Stora Sofia titel · 2019. 5. 9. · 4 Bohusläns museum 2003:35 Bilder Bild 1 Sidescan sonarbild på lämningen efter Stora Sofia från år 1999. 5 Bild 2 Situationskort från 1719

Thomas BergstrandStaffan von Arbin

Vård av fartygslämning

Stora SofiaDokumentation, skyddstäckning och kontroll

Styrsö socken i Göteborgs kommunVästra Götalands län, Västergötland

Rapport 2003:35

Bohusläns museumRapport 2003:35

Vård av fartygslämning

Stora SofiaDokumentation, skyddstäckning och kontroll

Styrsö socken i Göteborgs kommunVästra Götalands län, Västergötland

Rapport Thomas Bergstrand och Staffan von Arbin

Foto Bohusläns museum, Marine Photo, Sjöfartsmuseet i Göteborg och Studio Västsvensk Konservering

Illustrationer Anders Gutehall

Omslagsbild Överst Sidescan sonarbild på lämningen efter Stora Sofia från år 1999. Bild: Marin Mätteknik AB / Bohusläns museum

Mitten Plan över Stora Sofia från undersökningen år 2002. Illustration: Anders Gutehall

Underst Principskiss över skyddstäckningen. Illustration: Anders Gutehall

Grafisk form Anders Gutehall

Redigering Anders Gutehall

Tryck Arkitektkopia

Kartorna godkända för publicering enligt Allmänt kartmaterial från lantmäteriet medgivande 90.80.12

Bohusläns museum

Box 403

451 19 Uddevalla

Tel: 0522-65 65 00

E-post: [email protected]

Hemsida: www.bohusmus.se

© Bohusläns museum 2004

InnehållSammanfattning 5Bakgrund 5Syfte 7Stora Sofia – skeppet och fartygslämningen 7Metod och genomförande 9

Skyddstäckning som metod 9Moment 1 12

Plandokumentation 12Provschakt 14

Moment 2 15Moment 3 16

Resultat 19Resultat av plandokumentationen 19

Allmänt 19Skrovet 19Däcksbalkar och övrigt intimmer 20Kabyssen 22Durkar och däck 23Rester av skott 23Pumpar 23Ankare 24Övriga observationer 25

Resultat av provschakten 26Slutsatser 30

Fartygskonstruktionen 30Disposition av utrymmet efter fyndspridning 32Utvärdering av moment 1 och 2 34

Referenser 35Arkiv 35Ej tryckta källor 35Tryckta källor 35

Tekniska och administrativa uppgifter 38

BilagorBilaga 1 Karta över Göteborgs södra skärgårdBilaga 2 Stora Sofias inventarielista från 1644Bilaga 3 Plan över Stora Sofia från undersökning år 2002Bilaga 4 Principskiss över skyddstäckningenBilaga 5 Kontextredovisning från undersökning år 2002Bilaga 6 Fyndlista från undersökning år 2002Bilaga 7 Växtmakrofossilanalyser från Stora SofiaBilaga 8 Diagram över antalet fynd fördelade efter fyndgrupp och schaktBilaga 9 Fyndlista från undersökningarna åren 1960–1997Bilaga 10 Fyndfoto i urval

4 Bohusläns museum 2003:35

BilderBild 1 Sidescan sonarbild på lämningen efter Stora Sofia från år 1999. 5Bild 2 Situationskort från 1719 som visar en dansk flottblockad av Göteborg samma år. Trots ihärdig 6

dansk beskjutning föll aldrig Nya Älvsborgs fästning.Bild 3 En av de två 24-pundiga bronskanonerna som bärgades från Stora Sofia under 1960-talet 8

(fyndnummer SD 17). Flertalet av kanonerna av denna kaliber benämndes krutpotta eftermotivet av en vas i relief på förstycket.

Bild 4 Styrbordssidan av lämningen efter James Matthews. Bilden tagen vid undersökningen 1975–1976. 10Bild 5 Skyddstäckning av lämningen efter det danska fartyget Havmanden december 2000. Geotextil 11

lades över den centrala delen av fornlämningen och viktades ned med gatsten.Bild 6 Dykaren på bottnen rapporterade uppmätta mätvärden till ytan där de plottades in på plan. 13Bild 7 Mammutsugen mynnade i ett såll på ytan. 14Bild 8 Dokumentation av laggstavar från provschakt 2. 14Bild 9 Fartyget Elisabeth Høj lade sammanlagt ut 300 m3 grus. 15

Bild 10 Skopa för skopa lossades grus och sten över fartygslämningen. 16Bild 11 En av flera pallar med betongplattor som användes för preliminär viktning av gummiduken. 17Bild 12 En av sammanlagt sex rullar med gummiduk görs färdig för utrullning på det utlagda gruset. 17Bild 13 En av sensorerna med dess skyddsrör. 18Bild 14 Skyddsrören fodrades med en tunn geotextil för att filtrera bort störande sediment. Rören applicerades 18

vertikalt genom gruslagret för att mäta miljön i övergången mellan kulturlager och gruslager.Bild 15 Träprover av furu etablerade i bottnen utanför skyddstäckningen. De gröna snörena möjliggör 18

upptagning allteftersom de exponerade ändarna bryts ned.Bild 16 Styrbords skrovsida med bordläggning, spant och innegarnering. 20Bild 17 Däcksbalk vid provschakt 1. 20Bild 18 En kraftig däcksstötta frilagd i provschakt 2. 21Bild 19 En kraftig järnring på kabyssgolvet. 21Bild 20 Metallbeslag av okänd funktion i den förliga delen av kabyssområdet. 22Bild 21 Durkplankor i anslutning till kabyssområdet. 22Bild 22 Den övre exponerade änden av pump 1. 23Bild 23 Ankarets ring. 24Bild 24 Krusta med artilleriammunition i förskeppet. 25Bild 25 Vedträ i provschakt 1. 25Bild 26 En större tunna (kontext 105) i provschakt 1. 26Bild 27 Eroderad riktkil från lager K 203 (fyndnummer 35). 26Bild 28 En av flera tunnor i provschakt 2. 27Bild 29 Plan över provschakt 2. Schaktet dominerades av tunnor av ungefärlig samma storlek. I schaktets 27

mitt finns en kraftiga däckstöttan (objektsnummer 40) och plank som tolkas som del av förrådsdurken.Bild 30 Ett mindre kaus med ritsad dekor (fyndnummer 117). 28Bild 31 Del av ett bantlärmått (fyndnummer 94). 28Bild 32 Träskaft, del av redskap (fyndnummer 122). 28Bild 33 Ballaststen och plankor i botten av provschakt 2. Stenen är inbäddad i ljus sjösand. 29

TabellerTabell 1 Fartyg som ingick i kampanjen mot Göteborg (Probst 1996:252f). 7Tabell 2 Besättningslistan från 1644 innehåller totalt 234 man (Probst 1996:30). 9Tabell 3 Dokumentation av pumpar i Stora Sofia. Alla mått är angivna i meter. Sonddjupet är mätt med 24

bottenytan närmast pumpröret som referens.Tabell 4 Analyserade makrofossilprov från provschakt 1 och 2 (Regnell 2003). 29Tabell 5 Fördelning antalet fyndposter i relation till fyndgrupp och provschakt. 32

5Bohusläns museum 2003:35

SammanfattningUnder perioden 2002-05-13 t o m 2002-07-03 genomförde Bohuslänsmuseum en begränsad dokumentation samt skyddstäckning av lämningen efterdet danska örlogskeppet Stora Sofia (SjöMis nr 9313:001) på uppdrag av Sjö-fartsverket. Åtgärden hade beslutats av länsstyrelsen i Västra Götaland medanledning av erosion och nedbrytning av fornlämningen, vilket hade uppmärk-sammats i samband med miljökonsekvensbeskrivningen inför förbättring avfarlederna till Göteborgs hamn. Syftet med det arkeologiska vårdprojektet varatt säkerställa ett in situ-bevarande av fornlämningen. Vårdprojektet innefattartre moment: en förberedande dokumentation av den exponerade delen avfornlämningen, skyddstäckning i form av grus, gummimatta och viktsten ochett sista moment som inbegriper tillsyn och utvärdering av skyddstäckningenunder perioden 2003 t o m 2007.

Under det första momentet färdigställdes dels en plan över fartygslämningenoch dels grävdes två provschakt inom skeppskonstruktionen för att bedömadess fysiska status och som en del av dokumentationen. Den bevarade delenav skeppskonstruktionen mäter ca 40,0 x 10,5 m. Skeppskonstruktionen liggertill största delen nedsjunken i bottensedimenten och höjer sig endast margi-nellt över den omgivande bottnen. Skrovet förefaller att vara bevarat till ennivå strax under trossdäck, vilket bör innebära att fartyget ligger nedsjunketomkring tre meter i bottensedimenten. En jämförelse med den samtidafartygslämningen efter Vasa visar på en del olikheter vad gäller konstruktion,bland annat i intimring, kabyssens placering och antalet länspumpar.

De två provschakten visar att man på lastdurken i hålskeppet bland annathar stuvat förrådstunnor med livsmedel, vedträ och troligen även artilleri-ammunition. Inom området för skansarna, i aktre delen av skeppskonstruk-tionen finns många fynd av officerskaraktär. Provschakten kunde även bekräftaatt fynden i de översta lagerna är förhållandevis eroderade till följd av omrör-ning och syresättning av sedimenten, medan bevaringsförhållandena djuparened är goda.

Vårdprojektets tredje och sista moment, tillsyn och utvärdering, påbörjadesunder fältarbetet i det att flera mätinstrument etablerades inom fornlämningen. Ienlighet med den upprättade vårdplanen skall årliga analyser göras av miljönunder skyddstäckningen t o m år 2007.

BakgrundI samband med den arkeologiska utredningen av Göteborgs farleder under1999 och 2000, gjordes geofysisk kartering samt dykbesiktning av lämningenefter det danska örlogsfartyget Stora Sofia (Bergstrand 2000). Fartyget förlisteden 25 maj 1645 i den yttre farleden och ligger på 27 meters djup (bilaga 1).Utredningen genomfördes med anledning av en miljökonsekvensbeskrivningför projektet Säkrare farleder (Miljökonsekvensbeskrivning, januari 2001). Be-slut om utredning togs av länsstyrelsen i Västra Götalands län och bekostadesav Göteborgs hamn AB och Sjöfartsverket.

Den bevarade delen av skeppskonstruktionen mäter 40,0 x 10,5 m och stårrelativt kölrätt på botten, nedsjunken ca tre meter i bottensedimenten (bild 1).Till följd av de naturligt dåliga bevaringsförhållandena för organiskt material påvästkusten finns inga större partier av skeppskonstruktionen bevarade ovanbottennivån. En samlad bedömning av karteringen och besiktningen var attskrovet är nedsjunket och bevarat upp till trossdäck (Bergstrand 2000).

Bild 1 Sidescan sonarbild på lämningen efter

Stora Sofia från år 1999.

Bild

: M

arin

Mät

tekn

ik A

B /

Bo

hu

slän

s m

use

um


Vid dykbesiktningen kunde konstateras att lämningen var mycket expone-rad. Det översta skyddande gyttjesedimenten saknades, varför skeppskonstruk-tionen och kulturlager till stora delar låg blottade för biologisk och mekanisknedbrytning. Vissa partier av skrovkonstruktionen stack upp ca 10–20 cm,vilket inte kan sägas vara ett naturligt tillstånd (Bergstrand 2000). Bakgrundentill erosionen är inte känd men det kan konstateras att förloppet har varit has-tigt, varför misstankar har riktats mot artificiella orsaker. Fornlämningen ligger iden yttre farleden och frågan är i vilken utsträckning nyttotrafiken kan ha del ierosionsförloppet. Även om det anses mindre troligt går det ej heller att ute-sluta naturliga orsaker, där säsongsmässiga stora vattenrörelser påverkar sedi-mentations- och erosionsförhållandena.

I utredningsrapporten framhålls hotbilden mot fornlämningens bevarande. Irapporten anses att den övergripande målsättningen bör vara att vidta åtgärdersom säkerställer ett fortsatt bevarande av fornlämningen, s k in situ-bevarande(Bergstrand 2000). Med anledning av detta utfärdade Miljödomstolen iVänersborg 2001-08-31 villkor om skyddsåtgärd såsom föreslagen av Bohuslänsmuseum (Vänersborgs tingsrätt, Mål nr M 41-01). Efter ansökan från Sjöfarts-verket gav länsstyrelsen tillstånd om aktuell åtgärd enligt beslut 2002-05-08(Lst dnr 431-24611-2002). Uppdragsgivare och kostnadsansvarig var Sjöfarts-verket. Ansvarig institution för det arkeologiska projektet var Bohusläns museum,med Thomas Bergstrand som projektledare och rapportansvarig. Föreligganderapport har utarbetats av Thomas Bergstrand och Staffan von Arbin.

Bild 2 Situationskort från 1719 som visar en

dansk flottblockad av Göteborg samma år.

Trots ihärdig dansk beskjutning föll aldrig Nya

Älvsborgs fästning.

Kort- och Matrikelstyrelsen, Köpenhamn.


Föreliggande rapport beskriver projektets två första moment som genom-fördes under perioden maj till juni 2002. Sammanlagt sex arkeologer var an-ställda för arbetet. Som dykplattform under moment 1 användes Tender Højmed besättning, ett kommersiellt dykerifartyg från Danmark. För moment 2,som omfattade utläggning av skyddstäckningen, användes Elisabeth Høj medbesättning från samma rederi.

SyfteSyftet med projektet var att avbryta den pågående nedbrytningsprocessen ochsäkerställa ett bevarande av fornlämningen. Projektet har utformats med tremoment:

1. Förberedande undersökning

2. Skyddstäckning

3. Tillsyn och utvärdering

Stora Sofia– skeppet och fartygslämningenUr ett västsvenskt perspektiv, utgör Stora Sofia en av få antikvariskt kändafartygslämningar som räknas som fast fornlämning (jfr Olsson & Bergstrand2000 för diskussion). I egenskap av örlogsfartyg berättar det om den danskastatens försök att inta den nygrundade staden Göteborg; angreppet 1645 somföranledde förlisningen var bara ett av flera försök under 1600- och 1700-talen (bild 2).

Stora Sofias förlisning hade att göra med det politiska spelet mellan Dan-mark och Sverige vid tiden för Brömsebrofreden. Genom att sätta hamnstadenGöteborg i blockad till havs, skulle den danska staten ha ett bättre förhand-lingsläge vid fredsförhandlingarna i Brömsebro i Blekinge. Som bekant gickdenna uppgörelse till svenskarnas favör, vilket bland annat innebar att Hallandöverlämnades i pant till Sverige från och med år 1645 (Probst 1996:251f).

För att förverkliga Christian IV:s intentioner avseglade en dansk flottstyrkamot Göteborg i maj 1645, med Stora Sofia som amiralskepp under ledning avOve Gjedde. Flottan uppgick till sammanlagt 24 skepp, men av dessa var en-dast fjorton örlogsskepp medan resten utgjordes av kofferdiskepp och mindrefartyg utan större slagkraft (tabell 1). Flottan skall dock jämföras med Göteborgs-eskadern, som endast uppgick till två medelstora och tolv små skepp underAnckerhielms befäl (Probst 1996:252f; Lisberg Jensen 1986:93).

Danskarna anlöpte först Varberg, där fartyget Rosengalejen sändes iväg förrekognosering. Fartyget blev snart uppbringat av den svenska fregatten Fama.Efter att den danska flottan anlöpt Göteborgs skärgård blåste det upp till stormunder natten till den 25 maj. Stora Sofia, som låg till ankars i området söderom Buskär, började dragga, grundstötte på ett grund och sjönk på 27 metersdjup i vad som nu är Göteborgs yttre farled. Det är inte helt entydigt hurmånga av besättningen som omkom, enligt svenska källor omkom 15 personer.Amiral Gjedde klarade livhanken men bröt ett ben. Vid denna tidpunkt vardock redan större delen av flottan återigen på väg söderut mot Öresund för attmöta den svenska flottan (Probst 1996:252f; Lisberg Jensen 1986:93).

STORA SOPHIA

TREFOLDIGHETEN

TRE KRONOR

NORSKE LÖVE

HVIDE BJÖRN

SORTE RYTTER

GRAA ULV

PELIKANEN

PHÖNIX

SVANEN

FORGYLDTE STOKFISK (kofferdiskepp)

STORE LYKKEPOTTE

FORLOREN SÖN

SORTE BJÖRN

GAK MED

ST. PEDER (Nyborg skib)

NORSKE GALIOT

ST. JACOBE (skude)

ROSENGALEJ

FLYVENDE HJORT GALEJ

ST. PEDER GALEJ

ÖRNEN

HÖJENHALD

JOMFRUSVENDEN

Tabell 1 Fartyg som ingick i kampanjen mot

Göteborg (Probst 1996:252f).


Den moderna infrastrukturen har både till lands och i vattnet utplånat mycketav den historiska staden Göteborgs råmärken och fortifikationsverk. Återstodenav det äldre maktlandskapet är i detta sammanhang inte bara fasta verk somNya Älvsborgs fästning och bevarade delar av stadens försvarsverk, utan ävenspår efter faktiska drabbningar och händelser, där lämningen efter Stora Sofiautgör en viktigt beståndsdel. Fartyget var under sin tid ett av de största i dendanska flottan och representerar en viktig period i utvecklingen av de stora euro-peiska kravellbyggda örlogsfartygen. Fartyget betecknades som ett huvudskeppeller kapitalskepp i Christian IV:s flotta, och det var en viktig del i den danskaflottan från det att det stod klart år 1630 till förlisningen den 25 maj 1645.

Skeppsbyggmästare var Daniel Sinclair från Skottland, som på kungligt kon-trakt lät bygga skeppet på Slottø varv vid Nakskov i Danmark. Byggperiodenvarade mellan åren 1624 och 1628, men skeppet stod helt färdigt först år 1630(Probst 1996:125f). I fråga om fartygets storlek och utförande finns det flerauppgifter. Enligt Probst skall fartygets deplacement ha uppgått till ca 1300 ton(Probst, ibid). Holck anför en samtida skeppsritning/linjeritning som enligthonom återger Stora Sofia, där dräktigheten beräknas till 400 stora läster(Holck 1969:155). Om denna skeppsritning verkligen återger Stora Sofia råderdet delade meningar om; Probst anför flera sakliga skäl till att den aktuella rit-ningen i själva verket återger huvudskeppet Argo som byggdes av engelsmannenDavid Balfour, i början av 1600-talet. Även Lisberg Jensen synes vara tveksamtill ritningens koppling till Stora Sofia (Probst 1996:125f, 1993:12ff; LisbergJensen 1986:94, jfr även Landström 1980 och Svensson 1963). Även vad gällerfartygsnamnet synes det råda viss förvirring; i både litteratur och äldre källmaterialhar både Stora Sofia och Sankta Sofia använts som benämning på fartyget.

En ytterligare uppgiftslämnare är den franske diplomaten Charles Ogier somi en bevarad korrespondens från 1634 beskriver Die heilige Sophie. I LisbergJensens bearbetning av denna källa berättas följande (Lisberg Jensen 1986:96):

Skeppet var 50 fot långt, hade tre däck. På det översta stod kanonerna underbar himmel, på det andra stod tjugo stycken och på det tredje de övriga. Ocksåskansen (akterkastellet) omnämndes; den hade fyra däck: i den översta var deten hytt till skepparen, i den andra till kaptenen och i den tredje till kungen elleramiralen och i den understa hade artilleriet förrådsrum. En man kunde inte räckarunt stormasten, och bastingeringen var fyra fot tjock.

Av en händelse finns fartygets inventarie- och besättningslista från år 1644bevarad på Riksarkivet i Stockholm (bilaga 2). Inventarielistan är signerad avarklimästaren Torben Andersen (den officer som var ansvarig för vapen ochammunition ombord), och kom troligen i svenska händer då amiralen Pros Mund,som senare seglade med Patientia, blev tillfångatagen under slaget vid Femern.Enligt denna lista bestod artilleriet av fyra stycken 48-pundare, arton stycken24-pundare, tjugo stycken 10-pundare samt ett mindre antal 5- och 1-pundare(bild 3). Samtliga var tillverkade i brons. Som jämförelse kan nämnas detsvenska Vasa som likaledes förde artilleri på tre däck men med en alltigenomjämnare bestyckning av 48 stycken 24-pundare, åtta 3-pundare, två 1-pundareoch sex stormstycken (Lisberg Jensen 1986:96ff, jfr Höglund 2002:24). Be-sättningslistan från 1644 innehåller totalt 234 man (tabell 2; Probst 1996:30).

Byggnadsarkeologiskt betingar lämningen ett stort vetenskapligt värde efter-som vår kunskap om denna tids fartyg är bristfällig ur flera aspekter. Ett intressantfaktum är att fartyget användes under hela 15 år och under den tiden genom-gick omfattande ombyggnader och reparationer. I skriftliga källor omnämns far-tyget vid flera tillfällen. 1642 genomfördes en större reparation då bogen ochstäven förstärktes. Under slaget vid Kolberg Heide 1644 blev fartyget illa skadatoch återigen upplagt på varv i Köpenhamn. Året därpå ingick det som amiralskepp iangreppet mot Göteborg, och förliste alltså den 25 maj (Lisberg Jensen 1986:94f).

Bild 3 En av de två 24-pundiga brons-

kanonerna som bärgades från Stora Sofia

under 1960-talet (fyndnummer SD 17).

Flertalet av kanonerna av denna kaliber be-

nämndes krutpotta efter motivet av en vas i

relief på förstycket.

Foto

: Sj

öfa

rtsm

use

et i

Gö

teb

org


Samma man som blivit känd som bärgare av Vasas kanoner, Hans Albrechtvon Treileben, fick även privilegium att bärga Stora Sofias kanoner. Samman-lagt lyfte hans bärgningskompani minst 17 kanoner under början av 1660-talet.Privilegiet från 1663 angav bl a följande:

adt Uptaga Tvenne nedsunckne Crono Skiep Vasen och Sophia på sin egenbekostnadt och dem sedan för sig och de sina niuta och behålla uthan at giöraräckenskap derför.

Vinsten för försålda kanoner och övriga inventarier var således inte beskatt-ningsbar (Lisberg Jensen 1986:99 och där anförda källor).

Det skulle dröja ända till 1961 innan lämningen efter Stora Sofia upptäck-tes. Med viss vägledning av den lokala sägnen om ”Gamla Soffi” kunde dykar-gruppen Poseidon finna lämningen och bärga två av dess 24-pundiga kanoner(bild 3). En skänktes till Örlogsmuseet i Köpenhamn, medan den andra finnsatt beskåda på Sjöfartsmuseet i Göteborg. Först under mitten av 1980-taletupptogs regelbundna dykningar vid vrakplatsen igen. Göteborgs Amatördykar-klubb gjorde ett idogt arbete med att göra en översiktlig kartering av den syn-liga delen av vraket under åren 1986 t o m 1998. Ett ganska stort antal fyndbärgades också under detta arbete, vilka fyndfördelades till Sjöfartsmuseet iGöteborg som också var ansvarig institution för karteringen.

I litteraturen behandlas Stora Sofia framför allt i artiklar av Holck (1960)respektive Lisberg Jensen (1985, 1986) samt i Probst monografi om ChristianIV:s flotta (Probst 1996). Lisberg Jensens utförliga artikel från 1986 har varit tillstor nytta inför aktuell undersökning och rapport. Artikeln behandlar översiktligtfartygets byggnation och bruk fram till förlisningen, liksom en historik övervrakets återupptäckande och tidigare undersökningar. Avslutningsvis ägnas endiskussion om fartygets bestyckning, då fynd jämförs med inventarielistan från1644. Holcks artikel Orlogsskibet Sancte Sophias konstruktionstegningar(1624) från 1960 behandlar ritningar som Holck anför som tillhörande StoraSofia (se diskussion ovan). Probst (1996) omnämner Stora Sofia vid flera till-fällen men förmedlar framför allt en god bild av danska flottan under förstahälften av 1600-talet.

Metod och genomförande

Skyddstäckning som metodMålsättningen med en skyddstäckning av lämningen efter Stora Sofia var delsatt förhindra fortsatt erosion och mekanisk nedbrytning, och dels att skapa ensyrefattig miljö i vilken den biologiska och bakteriella aktiviteten är nära nogobefintlig. Den naturliga hotbilden mot vraket består av flera faktorer. Den mestvälkända är de olika arterna av musslor och kräftor som går under samlings-beteckningen marina träborrare. Däribland finns Teredo navalis, eller skepps-masken, vilken äter sig ned i exponerat trä och därmed perforerar och bryterned trävrak (von Arbin 1996).

En andra faktor är svamp och bakterier som med lägre hastighet bryter nedorganiskt material i syresatta miljöer. Den tredje faktorn är den s k erosions-bakterien vilken verkar i trä under väldigt syrefattiga förhållanden, d v s nere isedimenten, och bryter ned träets cellväggar. Dess aktivitet är dock så vitt manvet extremt långsam; laboratorieexperiment har visat att bakterien avancerarmed endast 1–2 mm under en femårsperiod. Förekomsten av denna bakterieoch hastigheten på nedbrytningen av träet tros även vara beroende av ett antalfaktorer som exponeringstid, träets ålder, miljöförhållanden, sedimentdjup,

1 amiral

1 kapten

2 löjtnanter

2 skeppare

3 styrmän

62 båtsmän, varav 1 högbåtsman, 4 kvarters-

mästare och 1 profoss

82 månadsanställda

17 tvångsutskrivna

1 präst

2 fältskärer

1 skeppsskrivare

2 kockar

1 segelmakare

1 trumslagare

1 tunnbindare

4 trumpetare

2 pojkar

5 timmermän

44 bösskyttar, varav 2 arklimästare och 1 med-

hjälpare (bösskyttar, kanonbetjäning)

Tabell 2 Besättningslistan från 1644

innehåller totalt 234 man (Probst 1996:30).


syrehalt, träslag och träobjektets tjocklek (Björdal & Nilsson 2002, se ävenBlanchette & Hoffmann 1994; Gregory 1998, 1999; Gregory et al 2002;Guthrie et al 1994; Hopkins 1996; Richards 2001; Waddell 1994).

Även om det idag synes svårt att konstruera miljöer i vilka erosionsbakterieninte är aktiv visar forskning på att övriga mikroorganismer, som är beroende avhögre halter av syre, går att förebygga. David Gregory (1999) menar att trä somär övertäckt med minst 50 cm fint sediment/sand uppvisar långt mindre gradav nedbrytning. Den avgörande faktorn för preventivt bevarande är såledeshalten av syre, vilken i stor utsträckning kan begränsas med hjälp av en skydds-täckning.

Det bör understrykas att skyddstäckning som metod har tillämpas vid ettflertal tillfällen för både fartygslämningar och submarina boplatser, medan ut-värderingar av dess funktion och hållbarhet är få, eller svåra att generalisera uti-från (Oxley 1996). Alternativet till skyddstäckning är i många fall en dyr under-sökning, med en ännu dyrare konserveringsinsats som följd. Undersöknings-alternativet står dessutom i motsats till ambitionen att bevara lämningen i fråga(jämför bl a Oxley 1996, 1998). Ett annat aktuellt exempel på valet av in situ-bevaring framför slutundersökning, är vraket efter snaubriggen James Matthews,förlist 1841 söder om Fremantle på Australiens västkust (bild 4). Vraket upp-täcktes i början av 1970-talet, varefter man utförde mindre undersökningaroch sedan täckte över det på nytt. På senare år har personal från WesternAustralian Maritime Museum uppmärksammat problemet med bottenerosionalstrad av människans omdaning av kuststräckan, vilket redan har åsamkatskada på fartygslämningen.

Vraket av James Matthews är således en fornlämning där man dels har enbegränsad mängd arkeologisk dokumentation men där lämningen fortfaranderymmer mycket information, vilket motiverar att åtgärder vidtas för ett fortsattbevarande. Under 2002 och 2003 har man därför planerat inför en skydds-täckning vilken beräknas genomföras under 2004. Det är även både intressantoch viktigt att notera med vilken professionalitet Western Australian MaritimeMuseum har anpassat själva designen på skyddstäckningen efter lokala förhållan-den, liksom det rigorösa efterföljande kontrollprogrammet (Richards 2003).

Inom Kattegatt/Skagerak-området, som har ungefär samma förutsättningarför biologisk nedbrytning (fr a träborrande organismer), är det framför allt sub-marina boplatser och mindre fartygslämningar i Danmark som har varit föremålför skyddstäckning. Längs den svenska västkusten är det två fartygslämningarsom genomgår faktiska vårdåtgärder. De är båda exempel på lämningar efterstora kravellbyggda fartyg från 1600-talet; Färjevraket (arbetsnamn) i Mar-strands hamn, Kungälvs kommun, och Havmanden vid Risö, Öckerö kommun.Bohusläns museum var i båda fallen ansvarig institution för planering ochgenomförande (för Färjevraket se Olsson 2002 och för Havmanden se vonArbin & Bergstrand 2004).

Det finns ett antal viktiga faktorer att ta hänsyn till vad gäller planering ochgenomförande av skyddstäckning/in situ-bevarande. Gregory & Oxley (2002)har listat fem viktiga punkter.

1. The extent of the siteEstablishing the area of an underwater archaeological site is of paramountimportance in designing an effective in situ preservation strategy.

2. The types of archaeological materials present on the siteIdentification of the major material types present on the site by test excavation orknowledge gained from previous archaeological activity is also of utmost importance.Representative samples of these major material types then need to be analysedto obtain typical extents of deterioration and identify the primary degradationmechanisms involved so appropriate remediation procedures may be applied.

Bild 4 Styrbordssidan av lämningen efter

James Matthews. Bilden tagen vid undersök-

ningen 1975–1976.

Foto

: P

atri

ck B

aker

, W

este

rn A

ust

ralia

n M

use

um


3. The physico-chemical and biological nature of the local environmentThe ability to determine the nature of the pre-disturbed local burial environmentwill enable the success of the remediation procedure to be assessed and will alsoassist in identifying the most significant threats to the site.

4. The remediation strategies for the stabilization of the siteUnderstanding the deterioration processes and the environmental effects on asite will enable the most appropriate remediation procedure to be applied tomitigate further deterioration and preserve the site.

5. Environmental monitoringA medium to long-term environmental monitoring programme must beimplemented to ascertain the efficacy of the applied remediation strategy and tomonitor the state of the archaeological remains.

Punkt 1 understryker behovet av att avgränsa fornlämningen, något somvanligtvis görs vid en arkeologisk förundersökning. Det finns dock exempel påvrak som vid förlisningen och tiden därefter spridits ut över stora områden. Isådana fall är det endast överkomligt att fokusera vården på den centrala ochmest utsatta delen av lämningen, t ex ett större bevarat skrovparti. Möjligen fårman överväga att omhänderta mindre, utsatta fynd för konservering då in situ-bevarande inte bedöms som lämpligt och/eller blir för kostsamt. Punkt 2 be-handlar frågor kring vad lämningen består av, vilken mängd olika materialkate-gorier den innehåller och dessas bevarandestatus. Dessa frågor bör besvaras föratt skyddet skall kunna anpassas maximalt till lokala förutsättningar.

I fallet med Färjevraket byggde man upp en vägg av lera längs ena sidan, föratt kompensera för de starka strömmarna som färjetrafiken alstrade. Som för-slutning över själva lämningen lades ett 20 till 30 cm tjockt lager av finsand,vilket sedan erosionssäkrades med fiberduk och stenvikter. Finsandens funktionvar att skapa en anaerob miljö undertill. I fallet Havmanden fanns i princip sammaerosionsförlopp: lämningen ligger på grunt vatten och är föremål för en starkpåverkan av kraftiga och kontinuerliga vattenrörelser, om än av naturlig karaktär.På grund av de mycket begränsade resurser som stod till projektets förfogandefick dock en enklare variant av erosionsskydd konstrueras. Detta skydd kom attbestå av en fiberduk som lades över lämningen och viktades med sten (bild5). Förhoppningen är att duken och stenvikterna skall utgöra en grogrund förbottenvegetation och därigenom fungera som en naturlig sedimentationsfälla.

Bild 5 Skyddstäckning av lämningen efter det

danska fartyget Havmanden december 2001.

Geotextil lades över den centrala delen av

fornlämningen och viktades ned med gatsten.

Foto

: St

affa

n v

on

Arb

in,

Bo

hu

slän

s m

use

um


Punkt 3 och 4 är nödvändiga för att identifiera dels de fysiska och kemiskamiljöförhållandena och hotbilderna, vilket då även anspelar på punkt 2. Till sistnämns även behovet av ett långsiktigt kontrollprogram som omfattar intervall-mässiga besiktningar och analyser av den mikrobiella miljön i fornlämningensolika delar. Det finns idag elektroniska instrument som under tidsintervall påflera månader med stor noggrannhet kan mäta valda variabler som t ex redox-potential, pH, DO, temperatur et c (redox-potential; ett kvantitativt mått på enmiljös reducerande eller oxiderande förmåga, DO; syrehalt). En mindre avan-cerad metod, men väl så effektiv, är att placera ut offerträ vilket sedan tas uppför analys i ett jämnt intervall.

Med ledning av ovanstående riktlinjer utarbetades vårdplanen för StoraSofia i tre moment. För att bäst kunna dimensionera skyddet och göra enöversiktlig kartering av lämningens fysiska status, behövdes en förberedandeundersökning som benämnes Moment 1. Karteringar utförda av sportdykarföre-ningen GADK på 1980-talet underlättande avgränsningen av fornlämningen påhavsbottnen samt gav en inblick i vilka fyndkategorier som fanns respresente-rade i lämningen. Moment 2 var etableringen av skyddet. Moment 3 avser enfemårsperiod med regelbunden tillsyn då skyddets funktion utvärderas.

Moment 1Målsättningen med detta moment:

• Att avgränsa fornlämningen

• Att dokumentera den synliga delen av fartygslämningen

• Att bedöma kulturlagernas bevarandestatus och densitet

PlandokumentationenDen övergripande målsättningen med plandokumentationen var att avgränsaoch kartera den exponerade delen av fartygslämningen, i syfte att få en upp-fattning om dess utseende, konstruktion och bevarandestatus innan övertäck-ningen. I första hand inriktades arbetet på att dokumentera skrovets kurvatur iplan, vilket inbegrep inmätning av bordläggning, spant och innergarnering. Detbör i sammanhanget noteras att de enskilda spantens lägen inte har registreratspå planen. Anledningen till detta är att tidsåtgången för inmätning av dessa be-dömdes som allt för stor ställt i relation till kunskapsvinsten. Det arbetsmomentsom prioriterades därnäst var dokumentation av intimmer, såsom däcksbalkaroch däcksstöttor, liksom andra fasta konstruktionselement av betydelse för för-ståelsen av den rumsliga dispositionen av fartyget, däribland resterna av denmurade kabyssen samt pumpar och skott.

I tredje och sista hand – och delvis i mån av tid – karterades järnkrustoroch löst liggande byggnadselement, vars lägen uppenbart var sekundära. Avtidsskäl har som regel endast krustor med en diameter större än ca 50 cmmedtagits på planritningen. Av samma anledning fick området utanför densammanhängande skeppskonstruktionen bortprioriteras, trots att detta uppen-barligen innehåller en hel del större järnkrustor och löst liggande timmer, isynnerhet i områdena utanför för- och akterskeppen. Genom GADK:s tidigareutförda kartering av platsen vet vi också att mindre fragment av fartyget före-kommer så mycket som hundra meter från den bevarade delen av skepps-konstruktionen (Åshede 1997).

Det stod vid planeringen av undersökningen tidigt klart att det var av störstavikt att använda en dokumentationsmetod som minimerade såväl antaletarbetsmoment/förflyttningar som graden av tankearbete för den dykandearkeologen på bottnen. Den i undervattensarkeologiska sammanhang ofta


tillämpade trianguleringsmetoden, d v s inmätning med måttband utifrån tvåeller flera fasta fixpunkter (se Dean et al 1992:162f), befanns med hänsyn tilllämningens storlek och det stora antalet erforderliga mätpunkter vara mindrelämplig i sammanhanget. De som regel mycket dåliga ljus- och siktförhållandenapå vrakplatsen gör det dessutom lätt att fastna med måttbanden i uppstickandedetaljer, vilket kan leda till allvarliga mätfel om det inte uppmärksammas. Be-gränsningarna i fråga om sikten omöjliggjorde också fotogrammetrisk uppmät-ning och lodfotografering i syfte att sammanställa en fotomosaik över vrak-platsen.

Som metod för plandokumentationen valdes i stället s k baslinjemätningeller off setting, vilket innebär att man bestämmer positionen på ett objektgenom vinkelrät mätning utifrån en fast mätaxel. De olika mätaxlarna fungerardärigenom som x- och y-axlar i ett koordinatsystem. Svårigheten med baslinje-mätning ligger i att det kan vara svårt för arkeologen på bottnen att försäkra sigom att han eller hon verkligen mäter vinkelrätt från mätaxeln (Dean et al1992:163).

För att eliminera detta problem konstruerades en ”stationär” baslinje (x-axel)bestående av två stycken 15 m långa måttbandsförsedda skenor av aluminium-profil. Skenorna placerades i fartygets långskeppslinje, en på vardera sida omden murade kabyssen i centrum av lämningen, och fixerades i sid- och längd-led genom att spikas till skrovet. Som y-axel i mätsystemet användes en femmeter lång mätlatta, också den måttbandsförsedd, vilken med hjälp av en hjul-försedd vagn kunde skjutas utmed mätskenorna och från vilken valda punkterpå mätobjekten snabbt och enkelt kunde mätas in. Lattan var fixerad på så sättatt man alltid kunde vara säker på att mätpunkterna låg 90 grader i förhållandetill mätskenan. Det något högre belägna området kring kabyssen kartladesgenom ett förenklat mätförfarande, vilket innebar att ett antal måttbandspändes mellan de båda stationära mätskenorna. Från dessa måttband kundebaslinjemätning sedan utföras. Det inbördes förhållandet mellan de båda mät-skenorna fastställdes genom triangulering.

Mätpunkterna på bordläggning, spant och innergarnering förlades generelltmed en meters mellanrum. Efter att skrovformen hade dokumenterats pådetta sätt delades fartygskonstruktionen upp i tvärskeppsgående enmeters-korridorer. Dessa korridorer avsöktes systematiskt, varvid påträffade konstruk-tionselement dokumenterades och mättes in. De avlästa mätvärdena rapportera-des via dyktelefon till dykledaren ombord på undersökningsfartyget, som efteratt ha noterat dem plottade in dem på en fältarbetsplan i skala 1:100 (bild 6).

Bild 6 Dykaren på bottnen rapporterade

uppmätta mätvärden till ytan där de plottades

in på plan.

Foto

: St

affa

n v

on

Arb

in,

Bo

hu

slän

s m

use

um


Detta förfarande effektiviserade inte bara arbetet betydligt utan gjorde detockså möjligt att snabbt upptäcka och korrigera eventuella felmätningar. Planenhar sedan renritats i skala 1:50 (bilaga 3). Noggrannheten i plandokumenta-tionen uppskattas generellt till ca 20 cm, även om felmarginalen undantagsviskan uppgå till något mer, dock troligen som mest ca 50 cm.

ProvschaktTvå provschakt grävdes inom skeppsskrovet med hjälp av en mammutsug (bild7). Det första mätte 1 x 2 m och förlades mellan två balkar, från skrovsidan ochin (bilaga 3). Provschakt 2 mätte 1 x 3 m och förlades i tvärskeppsriktningen,över en mittskeppsstötta. Kulturlagerna grävdes i 10-centimetersstick och defi-nierades som kontexter med löpande nummerföljd. Större föremål/fyndan-samlingar och delar av skeppskonstruktionen kom att definieras på samma sätt.Schakten ritades i plan och fotograferades/videofilmades. I båda schaktenframkom flera större tunnor varifrån preparat för makrofossilanalys togs. Fynd

Foto

: St

affa

n v

on

Arb

in,

Bo

hu

slän

s m

use

um

Foto

: Th

om

as B

ergs

tran

d,

Bo

hu

slän

s m

use

um

Bild 7 Mammutsugen mynnade i ett såll på

ytan.

Bild 8 Dokumentation av laggstavar från

provschakt 2.


från schakten och fynd som påträffades exponerade i fornlämningen togs uppför registrering och dokumentation (bild 8). Ett mindre antal av dessa om-händertogs för konservering medan merparten återdeponerades i de bådaschakten. Urvalet för konserveringen bestämdes enligt Bohusläns museumuppställda kriterier om vetenskapliga och förmedlingsmässiga kvalitéer och uti-från vad som bedömdes klara en återdeponering.

Moment 2Utformningen av skyddet för Stora Sofia består av tre skikt; grus, gummimattaoch viktsten (bilaga 4). Den övertäckta ytan mäter ca 50 x 13 m, vilket i rela-tion till skrovkonstruktionens storlek ger en marginal på ca tio meter i längdoch ca tre meter i bredd. Gruset var av fraktion 1–5 mm och lades ut i ett 0,4m tjockt lager i genomsnitt. Optimalt hade varit en finare sand, men med hän-syn till det relativt stora djupet gjordes bedömningen att gruset skulle varalättare att fördela med skopa och ge bättre siktförhållanden vid efterföljandedykeriarbeten. Över gruset lades en millimetertjock gummiduk av typenEPDM, som är en syntetisk produkt. Duken är negativ, d v s sjunker, men ärsäkrad dels med mindre betongplattor (30 x30 cm) och dels av ett lager krossadsten i fraktion 40–150 mm.

Bild 9 Fartyget Elisabeth Høj lade

sammanlagt ut 300 m3 grus.Foto

: St

affa

n v

on

Arb

in,

Bo

hu

slän

s m

use

um


Under detta moment användes fartyget Elisabeth Høj, en s k stenfiskaresom har ett stort öppet lastrum och kran för lossning. De ca 300 kubikmetergrus och ca 100 kubikmeter krossad sten lades ut skopa för skopa från ca 22–24 meters djup för att massorna skulle sprida sig jämnt över ytan (bild 9 & 10).Dykare besiktigade resultatet efterhand och gav instruktioner om var detfattades massor. Gummiduken var fördelad på sex rullar om vardera 25 x 5 m,som rullades ut av dykare på botten. Överlappen mellan dukarna var ca enmeter. Dukarna viktades preliminärt av dykarna med betongplattor varefter far-tyget skopade ut ett tunnare lager med krossad sten (bild 11 & 12).

Moment 3Momentet syftar till att kontrollera och kontinuerligt utvärdera skyddstäck-ningens funktion. För ändamålet har en särskild vårdplan tagits fram, som idetalj beskriver metoder och genomförande. Arbetet med att utvärdera skyddetkan delas in i tre faser. De två första faserna har i dagsläget finansiell täckning.

Bild 10 Skopa för skopa lossades grus och

sten över fartygslämningen. Foto

: Th

om

as B

ergs

tran

d,

Bo

hu

slän

s m

use

um


· Den första fasen innebar val av mätmetoder, planering av tillvägagångssätt vidmätning och plantering av testobjekt samt initial provtagning.

· Den andra fasen är den mätintensiva fasen och utgörs av fem år underperioden 2003 t o m 2007. Arbetet innebär okulär kontroll av fornlämningen,upphämtning av testobjekt och analysdata samt bearbetning av data ochrapportering av resultat.

· Den tredje fasen är en fortsatt långsiktig kontroll av fornlämningens skydd.Dessa kontroller behöver inte utföras lika ofta som under den andra fasen,förutsatt att skyddet visat sig uppfylla de uppsatta kraven.

Bild 11 En av flera pallar med betongplattor

som användes för preliminär viktning av

gummiduken.

Bild 12 En av sammanlagt sex rullar med

gummiduk görs färdig för utrullning på det

utlagda gruset.

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

mFo

to:

Staf

fan

vo

n A

rbin

, B

oh

usl

äns

mu

seu

m


Initialt planerades för sedimentprov från provschakten under moment 1.Sedimentanalyserna skulle ge besked om halter av DO, pH och redox-potential.Metodiskt är det dock svårt att få rättvisande resultat genom detta tillväga-gångssätt, varför en annan lösning istället valdes. Moment 3 är beräknat attlöpa under fem år, från 2003 t o m 2007, och innehåller följande mätverktyg:

1. En stationär s k datalogger mäter halter av syre, pH, redox potential, vatten-temperatur och vattendjup. De tre första variablerna mäts av respektive sensorersom är placerade i övergången mellan kulturlagret och gruset. Loggern applicera-des i samband med skyddstäckningen i juli 2002 och kommer att användas undervalda delar av kontrollperioden (bild 13 & 14). Analys av mätresultaten kommeratt utföras av Studio Västsvensk Konservering i samarbete med Bohusläns museum.

2. Träprover fördelade på två stationer inom fornlämningen kommer med års-intervall tas upp för analys. Stationerna består respektive av 15 stycken trästavar avek och furu, som till 3/5 är lodrätt nedstuckna i bottnen. Stavarna har måtten 25x 25 x 700 mm (bild 15). En av stationerna ligger under skyddstäckningen, fastutanför själva fartygslämningen, medan den andra ligger ca sex meter utanförskyddstäckningen i exponerad miljö. Tanken är att kunna göra en jämförandeanalys där nedbrytningen bedöms dels genom maximalt vatteninnehåll (Umax),dels genom mikroskopering och analys av den mikrobiella aktiviteten. Analysernakommer att utföras av Avdelningen för trävetenskap på Sveriges Lantbruksuniver-sitet och Studio Västsvensk Konservering.

3. Vid återkommande besiktningar ges möjligheter till okulär bedömning av skydds-täckningen. Utvalda lokaler fotograferas och bedömning görs av sedimenteringrespektive erodering. Besiktningarna kommer att utföras av Bohusläns museum.

4. I samband med moment 1 utfördes analys av toppsedimenten i anslutning tillfornlämningen. Marine Monitoring AB vid Kristineberg tog tre sedimentkärnormed en s k olausonhuggare för mätning av redox-potential. Mätningarna utför-des enligt Naturvårdsverkets riktlinjer från 1 cm ovanför sedimentytan ner till 8 cmdjup i sedimentet. Sedimentkärnorna analyserades genom att platinaelektrodersköts in i sedimentet från sidan och en calomelelektrod användes som referens-elektrod (Nilsson 2002).

Bild 15 Träprover av furu och ek etablerade i

bottnen utanför skyddstäckningen. De gröna

snörena möjliggör upptagning allteftersom de

exponerade ändarna bryts ned.

Bild 13 En av sensorerna med dess

skyddsrör.

Foto

: St

ud

io V

ästs

ven

sk K

on

serv

erin

g

Bild 14 Skyddsrören fodrades med en tunn

geotextil för att filtrera bort störande

sediment. Rören applicerades vertikalt genom

gruslagret för att mäta miljön i övergången

mellan kulturlager och gruslager.

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m

Foto

: St

ud

io V

ästs

ven

sk K

on

serv

erin

g


5. Under samma moment tog även personal från Studio Västsvensk Konserve-ring dels preparat av fynd i trä som analyseras av Avdelningen för trävetenskappå Sveriges Lantbruksuniversitet, och dels lokala vatten- och sedimentprover. Desenare analyserna genomfördes inom ramen för BAC-poles projektet (Preservingcultural heritage by preventing bacterial decay of wood in foundation poles andarchaeological sites, se www.bacpoles.nl).

Samtliga analys- och besiktningsresultat kommer att avrapporteras frånBohusläns museum till länsstyrelsen i enlighet med tidplanen för moment 3.

Resultat

Resultat av plandokumentationen

AllmäntAv planritningen (bilaga 3) framgår att lämningen efter Stora Sofia står i principkölrätt på bottnen i ungefärlig nord–sydlig riktning, med aktern mot norr ochfören mot söder. Den bevarade delen av skeppskonstruktionen mäter ca40 x 10,5 m. Fartygslämningen ligger till största delen nedsjunken i bottensedi-menten och höjer sig endast marginellt över den omgivande bottnen. I centrumav lämningen finns resterna av den murade kabyssen, vilken bildar en 5 x 7 mstor och intill 0,4 m hög ”kulle” av utrasad tegelsten. Som framhållits i inled-ningen till föreliggande rapport förefaller skrovet att vara bevarat till en nivåstrax under vad som kan antas vara fartygets trossdäck. Detta bör innebära attfartyget ligger nedsjunket omkring tre meter i bottensedimenten. Bottnen i om-rådet är utifrån en maringeologisk kartering definierad som postglacial lera medställvisa områden med finmorän (Miljökonsekvensbeskrivning, januari 2001).

SkrovetFartygets skrovsidor är nedbrutna till bottennivån men kan detta till trots utanproblem följas från för till akter på båda sidor. Skrovsidornas exponering ärsannolikt en följd av den pågående sedimenterosionen, vilken skapat ettmarkant hak mellan skrovsida och omgivande botten. Den förliga delen avfartyget är jämförelsevis dåligt bevarad, och förstäven har inte gått att lokali-sera. Detta utesluter dock inte att den undre delen av stäven fortfarande kanfinnas bevarad nere i bottensedimenten. I den aktre änden av fartyget harakterstävens nedre del kunnat identifieras i sitt ursprungliga läge. Den bevara-de delen mäter ca 165 x 50 cm och har ett närmast triangulärt tvärsnitt.Omedelbart utanför skrovområdet finns i anslutning till akterstäven en större,sammanhängande järnkrusta. Det förefaller troligt att denna krusta utgör dekorroderade resterna av fartygets roderupphängning.

Spanten i fartyget sitter som regel med endast någon eller några få centi-meters mellanrum (bild 16). De är överlag ca 35 cm tjocka och varierarmellan 30 och 35 cm i bredd. Det bör i sammanhanget noteras att det intehar varit möjligt att på okulär väg göra någon distinktion mellan bottenstockar,upplängor och fyllnadstimmer. Bordläggningen har en generell tjocklek av ca10 cm, utom under det berghult som ställvis finns bevarat på babordssidan, dären klenare bordläggning om ca 5 cm har dokumenterats. På spantens insidafinns en innegarnering, ca 9 cm tjock. Sammantaget innebär de uppmättadimensionerna på bord, spant och garnering att skrovet – berghult, vägare ocheventuella kattspår/stinnare oaktat – har haft en tjocklek av omkring 55 cm pådenna nivå. Träslaget i skrovet förefaller genomgående att vara ek.


Däcksbalkar och övrigt intimmerUtmed den östra delen av lämningen, vilken alltså utgör babordssidan på far-tyget, finns åtta delvis bevarade tvärskeppsgående balkar in situ. Som tidigarenämnts är det sannolikt frågan om trossdäckets däcksbalkar. Merparten avbalkarna är bevarade fram till fartygets långskeppslinje eller strax däröver, vilketindikerar att fartygslämningen ligger med några graders slagsida åt babord.Denna iakttagelse stämmer också väl med de slutsatser som dragits av GADK isamband med den tidigare karteringen av lämningen (se Åshede 1996).Däcksbalkarna är överlag ca 32–38 cm breda. I anslutning till provschakt 1kunde även höjden och tvärsnittet på två av balkarna fastställas. Dessa visadesig vara 20 respektive 22 cm höga, och de hade båda ett halvrunt tvärsnittundertill (bild 17).

Däcksbalkarna har inuti skrovet varit stöttade av vertikala däcksstöttor, avvilka flera fortfarande finns bevarade in situ. De kraftigaste stöttorna, de i far-tygets långskeppslinje, mäter ca 35 x 35 cm, medan de mindre varierar mellan

Bild 17 Däcksbalk vid provschakt 1.

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m

Bild 16 Styrbords skrovsida med

bordläggning, spant och innegarnering. Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m


15–25 x 20–25 cm i storlek (bild 18). Fyra av de bevarade däcksbalkarna ärfixerade till skrovsidan genom kraftiga liggande träknän som fogats till en likakraftig balkvägare. Det finns även exempel på knän som ingår som en integre-rad del i själva vägaren. Av provschakt 1 framgår att de balkar som saknar knäni stället är infällda i särskilda hak i balkvägaren.

Den nämnda balkvägaren går att följa utmed stora delar av babordssidan.Den består av flera separata delar, vilka sammanfogats genom långa, horison-tella snedlaskar och bultats till skrovsidan medelst järnbultar. Bredden påvägaren är omkring 35 cm och höjden uppmättes i provschakt 1 till 38 cm. Pånågra ställen i timrets överkant har decimeterstora hak observerats. Dessa hakhar sannolikt utgjort infästningspunkter för mindre tvärgående balkar, s k halv-balkar eller ribbor. Också på styrbordssidan finns en kraftig långskeppsförstärk-ning ställvis bevarad, med tanke på placeringen i skrovet troligast en slag-vägare. Träslaget i balkar, knän, vägare och däcksstöttor förefaller genomgåendeatt vara ek.

Bild 18 En kraftig däcksstötta frilagd i

provschakt 2.Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m

Bild 19 En kraftig järnring på kabyssgolvet.

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m


Bild 20 Metallbeslag av okänd funktion i den

förliga delen av kabyssområdet.

KabyssenI den centralt belägna tegelhögen kan urskiljas en kraftig murad konstruktion,vilken mäter ca 275 cm i tvärskeppsriktningen och 210 cm långskeppsvis.Konstruktionen utgör den undre delen av fartygets kabyss. Kabyssgolvet ärkonstruerat av plant liggande tegelstenar, vilka är orienterade i fartygets lång-skeppsriktning. Runt murverket löper ett ramverk av trä, bestående av fyrahörnstolpar eller stöttor, ca 20 x 20 cm stora, vilka är förbundna med varandragenom horisontella, 12 cm breda reglar. Innanför dessa reglar finns en klenarefodring av liggande bräder. En tegelsten från den raserade kabyssen (fnr 140)togs upp för dokumentation. Den mätte ca 22 x 10 x 4 cm och visade sig varaframställd av gulbrännande lera.

I området för kabyssen har observerats ett antal föremål vilka eventuellt kanha ett funktionellt samband med densamma. Det gäller dels en kraftig järnring,50 cm i diameter och 12 cm tjock, vilken ligger uppe på själva kabyssgolvet,dels ett par meterlånga metallbeslag belägna i den förliga delen av kabyss-

Bild 21 Durkplankor i anslutning till

kabyssområdet.Fo

to:

Mar

ine

Ph

oto

/Bo

hu

slän

s m

use

um

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m


området (bild 19 & 20). Det är oklart vad dessa föremål har haft för funktion,men den rumsliga kontexten antyder att de på något sätt kan ha ingått ikabyssens konstruktion eller användning.

Durkar och däckUnder tegelhögen, i nivå med bottnen, sticker på styrbordssidan fram ett antaltvärskeppsgående plankor (bild 21). Plankorna är ca 35 cm breda. Det är troligtatt dessa plankor har utgjort någon typ av däck eller plattform som burit uppkabyssen. Eftersom plankändarna ej är bevarade kan man förmoda att däcketeller durken kollapsat, och att kabyssen därmed inte längre befinner sig i sittursprungliga läge. Också i den förliga delen av fartygslämningen, i höjd med detvå förligaste däcksbalkarna, finns ett antal exponerade plankor. Dessa är orien-terade i fartygets långskeppslinje, 30 cm breda och 3 cm tjocka. Såvida detinte rör sig om ett raserat skott är den troligaste tolkningen att dessa plankorhärrör från lastdurken i hålskeppet. Läget är dock av allt att döma sekundärt.

Rester av skottRester av rumsindelning i form av skott finns bevarade på flera platser i fartygs-lämningen, och då i synnerhet i dess aktre hälft. Stöttorna som stödjer skottenmäter som regel omkring 10 x 10 cm, medan skottbräderna varierar mellan 4och 7 cm i tjocklek. Det skott som är beläget längst akterut är uppfört av verti-kalt ställda bräder och löper tvärs över fartyget, mellan babords och styrbordslåringar. Omkring tre meter för om detta finns ytterligare delar av ett tvär-skeppsgående skott bevarade. Detta skott synes dock vara uppfört av liggandebräder. Två skottliknande konstruktioner på styrbordssidan, det ena beläget vidfören, det andra omedelbart akter om kabyssen, skulle eventuellt kunna utgörarester av någon typ av däcksgenomföringar. I båda fallen är det frågan ombyggnadskonstruktioner med liggande bräder.

PumparRester av inte mindre än sju länspumpar har dokumenterats i fartyget (bild22). Samtliga pumpar är tillverkade av urborrade trädstammar, troligast al, somvar det träslag som vanligen brukades för detta syfte (se t ex Baker 1983:73).Pumpstockarnas dimensioner och höjd över botten framgår av tabell 3. Samt-

Bild 22 Den övre exponerade änden av

pump 1.

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m


Pump nr H ö b Ytterdiam Innerdiam Sonddjup1 0,32 0,30 0,09 -1,86

2 0,06 0,35 0,13 -2,04

3 0,05 0,30 0,10 -2,12

4 0,07 0,26 0,08 -1,72

5 0,02 0,25 0,08 -2,03

6 0,05 0,25 0,09 -2,20

7 0,06 0,26 0,09 -2,10

Tabell 3 Dokumentation av pumpar i Stora

Sofia. Alla mått är angivna i meter. Sonddjupet

är mätt med bottenytan närmast pumpröret

som referens. Pumparnas numrering räknas

från norr till söder och från höger till vänster.

liga pumpar utom den längst akterut är parställda, vilket är logiskt med tankepå att detta bör ha varit den såväl smalaste som djupaste delen av skeppet. Ianslutning till de två pumparna närmast akter om kabyssen finns rester avpumpschaktets brädbeklädnad bevarad. Denna beklädnad består av liggandebräder som spikats till stående hörnstöttor.

Djupet i pumpstockarna sondades för att få en uppfattning om hur stor delav fartygets bottenskrov som finns bevarad nere i sedimenten. De uppmättasonddjupen finns även de redovisade i tabell 3. Största uppmätta djup – 2,2m – noterades i pumpstock nr 6 som är belägen för om den raserade kabyssen.Lägger man till detta mått dimensionerna på spant, bord och köl så bör manhamna på omkring tre meter, vilket stämmer väl med vad som inledningsvisantagits. Resultatet av de företagna sondningarna ger också visst stöd för an-tagandet om att skrovet skulle ligga med en liten slagsida åt babord.

AnkareStrax utanför bogen på babordssidan ligger ett stort stockankare av järn. Ankaretligger plant på bottnen med kronan pekandes i riktning akterut. Stocken, somvarit tillverkad av trä, är inte bevarad. Läggen är fem meter lång och breddenvarierar mellan 17 och 35 cm. Ringen har en diameter av 70 cm och är 8 cmtjock (bild 23). Armen närmast skeppssidan är avbruten nära läggen, en skadasom måste ha funnits redan innan fartyget blev vrak. Storleksmässigt börankaret närmast motsvara ett s k pliktankare, d v s det största ankaret ombordsom användes vid ankring i storm (jfr t ex Landström 1980:117 om Vasasankare). En uppgift gör gällande att Stora Sofia skulle ha haft tre av sina ankareute vid förlisningstillfället (se Lisberg Jensen 1986:93), och att inte det kvar-

Bild 23 Ankarets ring.Fo

to:

Mar

ine

Ph

oto

/Bo

hu

slän

s m

use

um


varande ankaret utnyttjats har rimligen sin förklaring i den skadade armen. Attdöma av ankarets lokalisering har det varit surrat till röstet på utsidan av skrovetenligt samtida manér.

Övriga observationerSammanlagt har ett tiotal större järnkrustor dokumenterats inom skrovområdet.I synnerhet de som är belägna i den förliga delen av skrovet förefaller att tillövervägande del bestå av artilleriammunition. En av krustorna i förskeppetmäter ca 60 cm i diameter och har sedd i plan ett närmast cirkelrunt tvärsnitt(bild 24). Formen på krustan kan indikera att ammunitionen legat förpackad ien numera försvunnen träbehållare, troligast någon typ av laggkärl. Inom denbevarade delen av skeppskonstruktionen finns även ett flertal recenta föremål,däribland en gjutjärnsspis och en elmotor med vidhängande kätting. Föremålenhar enligt uppgift tjänstgjort som bojsänken i samband med dykningar påplatsen under 1960- och 1970-talen.

Bild 25 Vedträ i provschakt 1.

Bild 24 Krusta med artilleriammunition i

förskeppet.

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

mFo

to:

Mar

ine

Ph

oto

/Bo

hu

slän

s m

use

um


Resultat av provschaktenProvschakt 1 (2 x 1 m) förlades inom den förliga delen av skrovet, rätvinkligtin från babordssidan mellan två däcksbalkar (bilaga 3). Det översta stratigrafiskalagret mätte sammanlagt 20 cm och bestod av relativt lös svartoxiderad gyttja(bilaga 5; kontext 101, 102). Mycket musselskal och viss inblandning av re-centa föremål tyder på omrörning och hög syresättning. Fynden var relativt fåoch bestod av någon del av kritpipa, artilleriammunition i form av rundkula ochstånglod, skärvor av rödgods, knivskaft i trä, fragmenterat tågvirke och laggbandsamt några ben av fisk och däggdjur m m.

Det följande lagret utgjordes av en homogen ljusgrå lös lera (K 103) somomsluter de underliggande kontexterna 104 och 105. Kontext 104 är en sam-ling kluvna trädstammar av mestadels bok, som har tolkats som ved tillkabyssens eldstad (bild 25). Toppnivån var ca 50 till 75 cm från ursprungligbottennivån. Kontext 105 var en större tunna i ek om mer än 100 cm längdoch minst 50 cm i diameter (bild 26). Tunnan hade laggband in situ och lågpå skrå in mot provgropens västra begränsning, varför inga mer bestämda måttkunde tas. Toppnivån var 33 respektive 55 cm från ursprunglig bottennivån.

Bild 26. En större tunna (kontext 105) i

provschakt 1.

Bild 27 Eroderad riktkil från lager K 203

(fyndnummer 35).

Foto

: Th

om

as B

ergs

tran

d,

Bo

hu

slän

s m

use

um

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m


Omfattningen av de båda senare kontexterna gjorde det omöjligt att gå vidarened i provschaktet utan att behöva utvidga, varför undersökningen avslutades.Bevarandestatusen för K 104 och K 105 tyder på stabila förhållanden nere ilager K 103.

Provschakt 2 förlades i tvärskeppsriktning ca tre meter norr om den rase-rade kabyssen och mätte 3 x 1 m (rutorna A, B och C). Schaktet placeradesöver en större däcksstötta som var synlig i bottenytan (bild 18). Avsikten var attanvända denna som höjdreferens och, om möjligt, följa den ned till under-liggande däck/durk. I likhet med det första schaktet kunde två dominerandelager urskiljas; ett övre av svartgrå oxiderad gyttja om 20 cm, följt av en merhomogen gråaktig lera (K 203, 206 respektive 207, 209). Det övre hade ettstort inslag av marina skal och djur. Fynden kan sammanfattas till fragmenteratoch eroderat trä, keramikskärvor i rödgods, delar av skor i läder, planglas ochbuteljglas, rundkulor, riktkil, del av järnplåt, fisk- och däggdjursben och delar avtunnor (bilaga 6). Lagret var omrört, uppenbart syresatt och fynden tydligteroderade (bild 27).

Det undre lagret upptogs helt av flera hela och fragmenterade tunnor ivarierande storlekar (bild 28 & 29). I mitten av schaktet fanns även kluvettimmer som tolkades som ved. Fynden bestod bl a av fisk- och däggdjursben,kryddkorn och spannmålsagnar, vilka troligen härrör från sönderfallna tunnormed livsmedel. Övriga fynd utgjordes av mindre keramikskärvor i rödgods, delav skosula, delar av block, ett litet dekorerat kaus (bild 30), två bantlärmått

Bild 28 En av flera tunnor i provschakt 2.

Bild 29 Plan över provschakt 2. Schaktet

dominerades av tunnor av ungefärlig samma

storlek. I schaktets mitt finns en kraftiga

däckstöttan (objektsnummer 40) och plank

som tolkas som del av förrådsdurken.

Illustration: Anders Gutehall, Bohusläns museum

Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m


(bild 31), knapp till klädesplagg och skaft till borr eller liknande (bild 32). Lik-som i provschakt 1 utgör det undre lagret en god bevarandemiljö för fynd avorganiska material.

De svårhanterliga hela tunnorna gjorde det svårt att avancera vidare ned ischaktet. Endast i anslutning till den större stöttan var det möjligt att kommadjupare. På 113 cm djup, inom en 40 x 30 cm stor yta, påträffades ändarna tilltvå horisontellt liggande plankor och ett lager med sten (K 214, 215). De tvåplankorna var 25 cm breda och 2–3 cm tjocka, och låg lite omlott (bild 33).Träslaget var ljust och bestämdes preliminärt till furu eller gran. Under dessalåg ett lager av mindre svallad sten, ca 20 cm i diameter, inbäddad i ljus finsjösand (fyndnummer 132, preparat). Det är svårt att tolka detta annat än somlastdurken med underliggande ballaststen. Utifrån plandokumentationen hardet konstaterats att skrovet ligger med svag slagsida åt babord. Förlisnings-skedet har troligen skapat en förskjutning så att last och utrustning har kastatsomkring, och att ballasten har tryckt upp lastdurken.

Foto

: P

atri

k H

ögl

un

d,

Bo

hu

slän

s m

use

um

Bild 30 (t v) Ett mindre kaus med ritsad

dekor (fyndnummer 117).

Bild 31 (t h) Del av ett bantlärmått

(fyndnummer 94).

Bild 32 Träskaft, del av redskap

(fyndnummer 122).

Foto

: P

atri

k H

ögl

un

d,

Bo

hu

slän

s m

use

um

Foto

: P

atri

k H

ögl

un

d,

Bo

hu

slän

s m

use

um


Från sex av de påträffade tunnorna i provschakt 1 och 2 togs prover förmakrofossilanalys. Dessutom togs preparat av sand i botten av schakt 2. Tvåfyndposter med sållfynd gick även vidare för arkeobotanisk analys (tabell 4).

De två sållfyndposterna, fyndnummer 49 och 121, från provschakt 2 visadesig vara dels en plommonkärna och dels agndelar från havre, körbärskärna, vin-druvskärna (russin) och vitpepparkorn (Regnell 2003, se bilaga 7). Det senareär ett för skandinaviska förhållanden relativt tidigt fynd av denna asiatiska lyx-artikel. Proverna från tunnorna innehöll bl a varierande mängder grässtrån ellerhalm samt slagg eller korroderad metall. Dessutom fanns förekomst av hus-mossa, björkmossa, en loppa, hår av obestämt ursprung, fragment av ekträsamt växtfragment och frön från naturlig deposition från omgivningen. Ytter-ligare vitpepparkorn fanns i prov från fyndnummer 109, kontext 208, och detförekom en rågkärna i fyndnummer 108, kontext 205. Fyndnummer 132 varett preparat från kontext 215, den sand som låg bland ballaststenen. Analysenbeskriver det som väl sorterad finsand med mindre inslag av mellansand, leraoch gyttja. Inslaget har troligen med provtagningen att göra.

Från provschakten finns även 19 fyndposter med ben. Enligt en lekmanna-mässig bedömning i fält bestämdes dessa som ben från fisk och däggdjur. Dåde inte kunde knytas till slutna kontexter såsom tunnor genomfördes ej någonosteologisk analys. Fiskbenen kan i det fall fisken ej varit livsmedel vara resul-tatet av en naturlig deposition (K 210 och 105 innehöll bl a spår av sill, stor-spigg och plattfisk).

Fyndnr Material Beskrivning Kontext Beskrivning108 Makroprov Tunna K 205 205 Laggkärl/tunna

109 Makroprov Tunna K 208 208 Laggkärl/tunna




132 Makroprov Makroprov. Sand i botten på provschakt 2 215 Ballasten bestående av sten inbäddad i ljus finsand/sjösand


49 Övrigt organiskt Halv fruktkärna. Sållfynd 206 Provschakt 2

121 Övrigt organiskt Kryddkorn, agnar från spannmål och mindre fruktkärna. Sållfynd 209 Provschakt 2

Tabell 4 Analyserade makrofossilprov från

provschakt 1 och 2 (Regnell 2003).

Bild 33 Ballaststen och plankor i botten av

provschakt 2. Stenen är inbäddad i ljus

sjösand.Foto

: M

arin

e P

ho

to/B

oh

usl

äns

mu

seu

m


Slutsatser

FartygskonstruktionenDen närmaste arkeologiska parallellen till Stora Sofia är det i stort sett samtida,men betydligt mer kända örlogsskeppet Vasa. Fartygen var av ungefär sammastorlek och typ, och de färdigställdes i princip samtidigt. Av den franske diplo-maten Charles Ogiers beskrivning av Stora Sofia 1634 förstår vi att fartygen,åtminstone ytligt sett, hade stora likheter. Exempelvis hade båda fartygen tremaster och två täckta batteridäck, och de var båda tungt bestyckade. Dessayttre likheter till trots så representerar de båda fartygen sannolikt två helt skildaskeppsbyggnadstraditioner. Vasa byggdes av en holländsk skeppsbyggmästare,enligt den byggnadstradition som var förhärskande inom det holländska flottan,medan Stora Sofia – vars byggnation leddes av skotskbördige Daniel Sinclair –på goda grunder kan antas ha varit byggd enligt det s k engelska manéret (seProbst 1996:48ff, jfr Landström 1980:47).

De båda byggnadstraditionerna skilde sig åt på flera avgörande sätt. En avde mer betydande skillnaderna var emellertid de mycket olikartade skrov-profilerna. Flacket, det vill säga den flata delen skeppsbottnen, skulle, enligt ettengelskt traktat om skeppsbyggeri författat vid mitten av 1620-talet, på ettengelskbyggt örlogsfartyg aldrig överstiga 1/3, men inte heller understiga 1/4av bredden på fartyget (Landström 1980:25). De holländskbyggda fartygenhade som regel minst dubbelt så breda flack som de engelska. Härigenom blevde mer flatbottnade och fick ett mindre djupgående än dessa, vilket var enmedveten anpassning till seglationsförhållandena vid Nederländernas kust(Landström 1980:32, Svensson 1963:91).

Dessa principiella skillnader i byggnadssätt gör det i högsta grad motiveratmed en skeppsbyggnadsteknisk jämförelse mellan Stora Sofia och Vasa. Ävenom den genomförda plandokumentationen av Stora Sofia inte kan sägas hasådan upplösning att den tillåter några mera djuplodande jämförelser med denbetydligt bättre dokumenterade Vasa, är det ändå möjligt att i mera allmännatermer diskutera skillnader och likheter i de båda fartygens konstruktion ochrumsliga disposition. En begränsning i sammanhanget är naturligtvis att planrit-ningen över Stora Sofia (bilaga 3) endast representerar ett längsgåendehorisontellt snitt genom fartyget, i höjd med trossdäckets däcksbalkar.

Planen av Stora Sofias skrov visar ett fylligt förskepp med förhållandevisrundade bogar, medan akterskeppet är markant avsmalnande. Detta är ett dragsom kan sägas vara karakteristisk för undervattensskroven i engelskbyggda ör-logsfartyg från denna tid. Av ett manuskript från omkring år 1586, författat avden engelske skeppsbyggmästaren Matthew Baker, framgår att formen erhöllsgenom att fartygets mästerspant placerades på en punkt motsvarande 36,2procent av köllängden, räknat från kölens förliga ände (Landström 1980:14; jfrSvensson 1963:105).

Denna skrovform återkommer emellertid även i det holländska skepps-byggeriet, och känns där bl a igen från just Vasa. De holländska fartygen vardock vid denna tid som regel helt plattgattade, medan de engelska vid 1600-talets början började byggas med rundad akter under vattenlinjen (jfr Land-ström 1980:105). Stora Sofia kölsträcktes som tidigare framgått 1624, och detär osäkert hur stort genomslag denna nymodighet då hade fått inom detengelska skeppsbyggeriet. Eftersom Stora Sofias skrov inte är bevarat ovanförvattenlinjen kan vi inte med säkerhet säga huruvida hon varit försedd medplatt eller rundad akter.

Vasas trossdäck bärs, i likhet med Stora Sofias, upp av kraftiga däcksbalkar.En viktig skillnad är dock att dessa balkar på Vasa stöttas med hängande knän


och stinnare, vilka tillsammans med kattspåren eller bottenbanden formar ettslags ”inre” spantning som ger fartyget en extra styrka i tvärskeppsled. Somframgår av planritningen stöttas trossdäckets däcksbalkar i Stora Sofias skrov istället med horisontella, d v s liggande, knän. Några kattspår eller stinnare harinte observerats, vare sig i det upptagna provschaktet på babordssidan (prov-schakt 1) eller någon annanstans i skrovet. Med tanke på hur lite som frilagtsav fartygets insida är det självfallet förhastat att anta att dylika förstärknings-timmer helt saknas i Stora Sofia. Däremot vågar man kanske anta att de inteförekommer lika frekvent i skrovet som på Vasa (jfr diskussionen i Probst1996:42ff om de samtida danska fartygen Argo och Patientia, som utifrån rit-ningar och övrigt skriftligt källmaterial tycks ha saknat kattspår).

Kabyssen är på Vasa placerad omedelbart för om stormasten, d v s ganskaprecis mitt i fartyget. Centrum på kabyssen befinner sig därmed på en punktmotsvarande 57 procent av köllängden, räknat från kölens akterände. När detgäller Stora Sofia är detta förhållande mera osäkert, eftersom vi inte exakt vetkölens sträckning i fartygslämningen. Uppskattningsvis utgör dock avståndet tillcentrum av kabyssen här omkring 54 procent av köllängden. Detta betyderalltså att kabyssen i Stora Sofia proportionellt sett ligger förskjuten något meraakterut jämfört med Vasa. Denna placering får konsekvenser för bl a stormasten,som på Stora Sofia antingen bör ha stått längre föröver eller, vilket sett tillsamtida fartygsavbildningar förefaller mera sannolikt, längre akterut än i Vasa.

Notervärt är också att kabyssen i Stora Sofia förefaller att ha varit placeradhögre upp i fartyget än i Vasa. Vasas kabyss vilar på ungefär samma nivå somdurken i hålskeppet, medan det bevarade kabyssgolvet i Stora Sofia befinnersig ca 40 cm högre än trossdäckets däcksbalkar och sålunda befinner sig enhel ”våning” högre. Som nämnts förefaller kabyssen i Stora Sofia dessutom attha kollapsat något, varför skillnaden i höjdled ursprungligen kan ha varit ännunågot större. Stora Sofias kabyss är 2,75 x 2,10 m stor, medan Vasas mäter ca2,90 x 2,25 m och således är marginellt större. Även på detaljnivå finns vissasmärre skillnader mellan de båda fartygens kabysser, även om principen förderas konstruktion tycks ha varit ungefär densamma. Ett exempel är kabyss-golvet, vilket på Stora Sofia förefaller att bestå av tegelstenar som placeratsplant i fartygets längdriktning. I Vasa är teglet i stället lagt tvärs långskeppsrikt-ningen, stående på högkant.

En av de mer slående skillnaderna vid en jämförelse mellan de båda far-tygen gäller antalet länspumpar. Vasa var vid förlisningen utrustad med fyrapumpar: en alpump i den aktre delen av fartyget (omedelbart för om styr-plikten), en tvådelad gjord av bly och kringbyggd med ett skyddande fodral avbräder (belägen något akter om stormasten), samt två stycken omedelbart förom kabyssen (en på vardera sida, också de av bly och inbyggda). Stora Sofiahade som framgått av den arkeologiska dokumentationen inte mindre än sjupumpar ombord. Hänger denna skillnad uteslutande samman med de olikaskeppsbyggnadsmanéren, eller finns det andra tänkbara förklaringar?

Man måste i sammanhanget betänka att Stora Sofia vid tidpunkten för för-lisningen var ett förhållandevis gammalt fartyg. Det kan därför tänkas att någraav pumparna är sekundärt tillkomna, d v s att de installerats efterhand som far-tyget brukats. Ett tillfälle då en sådan komplettering kan tänkas ha skett var närfartyget år 1642 lades upp på varv för att repareras. Året innan hade fartygetsprungit läck ute till havs under en resa till Bergen. Ombord fanns vid det aktu-ella tillfället bland annat den danske kungen Christian IV. Av det samtida käll-materialet framgår att pumparna fungerade dåligt och att det var med nöd ochnäppe som man lyckades hindra fartyget från att sjunka (Probst 1996:125f,221; jfr Åshede 1989).


Disposition av utrymmen efter fyndspridningEtt huvudskepp som Stora Sofia var en stor och komplicerad krigsmaskin. Ut-över att vara plattform för ett mobilt artilleri på ca 50 kanoner med all ammu-nition och utrustning, var skeppet även arbetsplats och logi för över tvåhundrabesättningsmän och soldater. Försörjningen under långa kampanjer medfördeatt stora volymer livsmedel måste beredas plats ombord tillsammans med allövrig utrustning för att fartyget skulle fungera planenligt. Som jämförelse kannämnas beräkningar av Vasas totala förrådsutrymme som uppgår till närmare1 000 m3, vilket tros ha motsvarat en proviantkapacitet på mellan 6 och 9veckor (Söderlind 2002).

Undersökningen av det svenska örlogsskeppet Kronan, som förliste 1676,visar även på den stora mängd lyxbetonade föremål som enskilda befäl tog medsig ombord på de större örlogsskeppen (Einarsson 1998, 1999; Johansson1985). De redovisade provschakten visar inte upp ett likande fyndomfång,men med hjälp av den tidigare karteringen av Stora Sofia kan bilden bli merkomplett med avseende på hur man disponerade fartygets utrymmen.

Förutom aktuell undersökning grävde GADK ett antal provschakt under åren1986 till 1994. De tidigare undersökningarna hade andra utgångspunkter ände nu genomförda, men fyndlistorna och övrig dokumentation är i denna frågatill stor hjälp (Åshede 1986–1997). Felkällorna vid spridningsplaner är i regelflera, oavsett fornlämning. I detta fall bör man dels vara medveten om uppen-bar omrörning av den övre stratigrafin, och dels försöka skilja mellan olika de-poneringsfaser, det vill säga vad som bestämmer var fyndet blir funnet.

De naturliga formationsprocesserna som påverkat lämningen är främst dennaturliga nedbrytningen. Marina träborrare har förstört och underminerat far-tygskonstruktionen så att den slutligen kollapsade. Fynd eller konstruktionsdelarsom i detta skede omdeponerats kan missleda en spridningsanalys, men sam-tidigt ge insikt i själva formationsförloppet. Lättare är det då att förstå t exförrådstunnor på trossdäck eller lastdurken. Flertalet av dessa har rimligen varitstuvade tätt samman, innan förlisningen förskjutit dem inom däcksnivån attdöma av provschakt 1 och 2. Processer av mänsklig hand kan härledas dels tillTreilebens kanonbärgning på 1660-talet, men framför allt till modernt trålfiskeoch dykningar på platsen.

Pr sch 1 Pr sch 2 Sch 1–2 Sch 7–8 Sch 9–10 Sch 11–12 Sch 13–14 Sch 15 Summa

Fartygskonstruktion 3 3 – 1 1 1 – 1 10

Rigg: löpande & stående gods 1 4 1 – 2 5 1 – 14

Artilleri – – – – – – – – 0

Personlig beväpning – – – – – – – 1 1

Artilleri: ammunition & tillbehör 2 3 – – – – – 3 7

Personlig beväpning; ammunition & tillbehör – 2 – – 2 1 – 2 7

Personliga ägodelar 4 4 3 8 28 35 4 34 120

Klädesplagg 1 8 – – 2 2 – 7 20

Kabyss: konstruktion och tillbehör – 1 – 1 2 1 – – 5

Livsmedel 5 15 1 – 3 4 – 4 32

Förrådskärl 4 34 – – – – – – 38

Övriga skeppsinventarier 3 19 – – 7 5 1 12 52

Tabell 5 Fördelning antalet fyndposter i

relation till fyndgrupp och provschakt.


Utifrån resultat dels från GADK:s provschakt och dels från Bohuslänsmuseums undersökning 2002 har fyndspridningen analyserats baserat på in-delning i fyndgrupper, d v s gruppering utifrån fyndens funktionella och/ellerrumslig särart (tabell 5; bilaga 8).

Av de provschakt som gjordes av GADK var det endast schakt 15 och 3–6som förlades inom skrovkonstruktionen (tvärskeppsgående schakt i akterpar-tiet). Schakten 3–6, som inte finns med i tabell 5, förlades centralt inom för-liga delen av skrovkonstruktionen men avslutades snart då det framför allt komfram artilleriammunition och blyplåtar. Inga fynd finns registrerade från dettaschakt. Schakt 1–2 förlades över skrovsidan på babords låring, schakt 7–8utanför styrbords bog, schakt 9–10 utanför akterstäven, schakt 11–12 utanförstyrbords låring och något söder därom schakt 13–14 (schaktnumreringen ba-seras på respektive 2 m2). Att flertalet av dessa schakt förlades utanför skrov-konstruktionen återspeglas i det totala antalet fyndposter (ca 340 stycken,bilaga 9–10). Den mest företrädda fyndgruppen är personliga ägodelar som ärmest förekommande i schakten akterut (1–2, 9–15).

Fynden präglas till stor del av vad man kan förvänta sig i officerarnas kvarter;tenntallrikar, tennpokal, bläckhorn, mässingsljusstakar, glasbuteljer med till-hörande tennkorkar, dräktspänne, mässingsmortlar och finare keramikkärl. I detförliga schakt 7–8 gjordes endast ett mindre antal fynd av brukskeramik ochkritpipor. Från schakt 3–6 finns inga fynd registrerade men övrig dokumenta-tion gör gällande att det fanns mycket ur fyndgruppen Artilleri: ammunitionoch tillbehör, och dessutom en mängd blyplåtar vilka kan föras till Övrigaskeppsinventarier.

Fyndgruppen Rigg: löpande & stående gods innehåller tågvirke, block ellerdelar därav och ett antal större bronsskivor. Dessa finns jämnt spridda överflera schakt. Livsmedel och Förrådskärl är framför allt registrerat inom prov-schakt 1 och 2, beroende på att dokumentationsambitionen skiljer sig från dentidigare undersökningen. I fältrapporten för schakt 15 framgår det dock att närschaktet grävdes nådde man ned till ett däck. På detta fanns flertal tunnor/slutna laggkärl fyllda med gula ärtor, djurben och olika sorters fruktkärnor (tro-ligen plommon och vindruvor). I östra delen av schaktet fanns även ved iklenare dimensioner (Åshede 1986–1997).

Av denna översiktliga analys kan man dra följande slutsatser. På lastdurken ihålskeppet, både för- och akterut, har man stuvat större förrådskärl inne-hållande bl a livsmedel, vilket provschakt 1–2 och schakt 15 tydligt visar på.Makrofossilanalyserna för tunnorna i provschakt 1 och 2 är inte ovedersägligamen med stor sannolikhet har de aktuella tunnorna rymt just livsmedel elleröl, vatten, övrig dryck som inte har lämnat några explicita spår. Förutom tunnorhar även ved stuvats på lastdurken. I provschakt 1 och 2 fanns exempel på litetunnare kluvna stammar medan iakttagelser från schakt 15 visar på klenarepinnved.

Möjligen har man även stuvat artilleriammunition på lastdurken. Alternativetär att ammunition kan ha legat i ett utrymme på det överliggande trossdäcketoch sedan fallit ned i takt med att fartyget brutits ned. Merparten bör dock hastuvats så lågt som möjligt i fartyget med hänsyn till fartygets stabilitet. Före-komsten av stora krustor innehållande artilleriammunition tyder på att mer-parten av denna fyndgrupp har förvarats i den förliga hälften av fartyget.

Föga förvånande finns en koncentration av fynd av officerskaraktär i denaktra delen av lämningen, inom området för skansarna. En berättigad fråga ärom fynden härrör från skansarna ovan eller från kistor stuvade på trossdäckeller lastdurken. Då inga slutna kontexter/fyndkoncentrationer påtalas i tidigareundersökningsrapporter är det troligt att dessa fynd har deponerats i takt medatt skansdäcken har brutits ned.


Utvärdering av moment 1 och 2Den förberedande undersökningen av fartygslämningen har i möjligaste månsvarat upp mot den uppställda målsättningen. Under svåra arbetsförhållandenhar det vart möjligt att framställa en detaljerad plan av den exponerade delenav fartygslämningen. Vad gäller fornlämningens utsträckning på havsbotten haringa nämnvärda iakttagelser gjorts utanför den yta som nu är skyddstäckt. Isamband med GADK:s karteringar gjordes okulära besiktningar med dykare iområdet utanför skeppskonstruktionen utan några större resultat. Likaså visarsonarbilden från utredningen 1999 inga indikationer av större konstruktioneroch/eller fynd i närområdet. En gammal hypotes gör gällande att besättningendumpade kanoner överbord mellan platsen för grundstötningen och förlis-ningen. Treilebens facit på totalt sjutton bärgade kanoner skulle kunna stödjaett sådant argument men det finns fortfarande ett antal faktorer att uteslutainnan det kan anses som troligt.

Bedömningen av kulturlagernas bevarandestatus har givit tydliga besked.Med undantag för det översta lagret om 20 cm bedöms miljön vara god. Enfortsatt erosion av de övre sedimenten skulle dock ha medfört en accelereran-de negativ inverkan på underliggande fynd och konstruktioner. Kulturlagernasdensitet bedömdes som homogen och relativt lös vilket i och för sig ökarrisken för komprimering i samband med skyddstäckningen. Den stora andelentunnor, ved och stabila konstruktioner kommer förhoppningsvis endast att på-verkas i mindre utsträckning.

Skyddstäckningens utformning utgår från rådande principer om in situ-be-varande. Erfarenheterna från genomförandet av momentet säger att gruset varlätt att fördela över ytan, gummiduken var mycket mer praktisk att jobba medän t ex geotextil, medan den krossade stenen var svårare att distribuera jämnt.Man bör även understryka behovet av att etablera tydliga och hållbara oriente-ringsmarkeringar runt, och till viss del inom den yta, som skall skyddstäckas.Inte minst var detta viktigt vid utrullningen av dukarna, när ett hemmavant vrakhade omvandlats till en grusöken. En potentiell svag länk skulle kunna varagummidukens hållbarhet. Utifrån tillverkarens specifikationer och egna tidigareiakttagelser anses hållbarheten dock inte bli ett överhängande problem inomöverskådlig framtid. De besiktningar och analyser som genomförs undermoment 3 kommer dessutom att ge oss goda möjligheter att utvärdera omoch i så fall hur duken åldras.


Referenser

Ej tryckta källorvon Arbin, S. & Bergstrand, T. 2004. Arkeologisk efterundersökning och

vård: Havmanden – ett danskt 1600-talsfartyg. Risö i Öckerö socken ochkommun. Rapport 2003:29. Bohusläns museum. Uddevalla.

Bergstrand, T. 2000. Arkeologisk utredning: Göteborgs farleder. Rapport2000:37. Bohusläns museum. Uddevalla.

Einarsson, L. 1998. Rapport om 1998 års marinarkeologiska undersökningarav regalskeppet Kronan. Kalmar läns museum. Kalmar.

Einarsson, L. 1999. Rapport om 1999 års marinarkeologiska undersökningarav regalskeppet Kronan. Kalmar läns museum. Kalmar.

Nilsson, H.C. 2002. Rapport över redoxmätningar i anslutning till Stora Sofiasvrakplats. Marine Monitoring AB. Fiskebäckskil.

Olsson, A. & Bergstrand, T. 2000. Vad vet vi om skärgårdens fornlämningarunder vatten? En kartläggning med utgångspunkt från nordvästra Orust.Rapport 2000:29. Bohusläns museum. Uddevalla.

Regnell, M. 2003. Växtmakrofossilanalyser från vraket Stora Sofia (förlist1645). 2003-02-25. Rapport 2003:2. Arkeologiskt NaturvetenskapligtLaboratorium. Göteborg.

Richards, V.L. 2001. James Matthews (1841). Conservation pre-disturbancesurvey report. Department of materials conservation, Western AustralianMuseum. Fremantle.

Richards, V.L. 2003. James Matthews (1841). Reburial project. Conservationresearch design. Department of materials conservation, Western AustralianMaritime Museum. Fremantle.

Säkerhetshöjande åtgärder i farlederna till Göteborg. Miljökonsekvensbeskriv-ning januari 2001. Scandiaconsult Sverige AB.

Vänersborgs tingsrätt, Miljödomstolen. Dom 2001-08-31. Mål nr M 41-01.Åshede, K. 1986–1997. Fältrapporter från Göteborgs Amatördykarklubbs

undersökning av Stora Sofia. Göteborgs Amatördykarklubb.

ArkivRiksarkivet, Stockholm

Krigshistoriska handlingar vol M 1291. Stora Sofias inventarielista från 1644.

Tryckta källorvon Arbin, S. 1996. Havets husbockar – marina träborrande organismer som

formationsprocess. Marinarkeologisk tidskrift 1/1996.Baker, W.A. 1983. Skrovet. Nautiskt bildlexikon. Wahlström & Widstrand.Björdal, C. & Nilsson, T. 2002. Decompositon of waterlogged archaeological

wood. Proceedings of the 8th ICOM Group on Wet Organic ArchaeologicalMaterials Conference. Stockholm 11–15 June 2001. Red. P. Hoffmann, J.A.Spriggs, T. Grant, C. Cook & A. Recht. The International Council ofMuseums (ICOM), Committee for Conservation, Working Group on WetOrganic Archaeological Materials. Bremerhaven.


Blanchette, R.A. & Hoffmann, P. 1994. Degradation processes inwaterlogged archaeological wood. Proceedings of the 5th ICOM Group onWet Organic Archaeological Materials Conference. Portland, Maine 16–30August 1993. Red. P. Hoffman, T. Daley & T. Grant. The InternationalCouncil of Museums (ICOM), Committee for Conservation, Working Groupon Wet Organic Archaeological Materials. Bremerhaven.

Dean, M., Ferrari, B., Oxley, I., Redknap, M. & Watson, K. (red.) 1992.Underwater Archaeology. The NAS Guide to Principles and Practice.Nautical Archaeology Society. Dorchester.

Gregory, D. 1998. Re-burial of timbers in the marine environment as a meansof their long-term storage. Experimental studies in Lynæs, Denmark. TheInternational Journal of Nautical Archaeology vol 27 (4).

Gregory, D. 1999. Re-burial of ship timbers in the marine environment as amethod of in-situ preservation. Proceedings of the 7th ICOM-CC WorkingGroup on Wet Organic Archaeological Materials Conference. Grenoble,France 1998. Red. C. Bonnet-Diconne, X. Hiron, Q.K. Tran & P. Hoffman.The International Council of Museums (ICOM), Committee forConservation, Working Group on Wet Organic Archaeological Materials.Bremerhaven.

Gregory, D., Matthiesen, H. & Björdal, C. 2002. In-situ preservation ofartifacts in Nydam Mose. Studies into environmental monitoring and thedeterioration of wooden artefacts. Proceedings of the 8th ICOM Group onWet Organic Archaeological Materials Conference. Stockholm 11–15 June2001. Red. P. Hoffmann, J.A. Spriggs, T. Grant, C. Cook & A. Recht. TheInternational Council of Museums (ICOM), Committee for Conservation,Working Group on Wet Organic Archaeological Materials. Bremerhaven.

Gregory, D. & Oxley, I. 2002. Site management. International Handbook onUnderwater Archaeology. Red. C. Ruppe & J. Barstad. The Plenum Series inUnderwater Archaeology. Kluwer Press.

Guthrie, J.N., Blackall, L.L., Moriaty, D.J.W. & Gesner, P. 1994. Wrecks andmarine microbiology. Case study from the Pandora. Australian Institute forMaritime Archaeology Bulletin vol 18 (2).

Holck, P. 1960. Orlogskibet Sancte Sophia’s konstruktionstegning (1624).Tidsskrift for søvæsen.

Hopkins, D.W. 1996. The biology of the burial environment. PreservingArchaeological Remains in situ. Proceedings of the Conference of 1–3April 1996. Red. M. Corfield, P. Hinton, T. Nixon & M. Pollard. Museum ofLondon Archaeology Service & Department of Archaeological Sciences,University of Bradford. Bradford.

Höglund, P. 2002. ”Opå Wasan ähr inskepade in Julio” – om vapen,ammunition och artilleritillbehör på örlogsskepet Vasa. Marinarkeologisktidskrift 4/2002.

Johansson, B.A. (red.) 1985. Regalskeppet Kronan. Bra böcker. Höganäs.Landström, B. 1980. Regalskeppet Vasan från början till slutet.

Interpublishing. Stockholm.Lisberg Jensen, O. 1985. Orlogsskibet Store Sophia som forliste år 1645 i

Göteborgs skærgård. Maritim kontakt 9. Köpenhamn.Lisberg Jensen, O. 1986. Örlogsskeppet Stora Sophia – som förliste år 1645

i Göteborgs skärgård. Unda maris 1983–1985. Sjöfartsmuseet i Göteborg.Olsson, A. 2002. Cultural heritage management under water in Sweden – a

”westcoast” perspective. Proceedings of the 8th ICOM Group on WetOrganic Archaeological Materials Conference. Stockholm 11–15 June2001. Red. P. Hoffmann, J.A. Spriggs, T. Grant, C. Cook & A. Recht. TheInternational Council of Museums (ICOM), Committee for Conservation,Working Group on Wet Organic Archaeological Materials. Bremerhaven.


Oxley, I. 1996. The in situ preservation of underwater sites. PreservingArchaeological Remains in situ. Proceedings of the Conference of 1–3 April1996. Red. M. Corfield, P. Hinton, T. Nixon & M. Pollard. Museum ofLondon Archaeology Service & Department of Archaeological Sciences,University of Bradford. Bradford.

Oxley, I. 1998. The investigation of the factors that affects the preservation ofunderwater archaeological sites. Maritime archaeology. A Reader ofSubstantive and Theoretical Contributions. Red. L.E. Babits & H. vanTilburg. The Plenum Series in Underwater Archaeology. Plenum Press. NewYork & London.

Probst, N.M. 1993. Nordeuropæisk spanteopslagning i 1500- og 1600-tallet.Belyst udfra danske kilder. Maritim kontakt XVI. Köpenhamn.

Probst, N.M. 1996. Christian 4.s flåde. Den danske flådes historie 1588–1660. Marinehistorisk Selskabs skrift nr 26.

Svensson, S. 1963. Skeppsbyggeriet. Svenskt skeppsbyggeri. En översikt avutvecklingen genom tiderna. Red. G. Halldin. Allhems förlag. Malmö.

Söderlind, U. 2002. Marinarkeologi och gastronomi – del 2.Marinarkeologisk tidskrift 2/2002.

Waddell, P.J.A. 1994. Long range shipwreck storage. Australian Institute forMaritime Archaeology Bulletin vol 18 (1).

Åshede, K. 1989. Projektet Stora Sophia. Meddelanden frånMarinarkeologiska sällskapet 1–2/1989.


Tekniska och administrativa uppgifterLänsstyrelsens dnr 431-24611-2002Bohusläns museums dnr 127/01 KBohusläns museums pnr 139/924

Fastighet/område Göteborgs yttre farledSocken StyrsöKommun GöteborgLän Västra Götaland

Fornlämningskategori FartygslämningFornlämningsnr, SjöMis 9313:001Ekonomisk karta 6190Belägenhet x 1329 / y 6392Koordinatsystem Rt 90, 2,5 gon WVattendjup 27–28 meter

Uppdragsgivare SjöfartsverketAnsvarig institution Bohusläns museumFältansvarig Thomas BergstrandRapportansvariga Thomas Bergstrand och Staffan von ArbinFältpersonal Thomas Bergstrand, Staffan von Arbin

Anders Gutehall, Jens LindströmKjell Åshede (Marine Photo)

Patrik Höglund (Statens Maritima Museer)

Fältarbetstid 2002-05-13 t o m 2002-07-03Arkeologtimmar 1 392 timAntal dykningar 252Ackumulerad dyktid 7 811 min / 130 timUndersökt yta Plandokumentation: ca 400 m2

Provschakt: ca 5 m2

Redigering Anders GutehallKartritning Anders GutehallArkiv Bohusläns museumFynd Sjöfartsmuseet i Göteborg

Bilaga 1

Karta över Göteborgs södra skärgård

Bilaga 2

Stora Sofias inventarielista från 1644

Krigshistoriska handlingar vol M 1291 Riksarkivet Stockholm

Artikel Antal Pundantal FörklaringKaaber, Stöcher Kopparstycken, dvs bronskanoner i det följande

Helle kartower 4 50 (48) De största kanonerna

Konge slanger 4 50 (48) De största kanonerna. Konge slanger efter utsmyckningen i relief

Kruttpotter 12 26 (24) Har en blomvas i relief på förstycket

Lange svaner 2 26 (24) Har en svan i relief på förstycket

Drager 18 10 (8) Har en drake i relief på förstycket

Rund kopir slanger 2 10 (8) Utan särskild utsmyckning

Nelleblade 2 5 (4) Har blad av nässlor i relief på förstycket

Falckoner 2 1 Falkonett, mindre kanon

Tillbehör

Taul till broger 18 fafne (famnar) Tågvirke till brokar; anordning som håller kanonen på plats

Skibslader 44 Skeppslådor (lavetter)

Tallior 88 Taljor

Broger 44 Brokar

Taulforsetter 20 Ansättare/sättare m skaft av tågvirke?

Hagetallie med 4 kaabershifuer 1 Haktalja med fyra kopparskivor

Haandtallie 2 Handtalja?

Sytaul 70 fafne Sytågvirke

Fengetaul 2 Lunta?

Kaaber ladeshofler med tillbehör 26 Laddskyfflar i koppar (krutskopor)

Kaberhandshofler 1 Kopparhandskopa?

Kaberpatroner 1 Kopparpatroner?

Krudsecher 6 Krutsäckar (krutkanister?)

Falchenterser 3 Plunderskruvar, för att ta ut oanvända laddningar

Spegelshruger 3 Ungefär som ovan

Forladning, 2 shipd, 5 Lp, 12 p Förladdningar, 2 skeppund, 5 lispund, 12 pund

Ammunition

Jernkuller 80 48 Rundkulor

300 24

300 8

50 4

150 1

Jernkrog stor till en hagetallie 1 Järnkrok till haktalja

Skraakullesecher 44 udi hver sech 16 kuller på 7 p Skråkulesäckar, 44 st med 16 kulor på 7 pund

Skraakullesecher 20 udi hver sech 16 Kuller Skråkulesäckar, 20 st m 16 kulor

Kiedkullor 46 Kedjelod

Krydskullor 46 Saxlod

Stangkullor 46 Stånglod

Skusstenger 4 Skottstänger

Bekiender jeg Torben Andersen Archelimester på S:Sophia att haffue annammet af Kongl. mayts tyghusets forvaltare på Kiöbenh.slott. Min gunstige öfrighed eftershrefne monision till samme skibs udrödstning nemligen,

Bilaga 2

Jernskrosech 50 1 shp 6 L 4 p Säck av duk till järnskrot, ’skråsäck’

Bly 5 Lp

Blykullor 14 Lp 7 p Blykulor

Blyplader 39 Vog 8 Lp 9 p Blyplattor

Krud 32 Halftönder Krut i halva tunnor om ca 8 lispund. Totalt ca 2 300 kg

Handeldvapen

Noch moshettekuller 7 Lp 5 p Muskötkulor

Lundter 250 baand Luntor

Huder 8 Hudar

Lamskind 6 Lammskinn

Dobbelthager 4 Hakebössa

Moshetter 60 Musköter

Bandteler 60 Bantlärmått. Troligen ”hela” bantlärer, dvs bälte snett över axeln med ca 12 bantlärmått

Pampperter 60 Pamperter, korta eneggade huggvapen

Hage former 10 Formar för kulor till hakebössa?

Kugelformer 10 Kulformar troligen till muskötkulor

Kradser 10 ?

Helle Slagsuer 2 Tvåhandssvärd. Symbolvapen på 1600-talet för fartygschefen

Halle Slagsuer 2 Mindre svärd, jämför ovan

Rundasre 6 Sköldar

Halue speser 40 ’Halva spjut’. Korta änterpikar (?)

Bolöxer 6 Bålyxa. Större yxa?

Lansieröxer 6 Liten yxa

Heller Spedser 20 Spjut

Noch Schraakullesecker, udi hver sech 9 Kuller 32 Skråkulesäckar med 9 kulor respektive

Fengfyrkorcke Fyrsvamp, av kork?

Fyrspedser 2 ’Fyrspjut’. Brinnande föremål som kastades mot fartyg vid äntring

Fyrpiller 2 ’Fyrpilar’. Dito funktion ovan

Fyrkranse 2 ’Fyrkransar’. Dito funktion ovan

Krudpotter 10 Handgranat, gjord av mindre keramikkruka med laddning och lunta

Kalckepotter 10 Handgranat. Ungefär som ovan

Granatpotter 10 Handgranat. Ungefär som ovan

Granater fylt med fodangler 10 Handgranat laddad med fotanglar/spanska ryttare

Granater slette Vanliga granater?

Jernshosoler 40 par Skosulor i järn till skydd mot fotanglar eller liknande

Fodangler 300 Fotanglar/spanska ryttare

Jernkroger 21 par Järnkrokar

Jernlundstecher 21 par ?

Jernkoföder 8 Kofot av järn

Jernforslag 1 ?

Jern Stölsheer 2 ?

Forstellepinder 2 ?

Spader 6 Spadar

Hacker 6 Hackor

Tashehengelose 7 Väskhänglås?

Hornlanterner 4 Hornlanternor/lyktor

Herspander 4 ?

Segelleret 150 alen Segelduk

Karduser 240 Karduser, troligen för att fyllas med krut (färdig laddning)

Hysing 4 bond Hysingband

Merling 4 bond Märling

Segelgarn 6 nögle Segelgarn

7 tomsöm 700 7 tums spik

5 tomsöm 500 5 tums spik

Karlossöm 200 ?

Bilaga 2

Veggesöm 500 ?

Lys 1 Lp Ljus, vax?

Tallie 1 Lp Talg

Seilpech 12 p ?

Ollie 3 potter Olja

Kiölkoste 15 Kylkvast, redskap till kylning av kanon

Handspiger 60 Handspak, kanonspakar för att flytta pjäsen i sidled

Stillholter 44 Ställholt. Anv tillsammans m riktkil f riktn i höjdled

Ficher 60 Form av riktkil

Treeterser 176 Trätersar, bananformat träbit som håller kanontaljeöglan på plats

Knepelunder 30 Lunta till kneblar?

Micher 2 Järngaffel till rengöring av falkonette

Trespegler 973 Träspeglar. Troligen halvfabrikat till skråkulesäck/kartesch

Slutholter 20 ?

Fangbommer 2 ?

Baxebommer 2 ?

Elletreer 2 treer Timmer av al. Möjligen som reservmaterial till länspumpar, alpumpar

Dobbelte bloche 4 Dubbelskivigt block

Enchellbloche 4 Enkelskivigt block

Varbolte 3 ?

Plöndershruer 2 Plunderskruvar, för att ta ut oanvänd laddning

Lodshruer 2 Lodskruv

Hvorfor jeg bemelte Töjhusesforvaltare will hafue kuiteret till weidisbiurdMitt zignete undertrögt datum tyghuset den 20. marts Anno 1644

Noch hafuer jeg ud annammet siden

Krud 10 half tönder Krut. 10 halva tunnor.

Barckede huder 2 Barkade hudar.

Treespegler 100 Träspeglar. Troligen halvfabrikat till skråkulesäck/kartesch.

Forladeinger 7 shipund Förladdningar

Granater 10 Granater

Koberskrostöcher 2 Skrotstycke; stormstycke för närstrid

Jernkammer 4 Lösa kammare till bakladdare? Ev nickhakar

Killer 2 Kilar?

Falchoner 2 Falkonetter

Micher 2 Nickhake.

Stillepinde 2 Järngaffel till att hålla falkonette i relingen.

Laderedskap 2 Laddningsredskap.

Falchonerkuller 100 Kulor till falkonett

S:Sophias CopieAnno 1644

Kommentarer till inventarielistanTranskribering och tolkning är gjord av Thomas Bergstrand med hjälp från Ole Lisberg Jensen, Örlogsmuseet i Köpen-hamn, och Patrik Höglund, Vasamuseet i Stockholm. Trots detta finns det artiklar som inte har någon känd förklaring. Enbra referens är Rålambs förteckning från 1690. Notera att kanonernas pundantal (kulans vikt) i regel är angiven med tvåpundantal högre än vad som idag används.

Bilaga 3

Plan över Stora Sofia från undersökningen år 2002

Illustratio

n: A

nd

ers Gu

tehall, B

oh

uslän

s mu

seum

Bilaga 4

Principskiss över skyddstäckningen

Illustratio

n: A

nd

ers Gu

tehall, B

oh

uslän

s mu

seum

Bilaga 5

Kontextredovisning från undersökning år 2002

Kontex Orientering Art Beskrivning

101 Provschakt 1 Stick Toppstick i provschakt 1. Höjd: 16 cm. Omfattar 2 x 1 m. Består av relativt lös svartoxiderad gyttja. Innehåller mycket snäckskal.

Fynd: recent slagg, något kritpipsfragment, två kanonkulor, rödgodsskärva, fragmenterat tågvirke, skaft till bestick (recent?). Även

vissa djurben sticker upp i sticket/lagret. Tolkning: översta lagret ca 10 cm tjockt, ngt omrört med recent inblandning samt snäckskal.

102 Provschakt 1 Stick Svartoxiderad gyttja. Likheter med K 101, möjligen något mer homogen till färg. Även hel del snäckskal. I västra rutan framträder

ett eller flera större ändträn till timmer. Dessa är relativt eroderade. Fynd: mycket tågvirke. Preparat taget.

103 Provschakt 1 Stick Homogent ljusgrått relativt löst lersediment. Omsluter övre delar av K 104; vedträ. Mycket fyndfattigt.

104 Provschakt 1 Föremål Koncentration av större vedträ. Ett antal kluvna stockar som ligger mestandels i N–S riktning. De mindre låg överst och togs

undan under grävning. Större stockar, halvkluvna, går igenom schaktet i nämnd orientering. Merparten är bokträ. Ett mindre

antal fynd framkom vid friläggningen. Toppmått i schaktet: vid mitten ca 55 cm, i östra delen 70–75 cm.

105 Provschakt 1 Föremål Laggkärl, större tunna i ek. Laggband in situ. Tunnan står på skrå i västra delen av schaktet. Uppmätt längd (ej full) är ca 100 cm

och minst 50 cm i diam. Synes innehålla livsmedel. Höjd i schaktet ca 33 och 55 cm. Makroprov taget, fnr 133.

201 Provschakt 2 Konstruktion Däcksstötta. 37 x 36 cm i genomskärning.

202 Provschakt 2 Konstruktion Däcksstötta. Ligger väster om ruta B, utanför provschaktet.

203 Provschakt 2 Stick Toppstick i provschakt 2. Mörkgrå–svart oxiderat sediment. Relativt fast. Innehåller snäckskal, marina djur. Fynd: fragmenterat och

eroderat trä, keramik, del av större laggkärl/tunna, kanonkulor, riktkil, del av skör plåt.

204 Provschakt 2 Föremål Laggkärl/tunna. Sönderfallen i partier. Ligger i K 203 A och K 203 B. Sidan av tunnan som ligger nedåt är bra bevarad och

motsvarar knappt halva kärlet. En av stavarna har ett kvadratiskt fyllhål. Tunnan togs ej upp för vidare registrering utan lades

tillbaka i schaktet.

205 Provschakt 2 Föremål Laggkärl/tunna. Höjd: 17 cm som ytligast. Ligger i K 203 B. Se plan för ungefärlig storlek. Makroprov, fnr 108.

206 Provschakt 2 Stick Stick nr 2: 25–35 cm. Grå–svart gyttjesediment. Oxiderat. Stort inslag av snäckskal, havstulpaner. Fynd: laggkärl, keramik, ben.

Eroderat och omrörd.

207 Provschakt 2 Stick Stick nr 3: 35–45 cm. Mer homogent gråaktigt sedimentlager. Omsluter framför allt tunnor med bra bevarandestatus. Men

innehåller dock en hel del mindre träbitar/delar av konstruktioner, som är hårt eroderade. Kan tolkas som pre-eroderade och

deponerade, för att sedan ha översedimenterats. Rutorna A och B.

208 Provschakt 2 Föremål Laggkärl/tunna. Ligger under tunna K 204. Helt kärl med laggband in situ. Se plan för ungefärlig storlek. Makroprov, fnr 109.

209 Provschakt 2 Stick Höjd: 45 cm och vidare. Sticket innehåller mycket vedklampar och bäddar in de lägre liggande tunnorna i ruta A. Fynd: tomt

förutom laggband. Inom delar av ruta C grävdes denna kontext ned längs däcksstöttan.

210 Provschakt 2 Föremål Laggkärl/tunna. Utfallen botten mot öst. Ruta A-B. Se plan för ungefärlig storlek. Makroprov taget, fnr 131.

211 Provschakt 2 Föremål Laggkärl/tunna, del av. Ruta C. Ligger på sidan till hälften i rutan från nord. Borttagen och dokumenterad. Två stavar kvarlämnade

in situ.

212 Provschakt 2 Föremål Laggkärl, tunna. Östra delen av ruta C. Se plan för ungefärlig storlek. Makroprov taget fnr 111.

213 Provschakt 2 Föremål Laggkärl/tunna. Halva kärlet synligt i ruta C. Fortsätter åt sydöst. Se plan för ungefärlig storlek. Makroprov taget, fnr 110.

214 Provschakt 2 Konstruktion Plankor till förrådsdurken i gran eller furu.

215 Provschakt 2 Konstruktion Ballasten bestående av sten inbäddad i ljus finsand/sjösand.

Bilaga 6

Fyndlista från undersökning år 2002Fn

rM

ater

ial

Före

mål

Ko

nte

xtA

nta

lB

eskr

ivn

ing

Ko

mm

enta

rFy

nd

stat

us

1Jä

rnKa

nonk

ula

101

1D

iam

: ca

80 m

m. M

ycke

t gra

fit. Y

tligt

fynd

.

2Ko

mpo

sit

Kniv

skaf

t, de

l10

11

Kniv

skaf

t, ho

pnita

t med

stif

t, tro

ligen

mäs

sing

. L: 8

0 m

m, b

r: 20

mm

.Sk

aft t

ill s

amtid

a kn

iv a

lt re

cent

fällk

niv

God

Korro

sion

sklu

mp

i fra

män

den.

3Jä

rnSt

ångl

od, d

el10

11

Kula

med

gen

omgå

ng fö

r kva

drat

isk

stån

g. D

iam

: ca

90 m

m.

Gra

fitis

erat

. Del

vis

nedb

rute

n

4Ke

ram

ikKä

rl1

Lite

n kr

uka

i röd

gods

, s k

sal

vekr

us. V

asfo

rmig

. H: 5

8 m

m, b

r: 40

mm

Funn

en 1

4,2

m N

, 0,5

5 m

Ö. S

ynlig

i bo

tteny

tan

Bra

kond

ition

vid

buk,

myn

ning

en d

iam

: 27

mm

. Rill

or p

å bu

ken.

5Ö

vrig

tD

iver

se10

10

Min

dre

erod

erad

e fra

gmen

t av

rödg

ods,

gla

s, k

ritpi

pa, l

aggb

and,

flin

tgod

sTy

dlig

t ero

dera

t

6Tå

gvirk

ePr

epar

at10

21

Tre

kard

eler

. Z-s

lage

t. Br

: ca

50 m

m. K

arde

l br:

ca 2

0 m

mG

od

7Ke

ram

ikKr

itpip

a, d

el10

32

Skaf

tdel

ar. L

: 100

resp

50

mm

8Tr

äLa

ggba

nd, d

el10

37

Korta

frag

men

t. L:

30–

40 m

mN

gt e

rode

rade

9Be

n, li

vsm

edel

Fisk

kota

103

1G

od

10Tr

äD

ymlin

g, d

el10

31

Bev

l: 13

0 m

m. D

iam

: 30

mm

. Ek

Erod

erad

11Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

102

1G

od

12Ke

ram

ikKr

itpip

a, d

el10

23

Huv

ud m

ed d

el a

v sk

aft.

Huv

ud l:

30

mm

, dia

m: 1

4 m

m.

Klac

k ut

an s

täm

pel.

God

, kna

ppt e

rode

rad

Dek

or p

å sk

aft.

Två

min

dre

skaf

tbita

r.

13Ö

vr. o

rgan

iskt

Beck

102

1Be

ckkl

ump

God

14Tr

äLa

ggba

nd, d

el10

26

Frag

men

t. L:

ca

30–5

0 m

mEr

oder

at

15Be

n, li

vsm

edel

102

0Bå

de fr

ån fi

sk o

ch d

äggd

jur.

Ngt

ero

dera

t

16Ke

ram

ikKä

rl, fa

t, de

l av

102

5Tr

e m

indr

e er

oder

ade

skär

vor r

ödgo

ds. T

vå m

indr

e sk

ärvo

r rec

ent f

lintg

ods

Rödg

odse

t hår

t ero

dera

t

17Tr

äLa

ggba

nd, d

el10

21

Trol

igen

del

av

lagg

band

, med

inha

k.G

od

18Bl

yPl

åt10

21

Kvad

ratis

kt p

låt m

ed a

vtry

ck e

fter m

onte

ring

på k

onst

rukt

ion.

Repa

ratio

nspl

åt?

God

Ca

210

x 24

0 m

m. T

j: ca

3 m

m. E

tt hö

rn in

drag

et.

19Lä

der

Sko,

del

av

103

1Lä

ders

tyck

e m

ed h

ål lä

ngs

ena

sida

n. L

: 210

mm

, br:

72 m

m, t

j: 2

mm

Bakk

appa

till

sko.

Hål

en fö

r syt

råd

Frag

men

tera

t

20Tr

äSv

epas

k, d

el a

v10

21

Träs

tyck

e. O

valt

i ena

änd

en, f

ragm

ente

rat i

den

and

ra. E

n trä

plig

g si

tter i

Del

av

botte

n til

l sve

pask

Välb

evar

ad, d

elvi

s fra

gmen

tera

d

kant

en p

å de

n ov

ala

dele

n. B

ev l:

98

mm

, br:

63 m

m, t

j:11

mm

21Be

n, li

vsm

edel

Fisk

kota

103

1Fi

skko

taEv

rec

ent

Välb

evar

ad

22Be

n, li

vsm

edel

Ben

104

22

ben,

var

av e

n fis

kkot

aVä

lbev

arat

23Ö

vr. o

rgan

iskt

Tjär

a/be

ck10

41

Tjär

klum

p. M

juk

Till

anal

ys

24Tr

äLa

ggba

nd, d

el10

553

Lagg

band

sfra

gmen

t. 2

stor

leka

r: En

br:

ca 4

0 m

m, e

n br

: ca

20 m

mD

e br

edar

e la

ggba

nden

hör

trol

igen

till

tunn

anVä

lbev

arad

e st

umpa

r

i sch

akte

ts v

ästra

del

25Jä

rnKa

nonk

ula,

203

2Bå

da d

iam

90

mm

. En

kula

med

fäng

hål,

kvad

ratis

kt 1

0 x 10 m

mK

203

A. K

ulan

med

fäng

hål t

rolig

en e

n gr

anat

Rela

tivt g

od, m

en g

rafit

iser

ade

26Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

36

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edas

te 3

3 m

m, S

mal

aste

: 22

mm

Kont

ext 2

03 A

Välb

evar

ade,

i de

lar

27Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

203

4D

jurb

en 4

st,

vara

v 2

st fi

skbe

n (1

kot

a)Ko

ntex

t 203

AVä

lbev

arad

e. 2

bru

tna

28G

las

Gla

sfra

gmen

t20

31

Gla

sfra

gmen

t. Br

unfä

rgat

. L: 8

4 m

m, b

r: 27

mm

, tj:

15 m

mKo

ntex

t 203

A. E

v de

l av

flask

aFr

agm

ente

rat

29Tr

äLa

ggst

av, d

el20

31

Frag

men

tera

d m

ed la

ggsk

åra.

L: 1

95m

m, b

r: 57

mm

, tj:

12 m

mKo

ntex

t 203

AFr

agm

enta

riskt

Bilaga 6Fn

rM

ater

ial

Före

mål

Ko

nte

xtA

nta

lB

eskr

ivn

ing

Ko

mm

enta

rFy

nd

stat

us

30Ö

vrig

tO

best

203

2En

a de

len

rund

ad m

ed a

ntyd

an ti

ll fa

ls. P

latt

på e

na s

idan

. L: 8

0 m

m,

Kont

ext 2

03 A

. Ev

sten

Erod

erat

br: 3

0 m

m. A

ndra

del

en re

ktan

gulä

r. L:

135

mm

, br:

30 m

m

31Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

31

Myn

ning

och

del

av

buk

till m

indr

e kr

uka

i ste

ngod

s. C

a 60

x 60

mm

, dia

m:

K 20

3 A

God

ca 6

0 m

m. M

örkg

rått

gods

, tj:

3 m

m. E

nkel

myn

ning

sran

d. S

altg

lase

rad.

32Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

36

Del

av

kruk

a i r

ödgo

ds. M

ynni

ngsf

orm

en a

ntyd

er tr

efot

sgry

ta. 9

0 x 60

mm

,K

203

AG

od k

ondi

tion

föru

tom

50 x 5

0, 6

0 x 30

mm

sam

t tre

min

dre

bita

r. Be

lagd

a m

ed k

orro

sion

. Enk

elko

rrosi

onsb

eläg

gnin

gen

vuls

t vid

myn

ning

en

33Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v?20

31

Min

dre

skär

va a

v m

ynni

ng (

?) ti

ll kä

rl i r

ödgo

ds. 3

0 x 40

mm

K 20

3 A

God

34Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

312

Botte

ndel

till

min

dre

kruk

a al

t kan

na i

rödg

ods,

sam

t min

dre

skär

vor.

K 20

3 A

Någ

ot e

rode

rat

Rillo

r på

buk,

invä

ndig

kla

r gla

syr.

Botte

ndel

en d

aim

: ca

80 m

m

35Tr

äRi

ktki

l20

31

Tota

lt l:

360

mm

, br:

120

mm

, tj:

35 m

m. V

arav

ska

ftet l

: 100

mm

,K

203

BH

årt e

rode

rad

br: 4

0 m

m. T

räar

t svå

rbes

täm

d

36M

etal

l, ok

lass

.Pl

åt, d

el a

v20

36

Del

ar a

v sk

ör p

låt.

Obe

stäm

d m

etal

l. På

stö

rre d

elar

syn

s om

vikt

kan

t.K

203

AD

ålig

37Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

359

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edde

r ca

16–3

2 m

mKo

ntex

t 203

BRe

l väl

beva

rade

men

frag

men

tera

de

38Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

203

22D

jurb

en, v

arav

ca

3–4

st fr

ån fi

skKo

ntex

t 203

BVä

lbev

arad

e

39Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

316

Botte

ndel

till

kruk

a/ka

nna

och

min

dre

skär

vor i

rödg

ods.

Bot

tend

iam

: 75

mm

.Kon

text

203

BEr

oder

at

40Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

31

Del

av

hals

och

sku

ldra

till

min

dre

flask

a i r

ödgo

ds. F

äste

till

min

dre

hänk

elKo

ntex

t 203

BG

od

på s

kuld

ran.

Myn

ning

sdia

m: 3

0 m

m. K

lar g

lasy

r på

rand

en o

ch ö

vre

del

av s

kuld

ran

41Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

32

Del

av

hänk

el i

rödg

ods.

Våg

form

ig. L

: 85

mm

, br:

20 m

m, t

j: 8

mm

Kont

ext 2

03 B

Rela

tivt g

od

42Ke

ram

ikKr

itpip

a, d

el20

31

Klac

k oc

h de

l av

skaf

t. 40

mm

l. S

täm

pel v

id k

lack

: ”B”

elle

r ”M

”Ko

ntex

t 203

BEr

oder

ad

43Tr

äTr

ädet

alj

206

1Be

arbe

tat t

räst

ycke

med

två

geno

mgå

ende

spi

khål

. Kilf

orm

at. E

rode

rad

påK

206A

Del

vis

erod

erat

tre s

idor

. L: 1

15 m

m, b

r: 56

mm

, tj:

2-30

mm

.

44Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

621

Lagg

band

sfra

gmen

t. Sm

alas

te: 9

mm

, bre

dast

e: 2

9 m

mK

206

AVä

lbev

arad

e m

en fr

agm

ente

rade

45Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

206

5D

jurb

enK

206

AVi

ssa

erod

erad

e

46Lä

der

Läde

rfrag

men

t20

65

En b

it gr

övre

än

de a

ndra

, ev

pum

pläd

er/s

töve

lläde

r? T

vå b

itar m

edK

206

AFr

agm

ente

rade

tagg

ig k

ant,

ev s

kolä

der?

Två

min

dre

fragm

ent.

47Ö

vr. o

rgan

iskt

Dre

v20

61

Bit a

v dr

ev?

Om

kr: 3

5 m

mK

206

A

48Ö

vr. o

rgan

iskt

Tjär

a/be

ck20

63

Tjär

klum

par.

Om

kr: c

a 32

mm

K 20

6 A

49Ö

vr. o

rgan

iskt

Kärn

a, d

el a

v20

61

Hal

v kä

rna

l: 19

mm

K 20

6 A

50Tr

äSk

oplig

g20

61

Skop

ligg.

L: 8

mm

K 20

6 A

Välb

evar

ad

51Bl

ySä

nke

206

1Sä

nke

med

två

geno

mgå

ende

hål

i va

rder

a än

den.

Två

inha

k i v

arde

ra ä

nden

.K 2

06 A

Välb

evar

at

ände

n. F

yra

inha

k på

”ov

ande

len”

L: 9

9 m

m, b

r:12

mm

, tj:

9 m

m. H

ålen

s

diam

: ca

4 m

m

52Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

66

Buks

kärv

or i

rödg

ods

K 20

6 A

Ngt

ero

dera

de

53Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

611

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edas

te: 2

7 m

m. S

mal

aste

: 20

mm

K 20

6 A

Fler

tale

t är e

rode

rade

och

skep

psm

aska

ngrip

na

Bilaga 6

Fnr

Mat

eria

lFö

rem

ålK

on

text

An

tal

Bes

kriv

nin

gK

om

men

tar

Fyn

dst

atu

s54

Ben,

livs

med

elD

jurb

en20

61

Dju

rben

K 20

6 A

Erod

erat

55Tå

gvirk

eTå

gvirk

e20

61

Tågv

irkes

fragm

ent.

L: 1

00 m

mK

206

AN

gt u

pplö

st

56Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

644

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edas

te: 3

2 m

m. S

mal

aste

: 19

mm

K 20

6 B

En d

el e

rode

rade

57Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

206

2D

jurb

enK

206

BEr

oder

ade

58Tr

äSk

oplig

g20

61

Skop

ligg.

Kon

isk

form

, fyr

kant

igt t

värs

nitt.

L: 2

3 m

mK

206

BVä

lbev

arad

59Te

nnTa

llrik

01

Dia

m: 2

20 m

m. S

pege

lns

diam

: 140

mm

Funn

en fr

itt li

ggan

de o

vanp

å bo

tten

Korro

sion

ssko

rpa

och

belä

ggni

ng

60Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

63

Myn

ning

sskä

rva

och

buk

i röd

gods

K 20

6 B

Ngt

ero

dera

t

61G

las

Plan

glas

206

1Sk

ärva

40 x 3

0 m

m. K

lart

glas

K 20

6 B

God

62Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

735

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edas

te: 3

7 m

m. S

mal

aste

: 18

mm

K 20

7 A

Mer

parte

n vä

lbev

arad

e m

en

fragm

ente

rade

63Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

207

5D

jurb

enK

207

AVi

ssa

fragm

ente

rade

64Tr

äD

etal

j20

71

Kvad

ratis

k trä

deta

lj. 6

0 x 65

mm

, tj:

15 m

m. E

kK

207

A. P

lugg

till

tunn

a K

204?

En

avRe

lativ

t god

lagg

stav

arna

har

ett

kvad

ratis

kt fy

llhål

65Lä

der

Obe

stäm

d20

71

Avlå

ng s

kure

n lä

derb

it. L

: 90

mm

, br:

10 m

m. S

pår e

fter s

ömhå

lK

207

A. S

pill

efte

r sko

?G

od

66Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

70

Stör

re a

ntal

K 20

7 B

God

67Tr

äD

etal

j20

91

Ellip

sfor

mad

min

dre

skiv

a. L

: 50

mm

, br:

40 m

m, t

j: ca

10

mm

. Ena

sid

anK

209

AG

od

med

sku

ret m

ärke

, lik

nand

e bo

mär

ke e

ller a

nnan

mar

kerin

g. M

örkt

hår

t trä

slag

68Tr

äLi

st, d

el a

v?20

91

Tunn

list

med

sm

alt s

pår l

ängs

kan

tern

a. B

ev l:

110

mm

, br:

30 m

m,

K 20

9 A

Brut

en o

ch n

ågot

mju

k

tj: 5

mm

. Lju

st tr

äsla

g

69Be

n, o

klas

s20

91

K 20

9 A.

Tro

ligen

livs

med

elG

od

70Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

90

Stör

re a

ntal

K 20

9 A.

Två

pås

arG

od

71Ke

ram

ikKä

rl0

1Kr

uka

i röd

gods

. Typ

”sa

lvek

rus”

. H: 8

0 m

m, m

ynni

ngsd

iam

: 55

mm

.Kä

rlet t

ill s

törre

del

en fy

llt m

ed s

edim

ent

God

Mör

kgrö

n gl

asyr

invä

ndig

t och

till

stör

re d

elen

utv

ändi

gt. S

mal

a ril

lor p

å bu

k.Yt

fynd

: x 1

5,5

/ y

-1,10

På b

uken

tre

’fläc

kar’

med

rått

gods

, här

stam

mar

trol

igen

från

brä

nnin

gen

72Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v0

1Bo

ttend

el ti

ll tre

fots

gryt

a i r

ödgo

ds. T

vå b

en o

ch m

indr

e de

l bot

ten.

Ytfy

nd: x

15,

5 /

y -1

,10Er

oder

ad o

ch b

eväx

t

Ca

110

x 10

0 m

m. I

nvän

dig

brun

aktig

gla

syr

73Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

36

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edas

te: 3

2 m

m. S

mal

aste

: 20

mm

K 20

3 C

Frag

men

tera

t och

ero

dera

t

74Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

203

2D

jurb

enK

203

CFr

agm

ente

rade

75Ke

ram

ikKr

itpip

a, d

el20

31

Kritp

ipss

kaft.

L: 5

3mm

. Bru

nfär

gat/

mis

sfär

gat

K 20

3 C

Rel v

älbe

vara

t

76Lä

der

Sko,

del

av

203

2Sk

oläd

er?

1) m

ed in

vikt

kan

t. L:

122

mm

, br:

49 m

m. 2

) l:

50 m

m, b

r: 38

mm

K 20

3 C

Frag

men

tera

t och

ero

dera

t

77Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

632

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edas

te: 3

3 m

m. S

mal

aste

: 17

mm

K 20

6 C

Frag

men

tera

de. E

n de

l äve

n er

oder

ade

78Be

n, li

vsm

edel

Dju

rben

206

3D

jurb

enK

206

CEr

oder

ade

79Lä

der

Sko,

del

av

206

1Sk

oläd

er. P

liggh

ål. L

: 50

mm

, br:

24 m

mK

206

CEr

oder

at

80M

etal

l, ok

lass

Met

allfr

agm

ent

206

1M

etal

lfrag

men

t 1)

L: c

a 40

mm

. 2)

L: c

a 25

mm

K 20

6 C

Krus

trera

de

81G

las

Flas

ka, d

el a

v20

61

Fyrk

antig

bot

ten

till s

chat

ullfl

aska

. 80

x 80

mm

. Lju

sgrö

nt g

las

K 20

6 C

Del

vis

bevu

xen

med

hav

stul

pan

Bilaga 6Fn

rM

ater

ial

Före

mål

Ko

nte

xtA

nta

lB

eskr

ivn

ing

Ko

mm

enta

rFy

nd

stat

us

82Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

62

Min

dre

buks

kärv

or i

rödg

ods

K 20

6 C

En s

kärv

a m

ed s

vart

belä

ggni

ng

83Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

66

Min

dre

skär

vor i

rödg

ods.

Invä

ndig

kla

r gla

syr

K 20

6 C

Rela

tivt g

od. T

vå s

kärv

or m

ed m

örk

belä

ggni

ng, m

öjlig

ense

kund

ärbr

änni

ng

84Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

70

Stör

re a

ntal

K 20

7 C

God

85Be

n, li

vsm

edel

207

0Er

oder

ade

86Tr

äLa

ggkä

rl, d

el20

74

Del

ar ti

ll m

indr

e la

ggkä

rl. S

törs

ta la

ggst

av b

r: ca

45

mm

, bev

l: 1

10 m

m, t

j: 4

mm

.K

207

CN

gt e

rode

rat

87Ke

ram

ikKä

rl, d

el a

v20

71

Min

dre

skär

va i

rödg

ods

K 20

7 C

Svar

t bel

äggn

ing.

Ej e

rode

rad

88Tr

äLa

ggkä

rl, d

el20

64

Hår

t ero

dera

de la

ggst

avar

till t

unna

. Den

stö

rsta

bev

l: c

a 52

0 m

m, b

r: 10

0 m

m.

K 20

6 C

Dål

ig

89Jä

rnKa

nonk

ula

206

1D

iam

: ca

100

mm

K 20

6 C

Hel

men

gra

fitis

erad

90Tr

äLa

ggkä

rl, d

el21

18

Lagg

stav

ar fr

ån tu

nna

K 21

1. R

uta

C. 1

) l:

880

mm

, bre

dast

e l:

125

mm

,Tv

å st

avar

ngt

ero

dera

de i

ände

, i

tj: 1

3 m

m. 2

) l:

890

mm

, br:

130

mm

, tj:

13 m

m. 3

) l:

890

mm

, br:

140

mm

,öv

rigt g

od s

tatu

s

tj: 1

4 m

m. 4

) l:

880

mm

, br:

160

mm

, tj:

17 m

m. N

gt e

rode

rad

i änd

e.

Kvad

ratis

kt fy

llhål

med

plu

gg in

situ

, 80

x 80

mm

. 5)

l: 89

0 m

m, b

r: 14

5 m

m,

tj: 1

2 m

m. N

gt e

rode

rad

i änd

e. 6

) l:

900

mm

, br:

155

mm

, tj:

10 m

m. 7

)

l: 89

0 m

m, b

r: 17

0 m

m, t

j: 12

mm

. 8)

l: 88

5 m

m, b

r: 11

5 m

m, t

j: 13

mm

.

Borra

t hål

100

mm

från

änd

e, d

iam

: 12

mm

91Tr

äLa

ggba

nd, d

el20

774

Lagg

band

sfra

gmen

t. Br

edas

t: 32

mm

, sm

alas

t: 23

mm

K 20

7 C

God

92Be

n, li

vsm

edel

207

0K

207

CN

gt e

rode

rade

93Tr

äD

etal

j20

91

Kant

fasa

t trä

styc

ke. Ä

nde

tills

pets

ad. l

: 170

mm

, br:

40 m

m, t

j: 25

mm

.K

209

C. M

öjlig

en p

lugg

till

tunn

a K

211

Ngt

ero

dera

d

Ljus

t trä

slag

94Tr

äBa

ntlä

rmåt

t20

95

Träh

ylsa

i de

lar.

Stör

sta

dele

n l:

70 m

m, d

iam

: 25

mm

. Fas

ad ä

nde

K 20

9 C

Frag

men

tera

d oc

h er

oder

ad

95Tr

äD

etal

j20

91

Hår

t ero

dera

d de

talj

med

gen

omgå

ende

hål

. l: 1

20 m

m, b

r: 80

mm

, tj:

80 m

m.

K 20

9 C

Dål

ig

Hål

diam

: 35

mm

. End

ast s

tällv

is y

ta b

evar

ad. A

ntyd

er ru

nd fo

rm, r

undh

ult

96Tr

äBl

ockt

rissa

209

2D

el a

v bl

ockt

rissa

med

axe

l. Be

v l:

115

mm

, br:

85 m

m, t

j: 30

mm

.K

209

CH

årt e

rode

rad

Hål

för a

xel d

iam

: 26

mm

. Axe

ln l:

65

mm

, dia

m: 2

5 m

m

97Ko

mpo

sit

Det

alj

209

1H

årt e

rode

rad

träde

talj.

Ca

40 x

40

x 30

mm

. På

beva

rad

sida

bel

agd

K 20

9 C

Hår

t ero

dera

d

med

ett

hårt

tunt

mat

eria

l. Li

te fl

exib

elt o

ch s

kivi

gt. M

örkb

runt

98Lä

der

Skos

ula,

del

av

209

0Fr

agm

ente

rad

del a

v sk

osul

aK

209

CFr

agm

ente

rad

och

rela

tivt e

rode

rad

99Be

n, li

vsm

edel

209

0K

209

CN

ågot

ero

dera

de

100

Trä

Det

alj

209

1H

årt e

rode

rad

deta

lj. F

lera

fasn

inga

r. Be

v l:

120

mm

, br:

65 m

m, t

j: 45

mm

.K

209

CH

årt e

rode

rad

Min

dre

geno

mgå

ende

hål

, dia

m: 9

mm

. Tro

ligen

ek

101

Läde

rSk

osul

a0

1L:

221

mm

, br:

80 m

m fr

amfo

t, br

: 40

mm

häl

Ytfy

nd x

16.

25 /

y 2

,20

Någ

ot e

rode

rad

102

Kera

mik

Kritp

ipa,

del

01

Huv

ud o

ch d

el a

v sk

aft.

Tota

lt l:

110

mm

. Huv

ud d

iam

: 12

mm

Ytfy

nd x

15.

60 /

y -0

,37

God

men

någ

ot m

issf

ärga

d

103

Bly

Plåt

01

Rekt

angu

lär p

låt m

ed h

ålad

e ka

nter

. l: 1

30 m

m, b

r: 50

mm

, tj:

2 m

m.

Ytfy

nd x

15,

80 /

y -0

,50

Någ

ot b

eväx

t och

mis

sfär

gad

Sex

pars

tälld

a hå

l, di

am: c

a 3

mm

104

Kera

mik

Kärl,

del

av

01

Del

av

myn

ning

och

sku

ldra

till

kruk

a/gr

yta.

Invä

ndig

ljus

gla

syr.

Vuls

ter p

åYt

fynd

x 1

5.35

/ y

-0,15

Någ

ot e

rode

rad

myn

ning

och

rillo

r på

skul

dra

Bilaga 6

Fnr

Mat

eria

lFö

rem

ålK

on

text

An

tal

Bes

kriv

nin

gK

om

men

tar

Fyn

dst

atu

s10

5Be

n, o

klas

s0

1Yt

fynd

x 1

5.35

/ y

-0,15

Erod

erat

106

Kopp

arle

gerin

gKä

rl, d

el a

v0

1M

ynni

ngsr

and

till s

törre

kop

park

ärl.

Om

vikt

. L: 3

30 m

m, b

r: 60

mm

.Yt

fynd

x 1

6,25

/ y

2,2

0Fr

agm

ente

rad

och

ärga

d

Plåt

ens

tj: c

a 1

mm

108

Mak

ropr

ov20

51

Tunn

a K

205

109

Mak

ropr

ov20

81

Tunn

a K

208

110

Mak

ropr

ov21

31

Tunn

a K

213

111

Mak

ropr

ov21

21

Tunn

a K

212

112

Trä

Lagg

band

, del

av

209

92La

ggba

ndsf

ragm

ent.

Bred

aste

: 32

mm

. Sm

alas

te: 1

6 m

mK

209

CD

e fle

sta

rel v

älbe

vara

de

113

Trä

Bant

lärm

ått

209

6Ba

ntlä

rmåt

t. I s

ex d

elar

. Ej k

ompl

ett.

Svar

vat.

Med

bok

stäv

erna

”I” o

ch ”A

”K

209

CFr

agm

ente

rat o

ch s

kört

inris

tade

/inb

ränd

a. L

ängs

ta d

elen

l: 4

0 m

m. B

otte

ndel

ens

diam

: 32

mm

.

Lock

dia

m: 2

3 m

m. T

otal

läng

d in

kl lo

ck: c

a 11

0 m

m

114

Ben,

livs

med

el20

91

K 20

9 C

Någ

ot e

rode

rad

115

Trä

Lagg

kärl,

del

av

204

4D

elar

till

lock

/bot

ten

till t

unna

. Ek.

1)

Bev

l 210

–240

mm

, br:

190

mm

,Ti

llhör

tunn

a K

204

Aver

oder

ade,

ann

ars

god

tj: 2

0 m

m. T

vå h

ål e

fter p

ligg.

Ave

rode

rad.

2)

Bev

l: 16

0 m

m, b

ev b

r: 10

0 m

m,

tj: 2

0 m

m. A

vero

dera

d. 3

) Be

v l:

100–

200

mm

, br:

125

mm

, tj:

15–2

2 m

m.

Plig

g in

situ

. 4)

Bev

l: 33

0 m

m, b

r: 13

0 m

m, t

j: 20

mm

. Plig

g in

situ

116

Trä

Bloc

k, d

el a

v20

62

Trol

ig d

el a

v bl

ockt

rissa

med

axe

l in

situ

. Bev

l: 1

25, b

r: 75

mm

. Axe

lnK

206

CH

årt e

rode

rat

bev

l: 55

mm

, dia

m: 2

5 m

m. F

r a tr

issa

n hå

rt er

oder

ad

117

Trä

Kaus

209

1M

indr

e ka

us. D

ropp

form

ad ,m

ed e

tt st

örre

och

ett

min

dre

borra

t hål

. L: 5

0 m

m,

K 20

9 C

/AN

ågot

ero

dera

d

35 m

m s

om b

reda

st. t

j: 10

mm

. Hål

ens

diam

: 12

mm

resp

5 m

m. F

asad

kant

för s

nöre

. Sid

orna

dek

orer

ade

med

rist

ning

. Någ

ot e

rode

rad.

118

Övr

. org

anis

ktSn

örni

ng ti

ll pl

agg

209

1Tu

nn s

nörn

ing.

L: c

a 20

0 m

mK

209

C/A

God

119

Kera

mik

Kärl,

del

av

209

1M

indr

e bu

kskä

rva

i röd

gods

K 20

9 C

/AKo

rrosi

onsb

eläg

gnin

g

120

Ben,

livs

med

el20

90

K 20

9 C

/AEr

oder

ade

121

Övr

. org

anis

ktKä

rnor

,20

90

Kryd

dkor

n, a

gnar

från

spa

nnm

ål o

ch m

indr

e fru

ktkä

rna

K 20

9 C

God

122

Trä

Borr,

del

av

209

1Tr

olig

t övr

e de

l/sk

aft t

ill b

orr.

Konf

orm

ad o

ch å

ttkan

tig. L

: 130

mm

, br:

70 m

mK

209

CG

od

resp

25

mm

. Bor

rad

urta

g fö

r red

skap

i de

n sp

etsi

ga ä

nden

. Lju

sare

träs

lag

123

Kera

mik

Kärl,

del

av

209

2M

indr

e sk

ärvo

r i rö

dgod

s. In

vänd

ig k

lar g

lasy

rK

209

CN

ågot

ero

dera

t

124

Kera

mik

Kula

209

1M

indr

e, g

rå k

ula.

Tro

ligen

lerg

ods.

Dia

m: 1

2 m

mK

209

CG

od

125

Trä

Knap

p20

91

Knap

p m

ed h

ål. D

iam

: 10

mm

. Lju

st tr

äsla

gK

209

CG

od

126

Trä

Skaf

t?20

92

1) l:

100

mm

, dia

m: 1

5–25

mm

I sm

al ä

nde

urta

g fö

r ver

ktyg

? Lj

ust t

räsl

ag.

K 20

9 C

God

2) S

kaft

elle

r plu

gg. K

onfo

rmad

men

avb

rute

n vi

d sm

alar

e än

de.

Bev

l: 25

mm

, 20

mm

127

Trä

Skop

ligg

209

1L:

27

mm

K 20

9 C

God

128

Trä

Spet

sig

pinn

e20

90

L: c

a 50

0 m

m, d

iam

: 0,8

mm

. Täl

jd. B

rute

n i f

lera

del

arK

209

CD

efek

t

129

Trä

Lagg

kärl,

del

av

209

4St

avar

till

min

dre

lagg

kärl.

Bev

l: c

a 10

0 m

m. L

jusa

re tr

äsla

gK

209

CAv

brut

na i

sålle

t

130

Trä

Lagg

band

, del

av

209

55La

ggba

ndsf

ragm

ent.

Bred

aste

: 31

mm

, sm

alas

te: 2

6 m

mK

209

CD

e fle

sta

välb

evar

ade

Bilaga 6Fn

rM

ater

ial

Före

mål

Ko

nte

xtA

nta

lB

eskr

ivn

ing

Ko

mm

enta

rFy

nd

stat

us

131

Mak

ropr

ov21

01

Tunn

a K

210

132

Mak

ropr

ov21

51

Mak

ropr

ov. S

and

i bot

ten

på s

chak

t II,

ca 3

0 cm

syd

väst

stö

ttan

K 21

5

133

Mak

ropr

ov10

51

Tunn

a K

105

134

Trä

Bloc

k, d

el a

v20

91

Bloc

khus

, en

sida

. Bev

l: 2

90 m

m, b

ev b

r: 13

5 m

m, t

j: 48

mm

.K

209

CKr

aftig

t ero

dera

t

Hål

ets

diam

: 23

mm

135

Trä

Det

alj

209

1Av

lång

med

tre

geno

mg

spik

hål.

Ova

l for

m. B

ev l:

25

mm

, bev

br:

42 m

m,

K 20

9 C

Erod

erad

tj: 2

8 m

m. S

pikh

ålen

s di

am: c

a 4

mm

136

Trä

Lagg

kärl,

del

209

51)

Lag

gsta

v. L

: 510

mm

, br:

70–8

0 m

m, t

j: 10

mm

. 2)

Lagg

stav

, del

av.

K 20

9 C

. Ej k

ärle

nhet

Nr 2

och

4 e

rode

rade

. Övr

iga

god

L: 4

10 m

m, b

r: 10

0 m

m, t

j: 15

mm

. 3)

Lagg

stav

. L: 3

80 m

m, b

r: 50

–60

mm

,st

atus

tj: 1

4 m

m. 4

) La

ggst

av, e

rode

rad.

L: 3

20 m

m, b

r: 50

mm

, tj:

10 m

m..

5) B

otte

n, d

el a

v. L

: 500

mm

, br:

170

mm

, tj:

20 m

m. T

vå p

ligga

r

138

Kera

mik

Tallr

ik, d

el a

v0

1D

el a

v sp

egel

/brä

tte ti

ll fa

t i rö

dgod

s. In

vänd

ig d

ekor

med

hor

nmål

ning

.Yt

fynd

x 8

,6 /

y 5

,25.

Nor

ra d

el a

v ka

byss

Någ

ot e

rode

rad

Grö

n pu

nktg

lasy

r. Ö

verd

rage

t med

kla

r gla

syr.

Ca

100 x 5

0 m

m

139

Tenn

Fat,

del a

v0

1D

el a

v br

ätte

. L: 1

10 m

m, b

r: 65

mm

, tj:

3 m

mYt

fynd

x 1

0,05

/ y

-4,1.

Söd

ra d

el a

v ka

byss

Belä

ggni

ng

140

Tege

lTe

gels

ten

01

Hel

ste

n i g

ulbr

änt g

ods.

L: 2

20 m

m, b

r: 10

5 m

m, t

j: 45

mm

Ytfy

nd x

9,9

/ y

-6,4

. Söd

ra d

el a

v ka

byss

God

Bilaga 7

Växtmakrofossilanalyser från vraket Stora Sofia(förlist 1645)

2003-02-25

Arkeologiskt Naturvetenskapligt LaboratoriumRapport 2003:2Mats Regnell, arkeobotaniker

De tillsända sedimentproven har preparerats genom blötläggning i cirka 5procentig lut (NaOH) under 1–4 timmar varefter proverna silades genom siktmed 0,25 mm maskvidd. Sex av proven var sediment från tunnor. Två avproverna var dock fynd från vattensållning i samband med undersökningen(Fnr 49 & 121). Ett av proverna (Fnr 132) utgjordes av ett referensprov.Proverna har efter preparering och analys förvarats i vatten och studerats undermikroskop i 6,7-40 gångers förstoring. Sedvanlig bestämningslitteratur ochfröreferenser har utnyttjats. Resultaten sammanfattas i bifogad fyndtabell.

Referensprovet (Fnr 132) preparerades på samma vis som de övrigasedimentproverna. Sedimentet var en väl sorterad finsand med ett mindreinslag av mellansand, lera och gyttja. Dessutom innehöll provet enstaka blå-och hjärtmusselskal, måttliga mängder rester av havsborstmaskar samt enstakasmåfragment av ved och träkol.

Förekomsten av havsborstmaskar och fiskben (bestämda av Leif Jonsson)bör betraktas som naturliga i sedimenten. Sedimentproverna från tunnornainnehöll varierande mängder grässtrån eller halm samt slagg eller korroderadmetall. Grässtråna hade varierande tjocklekar, från 0,5 till 3 mm och de finarefraktionerna dominerade. Halm i egentlig mening är i regel ganska grov ochmin uppfattning är att stråna snarare ska förknippas med hö. Det som harbenämnts som slagg kan i flera fall (samtliga?) mycket väl vara korroderadmetall. I vissa fall var det tydligt att det handlade om rostanlupna järnfragment,men så var inte alltid fallet. I andra sammanhang kunde icke-magnetiska,mattglänsande, grafitgrå fragment urskiljas (bly?).

De enstaka förekomsterna av mossa kunde i vissa fall bestämmas tillhusmossa samt björnklomossa, vilka är vanligt förekommande iSydskandinavien. De små mängderna representerar säkerligen någon form avbolstring.

Av de djurrester som återfanns ska fyndet av en intakt loppa (Fnr 108)särskilt omnämnas. Den lilla loppan bidrar ju till bilden av livet ombord. I fleraav proverna hittades även hår, i ett fall (Fnr 109 K 208) samlat till en litenlock. De enskilda hårstråna var visserligen lika tjocka eller kanske något tjockareän huvudhår från människa, men jag har tyvärr inte möjlighet att bestämmaderas ursprung.

I samtliga fall utom ett kunde vedfragment större än en halv centimeterbestämmas till ek. Undantaget utgjordes av en liten bit obearbetad ved av al.Flera av ekfragmenten hade bearbetningsspår. I ett prov (Fnr 109 K 208)hittades en centimeterstor bit lindbast.

I proverna förekommer det ett antal arter som genom naturliga processerhar kommit att inkorporeras i sedimenten. Eftersom fyndplatsen påverkas avGöta älvs utflöde är det förväntat att växter från olika miljöer är representera-

Bilaga 7

de. De enstaka fröna av björk, al och vass kan härstamma från land- ellerstrandvegetation från ett stort område. Ett frö av nate, troligen borstnate,återspeglar delar av den naturliga flytbladsvegetationen i älvmynningen. Havs-strandväxter i form av frön av hårnating och hårsärv hittades i vardera ett prov.Växter som allmänt förekommer i olika typer av kulturpräglad mark ärrepresenterade av enstaka frön av gröe, fingerört och vallmo. Men dessa växterhar säkerligen hamnat i sedimenten genom naturlig deposition frånomgivningen.

De mest intressanta växtfynden utgörs av kulturväxter. Bland sållfynden medfyndnummer 121 återfanns 10 agndelar av havre. Att det var agndelar och intehavrekärnor som hittades talar för att ursprunget har att göra med tröskningeller siktning av spannmålsskörd. I samma prov återfanns en körsbärskärna ochen vindruvskärna. Körsbäret bör ha varit färskt när det inmundigades med vin-druvan har kanske snarare varit torkad dvs ett russin. I provet medfyndnummer 108 återfanns en rågkärna som nog representerar det spannmålsom fanns som kost ombord. Ett lite exotiskt fynd är plommonkärnan i fyndnummer 49. Skriftliga källor berättar att plommon har odlats i Danmarkåtminstone från senmedeltid och ett fåtal tidigmedeltida fynd är registreradefrån Schleswig och Köpenhamn. Odling och bruk av plommon under 1700-talet är i Sverige omtalat av Linné och andra botanister, men från 1600-talet ärbåde fynd och skriftliga källor sparsamma. Mest spännande är kanske de rikligamängderna av vitpepparkorn. Mig veterligt är detta ett av de äldsta fynden avpepparbusken i Sverige. Vitpeppar är de mogna frukterna av pepparbusken därskalet har avlägsnats. Svartpeppar får man när frukten plockas innan den är heltmogen och därefter torkas. Grönpeppar är omogna pepparkorn som läggs in isalt eller vinäger och därefter torkas, röda pepparkorn är syrade och torkademogna frukter. Pepparbusken har sitt ursprungsområde i södra Indien. Detanses att Alexander den store förde med sig bruket av peppar till Europa, menatt araber under lång tid hade monopol på distributionen av peppar såväl sommånga andra orientaliska kryddor. När direkthandel med Ostasien inleddesspred sig bruket av bl a peppar i Europa. Ytterligare fyra vitpepparkorn hittadesi ett prov, Fnr 109 K 208. Vitpepparkorn har även hittats i det hundra år yngrevraket ”Ostindiefararen Götheborg”. Det är rimligt att anta att skeppskostenunder den aktuella perioden ofta var bedagad och att peppar tacksamt kundedölja den dåliga smaken hos skämd mat.

Bilaga 7

Bilaga 9

FörklaringFyndkatalogen nedan är en sammanställning av fyndlistor från GADK:s årligarapporter mellan 1986 och 1997, samt fynd som är fyndfördelade till Sjöfarts-museet i Göteborg under perioden 1961 t o m 1986. Under säsongen 1998togs inga fynd upp. De många undersökningarna har gjort att fyndhanteringenhar utförts på olika sätt och därav har registreringen inte blivit konsekventgenomförd. Som ett resultat finns det i listan nedan fyndnummer i två olikaformat; dels en 1 till 3 siffrig serie och dels en 5-siffrig serie. Den senare till-hör Sjöfartsmuseet medan den förra baseras på en arbetsregistrering i sam-band med kompletterande dokumentation och efterkonservering. För meruppgifter om respektive fynd hänvisas till Sjöfartsmuseet i Göteborg.

KontextVariabeln Kontext består av två olika format; dels de med bokstavsnummer-kombination vilka är äldst, och dels en ren sifferangivelse, vilket anger prov-schakt.

Antal och Kompletterande beskrivningVariablerna Antal och Kompletterande beskrivning är ett tillägg som lades till isamband med en fyndgenomgång och sammanställning som utfördes avStudio Västsvensk Konservering och Bohusläns museum under 2002 . För defyndposter där Antal och Kompetterande beskrivning fattas har respektive fyndinte återfunnits, alternativt att ursprungligt fyndnummer inte har gått att kopplatill tillgängliga fynd. Fynd utan ursprungligt fyndnummer som inte har kunnatkopplas till befintliga fyndlistor har istället blivit registrerade på nytt.

MåttenheterMillimeter om ingen enhet anges.

Fyndlista från undersökningarna åren 1961–1997

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

1k

22D

jurb

enSt

ycke

n frå

n bä

cken

från

gris

?

2l 2

0Tå

gvirk

eTr

e ka

rdel

er. D

iam

ca

50, l

ängd

ca

250.

3j 2

3Kä

rlFl

is a

v kr

uka.

Myn

ning

sdia

m c

a 10

0. G

lase

rad

insi

da.

4j 1

7Rö

rform

ig f

d jä

rnde

talj.

Inne

rdia

m c

a 35

0, lä

ngd

ca 1

50.

5k

19Ka

nonk

ula

Dia

m c

a 11

0.

6j 1

9Ka

nonk

ula

Dia

m c

a 11

0.

7m

18

Kano

nkul

aH

alv

kano

nkul

a. D

iam

ca

150.

Med

fyrk

antig

t hål

.

8m

18

Kano

nkul

aH

alv

kano

nkul

a. D

iam

ca

150.

Med

fyrk

antig

t hål

.

9m

16

Kano

nkul

aH

alv

kano

nkul

a. D

iam

ca

110.

Med

fyrk

antig

t hål

.

10k

21Kä

rlTr

eben

t ker

amik

pann

a. D

iam

ca

250.

Han

dtag

et a

vbru

tet.

11n

17Bl

yplå

tC

a 25

0 x

100

x 4.

Två

spi

khål

.

12m

17

Met

alls

tyck

e (t

enn?

). E

v ka

nt ti

ll fa

t med

dia

m c

a 50

.

13n

12M

ässin

gspl

åtTj

ockl

ek 1

,5. M

ed s

pikh

ål. T

illkn

yckl

ad.

14m

17

Flas

ka, d

elBo

ttend

el fr

ån fy

rkan

tig te

nnfla

ska?

15m

17

Flas

ka, d

elH

örnd

el fr

ån fy

rkan

tig te

nnfla

ska?

16m

18

Sänk

eAv

lång

t bly

sänk

e. L

ängd

ca

80.

4402

7n

141

Flin

ta[F

yndn

umm

er s

akna

s. P

arad

med

akt

uellt

fynd

num

mer

, tid

igar

e be

teck

nat

Råäm

ne, 1

70 x

10

x 18 m

m. G

ångj

ärns

avsl

ag.

som

’ste

nkol

’]

4402

8j1

9 0

Mor

tel

Dia

m c

a 12

0. H

öjd

ca 2

00. F

yrka

ntig

a ör

on.

Finn

s tro

ligen

på

Raä,

Sth

m.

19f 4

1Kr

itpip

aSk

afte

t ca

70 lå

ngt.

4402

9k

281

Kärl,

del

av

Öra

och

bes

lag

i mäs

sing

till

kopp

argr

yta.

Hän

kel o

ch b

esla

g til

l stö

rre k

ärl i

met

all.

Besl

aget

250

mm

l, 3

0 m

m b

r, 3

mm

tj. H

änke

ln n

itad

till b

esla

get,

60 m

m

diam

. Jm

f mot

svar

ande

, fnr

45.

21n

22Be

nsty

cke.

22n

21O

iden

tifie

rbar

det

alj m

ed k

alka

vlag

ring.

23p

18Fa

tBo

tten

till t

ennf

at.

24o

131

Rigg

deta

lj?M

ässi

ngsk

ub m

ed h

ål (

mut

ter?

).Tr

olig

en n

av ti

ll bl

ock.

25q

19Ka

nonk

ula

Dia

m c

a 70

.

26q

19Ka

nonk

ula

Dia

m c

a 70

.

27q

19Ka

nonk

ula

Dia

m c

a 70

.

28k

22Kä

rlBi

t av

kruk

kant

.

29p

19H

andt

ag

30i 2

6Sä

nke

Läng

d ca

70.

31i 2

6Sä

nke

Läng

d ca

70.

32i 2

6Sä

nkte

Läng

d ca

70.

33p

23El

evat

ions

kil

410

x 37

0 x

170.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4403

0h

282

Lagg

kärl,

del

Lock

till

lagg

kärl,

tunn

a. T

vå d

elar

. [Fy

ndet

par

at ti

ll ak

tuel

lt fy

ndnu

mm

er.

Lock

/bot

ten

till l

aggk

ärl.

Tre

skiv

or v

arav

två

sitt

er s

amm

an. 3

60 m

m d

iam

, 20

mm

tj. T

rolig

en e

k. R

istn

ing

i for

m a

v fy

ra

Urs

prun

glig

en k

onte

xtlö

st u

r ’gr

å tu

nna’

].st

reck

, 200

mm

l, s

om s

tråla

r ut f

rån

sam

ma

punk

t. Ti

llhör

sta

varn

a, fn

r 326

.

35o

39Lo

dD

jupl

od.

SMG

.

36i 2

7Sä

nke

Läng

d ca

60.

37k

26Lo

ckH

alvt

lock

till

tunn

a, s

karv

at.

38k

24Kä

rlBi

t av

kruk

kant

.

39n

19Kä

rlFo

t till

tref

otsg

ryta

.

40r 1

8Kä

rlBi

t av

kruk

kant

med

öra

, mön

stra

t.

41p

18Fl

aska

Sida

från

fyrk

antig

tenn

flask

a?

42q

144

Flas

ka, d

elBo

tten

till f

yrka

ntig

gla

sfla

ska.

[Par

ad m

ed fn

r i li

stan

, urs

prun

glig

en k

onte

xtlö

s].

Botte

n til

l sch

atul

lflas

ka, 7

5 x

75 m

m. T

re m

indr

e fra

gmen

t.

4403

1q

141

Flas

ka, d

elBo

tten

till f

yrka

ntig

gla

sfla

ska.

Botte

n til

l sch

atul

lflas

ka, 7

5 x

75 m

m.

4403

2q

231

Bryn

eAv

lång

ste

n. [P

arad

med

akt

uellt

fynd

num

mer

. Urs

prun

glig

en k

onte

xtlö

s].

108

mm

l, 3

2 m

m b

r, 14

mm

tj.

4403

3n

281

Kärl,

del

av

Öra

och

bes

lag

i mäs

sing

till

kopp

argr

yta.

Hän

kel o

ch b

esla

g til

l stö

rre k

ärl i

met

all.

Besl

aget

290

mm

l, 3

5 m

m b

r, 4

mm

tj. H

änke

ln n

itad

till b

esla

get,

60 m

m

diam

. Jm

f mot

svar

ande

, fnr

20.

46p

291

Sänk

eLä

ngd

ca 8

0.N

ätsä

nke?

47f 4

3Ka

nonk

ula

Dia

m c

a 11

0.–

48k

41Sl

ipst

enD

iam

ca

450.

49n

31Sä

nke

Läng

d ca

50.

50r 2

8Kä

rlH

andt

ag ti

ll st

engo

dskr

us m

ed te

nnle

d.

4403

4n

221

Kärl,

del

av

Dia

m c

a 13

0.Bo

ttend

el a

v kä

rl/gr

yta.

Kop

parle

gerin

g. 1

60 m

m d

iam

. Bev

arad

höj

d ca

140

mm

.

52t 1

9Ju

ngfru

Dia

m c

a 15

0.

53s

18Be

hålla

reFy

rkan

tig. H

öjd

ca 3

50.

54s

18Te

nnde

talj,

trek

antig

.

55s

19D

el a

v kä

ke, m

ed b

lå ta

nd.

56s

18Kä

rlD

el a

v ke

ram

iksk

ål.

57j 3

9Kä

rlH

andt

ag ti

ll tre

fots

gryt

a m

ed fi

nger

avtry

ck.

58q

24Lo

dLä

ngd

ca 2

00.

59h

42Fl

aska

Med

icin

flask

a. 4

8 m

m h

.

60h

42G

lätte

sten

77 m

m d

iam

, 27

mm

tj.

4403

5h

421

Sko,

del

av

Botte

ndel

till

sko.

Plig

gad

sula

.Kl

ack

och

del a

v su

la. 1

50 m

m l,

70

mm

br,

klac

ken

ca 1

4 m

m h

.

4403

6g

331

Ljus

stak

eH

öjd

ca 1

30.

Finn

s tro

ligen

på

Raä,

Sth

. Jm

f äve

n lik

nand

e fn

r 330

.

63p

24Sä

nke

Läng

d ca

70.

4403

778

1Kr

itpip

a, d

elH

uvud

från

krit

pipa

av

1600

-tals

typ.

Ska

ft ca

30.

Huv

ud o

ch d

el a

v sk

aft.

Skaf

tet 4

0 m

m l.

Orn

erad

myn

ning

.

4403

878

1Kr

itpip

a, d

elH

uvud

från

krit

pipa

av

1600

-tals

typ.

Ska

ft ca

25.

Huv

ud o

ch d

el a

v sk

aft.

Skaf

tet 3

5 m

m l.

Orn

erad

myn

ning

.

4403

978

1Pi

phuv

udH

uvud

från

krit

pipa

med

man

shuv

ud.

Piph

uvud

i rö

dgod

s. P

last

isk

deko

r i fo

rm a

v m

ansa

nsik

te/h

uvud

. 25

mm

dia

m, 3

5 h,

44

l.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4404

078

1Kä

rl, h

elt

Tref

otsg

ryta

. Dia

m c

a 10

0.Tr

efor

tsgr

yta

med

rörs

kaft,

min

dre

utfö

rand

e. 1

05 m

m d

iam

. Inv

ändi

g gl

asyr

.

4404

178

1Kä

rl, h

elt

Sten

gods

kruk

a. D

iam

ca

55, h

öjd

ca 1

00.

Min

dre

kruk

a. S

teng

ods.

Sal

vekr

us. S

edim

ent i

n si

tu. 8

2 m

m h

, 50

mm

myn

ning

sdia

m, s

törs

ta b

ukbr

edd

60 m

m.

6978

1Kä

rl, d

el a

vBe

n frå

n tre

fots

gryt

a.Be

n til

l tre

fots

gryt

a. R

ödgo

ds. I

nvän

dig

glas

yr.

7078

1Kä

rl, d

el a

vKe

ram

iksk

ärva

. Bot

ten

från

liten

skå

l.Pl

an b

otte

n til

l min

dre

slut

et k

ärl.

Rödg

ods.

Bot

ten,

63

mm

dia

m. U

tvän

diga

rillo

r/sp

år. E

rode

rad.

Utv

ändi

g gl

asyr

, grö

nakt

ig.

7178

Kritp

ipa

Skaf

tdel

. Län

gd 2

0.

7278

Ögl

a/ha

nkM

ässi

ngsö

gla

från

gryt

a.

7378

Vikt

Läng

d ca

70.

7478

Vikt

Läng

d ca

90.

7578

Vikt

Läng

d ca

60.

7678

Vikt

Läng

d ca

110

.

7778

Gar

nerin

gspl

Läng

d ca

100

0. B

ärga

d på

sär

skilt

tills

tånd

åt W

asam

usee

t.Fy

ndfö

rdel

ad ti

ll SS

HM

.

4404

291

01

Flas

kkor

kTe

nnko

rk ti

ll gl

asfla

ska.

Kork

till

flask

a m

ed fa

ttnin

g oc

h re

st a

v ha

lsen

. Kor

ken

45 m

m d

iam

.

4404

391

03

Fat,

del a

vKe

ram

iksk

ärvo

r. Tr

e st

ycke

n.Sk

ärvo

r av

fat.

Rödg

ods.

Dek

or if

orm

av

horn

mål

ning

och

grö

n pu

nktg

lasy

r. In

vänd

ig k

lar g

lasy

r.

8091

03

Kärl,

del

av

Rödg

odss

kärv

or. T

re s

tyck

en.

En a

v sk

ärvo

rna

plan

bot

ten

till m

indr

e kä

rl; 4

0 m

m d

iam

. Övr

iga

buks

kärv

or.

8191

06

Kärl,

del

av

Rödg

odss

kärv

or. S

ex s

tyck

en.

5 sk

ärvo

r röd

gods

, myn

ning

och

buk

. 1 s

kärv

a st

engo

ds, b

uksk

ärva

.

8291

02

Kärl,

del

av

Skär

vor a

v kr

uka

med

röd

glas

yr. T

vå s

tyck

en.

2 m

ynni

ngss

kärv

or ti

ll sl

utet

kär

l, gr

yta.

Röd

gods

. Inv

ändi

g gr

ön g

lasy

r.

8391

0Kä

rlSk

ärva

av

rödg

odsk

ruka

.M

ynni

ngsr

and

av k

ärl,

trolig

en g

ryta

. Röd

gods

. Inv

ändi

g gr

ön g

lasy

r.

8491

05

Blan

dat

Gla

sfra

gmen

t. Fe

m s

tyck

en.

Min

dre

skär

vor.

8591

01

Plåt

Bit a

v tu

nn k

oppa

rplå

t.D

el a

v pl

åt. K

oppa

rlege

ring.

Ca

110

x 90

mm

.

4404

491

02

Kritp

ipa,

del

Del

ar a

v kr

itpip

or. T

vå s

tyck

en.

1. H

elt h

uvud

med

ca

100

mm

l sk

aft.

Myn

ning

sdek

or. 2

. Del

av

huvu

d.

8791

0O

best

ämd

Frag

men

t. Tv

å st

ycke

n.Sm

å fra

gmen

t.

4404

591

02

Stek

fat,

del

Del

ar a

v tre

fots

pann

a. T

vå s

tyck

en.

Stör

re d

el a

v st

ekfa

t, m

ed s

kaft

och

brät

te. L

öst b

en. I

nvän

dig

glas

yr. R

ödgo

ds.

4404

691

012

Plåt

, sän

keBl

yför

emål

. Tol

v st

ycke

n.Tv

å pl

åtar

. 1. R

ombi

sk m

ed s

pikh

ål lä

ngs

kant

en, 1

50 x

80

mm

. 2. R

ekta

ngul

är m

ed tv

å st

örre

hål

, 150

x 1

00 m

m. F

em

blys

änke

n. T

vå k

ulor

28

mm

dia

m. T

re k

ulor

18

mm

dia

m.

4404

991

01

Gån

gjär

n, d

elG

ångj

ärn?

Ände

till

någo

n fo

rm a

v gå

ngjä

rn, a

vbru

ten.

80

mm

l, 5

0 m

m b

r, 18

–32

mm

tj. T

rolig

en b

rons

.

4405

091

01

Bloc

kski

va61

mm

dia

m, 2

8 m

m tj

, hål

ets

diam

17

mm

.

4405

191

01

Bläc

khor

nRö

dgod

s.Ku

bisk

form

. 52

x 51

mm

, 51

h. R

ödgo

ds. I

hålig

med

fyra

min

dre

hå, t

rolig

en s

om p

ennh

ålla

re. S

idor

na m

ed p

last

isk

deko

r; st

reck

-och

-pun

kter

. Tun

n gr

önak

tig b

lygl

asyr

utv

ändi

gt o

ch m

öjlig

en ä

ven

invä

ndig

t. N

ågot

ska

dad

läng

d fo

tlist

en.

9391

01

Det

alj,

del

Del

av

träku

la.

Del

av

träku

la. D

efek

t. C

a 50

mm

dia

m.

4405

291

01

Plåt

Plåt

med

spi

khål

. Rom

bisk

form

, 150

mm

l, 1

00 m

m b

r.

4405

391

05

Kulo

rFe

m s

tyck

en.

16–1

8 m

m d

iam

. Mus

kötk

ulor

.

4405

491

02

Kritp

ipa,

del

Del

ar a

v kr

itpip

sska

ft. T

vå s

tyck

en.

Den

stö

rre d

elen

ska

ftdel

med

pla

stis

k bl

omde

kor.

4405

591

02

Benf

ragm

ent.

Ett s

törre

rev

ben.

9891

014

Fisk

koto

r.

9991

02

Kärl,

del

av

Del

ar a

v te

nnsk

ål. T

vå s

tyck

en.

Möj

ligen

del

av

myn

ning

sran

d til

l kär

l.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

100

910

Plåt

Kopp

arpl

åtbi

tar.

Fem

sty

cken

.D

el a

v pl

åt. K

oppa

rlege

ring.

Stö

rre s

tyck

et c

a 26

0 x

85 m

m.

4405

691

01

Plåt

Plåt

bit,

mäs

sing

.Re

ktan

gulä

r med

två

hål i

ena

änd

en. N

ågot

böj

d. 8

0 l,

32 b

r, 1

mm

tj.

4405

791

01

Skop

ligg

33 m

m l.

103

910

18Kä

rl, d

el a

vG

lasb

itar.

16 s

tyck

en.

Min

dre

skär

vor.

4405

891

01

Kärl

Del

av

sten

gods

kruk

a.M

indr

e sk

ärva

av

myn

ning

sran

d. S

teng

ods.

Frå

n m

indr

e kä

rl, s

alve

krus

.

105

910

3Kä

rl, d

el a

vD

elar

av

kera

mik

. Tre

sty

cken

.Sk

ärvo

r till

kär

l. Bu

k, m

ynni

ng. R

ödgo

ds. I

nvän

dig

glas

yr.

106

910

6Kä

rl, d

el a

vKe

ram

iksk

ärvo

r. Se

x st

ycke

n.M

indr

e bu

kskä

rvor

. Röd

gods

. Inv

ändi

g gl

asyr

.

4405

991

01

Flas

kkor

kM

ärkn

ing:

”CM

”.Ko

rk, f

attn

ing

och

rest

av

glas

hals

/sku

ldra

. Sch

atul

lflas

ka. K

orke

n 40

mm

dia

m. E

vent

uell

boks

tavs

mär

knin

g på

kor

ken.

4406

091

01

Kork

, del

av

Kom

plet

tera

.M

indr

e te

nnko

rk, i

n si

tu p

å de

l av

flask

a. H

als

och

del a

v sk

uldr

a kv

ar a

v fla

skan

. Kor

ken;

18–

24 m

m d

iam

.

109

910

Blan

dat

Gla

sfra

gmen

t. 13

sty

cken

.Sk

ärvo

r frå

n kä

rl, fl

aska

. Någ

on s

kärv

a frå

n pl

angl

as?

Även

sam

man

korro

dera

t med

järn

fragm

ent.

110

910

2O

best

ämd

Läde

rfrag

men

t. Tv

å st

ycke

n.Lä

derfr

agm

ent.

4406

191

01

Kärl,

del

av

Rödg

odsk

ruka

.M

indr

e kä

rl. D

efek

t myn

ning

. Röd

gods

. Sal

vekr

us. I

nvän

dig

glas

yr.

112

910

9Kä

rl, d

el a

vKe

ram

iksk

ärvo

r. N

io s

tyck

en.

Min

dres

skä

rvor

. Röd

gods

. Bl a

del

av

plan

bot

ten,

två

min

dre

ben

till g

ryta

/ste

kfat

. Täm

ligen

113

910

1Sn

idat

före

mål

.O

best

ämd.

Trol

igen

hal

vfab

rikat

.

114

910

3Ku

lor,

sänk

eBl

ydet

alje

r, tv

å ku

lor,

ett s

änke

.Et

t bly

sänk

e. T

vå b

lyku

lor,

18 m

m d

iam

.

115

910

2O

best

ämd

Kopp

arfra

gmen

t. Tv

å st

ycke

n.1.

Tro

lig d

el a

v ni

t. Ko

ppar

lege

ring?

2. M

indr

e ko

ppar

plåt

fragm

ent.

4406

291

01

Sken

a33

0 m

m l,

20

mm

br,

2 m

m tj

. Avb

rute

n, a

ntyd

an ti

ll sp

ikhå

l.

4406

391

01

Bäga

rePo

kal i

tenn

. Def

ekt f

ot o

ch d

el a

v m

ynni

ngsr

and.

Cup

pan

85 m

m d

iam

, tot

alt 1

50 h

. Dek

orrin

g på

4406

491

03

Skiff

erpl

atta

Tre

dela

r.Re

ktan

gulä

r ski

va i

sten

. Tro

ligen

ski

ffer.

Kant

en fa

sad.

72

l, 60

br,

1 m

m tj

.

4406

591

02

Det

alj

Lock

av

trä i

två

dela

r.Sk

iva

med

fasa

de k

ante

r, sp

ringa

i m

itten

. 120

l, 7

0 br

, 3 m

m tj

. Bru

ten

i två

del

ar m

en p

assn

ings

bar.

Loc

k til

l min

dre

kärl?

120

910

1Fl

aska

, del

Gla

sfra

gmen

t. Se

x st

ycke

n.Bo

tten

till m

indr

e sc

hatu

llfla

ska.

78

x 72

mm

.

4406

691

03

Bend

elar

.Ko

ta, m

indr

e be

n oc

h fru

ktkä

rna.

4406

791

04

Kärl,

del

av

Kera

mik

skär

vor.

Fyra

sty

cken

.Rö

rska

ft 14

0 m

m l.

Ben

till

gryt

a, in

vänd

ig g

lasy

r. Tv

å bu

kskä

rvor

. Sam

tliga

rödg

ods.

4406

891

02

Kärl

Supk

opp

av rö

dgod

s.1.

Min

dre

skål

med

ska

ft. S

kafte

t def

ekt.

Rödg

ods.

96

mm

dia

m, 3

4 m

m h

. Inv

ändi

g gl

asyr

. Utv

ändi

g pl

astis

k de

kor,

rillo

r.

2. S

kärv

a: d

el a

v m

ynni

ng ti

ll kr

uka/

kärl.

Röd

gods

. 60

mm

l, 4

1 br

. Dek

or; r

illor

och

stä

mpe

ldek

or, g

rön

glas

yr.

124

910

Hju

lTv

å st

ycke

n.

4406

911

12Be

nbita

r. N

io s

tyck

en.

Dju

r?

126

1112

3Pl

åt, s

änke

En m

indr

e de

l bly

plåt

, spi

khål

i ka

nten

, 95

x 40

mm

. Två

bly

sänk

en.

127

1112

6O

best

ämd

Frag

men

t. Se

x st

ycke

n.Pl

ast.

Kass

eras

.

128

1112

7Kä

rl, d

el a

vRö

dgod

sskä

rvor

. Sju

sty

cken

.M

indr

e er

oder

ade

skär

vor.

Buk

och

myn

ning

. Röd

gods

.

129

1112

Hju

l

4407

011

121

Bloc

kski

va82

mm

dia

m, 2

8 m

m tj

. Hål

ets

diam

18

mm

.

4407

111

12Be

ndel

ar. F

yra

styc

ken.

Dju

r?

132

1112

4Kä

rl, d

el a

vKe

ram

iksk

ärvo

r. Fy

ra s

tyck

en.

Min

dre

skär

vor.

1 m

ynni

ngsr

and,

i öv

rigt b

uksk

ärvo

r. Rö

dgod

s. E

rode

rade

. Inv

ändi

g gl

asyr

.

4407

211

126

Bend

elar

. Sex

sty

cken

.D

jurb

en.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

134

1112

6Sä

nke

Fem

sty

cken

.N

ätsä

nken

?

135

1112

5Kä

rl, d

el a

vKe

ram

iksk

ärvo

r. Fy

ra s

tyck

en.

3 sk

ärvo

r röd

gods

. 2 s

kärv

or s

teng

ods.

4407

311

12Kr

itpip

aH

uvud

till

kritp

ipa.

137

1112

2Fl

aska

, del

Flas

kbot

tnar

av

glas

. Två

sty

cken

.Tv

å bo

ttend

elar

till

flask

a. F

yrka

ntig

a. 1

. Ca

75 x

75

mm

. 2. D

efek

t.

4407

411

12Kr

itpip

a

139

1112

1Pl

åtD

el a

v pl

åt i

kopp

arle

gerin

g. C

a 10

0 x

90 m

m.

4407

511

122

Obe

stäm

dLä

derre

m ti

ll sk

o.1.

Rem

med

fyra

par

stäl

lda

hål i

en

ände

, 430

mm

l, 2

0 m

m b

r. 2.

Sne

dsku

ret k

ants

tyck

e, 6

0 m

m l,

ca

20 m

m b

r.

4407

611

121

Kork

Del

av

flask

hals

.N

ågot

def

ekt.

19–2

5 m

m d

iam

, 14

mm

h.

4407

711

125

Kärl,

del

av

Kera

mik

skär

vor.

Fem

sty

cken

.Sk

ärvo

r till

kär

l. St

engo

ds. T

vå m

ynni

ngsr

and

till m

indr

e fö

rvar

ings

kärl,

sal

vekr

us. T

re s

törre

4407

811

121

Plåt

Kvad

ratis

k bl

yplå

t med

sku

rna

hörn

. 80

x 80

mm

, ca

1 m

m tj

. Hål

i re

spek

tive

hörn

och

ett

i

4407

911

121

Kärl,

del

av

Rödg

odss

kärv

a.St

örre

del

av

myn

ning

och

buk

till

gryt

a, tr

olig

en tr

efot

sgry

ta. I

nvän

dig

glas

yr.

146

1112

2Kä

rl, d

el a

vRö

dgod

sskä

rvor

. Två

sty

cken

.2

stör

re b

uksk

ärvo

r till

kär

l, tro

ligen

gry

ta. R

illor

på

utsi

dan.

Invä

ndig

gla

syr.

Rödg

ods.

147

1112

10Kä

rl, d

el a

vRö

dgod

sskä

rvor

. Fem

sty

cken

.M

indr

e sk

ärvo

r till

kär

l. 2

ben,

1 m

ynni

ngsr

and

och

i övr

igt b

uksk

ärvo

r. Rö

dgod

s.

4408

011

128

Kärl,

del

av

Rödg

odss

kärv

or. Å

tta s

tyck

en.

Min

dre

skär

vor a

v ol

ika

kärl.

En

del h

ör ti

ll fa

t, öv

riga

till g

ryta

. Inv

ändi

g gl

asyr

.

4408

111

121

Kärl,

del

av

Skär

va a

v tre

fots

gryt

a.St

örre

skä

rva

av tr

efot

sgry

ta. B

en o

ch d

el a

v bu

k. R

ödgo

ds. U

tvän

diga

rillo

r, in

vänd

ig g

lasy

r.

4408

211

122

Skål

Tenn

skål

ar s

tapl

ade

i var

andr

a. T

vå s

tyck

en.

Skål

ar s

tapl

ade/

fäst

a i v

aran

dra.

120

mm

dia

m, 3

0 m

m h

.

4408

311

121

Fat,

del a

vD

el a

v te

nnfa

t.D

el a

v br

ätte

till

tenn

fat.

180

mm

l, c

a 80

mm

br.

152

1112

10Kä

rl, d

el a

vSk

ärvo

r av

rödg

ods.

Åtta

sty

cken

.Bu

k oc

h m

ynni

ngss

kärv

or. R

ödgo

ds. T

vå s

kärv

or s

teng

ods;

buk

och

sku

ldra

.

153

1112

3Fl

aska

Flas

kbot

ten

av g

las.

Två

dela

r av

botte

n til

l fla

ska,

en

del t

rolig

sku

ldra

till

flask

a.

4408

411

121

Bloc

kski

va63

mm

dia

m, 2

8 tj,

hål

ets

diam

12

mm

.

4408

511

121

Det

alj

Kubi

skt b

rons

före

mål

med

hål

i m

itten

.35

x 3

0 x

30 m

m. H

ålet

s di

am 1

8 m

m. N

av ti

ll bl

ocks

kiva

?

156

1112

1Fl

askk

ork

Tenn

kork

med

del

av

flask

hals

av

glas

.H

als

till g

lasf

lask

a m

ed k

orkf

attn

ing,

alt

kork

i bl

y. O

säke

r met

all!

4408

611

12Kr

itpip

a

4408

711

121

Flas

kkor

kTe

nnko

rk ti

ll fla

ska.

Kork

, fat

tnin

g oc

h re

st e

fter g

lash

als.

Kor

ken

någo

t till

plat

tad,

45

mm

dia

m.

4408

811

121

Flas

ka, d

elFl

askb

otte

n av

gla

s.Bo

ttend

el a

v sc

hatu

llfla

ska.

110

br,

78 m

m d

j.

4408

911

122

Hän

kel

Han

dtag

till

stor

kop

parg

ryta

.1.

Hän

kel t

ill m

etal

lkär

l. Ko

ppar

lege

ring.

170

mm

br,

140

mm

l, 9

0 m

m d

iam

för ’

ögla

n’. J

mf f

nr 2

83 fö

r mot

part

.

2. D

el a

v ka

nt ti

ll m

etal

lgry

ta, k

orro

sion

sres

t.

4090

1112

Tvät

tfat

4409

111

122

Kärl,

del

av

Del

av

stor

t tre

fots

fat a

v rö

dgod

s m

ed b

lygl

asyr

.St

örre

del

av

stek

fat.

Rörs

kafte

t sak

nas.

Invä

ndig

gla

syr.

Kärle

t ca

250

mm

dia

m.

4409

211

123

Kärl,

del

av

Skär

vor a

v st

engo

dskr

uka.

Tre

sty

cken

.St

örre

del

ar a

v fö

rvar

ings

kärl;

kan

na/f

lask

a. S

teng

ods.

Sam

tliga

del

av

skul

dra

med

min

dre

hänk

el re

spek

tive.

Två

verti

kala

och

en

horis

onte

llt o

rient

erad

hän

kel.

4409

311

122

Kärl,

del

av

Skär

vor a

v ke

ram

ik. T

vå s

tyck

en.

Stör

re s

lute

t kär

l, tro

lig k

anna

. Ste

ngod

s. D

el a

v pl

an b

otte

n oc

h de

l av

skul

dra.

165

1112

1Fl

aska

, del

Flas

kbot

ten

av g

las.

Del

av

botte

n til

l sch

atul

lflas

ka. 7

5 br

, def

ekt.

166

1112

5Kä

rl, d

el a

vSk

ärvo

r av

rödg

ods.

Fem

sty

cken

.Bu

k, b

en o

ch m

ynni

ngss

kärv

or. R

ödgo

ds. N

ågot

ero

dera

t. In

vänd

ig g

lasy

r.

167

1112

2Kä

rl, d

el a

vSk

ärvo

r av

rödg

odsk

ruka

. Två

sty

cken

.M

ynni

ngsr

and

till k

ärl.

Trol

ig g

ryta

. Röd

gods

. Inv

ändi

g gl

asyr

. Utv

ändi

ga ri

llor.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

168

1112

1Kä

rlFo

t till

tref

otsg

ryta

av

rödg

ods.

Ben

till t

refo

tskä

rl. R

ödgo

ds.

169

1112

2Kä

rl, d

el a

vKe

ram

iksk

ärvo

r. Tv

å st

ycke

n.Bu

kskä

rvor

. Röd

gods

.

4409

411

1218

Kula

22 s

tyck

en.

Gen

omsn

itt 1

7–18

mm

dia

m. M

uskö

tkul

or.

171

1112

Myn

tPr

ägla

t på

båda

sid

or.

172

1112

7Kä

rl, d

el a

vKe

ram

iksk

ärvo

r. Sj

u st

ycke

n.Sk

ärvo

r till

kär

l. D

el a

v bu

k, e

tt be

n oc

h m

ynni

ngsr

and.

Någ

ot e

rode

rat.

4409

511

125

Kärl,

del

av

Kera

mik

skär

vor.

Fem

sty

cken

.Bu

kskä

rvor

. Möj

ligen

från

sam

ma

kärl.

Ste

ngod

s.

4409

611

121

Kärl,

del

av

Skär

va a

v st

engo

dskr

uka.

Skär

va m

ed b

uk-s

kuld

ra o

ch v

ertik

al h

änke

l.

175

1112

4Pl

angl

asFr

agm

ent a

v gl

as. F

yra

styc

ken.

Tunt

pla

ngla

s.

176

1112

2Be

nFi

skko

tor.

Två

styc

ken.

4409

711

121

Det

alj

Rund

sni

dad

träde

talj

med

hål

.Sn

idad

min

dre

träde

talj.

Ihål

ig. 2

5 m

m l,

21

diam

.

178

1112

Hju

l

179

1112

1Kä

rlSk

ärva

av

sten

gods

kruk

a.Bo

tten

till k

ärl.

Trol

igen

ste

ngod

s. P

lan

bott

en 8

4 m

m d

iam

.

4409

811

121

Plåt

Stor

t bly

plåt

.25

0 x

180

mm

. Två

förd

jupn

inga

r i p

låte

n.

181

1314

5Kä

rl, d

el a

vSt

engo

dssk

ärvo

r. Fe

m s

tyck

en.

Skär

vor t

ill k

ärl.

Trol

igen

gry

ta. R

ödgo

ds. I

nvän

dig

glas

yr.

4409

913

141

Bloc

kski

vaBl

ocks

kiva

i br

ons.

60

mm

dia

m, 2

8 m

m tj

. Hål

et 1

9 m

m d

iam

.

183

1314

2Kr

itpip

aD

elar

av

kritp

ipor

. Två

sty

cken

.1.

Del

av

skaf

t, m

indr

e de

l av

huvu

det.

>D

ekor

på

skaf

t. Kl

acks

täm

pel ’

EB’.

65 m

m l.

2. S

om 1

fast

uta

n de

kor/

stäm

pel.

4410

013

142

Kärl,

del

av

Del

av

trefo

tsgr

yta.

Stör

re d

el a

v st

ekfa

t. Rö

dgod

s. D

el m

ed e

tt be

n oc

h rö

rska

ft. In

vänd

ig g

rön

glas

yr. Y

tvän

diga

spå

r.

185

1314

5Sä

nke

Fem

sty

cken

.N

ätsä

nken

?

186

1314

Snid

at tr

äför

emål

.

187

1314

Sten

gods

skär

va.

4410

115

1M

orte

lD

iam

85,

höj

d 90

.Kä

rl m

ed m

otst

älld

a ve

rtika

la h

änkl

ar. 9

0 m

m h

, 85

mm

myn

ning

sdia

m, 6

0 m

m b

otte

ndia

m. H

änkl

arna

rätv

inkl

iga,

25 x

15

mm

. Gju

ten

deko

r med

fals

ar.

189

15Fr

önSk

al a

v gu

la ä

rtor.

Skal

av

gula

ärto

r?

4410

215

1Fl

aska

, del

Flas

ktop

p.Fl

askm

ynni

ng, s

kuld

ra. 2

8 m

m m

ynni

ngsd

iam

.

4410

315

1Ta

llrik

Botte

ndel

. Dia

m 9

0.Sp

egel

till

tallr

ik?

120

mm

dia

m.

192

15Ka

rtesc

h, d

elD

el a

v ka

rtes

ch o

ch e

n ru

ndku

la, d

iam

140

.Se

x m

indr

e jä

rnku

lor,

ca 5

5 m

m d

iam

. Ytte

rliga

re fy

ra s

tyck

en in

situ

i bo

tten

av la

ddni

ngen

. Ens

kild

lös

järn

kula

,

70 m

m d

iam

. Tex

til o

ch g

arn

synl

ig i

ladd

ning

en. E

nski

ld k

anon

kula

, 140

mm

dia

m.

4410

415

1Ko

rkD

iam

35,

höj

d 20

.32

–36

mm

dia

m, 2

0 m

m h

.

194

1522

Kärl,

del

av

Kruk

skär

vor,

16+

6 st

ycke

n.Rö

dgod

sskä

rvor

till

fram

för a

llt s

lutn

a kä

rl, g

ryta

. En

myn

ning

sran

d frå

n fa

t, en

myn

ning

sran

d m

ed u

tvän

dig

grön

gla

syr,

i övr

igt b

uksk

ärvo

r. En

ste

ngod

sskä

rva

från

flask

a m

ed s

mal

öpp

ning

. En

del b

itar t

ämlig

en e

rode

rade

.

195

15Ko

ppar

frag

Tre

styc

ken.

Del

av

plåt

. Kop

parle

gerin

g. C

a 22

0 x

50 m

m.

4410

515

2Kä

rl, d

el a

vTr

efot

sgry

ta, d

el a

v. T

vå s

kärv

or.

2 de

lar a

v st

ekfa

t, rö

rska

ft oc

h de

l av

brät

tet.

Invä

ndig

gla

syr.

Rödg

ods.

4410

615

16Ta

llrik

, del

16 s

tyck

en.

Två

ursk

iljba

ra d

elar

från

brä

tte ti

ll ta

llrik

. Övr

iga

fragm

ent f

örvr

idna

med

trol

igen

till

tallr

ik/k

ärl.

4410

715

1Kä

rl, h

elt

Dia

m 3

0, h

öjd

65.

Min

dre

glas

kärl,

flas

ka. F

yrka

ntig

. Möj

ligen

förv

arin

g fö

r med

icin

. 65

mm

h, 3

1 m

m b

r, 20

mm

myn

ning

sdia

m (

utvi

kt ra

nd).

4410

815

1Kä

rl, h

elt

Sten

gods

krus

. Dia

m 7

5, h

öjd

88.

Min

dre

kärl.

Ste

ngod

s. 8

6 m

m h

, mes

ta b

ukbr

edd

74 m

m, 2

8 m

m m

ynni

ngsd

iam

, två

sm

å ho

rison

tella

hän

klar

.

Salv

ekru

s el

ler l

ikna

nde

funk

tion.

Spr

ucke

n ra

kt ig

enom

.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4410

915

2Ko

rkTv

å st

ycke

n. D

iam

35,

höj

d 18

.1.

33–

36 m

m d

iam

, 26

mm

h. N

ågot

def

ekt.

2. 3

4–38

mm

dia

m, 1

6 m

m h

. Ova

ndel

gen

ombr

uten

,

201

1531

Kärl,

del

av

Skär

vor.

31 s

tyck

en.

Skär

vor t

ill k

ärl.

Rödg

ods.

Fle

ra o

lika

kärl.

Olik

a el

emen

t; rö

rska

ft, b

en, m

ynni

ngsr

and.

Stö

rre d

elar

av

4411

015

Kritp

ipa

Kritp

ipss

kaft

och

huvu

d.

203

151

Skos

ula,

del

Läde

rbit

med

plig

ghål

.M

indr

e ki

lform

ad lä

derb

it m

ed p

liggh

ål. C

a 60

x 4

0 m

m. D

el a

v sk

osul

a?

204

153

Kärl,

tege

lTr

e st

ycke

n sk

ärvo

r. G

rövr

e go

ds.

1. D

el a

v st

örre

hän

kel t

ill k

ärl.

Rödg

ods.

2. T

egel

fragm

ent.

3. M

indr

e rö

dgod

sskä

rva.

205

154

Sänk

eFy

ra s

tyck

en.

Nät

sänk

e?

4411

115

1Fl

inta

Slag

en m

indr

e bi

t. Re

stbi

t, ej

bös

sflin

ta. C

a 50

x 2

5 m

m.

207

151

Kärl,

del

av

Kruk

skär

va m

ed g

rön

glas

yrra

nd.

Myn

ning

sskä

rva

till k

ärl.

Rest

av

grön

uvä

ndig

gla

syr.

4411

215

1Be

slag

Läng

d 95

.Be

slag

/upp

häng

ning

sano

rdni

ng ti

ll ko

ppar

kärl?

Ca

100

mm

l, 2

5 m

m b

r.

4411

315

4Kn

app

Fyra

sty

cken

. Dia

m 1

4.Kn

app

med

’ögl

a’.

4411

415

1D

etal

jD

iam

110

.Ru

nd s

varv

ad p

latta

. 110

mm

dia

m, c

a 20

tj. L

itet b

orra

t hål

i m

itten

, efte

r kno

pp? L

ock

till f

örva

rings

kärl?

Någ

ot d

efek

t.

4411

515

6Kä

rlSt

engo

dskä

rl, d

elar

av.

Fem

sty

cken

skä

rvor

.D

el a

v st

örre

slu

tet k

ärl,

tillb

ringa

re e

ller f

lask

a. S

teng

ods.

Pla

n bo

tten,

114

mm

dia

m. M

indr

e de

l av

myn

ning

sran

d.

4411

615

1D

etal

j80

x 1

7.M

indr

e de

talj

med

spi

khål

. 80

mm

l, 3

0 m

m b

r.

213

151

Plan

glas

Skär

va.

Min

dre

skär

va p

lang

las.

4411

715

3Sk

o, d

el a

vLä

ders

tyck

en, s

kode

lar.

Tre

styc

ken.

Två

dela

r til

l sko

, tre

dje

dele

n ci

rkul

är.

4411

815

11Kä

rl, d

el a

vLe

rgod

sskä

rvor

. Elv

a st

ycke

n.M

indr

e sk

ärvo

r till

kär

l. Pl

an b

otte

n, 7

7 m

m d

iam

. 1 b

en, 1

myn

ning

, i ö

vrig

t buk

skär

vor.

Rödg

ods.

4411

915

2Kä

rl, d

el a

vSt

engo

dssk

ärvo

r. Tv

å st

ycke

n.Sk

ärvo

r, st

engo

ds. G

rått

gods

till

min

dre

slut

et k

ärl,

möj

ligen

sal

vekr

us e

ller l

ikna

nde.

En

skär

va m

ed m

ynni

ngsr

and.

217

15Fr

uktk

ärno

rPl

omm

on?

218

15Kä

rnor

Even

tuel

lt ru

ssin

.An

alys

?

4412

015

1D

etal

jIh

ålig

. Dia

m 2

4, l

30.

Stav

form

ig, i

hålig

sni

dad

deta

lj. 3

0 m

m l,

22

mm

dia

m.

4412

115

Flas

kkor

kD

iam

45,

h 2

7.Ko

rk i

tenn

och

fattn

ing

i bly

. Kor

k 45

mm

dia

m, f

attn

inge

n 48

mm

dia

m. T

otal

t 29

mm

h. G

lasr

este

r kva

r i fa

ttni

ngen

.

4412

215

1D

etal

jD

iam

115

, h 6

0.Ru

nd s

kiva

. 110

–118

mm

dia

m, 6

0 m

m tj

. Myn

ning

splu

gg ti

ll ka

non

elle

r ann

at rå

ämne

?

222

15Kä

rlKr

us, s

teng

ods.

Dia

m 7

4, h

105

.

4412

315

1D

etal

jD

iam

12–

38, h

165

.Tr

ästa

v m

ed ru

nd ä

nde.

164

mm

l, d

iam

för ä

nden

42

mm

. Två

bor

rade

hål

. Ek?

4412

415

3H

andt

agTv

å st

ycke

n. D

iam

25,

l 12

0.1.

132

mm

l, 1

9–28

mm

dia

m. Ä

nde

med

urt

ag o

ch b

esla

g fö

r ver

ktyg

/bes

tick.

2. 1

00 m

m l,

18–

25 m

m d

iam

/br.

Ände

med

urta

g fö

r ver

ktyg

/bes

tick.

3. B

ev lä

ngd

57 m

m, 2

6 m

m d

iam

. Ero

dera

d.

4412

515

1Fa

t, de

l av

Skär

va, m

ed b

lygl

asyr

.D

el a

v br

ätte

till

fat.

Rödg

ods.

Hor

nmål

ad, k

once

ntris

ka li

njer

och

zig

-zag

. Inv

ändi

g gl

asyr

.

4412

615

1D

etal

jO

val.

120

x 17

.O

val t

räsk

iva.

130

mm

l, 7

3 m

m b

r, 5

mm

tj. B

otte

n til

l sve

pask

?

4412

715

2D

räkt

hake

Två

styc

ken.

L 4

0.H

akar

i bö

jd m

ässi

ngst

råd.

Ca

40 m

m l.

Mäs

sing

elle

r kop

par?

4412

815

1H

andt

ag?

L 60

.Sn

idad

svä

ngd

träde

talj

med

cen

tral h

ål. C

a 60

mm

l, 2

1 m

m b

r. H

andt

ag fö

r bor

r elle

r lik

nand

e?

4412

915

Kritp

ipa

Kritp

ipa.

Mön

stra

t ska

ft. L

150

.

230

154

Sänk

eTr

e st

ycke

n. L

85.

Tre

sänk

en. E

n m

indr

e pl

åtbi

t.

4413

015

2D

etal

jM

etal

ldel

ar. T

vå s

tyck

en.

Smal

a ba

nd m

ed s

tans

ade

hål.

1. 8

0 m

m l,

19

mm

br.

4413

115

1Vä

rjkav

el?

Kave

l, vä

rja m

ed m

ässi

ngst

råd.

L 8

3.O

val t

räst

av k

lädd

med

met

alltr

åd/b

evar

ade

korro

sion

sres

ter.

82 m

m l,

23

mm

dia

m/b

r.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4413

215

11Fl

aska

, del

Skär

vor.

Botte

n til

l sch

aktu

llfla

ska,

110

x 8

0 m

m. M

indr

e sk

ärvo

r till

flas

ka. E

n sk

ärva

pla

ngla

s, k

ante

n kn

acka

d til

l en

svän

gd fo

rm,

140

mm

l.

4413

315

1D

etal

jSe

mic

irkul

är tr

ädet

alj,

240

mm

l, c

a 70

mm

som

bre

dast

. Den

svä

ngda

sid

an ’k

uggh

juls

’-sni

dad/

form

ad.

4413

415

1Br

yne

L 13

0.Br

ynst

en; 1

25 m

m l,

40

br, 3

2 tj.

Tro

lig s

ands

ten.

4413

515

Benb

itar.

Dju

r.

4413

615

26Ku

la26

sty

cken

. Dia

m 1

7.Ö

verla

g 18

mm

dia

m. M

uskö

tkul

or.

4413

715

1Kä

rl, d

el a

vTr

efot

sgry

ta, d

el a

v. 1

25 x

105

.St

örre

del

av

trefo

tsgr

yta.

Röd

gods

. Rör

skaf

t, bu

k oc

h m

ynni

ngsr

and.

Utv

ändi

ga ri

llor.

Invä

ndig

4413

815

1Sp

änne

55 x

32.

Drä

ktsp

änne

, alt

smyc

ke. 5

5 x

35 m

m.

4413

915

Rem

fäst

eSö

lja. 5

5 x

41.

Ova

lt sp

änne

.54

mm

l, 3

5 m

m b

r. Si

rlig

gjut

en d

ekor

. Jm

f ide

ntis

k fn

r 263

.

241

155

Obe

stäm

dFr

agm

ent.

Sex

styc

ken.

Frag

men

t.

242

159

Kärl,

del

av

Skär

vor.

Åtta

sty

cken

.En

del

av

botte

n til

l sch

atul

lflas

ka, t

rolig

en s

exka

ntig

. Övr

iga

min

dre

skär

vor.

Ett m

ynni

ngsd

el ti

ll m

indr

e ha

ls, l

itet k

ärl.

4414

015

2H

andt

ag?

Två

styc

ken.

70

x 20

resp

80

x 30

.Tv

å ob

jekt

. 1. S

polfo

rmad

med

hål

i än

dan

efte

r ver

ktyg

, 80

mm

l, 3

2 m

m b

r. 2.

Sta

vfor

mat

med

fasa

de k

ante

r, 70

mm

l,

20 b

r. Ko

rrosi

onsb

eläg

gnin

g.

4414

115

1D

etal

jD

iam

30,

l 6.

Ände

på

stav

, avb

rute

n. S

nida

d i p

yram

idut

föra

nde.

55

mm

l, s

ida

25x2

5 m

m.

4414

215

Det

alj,

del

Träf

ragm

ent,

förg

ylld

a.St

örre

ant

al fr

agm

ent t

ill s

nida

t/sv

arva

t för

emål

, möj

ligen

lock

till

kärl.

Ytb

eläg

gnin

g, fö

rgyl

lnin

g?

246

155

Kärl,

del

av

Skär

vor.

Erod

erad

e sk

ärvo

r till

kär

l. Rö

dgod

s. B

en, m

ynni

ngsr

and,

buk

.

247

153

Kärl,

del

av

Lerg

odss

kärv

or. T

re s

tyck

en.

Buk,

bot

ten,

myn

ning

sran

d til

l fat

. Röd

gods

. Inv

ändi

g gl

asyr

.

4414

315

2Sk

osul

a, d

elTv

å st

ycke

n de

lar a

v.Et

t ova

lt st

ycke

med

kan

tsöm

, 60

x 45

mm

. Ett

sned

skur

et s

tyck

e m

ed k

ants

öm, 6

5 l,

20 m

m b

r.

249

1513

Blan

dat

Min

dre

skär

vor.

Två

min

dre

hals

fragm

ent.

I övr

igt p

lang

las,

tunt

, sch

atul

lflas

ka?

4414

415

46Ku

la46

sty

cken

. Dia

m 1

5–17

.15

–17

mm

dia

m. M

uskö

tkul

or. Ä

ven

min

dre

ring

i bly

, 25

mm

dia

m, h

ålet

9 m

m d

iam

.

4414

515

1Ka

m, d

el a

vD

el a

v. 4

2 x

38.

Dub

bels

idig

kam

i be

n, d

el a

v. B

ev lä

ngd

38 m

m, 4

2 m

m b

r.

4414

615

2D

etal

jTv

å st

ycke

n.1.

Änd

e av

sva

rvad

träd

etal

j, ih

ålig

. 33

mm

dia

m, 2

6 m

m h

. 2. L

iten

kula

med

gen

omgå

ende

bor

rat h

ål, 2

6 m

m d

iam

.

4414

715

1Ko

rkD

iam

20,

h 2

0.N

ågot

def

ekt.

17–2

2 m

m d

iam

, 20

mm

h.

4414

815

4D

etal

jer

Tre

styc

ken.

1. D

el a

v br

ätte

till

tallr

ik. C

a 14

0 l,

30 b

r. 2.

Kon

isk

ring.

3–4

. Min

dre

fragm

ent.

4414

90

1Bl

ocks

kiva

Bloc

khju

l, br

ons.

60

mm

dia

m.

60 m

m d

iam

, 28

mm

tj, h

ålet

s di

am 1

8 m

m.

4415

00

2Bl

ock

Bloc

k, e

nski

vigt

, hju

l av

trä.

Län

gd 3

6 cm

, bre

dd 2

3 cm

, tjo

ckle

k 14

cm

.1.

Tåg

virk

et. T

resla

gen

tross

i tv

å bi

tar.

Korts

plits

. 2. E

nski

vigt

blo

ck. B

lock

hus,

365

mm

l, 2

20 m

m b

r. Tr

äski

va, 2

10 m

m d

iam

.

Tillh

öran

de b

lock

et tv

å bi

tar t

ågvi

rke.

Skiv

an ti

llver

kad

av p

lank

a. B

lock

nage

ln, c

a 55

mm

dia

m. S

litag

espå

r. N

oter

a at

t blo

cket

har

sjä

lvto

rkat

och

där

med

kry

mpt

.

260

01

Flas

ka, d

elSc

hatu

llfla

ska,

bot

tend

el. M

örkt

gla

s. 7

5 x

75 m

m, h

öjd

40 m

m.

Scha

tullf

lask

a, b

otte

ndel

. Mör

kt g

las.

75

x 75

mm

, höj

d 40

mm

.

4415

10

1Bl

ock

Skot

bloc

k, p

äron

form

at. T

re s

kivo

r av

trä. L

ängd

41,

bre

dd 1

5,5,

Dub

belb

lock

med

tvär

stäl

ld tr

edje

ski

va. H

uset

, 410

mm

l, m

ax 1

60 m

m b

r, 11

5 m

m b

r. Pä

ronf

orm

at, a

lm. D

ubbe

lskiv

orna

,

tjock

lek

11 c

m.

145

mm

dia

m, 2

2 m

m tj

, 18

mm

tros

s. A

xeln

, 22

mm

dia

m. T

redj

e sk

ivan

, 105

mm

dia

m, 3

3 m

m tj

. Axe

ln 2

4 m

m tj

.

4415

20

1Kä

rl, h

elt

Kruk

a av

ste

ngod

s. 8

0 m

m h

, 55

mm

dia

m.

Min

dre

kärl.

Ste

ngod

s. 8

4 m

m h

, mes

ta b

ukbr

edd

60 m

m, 4

9 m

m m

ynni

ngsd

iam

. Sal

vekr

us.

4415

30

1D

räkt

spän

neSp

änne

av

mäs

sing

elle

r bro

ns ti

ll bä

lte e

ller k

läde

dräk

t. 53

x 4

1O

valt

spän

ne. 5

4 m

m l,

35

mm

br.

Sirli

g gj

uten

dek

or. J

mf i

dent

isk

fnr 2

40.

4415

40

1Kn

ape

45 c

m l,

11

cm h

i ce

ntru

m.

450

mm

l, 7

0 m

m b

r vid

fäst

e, 1

10 m

m h

i m

itten

. Två

förb

indn

ings

hål v

id fä

stet

, ca

10 m

m d

iam

.

4415

50

1Kn

ape

45 c

m l,

9 c

m h

i ce

ntru

m.

470

mm

l, 5

0 m

m b

r vid

fäst

et, 9

0 m

m h

på

mitt

en. E

n än

de n

ågot

def

ekt/

erod

erad

. Två

för

bind

ning

shål

, ca

10 m

m

diam

. Ek.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4415

60

1Kn

ape

Knap

e fö

r mas

t. 40

cm

l, 7

,5 c

m h

.Ve

rtik

alt m

onte

rad

knap

e. E

k. K

ompl

ette

ra m

ed b

etec

knin

g. 4

00 m

m l,

ca

70 m

m b

r, m

ax 8

0 m

m h

. Mar

kerin

g fö

r var

två

spik

/bul

thål

ska

ll si

tta. F

ästs

idan

kon

kav.

4415

70

1Kl

amp

Träd

etal

j. 27

cm

l, 7

cm

h, 9

,5 c

m tj

.28

0 m

m l,

95

mm

br,

70 m

m h

. Två

förb

indn

ings

hål v

id re

spek

tive

kortä

nde,

ca

5x5

mm

. Ek.

4415

80

1Ra

cksl

äde

Träd

etal

j. M

ed tr

e hå

l. 55

cm

l, 1

1 cm

h, 5

,4 c

m tj

.Re

ktan

gulä

rt tim

mer

med

ena

kan

ten

snid

at s

om e

tt ’B

’. 55

0 m

m l,

110

–115

mm

br,

45–5

0 m

m tj

. Två

hål

för

’klo

tlina

n’ c

a 50

mm

dia

m. E

tt m

indr

e hå

l i m

itten

, 20

mm

dia

m. A

lm e

l ask

. Jm

f fnr

270

.

4415

90

1Ra

cksl

äde

Träd

etal

j. M

ed tr

e hå

l. 57

cm

l, 1

4 cm

h, 5

,4 c

m tj

.Re

ktan

gulä

rt tim

mer

med

ena

kan

ten

snid

at s

om e

tt ’B

’. 57

5 m

m l,

140

–145

mm

br,

46–5

5 m

m tj

. Två

hål

för

’klo

tlina

n’ c

a 58

–60

mm

dia

m. E

tt m

indr

e hå

l i m

itten

, 20

mm

dia

m. A

lm e

l ask

. Jm

f fnr

4416

00

1Bl

ocks

kiva

Bloc

khju

l av

bron

s. 6

1 m

m d

iam

, 28

mm

tj, h

ålet

19

mm

dia

m.

Bloc

kski

va a

v br

ons.

61

mm

dia

m, 2

8 m

m tj

, hål

et 1

9 m

m d

iam

.

4416

10

1Fl

aska

, del

Brös

t av

scha

tullf

lask

a. 1

50 m

m l,

90

mm

br.

Del

av

buk/

skul

dra

till s

chat

ullfl

aska

. 150

mm

h, 1

00 m

m b

r.

4416

20

1N

avN

av a

v br

ons

till t

räbl

ockh

jul,

med

träd

el. 1

05 m

m l,

60

mm

br.

Met

alln

av m

ed o

mfa

ttnin

g i t

rä. N

avet

32–

35 x

35

mm

, 28

tj, h

ålet

s di

am 1

8 m

m. O

mfa

ttnin

gen

oval

, 110

mm

l, 6

0 m

m b

r.

Bron

sdel

en 3

8 x

38 m

m.

Om

fattn

inge

n i f

yra

bita

r.

277

01

Kritp

ipa,

del

Kritp

ipss

kaft

med

mön

ster

. 90

mm

l.Sk

aft m

ed p

last

isk

deko

r. 90

mm

l.

278

02

Kärl,

del

av

Kruk

skär

vor,

2 st

. Röd

gods

med

gla

syr.

Skär

vor t

ill k

ärl,

trolig

en m

ynni

ngsr

and

till g

ryta

. Röd

gods

. Inv

ändi

g gl

asyr

. Spj

älka

t god

s.

4416

30

2St

ekfa

t, de

lTr

efot

span

na, s

kada

d ka

nt. 2

35 m

m d

iam

.Tr

efot

s st

ekfa

t. Rö

dgod

s. In

vänd

ig g

lasy

r. 23

5 m

m d

iam

. Spr

ucke

n i t

vå d

elar

; bot

ten/

speg

el m

ed tr

e be

n sa

mt

rörs

kafte

n m

ed h

alva

brä

ttet/

myn

ning

en.

280

01

Sänk

e92

mm

l.N

ätsä

nke?

4416

40

1Kä

rl, h

elt

Kruk

a av

ste

ngod

s. 1

25 m

m h

, 80

mm

dia

m.

Kann

a/fö

rvar

ings

kärl.

Röd

gods

. 157

mm

h, s

törs

ta b

ukdi

am 1

30 m

m, 6

2 m

m m

ynni

ngsd

iam

, 76

mm

bot

tend

iam

.

Någ

ot d

efek

t; en

stak

a ve

rtika

l hän

kel s

akna

s, m

ynni

ngen

någ

ot s

kada

d. In

gen

utvä

ndig

gla

syr.

Någ

ot e

rode

rad

yta.

Till

hälft

en fy

lld a

v se

dim

ent/

mas

sa.

4416

50

1Kä

rl, d

el a

vM

ässi

ngsö

gla

till k

oppa

rgry

ta. 1

30 m

m h

, 180

mm

br.

Hän

kel t

ill m

etal

lkär

l. Ko

ppar

lege

ring.

180

mm

br,

145

mm

l, 9

0 m

m d

iam

för ’

ögla

n’. J

mf f

nr 1

60 f

ör m

otpa

rt.

284

01

Plåt

Kopp

arpl

åt, d

el a

v gr

yta?

230

x 2

70 m

m.

Ore

gelb

unde

n fo

rm. E

rode

rad.

270

x 2

00 m

m, 2

mm

tj.

4416

60

4Fl

aska

, del

Del

ar a

v sc

hatu

llfla

ska,

2 s

t. En

med

tenn

kork

, till

hör f

ynd

nr 9

5053

02D

elar

av

scha

tullf

lask

a. H

alse

n m

ed fa

ttnin

g i t

enn

(?)

för s

kruv

kork

i bl

y.

4416

70

0Lo

dBl

ylod

. Åtta

kant

igt m

ed tv

å kr

okfo

tsst

ämpl

ar. 3

50 m

m l,

Åtta

kant

igt m

ed tv

å kr

okfo

tsst

ämpl

ar. 3

50 m

m l,

35–

46 m

m b

r. H

ål fö

r tam

p i ä

nden

. Tal

ghål

et 3

5–46

mm

br.

287

02

Sänk

en90

resp

110

mm

l.N

ätsä

nken

?

288

01

Kärl,

del

av

Kruk

skär

va, r

ödgo

ds. 4

0 x

40 m

m.

Skär

va ti

ll kä

rl, m

ynni

ngsr

and

trolig

en ti

ll gr

yta.

Röd

gods

. Inv

ändi

g gl

asyr

. Ero

dera

d.

289

01

Kritp

ipa,

del

Stäm

pel p

å kl

acke

n, ’W

S’. 7

5 m

m l.

Del

av

skaf

t och

kla

ck. K

lack

stäm

pel:

’WS’

. 70

mm

l.

290

01

Kritp

ipa,

del

Skaf

tdel

. Mön

stra

d. 6

0 m

m l.

Del

av

skaf

t. 60

mm

l. P

last

isk

deko

r i fo

rm a

v dr

ake/

krok

odil.

291

04

Kärl,

del

av

Skär

vor a

v rö

dgod

s, 4

st.

46 x

49

– 11

0 x

125

mm

.Sk

ärvo

r till

kär

l, bl

a g

ryta

och

trol

igt s

lute

t kär

l/ka

nna.

Buk

skär

vor.

Rödg

ods.

Invä

ndig

gla

syr.

292

02

Sänk

enN

ätsä

nken

?

293

01

Obe

stäm

dKo

ppar

fragm

ent,

45 m

m l.

Om

vikt

kop

parp

låt.

45 m

m l.

4416

80

1Fa

t, de

l av

Fatta

s nu

mm

er i

lista

n fö

r 199

5.Sk

ärva

från

fat,

speg

eln.

Röd

gods

. Hor

nmål

at o

ch p

unkt

vis

grön

gla

syr.

Invä

ndig

gla

syr.

295

04

Kärl,

del

av

Not

era

dubb

lette

r i G

ADK-

fnr.

Skär

vor t

ill k

ärl,

stör

re d

ekor

erad

hän

kel,

ben,

myn

ning

sran

d. R

ödgo

ds, I

nvän

dig

glas

yr.

296

01

Kärl,

del

av

Skär

va ti

ll kä

rl, b

uk ti

ll gr

yta.

Röd

gods

. Inv

ändi

g gl

asyr

. Ero

dera

d.

297

01

kritp

ipa,

del

Sakn

as i

fynd

lista

.D

el a

v sk

aft.

45 m

m l.

Pla

stis

k de

kor.

298

01

Det

alj

Rund

ski

va. 1

39–1

48 m

m d

iam

, 45

mm

tj. M

ynni

ngsp

lugg

till

kano

n el

ler a

nnat

råäm

ne?

4416

90

1Fl

aska

, del

Skul

dra,

hal

s oc

h ko

rk ti

ll m

indr

e fla

ska.

Met

allfa

ttnin

g öv

er h

alse

n fö

r skr

uvko

rk i

tenn

. Kor

t trå

d frå

n ko

rken

inifr

ån.

Kork

en 2

5 m

m d

iam

. Fla

skan

fyrk

antig

; 60x

60 m

m.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4417

00

1O

best

ämd

Ring

i te

nn (

?) k

lädd

med

kor

rosi

onsr

este

r. C

a 20

0 m

m d

iam

. Rin

gen

har f

als,

27

mm

br t

otal

t.

301

04

Sänk

enN

ätsä

nken

?

4417

10

73Ku

laLi

sta

sakn

as. K

onte

xtvä

rde

fatta

s.16

–18

mm

dia

m. M

uskö

tkul

or.

4417

20

1O

best

ämd

Kvad

ratis

kt s

tyck

e. 4

0 x

35 m

m, 1

2 m

m tj

.

304

05

Sänk

e,Tr

e sä

nken

. Två

min

dre

bita

r bly

plåt

.

305

03

Sänk

e, k

ula

Två

kulo

r, 22

mm

dia

m. H

ål i

denn

a en

a. Ä

ven

ett b

lysä

nke.

4417

30

1Kä

rl, h

elt

Sten

gods

krus

, höj

d 55

, 35

mm

dia

m.

Lite

n kr

uka,

type

n sa

lvek

rus.

Ste

ngod

s. 5

5 m

m h

, 35

mm

myn

ning

sdia

m, 2

7 m

m b

otte

ndia

m.

4417

40

1Bl

ock

Fynd

num

mer

sak

nas.

Bygg

t blo

ckhu

s, 2

50 m

m l,

185

mm

br.

Skiv

an 1

55 m

m d

iam

. Axe

ln 2

0 m

m d

iam

. Osä

ker p

rove

nien

s.

4417

50

2Bl

ock

Fynd

num

mer

sak

nas.

Fiol

bloc

k, d

elat

i tv

å de

lar.

Hus

en to

talt,

400

mm

l, 1

70 re

sp 1

25 m

m b

r. Sk

ivor

na, c

a 15

5 re

sp 1

00 m

m d

iam

. Axl

arna

,

30 re

sp 3

0 m

m d

iam

. Res

ter a

v tå

gvirk

e i b

åda

bloc

ken.

Hus

en tr

olig

en a

v al

m.

4417

60

1Bl

ock

Fynd

num

mer

sak

nas.

Enke

lblo

ck, m

ed re

st a

v bl

ocks

trop

p. H

us m

ed u

rtag

för h

unds

vått

, 220

mm

l, 1

40 m

m b

r. St

ropp

en tr

esla

gen,

ca

26

mm

br.

Skiv

an, 1

30 m

m d

iam

. Axe

ln, 2

2 m

m d

iam

. Äve

n re

st a

v lö

pand

e go

ds i

4417

70

1Ju

ngfru

, del

Fynd

num

mer

sak

nas.

Ur g

rå tu

nna.

Del

av

jung

fru. H

årt e

rode

rad.

210

mm

l, 7

0 m

m b

r. M

öjlig

en re

cent

i fö

rhål

land

e til

l for

nläm

ning

en; d

ropp

form

ad o

ch

med

stå

lban

d is

tälle

t för

tågv

irke/

ansl

uten

till

röst

järn

.

4417

80

1Kä

rl, d

el a

vFy

ndnu

mm

er s

akna

s. U

r grå

tunn

a.Tu

nn tr

äski

va. M

öjlig

en b

otte

n til

l min

dre

lagg

kärl/

svep

ask.

130

mm

dia

m, 5

mm

tj. K

näck

t och

hän

ger k

napp

t iho

p.

4417

90

3Pl

åtFy

ndnu

mm

er s

akna

s. U

r grå

tunn

a.1.

150

x 6

5 m

m, h

ål lä

ngs

kant

en. 2

. 105

x 6

5 m

m, h

ål lä

ngs

kant

en. 3

. 100

x 6

5 m

m, h

ål lä

ngs

kant

en. S

amtli

ga c

a

2 m

m tj

. Tro

ligen

plå

t för

lagn

ing

elle

r lik

nand

e.

4418

00

5D

etal

jFy

ndnu

mm

er s

akna

s. U

r grå

tunn

a.Tr

äski

vor.

1. 1

80 m

m d

iam

, 45

mm

tj. B

ark

delv

is k

var.

2. E

rode

rad

till h

älfte

n, 1

45 m

m d

iam

, 45

mm

tj. 3

. 170

mm

dia

m,

50 m

m tj

. Någ

ot e

rode

rad.

4. 1

70 m

m d

iam

, 50

mm

tj. D

elvi

s er

oder

ad. 5

. Ova

l 210

x 1

70 m

m, 5

0 m

m tj

. Okä

nd fu

nktio

n.

4418

10

1Fi

olbl

ock

Fynd

num

mer

sak

nas.

Ur g

rå tu

nna.

Hus

en to

talt

410

mm

l, 1

40 re

sp 1

15 m

m b

r, 10

0 m

m tj

. Ski

vorn

a ca

130

mm

resp

100

mm

dia

m, 3

0 m

m tj

. Axl

arna

,

28 m

m re

sp 2

7 m

m d

iam

. Res

t av

löpa

nde

gods

i de

t stö

rre h

uset

. Del

vis

erod

erad

på

4418

20

1Sk

iva

Fynd

num

mer

sak

nas.

Inlä

mna

t till

SVK

tidi

gt. J

mf m

ed fn

r 124

, 129

, 178

,Sk

iva

för l

öpan

de g

ods.

Tro

ligen

var

it fa

st m

onte

rad

i ski

vgat

t i m

ast e

ller l

ikna

nde.

230

mm

dia

m, 5

5 m

m tj

. Hål

ets

vilk

a ej

är i

dent

ifier

ade.

diam

35

mm

.

4418

30

2Te

gels

ten

Fynd

num

mer

sak

nas.

Inlä

mna

t till

SVK

tidi

gt.

Två

sam

man

foga

de te

gels

tena

r, lig

ger i

rätv

inkl

igt f

örba

nd. T

rolig

en fr

ån e

ldst

aden

i ka

byss

en. 2

10 m

m l,

100

mm

br,

45 m

m tj

. Put

s oc

h be

lägg

ning

.

4418

40

4Pl

åtFy

ndnu

mm

er s

akna

s. In

läm

nat t

ill S

VK ti

digt

.Tr

e bl

yplå

tar.

1. 1

80 x

65

mm

, spi

khål

läng

s ka

nten

. 2. 1

90 x

80

mm

, spi

khål

läng

s ka

nten

. 3. R

ulle

med

plå

t. Sp

ikhå

l

läng

s ka

nten

. 140

x 1

40 m

m. 4

. Bly

sänk

e.

4418

50

2Sä

nke

Fynd

num

mer

sak

nas.

Nät

sänk

en?

4418

60

1Pl

åtFy

ndnu

mm

er s

akna

s.21

5 m

m l,

65

mm

br,

3 m

m tj

. Spi

khål

läng

s ka

nten

.

4418

70

1Pl

åtFy

ndnu

mm

er s

akna

s.Pl

åt m

ed p

arvi

s fö

rdju

pnin

g. C

a 23

0 x

230

mm

, 3 m

m tj

.

4418

80

1Pl

åtFy

ndnu

mm

er s

akna

s.15

0 m

m l,

100

mm

br,

2 m

m tj

. Spi

khål

läng

s ka

nten

. Ore

gelb

unde

n fo

rm.

4418

90

1Fl

askk

ork

Fattn

ing

till k

ork.

Syn

lig g

ängn

ing.

14–

23 m

m d

iam

. Någ

ot d

efek

t.

4419

00

1Sv

ängb

orr

Fynd

num

mer

sak

nas.

Möj

ligen

från

199

4.St

örre

del

en a

v ha

ndta

get s

amt e

n ut

bytb

ar b

orrs

tyck

e (?

). To

talt

ca 3

00 m

m l,

143

mm

br,

ca 4

0 m

m tj

. Ova

ndel

sak

nas.

4419

10

1O

best

ämd

Fynd

num

mer

sak

nas.

Möj

ligen

från

199

4St

av m

ed k

varv

aran

de b

ark.

En

ände

n m

ed in

stuc

ket o

bjek

t, m

öjlig

sur

rnin

g.

4419

20

1St

ekfa

t, he

lt[B

eskr

ivni

ng a

v an

nat f

ynd,

se

fnr 2

79. I

D o

säke

r för

akt

uellt

190

mm

myn

ning

sdia

m, c

a 70

mm

h. I

nvän

dig

glas

yr.

4419

30

2La

ggkä

rl, d

el[F

yndn

umm

er s

akna

s. U

r ’gr

å tu

nna’

.]La

ggst

av. 4

50 m

m l,

125

–160

mm

br,

15 m

m tj

. Dub

bella

gg e

ndas

t vid

en

ände

, sål

edes

öpp

et k

ärl.

Ek.

4419

40

1La

ggkä

rl, d

el[F

yndn

umm

er s

akna

s. U

r ’gr

å tu

nna’

.]La

ggst

av. 4

50 m

m l,

95–

120

mm

br,

12 m

m tj

. Enk

ella

gg e

ndas

t vid

en

ände

, sål

edes

öpp

et k

ärl.

Ek.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4419

50

1La

ggkä

rl, d

el[F

yndn

umm

er s

akna

s. U

r ’gr

å tu

nna’

.]Lo

ck/b

otte

n, d

el a

v. Er

oder

ad. B

evar

ad lä

ngd

290

mm

, 115

mm

br,

ca 2

0 m

m tj

. Ek.

4419

60

1O

bjek

t[F

yndn

umm

er s

akna

s. U

r ’gr

å tu

nna’

.]St

avfo

rmat

tim

mer

. Def

ekt/

erod

erat

. 500

mm

l, 5

0 br

, 50

tj. K

lum

pfor

mad

änd

e. E

k.

4419

70

2Lj

usst

ake

Gju

tgod

s, ru

nd. 1

00 m

h, 1

65 m

m b

otte

ndia

m. J

mf l

ikna

nde,

fnr 6

2. L

ös h

änke

l i b

rons

med

följd

e fö

rvar

ings

kärle

t,

någo

t def

ekt.

Ovi

ss ti

llhör

ighe

t.

4419

80

1Kä

rl, d

el a

v[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Skul

dra/

hals

med

ver

tikal

hän

kel.

Rödg

ods.

Kan

na.

332

02

Kärl,

del

av

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Bu

k- o

ch m

ynni

ngss

kärv

or ti

ll gr

yta.

Röd

gods

. Inv

ändi

g gl

asyr

.

4419

90

1Sk

aft

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Sk

aft t

ill v

erkt

yg, k

orro

sion

sres

t vid

änd

e oc

h hå

l. Pä

ronf

orm

ad. 9

7 m

m l,

max

34

mm

dia

m.

4420

00

1Ku

la[F

yndn

umm

er s

akna

s].

11 m

m d

iam

. Tro

ligen

pis

tolk

ula.

4420

10

3Kä

rl, d

el a

v[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Två

stör

re b

uksk

ärvo

r. St

engo

ds. E

n pl

an b

otte

n til

l min

dre

kruk

a/kä

rl, 5

7 m

m d

iam

. Ste

ngod

s.

4420

20

4Br

yne

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Tr

e av

lång

a st

enar

. En

min

dre,

osä

ker f

unkt

ion.

1. 2

15 m

m l,

15x

15 m

m. 2

. 193

mm

l, 2

4x17

mm

3. 1

73 m

m l,

32

x8 m

m.

4. 7

5 m

m l,

26x

10 m

m.

4420

30

1Kn

opp

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Sv

arva

d kn

opp,

22

mm

h, 2

2 m

m d

iam

.

4420

40

1Pl

ugg

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.M

indr

e pl

ugg

som

trol

igen

förs

lute

t lag

gkär

l. 60

mm

l, m

ax 1

9 m

m d

iam

. Täl

jd.

4420

50

3Kä

rl, d

el a

v[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Trol

ig k

ärle

nhet

. Bot

ten/

buk

till s

törre

förv

arin

gskä

rl. R

ödgo

ds. I

nvän

dig

glas

yr. U

tvän

diga

rillo

r. M

indr

e sk

ärva

n tro

ligen

från

skul

dra/

hals

med

pla

stis

k vå

gdek

or.

340

01

Kärl,

del

av

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Bu

kskä

rva.

40x

25 m

m.

341

01

Kärl,

del

av

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Bo

ttend

el ti

ll tr

efot

sgry

ta, m

en tv

å be

n. In

vänd

ig g

lasy

r. 17

0 m

m l,

100

mm

br.

4420

60

3Fa

t, de

l av

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Tr

olig

kär

lenh

et. B

rätte

, myn

ning

och

del

av

speg

el. H

ornm

ålad

och

grö

n pu

nktg

lasy

r. In

vänd

ig k

lar g

lasy

r. Jm

f skä

rvor

med

likn

ande

dek

or i

lista

n.

4420

70

2Kä

rl, d

el a

v[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Myn

ning

s- o

ch b

uksk

ärva

till

min

dre

slut

et k

ärl.

Myn

ning

sran

den

med

rulls

täm

peld

ekor

, täc

kt m

ed g

rön

glas

yr. R

illor

på

buk.

Invä

ndig

kla

r gla

syr.

4420

80

2Kä

rl, d

el a

v[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Hän

klar

/han

dtag

till

kopp

arkä

rl. 2

30 re

sp 2

60 m

m d

iam

. God

set c

a 5

x 5

mm

. Änd

arna

avb

rutn

a el

ler h

ar re

st a

v fä

ste

mot

fäst

anor

dnin

g.

4420

90

1O

best

ämd

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Sa

mm

anko

rrode

rad

kom

posi

tklu

mp.

Sex

kant

igt o

bjek

t skö

njba

rt.

346

02

Kärl,

del

av

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Bu

kskä

rvor

till

kärl/

gryt

a. In

vänd

ig g

lasy

r. U

tvän

diga

rillo

r.

347

02

Obe

stäm

d[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Cyl

indr

iskt

obj

ekt i

tenn

, 75

mm

l, 2

0 m

m d

iam

.

348

02

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.M

indr

e sk

ärvo

r pla

ngla

s.

349

03

Sänk

e[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Nät

sänk

en?

350

02

Flas

ka, d

el[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Två

botte

ndel

ar ti

ll sc

hatu

llfla

ska.

1. 8

0x80

mm

. 2. 9

5x90

mm

.

351

02

Sänk

e[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Nät

sänk

en?

4421

00

3Ta

llrik

, del

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Tr

e de

lar t

ill b

rätte

. 1. 1

54 m

m. 2

. 160

mm

l. 3

. 35

mm

l.

353

05

Kärl,

del

av

[Fyn

dnum

mer

sak

nas]

.Bu

kskä

rvor

. Röd

gods

. Ero

dera

de.

4421

10

3Kä

rl, d

el a

v[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Tre

myn

ning

sskä

rvor

till

kärl/

gryt

a/fa

t. In

vänd

ig g

lasy

r. U

tvän

diga

rillo

r.

355

03

Kulo

r[F

yndn

umm

er s

akna

s].

Två

kano

nkul

or, 1

10 m

m d

iam

och

90

mm

dia

m. E

tt än

dsty

cke

till s

tång

-/ke

djel

od (

?).

4387

40

1Bl

ocks

kiva

150

mm

dia

m, 5

0 m

m b

r.

4387

50

1Bl

ocks

kiva

165

mm

dia

m, 5

0 m

m b

r.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4387

60

1Bl

ocks

kiva

200

mm

dia

m, 8

0 m

m b

r.

4387

70

1Bl

ocks

kiva

200

mm

dia

m, 8

0 m

m b

r.

4387

80

2Fo

rmte

gel,

110

l, 90

br.

110

mm

l, 8

0 m

m b

r.

3487

90

2Kä

rl, d

el a

vTr

efot

skär

l.

4388

00

1Tr

efot

sgry

ta90

mm

h, 7

7 m

m d

iam

.

4388

10

1H

jul

190

mm

dia

m, 5

8 m

m b

r.

4388

60

1Bl

ocks

kiva

125

mm

dia

m, 5

0 m

m b

r.

4388

60

1St

ekfa

t18

0 m

m d

iam

, 120

mm

h.

4388

70

1G

ryta

383

mm

dia

m, 2

35 m

m h

.

4388

90

4Ru

ndku

lor

95 m

m d

iam

.

4389

00

2Ka

non

2800

mm

l, 4

40 m

m b

r.

4388

30

0Bl

ocks

kiva

Inge

n up

pgift

.

4388

40

1Tr

efot

sgry

ta21

0 m

m h

, 170

mm

dia

m.

4388

50

1Tr

efot

sgry

ta21

0 m

m h

, 170

mm

dia

m.

4388

70

1G

ryta

235

mm

h, 3

83 m

m d

iam

.

4388

80

1G

rana

t16

0 m

m d

iam

.

4389

10

1Sk

iva

Inge

n up

pgift

4389

20

3Ta

llrik

ar34

0/30

0/34

0 m

m d

iam

. Var

iera

nde

tills

tånd

.

4389

30

1Ka

nna

Inge

n up

pgift

.

4389

40

1Fa

t, de

l av

Gla

syrd

ekor

i gu

lvit

och

grön

.

4389

50

1St

ångk

ula

Inge

n up

pgift

.

4389

60

1Fa

t, de

l av

Inge

n up

pgift

.

4389

70

1Ka

nna,

del

Rhen

länd

skt s

teng

ods.

4389

80

1Fa

t30

0 m

m d

iam

, 100

mm

h.

4389

90

3Kä

rl, d

elar

Skär

vor

från

dive

rse

kärl.

4390

00

1Sk

osul

a19

0 m

m l,

65

mm

br.

4390

10

1Bl

ocks

kiva

155

mm

dia

m, 6

0 m

m b

r.

4390

20

1H

jul

435

mm

dia

m, 7

5 m

m b

r.

4390

50

1H

jul

430

mm

dia

m, 8

0 m

m b

r.

4390

60

1H

jul

430

mm

dia

m, 8

0 m

m b

r.

4390

70

1Bl

ocks

kiva

205

mm

dia

m, 5

0 m

m b

r.

4390

80

1Bl

ocks

kiva

200

mm

dia

m, 8

0 m

m b

r.

4390

90

1Ka

nna,

del

160

mm

h, 1

30 m

m d

iam

.

4391

00

1Ka

nna,

del

140

mm

h, 1

20 m

m d

iam

.

Bilaga 9Fn

rK

on

text

An

tal

Före

mål

Äld

re

bes

kriv

nin

gK

om

ple

tter

and

e b

eskr

ivn

ing

4391

10

1Ka

nna

160

mm

h, 1

30 m

m d

iam

.

4391

20

1Kä

rl, d

el a

v16

0 m

m h

, 170

mm

dia

m.

4391

30

1Kä

rl, d

el a

v10

0 m

m h

, 130

mm

dia

m.

4391

40

1Bl

ocks

kiva

225

mm

dia

m, 5

5 m

m b

r.

4391

50

1Bl

ocks

kiva

125

mm

dia

m, 4

0 m

m b

r.

4391

60

1H

jul

350

mm

dia

m, 7

5 m

m b

r.

4391

70

1Lj

usst

ake

120

mm

dia

m, 1

00 m

m h

.

4391

80

3Ru

ndku

lor

100

mm

dia

m.

4391

90

2Bl

ykul

or m

ed ö

ron

Inge

n up

pgift

.

4392

00

1Bl

ocks

kiva

195

mm

dia

m, 7

5 m

m b

r.

4392

10

1Bl

ocks

kiva

180

mm

dia

m, 6

0 m

m b

r.

4392

20

1Bl

ocks

kiva

Inge

n up

pgift

.

4392

30

1Li

ten

kruk

a,70

mm

h, 5

0 m

dia

m. T

rasi

g up

ptill

.

4392

50

1Tr

efot

sgry

taIn

gen

uppg

ift.

4392

60

1Tr

efot

sgry

taIn

gen

uppg

ift.

4392

90

1Kä

rl, d

el a

vIn

gen

uppg

ift.

4393

10

1Bl

ocks

kiva

Inge

n up

pgift

.

4393

20

1Pl

åtIn

gen

uppg

ift.

4393

30

1Pl

åtIn

gen

uppg

ift.

4393

40

2Tä

tnin

gsm

assa

Inge

n up

pgift

.

4393

50

1Kä

rl, d

el a

vIn

gen

uppg

ift.

4393

60

1Ta

llrik

, del

Inge

n up

pgift

.

4393

70

1Br

yne

Inge

n up

pgift

.

Bilaga 10

Fyndfoto i urval

Bläckhorn i lergods.

Flaska i gulbrännande gods.

Stekfat i gulbrännande gods.

Stekfat i rödgods.

Del av kruka i lergods.

Mindre kärl i stengods.

Mindre kärl i rödgods



Kanna i rödgods

Mindre kärl i rödgods.

Del av fat i rödgods.

Bilaga 10

Kritpipa.

Kritpipa.

Kritpipshuvud.

Piphuvud i rödgods.

Dräktknappar.

Skruvkork i tenn.

Skruvkork i tenn.

Skruvkork i tenn.

Skruvkork i tenn.

Skruvkork i tenn.

Del av flaska med tennkork.

Bryne i sten.

Bryne i sten.

Textil.

Tågvirke.

Documents

Stora Sofia titel · 2019. 5. 9. · 4 Bohusläns museum 2003:35 Bilder Bild 1 Sidescan sonarbild på lämningen efter Stora Sofia från år 1999. 5 Bild 2 Situationskort från 1719