Stämmoprotokoll - lrf.se...§ 23 Val av 13 fullmäktige till 2014 års riksförbundsstämma jämte ... NR 1 Nya regler kring förgröningsstöd. Ekologisk fokusareal. FLÄDIE LOKALAVDELNING:

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LRF SKÅNE

PROTOKOLL

2015-03-24

Stämmoprotokoll

Tid 09.30-16.30

Plats Aulan, Alnarp

§ 1 Välkommen

Marianne Andersson hälsade alla varmt välkomna till LRF Skånes regionstämma. Ord-

föranden hälsade välkommen till fullmäktige, alla gäster, företrädare för LRFs

riksförbundsstyrelse, representanter för de ekonomiska föreningarna och media, m.fl.

§ 2 Parentation

Ett antal medlemmar och förtroendevalda har lämnat oss under året.

Vi känner stor saknad och hedrar de bortgångna med en stunds stillhet.

§ 3 Anförande

Marianne Andersson, ordförande, konstaterade i sitt hälsningsanförande att 2014 var ett

ganska händelserikt år med bl.a. flera politiska val. Livsmedelsfrågan har kommit upp

klart till ytan, svenskt kött har fått ett uppsving då handeln har visat att man vill ha ett

säkert och sunt kött utan MRSA, det har pratats närodlat, härodlat, konsumenterna

ifrågasätter nu om det är rimligt med alla transporter. TV har ett antal program där bönder

deltar och man vill ha en bonde med i alla program! Att vara bonde är attraktivt nu! Att

blanda sig med andra i övriga företagarvärlden det är faktiskt utvecklande och vi är

intressanta i deras ögon. Tillsammans kan vi vinna de strategiska, viktiga och avgörande

matcherna. Spelplanen ska vara tydlig, trovärdig och full med kunskap och vi behöver

alla jobba för samma mål.

§ 4 Öppnande

Ordföranden förklarade stämman för öppnad.

§ 5 BE-stipendiater

Marianne Andersson presenterade årets Bernhard Ekström-stipendiater: Sara Thunell,

Löderup och Helen Nilsson, Vellinge. Ordförande överlämnade diplom och blommor.

2

§ 6 Årets lokalavdelning

Marianne Andersson, ordförande, presenterade årets utmärkelse ”Årets lokalavdelning i

Skåne” som gått till Tyringebygdens lokalavdelning. Ordföranden överlämnade diplom

och blommor.

§ 7 We Effect

Glenn Oredsson, ledamot i LRF Skånes styrelse, presenterade We Effect och deras arbete.

§ 8 Val av ordförande och vice ordförande vid stämman

På valberedningens förslag utsåg stämman följande:

Ordförande: Christer Mårtensson, Gärsnäs

Vice ordförande: Lotte Melin, Osby

Stämmoordföranden tackade för förtroendet.

§ 9 Ordningsregler

Stämmoordföranden uppmanade ombuden att räcka upp sina nummerlappar när man

önskar ordet. Anföranden bör hållas från talarstolen, vid kortare pass finns mikrofoner ute

i lokalen att tillgå. Yrkandena ska överlämnas skriftligt efter föredragande. Yttranderätt

men ej förslagsrätt tillkommer även medlemmar som inte är valda ombud. Yttranderätt

har också riksförbundsstyrelsens ledamöter.

§ 10 Anmälan av styrelsens val av sekreterare

Ordföranden anmälde att styrelsen utsett:

Sekreterare Helén Rosengren, Höör

Protokollsekreterare Monica W-Borg, Höör

Lena Henningsson-Jönsson, Höör

§ 11 Röstlängden

Anmäldes att ombudsanmälan skett före stämman.

Av noteringar i röstlängden framgick att antalet röstberättigade var totalt 159 och för-

delade enligt följande:

A. Styrelsen 7 av 8

B. Lokalavdelningarnas fullmäktige 124 av 191

C. Kommungruppsordföranden 19 av 33

D. LRF Ungdomen 9 av 10.

Beslutades

att fastställa röstlängden enligt ovan redovisade närvaronotering.

§ 12 Val av protokolljusterare och rösträknare

Till att, jämte stämmoordförandena, justera stämmans protokoll valdes

Lars Törner, Helsingborg och Per Eriksson, Anderslöv.

3

Valberedningen föreslog stämman att som rösträknare vid stämman utse

Ingvar Larsson, Verum

Bertil Nilsson, Tomelilla

Jan Greger Persson, Kävlinge - huvudansvarig

Stämman beslutade enligt valberedningens förslag.

Arbetet biträds av

Jan Hultgren

Göran Kihlstrand

Anita Persson

§ 13 Kallelse till stämman

Redovisade sekreteraren sättet för stämmans kallande.

Kent Olsson lyfte frågan om att inte alla fullmäktige hade blivit stadgeenligt kallade, det

handlande också om stadgar och reglementen från såväl riks som LRF Skåne och han

önskade en förklaring.

Marianne Andersson och Jan Hultgren redovisade vad som gäller när man väljer aktivt

utträde ur LRF eller väljer att inte betala sin medlemsavgift, samt redovisade LRFs

stadgar.

Stämman beslutade

att godkänna kallelsen till stämman.

§ 14 Föredragningslistan

Anmäldes styrelsens förslag till föredragningslista.

Stämman beslutade

att fastställa föredragningslistan.

§ 15 Styrelsens verksamhetsberättelse

Anmäldes styrelsens verksamhetsberättelse för 2014, samt i densamma redovisad resultat-

räkning, samt balansräkning per den 31 december 2014 för den ideella föreningen.

Helén Rosengren, regionchef, redovisade LEABs ekonomiska läge där LRF Skåne till-

delats 11.480 miljoner kronor.

Anna Kristoffersson efterlyser mer information kring fördelningen där kommungrupperna

ingår.

Helén Rosengren redovisade hur fördelningen ser ut för kommungrupperna.

Stämman beslutade

att med godkännande lägga verksamhetsberättelsen för 2014 till handlingarna.

4

§ 16 Revisorernas berättelse

Föredrog revisorn Michael Bengtsson revisorernas berättelse över granskningen av 2014

års verksamhet och förvaltning.

Stämman beslutade

att med godkännande lägga revisionsberättelsen till handlingarna.

§ 17 Beslut om resultat- och balansräkning

På revisorernas tillstyrkan beslutade stämman att fastställa resultat- och balansräkningen

per den 31 december 2014. Resultaträkningen uppgår till 0 kronor.

Balansräkningen omsluter för LRF Skåne kronor 2 731 095 och stämman beslutade

fastställa balansräkningen.

§ 18 Ansvarsfrihet

I enlighet med revisorernas tillstyrkan beslutade stämman

att bevilja styrelsens ledamöter ansvarsfrihet för 2014 års förvaltning.

§ 18 Arvoden, traktamenten och reseersättningar

Henric Brinte redovisade de föreslagna ersättningarna:

Valberedningen konstaterade att riksförbundets stämma fattar beslut i fråga om dag-

arvoden samt om årsarvode till LRF Skånes ordförande, liksom om traktamenten och

resekostnadsersättningar. F n gäller följande ersättningar:

Dagarvode utgår för såväl sammanträdes- och förrättningstid som restid med följande

belopp exklusive sociala avgifter.

Timmar: 1-13 Ersättning: 215 kr/timme

Timmar: 14-24 Ersättning: 3 010 kr

Vid flerdagsförrättningar utgår inget arvode mellan kl. 00.00-07.00.

Antalet timmar beräknas som antalet påbörjade timmar som överstiger 30 minuter.

Dagarvode utgår endast för hela timmar. Telefonersättning ersätts enligt timarvode.

Rese- och traktamentsersättningar

Bilersättning utgår med 28 kr/mil.

Vid samåkning utgår ett tillägg med 5 kr/mil och passagerare.

Vid användande av miljöbil gäller samma regler som för anställd personal.

Traktamentsersättning utgår enligt LRFs avtal för anställda.

Telefonersättning

För uppdragen som regionordförande tillhandahåller Lantbrukarnas Ekonomi Aktiebolag

telefonabonnemang.

5

Noteras att årsarvode till LRF Skånes ordförande, enligt beslut i riksförbundets

styrelse, utgår med en fast del motsvarande 1,5 prisbasbelopp, 66 750 kronor jämte en

rörlig ersättning om 3,50 kronor per antalet medlemmar i regionförbundet den 31

december 2014.

Valberedningen beslöt att föreslå årsarvoden i styrelsen enligt följande

att styrelsen inbördes fördelar 4 basbelopp inom sig samt

att till förtroendevalda revisorer skall utgå ersättning med 5 % av basbeloppet

per person.

Valberedningen beslöt ifråga om telefonkostnad att föreslå

att för 1:e v. ordf. skall telefonkostnader täckas, vilket innebär ersättning för

faktiska omkostnader för uppdraget i LRF Skåne.


Arvode till valberedningens ordförande

Beredningsgruppen föreslår stämman besluta att det till valberedningens ordförande,

utöver ordinarie ersättning utgår ett fast arvode på 3.440:-/år.

Stämman beslutade enligt beredningsgruppens förslag.

§ 19 Fastställande av antal samt val av ledamöter i regionstyrelsen

Valberedningen föreslog stämman besluta

att styrelsen skall bestå av 8 ledamöter


Valberedningen konstaterade att mandattiden utgår 2015 för Marianne Andersson,

Anderslöv, Anders Svensson, Ödåkra, Anders Rolfsson, Ljungbyhed och Hans Ramel,

Övedskloster.

Christoffer Johansson har avsagt sig sitt uppdrag.

Valberedningen beslutade föreslå stämman

att som styrelseledamöter för perioden fram till 2017 föreslå omval av

Marianne Andersson, Anderslöv

Anders Svensson, Allerum

Anders Rolfsson, Ljungbyhed

Hans Ramel, Övedskloster

fyllnadsval på ett år av

Emil Hjalmarsson, Ängelholm

Emil Hjalmarsson presenterade sig.

6


Kvarstående styrelseledamöter är: Stig Lundström, Sibbhult, Maria Hofvendahl Svensson,

Everöd och Glenn Oredsson, Stoby.

§ 20 Val av regionordförande bland styrelsens ledamöter.

Valberedningen beslutade enhälligt föreslå

att som LRF Skånes ordförande för perioden 2015-2016 föreslå

Marianne Andersson, Anderslöv.

Stämman beslutade enhälligt enligt valberedningens förslag.

Marianne Andersson tackade för förtroendet.

Regionstyrelsen och LRF Ungdomens styrelse presenterade sig.

§ 21 Val av revisorer jämte suppleanter t o m stämman 2015

Valberedningen beslutade att som ordinarie revisorer, mandattid 1 år, föreslå

Lars-Ingmar Månsson, Glemmingebro (omval)

Michael Bengtsson, Viken (omval)


Valberedningen beslutade att som revisorssuppleanter, mandattid 1 år, föreslå

Sara Thim, Kristianstad (omval)

Jan-Anders Möller, Gärsnäs (omval)


§ 22 Fastställande av antal samt val av ledamöter i valberedningen inför

2015 års stämma, däribland dess ordförande

Beredningsgruppen föreslår 7 ledamöter i LRF Skånes valberedning.


I tur att väljas 2015 är ledamoten från sydvästra Skåne. Här föreslås på 4 år:

Camilla Hansson, Genarp (tom stämman 2019) - omval

För LRF Ungdomen föreslås på ett år:

Stefan Löfgren, Vallåkra – nyval

För föreningsföretagen föreslås på ett år:

Hans Cedergren, Vellinge (Lantmännen ek.för) – omval


Till ordförande i valberedningen föreslås på ett år:

Henric Brinte, Borrby – omval

7


Tidigare valda:

Nordväst Ramon Persson, Höganäs (tom 2016)

Sydost Sara Thunell, Löderup (tom 2017)

Nordöst Lars Gustavsson, Knislinge (tom 2018)

§ 23 Val av 13 fullmäktige till 2014 års riksförbundsstämma jämte

ersättare

LRF Skåne har tretton fullmäktigeplatser vid riksförbundsstämman.

Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ledamöter:

Ordinarie

Marianne Andersson, Anderslöv

Stig Lundström, Sibbhult

Maria Hofvendahl Svensson, Everöd

Glenn Oredsson, Stoby

Anders Svensson, Ödåkra

Hans Ramel, Övedskloster

Anders Rolfsson, Klippan

Emil Hjalmarsson, Ängelholm

Eva-Karin Hempel, Vellinge

Sven Norup, Knislinge

Elna Karlsson, Svedala

Magnus Gustafsson, Örkelljunga

Hans Cedergren, Vellinge

Katharina Weber föreslog att valberedningen inför nästa år föreslår att LRF Ungdomen

får ytterligare en representant till riksförbundsstämman.


Valberedningen föreslog stämman besluta om följande ersättare

Ersättare att inträda i turordning

1. Camilla Hansson, Lund

2. Astrid Andersson, Flyinge

3. Lotte Melin, Osby

4. Johan Nilsson, Ekeby

5. Ronny Hammar, Simrishamn

6. Martha Henriksson-Witt, Lomma

7. Johan Hoolmé, Skivarp

8. Marie Andersson, Anderslöv

9. Ingrid Hansson, Smedstorp


§ 24 Motionsbehandling

8

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND FLÄDIE LOKALAVD.

KVISTOFTA LOKALAVD.

MOTION TILL REGIONSTÄMMAN

NR 1

Nya regler kring förgröningsstöd. Ekologisk fokusareal. FLÄDIE LOKALAVDELNING:

Flädie LRF-avdelning vill belysa två aspekter avseende "Förgröningsstöd"

l. För den enskilde jordbrukaren är det logiskt att permanent gräsmark räknas in i

ekologisk fokusareal då sådan mark bör anses tjäna syftet med ekologisk fokusareal. I

annat fall måste permanent gräsmark som legat mer än 5 år plöjas upp for att därefter

igen besås med gräs. Ur miljösynpunk torde detta inte vara ett godtagbart alternativ.

2. Jordbruket behöver stabila villkor. Det har skett upprepade förändringar avseende

förgröning, sprutfria kantzoner, träda, ekologisk fokusareal mm for att åstadkomma

miljöförbättring. Ofta är dessa begrepp relativt lika ur miljöhänseende och bör därför

kunna innefattas i ett gemensamt begrepp vilket skapar långsiktighet och mindre

byråkrati för den enskilde lantbrukaren. I så fall skulle villkoren för jordbruket bli mer

stabila.

Flädie LRF-avdelning yrkar

att LRF Skåne ska ställa sig bakom ovanstående synpunkter och vidarebefordra

dem till LRFs riksstämma där motionen förhoppningsvis leder till att LRF

driver frågorna vidare och arbetar för en förändring av de nu gällande

förgröningsstöden.

KVISTOFTA LOKALAVDELNING: På en skånsk gård kund man i november 2014 ha följande växtodling på en 100 ha

gård:

25 ha oupptagna betor

25 ha H-raps

25 ha H-vete

25 ha fånggröda oljerättika

100% av arealen utgörs sålunda av grön mark som tar upp växtnäring ur marken och

koldioxid från luften.

Om man skall få ut förgröningsstödet måste man antingen

1. Träda 5%. Här får man bekämpa kemiskt och bearbeta hur mycket man vill (svart

träda)

2. Göra vallinsådd 16,66%. (Detta tvingas man göra i vårsådden eftersom man vill ha

insådd av oljerättika efter H-veten(insådd i augusti). Vallinsådden får man inte bryta

förrän 1 november så man missar att så någon höstgröda efter vårspannmålen.

3. Ha en obrukad kantzon, där man måste köra med fräs runt fälten hela sommaren

för att ta död på det som såddes i höstas + en del ogräs.

Alla alternativ med EFA ökar växtnäringsläckaget och försämrar för djurlivet.

9

Kvistofta LRF vill därför

att ekologiska fokusarealer förbjuds inom de kustnära områdena i Skåne för att

minska kväveläckaget

att namnet på förgröningsstödet ändras från ekologisk fokus areal till europeisk

planareal

att motionen vidarebefordras till LRF:s riksförbundsstämma.

Regionstyrelsen instämmer med motionärerna att jordbruket behöver stabila villkor

som skapar långsiktighet och mindre byråkrati för den enskilde lantbrukaren.

LRF Skåne har vid flertalet tillfällen genom påverkansarbete framfört följande

synpunkter om förgröningsstödet där ekologisk fokusareal ingår.

LRF Skåne har också varit initiativtagare till en skrivelse ställd direkt till

landsbygdsminister och generaldirektör, där följande punkter i korthet har tagits upp.

Att skjuta upptillämpningen av förgröningen till SAM ansökan 2016. I ett

rättsystem går det inte att ha regler som inte är klara vid inträdet av ett

system och sedan utfärda kontroller och ställa krav på åtgärder.

Om det ändå införs ska tillämpningen ske på samma sätt som i EU

Vi vill att man avvaktar att räkna in grödkod 49 och 50 som permanent

gräsmark tills den nya definitionen är fastlagd för permanenta gräsmarker.

Tillämpningen av förgröningen ska vara enkel att räkna fram för att få in i

sin växtodlingsplan

Förgröningsstödet måste ingå i produktionssystemet.

Alla typer av kantzoner ska kunna räknas i sin helhet som ekologisk

fokusareal. De måste också synkroniseras med andra miljöföreskrifter.

Alla kvävefixerade grödor ska kunna räknas in som ekologiska fokusarealer

All vallinsådd av olika odlingar (inklusive vallfröodling) oavsett tidpunkt

för sådd (även höst) ska räknas in. Detta ska vara godkänt i EU enligt artikel

46.2 i (växttäcke som skapats genom att utsäde sås och gror och som

omfattas av viktningsfaktor enligt punkt 3).

Mellangröda ska ingå som godkänd gröda som ekologisk fokusareal.

Forskning har visat att den har en väl fungerande etablering och därmed ett

bra näringsupptag.

Mark med energigrödor som exempelvis hybridasp och poppel ska kunna

ingå likt salix som godkänd ekologisk fokusareal.

Permanenta gräsmarker räknas inte in i ekologisk fokusareal. Detta ingår i

grundförordningen som är ett politiskt beslut i EU. En sådan förordning tar tid att

förändra. Den kanske inte kan förändras i förenklingsarbetet men däremot skulle det

vara möjligt i en halvtidsöversyn MTR. Vidare är benämningen ekologisk fokusareal

ett EU-beslut och är inte möjligt för LRF att ändra till europeisk planareal.

Ekologiska fokusarealer omfattar, enligt Jordbruksverkets uppdatering 23 februari

2015, näst intill hela Skåne förutom ett par få kommuner.

10

Styrelsen instämmer med motionärerna att LRF skall fortsätta driva frågorna vidare

och arbeta för en förändring av de nu gällande förgröningsstöden.

Styrelsen föreslår stämman besluta

att uppdra åt styrelsen att skriva en motion till riksförbundsstämman med krav

på att använda EUs valmöjligheter fullt ut för att få stabila villkor för

jordbruket och trovärdiga miljökrav som ger rättssäkerhet,

att avslå Kvistofta lokalavdelnings första att-sats och i övrigt anse motionerna

besvarade.

Stämman:

Ragnar Andersson vill ha till en förenkling och sa att 2014 var ett unikt år, då kunde

Jordbruksverket skicka ut en lapp och frågade bonden ”odlar du samma som i fjol,

sätt ett kryss och skicka tillbaka”. Och så fick vi den nya ansökningen.

Han lyfte att-satsen om att förbjuda kustnära fokusareal och att man har rätt till svart

träda. Vi måste förbjuda kustnära fokusareal.

Stämman beslutade enligt styrelsens förslag.

11

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND FRENNINGE LOKALAVD.


NR 2

Skatter på produktionsmedel i lantbruket FRENNINGE LOKALAVDELNING:

Vi har förstått att man från den nya S och MP regeringen utreder förslag på nya

skatter på handelsgödsel och bekämpningsmedel. Vår åsikt är att i en tid då billiga

importerade livsmedel väller in i landet finns det ingen rimlighet i att ytterligare

belasta den inhemska produktionen av livsmedel med nya skatter. Att eventuella nya

skatter skulle återföras till lantbruket igen är bara en onödig omväg och hindrar inte

på något sätt billig import.

Återbetalning av dieselskaten är också en fråga om högsta prioritet. Vi har den högsta

dieselskatten i EU. Orimligt. En sänkning av dieselskatten eller högre återbetalning

av skatten är en mycket effektiv åtgärd för ökad lönsamhet i alla prod.grenar.

Vi anser

att LRF lägger mer resurser på information och bevakning kring dessa frågor

och startar synliga manifestationer så att dessa förslag inte blir verklighet.

Lönsamheten måste upp på gårdsnivå så vi kan behålla och öka vår

självförsörjningsgrad av livsmedel i Sverige.

Regionstyrelsen instämmer i att nya eller ökade skatter på produktions hjälpmedel

belastar den inhemska livsmedelsproduktionen.

Erfarenheter visar att handelsgödselskatten inte haft någon inverkan på handelsgöd-

selanvändningen och att trenden visar på en sjunkande användning även utan

handelsgödselskatt. I jämförelse med andra åtgärder mot minskad övergödning är

detta en kostsam åtgärd med liten påverkan på utlakningen. Skatten är således både

ineffektiv och dyr och fokus bör istället ligga på att hitta åtgärder som gör konkret

miljönytta och samtidigt behåller svenskt lantbruks konkurrenskraft.

Den enskilt viktigaste delen i detta är dieselskatten i Sverige som är betydligt högre

än i jämförbara EU-länder. Återbetalningen av koldioxid- och energiskatt till

lantbruket i Sverige har stegvis reducerats och kommer 2015 att endast uppgå till 90

öre/liter, jämfört t ex med 2,38 SEK/liter år 2010. Under samma tid har dessutom

dieselskatten höjts med drygt 60 öre per liter. I svenskt jordbruk används idag ca 200

tusen kubikmeter diesel så detta handlar om en skatt på ca en miljard kronor per år.

Det svenska jordbruket betalar från 1 januari 2015 ca 4,20 kronor i dieselskatt per

liter. Den återigen absolut högsta dieselskatten i EU:s jordbruk. Tyskt jordbruk

betalar idag motsvarande 2,30 kr per liter i dieselskatt. Danskt jordbruk betalar 65 öre

liter i dieselskatt.

12

En ökad skatt på bekämpningsmedel är negativt för alla företag som använder

växtskydd i sin odling. Särskilt drabbas företag med odling av potatis, sockerbetor,

frilandsodling av grönsaker samt frukt- och bärodling.

Eventuella förslag om nya/höjda skatter på handelsgödsel, bekämpningsmedel och

diesel kommer att leda till att en än större andel av den mat som konsumeras i vårt

land produceras i andra delar av världen och att jobb försvinner.

En annan viktig del för konkurrenskraft är att kontinuerligt jämföra regler och skatter

i andra länder med svenska förhållanden, och anpassa dem därefter, så att

konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion inte minskar. Detta görs av LRF på

nationell nivå.

LRF Skåne vill hänvisa till de senaste två regeringars uttalande i sin budget: I den

förra regeringens höstbudget 2013 hänvisades till Konkurrensverket och att svenskt

jordbruk har drygt 10 procentenheter lägre marginaler än genomsnittslandet i

Europa. I såväl Fredrik Reinfeldts regeringsförklaring 2013 som Stefan Lövens 2014

sägs att svenskt lantbruk ska kunna växa och utvecklas genom kvalitet och att vara

konkurrenskraftiga.

Konkurrenskaraftsutredningen SOU 2015:15. anger bland annat att:

Sverige har goda förutsättningar för en konkurrenskraftig och hållbar livsmedels-

produktion. Stora resurser av mark, vatten och forskning av god kvalitet samt ett gott

djurskydd. En livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion bidrar med betydelse-

fulla ekosystemtjänster. Efter EU-inträdet har den svenska produktionen förlorat

marknadsandelar och därmed en tilltagande import av livsmedel. För att ändra på den

situationen behövs en förbättrad konkurrenskraft. Situationen inom animalieproduk-

tionen kräver särskild uppmärksamhet. Statens roll är främst att skapa goda förutsätt-

ningar genom villkor och regler i paritet med konkurrentländerna.

Utredaren har visat på den viktiga avvägningen mellan nyttan av ökad produktion

kontra andra samhällsintressen. Det tydliggörs när nationella miljömål vägs mot

målet om en konkurrenskraftig produktion inom jordbruk och trädgårdsnäring.

LRF Skåne vill stimulera ökad produktion av mat i vårt land. En ökad produktion

leder till fler jobb i hela landet, öppna attraktiva landskap och framförallt en ökad

andel svensk mat att konsumera. Mat som dessutom är producerad under en större

miljöinriktning än i många andra delar av världen.


att uppdra till styrelsen att formulera en skrivelse till riksförbundsstyrelsen med

uppmaning att agera kraftfullt för att inga nya skattepålagor läggs på in-

satsvaror till lantbrukets och trädgårdsnäringens olika driftsinriktningar.


13

Marianne Andersson redovisade stämmouttalandet.

2015-03-24

Stämmouttalande – LRF Skåne kräver kraftsamling för ökad

konkurrenskraft

Stämmouttalandet antaget vid regionstämman på Alnarp den 24 mars 2015

Beslutsfattare – visa nu att ni vill ha den svenska

livsmedelsproduktionen!

LRF Skåne anser att det är av yttersta vikt att politiker på nationell såväl som

regional nivå ställer sig bakom och står upp för de förändringar som Konkurrens-

kraftsutredningen har påvisat för att konkurrenskraften ska öka. Utformningen av

den nationella livsmedelsstrategin måste gå hand i hand med Konkurrenskraftsut-

redningens åtgärdsförslag, kraven från olika direktiv samt sysselsättningsmål.

Bakgrund 2013 beslutade regeringen att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda

möjligheter för en framtida livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion. I upp-

draget ingick att belysa konkurrenskraften i näringarna samt att ta fram förslag till

strategi och åtgärder för en livskraftig produktion. Slutbetänkandet av utredningen

presenterades i början av mars 2015, samtidigt som startskottet till utformningen av

en nationell livsmedelsstrategi gick.

Nuläge Konkurrenskraftsutredningen konstaterar att livsmedelskedjan är viktig för Sveriges

sysselsättning. Vidare beskrivs att en livskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion

är en väsentlig del i förvaltningen av landets naturresurser och en förutsättning för att

nå flera miljökvalitetsmål. En minskad produktion i Sverige medför miljökonsekven-

ser i både Sverige och i övriga delar av världen. Skånes produktion av livsmedel och

energi har avgörande betydelse för framtidens svenska produktion.

Uppmaning Konkurrenskraftsutredningen har en tydlig vision om tillväxt och en strategi med en

rad förslag. LRF Skåne anser att utredningen är en bra grund att stå på. Vi vill under-

stryka att åtgärdsförslagen inte får stanna vid vackra ord utan synkroniseras i arbetet

med livsmedelsstrategin och att förslagen som lyfts fram i utredningen verkligen

genomförs. Vi vill exempelvis se konkreta förslag från regeringen när det gäller över-

synen av djurskyddslagen. Vidare skall inga ytterligare produktionsmedelsskatter

införas, då det försämrar konkurrenskraften avsevärt. Det som behövs nu är en kraft-

samling för ökad konkurrenskraft genom snabba politiska beslut med fokus på

tillväxt och jobbskapande.

Marianne Andersson,

ordförande för LRF Skåne

14

Kent Olsson tycker att LRF Skåne vänder sig till regeringen, vad ska vi använda

konkurrenskraften till, till att öka konkurrenskraften eller ska vi fortsätta som vi gör

idag, det är inte riktigt tydligt. Ska vi anpassa oss till EU-regelverk eller EU anpassa

till sig till vårt regelverk.

Marianne Andersson, det handlar inte om det ena eller andra, det handlar om både

och. Vi är medlemmar i EU och vi är på en global marknad. Vi måste kunna ha

samma regelverk, som funkar ungefär likadant. Och ska vi ha en konkurrenskraft så

måste den stöttas av våra nationella beslutsfattare, det handlar om att få lönsamma

företag – det är verkstad som måste gälla.

Kent Olsson, jag har aldrig trott på den här mervärdesmodellen men samtidigt känner

jag att det börjar komma till en brytpunkt att nu ska vi anpassa oss till EU. Vi ska dra

emot EU, och inte tvärtom, kliv åt det hållet. Våga sätta ner foten.

Stämman beslutade att ställa sig bakom uttalandet.

15

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND SVEDALA LOKALAVD.


NR 3

Markavvattning SVEDALA LOKALAVDELNING:

Praktiskt taget all jordbruksmark i Sverige är mer eller mindre beroende av större eller

mindre markavvattningsföretag. Dessa har i regel tillkommit under de senaste 150 åren,

ofta med stöd och uppmuntran från statsmakterna. Utan dessa hade vårajordbruksbygder

sett mycket annorlunda ut och dess produktion hade varit en bråkdel av dagens.

Nu hotas emellertid våra markavvattningsföretag l Hotet kommer från staten genom

länsstyrelserna, genom vattenverksamhetsutredningen och från kommunerna.

Statsmakterna vill försvåra, fördyra och komplicera underhåll och rensning av mark-

avvattningsanläggningar och man vill inskränka rätten att vidtaga sådana åtgärder

samtidigt som skyldigheterna skall kvarstå. Vidare vill man av miljöskäl ändra och

ompröva många företag så att funktionen försämras. Detta skall helst ske utan att

drabbade ersätts och på delägarnas bekostnad.

Kommunerna vill på olika sätt exploatera jordbruksmark och i större eller mindre ut-

sträckning ta i anspråk eller på andra sätt utnyttja befintliga markavvattningsföretag.

Detta kan innebära att företagen överbelastas eller att underhållet försvåras.

Det är numera praktiskt taget omöjligt att få lov att mera påtagligt öka markavvattnings-kapaciteten.

Detta kommer inte att hålla i längden med ett ständigt våldsammare klimat.

Vi yrkar därför

att LRF med kraft värnar lantbrukets rätt till fungerande markavvattning genom

att avvisa inskränkningar i rätten att rensa och genom att stärka markägarnas

rätt gentemot stat och kommun i markavvattningsfrågor.

Regionstyrelsen vill hänvisa till LRF Riks yttrande angående Vattenverksamhets-

utredningen

Inledningsvis kan LRF Skåne konstatera att det krävs en balans mellan vatten, växt-

näring och syre i marken för att en gröda ska kunna utvecklas så bra som möjligt.

Markavvattning innebär att man utför åtgärder för att avvattna mark, främst genom

dikning. Åtgärderna genomförs för att sänka ett vattenområde eller för att skydda mot

vatten.

Markavvattning kräver alltid tillstånd och dispens. I Skånes kommuner är det för-

bjudet att avvattna mark, vilket innebär att man måste söka dispens från det generella

markavvattningsförbudet om man ska utföra åtgärder här.

16

Vattenverksamhetsutredningen (Yttrande från LRF riks)

I huvudsak är LRF Riks starkt kritiskt till Vattenverksamhetsutredningens förslag.

Utredningens förslag visar tydligt på behovet av en övergripande diskussion om hur

samhällets miljöåtaganden ska klaras, om de prioriteringar som behöver göras inom

miljöområdet och hur bördorna ska fördelas på ett rimligt sätt. En tydlig politisk

styrning som ger ledning för målsättningar, prioriteringar och bördefördelning och

som tar hänsyn till konsekvenserna för enskilda verksamhetsutövare måste vara på

plats innan en genomförande lagstiftning av det slag som Vattenverksamhetsutred-

ningen föreslår träder i kraft.

När det gäller markavvattningsfrågorna tillstyrker LRF att dessa utreds vidare men

anser att utredningsuppdraget bör omfatta hela markavvattningsfrågan.

Särskilda synpunkter om markavvattning

LRF tillstyrker att markavvattningsfrågorna utreds vidare men anser att

utredningsuppdraget bör omfatta markavvattningsfrågan i sin helhet.

LRF instämmer i utredningens argumentation för att ta bort det generella

markavvattningsförbudet. Utredningens helomvändning i sista stund att behålla

förbudet är oförklarlig. LRF vill att förbudet tas upp till förnyad översyn.

Utredningen föreslår att regeringen tillsätter en ny utredning för att göra en översyn av

lagstiftningen, som berör avledning av vatten.

Det är inte tydligt vilka vattenåtgärder, som utredningen föreslår för en generell över-

syn. Även avvattning och underhåll/rensning av diken måste enligt LRF:s uppfattning

ingå i ett utredningsuppdrag.

Undantaget från tillstånds- (och anmälningsplikt) för dränering av jordbruksmark

genom täckdikning med dräneringsrör som har en största diameter av 300 mm, tas

bort i författningsförslaget.

En gränsdragning behövs mellan ”dike” och ”vattendrag”.

Utredningen föreslår anmälningsplikt för dikesrensning. Men det bör övervägas

att göra åtskillnad mellan vattendrag av olika storlek och karaktär.

Utredningen har övervägt att ta bort det generella markavvattningsförbudet i södra

Sverige. I slutversionen kvarstår dock förbudet. Även denna ståndpunkt behöver

övervägas i en utredning.

LRF noterar att motivet för att införa markavvattningsförbudet var att skydda kvar-

varande våtmarker. Det kan göras med villkor vid tillståndsprövningar, anmälan om

vattenverksamhet eller vid anmälan om samråd.

Det är angeläget att markavvattningsanläggningar uppdateras allteftersom föränd-

ringar av fastighetsindelningen sker. En utredning om aktuell delägarkrets och för-

delning av kostnadsandelar i markavvattnings samfällighet kan dock innebära ett

mycket omfattande merarbete, där kostnaderna drabbar den enskilde.

LRF ifrågasätter starkt den fokusering på djup och läge som förslagen innebär.

Förslagen kommer att medföra omfattande merkostnader och merarbete för verk-

samhetsutövarna, som inte motsvaras av någon tydlig miljönytta

17

Om kommunen vill använda ett dikningsföretag som mottagare för sitt avloppsvatten

bör alltså dikningsföretaget omprövas eftersom förhållandena ändras kraftigt.


att uppdra åt styrelsen att utifrån motionens intentioner och aktuellt läge i

vattenfrågan formulera en motion till riksförbundsstämman med begäran om

ett fortsatt kraftfullt arbete inom vattenområdet.

Stämman:

Bertil Svensson, jag har arbetat med vatten i odlingslandskapet. I Finland, får de EU-

stöd om de rensar sitt vattendrag och gör det djupare. Markus Hoffman har arbetat

med dessa frågor.


18

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND VÄSTRA BJÄRE LOKALAVD.


NR 4

Kamp- och förhandling. Hårdare tag. Inga mervärden. VÄSTRA BJÄRE LOKALAVDELNING:

Med tanke på det som hänt inom Lantbrukarnas Riksförbund och vad som åstadkom-

mits för den primära lantbrukssektorn sedan omställning 90 så ser jag stora problem

inför framtiden med sviktande medlemsunderlag samt bristande motivation för att

bedriva styrelsearbete i lokalavdelningarna.

Man slår ihop lokalavdelningarna till större och tappar det som en gång var den sam-

manhållande faktorn, detta beror till viss del på de större enheterna som bildas för att

överleva och skapa lönsamhet.

Det är normalt företagande att vilja växa och bli större, men det gör även det att man

tappar medlemmar.

Med omställning 90 så begravde man enligt Helena Jonsson Kamp och förhandlings-

organisationens del av LRF och är numera en ren remiss och lobby organisation mot

regering och jordbruksverk, (Hennes egna ord från skrift i Lantbrukets Affärer Nr 1

Januari 2015).

LRF agerar mest som en intresseförening i dagsläget.

Det oroar oss djupt att vi inte har kvar kampdelen i LRF och det förklarar också

väldigt mycket för oss varför vi står där vi är idag, och svenska primärproduktionen

står med så stora problem på många områden.

Primär produktionen är i behov av en kraftfull och handlingskraftig organisation som

kan visa var skåpet ska stå om det behövs och vara (för att ta det i hundtermer) en

hangar hund av schäfer typ och bjuda på strid för att försvara sina medlemmar. Vi är

inte i behov av en mops (sällskaps hund som bärs runt i famn) till att vakta.

Där med inte sagt att man inte kan använda båda teknikerna.

Detta medför en pondus och ett allvar när man förhandlar det ger även ett allvar när

LRF gör uttalande. Något vi inte uppfattat på en längre tid därav en ovilja att betala

medlemsavgift.

Medlemmar söker sig till och vill vara en del av något som är bra inget vi i lokal

avdelningarna ska jaga.

Vi tycker inte att LRF ska bestämma vilken storlek som ska premieras.

Det är självklart att vid en krissituation i en av näringarna och det kallas till möte

SKA ordförande vara på plats

För att visa allvar tycker vi att man bör ta in en ny ordförande på riksförbundet med

19

tydlig erfarenhet av vad dagens produktion handlar om som har märkt var felen är.

Ett förslag på person på vad vi menar är Anders Birgersson, Gammalstorps gård, med

mjölkproduktion.

På samma sätt tycker vi det är hög tid att byta ut vd då klavertrampen har varit för

många och grova.

Vi yrkar på

att LRF återupptar kamp- och förhandlingsdelen för svensk produktion.

att LRF ska ha en hårdare och restriktivare hållning mot nya lagförslag, samt

verka för att gamla som hämmar det svenska produktionslantbruket tas bort.

att LRF verkar för ett snabbt borttagande av alla de så kallade mervärden man

hävdar finns men vi primärproducenter inte får betalt för.

Regionstyrelsen kan konstatera att LRF är en stark företagar- och intresseorgani-

sation som vi årsskiftet hade 172 000 medlemmar varav 140 000 företagsmedlem-

mar. Systemet med statliga prisförhandlingar försvann med 1990 års jordbrukspolitik

och sedan 1995 är Sverige med i EU och därmed en del av EUs jordbrukspolitik och

marknad.

LRF Skåne ser uppdraget att driva en aktiv jordbrukspolitik för produktionslant-

bruket som det viktigaste arbetsområdet och har under 2014 lagt mycket stor kraft på

detta. Vi för en ständig kamp för företagarnas villkor gentemot olika beslutsfattare,

myndigheter och organisationer. Däremot är vi inte en förhandlingsorganisation

kopplad till marknadens prissättning.

Den konkurrenskraftsutredning som presenterades den 5 mars är en framgång. Den

belyser behovet av en stärkt konkurrenskraft, föreslår en strategi för tillväxt och

värdeskapande och anger konkreta åtgärder inom regler och villkor, företagande,

marknadsförutsättningar samt kunskap och innovation. Utredningen kommer att ligga

till grund för det fortsatta livsmedelsarbetet såväl nationellt som regionalt.


att uppdra åt styrelsen att med utgångspunkt från konkurrenskraftsutredningen

fortsätta ett kraftfullt arbete för en konkurrenskraftig skånsk livsmedels-

produktion.

Stämman:

Marianne Andersson föredrog styrelsens ståndpunkt och yrkade bifall till styrelsens

förslag.


20

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVD.

GENARPS LOKALAVD.


NR 5

Avgift för miljötillsyn – en riksangelägenhet HÄLLESTAD-VEBERÖDS OCH GENARPS LOKALAVDELNINGAR:

Kommunen har skickat ut förslag till beslut om ny avgift för miljötillsynen som

många medlemmar har reagerat på. Istället för timavgift vill kommunen debitera en

fast årlig avgift.

Kommunen hänvisar till SKLs underlag, men där är den fasta avgiften bara en

rekommendation och inget krav.

Vi anser att beslutet är dåligt underbyggt. Det går inte att se kopplingen mellan

avgiften och de resurser som kommunen tidigare har avsatt eller kommer att avsättas

för tillsyn på respektive lantbruk.

Risken är att kommunen tar ut mer avgifter än tidigare, men behåller frekvensen på

tillsynen, vilket kan leda till att företagen med fast årlig avgift betalar för mer tid än

vad kommunen lägger ner. Det är inte tillåtet för kommunen att ta ut mer avgift än

vad som motsvarar kommunens kostnader.

Ett bättre och säkrare system är att kommunen, liksom tidigare, debiterar avgiften

efter utfört arbete.

Avgifterna för tillsyn får inte hämma konkurrenskraften i svenskt lantbruk. I den mån

avgifter tas ut ska de baseras på nedlagd tid och inte vara fasta. Tillsynen ska vara

trovärdig, enkel och kostnadseffektiv. Tillsynsbehovet på kommunal nivå har

generellt sett minskat beroende på den omfattande kontrollen som lantbrukare är

föremål för i andra sammanhang, bland annat genom länsstyrelsernas tvärvillkors-

och djurskyddskontroller samt branschernas olika kvalitetsprogram. Miljöhusesyn är

till exempel ett väl utvecklat egenkontrollsystem vilket sammantaget med den övriga

kontrollen borde vara skäl för längre tillsynsintervall och lägre avgifter. Det finns

också kvalitetssystem av olika slag som medför ett minskat behov av offentlig tillsyn.

Förutom att miljönämnden måste koppla sin taxa till verksamhetsplaneringen bör

också nämnden göra regelbundna uppföljningar av hur mycket tid som verkligen

läggs ner på olika verksamheter för att garantera att avgiften ligger i nivå med till-

synstiden. Om det inte sker finns en uppenbar risk att en tillsynsskuld uppkommer

och det riskerar att rubba förtroendet för myndigheten. Det gäller inte enbart förtroen-

det för nämnden i avgiftssammanhang utan också förtroendet för bedömningar och

handläggningen av olika ärenden.

Mindre verksamheter undantas från fasta tillsynsavgifter. Kommunen har sett över

avgifterna för olika typer av verksamheter vilket resulterat i att mindre gårdar med

högst 10 djurenheter (de) och/eller högst 30 hektar åkermark undantas från fasta

21

tillsynsavgifter. Dessa verksamheter kommer att debiteras som tidigare med tim-

avgifter efter tillsynsbesöken. Anledningen till förändringen är att mindre gårdar har

ett mindre miljöpåverkan och därmed har ett mindre tillsynsbehov än fastställd taxa,

samt att det ofta rör sig om hobbyverksamheter enligt kommunen.

Det här är ett stort och utbrett problem som vi ser i många kommuner runt om i

landet. Det är viktigt att reagera när kommunen med bristande underlag försöker höja

avgifterna utan att göra sin egen läxa. Det är också viktigt att LRF Riks står upp för

Sveriges bönder/ företagare och lyfter frågan både inom organisationen och till

externa organisationer och politiker.

Yrkande:

att LRF riks tar upp diskussioner med SKL och politiska partier att vi skall ha

en enhetlig bedömning av tillsyns avgifter i landet dvs alla kommuner

arbetar och på samma sätt,

att LRF riks tar upp diskussion om likabehandlingsprincipen av företag oavsett

storlek,

att LRF riks tar upp diskussionen om att arbeta för att en tim debiterad avgift

när det gäller tillsynsavgiften,

att LRF bistår kommungrupperna i landet med juridisk spetskompetens när det

gäller diskussion kring tillsynsavgifterna gentemot myndigheten,

att LRF riks tar upp diskussionen om uppföljning av kommunens tillsyns-

utövande och debitering.

Regionstyrelsen

LRF delar motionärens uppfattning och arbetar för en ökad konkurrenskraft, vilket

inkluderar arbetet med rätt avgifter för rätt tillsyn.

I LRF 2015 finns just den förstärkning som motionären belyser, med ökad kompetens

på ägande- och brukanderättssidan. Den förstärkning med fem specialister inom

området, där fyra är regionalt placerade skall kunna komma att ge utökat stöd till

kommungrupperna i frågor bland annat kring tillsynsavgifter. Det finns även sedan

tidigare en juridisk kompetens på LRF nationellt som kan bistå vid juridiska

skrivningar.

LRF förespråkar och arbetar för timdebitering vid tillsyn. Detta har även tidigare

förts fram till SKL från LRF. Vidare så arbetar LRF för att riskbedömning skall göras

tillexempel när intervall för miljötillsyn bestäms. En riskklassning är såväl förutsäg-

bar som påverkansbar för det enskilda företaget. LRF Skåne anser att ett företag som

till exempel har flertalet tredjeparts certifieringar och andra kontroller på gården är en

lägre risk än de företag som inte har oberoende kontroller vilket skall återspeglas i en

lägre tillsynskostnad.


att skicka motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen för att

fortsätta arbeta aktivt med förbättringar kring kommunernas tillsynsutövning

och debitering.

22

Stämman:

Camilla Hansson, i Lund har 60 lantbrukare överklagat till Länsstyrelsen och fått

svaret ”ni måste betala den fasta avgiften även om ni kan överklaga beslutet. ”Vi som

har överklagat har inte fått någon faktura på den fasta avgiften, men alla som inte

överklagat har fått betala den fasta avgiften.

Jag föreslår att stämman skickar motionen vidare till riksförbundsstämman.

Anna Kristoffersson, har ni läst motionen, då ser ni att det är brådskande. Vi har

skickat ut detta till lantbrukare i Lunds kommun. För vår familj innebär det att vi går,

på en 10-årsperiod, från en avgift på 5 000 kr till 65 000 kr. Djurgårdarna straffas i

detta system. Det räcker inte att vi skickar det till riksförbundsstyrelsen, det måste

upp till diskussion i hela landet. Det ska inte vara olika i olika kommuner. Hjälp oss

nu allihop.

Hans Persson, i Kristianstads kommun har vi inga problem med det. Tar man upp

detta i SKL så finns en risk att det blir en rikslikare som riskerar att höja avgifterna.

Man ska vara försiktig och inte ta i för mycket.

Eva Karin Hempel, det finns ytterligare en sida. I Vellinge har vi inga problem. Det

finns inget i Lunds system som premierar de som sköter sig. Det är samma avgift för

alla och detta är en viktig fråga där vi behöver skapa argument.

Anna Kristoffersson, det är som Eva Karin säger att det finns många delar i det här.

De som sköter sig ska premieras. Ni ska inte vara försiktiga, vi ska göra detta till-

sammans! Det duger inte att vi har olika regler i våra kommuner.

Per-Olof Olsson, vid ordförandekonferens för 5-10 år sedan hölls ett föredrag av en

kammarrättsdomare som sa åk hem och berätta för era kommuner att man inte får

debitera fasta avgifter, det betecknas som förtäckt skatt.

Bertil Göransson, jag stödjer att den ska gå till riksförbundsstämman. Enligt kom-

munallagen får man inte ta ut avgifter för mer än man utför.

Glenn Oredsson, riksförbundet arbetar med de här frågorna och det är därför bättre

att skicka motionen vidare till riksförbundsstyrelsen.

Camilla Hansson, det måste lyftas på riksförbundsstämman. Avgiften har ökat med

1000-3000 %. Kommunen har inte insikt om sina egna företagare. Frågan är oerhört

viktig och måste till ett högre plan.

Anna Kristoffersson, Åsa Hill från riks har jobbat med oss. Överklagandemall har

skickats ut till medlemmarna i Lund. Detta måste upp, det är ingen mening att vi

jobbar med de här frågorna om vi inte kan sprida detta i hela landet och alla dra åt

samma håll. Det är inget rättssäkert system vi har idag.

Kent Olsson, det är här en viktig fråga, folk överklagade på kors och på tvärs för ett

antal år sedan.

Hans Persson, man ska gå ihop med andra företag som har samma problematik.

Camilla Hansson, det är inte samma regler som gäller nu som 1988. Fr. o m 2009 är

det Länsstyrelsen som handhar djurskyddet. LRF måste ta nya tag, det är nya

23

förutsättningar, ett guldläge för LRF att ta upp det nu. Alla kommer att få betala

någonting i slutändan, men inte 3000 % mer.

Bertil Göransson, man bryter mot kommunallagen. Vid tillsyn varje år som t.ex.

restauranger där kan man ta ut fasta avgifter, men för de som får tillsyn vart tredje-

fjärde år fungerar det inte.

Hans Andersson föreslår att motionen skickas till riksförbundsstämman.

Stämman beslutade enligt Camilla Hanssons förslag att skicka motionen till riks-

förbundsstämman.

24

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND VÄSTRA BJÄRE LOKALAVD.


NR 6

Nedläggning av 10§ samt 11§ Djurskyddsförordning (1988:539) - Slopat

beteskrav VÄSTRA BJÄRES LOKALAVDELNING:

1 januari 1995 gick Sverige med i EU. På den tiden stod den absoluta huvuddelen av

Svenska mjölkkor uppbundna. 17 år senare, 2013, stod fortfarande 45% uppbundna.

Samtidigt har Sverige en av EU:s strängare djurskyddslagar. Tyvärr leder den inte till

bättre djurvälfärd. Den leder till att Svenska bönder inte har möjlighet i samma ut-

sträckning som sina konkurrenter inom den gemensamma marknaden att förnya sin

produktion. Samtidigt leder den ej marknadsanpassade djurskyddslagstiftningen till

att produktion flyttar utomlands och med den försvinner industri, jobb, mervärden i

att ha en lokal livsmedelsförsörjning och själva nyttan med en sträng djurskydds-

lagstiftning.

I nuläget är Svensk beteslagstiftning den största bromsklossen för Svenska mjölk-

företags möjlighet att hänga med sina kollegor i världen. I och med att en ny och

större stall kräver mer areal till bete i direkt anslutning till stalldörren, blir resultatet

att färre expanderar. Eftersom antalet gårdar halveras vart tionde år i snitt, så krävs

det att resterande gårdar under samma tidshorisont dubblar sina besättningar. Klarar

vi inte av att hålla igång produktionen, blir resultatet fort nedskärningar och kost-

nader för industri och viktig service. Som i slutändan betalas av resterande produk-

tion. Svensk mjölkproduktion är inne i en negativ spiral. Det som inte utvecklas,

avvecklas.

Hösten 2014 släppte SJV rapporten ”Beteslagstiftningens effekter på lönsamheten i

mjölkföretagen – en studie av tre typgårdar”.

Det är en uträkning av vad beteskravet kostar ett mjölkföretag baserat på tre typ-

gårdar. I rapporten på s.61 kan man läsa att beteskravet kostar ca 1000 kr per ko och

år för dom tre typgårdarna. Omvandlat till kostnad per producerad liter blir det

istället ca 10 öre. 10 öre gör fort skillnad när marknaden viker och dom mjölkföretag

med lägst marginal ryker först. I och med att rapporten är baserad på redan exister-

ande forskning, har man inte haft möjligheten att undersöka kostnaden för robot-

gårdar. Sannolikt är därför genomsnittskostnaden för betesdrift än högre.

Även om rapporten inte tagit hänsyn till kostnaden för kvigbete, så kan det kännas

lite omodernt att som lagstiftare tvinga fram öppna landskap. Det är inte heller ett

lagkrav på vår gemensamma EU-marknad.

Vi är övertygade om att konsumenterna ser mervärden i bete. Vi är också övertygade

om det diffusa i att ta betalt för något som redan uppfylls via lag. Finns det en vilja

25

från konsumenters sida att betala för bete så kommer inget att ändras vid ett slopande

av lagstiftningen, mer än att producenten får del av extrabetalningen.

Det är nu 2015, 20 år sedan Sverige gick med i EU. Det är på hög tid att även Svensk

mjölkproduktion går med formellt.

Därför yrkar Västra Bjäres lokalavdelning stämman besluta LRF samt LRF Mjölk

tydligt verka för - Slopande av 10§ Djurskyddsförordning (1988:539)

- Slopande av 11§ Djurskyddsförordning (1988:539)

(yrkar på tydlighet för att beslutsfattare tydligt ska förstå vad LRF menar vid

lobbying)

Direkt kopierat från: Djurskyddsförordning (1988:539)

”10 § Nötkreatur som hålls för mjölkproduktion och som är äldre än sex månader

skall sommartid hållas på bete.

11 § Andra nötkreatur än sådana som hålls för mjölkproduktion skall sommartid

hållas på bete eller på annat sätt ges tillfälle att vistas ute.

Första stycket gäller inte djur som är yngre än sex månader och inte heller tjurar

eller djur som hålls i karantän. Förordning (1995:1225).”

(motionen är skriven efter tidigare riksdagsledamots kungörande om att inte kunna

slopa beteslagsstiftning förrän LRF verkar tydligt för detta)

Källor:

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-

Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Djurskyddsforordning-1988539_sfs-1988-

539/

http://www.lrf.se/globalassets/dokument/om-lrf/branscher/lrf-

mjolk/statistik/mjolk_i_siffror.pdf

http://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd33bb9/1412155

134737/ra14_16v2.pdf

Regionstyrelsen delar uppfattningen om att svensk produktion skall vara kon-

kurrenskraftig. Beteskravet som det är utformat i dag blir för många producenter en

fördyrande faktor, som inte kompenseras i tillräcklig omfattning. Styrelsen delar även

uppfattningen att beteslagstiftningen måste anpassas till nu rådande produktions-

former.

Konsumenter anger i mycket stor omfattning att de tycker att det är mycket viktigt att

djur kommer ut på bete, vilket innebär att det även finns den uppfattningen bland

politiker. Detta innebär att förslaget på förändrad beteslagstiftning måste få majoritet

för att gå igenom, annars är risken stor att det blir näst intill omöjligt att lyfta frågan

igen under överskådlig tid. Vilket ytterligare påverkar näringen negativt.

Det är alltså av stor vikt att för politiker och konsumenter belysa att djurskydd och

djurvälfärd inte är samma sak. Djurskydd är en lagstadgad miniminivå, medan

djurvälfärd är det som djuret upplever, baserat på framförallt den omsorg som djuren

får av ägare/skötare och de förutsättningar som gården ger. I detta sammanhang

handlar det om att påvisa att djuren ska ha det bra 365 dagar om året. Vilket är

betydligt viktigare än att fokusera på betesperiodens längd under sommaren.

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Djurskyddsforordning-1988539_sfs-1988-539/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Djurskyddsforordning-1988539_sfs-1988-539/http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Djurskyddsforordning-1988539_sfs-1988-539/http://www.lrf.se/globalassets/dokument/om-lrf/branscher/lrf-mjolk/statistik/mjolk_i_siffror.pdfhttp://www.lrf.se/globalassets/dokument/om-lrf/branscher/lrf-mjolk/statistik/mjolk_i_siffror.pdfhttp://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd33bb9/1412155134737/ra14_16v2.pdfhttp://www2.jordbruksverket.se/download/18.37e9ac46144f41921cd33bb9/1412155134737/ra14_16v2.pdf

26

Konkurrenskraftsutredningen föreslår att ökad målstyrning, minskad

detaljeringsgrad och ökad flexibilitet bör prägla djurskyddslagstiftningen. Med

lagstiftning avses både lag, förordning och föreskrifter. Utredningen föreslår en

översyn av den svenska Djurskyddslagstiftningen med utgångspunkt i en balans

mellan ett gott djurskydd och stärkt konkurrenskraft. Särskild uppmärksamhet bör

ägnas åt regler kring byggnationer och beteskrav som kan öka kostnaderna för

djurhållare.


att sända motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen och

LRF Mjölk som stöd i sitt arbete med att förändra beteslagstiftningen.

Stämman:

Edvin Gunnarsson, det är synd att frågan som rör svensk mjölkproduktions viktigaste

konkurrensnackdel inte får komma till stämman. Ett beteskrav är ungefär som att

sätta en gräns på hur stort ett mjölkföretag får bli och det är oerhört ineffektivt och

det hämmar produktionen fruktansvärt.

Kent Olsson, detta är den tydligaste motionen och handlar om två paragrafer i

djurskyddslagen. Det är en liten fråga i ett stort sammanhang, en liten grupp som är

berörda av detta. Det ska vi tillmötesgå. Hur kompenseras mjölkbönderna idag?

Anders Rolfsson, frågan pågår och diskuteras på riks med företrädare för riksdagen,

landsbygdsdepartementet och jordbruksverket. Det kommer troligen att gå i stå, hela

diskussionen. Det är viktigt att man tittar på de här delarna som är en konkurrens-

nackdel. Jag yrkar bifall till styrelsens förslag.

Kent Olsson, vill veta hur mjölkbönderna ersätts idag.

Anders Rolfsson, de ersätts genom ett pris på en marknad och det går inte att

definiera. Det ingår i avräkningspris. Det är inte specificerat.

Kent Olsson, yrkar på att motionen skickas till riksförbundsstämman utan region-

styrelsens tillägg.


27

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND OTTARPS LOKALAVD.

TYGELSJÖ-BUNKEFLO-V.KLAGSTORPS LOK.AVD.


NR 7

Medelstilldelningen ska höjas OTTARPS LOKALAVDELNING:

Bidraget till lokalavdelningarna från LRF är 12 kr/medlem/år. Medlemsavgiften har

höjts och det är stor irritation, för att inte säga ilska, bland våra medlemmar. Många

som tidigare varit aktiva inom LRF överväger att lämna organisationen. Det blir

svårare och svårare att rekrytera nya medlemmar.

För att kunna skapa mötesplatser och upprätthålla en levande landsbygd krävs eko-

nomiska förutsättningar för att genomföra olika aktiviteter. En grundplåt, för att

kunna betala lokalhyra, engagera föredragshållare osv. krävs utöver det aktivitetsstöd

som kommer lokalavd till del.

Vi yrkar på

att bidraget till lokalavdelningarna höjs till 50 kr/medlem/år i samklang med de

höjda medlemsavgifterna.

TYGELSJÖ-BUNKEFLO-V.KLAGSTORPS LOKALAVDELNING: Med anledning av den allmänna kostnadsökningen på i stort sett allting, önskar vi i

vår avdelning att det bidrag på 12 kr som återbetalas per medlem till vår avdelning

ska höjas.

Vi klarar inte av ekonomin på sikt när föredragshållare, lokalhyror, matförtäring har

dragit i väg i kostnad mycket mer än det bidrag som vi får tillbaka.

Medlemsavgifterna och försäkringar har även dessa blivit dyrare.

Regionstyrelsen

LRFs ekonomi vilar på tre ben, medlemsavgifter inkl. organisationsmedlemmar,

avkastning från dotterföretagen och den finansiella förvaltningen.

LRFs medlemsavgift är uppdelad i en ideell föreningsavgift (260 kr/medlem) och en

fast serviceavgift 1 365 kr samt en rörlig avgift som baseras på antal hektar åker och

skog samt omsättning inom de gröna näringarna (gäller endast företagsmedlemmar)

och är maximerade till 6.900 kr. LRF 2015 innebär att medlemsavgifterna skall stå

för en större del av LRFs budget samtidigt med denna inkomstförstärkning

genomförs besparingar och en genomsyn av verksamheten på central- och regional

nivå.

Lokalavdelningarnas medelstilldelning bygger på ett grundbidrag på 500 kr i fast

tilldelning samt en rörlig del på 12 kr/medlem. Ett aktivitetsstöd på 280 kr per

28

sammankost, 100 kr per styrelsemöte, 100 kr per studiecirkel och 500 kr för antal

deltagande fullmäktige på LRF Skånes stämma. Förutom ovan nämnda så skall

medlemsavgiften bekosta framställning och utskick av kallelser, utbildning av

förtroendevalda och övrig administrativ hjälp till lokalavdelningar och kommun-

grupper för att stötta den lokala organisationen. I medlemsavgiften ingår dessutom

tidningen Land, Land Lantbruk och Skogsland (huvudmedlem) och LRFs Basliv-

försäkring.

LRF ger support med stöd och hjälp till medlemmar, lokalavdelningar, kommun-

grupper när det gäller äganderätts- och intrångsfrågor, miljö- och vattenfrågor,

arrenderådgivning, näringspolitisk bevakning, företagsutveckling och nyföretagande

inom de gröna näringarna m.m.

Det är regionerna som fastställer medelstilldelningen till lokalavdelningarna och

kommungrupperna. Vid en jämförelse med andra regioner tillhör LRF Skåne en av de

regioner som har den högsta medelstilldelningen till lokalavdelningarna och avsätter

mest till kommungrupperna.

LRF Skånes budget kommer att ha minskat från ca 11,8 miljoner 2013 till ca 10

miljoner 2016. Det är minskning av budgeten på ca 15 %. I 2015 års budget har

1 000 000 avsatts till lokalavdelningarnas verksamhet, i form av aktivitetsstöd och

utskick, vilket motsvarar ca 50 kr per medlem. LRF Skåne har som målsättning att

behålla ett så stort ekonomiskt stöd som möjligt för den lokala verksamheten. Att i

detta läge, när LRF Skånes budget minskas, öka det ekonomiska stödet till lokal-

avdelningarna med ca 700 000 kr är inte rimligt. Det skulle i så fall ge en väsentligt

sämre support till enskilda medlemmar, lokalavdelningar och kommungrupper.

Styrelsen anser att det är viktigt att det förs en öppen diskussion om hur LRFs

samlade ekonomiska resurser används på bästa sätt inom hela organisationen och att

den enskilde medlemmen känner att han/hon får full valuta för sin medlemsavgift.


att motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört ovan.

Stämman:

Hans Persson, jag vill att man beslutar på lokalavdelningarnas årsmöte att man

beslutar om en avgift utöver grundbidraget som är destinerat till avdelningen. Lokalt

destinerade medel accepteras av medlemmarna. Detta går nog att få till med dagens

teknik. Bifalla motionen med tilläggsyrkande ”Bevara nuvarande bidrag som grund-

bidrag och snarast utreda möjligheterna till uttag av separat lokalavdelningsavgift i

samband med ordinarie avisering av LRF-avgiften. Helst så det kan träda i kraft vid

årsmötena 2016”.

Eva Karin Hempel, det är väl bara att ni bestämmer och skickar ut ett inbetalnings-

kort till era medlemmar så kommer pengarna in till er avdelnings konto. Det finns

avdelningar som har mycket pengar på banken och de avdelningar som inte har några

pengar. Vi ska ha duktiga medarbetar som kan äganderätt, vattenfrågor, med mera,

det har vi mest nytta av som företagare. Jag yrkar bifall till styrelsens förslag.

Hans Persson, det kan vara svårt ibland att få folk till olika arrangemang och då blir

det dyrt när man t.ex. bokat upp en buss i förväg.


29

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVD.


NR 8

Nya avgiftssystemet HÄLLESTAD-VEBERÖDS LOKALAVDELNING

Nya avgiftssystemet har skapat stor debatt under hösten i medlemsleden.

Många synpunkter och frågor haglar i luften:

– höjningarna blir inte rättvisa? – varför inget tak? – dom stora/små betalar inte? –

varför omsättningsavgift? – vilka betalar och vart tar pengarna vägen? Detta är bara

några frågor.

Efter en stor förändring behövs uppföljning och detta är säkert också planerat.

Kanske behövs också korrigeringar för att så många företagare som möjligt skall

fortsätta som medlemmar?

LRF är för medlemskap idag bara intresserad av ”åkermark” trots att jordbruksmark

består av både åkermark och betesmark. Vad beror detta på och hur påverkar det

LRFs arbete och synen på det som produceras på betesmark?

I och med nya CAP kommer ersättningsnivån för stödrätter för åkermark och

betesmark såsmåningom att bli likvärdiga ur ett gårdsstödsperspektiv. Både åkermark

och betesmark är förutsättning för vår produktion och genererar värde för

lantbrukaren. Är det då inte rimligt att även betesmarken betraktas som en resurs för

lantbruket precis som åkern och skogen och att arealen redovisas när man ska betala

LRF avgift? Hur skulle nivån på avgiften kunna påverkas om all jordbruksmark

betalade lika?

Yrkande:

- Vi yrkar på att LRF gör en konsekvensanalys och en översyn av nya avgiftssystemet

samt beskriver hur medlemsavgifterna för 2015 (jmf med 2014) fördelas till riks från

de olika regionerna samt hur avgifterna är fördelade på företagsstorlek.

- Vi yrkar vidare på att LRF analyserar och beskriver hur LRF avgiften beräknad på

”åkermark” respektive all jordbruksmark dvs inkluderat brukad areal ”betesmark”

skulle slå för hela landet.

Regionstyrelsen

LRFs riksförbundsstämma beslöt 2012 att göra en översyn av medlemsavgifterna

m.m. (LRF 2015) med syfte att respektive medlemsgrupper och näringsinriktningar

skall bära sin del av LRFs kostnader. Beslutet innebar även att medlemsavgifterna

skall täcka en större del av LRFs utgifter. Tidigare har medlemsavgiften stått för ca

30 % av LRFs utgifter och avkastning från dotterbolag och kapitalförvaltningen för

resterande del. Det är inte rimligt att tro att kapitalförvaltningen skall ge samma höga

avkastning varje år och att det är nödvändigt att dotterföretagen får möjlighet att

konsolidera sin ekonomi inom respektive bolag. Företag inom mediabranschen har

30

en tuff framtid att möta inte minst p g a utvecklingen inom den digitala mediavärlden

och sociala media, vilket starkt har påverkart LRF Media, ekonomiskt, som tidigare

år har kunnat lämna en hög avkastning till LRF Koncernen. Samtidigt med detta görs

en satsning på att stäkra upp bemanning och kompetens på äganderättsliga frågor

vilket innebär 5 nya tjänster varav två i södra Sverige.

I det gamla avgiftssystemet var det lantbruksmedlemmarna, dvs de som brukade mer

än 5 ha åker eller 25 ha skog, som bidrog ekonomiskt medan övriga medlemsgrupper

var en belastning för LRFs ekonomi eftersom deras medlemsavgifter inte fullt ut

täckte utgifter för t.ex. tidningen Land, Land Lantbruk och

basolycksfallsförsäkringen.

Målet är att 50 % av LRFs utgifter skall täckas av medlemsavgifter och att det skall

en inkomstförstärkning på ca 100 miljoner kr. För att nå detta mål krävs en allmän

höjning av medlemsavgifterna, ny medlemsförsäkring och besparingar i

verksamheten. LRF Skåne budget kommer att ha minskat från ca 11,8 miljoner 2013

till 10 miljoner 2016.

I det gamla medlemsavgiftssystemet var det enbart brukad åker- och skogsareal som

belades med extra avgift genom ett arealbaserat system. Med det nya avgiftssystemet

läggs även omsättning in, vilket innebär att betesmarker, djurhållning och annan

verksamhet inom de gröna näringarna är ytterligare en parameter som ligger till

grund för avgiften. Detta ser styrelsen som ett mer rättvist system än det tidigare.

Man kan naturligtvis ta ut en arealavgift för betesmarker, vilket i så fall kommer att

påverka övriga arealavgifter och omsättningsavgiften.

Det finns ett tak i avgiftssystem för de som har större åker- och skogsareal och

samtidigt en omsättning över 6 miljoner kronor. Hur högt detta tak skall sättas kan

alltid diskuteras. Nuvarande tak har höjts från 5 000 kr till 6 900 kr och styrelsen har

i nuläget ingen anledning att justera nivån uppåt eller nedåt.

När det gäller fördelningen av medlemsavgifterna till regionerna så bygger det i

huvudsak på antalet medlemmar.

Styrelsen delar motionärens krav på att det kan krävas en konsekvensanalys av det

nya medlemsavgiftssystemet och föreslår stämman besluta

att skicka motionen jämte styrelsens yttrande till riksförbundsstyrelsen för

beaktande.

Stämman:

Maria Hofvendahl Svensson, berättade att hon ringt runt till några av de som inte

betalat årets medlemsavgift. Det är dock rätt från LRF riks att man har sett över

avgiftssystemet eftersom man haft samma system sedan 1970. Jag tillstyrker

styrelsens förslag.

Anna Kristoffersson ställde frågan hur många i lokalen som har betesmark. Har ni

formuläret vad ni kan utveckla? Man frågar om man kan utveckla betesmark, sen

frågor man hur mycket åker och skog man brukar. Formuläret har blivit fel. Det

handlar om vem LRF jobbar för. Det handlar inte om att höja avgiften, det handlar

om rättvisa. Jag har pratat med Medlemsservice, och de sa att man ska bara uppge

åker, för man ska bara betala för den delen som man producerar sådant som man kan

sälja.

31

Finns det mycket betesmark i övriga landet som man inte betalar för?

Jag yrkar på att de två att-satserna ska vara med i beslutet:

- Vi yrkar på att LRF gör en konsekvensanalys och en översyn av nya avgiftssystemet

samt beskriver hur medlemsavgifterna för 2015 (jmf med 2014) fördelas till riks från

de olika regionerna samt hur avgifterna är fördelade på företagsstorlek.

- Vi yrkar vidare på att LRF analyserar och beskriver hur LRF avgiften beräknad på

”åkermark” respektive all jordbruksmark dvs inkluderat brukad areal ”betesmark”

skulle slå för hela landet.

Nils-Evert Erlandsson, avgiften är baserad på två delar, areal och omsättningen och

djuren går in under omsättning, kan det vara så?

Maria Hofvendahl Svensson, det är klart att man ska göra en konsekvensanalys av

detta med betesmarken. Vi tar med Annas förslag om att-satserna.

Ragnar Andersson, har man djur som betar kommer det med i omsättningen, har man

grisar kommer det med i omsättningen, har man korn kommer det med på två ställen.

Stämman beslutade enligt styrelsens förslag med tillägg av yrkandet från Anna

Kristoffersson.

32

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD.


NR 9

Rutiner vid kallelse till årsmöte KVISTOFTA LOKALAVDELNING:

I en situation när det framförs svidande kritik mot det urholkade stödet för skånskt

jordbruk är det viktigt att ta vara på engagemanget för LRF. I denna situation är det

helt oacceptabelt att enskilda LRF medlemmar skall drabbas av att inte bli kallade till

avdelningens årsmöte. På medlemskortet står det att man är medlem till 31 januari

året efter dess utfärdande. Att en medlem inte har betalt kan bero på många saker,

man har aldrig fått fakturan p.g.a. att posten har missat att dela ut till rätt adress

(inget ovanligt på landsbygden), man har slarvat med sin inbetalning p.g.a.

likviditetsbrist eller vilket är speciellt för i år så anser man att LRF inte skött sina

uppgifter i remiss svaret angående gårdsstödet. Genom att medlemmar inte blir

kallade till årsmötet blir det inte möjligt för styrelsen att för dem påtala vikten av att

vara med i LRF. Om man inte har betalt sin avgift när avdelningen håller sitt årsmöte

kan man naturligtvis inte bli vald till något förtroendeuppdrag och har inte rösträtt på

mötet.

Det allvarligaste är dock ur demokratisk synpunkt. Om ordförande, andra styrelse-

ledamöter och revisor inte betalt medlemsavgiften den 31/12 föregående år får de

alltså enligt nuvarande ordning inte vara med på årsmötet. Vem redogör då för året

som gått och för vem beviljas det ansvarsfrihet? Avgående styrelseledamöter brukar

bli avtackade på årsmötet. Det kan de icke betalande inte bli eftersom de inte blivit

kallade till mötet.

Kvistofta LRF vill därför

att LRF Skåne framför krav till LRF:s riksorganisation att nuvarande förhållande

(årets förhållande) ändras så att personer som varit medlemmar under senaste året

blir kallade till sitt årsmöte.

Regionstyrelsen kan konstatera att gällande regelsystem för kallelser till lokalavdel-

ningarnas årsmöten är att man, enligt gällande stadga, skall vara betald medlem när

kallelsen skickas ut.

Majoriteten av lokalavdelningarna håller sina årsmöten under de två första veckorna i

februari. I normalfallet skickas kallelsen ut ca 10–14 dagar före årsmötet. De som har

betalat sin medlemsavgift före den 20–25 januari får normalt kallelse till årsmötet.

Detta är inget nytt regelsystem utan har gällt även tidigare år. Annons om kallelse till

årsmötet finns även i tidningen Land Lantbruk.

33

I år blev det uppbenbart hur systemet fungerar när ett stort antal medlemmar som har

justerat sin faktura eller betalade sin medlemsavgift sent inte fick någon kallelse.

Detta till följd av införandet av ett nytt medlemsavgiftssystem.

Medlemskapet gäller för den tid avgiften är betald. Medlemskortet är att se som ett

bevis för att kunna komma åt olika typer av förmåner och rabatter och har av

administrativa skäl ett annat datum.

Styrelsen anser att det finns anledning att se över rutinerna för årsmöteskallelserna

till kommande år. Dock måste det finnas ett system för när medlemskapet upphör.


att skicka motionen jämte styrelsens yttrande till Medlem och organisation

för en översyn av rutinerna för kallelser till lokalavdelningarnas årsmöten

Stämman:

Eva-Lena Alwén, fast att medlemmarna betalat avgiften så var det tre medlemmar

som inte fick kallelse till årsmötet.

Ragnar Andersson, vi blev uppmanade att inte betala avgiften i tid, för att visa vår

protest kring nästa motion, vilket innebar att vi inte blev kallade till årsmötet. Jag är

nöjd med den är skrivningen som är gjord, vi måste få en förändring.

Maria Hofvendahl Svensson, förklaringen är att det nya avgiftssystemet måste

avgiften vara betald senast den 20 januari. Det står också i lokalavdelningarnas

stadgar att avgiften ska vara betald för att man ska bli kallad till årsmöte, men det står

också på medlemskortet att man är medlem t o m 31 januari och det blir lite rörigt.


34

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND HELSINGBORG-MÖRARPS LOKALAVD.

KVISTOFTA LOKALAVD.

BÅRSLÖVS LOKALAVD.


NR 10

Inget förnyat förtroende HELSINGBORG-MÖRARPS OCH KVISTOFTA LOKALAVDELNINGAR:

Riksförbundsstyrelsens representanter från Skåne, Bengt Persson och Åsa Odell har

genom sitt beslut att bifalla den dåvarande regeringens remissunderlag för nationell

utjämning av EUs arealstöd bidragit till att påverka det skånska jordbrukets

konkurrenskraft negativt.

Ett enhälligt tillstyrkande från LRFs riksförbundsstyrelse omöjliggjorde i praktiken

regeringens möjligheter att genomföra eventuella förändringar i förbättringssyfte för

det skånska jordbruket.

Genom att inte reservera sig till remissen blev situationen sådan att regionförbundets

ansträngningar i frågan blev omintetgjorda.

Bengt Persson och Åsa Odell har även brustit i ansvaret gällande att ta fram ett

fullgott beslutsunderlag med konsekvensanalys för det skånska jordbruket. De har

också brustit i dialogen i frågan om konsekvensanalys med regionförbundet Skåne

trots intensiva ansträngningar från regionförbundets styrelses sida.

Ur konkurrenskraftssynpunkt är beslutet om utjämning av arealstöd att betrakta som

decenniets viktigaste fråga.

Bengt Persson och Åsa Odell har genom sitt ställningstagande orsakat ett sämre

förtroende för LRF bland våra medlemmar.

Därför anser årsmötet det viktigt att visa handlingskraft för att åter kunna ta

initiativet kring frågor om det skånska jordbrukets konkurrenskraft.

Årsmötet föreslår

att regionförbundet Skåne skickar en skrivelse till riksförbundsstyrelsens

valberedning med uppmaning att inte förnya förtroendet för ledamöterna

Bengt Persson och Åsa Odell i riksförbundsstyrelsen.

BÅRSLÖVS LOKALAVDELNING:

Bårslövs LRF-avdelning vill med denna motion markera sitt missnöje med hur LRF

hanterat två för Skånes lantbrukare viktiga frågor, CAP-reformen och arrende-

utredningen.

När det slutliga beslutet angående CAP-reformen togs i förbundsstyrelsen valde

35

Bengt Persson och Asa Odell att inte reservera sig med motiveringen att detta skulle

orsaka en spricka i styrelsen.

Det är riktigt och viktigt att en stor del av besluten tas i enighet inom en styrelse.

Reservationsmöjligheten ska andvändas med försiktighet. Samtidigt får det aldrig bli

ett självändamål att en styrelse ska vara enig. Frågan om utjämning av arealstöden är

av sådan dignitet att ett reserverande varit motiverat. En reservation kunde lett till en

förnyad debatt och kanske på sikt till ett mindre dåligt beslut för Skånes bönder.

Vad gäller arrendeutredningen anser vi att avtal måste kunna skrivas mellan två

likställda parter utan att en lagstiftning går utanpå detta. Att inte kunna skriva

arrendeavtal utan besittningsskydd är otidsenligt och kontraproduktivt.

Bårslövs LRF-avdelning uppmanar våra representanter att hårdare bevaka våra

skånska intressen framledes och att verka för en arrendelagstiftning som tillåter

parterna att skriva avtal utan besittningsskydd.

Anser sig inte Persson och Odell kunna stå rakryggade för de Skånska bönderna i

dessa frågor så bör de överväga att ställa sina platser till förfogande.

Regionstyrelsen vill påtala att detta inte är en stämmofråga på regionnivå.

Regionstyrelsen kan beklaga såväl riksförbundsstyrelsens som regeringens beslut om

nationell utjämning till en region för gårdsstödet. Detta påverkar det skånska jord-

brukets konkurrenskraft negativt och LRF Skåne har i alla sammanhang argumenterat

och drivit alternativet med flera regioner.

LRF Skåne har tagit fram och presenterat såväl underlag som konsekvensbeskriv-

ningar kring vad de olika besluten innebar och det arbetet har det inte funnits någon

anledning för enskilda riksförbundsledamöter att ta på sig. Däremot har Åsa och

Bengt redovisat och framfört LRF Skånes positioner och ställningstagande i

riksförbundsstyrelsen.

Åsa och Bengt har öppet redovisat, bl.a. vid ett höstmöte i Nordvästra Skåne,

bakgrund och hur de resonerade för sina ställningstagande i riksförbundsstyrelsen.

Det fanns ingen majoritet i riksförbundsstyrelsen för den skånska linjen med flera

regioner.

Arbetet i riksförbundsstyrelsen omfattar många olika frågeställningar och beslut som

är avgörande även för alla Skånes bönder. De skånska ledamöterna är viktiga för att

påverka beslut som ger Skåne konkurrenskraft.

Motionärerna förordar en skrivelse till riksförbundets valberedning. Valberedningen

skall när de tar fram kandidater till riksförbundsstyrelsen, enligt stadgarna, eftersträva

en styrelse med bred kompetens och erfarenhet från såväl samhällsarbete som från de

största lantbrukskooperativa branscherna och annan affärsverksamhet i landets olika

delar. Uppdraget i riksförbundsstyrelsen har ett helhetsperspektiv.

LRF Skåne för kontinuerligt samtal med valberedningen kring såväl förslag på

kandidater som hur riksförbundsstyrelsen fungerar.


36

att motionen anses besvarad med vad styrelsen anfört ovan.

Stämman:

Marianne Andersson, lantbrukssverige är stort. LRF finns i hela landet. Det är

regeringen, inte LRF, som tagit beslutet vad gäller nationella utjämningen. Det var

Skåne mot Sverige i diskussionerna inom LRF. De skånska riksförbundsledamöterna

har stått upp för Skånes ställningstagande. Som ledamot i riksförbundsstyrelsen har

man ett ansvar för hela landet.

Kjell Sjunnesson, jag yrkar bifall på motionärens att-sats och avslag på styrelsens att-

sats.

Per-Arne Persson, vi förlorade striden om den nationella utjämningen, styrelsen drev

en intensiv kampanj, men förlorade stödet uppåt i organisationen. Man försökte

under långt tid att få en fördjupad dialog med Bengt och Åsa, men de anmälde

förhinder, detta kommer inifrån styrelsen. Vykortskampanjen till landsbygdsminister

Eskil Erlandsson, då trodde man att man hade stöd där uppåt i organisationen. En

reservation hade inte spelat någon roll, säger man, men en enhällig riksförbunds-

styrelse är en barriär som man inte kan komma över. Det har rubbat förtroendet och

vi har tappat 11 % av medlemmarna i år och det kan bli 11 % till nästa år. Bengt och

Åsa är inga tjänstemän utan förtroendevalda. Jag yrkar bifall till motionen.

Ragnar Andersson, jag yrkar bifall till motionen. Om vi tittar på alla stöd som vi får i

landet, så får vi ungefär lika, det är bara gårdsstödet som skiftar. Vi får ett förödande

tapp i avdelningarna.

Nils-Bertil Offesson, läs dagens ATL. Vi har inte haft sådan kritik mot LRF som vi

har nu under alla mina år. Helena Jonsson är ingen bra förhandlingsledare. Ledningen

kör med mycket osanningar. I arrendeutredningen har man varit mycket klumpig och

kört över medlemsmajoriteten.

Stefan Frank, ni måste tänka på vad ni håller på att besluta. Vi har två mycket duktiga

och kompetenta personer som sitter i riksförbundsstyrelsen. De har nog gjort vad de

har kunnat. Vi ersätter inte de här två personerna hur lätt som helst. Deras talan väger

tungt i riksförbundsstyrelsen. Jag bifaller styrelsens förslag.

Thomas Magnusson, riksförbundsstyrelsen, jag kan förklara hur styrelsearbetet går

till. Det kommer olika beslut och ställningstaganden som ska fattas och föregås av en

bred beredning. En styrelse ska arbeta utifrån de förutsättningar som finns. Det gillas

inte alltid av alla medlemmar de ställningstaganden som tas. Det finns bönder i

Skåne, i Norrland, i Halland och Västergötland som inte alltid är nöjda med våra

ställningstaganden. Jag har arbetat många år med Åsa och Bengt och de har alltid

jobbat för den skånske medlemmen. Och min uppfattning delas av mina övriga

kollegor i styrelsen. Förtroendet är starkt.

Stig Lundström, den här motionen är en principfråga och låser in LRF Skånes

styrelse som gisslan, den låser in alla vidare möjliga kontakter med valberedningen

och den låser in allt vårt inflytande i valberedningen framöver. En ytterligare risk är

att vi står utan skånska ledamöter i riksförbundsstyrelsen. Ni måste vara medvetna

om att det är en principfråga och om stämman beslutar enligt motionens intentioner

så får det konsekvenser.

37

Anna Kristoffersson, jag vill ha tre indelningar och jag var riktigt arg över det beslut

som fattades. Detta är riks valberednings jobb, inte LRF Skånes. Vi kan vara arga på

riksförbundsstyrelsen, vi ska göra rätt, vi ska inte dissa folk här på stämman.


38

LANTBRUKARNAS

RIKSFÖRBUND KVISTOFTA LOKALAVD.

STAFFANSTORP SYDVÄSTRA LOKALAVD.


NR 11

Angående ATLs flytt till Stockholm KVISTOFTA LOKALAVDELNING:

Produktionen av tidningen ATL i Malmö ska läggas ned och flyttas till Stockholm.

Det är en del av en kraftig omorganisation av LRF Media som föreslagits av dess

ledning, och som är f

Documents

Stämmoprotokoll - lrf.se...§ 23 Val av 13 fullmäktige till 2014 års riksförbundsstämma jämte ... NR 1 Nya regler kring förgröningsstöd. Ekologisk fokusareal. FLÄDIE LOKALAVDELNING: