STBL 07/2011

StudentbladetOKTOBER 2011Sedan 191107

j u b i l e u m s f e s t

F r e d a g 9 . 1 2 . 2 0 1 1 k l . 1 9G a m l a S t u d e n t h u s e t

i H e l s i n g f o r s .

S t u d e n t b l a d e t s j u b i l e u m s f e s t ä r e n f e s t d u i n t e v i l l m i s s a ! D e t b l i r e n f a n t a s t i s k s u p é , h ä r l i g a m ä n n i s k ö r , m i n n e n

f r å n s e k l e t , k o m i k , m u s i k o c h d a n s .

s u p é k o r t

5 0 € f ö r s t u d e n t e r / 6 0 € f ö r P r o S t u d e n t b l a d e t s m e d l e m m a r

/ 7 0 € f ö r ö v r i g a .

Kom med och fira Nordens äldsta och bästa

studenttidning!

s t u d e n t r ö r e l s e n o c h y t t r a n d e f r i h e t .

j u b i l e u m s s e m i n a r i u m

F r e d a g 9 . 1 2 . 2 0 1 1 k l . 1 4 - 1 7G a m l a S t u d e n t h u s e t

i H e l s i n g f o r s

T e m a t f ö r s e m i n a r i e t ä r

D e t b l i r e n i n t r e s s a n t t i l l s t ä l l n i n g m e d b å d e i n h e m s k a o c h u t l ä n d -

s k a g ä s t e r . S e m i n a r i e p r o g r a m o c h t a l a r e p u b l i c e r a s i n o m k o r t p å v å r

h e m s i d a . w w w . s t b l 1 0 0 . f i

F ö r m e r a i n f o r m a t i o n o c h a k t u e l l a u p p d a t e r i n g a r .

oktober tjugohundraelva • studentbladet • 03

En hyllningtill aktivismen

00-talets unga är oengagerade trögdjur. Vi tar våra privilegier för givna utan att skänka en tanke till

alla de radikaler som arbetat för att vi kommit dit vi är i dag.

F a n n y l i n D H o l m

DagEns stuDEnt gör inte mycket för att lyfta på än-dan. Kårval anses vara rena rama studentkårsincesten, frivilligverksamhet betungande och radikalism job-bigt. Deltagandet i kårval är högst 30 procent och cir-ka 50-60 procent bland unga vuxna i nationella val.

men ändå klagar och bloggar man om det otillräck-liga studiestödet, den försvinnande forskningsfrihe-ten och de dåliga arbetsmöjligheterna.

Vi är generationen som varken upplevt krigstiden, efterkrigstiden eller arvet av att veta hur det är att leva på ingenting. och som Stbl:s chefredaktör Kurt Wes-terholm sade år 1948 och som gäller än i dag: ”Tror man att genom att sticka huvudet i busken ska kunna und-gå att beröras av politiken, så tror man fel”. logiken är liten då den apatiska studenten vill få studiestödet in-dexbundet, utan att ens sätta frågan i en internationell kontext. att unga i Finland är priviligierade är verklig-het, säger Christoffer Taxell, en av Finlands yngsta le-damöter någonsin, i sin debattkolumn på sidan 39.

men å andra sidan är vårt samhälle också de äldres demokrati där den konservativa idén om förmyndar-skap fortsättningsvis tolereras. Den unga studerande överlag och speciellt den unga kvinnan undermineras och den allmänna debatten vittnar om att dagens be-slutsfattare och värdeledare anser att studerandepoli-tiken och studerandes språkrör inte fullgör sin uppgift. ibland frågar man sig ändå ifall denna gubbklubb som anser sig veta så mycket bättre än vi lämpligen kunde vidarebefodra all denna kunskap om hur vi skulle ha en större möjlighet att influera?

Eller kanske de har rätt att 00-talets unga är oenga-gerade trögdjur i en tid då vi tar svenskans ställning för given och kvinnans rättigheter som självklara, då bo-stadsbidraget dimper ner på kontot och den näst intill avgiftsfria studentlunchen flottas på tallriken.

Ensamma kan studerande inte påverka. att kontak-ta en riksdagsledamot är svårt och tidskrävande och att skriva motioner med lagbok i hand är ineffektivt. Dessa ynka unga kråkor som faktiskt arbetar för frågor

Då jag var barn drömde jag om att bli pilot. Flygplanen fascinerade. Jag tror att drömmen delvis fanns där eftersom jag sedan ung ålder fascinerats av maskiner. Flygplanet är ju onekligen det häftigaste som finns i maskinväg näst efter rymdraketen.

Men till rymden törs jag nog ändå inte åka fast rymdturismen plötsligt skulle bli ekonomiskt tillgänglig för oss vanliga dödliga. Pilotdrömmen handlade nog också om frihet, att flyga där uppe. Ännu i tonåren var pilotyrket något jag i smyg siktade på. Med åren tog dock mitt akademiska intresse vid och till slut blev det studier vid Hanken.

I mitt nuvarande jobb som europa-

parlamentariker blir det otroligt många resdagar per år och som transportme-del används i regel flyget. Ja, timmarna ombord blir många och jag är ofta led på att sitta och nöta flygsätet. Då jag sitter där i flyget funderar jag ofta på hur spännande det skulle vara att få sitta inne i cockpiten istället för ute i kabinen. Jag tänker mig att jag knappast skulle vara trött på flygandet ifall jag själv fick manövrera planet.

För något år sedan hade jag möj-ligheten att åka i ett så kallat ultralätt flygplan. Det visade sig att man kan bli medlem i en klubb och den vägen får man också tillgång till ett plan. Priset för klubbmedlemskapet och själva

flygcertifikatet var högt men inte helt utom räckhåll. Drömmen tändes igen också om förnuftet direkt sade att det är vettigare att amortera på bostadslånet än att gå på flygkurs. Fruar och mödrar brukar dessutom ha en tendens att ta ner drömmande småpojkar på jorden. Så skedde även i det här fallet.

Som politiker tror jag att det är bra att drömma och visionera. Jag drömmer om ett bättre samhälle, min dröm fungerar som ledstjärna i mitt arbete. Och ibland drömmer jag om att sitta vid spakarna då flyget lyfter från Helsingfors-Vanda flygplats med destination Bryssel.

Carl Haglund var chefredaktör för Stbl år 2001.

FW:Vid spakarna

Fruar och mödrar har en tendens att ta ner drömmande

småpojkar på jorden.

C a R l H a G l U n D

00:07STUDENTBLADET • OKTOBER 2011

Ledare

som berör studerande måste ju dansa på bordet för att ens uppmärksammas. Det här både indirekt och orda-grant med tanke på att ledamot Silvia modig grundat en rockförening i riksdagen. men i frågor som berör de unga handlar det om att gadda ihop sig. Utmarschen på novia i protest mot nedskärningarna är ett bra ex-empel på hur det ska gå till så att studerande ens ska få en tredjedels spaltutrymme i tidningarna.

Har aktivismen dött, har gubbklubben undermine-rat de unga krafterna eller har studerande det för bra för att protestera?

Statsvetare har entydigt konstaterat att tiden för studentkravaller är förgången. Realistiskt sett ja, men om man riktar blickarna utanför Finland är svaret nej.

i England drog studenterna ut på gatorna i uppror mot terminsavgifterna. På sommaren flyttade unga i Spanien in i tält på torg för att demonstrera mot den höga arbetslösheten bland utexaminerade studeran-de. och just nu protesterar studerande i Ungern mot det nya högskolekonceptet. Tiden är kanske förgång-en, men tanken lever kvar.

Samhället har kanske förändrats då att älta om lika rättigheter för kvinnor anses tjatigt och att sitta i för-eningar nördigt och att arbeta för sakfrågor i andra länder överambitiöst. Riktiga drönare är studerande i dag, den bekväma medelklassens åkommor. Kanske stämplas eldsjälarna, aktivisterna och kårvalskandi-daterna för att den gemene studenten ska kunna råda bot på sitt eget dåliga samvete?

men nästa gång någon målar en mustasch på en kår- valsaffisch, vägrar gå till valurnan, kläcker en spydig kommentar om den föreningsaktiva eller sitter be-kvämt på sin ända och klagar på studentlunchen – då kan personen sätta våra rättigheter och privilegier i en historisk kontext och skänka en tanke åt alla de radi-kaler som arbetat för att vi kommit dit vi är i dag.

Trots att de ideoloiska färgerna bleknat så önskar jag flera protestmarscher, husockupationer, arga in-sändare och dansande på borden.

Pärm, sid 4 och avdelningsingångarna: lasse lindfors • Studentbladet tackar Andreas som såg sig själv i spegeln.

NordeNs äldsta StudeNttidNiNg • ÅrgåNg 100rEDaktionEn Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 helsingfors • rEDaktör i Åbo roger norrgård, [email protected] • rEDaktör i Vasa emelie Jakobsson, [email protected] • annonsFörsÄLJning oy nordinfo ab / mats almqvist, 040 548 5316, [email protected] • annonsMatEriaL [email protected]. annonser bör lämnas in senast tio dagar före utgivningsdatum. • kansLi, aDrEssÄnDringar, PrEnuMErationEr 045-8759759, [email protected] • utgiVarE svenska studerandes intresseförening (ssi) rf. Brunnsgatan 10 B, 3. våningen, 00100 helsingfors • gEnEraLsEkrEtErarE linda sundman, 050 373 4263, [email protected] • orD-FöranDE Peter sjöholm, 040 565 8688, [email protected] • styrELsE Kim Blomqvist, mia haglund, sofia Julin, henri lohilahti, isabell mattsson, natalie segercrantz, richard sundman, elias vartio, danica vihinen, hannes Wallin, [email protected] • tryckEri KsF medias tryckeri, vanda • utgiVning 2011 studentbladet utkommer fem gånger under vårteminen 2011 och fyra gånger under höstterminen 2011. Tidningen sänds till medlemmarna i åas, shs, asK och novium samt de svenskspråkiga medlemmarna i hUs och aUs. en prenumeration kostar 20 euro för övriga studerande, 40 euro för icke-studerande, 45 euro inom norden och 55 euro utanför norden. Upplaga: 12 000 (2 st abi-nummer á 14 000). redaktionen ansvarar inte för icke-beställt material.

chEFrEDaktör & ansVarig utgiVarE Fanny lindholm050 563 4790, [email protected]

rEDaktionssEkrEtErarE catariina salo050 501 7331, [email protected]

graFisk ForMgiVarE rasmus Kyllö[email protected]


nr07STUDENTBLADET • OKTOBER 2011

Start

annaabrahaMssonAnna skriver för första gången i Stbl, men har synts i diverse föreningsre-daktioner på studieorten, och tänker högt på pimples.ratata.fi. Därutöver försöker hon samla studiepoäng för en examen i folkrätt på Åbo Akademi. Hon dricker ändlösa koppar te och vill aldrig sluta få sin världsbild utmanad.

christoFFErgröhnToffe gillar att vara besvärlig och ställa makten mot väggen. Han avgudar Janne Josefsson och önskar bli granskande journalist när han blir stor. För dem som är intresserade skriver han valblogg inför presidentvalet på val2011.ratata.fi. Orsaken till varför adressen är val2011 och inte 2012 får ni om ni går in på bloggen.

MaLin nyQVistMalin är en hipster. Hon trivs i parker och trädgårdar men kan ta sig in i lägenheter via öppna balkongdörrar. Vintertid kan hon dock stanna i boet flera dagar i sträck. Hon utgör inget speciellt hot mot människor och kan av omgivningen uppfattas som gullig och sympatisk.

Jonna granQVist Jonna är STBL:s ex-vasaredaktör som inte kunde hålla fingrarna borta från tidningen. Hon studerar journalistik i Vasa och pysslar gärna med saker som berör Molpe Ungdomsförening där hon sitter i styrelsen. Mest blir det roliga saker som att ordna sommardans, revy eller något annat kul.

christina ParViainEnChristina är ghettobruden som studerar journalistik på Soc&kom och skriver om slasherfilmskillar i det här numret av STBL. Om du vill veta något om kreddig musik är det Christina du ska vända dig till, hon vet vad du borde tycka om. Utöver musikintresset är det kaniner som gäller, eller i alla fall den egna.

Våra medarbetare i nummer 7.

de

Samhälletnu • Elin vill leda sidan 10 • Vi vet Taikens nya namn! sidan 11 • Problemet med kårval sidan 12 • Civare mot militär sidan 14 • Bokslut och nedskärningar sidan 17 • Tenter sidan 18

Människan• Andreas af Enehjelm definierar sig i misstag sidan 20 • Vem är hipster om tio år? sidan 24 • vi • Vad signalerar låtarna? sidan 28 • Q&a • Hetero är inte normalt sidan 29 • motpoler • Det grönare gräset sidan 30

LivetFå • Olika tips i oktober sidan 32 • se Konst och kriminalitet sidan 34 • gå • Härskare på Soc&kom sidan 35 • så Vadå Humpsvakar? sidan 36 • ha Blod och skräck sidan 38 • re: Hur är det nu med studiestödet? sidan 39

06 • studentbladet • oktober tjugohundraelva

i Fi

nLa

nD

Är

VE

tEr

inÄ

ru

tbiL

Dn

ing

En

vid

Hel

sing

-fo

rs U

nive

rsite

t en

av d

e ut

bild

ning

ar d

är d

et ä

r sv

å-ra

st a

tt få

en

stud

iepl

ats.

För

sof

ie s

ven

ns,

21,

ble

v dr

ömm

en v

erkl

ighe

t på

tred

je fö

rsök

et.

– Ja

g ha

r allt

id v

elat

bli

vete

rinär

. Red

an p

å et

tan

på

lågs

tadi

et n

är v

i sku

lle g

öra

figur

er m

ed v

åra

dröm

yr-

ken

gjor

de ja

g en

vet

erin

är, s

äger

Sofi

e.

Sofie

kom

mer

frå

n m

alax

i Ö

ster

bott

en.

Dju

r ha

r al

ltid

varit

när

vara

nde

i hen

nes

vard

ag, h

on h

ar h

aft

katt

er o

ch k

anin

er o

ch b

örja

de ri

da so

m sj

uårin

g. n

är

hon

var

tret

ton

köpt

e ho

n en

ege

n hä

st s

om h

on h

ar

kvar

hem

ma

i mal

ax o

ch h

on h

ar h

unni

t med

ett

fler

-ta

l fod

erhä

star

. med

sig

i Hel

sing

fors

har

hon

hun

den

Zipp

er.

i hög

stad

iet b

örja

de h

on än

då tv

ivla

på o

m d

et v

erk-

ligen

var

vet

erin

är h

on sk

ulle

bli.

–

alla

sa

att

det

var

så s

vårt

, nä

stan

om

öjlig

t, a

tt

kom

ma

in. S

å ja

g bö

rjade

i gy

mna

siet

, och

had

e in

te

ens

tänk

t lä

sa fy

sik

och

kem

i, so

m ä

r vi

ktig

a i v

ete-

rinär

yrke

t.H

on b

estä

mde

sig

för a

tt g

e det

en ch

ans e

fter

att t

vå

av h

enne

s fod

erhä

star

bliv

it sv

årt s

juka

. Sofi

e in

såg

då

vilk

en v

iktig

rol

l vet

erin

ären

har

. och

att

hon

sku

lle

ångr

a si

g fö

r re

sten

av

livet

om

hon

inte

ens

förs

ökte

nå

sitt

drö

myr

ke.

– Ja

g tä

nkte

att

så

dum

i hu

vude

t är

jag

inte

, ja

g m

åste

i al

la fa

ll fö

rsök

a. G

år d

et in

te så

går

det

inte

.H

on to

g al

la g

ymna

siek

urse

r i fy

sik,

kem

i och

bio

-lo

gi fö

r att

få e

n så

bra

gru

nd so

m m

öjlig

t. G

enas

t eft

er

stud

ents

kriv

ning

arna

vår

en 2

009

sökt

e ho

n in

till

ve-

terin

ärut

bild

ning

en fö

rsta

gån

gen.

–

Jag

gick

en

prep

kurs

men

inså

g sn

abbt

att

jag

inte

sk

ulle

kom

ma i

n. D

et v

ar så

myc

ket a

tt lä

sa o

ch ja

g va

r tr

ött e

fter

skriv

ning

arna

.Fö

rsta

int

räde

spro

vet

känd

es m

er s

om e

n öv

ning

in

för n

ästa

gån

g.

– Ja

g sv

arad

e in

te e

ns p

å en

del

frå

gor.

Det

vik

ti-ga

ste

då v

ar a

tt se

vad

pro

vet g

ick

ut p

å. Ä

ven

om d

et

finns

de

som

kom

mit

in p

å fö

rsta

förs

öket

. Ef

ters

om h

on v

ar så

got

t som

säke

r på

att i

nte

kom

-m

a in

sök

te h

on in

till

nat

ur-

och

med

icin

linje

n vi

d Vä

stra

nyl

ands

fol

khög

skol

a i

Kar

is.

En l

inje

som

i

prin

cip

är e

n et

tårig

förb

ered

else

för d

em so

m v

ill sö

ka

in t

ill t

andl

äkar

-, lä

kar-

elle

r ve

terin

ärut

bild

ning

ar-

na. –

när

jag

skre

v in

träd

espr

ov ig

en e

fter

åre

t i K

aris

va

r jag

bet

ydlig

t mer

själ

vsäk

er.

Tyvä

rr fö

ll ho

n på

mål

linje

n.

– Ja

g va

r fem

ynk

a po

äng

ifrån

att

kom

ma

in. F

em!

Det

kän

des f

ör jä

klig

t.

att

vara

så

nära

gjo

rde

ändå

att

Sofi

e in

såg

att

det

inte

var

om

öjlig

t att

kom

ma

in. i

stä

llet f

ör a

tt d

eppa

to

g ho

n si

tt p

ick

och

pack

och

åkt

e til

l Åbo

för a

tt st

u-de

ra c

ellb

iolo

gi.

– Ja

g vi

sste

ju a

tt ja

g m

åste

ha

en re

serv

plan

om

jag

inte

kom

mer

in,

så

jag

hade

sök

t til

l Å

bo a

kade

mi

ocks

å. V

id si

dan

av st

udie

rna

i cel

lbio

logi

läst

e ho

n in

-tr

ädes

litte

ratu

ren

på e

gen

hand

, och

den

här

gån

gen

gick

det

väg

en v

id in

träd

espr

ovet

.–

Jag

förs

tår i

nte

riktig

t hur

det

gic

k til

l, fö

r jag

tyck

-te

att

det

var

ett

jätt

esvå

rt p

rov

i år.

Jag

var

inte

alls

nö

jd e

fter

åt, å

ret i

nnan

kän

des

det m

ycke

t bät

tre.

Jag

trod

de in

te a

tt d

et v

ar sa

nt a

tt ja

g ha

de k

omm

it in

.at

t bli

utex

amin

erad

vet

erin

är sk

a m

ed n

orm

al st

u-di

etak

t ta

sex

år. S

ofie

vet a

tt o

m h

on v

älje

r att

spec

ia-

liser

a si

g på

någ

ot v

isst

dju

r så

blir

det h

ästa

r.

– D

röm

men

är a

tt jo

bba

på e

n hä

stkl

inik

. S

tudi

erna

går

på

finsk

a, o

ch n

u i b

örja

n ha

r spr

åket

va

rit e

n ut

man

ing.

–

Jag

är h

elt

sven

sksp

råki

g, s

å de

t är

kla

rt a

tt d

et

är jo

bbig

t när

alla

före

läsn

inga

r är

på

finsk

a. m

en d

et

går l

ätta

re o

ch lä

ttar

e he

la ti

den.

Jag

har n

ytta

av å

ret i

Å

bo, b

åde

av a

tt h

a lä

st c

ellb

iolo

gi o

ch av

att

ha

stud

e-ra

t på

univ

ersi

tet p

å sv

ensk

a in

nan

jag

börja

de h

är.

Vete

rinär

utbi

ldni

ngen

är

ändå

inge

t m

an s

ka s

öka

till o

m m

an in

te ä

r säk

er p

å at

t det

är d

et m

an v

ill b

li.–

Jag

är h

elt

klar

t på

rät

t st

älle

, men

man

ska

nog

ve

rklig

en v

ilja d

et h

är fö

r att

ork

a. D

et är

krä

vand

e oc

h in

tens

iva

stud

ier.

och

väl

digt

int

ress

ant!

Seda

n få

r m

an in

te g

löm

ma

bort

stu

diel

ivet

hel

ler,

man

mås

te

leva

och

ha

rolig

t för

att

ork

a lä

sa, s

äger

Sofi

e.–

ibla

nd m

åste

jag

påm

inna

mig

sjä

lv o

m a

tt d

et ä

r sa

nt,

jag

stud

erar

fak

tiskt

till

vet

erin

är.

Jag

har

inte

rik

tigt f

örst

ått a

tt ja

g gö

r det

jag

dröm

t om

så lä

nge.

du

möt

mån

aden

s stu

dent

.

du

har d

röm

t om

det

så

läng

e du

kan

min

nas.

men

alla

sä

ger a

tt d

et in

te ä

r någ

on id

é. d

in d

röm

är o

real

istis

k.

ger

du

upp,

elle

r för

söke

r du

nå d

et o

möj

liga?

te

Xt

Jo

nn

a G

Ra

nq

ViS

T •

fo

to

Ca

Ta

Rii

na

Sa

lo

Sofie

s vär

ld

den

vac

kra

koss

an a

maz

on h

är o

vanf

ör b

or p

å h

elsi

ngfo

rs u

nive

rsit

ets

unde

rvis

ning

s- o

ch

fors

knin

gsgå

rd i

vik

tills

amm

ans

med

sin

kom

pis

am

élie

och

alla

de

andr

a ko

ssor

na. a

maz

on

stäl

lde

utan

skr

uple

r upp

på

foto

graf

erin

gen

och

var m

ycke

t nyfi

ken

på o

ss. r

edak

tion

en

förv

ånad

es ö

ver k

orna

s st

orle

k oc

h ve

t nu

ocks

å at

t ta

stöv

lar p

å si

g nä

sta

gång

de

åker

på

utfly

kt

till

en k

ohag

e.

50 % STUDIE-RABATTFör att få studierabatten ska du studera, bo i eget hushåll och vara högst 29 år gammal. Studierabatten begränsas till sex år. Ange läroanstalt, numret på ditt studiekort samt födelseår när du tecknar din prenumeration.

Prenumerera på

STUDIERABATT.FI

Du som studerar får

Studerande, läs kvalitetstidningar förmånligt!

Generalsekreterare för Svenska studerandes intresseförening

• ssi:s gEnEraLsEkrEtErarE sköter förvaltningen och administrationen på kansliet. Till uppgifterna hör bud-getering, ekonomiuppföljning och utbetalning av löner samt övriga allmänna kansliuppgifter. Dessutom sköter generalsekreteraren Studentbladets administration och fungerar som sekreterare vis SSI:s styrelsemöten. SSI:s generalsekreterare är förman för övriga anställda vid SSI och Studentbladet. • ssi:s kansLi finns i Helsingfors tillsammans med Studentbladets redaktion. Generalsekreteraren anställs för tiden 1.1.2012–30.6.2013. Arbetet utgör ca 80 % av en arbetsvecka med sommarlov juni och juli. Lönen är 1500 euro/månad.

Chefredaktör och Redaktionssekreterare

chEFrEDaktörEn leder det redaktionella arbetet och fungerar som ansvarig redaktör för tidningen. rEDaktions-sEkrEtErarEn hjälper till med att sköta det löpande arbetet på redaktionen. Vi söker personer med god social förmåga, som är noggranna, behärskar en god skriven svenska och äger en stark organisationsförmåga för att hålla koll på kontak-terna i studievärlden. Chefredaktören och redaktionssekreteraren är heltidsanställda på centralredaktionen i Helsingfors. Lönen är 1600 euro/månad.

Lokalredaktörer

LokaLrEDaktörErna sköter i första hand bevakningen av studie- orterna. Som lokalre-daktör kommer du att bevaka allt tänkbart – studentföreningar, nationell studentpolitik, studentikosa evenemang – och får skriva reportage om aktuella händelser på din ort. Vi söker personer med god skriftlig svenska, initiativför-måga och förmåga att jobba självständigt. Lokalredaktörerna är deltidsanställda. Lönen är 300 euro/månad.

Grafisk formgivare

graFikErn ger Stbl dess utseende – sköter form-givning av redaktionellt material och annonser. Vi söker en person som har erfarenhet av grafisk design och/eller tidningslayout. Kunskaper i Adobe Photoshop och InDesign är ett krav. Vi blir glada om du dessutom kan illustrera. Grafikern är deltidsanställd och jobbar på redaktionen i Helsingfors. Lönen är 605 euro/månad.

Nordens äldsta och bästa studenttidning student-bladet söker en redaktion för år 2012. Hur ser din tidning ut? Kom med och förverkliga dina idéer!

Skicka en fritt formulerad ansökan tillsammans med cv och eventuella arbetsprover eller portfolio per e-post till

[email protected] eller per post till Studentbladet, Brunnsgatan

10 B, 00100 Helsingfors. Ansökan ska vara framme

senast 30.10.2011 kl. 18.00.


samhället

Mot drömmenJag försöker dagligen uppnå min dröm. Min dröm är att en dag kunna tjäna på att skriva böcker och ha ett stort företag. Jag är bara i början på min strävan efter drömmen, men det svåraste är förbi. Det är det mentala just före man sätter igång som är det knepigaste. Jag tror inte heller på att fokusera allt för mycket på själva målet, det blir lite som att springa nerför rulltrappan i tunnelbanan – så länge man koncentrerar sig på ett steg i taget så går det bra, men så fort man höjer huvudet och tittar ända ner på målet svindlar det till i huvudet och man blir rädd för att falla. Jag tror istället på att göra små saker varje dag och att dela upp allt i delmål, med små steg kommer man säkrast framåt.

Evelina Knipström är 24 år och tillsammans med sin sambo startat webbshoppen We Style som är en bifirma till parets aktiebolag Ewicons Ab. Evelina driver också en blogg och skri-ver en skräckroman som hon hoppas få klar innan årsskiftet.


DriVEn stuDEnt ViLL LEDa yrkEshögskoLorna

Nuaktuellt i när och fjärran.

saMMa Dag soM Stbl talar med elin blomqvist har undervisningsministeriet offentliggjort yrkeshögsko-lornas kommande nedskärningar.

– Det är kaos, jag har fått massvis med e-post hela dagen. arcada klarade sig ganska lindrigt undan ned-skärningarna, vi ska skära ner med 35 nybörjarplatser. För andra skolor gick det betydligt sämre, det hand-lar ju ändå om 120 miljoner som yrkeshögskolorna ska lyckas spara in. Samok kommer att få jobba hårt nästa år, nedskärningarna får inte påverka studiernas kva-litet.

Blomqvist berättar att hon sedan januari funderat på att ställa upp i valet.

– Det kändes naturligt efter att ha varit engagerad i aSK både som styrelsemedlem och ordförande. Jag har de egenskaper som behövs – Samoks ordförande mås-te vara ärlig och målmedveten samtidigt som hon ska vara stresstålig och samarbetsvillig. ordförande är för-bundets ansikte utåt. Dessutom kommer jag från en li-ten kår så jag känner till deras behov, men är också be-kant med de stora kårerna och hur de fungerar.

att behärska de båda inhemska språken ser Blom-qvist som ett måste för en ordförande.

– Det är väldigt viktigt att kunna kommunicera på både finska och svenska. mycket sker också på engel-ska så även den bör vara flytande. Jag brukar säga att jag gör det här på alla tre inhemska.

efter fyra års studier och ett år som ordförande för arcadas studerandekår har elin Blomqvist

bestämt sig för att för att anta utmaningen och ställa upp i samoKs ordförandeval.

t e X t i S a B E l l a m a T T S S o n f o t o l a S S E l i n D F o R S

Vad? Samok, Förbundet för stude-randekårer vid yrkeshögsko-lorna i Finland, styrelseval.

När? Beslutet fattas på förbunds-mötet 11–12 november.

Hur? Studerandekårerna får ett visst antal röster utgående medlemsantalet och väljer vem de röstar på.

norDEns ÄLDsta studenttidning fyller 100 år i år. Till alla gamla redaktörers, och alla andra intresserades, glädje har Studentbladet i år också gett ut en historik där tidningens alla skeden under de senaste 100 åren gås igenom. Bakom historiken står journalisten och gamla Stbl-redaktören henrik stenbäck. När man talar historia är siffror och tal alltid viktiga. Vi presen-terar här de viktigaste talen i historiken Studentblad i 100 år – Tidsspegling och provokation. catariina salo

278siDor tJock blev historiken till slut

200ungEFÄr sÅ MÅnga koppar kaffe gick det åt under projektets gång

8rEDaktörsPar intervjuades till boken6

Ett haLVÅr plus några lördagar gick det åt till historiken 0

gÅngEr ÅngraDE sig författaren att han satt igång med projektet

608PErsonEr finns i historikens personregister

12gaMLa rEDaktörEr har skrivit kolumner till historiken

”MStudentbladets historik kan du köpa via Akademen eller på Söderströms webbshop. Förmånligast får du den på soderstrom.fi där den kostar knappa 22 euro.

an blev ju helt paranoid. Vi

satt faktiskt stundtals och arbetade med redaktionsdörren låst. Jens blev ändå skjuten på redaktionen, då han intet ont anande öppnade dörren åt någon som sade sig komma med ett bidrag, skrattar Johan.” citat ur historikEn

Mera

jubileum!

För att fira Studentbladets hundraåriga historia kommer nästa nummer av tidningen att vara extra speciellt. Tidningen kommer att inne-hålla en jubileumsbilaga som också kommer att gå ut som instick mellan Hufvudstads-bladet, Vasabladet och Åbo Underrättelser. Tidningen utkommer 18.11.

Historiska tal

T

vå f

ugor

i en

smäl

l! När

vi hade Elin hos oss f ck hon ställa upp på historikfoto.


”Om jag skulle råka få ett intressant och

välbetalt jobb här skulle jag kanske fundera på att stanna. Eller om jag hittar

en flickvän.” ANDERS BERG

Kornsnäsbo

Vad ska taiken heta?

Stanna kvar

nÄr statsbuDgEtEn presenterades framkom

att yrkeshögskolan Novia ska minska antalet

nybörjarplatser med

40 platser minskas inom kulturområdet och 20

platser inom teknik och kommunikation.

Den kraftiga minsk-ningen inom kulturom-rådet oroar rektor Örjan

Andersson. Minskningen utgör

totalt 7,7 procent av det totala antalet nybörjar-

platser.

DEt Är Första gÅngEn som Helsingfors uni-

versitet platsar bland de

bästa universiten i utbildningsrankingen The Times Higher Education. HU kapade hem plats 91 i utvärderingen och slog

därmed Aalto-universite-tet, Åbo univeristet och Tammerfors universitet.

Etta på listan i år är California Institute of Technology, Caltech.

– DEt hÄr Är ett unikt projekt, ingen-ting liknande har gjorts i Österbotten tidigare. och vem har bättre koll på hur man får studerande att stanna kvar efter examen än studerandena själva? säger kommunikationskoordinator mikaela jussila vid Österbottens Förbund, som är med och förverkligar projektet.

De som deltar i kursen läser mark-nadsföring, modern finska, översätt-ning eller kommunikation. De ska nu i mindre grupper arbeta fram ett antal planer för hur man ska locka utexami-nerade att stanna kvar i Österbotten.

– Tanken är att vi senare ska använda

Inte nog med att Konstindu-striella högskolan förlorade sin självständighet till förmån för Aalto-universitetet, nu måste den också byta namn. Arkitekturutbildningen kommer att flytta från nuvarande TKK till Taiken och därför har man bestämt att skolan inte kan gå under det Konstindustriella namnet mer. Beslutet känns tråkigt men är redan fattat. I slutet av oktober kommer det nya namnet att tillkännages. Studentbladet vill dra sitt strå till stacken och ge sina egna namnförslag. Vi skissade också upp tänkbara logotyper för den nya högskolan.

catariina salo • rasmus Kyllönen

atski. Att gå tillbaka till rötterna vore ett sunt alternativ, Taiken verkade förr i Ateneums utrymmen och kallades i folkmun Atski. arbis. Med tanke på skolans läge i Arabi-astranden vore det ett alternativ, men tydligen är det redan upptaget.konsthöga. En förkortning av Konstin-dustriella högskolan och arkitekterna.Ememuta. Förkortning-ar på alla högskolans

instanser, gamla och blivande.konsta. En sam-manslagning av de nuvarande namnen på svenska och finska. taikka. Konstindu-striella högskolan och arkitekturen (på finska Taideteollinen korkea-koulu ja arkkitehtuuri = TaiKkA). Låt oss tala klarspråk, det är ju bara på grund av arkitekturen de måste byta namn. Som att inte arkitektur var konst!

en eller ett par av de lösningar de kom-mer fram till. Det är alltså fråga om en plan som ska användas i verkligheten, inte något låtsasprojekt. De studerande har fått några riktlinjer men har i övrigt helt fria händer, säger Jussila.

Kraven är att projektet ska gå att ge-nomföra flera gånger och att det endast ska kosta att starta det första gången. Från Österbottens Förbunds sida har man satt 50 000 euro som maxgräns för vad det får kosta att starta upp. när det väl har kommit igång ska det gå att ge-nomföra år efter år med endast margi-nella, administrativa kostnader.

henrik hökman är 29 år, jobbar som sekreterare på Vasa centralsjukhus och kommer ursprungligen från Åland. Han har bott i Österbotten sedan 2002 då han började studera statskunskap vid Åbo akademi i Vasa.

– Jag blev utexaminerad politices ma-gister 2009 och hade efter sju år i Vasa rotat mig. Jag har ett fungerande socialt liv här och trivs med rytmen i staden, säger Hökman.

– att min fru är österbottning kan förstås ha något med saken att göra, men jag tror faktiskt att hon skulle vara mer villig att flytta härifrån än jag.

att Vasa är en tvåspråkig stad inverkade också på hans val att stanna.

– Jag är uppvux-en i en finsksprå-kig familj och det gick inte alltid så bra ihop med att bo på Åland. i Vasa får och kan man vara genuint tvåspråkig, säger Hökman.

Han tycker att Öst-erbottniska företag är bra på att skapa arbets-platser, men att Österbotten som landskap har en del att bita i.

– Kommunerna måste sluta gräla sinsemellan om språkliga och värdsli-ga gränser, och istället fokusera på att marknadsföra sig som en positiv och

enhetlig tvåspråkig miljö.Österbottningarna mikael sten

från malax och anders berg från Korsnäs studerar båda i Åbo. Sten

studerar kemiteknik och Berg datateknik. Båda är tvek-

samt inställda till att stanna kvar i Åbo ef-

ter avlagd examen. – Jag har alltid

sett Åbo enbart som studiestad, jag vill åka utom-lands och jobba, säger Berg.

– Jag vet faktiskt om jag vill stanna

kvar eller inte, säger Sten.– Släkt och vänner finns

ju i Österbotten, samtidigt som jag kanske har lättare att hitta ett pas-sande jobb här i Åbo. Så var jag hamnar beror nog bara på hur jobb- och familje-situationen ser ut den dag jag är färdig med min utbildning, säger Sten.

Aalto-universitetetEmemuta

Aalto-universitetetKonsTa

Aalto-universitetetArbis

hur kan man göra studieorten till en attraktiv miljö för kar-riärmöjligheter? studerande vid vasa Universitet ska i en projek-tkurs utveckla en plan som ska få studerande att stanna kvar i Österbotten efter avlagd examen.

60.

100

i siFFror

Aalto-universitetetAtski

Aalto-universitetetTaiKkA

Aalto-universitetetKonstHögA


VarJE röstningsstÄLLE övervakas av en valnämnd som ser till att allt går rätt till och räknar rösterna. i samband med årets delegationsval fanns 17 valnämn-der i Helsingfors och två utanför huvudstaden – en i Vasa och en i lahtis. För dem som kandiderar i valet var det fritt fram att sitta i en valnämnd. Valnämn-dens ordförande och vice ordförande kunde däremot inte ställa upp i valet. Centralvalnämndens ordföran-de maija jäppinen bekräftar utan omsvep att det här innebar att en kandidat kunde komma att räkna sina egna röster.

– Det är fullt möjligt att det sker, men ingen räknar ändå röster ensam. Dessutom finns en kontrollnämnd som räknar rösterna senare och kontrollerar att röst-räkningen har gått rätt till.

Vid årets delegationsval var det 14 kandidater som också satt i en valnämnd (se vilka det var i faktaru-tan). En av dem var silva loikkanen, som ställde upp för obunden vänster.

– Valordningen möjliggör det här. Det är ändå svårt att manipulera rösträkningen då det är flera som räk-nar rösterna och fastän jag skulle lägga 100 röster till åt mig själv skulle rösttalet ändå korrigeras i samband med kontrollräkningen, säger loikkanen.

Stbl har granskat valnämndernas sammansättning och resultatet visar att det i vissa valnämnder satt lika många kandidater som icke-kandidater, medan det i vissa andra inte satt en enda uppställd kandidat.

Delegationsvalet ordnades den 19-20 oktober, men valresultatet var vid Studentbladets pressläggning ännu inte klart.

Lagen inte entydig Enligt vallagen som gäller för nationella val kan ”en person som är uppställd som kandidat vid valet inte vara medlem eller ersättare i valbestyrelsen”. Valbe-styrelsen kallas det organ som har hand om förhands-röstning och hemmaröstning vid val. Däremot står det inget i vallagen om att en valnämndsmedlem inte kan vara kandidat, vilket har tolkats som att en kan-didat kan sitta i valnämnden. Valnämnden arbetar i sin tur på själva valdagen. Vid studentkårens delega-tionsval har ändå samma valnämnder hand om både förhandsröstning och röstandet på själva valdagen.

– Frågan är om inte en politiskt aktiv person som

i delegationsvalet vid studentkåren vid helsingfors universitet var det fullt möjligt för en kandidat att räkna sina egna röster. 14 kan-

didater satt nämligen också i en valnämnd.t e X t C H R i S T o F F E R G R Ö H n

f o t o C a T a R i i n a S a l o

inte är uppställd i just det här valet hypote-tiskt skulle kunna vara en lika stor risk. Genom att i valnämnderna ha representanter för olika grup-peringar garanteras ändå oberoendet, säger martin björklund, som är universitetslektor i kommunal rätt och allmän juridik vid Soc&kom vid Helsingfors universitet.

– man borde i annat fall hitta personer med ett högt demokratiskt ideal men som struntar i kandidaterna i det aktuella valet vilket kan vara svårt.

när det gäller centralvalnämnden är lagen tydlig – en i valet uppställd kandidat kan inte sitta i central-valnämnden. och det här gäller också i delegations-valet.

Liten rekryteringsbas Enligt maija Jäppinen är orsaken till att samma perso-ner kandiderar och övervakar valet att det råder brist på intresserade.

– Rekryteringsba-sen är så liten att det blir så här. Det finns helt enkelt inte till-räckligt många som vill enga-gera sig i valet.

Vad tycker du om systemet att kandidater sitter med i valnämn-derna?

– Systemet är bra och tillräckligt. Vi har aldrig behövt misstänka någon för att utnyttja sin ställning.

Varje valnämnd ska i så stor utsträckning som möjligt bestå av representanter från delegationens oli-ka grupperingar. Det är ändå så gott som omöjligt för en vanlig väljare att se om det här villkoret uppfylls.

– Genom att ha medlemmar från olika grupper an-ses valnämnderna vara obundna, säger Jäppinen.

inkognit


”Rekryteringsbasenär så liten att

det blir så här.”MAIJA JÄPPINEN

Ordförande förStudentkåren vid HU

I början av november ordnas dele-gationsval vid Aalto-universitetets studentkår och också där kan en valfunktionär ställa upp i valet.

I annonsen på valets webbplats står det rakt ut att en kandidatur inte hindrar från att söka tjänsten som valfunktionär. Funktionärens uppgift är att se till att allt går rätt till på röstningsstället och räkna rösterna.

– Åtminstone några kandidater har också sökt posten som valfunktionär, säger valkoordinator sonja virta.

Delegationsvalet vid AUS ordnas den 2 november. Den elektroniska förhandsröstningen pågår mellan den 24 oktober och 1 november.

i fjol ställde centralvalnämndens ordförande upp i fullmäktigevalet vid novium, men i år är det inte längre möjligt efter stadgeändringen. men varför kan valövervakarna vid åas fort-farande kandidera? stbl luskar ut.

stbL:s aVsLöJanDE i FJoL att valnämndens ordfö-rande i noviums fullmäktigeval själv också ställde upp som kandidat. Detta ledde till en stadgeändring vid studerandekåren. Stadgeändringen godkändes slutgiltigt på ett fullmäktigemöte i september och nu finns tillägget ”centralvalnämndens medlemmar kan ej kandidera i kårvalet” i valordningen.

– Det här gjorde vi för att det blev så mycket diskus-sion i fjol. nu kan det inte längre bli något rabalder, säger ivar gullström. Han är ordförande för cen-tralvalnämnden i år.

Gullström sitter för tillfället också i fullmäktige och han tycker att stadgeändringen var på sin plats.

– Personligen tror jag inte det påverkar valresultatet att en kandidat sitter i centralvalnämnden, men det handlar om att vara på den säkra sidan. och själv har jag inga ambitioner att bli omvald och därför kunde jag ta platsen som ordförande för nämnden.

noviums fullmäktigeval är den 3 november. Den elektroniska förhandsröstningen ordnas mellan den 26 oktober och 1 november.

”inget problem” i fullmäktiegvalet vid Åbo akademis studentkår (ÅaS) kan en valnämndsmedlem däremot ställa upp som kandidat. i fjol var det fyra kandidater som också satt i valnämnden och tre av dem blev dessutom invalda i kårfullmäktige. Stbl skrev om det här i fjol, men trots det har ingen förändring skett.

– Vi har inget principiellt beslut på att valnämnds-medlemmar inte får kandidera, säger valnämndens ordförande sari viljanen.

nämndens ordförande kan ändå inte ställa upp. Val-nämnden har bland annat i uppgift att övervaka val-reklamen och ge kandidaterna deras kandidatnum-mer. Röstandet sker elektroniskt och därmed kommer nämndmedlemmarna inte att räkna röster.

– Valnämnden ska se till att valet sköts korrekt, sä-ger Viljanen.

Vem som ställer upp som kandidat i kårvalet är i skrivande stund inte klart. Valet hålls den 1-2 novem-ber.

– Jag tror inte det skulle vara ett problem om någon från valnämnden ställer upp i valet. Så har det varit förr också och nämnden har fungerat bra ändå, säger Viljanen.

inser du inte problemet?– alla är medvetna om situationen, men vi har inte

haft problem med det här.

aalto fifflar

ÅAS fortsätter med dubbelspelet


upprustad till tänderna

mahatma gandhi talade om förändring genom ordets makt och vägran. vår nationalromantiker J.l. runeberg skrev om gemenskap och krigshjältar. varför ska unga män ännu i dag slaviskt annamma hierarki och auktoritet och hur

påverkas de av värnplikten? t e X t F a n n y l i n D H o l m • i l l u s t r a t i o n m a T T S B J o l i n


något större motstånd fick han aldrig hemifrån. Wass far avlade inte värnplikten och hans morfar var med i både vinterkriget och fortsättningskri-get, men yttrade aldrig ett ord om vad han upplevt på frontlinjen.

– Jag minns att morfar en gång sade i middags-bordet att människor tror att unga män lär sig dis-ciplin och fasoner i armén, men faktum är att det är ett svepskäl för att lära sig döda.

Medborgartjänst för båda könen Problematiskt är att unga män inte kan befrias från värnplikten på grund av etisk övertygelse trots att det är giltigt på grund av religiösa skäl. att värn-plikten enbart gäller män och inte kvinnor är knap-past heller ingredienserna till ett jämställt samhäl-le. någon form av medborgartjänst som gäller båda könen kunde fungera bättre anser Wass.

– några månaders värnplikt kunde vara okej och sedan ska den unga personen ha möjlighet att göra ett val.

Wass anser att den unga personen ska kunna fortskrida med militärtjänstgöringen om han så vill eller så kan han välja någon form av samhällsnyt-tigt arbeta som att till exempel hjälpa äldre män-niskor eller sopa gator. i nuläget finns det strikta regler för var man får avlägga civiltjänstgöringen.

instängd på ett gammalt alkoholisthem Wass ler ett illmarigt leende när han berättar om ci-viltjänstgöringen. Wass bodde med en bunt okän-da civiltjänstgörare på ett före detta alkoholisthem under den en månad långa utbildningen.

– matransoneringen var i stil beväringarnas och vi satt bleka och mätta på våra ändor dagarna i ända och närmaste krog var på fem kilometers avstånd från baracken.

annat blev det när han väl inledde civiltjänst-göringen. med fyra euro som dagpenning och ett osunt cigarettberoende, kunde han räkna med att den dagliga inkomsten gick till hans bolmande.

– Det blev bättre tider mot slutet av perioden som civiltjänstgörare. Under året höjdes min dag-penning till åtta euro och då hade jag äntligen råd att köpa mat igen, skrattar han.

”Den kulan visste hur den tog, det måste erkänt bli”,

Så talte generalen blott, ”den visste mer än vi; Det lät hans panna bli i fred, ty den var klen och

arm, Och höll sig till vad bättre var, hans ädla, tappra

barm.” Och dessa ord de spriddes sen i hären vitt och brett, Och alla tyckte överallt, att Sandels talat rätt. ”Ty visst var tanken”, mente man, ”hos Duva knapp

till mått; Ett dåligt huvud hade han, men hjärtat, det var

gott.”

i sina diktverk målar j. l. runeberg upp både fik-tiva och verkliga hjältar. Han idealiserar krigstiden och beskriver hjältemodiga försvar av fosterlandet med lyriska texter som genomsyras av 1800-talets nationalromantik. Han odlar sammanhållning och skördar empati. Han bygger upp en nationalkänsla och läsaren förblir omöjligtvis oberörd.

men i en tid då nationalismen växt sig starka-re och då Finland snarast agerar medlare och inte jury på den utrikespolitiska arenan, så är det nära till hands att ifrågasätta ett påkostat försvar och all-män värnplikt. Är försvarsmakten som en konser-vativ och uråldrig institution faktiskt en giltig vär-deledare för unga män?

janne wass, civiltjänstgörare, aktivist och stu-derande vid Helsingfors universitet anser att vi plikttroget följer uråldriga försvarsreglement utan att egentligen ifrågasätta dem. att unga män upp-fostras av en institution som vidmakthåller chauvi-nistiska och homofobiska attityder är inte sunt.

– Varför bevara värnplikten då Finland inte riske-rar en invasion och varför utbilda soldater som an-vänds för räddningsväsendet och eventuella miljö-katastrofer?

att Wass gjorde civiltjänstgöring var snarast out-talat, på grund av sina starka ställningstaganden mot försvarsmakten och sympatiserande med pa-cifistiska rörelser. auktoritetsmisstro och konstant ifrågasättande är inte receptet för militärdisciplin, säger han.

sociologen rustar upp

En som däremot tror på hierarki, auktoritet och ansvar är alexander grandin som studerar på Försvarshögskolan. Han tycker heller inte att det är förvånande att Finland enligt Freedom House sta-tistik anammar hierarki, har tilltro till försvarsvä-sendet och upphöjer auktorietet.

– Det är svårt att vara anarkist i försvarsmakten. Vad man tror på är vad man gör tillsammans och det handlar om att fungera som gemenskap.

Grandin som själv urpsrungligen studerade soci-ologi på Svenska social- och kommunalhögskolan ser militärtjänstgöringen som en vändpunkt.

– Jag ville förena vetenskapliga studier med att praktiskt få ge uttryck för vad jag studerat och för-svarshögskolan blev svaret på min önskan.

Efter att ha genomgått ett lämplighetsprov med upp till 1 400 frågor var det bara att tuta och köra och i dag är Grandin inne på sitt tredje år på Förvsvarshögskolans militärtekniska linje.

Den djärva mannen en myt att leva på sin gräns, bo i skogen och vaka i flera nätter gör beväringarna sammansvetsade. Du får inte samma slags samhörighet i en föreläsningssal som du får då du ligger i ett tält och talar innan alla kryper ner i sin sovsäck, säger Grandin.

om militärtjänstgöringen har varit avgörande för Grandins identit har han inget direkt svar på, men han har lärt sig att ta ansvar, initiativ och har fått erfarenhet av att vara i chefsposition.

– om man är reflekterande till sin karaktär kan man dra nytta av upplevelserna och upptäcka nya sidor i sig själv. man lär sig hur man arbetar under tryck eller i en ytterst stressframkallande situation. Det kan vara nyttigt att ha den kunskapen i framti-den oberoende av yrkesval.

Stereotypin av den unga, rakryggade, djärva och maktlystna mannen stämmer ingalunda överens med verkligheten. Suderande på Försvarshögsko-lan är högst olika till sin karaktär – de är allt från före detta fysiker till humanister med mjuka värde-ringar. Vissa är blyga, andra mera auktoritära och rappa i käften.

Det som ändå förenar studerande på Försvars-högskolan är att man vill uppehålla en försvars-makt som till det yttre ska framstå trovärdig.

Vissa tror på våld framför ordets makt och andra på ett illusoriskt hot för att få staten att undvika att framstå intressant för en möjlig attack. om ett på-kostat försvar är effektivt och ifall våld är vägen till fred förblir obesvarat.

Grandin är inte en våldsförespråkare och ser per-sonligen försvaret och vapen som en förlängning på misslyckade förhandlingar och obindande avtal.

”Och Sandels böjde då sig ned och såg den fallne an, Det var ej någon obekant, det var en välkänd man; Men under hjärtat, där han låg, var gräset färgat

rött, Hans bröst var träffat av ett skott, han hade ren för-

blött.” j. l. runeberg

52% av alla kvinnor och 49 % av alla män anser att värnpliktssystemet ska bestå.

12%av hela befolkningen anser att reservens storlek bör utökas.

17%av hela befolkningen understöder övergång till frivillig bevärings-tjänst.

50 år och personer som hör till kategorin lågutbildade är de två grupper som understöder bibehållandet av nuvarande värnpliktssystem.25 år är de

som starkast understöder deltagande i fredsbevaring och krishanteringsuppdrag.

Personer under

Personer över

Källa: Försvarsmakten


Fem frågor till kapten mika Pent-tinen, ansvarig för rekrytering och urval på Försvarshögskolan.

1 • hur skiljer sig Försvarshögskolan från andra högskolor? Försvarshögskolan erbjuder en utbild-ning som kombinerar såväl akademiska som yrkesinriktade studier.

2 • vilken är målsättningen med studierna?Officersutbildningen består av akademiska och yrkesinriktade studier. Målsättningen med de militärveten-skapliga studierna är att ge färdigheter för vetenskapligt tänkande, förmågan att tillämpa vetenskapliga kunskaper och metoder för arbetet som sakkunnig inom sitt eget område. Målsättningen med de militära yrkes-studierna är att ge den kompetens och det kunnande som behövs som officer.

3 • vad kan man studera på Förvarshögskolan?Läroämnena inom grundexamen är krigskonst (operationsteknik och taktik, krigshistoria samt strategi), militärpe-dagogik, ledarskap och militärteknik.

4 • vad får studerandena för samhällsposition?Då en studerande avklarat sin kandidatexamen i militärvetenskap befordras han eller hon till löjtnant och

blir tilldelad en visstidstjänst som yngre officer. Samtidigt påbörjas arbetet som till exempel beväringsutbildare inom sitt vapenslag eller försvarsgren. Efter åtminstone fyra år i tjänst har kandida-ten rätt att återvända till Försvarshög-skolan för att avlägga magisterexamen i militärvetenskap.

5 • vilken kompetens ska studerande ha som avlägger examen på Försvars-högskolan?För att få en kandidat- och magisterexa-men i militärvetenskaper ska studerande vara finsk medborgare, innan studierna inleds ha erhållit reservofficersutbild-ning, genomgått en plutonchefskurs, erhållit utbildning som ger högskolebe-hörighet, gott hälsotillstånd och i övrigt lämplig för skötsel av uppgifter inom försvarsmakten och gränsbevaknings-väsendet och högst 26 år.

frågorom

militären

5x


arcada och novia, de två stora finlands-svenska yrkeshög-skolorna, planerar

en fusion. Fusionen skulle vara ett verktyg

för att rädda skolor-nas framtid och de

utsatta utbildningslin-jerna.

I och med reformen av yrkeshögskolorna och nedskärningar i yrkes-

högskolornas basfinan-siering, anser Novia och Arcada att det är på sin plats att ta saken i egna

händer och utreda en möjlighet att samordna

sin verksamhet. En möjlig fusion skulle göra så

att man kunde undvika skräckscenariot - att en av skolorna skulle vara

tvungen att slå igen dörrarna.

Faktum är att varken Novia eller Arcada hör till de stora yrkeshög-

skolorna i landet och ifall enheterna minskar från

existerande 25 till möjliga 18 eller 20 kan det betyda

att en av våra finlands-svenska yrkeshögskolor stryker med. Arcada och Novia resonerar att det kunde vara en möjlighet

att höja kvaliteten på utbildningen, att öka

konkurrenskraften och trygga framtiden för en tvåspråkig utbildning.

Den enligt regeringen splittrade yrkeshög-skoleutbildningen i

Svenskfinland kommer sannolikt att centraliseras till ett antal orter – främst

Helsingfors, Åbo och Vasa.

Regeringens målsätt-ning är att omstrukturera högskoleverksamheten i

samband med att lagstift-ningen om yrkeshögsko-lornas förvaltnings- och

finansieringssystem förnyas. Den nya lagen

träder i kraft 2014. Besparingarna uppgår

till hela 120 miljoner euro fram till 2015.

Fanny lindholm

i MEDELinsaMLingEn saMLaDE universiteten i Fin-land in stora summor pengar. Eftersom staten dessut-om betalade en motpeng på 2,5 gånger den insamlade summan så blev universitetens miljoner snabbt flera.

Efter att ha hört hur Åbo akademi, Hanken och Helsingfors universitet, som samlade in 13, 15,7 och 18,3 miljoner, valt att placera de pengar de hittills fått kan man dra några slutsatser. För det första verkar alla vara överens om att det för tillfället är bättre att pla-cera sina pengar på alternativ med låg risk och nöja sig med lite mindre.

alla universiteten har ändå sin egen åsikt om vad som är säkra investeringar. De flesta är ändå överens om att aktiehandel verkar riskabelt.

om ralf östermark, professor i redovisning vid Åbo akademi, själv fick placera universitetens miljo-ner skulle han troligtvis välja en korg med mestadels fonder. Fonder är en färdig portfölj med aktier som kan köpas i olika risknivåer beroende på hur hög av-kastning man vill ha.

– Jag skulle satsa på mera försiktiga och konven-tionella fonder. inget med för hög risk, säger Öster-mark.

Långsiktighet är ledordet vid Åa Vid Åbo akademi har man valt att placera säkert och långsiktigt. akademins styrelse bestämmer hur peng-arna förvaltas.

– Det viktigaste är att grundkapitalet bevaras. Åa gör därför försiktiga placeringar, säger ekonomidi-rektör jean-mikael öhman och controller mari-ka häggman.

Vid Hanken har styrelsen valt att placera pengarna i en värdepappersportfölj.

– Styrelsens placeringskommitté har konkurrens-

säkra och långsiktiga placeringar är dagens melodi. en del universitet vågar ändå investera i aktier.

t e X t R o G E R n o R R G Å R D • i l l u s t r a t i o n R a S m U S K y l l Ö n E n

universiteten har placerat sina pengar bra

utsatt förvaltare och gett förslag. Styrelsen har sedan fattat sitt beslut utgående från dem och gjort upp rikt-linjer för portföljen, säger eva liljeblom, rektor vid Hanken.

att köpa aktier och förvalta dem själv kräver mycket arbete och är riskabelt. Därför är just fonder som inne-håller aktier, men sköts av experter på banker ett bra alternativ. Just nu är det ändå köparens marknad och priserna är nere. Det här innebär att det kan vara en bra tid att köpa aktier, men risken finns att de sjun-ker ännu lägre.

– Tidpunkten för placeringar är avgörande. Kon-junkturen svänger snabbt, säger Östermark.

Masskulder kan bli lönsamma Helsingfors universitet har ändå valt att satsa en del av pengarna i aktier.

– Vi har inlett försiktigt. Ungefär 85 procent av pengarna vi fått hittills är placerade i fonder och en-dast 10 procent i aktier, säger ilkka hyvärinen, kvestor vid Helsingfors universitet.

Tanken är att aktiernas andel ska ökas när det löns att köpa aktier.

Östermark tycker också att masskuldebrev är ett vettigt placeringsalternativ. masskuldebrev är van-ligtvis låneinstrument för olika företag. Bankerna skö-ter om förvaltningen av masskuldebreven och man kan sälja dem vidare. Bland annat Åbo akademi har köpt masskuldebrev.

– Vi får bara hoppas att de inte köpt masskuldebrev från Grekland, skämtar Östermark.

Åbo akademi kommer i första hand att använda sin avkastning till att säkra grundkapitalet. Det som blir över kan användas enligt behov.

– Pengarna är inte öronmärkta i budgeten. använd-ningen av avkastningen är inte bestämd på förhand och kommer säkert att beslutas om från fall till fall, sä-ger Öhman.

om avkastningen blir oväntat bra kan pengarna sparas till ett år med sämre avkastning.

– De ska inte användas för att bygga på grundka-pitalet utan de ska användas i akademins verksam-het, men det betyder förstås inte att vi hittar på forsk-ningsprojekt bara för att spendera pengarna, säger

Häggman.Helsingfors universitet använder sin avkastning för att täcka professorernas utgifter.

– Vi behöver handla med aktier och få en bra avkastning för annars räcker det till för få

professorer.Pengarna från Hankens värdepappers-

portfölj kommer enligt liljeblom att an-vändas för att utveckla Hanken enligt

strategin. Det här inkluderar bland annat mål som en ökad internationa-

lisering.alla universitet är ändå över-

ens om att avkastningen från de nya investeringarna endast är en droppe i havet. Deras årliga om-sättning ligger på otaliga miljo-ner euro per år. när man är uppe i sådana summor spelar inte några hundra tusen euro en stor skillnad.


eh?Studentbladet ifrågasätter våra studentikosa traditioner, seder och måsten.

tEntaMEn Är Ett orD som får varje studerande, ak-tiv som utexaminerad, att skärpa koncentrationsni-vån. Under en längre tid har skriftlig tentamen varit den vanligaste examinationsformen både i högskolor och i grundskolor. Bland annat muntlig tentamen har nästan helt fallit i glömska.

– Jag minns att min mor har berättat om hur hon tenterade muntligt inför professorn på 1960-70-talet. Kanske grupperna numera är så stora att de inte hinner prata med alla, säger petra lindblad, högskolepo-litisk sekreterare vid Åbo akademis Studentkår.

solveig widén började studera vid Åbo akade-mi 1954. Före det hade hon redan hunnit studera lite i Helsingfors och arbeta på ett bibliotek i Vasa. Hennes karriär vid akademin blev lång och hon hade sin dok-torsdisputation 1988. Samtidigt arbetade hon vid aka-demins bibliotek.

– akademin var väldigt liten på den tiden. i historia hade vi ingen professor när jag började där. Vi hade en docent vid namn Koleander, säger Widén.

Hon minns att Koleander tog emot henne i sitt rum när det var dags att tentera.

– Där satt jag och skrev. Sedan läste han svaret, vi diskuterade det och så var jag godkänd. i ett annat del-område blev jag direkt godkänd för han märkte att jag kunde ämnet.

Widén läste också litteraturhistoria. Hon hade en approbaturexamen från Helsingfors men behövde läsa

vår tentamen har genom åren gått från fria muntliga diskussioner över en kopp te till strikta skrivningar i stora salar. nu digitaliseras tentskrivandet och friheten ökar igen.t e X t R o G E R n o R R G Å R Di l l u s t r a t i o n R a S m U S K y l l Ö n E n

vidare till cum laude nivå. För att bli cum laude räckte det med en tentamen, hemma hos professorn.

– erik eklund hette professorn. Han tog emot mig hemma efter att vi bestämt tid för träffen och bjöd på te med smörgås.

Till Widéns förtret kom det endast frågor från ap-probaturböckerna och hon blev underkänd.

– En kurskamrat frågade om jag inte ska läsa appro-böckerna, men jag sa att jag redan var godkänd i den delen.

En månad senare upprepades proceduren och Wi-dén klarade sig igenom med ett nöjaktigt vitsord, som grämer henne ännu i dag.

när hon läste inför sitt licentiat som hon slutförde 1976 fick Widén för första och sista gången pröva på att tentera i en stor sal.

– Hela Gadolinia var fullt med tentander.Hon tycker att båda systemen har sina fördelar. med

det gamla systemet kunde man tenta när som helst. Det var bra eftersom man tenterade när man kände sig redo. Det nya systemet med stora masstenter kändes ändå säkrare. Risken för att bli fel behandlad kändes mindre. istället är det stelare.

– Jag tycker ännu också att jag blev fel behandlad av Eklund. Det skulle inte ha hänt med dagens tenta-mensmetoder.

ÅaS har inte någon färdig linje som säger att vissa tentamensformer är bättre än andra. Ett urval av olika

daGENS PrÖVNING

former är ändå önskvärt.– Jag har hört att till exempel muntlig tentamen är

bättre för personer med dyslexi eller andra läs- och skrivsvårigheter. andra examensformer kan samtidigt passa bättre för andra, säger lindblad.

Den nyaste tentamensformen i dag är skriftlig e-tent. i och med att nätkurser blir allt vanligare ökar ock- så mängden examinationsformer som helt frångår tra-ditionell tentamen och istället använder till exem-pel inlämningsuppgifter, projektarbeten och föreläs-ningsdagböcker.

– E-tent är ändå en traditionell form av individu-ell tentamen. Den gör att flexibiliteten för både stude-rande och personal ökar, säger tove forslund från lärcentret vid Åbo akademi.

Hittills har e-tent fungerat bra. Tentanderna kan tentera i en övervakad datasal under vissa tider, vilket ger bättre möjligheter för studenterna att välja en tid-punkt som passar.

– De studerande har en viktig roll när e-tent ska spridas vidare. De måste begära att lärarna ger dem möjligheten, säger Forslund.

i Danmark testar man redan e-tentens efterträdare. Den modellen går ut på att hela tentamensprocessen blir elektronisk.

– Det stämmer överens med samhällsutvecklingen. i dag är ju nästan det enda man skriver för hand namn-teckningar och tentamenssvar, säger Forslund.

”Han tog emot mig hemma efter att

vi bestämt tid för träffen och bjöd på te med

smörgås.”SOLVEIG WIDÉN


mäNNisKaN

Drömmen som föll i bitarFriidrott var en stor del av mitt liv ända sedan jag var sju. Som 17-åring började jag satsa på allvar på kortdistanslöpning. När jag var 25 blev jag skadad och efter ett år av rehabilitering såg jag mig besegrad. Det var mitt eget beslut men ibland undrar jag om jag inte gav upp lite för tidigt, jag kände mig inte heller helt nöjd med mina resultat. Mitt beslut var svårt, friidrotten hade blivit en så stor del av mitt liv och mig som individ att jag efteråt inte riktigt visste vem jag var. Som tur hade jag studier att falla tillbaka på och jag upptog intressen som språk, dans och resande. Det jag tog med mig från min dröm var envishet och en drivkraft som gjort att jag kunnat förverkliga andra drömmar som jag har haft i mitt liv. Jag skulle aldrig byta bort åren av idrott. Det handlade ju inte bara om konkreta resultat och placeringar utan så mycket annat, som fysisk och psykisk utveckling och alla vänner jag fick. Tiden läker alla sår. Men ibland, särskilt när jag ser idrottstävlingar, så kommer drömmen över mig och jag längtar efter känslan av att slå rekord och av att ha ett konkret mål att jobba för dagligen.

Jessica Smulter är 31 och magister i idrottsvetenskap. För tillfället befinner hon sig på praktikutbyte på Finlands kulturinstitut i Paris.

september tjugohundraelva studentbladet 021

hankeiten och skådespelaren andreas af enehielm, aktuell med filmen där vi en gång gått, berättar om sin första

nakenscen. han förklarar hur ekonomi och konstnärskap är oförenligt. och

avslöjar att han är förälskad i sin mor.t e X t F a n n y l i n D H o l m • f o t o l a S S E l i n D F o R S

av sittförflutna


ett kollektiv några stenkast från centrum av Helsing-fors sitter andreas af enehielm och dricker gin med

is. Stormen får fönstren att smälla och regnet piskar mot rutorna. Dagen har varit grå. men i kollektivet har hösten andra nyanser. Väggarna är täckta av färgstark konst, och en

flaska rödvin har öppnats trots att det är ginflaskan som fär tillfället förtärs. af Enehielm röker förstrött i köket när han

fotograferas och säger att det är människans gisslan att bli fångad i definitioner, framtiden och att planera.

Han är en obotlig romantiker, bohem och impulsiv som resultat av sin uppväxt, men också en innovativ entrepre-nör som är fåfäng och medveten. Ändå vill han inte definiera

sig. att sätta ord på vad man står för, är och vill vara begränsar människan och rutar in en.

att han studerar på Hanken och är skådespelare tycker han inte att är en udda kombination. med en bakgrund i en konst-närsfamilj utan ekonomisk trygghet och långsiktighet ville han

studera ekonomi, men kultur är vad han verkligen brinner för. Barndomen kommer af Enehielm ihåg som fri, öppen och med

möjlighet till självförverkligande. De sex första åren av sitt liv bodde han med sin mor, bildkonstnären Cris af Enehielm. Han var galen i sin mamma, nästan förälskad i henne just så som unga poj-

kar blir i sina mödrar. ovanför vardagsrumssoffan i mitten av rum-met hänger ett av hennes verk. Det är stort, lugnt och har en varm

gul nyans.

T rots att han själv minns sin uppväxt som god, blir han kon-stant påmind av sin mor om de svåra tiderna då de ekono-miskt kämpade för att få det att gå ihop. En konstnär vet inte vad budgeterande betyder och en konstnärs inkomts

är projektbaserad. Det finns tider då allt har flyt för att sedan igen in-vänta nästa smäll, förklarar han.

– mina föräldrar uppmanade mig att inte bli konstnär och i dag studerar jag ju på Hanken.

af Enehielm har aldrig sökt till Teaterhögskolan trots att han med-verkat i bland annat filmerna Populärmusik från vittula, Matti och Dra-karna över Helsingfors och är nu aktuell med Där vi en gång gått.

– Teaterhögskolan utbildar skådepelare som ska arbeta på teater med stora gester, medan jag vill göra film, synas på den vita duken och uttrycka det lilla.

i af Enehielms liv är det de små detaljerna som gör det. Konsten som han har på väggarna ska ha en viss stil, det svarta håret ska vara spretigt vid pannan på ett specifikt sätt och hans elgitarrer ska ha en hedersplats vid hans krypin i hörnet av rummet.

Då man gör film är det lika, det är nyanserna som räknas, det är de små detaljerna som tillsammans utgör helheten.

På teater dramatiserar man och förstorar alla känslor så att publi-ken ska uppfatta vilken sinnesstämning skådespelaren uttrycker. att vara skådespelare på en teater är en hel vetenskap. Filminspelningar handlar däremot om att förmedla det lilla; ett uttryck, en blick, en rörelse.

”JAG ÄR INTE KOMMUNIST UTAN EN EXISTENTIALIST, MEN JAG

KAN FÖRSTÅ HUR DET ÄR ATT KÄMPA FÖR EN IDEOLOGI.”


I nuläget är af Enehielm aktuell med filmatiseringen av kjell westös bok Där vi en gång gått. Den 25 oktober är det filmpre-miär. Tv-premiär för de sex avsnitten som är en längre version av filmen är vid årsskiftet.

Filmen och tv-serien är en berättelse om unga människor och kär-lek. Händelserna äger rum mellan åren 1906 och 1931 och präglas av Första världskriget, inbördeskriget och konflikterna mellan de vita och de röda.

af Enehielm spelar allu, en kommunist och fotbollstalang som har ett kärleksförhållande till två kvinnor. Den ena tillhör hans egen klass arbetarklassen och den andra överklassen.

– Karaktären allu är romantisk, fosterländsk och empatisk. Han har en stark ideologisk tro och är besatt av den omöjliga kärleken.

af Enehielm förberedde sig två månader inför filminspelningen. Han läste boken Där vi en gång gått och cyklade sedan runt i Helsing-fors till de ställen där händelserna ägde rum.

men hur går man tillväga för att sätta sig in i en roll och bli ett med karaktären? Enligt af Enehielm handlar det om att väcka karaktärens sidor i sig själv.

– Jag är inte kommunist utan en existentialist, men jag kan förstå hur det är att kämpa för en ideologi. Jag har aldrig upplevt omöjlig kärlek på grund av klasskillnad, men jag har däremot blivit hänförd av det förbjudna och förstår vad det betyder att ha en dragningskraft till det du inte får åtrå.

af Enehielm satt sig in i karaktären genom att anteckna vad allu

gillar, ogillar och vad som egentligen betyder något för honom. – man måste bli vän med sin egen karaktär för att trovärdigt kun-

na föreställa honom. man måste sitta i hans säng, stå i hans rum, vara klädd i hans kläder och supa in sinnesstämmningen på filminspel-ningen för att kunna bli honom.

Det svåraste var nog ändå att göra nakenscenen. Det var af Ene-hielms första nakenscen under sin tid som skådespelare.

af Enehielm tar en rejäl klunk av ginen och börjar flina. Han tappar fattningen för en bråkdels minut och blicken vandrar över rummet. Han hoppar upp ur soffan, rusar in i köket och kommer tillbaka med ett påfyllt glas och

ett återkallat lugn. – att göra en kärleksscen med den proffsiga skådespelaren jessica

grabowsky som spelar lucie i filmen oroade mig lite innan inspel-ningen. Jag ringde faktiskt upp regissören och frågade honom hur man egentligen går tillväga då man spelar in en sexscen? Han garvade åt mig som svar i andra ändan och sade: ”Perkele, ni ska ju ha sex på riktigt förstås”.

inspelningen blev som af Enehielm befarat inte pinsam, klum-pig och nervig utan snarast lustig och avslappnad. Grabowsky och af Enehielm skrattade sig igenom inspelningarna.

– Vad man gör i verkligheten är en helt annan sak än hur det ser ut på filmduken. Klart vi hade kläderna av och måste kyssas, men så mycket konstigare var det inte.

Det svåraste var kanske att stå naken inför tio människor, däribland ljud- och ljustekniker, regissören och andra skådespelare.

M örkret har fallit utanför och stormen har ytterliga-re tagit vid. i kollektivet som ligger några stenkast från centrum har en kastrull med vatten placerats på spisen. Pasta och rödvin står på menyn.

men af Enehielms planer och idéer ser aldrig ut att ta slut, pratet upphör inte ens när vi klär på oss skorna i tamburen på väg ut. Det är tankar om att skapa en hemsida för konstnärer där de kan ställa ut sin konst och tala med andra konstintresserade. obebodda hus som har kapats veckan innan där man haft en 24 timmars utställning. och Hankens vänsterparti som grundats.

Killen som inte vill definiera sig som konstnärssjäl och skådespe-lare har redan försagt sig för flera timmar sedan.

Kreativiteten som aldrig sinar och de kulturella projekten som smids med obotlig iver gör den odefinierade definierad. Den som vill leva i nuet och inte påverkas av definitioner har redan gjort ett val. Han är fånge i sin bakgrund. Fånge av att uttrycka, skapa och föda nytt.

Tankar på några ginglas för mycket och den stora gula tavlan må-lad av hans mor blandas med höststormen som viner. när dörren gli-der fast och regnet piskar i ansiktet är gråheten definitiv, i kollektivet hade hösten andra nyanser.

aNdrEaS af ENEHIElm • Född: den 30 augusti 1987 i helsingfors • mor och far: cris af enehielm och Kjell Wallman • medverkat i: Populärmusik från vittula, matti och drakarna över helsingfors, Petters valp och där vi en gång gått • studerar: På handelshögskolan


Hipsters är oerhört fascinerande. Varför tar vissa illa upp av benämningen och varför vill andra med våld bli klassade som just det? Subkulturen är inhöljd i dunkel. Studentbladet begav sig till hip-sterfestivalerna Flow och Monsters of Pop för att ta reda på vad det egentligen handlar om.t e X t C a T a R i i n a S a l o • s t i l & f o t o m a l i n n y q V i S T

hiPsteraNd


En loppisånga ligger över Södervik i Helsingfors un-der ett veckoslut i mitten av augusti. Svala män och kvinnor i tajta jeans, stora skjortor, fula tröjor. Röda mössor överallt. Bara några veckor tidigare var om-rådet ockuperat av svartklädda och hårdsminka-de brudar och killar. nu är det annat ljud i skällan. Korsetterna är utbytta mot halvgenomskinliga, lite för stora kragskjortor och shorts med hög midja. De tjockbottnade kängorna med metalldetaljer är ut-bytta mot slitna Pippi långstrump-skor med tun-na lädersnören. metallfestivalen Tuska är utbytt mot hipsterfestivalen Flow.

Festivalbesökarna går slentrianmässigt runt om-rådet och dricker nonchalant lite öl. På plats finns inga tonåringar, hela festivalen är K-18, och ingen är aspackad. Jag får en känsla av att folk verkligen vill visa upp sig – Se på mig, jag är annorlunda! Jag är en hipster!

Hipster är ett känsloladdat ord. En svordom, säger någon. En subkultur, men inte min subkultur, säger en annan. Hellre hipster än indie, säger en tredje. Vad är det egentligen vi ska kalla dessa människor som verkar så kreddiga och säkra på sin sak?

Förr talade man mycket om subkulturen indie. Utrycket indie kommer naturligtvis från engelskans independent, något som står för sig själv. Under 90- och 00-talet gavs indiefilmer ut av små oberoende produktionsbolag, musik gavs ut på små, icke-kom-mersiella förlag. allt var småskaligt och speciellt. och som en del, eller varför inte eftergångare, av denna indiestil utvecklades dagens hipsterism.

Först fanns den hederliga tönten. Vi känner alla en sådan från lågstadiet. Eller så var det kanske vi själ-va som var tönten. Plötsligt kom indietiden och det blev inne att vara en tönt – man bara kallade sig in-die istället. indien kom och gick, och nästa i turen blev hipstern.

– indiestilen har räddat många själar, säger den er-kända hipstern linnéa sjöholm. indie är en tön-tig stil, och det har blivit berättigat att vara töntig, många som kanske annars skulle ha hamnat i perife-rin av samhället är nu istället del av innekretsen.

linnéa menar ändå att det finns en viss skillnad mellan indie och hipster, också idag, indien är mer anspråkslöst sitt eget töntiga jag medan hipstern är medvetet och coolt töntig.

Den avsky som en del känner mot benämning-en hipster kommer troligen från att människor som känner sig delaktiga i denna subkultur inte vill bli satta i fack. nu är det ändå tyvärr så att vår värld är ganska anal med att vilja definiera allt och alla, även hipsters, och det är inte nödvändigtvis en dålig sak. För att kunna bli satt i ett fack måste du nämligen vara medveten om vad du är.

F ö r r i vä r l d e N

Det är kanske inte många som vet eller har tänkt på det, men hipsters fanns redan under första halvan av 1900-talet. Ordet hipster är en omskrivning av 30-talets hepcat, hep blev hip. Cat föll bort.

1940-talets hipsters var vita människor som lade sig till med en då traditionell, svart livsstil; en ledig, sval och nonchalant attityd. Man kallade hipstern ”the white negro”. Dessa urfäder och –mödrar har banat väg för dagens hipsters. Vi ser samma drag av nonchalans, sval-het och återanvändning då som nu.

Jag anländer till Tammerfors en vacker höstdag. På festivalen monsters of Pop (moP) som har startat kvällen innan spelar band som britta persson, JJ, Regina och Huoratron. Band som också kan sättas i fack, i hipsterfack. För det är mycket musiken det handlar om, och under moP får jag verkligen ta del av det mest hipstriga jag någonsin upplevt.

Skillnaden mellan Flow och moP är publikens sätt. i Tammerfors figurerar inte alls lika mycket färg och form, publiken verkar inte ha kommit till festiva-len för att visa upp sig utan främst för att lyssna till musiken. Klädstilen är dunklare, mer jordnära än på Flow och jag ser till och med vissa med rockig stil. En och annan hög midja syns och den ironiska musta-schen ploppar upp nu och då, men finns inte i över-flöd. Denna mishmash av stilar gör så att inte ens jag känner mig utanför, jag känner mig välkommen och varm inombords, även om musiken är lite högtfly-gande.

när en man med en dator ställer sig upp på sce-nen i Pakkahuone på moP blir publiken galen. Som i trans börjar de mässa HUoRa-TRon HUoRa-TRon. mycket riktigt, killen på scenen går under ar-tistnamnet Huoratron och spelar elektronisk musik. Även om jag förstår och respekterar hipsterkulturen, även om jag ibland klär mig i loppisfynd och tyck-er att mustascher kan vara helt okej förstår jag inte hajpen när killen med datorn ställer sig på scen. Han sjunger inte, han spelar inte, han skulle inte behöva vara på plats, man kunde smälla in skivan i spelaren och dansa till det. Han står ju bara där med sin mac. i publiken hittar jag en upprymd åskådare och undrar vad som hajpar honom.

– Det är som gamla gladiatorspel eller Schildts för-fattarmiddagar – man träffas för att kunna uppleva tillsammans, lyder svaret av petter sandelin som snabbt försvinner tillbaka in i folksamlingen när ar-tisten med macen trycker igång sin musik.

och det är nog där essensen ligger, i upplevelsen. Hela hipsterkulturen kretsar kring nya fenomen, ny musik och att vara annorlunda. man vill uppleva det nya, höra det nya och vara först. man vill vara först med upplevelsen och man vill uppleva tillsammans. men man vill inte släppa för många in på hemlighe-ten, man vill ha sin egen hemliga klubb, tycker du om det tänker jag inte göra det mera. men inom sina egna hipstergrupper är det upplevelsen som är hip-sterns innersta väsen.


t i l l b a K a t i l l F r a m t i d e N

Vad kommer motsvarigheten till hipsters och indiekids att klä sig i om tio år? Och vad lyssnar de på? De nya fenomenen, vilka kommer de att vara?

Hipsterns klädstil är återanvänd medan musiken är sprillans ny. Kläderna är ofta sådant som varit modernt för ungefär tio år sedan. Indiekidsen klädde sig i 80-talsklä-der, hipsters klär sig som Kurt Cobain, fanellskjortan och jeansen har inte varit så h är pop sedan mitten av 90-talet. Eftersom det som nu används redan är återanvänd-ning, fnns det knappt nån ny stil mer och det känns det ganska omöjligt att spekulera i vad hipstertrenden kommer att vara om tio år. Blir det en blandning av alla stilar eller är det noppiga leggning och konstiga tröjor från Monki som kommer att vara det nya svarta?

Det vi i alla fall kan vara säkra på är att det kommer en ny subkultur som vill vara för sig själv, som håller koll på nya fenomen. Men kanske det blir mera glitter och gla-mour om tio år, eller kanske vi börjar blicka tillbaka ännu längre och kör på ridbyxor, kråskragar och stora rokokoklänningar?

Malin Nyqvist, som bland annat spelat i Le Corps Mince de Francoise och numera bloggar på enfantterrible.ratata.f – och är stolt hipster förstås – delar här med sig av sin syn på hipsterism år 2020. På vänstra sidan av uppslaget ser vi dagens hipster och på den här sidan Malins framtidsvision.


viSex och relationer

Klassisk pojkpop

Du Lyssnar PÅ: Take That – Pray Du signaLErar: Jag är inte rädd för att erkänna att pojkband kan vara det bästa som hänt världen och robbie williams är faktiskt The man. Jag gillar mysiga hemmakvällar och fina drinkar. om du vill kan vi gå ut och äta middag nån kväll, men det kan hän-da att jag tar fyra av mina bästa vän-ner med mig, vi gör nämligen allt till-sammans.

Glassig arvspop

Du Lyssnar PÅ: Paris Hilton – Stars are blindDu signaLErar: Jag är trendig och skön, köpte just en ny klänning på H&m. om du vill kan jag visa dig den ikväll, vi kan gå till onnela och dansa, kanske hång-las lite senare.

älskvärd ledsenschlager

Du Lyssnar PÅ: Adele – Rolling in the deepDu signaLErar: Jag är egentligen gan-ska medel med allt, men jag räknar mig som en djup och ärlig människa. Jag gil-lar att filosofera kring småsaker och det bästa jag vet är revbensspjäll. Ska vi gå ut på en cider någon kväll?

Svensk gnällpop

Du Lyssnar PÅ: Kent – 747 Du signaLErar: Jag vill tänka att jag är ganska sval och kreddig. min största respekt riktar jag till dudes och dudet-tes som spelar i band, mest gillar jag gi-tarrister. En bandana kring halsen kan faktiskt vara jättesnyggt. Ska vi gå på keikka tillsammans någon kväll? Jag har hört att ett nytt gitarrpopband spelar på Tavastia under veckoslutet.

Pensionärstoner

Du Lyssnar PÅ: Bo Kaspers orkester – Svårt att säga nejDu signaLErar: Jag är småkulturell och världsvan, en kulturtant eller –farbror. Jag vill att du ska tycka att jag är lite mystisk men hemskt söt, kanske du vill gå på ett glas och diskutera Dostojevski?

Tant- och farbrorklang 2

Du Lyssnar PÅ: Roxette – The big L.Du signaLErar: Jag är över trettio, men jag är stolt över det. Jag gillar gam-mal synthpop, men kan nog tala om nya fenomen också. inombords är jag lite sårad, men redo att möta den sto-ra kärleken. Kanske vi kan ses och se på Pretty Woman tillsammans? Jag bjuder på chips och grill.

Glättig hiphop

Du Lyssnar PÅ: Petter – Gör min dagDu signaLErar: Jag är real, man. Du kan lita på mig, killen. och du tjejen, jag gillar dina moves, du och jag skul-le fungera som jay-z och beyoncé, för alltid och evigt. om du vill, dawg, kan vi gå ut och ta en gin med juice. Kom igen, mannen!

aris och annanfiilismusik

Glad emopop

Du Lyssnar PÅ: Ane Brun – Do you remeberDu signaLErar: Jag är väldigt tolerant, gillar lilla my-knåkor och stora plats-brillor. Jag uppskattar också ärlighet och mod och är estetiskt lagd. Ska vi gå på Tavastias lauantaidisco tillsammans och dricka billig öl ur sunkiga plast-glas?

Hipsterpop med själ

Du Lyssnar PÅ: Hurts – Wonderful lifeDu signaLErar: Jag vet vad jag gör och jag tycker om det. Jag vet en del om mu-sik men vill inte bli kallad hipster. Kan-ske vi kan träffas och tala om james blakes nyaste singel eller dricka en Kurko tillsammans?

sociala medier tar över världen, google håller koll på allt du gör och du får dina nyheter via twitter. nu när också spotify och Facebook slagit ihop sina handskar är frågan om vi ska

vara rädda eller inte? studentbladet hävdar att det är en bra sak. nu kan du via Facebook meddela omvärlden om ditt sinnestillstånd på ett så subtilt sätt som genom musik. vad

säger då låtarna om dig? vi berättar!t e X t C a T a R i i n a S a l o

i l l u s t r a t i o n R a S m U S K y l l Ö n E n


1 2 3 4 5

En resumé av ditt liv

Heteron ärinte vanliga

Fredrika Biströms utställning HET-ERo visas på luckan i Helsingfors fram till slutet av månaden. Fredrika som är konstnär, grafiker och moderkspasledig verksamhetskoordi-nator för föreningen Regnbågsankan berät-tar historien bakom utställningen.

t e X t C a T a R i i n a S a l o

För grottmannens tillvaro var det inre livet viktigt. Hade han konstiga drömmar samlades byns äldsta för att diskutera dem och ta reda på vad de betydde för världsbilden och framtiden.

I dag har samhället utvecklats och redskapen för att analysera det inre har blivit fler. Men fortsättningsvis anser anlytiker att drömmarna är en resumé på vad som utgör det egentliga livet. Bland annat sigmund freud och carl gustav jung sade att drömmarna var det direkta spåret till medvetenhet om det omedvetna.

Vad är drömmar?En dröm är förbindelselänken

mellan livsprocesser och vår medvetna personlighet. Drömmen är ett möte mel-lan beslut och handlingar. Det uttrycker känslighet och hinder, men balanserar också det psykiska och fysiska och har ett problemlösande syfte.

Till vem riktar du dig med utställningen?Till alla som tror att

heterosexuella är vanliga människor.

är heterosexu-alitet fortfarande den

starkare normen i samhället, och kommer det i så fall att ändras?

Vi förväntas vara heterosexuella om vi inte bevisar motsatsen. Vi för-väntas också uppföra oss enligt vårt kön och enligt till exempel klasstillhö-

righet. Kvinnor förväntas uppföra sig som

kvinnor och män som män. Något mellanting ryms inte med. De som följer normen belönas medan de som bryter

mot den uppfattas som besvärliga, obekväma

eller provocerande.

spelar en persons sexualitet någon stor

roll mera?Sexualitet är jätteviktigt,

härligt och spelar stor roll! Det är fördomar

gentemot olika sexuella läggningar som skapar

ojämlikhet. I många sammanhang är det fortfarande jobbigt

att vara homosexuell, bisexuell, transperson,

transgender, transvestit, kvinnlig man eller manlig

kvinna. Om Paavo är transvestit ser vi honom

bara som transvestit, inte som en vanlig Paavo. Gränsen mellan manligt

och kvinnligt är hård och redan små barn

uppmuntras leka på olika sätt beroende på om de

är pojkar eller flickor.

När ska du analysera drömmar?Enligt drömforskaren tony crisp

är drömtolkning en utmärkt väg till personlig utveckling, men att tolka alla drömmar kan ge en förvriden bild av verkligheten. Det klokaste är enligt honom att enbart analysera enstaka drömmar som gjort ett stort intryck på dig. Drömtolkning är också beroende av vilket språk du talar och din verbala begåvning.

Hur kan du dra nytta av drömtolkning?Det ger oss en helt ny upplevel-

sevärld. Du får större insikt i dina personliga relationer och mera kontroll över din tankevärld. Du lyckas också absorbera all information som samlas inom dig. Snarast information som du inte ens är medveten om att du bär på. Drömtolkning är ett verktyg för balans och självförståelse.

Fanny lindholm

ryggsÄck De resurser och svårigheter vi bär genom livet; vår tidigare erfarenhet och karma. Kanske en börda av omedveten vrede eller andra negativa känslor.

nakEn Att släppa förklädnaden, attityderna eller känslorna som vi använder för att maskera våra verkliga känslor i vardagslivet. En önskan att bli sedd och att av- slöja sin sanna natur.

sLaDD Är en restriktion som uttrycker känsloband till en annan person eller situation. En navelsträng och ett beroende som håller oss fast.

korriDor Ingemansland, limbo, mittemellan-situation. Processen från att gå från ett till ett annat.

hus Refererar alltid till dig själv, din kropp och dina personlighetsattribut.

QaFrågor och svar om livets väsentligheter.

vad var tanken bakom din utställning och hur

kom du på den?I planeringsgruppen för Regnbågshelgen 2011 planerade vi att

samla finlandssvenska hbt-personer till ett stort

gruppfoto. Men idén kändes motstridig efter-som hbt-personer inte är intressanta i sig, de är ju helt vanliga människor. Jag beslöt då att vända på det och fotografera

heterosexualiteten - det som är så självklart och

"normalt".

vad berättar utställ-ningen om homo- och

heterosexuella?Utställningen visar att

minoriteten och majorite-ten är båda lika kaotiska,

brokiga och olika. Det finns ju fördomar om

heterosexuella också. Vi märker inte majoritetens

schabloner på samma sätt, utan kallar dem för naturliga och medfödda

könsbundna egenskaper. Heteromän förväntas

vara hårdare och hete-rokvinnor mjuka. Många tycker också att man bör vara heterosexuell för att

få föröka sig.

stbl analyserar drömmar liksom grottmannen – en väg till personlig utveckling, insikt och förståelse. vanliga

drömmar

tydda

5x


motpoler catariina salomotpoler ted urho

Detevinnerligt

grönare gräset

Gyttjanföre detgröna

Med jämna

mellanrum vaknar jag ur detta

rosa skimmer jag kallar vardagen och funderar: är detta

mitt liv? Jag gör inget ensam längre: jag gör allt tillsammans. I snart fyra år har jag delat mitt liv med mannen

som lite oförhappandes bokstavligen dansade in i mitt medvetande på det mest udda av träffpunkter: Ollis i Vasa.

Det som för oss båda började som ett romantiskt äventyr med ett klart bäst före-datum aspirerar nu på att bli århundradets kärlekssaga. Men män är, som bekant, flockdjur. Så småningom kommer det att vara

dags för de första äktenskapen i kompiskretsen att gå i kras när mannen flyttar ihop med sin sekreterare, barnflickan eller en nyinförskaffad thailändsk väninna.

Det är bara något heteromannen gör. Överlag är det ett under att så många äktenskap håller så länge de gör. Fast det handlar nog snarare om en social konstruktion mer än något annat.

När man sitter på bärs med en skock gifta män med bostadslån och småbarn verkar det ändå som om deras främsta funktion vore att så ofta som möjligt få plöja ner sin mjölke i så många olika hallongrottor som

de klarar av att bjuda drinks åt.Jag frågar mig själv: när kommer detta att hända mig? När kommer jag att börja titta på den trevliga servitören med

en glitterglimt i ögat och hyvla kreditkortet lite extra? När kommer jag att börja springa på årsfester igen för att umgås med trevliga guliskillar i välsittande frackbyxor? När kommer jag att börja sitta på terrassen och ogenerat titta på lättklädda killar som

strosar förbi?Om sanningen ska fram så gör jag redan allt det där. För jag vet att ingen av de små puddingarna som är så lätta på ögat någonsin kunde

erbjuda mig det som min man gör: kärlek, vänskap, äventyr och trygghet.Dessutom beter han sig på precis samma sätt. Som tur tror ingendera av oss på svartsjuka. Skribenten är producent på X3M och har aldrig varit så här ärlig i hela sitt liv.

För en tid

sedan tog jag mig en titt på

gräset på andra sidan staketet. Jag såg att det var

grönare och fann det gott. Sagt och gjort, jag packade min väska och

försökte hoppa över till andra sidan.Men det visade sig att det inte alltid är så lätt att

komma över staketet med sin rinka på ryggen. Tänk dig att du packar ner hela din egendom, plus de senaste två åren

av ditt liv i ryggsäcken och kastar den på axlarna. De enda skor du har är dina tretton centimeters Jeffrey Campbells. Med dem på fötterna

och all tyngd på ryggen sätter du siktet på frodigare marker.Snabbt märker du att det framför staketet ligger meter efter meter av gyttja. Men

nu är du redan på väg, väskan är packad och du har bestämt dig. Det är bara att vada ner i sörjan. Trettoncentsklackarna sjunker. Packningen väger. Fötterna suger sig fast i slammet,

du tar dig framåt – men långsamt. Som i en hägring skymtar du gräs. Du tar dig upp på gräset men märker snabbt att du inte har kommit till andra sidan ännu, det här är bara ett pit stop. Framåt ser du gyttja,

bakåt finns också bara en stinkade brun sörja. Här kan du inte stanna. Inget annat hjälper, du måste framåt.Småningon kommer du närmare staketet du skymtat i horisonten. Med en sista kraftansträngning tar du tag i det

och häver dig upp. Dina killerheels har du redan tappat för länge sedan och en del av packningen har tappats bort på vägen. Kroppen känns lite lättare, men den sista kraftansträngningen att ta sig över staketet känns ändå överväldigande. Du pustar,

stånkar och drar dig över i bästa GI Jane-anda. När du kollapsar på gräset på andra sidan kan du äntligen andas lugnt. Du har kommit fram och kan syna gräsets färg.Vad historiens moral är, undrar du? Att försöka ta reda på om gräset är grönare på andra sidan är en lång och jävligt tung process, det går inte

att bara kasta sig över staketet. Och hur kan vi veta om färgen i själva verket är grön? Vi kan inte. Jag kan inte. Men jag hoppas och tror att efter allt vadande i gyttja kommer gräsängen i alla fall att kännas som den ljuvligaste platsen i världen. Catzo är Stbl:s redaktionssekreterare.


livEt

Drömmen som gick i uppfyllelseMikko Möttönen, 31 år gammal, blev beviljad 1,5 miljoner euro av ECR, European Research Council. Som studerande vid Tekniska högskolan och gediget med bakgrund inom olika forskningsprojekt ska Möttönen nu leda sitt team i fem år för att komma ett steg närmare en Cuantum computer. ECR:s forksningsstipendie är det största av sin klass som en individuell person kan beviljas. En överlycklig Möttönen säger åt Stbl att han arbetat länge och hårt för att nå dit han är idag. Med ambitioner, envishet och uthållighet når man sina mål.


Observationer i oktober

löven är vackert rödgula och fest-humöret fantastiskt. Vi har samlat några fest- och inspirationstips till dig. och det är billigt!t e X t & f o t o C a T a R i i n a S a l o

Fåmånadens kulturutbud.


mÅNadENS SPElNINGar Vasa. Du gillar alternativ elektronisk musik? Kolla då in Miami Heat-klubb-kvällarna på Leipätehdas som ordnas en gång i månaden. Det utlovas nostalgi i form av 80-talsvideon, ett fullt dansgolv och rökmaskiner. Nästa klubbkväll ordnas 5.11, ynka 6 euro inträde.åbo. För riktig Halloweenfiilis ska du ta dig till Klubi den 29.10 på Individual Ink Halloween Party! Upplev fantastisk fuzzrock av bandet Mangoo och burleska dansare som också uppträder i bandets nya video. Eftersom det är Halloween utlovas naturligtvis pris till bäst klädda. För en femma och en euro får du ta del av denna fantastiska fest.

mÅNadENS SKräCK I skrämmande anda ordnas scifi/fantasy/skräck/kultfilmsfestivalen Night Visions på Maxim i Helsingfors under Halloweenveckan (26-29.10). I år visas mer inhemska filmer än någonsin och biljetterna kostar bara 8 euro per film. Ett HC-pass för hela festivalen kostar 95, bara lördag-söndag natt kostar 45 euro. Mera info på nightvisions.info.

mÅNadENS multIKulturElla Vill du ha en lektion i finska, sociologi, historia, politik, musik och samhällskun-skap på en gång? Då vill vi tipsa dig om Nationalteaterns pjäs HOMO! som upp-förs ännu till slutet av året. Med studie-kort betalar du bara 16 euro. Det här vill och kan du inte missa!

mÅNadENS ”totalt GratIS” Bilder på gyllene kantareller i diverse tidningar, bloggar och nätsidor retar kanske gallfeber på dig, men man kan inte komma ifrån faktumet att svamp är gratis mat. Marsch ut i skogen och fyll din korg, torka eller lägg in och du har mat långt in på vintern. Men du, vet du inget om svamp är det bäst att ta en bättre insatt kompis med, man kan ju faktiskt dö av en del svampar.Du kan också försiktigt kika igenom grannens äppelträd, kanske det finns nåt exemplar kvar att palla.

mÅNadENS (läS: jaNuarImÅNadS) ExtraKNäCK Det är presidentval på kommande. Under valdagen behövs det en hel massa personal på de olika valställena. Genom att infiltrera dig i rätt kretsar kan du fixa jobb åt dig på valdagen och tjäna dig en hacka. Googla, vetja!


Stockholmnoir #3Läs den sista delen i jens lapidus trilogi om Stock-holms undre värld. I boken Livet Delux återknyter vi kontakten med huvudpersonerna i de tidigare delarna av Stockholm Noir.

Gangstrarna planerar en comeback och vem ska ta över efter juggemafioson och bli Stockholms kung?

Möt socialrealism, gangsterklichéer och Sture-plansbrats och köp Livet Deluxe för bara 21,95 euro från Bookplus på nätet.

Om du inte köper boken för annat så kan du göra det för att understöda den heta advokaten som är författare till deckaren. Fanny lindholm

På toppen är utsikten som bäst

Foto

Mat

tias

Edw

all

seKonst, kriminalitet och kortfilm.

Kort och kraftigtinlandssvenskt filmcentrum har gett ut en dvd-samling med finlandssvenska kortfilmer. Kortfilmer regisse-rade av bland annat claes olsson, klaus härö och dick idman finns att hitta i

dvd-samlingen. Bli hög på film och se på Nattflykt, Sommartider, Häng dej pojkfan och den Lata döden.

Kortfilmerna som enbart är mellan 6 till 55 minuter långa är skräddarsydda för den rastlösa själen. Koka te eller ta en birra och bli hänförd av finlands-svensk kultur. Fanny lindholm

Åbo konstmuseum reser sig praktfullt över staden, högst uppe på krönet av Puolalabacken. För många studenter – det centrala läget till trots – en backe som ändå sällan bestigs. Ska ”högkultur” vara svårtill-gängligt?

man behöver inte en examen i konsthistoria eller ha stenkoll på ismerna för att njuta av konst. Paradut-ställningen i år ”Crème de la crème” ger smakprov på höjdpunkterna ur finländsk konsthistoria med namn som Gallen-Kallela och Schjerfbeck, som klingar bekanta också i en lekmans öra. Den andra stora utställningen för hösten: Carl larssons ”Drömmar om harmoni”, för närmast tankarna till barnboksillustra-tioner (minns ni Beatrix Potters Pelle Kanin?).i Studio-avdelningen för samtidskonst bjuds också på verk som tillkommit lite närmare en studerandes livstid. Vidare visas i mörkrummet som bäst videoin-stallationen ”En dag på varuhuset”: en – bokstavli-gen! –avklädd studie i mänskligt beteende, utspelad kring ett politikermord.

Trots kulturhuvudstadsåret, då man vurmar lite extra för allt som kan stämplas som kultur, verkar konstmeckat alldeles runt hörnet lätt förbisett – oför-tjänt. Kanske klingar inte konstmuseum lika hisnande som eldshower eller klubbspelningar – kanske är det en kostnadsfråga, då inträdet tävlar i prisklass med en biobiljett eller två stop öl. men dukarna här kan innehålla mer än en Hollywoodproduktion, och ger ett annat slags rus än alkohol.

Varje fredagskväll är inträdet fritt – varför inte en alternativ inledning på helgen någon gång? Efteråt är vägen till senare kvällshappenings i centrum inte lång. låt inte vägen dit heller vara det! anna abrahamsson

KonsT

PÅ toPPEN är utSIKtEN Som BäSt

liTTeraTUr Film


J-sitsen får fyra snapsar av fem. Maten var fantastisk och uttänkt enligt tema, spriten stod i flaskor på bordet och underhållningen var briljant. Efterfeststället var magiskt, men redaktionssekreteraren är rädd för att jublet efter hennes sångfram-trädande hade något med muta och poängfiskeri att göra.

4/5

Foto

Mat

tias

Edw

all

gåStbl tvångsbesöker en studentikos fest. nu har turen kommit till J-komm på Soc&kom.

KonsT

PÅ toPPEN är utSIKtEN Som BäSt

1

Vad är j-Komm? J-komm är föreningen för alla journalistik-studerande på Social- & kommunalhögskolan vid Helsingfors Universitet. alltså Soc&kom. Föreningen ordnar årligen en J-sits för alla journalistikstuderande, festen har alltid ett tema, denna gång Härskare genom tiderna. VEm Kom GäStErNa Som? Härs-

kartemat hade fått festdeltagarna att tänka till ordentligt. Största outfitöverraskningen var att det fanns hela tre stycken queen of hearts och en queen of spades. Utöver det deltog statsöverhuvud, nyligen döda frukt-bolagsledare, monopolfigurer och prinsessor. Som värdar för festen fungerade naturligtvis Kung Carl XVi Gustav och Drottning Silvia.

HÖjdarE andra årets j-studerande uppträdde med en J-rap som var något av det bästa välrdshistorien skådat och hört. mannen bakom lyriken, mikael ”Fidel Castro” Stenlund hade tagit Jay-Z och alicia Keys Empire State of Mind och gjort om den med journalistikperspektiv. Effektfulla textrader som ’Jag är Soc&koms kung för jag är journalist / låter arrogant men så är det visst’ fick publiken att skrika vilt. dEt mESt KoNStIGa Själva sitsen ägde rum i en avlägsen föreläsningssal på Soc&kom. att salongsberusad svepa runt på ett ställe där man

vanligtvis oftast är nykter och skärpt kändes fantastiskt syndigt. Hade man i misstag lämnat sina ytterkläder i skolans aula fick man sent på natten smyga runt i helt nedsläckta korridorer

för att få tag på sina ägodelar. Zombierna kunde ha dykt upp bakom vilket hörn som helst. EftErfEStEN Karaokebaren Swengi fung-erade som efterfestställe. Den halvsunkiga baren serverade billigt öl och fantastisk under-hållning. Redaktionssekreteraren dristade sig till och med till att sjunga en gammal kärleksdänga för sin jublande publik. Ryktet säger att dansen fortsatte hela natten lång och att följande dag kändes aningen tung för journalisterna.

1 Fidel Castro tuggade cigarr hela kvällen lång. 2 Marie Antoinette vann pris för mest genomtänkta kostym 3 Benazir Bhutto blev plötsligt Harry Potter. 4 Skogens konung, älgen, belönades för mest innovativa kostym. 5 Redaktionssekreteraren släpper alla hämningar på dansgolvet. (Bilden censurerad på grund av stötande innehåll. Red. anm.)

3

4

Ordets härskare på korståg t e X t & f o t o C a T a R i i n a S a l o

2

5


så... blir du en humpsvakar.

Teknologorkestern Humpsvakar firar sitt femtionde år i år. Lördagen den 5 november stiger orkestern, tillsammans med sin balett Rumpskakar, upp på scenen i Finlandiahuset och framför en konsert utan dess like. Biljettinfo och mera detaljer hittar du på www.humps50.fi. catariina salo

orKesTerFesT

Humps & rumps

rumPSKaKar är tEKNoloGorKEStErNS BalEtt.BalEttEN uPPStod tIdIGarE ENdaSt Vart fEmtE År

I SamBaNd mEd juBIlEum, mEN BlEV 2010 EN HEltIdSBalEtt.rumPSKaKar Klär SIG I EN roSa jaCKa mEd Ett r

PÅ ryGGEN, SVarta KlädEr oCH Ett roSa SIdENBaNd ruNt mIdjaN.BÅdE HumPSVaKar oCH rumPSKaKar Samlar

mEdaljEr fÅr olIKa EVENEmaNG oCH dESSa fäSt SEdaN PÅ roCKEN.

mEllaN 1961 oCH 64 Var tf:S alla SEx flICKor mEd I BalEttEN oCH KalladES dÅ tf:S CaNCaN-flICKor.

GruNdadES 1961 oCH HadE SIN fÖrSta KoNSErt VId olymPIaKajEN I HElSINGforS.

HumPSVaKar Klär SIG I fraCK oCH mEdaljEr.EN HumPSVaKar-fraCK SKa alltId Ha

orKEStErNS NamN SyNlIGt PÅ ryGGEN.fraCKVäStEN SKa Vara Sydd aV marImEKKoS

rÖttI-tyG. tEKNoloGmÖSSa SKa aNVäNdaS.alla HumPSVaKar Har EN INdIVIduEll fluGa,

dIrEKtÖrEN Bär alltId EN VIt.orKEStErN, Som BÅdE SPElar oCH SjuNGEr,

Har SPElat IN 12 SKIVor.HumPSVaKar GjordE VärldENS fÖrSta

VäNStErGäNGadE lP-SKIVa, Som utKom 1966.

rEDaktionEn korrigErarI förra tidningen påstod vi att saxofo-ner förekommer i teknologorkestern Humpsvakar. Så är inte fallet. I själva verket skyr orkestern saxofoner som pesten. Redaktionen ber om ursäkt.

LSK anklagar staten för att inte se dig som en bra investering. Vad tycker du? Rösta!

RöstningsdatumArcada studerandekår: 7-9.11

Studerandekåren Novium: 3.11

Svenska Handelshögskolans Studentkår: 8-9.11

Åbo Akademis Studentkår: 1-2.11

Hitta dina kandidaterwww.kårval.fi

KaffE oCH NIKaStICKS (CIGarEttEr, rEd.aNm.)

tuttI fruttI-CHoKlad


laNdEStällE

PoutanEn grunDaDE cLayhiLL tillsammans med sina vänner buster berg och tedi tallqvist. Deras första filmer gjorde de redan 2008. Då blev det kort-filmer om knark och gangstrar. nu tre år senare gör de sin första långfilm: The Vet: Surgically Degrated, en slas-herfilm om tre djurrättsaktivister.

allting började i gymnasiet där killarna träffades. Berg och Poutanen gick en filmkurs tillsammans, Tall-qvist kom med i bilden lite senare: han och Poutanen åkte alltid tåg tillsammans till skolan och började tala. Samtalsämnet var ofta film.

Språket i filmerna är engelska, språket känns mer filmatiskt och ger killarna en möjlighet att satsa inter-nationellt.

De flesta av Clayhills produktioner är slasherfilmer, slasher är en subgenre till skräckfilmer och innehåller ofta överdimensionerat våld.

– Buster brinner för skräckfilmer och dario ar- gento är hans idol, säger Poutanen.

Själv gillar jag och Tedi drama. Berg har alltid gillat film, men det var inte självklart

att Tallqvist och Poutanen ville bli filmmakare.– Förut undrade jag hur någon egentligen kunde

kolla på film ordentligt, säger Tallqvist. men nu när jag själv börjar syssla med film tittar jag på filmer på ett helt annat sätt. man ser på vinklar, ljus och skådespel-arprestationerna.

Poutanen växte upp utan TV, men film började han

kaninte leva

utan

3x

halågbudgetstudentfilm.

Vem som helst kan göra film, säger Titus Poutanen, en av killarna bakom indiefilmproduktionsbolaget Clayhill Productions.t e X t C H R i S T i n a Pa R V i a i n E n f o t o C a T a R i i n a S a l o

doGmaSKräCK

titta på tillsammans med sin bror.– Lost in Translation är fortfarande min favoritfilm. – när man gör film får man vara Gud. man skapar

sin egen verklighet. Det känns bra, säger Tallqvist.Som indiebolag får man också själv bestämma sin

takt och vad man klarar av.Vi använder vår fantasi, tar det vi hittar och så blo-

dar vi ner det, säger Poutanen och skrattar.– Kompisarna är otroligt viktiga i ett sådant här ar-

bete. Vi bollar idéer och ber dem om hjälp, säger Pout-anen.

många av killarnas vänner är med i filmerna och hjälper till och är skådespelare. Sommaren 2010 åkte de till landet och filmade Wolf Cabin som handlar om fyra ungdomar som åker till en stuga för att fira jul och märker att de inte är ensamma.

–Wolf Cabin är en underhållande slasherfilm. The Vet, som vi håller på med nu, ska ha en mening, den filmen är mer än blod, säger Tallqvist.

För tillfället studerar Poutanen film och tv på arca-da. Berg har flyttat till melbourne i australien med sin familj där han går en liknande linje som den på arca-da. Tallqvist håller mellanår.

– Vi tycker inte att man behöver en utbildning för att göra film, men det är alltid bra att ha någonting man kan falla tillbaka på, säger Poutanen.

Eftersom killarna har sina egna liv som också påver-kar filmskapandet tar det länge att slutföra enskilda filmer. Wolf Cabin tog Clayhill nästan tre månader att klartställa. The Vet filmades under sommarveckoslu-ten i Porkkala. Filmen är ändå inte klar än, nästa som-mar kommer att fortsätta på samma sätt som den här.

–när Buster kommer hem från australien ska vi fortsätta att filma, säger Poutanen.

Tallqvist funderar på att skjuta upp armén så han kan satsa på The Vet fullt ut.

Hur ser Clayhills framtid ut?– Vi ska få The Vet färdig och ge ut den i december

2012. Vi har också lite andra projekt på gång.Förstås drömmer vi också om att kunna distribuera

våra filmer ordentligt och inte bara på nätet.Clayhill har laddat upp de flesta av sina filmer på sin

hemsida och på youtube.

• www.youtube.com/clayhillprod • www.clayhill-productions.webs.com

KaffE oCH NIKaStICKS (CIGarEttEr, rEd.aNm.)


DEt Är MÅnga År sedan jag som undervisningsminister, just före den svåra recessionen i början av nittiotalet, lyckades övertala den dåvarande finansministern att anslå medel för att höja studiestödet. Studerandeorganisationernas krav verkar nu till sitt innehåll vara de samma som då, ”högre studiestöd”, ”indexbind stöden” Ur den en-skilda studerandes synvinkel är kraven lätta att förstå. många käm-par för att få ekonomin att gå ihop.

men hur ser möjligheterna ut att öka på olika stöd? Budgetunder-skottet måste minskas, inte minst för att de som är unga i dag inte hela sitt liv skall behöva betala sig sjuka för att serva en åldrande be-folkning. också om många kanske vore beredda att betala mera i skatt kan inte skatterna vara avgörande högre än annanstans. i ett gränslöst Europa röstar många skattebetalare – medborgare och fö-retag – i det fallet med fötterna. Då finns än mindre att dela.

En dyster prognos också i fråga om resurserna för studiestöd är därför att det länge kommer att gälla att fördela knapphet. Det fin-ländska studiestödsystemet är i positiv bemärkelse rätt unikt, både till utformning och nivå. Kan vi ändå lära oss något av andra, framfö-rallt om resurserna är begränsade?

Skall strukturen för alltid var den som råder i dag? Skall stödet och dess utformning vara lika för alla oberoende av vilka inkomster en examen för varje i verkligheten leder till? Finns det möjligheter att öka låneandelen utan att de som fått lån efter studierna dignar un-der bördan? Vilken är i realiteten kopplingen mellan studiestöd och studietid?

Det finns säkert också många andra frågor och de är enkla att stäl-la. Svaren är knappast lika enkla. Ändå gäller det att börja söka dem nu. Jag tror att studerandeorganisationerna gjorde klokt i att utveck-la sitt kreativa tänkande och söka nya modeller. Samhällets resurser ökar inte med åren, men det gör kampen om dem. att säga nej till varje förändring är att lämna avgörandet åt andra.

Skribenten är före detta undervisningsminister och en av de yngsta ledamöterna någonsin.

Studentorganisationerna borde utveckla sitt kreativa tänkande.

C H R i S T o F F E R T a X E l l

ProbLEMEt MED vårt studiestöd är att vi förväntas kunna leva på det, vilket

ofta inte går. Speciellt hyrorna varierar kraftigt beroende på

studiestad och på många orter täcker bostadsbi-

draget inte ens halva hyran. Därför jobbar många vid sidan av studierna.

Tyvärr är det inte bara att jobba så mycket man

vill eftersom inkomstgrän-serna kommer emot. Jag har

vänner som tvingats annulera stödmånader mot slutet av året för att de jobbat ”för mycket”, trots att de studerat heltid hela året. Vad är logiken här? Därför undrar jag: Kunde inkomstgränserna höjas eller helt slopas? Vill vi att vårt studiestöd ska vara heltäckande eller bara en startpenning? Det här är frågor som vi alla borde fundera på.

Fanny Bergman studerar svenska och franska vid Åbo Akademi

i FinLanD Är vi privilegierade för här har alla möjlighet att studera samt att få stöd av staten till sina studier. Detta är en viktig del av finländskt välfärdsstat och det skall inte ändras på. Studiestödet och lånet skall vara jämlikt till alla studerande oberoende vad de studerar. Staten kan aldrig garantera att studerande får efter studierna arbete som motsvarar skolningen, därför kan vi inte sätta studerande i ojämlik situation under studietiden. Studerande arbetar minst 135 timmar i månaden för sina studier, och det betyder att studiestödets timlön är under 4 euro. Studiestödet borde utvecklas så att den ger värklig möjlighet att studera på heltid och att den motiverar studerande att slutföra stu-dierna i inom tidsfristen. Ifall stödet utvecklas att bli ännu mera lånefokuserat kommer fler studerande att stöda sig till arbete, vilket höjer risken att studierna försenas, och det är inte bra för någon.

anette Karlssonstuderar till socionom på yrkeshögskolan Laurea

Jag FörstÅr taxELLs synpunkter angående studiestödet. Det torde vara en självklarhet vid det här laget att studiestödet inte räcker till i vardagen och man tvingas som studeran-de att arbeta på sidan om. Detta hindrar en att verkligen koncentrera sig på sin utbildning och förlänger studietiden. Samtidigt försöker beslutsfattarna försnabba studietiden vilken jag tycker att är orimligt. Detta om något leder till att studerandena överbelastar sig själva och riskerar att insjukna i burnout, depression och ätstörningar. Samtidigt är hela Finland i ett svårt ekonomiskt läge och att nu höja studiestödet när allt dras in, verkar orealistisk. Nya idéer och lösningar är alltså välkomna och trots att man inte kan lösa alla problem just nu, skall det finnas en plan för hur studerandena får arbetsro och utbildningsnivån bibehålls i framtiden. Större lån är endå inte svaret.

Julia ingostuderar manus och regi på Arcada

bortskämdastudenter

Stödet ska vara jäm-likt, tycker studen-

terna.

”Självklartatt stödet

inte räcker”

re:Debatt och åsikter.

HUS-sidan är studentkårens informationssida som ingår i varje nummer av Studentbladet.Sidan sammanställs av HUS informatör, e-post [email protected].

Föreslå pristagare: Vi söker årets bästa utlandska lärare 2011Studentkåren belönar årets bäs-ta lärare som undervisar på ett främmande språk vid Helsingfors universitet. Om du har stött på en strålande föreläsare, en hän-given handledare eller en lärare som annars bara är utmärkt och som undervisar på något annat språk än finska eller svenska kan du föreslå honom/henne för stu-dentkåren.I förslagen ska det finnas goda motiveringar till varför just denna lärare förtjänar att få priset. Pri-set delas ut på rektors fest för ut-länningar den 16 november. Förs-lagen ska lämnas in före den 2 no-vember, efter det utses pristagaren av en prisjury. Lämna in förslagen till HUS sek-reterare för internationella ären-den Juha Töyrylä. E-post: [email protected], tfn 050 543 8450.

Uppföljningen av studie-framgång pågår igen, svara på förfrågan inom den utsat-ta tidenStudieframgången för läsåret 2010-2011 kontrolleras för tillfäl-let och nu tillämpas ännu de gam-la reglerna om kontrollen av stu-dieframgången. En studerande ska prestera minst 4,8 studiepo-äng per stödmånad för att stu-diestöd ska kunna beviljas eller utbetalning av studiestöd fort-sätta. Studeranden har en möj-lighet att komplettera informa-tionen i studeranderegistret och ge en förklaring över de orsaker som fördröjt studierna. Om du har fått en förfrågan om studief-ramgång svara på förfrågan in-om den utsatta tiden och kont-rollera att alla dina prestationer syns i studieprestationsutdraget. I kontrollen av studieframgången för läsåret 2010-2011 beaktas än-nu om den studerande avlägger minst 18 studiepoäng under höst-terminen 2011.

Från och med läsåret 2011-2012 är minimikravet 5,0 studiepoäng per stödmånad. Studerande bör även observera att även om stu-dieprestationerna skulle vara til-lräckliga med beaktande av he-la studietiden ska den studeran-de i fortsättningen ha genomfört minst 2,0 studiepoäng per stöd-månad under det föregående läså-ret.

Tilläggsinformation från FPA:s nätsidor, Alma och via e-pos-tadressen [email protected]. Sänd ändå inte personliga uppgif-ter per e-post. Studentkårens so-cialpolitiska sekreterare kan ock-så hjälpa, 050543 9608, [email protected].

Nyytis online diskussions-grupper har öppnatTyvärr fungerar Nyytis online dis-kussionsgrupper enbart på fins-ka. Se den finska versionen av medlemsbulletinen för mera in-formation.

Vid årsskiftet upphör den tvååriga mandatperioden för studentrepre-sentanterna i universitetets förvaltning, så studentkåren ordnar val av studentrepresentanter i fakultetsråden, institutionsråden och universi-tetskollegiet. Val av studentrepresentanter i förvaltningen är en av stu-dentkårens lagstadgade uppgifter. De nya studentrepresentanterna väljs för perioden 1.1.2012–31.12.2013. Sammanlagt ska 320 studentrepre-sentanter väljas, av dem är hälften personliga suppleanter.Kandidatuppställningen är igång och den upphör 2.11 klockan 12.00. Blanketter för kandidatanmälan och valförbund fås på studentkårens servicebyrå (Mannerheimvägen 5 A, 2 vån.) och på HUS webbplats.Allt material som rör valet har samlats på valsidorna: http://www.hyy.fi/förvaltningsval. Mera information ger sekreteraren för akademiska ärenden Juha Hurme 050-5438460.

Ditt föreningsevenemang kan bli en del av HUS årsfestvecka!Bästa föreningar som verkar inom HUS! HUS firar sin årsfestvecka 21-27.11 och under den veckan vill HUS erbjuda medlemmarna ett så mång-sidigt program som möjligt. Ska er förening under den veckan ha något evenemang som är öppet för alla som vi kunde ta med i HUS program för årsfestveckan? Om svaret är ja ska ni kontakta HUS kultursekretera-re Ville Sinnemäki ([email protected], 050 537 2831) senast den 30.10, så ser vi om vi kan ha ett samarbete.

Kandidatuppställningen inför universitetets förvalt-ningsval är igång

HU

S ny

a w

ebsi

dor

ww

w.h

yy.fi

Dubbelt upp med möjligheterVALHÖSTEN 2011

Delegationsval vid StuDentkåren18.-1Förhandsröstning 12.-13.10

HYY.FI/FORVALTNINGSVAL

FörvaltningSval 14.-15.11

kandidat- uppställning

till 2.11

Vad används studentkårens medlemsavgift till?

Suger något i studiearrangemangen?

HYY.FI/VAL

http://www.nyyti.fi/palvelut/nettiryhmat/

Documents

STBL 07/2011