SÄTRA STUGBY - Linköping

SÄTRA STUGBYKULTURMILJÖUTREDNING INFÖR DETALJPLAN

Framtagen 2019-06-12 Reviderad 2019-08-19

2

Avslutningsvis inns delområdesvis inzoomade beskrivningar där kulturlandskapets innehåll ytter-ligare konkretiseras och speciiceras.

Två bilagor innehåller dels en beskrivning av de historiska kartorna och dels en sammanställning av de utpekade objektens värde, karaktärsdrag samt motiv till bevarande.

UNDERSÖKNINGSOMRÅDEEventuellt tillkommande bebyggelse eller andra förändringar inom planområdet, framför allt i den nordöstra och östra delen, riskerar att på olika sätt påverka den agrara miljön som helhet. De kultur- och landskapshistoriska värdena i planom-rådets omgivningar – här kallat referensområdet – beskrivs därför översiktligt i föreliggande rapport. Referensområdet kan sägas svara mot de centrala delarna av Sätra bys historiska inägomark.

KÄLLOR

Översiktsplan för landsbygden och småorterna, utställningshandling, 2014

Lantmäteriets kartdatabasRiksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS)

Snickarglädjen passar inte vår tids sinne för saklig-het. Artikel om sport- och sommarstugor i boken Modernismen i Östergötland författad av Anna Lindqvist

Svenska fritidshus - en historia. Artikel av Ingrid Persson i Tidskriften Arkitektur 4/2011

Fritidshuset. Kulturarv och välfärdssymbol. Skrift framtagen av Carina Carlsson, Västarvet, 2011.

Fritidslivets miljöer. Skrift framtagen av Tomas Brandt, Västarvet/Bohusläns museum, 2011.

Fritidshusområden i förändring - En studie av två områden i Stockholms län. Cecilia Pantzar m l, Stockholms länsmuseum, 2010.

BAKGRUND OCH SYFTE

Sätra är en by med gamla anor och tillhörande odlingslandskap söder om Linköping. Strax söder därom, vid Sätrasjöns östra strand, ligger Sätra stugby, ett fritidshusområde med inslag av åretruntboende. I Översiktsplan för landsbygden och småorterna (2014) är delar av området utpekat som ett utvecklingsområden för nya bostäder och service. Linköpings kommun arbetar med en ny detaljplan för stugbyn som syftar till att möjliggöra för utbyggnad av kommunalt vatten och avlopp i området samt undersöka möjligheten att förtäta med ytterligare bostäder.

Föreliggande kulturmiljöunderlag har tagits fram av Reuter Metelius Kulturmiljöspecialister och Kula - Kulturlandskap AB på uppdrag av samhällsbygg-nadsförvaltningen i Linköpings kommun. Ansvarighandläggare har varit Elin Däljemar. Kulturmiljöun-derlaget syftar till att redogöra för rådande kultur-miljövårdsaspekter inför planarbetet.

MEDVERKANDE

Arbetet har utförts av bebyggelseantikvarie Anna Reuter Metelius (uppdragsansvarig) samt historisk-geograf Pär Connelid. Från Linköpings kommun har stadsantikvarie Alexandru Babos samt planarkitekt Elin Däljemar inkommit med synpunkter.

RAPPORTENS UPPLÄGG

Kulturmiljöunderlag består av tre huvudsakliga delar: Den inledande delen innehåller rekom-mendationer för hantering av kulturvärden samt ett stycke som handlar om att sätta planområdet i sin kulturhistoriska och kulturlandskapsmässiga kontext. Därefter följer en närmare presentation av utredningsområdet: läget, dess geograiska och naturgivna förutsättningar, gällande planer och beintligt skydd för området samt en kortfattad historik.

UPPDRAGET

R E U T E R M E T E L I U S

KULTURMILJÖSPECIALISTERKULA SBN 2016-497

3

INLEDNING

Bygden och planområdet sid 4

SLUTSATSER

Rekommendationer inför planarbetet sid 6Kulturhistorisk värdebeskrivning sid 10

NULÄGESBESKRIVNING

Omgivande kulturlandskap sid 12Gällande planer, skydd av kulturvärden sid 14Historik: Det äldre kulturlandskapet sid 18Det moderna kulturlandskapet sid 21

INZOOMADE BESKRIVNINGAR

Planområdet som helhet sid 24Norra delområdet sid 26Mellersta delområdet sid 32Södra delområdet sid 40

BILAGOR

Det historiska kartmaterialet sid 50Särskilt värdefulla byggnader sid 58

INNEHÅLL

METOD

Arbetet har genomförts genom en så kallad landskapskaraktärsanalys med inspiration av Traikverkets “Landskap i långsiktig planering” (2012). Metodiken baserar sig på Europeiska landskapskonventionen, Riksantikvarieämbetets plattform för kulturhistorisk värdering och urval (2015) samt Boverkets råd kring värdering (2016). Begreppet landskapskaraktär har varit centralt i arbetet och deinieras som: ”ett koncentrerat uttryck för samspelet mellan ett områ-des naturförhållanden, markanvändning, historiska och kulturella innehåll samt rumsliga och andra upplevelsebara förhållanden som präglar ett område och skiljer det från omkringlig-gande landskap.” (Landskapsanalyse - framgångsmåte for vurdering av landskapskarakter og landskapsverdi, 2010).

4

SÄTRA

Planområdet i Sätra by ligger i den delvis lövskogs-dominerade och vackra övergångsbygden mellan slätt och skog ett par mil söder om Linköping. Området är rikt på sjöar och topograiskt omväx-lande, vilket bland annat gjorde det attraktivt för frälsets huvudgårdar redan under medeltiden. Cirka fem kilometer norr om Sätra ligger den riks-bekanta sätesgården Bjärka-Säby, som utgör själva kärnan i ”eklandskapet” söder om Linköping. Plan-området ligger strax innanför den historiska (och förhistoriska) centralbygden i det stora sjösyste-met med bl a de närbelägna sjöarna Stora Rängen, Järnlunden och – lite längre söderut – Åsunden.

Planområdet Sätra stugby, ca 12 hektar stort, ligger omedelbart intill Sätrasjöns östra strand och omfattar en del av den gamla inägomarken i Sätra by. Det rör sig här främst om gammal åkermark. Östra delen av området, upp mot den gamla byvä-gen, utgörs av lägre terräng.

Stugbyn utgörs av en blandad fritidshusbebyg-gelse från framförallt 1940- och 50-talen. I områ-dets mitt samt i det nordöstra hörnet inns två gamla gårdar från år 1860/70 som utgjorde start-punkten för bebyggelse i området.

INLEDNINGBYGDEN OCH PLANOMRÅDET

Sätra ligger fågelvägen lite drygt två mil söder om Linköping.

5

Planområdet vid Sätrasjöns östra strand.

6

KARAKTÄRSDRAG ATT VÄRNA I SÄTRA STUGBY

* Småskalig, gles bebyggelse av brokig stugkaraktär som nogsamt passats in i landskapet utan större ingrepp. Byggnaden upptar en relativt liten yta i förhållande till tomtens storlek.

* Byggnaderna är placerade långt in på lummiga tomter med naturtomtskaraktär: hög grad av sparad naturlig vegetation, bland annat med inslag av stora stenblock, äldre ekar och historiska gränsmarkeringar.

* Tidtypiska drag hos stugorna: ursprungliga detaljer, material, ytskikt och kulörer från decennierna kring 1900-talets mitt hos både boningshus och uthus. Detsamma gäller lyttade äldre byggnader ombyggda till fritidshus

* Tidtypiska drag samt ursprungliga detaljer, material, ytskikt och kulörer hos 1800-tals och den tidiga 1900-talsbebyggelsen i de äldre gårdsmiljöerna.

* Det ursprungliga färgskalan för hela området i framförallt brunt och falurött. Traditionella kulörer i mättade nyanser med inslag av svärta.

* Lågmälda tomtavgränsningar som låter naturlandskapet förbli sammanhållet. Gamla anspråkslösa grindar av lokala material. Gamla snidade skyltar.

* Stigar mellan husen, ner mot sjön. Smala grusade ”gator” kantade med gräsytor. Inslag av ett ännu äldre vägnät hörande till det gamla jordbrukslandskapet.

* Det öppna landskapsrummet med åkermark i norr och öster som rumsligt särskiljer det ”främmande” inslaget av tätbebyggd stugby ifrån agrarlandskapet och som möjliggör utblickar ifrån stugbyn mot den omgivande agrara helhetsmiljön. Även det omvända: utblickar från agrarlandskapet mot fritidshusbebyggelsens nedtonade siluett i landskapet och, bortom denna; Sätrasjön.

ETT HOTAT KULTURARV MED STORA UTMANINGAR

I Västarvets skrift Fritidshuset - Kulturarv och välfärdssymbol inns en formulering som sätter ingret på något som är, och har varit, en stor utma-ning med fritidshusområdena och bevarandet av deras kulturvärden: ”utmaningen att förena den enkla och icke påkostade byggnadskultur som fritidshusbebyggelsen ofta representerar, med kulturhistoriskt värde. Ofta inns en föreställning om att det endast är det ålderstigna och byggtek-niskt högtekniska som är värdefullt, men begrep-pet kulturhistoriskt värde rymmer långt mer än så”. De värden som fritidshusområdena uppbär beskrivs i föreliggande utredning (se avsnitt Kultur-historisk värdebeskrivning”.

I en pågående utveckling omvandlas allt ler fritids-hus till åretruntboende. Konsekvensen är dess-värre ofta att sammanhållna områden med kultur-historiskt värdefull äldre fritidshus-bebyggelse i natursköna lägen splittras och får sin karaktär förvanskad. I takt med att allt ler små anspråkslösa fritidshus på stora naturtomter ersätts och blandas upp med stora moderna villor försvinner allt ler av de värdebärande karaktärsdragen och de kvalite-ter som en gång gjorde området attraktivt. Områ-dets historia blir svår att avläsa och upplevelsemäs-siga värden försvinner. Det kulturhistoriska värdet urholkas.

Att ta fram en detaljplan med anvisningar för skydd av särskilt värdefulla byggnader, bebyggelsens storlek, placering och utformning samt tomtstorlek är ett framgångsrikt sätt att bevara karaktären hos äldre och välbevarade fritidshusområden samt att förhindra att kulturhistoriska värden går förlorade. En sådan plan möjliggör och drar upp riktlinjer för en bebyggelseutveckling utifrån varsamma princi-per. För Sätra stugby föreslås vidstående karaktärs-drag som principer för varsamhet i detaljplanen. Följande uppslag redovisar särskilt skyddsvärd bebyggelse.

SLUTSATSERREKOMMENDATIONER INFÖR PLANARBETET

7

Stugbyn är nogsamt inpassad i landskapet. Vy över den gamla bytomten samt planområdet från norr.

Drönarfoto över Sätra stugby från söder.

8

SLUTSATSERREKOMMENDATIONER INFÖR PLANARBETET

SKYDDSVÄRD BEBYGGELSE

• Område med särskilt värdefull bebyggelse: Områdets södra del. Den vid laga skiftet utlyt-tade gården, den äldsta generationen avstyck-ade tomter (större och kulturlandskapspräglad karaktär) samt stugor på tidigare ängsmark (aldrig uppodlad och röjd eller brukad som åker, beva-rade naturliga markegenskaper; stora block etc.) samt 50-, och 60-talens tydliga utbyggnadse-tapp. En stor andel äldre sportstugor, i ursprung-lig form men även med olika former av typiska till-byggnader inom den småskaliga byggnadsskalan. Höga upplevelsemässiga värden genom de stora sammanhängande naturtomter - upplevelsen av den tidigare ängsmarken, väl uppväxta träd, läget invid sjön samt utblickar över sjö samt agrarland-skap. Hög grad av historisk avläsbarhet gällande bebyggelseutvecklingen i den tydliga relationen gård - stugor - ängsmark - sjö samt i stugornas skilda stiluttryck från olika utbyggnadsetapper.

Gården 3:37 ingår i ett område av särskilt värdefull bebyggelse som sträcker sig utanför planområdet och som även utgörs av agrarbebyggelsen norr om den gamla bytomten.

• Område med värdefull bebyggelse: Övrig bebyggelse inom planområdet är att betrakta som värdefull bebyggelse. Området har inslag av den ursprungliga 1940-tals utbyggnadsepoken med fritidshusbebyggelse på tidigare jordbruk-smark kring en utlyttad gård. Här inns inslag av äldre stugor, i ursprunglig form men även med olika former av tillbyggnader, i större eller mindre grad inom den småskaliga byggnadsskalan. Vissa tendenser av skalförskjutning har uppstått i delar av området. Området har höga upplevelsemässiga värden genom de stora naturtomterna i slänten ner mot sjön, väl uppväxta träd samt utblickar över sjö samt agrarlandskap. (Historisk avläsbarhet i relationen gård - stugor - sjö).

• Särskilt värdefulla byggnader. Några bygg-nader är att betrakta som kulturhistoriskt särskilt värdefulla i egenskap av välbevarade och typiska/pedagogiska representanter för sin tids bygg-nadsstil. De förmedlar primärt två olika berättel-ser: Dels den om det historiska agrarlandskapet och vårt lands agrara byggnadsskick. Dels den om vårt lands fritidshusbebyggelse kring 1900-talets mitt samt utvecklingen av Sätra stugby kring en utlyttad laga skiftesgård i slänten ner mot Sätra-sjön. Därtill förmedlar vissa byggnader en särskild omsorg i sin utformning. Inom det aktuell planom-rådet handlar det om byggnader tillhörande de två äldre gårdarna samt ett tjugotal sportstugor stugor i särskilt välbevarat skick.

Särskilt värdefulla byggnader inns på fastighe-terna: Sätra1:21, 3:25, 3:26, 3:37, 4:3, 4:6, 4:11, 4:12, 4:13, 4:14, 4:15, 4:18 och 4:27.

Både boningshus och äldre uthus omfattas av värderingen.

9

Särskilt värdefulla bebyggelseområden och byggnader

10

Det läget i ett naturskönt och ålderdomligt jord-brukslandskap bidrar tillsammans med den land-skapsanpassade och småskaliga bebyggelsestruk-turen höga upplevelsemässiga värden.

I SAMEXISTENS MED ETT ÄLDRE JORDBRUKSLANDSKAP

Sätra stugby ligger omsorgsfullt inplacerat i ett utpräglat jordbrukslandskap - ett välhävdat odlingslandskap - som i hög grad har den agrara revolutionens prägel, med relativt stora, samman-hängande åkerfält och utlyttad gårdsbebyggelse på lera platser. Miljön har emellertid bevarat många äldre drag: det gäller både den övergri-pande, rumsliga strukturen och enskilda företeel-ser som till exempel äldre bebyggelse.

VÄLBEVARAD STUGBY FRÅN 1900-TALETS MITT

Stugbyn utgör idag en välbevarad miljö med ett omfattande bestånd av 1900-talets två inledande generationer modern fritidshusbebyggelse. Stug-byn som helhet utgör ett representativt exempel på den fritidsbebyggelse som uppfördes i natur-sköna områden som en följd av välfärdssamhällets etablering. Stugorna är typiska för perioden 1940-tal till 1980-tal och visar på en bebyggelseutveck-ling från små anspråkslösa stugor till villor med alla moderna funktioner. Tillsammans med andra välbevarade fritidshusområden runt om i landet förmedlar Sätra stugby berättelsen om vårt samhäl-les moderna historia. De berättar om utvecklingen av semesterrätten, en ökad framtidstro och en ökad levnadsstandard under decennierna kring 1900-talets mitt.

SLUTSATSERKULTURHISTORISK VÄRDEBESKRIVNING

Stugbyn som helhet utgör ett representativt exempel på den fritidsbebyggelse som uppfördes i natursköna områden som en följd av välfärdssamhällets etablering. Vy över fastighet Sätra 4:27.

11

Planområdet har med sina drygt 50 tomter på omkring 20 hektar en relativt tät och omfattande bebyggelse. Samtidigt har denna bebyggelse ett förvånansvärt begränsat visuellt genomslag i land-skapet. Det beror på en låg höjdskala i kombina-tion med att huvuddelen av stugorna i den norra delen av området ligger nedanför ett markerat höjdkrön. Bebyggelsens naturfärgskala i mättade och dämpade nyanser har också en kamoulerande efekt i landskapet. Inifrån området erbjuds stän-diga utblickar både över sjön och över det omgi-vande agrarlandskapet.

Stugbyn och det omgivande odlingslandskapet kan vid en första anblick betraktas som helt olik-artade företeelser och miljöer. Här inns emeller-tid delvis konkreta, historiska och ännu tydligt upplevbara samband. Etableringen av fritidshusen och framväxten av denna miljö avspeglar natur-ligtvis ett samhällshistoriskt skede men möjlig-gjordes ytterst genom att jordbruksmark ställdes till förfogande. Lokaliseringen av ett par småjord-bruk i området efter laga skiftet kan historiskt ses som inledningen på bebyggelsefasen i området. Ett bakomliggande motiv till avstyckningen av fritidshustomter var säkerligen också möjligheten till extra inkomster för markägarna, kanske även att det inom byn fanns behov av tomter till brukar-nas syskon eller andra släktingar. Avstyckningarna underlättades troligen också av att huvuddelen av området utgjorde från jordbrukssynpunkt sämre mark. Omvänt utgör idag den agrara miljön runt omkring stugbyn en del av skönhetsupplevelsen. Sjön i väster var sannolikt inte ens från början den enda attraktionskraften; den agrara, lantliga miljön betraktades förmodligen redan inledningsvis som positiv och som något som förstärkte känslan av att beinna sig ”på landet” och nära ”naturen”. Förhål-landet torde idag delvis vara det samma, även om odlingslandskapet och den agrara bebyggelsen idag har något mer pittoreskt och ”exotiskt” över sig.

Det inns historiska och ännu tydligt upplevbara samband mellan stugbyn och det omgivande agrarlandskapet. Vy från fastighet Sätra 4:41 åt öster.

Sätra stugby förmedlar berättelsen om välfärdssamhällets etablering under 1900-talet. Vy över Sätrasjön med fastighet Sätra 4:11 i förgrunden.

12

Drönarfoto över Norrgården och intilliggande torpbebyggelse, ett stycke norr om planområdet.

ÖPPET ÅKERLANDSKAP I NORRÅkerlandskapet norr om planområdet är mycket öppet. Storskaligheten bryts av några stora impe-diment på tidigare ängsmark i de lägre delarna och en del trädridåer närmast sjön. Den helt öppna åkermarken längs den gamla vägen längre upp i terrängen är äldst och motsvarar ungefär det norra gärdet på äldre kartor. Vägen löper här, ned till korsningen i söder, i exakt samma sträckning som på de historiska kartorna. Längs vägens östra sida inns lera gårdslägen på rad vilka etablerades efter laga skiftet. Det större åkerområdet i den norra delen av planområdet utgör en del av den öppna odlingsmiljön inom det tidigare norra gärdet.

Sätras bytomt var förr lokaliserad till området strax sydost om vägkorsningen. Idag är det Mellangår-den som ligger på den gamla tomten. Här inns ett ganska stort antal ekonomibyggnader, som till-sammans med Norrgården och intilliggande torp-bebyggelse ännu förmedlar känslan av bymiljö.

Torpbebyggelsen strax norr om bytomten är över-lag välbevarad och innehåller lera ina miljöer med välhållna hus. Torpen sammanfaller i hög grad med ”småbebyggelse” (torp och backstugor) på de båda skifteskartorna, särskilt laga skifteskar-tan. Även vägnätet genom området har hög ålder. I det småskaliga och vackra beteslandskapet öster om Norr- och Mellangården inns lera kulturhisto-riska spår i form av fossil åkermark, stenmurar och husgrunder (efter övergivna torp). Landskapsbil-den är här mycket tilltalande och miljön är av stor betydelse för helheten kring den gamla bytomten.

SMÅSKALIGT ÅKER- OCH BETESLANDSKAP I ÖSTER

Odlingslandskapet öster om planområdet är mycket variationsrikt. Det rör sig här om ytor som på den äldsta kartan från sent 1600-tal fungerade som utmark. Redan i början av 1700-talet hade emellertid marken odlats upp i ett antal lyckor och under 1800-talet etablerades ett par gårdsbe-

NULÄGESBESKRIVNINGOMGIVANDE KULTURLANDSKAP

13

byggelser och några torp. Sörgården hade lyttat ut från bytomten redan vid tiden för laga skiftets genomförande. Gården ligger kvar än idag i ett högt terrängläge strax ovanför byvägen. Vägen löper i exakt samma sträckning som på äldre kartor och är en viktig kulturhistorisk markör.

Landskapet öster om byvägen är geologiskt betyd-ligt mer varierat än partierna närmare sjön. Här inns lera uppstickande bergknallar, vilka i hög grad påverkat åkermarkens utbredning och former. Flera av åkerytorna uppvisar god rumslig överens-stämmelse med situationen på skifteskartorna. Exempelvis är ytterbegränsningarna för den stora odlingsytan i mellersta delen av området exakt desamma idag som för över två hundra år sedan. I kanterna löper stenmurar som också samvarierar med hägnader på de äldre kartorna. Norra delen av åkermarken betas hårt medan resten används som fodervall. På lera platser inns naturbetesmar-ker, t ex sydost om Sörgården, som illustrerar den tidigare användningen som utmark. I övergången

mellan åkermark och skog längre österut och i söder inns också ina, delvis skogbevuxna, natur-betesmarker).

ÅKERLANDSKAP PÅ TIDIGARE ÄNG I SÖDER

Åkermarken söder om planområdet odlades upp successivt under 1800-talets andra hälft; marken utgjordes här av lera. Odlingslandskapet inramas idag av ganska brant, lövskogsbevuxen terräng i öster och sjön med intilliggande trädridåer i väster. Gränsen mot fritidshusbebyggelsen i norr är skarp. Genom planområdets sydöstra del och vidare ned mot sjökanten löper en mindre väg. Det är här fråga om samma sträckning som inns med på 1783 års storskifteskarta.

Öster om den gamla byvägen inns stora delar av åkerlandskapet från skifteskartorna kvar. Vägen följer den gamla sträckningen genom området. Foto från söder.

14

NULÄGESBESKRIVNINGGÄLLANDE PLANER, SKYDD AV KULTURVÄRDEN

GÄLLANDE DETALJPLAN

Gällande detaljplan: ’Förslag till byggnadsplan för fritidsbebyggelse vid Sätra fyra, m l i Vårdnäs kommun’ upprättades 1957 med syftet att reglera beintlig fritidsbebyggelse samt att komplettera med ett tjugotal nya tomtplatser. Detaljplanen reglerar byggnadssättet till fristående placering, en maxyta av 100 kvm samt att bebyggelse ska uppföras utan källare. Våningsantalet regleras till en våning och byggnadshöjden till högst 3,5 m. I planbeskrivningen konstateras att tomter som ingår i avstyckningsplanen från 1945 har tomtyta ända ner till sjön medan övrig strand nu lades ut till parkmark/ofentlig plats.

ÖVERSIKTSPLAN FÖR LANDS-

BYGDEN OCH SMÅORTERNAI Översiktsplan för landsbygden och småorterna (2014) är Sätra fritidshusområde utpekat som ett utvecklingsområden för nya bostäder och service. Ytor norr och öster om planområdet norra del pekas ut som lämpliga för förtätning i form av ”nya stora småhustomter i anslutning till beintlig struk-tur”. Vid Sätrasjöns strand direkt norr om området föreslås återställande av beintlig badplats.

REGIONALT KULTURMILJÖPROGRAM

Området från den gamla bytomten och ett stycke norrut, det vill säga utanför planområdet, är utpe-kat i det regionala kultur- och naturmiljöprogram-met från 1983 (objekt K56 i Linköpings kommun).

PLAN- OCH BYGGLAGEN

Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Sätra skyd-das genom plan- och bygglagens generella skydd av kulturvärden. Kulturvärden utgör ett allmänt intresse och ett hänsynskrav i PBL 2:3 och 2:6. Krav som ställs på byggnadsverk och allmänna platser

Gällande detaljplan från 1957; ”Förslag till byggnadsplan för fritidsbebyggelse vid Sätra 4, m l, Vårdnäs kommun.

är förbud mot förvanskning av särskilt värdefulla byggnader, allmänna platser och bebyggelseom-råden (8:13) ska vårdas och underhållas (8:14) och ändringar sk görs varsamt (8:17).

15

FORNLÄMNINGAR OCH ÖVRIGA KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR

I det nationella ”fornminnesregistret” Fornreg (tidi-gare FMIS) redovisas alla kända forn- och kultur-lämningar. Fornlämningarna har starkast skydd. Enligt Kulturmiljölagens andra kapitel måste en fornlämning uppfylla fyra grundläggande krav: den ska vara resultatet av mänsklig verksamhet under forna tider, ha tillkommit genom äldre tiders bruk och varaktigt övergiven. Lämningen måste dessutom vara belagd före 1850. En lämning som inte uppfyller dessa kriterier klassiiceras som övrig kulturhistorisk lämning och har inte samma, starka lagskydd. Den kan dock emellanåt tillskrivas ett relativt stort bevarandevärde, om den exempel-vis ingår som bärande delar i en i övrigt välbeva-rad och sammansatt kulturmiljö. Lämningar som kräver vidare utredning för att den antikvariska statusen ska kunna säkerställas registreras som

möjlig fornlämning. Det måste här röra sig om spår som är bekräftade i fält.

Inom det aktuella planområdet vid Sätra upptas sju objekt i Fornreg. Endast två av dessa var registrerade före denna utredning: gravröset L2010:9542 och den fornlämningsliknande lämningen L2010:8935. Röset intar ett typiskt gravläge på högsta punkten i planområdets norra del. Det mäter 17–19 meter i diameter och är delvis påverkat av odling och eventuellt plundring. Den misstänkta lämningen beskrivs som ”stensättningsliknande” och kan alltså möjligen också vara en grav. Den är registre-rad som övrig kulturhistorisk lämning.

Under fältarbetet inom ramen för denna utredning påträfades ytterligare en grav och två möjliga sådana på höjdkrönet söder om L2010:9542. Som säkerställd grav betraktas en röseliknande sten-sättning (L2019:1545), belägen omedelbart intill det tidigare registrerade röset. I höjdsträckningens förlängning 60–70 meter längre söderut inns två

Drönarfoto över den välbevarade fossila åkermarken (L2019:1543) i norra delen av planområdet.

16

NULÄGESBESKRIVNINGGÄLLANDE PLANER, SKYDD AV KULTURVÄRDEN

av förra århundradet. På höjden strax utanför planområdet i sydost inns ytterligare en säkerställd grav (stensättningen L2010:8936) samt två stensättningsliknande lämningar (L2010:8954 och 9610). I övrigt inns jämförelsevis få registrerade lämningar i landska-pet runt omkring Sätra by. En närmare inventering av den övriga inägomarken skulle dock med stor sannolikhet resultera i lera nyfynd. Exempelvis inns lera mindre områden med fossil åkermark och platser med huslämningar i anslutning till den gamla bytomten. Dessa har emellertid inte regist-rerats i samband med detta uppdrag.

Gravarna inom planområdet kan signalera före-komsten av lera fornlämningar. Bland de beva-rade rösena i den fossila åkermarken kan det innas lera gravar. Här kan också innas boplatslämningar under mark.

stensättningsliknande anläggningar som sannolikt är gravar (L2019:1546 och 1547). De är starkt påver-kade av odlingsverksamhet och något oregel-bundna i formen och klassiiceras därför här som möjlig fornlämning. Terrängläget, storleken och det faktum att de sammanfaller med större impe-diment på skifteskartorna, talar emellertid starkt för att det verkligen är fråga om gravar.

I den sluttande terrängen väster och nordväst om ”gravhöjden” registrerades under fältinventeringen ett par ytor med fossil åkermark som fornlämning. I båda fallen rör det sig om ytor som brukades ännu på 1940-talet. Åkerytorna är dock relativt dåligt röjda och innehåller ett tiotal röjningsrösen av i grunden ålderdomlig karaktär, vars lägen samman-faller med rösen på lera av de äldre kartorna. De fossila odlingsmiljöerna har således inte bara ett arkeologiskt värde; de illustrerar också ovanligt väl hur åkermarken i byn såg ut före det moderna jord-brukets slutliga genombrott (traktor etc) vid mitten

Gravröset L2010:9542 från nordost.

17

Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar inom planområdet.

18

I norr inns ett antal beteshagar som också innehåller ganska rikligt med lövskog. Hagarna återges med ljusare grön färg. Utanför dessa, i nordost, tar utmarken vid. Som en följd av uthugg-ning och hårt bete är denna mycket glest trädbe-vuxen. Utmarken fortsätter ned i det rosafärgade området.

Två tredjedelar av planområdet återinns på ytor som på 1700-talet utgjorde åkermark. Längst i söder berörs mark som 1783 utnyttjades som äng, bevuxen med ek. I det mindre kartutsnittet framträder den stora mängden odlingsrösen på åkrarna. I mellersta delen inns även en del andra, större impediment. Det är på några av dessa som de ovan nämnda förhistoriska gravarna är belägna. Den bågformiga linjen som löper genom åkermar-ken och vidare ned genom ängen i söder är ett litet vattendrag. Det ligger i åkermarkens lägsta del och leder där bort vatten lera anslutande diken. Längst i öster löper huvudvägen genom byns ägor; dess sträckning sammanfaller helt med dagens byväg. Genom ängen i söder löper också en väg som också överlevt fram till idag. Den leder på 1700-talskar-tan ned till ett ”bredställe” (lastplats) vid sjökanten.

1783 års karta är synnerligen välgjord och detalje-rad, närmast prydlig! Den är, liksom övriga kartor över byn, intressant även i ett vidare bebyggelse- och landskapshistoriskt perspektiv. Det gäller framför allt förekomsten av lera namngivna utjor-dar, det vill säga obebodda och kameralt självstän-diga markområden inom byns marker. Utjordarna har ofta visast sig vara rester efter medeltida ödegårdar och kan ibland vara mycket små. I Sätra inns tre stycken ovanligt stora utjordar med egna namn. De ligger alla i direkt anslutning till norra delen av åkermarken (med nummer 42, 43 resp. 44 på det stora kartutsnittet). De kallas Kålsätter, Tutebo och Knarrkulla. Kanske är det här fråga om tre försvunna gårdar med samma namn, vilka indi-kerar att bebyggelsen längre tillbaka i tiden varit mer utspridd.

HISTORIKDET ÄLDRE KULTURLANDSKAPET

SÄTRA 1783 - BYN, INÄGORNA OCH UTMARKEN

Planområdet ligger på mark som under lång tid utgjorde en central del av de gamla inägorna (åker och äng) till byn Sätra i Vårdnäs socken. Byn är belagd i skriftliga källor redan under 1300-talet och verkar under lång tid har bestått av fyra gårdar.

Sätra ståtar med en ovanligt in serie äldre kartor (se bilaga i slutet av rapporten), där bebyggelsen och markanvändningen kan studeras med ”hög upplösning”. Inte mindre än fyra vackra kartor före-ligger i Lantmäteristyrelsens arkiv, från år 1692 och fram till laga skiftet på 1850-talet. Här beskrivs det äldre landskapets innehåll inom och strax utanför planområdet med utgångspunkt i storskifteskar-tan från år 1783.

På det större kartutsnittet (följande uppslag) fram-träder byns läge strax öster om Sätrasjön. Bebyg-gelsen ligger samlad nära vägkorsningen i områ-det kring dagens ”bytomt”. Närmast sjön och ett stycke norrut återinns åkermarken, återgiven med gul och grå färg. De olika färgerna avspeglar ägoförhållandena efter storskiftesdelningen. De två norra gårdarna, som är sammanslagna till ett så kallat rusthåll (indelat till kavalleriet), erhåller vid skiftet den gulfärgade marken. De två andra gårdarna tilldelas de gråfärgade åkrarna. Ett antal åkerlyckor inns även inom den rosafärgade ytan i öster. Detta område berörs inte av storskiftet 1783.

Mörkgröna ytor på kartan visar det andra viktiga markslaget på inägorna: ängsmarken, där vinter-fodret till djuren hämtades. Ängarna breder ut sig mot söder och i ett större område norr om sjön. Ängsmarken består av både fuktig (sidvall) och torrare mark (hårdvall). I kartbilden framgår att den delvis är skogbevuxen. Enligt kartans beskriv-ning rör det sig framför allt om lövskog (”ek och annan löfskog”). På mossmarkerna växer emeller-tid en del tall och även gran.

19

1783 års storskifteskarta med planområdet markerat. Akten D132-57:2 i Lantmäteristyrelsens arkiv, Riksarkivet.

20

Utsnitt ur 1783 års storskifteskarta med planområdet markerat. Akten D132-57:2 i Lantmäteristyrelsens arkiv, Riksarkivet.

21

HISTORIKDET MODERNA KULTURLANDSKAPET

ningen. Bilen - och därmed möjligheten att enkelt ta sig utanför staden - blev tillgänglig för allt ler. Två veckors semester blev lagreglerat för många från 1938. Utställningen ’Fritid i Ystad’ 1936 lyfte den aktiva och organiserade fritiden som samhäll-sideal för den moderna människans ledighet och sportstugan (8,5-75 kvm) presenterades som en pusselbit i uppbyggnaden av det moderna Sverige. Sportstugorna uppfördes nu i renodlade områden utanför de större städerna, med närhet till sjöar och hav, och utvecklingen var explosionsartad.

För att i någon mån reglera den massiva bebyggel-sen i natursköna områden tillsattes en utredning 1937. Man hade insett att den dittills oreglerade bebyggelsen hade exploaterat attraktiva sjötom-ter helt ohämmat och gjort dem otillgängliga för allmänheten. Man såg att utbyggnaden på vissa håll förfulade landskapet och var av mycket låg standard. Kommuner köpte därefter upp mark-områden och skapade reservat för friluftsliv. Ofta

SPORTSTUGAN - EN PUSSEL-BIT I UPPBYGGANDET AV DET MODERNA SVERIGE

De första små fritidshusen - sportstugornas - fram-växt och genomslag var en följd av en ny syn på naturens helande kraft som växte fram som en reaktion på industrialismen i kring sekelskiftet 1900. Det osunda livet i staden skulle kompenseras genom vistelser i naturen. Förbundet för fysisk fost-ran propagerade för att man skulle uppföra enkla små stugor med låg standard i naturen, så kallade sportstugor. Vid den här tiden fanns det ett starkt sundhetsideal. Uppförandet av sportstugor spreds ifrån Stockholms skärgård över landet under 1910- och 20-talen. Stugorna uppfördes vid den här tiden enskilt eller i områden med annan bebyggelse.

Under 1930-talet inträdde en ny epok i landets utbyggnad av sportstugor som följd av en succes-sivt förbättrad ekonomi för stora delar av befolk-

Tältning symboliserar mycket av sportstugans ideal - ett billigt sätt att komma nära naturen. Tältning på Farstanäset, 1942. Bild från www.farstanaset.com

”Man skall icke ha stadens alla bekvämligheter med parkettgolv och varmt och kallt vatten. Det är meningslöst. Man skall tvärtom ha det primitivt, fastän praktiskt, koppla av och leva så naturligt så långt man kan. Det är det, som är charmen. Då blir sportstugan just vad den är avsedd att vara: En uppfostran för ungdomen att reda sig själv samt till nytta och rekreation, så att man med friska krafter kan sköta sitt krävande arbete i staden”.Citat av sportstugepionjären Gustaf Odel i ”Villor, småstugor, sportstugor. Ritningar och råd”, utgiven av tidskriften Hem i Sverige år 1938.

22

HISTORIKDET MODERNA KULTURLANDSKAPET

var det bönder som sålde av markområden - en lukrativ binäring till jordbruket. Det förekom både massproducerade hus, så kallade kataloghus, och självbyggeri. Den typiska stugan hade få rum och en centralt placerad spis som enda värmekälla. Under det tidiga 1930-talet uppfördes sportstugor i funkisstil men därefter var två stilideal domine-rande. Å ena sidan ett traditionellt med den röda torpstugan med vita knutar som förebild. Å andra sidan ett nationalromantiskt med brunmålad liggande stockpanel samt fönsterluckor, fönster och dörrar målade i blått eller grönt. Dessa två stili-deal blandades så småningom upp med moder-nism.

Under 1940-talet övergick det sportiga och aktiva idealet mot ett ideal om ett liv i långsammare tempo. Begreppen ’sommarstuga’ (sommarbo-ende) och ’fritidshus’ (året runt) började ersätta ’sportstuga’. Under 1940-talet uppfördes stugor som var större, bättre utrustade och mer komfor-tabla. Beintliga äldre stugor byggdes om- och till för ökad bekvämlighet medan nybyggnationen låg nere under tiden för andra världskriget.

Intresset för fritidshus kom att öka ytterligare under efterkrigstiden. En statlig satsning på träva-ruexport gjorde att svensk trävaruindustri kunde utveckla nya virkesbesparande och värmeisole-rande byggnadsmetoder. Trähusfabrikanterna till-verkade fritidshus under vintersäsongen. Växande konlikter mellan fritidshusbyggandet och frilufts-livet ledde till inrättandet av en strandlag. Byggan-det ökade kraftigt under slutet av 1950-talet.

Under 1960-talet gick fritidshuset från att vara ett objekt för den växande medelklassen till att vara var mans egendom (Fyra veckors semester från 1963). Antalet fritidshus ökade med 30 000/år under vissa år på 1960-talet (att jämföra med 10 000 på 30 år under de senaste decennierna). Fritidshusbyggan-det blev en viktig del av den växande fritidsindu-strin. Det pågick vid den här tiden en utveckling av standardhöjning från enkel utformning till bekväm

Två generationer av fritidshus

Före 1950-talets slutSportstuga (1910 tom 1940-tal): Liten stuga, monteringsfärdig enplansstuga, med enkel standard utan vattentoalett och dusch. Sportstugan är isolerad, har kamin och kan alltså användas även vintertid.Fritidshus (from 1940-talet): Bättre standard, bebolig året runt. Det sportiga idealet bytt mot ett liv i långsammare tempo.Sommarhus (from 1940-talet). Fritidshus endast inrett för sommarbruk.Karaktärsdrag: Små, enkla stugor utan bekvämligheter. Områden med vildvuxen/brokig/organisk prägel. Självbyggeri av återbruksmaterial. Även lyttade äldre stugor.

Efter 1950-talets slutStörre och mer gediget byggda, ofta av byggföretag. Kataloghus av färdigproducerade, isolerade byggelement. Hög standard.

bostad. Fritidsboendet kom allt mer att likna den ordinarie bostaden både i standard och storlek. Det genomfördes vetenskapliga studier för att få fram rationella och efektiva lösningar på fritidshusets organisation. Ett industrialiserat byggande konkur-rerade ut självbyggeriet vilket ledde till en likriktad bebyggelse utan anpassning till lokala förhållan-den och rationella särdrag. Beintliga äldre stugor med små mått ersattes av större och modernare. Alternativt att man byggde ut och tilläggsisole-rade. Den anspråkslösa stugan hade nu utvecklats till en modern villa. Stugkaraktären började byggas bort.

Under 1970-talet avtog nybyggandet av fritidshus och under de senaste decennierna har nybyggna-tionen av fritidshus avtagit väsentligt.

23

SÄTRA STUGBYS TILLKOMST OCH UTVECKLING

Fritidshusetableringen i Linköping sammanföll med utbyggnaderna av de kommunikationer som möjliggjorde att man relativt enkelt kunde ta sig ut ur staden. Sommarställen etablerades vid omlan-dets sjöar.

Fritidshusområdet Sätra stugby möjliggjordes genom att mark styckades av från Sätra Mellang-årds, Sätra Sörgårds och Sätra fyras egendomar (Sätra fyra ligger på dagens fastighet Sätra 4:13). Den utskiftade gården Sätra fyra uppfördes troligt-vis inom det aktuella planområdet ca 1870 och kring denna styckades under första hälften av 1900-talet lera tomter av, inledningsvis fem stycken längs med sjöstranden i södra delen av planområdet. Norr om dessa förlades en tomt hörandes till själva

gårdsägorna - som ju låg en bit ifrån sjön - att ha som sjötomt. Stugområdet expanderade succes-sivt från 1940-talet. I december 1945 upprättades en avstyckningsplan för hela området med tomter ända ner till sjön. I slutet av 1950-talet var områ-det till större delen bebyggt. Inom ett detaljplane-arbete för området 1957 tillkom ett tjugotal nya tomter för ler stugor i de återstående obebyggda delarna i norr och öster.

Sätra stugby har genom sitt läge en nära koppling till friluftsområdet Sätravallen väster om sjön, ett stort fritidscentrum för kommuninvånarna från 1940-talet och fram till 2000-talet. Sätravallen, som benämns i äldre artiklar som ”linköpingsbornas friluftsparadis”, erbjöd möjlighet till alltifrån bad, sommarkollo, paddling, långfärdsåkning i elljus-spår och utförsåkning.

1940-tal

1940-tal ombyggd

1950-tal

1950-tal ombyggd

1960-tal

1960-tal ombyggd

1970-tal

1970-tal ombyggd

1980-tal och senare

1870

1860

Byggnadsår boningshus

1909

??

?

??

??

?

?

? Troligt byggår, uppgift saknas

24

fritidshusen i nordväst och resten av bebyggelsen har inte brukats på länge och innehåller ett tiotal odlingsrösen. Den är registrerad som fornläm-ning (L2019:1543) och utgör tillsammans med en liknande yta bland fritidshusen lite längre söderut en sista rest av det förindustriella odlingslandska-pet i byn.

Fritidshusbebyggelsen ligger dels uppe på höjd-krönet, dels i sluttningarna ned mot sjön och i söder. Etableringen av bebyggelsen påbörjades i söder, på den tidigare ängsmarken. Rumsligt och miljömässigt avspeglas detta bl a genom något ”luftigare” och större tomter, med glesare lövvege-tation och ett större inslag av äldre träd.

TOPOGRAFI, LANDSKAP OCH VEGETATION

Planområdet, som är 700 meter långt och 2–300 meter brett, ligger mellan den gamla byvägen och Sätrasjön i väster. Det högsta partiet i mellersta delen når lite drygt 115 m ö h. Terrängen sluttar delvis ganska brant ned mot sjön. I söder är land-skapet något lackare. Jordarterna utgörs, av sandig morän på höjden och ned mot sjön. Huvuddelen av åkermarken och sydligaste delen av fritidshus-området ligger på lera. Trädvegetationen domine-ras av glesa lövbestånd, något tätare närmast sjön och i norr, och solitärträd. De äldsta lövträden åter-inns i söder. På höjdkrönet och längst i nordväst inns ett par små granbestånd.

Den idag brukade åkermarken i norr och öster saknar detaljinnehåll och genomkorsas endast av några småvägar. Åkermarken som ligger mellan

INZOOMADE BESKRIVNINGARPLANOMRÅDET SOM HELHET

Drönarfoto över planområdet med omgivande landskap sett från söder.

25

HISTORIK

De två norra tredjedelarna av planområdet ligger på gammal åkermark som på äldre kartor låg inom Sätra bys södra gärde. Som framgick ovan hade byn före de moderna växtföljdernas introduktion under 1800-talet åkrarna i två gärden, där det ena brukades ett år i taget medan det andra vilade (tvåsäde). Gränsen mellan de båda gärdena var förr belägen strax norr om planområdet.

Åkermarken var före ”uppstädningen” under det sena 1800-talets och tidiga 1900-talets agrara revo-lution översållad med hundratals, tätt liggande odlingsrösen och andra halvstora impediment. Den södra tredjedelen av planområdet utgörs av gammal ängsmark som delvis började odlas upp under 1800-talet. Marken har här praktiskt taget aldrig varit odlad. Området är betydligt sankare än längre norrut och har ett större inslag av äldre lövträd, bland annat lera solitärekar.

Av vägarna i området är det bara två stycken i sydost som har hög ålder. Det nord-sydligt orien-terade stråket inns med redan på 1780-talets stor-skifteskarta och ledde då ned till en lastplats vid sjökanten. Det vinkelräta stråket in från byvägen tillkom vid etableringen av gårdsbebyggelsen efter laga skiftet. Övriga vägar hänger samman med fritidshusbebyggelsens framväxt under 1900-talet.

Fritidshusbebyggelsen har tillkommit och förtätats i olika omgångar under 1900-talet. Bebyggelsen i området har emellertid en ”förhistoria” genom de båda gårdar som efter laga skiftet etablerades i norra respektive södra delen (fastigheterna 3:37 samt 4:13). Utlyttningarna var genomförda vid tiden för häradsekonomiska kartans utgivning omkring 1870.

Utsnitt ur häradsekonomiska kartan från omkring 1870. Här framgår att två ”utlyttargårdar” etablerats inom det nu aktuella planområdet.

Planområdets olika delar

26

STRUKTUR OCH INNEHÅLLDet norra delområdet avgränsas genom infartsvä-gen Sätraliden i norr och infartsvägen i söder och innehåller nio fastigheter varav sju är bebyggda. Åkermarken är arealmässigt dominerande och utgör en del av byn Sätras övriga, öppna odlings-mark, framför allt mot norr. Stugtomterna ligger längs strandkanten samt i en rad öster om Sätra-

INZOOMADE BESKRIVNINGARNORRA DELOMRÅDET

liden. Det inns en markant skillnad i tomtstorle-karna, fastigheten Sätra 3:26 i det nordvästra hörnet är den största tomten inom hela planområdet. (Så pass stor att den i 1950-talets förtätningsplan före-slogs för delning i två). Sätra 1:21 och 3:25 är två av de fyra tomter i planområdet som man genom ovan nämnda förtätningsplan lät omgärdas med allmän plats/parkmark (fastigheterna 3:3 och 1:22) närmast sjön för att tillgängliggöra vattenkontak-

Särskilt värdefulla landskapselement

27

ten för allmänheten. I 1940-talets avstyckningsplan hade man inte tänkt på att reglera detta utan lät tomterna gå ända fram till strandkanten.

Sätraliden kopplar samman bebyggelsen: sport-stugor i väster samt en äldre gårdsmiljö i nordost. Bebyggelsen inom delområdet är uppförd ca 1860 respektive perioden 1956-1979. Stugorna är alltså från den senare delen av utbyggnadsperioden.

Stugorna är inpassade i sluttningen invid Sätrasjön på stora naturtomter. De ligger glest och luftigt placerade och indragna på respektive tomt vilket, den regelrätta tomtindelningen till trots, ger karak-tären av en brokig struktur.

Drönarfoto över Norra delområdet med de sex tomterna med fritidshusbebyggelse i förgrunden och där bortom agrarbebyggelse, både inom och utanför planområdet.

I det nordöstra hörnet av delområdet inns välbeva-rad agrarbebyggelse; Mellangården med ett tvåvå-nings boningshus och tre uthus, på fastigheten

Sätra 3:37. Boningshuset är i två våningar, fasader med locklistpanel, tegelbelagt sadeltak och en hög tegelmurad skorsten. En prydlig glasveranda vetter mot söder. Både boningshus och uthus är målade med röd slamfärg och har vitmålade fönsteromfatt-ningar. En stor och delvis timrad ladugårdsbygg-nad har småspröjsade fönster. Trädgården avgrän-sas av ett rött staket mot landsvägen. Gården är en ovanligt välbevarad och väl sammanhållen helhet med agrarbebyggelse som knyter an till det omgi-vande landskapet.

28

Stugorna är placerade med långsidan mot sjön och har i vissa fall verandor, för maximal naturupp-levelse. Samtliga stugor är uppförda i ett plan på putsad sockel med sadeltak samt skorsten. Färgska-lan går i brunt, falurött och grått samt med vita lister. På tomterna inns även mindre bodar som är utformade i harmoni med respektive boningshus alternativt målade med röd slamfärg.

Stugorna närmast vattnet är välbevarade och visar tillsammans på ett pedagogiskt vis fritidshusbe-byggelsens utveckling under decennierna kring 1900-talets mitt. På fastigheten Sätra 1:21 inns ett välbevarat fritidshus från 1970. Fasaderna är klädda med liggande stockpanel målad i brunt. Mot sjön inns en inbyggd veranda. Taket är belagt med enkupigt taktegel. Intill stugan inns en brun-målad liten bod, även den med tegelbelagt sadel-tak. På fastigheten Sätra 3:25 inns ett något äldre fritidshus, uppfört 1960. Även detta är brunmålat, men har en utkragande veranda samt pappklätt tak. Även på denna fastighet inns en liten tillhö-rande och arkitektoniskt anpassad bod med sadel-tak.

Fastighet Sätra 3:26 särskiljer sig med sin påtag-ligt större tomt, med utbredning ända ner till strandkanten och omgiven av en trädridå. På tomten inns en äldre knuttimrad stuga som är ditlyttad 1956. Byggnaden är uppförd i vinkel och har ett tegelbelagt sadeltak. På tomten inns även en mycket gammal ryggåsstuga, troligtvis i från 1700-talet och, även den, hitlyttad. Stugan är mycket låg, knuttimrad och har sadeltak med tvåkupigt lertegel och skorsten.

Fastigheterna 3:27, 3:28 och 3:29 är bebyggda med tre stugor i olika stil, mer likt villor, de sydligaste i början av 1960-talet och den norra i 1970-talets slut. Den på 3:29 byggdes om på 1980-talet.

Den moderna åkermarken inom norra delområ-det bryts endast av en gräsremsa i gränsen mellan de obebyggda fastigheterna Sätra 3:3 och 1:22. Gränsen tillkom för övrigt vid laga skiftet. Odlings-marken som letar sig ned mot sjön är av en helt

annan, påtagligt ålderdomlig, karaktär och har sannolikt inte brukats på mer än femtio år. Det rör sig här om fossil åkermark (registrerad som forn-lämning L2019:1543 i Fornreg), bestående av ett tiotal odlingsrösen och omkringliggande odlings-ytor med ett ganska stort antal kvarlämnade block. De lesta rösena ligger på ”ursprunglig” plats även om de innehåller relativt sent deponerade stenar och block. Nästan samtliga rösen sammanfaller nämligen med impediment på storskifteskartan. I de lesta fallen syns tydligt att det yngre stenmat-erialet ligger ovanpå en äldre, delvis jordblandad anläggning. Kombinationen av rösen och block i marken ger ett ålderdomligt intryck. Det ena av två långsmala rösen ligger utsträckt i en av skifteslin-jerna på storskifteskartan och anger således även läget för denna.

Den fossila åkermarken är en viktig kulturhistorisk komponent och illustrerar hur odlingslandskapet rent fysiskt såg ut i Sätra by före den agrara revolu-tionen. Den kan således tillskrivas ett ganska högt bevarandevärde och är störningskänslig. Även den gamla byvägen, som utgör områdesgräns i öster, är en viktig historisk betydelsebärare. Det är fråga om en grusväg som helt följer de äldre kartornas sträckning. Den södra områdesgränsen, liksom vägen in från öster sammanfaller med en av laga skiftesgränserna och kan också sägas ha viss kultur-historisk relevans.

Att värna

• Den äldre gårdsmiljön 3:37 i sin helhet.

• Den övergripande glesa och småskaliga strukturen med enkel bebyggelse inpassad i landskapet.

• Särskilt värdefulla stugor med sina karaktäristiska formelement, material och kulörer. Uthus samt en hitlyttad 1700-tals ryggåsstuga.

• Stora naturtomter med väl uppväxta träd. Lågmälda tomtavgränsningar och grindar.

• Fornlämningar. Den fossila åkermarken.

29

Öppet åkerlandskap i östra delen av det norra delområdet. I förgrunden ett odlingsröse inom den fossila åkermarken L2019:1543, längre bort den utlyttade gården på fastigheten Sätra 3:37.

Drönarfoto över boningshuset tillhörande gårdsmiljön på fastigheten Sätra 3:37. Byggnadsår ca 1860.

30

Eka och båthus samt lekstuga i falurött, på parkmark invid strandkanten.

Många av stugorna har små bodar med harmonierande utformning. Drönarfoto över fastigheten Sätra 1:21 med välbevarad stuga från 1970.

31

Stugorna är insmugna i landskapet invid sjön. Vy över fastigheterna 1:21 och 3:29 med den fossila åkermarken L2019:1543 i förgrunden.

Drönarfoto över fastigheten 3:25 med välbevarad stuga samt bod från 1960.

32

STRUKTUR OCH INNEHÅLLDet mellersta delområdet avgränsas genom infart-svägarna i norr och söder. Delområdet domineras av fritidshusbebyggelsen, som här letar sig upp på och delvis över höjdkrönet. Området genomkorsas av två centrala vägstråk i nordsydlig riktning: Ängs-sätravägen och Norra Sjösätravägen, utmed vilka tomterna är grupperade. Åkermarken i den lägre

INZOOMADE BESKRIVNINGARMELLERSTA DELOMRÅDET

liggande terrängen i öster saknar detaljinnehåll.

Det mellersta delområdet är det mest tät-be-byggda. Fem tomter går ända ner till sjön längst i norr vilket tyder på att de ingick i avstycknings-kartan från 1940-talet. Delområdet var 1957 bebyggt med stugor på tomterna längs strand-kanten (förutom 1:23), på två tomter direkt väster om laga skiftesgården (4:17 och 4:18) samt på en


33

tomt direkt norr om den fossila åkermarken (fastig-het Sätra 4:45). Tomterna inom delområdet har till större delen snävare mått jämfört med planområ-det i stort medan dess stugor är större och i högre grad ombyggda. Uppe på krönet inns också större, utbyggda villor. I öster, längs Ängssätravägen uppe på lacken, inns påtagligt mindre tomter och mer sentida bebyggelse.

Bebyggelsen, som till större delen är uppförd under 1950- och 60-talen med äldst bebyggelse i gårdsmiljön samt norr och väster därom, är inpla-cerad i den kraftigt sluttande terrängen. Stugorna är panelklädda; liggande stockpanel, liggande slät eller stående locklist. Stilen är i detta delområde

Drönarfoto över mellersta delområdet sett från söder.

övervägande modernistisk med enkla former och utan särskilda utsmyckningar. Stugorna är enkla i sin ursprungsform rektangulärt formade med långsidorna mot öst och väst. Taken är utformade som sadeltak, ofta belagda med taktegel och med murade skorstenar. Det förekommer även senare takmaterial som betongtegel och pannformad plåt. Fönstren är en- eller tvålufts. Stugorna har stora fönsterpartier mot sjön, men i ursprungsutföran-dena är fönsterytan fortfarande underordnad fasa-dytan. Övriga fönster är rektangulära, placerade med vertikal riktning. Kulörerna inom området är framförallt traditionella; falurött, brunt, ockragult med vita fönsteromfattningar och knutbrädor. Det förekommer även mer pastelliga nyanser i gult och

34


Drönarfoto över höjdkrönet inom mellersta delområdet, med lägen för fornlämningar grovt markerade.

I den brant sluttande terrängen nedanför höjdkrönet inns ett tiotal röjningsrösen, vars lägen stämmer med de på 1700-talets kartor. Stuga på fastighet Sätra 4:45, uppförd 1994.

35

BESKRIVNING

grönt. Tomterna är av naturtomtskaraktär med rikligt av väl uppväxta träd; framför allt björkar och ekar samt inslag av stenblock. De har generellt relativt enkla och nedtonade avgränsningar: låga, glesa staket med smäckra träribbor eller ”gunnebo-nät”. Nere vid sjön inns lertalet enkla små rödmå-lade bodar med locklistpanel och sadeltak.

Fastigheterna Sätra 4:11 och 4:12 omgärdas av parkmark mot sjön. På dessa tomter inns två små, välbevarade och tidstypiska sportstugor uppförda 1952. Båda är rödmålade och har tegelbelagt sadel-tak. Den södra omgärdas av en stor, utkragande veranda.

I den norra delen inns fem om- och nybyggda stugor på sjötomterna (fastigheterna Sätra 1:15, 1:23, 4:10, 4:8, 4:9) med villaliknande uttryck. De karaktäriseras av burspråk på taken, stora trädäck mot öster, samt uppglasade uterum. Även två fritidshus uppe på krönet är av en större skala och med en hel del tillbyggnader (fastigheterna Sätra 4:22, 4:42). Längs Ängssätravägen inns en mer sentida bebyggelse, från 1960-talet och framåt på snäva tomter längs gatan.

Lagaskiftesgården ligger invid vägkorset, där Ängssätravägen går över i Eksätravägen, på fast-

igheterna Sätra 4:13 och 4:14. Till gårdsmiljön hör två boningshus med tillhörande ett respektive två uthus. Det södra boningshuset är uppfört ca 1870. Det är mer välbevarat än det andra bonings-huset med igursågat listverk, ”snickarglädje, på förstubron samt ursprunglig pardörr i entrén. Båda boningshusen är uppförda i två våningar och har tegelbelagda sadeltak med murade skorstenar. Fasaderna är klädda med locklistpanel i falurött och har vitmålade lister. Även uthusen är gamla med rödmålade brädfasader, tegelbelagda sadel-tak och vita listverk.

Nordväst om gårdsmiljön inns på fastighet Sätra

4:18 en liten och välbevarad rödmålad stuga från 1940- eller 50-talet. Den är uppförd i vinkel på en hög putsad sockel och har ett tegelbelagt sadel-tak. En god representant för den äldsta utbygg-nadsepoken.

Höjdkrönet hyser lera fornlämningar eller indika-tioner på sådana. På högsta punkten i norr ligger det sedan tidigare kända gravröset L2010:9542 (jfr bild på sidan 14). Det mäter 17-19 meter i diame-ter och är uppemot 1,5 meter högt. Det är således relativt stort och intar ett för förhistoriska gravar typiskt, imposant läge med vid exponering ut över det omgivande landskapet. Strax intill (söder om) inns ytterligare en grav, en röseliknande stensätt-ning (L2019:1545) som är ungefär hälften så stor. Längs höjdkrönet ytterligare några tiotals meter söderut inns ytterligare minst ett par gravliknande impediment i den tidigare åkermarken (L2019:1546 och 1547). Dessa har på grund av något oregel-bunden form registrerats som möjlig fornlämning men mycket talar för att de verkligen är gravar. Båda dessa, liksom de säkerställda gravarna längre norrut, sammanfaller med större impediment på 1700-talets kartor, vilket stärker misstanken om att det är fråga om förhistoriska gravmonument.

Förekomsten av gravar i området implicerar att det kan innas lera fornlämningar under mark, dels naturligtvis ytterligare gravar, dels boplatser. Det kan heller inte uteslutas att några av de bevarade

36


Den senare årsringen av små tomter längs Ängssätravägen. Stugor uppförda på 1960- och 70-talen.

odlingsrösena på höjden också är gravar. Marken består av lättbrukad jord som möjliggjort odling långt tillbaka i tiden. Läget inom den historiska inägomarken och närheten till sjön innebär att man rent allmänt måste räkna med möjligheten att det inns lera fornlämningar från olika tidspe-rioder i området.

I den delvis ganska brant sluttande terrängen nedanför höjdkrönet inns ett tiotal röjningsrösen kvar på den övergivna åkermarken. Även här rör det sig om ett bevarat, historiskt utsnitt av den det förindustriella odlingslandskapet. Lämningarna innehåller en del sekundärt deponerat stenmat-erial från 1900-talets odlingsverksamhet men ger ett i grunden ålderdomligt intryck. Rösena samva-rierar tydligt med impediment på äldre kartor. I nedre delen löper en markerad terrassering, bitvis drygt en halvmeter hög, vilken utbildats i samband med att eroderande matjord transporterats nedåt i sluttningen under brukningen. De agrara lämning-arnas arkeologiska och pedagogiska värde är odis-kutabelt och de har därför registrerats som forn-lämning (objekt L2019:1544).

Att värna

• Den äldre gårdsmiljön 4:13, 4:14 i sin helhet.


• Särskilt värdefulla stugor med sina karaktäristiska formelement, material och kulörer. Uthus.


• Fornlämningar. Den fossila åkermarken.

37

BESKRIVNING

Boningshuset hörande till gården Sätra fyra uppförd ca 1870, fastighet Sätra 4:13.

Bebyggelsens gleshet möjliggör rikligt med utblickar mot det omgivande jordbrukslandskapet.

38


Ombyggd stuga på fastighet Sätra 1:13. Stugan uppfördes 1964 och byggdes om 2008.

Ombyggda stugor på fastigheterna Sätra 1:15, 1:23 och 4:10. Uppförandeår (och ombyggnadsår) från vänster till höger: 1945 (1999), 1983 (2001) samt 1950 (2005).

39

En av de två små välbevarade stugorna vid strandkanten i söder, fastighet Sätra 4:12. Byggnadsåret är 1952.

Relativt välbevarad stuga av äldre modell på fastighet Sätra 4:18.

40

STRUKTUR OCH INNEHÅLLSödra delområdet avgränsas i norr av stugbyns huvudinfartsväg och i söder planområdesgränsen. Delområdet omfattar totalt 26 fastigheter, varav 25 är bebyggda med fristående bostadshus. En fastig-het i den östra delen, 1:22, upptas av en smal zon med åkermark vilken genomkorsas av vägar. Det södra delområdet har jämförelsevis stora tomter. Dessa ligger grupperade i rader i nord-sydlig rikt-

INZOOMADE BESKRIVNINGARSÖDRA DELOMRÅDET

ning och längs vägarna: Eksätravägen och Södra Sjösätravägen. Tomtraden öster om Eksätravägen är av snävare mått vilket avspeglar att den ingick i 1957 års förtätningsplan.

Stugorna ligger luftigt placerade och indragna på respektive tomt vilket, den regelrätta tomtindel-ningen till trots, ger en brokig struktur. Bebyggel-sen utgörs till huvuddelen av fritidshus av stug-karaktär från decennierna kring 1900-talets mitt,


41

framförallt sportstugor i modernistisk stil. En bygg-nad av villastorlek, på fastighet Sätra 4:29, bryter av mot mängden med sin större volym, två våningar samt veranda, burspråk och takkupa.

Längs sjökanten ligger stugbyns fem äldsta tomter, samtliga bebyggda med fritidshus. Den längst i norr, Ekebacka, urskiljer sig med sin nationalro-mantiska stil med liggande brun stockpanel och blå fönsterluckor (fastighet Sätra 4:6). Övriga stugor på dessa äldsta tomter är stugor i modernis-tisk stil. Stugan på fastighet Sätra 4:3 har välbe-varad utformning sedan uppförandet 1944. Stugan karaktäriseras av liggande brun stockpanel, tegel-tak och murad tegelskorsten. I delområdets norra

Drönarfoto över södra delområdet sett från nordväst.

och nordöstra del inns en samlad miljö med fem stugor med någorlunda välbevarat ursprungligt utseende från 1950- och 60-talen på fastigheterna

Sätra 4:15, 4:16, 4:19, 4:20 och 4:32. Övergripande gemensamma karaktärsdrag är små enkla rektang-ulära envåningsvolymer, panelklädda fasader, sadeltak och skorstenar. Ovan beskrivna är vanligt förekommande karaktärsdrag för hela delområ-det, mer eller mindre förändrat av ombyggnader. Långsidan mot sjön har ofta större fönsterpartier, men fönstren är ändock underordnade fasadytan. Fasaderna är klädda med träpanel i olika utförande, framförallt liggande stockpanel eller locklist. Taken är i de lesta fall belagda med taktegel. Tak belagda med asfaltspapp förekommer även samt pannfor-

42


mad plåt. Det sistnämnda som en senare ändring. Fönstren är en- eller tvålufts utan spröjs. Färgsätt-ningen går i brunt eller rött med vita lister. Några enstaka stugor är ljust gula. Flertalet av stugorna har någon form av veranda; öppen eller inbyggd, ofta som ett senare tillägg, men även som origi-nalutförande. Olika typer av uthus är också vanligt förekommande: dass, lekstugor, verktygsbodar, ofta med till bostadshuset anpassad utformning. Många stugor har olika typer av tillbyggnader som är mer eller mindre underordnade ursprungsvo-lymen men ändock inom bebyggelsens övergri-pande skala.

En miljö som bryter av mot de övergripande karak-tärsdragen inom området innehåller två timrade stugor i nationalromantisk stil - troligtvis hitlyt-tade från en annan plats (fastighet Sätra 4:27). Miljön visar på ett för tiden vanligt förekommande fenomen att återanvända äldre stugor som fritids-hus.

Tomterna har karaktären av stora naturtomter (något större i jämförelse med övriga delområden) med stora uppväxta träd varav en hel del gamla ekar, biologiska ”minnesmärken” från den gamla ängsfasen. De äldre kartorna omtalar särskilt just förekomsten av ”ekeskog” på den här delen av inägorna. Invid vattnet inns en hel del björ-kar. Tomterna uppe på lacken har form av stora sammanhängande och öppna gräsytor med nedto-nade avgränsningar, vilket gör områdets historiska funktion som ängsmark avläsbar. Medvetenheten om den tidigare markanvändningen och ekvege-tationen återspeglas i lera av namnen inom områ-det, till exempel Lövängen, Ekebacka och Eksätra-vägen.

Förutom delar av fritidshusbebyggelsen och de miljömässiga värdena i stort är även vägarna i den östra delen viktiga kulturhistoriska komponenter. I områdesgränsen löper den gamla byvägen, som här letar sig upp i terrängen. Genom åkermarken och vidare mot sjön i söder sträcker sig den gamla vägen som på 1700- och 1800-talets kartor ledde ned till lastplatsen vid strandkanten.

Utsnitt från 1726 års karta. Lantmätaren har här markerat lera träd med tydliga tecken på hamling.

Vägen in från nordost och dess fortsättning i tomt-gränsen mellan fastigheterna 4:6 och 4:7 samman-faller med de äldre kartornas gärdesgräns. Det var här som åkermarken, redan på 1692 års karta, slutade och ängsmarken tog vid. I tomtgränsen mellan de båda fastigheterna närmast sjön löper faktiskt en liten, men fullt synlig, terrassering som kan vara en rest av en ursprungligen mäktigare jordpackning.

Att värna

• Miljön med två äldre stugor i natonalromantisk stil (Sätra 4:27).


• Särskilt värdefulla stugor med sina karaktäristiska formelement, material och kulörer. Uthus.


43

Drönarfoto över del av Södra delområdet från väster. Nationalromantisk stuga på fastighet Sätra 4:27, uppförd 1956, i bildens mitt. Till vänster, en stuga uppförd 1958 och ombyggd 1965 på fastigheten Sätra 4:26.

En upphängd lie i ett träd vittnar om att ”ängsmarken” än idag slås på traditionellt vis. Ovan: snidad skylt tillhörande fastighet Sätra 4:27.

44


Stuga på fastighet Sätra 4:4, som var en av de tidigast avstyckade av fem tomter längs sjön. Stugan uppfördes 1945 och byggdes om 1971.

Välbevarad stuga på fastighet Sätra 4:3, som var en av de tidigast avstyckade av fem tomter längs sjön. Stugan uppfördes 1944 och har bevarad ursprunglig utformning med liggande brun stockpanel och tegeltak.

45

Välbevarad stuga på fastighet Sätra 4:15. Byggnadsåret är okänt men troligtvis under 1940-talets första hälft.

Mellan tomterna inns stigar ner mot sjön. Fastighet 4:1.

46


Den välbevarade stugan Ekebacka i nationalromantisk stil på en av de fem tidigast avstyckade tomterna vid sjön. Fastighet Sätra 4:6. Stugan uppfördes 1944 och är utvändigt i stort sett intakt.

Tomterna har en påtaglig naturtomtskaraktär med ojämn terräng, block och träd. Fastighet Sätra 4:6.

47

Två äldre timrade stugor i nationalromantisk stil på fastighet Sätra 4:27. Byggår 1956 (troligtvis hitlyttade ifrån annan plats).

Stilfullt utformad entré till stugorna ovan, med snidad skylt ”Lövängen”.

48


Stugan på fastighet Sätra 4:34. Byggår okänt.

Ombyggd stugan på fastighet Sätra 4:31. Stugan uppfördes 1965 och byggdes om 1979.

49

Stuga troligtvis från ca 1960 (byggår okänt), fastighet Sätra 4:16.

Tomter med stora sammanhängande gräsytor. Här tillhörande fastighet Sätra 4:23.

50

1692

BILAGADET HISTORISKA KARTMATERIALET

Geometrisk avmätning över Sätra by från år 1692, med planområdet markerat. Akten D17:37 i Lantmäteristyrelsens arkiv, Riksarkivet.

51

Norr och söder om åkergärdena inns relativt stora arealer ängsmark av olika slag. Den torrare marken (hårdvallen) är delvis skogbevuxen, medan fuktiga ytor (sidvallen) enligt kartan saknar trädvegeta-tion. Den senare beskrivs överlag som ”staggwall”. I den södra ängen, som delvis berörs av planom-rådet, inns av allt att döma ett äldre bestånd av ekskog. Genom hela inägomarken löper en väg, vars sträckning i allt väsentligt sammanfaller med dagens byväg. I den södra ängen delar sig vägen i två parallella stråk.

Utmarken i öster är uppdelad på två ytor, vilka inte är åtskilda av någon hägnad. Det stora områ-det i söder kallas märkligt nog för ”Oxletompt” och ägs enskilt av skattehemmanet. Tomt kan här vara en indikation på försvunnen bebyggelse. Av trädmarkeringarna framgår att marken närmast bebyggelsen är öppen. I övrigt verkar det innas mer eller mindre sammanhängande skog, vilken förmodligen på grund av betet är gles. I beskriv-ningen sägs utmarken vara ”af meddelmåttigt godt bethe såsom och skoug till timber, giärdzle och wedbrand”.

I norr inns, liksom på lera av de yngre kartorna (jfr nedan och avsnittet ’Det äldre kulturlandskapet’) indikationer på ödegårdar. Strax norr om bytomten inns en yta (nr 24 på kartan) som benämns Knarr-kulla och som verkar vara bebyggd vid karterings-tillfället år 1692. Den redovisas senare som en så kallad utjord, innehållande ett torp. En liten utjord inns även 1692 i ängsmarken ett stycke västerut (nr 23 på kartan). Utjordarna var egna kamerala enhe-ter och oftast obebodda; de utgör ofta rester efter ödegårdar och kan variera i storlek. Ängsmarken närmast Sätrasjön (nr 22 på kartan) kallas ”Tutte-boo skattegårdz ängh” och verkar också närmast ha karaktären av utjord även om den inte benämns så 1692. Den upptas emellertid som utjord på senare kartor. Förekomsten av lera utjordar eller mark-områden av liknande karaktär, med egna namn, är mycket intressant och värt att undersöka vidare i ett annat sammanhang.

OVANLIGT FIN SERIE MED ÄLDRE KARTOR

Sätra by uppvisar en ovanligt innehållsrik serie med välgjorda storskaliga kartor från sent 1600-tal och framåt. Någon karta från det svenska lantmä-teriets äldsta skede, under första hälften av 1600-talet, föreligger emellertid inte.

SÄTRA BY 1692

Den äldsta kartan från år 1692, upprättad av lant-mätaren Anders Mörn, visar både inägor och utmark. Byn består av tre gårdar: två lika stora kronogårdar (markerade som nr 1 och 2 på kartan) och ett skattehemman (nr 3 på kartan). Bebyggel-sen ligger på gränsen mellan inägorna och utmar-ken. Kronogårdarna sägs i beskrivningen förfoga över varsin humlegård med 65 stänger. Intill byn inns ett smeds- och ett knekttorp.

Inägorna närmast bebyggelsen domineras helt av åkermarken, som är indelad i två gärden. Här avspeglas den för Östergötland typiska odlingsryt-men tvåsäde, som innebär att hälften av ytan sås årligen medan den andra trädas. Det aktuella plan-området berör huvuddelen av marken i det södra gärdet. Gränsen mellan gärdena markeras med en hägnad strax norr om planområdet. Lantmätaren upplyser om att åkrarna i norra gärdet består av ”swartmylla med något sand på backarna”. I södra gärdet sägs ”swartmylla med ringa leer” dominera. Det norra gärdet innehåller 15,5 tunnland, jämnt fördelade mellan gårdarna. Det södra är något större, vilket förmodligen förklaras av en större andel sämre, sandig jord. Intressant är att lantmä-taren räknar av en järdedel av ytan ”för steenrören och jordsteen”. Odlingsrösen (”rör”) och jordfasta block upptar alltså en mycket stor del av marken. De enskilda impedimenten är schablonmässigt återgivna på 1692 års karta men framträder i detalj på de yngre skifteskartorna.

52

På kartutsnittet som visas här syns de båda utjordarna ”Tuteboo” och ”Knarrekulla” på ömse sidor om norra gärdet. Knarrkulla redovisades som bebyggd på 1692 års karta men bebyggelsen är 1726 ersatt med ett ryttartorp. Strax utanför kart-bilden i nordväst inns ett markområde som kallas ”Kåhlsätters hump”, vilken på 1780-talets storskif-teskarta benämns utjord. Mängden utjordar och kameralt självständiga markområden av det här slaget är, som nämndes ovan, mycket intressant och förklaras troligen med ödeläggelse längre till-baka i tiden. Även hagen ”Oxletompt” är naturligt-vis spännande i detta sammanhang.

I den delen av ängen som faller inom det för utred-ningen aktuella planområdet har lantmätaren markerat lera trädsymboler som tyder på både förekomsten av lera stora solitärträd och pågå-ende hamling. Texten på kartan anger att det rör sig om ”hårdwall med ekeskog”. En kul(!) detalj på kartan är torpet ”Roligheten” på andra sidan Sätra-sjön.

SÄTRA BY 1845 - LAGA SKIFTE

Karteringen för laga skifte i Sätra genomfördes år 1854. Själva skiftesförrättningen slutfördes först 1862. Antalet brukare på de ursprungliga tre hemmanen hade vid laga skiftet ökat drastiskt, vilket framgår av mängden byggnader som på kartan åtegres tätt sammanpackade på den gamla bytomten. Även torpen och backstugorna norr om tomten har på kartan ökat i antal. Många av gårdarna hade, precis som vid storskiftet, sina ladu-gårdar orienterade längs bygatan. En del av bebyg-gelsen på Sörgården hade redan lyttat ut vid tiden för skiftesförrättningen 1854.

I åkermarken syns rester efter den gamla, långsmala tegindelningen som antyds i delar av södra gärdet på 1726 års karta. Åkrarna är enligt kartan fortfa-rande belamrade med ett stort antal rösen. Inom planområdet löper lera skifteslinjer, markerade med röd färg, vilka än idag utgör begränsningar

SÄTRA BY 1726

1726 års karta är gjord av lantmätaren Peter Embring, som här redovisar inägor och utmark på ett ovanligt livfullt och detaljerat sätt. Den övergri-pande organisationen från den drygt 30 år äldre kartan känns lätt igen: de två åkergärdena, place-ringen av bytomten (med de tre gårdarna), ängs-markerna i norr och söder samt utmarken med skog i öster. Byvägen har också samma sträckning, men det övre (östra) stråket redovisas inte längre. Skattehemmanet brukas vid den här tiden av inte mindre än fyra bönder.

När det gäller åkermarkens former och innehåll har små förändringar ägt rum jämfört med 1692. Sydli-gaste delen av det södra gärdet redovisas emeller-tid i en avvikande färgnyans, orange, och med en till synes annorlunda tegindelning. Enligt kartans beskrivning är det här i första hand fråga om ytor som brukas med en lite annorlunda fördelning mellan gårdarna. De långsmala ytorna avspeglar sannolikt hur resten av åkermarken också är inde-lad. Tegstrukturen i övrigt återges inte eftersom marken är konsekvent fördelad enligt det så kall-ade byamålet (”rätt och oklandert stångefall”), där skattegården har en tredjedel och rusthållet två tredjedelar.

När det gäller den delen av utmarken som kallas ”Oxletompt” i öster, och som ägs separat av skat-tegården (nr 1 på kartan) har lera förändringar ägt rum. Närmast vägen i väster inns lera särhäg-nade åkrar: ”Stora lyckan” (nr 23 på kartan) och ”3ne stycken mindre täppor” (nr 24 på kartan). Strax öster om bytomten inns ytterligare täppor och små hagar. 1726 års karta visar också att ”Oxletompt” är frånhägnad den övriga utmarken. Området beskrivs av lantmätaren som ”en stor infredat betzhage”. Av trädsymbolerna på kartan att döma är skogen i den stora hagen mer tätvuxen än på den övriga utmarken (vit färg) längre norrut.


53

1726

Geometrisk avmätning över Sätra från år 1726, med markerat planområde. Akten D132:57:1 i Lantmäteristyrelsens arkiv, Riksarkivet.

54

1854

Utsnitt från laga skifteskartan över Sätra by, upprättad år 1854, med markerat planområde. Akten 05-VAN-96 i den regionala lantmäterimyndighetens arkiv. De röda skifteslinjerna utgör än idag begränsningar för fritidshusbebyggelsen och fungerar som tomtgränser inom denna.


55

I planområdets södra del har de sex första fritids-hustomterna tillkommit, på rad längs sjön. Den tidigare gårdsbebyggelsen har kompletterats med ett bostadshus.

På den anslutande utmarken öster om åkrarna syns tydligt i lygfotot hur öppet landskapet är, präglat av fortgående bete.

för fritidshusbebyggelsen och fungerar som tomt-gränser inom denna. Södra delen av området fung-erar ännu på 1850-talet som äng. En liten odlings-yta är emellertid upptagen intill den nord-sydliga vägen. Strax utanför planområdesgränsen är man på gång att odla upp marken.

HÄRADSEKONOMISKA KARTAN FRÅN OMKRING 1870Den första tryckta ekonomiska kartan, vanligen kallad häradskartan, gavs ut omkring år 1870. Här redovisas bland annat de rumsliga efekterna av det några år tidigare genomförda laga skiftet. Som framgår av kartan är antalet bebyggelseenheter på den gamla bytomten ordentlig reducerade genom utlyttning och sannolikt viss sammanslagning. Bland annat syns hur två enheter tillkommit inom planområdet. Flera gårdar har lyttat ut och ligger på rad längs bygatan strax norr om kartbilden. Bland småbebyggelsen norr om bytomten inns ett ganska stort antal backstugor. Vi får här även namnet på några av torpen på de inre delarna av utmarken i öster, exempelvis Östersäter. Huvudde-len av marken i södra delen av planområdet utgör fortsatt äng.

EKONOMISKA KARTAN FRÅN 1940-TALET

Den lygfotobaserade ekonomiska kartan över Sätra producerades redan på 1940-talet. Här fram-träder bland annat efekterna av uppodlingen och ”uppstädningen” som skett på åkrarna sedan laga skiftet. I den steniga moränen inom planområdet inns emellertid ännu många odlingsrösen och impediment kvar, framför allt uppe på höjdkrö-net i områdets centrala del. Ett av de stora impe-dimenten utgörs av gravröset L2010:9542, vilket markerats med det klassiska run-R:et. Cirka hundra meter söder om graven syns tydligt lera ganska jämnstora impediment på rad. Det är här sannolikt fråga om ytterligare gravar (jfr avsnittet ’Mellersta delområdet’).

56

1870

Utsnitt ur häradsekonomiska kartan, utgiven cirka 1870. Bladet Vårdnäs.

57

1940-TAL

Utsnitt ur ekonomiska kartan från 1940-talet. Bladen 8F0j och 8F1j.

58

BILAGASÄRSKILT VÄRDEFULL BYGGNAD, SÄTRA 1:21

SÄTRA 1:21

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshus samt intilliggande bod.

Motivering: Stugan samt intilliggande bod är en ovanligt välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den senare epokens (efter 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus och för tiden rådande arkitektoniska stilideal. Stugan förmedlar tillsammans med den omgi-vande naturtomten, samt intilliggande stugor vid Sätrasjöns strand den ursprungliga idén om den enkla stugan för ett fritidsboende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhåll-ningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp kring boningshus och förvaringsbod. Traditionella refe-renser blandas med en modern stil.

Beskrivning/Att värna: Sportstuga uppförd 1970. Enplansbyggnad i rektangulär planform med långsida mot sjön, placerad högt upp på tomten. Byggnaden, som är uppförd i trä, står på en gråput-sad sockel i souterräng. Fasaderna är klädda med

liggande stockpanel målad i brunt. Mot sjön inns en veranda som är delvis öppen och delvis täckt. Verandraräcket plockar upp fasadernas liggande stockpanel i brunt. Taket har sadeltaksform och är belagt med tvåkupigt taktegel. På taket inns en tegelmurad skorsten. Murstocken är även blot-tad som ett tegelparti i fasaden. Fönstren är vita enluftsfönster med vita fönsteromfattningar och är ytmässigt underordnade fasaderna. Mot sjön till inns ett större fönsterparti med fyra enluftsfönster i bredd. Intill stugan inns en brunmålad liten bod, även den med tegelbelagt sadeltak och brunmålad stockpanel.

59

SÄTRA 3:25

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshus samt intilliggande bod.

Motivering: Stugan samt intilliggande bod är en ovanligt välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den senare epokens (efter 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus och för tiden rådande arkitektoniska stilideal. Stugan förmedlar tillsammans med den omgi-vande naturtomten, samt intilliggande stugor vid Sätrasjöns strand den ursprungliga idén om den enkla stugan för ett fritidsboende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhåll-ningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp kring boningshus och förvaringsbod. Traditionella refe-renser blandas med en modern stil.

Beskrivning/Att värna: Sportstuga uppförd 1961. Enplansbyggnad i rektangulär planform med långsida mot sjön, placerad högt upp på tomten. Byggnaden, som är uppförd i trä, står på en gråput-sad sockel i souterräng. Fasaderna är klädda med

liggande panel på förvandring, målad i brunt. Mot sjön inns en utkragande veranda med tak. Verandraräcket plockar upp fasadernas bruna panel. Taket har sadeltaksform och är belagt med eternit. På taket inns en skorsten. Murstocken är även blottad som ett tegelparti i fasaden. Fönstren är vita tvåluftsfönster med vita fönsteromfattningar och spröjsade bågar. De är ytmässigt underord-nade fasaderna. Intill stugan inns en brunmålad liten bod, även den med tegelbelagt sadeltak och brunmålad stockpanel.


60

SÄTRA 3:26

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshus samt intilliggande ryggåsstuga samt liten förvaringsbod.

Motivering: Stugan samt intilliggande bod är en ovanligt välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritids-hus och fenomenet att återbruka äldre byggnader. Stugan förmedlar tillsammans med den omgi-vande naturtomten, samt intilliggande stugor vid Sätrasjöns strand den ursprungliga idén om den enkla stugan för ett fritidsboende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhåll-ningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp. Den äldre ryggåsstugan är troligtvis från 1700-talet och har som enskild byggnad ett mycket högt kultur-historiskt värde.

Beskrivning/Att värna: Äldre knuttimrad stuga uppförd 1956 (lyttad). Enplansbyggnad i L-formad planform placerad högt upp på tomten. Bygg-naden, som är uppförd av knuttimmer, står på en gråputsad sockel i souterräng. Fasaderna är rödmå-lade. Mot sjön inns en senare tillkommen veranda. Taket har sadeltaksform och är belagt med tvåku-pigt lertegel. På taket inns en skorsten. Mot sjön till inns ett större fönsterparti med gulmålade och småspröjsade fönsterbågar. Intill stugan inns en rödmålad liten bod. Fastigheten omgärdas av ett enkelt trästaket i falurött.


61

SÄTRA 3:37

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshus och samtliga uthus.

Motivering: Mellangården med boningshus och uthus är en ovanligt välbevarad och väl samman-hållen helhet med agrarbebyggelse som knyter an till det omgivande landskapet. Miljön som helhet har höga arkitekturhistoriska och upplevelsemäs-siga värden.

Beskrivning/Att värna: Gårdsmiljö uppförd ca 1860 kompletterad med lagårn på 1930-talet. Boningshuset är i två våningar och har fasa-der av locklistpanel målade med röd slamfärg. Taket har sadeltaksform och är belagt med enku-pigt lertegel. På taket finns en hög tegelmurad skorsten som vittnar om två våningar med eldstä-der. Fönstrena är tvålufts med mittpost och karm och bågar av trä. Vitmålade och med vita omfatt-ningar. En prydlig glasveranda med småspröjsade fönster vetter mot söder. Uthusen utgörs av en stor ladugårdsbyggnad samt två mindre bodar. Samt-liga är rödmålade och har sadeltak. Den stora ladan har spröjsade fönsterbågar. Fastigheten omgärdas av ett rött trästaket.


62

SÄTRA 4:11

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshuset.

Motivering: Stugan samt intilliggande bod är en ovanligt välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritids-hus och för tiden rådande arkitektoniska stilideal, en modern parafras på det rödmålade torpet med vita knutar. Stugan förmedlar tillsammans med den omgivande naturtomten vid Sätrasjöns strand den ursprungliga idén om den enkla stugan för ett fritidsboende i samklang med naturen. Arkitek-turen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhållningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färg-sättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp kring boningshus och bod.

Beskrivning/Att värna: Fritidshus uppfört 1952. Enplansbyggnad i rektangulär planform med lång-sida mot sjön, placerad indragen och högt upp på tomten. Byggnaden, som är uppförd i trä, står på en gråputsad sockel i souterräng. Fasaderna är klädda med rödmålad träpanel. Mot sjön inns ett trädäck, troligtvis senare tillkommet. Taket har sadeltaks-form och är belagt med taktegel. På taket inns en skorsten. Fönstren är vita enluftsfönster med vita fönsteromfattningar. De är ytmässigt underord-nade fasaderna. Intill stugan inns en rödmålad friggebod, även den med tegelbelagt sadeltak.


63

SÄTRA 4:12

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshus och uthus.

Motivering: Stuga och uthus är en ovanligt välbe-varad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus och för tiden rådande arkitektoniska stilideal, en modern para-fras på det rödmålade torpet med vita knutar. Stugan förmedlar tillsammans med den omgivande naturtomten vid Sätrasjöns strand den ursprung-liga idén om den enkla stugan för ett fritidsbo-ende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhållningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp kring boningshus och bod.

Beskrivning/Att värna: Fritidshus uppfört 1952. Liten välbevarad och tidstypisk stuga i slänten ner mot sjön. Stugan har en enkel kvadratisk planform och rödmålad stående träpanel samt tegelbelagt sadeltak med murad skorsten. Över dörren inns ett litet skärmtak. Mot sjön inns en inbyggd veranda med stort fönsterparti. En äldre bod har även det tegelbelagt sadeltak och är rödmålad.


64

SÄTRA 4:13

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshus och samtliga uthus.

Motivering: Den utlyttade skiftesgården med boningshus och uthus är en välbevarad och väl sammanhållen helhet med agrarbebyggelse som knyter an till det till stugbyn omgivande äldre jord-brukslandskapet. Miljön som helhet har höga arki-tekturhistoriska och upplevelsemässiga värden.

Beskrivning/Att värna: Gård uppförd ca 1870. Figursågat listverk, ”snickarglädje, i vitt på den blåmålade förstubron samt ursprunglig pardörr med fyllnadsdörrar i entrén. Ett- och etthalvplans-hus med tegelbelagda sadeltak och murad skor-sten. Fasader med locklistpanel i falurött och vitmå-lade lister. Två äldre uthus i falurött. Två timrade uthus står som lyglar framför boningshuset. Den ena av dem har försetts med konstfullt utformade pardörrar i frigolit för att fungera som garage.


65

SÄTRA 4:14

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Gäller boningshus och uthus.

Motivering: Torp ursprungligen hörande till den utflyttade skiftesgården och uppfört 1909. Utgör tillsammans med fastighet Sätra 4:13 en miljö med agrarbebyggelse som knyter an till det till stugbyn omgivande äldre jordbrukslandskapet. Bonings-huset har ett flertal tillbyggnader men bevarar ändock arkitekturhistoriska och upplevelsemässiga värden i den ursprungliga byggnadskroppen.

Beskrivning/Att värna: Ett- och etthalvplanshus med tegelbelagda sadeltak och inklädd skorsten. Fasader med locklistpanel i falurött och vitmålade fönster och lister. Uthus med rödmålad brädpanel och sadeltak med taktegel.


66

SÄTRA 4:18

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Boningshuset.

Motivering: Stugan är en välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus. Stugan förmedlar tillsammans med den omgivande naturtomten den ursprung-liga idén om den enkla stugan för ett fritidsbo-ende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhållningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp.

Beskrivning/Att värna: Byggår okänt, troligtvis tidigt 1940-tal. En liten och välbevarad rödmålad stuga uppförd i vinkel på en putsad sockel och har ett tegelbelagt sadeltak. Liggande panel på förvandring. Utanpåliggande stenmurad skorsten i huskroppens inre vinkel. Vitmålade fönster med karm och båge av trä samt tvärgående spröjs. Till-byggd altan. Senare tillkommen friggebod.


67

SÄTRA 4:3

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Boningshus och två bodar.

Motivering: Stugan är en välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus. Stugan förmedlar tillsammans med den omgivande naturtomten den ursprung-liga idén om den enkla stugan för ett fritidsbo-ende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhållningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp. Fastigheten är ev av de som inled-ningsvis styckades av ifrån den utlyttade skiftes-gården längs strandkanten.

Beskrivning/Att värna: Fritidshus uppfört 1944.’ Stugan har en kvadratisk planform och fasader med liggande brun stockpanel, tegelbelagt sadel-

tak samt murad skorsten. Fönstren är vitmålade en- och tvåluftsfönster med vita omfattningar. Mot sjön till inns en inbyggd veranda. Entrédörren är glasad och grönmålad och har ett litet skärmtak. På fastigheten inns även två bodar som även de har liggande brun stockpanel och sadeltak.


68

SÄTRA 4:6

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Boningshus och bod.

Motivering: Stugan är en välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus. Stugan förmedlar tillsammans med den omgivande naturtomten den ursprung-liga idén om den enkla stugan för ett fritidsbo-ende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhållningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp. Stugan är uppförd i nationalroman-tisk stil och är tämligen välbevarad. Fastigheten är ev av de som inledningsvis styckades av ifrån den utlyttade skiftesgården längs strandkanten.

Beskrivning/Att värna: Stuga uppförd 1944 i nationalromantiska stil med liggande brun stock-panel och blå fönsterluckor. Stugan har en rektang-ulär planform, är uppförd i ett plan och står på en låg sockel. Taket är sadeltaksformat och belagt med tvåkupigt taktegel samt har en murad skorsten. Fönstren är två- respektive trelufts målade vita. På fasaden mot sjön inns en förstukvist med snidat listverk i blått. I gavelröstet står stugans namn i rött: Ekebacka. Ett fönster i södergaveln är försett med blyspröjs.


69

SÄTRA 4:15

Värdering: Särskilt värdefull byggnad samt bod

Motivering: Stugan är en välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus. Stugan förmedlar tillsammans med den omgivande naturtomten den ursprung-liga idén om den enkla stugan för ett fritidsbo-ende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhållningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp. Stugan är uppförd i nationalroman-tisk stil och är tämligen välbevarad.


Beskrivning/Att värna: Byggår okänt, troligt-vis 1940-tal eller tidigt 50-tal. Stugan har paneler med liggande röd panel. Planformen är rektang-ulär och stugan är uppförd i ett plan och står på en låg sockel. Taket är sadeltaksformat och belagt med taktegel samt har en murad smal skorsten. Fönstren är två- respektive treluftsfönster målade vita. På fasaden mot sjön inns ett horisontellt föns-terband samt en förstukvist. Intill stugan står en rödmålad bod.

70

SÄTRA 4:27

Värdering: Särskilt värdefull byggnad. Samtliga byggnader på tomten.

Motivering: Stugan samt intilliggande bod är en ovanligt välbevarad och typisk samt pedagogisk representant för den inledande epokens (före 1950-talets slut) byggnadsstil för moderna fritidshus och fenomenet att återbruka äldre byggnader. Stugan är ombyggd 1956 med delar från en flyttad äldre byggnad. Lillstugan är en gammal smedja som flyttades från Roxens norra strandområde på mitten av 1960-talet. Den förmedlar tillsammans med den omgivande naturtomten, samt intilliggande stugor vid Sätrasjöns strand den ursprungliga idén om den enkla stugan för ett fritidsboende i samklang med naturen. Arkitekturen är enkel men vittnar ändock om en omsorg om både helheten och detaljerna vilket genererar estetiska värden. Det handlar om arkitektoniska kvaliteter som ett medvetet förhållningssätt till landskapet i till exempel placering, skala och färgsättning med även om arkitekturen som sådan med sitt tydliga helhetsgrepp.

Beskrivning/Att värna: Stugor uppförda 1956. Två knuttimrade stugor målade i röd slamfärg. Stugorna har sadeltak belagda med enkupigt lertegel. Grönmålade småspröjsade fönsterbågar. Vitmålade vindskivor och fönsteromfattningar. Båda stugorna har skorstenar. Stugorna står på naturstensmurade socklar. Fastigheten omgärdas av en gammaldags trägärdesgård och har en stilfullt utformad grind.


71

åkermark vilken genomkorsas av vägar. Det södra delområdet har jämförelsevis stora tomter. Dessa ligger grupperade i rader i nord-sydlig riktning och längs vägarna: Eksätravägen och Södra Sjösätravägen. Tomtraden öster om Eksätravägen är av snävare mått vilket avspeglar att den ingick i 1957 års förtätningsplan.

Stugorna ligger luftigt placerade och indragna på respektive tomt vilket, den regelrätta tomtindel-ningen till trots, ger en brokig struktur. Bebyggel-sen utgörs till huvuddelen av fritidshus av stug-karaktär från decennierna kring 1900-talets mitt, framförallt sportstugor i modernistisk stil. En bygg-nad av villastorlek, på fastighet Sätra 4:29, bryter av mot mängden med sin större volym, två våningar samt veranda, burspråk och takkupa. Längs sjökan-ten ligger stugbyns fem äldsta tomter, samt-liga bebyggda med fritidshus. Den längst i norr, Ekebacka, urskiljer sig med sin nationalromantiska stil med liggande brun stockpanel och blå fönster-luckor.

Att värna: • Miljön med två äldre stugor i

nationalromantisk stil (Sätra 4:27).• Den övergripande glesa och småskaliga

strukturen med enkel bebyggelse inpassad ilandskapet.

• Särskilt värdefulla stugor med sinakaraktäristiska formelement, material ochkulörer. Uthus.

• Stora naturtomter med väl uppväxta träd.Lågmälda tomtavgränsningar och grindar.

SÖDRA DELOMRÅDEN SAMT ÄLDRE GÅRDSMILJÖER

Innehåll: Den vid laga skiftet utlyttade gården, den äldsta generationen avstyckade tomter (större och kulturlandskapspräglad karaktär) samt stugor på tidigare ängsmark (aldrig uppodlad och röjd eller brukad som åker, bevarade naturliga markegenskaper; stora block etc.) samt 50-, och 60-talens tydliga utbyggnadsetapp. En stor andeläldre sportstugor, i ursprunglig form men ävenmed olika former av typiska tillbyggnader inomden småskaliga byggnadsskalan.

Värdering: Särskilt värdefull bebyggelse.

Lagrum: Området bedöms vara särskilt värdefullt enligt vad som avses i 8 kap 13 § PBL. Förvanskning undviks genom att de särskilda karaktärsdrag som har angivits för området bibehålls. PBL: 2:6, 4:16 och 8:13 gäller.

Motivering: Höga upplevelsemässiga värden genom de stora sammanhängande naturtomter - upplevelsen av den tidigare ängsmarken, väluppväxta träd, läget invid sjön samt utblickaröver sjö samt agrarlandskap. Hög grad av historiskavläsbarhet gällande bebyggelseutvecklingen iden tydliga relationen gård - stugor - ängsmark- sjö samt i stugornas skilda stiluttryck från olikautbyggnadsetapper.

Gården 3:37 ingår i ett område av särskilt värdefull bebyggelse som sträcker sig utanför planområdet och som även utgörs av agrarbebyggelsen norr om den gamla bytomten.

Beskrivning/Att värna: Södra delområdet avgränsas i norr av stugbyns huvudinfartsväg och i söder planområdesgränsen. Delområdet omfattar totalt 26 fastigheter, varav 25 är bebyggda med fristående bostadshus. En fastighet i den östra delen, 1:22, upptas av en smal zon med

BILAGASÄRSKILT VÄRDEFULLT BEBYGGELSE: SÖDRA DELEN SAMT ÄLDRE GÅRDSMILJÖER

Documents

SÄTRA STUGBY - Linköping