Stockholms läns landsting · 2018-05-19 · kommun - Väsb stay d 2040, bilaga 1. att yttrande lämnat s över till Upplands Väsb y kommun. att paragrafe förklaran s omedelbart

Stockholms läns landsting Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 2/2017

2017-03-23

Kl 15.00 - 17.00

TRN 2017-0012

§§ 1 6 - 3 5

S a m m a n t r ä d e m e d t i l lväxt- och r e g i o n p l a n e n ä m n d e n

Datum för justering: 2017-03-30

Jens Sjöström

Gjörwellsalen, Landstingshuset

Närvarande ledamöter Gustav Hemming (C) ordförande Nikolina Bucht (M) i:e vice ordförande Pehr Granfalk (M) Mikael Igelström (M) Christina Eklund (M) Mattias Lönnqvist (L) Lennart Nilsson (KD) Jens Sjöström (S) 2:e vice ordförande Johnny Nadérus (S) Emma Lideli (S) Tomas Eriksson (MP) Anna Sehlin (V)

Ej närvarande ledamöter Carina Paulsson (S)

Närvarande ersättare Jan Holmberg (M) Tobias Davidsson (L) Carl Johan Schiller (KD) Bosse Andersson (C) Jan Valeskog (S) Karl-Olov Jansson (S) Malin Fijen Pacsay (MP)

Ej närvarande ersättare Kjell Jansson (M) Mia Franzén (L) Freddie Lundqvist (S) Meeri Wasberg (S) Lisa Rasmussen (V)

Politiska tjänstemän Alfred Askeljung Patrik Lind Anette Heilbrunn Saxby

Tjänstemän Hanna Wiik Inger Starheim Lagerquist Jessica Andersson Evert Kroes Karin Styrenius Ulrika Palm Roland Enkvist Kim Örtenblad Shewen Nysmed Bette Lundh Malmros Jonas Jernberg Sofie Collini Agneta Marmestrand Ruud


2017-03-23

2

TRN 2017-0012


2017-03-23

3

TRN 2017-0012

Meddelande Protokoll för sammanträde den 2017-03-23 med tillväxt- och regionplanenämnden har justerats Bevis/Anslag

Datum för justering

Datum för justering §

Datum för anslags uppsättande

Datum för anslags nedtagande

Förvaringsplats för protokollet

Underskrift

Justeringen har tillkännagivits genom anslag på landstingets anslagstavla 2017-03-30

2017-03-23

2017-03-31

2017-04-20

Landstingshuset, Hantverkargatan

Bevis om anslag

Underskrift


2017-03-23

4

TRN 2017-0012

Innehåll § 16 Justerare och justeringsdag 5

§ 17 Förteckning över inkomna ärenden till tillväxt- och

regionplaneförvaltningen 6

§ 18 Beslut fattade med stöd av tillväxt- och regionplanenämndens

delegation 7

§ 19 Samråd om Ekerö kommuns förslag till ny översiktsplan - yttrande enligt

delegation 8

§ 20 Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun - Väsby stad

2040 9

§ 21 Samråd av ny energiplan för Ekerö kommun 10

§ 22 Klimat- och miljöpolitiskt program för Haninge kommun 11

§ 23 Utställning av förslag till fördjupad översiktsplan för Södra staden,

Uppsala kommun 12

§ 24 Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad - granskningshandling. 13

§ 25 Grönstrukturplan för Nynäshamns stad - granskningshandling 14

§ 26 Fortsatt deltagande i Connect Sweden 2017 - 2019 15

§ 27 Yttrande över Haninge stads stadsutvecklingsplan - samrådsversion, Haninge kommun 17

§ 28 Samråd om fördjupad översiktsplan Norra Vallentuna och Lindholmen i

Vallentuna kommun 18

§ 29 Betänkande: För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för

arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) 19

§ 30 Nytt beslut av ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt SEASTOP

- Modern ports in historic waters 20

§ 3 1 Direktörens rapport 21

§ 32 Strukturfonderna 23

§33 Information om bostadsbehov 24

§ 34 ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB 25

§ 35 RUFS-information 26

Justerare Justerare Exp. datum Sign.


2017-03-23

5

TRN 2017-0012

§16 Justerare och justeringsdag

Ordförande och Jens Sjöström utses att justera protokollet. Justering sker den 30 mars.

Ordförande Justerare Justerare Exp. datum Sign.

Stockholms läns landsting 6

Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 2/2017 2017-03-23

TRN 2017-0012

§17 Förteckning över inkomna ärenden till tillväxt- och regionplaneförvaltningen

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut att lägga anmälan t i l l handlingarna.

Justerare Exp. datum Sign.



TRN 2017-0012

§18 Beslut fattade med stöd av tillväxt- och regionplanenämndens delegation

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut

att lägga anmälan t i l l handlingarna.

Beslutsexpediering: Akt




TRN 2017-0012

§19 Samråd om Ekerö kommuns förslag till ny översiktsplan -yttrande enligt delegation TRN 2016-0138

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut att lägga anmälan t i l l handlingarna.





TRN 2017-0012

§20 Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun -Väsby stad 2040 TRN 2016-0135

Samråd om Upplands Väsbys översiktsplan har genomförts 28 november 2016 ti l l 28 februari 2017. Stockholms läns landsting har fått förlängd svarstid t i l l den 23 mars 2017. Översiktsplanen visar på hur kommunen ska ta sig an de identifierade utmaningarna för att uppnå visionen Väsby stad 2040 genom en hållbar stadsutveckling i huvudsak förlagd ti l l stationsläget samt ett stråk söderut mot Rotebro.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-02. Förslag t i l l yttrande 2017-03-02.

Samrådsförslaget finns på http://www.upplandsvasby.se/vasbystad2040.

Förslag och yrkande Ordförandes förslag om bifall t i l l förvaltningens förslag.

Tillväxt- och regionplanenämndens beslut Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar

att avge yttrande över förslag t i l l ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun - Väsby stad 2040, bilaga 1.

att yttrandet lämnas över t i l l Upplands Väsby kommun.

att paragrafen förklaras omedelbart justerad.

Beslutsexpediering: Upplands Väsby kommun Akt

Ärendebeskrivning


Stockholms läns landsting 1 0


TRN 2017-0012

§ 2 1 Samråd av ny energiplan för Ekerö kommun TRN 2016-0141

Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över remiss om ny energiplan för Ekerö kommun. Energiplanen är del av Ekerös arbete med en ny översiktsplan (2016-2017) där även en förnyelse av avfallsplan, trafikplan och dagvattenplan ingår. Energiplanens mål och åtgärder avser både Ekerös samlade territorium och kommunens egna verksamheter.

Förvaltningens tjänsteutlåtande den 6:e mars 2017 bygger på RUFS 2010 och RUFS 2050 samt underlag som har tagits fram inom ramen för förvaltningens energi- och ldimatarbete de senaste åren. Remissvaret inkluderar dessutom inspel från andra myndigheters arbete (Svenska kraftnät, länsstyrelsen).

Svaret är samordnat med förvaltningens remissvar (delegationssvar februari 2017) på Ekerös samrådsförslag t i l l ny översiktsplan.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-06. Förslag t i l l yttrande, 2017-03-06. Samrådshandlingarna från 2016-11-03 (huvuddokument, nulägesbeskrivning, handlingsplan och miljökonsekvensbeskrivning) finns på http://www.ekero.se/Bvgga bo miljo/Energi/Energiplan/.



att yttrande över samrådsförslaget lämnas över t i l l Ekerö kommun i enlighet med bilagt förslag t i l l yttrande, bilaga 2.


Beslutsexpediering: Ekerö kommun Akt


Stockholms läns landsting 1 1


TRN 2017-0012

§ 2 2 Klimat- och miljöpolitiskt program för Haninge kommun TRN 2016-0153

Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över remiss om nytt klimat- och miljöpolitiskt program för Haninge kommun.

Programmet ger en samlad nulägesbild och anger den framtida inriktningen av kommunens klimat- och miljöarbete. Det innefattar Haninges viktigaste klimat- och miljöutmaningar som presenteras i fyra fokusområden: Fossilfria resor och transporter, Hållbar stadsutveckling, Rent vatten och naturens mångfald samt Hållbar konsumtion och resurseffektiva kretslopp. Till varje fokusområde har mål och etappmål formulerats. Även ett avsnitt om kommunikation och samverkan finns med i programmet.

Förvaltningens tjänsteutlåtande bygger på både RUFS 2010 och arbetet med RUFS 2050. Ärendet har samordnats med Trafiltförvaltningen.

Beslutsunderlag

Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-06. Förslag t i l l yttrande 2017-03-06. Samrådsförslaget finns på:Förslag och yrkande

Ordförandes förslag om bifall t i l l förvaltningens förslag.


att yttrandet över samrådsförslaget lämnas över t i l l Haninge kommun i enlighet med bilagt förslag t i l l yttrande, bilaga 3.


Beslutsexpediering: Haninge kommun Akt




TRN 2017-0012

§23 Utställning av förslag till fördjupad översiktsplan för Södra staden, Uppsala kommun TRN 2016-0143

Ärendebeskrivning Utställning av förslag t i l l fördjupad översiktsplan för Södra staden, Uppsala kommun har genomförts 16 december 2016 t i l l 3 mars 2017. Stockholms läns landsting har fått förlängd svarstid t i l l den 23 mars 2017, med omedelbar justering och utskick. Planen innehåller ett förslag t i l l förtätning och utveckling med ca 25 000 nya bostäder och 10 000 nya arbetsplatser i ett område idag mestadels bestående av naturområden och universitetsverk-samheter.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-02. Förslag t i l l yttrande 2017-03-02. Utställningshandlingen finns på hrtps://www.uppsala.se/dialog-sodra- staden.

Förslag och yrkande



Tillväxt- och regionplanenämnden beslutar

att avge yttrande över förslaget t i l l fördjupad översiktsplan för Södra staden, bilaga 4.

atf yttrandet lämnas över t i l l Uppsala kommun.


Beslutsexpediering: Uppsala kommun Akt




TRN 2017-0012

§24 Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad -granskningshandling TRN 2017-0014

Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, granskningshandling. Remisstiden pågår under perioden 2017-01-16 t i l l 2017-02-28. Landstinget har fått förlängd svarstid t i l l 2017-03-23. Planen beskriver kommunens viljeinriktning för hur Nynäshamns stads mark- och vattenområden bör utvecklas fram t i l l 2030.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-02-16. Förslag t i l l yttrande 2017-02-16. Granskningshandlingen finns på www.nynashamn.se under "Bygga, bo och miljö".



att avge yttrande över förslag t i l l ny fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, gransloiingshandling, i enlighet med bilagt förslag t i l l yttrande, bilaga 5.


Beslutsexpediering: Nynäshamns stad Akt




TRN 2017-0012

§25 Grönstrukturplan för Nynäshamns stad -granskningshandling TRN 2017-0013

Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över grönstrukturplan för Nynäshamns stad, gransloiingshandling. Remisstiden pågår under perioden 2017-01-16 t i l l 2017-02-28. Tillväxt- och regionplanenämnden har fått förlängd svarstid t i l l 2017-03-23.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-02-14. Förslag t i l l yttrande, 2017-02-16. Granskningshandlingen finns på www.nynashamn.se under "Uppleva, se och göra" http: //www.nynashamn.se/Uppleva-se-och-gora/Natur-ochparker/ Gronstrukturplan-for-Nynashamns-stad.html.



att avge yttrande över förslag t i l l grönstrukturplan för Nynäshamns stad, gransloiingshandling, i enlighet med bilagt förslag t i l l yttrande, bilaga 6.


Beslutsexpediering: Nynäshamns stad Akt




TRN 2017-0012

§26 Fortsatt deltagande i Connect Sweden 2017 - 2019 TRN 2016-0130

Ärendebeskrivning StocMiolms Läns Landsting har under perioden 2014 - 2016 medverkat i Connect Sweden enligt landstingsstyrelsens beslut den 25 november 2014 (LS 1409-1048). Den 1 januari 2015 har ansvaret för Connect Sweden förts

över t i l l Tillväxt- och regionplanenämnden i samband med att nämnden inrättades. Förvaltningen anmälde på nämndens möte den 1 december 2016 att avtalet om Connect Sweden hade sagts upp i väntan på underlag för beredning av ärendet för fortsatt samverkan i Connect Sweden. Ärendet avser ett förslag om att Stockholms läns landsting fortsatt ska medverka som partner i projektet Connect Sweden för att utveckla Stockholmsregionens internationella tillgänglighet och stärka dess internationella attraktivitet.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-07. Resultatrapport Connect Sweden Avtalsperiod 2014-2016. Förslag samarbetsavtal Connect Sweden 2017-2019.

Förslag och yrkande På sammanträdet föreligger följande förslag. Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-07, MP-ledamotens förslag t i l l beslut 2017-03-23, bilaga 7

Ordföranden m.fl. yrkar att nämnden beslutar i enlighet med förvaltningens tjänsteutlåtande MP-ledamoten med stöd av V-ledamoten yrkar att nämnden beslutar i enlighet med bilaga 7.

Proposition Ordförande ställer yrkandena under proposition och finner sitt yrkande med övervägande ja besvarad.


att fortsätta samverkan i Connect Sweden för perioden 2017-04-01 - 2019-12-31 enligt förvaltningens tjänsteutlåtande.

att träffa avtal med Swedavia om fortsatt samverkan i Connect Sweden i överensstämmelse med bifogat förslag t i l l avtal, bilaga 8.

Reservation MP-ledamoten reserverar sig t i l l förmån för sitt yrkande



2017-03-23

16

TRN 2017-0012

V-ledamoten reserverar sig t i l l förmån för MP-ledamotens yrkande

Emma Lidell (S) anger att hon inte deltar i beslutet





TRN 2017-0012

§27 Yttrande över Haninge stads stadsutvecklingsplan -samrådsversion, Haninge kommun TRN 2016-0136

Ärendebeskrivning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över stadsutvecklingsplan för Haninge stad. Remisstiden pågår mellan 2016- 12-01 och 2017-03-12. Landstinget har beviljats förlängd remisstid t i l l 2017- 03-23. Haninge stadsutvecklingsplan är en fördjupning av den kommunens översiktsplan från november 2016. Stadsurvecklingsplanen redovisar huvuddragen i markanvändning, kvartersstruktur, gatunät och innehåll i en framtida Haninge stad.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-02-15. Förslag t i l l yttrande, 2017-02-15. Samrådsförslaget finns på http://haninge.se/bvgga-bo-ochmilio/oversiktsplanering-och- detaliplaner/utvecklingsprogram/regionalastadskarnan.



att avge yttrande över Haninge stad stadsurvecldingsplan - samrådsversion, Haninge kommun i enlighet med bilagt förslag t i l l yttrande, bilaga 9.

att yttrandet lämnas över t i l l Haninge kommun.


Beslutsexpediering: Haninge stad Akt




TRN 2017-0012

§28 Samråd om fördjupad översiktsplan Norra Vallentuna och Lindholmen i Vallentuna kommun TRN 2016-0016

Ärendebeskrivning Landstinget har fått fördjupad översiktsplan (FÖP) Norra Vallentuna och Lindholmen i Vallentuna kommun på samråd. Synpunkter ska vara kommunen tillhanda senast 26 mars 2017. Planen omfattar fyra utbyggnadsområden i Vallentuna kommun och ger utrymme för totalt 4 500 nya bostäder.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-02-15. Förslag t i l l yttrande, 2017-02-15. Information om och länkar t i l l samrådsförslaget och dess underlag finns på kommunens webbplats: http://www.Vallentuna.se/sv/Bygga-bo- ochmiljo/Kommunens-planarbete/Ovriga-planer/Norra-Vallentuna-och- Lindholmen





att avge yttrande över samrådsförslag för fördjupad översiktsplan Norra Vallentuna och Lindholmen i enlighet med bilagt förslag t i l l yttrande, bilaga 10.

att paragrafen förldaras omedelbart justerad.

Beslutsexpediering: Vallentuna kommun Akt




TRN 2017-0012

§29 Betänkande: För Sveriges landsbygder - en sammanhål len politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)

Ärendebeskrivning En parlamentarisk kommitté har haft regeringens uppdrag att lämna förslag t i l l en sammanhållen politik för Sveriges landsbygder (dir. 2015:73). Betänkandet "För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1)" har remitterats och svar ska lämnas t i l l Näringsdepartementet senast den 22 mars 2017. Landstinget är inte remissinstans, men måste i egenskap av regionplaneorgan och landets tredje största landsbygdslän sett t i l l befolkningen anses vara berörd av utredningens förslag i flera delar. Landstinget har haft kontakt med Näringsdepartementet och välkomnats att inkomma med ett svar den 23 mars. Ärendet har beretts på Tillväxt- och regionplaneförvaltningen i samråd med Trafikförvaltningen respektive Kulturförvaltningen. Avstämning har skett med Sveriges Kommuner och Landsting.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-02. Förslag t i l l yttrande, 2017-03-02. Betänkandet i sin helhet finns att ladda ner på regeringskansliets hemsida.




att godkänna förslaget t i l l yttrande enligt bifogat förslag, bilaga 11.

att lämna över yttrandet t i l l Näringsdepartementet.


Beslutsexpediering: Näringsdepartementet Akt




TRN 2017-0012

§30 Nytt beslut av ansökan om bidrag ur miljöanslaget för projekt SEASTOP - Modern ports in historic waters

Ärendebeskrivning Tillväxt- och regionplanenämnden har tagit beslut i detta ärende vid sitt sammanträde 2017-02-02, dock protokollfördes fel belopp. Ärendet tas därför upp för nytt beslut.

Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande 2017-03-06 Utdrag ur protokoll 1/2017, TRN 2017-0012, § 12





att bevilja Värmdö kommun bidrag ur skärgårdsanslaget med högst 1 667 000 kronor - dock högst 50 % av total kostnad -för medfinansiering av SEASTOP- Modern ports in historic waters.

att utbetalning, redovisning och eventuell återbetalning av beviljade medel ska ske enligt förvaltningens anvisningar.

att detta beslut ersätter tidigare beslut i ärendet, med hänvisning t i l l protokoll 1/2017, TRN 2017-0012, § 12.

Beslutsexpediering: Värmdö kommun Akt



2017-03-23

21

TRN 2017-0012

§ 31 Direktörens rapport • Landstingsdirektören har inrättat en koncern-ledningsgrupp där nu

landstigets fyra kärnområden finns representerade och där förvaltningschefen ingår.

• Landstingsdirektörens planeringsunderlag t i l l budget 2018 presenterades den 17 mars. För första gången finns det egna mål för nämndens verksamhet i landstingets reviderade målmodell. Förslagen t i l l nämndens mål har arbetats fram av förvaltningen tillsammans med Ekan konsult. Nämnden kommer att fatta beslut om sina mål på sitt möte den 18 april. Regionplaneringen lyfts tydligt i planeringsunderlaget med fokus på genomförandet av RUFS 2050, fördjupad kunskap om stadsutveckling, kopplingen mellan fysisk planering och ekonomisk och social hållbarhet samt utveckling av Skärgårds- och hållbarhetsanslaget. Det regionala cykelkansliet ska utvärderas inför ett eventuellt beslut om permanentning. Nämnden kommer att yttra sig om planeringsunderlaget på sitt möte den 18 april.

• Två regionala workshops och drygt tio djupintervjuer med näringslivsföreträdare har genomförts som en del av förvaltningens arbete med en nulägesanalys för Landsbygds- och skärgårdsstrategin. Nulägesanalysen har presenterats vid Regionala skärgårdsrådets möte i slutet av februari. Ett förslag t i l l Landsbygds- och skärgårdsstrategin planeras att skickas ut på remiss i samband med utställningsförslaget för RUFS2050.

• Samverkansprojektet Stockholm Archipelago börjar ge resultat och nu går det att boka ett "Skärgårdspaket" på den tyska marknaden via ett antal tyska researrangörer.

• Inom CPMR (samarbetsorganisation inom EU för perifera maritima regioner) har två möten genomförts. Den maritima gruppen hade sitt möte i Stockholm den 8 mars, där landstinget representeras av Harry Bouveng (M) som är vice ordförande för gruppen. Vid mötet bestämdes att inriktningen för arbetet kommer vara "Sustainable tourism". Transportgruppen hade sitt möte i Umeå 13-14 mars, där landstinget representeras av Bosse Andersson (C) som är vice ordförande i gruppen. Vid mötet beslutades att arbetet kommer att fokusera på att ta fram de mest prioriterade frågorna inom Trans-European transport Network (TEN-T).

• I december 2016 genomfördes en workshop som samlade drygt ett 80-tal strategiska aktörer med engagemang i Flemingsberg. Workshopen var en del i arbetet med att ta fram ett förslag t i l l reviderat utvecklingsprogram för Flemingsberg. Förslaget t i l l utvecklingsprogram skickas ut på remiss under våren för att under hösten 2017 tas upp t i l l beslut i landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige i Huddinge och Botkyrka kommun.


2017-03-23

22

TRN 2017-0012

• Inbjudan t i l l Mälartinget 2017 skickades igår t i l l nämnden. Landstinget är tillsammans med Stockholms stad värd för Mälartinget 2017, den 4-5 maj. Detta år fyller Mälardalsrådet 25 år. Förvaltningen har bidragit med att utforma programmet och förmedla kontakter t i l l framgångsrika regionala samverkansprocesser. Årets tema är Samverkan & Drivkraft. På Mälartingets andra dag kommer även den politiska styrgruppen för Flemingsberg att presentera sitt arbete som en del av Mälartingets studiebesök ti l l Hagastaden.

• Den 22 mars presenterades ytterligare ett uppdrag inom ramen för regeringens 22-punktsprogram för ökat byggande. Naturvårdsverket får i uppdrag att göra en översyn av reglerna om landsbygdsutveckling i strandnära läge, de så kallade LIS-reglerna.

• Den 6 april är det dags för årets regionala miljödag, som hålls på Stockholm Waterfront och modereras av Per Ankersjö. Temat är hållbara transporter och kommer beröra bl.a. samhällets utmaningar med godstransporter och cykel. Cykelsamordnaren medverkar bland annat med en presentation.

• Den 6 april medverkar förvaltningen i trafikförvaltningens kommunchefsdag, där länets kommun- och samhällsbyggnadschefer bjuds in t i l l samtal om gemensamma frågeställningar. Bland annat medverkar förvaltningen med en presentation om hur förvaltningen, som en del av arbetet med RUFS 2050, har samarbetat med trafikförvaltningen och kommuner för att formulera förhållningssätt och riktlinjer för hållbar kollektivtrafik och bra tillgänglighet i länets landsbygdsdelar.

Stockholms läns landsting 2 3 Tillväxt- och regionplanenämnden PROTOKOLL 2/2017 TRN 2017-0012

2017-03-23

§ 32 Strukturfonderna Jonas Örtquist, huvudsekreteraren för Strukturfondspartnerskapet i Stockholms län, informerar om det aktuella läget kring partnerskapets arbete med strukturfonderna i Stockholms län.



2017-03-23

24

TRN 2017-0012

§ 33 Information om bostadsbehov Kim Örtenblad informerar om Boverkets rapport gällande en metod för bedömning av bostadsbyggnadsbehovet och om förvaltningens arbete med att bedöma det regionala bostadsbehovet i Stockholms län.



2017-03-23

25

TRN 2017-0012

§ 34 ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB

Carl-Henrik Koit, VD ti l l ALMI Företagspartner Stockholm Sörmland AB, informerar om ALMI:s arbetet med företagsrådgivningen i Stockholmsregionen.



2017-03-23

26

TRN 2017-0012

§ 35 RUFS-information Bette Lundh Malmros informerar om förvaltningens arbete med den kommande plankartan för utställningsförslaget RUFS2050.

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

2017-03-02 TRN 2016-0135

Bilaga 1

Upplands Väsby kommun Kommunstyrelsen 194 80 Upplands Väsby

Förslag till ny översiktsplan för Upplands Väsby kommun - Väsby stad 2040

Inledning Stockholms läns landsting yttrar sig över remissen i egenskap av regionpla-neorgan för Stockholms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som inte avger eget yttrande. Avstämning har även skett med Länsstyrelsen. Landstingets granskning av samrådsförslaget har skett med utgångspunkt från antagen Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS2010 och det pågående arbetet med RUFS2050. Landstinget är positiv t i l l huvuddragen i samrådsförslaget.

Synpunkter Markanvändning Under de senaste åren har landstinget yttrat sig över ett flertal fördjupningar av kommunens tidigare ÖP från 2005 (fördjupad översiktsplan för Väsby sjöstad 2010-06-16, fördjupad översiktsplan för Sydost 2011-03-29 och fördjupad översiktsplan för Vällsta 2012-09-04, fördjupad översiktsplan för nordvästra Väsby 2013-05-21). Den övergripande synpunkten som anförts har varit att kommunens övergripande strategi för bebyggelseutveckling och bostadsbyggande borde behandlas i ett sammanhållet ÖP-arbete.

Landstinget ser därmed positivt på framtagandet av förslag t i l l ny översiktsplan, och dess föreslagna utveckling av en tät, och medeltät, stadsbygd i anslutning t i l l spårstationen samt längs med stråket mot Rotebro. I dessa områden utvecklas bebyggelsen som komplement nära den täta stadsbygden och binder samman tätorten med bostadsområden genom goda kommunikationer. Denna typ av utbyggnad gynnar kollektivtrafikens utveckling genom att ett ökat resandeunderlag kan leda t i l l en förtätning av busslinje-trafiken. I den medeltäta kategorin finns ett område i sydost redovisat som en reserv för bostadsbebyggelse. Landstinget anser att detta område inte bör inkluderas då det ligger för långt från de centrala delarna av kommunen och är därmed svårt att ge en god kollektivtrafilcförsörjning.

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÅNS LANDSTING 2 (4)

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 1 TRN 2016-0135

Landstinget noterar att planerna för Båtbyggartorp, tidigare benämnt Väsby sjöstad, finns kvar. De reviderade planerna med en lägre föreslagen utbyggnad möjliggör dock inte underlag för god kollektivtrafikförsörjning. Området ligger inom riksintresset Mälaren med öar och strandområden i 4 kap. miljöbalken 1 och 2 §§, samt inom områden som kommunen pekar ut som område med bevarandevärda värdefulla ekologiska värden. Förhållningssätt t i l l riksintresset samt strandskyddet bör framgå av översiktsplanen.

Arlandas utvecklingsmöjligheter är av central betydelse för Stockholmsregionens konkurrenskraft och attraktivitet. I dagsläget bedöms bostadsutveckling kring Löwenströmska därför inte lämplig på grund av antalet inflygningar t i l l Arlanda. Det är också viktigt att bebyggelsens struktur lever upp t i l l riktvärdena för buller. Under 2017 ska nya flygbullerkartor tas fram då Arlanda flygplats nu utreder flygbanor och ändrade inflygningar.

Bostadsbyggande och befolkning Landstinget noterar att kommunens egna beräkningar är högre än landstingets vad gäller både befolkningsökning och bostadsbyggande. Så länge huvuddelen av befollaiingsökningen tillkommer i den täta och medeltäta stadsbygden och därmed kan bidra t i l l ett hållbart stadsbyggande är landstinget positiv t i l l den höga ambitionen. Landstinget ansvarar för att ta fram befollmingsframsMvningar och beräkningar av det demografiska bostadsbehovet och därmed ett beräknat behov av nya bostäder i länet. Nya beräkningar har gjorts och kommer att ligga t i l l grund för RUFS2050.

Vid planer för befolkningsökning är det viktigt att ta hänsyn t i l l nuvarande befolkningssammansättning och ställa det i relation t i l l den förväntade framtida befolkningssammansättningen för att på så sätt se t i l l att utvecklingen kommer alla invånare t i l l del. Landstinget ser därför positivt på planens strävan efter ett varierat bostadsutbud och en geografisk spridning av vård- och omsorgsboenden.

Grön-, blåstruktur och landsbygd Landstinget ser även positivt på ambitionen att förstärka landsbygdens kvaliteter liksom bevarandet och utvecklingen av de gröna kilarna samt övriga natur- och kulturvärden och ekosystemtjänster.

Stockholmsåsen är reserwattentäkt för Stockholms län och ligger inom områden med planerad tät bebyggelse. En konflikt mellan tät bebyggelse och reserwattentäkten kan uppstå vilket behöver hanteras i efterföljande planer.

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 (4)


Transportinfrastruktur och tillgänglighet Kommunen behandlar på ett föredömligt sätt cykelns potential i planen. Det är glädjande att den framhålls som ett viktigt inslag i den goda staden, som prioriteras högst tillsammans med gångtrafik. Det är vidare positivt att kopplingen t i l l kollektivtrafik och kombinationsresor tas upp, att cykelparkeringar i anslutning til l viktiga målpunkter ska prioriteras, samt att ett sammanhängande cykelnät med goda kopplingar t i l l grannkommunerna lyfts fram.

Det är positivt att kommunen betonar vikten av att kollektivtrafiken ska kunna vara ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ t i l l bilen, som också har betydelse för samhällsutvecklingen.

I planen redovisas intressanta förslag t i l l hur kollektivtrafiken ska kunna utvecklas i kommunen och mot angränsande kommuner. Nya möjliga kopplingar visas som tydliggör att det även krävs olika former av infrastrukturåtgärder för att få t i l l en bra kollektivtrafik. Sambandet mellan bebyggelse och resandeunderlag för kollektivtrafiken beskrivs på ett bra sätt. Landstinget vill lyfta fram det som en bra utgångspunkt och understryka att det är sambandet mellan bebyggelse, infrastruktur och resande som skapar förutsättningar för en attraktiv kollektivtrafik och att detta innebär ett ansvarstagande från respektive berörda parter.

När det gäller lämpliga sträckningar för kollektivtrafikstråk så lyfts sträckan Väsby station - Väsby C - Infra city - Älvsundadalen - Rotebro station fram som ett exempel på att kunna inrätta en BRT-lösning för busstrafiken. Landstinget medverkar gärna i att studera en sådan trafik men vill påpeka att det då krävs ett stort resandeunderlag, mycket god framkomlighet, prioritet i signaler, egen bussbana alternativt busskörfält, långa busshållplatser samt möjlighet att kunna använda bussterminalen.

En annan vägsträckning som lyfts fram i översiktsplanen är en förbindelse mellan Vallentunavägen och Sandavägen. Tillsammans med ytterligare förbindelse över motorvägen samt en ny trafikplats vid Hammarby kommer de östra delarna av kommunen få en bättre och snabbare kontakt med centrum och stationen. Landstinget diskuterar gärna denna förbindelse samt lämpliga start-och målpunkter med kommunen.

Näringsliv och verksamheter Höga bullernivåer från Arlanda som påverkar stora områden i kommunen samt goda förbindelser ti l l Arlanda, Stockholm city, övriga länet och stor-regionalt, gör att dessa områden lämpar sig väl för verksamhetsutveckling.



Ytkrävande verksamheter planeras i delvis befintliga och delvis nya verksamhetsområden i gröna kilar och gröna värdekärnor. Landstinget välkomnar en tydligare konsekvensbedömning av de målkonflikter som til l synes uppstår i och med förslaget.

Mellankommunal samordning Landstinget ser positivt på kommunens engagemang i olika mellankommu-nala samverkansgrupper, samt att planen kortfattat beskriver hur utvecklingen i de omlo-ingliggande kommunerna kan ha en påverkan på Upplands Väsbys kommun.

Landstinget vill samtidigt uppmuntra t i l l samtal kommunerna emellan gällande omlokalisering av omlastningscentralen samt verksamhetsutveclding längs Rotebroleden i Järvakilen. I frågor av mellankommunal karaktär medverkar gärna landstinget i planeringsdiskussioner.

Övrigt Landstinget finner det positivt att kommunfullmäktige har antagit ett begrepp "Stadsmässighet" som ska säkerställa en varierad och tät stadsbygd med plats för mötesplatser och som är vägledande för arbetet med översiktsplanen.

Landstinget välkomnar kommunens kulturmiljöprogram och ser även positivt på angreppssättet att göra en hållbarhetsbedömning innehållande sociala, ekologiska och ekonomiska konsekvenser.

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LANS LANDSTING

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2017-03-06 TRN2016-0141

Bilaga 2

Ekerö kommun Tappströmsvägen 2 17824 Ekerö

Samråd av ny energiplan för Ekerö kommun

Inledning Stocldiolms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över remiss om ny energiplan för Ekerö kommun. Som underlag för remissvaret ligger RUFS 2010 och arbetet med RUFS 2050 samt underlag från landstingets eget regionala energi- och ldimatarbete. Landstinget ställer sig positivt t i l l Ekerös nya energiplan. Den tar ett helhetsgrepp om energiförsörjningen och är kopplad t i l l det pågående översiktsplanearbetet. Den relaterar tydligt t i l l RUFS och Stockholmsregionens klimat- och energistrategi.

Synpunkter Det är positivt att den nya energiplanen bland annat bygger på RUFS som ett viktigt underlag. I RUFS 2010 och den kommande RUFS 2050 finns tydliga ambitioner när det gäller regionens samlade energi- och klimatarbete som strävar mot en region utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050. RUFS 2050 ska förstärkas genom en regional klimatfärdplan och det blir betydelsefullt att alla kommuner bidrar t i l l energisystemens omställning bort från fossila energibärare. Ekerö har genom sin nya energiplan tagit ett viktigt steg i detta sammanhang.

Energiplanen innehåller målsättningar och delmål som hänger bra ihop och är tydligt formulerade. Vissa delmål skulle med fördel kvantifieras när de i energiplanen föreslagna utredningarna är Mara. Detta gäller i synnerhet produktionsmål för närvärme, biogas och solenergi.

Energiplanen skulle stärkas av ett tydligare förhållningssätt mellan framtida energibehov och den starka framtida befolkningstillväxten. Även näringslivets kommande energibehov skulle med fördel kunna analyseras och beskrivas tydligare. När det gäller idéerna kring biogas vill landstinget

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 ( 2 )

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2017-03-06 TRN2016-0141

uppmuntra kommunen att utreda möjligheten för kombinerad produktion baserad på lantbruks- och matavfall samt substrat från Ekerös reningsverk.

Landstinget ser positivt på den planerade närvärmesatsningen som ska baseras på lokala biobränslen. En sådan satsning kan delvis ersätta den nuvarande ineffektiva direktuppvärmning med el. Det skulle kunna prövas om ett lågtemperatursystem kan installeras. Norrtälje energi testar just nu ett sådant system i ett villa- och radhusområde, vilket kan tjäna som referens.

Från ett regionalt perspektiv kan det också vara värdefullt att pröva frågan om inte Ekerös närvärmesystem kan anslutas t i l l Södertörns fjärrvärme-produktion. Från en investeringssynpunkt kan det vara lönsamt och möjligtvis även bidra t i l l mindre miljöbelastning och bränsletransporter inom Ekerö.

Ett medskick från landstinget är också att kravställning för nybebyggelse enligt Boverkets byggregler (BBR) behöver förstärkas av strikta uppföljningsrutiner. Det är viktigt att mäta om nybyggda hus verldigen fullföljer BBR-kraven. Detta skulle kunna bli en ytterligare punkt under delmålet 5.2/nyproduktion.

Ekerös framtida elförsörjning behöver förstärkas enligt kommunens nulägesanalys. Landstinget vill hänvisa t i l l det stora förstärkningsarbetet av regionens elsystem som pågår. Projektet Storstockholm Väst ska bl.a. etablera nya 400/220 kV stationer i Beckomberga och Bredäng som är nära Ekerö. 400 kV-luftledningarna genom Ekerö kommer inte ändra läge.

Uppföljning av de föreslagna delmålen nämns i energiplanen. Den ska kopplas t i l l kommunens årsbokslut. Kommunens skulle eventuellt kunna överväga behovet av ett mer avancerat uppföljningssystem. Detta i synnerhet när närvärme-, biogas- och solenergiproduktion kommer igång, då det blir viktigt att veta hur dessa fungerar.

Landstinget ser dessutom gärna att Ekerö kommun engagerar sig framöver i regionens samlade omställningsarbete bl.a. inom ramen för den regionala klimatfärdplanen som leds av landstingets tillväxt- och regionalplaneför-valtning.


FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2017-03-06

Bilaga 3

Haninge kommun Kommunstyrelseförvaltningen 136 81 Haninge

Yttrande över Klimat- och miljöpolitiskt program för Haninge kommun

Inledning Stockholms läns landsting har beretts möjlighet att yttra sig över remiss om nytt Klimat- och miljöpolitiskt program samt energiplan för Haninge kommun. Utgångspunkterna för landstingets remissvar är RUFS 2010 och arbetet med RUFS 2050 samt avstämning med landstingets trafiMörvaltning.

Landstinget ställer sig positivt t i l l Haninges nya klimat- och miljöpolitiska program. Det är ambitiöst och välstrukturerat. De fyra fokusområdena ligger i linje med RUFS 2010 och även kommande RUFS 2050. Programmet utgår från RUFS hållbarhetsdefinition vilket landstinget välkomnar.

Haninges planerade klimat- och miljöarbete blir en viktig del av regionens samlade insatser för en bättre miljö och en mindre klimatpåverkan.

Synpunkter Det är positivt att programmet har en tydlig RUFS-koppling. Viktiga regionala kopplingar nämns i programmet (utveckling av regional stadskärna, gröna kilar, avrinningsområden, skärgården). Många åtgärder i programmet har en direkt och eller indirekt regional koppling, vilket bör samordnas med grannkommunerna och länets regionala aktörer.

Klimatmålet är extremt ambitiöst med en fossilfri transportsektor 2030. En högre andel kollektivandel föreslås som delmål vilket förutsätter ett nära samarbete med landstinget som äger rådighet över utbudet i kollektivtrafiken. Viktigt i sammanhanget är att åstadkomma ett transportsnålt samhälle. Lokalisering och förtätning av bebyggelse nära kollektivtrafik är en central del i detta.

1 (2)

TRN2016-0153


FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 3

2 ( 2 )

TRN2016-0153

För att mäta detta behövs en indikator som följer upp hur mycket som planeras inom gångavstånd t i l l kollektivtrafiken. De indikatorer som anges framförallt på fokusområdet/ossiZ/ria resor och transporter går att finna i trafikförvaltningens olika uppföljningar och i resvaneundersökningen. Det är positivt med användning av siffror som redan tas fram så att uppföljningen blir säkrare och jämförbar.

Landstinget välkomnar också att Haninge kommun framöver engagerar sig i de satsningar som genomförs inom ramen för regionens samlade kli-matomställningsarbete, bl.a. den regionala Idimatfärdplanen 2050 som leds av landstingets tillväxt- och regionalplaneförvaltning.



2017-03-02 TRN 2016-0143

Bilaga 4

Uppsala kommun Kommunstyrelsen 753 75 Uppsala

Utställning av förslag till fördjupad översiktsplan för Södra staden

Inledning Stockholms läns landsting yttrar sig över remissen i egenskap av regionpla-neorgan för Stockholms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Ärendets har stämts av med Länsstyrelsen i Stockholms län. Landstinget är positivt t i l l utställningsförslaget, men vill framföra några synpunkter.

Synpunkter Övergripande Från ett storregionalt perspektiv ser landstinget positivt på den ambition som anges i planen att utveckla, förtäta och bygga stad i Uppsala.

Bergsbrunna Enligt kommunen är en pendeltågsstation i Bergsbrunna en förutsättning för utvecklingen av Södra staden. Landstinget har i yttranden över Uppsalas ÖP (TRN 2015-0163, 2015-10-26, TRN 2016-0076, 2016-08-30) ställt sig positivt t i l l en fortsatt utredning av stationsläget. I den ÅVS som beräknas vara klar i februari 2017 framkommer att ett stationsläge i Bergsbrunna visar på dåligt samhällsekonomiskt resultat och att en utbyggnad istället borde tillkomma först efter att fyra spår byggts ut. Dock krävs klargörande av förutsättningar för nya stationer gällande nyttor och kostnader efter att spåren byggts ut, och innan nya stationer byggs.

Med tanke på att en uppskattad tidplan för Södra staden inte tydligt redovisas i förslaget t i l l FÖP är det svårt att bedöma möjligheterna att samutveckla kollektivtrafik och stadsutveckling. Det är också riskfyllt om den planerade utvecklingen av Södra staden är helt beroende av en utbyggnad av en pendeltågsstation i Bergsbrunna.



Uppsalaåsen som vattenskyddsområde Södra staden ligger på Uppsalaåsen som är dricksvattentäkt för Uppsala. Vid en så pass hög exploatering som Södra staden innebär, är det av stor vikt att skydda Uppsalaåsen. Det vilar ett stort ansvar på kommunen att minimera de negativa konsekvenserna i den fortsatta planeringen och under genomförandet.

Länsstyrelsen i Stockholms län arbetar med att ta fram en regional vatten-försörjningsplan, ett arbete där också landstinget medverkar. Enligt RUFS2010 och kommande RUFS2050 är sjöar och sammanhängande grusåsar med god grundvattentillgång mycket viktiga regionala resurser av stor betydelse för regionens vattenförsörjning. Yt- och grundvattentäkter med omgivande markområden ska skyddas mot påverkan och utsläpp och ett restriktivt förhållningssätt t i l l exploatering bör tillämpas i de fall det behövs för att vattenkvaliteten ska gå att säkerställa.

Befolkningstillväxten leder t i l l en ökad belastning på avloppshanteringen och därmed reningsverket som så småningom når Mälaren, dricksvatten-täkten för Stockholms län. Vid ökad belastning, häftiga regn och klimatförändringar finns risker för breddning vid reningsverket och därmed risker för dricksvattenförsörjningen i Stockholms län.

Skyddsvärd miljö Det utpekade området för Södra stadens utveclding är idag ett område med många skyddsvärdiga miljöer. Utställningsförslaget behöver beskriva hur dessa skyddsvärda miljöer ska utvecklas och bevaras vid en så pass hög exploatering som anges samt hur målkonflikter avses hanteras.



2017-02-16 TRN 2017-0014

Bilaga 5

Nynäshamns kommun Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 149 81 Nynäshamn

Fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, granskningshandling

Inledning Stockholms läns landsting yttrar sig över remissen i egenskap av regionpla-neorgan för Stockholms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik. Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som inte avger eget yttrande. Sedan fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad var utsänd på samråd har Landstinget påbörjat arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan, RUFS 2050. Förslaget har varit ute på samråd under 2016. Landstingets remissvar utgår från RUFS 2010 och arbetet med RUFS 2050. Landstinget är mycket positivt t i l l den fördjupade översiktsplanen som i huvudsak överensstämmer med RUFS 2010.

Synpunkter Landstinget delar kommunens uppfattning om betydelsen av att ta fram en fördjupad översiktsplan för Nynäshamns stad, då förtätning av staden kommer att stå för huvuddelen av det bostadstillkott som kommer att behövas för den befolkningstillväxt kommunen ser t i l l 2030. Landstinget skulle välkomna att beskrivningen kompletteras med utvecklingens betydelse också från ett regionalt perspektiv, i och med den starka befolkningstillväxten i hela länet som spås i hela länet även i ett långsiktigt perspektiv fram ti l l 2050. Även de konsekvenser som en inriktning på förtätning i Nynäshamns stad ger för den inomkommunala fördelningen av bebyggelse och befolkning skulle kunna uttryckas tydligare.

Kommunens indelning i olika karaktärsområden är ett bra grepp. Landstinget instämmer också i vikten av att komplettera befintliga bostadsområden med den byggnadsform eller byggnadstyp som saknas och välkomnar kommunens aktiva inställning att planera för att möjliggöra billiga bostäder. Att prioritera centralt belägna områden för detta är positivt, liksom kommunens mål om att bygga 500 hyresbostäder på tio år, varav 200 fram t i l l 2018.



Grönstruktur och vatten Det är positivt att kommunen betonar att de gröna kvaliteterna ska kompenseras, om de inte kan bevaras, och att markområden som ska utvecklas för annan markanvändning först ska utredas och dess sociala och ekologiska funktioner bedömas. Det är också mycket positivt att grönstrukturens roll för klimatanpassning lyfts fram.

I RUFS 2050 finns ett förslag att utveckla den regionala grönstrukturen, så att Tyrestakilen och Hanvedenkilen omfattar delar av Nynäshamns kommun och gränsar mot Nynäshamns stad. Landstinget anser att det skulle vara värdefullt att göra en koppling från den lokala och kommunala grönstrukturen t i l l den regionala grönstrukturen.

Området Kalvö, Alhagen, Norvik, norra hamnen, pekas i den fördjupade översiktsplanen ut som utredningsområdet för verksamheter. Delar av området ligger inom förslaget t i l l ny regional grön kil, enligt RUFS 2050 och landstinget vill betona betydelsen av att kommunen i fortsatt planering tar hänsyn t i l l den regionala grönstrukturen och utvecklar området så att en sammanhängande grönstruktur kan behållas.

Näringsliv och samhällsservice Riktlinjerna för utveckling av näringsliv och service är bra och stämmer väl med inriktningen i RUFS. Landstinget menar att det är viktigt att lyfta fram att kvalificerad arbetskraft är av stor betydelse för att attrahera näringslivet t i l l kommunen, men också för att öka människors livschanser. Det är positivt att planförslaget innehåller en strategi för att minska externhandel, för att istället ge utrymme och skapa förutsättningar för handel i den täta staden, med blandning av bostäder och verksamheter. En sådan strategi ger förutsättningar för att utveckla tätortens kvällsekonomi. Landstinget håller med kommunen om att besöksnäringen är en viktig bransch att utveckla och att kommunen bör ha en stor potential för detta.

Landstinget skulle välkomna en beskrivning av hur utvecklingen av Nor-viksområdet och de etableringar som kommer att ske i anknytning t i l l verksamhetsområdet kommer att påverka hela näringslivet i kommunen, t i l l exempel genom att ge underlag t i l l fler resturanger, handel osv.

Det är viktigt att kommunen har god beredskap för etablering av verksamhets- och industriområden och att det behöver finnas planlagd mark för verksamheter. Landstinget ser positivt på att den fördjupade översiktsplanen pekar ut särskilda områden för industrier, störande verksamheter samt verksamheter med behov av tunga transporter.

Tillväxt- och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 (4)


Trafik och hållbara transporter Landstinget ser positivt på att kommunen avser förtäta vid befintlig kollektivtrafik samt har en uttalad ambition att öka andelen hållbara resor genom att bland annat prioritera gång, cykel och kollektivtrafik. Det är också positivt att man tydliggör att även samhällsservice bör lokaliseras i kollektivtrafiknära lägen, samt att det förs ett resonemang kring kopplingen mellan bostadsplanering och trafikplanering. De analyser som landstinget har gjort av bebyggelsestrukturen och transportsystemet visar tydligt på att en tät lokalisering i kollektivtrafiknära lägen ökar förutsättningarna för att kollektivtrafik, gång och cykel ska kunna vara de primära färdsätten.

Det är vidare positivt att kommunen betonar vikten av att kollektivtrafiken ska kunna vara ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ t i l l bilen. Landstinget har beslutat om Planeringsramverk för pendeltågs- och regionaltågstrafiken (TN-2015-0017), i vilket bland annat snabbtåg längs Nynäsbanan ingår, med en väsentligt förkortad restid. I planen framhålls också behovet av en kompletterande busstrafik mellan Nynäshamn och Gullmarsplan. Landstinget bedömer dock att resandeunderlaget idag är för litet för att dubbelrikta direktbusstrafiken t i l l och från Nynäshamn.

I planen har kommunen klassat gatunätet utifrån dess förväntade eller eftersträvade funktion. Landstinget anser att det är viktigt att framkomligheten för bussar säkerställs i efterföljande detaljplanering och utformning av gatunätet och att kommunen bör ha en dialog med Trafikförvaltningen.

Det är positivt att cykel lyfts fram så tydligt som transportmedel och att planen prioriterar gång och cykel framför bilen. Det är också positivt att planen beskriver behovet av tät och blandad bebyggelse som ett sätt att möjliggöra för korta avstånd och därmed öka förutsättningarna för resor med gång och cykel. Landstinget anser också att det är bra att planen utgår från en jämlik stadsplanering, där utgångspunkten för trafikplaneringen är barn och unga.

Landstinget anser att det regionala perspektivet vad gäller cylding kan betonas. Cykeln skulle med fördel kunna lyftas fram som ett regionalt färdmedelsalternativ. Till exempel skulle planen kunna lyfta ett resonemang om behovet av kombinationsresor cykel/kollektivtrafik. Den regionala cykelplanen bör nämnas i planen och det regionala cykelstråket "Nynäshamnsstråket" nämnas.

Näringslivet är beroende av välfungerande varutransporter och det är angeläget att samordna varudistributionen för att minska det totala antalet


FORSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 5 TRN 2017-0014

transporter och behovet av omlastningscentraler kommer att öka. Godstrafik och varutransporter är också en regional fråga och Norvik är viktig från ett regionalt perspektiv. Landstinget har påbörjat arbetet med en regional godsstrategi och välkomnar samverkan i frågan. Godstransporterna kommer att öka i ett 2050-perspektiv. När Norviks hamn är utbyggd och Stockholms hamnar flyttar containerhamnen från Stockholm kommer det att medföra ökade godstransporter på väg 73.1 planförslaget saknas en järnvägsförbindelse mellan Nynäsbanan och Norviks hamn. I RUFS 2010 finns en sådan förbindelse med som ett framtida behov.

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1 (2 )


2017-02-16 TRN 2017-0013

Bilaga 6

Nynäshamns kommun Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden 149 81 Nynäshamn

Grönstrukturplan för Nynäshamns stad, granskningshandling

Inledning Stockholms läns landsting har fått Nynäshamns kommuns Grönstrukturplan för Nynäshamns stad, granskningshandling på remiss. Landstinget yttrar sig över remissen i egenskap av regionplaneorgan för Stockholms län och som ansvarig för kollektivtrafik i länet. Yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv. Sedan samrådsförslaget t i l l grönstrukturplanen har Landstinget påbörjat arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan, RUFS 2050, som har varit ute på samråd under 2016. Landstingets yttrande utgår från Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 och samrådsförslaget t i l l RUFS 2050. Landstinget är mycket positivt t i l l granskningshandlingen och bedömer att grönstrukturplanen i huvudsak överensstämmer med RUFS 2010.

Synpunkter

Utgångspunkter Landstinget delar kommunens uppfattning om betydelsen av att ta fram en strategi för utvecklingen av grönstrukturen i Nynäshamns stad. En planerad tillväxt i staden, framförallt genom förtätning av befintlig bebyggelse, ger ett ökat tryck på den obebyggda marken.

Det övergripande målet för stadens grönstruktur är att den bidrar t i l l en hållbar, attraktiv och tillgänglig stad som erbjuder människor, djur och växter en god livsmiljö. Det är ett bra mål, som ligger i linje med de övergripande målen i RUFS. Även de fyra strategier som ska leda t i l l att målet uppnås, värna, vårda, förstärk och kompensera, bedömer landstinget ger förutsättningar att nå målet.

Tillväxt- och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 2 ( 2 )

FORSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 6 TRN 2017-0013

Grönstrukturplanen lyfter också grönstrukturens betydelse och funktion för stadens klimatanpassning. Olika typer av ekosystemtjänster beskrivs. Landstinget anser att det är mycket värdefullt att dessa frågor lyfts, då de i ett långsiktigt perspektiv bedöms få en allt viktigare roll.

Det är mycket värdefullt att grönstrukturens betydelse från ett socialt perspektiv lyfts i planen och att det betonas att grönstrukturen ska upplevas som tillgänglig och attraktiv av alla grupper. Särskilt lyfts barnperspektivet och äldreperspektivet och betydelsen av att dessa grupper har tillgång t i l l grönstrukturen i sitt närområde. Det ligger väl i linje med perspektivet människan i fokus, som lyfts i det pågående arbetet med RUFS 2050.

Regionala aspekter I sitt yttrande över samrådsförslaget t i l l grönstrukturplanen (TRN 2015-0140) ansåg landstinget att det regionala perspektivet borde lyftas fram tydligare och kopplas t i l l de målkonflikter som kan komma att uppstå på grund av den starka befolkningstillväxten i regionen och det bebyggelsetryck som följer och därmed ökade anspråk på den obebyggda marken. Landstinget håller fast vid denna synpunkt och menar att trycket på den obebyggda marken är stort och kommer att öka ytterligare i det långsiktiga perspektiv som är utgångspunkten för samrådsförslaget t i l l RUFS 2050.

Landstinget anser också att kopplingen mellan den lokala grönstrukturen och den regionala grönstrukturen bör lyftas fram tydligare. I det pågående arbetet med RUFS 2050 finns ett förslag t i l l utveckling av den regionala grönstrukturen från RUFS 2010, där Tyrestakilen och Hanvedenkilen föreslås omfatta delar av Nynäshamns kommun och gränsa mot Nynäshamns stad och det område som omfattas av grönstrukturplanen.

Området Kalvö, Alhagen, Norvik, norra hamnen, pekas i den fördjupade översiktsplanen ut som utredningsområdet för verksamheter. Området ligger norr om Alhagen som pekas ut som värdefullt naturområde. I pågående arbete med RUFS 2050 ligger området inom förslaget t i l l ny regional grön kil. Det är viktigt att kommunen i fortsatt planering tar hänsyn ti l l den regionala grönstrukturen och utvecklar området så att en sammanhängande grönstruktur kan behållas.

Stockholms läns landsting K D FÖRSLAG TILL BESLUT Ärende 11 2017-03-23

miljöpartiet de g r ö n a

Connect Sweden, helt fel inriktning för SLL

Miljöpartiet föreslår Tillväxt- och regionplaneringsnämnden besluta

att avslå förslaget att förnya avtalet om partnerskap med Connect Sweden som innebär att utöka antalet flyglinjer t i l l och från Stockholm - Arlanda Airport

Att i övrigt anföra:

För miljöpartiet framstår det som mycket märldigt att landstingets ska ingå ett samarbetsavtal med Connect Sweden för 1,5 miljoner för att lobbyister ska driva på för fler flyglinjer t i l l Arlanda. Landstingsdirektören har i sitt budgetunderlag meddelat att stora neddragningar är att vänta inom flera av landstingets kärnverksamheter. Att landstinget i det läget satsar pengar på flyglobbyister kan inte vara en rimlig prioritering.

Detta avtalet ingås också trots att landstinget i kommande RUFS pekar ut just flyg som ett hinder mot målet om en ldimatneutral region och trots att landstingsdirektören nyligen signalerade behovet av stora effektiviseringar. Skattebetalarnas pengar ska gå t i l l vård, kollektivtrafik och verksamhet som syftar t i l l att uppnå våra uppsatta mål. Detta avtal är precis motsatsen

I miljöredovisningen påstås att detta ärende skulle leda t i l l miljöförbättringar är direkt missvisande. Det är glasldart för den som läser ärendet att detta samarbetet handlar om att öka flygtrafiken vilket strider mot Landstingets eget miljöprogram.

Miljöpartiet ser positivt på att utveckla Stockholm ti l l Europas mest eftertraktade storstadsregion enligt RUFS 2010. För att uppnå målet ser vi att vi följer och överträffar de klimatmål som vi internationellt har avtalat om. För att vara en internationellt attraktiv storstadsregion behöver vi jobba för att vara klimatneutrala i all väsentlighet.

Bilaga 8

CONNECT SWEDEN I syfte att gemensamt verka för att förbättra internationella flygförbindelser till Stockholm och Sverige ingår undertecknad deltagare följande avtal med Swedavia som Huvudman om samarbete inom ramarna för partnerskapet.

Connect Sweden är ett samverkansprojekt etablerat 2013 som arbetar för att stärka Sveriges internationella flygförbindelser. Projektet stödjs av representanter från det såväl det svenska näringslivet som offentliga aktörer och Swedavia.

1. FLYGFÖRBINDELSER FÖR STÄRKT TILLVÄXT Deltagarna i projekt Connect Sweden har ingått i ett partnerskap för att förbättra Stockholms internationella flygförbindelser med fokus på nya interkontinentala flygförbindelser. Förutsättningarna för detta partnerskap anges närmare nedan i detta avtal ("Avtalet").

Genom att stärka Stockholms internationella flygförbindelser kan näringslivets behov av tillgång till viktiga internationella export- och samarbetsmarknader mötas, tillväxten i internationell turism främjas och möjligheterna att attrahera internationell arbetskraft och viktiga utländska investeringar förbättras. Sammantaget bidrar man därigenom till att understödja och möjliggöra Stockholmsregionens samt övriga Sveriges tillväxt.

2. MÅLET FÖR SAMVERKANSPROJEKTET CONNECT SWEDEN 2017-2019 Projektets mål är en etablering av minst fem nya Intercontinentala direktlinjer till/från Stockholm Arlanda Airport inom tre år.

Projektet ska uppnå sina mål bland annat genom att;

Genomföra opinionsbildning för flygets betydelse Undanröja hinder för flygets utveckling Bedriva aktivt nätverksarbete Ha nära kontakter med flygbolag Marknadsföring

3. FINANSIERING För att finansiera verksamheten bidrar partners årligen med ekonomiska medel enligt särskilda överenskommelser, bilaga 1. Swedavia skickar ut faktura till partners på överenskommet belopp. Stockholms läns landstings bidrag till Connect Sweden ska i första hand utgöras av analyser och rapporter kopplade till flygets utveckling i ett regionalt utvecklingsperspektiv till ett värde av 500 000 kronor per år. Vid behov ska hela eller delar av denna summa kunna växlas mot pengar.

Inbetalda medel återbetalas ej, med undantag för om styrgruppen fattat beslut om att partnerskapet skall upphöra, då eventuellt återstående medel återbetalas till respektive partners i förhållande till inbetalda medel.

Connect Swedens ekonomiska medel får enbart användas till destinationsmarknadsföring och kringliggande tjänster [såsom mässor, events, PR aktiviteter etc.]. Partners står för sina egna kostnader, exempelvis resekostnader Redovisning skall ske hur inbetalda medel har använts.

4. SAMORDNING GENOM SWEDAVIA AB Som ett led i partnerskapet Connect Sweden samordnas arbetet inom Connect Sweden genom Swedavia AB ("Swedavia"). Swedavia äger, driver och utvecklar tio flygplatser i Sverige och där bland andra Stockholm Arlanda Airport. Swedavia ska fokusera på process ägarskap, tredjepartssamarbeten och bearbetning av potentiella flygbolag.

Uppdraget ska genomföras i enlighet med vad som beslutas i Connect Swedens styrgrupp och marknadsstyrgrupp.

5. ORGANISATION CONNECT SWEDEN Connect Sweden består av en styrgrupp och en marknadsstyrgrupp [med representanter från finansiärerna]. Den senare utser vid behoven arbetsgrupp, bilaga 1.

6. S E K R E T E S S 6.1 Partners förbinder sig att inte avslöja, och förbinder sig att tillse att anställda och konsulter hos Partner inte avslöjar konfidentiell information för tredje man. Partners äger vidare endast använda konfidentiell information i sådan utsträckning som är nödvändig för att fullgöra sina åtaganden.

6.2 Utan hinder av vad som anges i punkt 6.1 äger Partners rätt att utlämna konfidentiell information. Om sådant utlämnade krävs enligt tillämplig lag eller myndighetsföreskrifter, tillämpliga börsregler eller på grund av domstols- eller myndighetsbeslut, i vilket fall Partner i den mån så är lagligen tillåtet ska samråda med den från vilken den konfidentiella informationen erhållits.

CONNECT SWEDEN

7. AVTALSTID OCH UPPSÄGNING Detta Avtal träder ikraft 2017-04-01 och gäller t o m 31 december 2019. Avtalet förlängs automatiskt i tre månader om det inte sägs upp senast en månad innan varje årsskifte. Uppsägning skall ske skriftligen till Marknadsstyrgruppens ordförande.

8. TVIST Om tvist uppstår inom ramen för detta avtal ska den i första hand lösas av parterna. I andra hand ska tvist hänskjutas till allmän domstol i Stockholm för avgörande enligt svensk rätt.

9. ÖVERENSKOMMELSER Överenskommelser som tillkommer inom ramen för Connect Sweden ska upprättas skriftligen och bifogas detta avtal.

Detta avtal upprättas i två exemplar, av vilka Parterna har tagit var sitt.

Ort datum Ort datum

Swedavia AB

Jonas Abrahamsson vd Swedavia AB

CONNECT SWEDEN

CONNECT S W E D E CONNECT SWEDEN FINANSIÄRER:

Swedavia Stockholm Business Region (Invest Stockholm och Visit Stockholm) Visit Sweden Länsstyrelsen Stockholm Stockholms Läns Landsting (Tillväxt och Regionplaneförvaitningen)

1 500 tkr/år 500 tkr/år

500 tkr/år 500 tkr/år 500 tkr/år

SUMMA 3500 tkr/år

STYRGRUPP

Jacob Wallenberg, Ordförande Jonas Abrahamsson Karin Wanngård Maria Rankka Göran Johnsson Chris Heister Henry Sténson Olle Zetterberg

MARKNADSSTYRGRUPP (utgörs av representanter från finansiärerna)

Swedavia AB, ordförande Swedavia AB, sekreterare Visit Stockholm Invest Stockholm Visit Sweden Länsstyrelsen Stockholm Stockholms Läns Landsting (Tillväxt och Regionplaneförvaitningen)

PflNNFfT ^WFDFN UUI1I1LO I w f f L U I . l l

SAMMANFATTNING AV ORGANISATIONENS UPPGIFTER

Uppgifter Styrgrupp Marknadsstyrgrupp Arbetsgrupp

Fastställa Vision/Prioriteringar för Styrgruppen

V

Kontakt med näringslivet

Kontakt med politiker (PA)

Budskap

Fastställa prioriterade marknader/destinationer

Beslut om marknadsföringsinsatser på de prioriterade marknaderna/destinationerna

Beslutar om utförande av marknadsföringsinsatserna

/

Beslut om destinationsmarknadsföring

S

Beslut om delegationsresor och/eller flygbolagsbesök

S

Utföra marknadsföring utifrån beslut taget av marknadsstyrgruppen

S

Planering och genomförande av destinationsmarknadsföring

S

Planering och genomförande av delegationsresor och flygbolagsbesök

CONNECT SWEDEN

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden ZSrXS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 1 ( 4 )


2017-02-15 TRN2016-0136

Bilaga 9 Haninge kommun Kommunstyrelseförvaltningen 136 81 Haninge

Yttrande över Haninge stad stadsutvecklingsplan -samrådsversion, Haninge kommun

Inledning Stocldiolms läns landsting yttrar sig över remissen i egenskap av regionpla-neorgan för Stocldiolms län, som ansvarig för kollektivtrafiken i länet och för landstingets övergripande trafikpolitik.

Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som inte avger eget yttrande. Landstingets granskning av samrådsförslaget har skett med utgångspunkt från Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 och det pågående arbetet med RUFS 2050.

Synpunkter Nämnden ser mycket positivt på att Haninge kommun tar fram en stadsutvecklingsplan som är en fördjupad översiktsplan för den regionala stadskärnan, vilken kommer att kunna bidra t i l l ett stärkt genomförande. Planen utgår från RUFS 2010 och landstingets arbete med de regionala stadskärnorna. Det är mycket positivt att kommunen har en hög ambition vad gäller utvecklingen av den regionala stadskärnan.

Det är positivt att den regionala stadskärnan föreslås utvecklas med ny, tät stadsbebyggelse och att förtätning sker kring Handens station, Vega och Brandbergen samt längs med de viktigaste huvudgatorna för att skapa en sammanhängande och trygg stad. Det är vidare positivt att kommunen vill utveckla en tät, gång och cykelvänlig, kollektivtrafikförsörjd biandstad med bra tillgängligghet både inom och ti l l den centrala regionkärnan och t i l l övriga regionala stadskärnor, vilket överensstämmer både med intentionerna i RUFS 2010 och i landstingets trafikförvaltnings målsättningar och riktlinjer. Landstinget vill understryka att det är viktigt att minska barriärer och skapa bra kopplingar och öka tillgängligheten t i l l Brandbergen och Jordbro såsom redovisas i planen. Det är även mycket positivt att planen


FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 9 TRN2016-0136

innehåller stadsbyggnadsprinciper för att utveckla grönstrukturen och gröna urbana rum.

Landstinget välkomnar Haninges ansvarstagande för bostadsbyggandet i regionen. Det är en hög ambition vad gäller befolkningsökning och bostadsbyggande inom den regionala stadskärnan t i l l år 2030 respektive 2050. Förvaltningen ser positivt på att en koncentration av tillkommande bebyggelse och ökad befolkning i kommunen sker i den regionala stadskärnan.

Landstinget instämmer i stadsbyggnadsprinciperna om att förtätning bör ske närmast kollektivtrafiken och framför allt pendeltågets stationer. Det är också positivt att kommunen pekar ut en än starkare tyngdpunkt runt just Handens station, då denna i regionplaneringen utgör kärnans kärna, bl.a. genom att den är en prioriterad snabbpendeltågstation och att det är hit flertalet busslinjer ansluter.

Av stadsutvecklingsplanen framgår att kommunen vill ta ansvar och vara ett nav i den sydöstra delen av länet med regionala funktioner. Landstinget ser positivt på kommunens intentioner att skapa förutsättningar genom att bygga en tät, urban miljö i vissa centrala områden för att attrahera kunskapsintensiva branscher. Landstinget anser vidare att det är bra att kommunen ser att etableringar med högre kunskapsinnehåll och med ett regionalt upptagningsområde behöver tillkomma. Landstinget saknar dock avsnitt om högre utbildning och dess lokalisering i den regionala stadskärnan. För att attrahera kunskapsintensiva företag är det viktigt att det finns kompetent arbetskraft i närheten och inte enbart att det ska finnas bra kommunikationer t i l l och från t. ex. Flemingsberg eller den centrala regionkärnan.

Det är mycket positivt att cykeln lyfts fram i planen. Det regionala perspektivet vad gäller cykling skulle med fördel kunna stärkas genom att tydliggöra cykeln som ett regionalt färdmedelsalternativ. Landstinget välkomnar därför ett resonemang kring behovet av kombinationsresor mellan cykel/kollektivtrafik för att minska den totala restiden och kopplingar mellan cykel och kollektivtrafik i form av bra cykelförbindelser och cykelparkeringar vid hållplatsen/stationen.

Platsen där dagens bussdepå ligger kategoriseras i planen som ett område för biandstad med tyngdpunkt på småindustri och verksamheter. För landstinget framstår denna kategorisering som att den inte omöjliggör en framtida depå, men vill försäkra sig om att så också är fallet. En depå genererar störningar genom trafik t i l l och från depån, samt genom verksamhet på

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden S-V ̂ CS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 ( 4 )

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 9 TRN2016-0136

själva depån, varför planeringen av verksamheter och framförallt eventuella bostäder intill behöver ta hänsyn ti l l detta. Här ser landstinget fram emot samverkan med kommunen. Landstinget har i dagsläget inga planer på någon flytt av depån.

Buller och störningar från busstrafiken bör tas med i den vidare planeringen då detta ofta utgör en målkonflikt i ambitioner att bygga tätt.

Stomnätet Landstinget ser väldigt positivt på att kommunen pekar ut stomnätsplanen och stomnätet som strukturbildande samt att den även finns illustrerad i planen. Ambitionen att prioritera kollektivtrafiken framför bilen är god. Kommunen pekar vidare ut en gatuhierarki som landstinget finner intressant. Vidare planering bör utgå från landstingets planeringsriktlinjer Ri-PLAN samt riktlinjer för planering av infrastruktur för buss, RiBuss. Här bör kommunen ha ett nära samarbete med landstingets trafilcförvaltning i fortsatt planarbete.

Landstinget bedriver idag kollektivtrafik i huvudsak på de gator som i stadsutvecklingsplanen pekas ut som huvudgatunät. I stomnätsplanen anges Nynäsvägen/Vendelsövägen som stråket för stomlinje J. Delar av Vendelsövägen bör särskilt övervägas att omdeflnieras i gatuhierarldn, då denna är utritad i stomnätsplanen och trafikeras med buss idag

Framtida stomlinje Kommunen bereder genom planen utrymme för stombuss som kan utvecklas t i l l spårväg. I planen beskrivs den också som en förlängning av Spårväg syd som idag planeras gå från Kungens Kurva t i l l Skärholmen och Älvsjö och som ingår i den nu pågående Sverigeförhandlingen. En förlängning av Spårväg Syd från Flemingsberg ti l l Handen ingår för närvarande inte i landstingets planer.

I planen pekas två möjliga stomlinjesträckningar ut - via Brandbergen C eller via Nynäsvägen t i l l Gudöbroleden. I Stomnätsplanen är dragningen via Nynäsvägen t i l l Gudöbroleden den utpekade dragningen, men stomnätsplanen är en övergripande behovsanalys vars linjer avses närmare studeras i kommande åtgärdsvalsstudier där alternativa dragningar och trafike-ringsupplägg tydliggörs. Stråket förbi Haninge för stomlinje J avses studeras. Landstinget anser därför att det i planen i första hand bör hållas utrymme för en dragning i enlighet med stomnätsplanen. Även den alternativa dragningen bör redovisas i planen. I stomnätsplanen pekas dragningen för stomlinje J ut via Vendelsövägen, vilket behöver närmare studeras i kommande åtgärdsvalsstudie.



4 ( 4 )

TRN2016-0136

Övrigt Landstinget deltar i utvecklingen av den regionala stadskärnan i genomförandet av detaljplan för Haningeterrassen för en ny modern bussterminal som ska byggas in och integreras i en stadsmässig kvartersstruktur. Även landstingets beslut att lokalisera en närakut i Handens närsjukhus bidrar t i l l att stärka Haninge som regional stadskärna.


FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2017-02-15 2017-0016

Bilaga 10

Samhällsbyggnadsförvaltningen Planeringsavdelningen 186 86 Val lentuna

sbf@val lentuna.se

Samråd om fördjupad översiktsplan Norra Vallentuna och Lindholmen Inledning Ärendet har beretts i samråd med landstingets trafikförvaltning som i detta fall inkommer med ett eget yttrande. Det här yttrandet utgår från ett samlat regionalt utvecklingsperspektiv utifrån landstingets roll som regionplane-organ.

Synpunkter

Bebyggelsestruktur RUFS 2010 och arbetet med RUFS 2050 bygger på planeringsprinciperna att komplettera och förtäta befintlig bebyggelse i goda kollektivtrafiklägen. Syftet är att styra mot en långsiktigt hållbar utveckling och transportsnål planering samt att optimera användningen av länets kollektivtrafik genom bästa möjliga markanvändning. Detta ger förutsättningar för tillgängliga och attraktiva miljöer och en konkurrenskraftig kollektivtrafik som t i l l sammans med gång och cykel kan bidra t i l l att nå de övergripande regionala målen. Det remitterade planförslaget följer i huvudsak dessa intentioner. Det är positivt att kommunen betonar vikten av att kollektivtrafiken ska kunna vara ett attraktivt och konkurrenskraftigt alternativ t i l l bilen, som också har betydelse för samhällsutvecklingen.

Landstinget ser positivt på att Vallentuna kommun planerar för 4 500 t i l l kommande bostäder och därigenom bidrar t i l l att möjliggöra det tillskott av bostäder som behövs för regionens samlade utveckling. Landstinget förutsätter att nu lagt förslag leder t i l l översyn av kommunens inomkommunala fördelning av tillkommande bostäder i arbetet med kommande översiktsplan. Planförslagets resonemang om näringsliv och kommersiell och offentlig service ligger i linje med de tillväxtrelaterade mål och åtaganden som finns i RUFS 2010.


FORSLAG TILL YTTRANDE 2017-0016

Regional grönstruktur Landstinget noterar också Vallentunas föredömliga löpande arbete t i l l sammans med omkringliggande kommuner för att värna och utveckla de gröna kilarna. RUFS 2010 redovisar regionala, långsiktiga avvägningar av olika intressens markanspråk, däribland bebyggelse och grönstruktur. Landstinget noterar, vilket också kommunen konstaterar, att stora delar av planområdet ligger inom Rösjökilen. Planområdet gränsar också t i l l en grön värdekärna, vilket med fördel kan förtydligas i avsnittet som behandlar planens förutsättningar och regionala sammanhang. Planens i många delar översiktliga och strategiska karaktär gör det svårt att bedöma planens konsekvenser. De gröna kilarna utgör en sammanhängande struktur av områden med höga rekreations-, natur- och kulturmiljövärden. De utgör en viktig del av regionens attraktivititet, och kilarna knyter samman de gröna värdekärnor som ingår i de gröna kilarna och innehåller de allra högsta rekreations- natur- och kulturmiljövärdena. Nybebyggelse samt nya anläggningar och verksamheter som påverkar en grön värdekärna ska undvikas.

Planförslagets miljökonsekvensbesMvning pekar på att planförslaget medför intrång i Rösjökilen och att grönstråk som idag binder samman olika naturområden kan komma att försvinna eller försvagas. Det är väsentligt att planförslagets konskevenser för både Rösjö- och Angarnkilens kvaliteter och värden bedöms i ett helhetsperspektiv så att de sammantagna effekterna uppmärksammas. Landstinget vill uppmuntra kommunen att utveckla planförslaget och kommande översiksplan i en riktning där påtagligt negativa konsekvenser för den regionala grönstrukturen kan undvikas.

Transportinfrastruktur och tillgänglighet Delar av planförslaget är kopplat t i l l en eventuell förlängning av Roslagsbanan t i l l Arlanda och en ny station längs denna. En strategi i RUFS 2010 och arbetet med RUFS2050 är att utveckla en flerkärnig och tät region. Det finns ett starkt behov av att stärka sambanden mellan de regionala stadskärnorna i Stockholmsregionen med rvärförbindelser. Det ger bättre förutsättningar för samspel mellan de regionala stadskärnorna, vilket är viktigt för regionens tillväxt. Landstinget ser positivt på kommunens strategiska förhållningssätt i form av att reservera mark för att förbättra tillgängligheten i regionen och mellan de regionala stadskärnorna Täby centrum-Arninge och Arlanda-Märsta. Landstinget vill dock framhålla att en förlängning av Roslagsbanan t i l l Arlanda för närvarande inte finns med i gällande investeringsplaner. Med avseende på detta är landstinget tveksam ti l l planens genomförbarhet i denna del.

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden SSVVS STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING 3 ( 3 )

FÖRSLAG TILL YTTRANDE 2017-0016

Landstinget vill ytterligare betona och lyfta fram cykeln och cykelns roll för ett hållbart transportsystem. Planen lyfter på många ställen och i olika sammanhang fram cykeln, och landstinget skulle också välkomna ett stärkt förhållningsätt t i l l det regionala perspektivet. Planförslaget skulle med fördel behandla kopplingar t i l l de cykelstråk som pekas ut i den regionala cykelplanen, Arningestråket och Vallentunastråket. Den regionala cykelplanen kan även behandlas i avsnittet om regionala sammanhang. Planförslaget lyfter vikten av goda cykelkopplingar för en ökad cykling t i l l Roslagsbanans stationer, vilket är positivt. Landstinget vill i sammanhanget också påtala vikten av "hela-resan"-perspektivet, där goda cykelparkeringsmöjligheter är av stor betydelse för att underlätta för smidiga byten mellan cykel och tåg.

God livsmiljö och stärkt sammanhållning Mål om hållbar utveclding och goda livsmiljöer återfinns i kommunens översiktsplan såväl som i både RUFS2010 och arbetet med RUFS2050.1 RUFS 2010 finns ett antal utmaningar identifierade för regionen, bland annat att öppna regionen och samtidigt minska utanför skåpet. För att hantera utmaningarna och samtidigt nå målen finns i RUFS 2010 strategier som fungerar som riktmärke för regionens samlade utvecklingsarbete och ger vägledning för hur regionens utmaningar ska hanteras. En strategi, stärk sammanhållningen, handlar om att förstärka processer för en sammanhållen region med en social och kulturell mångfald och att bryta segre-gerande processer. I arbetet med RUFS2050 har den sociala sammanhållningen i regionen lyfts av regionens aktörer som en viktig fråga att arbeta vidare med och landstinget vill uppmuntra kommunen att i sitt fortsatta planarbete förtydliga planens bidrag och potentiella konsekvenser även utifrån ett socialt perspektiv.



2017-03-02 TRN 2017-0023

Bilaga 11

Näringsdepartementet Dnr N2017/00222/HL

registrator: [email protected] [email protected]

Betänkande: För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1) Stocldiolms läns landsting har valt att lämna svar över betänkandet För Sveriges landsbygder - en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd (SOU 2017:1). Som regionplaneorgan med lång erfarenhet av regionala planerings- och utvecklingsfrågor, samt det tredje största landsbygdslänet sett t i l l befolkningen, anser sig landstinget påtagligt berörd av utredningens förslag. Det är anmärkningsvärt att landstinget inte har ansetts vara en självklar remissinstans.

Sammanfattning Sammanfattningsvis vill landstinget anföra följande övergripande synpunkter. Nedan kommenteras delar av de olika förslagen mer i detalj.

• Stockholms läns landsting välkomnar ett ökat nationellt fokus på landsbygdens förutsättningar. Det kan ibland vara relevant med ett särskilt fokus på vissa delregionala områden och dess förutsättningar och behov, t.ex. landsbygd. Förvaltningen stödjer därför några av utredningens förslag inom områden som t. ex. näringsliv och företagande, samhällsplanering och bostadsbyggande där ett förstärkt nationellt landsbygdsfokus skulle kunna vara aktuellt.

• Samtidigt vill landstinget betona vikten av ett helhetsperspektiv, präglat av systemsyn och sektorssamverkan, på den regionala utvecklingen. Det är mer meningsfullt att tala om olika regiondelar med olika regionala funktioner, som stärker kopplingarna mellan stad och land snarare än att skapa ett motsatsförhållande mellan dessa geografier. Det kan snarare riskera att stigmatisera landsbygden, vilket det inte finns några skäl att göra.

• Landstinget anser att kommittén har valt en problematisk utgångspunkt genom att dela upp det territoriella utvecklingsuppdraget i en landsbygdspolitik, respektive regional tillväxtpolitik. Sveriges regionala tillväxtpolitik omfattar hela landet; både storstäder, tätorter och gles- och landsbygder.



2 ( 8 )

TRN 2017-0023

• Landstinget menar att en uppdelning av territoriella utvecklingsfrågor i olika politikområden ökar risken för att utveckla konkurrerande utvecklingsagendor på både nationell och regional nivå (dvs. separata agendor för landsbygd och andra geografier i en region). En sådan uppdelning minskar möjligheten att ta ett helhetsgrepp kring regionala utvecklingsfrågor, samt befäster landsbygdens roll som särintresse snarare än en integrerad del av, och viktig faktor för, den regionala utvecklingen.

• Landstinget vill betona vikten av att regeringen och de statliga myndigheterna ser landstingens/regionernas befintliga och centrala roll för den regionala utvecklingen. Stockholms läns landsting har sedan 1950-talet tagit fram regionplaner för det samlade regionala territoriet och arbetat integrerat med planerings- och tillväxtfrågor omfattande utvecklingen inom hela länet.

• Betänkandet anger 75 förslag för att stärka landsbygden i Sverige. Utifrån den definition av landsbygd som Tillväxtanalys använder utgörs stora delar av Stockholms skärgård av glesbygd. Landstinget vill därmed framhålla att även detta område bör omfattas av eventuella åtgärder för att stärka landsbygden.

Inledning Stockholms läns landsting har, i egenskap av regionplaneorgan för Stockholms län, en lång tradition av att arbeta med planerings- och utvecklingsfrågor från ett territoriellt perspektiv. En central del i den regionala utvecklingsplaneringen är att samverka med regionens aktörer, primärt kommuner men även med myndigheter, akademin, privata aktörer och intresseorganisationer. I regionplaneringsuppdraget ingår bl.a. att analysera förutsättningarna för utveclding i regionens alla delar, exempelvis genom att synliggöra regionala skillnader och förse länets kommuner med statistik och kunskapsrapporter. Landstinget har i många år också tagit ett frivilligt ansvar för regionala tillväxt- och utvecklingsfrågor och den nu gällande regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) är både en regionplan enligt Plan- och bygglagen samt ett regionalt utvecklingsprogram enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete.

Stockholmsregionen är både Sveriges huvudstadsregion, med Sveriges största stad i en tät urban struktur, och landets tredje största landsbygdslän sett t i l l befolkningen. Ungefär 100 000 av länets invånare bor i dag på landsbygden och dess tätorter, samt i skärgården. Stockholmsregionens skärgård utgör en del av landsbygden, med både glesbygd och mindre tätorter med särskilda förutsättningar. Av skärgårdens ca 30 000 öar är 200 bebodda, med ca 13 000 personer.


FÖRSLAG TILL YTTRANDE TRN 2017-0023 Bilaga 11

Länets landsbygder har speciella förutsättningar i och med närheten t i l l landets största marknad. Det medför unika möjligheter i form av tillgång t i l l en stor arbetsmarknad, efterfrågan på nischade produkter och möjligheter t i l l besöksnäring. På många håll är också kollektivtrafiken väl utvecldad. Utmaningar är ökad konkurrens om marken, höga bostadspriser och risk för spridd bebyggelse när invånare bosätter sig i lägen med låg kollektivtrafiktillgänglighet. Samtidigt råder det stora inomregionala skillnader inom länet. De delar av länet som ligger långt från Stockholms centrala delar, exempelvis norra Norrtälje och skärgården, har markant lägre tillgänglighet t i l l arbetsplatser, utbildning och service än den tätortsnära landsbygden.

För en utvecldad förståelse för landsbygdens, inld. skärgårdens, förutsättningar och behov arbetar landstinget för närvarande med att ta fram en landsbygds- och skärgårdsstrategi för Stocldiolms län. Strategin ska bidra i det regionala arbetet med social hållbarhet, ekonomisk tillväxt och lokal utveckling på landsbygden och i skärgården. Landstinget driver också en rad andra insatser för att möta landsbygdernas behov och förutsättningar.

Inom ramen för arbetet med den kommande regionplanen (RUFS 2050) arbetar landstinget med ett planeringsunderlag med fokus på utveckling av orter på landsbygden. Syftet är att belysa de rumsliga förutsättningarna för orter med utvecklingspotential och redovisa orternas betydelse för den omgivande landsbygden. De orter som hittills pekats ut har stöd för utveclding i kommunernas översiktsplaner. Landstinget arbetar också, i samråd med länsstyrelsen, med ett utvecklat förhållningssätt t i l l länets jordbruksmark i relation t i l l annan markanvändning. Värdefull jordbruksmark och högt bebyggelsetryck är en viktig fråga som kan leda t i l l målkonflikter i storstadsnära landsbygder.

Landstinget analyserar också de regionala näten och anläggningarna för energi, avfall, vatten och avlopp. Det regionala ansvaret möjliggör en systemsyn som är avgörande för att kunna analysera behov på lång sikt, redovisa markreservat för anläggningar av regional relevans och visa på behov av hopkopplingar av de regionala systemen - något som har lika stor betydelse för landsbygden som för andra delar av länet. Ansvaret att göra regionala avvägningar kan bidra t i l l en balanserad utveckling inom länet och öka synergier av investeringar och satsningar. Landstinget redovisar och analyserar även så kallade gröna kilar som innehåller alltifrån mindre grönområden t i l l skog och jordbruksmark. Att peka ut gröna kilar har betydelse inte minst för den tätortsnära landsbygden där exploateringsintresset är stort.



4 ( 8 )

TRN 2017-0023

Sammantaget bidrar den regionala utvecldingsplaneringen med en sektorsövergripande helhetssyn där både storstads- och landsbygdsfrågor behandlas, och är en mycket väl fungerande modell för ett integrerat territoriellt perspektiv på den regionala utvecklingen i hela länet.

Synpunkter Nedan kommenteras delar av de olika förslagen mer i detalj. De förslag som inte kommenteras lämnas utan erinran.

Styrning och organisering av landsbygdspolitiken Stockholms läns landsting menar att det ibland kan vara relevant med ett särskilt fokus på vissa delregionala område, t.ex. landsbygd, som kan behöva förstärkta insatser och välkomnar därför ett ökat nationellt fokus på landsbygdernas förutsättningar och behov. Ett sådant fokus får dock inte bli på bekostnad av ett helhetsperspektiv på den regionala utvecklingen. Landstinget anser därför att kommittén har valt en problematisk utgångspunkt genom att dela upp det territoriella utvecklingsuppdraget i en landsbygdspolitik, respektive regional tillväxtpolitik. Att dela upp territoriella utvecklingsfrågor på detta sätt ökar risken för att utveckla konkurrerande agendor på både nationell och regional nivå (dvs. separata agendor för landsbygd och andra geografier i en region).

En central uppgift i den regionala utvecldingsplaneringen är att belysa utvecklingen utifrån ett systemperspektiv och analysera bl.a. potentialer, samband och göra avvägningar mellan olika behov och intressen. Ett sådant arbete bygger på att olika regionala geografier behandlas sammanhållet med utgångspunkt i en sektorsövergripande helhetssyn på den regionala utvecklingen. Om landsbygden behandlas som ett särintresse snarare än en integrerad del av den regionala utvecklingen skulle det innebära att helhetssynen på den regionala utvecklingen går förlorad.

Landsbygdsdelegationer Stockholms läns landsting anser att förslagen om landsbygdsdelegationer i varje län, som ska ledas av landshövdingen i samverkan med bl.a. statliga myndigheter, är fel väg att gå för att åstadkomma en sammanhållen landsbygdspolitik. Att realisera ett sådant förslag vore mycket olyckligt och riskerar att befästa en struktur som särskiljer landsbygd från andra delar av länet. Det riskerar även att skapa ytterligare otydlighet om ansvar och roller på regional nivå. Landstinget ställer sig därför avvisande t i l l detta förslag.

Om regeringen vill öka betoningen på landsbygdens förutsättningar bör det snarare ges ett förtydligat uppdrag t i l l respektive region/landsting, inom ramen för det befintliga regionala utvecklingsansvaret. En sådan styrning



5 ( 8 )

TRN 2017-0023

kan med fördel förenas med förslaget om ett nätverk för landsbygdsutvecklare. Bara genom en integrerad ansats kan en sammanhållen och sektorsövergripande dynamisk landsbygdsutveckling och regional utveckling åstadkommas. Vidare har landstinget redan idag etablerade kontakter med såväl kommuner som statliga myndigheter. Målet bör vara att stärka dessa kontakter snarare än att en annan organisation ska verka som ett mellanled i dessa kontakter.

Myndigheters ansvar för landsbygdsutvecklingen Stockholms läns landsting ser positivt på att statliga myndigheters ansvar för landsbygdens utveckling framhålls, men det får inte bli på bekostnad av myndigheternas samlade och integrerade perspektiv med hela länet som grund. Landstinget är därför mycket tveksamt t i l l förslaget om en reglering i myndigheternas instruktion som betonar enbart landsbygdens utveckling. Även andra geografier har utmaningar i behov av uppmärksamhet, t.ex. områden med sociala utmaningar i storstäderna.

Vidare har statliga myndigheter redan idag ett ansvar att verka för målet för den regionala tillväxtpolitiken, vilket regleras i förordningen om regionalt tillväxtarbete. Regeringen bör snarare verka för att denna reglering efterlevs i stället för att införa nya regleringar för samma fråga och som dessutom riskerar att befästa skillnader mellan olika regionala geografier.

Näringsliv och företagande Stockholms läns landsting stödjer kommitténs näringspolitiska förslag att det finns betydelsefulla produktionsvärden i landsbygderna som är viktiga att ta tillvara. Stockholmsregionen är både Sveriges huvudstadsregion och landets tredje största landsbygdslän, vilket ställer särskilda krav på bevarande och utveclding på landsbygden. T.ex. innebär befolkningstillväxten i länet och bostadsbyggandet att intressekonflikter kan uppstå, exempelvis om värdefull jordbruks- och skogsmark.

Förslagen om att ALMI Företagspartners AB, Saminvest AB och Vinnova på olika sätt får uppdrag att förstärka fokus och säkerställa investeringar etc. som särskilt riktar sig t i l l gles- och landsbygdskommuner menar landstinget är lovvärda. Det kan bidra t i l l att skapa utveckling för innovativa företag på landsbygden. Landstinget är vidare positivt t i l l förslaget om offentlig upphandling och vill även framhålla att t.ex. kommuner och landsting, som stora inköpare av livsmedel t i l l vården, skolan och äldreomsorgen, har en unik möjlighet att skapa regional och lokal efterfrågan på lokalproducerade livsmedel t i l l gagn för areella näringar på landsbygden genom offentlig upphandling.

JUL Tillväxt-och regionplanenämnden S ^ ^ C S STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING


6 ( 8 )

TRN 2017-0023

Digital kommunikation och transportinfrastruktur

Länstransportplaneringen Stocldiolms läns landsting ställer sig avvisande t i l l förslaget om ett uppdrag t i l l länsstyrelserna att redovisa landsbygdernas behov i planeringsunderlaget t i l l länstransportplanerna. Länstransportplanernas uppdrag omfattar samtliga transportslag i den del av den statliga infrastrukturen som inte är nationell. I infrastrukturplaneringen studeras brister och behov för att utreda åtgärder genom så kallade åtgärdsvalsstudier. Transportsystemet ska därför ses ur ett helhetsperspektiv, och ett särskilt uppdrag om att redovisa landsbygdens behov frångår det förhållningssättet.

Att frångå denna systemsyn riskerar att leda t i l l suboptimering och landstinget anser därmed att landsbygdernas behov vare sig ska eller kan behandlas separat i transportplaneringen. Dessutom innehas ansvaret för länsplanen av de regionalt utvecklingsansvariga aktörerna där hela länets behov tillgodoses i planeringen. Därför kan inte delar av detta ansvar läggas på länsstyrelsen för att hantera transportinfrastrukturen i en separat geografi i länet.

Avståndsbaserat reseavdrag Stockholms läns landsting välkomnar förslaget om ett avståndsbaserat reseavdrag. Dagens system för reseavdrag missgynnar kollektivtrafiken och gör att många väljer att ta bilen även för resor där det finns bra kollektivtrafikalternativ. När det gäller utformning och nivå för ett avståndsbaserat system bör inriktningen vara att avdraget inte ska skapa för starka incitament för lång arbetspendling, då detta kan ge ökade energikonsumtion- och koldioxidutsläpp. Det bör analyseras och övervägas att samtidigt se över andra åtgärder, t.ex. att ändra förmånsbeskattningen av kollektivtrafikkort samt se över möjligheterna t i l l en geografisk differentiering av avdragsmöjligheterna för att tillgodose att avdraget främst stödjer tillgängligheten t i l l arbetsmarknaden i glesbygd och områden där tillgången t i l l arbetsplatser är låg. Den möjlighet som idag finns att även dra av för trängselskattekostnader bör ses över då denna påverkar de trafikstyrande effekterna negativt.

Självkörande for don och anropsstyrd trafik Stockholms läns landsting anser att resonemangen om självkörande fordon behöver utvecklas. Anropsstyrd trafik kan vara en av lösningarna för en effektiv trafikering av glesa landsbygder där resorna är långa, bebyggelsen spridd eller sporadisk och vägnätet inte lika finmaskigt. Landstinget vill även framhålla behovet av att hålla isär frågan om tekniska system för

Tillväxt-och regionplanenämnden STOCKHOLMS LÅNS LANDSTING


7 ( 8 )

TRN 2017-0023

anropsstyrd trafik från tekniska system för självkörande fordon. Anropsstyrd trafik med självkörande fordon kan medföra behov av färre bilar i samhället men samtidigt inte med nödvändighet mindre trafik.

Kompetensförsörjning Stocldiolms läns landsting anser att den regionala nivån har en viktig roll i arbetet med kompetensförsörjning, genom att stödja kommuner och andra relevanta aktörer för att utveckla ett regionalt perspektiv i arbetet med matchning och kompetensförsörjning. Landstinget anser därför att förslaget om att begränsa kompetensplattformarnas roll t i l l att som huvudsyfte förse utbildningscentra med analyser av rekryterings- och utbildningsbehov i närområdet vore mycket olyckligt. Förslaget minskar den strategiska roll för den regionala och storregionala arbetsmarknaden som många kompetensplattformar i landet i dag fyller och som är avsikten med plattformarnas verksamhet. Landstinget ser inga skäl att avlöva regionerna möjligheten att verka strategiskt för kompetensförsörjning, vilket riskerar att bli effekten av utredningens förslag. Vidare vill landstinget framhålla vikten av att kompetensplattformarna i sitt uppdrag även beaktar förutsättningar för kompetensförsörjning som präglar landsbygderna om detta inte görs idag.

Samhällsplanering och bostadsbyggande Landstinget välkomnar förslaget om att ge Boverket i uppdrag att ta fram en vägledning för landsbygdsutveckling och serviceperspektiv i översiktsplaneringen. Kunskap om hur översiktsplaneringen kan användas för att stärka områden med svag utveckling behöver höjas. Landstinget menar att Boverket med fördel även bör stärka sin vägledning för mellankommunal samordning i översiktsplaneringen.

Samtidigt vill landstinget framhålla att erfarenheterna i Stockholms län visar den regionala planeringens stora potential att bidra t i l l systemanalys och helhetssyn, och därigenom också ett förstärkt landsbygdsperspektiv. Detta kan underlätta den mellankommunala samverkan i översiktsplaneringen, liksom nationella och regionala avvägningar som bygger på systemsyn och analys av synergier. Landstinget vill också framhålla att översiktsplaneringen redan i dag omfattar landsbygden - som dessutom tycks få allt större uppmärksamhet i den kommunala planeringen. Avsaknaden av landsbygdsperspektiv bör därför inte överdrivas.

Kommersiell service, välfärdstjänster och kultur Avseende de två förslagen i utredningen om utökade uppdrag kring statistik och kartläggning ti l l Statens kulturråd och Myndigheten för kulturanalys


FORSLAG TILL YTTRANDE Bilaga 11

TRN 2017-0023

delar landstinget utredningens uppfattning att förslagen är en god grund för den framtida landsbygdspolitiken. Stockholms läns landsting anser det värdefullt att statistik och uppföljning finns på statlig nivå genom en nationellt samordnande funktion. Ett synliggörande av kulturens roll är ett viktigt kunskapsunderlag för regionernas arbete med den regionala infrastrukturen. Landstinget delar även utredningens uppfattning att digitaliseringens möjligheter för skapande och förmedling av kultur är stor och bör främjas ytterligare. Landstinget vill dock peka på folkbildningen som en viktig resurs för landsbygden när det gäller kultur. Studieförbund och folkhögskolor står för utbildningsmöjligheter och kulturutbud i form av kurser, studiecirklar, aktiviteter och kulturarrangemang.

Landstinget är vidare positivt t i l l förslaget att förstärka det statliga bidraget t i l l studieförbundens verksamhet i landsbygdsområden (som föreslås i betänkandet under avsnittet Civilsamhället).

Statens närvaro i landsbygderna Avseende de två förslagen om statens närvaro i landsbygderna vill Stockholms läns landsting framhålla att det råder stora inomregionala skillnader inom Stockholms FA-region. FA-regionen innefattar regiondelar som definieras som landsbygd med lång pendlingstid t i l l kommun- och regioncentrum. Det gäller inte minst skärgården och länets norra delar. Här finns även områden med sociala utmaningar där förekomsten av statliga jobb är låg. Vid lokalisering av nya eller befintliga statliga jobb behöver också dessa delar av Stockholms FA-region beaktas.

Documents

Stockholms läns landsting · 2018-05-19 · kommun - Väsb stay d 2040, bilaga 1. att yttrande lämnat s över till Upplands Väsb y kommun. att paragrafe förklaran s omedelbart