STBL 05/2011

StudentbladetJUNI 2011Sedan 191105

juni tjugohundraelva • studentbladet • 03

Sekulariseradotro

En Slak kvinnokropp ligger på cementgolvet. Man-nen sparkar henne frenetiskt i magen, han är drog-påverkad, hon bor på busstationen. Några storvuxna försäljare i ett tidningsstånd intill stirrar utan att in-gripa. Jag har just klivit ur ett urinstinkande wc-bås, rakt bakom mannen. En spark i huvudet och kvinnan får spasmer. Ambulansen kommer för sent och man-nen lyckas smita. Jag håller på att kräkas. Busstatio-nen tystnar då båren bärs ut, min halsduk gör så att jag inte får luft. Jag kan inte kliva på bussen, jag vill inte se Anderna. Jag ser uppåt, varför? Tro.

Jan Svanberg professor i religionsvetenskap, säger att människan behöver tro för att ge livet mening och förståelse. Tro är människan som vill tillskriva hän-delser vilja. Ett tragiskt dödsfall; det finns en överna-turlig kraft som avgjorde och som tar emot den döda. Tro handlar också om att ge ett mänskligt ansikte åt fenomen i naturen. En dålig skörd eller översvämning som tog otaliga liv; naturguden är arg, vi måste vår-da hans kropp jorden. Människan har aldrig kunnat tackla ovetskap, allt måste definieras och modelleras om tills det blir begripligt. Svanberg säger att det i dag har skett en sekularisering på samhällelig nivå, men inte på individnivå. Religionen har fått en ny form.

Svanberg tror att människan i dag är som afrika-nen. Hon är hindu under veckan, muslim på veckslu-tet och utövar woodo på natten. Religionerna är flera, men tron och andligheten sviktar aldrig. Noreuroper-na påstår sig vara folket som är de mest sekulariserade, men i själva verket är vi de mest hängivna trosutövar-na både på kroppslig och andlig nivå, säger den svens-ke prästen och psykoterapeuten Owe Wikström.

Vi läser om Buddhas tankar, har drömfångare ovan-för sängen, beundrar medeltidens katolska praktverk

Människan i dag är som afrikanen. Hon är hindu under veckan, mus-

lim på veckslutet och utövar woodo på natten. Religionerna är flera, men tron och andligheten sviktar aldrig. Det är en illusion att vi är ateister.

f A N N y l i N D H O l M

och vill gå Santiago de la Compostela. Vi utövar yoga för att hitta vår andliga nivå, går på muslimska böne-stunder då vi är på resa och mediterar för att få självin-sikt. Vi vill jobba för något som är betydande inte bara för oss själva utan också för andra. Vi ser tecken, tror på ödet och gör allt för att tillskansa vardagen mening och ge livet en betydelse. Och så kallar vi oss ateister.

Generationen som hyllar vetenskapen, utbildning-en och de aldrig tillfredställda behoven kräver ett svar. Vågar inte leva i ovetskapen. Vi ska hitta nyckeln till de irrationella och existensiella frågorna, sätta dem i ett fack och ge dem en vetenskaplig förklaring. Men frå-gorna har inget svar, livet är det enda som människan inte kan kontrollera. Vad som driver männsikan till tro och varför hon behöver tro har varken psykoterpeuten eller religionsvetaren ett svar på. Tro lever i henne.

Tillbaka på busstationen. Jag kliver trots allt på en buss. Sover oroligt i det obekväma sätet och vaknar nästa morgon i Anderna. Jag hyr en häst för att få ett redskap för att fly. Bergstigen kantad av is upp till top-pen känns oändlig. Händerna stelnar av kölden och jag tappar tyglarna och är rädd för avgrunden just in-vid kanten. Huvudet är tomt, svart. En fågel följer min häst. Söker jag tecken? Väl uppe på bergstoppen kan jag äntligen andas in den tunna bergsluften, jag drar lungorna fulla som om det varit den första gången. Så nära himmelen i landet av tystnad omringad av berg och busverk ser jag livet. Där finns tron och framfö-rallt uppskattningen, men en förklaring fick jag ald-rig. Tro?

Kvinnan på busstationen Retiro i Buenos Aires dog och skribenten var en vecka i Anderna.

Burnout. Det är sånt som drabbar över-ambitiösa, överduktiga människor som ska göra karriär samtidigt som de fostrar barn, bygger hus, tar hand om sina åld-rande föräldrar och förverkligar sig själva på intressanta hantverkarkurser.

Trodde jag.Jag hade varken barn, hus eller över-

ambitioner, men ändå satte livet krokben för mig. Det räckte med ett lite för tungt jobb, lite omställningar i privatlivet och en allmän känsla av att inte räcka till och så började jag tappa orken, håret och närminnet. En dag klarade jag inte mera.

Läkaren på min hälsostation tittade på den stadigt växande kala fläcken på mitt huvud och sa ”Allergi”. Så lyssnade han på mina bekymmer och sa ”Tre dar sjuk-ledigt och lyckopiller”.

Jag har hört om kolleger som av sina

läkare har fått både sympati och långa sjukledigheter. Men sån var inte min lä-kare. Och om man är i den situationen att det känns övermäktigt att köpa tand-kräm, för att det finns för många sorter att välja mellan och för mycket infor-mation på förpackningarna, ja, då orkar man inte heller jaga efter förstående doktorer. Jag tog de tre dagarna (men inga piller) och sen tog jag ledigt på egen bekostnad.

Sen låg jag bara hemma, läste alla Tove Janssons böcker i kronologisk ord-ning, kontemplerade. Efter en tid började saker och ting klarna, så jag återvände till jobbet för ett sista ryck och så slu-tade jag, började läsa på inträdesprov och på hösten började jag studera på nytt. Det var ett hårt beslut, men tydli-gen rätt, för håret, närminnet och orken

kom tillbaka.I dag jobbar jag med andra saker än

förr och mycket mindre än förr. Jag vis-ste det inte då, men vet nu att det här har ett namn: downshifting. Man blir inte rik på det, men lever kanske lite nöjdare.

Sensmoralen är: Om du bara kan, för-sök spara så att du har en buffert den dag en oförstående läkare vägrar ge dig sjukledighet. Var beredd på att också du kan gå in i väggen. Inse att det inte behö-ver vara en katastrof, att ditt liv kanske rentav blir bättre efteråt.

Och lär du dig att säga nej, så kanske du överhuvudtaget inte behöver drabbas av burnout.

Theresa Norrmén var chefredaktör på Studentbladet år 1989. Hon är ex-journalist och före detta chefre-daktör för Ny tid. Numera kallar hon sig ordbrukare.

FW:Slut

– och sen?försök spara så att du har

en buffert den dag en oförstående läkare vägrar ge dig sjukledighet.

T H E R E S A N O R R M é N

00:05STUDENTBLADET • JUNI 2011

Ledare

Pärm: Lasse Lindfors • Studentbladet tackar Jesse för resan till Oz • SID 4: Nationella audiovisuella arkivet (ur filmen Blue Lagoon)

Nordens äldsta Studenttidning • Årgång 100chEFrEdaktör & anSvarig utgivarE Fanny Lindholm, 050 563 4790, [email protected] • rEdaktionSSEkrEtErarE Catariina Salo, 050 501 7331, [email protected] • graFiSk FormgivarE rasmus Kyllönen, [email protected] • rEdaktionEn Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Helsingfors • rEdaktörEr i Åbo Julia Holmvik, [email protected] och roger Norrgård, [email protected] • rEdaktör i vaSa Emelie Jakobsson, [email protected] • annonSmatErial Lisbeth Lönnqvist (09) 803 9553. Annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • kanSli, adrESSändringar, prEnumErationEr 045-8759759, [email protected] • utgivarE Svenska Studerandes Intresseförening (SSI) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 Hels-ingfors • gEnEralSEkrEtErarE Linda Sundman, 050 373 4263, [email protected] • ordFörandE Peter Sjöholm, 040 565 8688, [email protected] • Sty-rElSE Kim Blomqvist, mia Haglund, Sofia Julin, Henri Lohilahti, Isabell mattsson, Natalie Segercrantz, richard Sundman, Elias Vartio, Danica Vihinen, Hannes Wallin, [email protected] • tryckEri KSF medias tryckeri, Vanda • utgivning 2011 Studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i ÅAS, SHS, ASK och Novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i HUS och AUS. En prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom Norden och 55 euro utanför Norden. Upplaga: 12 000 (2 st Abi-nummer á 14 000). redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.


pEtEr SJöholmPappa betalar har bytts till uttrycket ”Poppe betalar”, från tiderna då han fung-erade som skattmäs-tare i StudOrg vid Soc&kom. Poppe är inhoppare på Yle, jour-nalistikstuderande och en föreningsjun-kie. Före detta chefre-daktör för Svensk framtid och nuvarande SSI:s styrel-seordförande är enbart två meriter bland mängden. Han har en svaghet för koffein och brukar överraska redaktionen med skumpa, godis och vindruvor.

VÅRA MEDARBETARE I NUMMER 5

de

hEidi myllyviitaälskar vackra adjektiv, synonymorböcker och komplicerade kärleks-historier. Klockan nio trettio och fjorton tret-tio dricker hon en kopp kaffe med mjölk och däremellan äter hon lunch. Heidi studerar visuell marknadsfö-ring och frilansar inom diverse visuella områden. Det bästa med sommaren är såp- och kolsyrebubblor, tycker Heidi. Till det här numret tecknade hon porträttet på Janne Strang.

Emil WikStrömhar samlat på sig 23 livsår och lever för till-fället tryggt i en liten lya i Helsingfors. Han gör lite allt möjligt för att betala hyran, bland annat illustrerar han och frilansar som gra-fiker. På fritiden sitter han ofta hemma och letar fanatiskt upp ny musik eller jobbar på små projekt. Ibland när han läm-nar lägenheten tar han långa promenader i utkanten av stan, eller fastnar på kvarterets smutsiga karaoke-krogar. För Stbl illustrerade han kolumnen på sid 13.

JEnS FinnäS var redaktionssekrete-rare på Studentbla-det år 2008. I dag är han frilansskribent, maratonlöpare och en sarkasmens för-kämpe. Enligt rykte längtar han efter sin flickvän på Åland och vill inte bli påmind om att han blev fängslad i Uganda.

lySSna pÅredaktionens inspirationsmusik på vår egen Spotifylista! Du hittar den på stbl.fi och vår sida på Facebook. Listan innehåller favoriter som Lady Gaga, Turisas och Fleet Foxes!

nr05STUDENTBLADET • JUNI 2011

Start

Samhället • nu Harakiri Svensson Atleten vinnare sidan 10 • Beach-vol-

ley mellan föreningar sidan 11 • Egilvim-mel sidan 12 • Universitet och bidrag si-dan 13 • Borgerliga studerande sidan 13 • Lämplig för jobb? sidan 14

Människan Albert, Marco och Janne är dagens gladiatorer sidan 18 • Elementet

för frihet sidan 24 • Vi Ha ditt livs sommar-romans sidan 28 • Qa Transsexuell kropps-syn sidan 30 • aHa Invandrare i medierna sidan 30

Livet • Få Strandplock sidan 32 • se Klättra på väggarna

sidan 34 • Stek dina egna chips sidan 35 • Läppja på drinkar sidan 35 • Emelie gör egna möb-ler 38 • re: Janne Strang och männens sex and the city sidan 37

06 • studentbladet • juni tjugohundraelva

MÅN

ADEN

S ST

UD

ENT

du

Foto

kons

tnär

en J

ason

DeB

ose,

född

och

upp

vuxe

n i K

alifo

rn-

ien,

flyt

tade

till

Finl

and

för f

yra

år s

edan

. Pol

itik

är n

ågot

han

fu

nder

ar e

n he

l del

på,

han

foto

graf

erar

till

vard

ags

och

står

cr

oqui

mod

ell p

å si

n fr

itid.

Hel

sing

fors

har

bliv

it et

t try

ggt h

em

för J

ason

, men

det

sam

ma

kan

inte

säg

as o

m re

sten

av

Finl

and.

tE

Xt

oc

h f

ot

o C

AT

AR

iiN

A S

Al

O

CALI

FORN

IA

D

REA

MIN

’ag

är

med

vete

n om

att

jag

inte

bar

a ka

n ho

ppa

på

ett t

åg o

ch å

ka v

art s

om h

elst

i Fi

nlan

d oc

h oc

kså

där k

änna

mig

tryg

g. M

en li

kaså

kan

jag

inte

hel

-le

r kän

na m

ig tr

ygg

över

allt

i mitt

hem

land

USA

. I

inla

ndet

har

bef

olkn

inge

n he

lt an

dra v

ärde

ringa

r än

vid

kust

erna

. Jag

vill

inte

dra

alla

öve

r en

kam

men

kän

ner

ändå

att

det

finn

s en

san

ning

i at

t de

som

bor

när

mar

e va

tten

är m

er li

bera

la ä

n m

änni

skor

i in

land

et.

Efte

r de

t fin

ska

riksd

agsv

alet

gic

k ja

g in

på

näte

t oc

h jä

mfö

rde

regi

onvi

s si

ffror

na p

å de

m s

om r

östa

t på

San

n-fin

länd

arna

. Det

vis

ade

sig

att

ju lä

ngre

nor

rut

och

öste

rut

välja

rna

bodd

e, d

esto

hög

re v

ar S

annfi

nlän

darn

as rö

stet

al. D

et

här ä

r min

ege

n te

ori –

stör

re st

äder

och

stäl

len

vid

kust

en ä

r mer

li-

bera

la.

Jag

känn

er ti

ll ex

empe

l int

e en

sjä

l som

rös

tade

på

vår

förr

a pr

e-si

dent

geo

rge

w. b

ush

, änd

å va

nn h

ann

pres

iden

tval

et tv

å gå

nger

. M

en d

är se

r val

kart

an li

knan

de u

t som

i Fi

nlan

d, ju

läng

re fr

ån k

us-

ten,

des

to m

er fä

rgas

kar

tan

av re

publ

ikan

erna

.Ja

g är

föd

d oc

h up

pvux

en i

Pasa

dena

i K

alifo

rnie

n. U

nder

min

a fil

m-

och

soci

olog

istu

dier

på

Wes

leya

n på

USA

:s ö

stku

st fi

ck ja

g en

m

öjlig

het a

tt å

ka ti

ll St

ockh

olm

s uni

vers

itet p

å ut

byte

. Jag

vis

ste

just

oc

h ju

st v

ar S

kand

inav

ien

låg

före

jag

åkte

, så

det v

ar e

tt äv

enty

r.

Och

jag

är g

lad

över

att

jag

åkte

. Eft

er a

vslu

tade

stud

ier i

USA

fick

ja

g m

öjlig

het

att

resa

via

Bal

tikum

till

Fin

land

och

fan

n et

t he

m i

Hel

sing

fors

. Nu

vill

jag

inte

läm

na s

tade

n. Ja

g vå

gar i

nte

säga

att

jag

kom

mer

att

stan

na h

är fö

r evi

gt, m

en ju

st n

u kä

nns d

et b

ra.

Trot

s at

t jag

stu

dera

t film

och

soc

iolo

gi ä

r mitt

huv

udsa

klig

a jo

bb

foto

graf

. Det

är

ett

tack

sam

t jo

bb e

fter

som

jag

får

resa

myc

ket

och

kan

i prin

cip

jobb

a va

r som

hel

st i

värld

en. F

ör ti

llfäl

let ä

r jag

på

väg

till N

ew Y

ork

för a

tt fö

rhan

dla

med

olik

a ga

llerie

r om

uts

tälln

ing

av

min

a al

s-te

r. I

Finl

and

har

jag

ocks

å jo

bbat

myc

ket m

ed r

ekla

mfo

-to

graf

erin

g.Tr

ots e

tt m

er fr

ämlin

gsfie

ntlig

t klim

at h

ar ja

g al

ltid

känt

mig

väl

-ko

mm

en o

ch t

rygg

i H

elsi

ngfo

rs,

rasi

sm h

ar ja

g in

te s

tött

på

här

i sa

mm

a gr

ad s

om p

å an

dra

stäl

len.

I Po

len

råka

de ja

g en

gån

g på

ett

gä

ng n

azis

ter o

ch tr

odde

att

min

sist

a da

g va

r kom

men

. Int

e hä

r. Ja

g kä

nner

mig

mer

bek

väm

som

utlä

nnin

g i H

elsi

ngfo

rs ä

n so

m u

tlän-

ning

i nå

gon

anna

n st

ad i

värld

en –

och

Fin

land

. Och

då

har j

ag re

st

en h

el d

el.

Och

jo,

det

stäm

mer

att

jag

varit

cro

quim

odel

l. D

et ä

r in

get

jag

tyck

er ä

r så

kons

tigt.

Spec

iellt

i Fi

nlan

d är

ni v

ana

att s

e na

kna

män

-ni

skor

, som

bar

n ha

r ni g

ått i

bas

tun

med

förä

ldra

r och

vän

ner.

Så

är

det i

nte

i USA

. Där

ser j

ag o

ckså

ett

sam

band

mel

lan

nake

nhet

och

li-

bera

lism

, ju

mer

inåt

land

et d

u re

ser,

des

to m

indr

e na

kenk

onst

stö-

ter

du p

å. N

aken

het

för

skön

hets

sku

ll ex

iste

rar

inte

. Allt

bot

tnar

i rä

dslo

r och

inva

nda

mön

ster

. Att

var

a na

ken

ses

i kat

olsk

a sa

mhä

l-le

n so

m e

n sy

nd.”


Bered dig ändå på att cykeln kommer att kosta någon euro att ta med på färjan. I alla fall under högsäsong.

BussBingoHar du ett resekort kan det vara spän-nande att hoppa på första bästa buss och se var du hamnar. För den våghal-siga rekommenderar vi internetförbud. Lämna din smarttelefon hemma och frå-ga dig fram. I varje förort du besöker ska du hitta det lokala köpcentret, den lokala Alepan/Siwan/Salen och det lokala ölha-ket. För dig som klarar av överkurs kom-mer fler: den lokala polityrgubben, piz-zerian med femeurospizzor, UFF-lådorna och snyggaste hundägaren. Flest hitta-de per förort vinner.

naturnördTitta runt dig; Finland är fyllt av natur, sti-gar, parker och skyddsområden. Om du vill göra annat än dricka öl i Koffparken

FEriEFäblESS

LägenhetsBytear du en lägenhet i centrum av staden med skulle gärna fira semestern på lan-det? Det finns bergsäkert någon på lan-det som tänker tvärtom. Byt lägenhet med någon för en vecka eller en månad, gratis och behändigt! Klarar du inte av att fixa det själv finns det faktiskt flera internetsajter där du lätt kan höra dig för om hus och lägenheter.

skärgårdsfärjanTa dig till fots till Åland, lifta till en hamn och ta skärgårdsfärjan över. Den är gra-tis för dig som inte har något fordon. Med tur får du lift med någon som ska med färjan och får åka med ända in, så sparar du på dina vadmuskler.

CykeLsemesterVill du inte gå till Åland kan du också ta cykeln. Hoppa på en färja i Nagu, åk till Korpo, övernatta i tält på små stränder.

eller Hoviska ska du ta en titt på www.utina-turen.fi. Där kan du söka utflyktsmål, få fri-luftstips och andra aktivitetstips. Bestäm-mer du dig för semester i Österbotten kan också www.kvarken.fi vara till hjälp. Vill du hajka för dig själv är det behändigt att prin-ta ut kartor från www.utflyktskarta.fi. Kom ihåg att ha vatten med, och kanske du den här gången har med dig telefonen också. Bara i fall att.

CykListenI en del större städer kan du för en liten slant eller pant hyra dig en cykel för en dag eller två. Ta tåget till Tammerfors, Hämeen-linna eller bussen till Björneborg och cykla runt i allsköns ro. Du hittar också lånescyklar i andra Europe-iska städer som Köpenhamn, Oslo, Tallinn, Paris och Barcelona. Något att tänka på när du tar lågprisflyget till semesterorten!

survivorBestäm dig för Robinsonliv under några dagar. Ta med dig några kompisar, varsin personlig pryl och dra till skogs eller ut på havet. Lev av vad ni hittar i på marken eller under vattnet. För extremsurvivorn: rösta ut en kompis dagligen och ha en domare klädd i khakishorts.

stblönskar

gladsommar!

Semestern hägrar men vad ska du göra? Bensinen är slut, kontot magert och sinnet uttråkat.

Du måste komma bort, du måste få uppleva. I år är året då du gör något annorlunda, något miljövänligt och

spännande. För att komma igång har vi sammanställt några tips, bara din fantasi sätter gränser.

t E X t C A T A R i i N A S A l O

samHället

13studenter ska

vara radikala. de skatänka annorlunda,

vara besvärliga och kräva orealistiska

saker


AKUTALITETER I NÄR OCH FJÄRRAN

nu

Språngbräda för framtidenI år kammade Celia Hillo, studerande vid Soc&kom hem vinsten i Arvid mörne-tävlingen.

hon vann mEd novEllEn ”Harakiri Svensson Atleten”. Sammanlagt fick tävlingen 105 bidrag.

– Det känns mycket bra att ha vunnit och väldigt fint att få ett sådant erkännan-de, säger Celia Hillo.

Hon deltog i år för andra gången och senast fick hon ett hedersomnämnande för sin novell. i framtiden hoppas hon på att kunna fortsätta skriva, men vågar ännu inte säga om hon ska bli författare.

Arvid Mörne-tävlingen är en årlig skönlitterär tävling i Svenskfinland för ung-domar under 30 år. Vartannat år ska bidragen vara noveller och vartannat år lyrik. Syftet är att främja intresset för skönlitterärt författarskap bland finlandssvenska ungdomar. i årets prisnämnd finns författaren Gustaf Widén (ordförande), filoso-fiemagister och författare freja Rudels och litteraturvetare och kritiker Julia Tidigs.

Andra och tredje pris gick till Jenny langenskiöld och ylva Vikström. Eivor Bäck fick ett hedersomnämnande.

Emelie Jakobsson

”harakiri

stirrade stumt framför sig.

Passiv som en strandad vaL.

oförmögen att agera, att skaPa ordning

oCh reda i mardrömstumuLtet. såg sin mor

BLi sLagen i huvudet med en antik Lergök.

hörde sin far skratta hysteriskt.

inom kort gråta hysteriskt.

Lergöken i Luften.

ett BLodigt ögonBryn.

mera jämmer.”

utrag ur vinnarnovellen harakiri svensson atleten.


arcada expanderarKlassrummen är små och för få, matköerna ser ut att aldrig ta slut. Arcadahuset, som stod inflyttningsklart 2005, har inte mera kapacitet för alla sina studerande.

– arcadaS ExpanSion har varit klar redan länge, vi har bara inte vetat exakt hur den ska se ut, säger yr-keshögskolans rektor henrik wolff.

Den nuvarande planen är att bygga ett helt nytt, större hus för högskolans behov och hyra ut huset som nu används. På så sätt bibehålls möjligheterna till mer utrymme om Arcada expanderar ytterligare.

– Tanken att hålla huset kvar i stftelsen Arcadas ägo för att kunna hyra ut det har uppstått, och det finns redan intresse bland preliminära hyresgäster, säger Wolff.

Arcada studerandekår ASK:s ordförande elin blomqvist ser positivt på nybygget rent utrymmes-mässigt. En viss oro kan ändå skönjas hos kåren. Cor-huset som nu ligger ett stenkast från Arcadahuset skulle inte längre vara i högskolans direkta närhet när det nya huset i fiskehamnen står klart.

- Hemskt lång väg blir det ju inte mellan husen, men den naturliga förbindelsen till kåren skulle försvinna.

Som kår anser vi att där studernade finns, måste

också kåren fin-nas, säger Blom-

qvist.ASK hop-

pas nu att ut-rym-men för

nordjobb utan jobbNordjobb, som förmedlar sommarjobb och boende åt unga vuxna runtom i Norden, har tampats med svårflörtade arbetsgivare och ett minskat antal arbetsansökansökningar i år.

– dEt har varit SvÅrt att hitta arbetsplatser åt nord-jobbare i hela Norden, inte bara i finland. Vi har för-sökt få flera arbetsgivare att ställa upp, men hittills har vi inte lyckats, säger mira korhonen, projektle-dare för Nordjobb.

finanskrisen och svåra tider på arbetsmarknaden kan vara orsaken till arbetsgivarnas låga intresse för

grattis! med motiveringen ”för deras helhjärtade insatser för studentkårens och Åbo Akademis bästa” gick ralf Törngren-priset på 6 000 euro i år till Otto Andersson och Anniina Pirttiimaa.

– Jag är rörd, ödmjukt tacksam och verkligen he-drad. Tydligen har Stiftelsen för Åbo Akademi upp-skattat jobbet jag gjort på Kåren och Akademin. Pengarna tänker jag använda till vardagligt levande och en resa till Europa, säger rättsnotarie och politi-ces studerande Otto Andersson.

i sammanlagt sex år har Stiftelsen för Åbo Akademi utdelat Ralf Törngren-priset. Syftet är att hedra stu-derande eller anställda vid Åbo Akademi, som gjort en verklig insats för utvecklandet av Akademin eller studentkåren.

Vid sidan av studierna är Andersson studentrepre-sentant i Åbo Akademis styrelse. Han har också varit styrelseordförande, fullmäktiges ordförande och vice ordförande i Studentkåren.

Politices studerande Annina Pirttimaa har fungerat som studentkårens styrelseordförande, suppleant i akademins styrelse och vikarierande generalsekrete-rare vid Studentkåren.

Julia Holmvik

28 CSol, svett och tårarPå Sundholmens motionscenters strandavdelning är det jämt 28 grader varmt och solsken varje dag. Sanden är sam-metslen och tre beachvolleyplaner står redo för kamp. Här av-gjordes nyligen en beachvolleyturnering mellan nationer, kårer och föreningar i Helsingforsregionen. Turneringens huvudarrangör var Åländska studentföreningen tillsam-mans med Paf Open.

– Paf Open tog kontakt med oss och undrade om vi vill samarbeta kring en turnering. Det kom passligt för vi hade hur som helst själva tänkt ordna ett beachvolleyevenemang, säger mikael eriksson från ÅSfH.

Turneringen var öppen för studentföreingar och nio lag deltog, några föreningar deltog med flera lag. Som segrare ur turneringen gick Vasa Nation, andra blev inkubio och på bronsplats placerade sig Tekno-logföreningen. Vinnarna åker till Åland i augusti för att spela mot vin-narna från Paf Opens turnering i Uppsala, Sverige. Catariina Salo

kårens dagliga verksamhet kan hittas i det nya huset medan Cor-huset som är ett aktiebolag kan fortsätta bedriva verksamheten där det ligger.

- Eftersom allt är i planeringsskedet kan vi inte säga om det kommer att finnas kårutrymmen i det nya huset, men det som är klart är att studerandes intressen måste beaktas i planeringen. Det är för de-ras skull vi expanderar, säger Henrik Wolff.

Arcada kommer även att bygga ett hus för yrkes-högskolan Diak på det nya kampusområdet.

- Diak sökte nya utrymmen och jag sade att det finns plats i fiskehamnen, kom dit! Och så blev det. Jag kan inte se några risker med ett gemensamt kam-pus eftersom vi av ideologiska skäl inte kommer att kunna fusioneras. Vi är båda små högskolor och vin-ner på ett samarbete.

Enligt planen kommer de nya utrymmena i fiske-hamnen stå färdiga hösten 2015.

Catariina Salo

nordjobbare. i fjol kunde Nordjobb erbjuda 65 arbets-platser runtom i finland. i år har projektledarna bara lyckats värva ett femtiotal arbetsgivare.

finländsk arbetskraft prioriteras framför andra nordbor. Bland annat Vasa stad har uttryckligen öns-kat anställa endast kommunens egna invånare.

– i Vasa har det varit svårt att väcka intresse för Nordjobb. Vi lyckades bara förmedla ett jobb i Vasa. Eftersom Vasa är en svenskspråkig kommun trodde vi att det skulle vara lättare, men staden ville helst an-ställa Vasabor, säger Korhonen.

Det är inte bara arbetsgivarna som är svårflörtade. Även antalet sommarjobbsansökningar har minskat drastiskt jämfört med tidigare år. Nordjobb har fått in endast 7 000 ansökningar i hela Norden i år, jämfört med 13 000 ansökningar i fjol.

Projektledare Mira Korhonen, varför har antalet ar-betssökningar varit så få i år?

– Det är en väldigt bra fråga. ingen vet ännu varför. Det kanske inte finns någon speciell orsak. Vi trodde att antalet sökande skulle öka i samband med att ar-betsansökningar kan skickas in via nätet, men så är inte fallet.

Enligt Korhonen kom arbetsprocessen igång gan-ska sent i år - först i februari. Många av arbetsgivarna ville ha kandidater redan i januari och avböjde där-för nordjobbare. Korhonen hoppas ännu på att kunna värva fler företagare och nordjobbare.

– i finland måste man fixa sommarjobb så tidigt, medan de andra nordiska länderna söker sommarjob-bare först framåt våren. När danskarna och norrmän-nen vaknar till liv kanske det blir fler som ansöker om jobb. Ansökningstiden går ut först i slutet av maj, sä-ger Korhonen.

inom vilka sektorer får Nordjobbare anställning?– Nordjobbare får ofta anställning inom äldrevård,

trädgårdsskötsel, på bibliotek och restauranger. Kor-honen tror att Nordjobb har en svacka endast i år. framtiden ser ljus ut.

– Många arbetsgivare har redan meddelat sitt in-tresse, så jag tror att vi får flera arbetsplatser nästa år. Det är viktigt att de nordiska länderna håller ihop och att samarbetet i Norden fortsätter, säger Korhonen.

Julia Holmvik


pisa hämmar nytänkandeEn mer banbrytande pedagogik behövs för att motverka antalet studieavbrott som flera nordiska länder brottas med. Den nya strukturen ska betona ungdomars kreativitet, inno-vation och entreprenörskap.

Det konstaterar en ny studie gjord av ett forskarkollegium vid universitetet i Nordland i Norge. Enligt studien finns det klara visioner om att stärka ungdomars kreativa fär-digheter, men att hinder fortfarande finns. Det satsas fort-farande mycket på naturvetenskaper medan kreativa äm-nen som musik, teckning och slöjd hamnar i skymundan.

anna buss, studierådgivare vid Åbo Akademi i Vasa, hål-ler med om att kreativt tänkande gynnar studerandes pre-stationer. Kreativitet i studierna gör studerande mer in-tresserade och företagsamma.

för en akademisk studieinstans kan det vara svårt att satsa på kreativiteten, men Buss tillägger att också univer-siteten har börjat tänka mer globalt med hjälp av hemten-ter, internet, youtube och videokonferenser för studeran-de. Åbo Akademi har till exempel startat projektkurser och senast i våras gjorde studerande en reklamfilm som en del av en kurs (se Stbl 3/11).

PiSA är ett mätningssystem som är fördelaktigt för fin-land, men PiSA mäter inte de kreativa sidorna av studi-erna. Satsar inte skolorna själva på kreativt tänkande och innovation bland studerandena, mås-te studerande göra det på sin fritid. Att ha ett intresse ökar motivationen för studierna.

för att minska antalet studieavbrott måste skolorna göra läroämnen mer intressanta, anser Buss. Ett alternativ är att bjuda in redan yrkesverksamma personer för att berätta om sitt arbete. intresse för ett ämne ökar chanserna att fortsätta studierna efter gymna-siet. Emelie Jakobsson

StorsatsadrekryteringHögskolorna satsar allt mera pen-gar på marknadsföring. Arcada är den yrkeshögskola som på det finlandssvenskt håll satsat allra mest på marknadsföringen. men dessa siffror består av my-cket annat än bara rekrytering av studerande.

högSkolorS marknadsföringsbud-geter är svåra att jämföra. för Arcada innebär marknadsföring mycket annat än studentrekrytering och traditionella tidningsannonser. Till budgeten räknas också intern kommunikation, evene-mang på högskolan, deltagande i mäs-sor och besök på skolor, broschyr- och presentationsmaterial och webbkom-munikation.

gunilla sjöberg, kommunika-tionschef på Arcada tycker att mark-nadsföringskampanjer är viktiga. Hon tror också att en av anledningarna till marknadsföringskampanjernas ökade budget är att man vill visa att yrkes-högskolan är ett bra alternativ till uni-versitet.

Satsningen syns också i antalet sö-kande. i år har högskolan haft rekord-många sökanden till både sina svensks- och engelskspråkiga program. Arcada har dessutom fått flera finskspråkiga sökande, vilket glädjer Sjöberg.

– Det är viktigt att även nå ut till andra än finlandssvenska sökanden.

Arcadas strategi för studentrekry-tering har förändrats under de senaste åren. Sjöberg berättar att högskolan nu

satsar på planering och koordinering av studentrekryteringsinsatser. Studeran-de har också varit involverade genom deltagande i mässor och gymnasiebe-sök. Sjöberg tillägger att det är mycket viktigt att de potentiella sökandena får rätt bild av hur det är att studera på högskolan.

Undersökningar visar att Arcada har satsat mer på sin yttre synlighet än studiekvaliteten, men det dementerar Gunilla Sjöberg direkt.

– De undersökningar som gjorts är egentligen ojämförbara. Vi håller en högklassig utbildning, vi satsar både på våra utbildningsprogram och utrym-mena för att våra studerande ska trivas. Vår viktigaste uppgift är att hålla en högklassig utbildning och ge våra stu-derande arbetsmöjligheter efter exa-men.

Sjöberg tycker ändå att det är bra att media ger högskolorna synlighet, men menar att det ännu finns mycket att jobba på med dessa undersökningar och deras betydelse.

Arcada Studerandekår ASK:s ordfö-rande elin blomqvist anser inte att Arcada satsat för mycket på marknads-föringen. Enligt henne är summorna ojämförbara eftersom siffrorna de oli-ka högskolorna uppgett består av oli-ka uppgifter. Hon tillägger att många högskolor har större budget än Arcada, och att Arcada gjort sin marknadsfö-ring bland annat via sociala medier.

Enligt Blomqvist satsar Arcada väl-digt mycket på nya studerande, medan äldre ibland glöms bort.

– Det borde vara jämlikt för alla stu-derande.

Emelie Jakobsson

Suvi Lumivuori, Risto Mikkola och Ville Lumioksa skymtar i filmen Moonstone.

Lillemor Söderlund var stressad men glad efter arrangeradet av hela galan tillsam-mans med sina klasskamrater. Ida Henriks-son fanns som moraliskt stöd och tyckte kvällen varit avslappnad och rolig.

John Grönvall har varit på alla Egilgalor. Som gam-mal ljudlärare tycker han att ljudet i filmerna har ut-vecklats mycket.

Stefan Gustavsson, utexaminerad medianom från Arcada, tyckte att årets filmer utvecklats tekniskt, men innehållet inte följde samma trend.

egilgaleFlär dmEdianomStudErandE på Arcada ordnade i år den tolfte Egilgalan i historien. Egilgalan är medianomernas svar på Hollywoods Oscargala. En jury valde vinnare i flera katego-rier och under kvällen visades en handfull välgjorda student-filmer. Egilgalan har varit så pass välbesökt de senaste åren att arrangörerna i år valde att ordna den i Konstindustriella högskolans Samposal. 150 personer var på plats och minglade bland skådespelare, regissörer, studerande, lärare och journalister.

t E X t C A T A R i i N A S A l Of o t o A N D R E A S K A R l S S O N

Henri Savolainens vackra och talande film om ensamhet och livet som sådant vann flera pri-ser under galan.

Tony Miyambo brast ut i en spon-tan dans när han tog emot pris för bästa dokumentär.

vinnarna i årets egiLgaLa Bästa klipp: Mathias Lönnström för Moonstone • Bästa manus: Sebastian Barner-Rasmussen för Variationen • Bäs-ta foto: Markus von Knorring för Varia-tionen • Bästa ljud: Lisa Gerkman för Ice rink • Bästa regi: Henri Savolainen för 2B • Bästa dokumentär: Ice rink • Bästa fiktion: 2B • Publikens favorit: 2 B • Juryns he-dersomnämnanden: Räsynukkien peiliku-vat och Kylmä

ittillS har Jag blivit bjuden på en mottagning med skum-pa och en del seminarier, fått en pins och ett diplom samt några tackbrev. Dessutom kommer mitt namn att gra-veras in på några ställen. för att möjliggöra detta har fin-lands stat betalat 125 euro.

Vad handlar det om? Uni-versitetens medelsanskaff-ning.

Jag valde att donera 10 euro till fem universitet. Därtill matchade staten 25 euro per donation, för en total summa på 175 euro. Det är visserligen småpotatis jämfört med vad stiftelser och företag donerat, men jag är en stor anhängare av många bäckar små-prin-cipen. Åbo Akademi har till exempel tagit emot ungefär 560 donationer, varav 400 har varit av privatpersoner.

Hur valde jag då ut fem av finlands 16 universitet att un-derstöda? Helsingfors univer-sitet, min egen alma mater, kändes mer än naturligt. Där-till plockade jag ut de svensk- eller tvåspråkiga universite-ten – Åbo Akademi, Hanken och Aalto-universitetet. Av konstuniversiteten känns det som om Sibeliusakademin lig-ger närmast mitt hjärta, så det fick bli mitt femte donations-mål. Möjligheten att de skul-le bjuda på fribiljetter till sina donatorer gjorde beslutet ännu enklare. Hittills har alla universiteten uppmärksam-mat mig på något sätt. Några fribiljetter har jag däremot ännu inte fått. Siba, ni vet var jag bor.

Däremot är jag inte helt övertygad om att vissa uni-versitet raggar donatorer med stora tidningsannonser. Har inte sett några cost/benefit-analyser, men min känsla i maggropen är att de som kun-de tänkas stöda universiteten nog har hört om kampanjerna via andra vägar. Personligen är jag övertygad om att bild-ningsväsendet kräver univer-sitet med en god ekonomi. Rå-kar du vilja stöda ett eller flera universitet? Staten match-ar alla donationer gånger 2,5 fram tilll den 30 juni i år. Ännu finns det alltså tid.

Peter Sjöholm

FW:

Fyrk finns?


kostymradikalismSedan när är det studentradikalt

att ge hyllningsrop åt Nalle Wahlroos oneliners?

Hur blev det nu så här? Sedan när är det studentra-dikalt att ge hyllningsrop och spontana applåder åt Nalle Wahlroos oneliners om att marknaden nog fixar allt bara vi låter den vara i fred?

Att vara radikal är att ifrågasätta konventioner och problematisera rådande sanningar. De flesta associe-rar nog studentradikalism med det politiska sextio- och sjuttiotalet då studenter världen över gjorde just detta, vilket bland annat banade väg för den kvinnliga frigörelsen.

Studenter ska vara radikala. De ska tänka annor-lunda, vara besvärliga och kräva orealistiska saker. Ju äldre och mera inbäddad man genom rutiner och be-kvämligheter blir i ett samhälle, desto sämre är ens förutsättningar att tänka utanför boxen. Och det mås-te finnas människor som gör det.

Radikalism är, för att nu använda ord som Aalto-radikalerna förstår, innovation på samhällsnivå. för-måga att tänka i nya banor.

När jag själv genom åren intervjuat kårpolitiker har jag ofta slagits av hur svårt det är att få dem att säga någonting journalistiskt intressant (det vill säga raff-lande). Man får känslan av att den första lektionen i den sandlåds… ursäkta kårpolitiska skolan är att ut-trycka sig så politiskt korrekt som möjligt. inte säga någonting som kan tänkas sticka i ögonen. inte vara radikal.

Jag klandrar dem inte. Jag är själv för feg för att vara radikal, rädd att bli ertappad med fel åsikt.

Men jag uppskattar dem som vågar vara radikala och ha orealistiska åsikter. Svingar man klubban till-räckligt många gånger träffar man till slut rätt.

Att som Aalto-radikalerna säga att finland behöver en innovationspolitik som gynnar konkurrenskraften och tillväxten är kanske strategiskt, men inte radi-kalt. Det är tvärtom så nära med den nuvarande poli-tiska konventionen man överhuvudtaget kan komma.

Jens Finnäs

löm palEStinaSJalar och handmålade plakat. År 2011 är den radikala studentens accessoarer slimmad kostym och attachéväska. i alla fall om man får låta Aalto-universitetets studenter definiera begreppen.

i mars utropade sig Aalto Entrepreneur Society till det tjugoförsta århundradets studentradikaler när man i finlandiahuset ordnade seminariet finland ef-ter välfärden med höjdare som Nalle Wahlroos och Jorma Ollila på scen och över 1500 personer i publi-ken. ”Studenterna – framtidens skattebetalare och ansvarstagare – vill skapa ett finland som mår bra i den globala ekonomin.”

FW:

EM

il W

iKS

TR

öM


i undErSökningEn gavS en grupp mer eller mindre professionella rekryterare och en grupp helt vanliga medborgare en bunt med arbetsansökningar. Ansök-ningarna innehöll likvärdig information uppställd på olika bakgrund; på vitt papper, på pastellfärgat papper och till sist på ett annorlunda, designat och personligt papper. Det visade sig att den designade ansökan var en total katastrof för den arbetssökande och att ansö-kan på det strama vita pappret var det som båda test-grupperna föredrog.

frida johansson jobbar med rekrytering på en ad-vokatbyrå och medger att hon också i första hand fast-nar för tydliga och överskådliga ansökningsbrev.

– Små saker som ett kontinuerligt typsnitt genom hela ansökan gör den mer redig, men det är klart att lite personlig prägel också är att föredra.

Johansson finner ändå viktigast att formuleringar-na och språket är korrekt och att ansökan ger en san-ningsenlig bild av den sökande. i det bifogade cv:t är det viktigt att meriterna kommer fram och att infor-mationen finns där den lätt hittas. Det är grunden för att ha en möjlighet att komma till intervjustadiet.

När du sedan kommer till intervjustadiet är det psy-kologin som tar över. Det räcker inte med meriterna. Kemin mellan arbetsgivaren och -sökanden måste också fungera.

– faktum är att du anställer sådana personer du vill jobba med, det är mänskligt beteende, säger Johans-son. Trivs du med dina kolleger och tycker att de är bra typer blir det också roligare att jobba och du blir mer effektiv. Och i slutändan är det ju ett val som båda måste göra, arbetssökanden måste också trivas på den potentiella arbetsplatsen.

Många företag i finland använder sig av lämplighets-

bedömning för att försäkra sig om att den sökande passar för det tilltänkta jobbet. Bedöm-ningen består oftast av en in-tervju med en psykolog och olika psykologiska tester.

lämplighetsbedömningens rötter sträcker sig ända till Ming-dynastins Kina där alla tjänstemän testades vart tredje år. Testerna be-dömde kunskap och förmåga inom områden som lagkunskap, skriftspråk, jordbruk, bokföring och slutlednings-förmåga.

De gamla kinesernas tjänstemannatest ligger till grund för de moderna europeiska lämplighetsbedömningarna. i dagens läge är testerna mer psykologiska och standardiserade än mingdynastins, men man varierar alltid testen och bedömningarna i samarbete med uppdragsgivaren och kriterierna som behövs för det tilltänkta jobbet.

lagen skyddar arja läärä, vice VD på Psycon, säger att finland är en föregångare när det gäller lämplighetsbedömning, bara USA och England spelar i samma liga. De flesta stora, och många mindre, företag i finland använder sig av lämplighetsbedömning i sin rekryteringspro-cess. Orsaken till föregångarställningen beror enligt läärä på vår lagstifning om integritetsskydd i arbets-livet.

– lagstifningen sållar naturligt bort företag som

Terminen lider mot sitt slut och med den kommer examen, sommar-jobb och ångest för vuxendomen. Vad ska du göra, hur får du ett bra jobb och vad utsätter arbetsgivarna dig för när du vill ha drömjob-bet? Enligt en undersökning gjord på Norwegian School of manage-ment ligger det mycket undangömd psykologi bakom arbetsansökn-ingar, intervjuer och karriär.

t E X t C A T A R i i N A S A l O • i l l u s t r a t i o n R A S M U S K y l l ö N E N

hJärnanbakom drömJobbEt


”Det är viktigt att sätta sin egen

prägel på arbetsansökan.”ARJA LÄÄRÄ

vice VD på Psycon

inte sköter bedömningen på rätt grunder. Dessutom måste alla som utför lämplig-hetsbedömning i finland erhålla ett certi-fikat från Psykologförbundet för att kunna idka sin verksamhet.

Även om lämplighetsbedömningen är ge-nomskinlig, pålitlig och har grund i lagsti-

fningen ligger det ändå något mystiskt och lite skrämmande över hela processen. Bara

tanken på att få sin personlighet, kunskap och talang evaluerad kan skapa en stressfaktor för

den sökande.– Just på grund av mysticismen går vi alltid ige-

nom dagen för lämplighetsbedömningen med kli-enten i förväg. Vad som kommer att hända, vad som bedöms och vad man kommer att kunna utläsa från testerna, säger läärä. Alla resultat gås igenom både med testpersonen och med den potentiella arbetsgi-varen.

Hur lätt är det att fuska eller spela en roll under ett lämplighetstest?

– En lämplighetsbedömning berättar aldrig den hundraprocentiga sanningen. Bedömningen är ett sätt att få en uppskattning om en person som hel-het. Är man inte sanningsenlig eller om man är väl-digt stressad under testdagen blir resultaten ofta in-konsekventa. Eftersom bedömningnen består av flera olika test är det svårt och tungt att spela samma roll under varje delmoment, upplyser läärä.

Ett lämplighetstest består ofta av simulationer av olika problemställningar, en intervju med en psy-kolog, ett motivationstest och ett interaktionstest. Delmomenten planeras tillsammans med arbets-givaren och ser olika ut beroende på företaget och

arbetsställningens natur. lämplighetstest är också fri-villiga och ska inte leda till en diskrimineringssitua-tion i anställningsprocessen.

tydligt men personligt Som ett resultat i lämplighetsbedömningen får test-personen veta de egna styrkorna och svagheterna inom sin bransch. Vill man själv göra ett test går det för sig, men kostar uppemot tusenlappen.

– Som sagt vill de flesta stora företag i finland göra lämplighetsbedömningar på sina arbetssökande och då får man som privatperson hela kakan gratis, säger läärä.

Enligt Arja läärä, som själv är utbildad psykolog, spelar också själva arbetsansökningens utformning roll i ansökningsprocessen.

– Jag förstår att en klar och tydlig ansökan på vit botten är mer tilltalande för de flesta rekryterare, men till exempel inom mediabranschen är det viktigt att sätta sin egen prägel på ansökan. Söker du jobb inom marknadsföring väntar man sig att din ansökan också ska vara en del av dina arbetsprover.

frida Johansson påminner också om att det inom olika branscher ser det olika ut, men att mycket byg-ger på personkemier. Tydlighet är viktigt men också den personliga prägeln.

– Det ska bli intressant att se när arbetssökande bör-jar skicka sina cv:n i form av youtubevideor. Det är ju lite spännande och jag skulle inte avfärda en sådan an-sökan direkt, men sen vet jag ju inte vilket mervärde det skulle ge till just min bransch, avslutar Johansson.


gALLUP 1 • Jobbar du vid sidan om studierna? 2 • Vad är det konstigaste du varit med om under en anställningsintervju 3 • Vad skulle du a) tycka är en konstig fråga under en intervju b) vägra svara på under en intervju?

t E X t E r J U l i A H O l M V i K O C H E M E l i E J A K O B S S O N

tomi JärvinEn25 år, matematikstuderande vid Åbo Akademi

1 • Ja, jag jobbar vid sidan av studierna. På vintern skyfflar jag snö från taken. Hur många timmar jag job-bar varierar kraftigt, från åtta till trettio timmar i veckan. Första perioden var det stressigt för jag hade många kurser. Det var mycket jobb på natten, eftersom man inte kan skyffla snö från tak på dagen. Vi kunde börja elva på kvällen och sluta fem på morgonen.2 • Någon frågade om jag har italienskt ursprung, men jag är helt finsk. 3 • a) Firade du när Finland blev världsmästare i hock-ey?b) Jag skulle vägra svara på sånt som angår mina ar-betskamrater.

anton SundqviSt20 år, fysikstuderande vid Åbo Akademi

1 • Ja, jag brukar extrajobba på påsk, jul och längre lov vid O’Learys Sportsbar i Jakobstad. I april jobbade jag fyra dagar. Det funkar. Det är ingen vits att jobba mer än så, för det är så långa tågresor upp till Jakobstad från Åbo. Jag skulle inte ha tid att jobba vid sidan av studi-erna här i Åbo. 2 • Jag minns inte vad vi brukar tala om på arbetsinter-vjuer.3 • a) Frågor om skostorlek eller om jag tycker om att det regnar.b) Om de frågar något personlig som inte har med job-bet att göra. Jag skulle nog svara på frågor om barn.

FrEdrik ahmarova23 år, studerar offentlig förvaltning vid Åbo Akademi

1 • Ja, jag jobbar cirka 15 timmar i veckan i livsmedels-branschen, på K-Citymarket. Jag jobbar för det mesta på helgerna. Jag tycker att det funkar. Det är inte svårt att hitta en balans mellan studier och jobb, utan snara-re svårt att hinna ha fritid också.2 • Under en arbetsintervju frågade de mig ”Varför gick du och skar av dig fingertopparna?” när jag hade varit så länge på sjukledigt. 3 • a) När går du och lägger dig på kvällen?b) Jag skulle aldrig svara på någonting som jag inte måste svara på enligt lagen, som förhållande, äkten-skapsstatus eller någonting som berör min vardag.

Emma-lEna lybäck24 år, utvecklingspsykologistuderande vid Åbo Akademi

1 • Jag är för tillfället praktikant på heltid vid Åbo Aka-demi. Har läst några kurser i år.2 • Jag har nog inte varit med om något radikalt. Det har varit helt normala intervjuer.3 • a) Kanske en fråga som inte alls har med jobbet att göra. Svårt att säga vilken sorts fråga.b) Jag skulle inte svara på allt för intima frågor som har med mitt privatliv att göra.

alExandEr murSu22 år, ekonomie magisterstuderande vid Hanken

1 • Jo, i restaurangbranschen. Jag jobbar ungefär var-annan helg så det fungerar bra med studierna.2 • Tyvärr kommer jag inte på någon sådan fråga.3 • a) Något som inte har med arbetet att göra, till ex-empel något om mitt privatliv som inte arbetsgivaren har något med att göra egentligen.b) Jag skulle inte svara på frågor om personliga ange-lägenheter.

JEnni ahlbäck21 år, sjukskötarstuderande vid Novia

1 • Jag jobbar cirka 30 timmar i veckan. Det fungerar bra med mina studier då jag kan bestämma själv hur jag arbetar.2 • Vet inte riktigt, men den jobbigaste frågan är: Vad kan du tillföra till företaget? När jag själv intervjuat folk och frågat vad de tycker om att göra i till exempel köket har någon svarat att de tycker om att smaka på kryddor.3 • a) Har du någon gång drogtestat dig? Kan tänka att folk tycker det är konstigt att få den frågan, men det är ju ändå ett vanligt problem idag.b) Inget konkret, men jag skulle inte svara på något in-gående om mitt privatliv.

högskoLerådgivareVill du få hjälp på vägen till ditt drömjobb eller ta reda på dina styrkor och svaghe-ter helt gratis? När du är på slutrakan av dina studier eller utexaminerad kan du ta kontakt med Arbets- och näringsbyråns högskolerådgivare (finns i Helsingfors och Åbo) för hjälp med karriärtjänster: www.mol.fi (arbetssökande–jobbsökning i Finland–Högskolerådgivare)

människan

18ståuppkomiker

kan lätt få stämpeln mediakåta narcissister

som älskar att höra sin egen röst

janne

marCo

vemstjäL

showen?

aLBertjanne

tre scenkonstnärer uppträder i den

svåraste av konstgrenar – ståuppkomik.

om amatörtrion är dumdristigt modiga

eller verbalt begåvade, skärpta under-

hållare, svarar publiken. komikturnén

”skratta åt min oskuld” ger prov på lätt-

samhet, energi och framför allt charm.

t E X t f A N N y l i N D H O l M • f o t o l A S S E l i N D f O R S


ör länge se-dan i antikens Rom hade

åskådarna tycke för grymhet. Kutym var att tre gladiato-rer kämpade för överlevnad innanför Colosseums mäkti-ga valv. översteprästerna och adeln var bänkade i första rad och de hånskrattade och gor-made då kampen kunde ta en oväntad vändning. Utövarna var slavar som blivit bortsålda,

krigsfångar och maktlystna ro-mare som ville vinna kvinnor, rikedom

och berömmelse. i samband med att anarkin tap-pade fotfäste förbjöds djur- och människokamper och gladiatorerna byttes mot scenkonstnärer som spelade gudar i tragediföreställningar.

fortsättningsvis var antalet skådespelare tre. De bar övertydliga masker, platåskor och temat var nu reli-giösa myter. Skådespelarna var enbart män. De skulle föreställa personer som var starka till lynnet, lätta att identifiera sig med, men de skulle också ha brister som till exempel högmod så att publiken kunde ha medli-dande med dem.

intresset för det allmänmänskliga, samhället och kärlek växte och blev allmänna teman i föreställning-arna. Det var här i tragikomikens kärna som ståuppko-miken växte fram. Ofta var det en ensam underhållare som berättade samhällskritiska, pinsamma eller var-daliga anekdoter. Han skapade humor, drev med sig själv och publiken och sade det alla tänkte men ingen vågade säga högt.

Dagens ståuppkomik och antikens gladiator möts i landet av utplånelse och djärvhet. Både gladiatorns och ståuppkomikerns rädsla är att häcklas av åskåda-ren och avgörande är när och hur han får in den slut-liga stöten för att vinna över publiken.

tan skrud, vapen och amfiteatrarnas jubel vill albert häggblom, janne Grönroos och marco luponero ställa sig på scenen för att berätta historier om den ångestfyll-

da vardagen och sex. Självklart är att killarna inte sätter livet på spel liksom gladiatorerna.

Och det kan ju verka naivt och nästan lyriskt att jämföra komik med gladiatorspelen, men faktum är att som amatörer inom ståuppkomik klär de av sig nakna, om inte praktiken så i teorin. De tre begåva-de multitalangerna är fullständigt avklädda och sår-bara då de bollar med nervositet och självutplånelse och ger prov på ett obegripligt mod då de ställer sig framför publiken. Energiska, jordnära och sugna på att

utmana sig själv har de inlett sin komikturné ”Skratta åt min oskuld” i Jakobstad, Ekenäs och Vasa.

Hur kom ”Skratta åt min oskuld” till?– Standupkomiken är en av de svåraste underhåll-

ningformerna, men en konstgren som vi alla tre ville testa, men ingen av oss vågade göra det på egen hand, säger Albert.

esultatet av för många öl på en bar ledde till att pojkarna ansökte om ett stipendium för en komikturné. Stipendiet beviljades, ko-mikturnén blev verklighet och plötsligt var

det bara att sätta igång och fila på materialet.Den amerikanska komikern Will ferrell sade att stå-

uppkomik är ”hårt, ont och ensamt”. Varför utsätter man sig för det?

– Jag känner att jag har gjort det mesta inom under-hållningsbranschen och kom till en punkt då få saker gjorde mig nervös. Jag ville sätta mig i en obekväm si-tuation, säger Janne.

Janne vrider på sig och han verkar ha svårt att sitta stilla; rastlöshet, snarare än nervositet. Han trummar med fingrarna mot bordet och lyssnar plötsligt på en låt i musikspelaren. Han ser ut som han skulle ha ett hyss i görningen. Men så är han igen tillbaka i verklig-heten. Han blir uppmärksam, en gentleman och god-hjärtat varm.

Hur väljer du historierna som du berättar på scenen, Janne?

– Min humor är under bältet, jag talar om toalettbe-sök och vad som egentligen händer efter sex. Jag säger det alla tänker, men som ingen säger högt.

i showen berättar han bland annat om hur han mis-ter min oskuld. Han målar upp den tragikomiska his-torien som har klumpiga, kanininfluerade inslag och beskriver hur han själv gick ur situationen som den slagna hjälten.

Vad är det viktigaste att tänka på under standup-showen?

– Det tio första sekunderna är livsavgörande. Köper publiken humorn är det guld värt, men om man inte får den reaktion som önskat står man inför en brant uppförsbacke, berättar Janne.

Marco upplever däremot att det är viktigt att vara mogen i sin självbetraktelse för att göra ståuppkomik, man ska känna sig själv och vara redo att driva med sitt eget liv. Publiken ser igenom en och vet vad som är genuint.

tåuppkomiker kan lätt få stämpeln mediakåta, narcissister som älskar att höra sin egen röst, varför ville du göra ståuppkomik, Marco?

– för att stå ensam på scenen måste man vara ödmjuk. Som amatörer inom standupkomik är

vi inte i en position där vi kan vara arroganta och hög-modiga. Jag berättar historier om den hopplösa varda-gen, hur frustrerande det är att vara skådespelare och försöker framstå så ärlig som möjligt.

Marco är den mest livsfilosofiska av trion och verkar drömma sig bort om han har en möjlighet. Ofta styr han diskussionerna till samtal om konstnärers livs-väg och uthållighet och hur man ska leva rätt. Marco är både verbalt begåvad, jorndnära och lugn. Den in-tensiva, spjuveraktiga blicken under de mörka brynen är resultatet av hans italienska påbrå och hans kropps-språk avslöjar ett sydeuropeiskt temperament.

Enligt psykolog matti laine är scenskräck en all-män rädsla bland unga vuxna, är du aldrig nervös inn-an du går på scenen?

– När jag gick upp på scenen i Jakobstad mådde jag illa av nervositet. Publikens reaktion är så direkt och kritik kan lätt kännas personlig.

Jag tror ändå att det viktigaste är att kunna nolla hjärnan efter föreställningen, ett nederlag på scenen i form av en vits som inte går hem får inte fälla dig utan du måste glömma lika fort.

i är alla vana scenkonstnärer, men hur skil-jer ni er från varandra och vilken är din roll i trion, Albert Häggblom?

– Jag märker att jag blir iakttagaren i sällskap av Marco och Janne och jag försöker lyss-

na och lära. Albert som är den yngsta av de tre pojkarna lutar

sig ofta tillbaka och avvaktar. Men lugn är han inte, ansiktsmimiken är dramatisk och oväntat kan han ta några dansteg och sjunga en vers ur en Greasesång. Som föld åt sitt upplopp skrattar han ohämmat och de skarpbågadeglasögonen åker upp och ner på näsan. De flesta meningarna som han påbörjar utmynnar i ett flummigt mummel.

– Han är som en gammal motor som aldrig slutar gå, skrattar Marco.

Vad har varit din största utmaning?– Det svåra är att bli ett med sitt material. Och det

var tungt och givande då proffskomiker anders he-lenius som är gästande artist i vår show skärskådade mitt material.

Till en början är du naturlig på grund av att histo-rierna som ligger grund för materialet ofta härstam-mar ur ditt eget liv, sedan lär du dig materialet för bra och du blir distanserad till det och det känns nästan konstgjort att framföra stoffet. Sedan är det bara att öva tills materialet blir naturligt igen. Man måste lik-som gå hela varvet runt för att komma tillbaka till det naturliga utgångsläget, berättar Albert.

Komiker Anders Helenius gästande artist i turnén ”Skratta åt min oskuld”, vilken är din bild av de tre amatörerna i standupkomik?

– De är alla energiska, ivriga och modiga. Att som amatörkomiker ha ett uppträdande på hela tio minu-ter är både vågat och dumdristigt, men de har gått vä-gen för dem. Komiken har olika arketyper och de här tre är samma genre. De är inga deppiga, melankoliska samhällskritiker utan snarast positiva energiknippen som vill underhålla.

Vilka karaktärsdrag en komiker ska ha finns det ing-et entydigt svar på, säger Anders Helenius. Komikern kan inte beröra alla han framträder för, men han på-verkas av samhällsklimatet, sitt rykte och publikens direkta reaktion. Hans uppträdande är en balansgång mellan att vara ödmjuk, att kunna roffa åt sig, men ändå att älska att stiga upp på scenen och underhålla. Han är en scenkonstnär i den svåraste av kontsgrenar. Han är som gladiatorn som sätter sitt liv på spel, men enbart i teorin. Och som huvudrollsinnehavaren i tra-gedin som måste visa prov på mental styrka, men på samma gång visa sig mänsklig och svag.

Han skrattar åt sina svagheter, står helt avklädd och sårbar inför publiken och hans röst och kroppsspråk är hans enda verktyg för att bli hånad eller hyllad.


et tio första sekunderna

är livsavgörande. köper

publiken humorn är det guld värt,

men om man inte får den reaktion

som önskat står man inför

en brant uppförsbacke.

För att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelsedatum när du tecknar din prenumeration.

Du som studerar får

50 % studierabatt

på Hufvudstadsbladet, Västra Nyland, Borgåbladet och Östra Nyland.


ALBErT HäggBLOm •Bakgrund: Har haft roller i pjäser och musikaler, däribland Play me och Urinetown. Är aktuell med rollen som Danny i Grease på Lurens sommarteater och studerar mediekultur med inriktning på regi på Arcada. • Född: 1986 i Borgå • Lynne: positiv och glad • Utmaning: hårt • Humor: glädje • Inspiration: variation • Rädsla: opersonligt • Kärlek: genuint • Livet: intressant • Dröm: möjlighet • Ålderdom: ”Den dagen, den sor-gen”

mArCO LUPONErO • Bakgrund: Har gått teaterhögsko-lan, haft roller både i musikaler och skådespel och däribland spelat John-ny Cash i pjäsen Cash på Vasa teater. Han är också chefredaktör och grun-dare av tidsskriften Doodles. • Född: 1979 i Jakobstad • Lynne: djuriskt • Utmaning: harmoni • Humor: liv • Inspiration: kärlek • Rädsla: oro • Kärlek: Pia min fru • Livet: fantastiskt • Dröm: på väg dit • Ålderdom: luktar lugn

JANNE gröNrOOS • Bakgrund: Har varit spea-ker på en vid skala evenemang i svenskfinland och är solist och gitarrist i Das Dunderhonung. Han har studierna på hälft på Peffan i Vasa och hans röst är välbekant från Stiftelsen och Succémorgon på Radio X3M. • Född: 1984 i Ekenäs • Lynne: lycklig, solsken • Utmaning: nervöst • Humor: svårt • Inspiration: min sambo • Rädsla: att misslyckas • Kärlek: villkorslöst, ärligt • Livet: njutning • Dröm: uppåt • Ålderdom: långt borta

STANDUPPKOmIK Standupkomik är konsten att skapa humor. Det är ofta en ensam underhållare som för längre monologer eller berättar underhål-lande, allänmänskliga, samhällskritiska el-ler vardaliga anekdoter för en publik. Per-sonen som står på scenen har ofta enbart en mikrofon, sin röst och sitt kroppspråk som verktyg.

Ståuppkomiken påstås härstamma från 1800-talets cirkustradition i Amerika. På 1960-talet utvecklades standuppkomiken och började framföras på barer och klub-bar. De var under 50- och 60-talen som de också utvecklade sitt kroppsspråk och tänjde på gränserna för vad man får tala om på scen. Skämt om ras och kön blev allt mer allmänna.

Traditionsenligt uppträder stand upp ko-miker under sitt eget namn, men det finns också komiker som uppträder under ett pseudonym och tar en roll och en annan personlighet då han kliver på scen.

Det kan ta månader att framställa, skriva och samla material. Materialet skalas av tills det enbart kvarstår användbart materi-al som är mellan 5 till 20 minuter långt.Den längsta showen har hans mårten hansen stått för. Han har haft en ståupp-show som varade hela 38 timmar. Amatö-rer inleder ofta med att ha standup-upp-trädanden som är fem minuter.

mario bath har haft flest åskådare på standup-uppträdande: hade hela 700 000 åskådare på sitt uppträdande år 2007.

Ingenmansland


d e t o u t F o r s k a d e o c H F r u k t a d e H aV e t

F å r m ä n n i s k o r a t t u n d V i k a d j u pa Va t t e n o c H

k l i p p i g a s t r ä n d e r m e d d å n a n d e Vå g o r .

ä n d å l o c k a r H aV e t s j ö m ä n a t t ä n n u i d a g l o s s a a n k a r e

o c H g e u p p e t t s e d Va n l i g t l i V på l a n d .

d e V i l l b l i H ä n F ö r d a aV H aV e t s t e m p e r a m e n t.

t E X t f A N N y l i N D H O l M • f o t o l A S S E l i N D f O R S


Et var övEr mytomSpunna vattEn som david li-vingstone och baratolomeu dias färdades. De var sjömän, upptäcksresande, lyckosökare och var med och gav kartan sin nuvarande form. Vattnet var förr ett fripass till världen, äventyr och framförallt frihet. Be-sättningen bestod av tatuerade fångar och hårdnack-ade rödbrusigt berusade sjöbjörnar. Sjömännen kunde ibland vara till sjöss flera år i rad och då fanns ingen möjlighet att vara i kontakt med närsamhället.

I dag då flygförbindelserna blivit smidiga behö-ver den äventyrlystna inte bli sjöman för att uppleva nervkittlande kulturer och sensationella upplevelser. Men vattnets dragningskraft består. Fortsättningsvis förlovar sig sjömannen med havet. Han väljer havets temperament, han vet hur han ska tämja havets oför-utspåeliga lynne, men han vet också när det inte lönar sig att bemästra hennes sjudande ilska.

thomas heikell, doktorand i sociologi på Åbo Akademi, gör en doktorsavhandling om att växa upp i en sjömansfamilj. Intervjumaterialet bygger på inter-vjuer med enbart män som blivit sjömän och hur deras nära påverkats av yrkesvalet.

Är det ett medvetet val att bli sjöman? – Både tidigare och i dag går det i släkten att bli sjö-

man, det är en familjetradition. För flera spelade också den ekonomiska aspekten in. En sjöman som arbeta-de inom långfart och var på havet sex månader av året slapp betala skatt och fick en god inkomst. Andra var helt enkelt uppväxta vid havet eller i skärgården och yrkesvalet var ett val mellan att bli bonde eller sjö-man.

Fanns det andra orsaker till att man sökte sig till sjöss?– I min undersökning framkom att flera ville fly pro-

blem och livet i land, på 1700- och 1800-talen skicka-des eller flydde kriminella till sjöss.

Andra sjömän ville se världen och på den tiden fanns det dåliga om ens existerande flygförbindelser, så sjölivet var en möjlighet att uppleva nya kulturer och främmande städer.

Vilka egenskaper har en typisk sjöman?– Den stereotypa och populärkulturella uppfatt-

ningen av sjömannen är att han är en hårdbarkad, för-supen tatuerad brottsling, vilket ju är en helt felaktig bild av sjömannen i dag.

På 1800-talet var det enbart fångar och sjömän som

hade tatueringar och det var ett slags kännetecken för de här samhälleliga grupperna. I dag är ju hemma-mammor mera tatuerade än sjömän.

– Sjömannen förknippades också tidigare med sina sexuella strapatser och ryktet säger att han hade en kvinna i var hamn. I dag skulle det inte ens i prakti-ken vara möjligt; hamnen är utanför stadens kärna och sjömannen kommer varken i kontakt med sta-dens centrum eller andra än hamnarbetarna. Att lassa av fartyget sköter man på tolv timmar i dag. Förr stod båten i hamn en till två veckor och det här ledde till att sjömannen hade en möjlighet att bli del av stadskultu-ren och skapa relationer.

Du säger att bli sjöman är att välja bort ett sedvanligt liv, vilka andra yrken i nutid hör till samma kategori och kan ha en liknande effekt på individen och hans närom-givning?

– Det är ju ett speciellt yrke för att det präglas av ständig frånvaro och ett liv på resande fot. I dag kan man ju delvis jämföra piloter, affärsmän, arbetsimmi-granter och diplomater med sjömän.

Det som är intressant är att sjömannen verkar få ett beroendeförhållande till vattnet, att komma iväg och att upptäcka.

Då sjömannen väl går i pension och har levt ett liv på otaliga ställen världen över brukar han ofta bli fastrotad, illvillig till tanken på att se nya ställen och bekväm i sin ensamhet. Ofta kan han till och med dra sig undan och bli en eremit som helst vill spendera tid i tystnad på sin sommarstuga.

Hur formar yrket sjömannens liv och hans omgivning?– Det krävs mycket för att upprätthålla relationer

då sjömannen är frånvarande under långa tidsräckor i vardagen. Historiskt sett är fruarna till sjömän mer självständiga och dominanta på grund av att de haft ett större ansvar i hemmet.

Flera sjömän har också upplevt ett utanförskap både i familjen och i närsamhället för att de inte lyck-ats upprätthålla de sociala kontakterna.

Vad är det som får sjömannen att ge upp det ovannämn-da?

– Jag tror att det är friheten, lugnet och längtan till sjön. Det finns en speciell känsla med att vara omring-ad av vatten på båda sidorna.


Det var ett naturligt val för Anders Andersson att bli sjökapten, på grund av familjetradition-en. Anders säger att havet är en dubbelper-sonlighet med stark karaktär. Sjölivet är däre-mot ett jobb där man behöver sunt bondförnuft och båten blir ett hem.

Varför ville du bli sjökapten?– Det var det enda och bästa alternativet. Jag kunde

aldrig tänka mig att göra pappersarbete på ett kontor. Kunde du tänka dig ett annat yrke på land?– Ja absolut, om någon kommer med ett bra förslag

på ett yrke kan jag redan nu på direkten sadla om och börja jobba på land. Sanningen är ändå att i nuläget kan jag inte tänka mig ett enda annat yrke som kunde locka mig att välja bort sjölivet.

Vilka egenskaper har en bra sjökapten?– Han måste vara socialt begåvad, stresstålig, en le-

dare och lugn. Det viktigaste är att han hittar den rätta balansen. Han ska vara en auktoritet, men han får inte gå i fällan och bli en diktator ombord. Sjökaptenen har också det slutgiltiga ansvaret på båten och han är den sista ombord om något händer.

Vad kan gå fel på sjön?– Vi kan få maskinstopp eller göra en missbedöm-

ning av vädret, men oftast är det vardagliga arbetet rätt simpelt och man klarar det med bondförnuft.

Ibland händer det ändå att man har otur och gör en feltolkning av vädret och lasten förstörs, men då har vi försäkringar som täcker kostnaderna.

Hur ser en sjökaptens vardag ut?– På båten arbetar jag från 12 på natten till 6 på mor-

gonen och så igen 12 på dagen till 18 på kvällen, alltså 12 timmar i dagen. På grund av arbetstiderna har jag inte fritid på kvällen utan sover när jag är ledig, men sjömännen som har dagsarbete har kontorstider mel-lan klockan 8 och 17. På kvällen brukar de äta, bada bastu och se på filmer.

Hur länge brukar ni kasta ankare och vad gör ni då?

– Vi brukar kasta ankare i en hamn för tolv timmar och då är det min uppgift att se till att vi lastar av. Jag brukar se till att sjömännen lämnar båten så att de får se lite andra människor och lufta av sig. Man blir lätt lite tvinnig och det känns som om man skulle vara psykiskt berusad på havet. Det kan ib-land vara påfrestande att leva in på skinnet med samma personer i allt från tre till sex veckor.

Hur viktigt är det vem som är med i besättningen?

– Stämningen på båten är helt be-roende på besättningen och ofta är vi ett bra gäng med fin sammanhållning. Om man inte kommer överens med ar-betskamraterna kan man förvänta sig många veckor på sjön i tystnad.

Hur lever ni på båten?– Sex personer delar på tre toaletter, men jag har

en egen toalett i hytten. Alla har en egen hytt och en egen tv i hytten. Vi har en kock som tillreder god hus-manskost och vi äter från porslinskärl. Ibland är det sjögång och det är omöjligt att hållas i sängen, då lö-nar det sig att sova på golvet.

På båten ska man också vara redo att göra kropps-arbete och uppgifterna ombord tar aldrig slut. Båten ska underhållas, lastrummet städas eller så ska däcket tvättas och spolas.

När är det tyngst att vara på sjön?– Den första veckan ombord är alltid svår och ibland

på vintern då vattnet är täckt av is. Ibland känns det

tungt att man som sjöman inte riktigt är pojkvänsma-terial och det kan var tungt för den som man sällska-par med att man konstant är borta hemifrån. Ibland funderar jag vad som händer om jag och min sambo vill skaffa familj.

Vad betyder vattnet för dig?– Ofta har människor en romantisk bild av havet,

men som sjöman blir vattnet som en dubbelperson-lighet. Någon som man måste tolka, leva med och lära sig att förstå. Ganska sällan ser jag ut över havet på so-len som stiger och sänker sig över horisonten. Havets charm upplever jag mest då jag inte är på arbetet, då åker jag till exempel båt till en holme i vackert väder.

em kan segla ...


Det är mycket jag funde-rar över gällande guldet herrarnas ishockeylands-lag nyligen släpade hem. Eftersom jag inte bryr mig hemskt mycket om sport kan inte låtsas förstå var-

för professionella idrottare är så hyllade, speciellt idrot-tare av manligt kön. Att se någon göra en ”ilmaveivi” på säkä känns inte som något jag skulle sätta på min top 10-lista över bästa stunder i livet. Alexander Stubb skulle däremot göra det. Till på köpet skulle han fira med en tio år gammal bubbelflaska (HS 17.5.2011). Jag kan lätt räkna upp 10 perfekta stunder då jag kunde korkat en årgångschampagne och ingen av dem relate-rar till sport.

Det andra som förbryllar mig är att folk klädde av sig. Allt. Jag tycker i princip att nakenhet är helt upp till var och en; om en kille vill stå på taket av en spårvagnshåll-plats och svänga med snoppen för att fira guld, tycker jag att det är helt okej. I själva verket tycker jag att män kunde visa känslor på samma sätt som efter matchen

lite oftare. Jag menar, det är inte varje dag precis varenda själ du möter på stan ler, hur-rar och vill high fivea dig.

Det jag inte förstår är hur glädje och upprymdhet får

en person att kasta av sig fikonlövet och gå ut på ga-tan klädd i adamsdräkt – det bryter mot alla samhällets normer. Och lagar (offentlig kränkning av sedligheten; men den paragrafen kanske bara gäller under förlorar-tid?). Nakenhet må vara trevligt att se på, men orsaken är så himla konstig. Visar man genom att bryta normer att man är en frigjord och glad själ? Eller är det en ritual från en ålder då manlighet bevisades genom dans och sväng? Det skulle förklara avsaknaden av nakna brudar efter guldmatchen. I jämlikhetens namn vill jag se både bävrar och snoppar i glädjeyran. Men icke. Är vi kvinnor mer hämmade? Eller är det bara så att vi inte känner något behov att bete oss som brottsliga stollar när nå-gon gjort något bra?

Jag har inte svaren på frågorna jag ställer. Det finns kanske inga. Men att det är ett intressant och sällsynt fenomen, det måste alla hålla med om. Personligen tycker jag att vi borde fira mera på stan. Det behöver inte alltid handla om ett hockeyguld, vi kan ju alltid fira att Paradise Oskar tog sig till final i ESC, det i sig är en bedrift för en finsk artist i den tävlingen.

Skribenten är Stbl:s redaktions-sekreterare.

”I jämlikhetens namn vill jag se både bävrar och snoppar.”

var fanns bävern?

motpoler catariina salo

SEx OCH RELATIONER

Vi

amore!med sommaren kommer allt det vi har längtat efter – sol, värme och svallande känslor. Våra feromoner

väcks till liv och längtan efter den där perfekta som-marromansen slår till. Stbl har rotat i gamla filmarkiv

och ger dig de bästa tipsen för en magisk filmromans-sommar. Läs och begrunda.

t E X t C A T A R i i N A S A l Of o t o N A T i O N E l l A A U D i O V i S U E l l A A R K i V E T


”Vuxna, vältränade män stöter sina svettiga kroppar mot varandra.”

motpoler ted urho

hockey-bögenDirty Dancing

f ö r d i g s o m s ö k e r g a m m a l d a g sd r a m a t i k o c h k l a s s k i l l n a d e r

I filmen möter flicka pojke, pojke pas-sar inte in i flickas värld, flicka blir ändå förälskad i pojke. Flickans far fördömer romansen, men till slut kommer pojken och räddar flickan från hörnet hon är instängd i och de dansar iväg i solned-gången. Eller i alla fall ned längs restau-ranggången.tips för filmromans

1 ♥ Gå runt och bär på vattenmeloner2 ♥ Lär dig dansa, helst i vatten3 ♥ Läderrock är att föredra för killarna, jeansshorts för tjejerna

Mandomsprovetf ö r d e n v å g a d e d r a m a t i k ä l s k a r e n

Nyss utexaminerad pojke kommer hem för sommaren, pojke blir förförd av grannfru, pojke blir kär i granndottern istället. Grannfrun hotar avslöja affären, allt blir invecklat men till slut vinner kär-leken.tips för filmromans

1 ♥ Var arbetslös2 ♥ Föredra platser med äldre människor3 ♥ Tänk 60-tals mode

Brokeback mountainf ö r d e n m o d e r n a r o m a n t i k e r n

Man möter man under sommarjobb som fåraherde, män blir kära. Homosexu-aliteten döljs. Männen gifter sig med kvinnor men slutar aldrig längta efter varandra. Det hela får ett tragiskt men romantiskt slut.

För att undvika tragiskt slut på din som-marromans uppmanar Stbl att du inte döljer din sexuella läggning för världen.tips för filmromans

1 ♥ Rutiga skjortor är att föredra2 ♥ Åk på fiskeresa3 ♥ Besök prideveckan

Den blå lagunenf ö r d e t l a g l i g a , m e n m o r a l i s k t f ö r k a s t l i g a

Filmen börjar med ett skeppsbrott, två barn flyter i land på en öde ö. Barnen växer upp ensamma på ön, blir kära och får barn. De är kusiner.tips för filmromans

1 ♥ Vistas till havs2 ♥ Bete dig som ett barn3 ♥ Var så gott som naken, bananblad kan fungera på strategiska ställen

Chocolatf ö r m a g i n ö r d e n

Mystisk kvinna anländer till fransk, in-skränkt småstad, mystisk kvinna blir till slut accepterad trots att hon lagar ma-gisk choklad. Ultrasnygg, omkringresan-de främling anländer till staden. Kvinna och ultrasnygg främling blir kära och förbättrar livet i småstaden. Ultrasnygg främling och mystisk kvinna måste till slut gå skilda vägar.tips för filmromans

1 ♥ Ät mycket choklad, helst med smak av chili2 ♥ Ta hjälp av tarotkort och annan magi för att spå din sommar3 ♥ Röda klännignar och luffarkläder gör susen

På måndagen gjorde jag misstaget att uttala mig om det nyvunna hockey-guldet. Ja, misstaget låg däri att jag hade fel åsikt. Före alla andra började ut-tala sig om den illa dolda

rasismen, den överdrivna nationalismen, hurrardödandet och tränare Nurminens beklagligt tajmade fylla konstate-rade jag i dagen-efter-guldetsändningen att det ju trots allt bara handlar om ishockey.

Jag borde ju ha vetat bättre.Hat- och hotmessen rullade in på löpande band. Lyss-

narna uppmanade mig att gå dränka mig, att ta ett rep och hitta närmaste träd eller att flytta till Sverige, som den svikare jag är. Mot slutet av sändningen kom det vin-nande meddelandet: ”Bögen skall hålla käften fast om hockey”.

Egentligen borde det ju vara tvärtom: ishockey är ju nå-got av det mest homoerotiska på planeten! Vuxna, vältränade män som stöter sina svettiga, skinande och fetischklädda kroppar mot varandra i flere timmars tid. En or-gie om tre gånger 20 minuter av blod, svett och tårar. Efteråt går man tillsammans i duschen, tvålar in varandras muskulösa ryggar och trevande finner var-andras… nej vänta, nu är det visst fotboll jag tänker på.

I vår välpolerade, fjollifierade värld glömmer vi alltför ofta bort ur-homon. Den vanliga bögen, han som tycker om att dricka bärs, kolla på hockey och inte nödvändigt-vis rakar sig varje dag. En man som du och jag. En man som kanske spelar hockey på liganivå. En man som tyvärr inte vågar komma ut ur skåpet. För ni vet, ”bögen skall hålla käften fast om hockey”.

Eller?

Skribenten är programledare på Radio Extrem och har äntligen lärt sig att spelplanen i ishockey kallas för rink.


SVAR PÅ LIVETS STÖRRE OCH MINDRE FRÅGOR

Qa

Monica Ålgars forskar om kroppsbild och ätstörningar vid psykologiska institutionen vid Åbo Akademi, med inriktning på sexualitet och könsidentitet.t E X t J U l i A H O l M V i K

Född i fel kropp

UNGA FORSKARE

aHa

Mångfaldenbehandlas ytligtDen finländska tidningshyllan är full av artiklar, notiser och insändare som på ett eller annat sätt tar upp olika minoriteters ställning i landet. finländare tenderar att tro på det de läser i tidningen, men rapporteringen kan vara väldigt ytlig och ibland missvisande.t E X t R O G E R N O R R G Å R D

01 • Varför upplever en transkönad person att han eller hon har ett annat kön än det biologiska könet? Man vet inte med säkerhet varför vissa människor upplever sig tillhöra det så kallade motsatta könet. En teori är att den hormonella balansen under fosterti-den påverkar könsidentiteten.

02 • är kroppsbilden genetiskt eller socialt betingad? Kroppsbilden består av flera olika kom-ponenter, till exempel hur man uppfat-tar sin kropp och hurdana tankar och känslor man har inför den. Kroppsbil-den påverkas till exempel av den fak-tiska kroppens egenskaper, personens personlighet och självförtroende, men också av samhällets och massmedias utseendeideal och negativ eller positiv feedback från människor runt omkring en.

03 • Vilken sexuell läggning anses transkönade personer ha?

Precis som alla andra kan transköna-de personer vara sexuellt attraherade av samma eller så kallat motsatt kön.

04 • Hur upplever transkönade sin egen och andras kroppar?Många transkönade har en väldigt nega-tiv kroppsbild. Dock visar forskning att könskorrigeringsbehandling ofta leder till att relationen till den egna kroppen blir mer positiv och accepterande. Det

I sin doktorsavhandling Conditionallyo-neofus behandlar camilla haavisto hur dagspressen tar upp frågor som gäller kulturell mångfald och hur läsarna upp-lever tidningarnas rapportering mellan åren 1999 till 2007.

Hur en person som är del av en etnisk minoritet porträtteras i dagspressen be-ror på i vilken sektion av tidningen per-sonen nämns. Vinklingen varierar bero-ende på om artikeln finns på kultur- eller politiksidorna.

– Ett gemensamt drag i rapportering-en är att personen helst ska vara nyttig för samhället. Det står inte svart på vitt i tidningen, men underförstått förvän-tas alla bidra till välfärdsstaten. Om man inte gör det så porträtteras man nega-tivt, berättar Haavisto.

Personer inom kultur, konst och un-derhållningsbranschen behandlas på ett bättre om de är nämnda i dagspressen.

– När de presenteras i medierna är de snarare nytänkare eller kosmopoliter än

en börda för samhället. De anses väldigt lika ”oss” och skiljer sig från ”de andra”.

Haavisto menar att journalister ofta blir irriterade då forskare ger dem kon-kreta tips om hur journalistiken kunde bli bättre och hon skulle vilja se mediekun-skap som ett ämne i grundskolan och bättre utbildning för journalister i mång-faldsfrågor.

– År 2008 blev politisk korrekthet nästan ett skymford och det fanns ett missnöje med att medierna inte tog upp alla problem med ett mångfaldssam-hälle och det här missnöjet utgjorde del-vis grunden till sannfinländarnas fram-gångar.

I förhållande till dessa påståenden menar Haavisto att medierna nog rap-porterade om problem, men att det inte var på djupet engagerade i frågor som har med välfärdssamhället i nulä-get och framtiden att göra, till exempel i fråga om mångfald och invandring. Se-nare gick det nästan överstyr och den

sannfinnländska retoriken gick så gott som okritiserad igenom ut i pressen.

– Man tänker att medierna inte skapar värderingar utan speglar samhället, men det är ett mer komplicerat samband än så. Samhället har medialiserats och me-dierna finns med som opinionsbildare överallt.

De ordval som medieproducenterna väljer ter sig mer legitima än andra ord-val som egentligen kunde vara mer kor-rekta. Medierna borde alltså vara mer kritiska till vilka begrepp de väljer och fundera över vilken betydelse de egent-ligen har. Som ett exempel lyfter Haa-visto fram den flitiga användningen av uttrycket ”invandringskritiker”, vilket är ett begrepp som sannfinländarna myn-tade. Man kan fråga sig var gränsen till ”invandrarfientlig” ligger.

Doktorsavhandlingen är skriven av Camilla Haavisto vid Helsingfors Uni-versitet med inriktning på ämnet medier och kommunikation.

finns även några studier som tyder på att transpersoner har en större risk för att drabbas av ätstörningar, men detta är ännu ett relativt outforskat område.

05 • Vad har du kommit fram till för intressant i din forskning angående transsexualitet? Jag studerar transpersoners kropps-bild och ätstörningssymptom. Alla re-sultat är ännu inte publicerade, men

preliminärt verkar det se ut så att tra-nskönade upplever mer missnöje med kroppen och ätstörningsproblematik än andra. En möjlig orsak till den större ris-ken för ätstörningssymptom är försök att svälta bort könskaraktäristika såsom bröst och höfter för transpersoner födda som biologiska kvinnor, eller försök att gå ned i vikt för att känna sig mer femi-nin för transpersoner födda som biolo-giska män.

liVEt

32där,

avklädd i landet av overklighet ska

du inte komma ihågen endaste sak du

gjort under detgångna året


inför sommarhänget tipsar redaktionen om trender, läsning och lyssning för alla smaker. t E X t R E D A K T i O N E Nf o t o C A T A R i i N A S A l O

Ljuvligt i juni

FÄRSKFISKAT

Få

sommarens kLädesPLaggStudentbladets modeexpert siar att snickarbyxorna (farkkuhalare för nylän-ningar) och träskorna är på väg tillbaka. Eller var det förra sommaren? Modeex-perten hänger inte alltid med i alla sväng-ar. Sommarens mode kommer ändå onek-ligen vara något som redan tidigare varit modernt, så vi vågar tipsa dig om att du hittar det senaste modet på loppis. Som-maren är i vilket fall som helst loppisets högsäsong, så iväg och fynda!

sommarens extraknäCkSoliga sommarkvällar är parkerna över-fyllda med förfriskade medborgare. Detta är en ypperlig chans att tjäna lite extra in-för det kommande läsåret. Vi rekommen-derar stora sopsäckar för insamlandet av tomma flaskor och burkar. För att effek-tivera det hela påminner vi också om att vin- och skumpaflaskor väger mycket och ger minimalt med återbäring. Koncentrera dig på aluminiumburkar och stora plast-flaskor.

sommarens musikSommarens festivaler och spelningar ger en ypperlig chans att höra musik gratis. Vill du inte sätta flera tiotals euro på bil-jetter kan du gladeligen hålla dig utanför området, det kommer att vimla av män-niskor och musiken från området är ändå så pass öronbedövande att den alldeles säkert hörs till utsidan också. Här kan du hänga: Ruisrock i Åbo 8-10.7, Provinssi-rock i Seinäjoki 17-19.6, Bon Jovi på Olym-piastadio 17.6, Foo Fighters i Fiskeham-nen 26.6 och för en nostalgikick kan du checka in Roxette på Rowlit i Pargas 16.7.

vasaredaktör emeLieAlex Schulmans böcker Skynda att äls-ka och Att vara med henne är som att springa uppför en sommaräng utan att bli det minsta trött rekommenderar jag till sommaren. Behöver man mer läs-ning är också precis alla Dan Browns böcker perfekt sommarläsning. Kolla med vänner och släktingar, att låna böcker är gratis. Glöm inte heller bib-lioteket!

ssi-ordförande PoPPeDen judiska reggaeartisten Matisya-hus album Light från 2009 passar bra till både strand och regnig hemmadag. Gratis på Spotify!

åBoredaktör rogerDen enda boken jag hunnit läsa på se-nare tid är I cirkelns mitt av Dan Brown. Och den var bra också!

åBoredaktör juLiaI den finska filmen Elokuu blandas kär-lek, nakna kroppar, äventyr och finsk sommar. Sliskigt teini, men precis vad man behöver se en gråmulen sommar-kväll i juni. På stranden kan man gotta sig med sommarplågan Om sanningen ska fram med Eric Amarillo eller lyssna på den gamla klassikern Sol, vind och vatten med Ted Gärdestad.

grafiker rasmusBöcker i all ära, men tidningar är mera lättlästa då det är svettigt värre i häng-mattan. Under sommarens soliga da-gar riskerar du inte att överhetta hjär-nan med till exempel alltid lika snitsiga Image och varför inte svenska kusinen Filter. Brittiska Attitude skriver över-raskande smart och med eftertanke. Snyggt är det också. Och jo! Amerikan-ska Wired är one of a kind – om nutid och framtid i vårt teknologiska sam-hälle.

generaLsekreterare Linda Kom ihåg att det går att låna filmer på biblioteken också, vissa bibliotek har också DVD-boxar. Bra strandläsning är Camilla Läckbergs Fjällbacka-serie, bra att passa på före den filmatiseras nästa år! Salem al Fakirs musik passar i alla lägen.

redaktionssekreterare CatariinaSommarens bästa bok är utan tvekan ungdomsromanen Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag av Sara Ohlsson. Till den passar det sig ypper-ligt att lyssna på Veronica Maggios nya album Satan i gatan eller Säkerts album Facit. Kom ihåg adlibris.fi, där beställer du böcker billigt.

Chefredaktör fannyLykke Li och The Cranberries är för stun-der då du inser att det vackraste med livet är att få ha minimalt lite kläder och vara barfota nära vattnet. Musiken ska förknippas med dagar då du är långt borta från verkligheten, storstaden, plik-terna och vetskapen om att du en gång hade en kalender, ett jobb, föreläsningar eller någon form av ansvar. Och just i den här stunden av pur lycka, frihet och bleka ben ska du inmundiga en billig flaska rött som gör dig slö och sömnig och äta en hel grillad kyckling med bara händerna för att komma ihåg ditt ursprung som grottmänniska (fem euro i större mataffärer). Där avklädd i landet av overklighet omringad av flab-bande avslappnade individer ska du inte kunna komma ihåg en endaste sak som du gjort under det gångna året. Du ska ha glömt hur en blejser eller en hårbor-ste ser ut och läsa Dalai Lamas bok The Art of happiness.



Kiasma ställer ut trehundra konstverk framställ-da av trettio nutidskonstnärer från Afrika.

utStällningEn är Ett Slag på fingrarna riktat till västvärldens glupska maktelit. Konsten beskriver HiV-problemet genom naivt inspirerad keramik och de afrikanska samhällsklasserna får ett ansikte i de färgsprakande fotografierna där den välstrukna kos-tymen möter den röda leran. Konsten tar också upp flyktingproblematiken och hur flertalet emigranter som på olaglig väg försöker lämna landet får sätta li-vet till.

Verken målar inte upp Afrika som kontinenternas offer. Den lyfter fram den Afrikanska Unionen, den framåtsträvande ekonomin och de oberipliga konst-närliga och musikaliska resurserna som kontinenten är grogrund för. Utställningen väcker både obehag, medlidande och välmående och bjuder också på in-tressanta fakta om Afrika.

Alla som vill få en inblick i kontintenten Afrika, värdesystemet och som vill njuta av den afrikanska nutidskonsten ska besöka den till känslorna vädjan-de utställningen ARS 11. Utställningen kostar 8 euro för studerande.Fanny Lindholm

KONST

afrika kaLLar

VäggKLäTTrINg

Sitt eget livs SpidermanVäggklättring är en fritidssysselsättning som verkligen testar både nerverna ochkonditionen. Det är du mot väggen.

När man kommer till Kiipeilypalatsi i Åbo ser man först ingenting. Golvet är sparsamt upplyst och när ögonen vant sig med det svaga ljuset inser man att nästan alla lampor är rik-tade uppåt mot de otroligt höga väggar som man snart ska försöka bestiga. Som en första gångens klättrare känner man sig väldigt liten nedanför väggen och första tanken är att dit upp tar sig ingen.

Efter att den första fascinationen lagt sig är det dags för utbildning i hur man säkrar den som klättrar. Säkring är den viktigaste delen av klättringen för man har bokstavligen sin kompis liv i sina händer. först känns det lite nervöst att lägga sitt liv i händerna på den som står nere och håller i ens säkerhetsrep och man dubbelkollar att allt är rätt fastsatt, men som tur är utrustningen väldigt lättanvänd.

Att klättra är väldigt ansträngande. Som nybörjare orkar man bara göra några ensta-ka försök innan handlederna värker av ansträngning. Som tur är får man turas om att säkra och klättra så kroppen hinner återhämta sig lite mellan varven. Men trots värkande kroppar bestämmer vi oss för att testa på nytt om ett par veckor. Klätt-ring är roligt och en bra omväxling till andra typer av idrott. roger Norrgård

RECENSIONER AV UPPLEVELSER

se

SPELmUSIK

Från blip-blop till symfonierPixlar, mysrys och smekande stråkar. Orkestern Eläväkone tog spelmusiken till finrummet.

hiS WaS a triumph. I'm making a note here: HUGE SUCCESS. It's hard to over-state my satisfaction." Hundratals ögon är riktade mot den vitklädda kvinnan. Med spröd, överjordiskt vacker stäm-ma får hon mysryset att sprida sig i Pop

& Jazz-konservatoriets konsertsal. Låten är Still Alive, från pusselspelet Portal. Ett spel som började sina da-gar i en studentlya, men som längs vägen blev både försäljningssuccé och kritikerälskling.

Eläväkone är också ett studentprojekt. Under led-ning av maestron janne lassila har ett gäng stude-rande gjort något som är helt unikt på finsk mark. De har skapat orkestermusik av gamla spellåtar. Sim City, Mega Man, The Legend of Zelda. Med brölande blåsin-strument, kluckande xylofoner och eldigt violinspel har de förvandlat klassiska chipmelodier till storslagna ar-rangemang.

Och det låter bra. Med några få undantag låter det alldeles fantastiskt bra.

Janne Lassila och hans orkester får publiken att gunga med huvudena i takt till det hurtiga Zelda-temat. De för oss tillbaka till barnkammaren med bitterljuva The Moon från Duck Tales. Och när de kör igång alla gothgamers favorit, Castlevania-dängan Vampire Killer, då är det nästan så vi känner vingslagen från blodtör-stiga fladdermöss och den unkna doften av uråldrigt stenslott.

Att Marios trudelutter fungerar på de fina scenerna är ingen nyhet. I Japan har konserter med spelmusik varit en självklarhet i decennier. Och i Sverige tolkar de Kungliga filharmonikerna – en av landets skickligaste ensembler – årligen allt från Final Fantasy till Donkey Kong. Men hittills har vi finländare varit svältfödda på liknande uppträdande.

När man hör Eläväkone är det svårt att förstå varför. Spelmusik är egentligen perfekt i orkestral tappning. Styckena är starka, eftersom dåtidens tekniska be-gränsningarna krävde att kompositörerna skapade tyd-liga melodier. Melodier, som genom åren har fått otaliga spelare att skratta, svettas och – till och med – gråta. Nu är det dags att resten av världen får uppleva samma musikaliska skatt.

Benjamin Knopman

svalkande sommardrycker


CHIPS

• Potatis

• Rypsolja

• Salt

DIPP OCH gröNSAKEr

• 400 g gräddfil

• 4 tsk paprikapulver

• 2/3 tsk cayennepeppar

• 1 tsk salt

• 2 tsk socker

• 4 st vitlöksklyftor

• 50 g cheddar

• Grönsaker

mAT

ChipsbegärKonstnären och mat-gourmanden Marina visar oss vägen från rotfrukt till filmgodis.f o t o M A R i N A E K R O O S

ÄTA BÖR MAN

ät

3xkomihågatt

dricka

Bjud På Ljus men het sangria På griLLfestenTvätta och tärna två gröna äpplen, två plommon och två persikor. Avlägsna kärnorna från två röda chilifrukter, skär i mindre bitar. Blanda allt i en stor skål och häll över en flaska vitt vin. Låt stå i kylskåp över natten. Häll över 3 dl vichy strax före servering. Häll upp i glas och kom ihåg att äta frukterna också!

LäPPja Lemonad På terassen – PreCis som På fiLmTvätta och pressa sex citroner och en lime, lägg skalen åt sidan. Koka 2,5 dl vatten tillsammans med 2,5 dl sock-er, häll över skalen och låt stå tills det blir kallet. Sila bort fruktköttet från citron-limesaften och häll i en stor till-bringare, häll över två liter isvatten. Släng skalen och häll över sockervattnet i tillbringaren. Servera kallt med lime-skivor, citronmeliss och sugrör!

känn dig häLsosam med en fräsh isteHäll en liter kokande vatten över 3-4 påsar grönt te och 1,5 dl myntablad. Rör ner 2 matskedar honung. Låt stå i fem minuter före du avlägsnar tepåsarna. Låt stå i kylskåp tills teet blir kallt. Häll upp i fyra glas med is. Häll fem cl sake i varje glas och garnera med citron-meliss. För alkoholfri version: häll saken i vasken.

gör tunna potatiSSkivor med hjälp av en osthyvel. Tvätta skivorna. Låt torka väl, till exempel på en kökshandduk. Stek skivorna i cirka 180 gradig olja tills de blir gyllenbruna. (Vid fritering rekommende-ras användning av en termometer så att oljan inte överhettas eller antänds.) Lyft upp gallret och låt överloppsoljan drop-pa bort. Salta.

riv chEddarn och finhacka vitlöken. Tillsätt först så mycket cayennepeppar att blandningen skiftar i rött. Blanda i re-jält med paprikapulver och avsluta med salt och socker enligt smak. Njut tillsam-mans med hemlagade chips och sä-songens grönsaker.


pÅ lEktionErna är dEt bara att go crazy och rita vad man vill. först senare behöver man börja tänka logiskt och fundera över om det fak-tiskt kan tillverkas.

Det här berättar emelie lahtinen som studerar till möbelform-givare på yrkeshögskolan Novia i Åbo. Hon är en glad 21-åring som närmar sig slutet på sitt tredje studieår och har slutarbetet kvar.

– Det var min bror som tipsade mig om att söka in till linjen efter-som han själv gick på den.

Hon tycker att utbildningen är nyttig och att hon både får den teo-retiska kunskapen och de praktiska färdigheterna.

– Som möbelformgivare ska man nog vara mer kreativ än händig, trots att båda egenskaperna behövs. idéerna kan komma lite nu som då och jag har alltid med mig ett skissblock. Sedan kan man plocka fram sina skisser på lektionerna ifall man råkar ha idétorka just då.

förra hösten deltog lahtinen tillsammans med andra tredje årets studerande i Stockholm möbelmässa. Hon har designat ett cocktail-bord som huvudsakligen är gjort i glasfiber.

– Jag samarbetade med sju olika företag som sponsrade materialet i utbyte mot att de får tillverka bordet ifall det blir en hit.

i skolan är det huvudsakligen trä jag arbetar med och om jag vill

göra produkter i andra material måste vi tillverka dem i något företags verk-stad.

lahtinen tror att det nära sam-arbetet med företag och synlig-het på möbelmässor ger möjlig-heter för framtiden. Branschen är riskfylld och man måste ha både kontakter och idéer för att klara sig.

– först gör man en skiss och se-dan gör man både en tredimensio-nell ritning med ett grafiskt program och vanliga ritningar. Efter det är det bara att börja fundera på hur produkten ska förverkligas. Det bästa som man lärt sig under tiden här är nog att använda olika grafiska datorprogram för att rita upp produkterna tredimensionellt.

Det bästa med att designa möbler tycker lahtinen ändå att är ar-betsprocessen. En idé man gör till verklighet.Gå in på www.furnituredesign.novia.fi och kolla in möbelformgivarnas kreationer.

Konst och kreativitet behöver inte nödvändigtvis förknippas med oljemålningar eller marmorstatyer. En möbelformgivare kan

skapa mästerverk i en stökig träverkstad.t E X t R O G E R N O R R G Å R D

f o t o S i M O N H E R M A N S & C A T A R i i N A S A l O

mÅNADENS FOrmgIVArE

verkstadens miCheLangeLa

EMELIE LAHTINENS FAVORITER

Ha

färgPennorFärgpennorna behövs för att få en möjlighet att ex-perimentera med olika färgkombinationer och man kan låta kreativiteten flöda.

skissBLoCkEtt skissblock i storlek A5 är ett måste. Det följer med en vart man än går så att man kan skissa upp sina idéer direkt och inte glömmer dem.

datornDatorn underlättar arbetet. Det är lätt att rita upp sin produkt i de grafiska pro-grammen och är speciellt nyttigt om man inte är bra på att rita och att få en in-sikt i hur produkten kommer att se ut på förhand.


att vara modig är inte alltid att hoppa ut i det okända, att vara modig kan vara att tvingas göra val som anses tuffa. Om man väljer ett frivilligt singelskap är det personens eget val. Men att på beställ-ning när man fyller 40 år kan bilda familj. Dream on, säger jag!

Kärlek är något man inte skall leka med, det är ingen prenumerationsvara som har ett start och ett slutdatum.

Kärlek skall vårdas. Man ger av sig själv och får tillbaka så mycket mer. Att finna personen man tycker om är något som skall komma naturligt och kanske lite överraskande. När man minst anar står mannen med stort M framför en.

"De kom i fel skede av livet", kanske är ett uttryck för att dölja hur ensam man egentligen är, men man vill låtsas som om allt är bra. När är då det rätta skedet i livet? Hur vet man det? Om känslorna är de rätta, varför inte ta chansen? Man har ju ingenting att förlora. Jag tror att människor vill ha närhet, någon att prata med, någon att dela vardagen med, nå-gon att bry sig om. Man kan aldrig plane-ra ett liv, mycket hinner hända på vägen.

Ulrika ForssStatskunskap, Åbo Akademi i Vasa

är dEt hElt SäkErt att det inte är flick-orna som en efter en tröttnar på din kompis? Att hela filosofin inte händel-sevis är ett garderingsknep när polarna och mormor ställer närgångna frågor?

En vän berättade för ett tag sedan att han gjorde slut med sin flickvän för att: "ja, du vet, hon klamrade sig fast vid mig som vid en livboj och jag kände mig inte redo att binda mig ..." Senare kröp det fram att det var flickvännen som börjat irritera sig på hans slokmustasch, hans sätt att vräka sig i hennes soffa med Sa-ku-öl i näven och på att han aldrig ren-gjorde toaletten efter sig.

Javisst, om filosofin verkligen fung-erar och flickorna är med på noterna så varför inte. Så är det kanske inte heller alldeles garanterat att damerna fortfa-rande står och köar när din kompis så småningom tycker det skulle vara läge att föra sina dogmatiska gener vidare.

Tobias Pettersson Journalistisk, Soc&kom

Jag har SvÅrt att föreställa mig en människa medvetet starta ett familje-liv efter 40. I så fall måste han ju räkna med att få ihop det med en yngre kvinna, OM han vill ha barn.

Kanske han känner sig själv så väl att han vet hur han fungerar, men det finns en överhängande risk att hans första stora kärlek inte gör det och därför inte trivs med honom. Jag har mage att kalla vardaglig parrelation för den enda stora kärleken. Det är ingenting som man upp-når den dagen man fyller 40.

Sedan verkar det som att ingen har tänkt på barnen. Jag är ensamståen-de pappa till en 5-årig pojke. Då jag blev pappa och miste mitt barns mamma som partner, blev jag tvungen att tänka efter rejält när jag valde vem jag gick på date med. Varken den omtalade perso-nen, eller skribenten verkar ha tagit bar-nen i beaktande i resonemanget och det är den största frågan som gör sig gäl-lande när man börjar prata om familj.

Kristian SnellmanFysisk teater, Novia

DEBATT

re:

dogmatiskexistentialism

Varför inte försöka tänka på det ofrivilliga singelskapet som ett medvetet beslut,

skriver Janne Strang.

n kompiS övErraSkadE mig nyligen med en livsfi-losofi som jag inte trodde fanns. Killen i fråga har så länge jag minns alltid varit singel, och om han nå-gon gång dejtat stadigt har han åtminstone aldrig bott ihop med en tjej. Killen har aldrig haft problem med att träffa brudar, tvärtom har jag ofta stått och häpnat över hur lätt han har för att få ihop det med brudar och tillbringa nätter med än den ena, än den andra.

Player!Att han aldrig delat hem med en kvinna tänkte jag

förstås berodde på att han aldrig träffat den där rätta, men när vi senast sågs berättade han att singelskapet alltid varit ett medvetet val. Ett inte alltid lätt val — under åren hade det nog funnits flera som han gärna hade ringat in och flyttat ihop med.

"Det är jävla synd, men de kom i fel skede av livet." Men dude, kärlek har inget med tajming att göra! Det var då han berättade om sin livssyn, hur han på

förhand delat in livet i fyra perioder. "från noll till tjugo år är man barn, från tjugo till fyr-

tio lever man för sig själv, från fyrtio till sextio har man

familj och från sextio framåt får man igen leva sitt eget liv."

"Dogmatisk existentialism", föreslog jag, lite pseu-dovetenskapligt. Han nickade.

Killen håller själv på att närma sig de fyrtio, och jag inbillar mig att det är med lika mått principfast be-slutsamhet som nostalgisk ängslan han inser att det snart är slut på leken.

Tjugo år med familjen väntar runt hörnet. Vem det är som får den äran att gifta sig med hjälten vet han inte ens själv ännu.

Tjugoårsmodellen reflekterar en beundransvärd kontroll över tillvaron (vilket man börjar uppskatta allt mer ju äldre man blir, har jag märkt). Samtidigt är den oerhört arrogant och respektlös, både gentemot de nobbade flickorna och inte minst den romantiska parrelationens själva idé.

Killens livsstil är en våt trasa i ansiktet på alla de patetiska stackare som aldrig får ligga, aldrig haft en flickvän men som fortfarande orkar drömma om en egen familj. lite lumpklädda, oattraktiva och patolo-giskt blyga killar som bor i förorternas elementhus och ett par gånger i året drar kammen genom håret och går till karaokebaren för att visa upp sig. Men "you go on your own, you stand on your own, and you go home and you cry and you want to die" som Morrissey så träffande sjöng.

Jag är ledsen, boys, men varför inte försöka tänka på det ofrivilliga singelskapet som ett medvetet beslut. Det kanske inte ger mera sex men jag är säker på att det ger rakare rygg. Vänd på steken! Eller som filoso-fen skulle säga: Gör dygd av nödvändigheten.

Om jag vet något alls om brudar så är det att de alltid vill ha det de inte kan få.

Själv har jag levt ungefär precis tvärtom mot killen. Aldrig varit rädd för att binda mig, alltför ofta kastat mig in i förhållanden utan att tänka mig för, och lika många gånger har det skitit sig till slut. Kanske borde jag också ta kontroll över livet? När jag en dag fyller fyrtio ska jag sluta upp med flamsandet och helt en-kelt gå hardcore singel.

Det borde åtminstone vara enklare att uppnå än hustru och familj på beställning.

Skribenten är reporter på Hufvudstadsbladet.

Kärlek kommer inte på beställning,

säger Studentbladets åsiktsmaskiner.

”Dream on!”

Kungörelse om val av studentrepresentanter i Helsingfors universitets fakul-tetsråd, institutionsråd och uni-versitetskollegium 14–15.11.2011

AllmäntDenna valkungörelse bygger på universi-tetslagen (558/2009), Helsingfors univer-sitets instruktion och valinstruktion samt på reglementet för val av studentrepresen-tanter i universitetets förvaltning som stu-dentkårens delegation har godkänt. Om sty-relsen för Helsingfors universitet gör änd-ringar i universitetets instruktioner publice-ras de bestämmelser som kompletterar och korrigerar denna kungörelse på studentkå-rens webbplats på adressen http://www.hyy.fi/forvaltningsval.

Helsingfors universitets förvaltningsspråk är finska. Enligt universitetets instruktion 20 § har medlem av ett förvaltningsorgan rätt att använda finska eller svenska på möten. Inom förvaltningen kan man även använ-da andra språk, om det är ändamålsenligt av särskilda skäl.

Mandatperioden för de studentrepresen-tanter och suppleanter som väljs i detta val börjar 1.1.2012 och slutar 31.12.2013.

Valet genomförs som ett elektroniskt val måndag 14.11 och tisdag 15.11.2011 kl. 9.00–17.00. Undantag från detta är insti-tutionsrådsvalen vid medicinska fakulteten som hålls samma dagar, men genomförs som urnval. Centralvalnämnden beslutar om val-lokalernas placering och ger närmare direk-tiv om valförrättningen. I valet tillämpas be-stämmelserna i studentkårens valordning till tillämpliga delar. Ifall det vid medicinska fa-kulteten inte ordnas någon valförrättning för institutionsråden hålls inget urnval.

Valets webbplats, dokument och mera informationDenna valkungörelse, blanketter som hän-för sig till valet samt annan nödvändig in-formation och instruktioner finns på valets webbsidor på adressen http://www.hyy.fi/for-valtningsval.

Handlingar som hänför sig till valet (yr-kande om rättelse, kandidat- och valförbund-sanmälningar) mottas å centralvalnämndens vägnar av generalsekreterare Katariina Styr-

man, förvaltningschef Merja Viitasalo och sekreteraren för akademiska ärenden Juha Hurme. Handlingarna kan lämnas in på stu-dentkårens centralkansli under dess öppettid vid de tidpunkter som anges nedan.

Mera information om valet ger sekrete-raren för akademiska ärenden Juha Hurme (050 543 8460, [email protected]) och ge-neralsekreterare Katariina Styrman (0400 816 426, [email protected]).

Val som ska förrättasVal av fakultetsrådEnligt Helsingfors universitets instruktion 5 § har Helsingfors universitet en teologisk fa-kultet, en juridisk fakultet, en medicinsk fa-kultet, en humanistisk fakultet, en matema-tisk-naturvetenskaplig fakultet, en farma-ceutisk fakultet, en bio- och miljövetenskap-lig fakultet, en beteendevetenskaplig fakul-tet, en statsvetenskaplig fakultet, en agrikul-tur-forstvetenskaplig fakultet samt en veteri-närmedicinsk fakultet.

Enligt instruktionen 10 § har varje fakul-tet ett fakultetsråd med 3 eller 5 studentre-presentanter samt suppleanter för dem. Om fakultetsrådets uppgifter stadgas i samma paragraf.

På fakultetsrådens förslag har konsistoriet fastställt följande antal studentrepresentan-ter i fakultetsråden:

Teologiska fakulteten 3Juridiska fakulteten 5Medicinska fakulteten 5Humanistiska fakulteten 5Matematisk- naturvetenskapliga fakulteten 5Farmaceutiska fakulteten 3Bio- och miljövetenskapliga fakulteten 5Beteendevetenskapliga fakulteten 5Statsvetenskapliga fakulteten 5Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten 5Veterinärmedicinska fakulteten 3

Val av institutionsrådEnligt universitetets instruktion 5 § kan en fakultet ha institutioner i enlighet med sty-relsens beslut. Enligt 11 § i instruktionen har varje institution ett institutionsråd med 3, 4 eller 5 studentrepresentanter samt supplean-ter för dem. Om institutionsrådets uppgifter stadgas i instruktionen 11 §.

Fakultetsråden har fastställt följande antal studentrepresentanter i institutionsråden:

Medicinska fakultetenBiomedicinska institutionen 4Institutionen för odontologi 3Institutionen för klinisk medicin 5Haartman-institutet 3Hjelt-institutet 4

Humanistiska fakultetenFinska, finskugriska och nordiska institutionen 4Institutionen för moderna språk 3Institutionen för världens kulturer 3Institutionen för filosofi, historia,kultur- och konstforskning 5

Matematisk- naturvetenskapliga fakultetenInstitutionen för fysik 4Institutionen för geovetenskaper och geografi 5Kemiska institutionen 4Institutionen för matematik och statistik 4Institutionen för datavetenskap 3

Bio- och miljövetenskapliga fakultetenBiovetenskapliga institutionen 4Miljövetenskapliga institutionen 3

Beteendevetenskapliga fakultetenInstitutionen för lärarutbildning 5Institutionen för beteendevetenskaper 5

Statsvetenskapliga fakultetenInstitutionen för socialvetenskaper 5Institutionen för politik och ekonomi 5

Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetenInstitutionen för livsmedel- och miljövetenskaper 5Institutionen för lantbruksvetenskaper 3Institutionen för skogsvetenskaper 4Institutionen för ekonomi 3

Val av universitetskollegiumEnligt universitetslagen 22 § har Helsing-fors universitet ett universitetskollegium. En-ligt universitetets instruktion 8 § har kolle-giet 15 studentmedlemmar och 15 supplean-ter för dem. Om universitetskollegiets upp-gifter bestäms i universitetslagen 22 § och i universitetets instruktion 8 §.

Enligt studentkårens reglemente för val av studentrepresentanter 15 § fungerar fakulte-terna som valkretsar vid val av universitets-kollegium. Enligt 16 § i reglementet beslutar universitetets rektor i enlighet med univer-sitetets valinstruktion 8 § hur platserna för-delas mellan fakulteterna, dock så, att det i universitetskollegiet sitter minst en represen-tant för varje fakultet. Enligt rektors beslut 009/2010 bestämmer studentkåren till övriga delar om valet av studentrepresentanter i uni-versitetskollegiet, i enlighet med universitets-lagen och universitetets valinstruktion.

Studentkårens styrelse har 2.11.2009 be-slutat att platserna i universitetskollegiet för-delas mellan fakulteterna enligt följande:

Teologiska fakulteten 1Juridiska fakulteten 1Medicinska fakulteten 1Humanistiska fakulteten 3Matematisk- naturvetenskapliga fakulteten 2Farmaceutiska fakulteten 1Bio- och miljövetenskapliga fakulteten 1Beteendevetenskapliga fakulteten 1Statsvetenskapliga fakulteten 2Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten 1Veterinärmedicinska fakulteten 1

Valbarhet och granskning av vallängdenEnligt reglementet för studentkårens val 4 § är följande personer valbara som student-re-presentanter: personer som har rätt att avläg-ga lägre högskoleexamen, högre högskoleexa-

KungörelseVal av delegation för Studentkåren vid Helsingfors universitet

Hålls tisdagen den 18 oktober och onsda-gen den 19 oktober 2011 kl. 10.00–18.00 på följande platser:• UniCafe Studentplatsen, Mannerheimvägen 3 C • Universitetets huvudbyggnad, Fabiansgatan 33 • Porthania, Universitetsgatan 3 • Forsthuset, Unionsgatan 40 • Statsvetenskapliga fakultetens bibliotek, Unionsgatan 35• Lärocentret Minerva, Brobergsterrassen 20 R• Centralbiblioteket för hälsovetenskap, Haartmansgatan 4 • Odontologiska institutionen, Mannerheimvägen 172/Brånakärrsvägen 9 • Physicum, Gustaf Hällströms gata 2a • Exactum, Gustaf Hällströms gata 2b• Infocenter, Viksbågen 11• EE-huset, Agnes Sjöbergs gata 2• Institutionen för miljöekologi, Niemenkatu 73, Lahtis• Vasa universitet, Universitetsstranden 7, Vasa

Enligt hus valordning har enbart student-kårsmedlemmar som har anmält sig som när-varande vid universitetet och som personli-gen är närvarande rösträtt i delegationsvalet. Speciellt påpekas att de röstberättigade bör kunna styrka sin identitet med studentkort eller av myndigheterna godkänt identitets-bevis med personnummer och fotografi och att dessa bör tas med till vallokalen.

Förhandsröstninghålls onsdagen den 12 oktober och torsda-gen den 13 oktober 2011 kl. 11.00–17.00 på Centrumcampus, Porthania (Universi-tetsgatan 3), Campus Vik, Infocenter (Viks-bågen 11), på Campus Gumtäkt, Physicum (Gustaf Hällströms gata 2a), samt på Cam-pus Mejlans, Centralbiblioteket för hälsove-tenskap (Haartmansgatan 4). Röstberätti-gade studentkårsmedlemmar som sannolikt är förhindrade att använda sin rösträtt på de egentliga valdagarna får förhandsrösta.

KandidatuppställningValbara till delegationen är alla studentkårs-medlemmar som senast 15.9.2011 har an-mält sig som närvarande vid universitetet, dock med beaktande av de undantag som nämns i 6 § i hus stadgar.

Blanketter för anmälan av kandidater samt för att anmäla om grundande av val-förbund och valringar fås på studentkårens webbplats, http://www.hyy.fi/val/ och på hus centralkansli, Nya studenthuset, Manner-heimvägen 5 A 2 vån, 00100 Helsingfors, dit de egenhändigt undertecknade blanketterna även bör lämnas in till centralvalnämnden se-nast måndag 19.9.2011 kl. 12.00. Student-kårens generalsekreterare Katariina Styrman

har av centralvalnämnden befullmäktigats att ta emot valhandlingarna. Vid behov ger hon också råd i frågor som gäller uppstäl-landet av kandidater (tfn 0400 816 426 eller [email protected]).

Helsingfors, 7.3.2011

Centralvalnämnden vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

Maija Jäppinen Katariina StyrmanOrdförande Generalsekreterare

valhöst 2011

men, licentiat- eller doktorsexamen, speciallä-kar-, specialtandläkar- eller specialveterinär-examen eller som har rätt att bedriva special-lärar- eller specialbarnträdgårdslärarstudier.

En ytterligare förutsättning för valbarhet är att den studerande har anmält sig som när-varande vid universitetet före 15.9.2011.

Valbara är dock inte personer som enligt universitetets valinstruktion 9 § är valbara som representanter för personalen. Valbara som representanter för personalen är perso-ner som är anställda i varaktigt arbetsförhål-lande och personer som anställts för minst ett år för att handha minst hälften av ett heltids-arbetsförhållande.

Enligt studentkårens valreglemente 6 § är vid val av studentrepresentanter i fakultetsrå-den enbart studenter vid ifrågavarande fakul-tet valbara och vid val av studentrepresentan-ter i institutionsråden är enbart studenter vid ifrågavarande institution valbara. Vid medi-cinska fakultetens institutionsrådsval är stu-denter som blivit antagna till studieprogram-met för odontologi valbara till alla institutio-ners institutionsråd och de som antagits till studieprogrammet för medicin är valbara till andra än odontologiska institutionens insti-tutionsråd. Var och en studerande kan dock kandidera bara för en institutions institu-tionsråd. Centralvalnämnden ger närmare in-struktioner om fakultets- och institutionstill-hörigheten på studentkårens valsidor.

Enligt studentkårens valreglemente 5 § är personer som har rätt att avlägga flera exa-mina valbara vid den fakultet och institution som de i samband med läsårsanmälningen har meddelat att är deras primära.

Det görs upp en vallängd över valbara per-soner. Den preliminära vallängden finns till påseende på studentkårens servicebyrå (Man-nerheimvägen 5 A, 2 vån), under tiden 19.9–28.9.2011, vardagar under byråns öppettider. Uppgifterna i vallängden kan även granskas

på studentkårens valsidor på webben.Personer som anser att det i vallängden

finns fel som påverkar valbarheten kan läm-na in ett skriftligt yrkande om rättelse till centralvalnämnden. Rättelseyrkandet får vara fritt formulerat. Rättelseyrkanden ska lämnas in till studentkårens centralkansli fö-re 28.9.2011 kl. 15.00 (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, 00100 Helsingfors).

Efter att ha behandlat rättelseyrkandena fastställer centralvalnämnden den vallängd som ska användas i valet.

Uppställning av kandidaterEnligt 21 § i det reglemente som delegatio-nen har godkänt sker kandidatuppställning-en med en blankett som centralvalnämnden fastställt. Enligt 22 § kan kandidatlistor sin-semellan grunda valförbund. I ett valför-bund kan det finnas högst så många listor som det finns studentrepresentanter i för-valtningsorganet. Anmälningar om valför-bund görs med en blankett som fastställts av centralvalnämnden. Blanketterna för valför-bund och för anmälning av kandidater mås-te lämnas in samtidigt. Blanketter för an-mälning av kandidater och valförbund fås på studentkårens servicebyrå (Mannerheim-vägen 5 A, 2 vån.) samt på valets webbplats: http://www.hyy.fi/forvaltningsval.

Kandidaterna ställs upp på tvåpersoners listor så, att den som står först på listan kan-diderar för medlemskap i förvaltningsorga-net och den som står som andra kandiderar för suppleantskap i samma förvaltningsor-gan. Kandidatlistan måste understödas av tre kandidatuppställare som är valbara i samma val. Kandidater kan inte fungera som kandi-datuppställare på sin egen lista. Kandidater-na och kandidatuppställarna ska personli-gen underteckna kandidatanmälningsblan-ketten. En person kan vara uppställd enbart på en kandidatlista. En kandidatlista kan en-

bart ingå i ett valförbund.Blanketterna för anmälning av kandida-

ter och valförbund ska returneras till stu-dentkårens centralkansli (Mannerheimvä-gen 5 A, 2 vån, 00100 Helsingfors) före 2.11.2011 kl. 12.00.

ValförrättningOm antalet uppställda kandidater är färre el-ler lika många som antalet studentrepresen-tanter i förvaltningsorganet har de uppställ-da kandidaterna blivit valda utan någon val-förrättning. Om antalet kandidater är flera än antalet studentrepresentanter ordnas val. Centralvalnämnden fastställer vilka som har valts utan valförrättning och offentliggör de gemensamma kandidatlistorna i de fall då val förrättas. De gemensamma kandidatlistorna offentliggörs på studentkårens anslagstavla, på studentkårens webbplats samt på övriga platser som centralvalnämnden bestämt.

I reglementet för studentkårens val 24 § hålls valet som ett elektroniskt val. Enligt 26 § i reglementet har alla valbara personer en röst i varje val som de har rätt att ställa upp i, utom vid val till institutionsråd vid med-icinska fakulteten, där de som blivit antag-na till utbildningsprogrammet i odontolo-gi kan rösta i valet till institutionsråd vid al-la institutioner och de som blivit antagna till utbildningsprogrammet i medicin kan rösta i val till institutionsråd vid alla institutioner utom institutionen för odontologi.

Röstningen är inte bunden till någon speci-fik vallokal. I det elektroniska valet kan man rösta med vilken dator som helst som har in-ternetuppkoppling, webbläsare och möjlig-het att logga in på universitetets nät. För att rösta krävs det att man har giltigt användar-namn och lösenord till universitetets datasys-tem samt ett personsignum.

För de väljare som inte har användarnamn till universitetets nätverk kan man skapa ett

tillfälligt användarnamn som beviljas av uni-versitetets adb-kontaktpersoner. Det tillfälli-ga användarnamnet kan skaffas redan före valdagarna. För att få ett tillfälligt användar-namn måste väljaren personligen ta kontakt (identiteten måste bevisas) med adb-kon-taktpersonen vid sin enhet.

Röstningsprogrammet kan nås via stu-dentkårens valsidor. På studentkårens val-sidor finns även instruktioner om hur röst-ningsprogrammet används. Röstningspro-grammet är i bruk måndag 14.11.2011 och tisdag 15.11.2011 kl. 9.00–17.00.

Fastställande av valresultatetOm valförrättningen har hållits i enlighet med givna bestämmelser och instruktioner konstaterar centralvalnämnden att valet har varit lagenligt och fastställer valresultatet.

Enligt reglementet för studentkårens val 29 § är det röstetalet som utgör jämförelseta-let för en kandidatlista som inte ingår i något valförbund. Inom ett valförbund får den som har fått det högsta antalet röster valförbun-dets sammanlagda röstetal som jämförelsetal, den som fått näst mest röster får hälften av det, den tredje en tredjedel och så vidare.

På basen av valresultatet väljs i den ord-ning som bestäms av jämförelsetalet så många kandidatlistor som det finns studen-trepresentanter i förvaltningsorganet.

Valresultatet offentliggörs på student-kårens anslagstavla och på studentkårens webbplats.

Helsingfors, 7.3.2011

Centralvalnämnden vid Studentkåren vid Helsingfors universitet

Maija Jäppinen Katariina StyrmanOrdförande Generalsekreterare

Bli studentrepresentant i styrelsen för helsingfors universitet!

Universitetets styrelse är universitetets högsta beslutande organ som har till uppgift att besluta om universitetets strategi, verksamhets- och ekonomiplaner, budget, instruktioner, universitetets verksamhetsstruktur och antalet studerande som

antas till universitetet samt att svara för förvaltningen och användningen av universite-tets förmögenhet, ordna tillsynen över bokföringen och medelsförvaltningen, godkänna universitetets målavtal med undervisnings- och kulturministeriet samt ingå andra avtal som är principiellt viktiga för universitetet och ge utlåtanden i principiellt viktiga frågor som gäller universitetet. Enligt universitetslagen ska universitetets styrelse omsorgsfullt främja universitetets intressen.

Vi söker nu kandidater för studentrepresentanterna i universitetets styrelse. Styrelse-medlemmarnas mandatperiod är två år, 1.1.2012–31.12.2013. Valbara är personer som vid universitetet har rätt att avlägga lägre eller högre högskoleexamen, licentiat- eller doktorsexamen, specialläkar-, specialtandläkar- eller specialveterinärexamen eller bedriva speciallärar- eller specialbarnträdgårdslärarstudier och som har närvaroanmält sig vid universitetet före 15.9.2011. Enligt universitets valinstruktion kan personer som hör till personalen inte kandidera för studentrepresentantplatser i styrelsen. Om valbarheten bestäms närmare i universitetets valinstruktion 9 § och i studentkårens reglemente om val av studentrepresentanter i universitetets förvaltning 4 §.

Vid valet värdesätter vi en bred syn på universitetets utveckling och högskolepoli-tik samt kunskaper om universitetets förvaltning och ekonomi. Förmåga att växel-verka med andra, argumentationsförmåga och förmåga att uppfatta stora helheter räknas som meriter. Av studentrepresentanterna krävs aktivitet och engagemang för styrelsearbetet.

Studentkåren önskar sig sökande av olika kön.

Motiverade ansökningar med meritförteckning riktas till studentkårens delegation och de bör vara studentkårens centralkansli tillhanda före 26.8.2011 kl. 12.00 (Mannerhei-mvägen 5 A, 2 vån, 00100 HELSINGFORS). Ansökan kan också skickas in per e-post till adressen [email protected]. Delegationen och Kommittén för val av studentrepresentanter till styrelsen intervjuar en del av de sökande vecka 36. Studentkårens delegation väljer två studentrepresentanter på sitt möte 21.9.2011. Mera information om uppdraget och urvalsprocessen ger sekreteraren för akademiska ärenden Juha Hurme, tfn 050-543 8460, [email protected].

STUDENTKÅREN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Kommittén för val av studentrepresentanter till universitetets styrelse

valhöst 2011

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post [email protected].

Campusbiblioteket i centrums avvikande öppettider sommaren 2011Vi förbereder oss för flytten till den nya Kai-sa-byggnaden sommaren 2012. Sommaren 2011 är biblioteket tvunget att ha avvikan-de öppettider <http://www.helsinki.fi/bibli-otek/centrum/ombiblioteket/avvikande_op-pettider.html>.

Tyvärr kommer följande enheter vid Campusbiblioteket i centrum att vara stängda 13.6 -28.8. 2011:

Huvudbyggnaden 3:e våningen - Finska språket, litteratur- och konstforskning, For-sthuset - Språkvetenskap, filologi och filoso-fi, Juridik, Huvudbyggnaden 5:e våningen - Klassisk filologi, Konsthistoria - Huvudbygg-naden 4:e våningen, Estnäsgatan - Musikve-tenskap, Statsvetenskaper, Teologi, Topelia - Historia och kulturforskning.

Studentbiblioteket och Minerva håller öppet 1.6–28.8.2011 måndag till fredag kl. 9-18. I augusti (1.8-28.8) är enheterna

**Forsthuset, Juridik, Teologi och Statsve-tenskaper **öppna onsdagar kl. 12-16:

Från mitten av maj blir förfallodatum för 28 dagars lån 2.9. i de bibliotek som har stängt under sommaren.

Bibliotekets e-post- och telefonservice är öppna hela sommaren [email protected] <mailto:[email protected]> tfn (09) 191 23920).

Vi beklagar eventuella svårigheter, men hoppas på förståelse i denna undantagssi-tuation. Vårt mål är att skapa ett biblio-tek i Kaisahuset med smidigare och bätt-re service.www.helsinki.fi/bibliotek/centrum/

Om återbetalning av student-kårsavgiften läsåret 2011-2012Ifall du har anmält dig som närvarande vid universitetet men sedan anmäler dig som frånvarande, eller återtar anmälan, avstår från rätten att avlägga examen eller avbry-ter studierna kan du ansöka om återbetal-ning av studentkårsavgiften. För hösttermi-nens del ska det göras senast 30.9.2011 och för vårterminens del senast 31.1.2012.

Studerande som är medlemmar i flera studentkårer kan ansöka om återbetal-ning av shvs-avgiften av den studentkår vars avgift betalades sist. Också i det fal-let ska man ansöka om återbetalning se-nast 30.9.2011 för höstterminen och senast 31.1.2012 för vårterminen.

Om läsårsanmälan annulleras har man rätt att få tillbaka betald studentkårsav-gift, men man måste ansöka om det senast 31.1.2012.

Om du har anmält dig för hela läsåret men blir färdig under höstterminen kan du få tillbaka studentkårsavgiften för vår-terminen på följande sätt: efter att ha bli-vit utexaminerad ber du senast 15.1.2012 universitetets studentrådgivning att maku-lera anmälningen för vårterminen. Ansök om återbetalning av studentkårsavgiften senast 31.1.2012.

Forskarstuderande som av något skäl vill att studentkårsavgiften ska återbeta-las ska också ansöka om återbetalning se-nast 30.9.2011 för höstterminen och senast 31.1.2012 för vårterminen. Det gäller även

forskarstuderande som får rätt att avlägga forskarexamen mitt under läsåret och som betalar studentkårsavgift till hus.

Alla återbetalningar sköts på HUS service-byrå (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån, se öppet-tider på http://www.hyy.helsinki.fi/svenska/). Studentkort och kvitto över betald student-kårsavgift måste visas upp.

Barnparkeringens sommarhus barnparkering håller stängt för somma-ren från och med fredagen 1.7. och öppnar igen måndagen 8.8. Vårdtider för juni kan reserveras fr.o.m. 2.5 och vårdtider för au-gusti fr.o.m. 12.8.

Vårdtider för hela höstterminen 2011 kan reserveras fr.o.m. 1.9. Alla tidsreservationer per e-post via [email protected]

OBS: Man kan reservera högst två fasta turer per vecka. Dessutom kan man under höstens lopp reservera tillfälliga turer när det finns lediga platser.

Barnparkeringen finns på Estnäsgatan 1 i Kronohagen. Pris 3 e/timme, syskonra-batt. Du kan också betala med Lyyra -kor-tet. Öppet i juni och augusti enligt reserva-tioner må-to 8-16 och fre 8-14

Mera information ger barnskötarna Marika Dolivo och Katariina Haikala-Tikander, tel. 050 3038 333 och HUS socialpolitiska sekreterare Katja Långvik: [email protected] eller tel. 050 543 9608.

Förändring i doktorandernas studie-stöd för dem som inleder forskarstu-dier hösten 2011 eller senareFör nya doktorander från 1.8.2011 kom-mer studiestödets maximitid att vara en-dast sammanlagt 9 stödmånader för fors-karstudier. För doktorander som inlett sina forskarstudier tidigare kommer stödtiden fortsättningsvis att vara 15 stödmånader.

Bostadstilläggsmånad till stödmånad från och med 1.8.2011 En månad för vilken den studerande har fått endast bostadstillägg räknas från och med 1.8. som en stödmånad och dras av från det totala antalet studiestödsmåna-der. Om du vill spara stödmånader med att annullera studiepenningen eller lyfta en-dast bostadstillägg under sommarmånader-na kan du göra så ännu fram till juli. Efter början av augusti finns det inte längre nå-gon nytta med att lyfta enbart bostadstil-lägg. Kom ihåg att bostadstillägget påver-kar också gränserna för fri inkomst och kontrollen av studieframgången.

Kom med i HUS stadsgrupp!

Kan du cykla till kampus? Får du studierabatter var du vill? Vad vill du förändra i din boendemiljö? Har du alltid förargat dig över någon olägenhet i Helsingfors eller har du en vision om hur huvudstadsregionen kunde vara en ännu bättre plats för studerande? Vill du vara med och planera temor för HUS stadspåverkande för de kom-mande fyra åren? Om du svarade jakande, kom med i HUS stadsgrupp!

Studentkårens stadsgrupp arbetar år 2011 med uppdateringen av HUS stadsprogram. Du kan anmäla dig till grup-pen fram till den 16. juni per adressen [email protected]. Gruppen sammanträder första gången i september.

Tilläggsinformation: Silva Loikkanen, [email protected] Medlem av HUS styrelse.

Se HUS video om vardagen för

studerande med familj www.youtube.com/

ylioppilaskunta

Documents

STBL 05/2011