppen omröstning såvida inte enskild ledamot begär sluten omröstning.

Vid lika röstetal skall den mening gälla som ordföranden biträder. Har sluten omröstning skett skall frågan vid lika röstetal avgöras genom lottning.

§ 5 FirmateckningEvangeliska Frikyrkans firma tecknas av styrelsen i sin helhet eller av den eller de som styrelsen utser till särskilda firmatecknare.Utses särskild firmatecknare skall dennes behörighet fastställas i styrelsens protokoll.

§ 6 missionsdirektorKongressen väljer missionsdirektor på förslag av styrelsen.

Ställning som missionsdirektor kan innehas av minst en och högst tre personer. Missionsdirektor väljes för en mandatperiod på fyra år. Omval kan ske.

Missionsdirektorn skall leda Evangeliska Frikyrkans verksamhet enligt de riktlinjer och anvisningar som styrelsen meddelar. Har mer än en person utsetts till missionsdirektor, skall styrelsen i en skriftlig instruktion avgränsa varje direktors ansvarsområde. Vad gäller åtgärd eller beslut som berör mer än en direktors ansvarsområde skall samråd ske och ett gemensamt beslut fattas.

§ 7 Räkenskaper och förvaltningRäkenskapsåret skall vara kalenderår. Räkenskaperna skall senast vid utgången av mars månad påföljande år vara tillgängliga för revisorerna.

Styrelsen skall varje år upprätta en verk-samhetsberättelse som även innefattar den ekonomiska förvaltningen. Verksamhetsberät-telsen skall vara tillgänglig för revisorerna samtidigt som räkenskaperna.

Verksamhets- och revisionsberättelserna skall offentliggöras senast två veckor före Kongressen eller Representantskapsmötet.

§ 8 ändringar och tillägg till stadgarBeslut om ändringar av och tillägg till dessa stadgar skall fattas av Kongressen. Förslag om ändring respektive tillägg skall skriftligen väckas hos styrelsen senast tre månader före kongressen. Det åligger styrelsen att förbereda förslag till ändring av och tillägg till stadgarna. För beslut om ändring av eller tillägg till dessa stadgar krävs två tredjedels majoritet.

§ 9 EgendomI Evangeliska Frikyrkan samarbetande försam-ling har ingen rätt till eller andel i egendom som tillhör Evangeliska Frikyrkan.

§ 10 upphörande av samarbeteSamarbetande församling som vill avbryta samarbetet i Evangeliska Frikyrkan skall skriftligen meddela styrelsen detta. Det åligger styrelsen att tillse att avvecklingen av samarbetet sker i ordnade former.

Om samarbetande församling bedriver verksamhet som inte stämmer med Evang-eliska Frikyrkans ändamål §1 och med vad som sägs angående samarbetsformer §2.1 kan styrelsen besluta om att samarbetet ska upphöra.

§ 11 upplösningBeslut om upplösning av Evangeliska Frikyr-kan skall fattas vid två på varandra följande ordinarie Kongresser med minst två tredjedels majoritet.

Skulle Evangeliska Frikyrkan upplösas tillfaller dess egendom församling eller annan organisation enligt Kongressens beslut.

�� Årsredovisning för efks pensionsstiftelse Årsbok verksamhetsÅret �009

Evangeliska Frikyrkans PensionsstiftelseÅrsredovisning för år 2009

Org nr 875700 - 8910

Förvaltningsberättelse Styrelsen för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse får härmed avge årsredovisning för år 2009. Stiftelsen har som uteslutande ändamål att trygga utfästelser om tjänstepension som givits av samfundet. Evang-eliska Frikyrkan eller till samfundet samarbetande församlingar. Antal förmånstagareTotalt uppbär 251 (225) personer pension från vår stiftelse. Fribrevs-innehavare var vid årsskiftet 928(859) personer. Aktiva vid årsskiftet var 192 (282) personer. Under året har flera aktiva vars arbetsgivare anslutits till arbetsgivaralliansen och överförts till Alecta och erhållit fribrev från Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse. Fribrevsinneha-vare med låga fribrevsvärden har erbjudits att erhålla beloppet kontant i förskott. Omkring 100 personer har hitintills acepterat erbjudandet.

kapitalavkastningUnder året har egna kapitalet för Evangeliska Frikyrkans Pensionsstif-telse gett en avkastning på 14,0 % (-13,5 %). Med hänsyn tagen till förändringen i orealiserade vinster blir avkastningen 21,0 % (-17,4 %). Orealiserade vinster var vid årsskiftet 6 309 tkr (405 tkr), se not 2

Resultat och ställningResultatet av stiftelsens verksamhet samt ställningen vid räkenskaps-årets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkning samt noter.

bALAnsRäknIng not 2009 2008TILLgångAR Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav 2 91 822 75 159 Summa anläggningstillgångar 91 822 75 159 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Kundfordringar 230 220Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 3 1 161 94 1 391 314Kassa och bank 5 238 11 323Summa omsättningstillgångar 6 629 11 637 Summa tillgångar 98 451 86 796 EgET kAPITAL OcH skuLdER Eget kapital 4 83 928 96 287Årets resultat 15 219 -9 269Uttag för gottgörelse till arbetsgivaren -4 339 -3 090Summa eget kapital 94 808 83 928 Avsättningar Övriga avsättningar 5 1 057 1 151 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder 363 ---Skatteskulder 71 306Övriga skulder 1 721 797Upplupna kostnader ochförutbetalda intäkter 6 431 614Summa kortfristiga skulder 2 586 1 717 Summa eget kapital och skulder 98 451 86 796 Ställda panter Inga IngaAnsvarsförbindelser 7 85 753 84 600

NoterÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. värdering av värdepapper Aktier och obligationer värderas till det lägsta av verkligt värde och anskaffningsvärde och redovisas som anläggningstillgångar. Upplupen ränta på placeringar redovisas som upplupen intäkt.

Fordringar Fordringar upptas till det belopp, som efter individuell bedömning beräknas bli betalt. not 1 Premieintäkter 2009 2008 Premie pension 5 782 4 623 Premie ITPK pension 956 --- Premie olycksfallsförsäkring 249 247 Premie AGL/TGL 316 284 Premie sjukförsäkring 1 176 1 627 Trygghetsrådet TRS 140 123 Arbetsskadeförsäkring TFA 82 73 Administrations avgift 1 011 994 Överskott från Skandia 59 ---Summa premier 9 771 7 971

REsuLTATRäknIng not 2009 2008stiftelsens intäkter Aktieutdelningar svenska aktier 1 134 1 374Räntor obligationer och konverteringslån 1 708 1 183Premier 1 9 771 7 971Summa stiftelsens intäkter 12 613 10 528 Stiftelsens kostnader Administrationskostnader 1 049 1 033Premiekostnader 5 368 3 057Externa kostnader 6 417 4 090 Resultat före realisationsresultat 6 196 6 438 Räntekostnader -248 0Resultat från övriga värdepappersom är anläggningstillgångar 9 670 -15 147 Resultat före bokslutsdispositioner och skatt 15 618 -8 709Skatt -399 -560 Årets resultat 15 219 -9 269

Årsbok verksamhetsÅret �009 Årsredovisning för efks pensionsstiftelse ��

not 6 upplupna kostnader och not 2009 2008förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader 261 449Upplupna semesterlöner 121 116Upplupna sociala avgifter 49 49 431 614

not 7 Ansvarsförbindelser Pensionsförpliktelser 85 753 84 600

örebro den 2 mars 2010Ingemar Hansson, Mattias Gustavsson, Anders Holmefur, Kurt Pet-tersson, Berndt Sanfridson, Kerstin Alpsten,

vår revisionsberättelse har avgivits den mars 2010Lars-Åke Jakobsson , Anders KällnerIrén Frändå, auktoriserad revisor

RevisionsberättelseEvangeliska Frikyrkans PensionsstiftelseOrg nr 875700-8910

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens förvaltning i Evangeliska Frikyrkans Pensionsstiftelse för år 2009. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvalt-ningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva redovis-ningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprät-tat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i stiftelsen för att kunna bedöma om styrelseledamot är ersättningsskyldig mot stiftelsen, om skäl för entledigande föreligger eller om styrelseledamoten på annat sätt handlat i strid med tryg-gandelagen eller stadgarna. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningsla-gen och ger en rättvisande bild av stiftelsens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelseledamöterna har inte handlat i strid med tryggandelagen eller stadgarna.

örebro den 2 mars 2010Lars-Åke Jakobsson, Anders KällnerIrén Frändå, auktoriserad revisor

not 2 Finansiella not 2009 2008 anläggningstillgångar Aktier och andelar Ingående bokfört värde 22 712 16 378Investeringar 23 769 25 690Avyttring -23 950 -7 815Nedskrivning -275 -11 541Utgående bokfört värde 22 256 22 712 Räntebärande papper Ingående anskaffningsvärde 23 292 54 026Investeringar 43 029 97 234Avyttring -46 962 -127 328Nedskrivning --- -640Omklassificering -2 016 ---Utgående bokfört värde 17 343 23 292 övriga värdepapper Ingående bokfört värde 17 627 18 370Investeringar 50 965 3 560Avyttring -32 452 -1 043Nedskrivning/ Återföring nedskrivning 2 871 -3 260Omklassificering 2 016 ---Utgående bokfört värde 41 027 17 627 Fastighetsportfölj Ingående anskaffningsvärde 11 528 4 726Investeringar --- 7 000Avyttring --- -199Nedskrivning -332 ---Utgående bokfört värde 11 196 11 527Summa bokfört värde 91 822 75 158 not 2 noterade aktier och räntebärande papperAnläggningstillgångarAktier Bokfört värde 22 256 22 712Börsvärde 25 077 22 712Räntebärande papper Bokfört värde 17 343 23 292Börsvärde 18 763 23 292övriga värdepapper Bokfört värde 41 027 17 627Börsvärde 43 095 17 758Fastighetsportfölj Bokfört värde 11 196 11 527Börsvärde 11 196 11 802Summa bokfört värde 91 822 75 159Summa börsvärde 98 131 75 563Orealiserade vinster 6 309 404 not 3 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Upplupna ränteintäkter 1 161 94 not 4 Eget kapital Ingående kapital 83 928 96 287Årets resultat 15 219 -9 269Uttag för gottgörelse till arbetsgivaren -4 339 -3 090Summa eget kapital 94 808 83 928 not 5 Avsättningar Skuld för ATP kompensation 821 901Omsorgsstiftelsen 236 250 1 057 1 151

�� Årsredovisning för efk ung Årsbok verksamhetsÅret 2009

REsuLTATRäknIng not 2009 2008 VERKSAMHETENS INTÄKTER Gåvor 569 737Verksamhetsbidrag 2 1 648 2 363Nettoomsättning 3 465 4 210 Summa verksamhetens intäkter 5 682 7 310 VERKSAMHETENS KOSTNADER Direkta kostnader -2 358 -3 042Övriga externa kostnader -1 529 -2 078Personalkostnader 3, 4 -2 346 -2 421 Av- och nedskrivningar -32 -32 Summa verksamhetens kostnader -6 265 -7 573 VERKSAMHETSRESULTAT -583 -263 Resultat från finansiella investeringar Övriga ränteintäkter ochliknande resultatposter 0 20 Räntekostnader och liknande resultatposter 0 -1 Summa resultat från finansiella investeringar 0 19 åRETs REsuLTAT -583 -244 Fördelning av årets resultat Årets resultat enligt resultaträkningen -583 -244Reservering av ändamålsbestämdamedel/ fonderingar som erhållits meninte utnyttjats under året -50 - åRETs REsuLTAT EFTER FöRdELnIng -633 -244

Årsredovisning för år 2009Org nr 802429–7957


ändamål med verksamheten”Växande församlingar som förmedlar hela evangeliet till hela män-niskan över hela världen.”Det är den gemensamma visionen för hela EFK. EFK UNG bidrar med att försöka genomföra denna vision bland barn och unga. Detta gör vi genom att erbjuda resurser som svarar mot behov hos de med EFK samarbetande församlingarnas barn- och ungdomsarbete; påverkansmöjligheter, erfarenhetsutbyte, missionsinspiration och missionspraktik, stora arrangemang och ledarutveckling.

Främjandet av ändamålenEFK UNG har under 2009 fokuserat på fem områden. Mötesplats för barn och familjer, UNG-ledare, Frizonfestivalen, Stepout och Ungas Pionjära Initiativ.

EFK UNG anordnade Barn- och Ungdomskonferensen under Torpkonferensen. Cirka 1 500 barn och ungdomar var med under veckan på de olika aktiviteterna: babysång 0-3 år, levande berättelser 3-5 år, barnmöten 4-8 år, kompismöten 9-12 år, ungdomskonferens med gudstjänster, nattmöten, sportaktiviteter och nattcafé.

UNG Ledare har blivit namnet på arbetet som EFK UNG gör för unga ledare och för ledare för unga. Under 2009 har EFK UNG arrangerat några idé- och träningsdagar för ideella barn- och ung-domsledare tillsammans med lokala församlingar. Det har varit ett arbetssätt som fallit mycket väl ut och som vi kommer fortsätta att utveckla. Vi har även tillsammans med bibelskolorna på Götabro arrangerat en ledarvecka i mars och samlingar för unga vuxna under Topkonferensen. Under Frizon i augusti anordnandes särskilda semi-narier och nätverksträffar för ungdomsledare. En av 2009 års stora satsningar har varit mentorsgrupper för unga ledare som engagerat totalt 18 personer i två grupper till för att stödja, utveckla och utmana unga människor att gå vidare i liv med Gud och arbete för Gud.

EFK UNG har under 2009 antagit, förberett, sänt ut och under-stött till hemkomsten, 32 unga människor genom StepOut, för att under en period på 3-12 månader pröva på mission. De har bland annat arbetat som snickare i Zambia, inom hälsovård i Laos, pionjärt församlingsarbete i Japan, alfabetiseringskurser i Tanzania och på barnhem i Sydafrika. StepOutprogrammet visar på ett mycket gott resultat för de lokala församlingarnas mervärde i att kunna sända ut ungdomarna i olika utomlandsprojekt. En deltagare skrev: ”Flexibi-litet och tålamod. Det är nåt som vi har fått öva oss i ganska mycket. Man har lärt sig mycket, och därmed också lärt sig att lita på Gud mer. Och trots att det är många människor som vill tro att de har makt, så är det Gud som har den största makten”.

EFK UNG arrangerade i augusti 2009 festivalen Frizon. Det var fantastiska dagar där 4 500 personer fick möjlighet att möta Jesus på de olika gudstjänsterna, bibelstudierna, seminarierna och konserterna. Det var 65 musikakter, 24 seminarier och en mängd olika program-punkter såsom teater, poesibingo, stand-up, improteater, paneldebatter, dansuppvisningar, dansworkshops, fotbolls- och volleybollturnering och mycket mer. Vi är tacksamma för att denna mötesplats utmanar och formar kommande generationers Jesusefterföljare.

Vidare arbetar EFK UNG med ”Ungas pionjära initiativ”. Vi vill uppmuntra unga människor att ta sin kallelse på allvar och våga utmanas att bryta ny mark. EFK UNG har bland annat arrangerat en pionjärkonferens med Stuart Murray i Stockholm för att ta del av hans erfarenheter av församlingsplantering. EFK UNG vill fortsätta driva dessa frågor och att de ska få vara aktuella i allt vi gör.

väsentliga händelser under räkenskapsåretÅr 2009 var första året EFK UNG fick noll kronor i statsbidrag, förutom Sida-bidraget till den internationella tjänsten. Detta har fått konsekvenser och inneburit neddragningar i anställningsprocent. Det negativa resultatet för 2009 tas ur balanserat kapital och eget kapital för särskilda ändamål.

Resultat och ställningEFK UNGs redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekono-miska ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkningar med noter.

Årsbok verksamhetsÅret 2009 Årsredovisning för efk ung ��

bALAnsRäknIng not 2009-12-31 2008-12-31TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier 5 32 64 Summa anläggningstillgångar 32 64 Omsättningstillgångar Varulager Varulager 30 45 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 5 10Övriga kortfristiga fordringar 52 34Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 51 29 108 73

Kassa och bank 1 178 1 501Summa omsättningstillgångar 1 316 1 619summA TILLgångAR 1 348 1 683 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 6 Eget kapital för särskilda ändamål 494 444Balanserat kapital 496 740Tillförda ändamålsbestämda medel -50 -Årets resultat -584 -244Summa eget kapital 356 940 KORTFRISTIGA SKULDER Leverantörsskulder 23 13Övriga kortfristiga skulder 513 227 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 456 503Summa kortfristiga skulder 992 743

summA EgET kAPITAL OcH skuLdER 1 348 1 683Ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Inga Inga Noternot 1 Redovisnings- och värderingsprinciperÅrsredovisningen har upprättats enligt Årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd för ideella föreningar.

IntäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Insamlade medel av pengar och bidrag redovisas normalt enligt kontantprincipen. Om ett bidrag avser en bestämd tidsperiod periodiseras bidraget över denna period. I den mån det på balansdagen finns löften om bidrag intäktsförs dessa efter individuell prövning. Intäkter i form av kurs och konferensverksamhet intäktsförs när evenemanget äger rum. Försäljning av varor och tjänster intäkts-förs normalt vid leverans eller om avtal finns, vid fakturering.

värdering av insamlade medelSom insamlade medel avses mottagna gåvor från allmänheten. En gåva är en tillgång som lämnas utan krav på ekonomisk motprestation. Gåvan utgör anläggningstillgång om den är avsedd att stadigvarande brukas eller innehas i verksamheten. Övriga gåvor utgör omsättningstillgångar.

bidrag från statliga myndigheter (bFnAR 2002:11)Bidrag intäktsredovisas i den period när bidraget erhålls. Om bidraget är avsett att täcka specifika kostnader, sker intäktsredovisningen på sådant sätt att intäkten ställs mot de kostnader som bidraget är avsett att täcka. Intäktsredovisningen sker endast när det med hög grad av sannolikhet kan bedömas att bidraget inte kommer att återkrävas. Inga bidrag nettoredovisas mot kostnader.

Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar värderas till anskaffningsvärde minskat med avskrivningar enligt plan. Avskrivning görs systema-tiskt över den beräknade nyttjandetiden. Härvid tillämpas följande avskrivningstider: Datautrustning 3 år, Övriga inventarier 5 år.

Fordringar Fordringar upptas till det belopp som efter individuell prövning beräknas bli betalt.

not 2 verksamhetsbidrag 2009 2008Bidrag via SMR 1 448 1 164 Övriga anslag - 1 Statsbidrag 200 1 198 1 648 2 363

not 3 Löner, andra ersättningar och sociala kostnaderLöner och andra ersättningar: Ungdomsdirektor 320 236 Övriga anställda 1 113 1 229Totala löner och ersättningar 1 433 1 465Sociala kostnader 542 597varav pensionskostnader 78 73 Av pensionskostnaderna avser 27 tkr (14 tkr) organisationens Ungdomsdirektor. I uppgifter om löner och ersättningar ingår inte anställda som uppburit ersättning som understiger ett halvt prisbasbelopp. Sådan ersättning uppgår till 173 tkr (293 tkr). Detta har gjorts med stöd av BFNAR 2002:9. Inget arvode har utgått till styrelsen.

not 4 medelantal anställda etc. 2009 2008 Antal Varav Antal Varav anställda män anställda mänSverige 5 2 5 2

De anställda som uppburit mindre än ett halvt prisbasbelopp per år i lön räknas inte med i antalet anställda. Detta har gjorts med stöd från BFNAR 2002:9. styrelseledamöter och ledande befattningshavare 2009 2008 Antal på Varav Antal på Varav balansdagen män balansdagen mänStyrelseledamöter 7 42% 10 60%Ungdomsdirektor 1 100% 1 100%

not 5 Inventarier Not 2009 2008

Ingående anskaffningsvärde 143 117 Årets inköp - 26 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 143 143 Ingående avskrivningar -79 -47Årets avskrivningar -32 -32 Utgående ackumulerade avskrivningar -111 -79 Utgående bokfört värde inventarier 32 64

�� Årsredovisning för efk ung Årsbok verksamhetsÅret 2009

EFK UNGs Bidragsspår


årsredovisning EFk ung

not 6 Eget kapital Eget kapital för Fria reserv./ Årets Totalt eget särsk. ändamål Balanserat res. resultat kapitalIngående kapital 444 740 -244 940Omföringar av föregående års resultat. - -244 244 -Årets resultat - - -584 -584Årets förändring av eget kapital för särskilda ändamål enligt resultaträkningen. 50 - -50 -Belopp vid årets utgång. 494 496 -634 356

örebro den 6 mars 2010 Johan Valinder ordförande, Linda Gustafsson vice ordförande, Simon Axlycke, Anton Carlsson, Miriam Larsson, Josefin Lennartsson, Lisa Fredlundvår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2010 Lars-Åke Jakobsson, Anders Källner. Irén Frändå , auktoriserad revisor

RevisionsberättelseTill årsmötet i EFk ung Org nr 802429-7957

Vi har granskat årsredovisningen och bokföringen samt styrel-sens förvaltning i EFK UNG för år 2009. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att årsredovisningslagen tillämpas vid upprättandet av årsredovisningen. Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och förvaltningen på grundval av vår revision.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshandlingarna. I en revision ingår också att pröva re-dovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsredovisningen samt att utvärdera den samlade informationen i årsredovisningen. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med årsredovisningslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsredovisningen har upprättats i enlighet med årsredovisningsla-gen och ger en rättvisande bild av föreningens resultat och ställning i enlighet med god redovisningssed i Sverige. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

örebro den 31 mars 2010 Lars-Åke Jakobsson , Anders Källner Irén Frändå, auktoriserad revisor

Målsättningen med EFK UNGs Bidragsspår är att skapa möjlig-heter för lokala föreningar i Sverige att söka statsbidrag genom det arbete som man genomför. EFK UNGs Bidragsspår är en självständig organisation som finns för de lokalföreningar som har viljan att, kapaciteten till och upplever sig betjänta av att arbeta i de former som föreskrivs för att kunna söka statsbidrag genom ungdomsstyrelsen.

De två starka motivationskrafterna för att bilda riksorganisatio-nen ”EFK UNGs Bidragsspår” var för det första att man ställde sig positiv till formerna för organisering och för det andra att det skulle bli möjligt att ansöka om statsbidrag genom organisationen.

I början av 2009 fick vi veta att EFK UNGs Bidragsspår ej godkändes av Ungdomsstyrelsen på grund av vissa icke-fung-erande stadgar ute i de lokala föreningarna. Under året har EFK UNGs Bidragsspår arbetat för att få organisationen godkänd av Ungdomsstyrelsen. Detta har skett genom att besöka och hjälpa de ca 35 föreningar som är anslutna till organisationen. Vidare har vi haft årsmöte där vi bestämde att organisationen ska fortsätta försöka få statsbidrag från ungdomsstyrelsen. Verksamhetens ekonomiska redogörelse framkommer i EFK UNGs budget, då det är EFK UNG som mottagit projektbidraget för att organisera EFK UNGs Bidragsspår.

Inför ansökan i september 2009 fanns 32 föreningar och ca 2100 medlemmar med i organisationen.

väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgångEFK UNGs Bidragsspår fick i januari 2010 beskedet från Statens Ungdomsstyrelse att organisationen godkänts som statsbidragsbe-rättigat. Efter beslut i styrelsen påbörjades arbetet med att betala ut en del av detta belopp till föreningarna.

Resultat och ställningEFK UNGs Bidragsspår redovisade resultat för räkenskapsåret och den ekonomiska ställningen vid råkenskapsårets utgång framgår av efterföljande resultat- och balansräkning med noter.

Årsbok verksamhetsÅret 2009 Årsredovisning för efk ung �9

RevisionsberättelseTill årsmötet i EFk ungs bidragsspårOrg nr 802442-5004

Vi har granskat årsbokslutet och bokföringen samt styrelsens för-valtning i EFK UNGs Bidragsspår för år 2009. Det är styrelsen som har ansvaret för räkenskapshandlingarna och förvaltningen och för att bokföringslagen tillämpas vid upprättandet av årsbokslutet. Vårt ansvar är att uttala oss om årsbokslutet och förvaltningen på grundval av vår revisio n.

Revisionen har utförts i enlighet med god revisionssed i Sverige. Det innebär att vi planerat och genomfört revisionen för att med hög men inte absolut säkerhet försäkra oss om att årsbokslutet inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att granska ett urval av underlagen för belopp och annan information i räkenskapshand-lingarna. I en revision ingår också att pröva redovisningsprinciperna och styrelsens tillämpning av dem samt att bedöma de betydelsefulla uppskattningar som styrelsen gjort när den upprättat årsbokslutet samt att utvärdera den samlade informationen i årsbokslutet. Vi har granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i föreningen för att kunna bedöma om någon styrelseledamot har handlat i strid med bokföringslagen eller föreningens stadgar. Vi anser att vår revision ger oss rimlig grund för våra uttalanden nedan.

Årsbokslutet har upprättats i enlighet med bokföringslagen.Styrelsens ledamöter har enligt vår bedömning inte handlat i

strid med föreningens stadgar. Vi tillstyrker att årsmötet fastställer resultaträkningen och balansräkningen för föreningen och beviljar styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

örebro den 31 mars 2010Lars-Åke Jakobsson , Anders Källner Irén Frändå, auktoriserad revisor

REsuLTATRäknIng not 2009 2008VERKSAMHETENS INTÄKTER Verksamhetsbidrag 1 9 305 Summa verksamhetens intäkter 9 305

VERKSAMHETENS KOSTNADER Direkta kostnader 0 -5Övriga externa kostnader 2 -9 -294Personalkostnader 0 -6Av- och nedskrivningar 0 0Summa verksamhetens kostnader -9 -305

VERKSAMHETSRESULTAT 0 0Resultat från finansiella investeringar 0 0Årets resultat 0 0

bALAnsRäknIng 2009-12-31 2008-12-31 TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Kassa och bank 1 0Övriga kortfristiga fordringar 10 11Summa omsättningstillgångar 11 11summA TILLgångAR 11 11 EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital 0 0KORTFRISTIGA SKULDER Övriga kortfristiga skulder 11 11Summa kortfristiga skulder 11 11summA EgET kAPITAL OcH skuLdER 11 11

Noter Redovisnings- och värderingsprinciper Årsbokslutet har upprättats enligt Bokföringslagen och Bokförings-nämndens råd för ideella föreningar. not 1 IntäktsredovisningIntäkter redovisas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. not 2 övriga externa kostnader Kostnader för administration har debiterats EFK UNGs Bidrags-spår efter andel av utnyttjade tjänster på EFK UNG.

örebro den 11 mars 2010Johan Valinder ordförande, Linda Gustafsson vice ordförande, Thomas Stenius vår revisionsberättelse har lämnats den 31 mars 2010 Anders Källner, Lars-Åke Jakobsson.Irén Frändå, auktoriserad revisor.

�0 Årsbok verksamhetsÅret �009

In English

Interact, which is the international name of Evangeliska Frikyrkan, is a Swedish church and mission movement, with over 300 churches and about 31 000 members. The movement began during the second half of the 19th century, and at first consisted of three organisations the Örebro Mission, the Free Baptist Union and the Holiness Union. In 1997, these associations merged to become Interact. The essence of the movement is summarised in the vision: “Growing churches bring the whole gospel to the whole person throughout the whole world.”

The local churches of Interact have decided to cooperate so that together they can create conditions which enable the vision to become reality. The Congress, which is the movement's highest decision-making organ1, resolved that the common programs shall be within international missions, training and church development. Common activities are directed by an organisation which has the same name as the movement, Interact.

The first part of the catalogue you are holding presents the church and mission movement of Interact. The second part is the annual report of the organisation Interact.

The mission gives breath of life to the movementThe mission of the Church is extensive. It is manifest through each member of each congregation in his or her home area and place of work. And it is manifest through mission work to distant peoples, the International Mission, which is coordinated, planned and implemen-ted by the Interact organisation. The mission work is conducted in over 200 projects in 44 countries by cooperation partners and some 80 colleagues sent out from Sweden. During the year, work has been ongoing in developing the control, reporting and documentation of the international effort to create conditions for continued develop-ment and quality.

Joint pastoral training takes shapeWithin Interact, education, Bible study and discipleship have always been considered important, both for the individual and for church life. Within the movement there are several schools. The schools

which are legally within the organisation of Interact are the Örebro Theological Seminary and the Örebro Folk High School, which also has activities at the Götabro Training and Conference Centre. During 2009, a working party of members of Interact the Swedish Alliance Mission and the Pentecostal Movement in Sweden began the work of producing a proposal for joint pastoral training.

A vision of growing churches The movement consists of the churches and their members. The church programme assignment is intended to support the churches to enable them to grow in number, maturity and service. Leadership training, church development, church planting social service and action are some of the work areas. At the Congress in May 2010 the church movement will adopt a strategy for work in Sweden and a vision for the next ten years, called the Interact 2020. During the autumn of 2009, the content of the relevant documents was processed within the movement, and within the Church leadership.

The year’s financial result was positiveMost of the income of Interact consists of donations for the common work from the cooperating local churches.2 During much of 2009, it looked as if the result for the year was going to be negative on account of a reduction in donations and the effect of the financial crisis. This forced the Board to decide on a budget revision and a reorganisation in the spring of 2009, in order to reduce costs. But towards the end of the year, Interact received large legacies, while donations increased somewhat and some of the activities gave a surplus which had not been budgeted for. The result of this was that the financial result for 2009 was positive.3

Interact –a movement and an organisation

1 The organigram of Interact is on page 4.2 There is a diagram showing various categories of donors to Interact on page 34.3 The annual accounts are presented on pages 36-42.

WHAT WAs THE mOnEy usEd FOR 2009?A QuOI L’ARgEnT éTAIT-IL uTILIsé 2009?

Expenditure forspecific purposes 82 % Frais de projets spécifiés 82 % Fund raising and

administration costs16 %Frais de collecteet d’administration 16 %

The years positive result 2%Des résultats positifs année 2 %

Årsbok verksamhetsÅret �009 �1

Interact (qui est le nom international, son nom en suédois signifie littéralement Eglise évangélique libre) est un mouvement ecclési-astique et missionnaire avec plus de 300 églises et, en tout, un peu plus de 31 000 membres. Ce mouvement, qui débuta pendant la deuxième moitié du 19e siècle, était au début trois organisations qui peu à peu se sont transformées en dénominations: la Mission d’Örebro, l’Union Baptiste Libre et la Mission HF. En 1997, elles formèrent une dénomination ou Église nouvelle. ”Des églises qui croissent apportent l’évangile dans sa totalité à l’homme entier dans le monde entier” – c’est sa vision et elle exprime clairement ce qui est significatif à Interact.

Les églises locales au sein d’Interact ont décidé de collaborer pour créer ensemble les conditions voulues pour que la vision devienne réalité. Le congrès, qui est l’organe suprême de décision du mouve-ment1, a décidé que l’oeuvre en commun sera principalement dans les domaines de la mission internationale, des écoles de formation et de la croissance d’églises. L’oeuvre en commun est dirigée par l’organisation centrale qui porte le même nom que le mouvement, Interact.

Dans la première partie de ce livre vous trouvez une présentation du mouvement ecclésiastique et missionnaire Interact, et dans la seconde partie vous trouvez le rapport annuel de l’organisation Interact.

La mission donne vitalité au mouvementLa mission des églises est importante. D’un côté elle se réalise par chaque membre d’église au lieu où il vit et agit. De l’autre côté elle se réalise par la mission aux peuples éloignés. C’est la mission inter-nationale qui est coordonnée, planifiée et dirigée par l’organisation Interact. La mission comprend plus de 200 projets dans 44 pays et elle se réalise par les partenaires nationaux et un peu plus de 80 collaborateurs expatriés. Pendant l’année un effort a été fait pour développer la direction, les rapports et la documentation de l’oeuvre internationale en vue d’un développement continu et de qualité.

Interact – un mouvement et une organisation

une formation de pasteurs en commun est en train d’être élaboréeAu sein d’Interact, on a toujours considéré que la formation, l’approfondissement dans la Parole de Dieu et le discipolat sont d’une grande importance et pour le particulier et pour la vie de l’église. Voilà pourquoi il y a plusieurs écoles au sein du mouvement. Les écoles qui se trouvent légalement dans l’organisation Interact sont l’Institut de Théologie d’Örebro et l’Ecole Populaire Supérieure d’Örebro. Cette dernière a aussi des activités au Centre d’études et de conférences de Götabro. Un groupe de délégués venant d’Interact, de l’Alliance Missionnaire de Suède et du Mouvement Pentecôtiste a commencé, pendant l’année 2009, à élaborer une proposition d’une formation de pasteurs en commun.

des églises qui croissent –c’est la visionLe mouvement comprend les églises et leurs membres. La tâche du département pour l’oeuvre ecclésiastique est d’aider les églises à croître en nombre, en maturité et en service. Formation de leaders, développement des églises, implantation d’églises et oeuvre diaconale, voilà quelques-uns des domaines de responsabilité. Le mouvement ecclésiastique va approuver, au congrès de mai 2010, une stratégie pour l’oeuvre en Suède et une vision pour les dix prochaines années du nom d’Interact 2020. Le contenu de ces documents a été révisé au sein du mouvement et en colloque avec des dirigeants d’églises pendant l’automne 2009.

Le bilan économique de l’année est positifLa majorité des revenus d’Interact sont des dons à l’oeuvre commune venant des églises locales qui collaborent avec Interact.2 Pendant une grande partie de l’année 2009 le bilan avait l’air de devenir négatif à cause d’une diminution des dons et à cause de l’influence de la crise finançière. Cela a obligé le comité directeur de décider, pendant le printemps 2009, de faire une révision du budget et une réorganisation pour diminuer les frais. Mais à la fin de l’année Interact a reçu des dons testamentaires, les autres dons ont aussi augmenté un peu, et quelques-unes des activités ont donné un solde non budgétisé. A cause de cela, le résultat économique de l’année 2009 est positif .3

1 Un organigramme d’Interact se trouve à la page 4.2 Un diagramme qui montre les donateurs différents à Interact se trouve à la page 34.3 Le bilan économique est présenté aux pages 36 – 42.

Fund raising andadministration costs16 %Frais de collecteet d’administration 16 %

Local churches/congregations 56 %Églises (locales) 56%

Other organisations 8 %D’autres organisations 8%

WHERE dId THE mOnEy cOmE FROm 2009d’Où L’ARgEnT EsT-IL vEnu 2009?

Individuals 36 %Particuliers 36%

En français

Bli fadder!

Barnhjälpen finns i 14 länder

Förändra barns liv!De minsta är ofta de mest utsatta. Jesus kallar oss att alltid ha barnens bästa för ögonen. Därför riktar sig många av Evangeliska Frikyrkans internationella projekt till barn; föräldralösa, sjuka, ensamma och undernärda barn som behöver uppleva kärlek i ord och handling. Genom Barnhjälpen, en insamlingskanal inom EFK, kan du ge ett långsiktigt stöd till något av Evangeliska Frikyrkans projekt för barn. Barnhjälpen har funnits i över trettio år.

Gå samman med din familj, dina vänner eller din församling! Bli fadder från 100 kronor i månaden. Ny hemsida för Barnhjälpen lanseras under våren 2010, www.barnhjalpen.com. För mer information kontakta Solevi John, tel: 019- 16 76 25, [email protected]

Foto

: EFK

s ar

kiv

Documents

Evangeliska Frikyrkans årsbok för verksamhetsåret 2009