Fötterna på jorden“Vi håller varandras

fötter på jorden. Vi låter oss inte dras med av all

uppmärksamhet, utan fokuserar på det som driver oss att skapa.”

soundcheck: First Aid KitUpphovsrätten på nätetUnder pseudonymFestivalsommar

”Jag tror de allra flesta vill att upphovsmännen ska få betalt.”Robert Levine, författare till Free Ride, sidan 18 stim

Medlemstidningen för dig som skapar musik Stim-magasinet #2 2013 www.stim.se

ledare 03

innehåll#22013Stim är en medlemsstyrd organisation

som har en djup förankring i upphovs­rätten. Det är upphovsrätten som gör det möjligt för upphovsmän att få betalt när deras verk används, säga nej till använd­ning som man inte gillar och få cred för sin musik. Jag tror det är viktigt att bakom ”affärerna” – med pengar in och pengar ut – komma ihåg att det finns en stark värdegrund för oss.

I Europa har upphovsrätten alltid varit en skyddslagstiftning för upphovs­männens rättigheter. Anslutningen till Stim eller andra upphovsrättssällskap har inneburit skydd mot försök att köpa upphovsmäns alla rättigheter för engångsbelopp, eller andra liknande konstruktioner som leder till att upphovs­männen tappar all kontroll över sin musik. I längden leder en sådan utveckling till att musikskaparna inte får del i det värde som deras musik har på en marknad.

Att ha upphovsrätten som gemensam inriktning i verksamheten innebär att se till att upphovsmannens ersättning och ställning följer med de framgångar som musikverken kan ha, oavsett om det handlar om ekonomiska framgångar eller om erkännande. Rent praktiskt handlar det i vår verksamhet om att se till att varje ansluten musikskapare, så långt det överhuvudtaget är möjligt, får en rimlig ersättning för varje gång hans eller hennes musik används oavsett om det handlar om hitlåtar eller inte.

Det är så jag tycker meningen med upphovsrätten är och ska vara. Att ha denna värdegrund är fundamentalt för Stim.

Kenth MuldinVd, Stim

Meningen med upp­hovsrätten

14

10

22

4 First aid Kit Prisade systrarna Söderberg håller varandras fötter på jorden.

10 Under pseudonym Musikvärldens Batmanfigurer har mystiska alias och pseudonymer.

14 Festivalsommar Festivaler kan ge klirr i kassan – om de musikrapporteras.

18 röster om upphovsrätten Sex röster om utmaningarna på nätet och i digitala tjänster.

21 Notiser Tävling, Ted Gärdestadstipendiater och historisk Max Martin.

22 Stim jorden runt Stimanslutna Aa­Yang Ensemble från Bhutan på turnébesök.

24 Medlems­ och Förlagsservice En dag i hjärtat av Stims verksamhet.

26 Mina Stimpengar Stims Jonas Nordin svarar på frågor.

26 Notiser Anders Hillborg, Denniz Pop Awards och svenska låtskrivare i reklam.

29 debatt S: Vi vill se fler lagliga musiktjänster på nätet. 29 Notiser Mathilda i Lilla Melodifestivalen, Stim 90 år och Stim Music Expo.

30 Sista ordet Gästkrönikör Johan Johansson om att längta.

Telefon: 08­783 88 00E­post: red@stim.seFör ytterligare info se sidan 30.

”Det är fantastiskt om vi kan inspirera någon enda person till att göra musik.”First Aid Kit, sidan 4

FO

TO:

OK

ÄN

D,

VIK

TOR

Gå

RD

SÄ

TE

R,

JOH

AN

WE

ST

MA

N

04 SoUNdchecK: FirSt aid Kit

SoUNdchecK 05

första hjälpen

De har rört Patti Smith till tårar och fått en stående

ovation av Paul Simon. Och de har överösts med

priser och beröm för albumet The Lion’s Roar.

Text: Lotta Örtnäs Foto: Viktor Gårdsäter

First aid Kit: systrarna Klara och Johanna

Söderberg.

06 SoUNdchecK: FirSt aid KitF

OTO

: AN

NIK

A B

ER

GL

UN

D

i sommar spelar First aid Kit i Sverige, Norge, Finland och england.

Vi håller varandras fötter på jorden.”’’

SoUNdchecK 07

När systrarna Klara och Johanna Söderberg tar emot i sin lägen­het på Södermalm i Stockholm märks inget av First Aid Kits enorma framgångar. Jo, de fyra grammisarna står på en heders­plats i bokhyllan, men själva är

de lika ödmjuka och varma som de framstår både på scen och i medier.

– Priserna betyder mest att vi kan få fortsätta med det vi gillar. Det är en fin uppmuntran från kollegorna i branschen, men vårt mål är inte att få priser. Det är att få fortsätta skriva och spela musik, säger Klara.

Förutom Nordic Music Prize och fyra gram­misar för plattan The Lion’s Roar under våren, så placerade den amerikanska musiktidningen Rol­ling Stone låten Emmylou bland 2012 års 50 bästa låtar. Närmare bestämt på en hedrande tionde plats, strax efter Bob Dylan, Jack White och Bruce Springsteen.

– Vi trodde inte att det var sant och tänkte att det måste vara någon som gjort fel. Men det är förstås jättekul! Vi är glada och tacksamma att få ett sådant omnämnande i en tidning som Rolling Stone, men man ska inte överanalysera betydelsen av det, säger Klara.

Johanna beskriver tillvaron som två skilda världar – en värld med priser, intervjuer och medier, och en annan värld där skapandet av musik sker. Och det är den världen som är vikti­gast för First Aid Kit.

– Vi håller varandras fötter på jorden. Vi låter

oss inte dras med av all uppmärksamhet, utan fokuserar på det som driver oss att skapa, säger Johanna.

Musikskapandet var också något som First Aid Kit tog upp i ett av sina fyra tacktal när de tog emot grammisarna i februari: ”Vi vill tacka de otaliga musiker som har inspirerat oss genom åren och som har visat oss att ärlighet, lekfullhet och glädje inför skapandet av musik räcker. Att man kan skapa för att skapa, att man inte behöver förställa sig för att passa in eller stå ut.”

– Vår drivkraft är att musik är så roligt. Vi gör musik för att det är det bästa som finns, och vi går omkring och sjunger hela tiden här hemma, säger Johanna.

Båda två har sjungit så länge de kan minnas och de växte upp i en familj där musik var ett naturligt sätt att umgås. Men bandet First Aid Kit började med enbart Klara. I tolvårsåldern blev hon, som hon själv beskriver det, ”helt besatt” av det ameri­kanska indiebandet Bright Eyes.

– Bright Eyes musik fick mig att börja spela gitarr och lära mig ackord, bara för att jag ville se om jag också kunde spela. Och så började jag skriva egna låtar, säger Klara.

Det dröjde inte länge förrän Johanna lade till sångstämmor på Klaras låtar. Enmansbandet First Aid Kit blev en duo och även ett fantastiskt låtskrivarteam.

– Ibland kan Klara komma med en färdig låt och den är perfekt från början. Men oftast börjar det med att en av oss har en idé, en rad eller något annat som vi jobbar utifrån, säger Johanna.

Musikskapandet började med Klaras

fascination för indie­bandet Bright eyes.

FIRST AID KIT

Ålder: Johanna 22, Klara 20.Bor: Södermalm, Stockholm.Karriär: Klara och Johanna Söderberg bildade First Aid Kit 2007. Ett år senare kom den första EP:n, Drunken Trees. De har gett ut två album, The Big Black and The Blue 2010 och The Lion’s Roar 2012. Det senare spelades in i Omaha, Nebraska och producerades av Mike Mogis. Det var en dröm som gick i uppfyllelse eftersom Mogis är bandmedlem och producent till bandet Bright Eyes, en av systrarnas största inspirationskällor. First Aid Kit har även samarbetat med Bright Eyes och Jack White. De uppträdde på Polar Music Prize­galorna 2011 och 2012 inför Patti Smith och Paul Simon. Våren 2013 belönades duon med Nordic Music Prize och fyra grammisar för årets artist, årets album, årets pop och årets kompositör.Aktuella: First Aid Kit spelar flitigt under sommaren, bland annat på Peace & Love i Bor­länge och Stockholm Music & Arts. Se hela turnéprogrammet på thisisfirstaidkit.com.

ANTAL VERK HOS STIM:

36.

FÖRSTA REGISTRERADE VERK:

Tangerine Text och musik: Klara Söderberg.

MEST SPELADE VERK:

The Lion’s RoarBlueWolfEmmylouI Met Up With The King(Text och musik: Klara och Johanna Söderberg)

FO

TO:

AN

NIK

A B

ER

GL

UN

D

FIRST AID KIT OM

… Stims betydelse:– Första minnet av Stim är att

vår pappa, som är musiker, fick kuvert från Stim när vi var små.

Stim betyder mycket för alla låtskrivare. Det var väldigt stort

för oss när vi anslöt oss till Stim 2007 och anmälde vår första låt Tangerine. Då var det på riktigt.

… namnet First Aid Kit:– Bandnamnet byggde på en en­kel idé om att musik är en hjälp i vardagen, en helande kraft. Låt­skrivandet hjälper oss att ta oss igenom saker på ett personligt

plan. Men det är också helande att kunna ge musikens kraft till andra. Som ett plåster, eller ett

första förband.

… att vara systrar och jobba ihop:

– Vi har alltid gjort kreativa saker tillsammans. Vi tjafsar om

småsaker hela tiden, men det går snabbt över och är nog mest jobbigt för folk omkring oss, inte

för oss själva. Vi kan prata om allt och vara ärliga och öppna när

vi jobbar ihop. Det måste man kunna när man skapar musik.

… att sköta affärssidan av musiken:

– Vi har alltid haft kontroll så att vi inte blir överkörda av andra. För tre år sedan skaffade vi en

manager. Det var skönt att kunna släppa en del saker och inte

hålla reda på allt. Vi är lyckligt lot­tade att vi kunnat lägga över mer

och mer på andra, så att vi kan fokusera på musiken. Men det

är ändå många beslut och frågor som man inte kan slippa undan.

Och vi sköter fortfarande mycket själva, till exempel vår Facebook

och Twitter.

DISKOGRAFI:

The Big Black and The Blue, 2010

The Lion’s Roar, 2012

08 SoUNdchecK: FirSt aid Kit

– Vissa låtar går fort att skriva, men de som tar lång tid kan vi jobba med under flera månader. Då arbetar vi med de olika delarna som ett pussel, säger Klara.

Det är bara tre veckor sedan de flyttade in i sitt nya hem. Men de har hunnit landa och komma i ordning efter en period med turné i Australien, prisgalor och mycket mediekontakter. Klara och Johanna skämtar om att de hoppas att grannarna står ut med att de sjunger mest hela tiden.

– Just nu har vi en längre paus från spelningar och medier. Den här intervjun är ett undantag. Vi behöver ta det lugnt ibland. Då kommer inspirationen och viljan att skriva nya låtar, säger Johanna.

Hon beskriver hur det kräver koncentration och energi att skapa musik. Ibland kan systrarna få idéer när de är ute och turnerar, men då hinner de inte skriva klart låtarna. Därför är pauserna så viktiga för skapandet.

Klara och Johanna har aldrig känt att det har varit ett hinder eller något negativt att de är kvinnor i en mansdominerad bransch. Själva har de växt upp med starka kvinnor som musikaliska förebilder, till exempel Joni Mitchell.

– Det finns mycket press på tjejer och många ideal att leva upp till. Det är mycket yta och plast. Men det gäller att koppla bort allt det och göra sin egen grej. Vårt tips till unga låtskrivare är att bara skriva, egentligen vad som helst, och ju mer man skriver desto bättre blir det, säger Johanna.

– Det känns konstigt att vi själva kan ses som förebilder nu. Samtidigt är det fantastiskt om vi kan inspirera någon enda person till att göra musik, säger Klara.

Ur högtalarna i lägenheten strömmar Phosphor­escent, som är den amerikanska singer­song­writern Matthew Houcks artistnamn. När Klara och Johanna ska sätta ihop en lista med tips på musik till Stim­magasinets läsare, så finns Phosphorescent självklart med och systrarna är rörande snabbt överens om vilka fyra ytterligare låtar de ska välja.

– Vi har själva upptäckt mycket musik genom att läsa intervjuer med andra låtskrivare och musiker.

Det är ett bra sätt att få tips, säger Johanna.I sommar spelar First Aid Kit flitigt i Sverige,

Norge, Finland och England. Stockholm Music & Arts i början av augusti är en av höjdpunk­terna i turnéprogrammet, där First Aid Kit är en av huvudakterna tillsammans med Prince och Rodriguez.

– Förra året kunde vi inte gå på Stockholm Music & Arts för då spelade vi själva på Lollapalooza i USA. Jag nästan grät, för alla våra favoritartister skulle spela – Emmylou Harris, Antony and the Johnsons, Buffy Sainte­Marie och Patti Smith. Det kändes som om arrangörerna drev med oss. Men i år får vi vara med själva, säger Klara.

I First Aid Kits sommarprogram finns också en spelning med Mando Diao i Helsingborg, och två konserter i Uppsala och Göteborg där de spelar med Patti Smith.

– Det var Patti som frågade om vi ville spela med henne. Vi har växt upp med Patti som en hus­gudinna, båda våra föräldrar avgudade henne och vi med. Så det känns overkligt att vi ska headlina ihop, men otroligt roligt och en stor ära, säger Klara.

– Det ska också bli fantastiskt att få spela på Peace & Love, det har vi inte gjort förut, säger Johanna.

Just nu väntar Klara och Johanna mest på att deras egen kombinerade studio och replokal ska bli klar. Den byggs i källaren till föräldrarnas hus och det märks att systrarna längtar.

– Vi vill väldigt gärna spela in en ny skiva, men vi vet inte riktigt när det kommer att hända, säger Johanna.

Det plingar till i hennes mobil. Det är ett fan som hör av sig och meddelar att hon bokat biljet­ter till Peace & Love – ända från Kanada. First Aid Kit har verkligen tagit världen med storm. n

Vi låter oss inte dras med av all uppmärksamhet, utan fokuserar på det som driver oss att skapa.”’’

SoUNdchecK 09

FEM LÅTAR I FIRST AID KITS SMARTPHONES:

Song For Zula – Phosphorescent Text och musik: Matthew Houck.

Our Town – Iris DeMent Text och musik: Iris DeMent.

Harlan County – Jim Ford Text och musik: James Ford.

A New Life – Jim James Text och musik: Jim James.

Someday Soon – Judy Collins Text och musik: Ian Tyson.

Klara och Johanna Söderberg hittar inspirationen till nya låtar i pauserna och lugnet.

under cover

10 pSeUdoNyMer

NANCY BLONDMaja ivarsson skrev under pseu­donymen Nancy Blond låten Hej hej Monika tillsammans med bandkol­legan Felix rodriguez från the Sounds och sångaren Nic Schröder. låten blev årets sommarhit med gruppen Nic & the Family 2004.

Det finns något extremt kittlande med hemligheter. Inte minst inom musik världen där hemliga artister och upphovsmän dyker upp titt som tätt under mystiska alias.

− Det är lite som att vara Batman fast i musiken, säger låtskrivaren Tim Norell. Text: Anders Löf

allt från piffiga artistnamn som Sean Banan till superhemliga alias som metalgruppen Ghost. Anledningarna att skaffa en pseudonym är många.

− Historiskt har det funnits olika skäl för kreatörer att dölja

sin riktiga identitet. Det var till exempel vanligt bland kvinnliga författare på 1800­talet efter­som det förr ansågs opassande att kvinnor skrev böcker, säger Jonas Nordin på Stims medlems­service.

I musikhistorien finns en lång tradition av att dölja etniskt ursprung och kön för att göra sig mer kommersiellt gångbar.

− Fred Astaire hette egentligen Frederick

Austerlitz och kompositören Gurli Maria Bergström kallade sig Kai Gullmar efter­som det funkade både som man och kvinna. Har man ett knöligt namn byter man ofta till något mer slagkraftigt, säger Jonas.

I 30­ och 40­talets Sverige var anledningen att skaffa pseudonym mer av praktisk karaktär. På den tiden var artister ofta knutna till skivbolag med sitt artistnamn − och om man ville kunde man helt enkelt skriva på för ytterligare ett skivbolag med ett nytt artistnamn för att bättra på hushållskassan.

− Så var det med Bo Hallman. Han hette Bo Hallman på ett skivbolag, Nonne Hall på ett annat och Bigge Holm på ett tredje. Egentligen var han

pSeUdoNyMer 11

’’Historiskt har det funnits olika skäl för kreatörer att dölja sin riktiga identitet.”

JONAS MOBERGlåten Snabbköpskassörskan skrevs under namnet Jonas Moberg och gavs ut 1985 med gotändska gruppen di sma undar jårdi. det var först 17 år senare som tomas ledin avslöjade att det var han som stod bakom pseudonymen.

GROBINSKIMauro Scocco gav 1996 ut trip hop­skivan Stranger than Florida under pseudonymen Grobinski.

FO

TO:

LIN

US

HA

LL

Sé

NIU

S,

ER

Ic B

RO

MS

, P

ÄR

WIc

KH

OL

M

12 pSeUdoNyMer

döpt till Ninor eftersom han var det nionde barnet i familjen men det använde han aldrig, säger Jonas.

Det finns exempel på musikskapare som begärt att vara hemliga hos Stim för att de lever under skyddad identitet, eller som av andra allvarliga anledningar inte kan gå ut med sitt verkliga namn. Men den vanligaste orsaken till att använda pseudonym är att man till vardags verkar inom en annan musikgenre.

− Om en kreddig låtskrivare helt plötsligt vill skriva dansbandsmusik är det sannolikt att den upphovsmannen går under pseudonym, säger Jonas.

Ett klassiskt exempel är låten Snabbköpskassör-skan som skrevs under namnet Jonas Moberg. Det var först 17 år senare som Tomas Ledin avslöjade att det var han som stod bakom namnet och låten.

− Pseudonymer, som till exempel Philemon Arthur and the Dung eller Randy Fitzsimmons som skriver musik till The Hives, måste vara registrerade som verkliga personer i vårt register. Det är svårt att betala ut pengar till en mystisk postbox i Bolivia, säger Jonas.

Så du menar att Stim vet vilka Philemon Arthur and the Dung är?

− Någon hos oss måste veta det, men tyvärr kan vi inte berätta vilka de är.

Tim Norell är en upphovsman som varit hemlig, men senare valt att gå ut offentligt med sitt namn.

Han var låtskrivare för gruppen Secret Service som slog igenom stort 1979 med låten Oh Susie − utan att någon hade en susning om vilka de var.

− Det är en speciell känsla att ha en låt som klättrar upp för världslistorna, men som ingen vet att du har skrivit. Det är lite som att vara serievärldens Batman fast i musiken, säger Tim Norell.

Hemlighetsmakeriet ledde snabbt till konspira­tionsteorier.

− Innan vi avslöjade oss hade de frågetävlingar på diskotek och på radion. Vilka är Secret Service? Folk gissade på Paul McCartney och Sting. De kunde inte ens ana att vi var svenskar, säger Tim.

Anledningen till att Secret Service ville vara anonyma var framför allt för att de sjöng på engelska.

− Det var superohippt med svenska band som sjöng på engelska på den tiden. Sverige har alltid varit lite konstigt på det sättet – att det är bara en enda trend som får råda. Det kanske var för att ABBA hade haft sin storhetsperiod, och nu tyckte alla att ABBA var fult och att det var fult att tjäna pengar och vara kommersiell, säger Tim.

Secret Service lyckades hålla sig hemliga fram till att de släppte sin andra singel.

− När vi trädde fram minns jag att folk dis­kuterade att Secret Service också var fult för att vi hade sålt mycket skivor. Det var ju lite därför vi startade hemlighetsmakeriet också, den svenska avundsjukan.

Oh Susie skrev Tim under pseudonymen Hob – eftersom Ola Håkansson och Ulf Wahlberg som han bildade bandet med tyckte han var lik en hobbit.

− Det var min första låt och jag hade ingen aning om hur Stim fungerade. Men jag hade inga problem att få ut pengar av Stim för att jag skrev under pseudonym.

Om du vill skapa en pseudonym kan du enkelt koppla ditt nya namn till ditt Stimanslutna konto. När du sedan verkanmäler ett alster så väljer du vilket namn som ska stå som upphovsman. Om man vill ha en hemlig pseudonym måste man dock skapa ett separat konto.

− Det är inget vi rekommenderar. Man ska kanske inte ha elva hemliga pseudonymer bara för att det är kul, säger Jonas Nordin. n

Folk gissade på Paul Mccartney och Sting. De kunde inte ens ana att vi var svenskar.”TIM NORELL

’’uNDER ANNAT NAMN

Jules Sylvain var en pseudonym för Axel Stig

Hansson. Han kompo nerade cirka 800 melodier och

använde sig av ytterligare 25­30 olika pseudonymer.

När Lasse Holm var medlem i The Moonlighters kallade

han sig Larry Moon.

Operasångaren Jussi Björling sjöng schlager­

betonade sånger under pseudonymen Erik Odde.

Schlagerkompositören Ejnar Westling skrev religiösa

sånger under namnet Gunnar Dahl.

Farrokh Bulsara, mest känd som Freddie Mercury, gick

ibland under pseudo nymen Larry Lurex – en ordlek baserad på Gary Glitter.

Enrique Iglesias gav ut sin demo under pseudonymen Enrique Martinez för att

slippa bli jämförd med pappa Julio Iglesias.

KuNGEN AVPSEuDONYMER

Skandalernas man Johnny Bode (1912­1983) använde

mängder av fantasifulla pseudonymer. När Bode var

som mest framgångsrik var han en av Sveriges mest inspelade

och firade sångare och kom­positörer. När han dog var han

utfattig. Bode var schlager­sångare, författare, operett­

kompositör och tonsättare, men även pornograf, bedragare, sol­

och­vårare och tjuv. Han blev dömd för olika brott, inspärrad

på mentalsjukhus, tvångs­steriliserad och utvisad ur inte mindre än fyra länder. Förutom pseudonymerna Johnny eller Juan Delgada använde han

även Johnny Bourns, Richard Ritzi, Rob Robertsson,

J Bondy, Florence Valentin, Hasse Borg, Hjärtans

August, B.R. Mireille, Kiddie Niles, Sven Svensk, Leo

Baransky & Teddy Scheffer. Idag är Bode mest känd för

sina ekivoka visor och han var en stor inspirations källa för

Errol Nordstedt, alias Eddie Meduza.

Folk gissade på Paul Mccartney och Sting. De kunde inte ens ana att vi var svenskar.”TIM NORELL

Stockholm: tel. 08-470 58 10Malmö: tel. 040-43 23 90www.arva.se • info@arva.se

Angivet pris är rekommenderat cirkapris.

För Studios på 10–14 kvm, Hemmabiorum 14–18 kvm

Primacoustic London kit ger dig en komplett lösning med allt du behöver för att förbättraakustiken i ditt rum enligt den akustiska principen ”LEDE” (Live-End, Dead-End), därden delen av rummet där ljudkällan finns har större dämpning medan den så kallademottagarsidan lämnas relativt live för ett naturligare sound. Strategiskt placerade panelerkontrollerar oönskade reflektioner, flutter-eko och hjälper till att reducera stående vågor.

All viktig baskontroll tas om hand med hörnmonterade basfällor.

Montera själv! Akustikpanelerna monteras enkelt genom att tryckas fast på med-följande uppfästningsanordningar så att man slipper använda sättlimsom förstör väggarna. Panelerna finns i svart, grått eller beige, och kan även kläs i tyg ivalfri färg. De levereras komplett med fästbyglar, skruvar och plugsamt rätt bit till borrmaskinen.

®

London 12a Studio Kit:• Komplett studiokit ”in a box”• Kontrollerar problematisk bas• Absorberar oönskade reflektioner• Enkel installation utan lim

Rätta till akustiken i ditt studiorum!

Pris: 6.995 Kr. inkl. moms

Prima_london_annons_210x270_Layout 1 2013-05-03 23:57 Sida 1

14 FeStiValSoMMar

festival­sommarSommar, festival och klirr i kassan. Livemusiken i Sverige drar in miljarder varje år. Men många musikskapare går miste om sin del av kakan, helt i onödan.Text: Kristin Boldemann Wester Foto: Viktor Gårdsäter

FeStiValSoMMar 15

Way out West budgeterarersättningarna till Stim

redan i början av festival­planeringen. 2011 kom över hälften av musikbranschens

intäkter, 51 procent, från festivaler och konserter.

16 FeStiValSoMMar

Fleet Foxes på arvikafestivalen.

arvikafestivalen på den tiden då det begav sig.

FeStiValSoMMar 17

drygt 6,3 miljarder kronor. Så mycket omsatte den svenska musikbranschen 2011.* Det motsvarar 3 procent av Sveriges BNP – värdet av landets alla varor och tjänster. Över hälften av intäkterna, 51 procent, kom

från festivaler och konserter – en siffra som har ökat stadigt de senaste åren.

För att kunna betala ut ersättningar till upp­hovsmännen behöver Stim få in musikrapporter från artisterna eller festivalarrangörerna. När det gäller alla genrer utom konstmusik är det artisternas ansvar att rapportera till Stim vilken repertoar de har framfört.

– Många artister och musikskapare vet inte att de ska rapportera till Stim i samband med festivaler, och går miste om intäkter, säger Niklas Tengvall, ekonomiansvarig på Luger som bland annat arrangerar festivalerna Way Out West i Göteborg och Stockholm Music & Arts.

– Vid en vanlig konsert ser artisterna alla kostnadsposter, inklusive ersättningen till Stim. Det gör att de blir mer medvetna och vill skicka in sin musikrapport. Vid festivaler ser de aldrig Stimkostnaderna. Det är en utmaning att få dem att förstå att de får mer pengar om de musikrap­porterar. Under festivalerna försöker vi informera artisterna om att de måste lämna in en musikrap­port för att kunna ta del av Stimutbetalningarna.

Luger budgeterar ersättningarna till Stim i början av festivalplaneringen. Det finns två pris­listor för livemusik, en för konserter och en för festivaler.

– Konsertprislistan baseras på biljettpriset samt antal dagar. Festivalprislistan som omfattar flerdagarsfestivaler baseras på en viss procent av festivalens omsättning, säger Niklas Tengvall.

Hur stor procent av sin omsättning festivalerna betalar till Stim beror på flera saker.

– För en flerdagarsfestival som drar in upp till 1,5 miljoner kronor brutto på biljettförsälj ­ ning gäller en Stimavgift på 5,5 procent. På biljettförsäljning som överstiger 1,5 miljoner blir Stimavgiften 2,5 procent, säger Johnny Elfström, festivalansvarig hos Stim.

När musik framförts av utländska artister är det festivalarrangörens ansvar att rapportera till Stim vilken musik som har spelats. Det gäller också konstmusik, till exempel orkestermusik, kam­marmusik och experimentell musik.

Max Käck är festivalgeneral för Kalvfestivalen. Festivalen, som firar tioårsjubileum i år, fokuserar på att nå ut med nutida konstmusik till en ny publik.

– När festivalen är slut och jag har pustat ut så rapporterar jag till Stim hur många biljetter vi sålde, vilka verk som spelades, vem som framförde dem med mera. Efter ett tag kommer en räkning från Stim, oftast på ett par tusenlappar, säger Max Käck.

En annan festival som hamnar i konstmusik­facket är Norbergfestivalen. Norbergfestivalen har funnits i 14 år och är en arena för elektronisk musik, allt från experimentell ljudkonst till dansmusik. Festivalen håller till i en stor betong­byggnad från 60­talet som tidigare användes för anrikning av järnmalm.

– Festivalen var från början väldigt löst sam­manhållen och drevs med mycket idealism. På den tiden tror jag inte att det musikrapporterades till Stim över huvud taget. Sedan vi bildade en svensk förening 2011 har vi alltid rapporterat till Stim, säger Carl Nyrinder, ordförande i föreningen Norbergfestival.

Han fortsätter:– Efter festivalen skickar vi bland annat in

spelschemat, programbladet och information om hur många besökare vi har haft. Vi vill profes­sionalisera festivalen för att den ska överleva, då är rapporteringen till Stim central. För oss är det otroligt viktigt att upphovsmännen får betalt.

Men svenska artister spelar inte bara på hemmaplan, och ett svenskt band som spelar utomlands ska rapportera till den lokala upphovs­rättsorganisationen i respektive land. När svensk musik framförs utomlands genereras så kallade konsertrelaterade exportintäkter. 2011 landade den intäkten på 281 miljoner kronor. n

* Källa: Tillväxtverkets och Musiksveriges rapport Musikbranschen i siffror. Statistik för 2011.

SÅ MuSIK­RAPPORTERAR Du

Vid festivaler musikrapporterar du på samma sätt som vid vanliga spelningar eller fram­föranden. Det finns två sätt:

1. Gå in på Mina Sidor på Stim.se och rapportera där.

2. Sammanställ en rapport med vilka låtar du har framfört, var och när de har spelats och vem som arrangerade festivalen.

Om du framfört konstmusik är det festivalarrangörens ansvar att sköta musikrapporteringen.

Norbergfestival är en festival för elektronisk och experimen­tell musik som hålls i Norberg, Västmanland. Festivalen star­tade 1999 och hålls i ett över­givet gruvområde. I det som nu är den centrala scenen, Mimer­laven, bearbetade man tidigare järnmalm. Förutom musiken kännetecknas festivalen av ljus­ och ljudinstallationer samt workshops inom ljud och video. I sommar hålls Norbergfestival 25–27 juli. Läs mer på www.norbergfestival.com.

Många artister och musikskapare vet inte att de ska rapportera till Stim i samband med festivaler och går miste om intäkter.”NIKLAS TENGVALL, EKONOMIANSVARIG På LUGER’’

dagens situation skulle kunna beskrivas som en spelplan med fyra ringhörnor. I ett hörn står de stora internetbolagen som Google, YouTube och Amazon, som lever på

att tillhandahålla information och upphovsrätts­skyddat material.

I ett annat hörn står telebolagen och opera­törerna, vars teknik gör det möjligt att sprida informationen.

I det tredje hörnet står producenterna av hård­vara – som Apple, Ericsson, Cisco och HP. De tjänar pengar på att sälja datorer, telefoner och andra apparater genom vilka konsumenterna tar del av informationen.

I den sista ringhörnan står upphovsmännen och upphovsrättsorganisationerna som producerar innehållet.

– Jag skulle kalla det ett krig – kring vad olika typer av information är och ska vara värd. Alla som är inblandade i den här debatten krigar

utifrån sina egna ekonomiska intressen, säger Robert Levine, journalist och författare till boken Free Ride.

– Apple är inte ett av världens högst värderade företag för att de har den bästa vita plasten, utan för att de kom på ett fantastiskt sätt att låta folk lyssna på musik. På samma sätt vill Amazon att det ska finnas billiga böcker, så att de kan sälja sina läsplattor, säger Robert Levine.

Alfons Karabuda är ordförande i SKAP, Svenska Kompositörer av Populärmusik, och ordförande för de europeiska upphovsrättsorganisationernas samlingsorgan ECSA.

– Många stora bolag som Google och YouTube vinner på en svag upphovsrätt och lägger mycket pengar på att lobba mot politiker. Men om upp­hovsmännen inte får betalt kommer det på sikt inte att skapas nytt bra material, säger han.

– Jag tror inte att folk kommer att sluta göra musik eller att världen går åt helvete om männi­skor slutar att lyssna på opera. Men det är dyrt att

18 UpphoVSrätt

röster om upphovsrätten

Google har ingen anledning att respektera upphovsrätten. De får inte tillräckligt med negativ uppmärksamhet för det.”ROBERT LEVINE

’’Vilka utmaningar står upphovsrätten inför på nätet?

Vilken roll spelar upphovsrätten i digitala tjänster? Svåra frågor utan något självklart facit. Stim-magasinet frågade sex personer som alla

arbetar med upphovsrättsfrågor, men ur olika perspektiv.Text: Kristin Boldemann Wester

skapa kvalitetsinnehåll, säger Robert Levine.Enligt honom är låtskrivarna de som drabbas

värst:– De står inte på scen och blir sällan lika kända

som artisterna. De kan inte få in pengar genom att sälja t­shirts.

Per Strömbäck är redaktör för boken Myten om internet och driver sajten Netopia, ett forum för digitala samhällsfrågor.

Två författningar är enligt honom anlednin­gen till dagens situation: Clintonadministra­tionens Digital Millennium Copyright Act från 1998 som skulle flytta ut upphovsrätten på nätet utan att bromsa tillväxten online, och den europeiska motsvarigheten [reds anmärkning: e-handels direktivet, 2000/31/EG] som hade den amerikanska lagen som förebild. Enligt de två lagarna friskrivs mellanhänder som telebolag och nät tjänster från ansvar för intrång som deras användare begår.

– Upphovsrätten är teknikneutral och gäller på nätet. Problemet är när den inte efterlevs. Vi arbetar intensivt med att hitta smarta tillämp­ningar av upphovsrätten på internet, säger Helena Woodcock, chefsjurist på Stim.

Upphovsrättens tillämpning på internet är kopplad till lagar och regler på nätet generellt. Enligt en rapport från Post­ och Telestyrelsen är en majoritet av svenskarna för ökad reglering av internet.

– Man vill ha skydd mot virus, näthat och digita­la intrång. I dag är samhället och internet samma sak. Ingen vill ha ett samhälle utan demokratiska lagar och institutioner, säger Per Strömbäck.

Robert Levine håller med:– Jag tror inte att vi måste reglera jättemycket,

bara smartare. Idén att inte reglera internet är löjlig.

Men i dag är de flesta lagar nationella, och därigenom tandlösa på nätet.

– Vi behöver internationella lagar, säger Andreas Ekström, journalist på Sydsvenskan och

författare till Google-koden.Stimintäkterna för musik som spelas på

internet i Sverige ökade med över 43 procent, eller 50 miljoner kronor, mellan 2011 och 2012. Hela 44 procent av svenskarna strömmar musik genom digitala musiktjänster som Spotify, enligt en rapport från branschorganisationen Musiksverige. Det är tredje mest i världen, strax efter Norge och Spanien.

– Allt fler tycker att det är rimligt att betala för musik på nätet. Till och med Google verkar börja förstå att de inte kan gömma sig bakom slogans som ”Informationen vill vara fri”. Folk gillar inte girighet. Inte heller YouTube kommer på sikt att kunna tjäna pengar på att visa upp­hovsrättsskyddat material, säger Alfons Karabuda.

Miljontals människor lyssnar på musik på You­Tube. Sedan en tid tillbaka förhand lar Stim med YouTube för att få till ett avtal om ersättningar.

– Vi strävar efter att ingen ska få lägga ut låtskrivares musik utan att betala. Det kan bli långdragna förhandlingar men det måste få ta tid. Vi börjar hoppas närma oss en lösning, säger Helena Woodcock och fortsätter:

– Vi älskar nätet och att människor kan få tillgång till musik enkelt och snabbt. Vi försöker underlätta för teknikföretag som Spotify och You­Tube att tillämpa upphovsrätten på ett bra sätt och jobbar målmedvetet för att hitta smidiga licensie­ringsmodeller.

Föreningen svenska tonsättare, FST, vill öka kännedomen om nutida konstmusik. Av FST:s 343 medlemmar är det inte så många som kan försörja sig på sin musik. Illegal nedladd ning och ström­mad musik på nätet påverkar dem inte särskilt mycket direkt, deras inkomster har traditionellt kommit från konserter, inte från cd­försäljning. Tonsättarnas problem är snarare det motsatta. Det är svårt att hitta dem på nätet.

– Upphovsmännen syns till exempel inte på Spotify. Om du gillar musik du hör via Spotify och

UpphoVSrätt 19

’’Kunskapen om upphovs­rätt är låg bland kon­sumenter, politiker och tyvärr också hos många upphovsmän. Men det blir långsamt bättre.”ALFONS KARABUDA

MEDVERKANDE FR V:

Andreas EkströmJournalist på Sydsvenskan och författare till Google-koden.

Alfons KarabudaOrdförande i SKAP, Svenska Kompositörer av Populärmusik, och ordförande för de europeis­ka upphovsrättsorganisationer­nas samlingsorgan EcSA.

Robert LevineJournalist och författare till boken Free Ride.

Helena Woodcockchefsjurist på Stim.

Per StrömbäckRedaktör för boken Myten om internet och driver sajten Netopia.

Martin Q LarssonOrdförande för Föreningen svenska tonsättare, FST.

FO

TO:

PO

NT

US

TID

EM

AN

, K

AL

LE

AS

SB

RIN

G,

JO B

AY

ER

, V

IKTO

R G

åR

DS

ÄT

ER

, S

OF

IA R

UN

AR

SD

OT

TE

R,

ME

LK

ER

DA

HL

ST

RA

ND

vill lyssna på mer musik av samma kompositör är det svårt att veta hur man ska gå till väga, säger Martin Q Larsson, ordförande för FST. Samti­digt innebär Spotify en fantastisk möjlighet att upptäcka musik man inte visste fanns, utan att det kostar en krona mer.

De amerikanska nätjättarna tycks ha det något tuffare i Europa än på hemmaplan och i andra delar av världen. Nyligen blev det till exempel klart att Google ska betala en halv miljard kronor till franska medier. Bakgrunden är att europeiska medieföretag anser att tjänster som Google News inkräktar på deras upphovsrätt genom att länka till deras tidningsartiklar.

– Det är bara ett av flera exempel på hur de stora nätbolagen är beroende av traditionella medietjäns ter. I dag subventioneras den digitala ekonomin av den analoga, säger Per Strömbäck.

I Tyskland pågår liknande diskussioner om lag­stiftning och i Sverige stämde nyligen bildbyrån Scanpix Google på miljonbelopp för bilder som använts i Google News.

– I USA tycker många att de stora internet­bolagen är goda. Européerna är mer skeptiska mot amerikanska storbolag. Bolag som Google och YouTube har dessutom haft vissa problem med integritetsskyddande lagar i Europa, säger Robert Levine.

– En halv miljard kronor är ungefär vad Google drar in på tre dygn. Det är en fin gest men den har ingen betydelse, säger Andreas Ekström.

Så vad krävs för att Google och YouTube ska börja betala för upphovsrättsskyddat material? Robert Levine ser en kombination av piskor och morötter.

– Framför allt krävs det politisk vilja. Det är inte raketforskning att hitta fungerande lag­stiftning, men det tar tid och är lite komplicerat. Regeringar är försiktiga, de blir lobbade mot av nät bolagen. Det finns en uppfattning att om man stöder upp hovsrätten så stöder man de stora musik­ och filmbolagen och inte de enskilda upphovsmännen.

Per Strömbäck sätter sitt hopp till EU:– EU har lyckats sätta press på Microsoft och

vunnit. EU har möjlighet att skapa internationella

överenskommelser med USA och Kina.Just nu förbereder EU ett nytt direktiv. En del av

direktivet går ut på att göra det enklare att licen­siera musik i Europa.

– I dag måste internationella musiktjänster som YouTube förhandla om rättigheterna till musiken i varje enskilt land i Europa. Det är krångligt och svårt för dem att förhandla med 27 länder, säger Helena Woodcock.

För att underlätta för musiktjänsterna vill Stim och andra upphovsrättsorganisationer i Europa slå sina påsar ihop och samla sina rättigheter i gemensamma ”hubbar”. Det skulle innebära färre förhandlingar för bland annat YouTube.

– Det är fortfarande bara ett förslag, men vi tror på det och agerar för att det ska bli verklighet, säger Helena Woodcock.

Upphovsrätten består inte bara av den ekono­miska rätten att få ersättning för sina verk. Den består till lika stor del av den ideella rätten, låtskrivarens rätt att bli angiven som upphovs­man och att bestämma över verket. Den ideella upphovsrätten skiljer sig från land till land och har kommit långt i Sverige.

– En av våra SKAP­medlemmar hade till exem­pel skrivit en psalm som Sverigedemokraterna ville använda i en reklamfilm. Eftersom vi har ideell upphovsrätt kunde vi stoppa det, säger Alfons Karabuda.

– Vi måste jobba globalt. Jag har varit med och tagit fram en rapport i FN om konstnärliga rättigheter. Rapporten visar, tvärtemot gängse uppfattning, att upphovsrätten är otroligt viktigt för yttrandefriheten och mångfalden.

När FN slår ett slag för upphovsrätten står Sveriges ideella upphovsrätt som förebild.

– FN har visserligen ingen lagstiftande makt, men det är en trovärdig och inflytelserik av­sändare, säger Alfons Karabuda.

Frågan är om människor kan vänja sig vid att inte få tillgång till musik utan att betala.

– Absolut. Om man gör det svårare att ladda ner illegalt och lättare att köpa musik på nätet kom­mer färre personer fildela illegalt. Bekvämlighet går ofta före pris. Spotify är ett bra exempel på det, säger Robert Levine. n

20 UpphoVSrätt

SÅ SKYDDAR Du DIN uPPHOVSRäTT ONLINE

– Lär dig mer och berätta hur du drabbas av det illegala

beteendet. Om människor vet att deras vänner, grannar eller familj

som är låtskrivare, fotografer eller journalister är beroende av

att upphovsrätten respekteras kommer de att vilja öka regle­

ringen på nätet. Jag tror de allra flesta vill att upphovs­männen ska få betalt, säger

Robert Levine.

VIKTIGA ÅRTAL

1904 Sverige anslöt sig till den inter­

nationella Bernkonventionen, som likabehandlar utländsk och

nationell upphovsrätt.

1919 Sveriges första

upphovsrättslag antogs.

1996 Upphovsrättslagen reviderades för att förlänga skyddstiden för

bland annat musikaliska verk från 50 till 70 år efter

upphovsmannens död.

2000 EU:s e­handelsdirektiv antogs

[2000/31/EG].

2001 EU:s InfoSoc­direktiv [2001/29/EG] om “Harmonisering av vissa

upphovsrättsfrågor mm i infor­mationssamhället” antogs och

infördes i svensk rätt 2005.

Självklart fuskas det, men numer har människor ändå uppfattningen att man bör betala för musik och film på nätet.”MARTIN Q LARSSON’’

NotiSer 21

dags att söka stipendierFrån slutet av augusti går det att ansöka om årets Stimstipendier. Håll utkik på stim.se. Förutom Stim är Konstnärsnämnden och Musikaliska Akademien de största stipendiegivarna, men det finns också en mängd andra stipendier att söka för den som är aktiv inom musik. Exempel på några webb platser som underlättar letandet efter stipendier är www.stipendielistan.se och www.klys.se/stipendier/musik.htm.

Se aBBa som hologramI början av maj öppnade Swedish Music Hall of Fame på Djurgården i Stockholm. Den innehåller tre delar: ABBA The Museum, Svenska populärmusikens historia och salen Hall of Fame. Dessutom finns tillfälliga musikutställningar där gäst­kuratorer och representanter från musikbranschen deltar i produktionen.

I ABBA The Museum finns bland annat medlem­marnas kläder, guldskivor och originalprylar. Du kan se hur du klär i de legendariska scenkostymerna, sjunga i Polarstudion, uppleva häftiga hologram och kliva upp på scenen tillsammans med bandet.

I Hall of Fame ska vi få möta svensk populärmusiks legendarer. Namnen på de första som väljs in presen­teras i höst och den officiella invigningen av den här delen sker i november.

anna och Josefårets stipendiaterI slutet av april presenterades årets Ted Gärdestad­stipendiater Anna Jalkéus och Josef Johansson. Anna Jalkéus, född 1992, skriver bland annat jazz, dator­pop och singersongwriter­pop för harpa och studerar för närvarande jazzsång på Kungliga Musikhögskolan.

– Stipendiet är en stark bekräftelse av att man är på rätt väg vilket känns oerhört inspirerande! Jag blev väldigt glad över att de vågade ge det till mig eftersom jag skriver så mycket annan musik än traditionell pop. Det ger mig kraft att våga fortsätta skriva så ärligt som möjligt, och att inte låta mig styras av tanken på vad som kan tänkas gå hem i samhället, säger Anna Jalkéus.

Den andra stipendiaten, Josef Johansson, är född 1993 och aktuell med sin debutsingel Baby, baby.

– Att få Ted Gärdestadstipendiet känns jättestort, särskilt med tanke på vilken grym låtskrivare det är till minne av. Jag är själv inte uppväxt med hans musik utan upptäckte den i samma veva som jag sökte sti­pendiet och insåg då vilken låtskatt jag gått miste om, säger Josef Johansson.

Köpte sin egen skivaAllt fler upphovsmän står upp för rätten till ersättning för sin musik. Nyhetsbrevet Digital Music News rapporterar bland annat om Guy Marchais, gitarrist i Suffocation. Som ett inlägg i debatten om illegal nedladdning filmade han sig själv när han gick in i en butik och köpte bandets senaste platta. Detsamma gäller upphovsmannen Marc Ribot i Ceramic Dog vars senaste album innehåller låten Masters of the Internet: ”Download this music for free! We like it when you do! We don’t have homes or families to feed!”. Marc Ribot gick också ut med en förklaring till sina fans där han bland annat skriver: ”Giving us back part of the value we create would make a real FREE culture possible – one where fans get what they need, AND creative community workers get paid.”

FO

TO:

RIc

KA

RD

ER

IKS

SO

N,

NIN

A F

RID

EL

L,

cA

SS

AN

DR

A J

EN

KIN

S,

MA

RG

ITA

LJU

SB

ER

G

tävling: Vinn bok Den svenska popdoldisen Jan Olofsson kände alla, gjorde allt och fotograferade det mesta i London under 60­talet. Han delade rum med The Beatles i Hamburg, fixade det enda svenska skivkontraktet med demonpro­ducenten Joe Meek, var husfotograf på tv­programmet Ready Steady Go! och mycket mer. Om denna galna tripp genom pophistorien handlar Sven Lindströms bok Han sitter därnere mellan Clapton och Hendrix från Norstedts förlag.

För att ha chans att vinna boken behöver du svara på följande fråga: Eric Clapton var med och skrev låten Layla som blev en jättehit 1971 – vad hette bandet som Clapton framförde den med? Mejla ditt svar till red@stim.se så är du med och tävlar om en av fem böcker.

I förra numret frågade vi vad bandet hette som några av medlemmarna fortsatte i efter splittringen av Tages. Svaret är Blond. Vi har dragit tre vinnare som får Boken om Tages – från Avenyn till Abbey Road. Grattis till Bengt Skogsberg i Karlstad, Monica Syversen i Norrköping och Bruno Pousette i Falun.

Max Martin historisk vinnare i USaMax Martin, Shellback och Rami Yacoub tillhörde de stora vinnarna när ASCAP Pop Awards delades ut i Los Angeles. Max Martin utsågs till ASCAP Pop Music Song­writer of the Year för tredje året i rad och sjätte gången under sin karriär – fler än någon annan i historien. Han fick dessutom ta emot inte mindre än sju ASCAP Pop Awards. Shellback till­delades pris för fem låtar och Rami Yacoub för två låtar.

Pressbilder

Presskontakt För högupplösta bilder kontakta:Jenny Engströmjenny@bystrombalodis.se0730-41 58 93

För övriga pressfrågor och intervjuer kontakta:Moa Abrahamsson Byströmmoa@bystrombalodis.se070-791 20 00

I Polarstudion med Michael B Tretow som var ljudtek-niker på ABBAs inspelningar. På museet kan du prova att mixa en låt och jämföra din mix med hans. Foto: Bengt H Malmqvist©Premium Rockshot

Made in Sweden for export, var ett TV-program där ABBA medverkade som sändes 1975. Foto: Bengt H Malmqvist©Premium Rockshot

Swedish Music Hall of Fame och ABBA The Museum.Illustration: Johan Celsing Arkitektkontor.

Agnetha gör sig redo att gå upp på scen. I omklädnings-rummet på museet får du uppleva känslan av att medlemmarna just gått upp på scen, och fortfarande känna den unika parfymen i rummet. Foto: Charles Hammarsten

Live på scen 1979. Skulle inte du vilja uppträda med ABBA? På museet kan du det! Foto: Anders Hanser©Premium Rockshot

Inspelningen av videon ”Does your mother know” 1979. På museet kan du dansa till alla ABBAs videos. Foto: Torbjörn Calvero©Premium Rockshot

Agnetha och Frida i en privatjet på turné 1979. På museet har vi de faktiska prylarna och kläderna som bars under de olika turnéerna. Foto: Anders Hanser©Premium Rockshot

Greatest Hits, bild från omslagsfotograferingen 1975. Det här fotot togs på Djurgården i Stockholm där ABBA The Museum nu ligger. Foto: Bengt H Malmqvist©Premium Rockshot

VD Mattias Hansson presenterar den berömda platåskon som Björn hade på foten 1975. Foto: Anna-Lena Ahlström.

ceramic dog med Marc ribot längst till vänster.

22 StiM aroUNd the World: aa­yaNG

aa­yang ensemble från Bhutan

med grundaren Jigme drukpa

längst till höger.

Stim har anslutna över hela världen. Några av de färskaste och mest långväga är musikerna i Aa­Yang Ensemble från Bhutan. Under våren turnerade de i Sverige och passade

samtidigt på att gå med i Stim.– Några svenska vänner tipsade om att vi borde

ansluta oss till Stim. Vi är glada att Stim finns, och att vi får vara med i en organisation som stöt­tar vårt skapande, säger Jigme Drukpa när han besöker Stims kontor i Stockholm.

Medlemmarna i ensemblen landade i Sverige ett dygn tidigare, och ska några dagar senare stå på Södra Teaterns scen i Stockholm. Därefter följer ytterligare tio konserter runt om i landet.

Tidigare har Aa­Yang Ensemble enbart spelat i Bhutan och Indien, så det här är den första turnén utanför Asien. Och det är premiär på mer än ett sätt. För Sverige har aldrig tidigare haft ett bhu­tanesiskt band på besök.

Aa­Yang Ensemble består av sju musiker och maskdansare. En av dem är svenske musikern Johan Westman som flyttade till Bhutan för att studera Aa­Yangs musik och därefter blev medlem i gruppen. Ensemblens grundare, Jigme Drukpa, har studerat på musikhögskola i Norge.

– Vår ensemble representerar en intressant mix av olika språk, religioner och musiktraditioner. Den musik vi spelar består både av traditionella bhutanesiska melodier och av stycken vi själva komponerat, säger Jigme Drukpa.

Inom bhutanesisk folkmusik finns två traditio­ner, lhotsham från södra delen av landet och druk­pa från den norra. De instrument som Aa­Yang använder är nästan alla specifika för regionen kring Tibet och Indien, och lutan dranyen är unik för Bhutan. Några exempel på andra instrument är lim, piwang, yangqin, yalamber baja, tabla och harmonium.

För Jigme Drukpa var det en dröm som blev sann när han grundande ensemblen 2010. Samma år grundade han även Aa­Yang Music School som är den första privata musikskolan i Bhutan. Målet med skolan är att bevara och utveckla traditionell bhutanesisk musik, och under de senaste tre åren har skolan undervisat cirka 150 barn från sex år och uppåt.

– Det har alltid varit mitt mål att få samla män­niskor kring musik på det här sättet. Grundandet av ensemblen och musikskolan var början på en musikalisk resa som nu har tagit oss ända till Sverige, säger Jigme Drukpa. n

StiM aroUNd the World 23

bhutan on tour

AA­YANG ENSEMBLE

Om: Ensemblen grundades 2010 och består av sju musiker och maskdansare som framför traditionell och nykomponerad bhutanesisk musik. Medlemmar: Jigme Drukpa, Harka Bahadur Subba, Basu Dev Sharma, Tenzin Jamtsho, Yeshi, Tshering Dorji och Johan Westman.Aktuella med: Aa­Yang Ensemble gav elva konserter i Sverige under våren, från Lund i söder till Jukkasjärvi i norr. Turnén var en del av ett internationellt kulturutbyte som organiserades av Sweden­Bhutan cultural connection. Förhoppningen är att de svenska banden Silverbullit och Fontän ska kunna göra en motsvarande turné i Bhutan.

BHuTAN

Bhutan ligger i östra delen av Himalaya och gränsar till Indien och Kina. Landet har närmare 700 000 invånare. Bhutan har tidigare varit mycket slutet, men har öppnats upp allt mer under de senare åren.

Aa-Yang Ensemble är unik. Inte enbart för att medlemmarna komponerar och framför musik som har rötter i hemlandet Bhutan. De är också det första bhutanesiska bandet som turnerat i Sverige.Text: Lotta Örtnäs Foto: Johan Westman

d et är inte så konstigt att trycket ökar på Medlems­ och Förlagsservice. Allt fler ansluter sig till Stim, och vid årsskiftet hade Stim mer än 71 000 anslutna varav drygt 3 000 är

musikförlag. – Förra året besvarade vi ungefär 5 000 mejl­

frågor från musikskapare. Då är inte ens telefon­frågorna medräknade. Det är ett jätteroligt jobb. När jag kan hjälpa en upphovsman som blir nöjd, då är mitt arbete som roligast, säger Bengt Pernbeck på Stims Medlemsservice.

Flest frågor kommer i samband med att Stim­pengar betalas ut. Det kan till exempel handla om varför vissa livespelningar inte finns med i utbetalningarna, eller varför en upphovsman inte fått ersättning för ett visst verk.

– Oftast finns det en logisk förklaring, som att just det verket eller den livespelningen finns med först vid nästa utbetalning. Den typen av frågor kan vi relativt lätt hitta svaret på i våra system, säger Bengt.

Annars är det frågor om allt från hur man registrerar ett verk, till hur mycket pengar man

24 eN daG på JoBBet

ingrid herrström och kollegorna på

Medlemsservice svarar på över 5 000

mejlfrågor per år.

Bengt pernbeck guidar en upphovsman per telefon hur en verkanmälan ska

fyllas i och registreras.

En dag med Stims Medlems- och Förlagsservice är som att befinna sig i hjärtat av Stims blodomlopp. Här finns Stims medarbetare för

att hjälpa musikskapare och musikförlag, varje vardag året runt. Text: Lotta Örtnäs Foto: Viktor Gårdsäter

medlems­ och förlagsservice

får när en låt spelas live, och om det dras skatt på Stimpengarna.

– När det gäller skatt är svaret enkelt. Nej, vi drar ingen skatt på Stimpengarna. Men den oöverträffat vanligaste frågan är ändå vad man ska göra om man glömt inloggningsuppgifterna till Mina sidor, säger Ingrid Herrström på Stims Medlemsservice.

Liksom sina fyra kollegor på Medlemsservice har Ingrid jobbat länge på Stim. Förutom specia­listkunskaper inom upphovsrätt är det en fördel att de alla har ett allmänt musikintresse och kännedom om musikaliska verk.

– En av de roligaste sakerna med att jobba på Stim är spridningen bland de anslutna. Vi har kontakt med människor från hela världen och i alla åldrar. De Stimanslutna är allt från världskän­da låtskrivare till musikskapare som just anmält sitt första verk. Vi har även anslutna som kanske är mer kända för annat än sitt musikskapande, till exempel poeten och nobelpristagaren Tomas Tranströmer, säger Ingrid.

Och hur var det nu, hur gör man om man glömt inloggningsuppgifterna till Mina sidor?

– Det löser man enklast genom att fylla i ett formulär på stim.se under fliken Mina sidor. Men det går också bra att mejla eller ringa till oss, säger Ingrid.

På Förlagsservice är det inte de enskilda musik­skaparna, utan musikförlagen som får hjälp och service.

– Lite förenklat kan man säga att vi jobbar med samma frågor som Medlemsservice. Men eftersom musikförlagen representerar många upphovsmän blir frågorna mer komplexa liksom avräkningar­na, säger Max Thörn på Stims Förlagsservice.

Många av de större Stimanslutna förlagen företräder utländsk repertoar i Norden och Baltikum, vilket gör att Förlagsservice svarar på frågor kring all världens låtar.

Av de drygt 3 000 musikförlag som är Stimanslutna, är det cirka 100 som är mycket aktiva och har regelbundna kon­takter med Stim. Det mesta sker per mejl eller telefon, men just i dag är ett av musik­förlagen på besök hos Stim.

– Scandinavian Songs är ett större indieförlag som även representerar andra förlag. I dag ska vi prata om administrativa rutiner och hur det fungerar med representation av sin repertoar i ett annat land, så kallad subförläggning. Det är ju till stor del det som vår service till musikförlagen går ut på – att kunna erbjuda smidig administration kring utbetalningen av Stimpengar, säger Max.

Ytterligare ett steg mot mer användarvänliga avräkningshandlingar är det projekt som Max själv jobbar med. Tillsammans med kollegan Susan Roberts från Stims avdelning Fördel ning genomför han just nu en förstudie kring hur avräkningshandlingarna ska kunna presenteras som något annat än dagens pdf­dokument.

– Visionen är att kunna presentera avräkningar­na mer innovativt och dynamiskt, säger Max.

Stim jobbar kontinuerligt med att förbättra servicen. Nyligen lanserades ett nytt system för musikrapportering. Förutom ett bättre gränssnitt är en av nyheterna att man rapporterar en spel­ning per musikrapport och att det går att lägga till en ny artist/grupp direkt i webbtjänsten.

– Den nya musikrapporteringen har vi tagit fram efter att ha lyssnat på synpunkter och förslag från våra rapportörer. Vi hoppas att våra musikskapare ska uppleva att det är smidigare att musik rapportera nu, säger Robert Gehring, chef för Stims Medlemsservice. n

eN daG på JoBBet 25

Max thörn från Förlagsservice i möte med

Scandinavian Songs.

’’Vi har kontakt med människor från hela världen och i alla åldrar.”

SÅ KONTAKTAR Du OSS

MedlemsserviceE­post: medlem@stim.se Telefon: 08­783 95 00.Telefontid måndag–torsdag 09.00–16.00, fredag 09.00–14.00.

På stim.se under fliken Musik­skapare hittar du mer informa­tion och svar på vanliga frågor.

FörlagsserviceE­post: forlag@stim.se Telefon: 08­783 89 00. Telefontid måndag–torsdag 09.00–17.00, fredag 9.00–15.00.

På stim.se under fliken Musik­förlag finns information riktad till just musikförlag.

robert Gehring är chef för Stims Medlemsservice.

MiNa StiMpeNGar

Jonas Nordin arbetar på Stims Medlemsservice.

FRÅGA: I vilken ordning är det lämpligast att anmäla sin musik, spelningar och produktioner till Stim och NCB?

SVAR: Det första och viktigaste man ska göra är att verkanmäla sina kompositioner. Verkanmälan är en av grundförutsättningarna för att vi ska kunna betala ut pengar till våra upphovsmän. Verkanmälan görs på Mina sidor så snart man vet att ett musikverk är klart att framföras offentligt.

När det gäller framföranden är det en bra regel att rapportera spelningar först när man vet att alla verk som framförts finns i Stims verkregister. När musiken är verkanmäld tar det ett par dagar innan den syns i webbtjänsten. Annars är det lätt hänt att det uppstår dubbletter i registret.

Samma gäller om man publicerar sin musik på nätet via en aggregator, eller när man gör en cd­produktion och själv anmäler sin produktion till NCB. NCB har ett eget register där produktionerna läggs in. Informa­tionen matchas sedan mot Stims verkregister.

Om ett verk i en musikrapport eller produktion inte finns i Stims register vid matchningstillfället skapas en ny omatchad post i registret. Dessa poster syns i upphovsmännens verklistor med texten ”Verkanmälan saknas”. När upphovsmannen eller förlaget sedan gör verkanmälan skapas en dubblett som kopplas ihop med rapporten/produktionen vid nästa avräkningstillfälle. Dubbletterna kan dock ställa till det om man inte är uppmärksam. Det är nämligen inte säkert att informa­tionen i de olika posterna är exakt lika vilket kan ge upphov till missförstånd och försenade utbetalningar.

Ordningen är alltså: Verkanmäl alltid först, skicka sedan in musikrapport och eventuell NCB­anmälan.

Har du också frågor till Stim? Mejla medlem@stim.se

26 NotiSer

like Swimming har släppt debut­singeln God Knows.

FO

TO: D

EN

NIz

PO

P A

WA

RD

S, A

NN

A S

EG

ER

FE

LT, VIK

TOR

Gå

RD

SÄ

TE

R

anders hillborg prisad tonsättareTonsättaren Anders Hillborg är en av fem som i år erhåller de första ut delade Per Gannevik­ stipendierna på 500 000 kronor vardera. Anders Hillborg har varit frilansande tonsättare på heltid sedan 1982. Hans verksamhets­fält täcker såväl orkester­, kör­ och kammarmusik som film­ och popmusik. Läs mer på www.hillborg.com.

dubbelt upp förvårens reklamhitIntel och Bank of America har valt att använda svensk musik i reklamkampanjer under våren. I båda fallen handlar det om låten When Lovers Die med bandet You Say France & I Whistle. Bandets musik har redan tidigare blivit placerad med stora varumärken som Coca­Cola, X­box och GAP, och de har även haft låtar med i flera tv­serier. Men även om musiken är populär, så gick bandet skilda vägar redan i slutet av förra året. Tre av bandmedlemmarna ingår nu i Like Swimming som släppte sin debut­singel i april.

denniz pop awardsDenniz Pop Awards lanserades under våren med syfte att hjälpa fram nya låtskrivare, producenter och artister, samt att samla in pengar till Denniz Pops Minnesfond i kampen mot cancer. Priser delas ut i fyra kategorier: Rookie Songwriter/Producer, Rookie Artist, Most Valuable Person och The Grand Prize. Priset finan sieras genom donationer och bland annat är SKAP, Svenska Kompositörer av Populärmusik, med och stödjer Denniz Pop Awards från starten. Priserna delas ut i början av juni.

Läs mer på www.dennizpop awards.com.

Nu lyfter FN konstnärliga

rättigheterFN:s råd för mänskliga rät­tigheter har publicerat sin

första rapport om konstnärliga rättigheter. Rapporten syftar

till att ge en bild av kulturska­pares situation världen över

och pekar på sambanden mellan olika konstnärliga rät­tigheter och hur dessa sam­

verkar för att skydda såväl konstnärliga som demok­

ratiska processer. Den lyfter också upphovsrättsorgani­

sationernas roll för att stärka kulturskapare i relation till

kommersiella uppdragsgivare. Alfons Karabuda, ordförande

i Stims huvudman SKAP (Svenska Kompositörer av

Populärmusik), har som ende företrädare för en konstnärs­

organisation bidragit som expert.

Musikmässor jorden runt

Världen är full av spännande musikmässor. Här är ett

axplock att hålla ögonen på under 2013:

JuNI: 9–11: New Music Seminar, New York city

19–20: Sync Summit NY, New York city

27–28: Trigger Creative Conference, Borlänge SEPTEMBER: 4–7:

Live at Heart, Örebro 19–20: Future Music

Forum, Barcelona 25–28: Reeperbahn

Festival, Hamburg OKTOBER: 9–1: Culture

Collide, Los Angeles 15–19: CMJ Music

Marathon, New York city 17–20: Music and Media

Finland, Tammerfors 30/10–3/11: Iceland

Airwaves, Reykjavik

denniz pop avled i cancer 1998, bara 35 år gammal.

Vi saknar inspelningslistor! Inspelningslistorna ligger till grund för din ersättning – utan dem vet vi inte vilka som medverkat på inspelningen, och vem som har rätt till ersättning när den spelats.

Har du varit med på en inspelning där inspelningslistor inte skickats in till SAMI? Fyll i inspelningslistan online på: sami.se/inspelningslista

Saknar du dinaSAMI-pengar?

Utan musiken tystnar Sverige!

Vi stödjer musikkreatörer som utsätts för censur och hot. Du kan stödja dem genom oss. freemuse@freemuse.org • www.freemuse.org

CD ON DEMAND& DISTRIBUTION

Beställ dina CD-skivor efter behov istället för alla på en gång. Ta hand om din egen distribution eller låt oss göra jobbet.

Kontakta oss för mer information: 08-545 706 70info@cmmgroup.sewww.cmmgroup.se

METAL PUNK

KOLLO

www.popkollo.se/metalLäs mer och anmäl dig påINGA FÖRKUNSKAPER KRÄVS!

22-30 junii Hultsfred

Musikläger förtjejer 14-18 år

Lotta Trouble frånMaria Storck från

Starrängsringen 45115 50 Stockholm Tfn: 08 - 792 21 40

info@discreplication.sewww.discreplication.se

Vi finns här för er – Hör av dig för mer info, eller bokning av Coachning.

Vi levererar musik, film och data på alla medier från Vinyl, CD, DVD till olika minnen och digitalt över hela världen. Vi har alla standardförpackningar samt erfarenhet av nya distributionskanaler för att få ut er musik.

Vi önskar er alla en skön sommar och undrar ni över något, så har vi ÖPPET HELA SOMMAREN.

Det viktiga för en musiker är att finna en ONE STOP SHOP lösning. Det gäller att producera, marknads-föra och få ut sin musik på det mest lönsamma sättet och inte stirra sig blind på ”BILLIGA LÖSNINGAR”.

Vi på DISC Replication Europe med Partners tar TOTALANSVAR – från ax till limpa, vilket gör att ni kan koncentrera er på musiken. Detta mycket uppskattade koncept ger er trygghet, effektivitet och spar samtidigt både tid och pengar.

Disc Replication Europe har efter drygt 5 000 producerade Album skaffat en gedigen erfarenhet. Vi har kunnat hjälpa både nya som erfarna musiker som känt sig osäkra inför den nya musikbranschen. Vi har själva varit och är en del i denna omdaning där allas intresse ligger i:

Hur får jag ut min musik på ett lönsamt sätt på marknaden och genom vilka kanaler?

För nybörjare har vi sammanställt en folder, särtryck från Tidningen STUDIO – Experten, som vägleder om vad man absolut inte får missa, INNAN man ger ut sitt första Album. Sänd in ett mail till: info@discreplication.se så skickar vi en Pdf, som täcker detta.

Välj RÄTT PARTNER vid produktionen av DIN MUSIK

DISC REPLICATION EUROPE AB

* Priserna är exkl. moms och frakt

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

Annons_STIM_13.pdf 1 2013-04-25 13.04

FO

TO:

PR

IVA

T, R

IKS

DA

GE

N,

MA

TS

BÄ

cK

ER

debatt: S: Vi vill se fler lag­liga musiktjänster på nätet Ett verkligt kunskapssamhälle förutsätter en aktiv kulturpolitik. Kul­turen öppnar våra sinnen för nya intryck och möjligheter. Den väcker nyfikenhet och skapar kreativa miljöer. Därför vill vi socialdemokrater att kulturen ska bli mer närvarande och syresättande i alla människors vardag.

En viktig del av kulturpolitikens uppgift är att garantera konstens och konstnärernas frihet, genom att slå vakt om den konstnärliga upp­hovsrätten. Men den digitala kommunikationstekniken har skapat nya förutsättningar och utmaningar för mötet mellan konsten och publiken. Den har öppnat nya vägar för konstens utövare och erbjuder publiken en nästan gränslös tillgång till film, musik, teater, litteratur, konst och arkiv från hela värden.

Utvecklingen ställer kulturpolitiken inför nya möjligheter och nya utmaningar kring frågan om upphovsrätten. Det är viktigt att finna lös­ningar som säkerställer att musiker, författare, konstnärer, filmmakare och andra upphovsrättsinnehavare får betalt för sina verk – samtidigt som digitaliseringens möjligheter för att sprida kultur och information måste utnyttjas bättre.

Därför vill vi möta dessa utmaningar genom att modernisera upp­hovsrätten. Genom att exempelvis bredda avtalslicenssystemen skulle bättre möjligheter för spridning av upphovsrättskyddat material komma till stånd, samtidigt som kulturskapare skulle få ersättning för sina verk.

Vi vill se flera lagliga musiktjänster på nätet, virtuella visningar av museernas samlingar, och digitala sändningar från Operan, Dramaten

eller Metropolitan i New York till lokala biografer eller äldreboenden runt om i landet. Därför är det välkom­met med förslag som syftar till att lösa de problem som kan uppstå i förhållande till upphovsrätten.

Ingemar NilssonRiksdagsledamot (S)

Vill du också debattera i Stim­magasinet? Skicka din debatt artikel på högst 1 500 tecken till red@stim.se.

Åsikter framförda på debattplats i Stim-magasinet står enbart för den eller de personer som har skrivit debattartikeln och behöver inte vara något som vi på Stim håller med om, ställer oss bakom eller sympatiserar med.

rolf Martinsson spelas i amsterdamSäsongen 2014/2015 blir Rolf Martinsson Composer in Residence i Concertgebouw, Amsterdam. Det sker i sam­arbete med Nederländska Filharmoniska Orkestern och Nederländska Kammar­orkestern och omfattar verk som Martinsson skriver för orkester, stråkorkester och varierande kammarmusik­konstellationer. Läs mer på www.rolfmartinsson.com.

NotiSer 29

Stim Music expo 2013årets upplaga av Stim Music Expo – en av Sveriges största och populäraste mötesplatser för musikskapare – äger rum den 21 oktober i München­bryggeriet i Stockholm. Vi bjuder på en heldag med inspiration, framtidsspaning och mingel. Dessutom delar vi ut 2013 års Stimgitarr Platina. Håll utkik på Stim.se för biljetter och program.

Mejla dinStimhistoriaI år firar Stim 90 år, och det kommer vi att uppmärksamma i nästa nummer av Stim­magasinet. Har du någon bra Stim­anekdot från våra första 90 år? Mejla den till red@stim.se. Vi delar ut biobiljetter till de bästa svaren.

Vad tycker du om Stim­magasinet?Som du förhoppningsvis märkt har vi sedan årsskiftet gjort om Stim­magasinet med nytt utseende och delvis ny inriktning på innehållet. Men det kan alltid bli ännu bättre. Därför vill vi veta vad du tycker om Stim­magasinet. Mejla dina synpunkter, tankar och idéer till red@stim.se. Då är du också med i utlott­ningen av biobiljetter.

rättelseI förra numret skrev vi om Sabaton, men tyvärr smög sig fel namn in i texten. Det är Snowy Shaw som just nu är trummis i bandet som ersät­tare för pappalediga Robban Bäck. Vi ber om ursäkt för detta.

Ung – men ingen rookieI dagarna tävlar några av Sveriges unga musikskapare i finalen av Lilla Melodifestivalen på Gröna Lund i Stockholm. De åtta finalisterna står för både text, musik och framförande av sina tävlingsbidrag. En av dem är 14­åriga Mathilda Lindström från Vimmerby som gick med i Stim redan för tre år sedan.

– Jag skrev min första låt som kom med i Lilla Melodifestivalen hösten 2009 och anmälde mig till Stim 2010. Min dröm har alltid varit att vara med i Lilla och Stora Melodi­festivalen. Så en av drömmarna har redan gått i uppfyllelse. Det är så kul att skicka in sin låt och se om någon mer gillar den lika mycket som jag, säger Mathilda.

I år tävlar Mathilda i Lilla Melodi­festivalen med sin låt Lycka. Hon har hållit på med musik i många år och gillar att uppträda och möta publiken. Att stå på scenen och se alla klappa med i hennes egen låt tycker hon är obeskrivligt härligt.

– Det roligaste med att skriva låtar är att jag kan skriva om det som jag tycker är viktigt, att låten är jag på något sätt. Det är också kul att komma på refränger eftersom det är det bästa i en låt. Några av mina före­bilder inom låtskrivande är Miss Li, Jessie J och Robyn, säger Mathilda.

Vinnaren i Lilla Melodifestivalen går vidare till den internationella finalen Junior Eurovision Song Contest i Kiev, Ukraina i november 2013.

30 SiSta ordet

en stor del av mitt liv har bestått av att längta efter musik jag velat höra. Resten av tiden har gått åt till att lyssna på den, och sedermera att drunkna i den.

Du vill sätta på en bra platta. Du bläddrar och bläddrar tills du inte ser skogen för alla träd. Det är samma känsla som att betrakta ett gigantiskt julbord och bli mätt bara av åsynen. Till slut blir det en vinglig tur till radion där P1 åker på.

Det var längtan efter musiken som fick mig att börja skriva låtar en gång i tiden. Nu finns det slumpgeneratorer som komponerar en halvdassig låt genom ett musklick. Jag tycker synd om yngre generationer som aldrig fått chansen att längta. Allt är tillgängligt hela tiden – på gott och ont. Vill du höra Håkan Hellströms nya är det bara att gå in i första bästa varuhus. Vill du inte höra den får du åka till Nordpolen.

Det var något visst att vara femton år och sitta på tunnelbanan in till stan, med tjugo­fem spänn på fickan och tankarna på den där plattan man hade sparat till. Ingen i vagnen bar hör lurar. Huvudet var fullt av förväntan och längtan efter att äntligen få höra skivan man suktat efter. Promenaderna mellan Skivfabriken, Skiv grossisten och Gamla Stans Skivhandel för att eventuellt hitta den ett par kronor billigare någon­stans. Det eviga provlyssnandet i telefonlurarna på Svala & Söderlund som gjorde personalen vansinnig.

Heavy Sound på Regeringsgatan fick in Sex Pistols LP dagen innan de andra affärerna. Vad låtarna hette visste man sedan flera månader efter att ha lusläst NME. Äntligen fick man höra hur de lät.

Sedan hemfärden. Skivomslaget som betrakta­des och luslästes medan tunnelbanan gnisslade. Lukten av nypressad vinyl. Den extra raska promenaden hem från tunnelbanan. Nyckeln i låset och plattan på skivtallriken innan ytter­skorna åkt av. Ljudet av den där musiken som man tidigare bara läst om. Det var ett slags klimax och jag saknar den känslan.

Att lyssna på hela plattor krävde tid och tålamod. Televisions Marquee Moon är fortfarande ett tidlöst, helgjutet album. Inga hitlåtar, snarare ett konstverk och en helhet. I dag skulle en sådan platta inte ha en chans bland alla hemgjorda Absolute­listor på Spotify. Klassiska album är ett begrepp man sällan hör talas om nu.

Men då var då, och nu är nu. Som upphovsman vill man naturligtvis ha betalt för sitt arbete, och även om summorna jag ibland får från streaming­sajterna är symboliska är det bättre än ingenting. Men jag är kluven till det moderna lyssnandet. Huvudsaken för mig som konstnär är trots allt att bli hörd, och att lyssnaren tar del av den helhet jag lagt ner så mycket tid på att skapa. Ingen skulle komma på tanken att erbjuda enskilda filmklipp för nerladdning, men när det gäller musik finns liten respekt för albumet som koncept.

Så streamad musik och tillgänglighet i all ära – men jag längtar efter att längta efter ännu ohörd musik. Jag var en större music lover när jag kunde min begränsade skivsamling utantill och fick längta till nästa tillskott.

Mångfalden har skapat en flodvåg av musik, där jag trampar vatten för att inte drunkna. Någon som simmar förbi undrar vilket låt från Sgt. Pepper’s man ska lägga in på sin iTunes­lista. Jag väser fram svaret: ”Sgt. Pepper’s är ett album, idiot! En helhet och ett album!” n

Stim­magasinet ges ut av Stim och produceras av Publik.

Adress: Stim­magasinet, Box 17092, 104 62 Stockholm

Telefon: 08­783 88 00E-post: red@stim.se

Ansvarig utgivare: Eva ModinChefredaktör: Lotta ÖrtnäsRedaktionsråd: Karin Jihde,

Peo Thyrén, Lotta Lundén, Jonas Nordin, Max Thörn, Linda

Johansson, Sofia JerneckFormgivare: Olof Helldin

På omslaget: First Aid KitOmslagsfoto: Viktor Gårdsäter

Annonskontakt: Martin carlsson, Display

Telefon: 0911­25 79 01E-post: martin.carlsson

@display­umea.se

Tryckeri: Ljungbergs, KlippanISSN 2000­5628

FO

TO: JE

AN

ET

TE

AN

DE

RS

SO

N

Johan Johansson är kompositör, musiker och författare.

Johan Johansson: Saknar att längta efter ohörd musik

Handmade in Sweden by Clavia DMI AB

ALLA MODELLER:NORD C2D TONHJULSSIMULERINGNORD C2D 122 ROTARY/DRIVEFÖRBÄTTRAT CLICK/PERCUSSIONNY DELAY EFFEKTLONG RELEASE-FUNKTION4 LIVE-MINNENUSB-MIDI

ELECTRO 4D SW6161 SEMIVÄGDA TANGENTER

FYSISKA DRAWBARS7 KG

REK. PRIS: 13 990

ELECTRO 4 SW7373 SEMIVÄGDA TANGENTER

DIGITALA LED DRAWBARS2X MINNE

9 KGREK. PRIS: 16 990

ELECTRO 4 HP73 VÄGDA PIANOTANGENTER

DIGITALA LED DRAWBARS2X MINNE

11 KGREK. PRIS: 19 990

NYHET!

Lyssna på ljuddemos:nordkeyboards.com/electro4

Möt nya generationen.

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

STIM_Magazine_210x235mm_300dpi_CMYK_outl.pdf 1 2013-04-29 16:21

POSTTIDNING BAvsändare:StimBox 17092S­104 62 Stockholm

1 1 0 6 0 7 7 0 0