ÖSTRA RAMLÖSA GEOHYDROLOGISK UTREDNING · 2019. 9. 17. · 2013-01-24 Uppdrag: 242578, Östra Ramlsa Titel p rapport: ... 2012-07-03 utfrdes en fltinventering av ovan nmnda grundvattenrr

ÖSTRA RAMLÖSA

GEOHYDROLOGISK UTREDNING

SLUTRAPPORT

2013-01-24

O:\HBG\242578\H\_Text\Rapport Östra Ramlösa inkls potentiell föroreningsbelastning.docx

2013-01-24

Uppdrag: 242578, Östra Ramlösa

Titel på rapport: Geohydrologisk utredning Östra Ramlösa

Status: Slutrapport

Datum: 2013-01-24

Medverkande

Beställare: Helsingborg stad

Kontaktperson: Marie-Louise Svensson

Konsult: Tyréns

Uppdragsansvarig:

Handläggare:

Kvalitetsgranskare:

Revideringar

Revideringsdatum ÅR-MÅN-DAG

Version: Namn, Företag

Initialer: Namn, Företag

Författare:

Datum: 2013-01-24

Handlingen granskad av:

Datum: 2013-01-24

Tyréns AB Kungsgatan 6 252 21 Helsingborg Tel: 010 452 20 00 www.tyrens.se Säte: Stockholm Org.Nr: 556194-7986

Uppdrag: 242578, Östra Ramlösa 2013-01-24 Beställare: Helsingborgs stad O:\HBG\242578\H\_Text\Rapport Östra Ramlösa inkls potentiell föroreningsbelastning.docx

3(17)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund .............................................................................................................. 4

2 Underlag ............................................................................................................... 4

3 Koordinat och höjdsystem ................................................................................. 4

4 Utföra undersökningar ........................................................................................ 4

4.1 Inventering ................................................................................................................ 4

4.2 Installation av grundvattenrör ................................................................................... 4

4.3 Grundvattennivåmätningar ....................................................................................... 5

4.4 Slugtest ..................................................................................................................... 6

4.5 Vattenprovtagning ..................................................................................................... 7

5 Geohydrologi ....................................................................................................... 8

5.1 Topografi ................................................................................................................... 8

5.2 Markanvändning ....................................................................................................... 8

5.3 Geologi ...................................................................................................................... 9

5.4 Grundvatten .............................................................................................................. 9

5.5 Vattenskyddsområde ................................................................................................ 9

6 Utbyggnadsplaneranas lämplighet avseende geohydrologi ......................... 11

6.1 Planerad utbyggnad ................................................................................................ 11

6.2 Grundvattenbildning och framtida grundvattennivåer ............................................. 11

6.3 Skyddsåtgärder ....................................................................................................... 12

6.4 Dagvattenhantering inom vattenskyddsområde ..................................................... 12

7 MKN Grundvatten .............................................................................................. 12

7.1 Allmänt .................................................................................................................... 12

7.2 Helsingborgssandstenen ........................................................................................ 12

7.3 Påverkansbedömning - Grundvatten ...................................................................... 15

Ritning:

242578 - 01 Planritning med grundvattenrör och vattenskyddsområde

Bilagor:

Bilaga 1 Analysresultat vattenprovtagning

Bilaga 2 Statusklassning och miljökvalitetsnormer för Helsingborgssandstenen


4(17)

1 Bakgrund Helsingborgs stad genom Mark och exploateringsenheten har för avsikt att planlägga marken kring Östra Ramlösa. Planområdet avses bli ett blandat bostadsområde med tillhörande servicefunktioner. Fullt utbyggt kommer område omfatta ca 3 000 nya bostäder.

Tyréns AB har fått i uppdrag att göra en översiktlig bedömning angående hur planerat utbyggnadsområde påverkar förutsättningarna för att klara miljökvalitetsnormerna för grundvatten (Helsingborgssandstenen). Vidare ska områdets lämplighet för bebyggelse beskrivas avseende geohydrologiska frågeställningar såsom framtida grundvattennivåer till följd av klimatförändringar och eventuella skyddsåtgärder som behöver vidtas.

Utredning omfattar hela programområdet för Östra Ramlösa, del av fastigheten Långeberga 3:3 m.fl. och Välluv 14:1. Områdets utbredning redovisas i ritning 242578-01.

2 Underlag Underlag till denna utredning har bl.a. utgjorts av:

- Översiktlig geoteknisk undersökning, Tyréns, 2008-01-18

- Förslag till skyddsområde för Ramlösa hälsobrunns vattentäkter i Ramlösa, SGU, 2002-12-18.

- Strukturplan Östra Ramlösa, Helsingborgs stad, 2012

3 Koordinat och höjdsystem I denna utredning redovisas planlägen i koordinatsystem Sweref 99 13 30 och nivåer i höjdsystem RH 2000. Grundvattenrören har mätts in med GNSS-instrument.

4 Utföra undersökningar

4.1 Inventering Sammanställning av installerade grundvattenrör med en sökradie 100 m kring aktuellt område har utförts. Vid kännedom har 42 st grundvattenrör installerats vid olika sammanhang och syften inom detta område.

2012-07-03 utfördes en fältinventering av ovan nämnda grundvattenrör. Inmätning (höjd- och planläge) utfördes med GNSS-instrument. Endast 2 st grundvattenrör kunde lokaliseras vid Skånebanan. Dessa har installerats under sommaren 2012, dessa benämns S1 och S2 i denna utredning. Övriga grundvattenrör har inte kunnat lokaliseras eller är inte tillgängliga av olika anledningar. De flesta grundvattenrören har troligen tagits bort under byggskedet av Österleden.

4.2 Installation av grundvattenrör För att få en bättre översiktlig bild av grundvattenförhållandena inom området installerades tio grundvattenrör, fem i jord (1, 3, 5, 7, 9) och fem i övre bergakvifären (2, 4, 6, 8, 10). Grundvattenrörens planläge redovisas i ritning 242578-01.


5(17)

4.3 Grundvattennivåmätningar Grundvattenståndsmätningar har utförts i tolv grundvattenrör, de som lokaliserats vid inventeringen (S1 och S2) och nya installerade grundvattenrör (1-10). Resultat från mätningarna redovisas i diagram 1 som grundvattennivå och i diagram 2 som grundvattennivå relativt marknivån vid respektive grundvattenrör.

Diagram 1. Grundvattennivåer i jord – streckade linjer och i berg – heldragna linjer.

Grundvattenrör 5,6,7,8 och 10 har varit torra vid flera avläsningstillfällen. Materialen vid grundvattenrören är ofta så täta att det tar tid innan grundvattnen tillrinner grundvattenröret och korrekt grundvattennivå har ställt in sig, se även kap 4.4. Det kan i detta sammanhang påpekas att perioden augusti-oktober då grundvattenståndsmätningarna har skett är normalt grundvattennivåerna låga.

Grundvattenrör 7 (jord) och 8 (berg) bedöms vara påverkade av det djupare (3-4 m) vägdike som löper strax norr om dessa grundvattenrör. Vägdiket bedöms verka dränerande/sänka av grundvattnet lokalt.


6(17)

Diagram 2. Grundvattennivåer relativt markytan i jord – streckade linjer och i berg – heldragna linjer.

I södra delen av området förekommer artesikt grundvatten i grundvattenrör S1, S2 och stundtals i 2, dessa är installerade i den övre bergakvifären, se i diagram 2 ovan. Grundvattnets trycknivå i den övre bergakvifären är således högre än i det ovanliggande grundvattenmagasinet i jord.

4.4 Slugtest För att bestämma jordens och bergets permeabilitet utfördes s.k. slugtest i fyra grundvattenrör, två i jord (1 och 3) och två i berg (2 och 4). Slugtesten utfördes som utströmningsförsök - vatten tillfördes grundvattenröret varvid vattennivåförändringen noterades manuellt eller med automatisk datalogger. Resultaten redovisas i diagram 3 nedan.


7(17)

Diagram 3. Slugtest i grundvattenrör 1, 2, 3 och 4.

Slugtesten visar att materialet kring grundvattenrör 1,2, 4 är tätt, så tätt att ingen vattennivåförändring skedde, därmed kunde permeabiliteten inte utvärderas vid dessa försök.

I grundvattenrör 3 beräknas permeabiliteten till 2x10-6 m/s, vilket får betraktas som genomsläppligt inom aktuellt område.

4.5 Vattenprovtagning För att utröna om grundvattnets kvalitet och om vattnet i grundvattenrören utgör grundvatten eller sjunkvatten togs vattenprover från två grundvattenrör i jord (1 och 5) och två grundvattenrör i berg (2 och 10).

Analyserade värden tyder på att det är grundvatten och inte sjunkvatten då TDS-halter faller inom intervallet eller till och med något över vad som är normalt för jordbrunnar (110-530 mg/l), och bergbrunnar (145-600 mg/l) i Sverige, se tabell nedan.

Tabell 1. Några analyserade värden för vattenprov från de olika grundvattenrören.

Parameter/Rör 1 (jord) 2 (berg) 5 (jord) 10 (berg)

TDS (mg/l) 630 538 182 286

pH 7,9 7,9 7,2 7,5

Alkanitet (mg/l) 320 310 87 110

Ca2+ 110 100 27 46

En grafisk illustration av kemiska analysen redovisas som cirkeldiagram nedan.

0,01

0,10

1,00

0 200 400 600 800 1000 1200 1400 1600 1800

h/h0

Tid (s)

Slugtest

1

2

3

4


8(17)

Diagram 4. Kemisk analys med cirkeldiagram för grundvattenrör 1, 2, 5 och 10.

De högre halterna i 1 och 2 indikerar på ett äldre grundvatten förekommer här. Medan de lägre halterna i grundvattenrör 5 och 10 indikerar på ett yngre grundvatten. Det indikerar även att grundvattenrör 5 och 10 är belägna inom inströmningsområde och grundvattenrör 1 och 2 inom s.k. utströmningsområde. Analysresultaten tyder även på att jord- och berggrundvatten kommunicerar med varandra.

Vattenproverna har höga halter av sulfat SO42- och klorid Cl-.

Provtagna grundvatten skiljer sig avsevärt från ramlösavattnet som kännetecknas av ett pH kring 8,5 och hårdhet kring 2 mg/l Ca2+ och att järn och mangan saknas.

Analysresultaten i sin helhet redovisas i bilaga 1.

5 Geohydrologi

5.1 Topografi Marknivåer från +26 till +53 har noterats inom området. Området norr om Påarpsvägen sluttar från Österleden och E6:an in mot Lussebäcken som skär genom planområdet från norr till söder. Från Påarpsvägen och söderut sluttar marken mot syd/sydväst mot bäcksystemet längs järnvägen, där de lägsta marknivåerna förekommer.

5.2 Markanvändning Området idag utgörs till största delen av åkermark. Centralt i område finns bostadsbebyggelse – Östra Ramlösa. Strax öster respektive väster om Östra Ramlösa finns större


9(17)

växthusanläggningar. Mindre gårdar finns utmed områdets nordöstra kant. Genom området rinner Lussebäcken i sydlig riktning. Utmed Lussebäcken förekommer en del naturmark. Mindre dammar och märgelgravar finns även inom området. För markanvändning se även ritning 242578-01.

5.3 Geologi Generellt utgörs marken inom undersökningsområdet av lermorän som vilar på den sedimentära berggrunden, bestående av lersten och sandsten i växellagring - juraberggrund.

Sandsediment har ställvis påträffats över- under- och inlagrat i lermoränen, framförallt i den östra delen av planområdet vid dammarna, samt i den södra delen. Inom området finns även ett flertal märgelgravar, både igenfyllda och öppna, numera vattenfyllda.

Jordlagren mäktighet bedöms variera mellan <0,5 - 10 m, se även ritning 242578-01.

Juraberggrunden har en mäktighet i storleksordningen 100 m som i sin tur underlagras av Kågerödslagrens sandiga leror och leriga sandstenar.

För mer detaljerade jordlagerförhållanden hänvisas till Översiktlig geotekniks undersökning, Tyréns, 2008-01-18.

5.4 Grundvatten Enligt tidigare utredningar förekommer grundvattenytan inom området högt. Fritt vatten har noterats i de öppna borrhålen vid undersökningstillfället huvudsakligen mellan 1,0 och 1,5 m under markytan. De täta jordarna innebär dock att det grundvatten som mätts kan vara sjunkvatten, och ej den egentliga trycknivån.

Baserat på de mätningar som nu utförts i installerade grundvattenrör förekommer grundvattnet i jordlager ytligt i de södra låglänta områdena. I de mellersta och norra delarna förekommer grundvattnet djupare ned och grundvattenmagasinen i jord kan till och med vara torrlagda eller helt enkelt saknas. Grundvattennivån varierar över året och är i denna region generellt som högst någon gång mellan februari och april. Förekommande jordlager är relativt täta, vilket delvis bekräftas av utförda slugtest, se kap 4.4, varför nederbörden till stor del avrinner ytligt till lågpartier där det perkolerar. Lokala lågpartier kan därför upplevas som ”sankt” under nederbördsrika perioder. Baserat på uppmätta grundvattennivåer och vattenkemin bedöms mellersta och norra områdena utgöra inströmningsområden för grundvattenbildning till berggrunden. Grundvattenbildningen begränsas dock av de täta jordlager som förekommer i området och av i berggrunden förekommande täta leror-lerstenar. Området längst i söder bedöms det inte förekomma någon grundvattenbildning till berggrunden då grundvattentrycket i övre bergakvifären är högre än i ovanliggande grundvattenmagasin i jord. Eftersom berggrunden är uppbyggd av flera sand- och mostenshorisonter som är åtskilda av mer eller mindre ogenomsläppliga lager förekommer troligen flera grundvattenvåningar. Förkastningar kan förena olika vattenförande horisonter, men kan också fungera som begränsningar av akvifererna i sidled. Grundvattnets strömningsriktning i berggrunden bedöms i huvudsak vara riktad i väst-sydvästlig riktning mot kusten.

Grundvattnet är lokalt avsänkt utmed Österleden och vid Påarpsvägen underfart av E4/E6.

5.5 Vattenskyddsområde Delar av aktuellt område ligger inom Ramlösa vattenskyddsområde, se ritning 242578-01. Ramlösa Hälsobrunns vattentäkter hämtar sitt vatten från den s.k. Ramlösaformationen. Brunnarna är ca 50 respektive 150 m djupa. Ramlösa formationen är belägen på ett stort djup


10(17)

och är över- och underlagrat av täta jord- och berglager vilket medför ett naturligt skydd av grundvattnet, se även hydrogeologisk profil, bild 1.

Bild 1. Hydrogeologisk profil Ramlösa hälsobrunn, utdrag ur Förslag till skyddsområde för Ramlösa hälsobrunns vattentäkter i Ramlösa, SGU, 2002-12-18.

Anläggning av energibrunnar till varierande djup har och medför risk för att det naturliga grundvattenskyddet punkteras vid borrning genom de täta jord- och berglagren varvid vatten med olika kvalitet från skilda vattenförande horisonter riskerar att blandas.


11(17)

6 Utbyggnadsplaneranas lämplighet avseende geohydrologi

6.1 Planerad utbyggnad Planområdet avses bli ett blandat bostadsområde med tillhörande servicefunktioner. Fullt utbyggt kommer område omfatta ca 3 000 nya bostäder.

En strukturplan för aktuellt område redovisas i bild 2.

Bild 2. Strukturplan för aktuellt område.

Fullt utbyggt planområde innebär att ca 280 ha mark kommer att tas i anspråk och bedömningsvis kommer ca 30 % av området att hårdgöras (tak, asfalt, stensättning mm).

6.2 Grundvattenbildning och framtida grundvattennivåer Flera faktorer påverkar grundvattenbildningen t.ex. nederbörd och avdunstning. Dessa faktorer påverkas i sin tur av klimatförändringar. Andra faktorer som påverkar grundvattenbildningen är t.ex. markytans beskaffenhet och underliggande jordlager.

Undersökningar utförda av SMHI och SGU, samt examensarbete angående framtida grundvattennivåer i Helsingborg visar på en minskning 5-25% på årsbasis av grundvattenbildningen i moränjordar. Detta innebär att framtida grundvattennivåer i medeltal kommer ligga någon decimeter lägre än dagens nivå. Det är främst den lägsta grundvattennivån som kommer ligga lägre än idag.

Vid kustnära områden kan havsnivån inverka på grundvattennivån. Aktuellt område ligger inte kustnära och bör rimligen inte påverkas av framtida havsnivåer.

Utbyggnad av området medför att markytans beskaffenhet ändras. Den största förändringen är åkermark som hårdgörs med asfalt- och takytor mm. Detta innebär att grundvattenbildningen minskar varvid framtida grundvattennivåer kan komma att minska något jämfört med dagens nivåer.


12(17)

6.3 Skyddsåtgärder Jordlager och övre berglager inom området är i huvudsak täta. Sjunkvatten och ytligt förekommande grundvatten bedöms därför kunna avledas med dräneringssystem och diken utan att några nämnvärda konsekvenser uppstår.

Om byggnader skall utföras med källare erfordras kompletterande utredningar geotekniska/geohydrologiska utredningar för att klargöra om byggnaderna ska utföras vattentäta eller om en dränerad lösning är möjlig. Avgörande för detta är grundläggningsnivån och grundvattennivån, där hänsyn måste tas till dess variation över året, samt tillrinningen av grundvatten i berget och i ovanliggande sediment.

Eftersom grundvattennivån bedöms minska i framtiden och jordarter och övre berglager i huvudsak är täta bedöms inga särskilda skyddsåtgärder vara erforderliga.

6.4 Dagvattenhantering inom vattenskyddsområde Enligt gällande skyddsföreskrifter får inga infiltrationsanläggningar för kommunalt dagvatten anläggas inom vattenskyddsområdet utan tillstånd av Helsingborgs stads miljönämnd. En bedömning av infiltrationsanläggningens lämplighet får då utföras.

Dagvatten från de hårdast trafikerade gatorna och vägarna bör/kan avledas i separata system och renas innan det ges möjlighet till infiltration/leds till recipient.

I södra delen av planområdet förekommer artesiskt och ytligt förekommande grundvatten, detta bör beaktas vid t.ex. anläggning av dagvattenmagasin.

7 MKN Grundvatten

7.1 Allmänt Vattenmyndigheten har fastställt miljökvalitetsnormer (MKN) och åtgärdsprogram för vissa yt- och grundvattenförekomster bland annat i Helsingborgsområdet. Enligt 2 kap 2 § PBL ska MKN följas vid planläggning.

7.2 Helsingborgssandstenen Helsingborgssandstenen utgör ett grundvattenmagasin i den sedimentära berggrunden. Dess exakta utbredning är inte känd, men baserat på hydrogeologiska kartor och annat översiktligt material redovisas dess ungefärliga utbredning i bild 2.


13(17)

Bild 2. Översiktskarta Helsingborgssandstenens utbredning.

En sammanställning av fakta och bedömningar angående grundvattenförekomsten i Helsingborgsandstenen enligt Vattenmyndighetens databas redovisas i tabell 2.

Tabell 2. Sammanställning av fakta och bedömningar för Helsingborgsandstenen. Nuvarande status grundvatten:

Kemisk status God - Nitrat God - Klorid God - Sulfat God - Ammonium God - Arsenik God - Bekämpningsmedel God

Kvantitativ status God - Vattenuttag Osäker påverkan

Riskbedömning: Kemisk status ej uppnås 2015 Risk Kvantitativ status ej uppnås 2015 Risk


14(17)

En sammanställning av statusklassning och miljökvalitetsnormer för Helsingborgssandstenen redovisas i tabell 3 och som helhet i bilaga 2.

Tabell 3. Sammanställning av statusklassning och miljökvalitetsnormer för Helsingborgssandstenen.

Statusklassificering och miljökvalitetsnormer för grundvatten

Kvantitativ status Kemisk grundvattenstatus Skyddade områden

Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Status 2009 Kvalitetskrav och tidpunkt Kompletterande krav för

skyddade områden God

kvantitativ status

God kvantitativ status 2015

God kemisk grundvattenstatus

God kemisk grundvattenstatus 2015

Krav enligt dricksvattenföreskrifterna

Grundvattnets nuvarande kvantitativa status dvs. balansen mellan uttag och grundvattenbildning har klassificerats som god. Grundvattenbildningen är inte bedömd eller klassificerad, men uttagsmöjligheten tekniskt sett är bedömd till 20 000 – 60 000 l/h. Det finns 22 tillståndsgivna uttag på förekomsten liksom ett mycket stort antal brunnar(>100 st) registrerade i SGU:s brunnsarkiv. Man kan förutsätta att huvuddelen av uttagen sker i sedimentärt berg.

Grundvattnets nuvarande kemiska status, dvs. en bedömning av halter av kemiska ämnen har klassificerats som god. Bedömningen baseras dels på medelvärdena för samtliga vattentäkter inom förekomsten för perioden 2001-2007 dels på högsta årsvärden för en enstaka vattentäkt dels på regional provtagning 2007 då en vattentäkt provtogs och dels på regional provtagning 2008 då två vattentäkter provtogs. Vattenprover togs för att analysera halterna av nitrat, sulfat, klorid, arsenik, kadmium, bly, kvicksilver, ammonium, arsenik, konduktivitet och bekämpningsmedel.

Då den nuvarande kvantitativa statusen har klassificerats till god och inga undantag har fastställts ska miljökvalitetsnormen för grundvattenförekomsten fastställas till god kvantitativ status 2015. Vattenmyndigheten bedömer dock att det finns risk att vattenförekomsten inte har god kvantitativ status år 2015 då det finns ett stort antal uttag från förekomsten. Grundvattentillgången är vanligtvis god men storleken på uttagen och varifrån uttagen sker är dock oklart.

Då den nuvarande kemiska grundvattenstatusen har klassificerats som god och inga undantag har beslutats har miljökvalitetsnormen fastställts till god kemisk grundvattenstatus 2015. Vattenmyndigheten gör dock bedömningen att vattenförekomsten kan riskera att inte uppnå god kemisk status till 2015, då det finns flera större tätorter, industrier, jordbruksmark mm inom förekomsten och troligtvis finns det problem lokalt med den kemiska statusen.

Inom Helsingborgsstenens avrinningsområde finns ett antal vattenskyddsområden, bl.a. Örby och Ramlösa. För dessa skyddade områden gäller kompletterade krav enligt dricksvattenföreskrifterna (SLVFS 2001:3). Aktuellt område ligger delvis inom Ramlösa vattenskyddsområde och berörs därför av dessa kompletterande krav.


15(17)

7.3 Påverkansbedömning - Grundvatten Kvantitativ status

Nollaternativet

Större delen av området bedöms utgöra ett inströmningsområde för berggrundvatten. Nybildningen bedöms vara begränsad på grund av de täta jordlager som förekommer inom större delar av området. Vidare begränsas nybildningen av att åkermarken är dränerad. En del av vattnet som kan bilda grundvatten avleds istället via dräneringsledningar och diken.

Mindre grundvattenuttag förekommer i form av lokala grundvattenavsänkningar utmed väg 111 och vid Påarpsvägen underfart av E4/E6.

Enligt SGUs brunnsarkiv finns det fem borrade brunnar som hämtar vatten från berggrunden (djup 35-130 m) kring Östra Ramlösa. Uttag från dessa brunnar bedöms ske ur Helsingborgssandstenen och påverkas därmed den kvantitativa statusen negativt.

Utbyggt planområde

Eftersom marken till större del än vid nollalternativet kommer att hårdgöras och även förses med dränering kring byggnader kommer mängden vatten som finns tillgänglig för grundvattenbildning att minska. Således påverkas den kvantitativa statusen negativt. Men eftersom inga grundvattenuttag planeras ske ur berggrunden bör inte den kvantitativa statusen påverkas nämnvärt då nybildningen blir större än uttaget inom aktuellt område.

I södraste delen av området, utmed järnvägen, är grundvattentrycknivån i berg högre än i ovanliggande jordlager vilket medför att det sker någon grundvattenbildning här. I denna del av området kommer inte den kvantitativa statusen påverkas.

Kemisk status För att bedöma påverkan av grundvattnets kemiska status har en analys utförts baserats på grundvattenförekomstens potentiella föroreningsbelastning inom aktuellt område. Analysen baseras på rapport ”Påverkansbedömning – Grundvatten, Metodutveckling och nationell analys av grundvattenförekomsters potentiella föroreningsbelastning, Vattenmyndigheten Norra Östersjöns vattendistrikt, Arbetsgruppen AG-GIS, november 2007”. Enligt denna rapport kan en grundvattenförekomst delas in i fyra olika klasser baserat på sammanlagd potentiell föroreningsbelastning.

Klass 1: 0 - 10 Liten

Klass 2: 10 - 25 Måttlig

Klass 3 25 – 40 Stor

Klass 4 > 40 Mycket stor

Föroreningsbelastningen baseras på olika marktäckeslag/markanvändning samt punkt- och linjekällor.

Någon inventering av punktkällor såsom Förorenade områden, Enskilda avlopp, A/B – anläggningar har inte utförts. Grundvattenförekomstens sårbarhet och värde är inte inkluderat i analysen. Analysen ger dock en översiktlig bild av hur områdets nuvarande användning – nollaternativet förhåller sig till planerad framtida användning av området.


16(17)

Nollaternativet

Tabell 4. Potentiell föroreningsbelastning för areell markanvändning vid nollalternativet. Markanvändning Yta

(ha) Andel av området (%)

Potentiell föroreningsbelastning

Potentiell föroreningsbelastning (ytjusterat)

Åkermark 218,5 78 24 18,6

Skogsmark 16,0 6 4 0,2

Vatten 3,0 1 2 0,02

Betesmark 3,7 1 8 0,11

Våtmark 2,4 1 1 0,01

Naturligt gräs-bevuxen mark, områden med sparsam vegetation

22,7 8 1 0,08

Gles stadsstruktur, Landsortsbebyggelse

7,9 3 24 0,67

Totalt 281,7 100 20,4

Tabell 5. Potentiell föroreningsbelastning för punkt- och linjekällor vid nollalternativet. Punkt - linjekälla

Antal objekt

km2/antal km km2/km km2/ tot

Andel %

Potentiell förorenings-belastning

Potentiell förorenings-belastning (ytjusterat)

A/B-anläggning

- 16-24

Väg klass A 0,5 54

Väg klass B 1,1 0,3 0,32 11 36 4,1

Väg klass C 0,2 16

Väg klass D 2,4 0,1 0,24 8,5 8 0,7

Järnväg 0 24

Förorenade områden

- 8-54

Kyrka/kapell - 24

Enskilda avlopp

- 0-36

Totalt 4,8

Enligt tabell 4 och 5 blir den sammanlagda potentiella föroreningsbelastningen inom området 25,16 (20,4 + 4,8) vid nollalternativet och ska klassas på gränsen till stor föroreningsbelastning. Den största enskilda belastningen är åkermark.


17(17)

Utbyggt planområde

Tabell 6. Potentiell föroreningsbelastning för areell markanvändning vid utbyggt planområde. Markanvändning Yta

(ha) Andel av området (%)

Potentiell föroreningsbelastning

Potentiell föroreningsbelastning (ytjusterat)

Åkermark 0 0 24 0

Skogsmark 14,6 5 4 0,2

Vatten 7,4 3 2 0,05

Betesmark 0 0 8 0

Våtmark 2,4 1 1 0,01

Naturligt gräs-bevuxen mark, områden med sparsam vegetation

81,7 29 1 0,29

Gles stadsstruktur, Landsortsbebyggelse

146,7 52 24 12,5

Totalt 281,7 100 15,5

Tabell 7. Potentiell föroreningsbelastning för punkt- och linjekällor vid utbyggt planområde. Punkt - linjekälla

Antal objekt

km2/antal km km2/km km2/ tot

Andel %

Potentiell förorenings-belastning

Potentiell förorenings-belastning (ytjusterat)

A/B-anläggning

- 16-24

Väg klass A 0,5 54

Väg klass B 1,1 0,3 0,32 11 36 4,1

Väg klass C 0,2 16

Väg klass D 20,4 0,1 0,24 8,5 8 5,8

Järnväg 0 24

Förorenade områden

- 8-54

Kyrka/kapell - 24

Enskilda avlopp

- 0-36

Totalt 9,9

Enligt tabell 6 och 7 blir den sammanlagda potentiella föroreningsbelastningen 25,4 (15,5 + 9,9) vid utbyggt planområde och klassas på gränsen till stor föroreningsbelastning. Jämfört med nollalternativet minskar belastningen tillföljd av att åkermark omvandlas till bostadsområden och grönområden. Belastningen ökar på grund av utbyggnaden av vägnätet. Enligt analysen så ökar inte den sammanlagda potentiella föroreningsbelastningen vid utbyggnad av området, den kemiska statusen bör således inte påverkas.

Åtgärder

För att minimera/minska påverkan på den kvantitativa och kemiska statusen för grundvattnet bör dagvatten i möjligaste mån renas och ges möjlighet till infiltration inom området. Dagvatten från de hårdast trafikerade gatorna och vägarna bör/kan avledas i separata system och renas innan det ges möjlighet till infiltration/leds till recipient. Inom vattenskyddsområde ska gällande skyddsföreskrifter tillämpas.

Documents

ÖSTRA RAMLÖSA GEOHYDROLOGISK UTREDNING · 2019. 9. 17. · 2013-01-24 Uppdrag: 242578, Östra Ramlsa Titel p rapport: ... 2012-07-03 utfrdes en fltinventering av ovan nmnda grundvattenrr