Stormaktstiden 1611-1718

Introduktion till stormaktstiden

Se film

En omvälvande tid

Den svenska stormaktstiden var en dramatisk period i Sveriges historia som varade i drygt hundra år, från början av 1600-talet till början av 1700-talet.

Gustav II Adolf införde många militära nyheter i den svenska armén och gjorde den till en av dåtidens mest effektiva krigsmakter. I samband med de svenska framgångarna under trettioåriga kriget blev Sverige en stormakt i norra Europa.

Befolkningen

Vid 1600-talets inledning bodde det ungefär en miljon människor inom det svenska rikets gränser. Hundra år senare, 1718, fanns det omkring 1,8 miljoner invånare i Sverige och Finland.

Trots de många krigen med dess utskrivningar av soldater skedde en stark befolkningsökning i landet under tidsperioden. I Sverige hörde mellan 93-95 procent av befolkningen till allmogen (bönder, torpare, tjänstefolk och arbetare) och omkring 3-4 procent var borgare. De övriga procenten av befolkningen tillhörde prästerskapet och adeln.

I det stora hela hade Sverige en liten befolkning jämfört med många andra av Europas länder. Men under 1600-talet kunde Sverige ändå uppträda som en europeisk stormakt. Hur var det möjligt?

Sverige som stormakt

Den period som Gustav II regerade var starten på det som kallas för stormaktstiden.

Perioden varade i mer än 100 år från 1611 till 1718.

Sverige expanderade både till ytan och ekonomiskt.

Efter 30-åriga krigets slut hade Sverige gått från att vara ett obetydligt land, till att vara en ekonomisk, militär och politisk stormakt.

Hur Sverige blev en stormakt

Under Vasatiden utvecklades Sverige till ett mer enat rike där kungen hade större makt än tidigare. Detta ledde till en djärvare svensk utrikespolitik vars främsta mål var att få kontroll över den lönsamma Östersjöhandeln.

I början av 1600-talet var många av staterna runt Östersjön politiskt splittrade. År 1611 blev Gustav II Adolf kung. Han erövrade delar av Baltikum och tog upp skatt på handeln i de stora städerna där. Sverige byggde snabbt upp ett herravälde i Baltikum (främst Estland och Lettland).

Att vara stormakt skapar fiender

Den moderna svenska armén intog stora landområden från närliggande nationer som inte hunnit modernisera sina arméer tillräckligt för att stå emot svenskarna.

Detta medförde att Sverige fick en växande skara fiender. Den största av dessa kom att bli Ryssland.

När Rysslands armé tillslut moderniserades under Peter den store blev det början på slutet för Sveriges tid som stormakt.

Gustav II AdolfEn hjälte för vissa en skräck för andra.

Gustav II Adolf var Sveriges kung från 1611 till 1632 då han dog i strid.

Gustav var bra 16 år när han blev kung.

Då Gustav tillträdde som kung var Sverige ett litet fattigt land i Europas utkant, men under hans regering kom allt detta att ändras.

Den unge kungens strategiska krigsskicklighet blev starten på den svenska stormaktstiden.

Under Gustav II blev Sveriges arme den modernaste och mest fruktade armen i Europa och den svenske kungen blev känd som lejonet från norden.

30 åriga kriget

År 1630 ingrep Sverige på protestanternas sida mot katolikerna i trettioåriga kriget som pågick i Tyskland sedan 1618.

Gustav II Adolf (1594-1632) vann flera stora segrar men stupade i slaget vid Lützen 1632.

Först besegrades Ryssland och Polen innan Gustav tog sikte på det stora krig som rasade i Europa vid den här tiden. Det 30-åriga kriget.

Han slog den kejserliga armén under slaget vid Breitenfeld, och intog flera städer och provinser i Tyskland. Han var därmed redo att erövra den kejserliga tronen och bli en av Europas stora ledare, men han stupade i strid under slaget vid Lützen 6 november 1632.

Gustav II Adolf kom att stå i spetsen för protestantismen när den kämpade mot katolicismen om herraväldet i Europa.

Protestantismen var starkt knuten till den svenska nationella identiteten. Därför blev kampen mot katolicismen en frigörelsekamp som var naturlig för den svenske kungen att ge sig in i. Även om motiven främst var ekonomiska och politiska.

Slaget vid Lützen

Se film

Efter kungens död

Andra svenska fältherrar stred vidare i Tyskland med växlande framgång. Den tyska befolkningen led oerhört svårt av kriget.

I Stockholm styrde Axel Oxenstierna (1583-1654), medan Kristina, Gustav II Adolfs dotter, växte upp.

Det trettioåriga kriget tog slut 1648. Sverige vann flera områden i norra Tyskland och räknades sedan som en stormakt i norra Europa.

År 1654 abdikerade (avgick) Kristina och följdes på tronen av sin kusin Karl X Gustav. Han förde flera krig mot Danmark och lyckades erövra de danska landskapen Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän som snabbt införlivades i det svenska stormaktsväldet. Hans son, Karl XI, gav Sverige en bra armé genom att införa indelningsverket (se nedan). Det var ett sätt att skaffa soldater till armén mot att de i utbyte fick ett torp. Karl XI följdes 1697 på tronen av sin son som också hette Karl (XII).

Frågor:

Vilka orsaker förklarar hur Sverige kunde bli en stormakt? Punkta upp en sammanfattning.

Nämn några viktiga händelser som resulterade i att Sverige kunde utvidga sitt territorium.

Hur fick kungen folket att gå med på att gå in i 30 åriga kriget?

Tror ni Kungen krigade av religiösa skäl eller fanns det annat som fick honom att vilja kriga? Vad i så fall?

Hur hade ni hanterat att bli Kung som 16 åringar?

Karl XIIKrigarkungen

Kungen och krigen

Karl regerade i 21 år, från 1697 till 1718.

Karl startade inga krig under sin regeringstid men Sverige låg i krig större delen av hans tid som kung.

Ryssland, Polen och Danmark hade alla lidit förnedrande nederlag mot Sverige under stormaktstiden och nu bildade de en allians för att ta tillbaka de områden och de inflytande de förlorat till Sverige.

Kungen och krigen

När Ryssland, Polen och Danmark samtidigt förklarar krig mot Sverige gick Karl ut i kriget, som kom att kallas det stora nordiska kriget 1700 till 1721, med målet att försvara den makt och de områden som Sverige vunnit under tiden som stormakt.

Danmark vek snabbt ner sig och kungen tog sina trupper till den ryska fronten.

Slaget vid Narva blev en förkrossande seger.

Narva

Narva

Slaget betraktas som en av den svenska militärhistoriens största segrar, då den svenska armén lyckades krossa alla ryska belägringsstyrkor som hotade Narva.

Den svenska hären var 10 500 man vilket var betydligt mindre än de nästan 33 000 ryska soldaterna som de mötte.

Den avgörande faktorn för den oväntade svenska segern blev väderleken, då yrsnö blåste svenskarna i ryggen. Omkring 12 000 ryssar stupade medan den svenska sidans bara förlorade 667 soldater.

Efter Narva

Efter Narva hyllades Karl XII som ett strategiskt geni.

Men kriget var inte slut efter Narva.

De svenska framgångarna höll i sig i kriget men det kostade att ligga i krig så länge.

Nio år efter Narva var inte den Svenska armén vad den varit. Soldaterna var slitna och trötta och Karl XII var pressad att slå ett avgörande slag mot Ryssland.

Men då den svenska armén hade slitits under tiden sedan Narva, hade den ryska moderniserat och rustat upp.

Poltava

Poltava, början på slutet

Karl XII anföll 28 juni 1709 i skydd av mörkret.

Men det tänkta överraskningsmomentet kom av sig.

Ryssarna var bättre förberedda än väntat och hela anfallet fick hastigt planeras om vilket ledde till att alla svenska soldater inte vista exakt vad de skulle göra.

Den svenska kungen var också sårad och kunde inte få de överblick han behövde då han bars runt på en bår.

De svenska trupperna som var fruktade i hela europa sedan slaget vid Narva blev besegrade av den upprustade och moderniserade ryska armren.

Kungen blev besegrad men gav inte upp.

Karl XII lyckades komma undan med en del av sina soldater och sökte sig till den ottomanska sultanen för att få hjälp att besegra Ryssland.

Sultanen tyckte först att detta var lockande och erbjöd Karl XII att stanna medan han övervägde saken.

Något beslut från sultanen kom aldrig och lokalbefolkningen började irritera sig på svenskarna.

Det hela ledde till upplopp mot svenskarna.

Karl förstod att han inte längre var välkommen och red den långa sträckan hem till Sverige (på bara två veckor).

Kungens sista fälttåg

Karl XII beslutade sig för att ersätta sina förluster mot Ryssland genom att inta en del av Norge som vid den här tiden var Danskt.

Kungen spenderade mycket tid med soldaterna längst fram vilket var riskabelt och också ledde till hans död.

Den 30 november 1718 träffades kungen i huvudet och dog ögonblickligen. Han var då 36 år gammal.

Frågor:

Vad hände med Sveriges ställning under Karl XII?

Vem försökte Karl XII alliera sig med?

Varför vann Sverige slaget vid Narva?

Varför förlorades slaget vid Poltava?

Varför försökte kungen erövra Norge?

Hur hölls stormakten ihop?

Huvudstad i mitten av riket

Sverige var rike som bands samman med hjälp av kommunikationer över havet. Rikets huvudstad Stockholm fungerade som en sammanhållande central mittpunkt.

Stockholms geografiska placering kunde inte ha varit bättre. Staden låg mitt i det svenska stormaktsväldet med bra förbindelser åt alla väderstreck. Detta fick ännu större betydelse efter att Sverige vunnit flera stora landområden på det europeiska fastlandet längs med Östersjön.

Prästernas roll

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen. Prästerna fungerade därför som en länk mellan folket och staten. Kyrkan kan liknas vid "dåtidens internet". De spred nyheter och statlig propaganda till allmogen samtidigt som de kunde föra vidare klagomål från folket till staten.

Prästerna hjälpte också till med utskrivningen av soldater. De skulle bokföra alla människor i socknen. På 1600-talet användes kyrkböckerna bland annat till att hålla reda på hur många unga män det fanns och vilka som skulle kunna bli soldater.

Varje ort tvingades välja ut ett antal pojkar som skulle bli soldater

Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp och lite jord att odla. Varje officer fick en gård att leva på i fredstid och dessutom lön.

Systemet betalades alltså av bönderna och fungerade som deras skatt till staten. Bönderna slapp därmed också bli utskrivna som soldater.

Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd.

Att väljas ut till soldat i fredstid var inte till någon större nackdel men för de som tvingades bli soldater under stormaktstidens alla krig var det att jämföra med en dödsdom. 8 av tio pojkar som tvingades bli soldater dog i sjukdomar eller i strid.

Även stormakter behöver hjälp

Under stormaktstiden var Sverige tidvis i behov av stöd av andra europeiska länder.

Under det trettioåriga kriget fick Sverige stora summor pengar från Frankrike, som var intresserat av att se den dominerande tyska ätten Habsburg försvagad.

Handelsnationerna Nederländerna och England ville inte att något enskilt land skulle dominera Östersjön och bistod därför Sverige då landet var i underläge mot Danmark. Exempelvis bistod Nederländerna år 1643 Carl Gustav Wrangels flotta i slaget vid Femern och år 1700 landsatte en engelsk-holländsk flotta 4 000 man ur den svenska armén i Humlebæk på danska Själland.

Å andra sidan verkade Sverige bli alltför dominerande år 1659 i samband med Karl X:s belägring av Köpenhamn, vilket ledde till att en nederländsk flotta kom till stadens undsättning.

Frågor

Varför kunde inte Sverige till slut inte behålla sin stormaktsställning? Nämn några faktorer som påverkade att Sverige i längden inte kunde bevara och skydda gränserna till stormaktsväldet (det svenska riket).

Vilken händelse gjorde så att Sverige i praktiken upphörde att vara en militär stormakt? Varför?

I början av 1500-talet, under Gustav Vasas regering, reformerades kyrkan i Sverige. Vilken nytta hade stormaktstidens regenter av det tror du?