StråsädTrindsädOljeväxter

Sortval 2017

Jannie HagmanMagnus A. Halling

Kent Dryler

1

STRÅSÄD • TRINDSÄD • OLJEVÄXTER

Sortval 2017

av Jannie Hagman Magnus A. Halling Kent Dryler

Version 2017-05-02Uppsala 2017

Ansvarig utgivare: Magnus HallingIllustrationer: Fredrik Stendahl och Göran Grant samt Sylvia Sjöö

ISBN TRYCKT: 978-91-576-9480-5 ISBN ELEKTRONISK: 978-91-576-9481-2© 2017 Jannie Hagman, Magnus Halling och Kent Dryler, SLU, UppsalaEftertryck av denna publikation är förbjudet enligt lag. Det är inte heller tillåtet att ta kopior av den annat än för personligt bruk. För alla andra former av mångfaldigande av publikationens innehåll krävs tillstånd av Institutionen för Växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala

Layout: SLU ReproTryck: Bordinginstore, Helsingborg

1 Innehåll

1 Innehåll 22 Sammanfattning 33 Inledning 44 Sorter 85 Sortägare och representanter 106 Höstråg 127 Höstvete 158 Höstkorn 259 Höstrågvete 2910 Vårvete 3211 Vårkorn 36 11.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter 36 11.1.1 Sortbeskrivning, medelsena sorter 37 11.2 Resultat med tidiga sorter 38 11.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter 3812 Havre 47 12.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter 47 12.2 Resultat med tidiga sorter 48 12.3 Sortbeskrivningar, medeltidiga sorter 48 12.4 Sortbeskrivningar, tidiga sorter: 4813 Sortprovning av spannmål i norra Sverige 53 13.1 Sortbeskrivningar 5314 Fodermajs 5715 Ärter 6016 Åkerböna 6217 Höstraps 6518 Vårraps 70

OBS! Se även sortresultaten på:

www.slu.se/faltforsk www.njv.slu.se

www.svenskraps.se www.jordbruksverket.se

www.sortval.se

2 Sammanfattning

3

Här redovisas senaste resultat från sortprovningen i stråsäd, trindsäd, oljeväxter, majs och potatis inom södra och mellersta Sverige.

I flertalet fall presenteras 2016 års resultat mot bak-grunden av de senaste fem årens provningsresultat. Absolut och relativ avkastning redovisas. Dessutom lämnas kortfattade uppgifter om andra sortegenska-per, t.ex. stråstyrka, mognadstid, rymdvikt, tusenkorn-vikt, proteinhalt och resistensförhållanden. Sorternas odlingsvärde i olika delar av landet kommenteras, och detta bör kunna ge läsaren en uppfattning om de för olika områden och speciell odlingsinriktning bäst lämpade sorterna.

Författarna är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet.

OBS! Se även sortresultaten på: www.slu.se/faltforsk, www.njv.slu.se,www.svenskraps.se och www.jordbruksverket.sewww.sortval.se

4

3 Inledning

I denna skrift redovisas resultat med aktuella sorter av stråsäd, trindsäd och oljeväxter för södra och meller-sta Sverige, och för norra Sverige resultat med tidiga korn- och havresorter. Tabellunderlagen kan även ses på internet; www.slu.se/faltforsk och för norrländsk sortprovning presenteras resultaten på www.slu.se/njv . För oljeväxter finns det även sortresultat på www.svenskraps.se. Resultaten hänför sig till försök utförda under den senaste femårsperioden. För att redovisa avkastningen har använts en eller i vissa fall ett par mätarsorter. Nytt för 2016 är att det i arterna höstråg, höstvete och vårkorn använts en syntetisk mätare, vilket innebär att sorterna jämförts med ett statistiskt medeltal av ett antal stora marknadssorter. Sorternas egenskaper beskrivs främst med utgångspunkt från medeltalet av sorterna i presentationen. Resultaten hänför sig till de områden som redovisas i figur 1. OBS! Områdesindelningen ändrades från 2012. Delar av Värmland har lagts till område G. Vidare samredovisas område D+E. För avkastningen redovisas årets resultat och senaste flerårsmedeltal, samt årsvis avkastning för två områ-den, södra Götaland respektive norra Götaland och Svealand. Tidiga korn- och havresorter provas även i Norrland och redovisas i ett särskilt avsnitt. I tabell 1 redovisas riktvärdena för utsädesmängderna i de olika artförsöken. Utsädesmängden kan ha justerats p.g.a. lokala förhållanden, som sen sådd. I tabell 2 redovisas de olika parametrarna och hur de mäts. Avkastningen för spannmål och trindsäd anges vid 15 procents vattenhalt och fröavkastningen för oljeväxter vid 9 procents vattenhalt. Uppgifterna om vinterhärdig-het, stråstyrka, falltal och sjukdomar grundas endast på resultat från försök där sortskillnader i nämnda egenskaper har påträffats. Den angivna stråstyrkan hänför sig till skördetillfället. Mognadstid avser antalet dagar från sådd till gulmognad, utom för norra Sverige. Proteinhalten utgör för brödsäd 5,70 x N och för övriga växtslag 6,25 x N. Sorterna har grupperats efter antalet provningsår och indirekta jämförelser mellan sorterna inom varje årsgrupp och område kan i allmänhet ske utan alltför stora felrisker. Jämförelser mellan olika årsgrupper begränsas däremot av att bl.a. utvintring, sjukdoms-angrepp, liggsäd eller låga falltal är olika framträdande under olika år. Vissa sorter provas dessutom endast i

ett fåtal områden. Dessa förhållanden gör att flerårs-sammanställningarna behäftas med en viss osäker-het. Den bästa vägledningen för sorternas långsiktiga avkastningsförmåga får man därför från de årsvisa sammanställningarna. Observera att relativa skillnader i avkastning om 2-4 procentenheter i de flesta fall inte är statistiskt säkra. Läs dessutom kommentarerna under tabellerna! Ingående sorter, som provats minst två år är mark-nadssorter dvs. sorter på den svenska sortlistan eller på EU-listan, samt sorter som provas för den svenska listan. I sammanställningarna ingår försök från officiell sortprovning finansierad av sortföreträdarna och hus-hållningssällskapens provning av marknadssorter fi-nansierad av utsädesföretagen, SLF och hushållnings-sällskapen samt försök utförda av Svensk Raps AB. Fältarbeten och registreringar av sorternas egenskaper har utförts av Hushållningssällskapen och av SLU:s re-gionala stationer. Bakningstester har gjorts av Svenska Cereallaboratoriet. Den statistiska bearbetningen är gjord med SAS Mixed Model konstruerad av Torbjörn Leuchovius och Johannes Forkman. Databearbetning och sammanställning är gjord av Freweini Abraha vid Inst. f. växtproduktionsekologi, SLU, Uppsala. Avsnittet med sorter för norra Sverige är skrivet av Kent Dryler, Norrländsk jordbruksvetenskap. I skrivandet har också Staffan Larsson hjälpt till.

5

Fig. 1. Områdesindelning använd i tabellerna.

Tabell 1. Utsädesmängder i försöken för de olika arterna.

Antal grobara kärnor per m2 2012-2016

Höstsådda arter2012-2015 2016 Vårsådda arter

2012-2015 2016

Södra Sverige

Mellan-sverige

Södra Sverige

Mellan-sverige

Höstråg 350 250 300 Vårvete 550 450 500Höstvete 400 350 400 Vårkorn 350 350 350Höstkorn 400 250 300 Havre 450 400 450Höstrågvete 400 300 350 Fodermajs 8,5 9 9Höstraps, linje sort 50 50 50 Ärter 100 70 90Höstraps, hybridsort 50 50 50 Åkerböna 55 55 55

Vårraps, linjesort 200 200 200Vårraps, hybridsort 150 150 150Lin 700 700 700

6

Tabe

ll 2.

Bes

kriv

ning

av

de o

lika

varia

bler

na o

ch h

ur d

e m

äts

i för

sök

och

prov

erK

ateg

ori

Var

iabe

lE

nhet

Bes

täm

ning

Grö

daO

dlin

gS

körd

kg/h

aB

estä

ms

vid

15 %

vat

tenh

alt i

spa

nnm

ål o

ch tr

inds

äd, o

ch v

id 9

% v

atte

nhal

t i o

ljevä

xter

.A

ll sp

annm

ål o

ch tr

inds

äd

Råf

etts

körd

kg/h

aM

ängd

en rå

fett

berä

knas

med

hjä

lp a

v sk

örd

och

råfe

tthal

t.H

öst-

och

vårr

aps,

rybs

och

lin

Mer

skör

d fö

r beh

andl

ing

kgB

eräk

nas

geno

m jä

mfö

rels

e av

skö

rd v

id b

ehan

dlin

g oc

h sk

örd

utan

beh

andl

ing.

All

span

nmål

.

Upp

kom

stG

rade

ring

av a

ntal

pla

ntor

hös

t elle

r vår

. 0=i

nga

plan

tor a

v ku

lturv

äxte

n, 1

00=f

ullt

plan

tant

al.

All

span

nmål

och

trin

dsäd

Öve

rvin

tring

100-

0G

rade

ring

av a

ntal

pla

ntor

vår

. 0=i

nga

plan

tor a

v ku

lturv

äxte

n, 1

00=f

ullt

plan

tant

al.

Hös

tsåd

da a

rter

Strå

läng

d, s

tjälk

läng

dcm

Mät

ning

av

gröd

an n

är d

en n

ått s

in fu

lla lä

ngd.

All

span

nmål

och

trin

dsäd

Höj

d vi

d sk

örd

cmM

ätni

ng a

v gr

ödan

vid

skö

rd.

Alla

grö

dor.

Strå

bryt

ning

100-

0A

vbru

tna

strå

n/st

jälk

ar o

avse

tt or

sak

till n

edgå

ngen

. 0=i

nga

strå

n/st

jälk

ar b

rutn

a, 1

00=a

lla

strå

n/st

jälk

ar b

rutn

a.A

ll sp

annm

ål o

ch tr

inds

äd

Strå

styr

ka, s

tjälk

styr

ka10

0-0

Avb

rutn

a st

rån/

stjä

lkar

oav

sett

orsa

k til

l lig

gbild

ning

. 0=h

elt n

edlig

gand

e, 1

00=f

ullt

uppr

ätt.

Alla

grö

dor.

Grö

nsko

tt%

And

elen

grö

nsko

tt ok

ulär

t i p

arce

llen

All

span

nmål

.A

xbry

tnin

g10

0-0

End

ast f

ör s

tråsä

d. 0

=ing

a br

utna

ax,

100

=sam

tliga

ax

brut

na.

Strå

säd

Mog

nad

daga

rA

ntal

dag

ar fr

ån s

ådd

och

till g

ulm

ogna

d.A

lla g

rödo

r.Fä

ltgro

ning

%A

ndel

gro

dda

kärn

or i

parc

elle

n el

ler i

skö

rdep

rove

t inn

an to

rkni

ng.

Spi

llkg

/ha

Män

gden

spi

ll be

stäm

s på

0,2

5 m

2 .Ä

rter,

åker

böna

och

vid

beh

ov p

g a

kra

ftig

drös

ning

.O

gräs

vikt

g/m

2M

ängd

en o

gräs

bes

täm

s ge

nom

tork

ning

och

väg

ning

av

ogrä

s ut

tagn

a frå

n 2-

4 pr

ovyt

or.

Eko

logi

ska

förs

ök

Ogr

äsgr

ader

ing

100-

0I o

beha

ndla

t för

söks

led

artb

estä

ms

alla

ogr

äs p

å tv

å ru

tor o

m 0

,25

m2

Eko

logi

ska

förs

ökD

rösn

ing

Ska

la

0-5

0=In

gen

drös

ning

och

5=m

kt d

rösn

ing.

Om

det

är m

kt d

rösn

ing

kan

män

gden

bes

täm

mas

på

en

yta

om 0

,25

m2 .

Bes

täm

s i f

örsö

k oc

h gr

ödor

där

drö

snin

g fö

reko

mm

er o

ch p

åver

kar

skör

dere

sulta

tet.

Kva

litet

Vat

tenh

alt

%B

estä

ms

med

NIT

tekn

ik.

Alla

grö

dor.

Rym

dvik

tg/

lV

ikte

n av

1 li

ter k

ärno

r/frö

n. B

estä

ms

med

NIT

tekn

ik.

All

span

nmål

.Tu

senk

ornv

ikt,

TKV

gV

ikte

n av

100

0 kä

rnor

/frön

.A

lla g

rödo

r.Fa

lltal

sek

Stä

rkel

sens

klis

trigh

et b

estä

ms

geno

m a

tt m

äta

enzy

mak

tivite

ten

i ett

mjö

lpro

v. I

ett p

rovr

ör

blan

das

mjö

l och

vat

ten,

tide

n de

t tar

för e

n st

av a

tt fa

lla g

enom

bla

ndni

ngen

blir

fallt

alet

. 190

är

ett n

orm

alvä

rde

för h

östv

ete.

Bes

täm

s i u

tval

da fö

rsök

i hö

st- o

ch

vårv

ete,

sam

t ibl

and

i hös

tråg.

Pro

tein

halt

%B

estä

ms

med

NIT

tekn

ik.

Spa

nnm

ål o

ch tr

inds

äd.

Stä

rkel

seha

lt%

Bes

täm

s m

ed N

IT te

knik

.V

ete

och

korn

Råf

etth

alt

%B

estä

ms

med

NIT

tekn

ik.

Hav

reFu

llkor

n%

And

elen

kär

nor m

ed d

iam

eter

> 2

,5 m

mV

årko

rnO

ljeha

lt%

Bes

täm

s m

ed N

IT te

knik

.O

ljevä

xter

Bak

voly

mm

lB

akvo

lym

en a

v 10

0 g

mjö

l. R

edov

isas

som

en

diffe

rens

till

mät

aren

.B

estä

ms

i utv

alda

förs

ök o

ch s

orte

r i h

öst-

och

vårv

ete.

7

Tabe

ll 2

forts

ättn

ing.

Bes

kriv

ning

av

de o

lika

varia

bler

na o

ch h

ur d

e m

äts

i för

sök

och

prov

erK

ateg

ori

Var

iabe

lE

nhet

Bes

täm

ning

Grö

daS

juk-

Bru

nros

t%

Gra

derin

g ok

ulär

t av

angr

ipen

bla

dyta

H

östrå

g, v

ete,

kor

ndo

mar

Gul

rost

%

"V

ete,

hös

trågv

ete

Kor

nros

t%

"

Kor

nK

ronr

ost

%

"H

avre

Sva

rtros

t%

"

Hav

reS

köld

fläck

sjuk

a%

"

Hös

tråg,

kor

nM

jöld

agg

%

"H

östrå

g, v

ete,

kor

n, h

östrå

gvet

e, h

avre

Axf

usar

ios

%

"G

rade

ras

i sär

skild

a fö

rsök

Sva

rtpric

ksju

ka%

"

Vet

e, h

östrå

gvet

eB

ladf

läck

sjuk

a%

"

Vet

e, k

orn,

hös

trågv

ete,

hav

reC

hokl

adflä

cksj

uka

%

"Å

kerb

öna

Röd

sot

%

"K

orn,

Torr

öta

%

"R

aps

Kra

nsm

ögel

%

"R

aps

Bom

ulls

mög

el%

"

Rap

sS

vartf

läck

sjuk

a%

"

Rap

sÖ

vrig

tN

emat

odre

sist

ens

Ang

es o

m in

form

atio

n fin

ns i

sortb

eskr

ivni

ngen

. Bes

täm

s in

te i

sortf

örsö

ken.

8

4 Sorter

HÖSTRÅG Brasetto** (LmL) Herakles**(D/SSd)KWS Bono**(KWS/SSd)KWS Livado** (KWS)Palazzo** (LPH/SSd)SU Cossani** (SSd)SU Performer** (LmL)

HÖSTVETEBrons (SW/LmL)Ceylon (SW/LmL)Cubus** (LP/SSd)Elexir** (SW / LmL)Ellen (SW/LmL) Ellvis** (Br/SSd)Etana** (SSd)Fajer (LmL)Festival (LmL)Frontal (RAGT/SSd)Hacksta* (SW 15646) (LmL)Hereford** (Sej/LmL)Julius** (KWS/LmL)KWS Finn* (KW 2612-12) (SSd)Linus** (RAGT/LmL) LW 05W588-03*Mariboss** (NSd/SSd)Nordh (NS/SSd) Norin**(Hadm/LmL)Olivin** (Mon/SSd)Praktik (RAGT/SSd)RGT Reform (RAGT/SSd)SJ 1378001*Stinger* (SJ 13794001) (SSd)Torp** (Nsd)

HÖSTKORNApropos** (Sej/SSd)Frigg**(SJ 092375) (Sej/SSd)Joker** (KW 6-157) 6rMatros** (Sej/LmL)Mercurioo** (SY 211-98) H (Syn)Quadriga** 6r (Sec/LmL)SU Ellen** 6r (NS/SSd)Tamina** 6r (DSV/SSd)Trooper** H 6r (Syn)Verity** 6r (Br/SSd)Wootan** H (Syn)

HÖSTRÅGVETEBorwo** (Str/SSd)Cappricia** (SW 164s)(LmL)Empero (SW/LmL)Probus* (BOH 1411) (SSd)Raptus (SSd)Travoris** (SSd)Trefl** (SSd)Tulus (NS/SSd)

VÅRVETEDiskett (SW/LmL)Happy (LmL)KWS Alderon** (LmL)Quarna (DSP/SSd)Triso** (IGP/SSd)WPB Oryx (SSd)WPB Skye (SSd)WPB08SW052-08* (SSd)WPB08SW052-10* (SSd)Skandus* (STRU

093736s21) (SSd)

VÅRKORN, medelsentAnakin** (Sej/SSd)Bente** (NORD 13/1114) (NS/SSd)Brioni** (57065) (LmL)Crescendo** (SC 35763 M2) (Sec/LmL)Dragoon** (Syn/LmL)Fairytale** (Sej/SSd)Highway (NOS 19339-81) (NSd)KWS Irina** (KWS/SSd)Laureate** (SY 412-328) (Syn/LmL)Luhkas (CSBC/SSd)Propino** (Syn/LmL)RGT Planet** (RAGT/LmL)Salome (NS/SSd)Soulmate** (NOS 16111-55)(NSd/SSd)SW Makof (LmL)Tamtam** (SEC/Syn/LmL)Thermus** (SJ111703) (Sej/SSd)

VÅRKORN, tidigtAnneli (LmL)Aukusti** (Bo/LmL)Kaarle** (Bo/SSd)Kannas (LmL)SW Barbro (LmL)SW Judit (LmL)Vilde** (Gra/LmL)Vilgott (LmL)Vertti** (Bo/SSd)GN 10063* (Gra/SSd)

HAVREAkseli** (Bo/SSD)Averton** (GN 08207) (Gra/LmL)Belinda (LmL)Cilla (LmL)Delfin** (Nord 13/130) (NSd/SSd)Fatima (LmL)Galant (LmL)Guld (SW 090324) (LmL)Gunhild (LmL)Haga** (Gra/LmL)Mirella** (Bo/SSD)Nike (LmL)Niklas** (BOR08024) (Bo/SSd)Poseidon** (Nord09/135)(NSd/SSd)SW Kerstin (LmL)Symphony** (NS/SSd)

ÄRTEREso** (Sel/SSd)Ingrid (LmL)Onyx** (Ser/SSd)SW Clara (LmL)

ÅKERBÖNAAlexia** (RWA/SSd)Banquise** (Lim/SSd)Bioro (SHG/SSd)Boxer** (SW-ZG 2007) (LmL) Fanfare** (NPZ/LmL)Fuego** (NPZ/SW)Gloria** (IGP/SSd)Julia** (RWA/SSd)Taifun** (NPZ/SW)

9

Tiffany** (NPZ/SSd)Vertigo** (NPZ/SSd)

HÖSTRAPSAvatar**(NPZ) Compass** (DSV/SSd)DK Explicit** (Mon)

DK Exstorm** (Mon)DK Extrovert** (Mon)ES Alegria** (SSd)Mantara **(Syn)Mascara (Syn)Mercedes** (NZP/SSd)

PR44D06** (DuP/SSd)SY Alister** (Syn)SY Carlo** (Syn)V3160L MDS16** (Mon)

VÅRRAPSBuilder** (RAGT/Bay)

Majong**(SW/LmL)Makro** (NPZ, SW/LmL)Mirakel (SW/NPZ)Mosaik (SW/LmL)SW U2894* H (LmL)

* Sorter som undergår officiell provning 2016 för svensk sortlista.** EU-sort provad minst två år. För sorter provade ett år, se; www.slu.se/faltforsk.H = hybridPrefix anger förädlare/sortrepresentant. Förädlare kan vara t.ex. SW eller LmL, LPH, KWS. Ett prefix anger båda funktionerna i samma företag. En del sorter har även prefix i sortnamnet.

10

Abed AbedFonden, Söllested, DanmarkAck AckersegenAg Agrico, NederländernaBAUB Saatzucht B. Bauer GmbH, TysklandBay Bayer CropScience AG, Monheim, TysklandBE W. von Borries-Eckendorf, Leopoldshöhe, TysklandBo Boreal Växtförädling, Jokioinen, FinlandBr (Syn: SJB), Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, TysklandBWB Saatzucht Josef Breun GdbR, Herzogenaurach, TysklandBay Bayer, Monheim, TysklandBayWa BayWa, TysklandCarg Semences Cargill, Peyehorade Cedex, FrankrikeCAU Caussade Semences, FrankrikeCe (Syn: CZ, Ceb), Cebeco-Zaden B.V., Vlijmen, NederländernaCHD Se HRDCM Clovis Matton, BelgienCSBA (Syn: PBI), Plant Breeding International, EnglandCSBC Se RAGTCPBT Cambridge Plant Breeders-Twyford, EnglandCWH MonsantoCy Cygnet PB, Kinross-shire, SkottlandD Dieckmann Seeds, Tyskland (Höstråg) Da Danisco Seed, Holeby, DanmarkDED Se HRDDK Dekalb, Monsanto UKDLE Norddeutsche Pflanzenzucht, TysklandDLF DLF-Trifolium A/S, St. Heddinge, DanmarkDSP Delley Samen und Pflanzen AG, SchweizDSV Deutsche Saatveredelung, TysklandDuP DuPontEng Saatzucht Engelen, Büchling, TysklandES Euralis Saaten, TysklandFirl (Syn: F) Firlbeck, TysklandGra (Synonym GR) Graminor A/S, NorgeGbR (Syn: RG) Raps GbR, Lundsgaard, Grundhof, TysklandGr Greenvale APHad (Syn: HD, Hadm, Hdm) Lantmännen SW Seed Hadmersleben, TysklandHE Saatzucht Dr. Hege, Waldenburg, TysklandHRD Hodowla Roslin Danko, Racot, PolenHRS Hodowla Roslin Strzelce, PolenHy Hybro, GbR Saatzucht, Bad Schönborn, TysklandIGP I.G. Pflanzenzucht GmbH, München, TysklandKK Kweekinstituut Karna, Valthermond, NederländernaKWS KWS Saat AG, Tyskland. L Lantmännen Lantbruk

5 Sortägare och representanter

11

LAD Se HRDLim Limagrain LmL Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även HybroLP F. von Lochow-Petkus, Tyskland. LPH = hybridsort, LPP = populationssort. LW Landbouwbureau Wiersum Veredelingsbedrijf, Dronten, NederländernaMom Momont Hennette et Fils, Lille, FrankrikeMon Monsanto. MonD = Monsanto Agrar, TysklandNic Nickerson RPB Ltd, England. (NiD = Tyskland, NiF = Frankrike)NFC New Farm Crops, Lincoln, EnglandNK Northrup King, SyngentaNPZ Norddeutsche Pflanzenzucht, TysklandNS Nordsaat Saatzuchtgesellschaft mbH, Böhnshausen, TysklandNSd Nordic Seed, DanmarkPaj Pajbjergfonden, DanmarkPiast Piast Hodowla Roslin Lagiewniki, Kruszwica, PolenPio PBI (Ingår i RAGT). Plant Breeding International PBIC= Cambridge, UK, PBIS = D PHP P H Petersen, Lundsgaard, TysklandRAGT RAGT Seeds Ltd, Cambridge, England RG Se GbRRWA Raiffeisen Ware Austria Aktiengesellschaft, ÖsterikeSA Saaten Union, TysklandSASA Scottish Agricultural Science Agency, Edinburgh, SkottlandSca Scanax International A/SScho Scholte, NederländernaSchw H. Schweiger & Co, Moosburg, TysklandSec Secobra Recherches, Maule, FrankrikeSej (Synonym SJ). Landbrugets kornforaedling, Sejet, DanmarkSel Selgen a.s., TjeckienSer Serasem Recherches et Selections, Perenchies, FrankrikeSHG Saatzuchtbetrieb Hans Gahleitner, Arnreit, ÖsterrikeSK Saka-Ragis PflanzenzuchtSL Saatbau Linz, ÖsterrikeSS Südwest Saatzucht, Tyskland SSd Scandinavian Seed (Forsbecks AB, Skånefrö AB, Svenska Foder AB)Str Fa. Strube Saatzucht, Schoningen, TysklandStrg (Synonym Stre) Streng's Erben, Uffenheim, TysklandSW Lantmännen Lantbruk. SWHY, se även HybroSyn Syngenta Seeds AB TD TD-förädling AB, Källs Nöbbelöv, TeckomatorpTo Toft Plant Breeding, Roslev, DanmarkWH SW Seed BV, AE Emmeloord, Nederländerna

12

6 Höstråg

Totalt ingick 13 sorter i försöken, men här presenteras resultaten för sju sorter. Nytt för 2016 är att de olika sorterna jämförs med en syntetisk mätare. Detta innebär att ett beräknat medelvärde för sorterna Palazzo, Herakles och Brasetto utgör mätaren. Av de presenterade sorterna är samtliga hybridsorter utom Herakles som är en syntetisk hybrid med en något annorlunda uppförökning. Under året skör-dades 7 försök och från perioden 2012-2016 ingår sammanlagt 44 försök. Nya sorter som har provats under två år är KWS Livado, SU Performare samt SU Cossani. Höstrågförsöken provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling respektive utan svampbehandling. I behandlingsleden ingår dessutom en tillväxtreglerande behandling. Resultaten visas för både obehandlade och behandlade försöksled. De årsvisa resultaten redovisas som medeltal över behandlingsleden.

Avkastningen under 2016 är hög. Högst avkastning 2016 har KWS Livado särskilt i obehandlade led och under hela försöksperioden har KWS Bono en hög avkastning (Tabellerna 1-3). I tabell 4 anges den årsvisa variationen i två områden. Ofta påverkas avkastningen av förhållandena på hösten efter såd-den, t ex kan hög nederbörd försämra avkastning och utveckling. Av de sorter som provats under hela perioden har Palazzo en jämn avkastningsnivå. Ef-fekt av behandlingen framgår av tabell 5 och effekten har varierat mellan sorterna. Den genomsnittliga effekten är en merskörd på knappt 1000 kg per ha. KWS Livado har den lägsta behandlingseffekten med drygt 600 kg. Egenskaperna för sorterna anges i tabell 6. Inga sort-skillnaderna i övervintringsförmåga (köldhärdighet) kunde dokumenteras under försöksperioden, som präglats av ganska milda vintrar. Den längsta sorten är Herkules, som trots sitt relativt långa strå har en bra stråstyrka. Hybriderna är vanligen 5-15 cm kortare. KWS Bono är stråsvagast. Herakles, KWS Bono och SU Cossani har högst rymdvikt, medan Palazzo och SU Performer har de högsta tusenkornvikterna. KWS Livado har högst falltal.

PALAZZO är en tysk hybridsort som har hög avkast-ning. Övervintringen är bra och stråstyrkan god. Palazzo har medelstor kärna och medelhög rymdvikt.

HERAKLES är en tysk syntetisk hybridsort som har genomsnittlig avkastning. Den är långstråig med god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är höga och medan falltalet är medelhögt.

BRASETTO är tysk hybridsort med bra övervintring och hög avkastning. Brasetto är ganska kortstråig. Sorten har ganska stor kärna, men låg rymdvikt är har medelstor rymd- och kärnvikt samt högt falltal.

KWS BONO är en tysk hybrid som har haft en hög avkastning under provningsperioden. Sorten är kortstråig med ganska svag stråstyrka. KWS Bono är småkärning och har hög rymdvikt.

Sorter provade i två år

KWS LIVADO är en tysk hybrid sort som har haft mycket hög avkastning under de två år som sorten provats i Sverige. Liten behandlingseffekt tyder på att det är en frisk sort. Stråstyrkan är något lägre en genomsnittet. Sorten har högt falltal.

SU PERFORMER är en tysk hybridsort som gett mycket hög skörd under provningsperioden. Sorten är kortstråig med medelgod stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är höga.

SU COSSANI är en tysk hybridsort som provats under två år och som under denna period haft en hög avkastning. Sorten är långstråig med relativt god stråstyrka. SU Cossani har hög rymdvikt och medelhögt falltal.

13

(Höstråg forts. nästa sida)

Tabell 1. Höstråg . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Syntetisk mätare*Obehandlat Behandlat Stråstyrka, 100-0**

Sorter / Område A-G Ant D+E Ant. F Ant. A-G D+E F Obeh. Beh.Mätare, kg/ha 8770 7 8510 2 8970 2 9840 9290 10410Rel.tal mätaren=100Sortmedel 105 104 106 104 104 105 62 82Palazzo 105 *** 7 107 2 103 2 103 * 101 104 62 84Herakles 88 *** 7 88 2 90 2 92 *** 93 93 67 85KWS Bono 109 *** 7 105 2 113 2 106 ** 105 107 61 79Brasetto 107 *** 7 105 2 106 2 105 *** 106 103 62 81Provade 2 årKWS Livado 113 *** 7 111 2 114 2 106 ** 104 106 63 79SU Performer 107 *** 7 104 2 111 2 106 ** 103 110 56 82SU Cossani 107 *** 7 107 2 108 2 108 *** 111 107 61 86Probvärde 0,0001 0,008 0,001 0,0001 0,064 0,034 NS 0,08*Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto.** Tillväxtreglerande behandling gjordes i behandlade led 2016

Tabell 2. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*.

Medeltal obehandlade ledOmråde

Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant.

Mätare, kg/ha 8350 44 9260 8 8250 11 8630 9 7850 14 7340 2Rel.tal mätaren=100Sortmedel 105 105 105 104 106 101Palazzo H 104 ** 44 103 8 103 11 104 ** 9 104 ** 14 107 2Herakles sH ..93 *** 44 95 ** 8 ..92 *** 11 ..93 *** 9 94 *** 14 89 2Brasetto H 103 *** 44 103 8 105 *** 11 104 ** 9 102 14 104 2KWS Bono H 108 *** 24 109 * 4 110 *** 6 102 5 111 *** 8 96 1KWS Livado H 112 *** 15 113 2 108 * 3 110 ** 3 115 *** 6 112 1SU Performer H 110 *** 15 117 2 111 ** 3 107 * 3 112 ** 6 94 1SU Cossani H 108 ** 15 103 2 112 ** 3 109 ** 3 108 ** 6 108 1Probvärde 0,0001 0,006 0,0001 0,0001 0,0001 NS

*Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto.

Tabell 3. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*.

Medeltal behandlade ledOmråde

Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant.

Mätare, kg/ha 9310 44 10470 8 9170 11 9520 9 8790 14 7620 2Rel.tal mätaren=100Sortmedel 104 104 104 104 106 103Palazzo H 104 *** 44 104 * 8 104 *** 11 103 9 105 *** 14 107 2Herakles sH 93 *** 44 94 ** 8 93 *** 11 95 ** 9 94 *** 14 88 2Brasetto H 102 * 44 102 8 103 * 11 102 9 101 * 14 105 2KWS Bono H 106 ** 24 105 4 106 ** 6 103 5 108 *** 8 95 1KWS Livado H 108 ** 15 105 2 105 ** 3 109 * 3 110 ** 6 105 1SU Performer H 110 *** 15 112 2 108 *** 3 107 3 114 *** 6 109 1SU Cossani H 111 *** 15 107 2 111 *** 3 111 3 112 *** 6 112 1Probvärde 0,0001 0,004 0,0001 0,004 0,0001 NS

*Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto.

14

Tabell 5. Höstråg . Effekt av behandling, jämförelse behandlat och

obehandlade led2016 2012-2016

SorterObehandlat,

kg/ha

Behand-lingseffekt,

merskörd kg/ha

Obehandlat, kg/ha

Behand-lingseffekt,

merskörd kg/ha

Mätare 8770 1070 8350 960Sortmedel 9165 999 8747 958Palazzo H 9210 950 8640 1050Herakles sH 7760 1290 7770 930Brasetto H 9350 970 8630 900KWS Bono H 9590 840 9000 830KWS Livado H 9880 580 9350 660SU Performer H 9350 1050 9210 1050SU Cossani H 9410 1240 9030 1280

Tabell 6. Höstråg. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2012-2016Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led

Sorter

Vatten-halt, %

Rymd-vikt, g/l

Tusen-korn-vikt,

gFalltal,

sek

Protein-halt, %

Mognad, dagar

Strå-längd,

cm

Strå-styrka, 100-0

Brun-rost, %

Sköld-fläck-sjuka,

%

Mjöl-dagg,

%

Mätare 18,7 776 35,8 265 8,2 322 129 76 7 9 8Sortmedel 18,6 778 35,2 271 8,1 322 127 74 7 8 7Palazzo H 18,0 778 36,8 258 7,9 322 128 76 6 9 8Herakles sH 18,4 782 34,9 266 8,7 322 133 77 8 9 11Brasetto H 19,5 769 35,8 270 8,1 322 125 75 8 9 5KWS Bono H 18,7 780 33,1 255 8,2 322 122 69 4 8 6KWS Livado H 19,0 775 33,2 293 8,1 322 126 69 6 5SU Performer H 18,3 781 36,3 290 7,8 321 124 74 9 5SU Cossani H 17,9 780 35,9 270 7,9 322 127 75 8 7Probvärde 0,0001 NS 0,0001 0,017 0,0001 NS 0,0001 0,007

Tabell 4. Höstråg. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led

Område A-B Område D-FSorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016

Mätare, kg/ha 10370 9470 8740 7390 9540 8120 6470 9150 10270 9290Rel.tal mätaren=100Sortmedel 100 100 102 106 105 100 100 101 104 104Palazzo H 104 * 103 ** 103 104 104 105 * 103 ** 104 104 ** 104Herakles sH 94 *** 95 *** 95 * 88 *** 90 94 ** 98 * 93 * 93 *** 91 ***

Brasetto H 103 102 * 102 108 ** 107 102 99 104 101 105 ***

KWS Bono H 107 * 107 113 105 105 ** 108 ***

KWS Livado H 107 111 110 *** 109SU Performer H 120 *** 106 110 *** 107SU Cossani H 114 ** 107 109 *** 108Probvärde 0,003 0,0001 0,012 0,0001 0,002 0,02 0,013 0,077 0,0001 0,0001

*Syntetisk mätare = Palazzo, Herakles och Brasetto.

15

7 Höstvete

Nytt för 2016 är att en syntetisk mätare används som jämförelse i försöken. Den syntetiska mätaren utgörs av sorterna Mariboss, Ellvis, Julius och Brons och det är en sammanvägning av dessa sorters medelvärden som används som jämförelse med övriga sorter. Sort-beskrivningarna utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet av de provade sorternas egenskaper. Sorterna jämförs även ur vissa avseenden med Oli-vin. Under året skördades 23 försök och totalt 110 försök under perioden 2012-2016. Höstvetesorterna provas i försök med försöksled som svampbehandlas och obehandlade led. Avsikten är främst att få en uppfattning om sorternas avkastningspotential och en allmän bild av resistensegenskaperna. Skyddet är därför tämligen heltäckande och insatserna inte ekonomiskt optimala. Totalt har det ingått ett 60-tal sorter i försöken under 2016. Här redovisas resultaten för 25 sorter. Av dessa är fem nya sorter som har provats under två år.

I tabell 1 redovisas årets avkastning för behandlade och obehandlade led. Bäst avkastning under 2016 har sorten Etana, medan Torp avkastar bäst under perioden 2012-2016 (tabell 2-3) i både behandlade och obehandlade led och områden. Andra sorter som har hög avkastning under försöksperioden är Hereford och Mariboss. De senaste vintrarna har varit milda och övervintringsförmågan har inte testats i någon större utsträckning, men några sorter har haft högre avkastning i Mälardalen jämfört med Skåne, t ex RGT Reform och Hereford. I tabell 4 redovisas avkastning-ens årsvariation och tabellen ger en god uppfattning om odlingssäkerheten, som påverkas av kalla vintrar, torka och sjukdomsangrepp. Det framgår också vilka sorter som visar en vikande avkastningstrend. Stabilt hög avkastning under försöksperioden har sorterna Hereford, Mariboss och Torp. Skördeökningarna för svampbehandling i höstvete i allmänhet relativt stora, och kan vara 400 - 2000 kg/ha, under 2016 är merskörden vid behandling lägre än den brukar vara (tabell 8).

I tabell 5 visas odlingsegenskaper och kärnkvalitet i behandlade led. Vinterhärdigheten (tabell 6) bedöms som total andel överlevande gröna blad, satt i relation till en fullt övervintrande sort. Övervintringsförmågan

är en komplex egenskap och består förutom av förmåga att klara låga temperaturer under vintern, även av möjlighet att tillväxa under svala och regniga höstar, klara ett snötäcke med svampangrepp eller hårda vårvindar över tjälad mark. Sorterna kan därför uppträda olika under olika år. Även lokala variationer i klimat, snötäcke eller förfrukt, växtföljd och växtnä-ringsstatus påverkar övervintringen. Det kan därför förekomma stora skillnader i övervintringen, även om avståndet är litet mellan odlingarna. Väderleken under vår och försommar spelar stor roll för möjlighe-terna att kompensera en kraftig utvintring. Vintrarna under provningsperioden har varit relativt milda och sorternas övervintringsförmåga har inte testats så hårt under perioden och tabellerna visar på små skillnader mellan sorterna. Det är främst i område D+E samt under 2012 och 2016 där några sorter haft sämre övervintring. Odlingsegenskaperna har efterhand förändrats och bl. a. har strålängden minskat, spe-ciellt i svenska och engelska sorter. Korta sorter är t ex Ceylon, Torp och Brons. De längsta sorterna är Olivin och Festival. Under nederbördsrika somrar kan dock de flesta sorter drabbas av liggsäd, även om det är ovanligt. Sorter med risk för nedsatt stråstyrka är främst Frontal, Cubus och Festival. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid stråstyrkegraderingen, som görs vid skördetillfället. Eftersom alla sorter skördas samtidigt, innebär det att de tidiga sorterna står längre på fältet i moget tillstånd. Bäst stråstyrka har Brons. Mognadstiden har också förändrats och de tidigaste sorterna är Cubus och Norin. Sena sorter är Brons och Mariboss. Skillnaden i mognadstid är enligt flerårsmedeltalen som mest 5 dagar. Under torra och varma år minskar skillnaden, men under regniga år kan den bli större.

Den yttre kärnkvaliteten beskrivs med rymdvikt och tusenkornvikt (tabell 5). Bäst rymdvikt har brödve-tesorterna, Olivin och Praktik, medan särskilt Mari-boss och Torp har låg rymdvikt. De mest storkärniga sorterna är Julius, Etana och RGT Reform, medan Norin och Olivin är exempel på sorter som har låg tusenkornvikt. Falltalet är sortberoende men natur-ligtvis även avhängigt väderleken. Sorter med högt

(Höstvete forts. nästa sida)

16

falltal är t ex Ellvis och RGT Reform. Många sorter är avsedda för foder- eller industriändamål och har låga falltal. Sorterna Hereford och Frontal har låga falltal. Observera att tidiga sorter kan missgynnas ur falltals-synpunkt, eftersom alla sorter skördas samtidigt, vilket gör att tidiga sorter får stå längre tid på fältet i moget tillstånd. Det bör också påpekas att falltalsanalyserna företrädesvis har valts ur försök, där påfrestningarna varit stora vilket kan ge lägre falltal än ett medeltal för samtliga utförda försök, eller som ett medeltal för höstveteskörden i stort. Proteinnivåerna under 2016 är ganska normala. Eftersom alla sorter får samma kvävegiva missgynnas de högst avkastande sorterna och får i regel en något lägre proteinhalt. Högst pro-teinhalt har Norin och Olivin. Fodersorterna har låg proteinhalt, men hög stärkelsehalt. Hög stärkelsehalt har sorterna Nordh, RGT Reform och Ellen.

Sjukdomskänsligheten anges i tabellerna 7-8. En rätt-vis redovisning av sjukdomsförekomsten är svårare att genomföra än t ex avkastningsförmågan. Tidiga sorter kan få förhöjda graderingstal, eftersom bedömningen av angreppen sker vid samma tidpunkt för alla sorter, och då har oftast inte sjukdomsangreppen nått full omfattning i sent mognande sorter. Angreppen kan även uppträda ojämnt i enskilda försök och i olika parceller. Olika raser av patogenerna kan uppträda i olika områden och under olika år. Resistensbrytare kan förändra mottagligheten. Sjukdomsförekomsten påverkas därför påtagligt av att sorterna provats i olika områden och under olika år. I sammanställningarna har skett ett urval så att försök med sortskillnader har prioriterats. Mjöldagg förekom i de flesta sorter, främst i Olivin, Ellvis och Torp, medan många svenska sorter har låga angrepp. Brunrost angrep främst Hereford och Torp. Gulrost är en aggressiv svamp, som kan ge stora skördeförluster i känsliga sorter. Svampen har historiskt påträffats relativt sällan i någon större omfattning, senast 1990, men från 2007 har angrep-pen ökat, vilket föranleder ökad uppmärksamhet. Olika gulrostraser har förekommit under olika år. Mest mottagliga sorter 2016 är Elixir och Norin. Svart-pricksjuka har börjat uppträda mera allmänt, särskilt i södra Sverige. Under 2016 drabbades sorterna Etana, Norin och Praktik hårdast. Merskörd är en variabel som mäter skördeskillnaden mellan behandlat och obehandlat försöksled. Storleken på merskörden ger en avspegling på sjukdomstrycket och varierar både mellan försöksår och sorter. En liten merskörd anses avspegla en god motståndskraft mot sjukdomar. Un-der 2016 har sorterna RGT Reform och Etana lägre merskörd än övriga sorter.

I tabell 9 visas sorternas bakningsegenskaper. Bak-ningsförmågan anges som ml brödvolym per 100 gram mjöl. Resultaten redovisas som differensen mellan de provade sorterna och sorten Olivin. Sorterna Ceylon, Julius och Festival har en större brödvolym än Olivin

2016. Odlingsåret 2015 är det endast Norin som har högre volym än Olivin, men detta år kännetecknades av höga skördar med låga proteinhalter vilket har haft betydelse för bakkvaliteten. Vi redovisar numera inte någon klassning av brödvetesorterna. Anledningen är att olika bagerier hanterar råvaran på olika sätt, t ex val av degbearbetning eller genom att använda olika mjölblandningar. Därför kan värderingen av sorterna skilja mellan bagerierna.

Tabell 10 ger en sammanfattning av de olika av-kastningskomponenterna tusenkornvikt, ax per kvadratmeter och antal kärnor per ax. Underlaget till tabellen kommer från nio försök där det genomförts axräkning. Olika sorter bygger upp skörden på olika sätt en del sorter har stora kärnor medan andra sorter ger hög skörd genom många ax och många kärnor per ax. Hög skörd kan byggas upp på flera sätt men det är viktigt att veta hur skördeuppbyggnaden sker eftersom detta har betydelse för vilken odlingsteknik och beståndsuppbyggnad som bör eftersträvas för de olika sorterna. Sorter med stor kärna är känsligare för liggsäd och för dessa sorter bör täta bestånd undvi-kas. I årets försök finns exempel på samtliga typer. I tabellens högra del har sorterna rangordnats med den sort som har högst skörd, störst kärnor samt flest kärnor per kvadratmeter och ax står överst. Etana har i genomsnitt högst skörd i de försök som axräkning gjorts och denna sort bygger upp sin skörd genom stora kärnor, medan sorten SW 5372 bygger upp sin skörd genom ett stort antal ax per kvadratmeter.

OLIVIN är ett tyskt brödvete som har något låg av-kastning 2016. Övervintringsförmågan är god. Olivin mognade medeltidigt, är lång och har relativt god stråstyrka. Kvaliteten är genomgående god. Kärnan är relativt liten men rymdvikten är hög. Proteinhalt och falltal är höga. Bakningsegenskaperna är goda med hög brödvolym. Olivin angreps av mjöldagg och av gulrost, men verkade för övrigt ha god resistens.

ELLVIS är ett tyskt brödvete som har god vinterhär-dighet och medelhög avkastning i samtliga odlings-områden. Den är medellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Proteinhalt och falltal är höga, och brödvolymen är ganska hög.

CUBUS är särskilt tidigt brödvete från Tyskland med lägre avkastning än sortmedel under försöksperioden. Sorten övervintrade något sämre än Olivin. Cubus är mycket tidig, kortvuxen men har ganska svag stråstyrka. Kärnan är medelstor och rymdvikten hög. Proteinhalten är medellåg och falltalet är högre än sortmedel.

17

(Höstvete forts. nästa sida)

HEREFORD är en dansk foder/industrisort som har hög avkastning. Sorten är kortare än sortmedel med god stråstyrka och medeltidig mognad. Rymdvikt, falltal och proteinhalt är låga. Kärnan är stor och stärkelsehalten är ganska hög.

MARIBOSS är dansk en fodersort som har särskilt hög avkastning i skilda delar av landet. Den är sent mognande, medellång och har sämre stråstyrka än sortmedel. Sorten har låg rymdvikt och låg proteinhalt.

FRONTAL (R) tysk sort med medelhög avkastning. Sorten är medelkort och något stråsvag. Frontal mognar medeltidigt. Tusenkornvikt och rymdvikten är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt.

JULIUS är en tysk brödvetesort som har medelhög avkastning under försöksperioden och bra övervint-ring. Sorten är lång, men har bra stråstyrka. Julius mognar medelsent. Sorten har god kvalitet med hög rymdvikt, mycket stor kärna, hög proteinhalt och högt falltal. Julius har bra bakkvalitet.

LINUS har medelhög avkastning och är medellång med god stråstyrka. Linus har medelhög rymdvikt och falltal, och proteinhalten är något högre än sortmedel. Linus är storkärnig.

RGT REFORM (R) är en sort som har ganska hög avkastning. RGT Reform har god övervintring, är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, tusenkornvikt och falltal är mycket höga. Proteinhalten är medelhög och stärkelsehalten hög.

BRONS (R) är en vinterhärdig, medelkort brödsort som har medelhög avkastning under försöksperioden och mycket god stråstyrka. Brons mognar sent. Rymd- och tusenkornvikt är lägre än sortmedel. Falltalet är lågt och proteinhalt är medelhögt.

CEYLON (R) har lägre avkastning än sortmedel. Ceylon är kortvuxen, har mycket bra stråstyrka och mognar sent. Ceylon utmärkte sig med mycket god vin-terhärdighet under tidigare provningsår. Rymdvikten är relativt hög. Falltalet är mycket högt, proteinhalten hög och bakningsegenskaperna är mycket goda.

PRAKTIK (R) är ett tyskt brödvete som har lägre avkastning än sortmedel. Praktik mognar medeltidigt och är kortvuxen med god stråstyrka. Praktik har god kvalitet med hög rymdvikt, hög proteinhalt och högt falltal. Kärnan är mindre än sortmedel.

NORIN är ett mycket tidigt höstvete som har något låg avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel och har god stråstyrka. Rymdvikt, proteinhalt och falltal

är höga, medan tusenkornvikten är låg.

ELLEN (SW 75638) (R) har medelhög avkastning. Sorten är något kortare än sortmedel med bra strå-styrka och sen mognad. Rymdvikt, falltal och prote-inhalt är lägre än sortmedel, medan tusenkornvikt är medelhög. Stärkelsehalten är hög.

NORDH (Nord 05019/100) (R) har medelhög avkast-ning. Sorten är medellång med god stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och små kärnor. Proteinhalten är något lägre än sortmedel och stärkelsehalten hög.

TORP har mycket hög avkastning i genomsnitt över försöksperioden. Torp är kortstråig med bra stråstyrka. Proteinhalt samt rymd- och tusenkornvikt är låga.

FAJER (SW 95220) (R) har medelhög avkastning och mognade medelsent. Sorten är långstråig med något svag stråstyrka. Rymdvikt, falltal samt pro-tein- och stärkelsehalt är medellåga. Fajer har hög tusenkornvikt.

FESTIVAL (SW 95594) (R) har något lägre avkastning än sortmedel. Festival har långt stå och något svag stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är höga medan falltal och proteinhalt är medelhöga. Festival ha en bra bakkvalitet.

ETANA har hög avkastning. Etana är långstråig och har bra stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt samt falltal och proteinhalt är höga.

ELIXIR har hög avkastning, särskilt i område A-B under 2014-2015. Sorten är långstråig med något svag stråstyrka. Rymdvikt och falltal är något lägre än sortmedel medan tusenkornvikt och proteinhalt är något högre än sortmedel.

Sorter provade i två år

HACKSTA (SW 15646) (R) ny sort som har hög av-kastning särskilt under 2015 och mognar medelsent. Sorten har hög rymd- och tusenkornvikt samt falltal. Protein- och stärkelsehalt är medelhöga.

STINGER (SJ 13794001) (R) är en ny sort som har hög avkastning och är långstråig med bra stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt och stor kärna. Falltal, pro-tein- och stärkelsehalt är medellåga.

SJ 1378001 (R) är en ny sort som har hög avkast-ning särskilt under 2016. Sorten har låg rymdvikt och ganska stor kärna. Falltal och proteinhalt är lägre än sortmedel.

18

KWS FINN (KW 2612-12) (R) är en ny högavkastande sort med långstrå och medellåg stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt samt falltal är lägre än sortmedel. Protein- och stärkelsehalt är medelhöga.

LW 05W588-03 (R) är en ny högavkastande sort med särskilt hög avkastning under 2015. Sorten är med-ellåg med god stråstyrka. Sorten har hög rymdvikt, falltal och proteinhalt. Kärnan är ganska liten.

Tabell 1. Höstvete . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Syntetisk mätare*

Obehandlat BehandlatSorter / Område A-G Ant. A Ant B Ant. D+E Ant. F Ant. A-G A B D+E FMätare*, kg/ha 9590 23 9970 6 9080 2 9450 7 9440 6 10050 10370 9650 9660 10180Rel,tal mätaren=100Sortmedel 100 99 82 99 102 101 100 82 100 102Olivin 95 ** 23 92 * 6 92 2 95 7 98 6 94 *** 92 * 91 94 * 95 **Ellvis 97 * 23 98 6 95 2 96 7 98 6 97 ** 95 96 97 98Cubus 94 *** 20 94 6 98 2 91 ** 7 98 5 94 *** 95 100 90 ** 95 ***Hereford 100 23 97 6 104 2 98 7 102 6 102 98 107 100 105 **Mariboss 102 23 99 6 107 2 101 7 102 6 103 ** 102 105 104 103 *Frontal 100 23 101 6 102 2 95 7 103 6 101 99 102 99 103 *Julius 99 23 100 6 99 2 99 7 99 6 99 98 99 100 98Torp 98 23 99 6 100 2 94 * 7 100 6 99 100 100 93 * 103Linus 102 23 99 6 102 2 103 7 104 * 6 101 101 100 99 103Elixer 99 19 96 6 103 2 100 7 100 4 98 96 106 98 99RGT Reform 103 * 23 102 6 104 2 101 7 106 ** 6 103 102 103 101 104 *Brons 102 23 102 6 99 2 104 7 101 6 101 104 100 99 101Ceylon 99 23 97 6 100 2 101 7 99 6 99 98 98 101 98Praktik 96 * 23 100 6 99 2 91 ** 7 98 6 98 100 99 97 99Norin 90 *** 23 83 *** 6 99 2 87 *** 7 97 6 90 *** 86 *** 96 88 *** 95 **Fajer 100 20 99 6 105 2 98 7 100 5 99 97 104 99 99Festival 100 20 99 6 106 2 98 7 103 5 101 103 100 100 101Ellen 103 * 20 102 6 104 2 103 7 105 * 5 104 ** 104 107 105 103Nordh 97 20 96 6 105 2 93 * 7 101 5 97 98 103 93 * 101Etana 106 *** 20 106 6 106 2 105 7 108 *** 5 105 *** 106 * 105 104 105 **Provade 2 årHacksta** 102 9 100 4 100 3 104 2 100 100 98 104Stinger** 103 9 103 4 100 3 105 2 107 *** 103 112 ** 108SJ 1378001 105 * 9 103 4 104 3 108 2 106 ** 103 108 * 108KWS Finn** 104 9 103 4 102 3 104 2 103 103 102 100LW 05W588-03 102 9 99 4 102 3 102 2 103 98 111 ** 100Probvärde 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,001 0,0001 0,0001

*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons** Hacksta (SW 15646), Stinger (SJ 13794001), KWS Finn (KW 2612-12)

19

(Höstvete forts. nästa sida)

Tabell 2. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade led

OmrådeSorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. GMätare*, kg/ha 9910 110 10760 26 9700 18 7970 4 10010 30 10130 26 7650Rel,tal mätaren=100Sortmedel 100 99 100 103 99 100 99Olivin 91 *** 110 89 26 90 *** 18 98 4 91 *** 30 91 *** 26 93 *Ellvis 98 110 98 * 26 98 * 18 95 * 4 98 30 100 26 96Cubus 94 *** 99 95 ** 26 96 * 18 92 *** 30 94 *** 25Hereford 103 * 104 101 26 103 * 18 117 1 104 ** 30 104 *** 26 98Mariboss 102 * 110 103 * 26 102 18 110 *** 4 102 * 30 101 26 102Frontal 99 108 99 26 99 18 102 4 97 * 30 100 26 98Julius 100 108 100 26 101 18 90 *** 4 100 30 101 26 100Torp 105 ** 80 105 *** 23 105 ** 12 107 1 102 23 105 *** 20 98Linus 102 95 100 26 99 16 108 1 102 28 104 *** 23 101Elixer 103 56 102 16 105 * 8 105 ** 18 100 14RGT Reform 102 86 99 23 102 12 111 1 101 26 105 *** 23 108Brons 100 106 100 26 99 18 105 3 100 30 98 * 26 102Ceylon 93 *** 100 93 *** 26 92 *** 18 98 1 93 *** 30 95 *** 24 103Praktik 97 * 105 99 26 97 * 18 97 3 94 *** 30 97 ** 25 93Norin 89 *** 99 85 *** 26 93 *** 16 95 4 87 *** 28 95 *** 21 97Fajer 101 48 100 18 104 * 4 100 15 100 11Festival 96 * 48 95 ** 18 101 4 96 * 15 98 11Ellen 99 80 101 23 100 10 100 25 97 * 22Nordh 99 80 99 23 102 10 96 ** 25 100 22Etana 103 57 104 * 16 104 8 101 18 105 ** 15Hacksta 102 18 101 6 100 1 101 6 104 5Stinger 103 18 106 6 97 1 102 6 102 5SJ 1378001 100 18 103 6 95 1 97 6 100 5KWS Finn 104 18 103 6 101 1 102 6 105 5LW 05W588-03 104 18 101 6 102 1 105 6 104 5Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons

20

Tabell 3. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal behandlade led

OmrådeSorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. GMätare*, kg/ha 10810 111 11850 26 10910 18 8430 4 10800 30 10920 27 8150Rel,tal mätaren=100Sortmedel 100 100 100 102 100 102 101Olivin 93 *** 111 92 *** 26 90 *** 18 94 4 92 *** 30 95 *** 27 96Ellvis 98 111 98 * 26 97 ** 18 96 4 98 30 100 27 99Cubus 96 ** 99 97 * 26 97 ** 18 94 ** 30 97 ** 25Hereford 105 *** 104 104 ** 26 107 *** 18 110 1 104 *** 30 107 *** 26 104Mariboss 103 ** 111 103 *** 26 103 *** 18 105 4 104 *** 30 101 ** 27 102Frontal 100 109 99 26 100 18 105 4 98 30 101 27 95Julius 100 109 99 26 100 18 95 4 99 30 101 27 98Torp 105 *** 79 106 *** 23 107 *** 12 107 1 102 23 107 *** 19 101Linus 101 95 102 26 99 16 108 1 99 28 104 *** 23 98Elixer 102 57 102 16 103 8 100 18 101 15RGT Reform 102 86 101 23 100 12 105 1 101 26 104 ** 23 109Brons 99 107 100 26 99 18 103 3 98 * 30 97 *** 27 102Ceylon 95 *** 100 94 *** 26 92 *** 18 101 1 97 ** 30 98 24 101Praktik 97 * 106 99 26 97 * 18 92 * 3 96 *** 30 98 26 95Norin 91 *** 102 89 *** 26 91 *** 16 92 * 4 89 *** 28 96 *** 24 96Fajer 100 48 99 18 102 4 100 15 99 11Festival 98 48 98 18 96 4 98 15 99 11Ellen 100 80 101 23 101 10 100 25 98 22Nordh 100 80 100 23 101 10 96 ** 25 102 22Etana 102 57 102 16 101 8 101 18 104 ** 15Hacksta 103 18 102 6 103 1 101 6 106 * 5Stinger 106 ** 18 105 6 104 1 106 ** 6 105 * 5SJ 1378001 104 18 103 6 101 1 102 6 107 ** 5KWS Finn 103 18 104 6 105 1 103 6 101 5LW 05W588-03 106 * 18 103 6 106 1 108 *** 6 104 5Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,018 0,0001 0,0001*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons

Tabell 4. Höstvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Syntetisk mätare*. Medeltal obehandlade och behandlade led

Område A-B Område D-FSorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Mätare*, kg/ha 11220 10460 11640 11210 9970 9570 10820 11040 11030 9670Rel.tal mätaren=100Sortmedel 97 98 98 103 100 100 96 99 102 101Olivin 90 *** 90 *** 87 *** 93 *** 92 ** 92 *** 89 *** 92 *** 92 *** 95 **Ellvis 98 96 *** 97 ** 100 97 99 95 * 100 101 97 *Cubus 93 * 96 *** 96 * 100 96 95 ** 88 *** 94 *** 96 *** 93 ***Hereford 103 101 103 * 110 *** 99 105 *** 100 104 ** 109 *** 101Mariboss 103 105 *** 102 * 102 102 103 * 106 ** 103 ** 101 102Frontal 97 100 97 * 102 100 105 *** 94 ** 98 96 ** 100Julius 99 98 * 102 101 99 102 98 100 101 99Linus 97 98 100 104 ** 100 103 98 101 104 ** 102RGT Reform 96 101 100 101 102 106 ** 98 100 104 ** 103Brons 99 100 99 97 ** 102 96 ** 101 97 ** 98 * 101Ceylon 92 ** 93 *** 92 *** 90 *** 98 94 *** 95 * 96 ** 93 *** 100Praktik 96 95 *** 98 105 *** 100 98 89 *** 94 *** 99 96 **Norin 85 *** 86 *** 88 *** 96 * 88 *** 89 *** 80 *** 92 *** 94 *** 92 ***Ellen 100 100 99 102 103 95 * 102 98 98 104 *Nordh 98 100 100 102 98 102 92 95 *** 102 96 *Torp 102 108 *** 112 *** 100 103 104 ** 110 *** 97Fajer 102 97 103 100 96 99 102 99Festival 98 92 *** 96 * 101 91 94 ** 98 100Etana 102 102 106 * 99 103 105 **Elixer 105 ** 107 *** 98 102 104 ** 99Hacksta 106 * 101 106 ** 101Stinger 109 *** 104 104 * 106 **SJ 1378001 104 104 99 107 **KWS Finn 107 ** 104 105 * 102LW 05W588-03 109 *** 100 108 *** 105Probvärde 0,001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons

21

(Höstvete forts. nästa sida)

Tabell 5. Höstvete . Odlingsegenskaper och kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2012-2016

Sorter

Vatten-halt, %

Rymd-vikt, g/l

Tusen-kornvikt,

gFalltal,

sek

Protein-halt, %

Stärkelse-halt, %

Mognad, dagar

Över-vintring, 100-0

Strå-längd,

cm

Strå-styrka, 100-0

Mätare*, kg/ha 19,3 798 47,0 320 10,8 71,2 319 95 86 94Sortmedel 18,6 806 47,1 315 10,8 71,6 318 95 86 92Olivin 18,5 829 44,4 345 11,6 71,8 319 95 94 93Ellvis 18,4 805 45,8 360 11,2 71,2 317 95 88 94Cubus 18,0 821 47,4 340 10,9 71,5 315 93 83 83Hereford 18,5 788 49,1 259 10,2 71,7 318 93 83 94Mariboss 18,6 771 45,4 311 10,2 70,7 320 95 87 87Frontal 18,2 789 46,6 282 10,9 71,6 317 95 85 79Julius 19,7 820 51,1 319 11,0 71,0 319 95 90 94Torp 18,9 776 45,8 283 10,1 71,8 319 93 79 96Linus 18,3 792 48,5 315 11,1 71,6 317 95 84 95Elixer 18,4 798 47,2 298 11,0 70,8 318 95 89 84RGT Reform 18,4 822 50,3 359 10,9 72,1 317 95 82 94Brons 20,5 797 45,8 291 10,8 71,8 320 95 81 99Ceylon 18,6 816 46,2 333 11,0 71,7 319 96 79 96Praktik 18,4 825 45,9 342 11,4 71,9 317 95 82 94Norin 18,0 823 44,4 315 11,7 70,9 315 94 83 95Fajer 18,8 803 48,8 291 10,9 71,3 318 95 89 87Festival 18,6 818 47,8 317 10,8 71,4 317 95 91 83Ellen 19,3 796 47,5 314 10,7 72,1 319 95 84 93Nordh 18,6 823 41,5 349 10,6 72,7 317 94 84 95Etana 18,6 815 50,6 333 11,0 71,4 317 95 88 95Hacksta 18,4 810 49,1 355 10,4 71,5 319 94 89 92Stinger 18,9 811 50,5 278 10,5 71,5 319 95 91 93SJ 1378001 18,1 787 48,1 271 10,4 72,3 318 96 85 95KWS Finn 18,1 802 44,5 288 10,9 72,3 317 95 89 90LW 05W588-03 18,7 818 46,0 333 11,0 71,3 318 95 84 95Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,001 0,0001 0,0001*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons

22

Tabell 6. Höstvete. Övervintring, 0-100. Områdesvis och årsvis. Syntetisk mätare*.Medeltal obehandlade och behandlade led

Område ÅrSorter A-G A B C D+E F G 2012 2013 2014 2015 2016Mätare* 95 96 99 97 87 96 92 92 91 99 97 95Sortmedel 95 95 99 86 86 96 33 91 91 98 97 94Olivin 95 95 99 97 86 96 90 92 91 98 97 93Ellvis 96 96 99 97 88 97 91 94 92 99 97 95Cubus 93 94 98 83 96 86 91 98 97 89Hereford 93 93 99 84 96 86 87 91 98 97 90Mariboss 95 96 99 96 87 97 91 93 91 99 97 94Frontal 95 96 98 98 87 97 92 93 91 98 97 94Julius 95 95 98 94 88 96 94 90 92 99 97 94Linus 95 96 99 87 97 91 91 99 97 95RGT Reform 95 95 99 87 96 92 91 98 97 95Brons 95 96 99 98 87 96 91 92 91 99 97 95Ceylon 96 96 99 88 96 94 91 99 97 95Praktik 95 96 99 97 87 96 91 93 91 98 97 94Norin 94 95 98 97 85 97 91 86 90 98 97 94Ellen 95 96 99 87 97 89 91 99 97 95Nordh 94 95 98 84 96 86 91 97 97 93Fajer 95 95 99 87 97 91 99 97 94Festival 95 96 99 87 97 91 99 97 95Torp 93 93 98 83 96 90 97 97 90Etana 95 96 99 87 97 98 97 96Elixer 95 96 99 87 97 99 97 94Hacksta 94 95 85 96 97 93Stinger 95 95 87 96 97 94SJ 1378001 95 95 88 97 97 95KWS Finn 95 95 88 96 97 94LW 05W588-03 95 95 87 97 97 94Probvärde 0,0001 0 NS NS 0,002 NS NS 0,0001 NS NS NS 0,0001*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons

23

(Höstvete forts. nästa sida)

Tabell 7. Höstvete . Sjukdomsförekomst, 0-100 årsvisBrunrost Gulrost Mjöldagg

Sort 2014 Ant. 2015 Ant. 2014 Ant. 2015 Ant. 2016 Ant. 2014 Ant. 2015 Ant. 2016 Ant.Mätare* 1 3 3 3 1 11 1 10 2 7 5 6 4 4 7 4Olivin 0 3 2 3 4 11 14 10 2 7 8 6 5 4 11 4Ellvis 0 3 2 3 0 11 1 10 2 7 11 6 7 4 12 4Cubus 1 3 4 3 1 11 1 10 0 5 2 5 0 4 3 3Hereford 0 3 13 3 2 11 1 10 1 6 3 5 1 4 3 4Mariboss 2 3 4 3 1 11 0 10 0 6 6 6 4 4 7 4Frontal 3 3 1 3 4 11 3 10 1 6 4 6 2 4 4 4Julius 0 3 2 3 2 11 1 10 1 6 2 6 1 4 5 4Torp 4 3 7 3 1 11 2 10 1 7 6 5 7 4 12 4Linus 3 3 2 3 6 11 6 10 1 6 5 5 2 4 8 4Elixer 0 2 1 3 1 9 2 10 13 5 7 3 9 4 4 3RGT Reform 0 3 2 3 3 11 6 10 3 6 2 5 3 4 4 4Brons 1 3 3 3 1 11 1 10 4 6 1 6 3 4 3 4Ceylon 0 3 2 3 4 11 2 10 1 6 3 5 2 4 4 4Praktik 0 3 1 3 3 11 5 10 4 6 1 6 1 4 1 4Norin 0 3 2 2 9 11 17 10 6 7 6 6 2 4 2 4Fajer 1 2 2 3 3 6 4 7 0 6 1 2 1 2 1 3Festival 0 2 2 3 6 6 8 7 2 5 1 2 1 2 2 3Ellen 0 3 2 3 2 11 1 10 0 5 1 5 1 4 3 3Nordh 0 3 3 3 3 11 5 10 1 6 2 5 1 4 4 3Etana 0 2 2 3 4 9 1 10 1 5 2 3 3 4 7 3Hacksta 3 3 0 6 0 4 1 1 4 1Stinger 2 3 2 6 1 4 1 1 4 1SJ 1378001 2 3 2 6 0 4 3 1 5 1KWS Finn 2 3 9 6 1 4 2 1 4 1LW 05W588-03 4 3 8 6 3 4 1 1 4 1*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons

Tabell 8. Höstvete . Sjukdomsförekomst, 0-100 årsvis, samt merskörd vid behandlingBladfläcksjuka Svartpricksjuka Merskörd vid behandling

Sort 2014 Ant. 2016 Ant. 2014 Ant. 2015 Ant. 2016 Ant. 2012 2013 2014 2015 2016Mätare* 6 5 7 4 6 21 10 19 7 12Olivin 9 5 9 4 11 21 14 19 11 12 1547 993 969 1617 286Ellvis 6 5 7 4 6 21 13 19 7 12 1111 1074 669 1455 402Cubus 6 4 9 3 16 19 17 19 14 11 1548 1229 1057 1322 406Hereford 8 4 9 4 9 19 11 19 6 12 1567 1049 1138 1674 615Mariboss 4 5 7 4 7 21 10 19 9 12 1646 807 988 1314 616Frontal 8 5 7 4 6 21 11 19 9 11 1272 1255 917 1162 548Julius 4 5 8 4 6 21 8 19 6 11 1065 1021 920 1212 448Torp 6 4 10 4 7 19 7 19 6 11 1051 1097 1331 547Linus 10 4 8 4 10 19 12 19 11 11 1015 1156 971 1169 336Elixer 5 2 12 2 8 10 11 19 9 11 649 1044 392RGT Reform 7 4 8 4 6 19 11 19 10 11 934 947 1148 1001 401Brons 8 5 8 4 7 21 11 19 5 11 996 967 892 1084 369Ceylon 9 4 6 4 14 19 15 19 12 12 1404 1272 1108 1278 456Praktik 9 5 10 4 11 21 16 19 17 12 955 1214 1090 1165 606Norin 14 5 9 4 16 21 18 18 17 12 1098 1031 1039 1245 444Fajer 10 1 10 3 7 7 12 10 7 10 871 894 942 385Festival 5 1 7 3 11 7 12 10 7 10 1157 1160 1410 537Ellen 8 4 10 3 9 19 12 19 9 10 1356 1377 872 1119 570Nordh 4 4 10 3 14 19 13 19 15 10 1193 1236 876 1441 453Etana 4 2 8 3 14 10 18 19 20 11 885 1060 370Hacksta 14 1 11 8 8 3 1401 336Stinger 4 1 8 8 6 3 1260 884SJ 1378001 9 1 17 8 19 3 1817 574KWS Finn 11 1 9 8 6 3 1202 381LW 05W588-03 14 1 9 8 2 3 1442 617*Syntetisk mätare = Mariboss, Ellvis, Julius och Brons

24

Tabell 9. Höstvete.Bakningsegenskaper, medeltal från två till fyra försök under respektive försöksår.Resultat från officiella och kvarntekniska försök. Mätare Olivin

Brödvolym1)

Sort 2015 2016Olivin, mätare 763 834Ellvis -104 -86Julius -48 2Linus -40 -86RGT Reform -80 -97Brons -66 -16Ceylon -60 18Praktik -88 -146Norin 15 -99Fajer -25 -64Festival -90 39Hacksta -140 -164Stinger -66 -117SJ 1378001 -80 -175KWS Finn -142 -268LW 05W588-03 -117 -1211) Brödvolym, ml/ 100 g mjöl. Mätarens bakvolym jämförs med övriga sorter, (differens sort - mätare).

Tabell 10. Höstvete . Avkastningskomponenter, TKV, antal kärnor och ax per m2 samt antal kärnor per ax.Medelvärde för 2016 för behandlade led. I den högra delen är de olika sorterna rangordnade med det högsta värdet överst. Sorten Etana hade högst skörd, sorten Julius störst kärnor o. s. v.

Skörd Antal Antal ton per ha

Antal försök

TKV, g

Ax per m2

Kärnor per m2

Kärnor per ax Skörd TKV, g

Kärnor per m2

Ax per m2

Kärnor per ax

Olivin 9,6 9 44,3 434 21 648 50 Etana Julius SW05372 Effekt Torp Ellvis 10,1 9 44,7 450 22 595 50 SW05372 Etana Nordh Frontal Linus Cubus 9,8 9 46,2 411 21 255 52 Ellen Hasseth Rivero SW05372 Hasseth Hereford 10,7 9 48,7 415 21 889 53 Rivero Hereford Mariboss Ellen NordhMariboss 10,6 9 45,3 466 23 466 50 Hereford Reform Frontal Ceylon Rivero Frontal 10,6 9 45,3 480 23 377 49 Mariboss Festival Effekt Mariboss Hereford Julius 10,4 9 51,5 444 20 272 46 Effekt Fajer Nakskov Fajer Creator Nakskov 10,4 9 45,0 461 23 111 50 Frontal Linus Torp Nakskov Festival Torp 10,3 8 44,8 388 23 036 59 Creator Ellen Ellen Reform Praktik Linus 10,4 9 47,3 389 22 051 57 Reform Medel Creator Ellvis Etana Elixer 10,2 9 46,1 429 22 017 51 Julius Creator Ceylon Rivero SW05317 Creator 10,6 8 46,3 433 22 786 53 Festival Cubus Brons Julius Cubus Reform* 10,6 9 48,4 456 21 798 48 Linus Elixer Ellvis Brons Norin Brons 10,4 9 45,8 440 22 620 51 Nakskov SW05317 Medel Medel Brons Ceylon 10,4 9 45,7 467 22 713 49 Ceylon Praktik Praktik Nordh Elixer Praktik 10,2 9 45,9 426 22 179 52 Brons Brons SW05317 Olivin SW05372 Norin 9,2 9 44,1 404 20 794 51 Medel Ceylon Linus Creator MedelSW 05317 10,2 8 46,1 426 22 104 52 Torp Effekt Elixer Elixer Mariboss Rivero 10,7 9 45,3 445 23 554 53 Fajer Frontal Hereford SW05317 Ellvis Fajer 10,3 9 47,9 462 21 420 46 Hasseth Mariboss Reform Praktik Nakskov Festival 10,4 9 48,3 414 21 615 52 SW05317 Rivero Olivin Hereford Olivin Ellen 10,7 9 47,1 471 22 803 48 Praktik Nakskov Festival Festival Frontal Effekt 10,6 9 45,5 499 23 341 47 Elixer Torp Etana Etana CeylonNordh 9,9 9 41,0 438 24 220 55 Ellvis Ellvis Fajer Cubus Ellen Etana 10,9 9 50,7 413 21 499 52 Nordh Olivin Cubus Norin Reform Hasseth** 10,2 8 48,8 377 20 984 56 Cubus SW05372 Hasseth Linus Effekt SW 05372 10,8 8 44,2 476 24 412 51 Olivin Norin Norin Torp Fajer Sortmedel 10,3 46,3 438 22 333 51 Norin Nordh Julius Hasseth Julius *RGT Reform **RGT Hasseth

25

8 Höstkorn

Höstkorn har svag vinterhärdighet och odlas främst i södra Götalands slätt- och kustbygder. Enstaka od-lingar har dock vissa år förekommit med gott resultat ända upp i Mälardalen och sedan hösten 2007 anläggs sortförsök i samtliga provningsområden. Höstkornet mognar tidigast av spannmålsarterna. Samtliga sorter är av flerradstyp utom Apropos, Frigg och Matros. Under 2016 utökades antalet sorter i provning.

Under 2016 skördades 6 försök, tabell 1. Höstkor-net övervintrade relativt bra utom i Svealand och avkastningen var i nivå med genomsnittet för en flerårsperiod, trots att utsädesmängden har sänkts från 400 till 300 grobara kärnor per m2. Bäst skörd gav flerradssorterna, särskilt den nya hybridsorten Mercurioo. I försöken ingick även led med reducerade utsädesmängder (normalt 300 gbk/m2). Resultaten visar att utsädesmängden kan sänkas betydligt under gynnsamma odlingsförhållanden. Under perioden 2012-2016 har 33 försök genomförts (tabell 2). Skörden var högst i område A i behandlat led, och bäst avkastade Wootan, följd av Joker, Mercurioo, och Tamina, som dock endast har provats två år. Längre norrut dominerade Mercurioo, följd av Woo-tan. Sorternas årsvisa resultat presenteras i tabell 3. Resultaten har varierat under de olika åren, särskilt i det norra området, till största delen beroende på förhållandena under vintern. Försöken har utförts utan och med svampbehandling. Effekten av behandlingen har varierat mellan 2 och 11 procentenheter under försöksperioden. Skördeökningen var relativt måttlig 2016, medan den de två föregående åren uppgick till omkring ett ton. (tabell 4).

Egenskaperna är samlade i tabellerna 5 och 6. Övervintringsgraderingarna visar inga säkra skillna-der mellan sorterna, men Mercuurio visar den bästa övervintringen. Påfrestningarna under de senaste åren har varit små. Historiskt sett är dock övervint-ringsgraderingarna i höstkorn i vissa fall osäkra. I en del försök har höstkornet skyddats av ett snötäcke, med små skillnader som följd. Å andra sidan har en del försök med stark och utslagsgivande utvintring inte kunnat ingå i sammanställningarna p.g.a. mycket ojämna resultat. Avkastningssiffrorna kan därför i vissa fall ge en bättre vägledning om vinterhärdigheten. Samtliga sorter har god stråstyrka, utom möjligen Joker. Stråbrytning förekommer kraftigt i de flesta flerradssorterna, utom för Verity. Stråbrytningen kan

ha påverkats av skördetidpunkten, där sen skörd missgynnar tidigt mognande sorter. Strålängden varierar, och det skiljer som mest ca 20 cm mellan sorterna. Quadriga är längst och Apropos kortast. Mognadstiden varierar med som mest fyra dagar, där Verity och Tamina mognar senast. Man kan notera att sexradssorterna har lägre vattenhalt vid skörd, särskilt SU Ellen.

Den bästa rymdvikten har Wootan, medan Matros har högst tusenkornvikt och proteinhalt. Höstkornet har i allmänhet haft ganska svag resistens mot sjukdomar, men resistensegenskaperna har förbättrats i de nyare sorterna, och det finns klara skillnader i angrepp av kornrost och mjöldagg.

APROPOS, dansk tvåradssort med god övervintring och medelhög avkastning i skilda delar av landet. Sorten är medelkort med god stråstyrka. Rymdvikten är medelhög och kärnvikten medellåg. Den har, som övriga sorter, relativt små mjöldaggsangrepp, och för övrigt genomsnittliga sjukdomsangrepp.

MATROS, tvåradssort från Danmark med något bättre avkastning än mätaren och med god vinterhärdighet. Matros är relativt lång men med god stråstyrka. Sorten har stor kärna och god kärnkvalitet. Sjukdomsangrep-pen är små.

FRIGG, är en dansk tvåradssort med hög till mycket hög avkastning, särskilt i det södra provningsområdet. Odlingsegenskaperna är jämförbara med mätarens. Kärnan är medelstor med något under genomsnittlig rymdvikt. Sorten har god motståndskraft mot sjukdo-mar, särskilt rost.

QUADRIGA, fransk sexradssort med medelhög till hög avkastning. Den är mycket högvuxen, men med goda stråegenskaper. Kärnan är relativt liten med ganska låg rymdvikt. Sjukdomsangreppen är genomsnittliga.

WOOTAN, tysk flerradig hybridsort med mycket hög till särskilt hög avkastning i skilda områden. Den är ganska högvuxen, men har relativt goda stråegenskaper. Kärnvikten är låg, men rymdvikten hög. Stärkelsehalten är hög. Sorten har angripits av rostsjukdomar.

(Höstkorn forts. nästa sida)

26

Följande sorter har provats två år och en del resultat är preliminära:

JOKER, tysk flerradssort med hög till mycket hög avkastning.

MERCURIOO, flerradig brittisk hybridsort är särskilt högavkastande, speciellt i norra Götaland.

SU ELLEN, tysk flerradig sort med hög till mycket hög avkastning.

TAMINA, flerradssort från Tyskland, är mycket hög-avkastande.

TROOPER, flerradig tysk hybridsort med hög till mycket hög avkastning.

VERITY, tysk flerradssort med mycket hög avkastning.

Tabell 1. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis medeltal 2016. Mätare Apropos.Medeltal behandlade och obehandlade led

Obehandlat BehandlatSorter / Område A-G Ant. B Ant. D+E Ant. A-G Ant. B Ant. D+E Ant.Apropos 8890 6 8960 2 8200 2 9430 6 9430 2 8830 2Rel.tal Apropos = 100Sortmedel 105 102 112 104 101 106Frigg 106* 6 102 2 111 2 104 6 103 2 104 2Joker 108* 6 104 2 118 2 109** 6 102 2 112 2Matros 104 6 102 2 110 2 100 6 95 2 101 2Mercurioo 116*** 6 112 2 127 2 112*** 6 113 2 120 2Quadriga 102 6 102 2 105 2 104 6 103 2 102 2SU Ellen 99 5 97 2 99 1 98 5 97 2 100 1Tamina 110** 6 104 2 120 2 107* 6 104 2 109 2Trooper 108** 6 103 2 117 2 105 6 101 2 112 2Verity 109** 6 103 2 116 2 105 6 103 2 103 2Wootan 109** 6 109 2 115 2 109** 6 109 2 112 2Hybridsort 50% utsädesmängd 104 6 101 2 111 2 106* 6 103 2 112 2Hybridsort 75% utsädesmängd 112*** 6 110 2 120 2 109** 6 104 2 114 2Linjesort 50% utsädesmängd 94 6 87 2 101 2 92** 6 89 2 91 2Linjesort 75% utsädesmängd 99 6 92 2 102 2 99 6 93 2 100 2Probvärde .0001 0.021 0.000 .0001 0.037 0.003

27

(Höstkorn forts. nästa sida)

Tabell 3. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Apropos.Medeltal behandlade och obehandlade led

Område A-B Område D-FSorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Apropos (kg/ha) 10540 8740 9580 9370 9480 7250 9570 10840 8520Rel. tal Apropos = 100Sortmedel 99 103 104 109 103 103 102 103 109Frigg 105 104 106 104 107 103 101 108Joker 111*** 105 104 115Matros 98 102 103 102 100 104 102 98 106Mercurioo 117*** 110** 113*** 124Quadriga 101 107* 103 101 102 104SU Ellen 114*** 98 105 100Tamina 112*** 106 107* 115Trooper 113*** 103 103 114Verity 114*** 106 106 109Wootan 110** 117*** 107* 106 110** 114Hybridsort 50% utsädesmängd 108** 102 106 112Hybridsort 75% utsädesmängd 115*** 107* 107* 117Linjesort 50% utsädesmängd 95 92** 91** 96Linjesort 75% utsädesmängd 96 98 97 101Probvärde NS NS NS .0001 .0001 NS NS .0001 0.007NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 4. Höstkorn. Effekt av behandling, merskörd kg/ha och %Antal

År försök kg/ha % kg/ha %2010 6 400 5 550 72011 7 170 2 70 12012 6 490 6 380 42013 7 660 9 680 92014 7 970 11 960 112015 7 860 8 1110 112016 6 439 5 540 6

Sortmedeltal Apropos

Tabell 2. Höstkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Mätare Apropos.Medeltal behandlade och obehandlade led

Obehandlat BehandlatSorter / Område A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant.Apropos 9000 33 9540 12 8610 11 8510 9 9680 33 10430 12 9330 11 9190 9Rel.tal Apropos = 100Sortmedel 106 105 104 107 105 106 105 104Frigg 105** 27 108** 10 102 8 105 8 103* 27 105 10 102 8 103 8Joker 107** 13 106 4 106 4 107 4 109*** 13 110** 4 109** 4 108* 4Matros 102 33 103 12 99 11 103 9 100 33 103 12 98 11 99 9Mercurioo 116*** 13 113*** 4 113*** 4 123*** 4 114*** 13 110** 4 115*** 4 119*** 4Quadriga 105** 26 104 9 107* 8 106 8 104 12 106 3 104 4 100 4SU Ellen 106** 12 105 4 105 4 104 3 104 12 104 4 106 4 104 3Tamina 110*** 13 110** 4 107* 4 114*** 4 108** 13 110** 4 106* 4 109* 4Trooper 107** 13 107 4 107* 4 110** 4 107** 13 109* 4 106 4 107 4Verity 111*** 13 112** 4 109* 4 111** 4 107** 13 108* 4 109** 4 103 4Wootan 110*** 20 107* 7 112*** 6 112*** 6 112*** 20 113*** 7 111*** 6 111*** 6Hybridsort 50% utsädesmängd 106** 13 101 4 104 4 108* 4 106** 13 107 4 106* 4 106 4Hybridsort 75% utsädesmängd 111*** 13 108* 4 111** 4 114*** 4 110*** 13 112** 4 111*** 4 109* 4Linjesort 50% utsädesmängd 93** 13 94 4 90** 4 94 4 92*** 13 95 4 92** 4 88** 4Linjesort 75% utsädesmängd 98 13 98 4 93 4 98 4 97 13 98 4 96 4 96 4Probvärde .0001 0.000 .0001 .0001 .0001 0.001 .0001 .0001

28

Tabell 5. Höstkorn . Odlingsegenskaper. Flerårsmedeltal 2012-2016 behandlade led

Sorter

Över-vintring,

%

Strå-längd,

cm

Strå-brytning,

100-0

Strå-styrka, 100-0

Mognad, dagar

Vatten-halt, %

Apropos 94 78 15 93 311 15.9Sortmedel 94 89 19 91 312 15.1Frigg 95 80 15 93 311 15.3Joker 95 90 33 81 310 14.3Matros 94 84 18 94 312 16.1Mercurioo 96 95 36 88 312 14.3Quadriga 94 97 11 94 312 15.0SU Ellen 95 87 20 89 309 14.0Tamina 95 96 22 87 313 14.7Trooper 95 92 24 92 310 14.3Verity 95 98 7 97 313 15.1Wootan 95 92 18 89 312 14.6Hybridsort 50% utsädesmängd 93 94 21 89 313 15.0Hybridsort 75% utsädesmängd 95 93 19 93 311 14.7Linjesort 50% utsädesmängd 90 82 6 96 314 17.2Linjesort 75% utsädesmängd 93 83 13 95 313 16.5Probvärde 0.001 .0001 .0001 NS .0001 .0001NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 6. Höstkorn. Kärnkvalitet och sjukdomar*. Flerårsmedeltal 2012-2016Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led

Sorter

Rymd-vikt, g/l

Tusen-korn-vikt, g

Protein-halt, %

Stärkelse-halt,

%

Korn-rost, %

Sköld-fläck-sjuka,

%

Blad-fläck-sjuka,

%Mjöl-

dagg, %Apropos 702 52.7 10.1 61.7 13 9 7 2Sortmedel 702 50.9 10.0 61.4 10 6 8 4Frigg 695 53.8 10.1 61.3 4 6 8 4Joker 673 45.0 9.7 60.5 7 5 7 11Matros 706 56.6 10.4 61.2 5 2 14 6Mercurioo 701 44.6 9.6 62.1 9 6 7 1Quadriga 704 52.4 10.0 61.6 10 6 7 2SU Ellen 677 51.6 10.4 60.3 10 5 7 4Tamina 698 48.9 9.6 61.4 4 6 7 1Trooper 704 46.1 10.1 61.4 12 5 7 3Verity 706 54.6 9.9 60.8 4 9 8 9Wootan 717 47.7 9.9 62.0 18 3 14 4Hybridsort 50% utsädesmängd 715 50.2 10.0 61.9 20 6 7 5Hybridsort 75% utsädesmängd 716 47.1 9.8 62.0 18 5 7 1Linjesort 50% utsädesmängd 708 56.6 10.5 61.4 8 6 9 4Linjesort 75% utsädesmängd 705 55.8 10.2 61.6 14 8 11 2Probvärde .0001 .0001 .0001 .0001 NS NS NS 0.036*Brunrost och rödrost uppfyllde inte urvalskriteriet för statistisk analysNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

29

9 Höstrågvete

Höstrågvete har hög avkastningspotential och passar på alla jordar utom de styvaste lerorna. De största arealerna finns i Götalands slättbygder, men odlingen har gått bra även i Svealand. Höstrågvete har bättre vinterhärdighet än höstkorn, sämre än råg, men de bästa höstrågvetesorterna är lika härdiga som bra höstvete-sorter. Det finns dock sorter med svag vinterhärdighet. Sorterna kommer främst från Polen, Tyskland och Hol-land. Mätarsort är Tulus.

Under 2016 skördades 11 försök och för perioden 2012-2016 totalt 62 försök. Höstrågvetesorterna provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan behandling. Skördeökningen av behandlingen är i medeltal 900 kg per ha under 2016. Årets avkastning presenteras i tabell 1. Avkastningen 2016 är hög. Högst avkastning har sorterna Probus och Cappricia, särskilt den sistnämnda har haft mycket hög avkastning under hela provningsperioden (tabellerna 1-3). Årsvisa medeltal finns i tabell 4, och här framgår det att skördenivån är något lägre 2016 i område D-F jämfört med 2015. Behandlingseffekten uttrycks som merskörd i de behandlade och presenteras i tabell 5, för flera av de nya sorterna är behandlingseffekten något lägre vilket kan tolkas som att dessa sorter generellt är friska. Sorternas egenskaper redovisas i tabell 6. Ingen skillna-derna i övervintring kan redovisas, skillnaderna i mognad är också relativt små med sorten Borwo är någon eller några dagar senare än övriga sorter. Höstrågvetesor-terna är i allmänhet ganska långa, längst är Travoris, som också har något sämre stråstyrka. Kortaste sorten är Empero. Raptus har högst rymd- och tusenkornvikt samt proteinhalt.

TULUS (R) en tysk sort som har hög avkastning, särskilt i norra Götaland och Svealand. Sorten är högvuxen, men har god stråstyrka. Den mognar medeltidigt. Rymdvikten är låg och kärnan stor. Tulus har små sjukdomsangrepp.

BORWO en polsk sort som har medelhög avkastning, något lägre än sortmedel. Sorten är medellång, har god stråstyrka och mognar sent. Rymdvikten är hög och kärnan är medelstor.

EMPERO (R) en holländsk sort som har medelhög avkastning. Den är kortvuxen med mycket god strå-styrka. Mognaden är medeltidig. Rymdvikten är lägre än genomsnittligt och kärnan är mycket stor.

PROBUS (BOH 1411) är en polsk sort med hög avkast-ning. Probus övervintrar bra och har bra stråstyrka. Rymd- och tusenkornvikt är medelhöga.

RAPTUS (Nord 08720/012) en sort som har hög avkastning särskilt i område A-B. Raptus har bra övervintring och långt strå med god stråstyrka. Sorten är tidig och har mycket hög rymd- och tusenkornvikt.

CAPPRICIA (SW164s) är en sort med mycket hög avkastning. Sorten är kortare och har bättre stråstyrka än mätaren. Rymdvikten är ganska låg och kärnan medelstor

RAPTUS (Nord 08720/012) en sort som har mycket hög avkastning särskilt i område A-B. Raptus har bra övervintring och långt strå med god stråstyrka. Sorten är tidig och har mycket hög rymd- och tusenkornvikt.

TREFL (MAH3388-1-1-3) är en medeltidig polsk sort som har haft en varierande avkastning under försöksperioden. Övervintringen är relativt god men stråstyrkan något svag. Rymdvikten är ganska låg men tusenkornvikten är medelhög.

Sort provad i två år

TRAVORIS är en ny sort som har provats i två år. Sorten är ganska högavkastande, särskilt i obehand-lade led och i område A-B under 2015. Travoris är långstråig och har en något sämre stråstyrka än övriga sorter i jämförelsen. Rymdvikten är hög och kärnan medelstor.

(Höstrågvete forts. nästa sida)

30

Tabell 1. Höstrågvete . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Tulus mätareObehandlat Behandlat

Sorter / Område A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant. A-G A B D+E FTulus (kg/ha) 8350 10 8080 2 8020 2 7790 3 9790 2 9460 10050 8570 8460 11030Rel,tal mätaren=100Sortmedel 105 107 107 105 102 102 104 103 107 98Borwo 107 10 100 2 101 2 118 3 105 2 103 98 102 118 98Empero 104 10 102 2 114 2 107 3 99 2 104 100 110 110 97Probus* 111 * 4 116 2 116 1 106 1 105 105 107 114Cappricia* 110 4 114 2 122 1 100 1 107 109 113 111 98Raptus 102 10 112 2 97 2 103 3 97 2 101 111 101 101 95Trefl 96 10 106 2 90 2 91 3 102 2 93 98 86 90 96Provad 2 årTravoris 109 * 10 109 2 112 2 113 3 108 2 104 107 103 108 99Probvärde 0,0001 NS 0,0001 0,07 0,007 0,0001 NS 0,001 0,042 NS* Probus (BOH 1411), Cappricia (SW 164s)

Tabell 2. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Tulus mätare. Medeltal obehandlade led

OmrådeSorter A-G Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant.Tulus (kg/ha 8520 62 7910 16 8500 13 7970 6 9180 15 9020 12Rel,tal mätaren=100Sortmedel 107 110 109 106 105 103Borwo 104 62 104 16 103 13 98 6 106 15 102 12Empero 104 62 105 16 107 13 98 6 103 15 101 12Probus 109 * 33 112 ** 11 111 * 7 115 2 106 9 101 4Cappricia 113 *** 42 118 *** 12 121 *** 9 111 3 109 * 11 107 * 7Raptus 108 * 33 117 *** 9 109 7 112 2 104 10 104 5Trefl 105 36 114 ** 9 106 7 109 3 99 11 103 6Travoris 111 *** 24 113 * 5 116 ** 5 107 2 111 ** 7 106 5Probvärde 0,002 0,0001 0,0001 0,004 0,0001 NS

Tabell 3. Höstrågvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Tulus mätare. Medeltal behandlade led

OmrådeSorter A-G Ant. A Ant. B Ant. F Ant. D+E Ant. F Ant.Tulus (kg/ha) 9610 62 9360 16 9560 13 9220 6 10120 15 9850 12Rel,tal mätaren=100Sortmedel 104 108 106 103 103 102Borwo 101 62 102 16 100 13 95 6 104 15 99 12Empero 104 62 104 16 108 * 13 99 6 103 15 105 * 12Probus 104 33 106 11 105 7 105 2 104 9 102 4Cappricia 110 *** 48 115 *** 12 115 *** 10 107 4 104 13 108 ** 9Raptus 104 33 110 * 9 107 7 98 2 102 10 101 5Trefl 100 37 106 9 102 7 104 3 96 11 98 7Travoris 110 ** 24 121 *** 5 112 * 5 113 2 109 * 7 99 5Probvärde 0,007 0,003 0,004 NS 0,002 0,0001

31

Tabell 5. Höstrågvete . Effekt av behandling, jämförelse behandlat och obehandlade led

2016 2012-2016

SorterObehandlat,

kg/ha

Behand-lingseffekt,

merskörd kg/haObehandlat,

kg/ha

Behand-lingseffekt,

merskörd kg/ha

Tulus, mätare 8350 1110 8520 1090Sortmedel 8766 899 9094 934Borwo 8950 830 8840 880Empero 8660 1160 8830 1220Probus 9280 680 9290 700Cappricia 9210 900 9640 930Raptus 8510 1040 9180 860Trefl 8050 770 8960 690Travoris 9120 700 9490 1100

Tabell 6. Höstrågvete. Odlingsegenskaper, kärnkvalitet och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2012-2016

Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led

Sorter

Vatten-halt, %

Rymd-vikt, g/l

Tusen-korn-vikt,

g

Protein-halt, %

Mognad, dagar

Över-vintring, 100-0

Strå-längd,

cm

Strå-styrka, 100-0

Gul-rost, % Ant.

Blad-fläck-sjuka,

% Ant.

Mjöl-dagg,

% Ant.Tulus 17,9 747 48,9 11,2 313 94 106 97 5 24 9 7 7 31Sortmedel 18,5 756 47,8 11,0 314 97 101 95 3 20 9 5 4 23Borwo 20,2 758 47,6 11,1 316 96 97 96 1 24 5 7 7 33Empero 18,8 746 49,3 10,7 313 97 91 98 4 24 12 7 2 31Probus 18,3 755 46,4 11,1 314 98 95 96 1 13 11 5 3 19Cappricia 18,2 746 47,0 10,6 313 98 95 98 5 18 7 5 3 24Raptus 18,0 772 50,4 11,4 313 96 108 97 2 19 9 5 3 17Trefl 18,1 762 46,7 11,0 313 97 106 89 3 21 8 5 1 18Travoris 18,1 765 46,2 10,7 313 98 110 92 3 16 8 2 4 11Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 NS 0,0001 0,002

Tabell 4. Höstrågvete . Avkastning årsvis 2012-2016. Tulus mätare. Medeltal obehandlade och behandlade ledOmråde A-B Område D-F

Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Tulus, (kg/ha) 9000 8250 10170 7880 8680 9870 5650 10140 10510 9040Rel,tal mätaren=100Sortmedel 101 106 105 117 105 100 107 105 100 104Borwo 102 101 104 103 100 ..98 109 104 100 110 *Empero 102 103 104 117 * 106 101 107 108 * 100 104Probus 102 108 ** 117 * 109 108 109 ** ..99 108Cappricia 117 *** 110 *** 131 *** 114 * 111 112 *** 103 110Raptus 112 ** 107 * 120 ** 106 107 98 103 ..99Trefl 105 121 ** 95 107 * ..94 ..94Travoris 127 *** 108 102 107Probvärde NS 0,0001 0,05 0,0001 0,0001 NS NS 0,0001 0,015 0,002

32

Det skördades 10 vårveteförsök under 2016 och totalt 57 försök 2012-2016. I provningen ingick 25 sorter och här presenteras resultat för 10 sorter. Vårvetesorti-mentet har, på liknande sätt som i höstvetet, utvecklats till mer stråstyva och högavkastande sorter. Inslaget av sent mognande sorter har ökat. Avkastningen 2016 blev god i hela landet, men lägre än 2015 särskilt i område A-B. Vårvetet provas i försök där det ingår försöksled med svampbehandling och försöksled utan svampbehandling. Avsikten är att få en allmän bild av resistensegenskaperna och årsmånens inverkan på sjukdomsförekomsten.

Under 2016 har flera sorter högre avkastning än mä-taren. Särskilt hög är avkastningen för KWS Alderon och WPB Skye. Detta gäller även för genomsnitt för perioden 2012-2016 (tabell 1-3). Den årsvisa sammanställningen (tabell 4), visar en viss variation mellan olika år, men samtliga nyare sorter har över-träffat mätaren. Merskörden vid behandling under femårsperioden redovisas för de olika sorterna i tabell 5. Merskördarna har varit ytterst varierande, bl.a. beroende på vilken sjukdom som gynnats av aktuell väderlek och under 2016 var effekten av behandling något lägre än för försöksperioden som genomsnitt. Effekten av behandling varierade från 400 till 1000 kg/ha. Effekten var lägst för Quarna och högst för Triso.

Tabell 6 visar sorternas odlingsegenskaper och sjuk-domskänslighet. De flesta sorter har god stråstyrka. Triso och WPB Skye är stråsvagast. KWS Alderon är kortast. Mognadstiden, bedömd vid gulmognad, visade att Quarna mognade tidigt, medan särskilt KWS Alderon är en sen sort. Det finns också skillnader när det gäller sjukdomsangrepp. Gulrost förekom i viss utstäckning i samtliga sorter, men sorterna Triso och WPB Oryx har en något högre angreppsgrad än övriga sorter. Svartpricksjuka förekom också i samtliga sorter, mest i sorten WPB08SW052-08. Sorternas kvalitet anges i tabell 7 WPB08SW052-10 och Triso har hög rymdvikt, medan särskilt WPB Skye har låg rymdvikt. Proteinhalten, som ofta står i omvänd proportion till avkastningen, är högst i Quarna men lägst i WPB Oryx och Cornetto. Falltalet är vanligen

högt för samtliga sorter, men det fanns dock sort-skillnader. Falltalsprover tas företrädesvis i försök där påfrestningarna varit stora, varför medeltalen är lägre än medeltalen från bruksodlingarTidiga sorter kan missgynnas eftersom de står längre på fältet i moget tillstånd. Högst falltal har KWS Alde-ron. För de nyaste sorterna är emellertid analyserna fåtaliga. Bakningsförmågan åskådliggörs med hjälp av brödvolym, angiven som ml brödvolym per 100 g mjöl och differensen mellan de testade sorterna och mätaren Diskett. Bäst brödvolym har Triso och Quarna. Det förekommer att en del sorter har klart lägre brödvolym. Detta får dock inte entydigt tolkas som ett kvalitetsfel för denna sorttyp, som har ett styvt gluten. Kvalitetstesterna är nämligen anpassade till sorter med ett mjukt gluten, och sorter med starkt gluten blir därigenom inte tillräckligt bearbetade vid deggörningen. Med längre bearbetningstid förbätt-ras brödvolymen för sorter med styvt gluten. Den vattenupptagande förmågan är dessutom god och sorterna passar bra som kvalitetshöjare i blandningar med mjukare vetetyper. En hög proteinhalt förbättrar också bakningsförmågan. Proteinhalten kan dock bli något låg i de högavkastande sorterna, som gödslas något under optimum i försöken, eftersom alla sorter får samma kvävegödsling. En anpassad gödsling kan alltså förbättra bakningsförmågan, på samma sätt som anpassade bearbetningsrutiner. Olika bagerier värderar dessutom sorterna på olika sätt beroende på tekniken vid deggörningen.

DISKETT (R) har ganska hög avkastning. Den är stråstyv och mognade genomsnittligt. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med genomsnittlig proteinhalt och mycket högt falltal. Bakningsegen-skaperna är goda.

TRISO en tysk sort som har lägre avkastning än mätaren Diskett. Den är medellång med relativt låg stråstyrka och mognade medelsent. Triso har hög rymdvikt och medelstor kärna, genomsnittlig protein-halt och relativt lågt falltal. Triso har ett styvt gluten. Triso är känslig för mjöldagg.

10 Vårvete

33

QUARNA (R) en tidig och kortvuxen sort från Schweiz som har en ganska låg avkastningsförmåga. Odlings-egenskaperna är goda och kvaliteten bra. Sorten är ganska stråstyv och mognade tidigt. Den är känslig för mjöldagg, men gav liten merskörd för behandling. Rymdvikten är medelhög och kärnan medelstor med hög proteinhalt och ganska högt falltal. Sorten har ett styvt gluten och passar som kvalitetshöjare i blandningar.

KWS ALDERON en tysk sort som mognade särskilt sent och har mycket hög avkastning. Sorten är kort och stråstyv. KWS Alderon har låg rymdvikt och en stor kärna med mycket högt falltal och låg protein-halt. Resistensegenskaperna är goda, särskilt mot rostsjukdomar.

WPB ORYX (LW05SW989-24) (R) har mycket hög avkastning under försöksperioden. Sorten mognade sent och har ganska god stråstyrka. Rymdvikt och proteinhalt är under sortmedel, medan tusenkornvik-ten är medelhög. Motståndskraften mot sjukdomar är medelgod.

HAPPY (SW 91003) (R) en ganska sen sort som har mycket hög avkastning. Sorten är längre än mä-taren och stråstyrkan är bra. Happy har medelhög rymdvikt och medelstorkärna. Proteinhalten är lägre än sortmedel.

WPB SKYE (LW06AW121-01) har hög avkastning. Sorten är medelsen, har kort strå och stråstyrkan är ganska svag. Rymdvikten är låg, kärnan är medelstor och falltalet medelhögt.

Sorter provade i två år

WPB08SW052-08 (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är medeltidig, med medellångt strå och bra

stråstyrka. Sorten har stora kärnor och medelhög proteinhalt. Sorten visar en något större mottaglig-het för svartpricksjuka än övriga sorter i jämförelsen

WPB08SW052-08 (R) är en ny högavkastande sort. Sorten är medeltidig med medelkort strå och bra stråstyrka. Rymdvikten var ganska hög.

SKANDUS (STRU 093736s21) (R) är en ny högav-kastande sort. Sorten är någon dag senare och något längre än sortmedel. Sorten har hög stärkelsehalt.

Tabell 1. Vårvete . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Diskett mätare

Obehandlat BehandlatSorter / Område A-G Ant. A Ant D+E Ant. F Ant. A-G A D+E FMätaren, kg/ha 6570 10 6220 3 5730 3 7920 3 7320 6700 6530 8780Rel,tal mätaren=100Sortmedel 105 107 104 103 104 106 105 102Triso 88 *** 10 90 * 3 83 ** 3 91 * 3 94 ** 96 96 93 *Quarna 87 *** 10 88 * 3 91 3 84 *** 3 84 *** 87 *** 80 *** 82 ***KWS Alderon 118 *** 10 121 *** 3 122 *** 3 116 *** 3 113 *** 114 *** 117 *** 111 ***WPB Oryx 107 ** 10 112 * 3 103 3 105 3 109 *** 114 *** 110 * 107 *Happy 108 ** 10 109 3 106 3 106 3 106 ** 109 * 106 104WPB Skye 110 *** 10 113 ** 3 109 3 105 3 108 *** 111 ** 109 * 103Provade 2 årWPB08SW052-08 109 ** 5 113 2 105 1 106 2 108 *** 109 116 104WPB08SW052-10 108 ** 5 112 2 106 1 105 2 106 ** 108 105 105STRU093736s21 110 ** 5 110 2 110 1 109 2 111 *** 113 109 110Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001

(Vårvete forts. nästa sida)

34

Tabell 2. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016.

Diskett mätare. Medeltal obehandlade ledOmråde

Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant.Mätaren, kg/ha 7030 55 7230 15 7070 9 6620 14 7190 17Rel,tal mätaren=100Sortmedel 105 106 108 103 105Triso 93 ** 54 91 ** 15 94 9 88 *** 14 97 16Quarna 88 *** 55 86 *** 15 94 9 89 *** 14 87 *** 17KWS Alderon 111 *** 50 116 *** 15 105 8 110 ** 13 110 *** 14WPB Oryx 108 ** 38 106 10 111 ** 6 105 10 109 *** 12Happy 108 *** 31 107 8 112 ** 5 107 8 109 *** 10WPB Skye 110 ** 31 115 *** 8 111 ** 5 107 8 108 *** 10WPB08SW052-08 112 ** 10 115 ** 3 122 1 109 2 110 ** 4WPB08SW052-10 110 * 10 115 ** 3 114 1 106 2 107 * 4STRU 093736s21 107 10 105 3 114 1 104 2 109 ** 4Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001

Tabell 3. Vårvete. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Diskett mätare. Medeltal behandlade led

OmrådeSorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant.Mätaren, kg/ha 7800 55 7910 15 8480 9 7210 14 7870 17Rel,tal mätaren=100Sortmedel 104 106 101 103 104Triso 98 55 98 15 96 9 96 * 14 100 17Quarna 86 *** 55 84 *** 15 89 *** 9 85 *** 14 86 *** 17KWS Alderon 108 *** 50 114 *** 15 101 8 108 *** 13 105 * 14WPB Oryx 109 *** 38 108 ** 10 107 * 6 108 *** 10 110 *** 12Happy 107 *** 31 111 *** 8 102 5 105 * 8 108 ** 10WPB Skye 108 *** 31 110 *** 8 105 5 107 ** 8 107 ** 10WPB08SW052-08 108 ** 10 111 ** 3 102 1 111 2 106 4WPB08SW052-10 108 ** 10 110 ** 3 103 1 104 2 109 * 4STRU093736s21 108 *** 10 113 ** 3 107 1 110 2 105 4Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001

Tabell 4. Vårvete . Avkastning årsvis 2012-2016. Diskett mätare. Medeltal obehandlade och behandlade ledOmråde A-B Område D-F

Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Mätaren, kg/ha 7670 7830 7770 8220 6510 6790 7970 6270 7950 7240Rel,tal mätaren=100Sortmedel 100 101 103 106 106 103 100 101 105 103Triso 101 97 95 88 * 92 * 104 96 * 96 95 91 ***Quarna 84 ** 86 ** 89 *** 89 * 88 *** 91 * 86 *** 85 *** 91 ** 84 ***KWS Alderon 115 * 104 107 ** 116 ** 115 *** 117 104 * 104 108 * 116 ***WPB Oryx 106 113 105 112 *** 106 ** 109 * 109 ** 106 **Happy 107 104 110 * 109 ** 105 104 110 ** 106 **WPB Skye 107 111 110 * 114 *** 103 107 * 108 * 106 **WPB08SW052-08 116 111 110 * 106 **WPB08SW052-10 114 110 109 * 105 *STRU 093736s21 109 112 105 109 ***Probvärde 0,001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,002 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001

35

Tabell 5. Vårvete . Effekt av behandling, jämförelse behandlat och

obehandlade led2016 2012-2016

SorterObehandlat,

kg/ha

Behand-lingseffekt merskörd

kg/haObehandlat,

kg/ha

Behand-lingseffekt merskörd

kg/haDiskett 6570 750 7030 770Sortmedel 6869 745 7362 747Triso 5800 1090 6510 1120Quarna 5740 400 6200 480KWS Alderon 7760 500 7830 620WPB Oryx 7020 990 7580 900Happy 7090 670 7610 750WPB Skye 7250 650 7710 690WPB08SW052-08 7140 780 7900 530WPB08SW052-10 7100 680 7710 690STRU 093736s21 7220 940 7540 920

Tabell 6. Vårvete. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2012-2016Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led

Sorter

Vatten-halt, %

Mognad, dagar

Strå-längd,

cm

Strå-styrka, 100-0

Gul-rost, % Ant.

Blad-fläck-sjuka,

% Ant.

Blad-fläck-sjuka,

% Ant.

Mjöl-dagg,

% Ant.

Svart-prick-sjuka,

%Ant

.Diskett 18,6 123 89 95 8 26 19 10 19 10 11 8 10 12Sortmedel 19,4 124 87 94 8 16 16 5 8Triso 19,3 123 90 90 20 26 13 9 13 9 15 8 10 12Quarna 18,1 120 84 96 5 26 20 10 20 10 13 8 10 12KWS Alderon 21,1 127 78 96 4 25 14 7 14 7 10 7 5 12WPB Oryx 19,4 124 86 95 14 19 13 5 13 5 2 5 7 12Happy 19,0 125 97 94 9 18 13 3 13 3 0 4 5 9WPB Skye 19,4 124 84 91 5 18 17 3 17 3 2 4 9 9WPB08SW052-08 18,9 123 88 96 2 7 16 2 16 2 16 3WPB08SW052-10 19,3 123 84 96 4 7 18 2 18 2 8 3STRU 093736s21 20,5 125 89 93 9 7 17 2 17 2 5 3Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001

Tabell 7. Vårvete. Kärnkvalitet. Flerårsmedeltal 2012-2016. Behandlade led. Bakanalys medeltal av två försök respektive år

Rymd-vikt,

Tusen-kornvikt, Falltal,

Protein-halt,

Stärkelse-halt, Brödvolym1)

Sorter g/l g sek % % 2015 2016Diskett 810 40,7 337 12,7 67,9 825 921Sortmedel 807 45,0 329 12,5 68,2Triso 815 42,7 314 12,7 68,4 -20 24Quarna 810 42,9 333 15,2 65,4 58 25KWS Alderon 788 45,8 359 12,1 67,6 -127WPB Oryx 801 46,6 321 11,4 69,0 -123 -102Happy 810 42,3 338 11,7 69,5 -68 -168WPB Skye 782 47,2 342 12,0 68,7 -46 -70WPB08SW052-08 815 48,8 330 12,4 67,9 -44 -159WPB08SW052-10 822 45,7 317 12,3 68,7 -27 -167STRU 093736s21 815 46,8 301 12,2 69,0 -70 -254Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,00011) Brödvolym, ml/100 g mjöl. Mätarens volym jämförs med övriga sorter, (differens: sort - mätare)

36

11 Vårkorn 11.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter

I sammanställningarna med medeltidiga/medelsena sorter används från och med 2016 en syntetisk mä-tare, vilket innebär att man räknar fram ett medeltal för flera sorter, och använder medeltalet som av-kastningsmätare. Detta ger samma fördelar som en fältmässig sortblandning och minskade kostnader. Sortbeskrivningarna i texten utgår dock främst från en jämförelse med medeltalet för alla ingående sor-ter. Årets resultat bygger på 15 försök, en minskning med ca 10 försök sedan föregående år, beroende på att resurser överförts till odlingstekniska försök. För femårsperioden ingår 117 försök. Odlingssäsongen 2016 präglades av torka i södra Götaland och avkastningen blev den lägsta under femårsperioden, medan motsatt förhållande rådde i Mellansverige (tabell 1a-1b). Bäst avkastning 2016 hade Laureate, Thermus och Dragoon i obehandlat led, medan RGT Planet, Scholar och Highway var de bästa sorterna i behandlat led. Dessa sorter har även varit bra under minst två års provning i genomsnitt över alla områden (tabell 2a-2b).

Den årsvisa merskörden som ett medeltal för samtliga sorter vid svampbekämpning framgår av tabell 3. Merskörden var den näst högsta under de senaste åtta åren. Merskörden förstärks av en hög avkastningsnivå, utan att sjukdomsangreppen varit anmärkningsvärt höga. I försöken har använts relativt höga doser bekämpningsmedel för att visa sorternas avkastningspotential. Stora behandlingseffekter förekom särskilt 2015 och 2016. I allmänhet är det svårt att se samband mellan sjukdomsangrepp och behandlingsresultat, men 2016 var det t.ex. större angrepp av kornrost och mjöldagg än normalt, se tabell 8.

Tabell 4 visar sorternas odlingssäkerhet under olika år i två områden. De flesta sorter har en stabil od-lingssäkerhet, ingen sort visar en klart minskande avkastningstrend, även om några har presterat sämre under enskilda år. Salome och KWS Irina är exempel på sorter som behållit en hög avkastningsnivå under skiftande årsmåner och växlande sjukdomsangrepp.

I kornförsöken ingår ett led med behandling mot

svampar. Syftet är att få ett begrepp om den allmänna resistensen hos sorterna och avkastningspotentialen. I tabellerna 2a-b redovisas avkastningen för obe-handlade respektive behandlade led. Sortrelationerna har förändrats ganska litet oavsett behandling. Detta beror sannolikt på att sorterna har angripits av flera sjukdomar samtidigt, och ingen sort har heltäckande resistens. Sorter, vars relativa konkurrensförmåga inte gynnats, och som därför kan antas ha goda resistensegenskaper är t.ex. Anakin, Thermus och Laureate, medan Highway uppvisar förbättrad kon-kurrensförmåga vid behandling.

I tabell 5 redovisas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet i det behandlade ledet. De längsta sor-terna är Brioni och Crescendo. Många sorter är kortvuxna som t.ex. Vilgott, KWS Irina och Salome. Nästan alla sorter har god stråstyrka och ingen är utpräglat stråsvag. Skillnaden i mognadstid mellan de medelsena sorterna är som mest 4 dagar. Relativt sent mognande är t.ex. Dragoon och Laureate, medan Luhkas har tidig mognad. Som jämförelse ingår även den tidiga sorten Vilgott, som vanligen är ännu något tidigare än Luhkas, vilket också återspeglas i vatten-halten vid skörd. Bäst rymdvikt har Brioni och Luhkas, medan t.ex. KWS Irina har låg rymdvikt. Storkärniga sorter är bl.a. Bente, Anakin och Propino. Däremot har Fairytale och Brioni låg kärnvikt.

I tabell 6 redovisas inre kärnkvalitet och maltegen-skaper. Drygt hälften av sorterna är av maltkornstyp. En viktig egenskap hos maltkorn är fullkornsandelen (procent av fraktionen kärnor > 2,5 mm i diameter). Skillnaderna är relativt små, men Propino visar den största fullkornsandelen.

I tabell 7 redovisas sorternas känslighet för olika sjukdomar i det obehandlade ledet. Många sorter har motståndskraft mot mjöldagg. Sorter med mlo-resistens har små/inga angrepp och behöver vanligen inte bekämpas mot mjöldagg. Mest angrepp har SW Makof och Propino. Bladfläcksjuka angriper samt-liga sorter, vilket också gäller sköldfläcksjuka, dock är angreppen här på en lägre nivå. För att belysa

37

(Vårkorn forts. nästa sida)

sjukdomsutvecklingen i sortmaterialet visas årsvisa resultat i tabell 8 och 9 i obehandlade led. Här finns också behandlingseffekter (tabell 9) för skörden vid svampbehandling. Resultaten växlar mellan åren. Störst genomsnittlig merskörd var det åren 2015 och 2016. Observera att relativt höga doser tillämpas vilket ger stora skördeökningar. För mer information om kornsorternas sjukdoms- och resistensförhållanden hänvisas till Jordbruksverkets växtskyddscentraler. Se t.ex. den årligen webbpublicerade ”Bekämpnings-rekommendationer, Svampar och Insekter”. 11.1.1 Sortbeskrivning, medelsena sorterR = sorten finns på Svenska sortlistan

SORTMEDELTALET beskriver medeltalen för sor-terna som redovisas i tabellerna. Sortbeskrivningarna relaterar i hög grad till dessa medeltal, där avkastning-en är medelstor, stråstyrkan god, längden medellång, mognaden medelsen, rymdvikt, tusenkornvikt och proteinhalt medelhöga, samt sjukdomsresistensen medelgod.

SW MAKOF (R), är ett maltkorn med speciella enzym/whiskymaltkvaliteter. Den är medelkort med mycket god stråstyrka. Sorten har relativt hög rymdvikt och hög proteinhalt. Sorteringen är god.

ANAKIN, danskt foderkorn med medellångt strå och god stråstyrka. Avkastningen är medelstor och mognaden medelsen. Anakin har medelhög rymdvikt och mycket hög kärnvikt. Sorten har mlo-resistens och nematodresistens och ger låg merskörd vid svampbehandling.

LUHKAS (R), är en tidig sort från Frankrike som pro-vas i det medelsena sortimentet. Den är medellång med god stråstyrka. Sorten har medelhög avkastning, hög rymdvikt och ganska stor kärna. Luhkas har mlo-resistens och för övrigt små sjukdomsangrepp.

PROPINO, är en medelavkastande, medelsent mog-nande engelsk maltsort. Den är högväxande men har mycket god stråstyrka. Propino har låg rymdvikt men hög tusenkornvikt och hög fullkornsandel. Sorten har nematodresistens.

VILGOTT (R), tidig tvåradssort som även provas i det medelsena sortimentet. Avkastningsmässigt kan sorten inte hävda sig mot de senare sorterna. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar. Se även beskrivning under tidiga sorter.

FAIRYTALE, dansk sort medmedelstor avkastning.

Den är högvuxen med god stråstyrka och medelsen mognad. Sorten har medelhög rymdvikt men liten kärna. Den har mlo-resistens.

TAMTAM, medelhögt avkastande franskt foderkorn. Sorten är relativt lång men har god stråstyrka och medelsen mognad. Tamtam har medelhög rymdvikt och medelstor kärna. Den har mlo-resistens.

SALOME (R), tysk maltsort med stor avkastning. Den är mycket kortvuxen med god stråstyrka och mognar tidigt. Sorten provas även i försöken med tidiga sorter. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecyst-nematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen.

KWS IRINA, är en tysk maltsort med stor avkastning. Sorten är ganska kort och har god stråstyrka. Den har särskilt låg rymdvikt men relativt god sortering för användning som maltkorn. KWS Irina har mlo-resistens.

BRIONI, högvuxen engelsk maltkornsort med avkast-ning i nivå med SW Makof. Goda stråegenskaper trots ett relativt långt strå. Rymdvikten är hög och maltegenskaperna är goda med mycket hög fullkorn-sandel. Lämplig för whiskymalt.

THERMUS, är en dansk mycket högavkastande fo-dersort. Den är medellång men relativt stråsvag och har förhöjd tendens till stråbrytning.

SOULMATE, är en dansk högavkastande maltsort med kort strå och mycket goda stråegenskaper. Sjukdomsangreppen har varit små och sorten har mlo-resistens. Soulmate har en mycket hög fullkornsandel.

HIGHWAY, dansk, högavkastande foder/maltsort med bra stråegenskaper. Sorten har mlo-resistens och sjukdomsangreppen är små, men skördeökningen vid svampbehandling är stor. Kärnan är relativt stor.

SCHOLAR, engelsk fodersort med mycket hög av-kastning. Den är kortvuxen med goda stråegenska-per. Kärnkvaliteten är genomsnittlig. Till synes god sjukdomsresistens.

DRAGOON, engelsk fodersort med mycket hög av-kastning, särskilt i obehandlat led. Sorten är kortvuxen med goda stråegenskaper. Den har särskilt låg rymd-vikt. Bred sjukdomsresistens, bl.a. mot nematoder.

RGT PLANET, engelsk maltkornsort med mycket hög avkastning, särskilt i sydöstra Sverige. Den är medelkort med bra stråegenskaper. Kärnsorteringen är god. Den är resistent mot mjöldagg och nematoder.

38

CRESCENDO, franskt maltkorn med genomsnittlig avkastning. Den är särskilt högvuxen, men stråegen-skaperna är i stort genomsnittliga. Fullkornsandelen är mycket hög och sorten har hög diastatisk kraft.

Följande sorter har provats två år, och vissa uppgifter är preliminära:

LAUREATE, tysk maltsort med särskilt stor avkastning i behandlat led. Sorten är kortvuxen, men stråstyr-kan är under medel. Kärnan är relativt stor med god sortering, men låg rymdvikt.

BENTE, tysk, högavkastande maltsort med mycket goda stråegenskaper. Bente har god kärnkvalitet med mycket hög tusenkornvikt och hög fullkornsandel. Sorten har mlo-resistens.

11.2 Resultat med tidiga sorterAvkastningen för tidiga sorter, som mestadels pro-vats i norra Svealand och södra Norrland, redovisas i tabell 10. Sorterna är främst provade i Gästrikland och östra Dalarna (område G), men försök har även utförts i Västra Götaland, samt tidigare i Östergötland och Mälar-Hjälmarbygden. Sortbeskrivningarna gäller för resultaten i område G (Dalarna och Gästrikland). I försöken ingår som jämförelse den medeltidiga tvåradssorten Salome. Resultaten visar att Salome avkastat bäst både i obehandlat och behandlat led. De nya sexradssorterna Severi, och särskilt Kaarle närmar sig dock Salome i avkastning, och överträffar de äldre sexradssorterna SW Judit och Vilde, samt av tvåradssorterna SW Barbro och Kannas och i obehandlat även Vilgott. I tabell 11 framgår dock att resultaten växlat mellan åren.

I tabell 12 återfinns egenskaperna för det tidiga kornsortimentet. I allmänhet har de tidiga sorterna varit mer högvuxna med sämre stråstyrka och större stråbrytning jämfört med medelsena sorter, och mer mottagliga för en del sjukdomar. Under årens lopp har dock dessa egenskaper i flera fall tydligt förbätt-rats. Den kortaste sorten är Vilgott, medan Kaarle är längst. Bäst stråstyrka har Kaarle och Vilde. De tidigast mognande sorterna är sexradssorterna, vilket också återspeglas i vattenhalten vid skörd. Skillnaderna är dock små, Salome mognar 2 dagar senare, samtidigt som Vilgott. Bäst rymdvikt har Vil-gott och Kannas. Störst kärnor har Vilgott, Salome och Kannas, medan Vilde och särskilt SW Judit är småkärniga. Proteinhalten är hög i Kannas och SW Barbro. I tabell 13 redovisas sjukdomsförekomsten. Mjöldaggsangreppen har varit stora i SW Judit och Kaarle, medan Vilgott, SW Barbro och Severi har visat små mjöldaggsangrepp. Bladfläcksjuka förekommer allmänt, störst förekomst har SW Judit och Vilde.

Sköldfläcksjuka har förekommit relativt sällan, och data saknas.

11.2.1 Sortbeskrivningar, tidiga sorter

Beskrivningarna hänför sig till förhållandena i södra Norrland och Värmlands län. R = sorten finns på Svenska sortlistan

Sortprovningen för Norrland utom Gästrikland utförs av institutionen för Norrländsk jordbruksvetenskap i Umeå och presenteras i ett särskilt avsnitt. Tidiga sorter provas även i norra Dalarna och Gästrikland och de flesta av nedanstående beskrivna sorter är utpräglade Norrlandssorter.

SW BARBRO (R), tvåradssort med god avkastning. Sorten är lång och något stråsvag och mognar tidi-gast av tvåradssorterna. Den har bra kärnkvalitet. Sjukdomsangreppen är genomsnittliga.

SW JUDIT (R), sexradskorn som har gett för sortty-pen relativt god avkastning. Sorten är lång och något stråsvag. Mognaden är särskilt tidig. Rymdvikten är mycket låg och kärnan liten. SW Judit är mycket känslig för mjöldagg.

VILGOTT (R), tidig tvåradssort med mycket hög avkastning. Den är ganska kortvuxen och har bra stråstyrka. Rymdvikten är mycket hög och sorten är storkärnig. Den angrips genomsnittligt av sjukdomar.

SALOME (R), tysk medeltidig tvåradssort med mycket hög avkastning. Den är kortvuxen med god stråstyrka och mognar ganska tidigt. Rymdvikt och tusenkornvikt är medelhöga. Salome har mlo-resistens och bred resistens mot havrecystnematoder, ras 1 och 2 samt Gotlandstypen.

VILDE, är en norsk sexradssort och kan jämföras med SW Judit. Vilde har särskilt de senaste åren visat bättre avkastning, är lika lång, men har klart bättre stråstyrka. Sorten mognar i stort sett samtidigt som SW Judit. Rymdvikten är något bättre, kärnan är större och proteinhalten något lägre. Mjöldaggsangreppen är mindre jämfört med SW Judit, men klart högre jämfört med nyare sorter.

KANNAS (R), svensk tvåradssort förädlad i Lännäs. Den kan närmast jämföras med Vilgott. Kannas har lägre avkastning än Vilgott, är mer högvuxen men stråstyvare. Kärnkvaliteten är förbättrad. Rymdvik-ten är mycket god, och kärnan stor med mycket hög proteinhalt. Kannas har relativt små angrepp av sjukdomar.

39

(Vårkorn forts. nästa sida)

KAARLE, finsk högvuxen flerradig sort med mycket god stråstyrka, och för flerradssorter särskilt stor avkastning. Den mognar i stort sett samtidigt som SW Judit och Vilde. Rymdvikt och kärnvikt är högre jämfört med dessa sorter, men proteinhalten är låg. Sjukdomsangreppen är relativt måttliga, med undan-tag för mjöldagg.

SEVERI, finsk flerradssort med mycket hög avkast-ning. Den når dock inte Kaarles nivå. Sorten mognar samtidigt med övriga sexradssorter. Den är relativt lång, men stråstyv. Kärnkvaliteten kan jämföras med Kaarles. Sjukdomsresistensen är god.

Tabell 1a. Vårkorn . Avkastning (kg/ha) områdesvis för medeltidiga sorter 2016. Syntetisk mätare*. Obehandlade ledOmråde

Sorter A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F AntMätare 7740 15 7790 4 6900 2 8100 3 7350 6Rel.tal. Mätare=100Sortmedel 102 101 104 101 104Fairytale 103* 15 106 4 105 2 98 3 104 6Anakin 103* 15 104 4 108 2 100 3 102 6SW Makof 97* 15 91* 4 98 2 98 3 99 6Tamtam 98 15 100 4 93 2 97 3 99 6Luhkas 100 15 94 4 111 2 95 3 104* 6Propino 99 15 98 4 100 2 101 3 98 6Salome 104** 15 106 4 108 2 98 3 105* 6KWS Irina 102 15 100 4 100 2 99 3 106** 6Thermus 108*** 15 104 4 110 2 109** 3 111*** 6RGT Planet 106*** 15 105 4 113 2 104 3 107*** 6Scholar 106*** 15 103 4 107 2 105 3 107*** 6Soulmate 103** 15 102 4 105 2 100 3 105** 6Vilgott 96** 15 89** 4 97 2 93 3 101 6Dragoon 107*** 15 111** 4 102 2 105 3 109*** 6Brioni 93*** 15 93 4 83 2 95 3 95* 6Laureate 109*** 15 111** 4 112 2 104 3 110*** 6Crescendo 101 15 97 4 102 2 103 3 102 6Highway 105*** 15 100 4 111 2 105 3 108*** 6Bente 105** 15 100 4 112 2 103 3 106** 6Probvärde .0001 .0001 .0001 0.003 .0001*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam

40

Tabell 1b. Vårkorn . Avkastning (kg/ha) områdesvis för medeltidiga sorter 2016. Syntetisk mätare*. Behandlade led

OmrådeSorter A-F Ant A Ant B Ant D+E Ant F AntMätare 8330 15 8340 4 7060 2 8840 3 7930 6Rel.tal. Mätare=100Sortmedel 102 103 106 102 101Fairytale 102 15 107* 4 107 2 99 3 100 6Anakin 103* 15 101 4 105 2 106 3 102 6SW Makof 96* 15 97 4 102 2 95 3 94** 6Tamtam 97* 15 96 4 93 2 98 3 98 6Luhkas 103 15 101 4 114 2 104 3 100 6Propino 98 15 99 4 100 2 96 3 99 6Salome 105*** 15 107* 4 112 2 104 3 103 6KWS Irina 101 15 102 4 106 2 100 3 100 6Thermus 104* 15 100 4 115 2 105 3 102 6RGT Planet 107*** 15 109** 4 117 2 101 3 106** 6Scholar 107*** 15 108** 4 108 2 108* 3 106* 6Soulmate 103 15 106* 4 106 2 105 3 98 6Vilgott 96** 15 97 4 102 2 92* 3 94* 6Dragoon 105*** 15 107* 4 98 2 106 3 106** 6Brioni 94*** 15 91** 4 95 2 99 3 92*** 6Laureate 106*** 15 111*** 4 109 2 101 3 105* 6Crescendo 100 15 104 4 100 2 102 3 96 6Highway 108*** 15 106 4 119 2 106 3 108*** 6Bente 103* 15 106* 4 112 2 102 3 100 6Probvärde .0001 .0001 0.013 NS .0001*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och TamtamNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 2a. Vårkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis för medeltidiga sorter. Flerårsmedeltal (2012-2016) Syntetisk mätare*. Obehandlade led

OmrådeSorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant.Mätare 7570 117 8210 33 7420 20 5880 5 7540 27 7310 32Rel.tal. Mätare=100Sortmedel 102 102 102 103 101 102Fairytale 101 116 102* 32 100 20 102 5 101 27 101 32Anakin 102** 117 102** 33 103** 20 104 5 100 27 103*** 32SW Makof 94*** 68 92*** 19 90*** 11 99 3 93*** 15 98 20Tamtam 101 117 102** 33 101 20 101 5 101 27 100 32Luhkas 100 117 99 33 100 20 102 5 100 27 101 32Propino 97*** 117 98*** 33 96*** 20 96 5 98 27 97*** 32Salome 102** 103 102* 28 104** 19 110* 4 102 23 102 29KWS Irina 103*** 100 103** 27 102 18 108 3 103 23 104*** 29Thermus 107*** 74 108*** 20 108*** 12 112 1 106*** 17 106*** 24RGT Planet 106*** 51 108*** 14 110*** 8 107 1 106** 11 104** 17Scholar 107*** 51 106*** 14 104* 8 106 1 109*** 11 108*** 17Soulmate 103** 42 103* 11 102 7 100 1 101 9 104*** 14Vilgott 94*** 103 92*** 28 97** 19 97 4 92*** 23 97*** 29Dragoon 108*** 51 109*** 14 106** 8 111 1 109*** 11 109*** 17Brioni 91*** 74 92*** 20 89*** 12 94 1 92*** 17 92*** 24Laureate 109*** 28 110*** 7 110*** 5 109 1 105* 5 108*** 10Crescendo 101 51 102 14 100 8 95 1 102 11 98 17Highway 103** 51 100 14 107*** 8 92 1 105* 11 103* 17Bente 105*** 28 105** 7 107** 5 112 1 104 5 104** 10Probvärde .0001 .0001 .0001 NS .0001 .0001*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och TamtamNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

41

(Vårkorn forts. nästa sida)

Tabell 2b. Vårkorn. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis för medeltidiga sorter. Flerårsmedeltal (2012-2016). Syntetisk mätare*. Behandlade led

OmrådeSorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant.Mätare 8050 117 8840 33 7990 20 6210 5 8000 27 7620 32Rel.tal. Mätare=100Sortmedel 101 101 102 101 101 101Fairytale 100 117 99 33 100 20 104 5 101 27 100 32Anakin 100 117 99 33 100 20 103 5 100 27 100 32SW Makof 92*** 68 91*** 19 91*** 11 94 3 90*** 15 95*** 20Tamtam 101 117 101 33 102 20 101 5 101 27 100 32Luhkas 101 117 100 33 103* 20 95 5 100 27 101 32Propino 99* 117 98** 33 98* 20 95 5 98* 27 100 32Salome 103*** 103 103*** 28 106*** 19 103 4 101 23 102** 29KWS Irina 103*** 100 104*** 27 103* 18 104 3 102* 23 102* 29Thermus 105*** 74 105*** 20 109*** 12 106 1 104*** 17 105*** 24RGT Planet 106*** 51 108*** 14 109*** 8 106 1 106*** 11 105*** 17Scholar 107*** 51 107*** 14 105** 8 100 1 108*** 11 108*** 17Soulmate 102* 42 103* 11 104* 7 101 1 102 9 102 14Vilgott 96*** 103 94*** 28 99 19 94 4 93*** 23 97*** 29Dragoon 107*** 50 108*** 13 103 8 102 1 107*** 11 109*** 17Brioni 90*** 74 89*** 20 89*** 12 91 1 92*** 17 91*** 24Laureate 106*** 28 108*** 7 106** 5 100 1 103 5 107*** 10Crescendo 101 51 101 14 101 8 109 1 102 11 99 17Highway 106*** 51 104*** 14 107*** 8 99 1 107*** 11 105*** 17Bente 104** 28 103* 7 107*** 5 103 1 102 5 104* 10Probvärde .0001 .0001 .0001 NS .0001 .0001*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och TamtamNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 3. Vårkorn. Årsvis effekt av svampbehandling, merskörd kg/ha och %. Sortmedeltal

Sortmedeltal

AntalÅr försök kg/ha %2009 34 390 62010 34 320 52011 25 150 22012 23 410 62013 19 260 42014 24 470 62015 25 580 72016 15 576 7

42

Tabell 4. Vårkorn. Avkastning (kg/ha) årsvis 2012-2016. Syntetisk mätare*. Medeltal obeh.-beh. Område A-B Område D-F

Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Mätare 8370 8220 7930 8630 7670 7550 7250 7570 7720 7890Rel.tal. Mätare=100Sortmedel 100 101 101 101 103 101 101 100 101 101Fairytale 99 99 99 101 106** 102 100 100 99 101Anakin 100 101 100 101 104** 100 100 102 100 102*SW Makof 91*** 89*** 98 92*** 94*** 96**Tamtam 102* 102 102* 102** 96* 101 100 100 102* 98Luhkas 96*** 100 102* 101 103 104** 101 101 98 102Propino 98* 98 97** 96*** 99 98 100 98** 98* 98Salome 102 102 103** 104*** 107*** 101 103** 100 102 104**KWS Irina 101 103** 103* 104*** 104* 105* 101 102* 105*** 102Thermus 105** 108*** 109*** 106** 104** 105*** 105*** 106***RGT Planet 106*** 110*** 111*** 103* 105*** 105***Scholar 106*** 107*** 106** 108*** 109*** 107***Soulmate 103 104* 104 104* 103* 99 106** 102Vilgott 95** 97* 95*** 91*** 97 95* 97** 92*** 94*** 96**Dragoon 106*** 109*** 107*** 109*** 109*** 107***Brioni 90*** 88*** 92*** 91*** 92*** 91*** 89*** 95***Laureate 109*** 110*** 107*** 106***Crescendo 101 102* 102 100 99 101Highway 104** 104** 107*** 104* 103* 107***Bente 105** 109*** 103 104**Probvärde .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam

Tabell 5. Vårkorn. Odlingsegenskaper och yttrekärnkvalitet. Flerårsmedeltal (2012-2016). Behandlade led

SorterStrå-längd, cm

Strå-styrka, 100-0

Strå- brytn., 100-0

Ax-brytn., 100-0

Mog-nad, dagar

Vatten- halt, %

Rymd- vikt, g/l

Tusen- korn- vikt, g

Syntetisk mätare 73 91 8 11 116 17.6 695 53.4Sortmedel 71 90 10 12 115 17.6 694 52.7Fairytale 73 89 11 12 115 17.4 698 47.7Anakin 72 90 10 11 115 17.3 700 56.5SW Makof 70 93 8 12 115 17.3 703 50.3Tamtam 74 92 7 11 116 18.0 696 51.0Luhkas 69 89 13 12 113 17.1 712 53.5Propino 75 93 6 11 116 17.4 686 55.5Salome 67 89 12 12 114 17.4 695 52.5KWS Irina 66 93 5 12 116 18.1 675 53.0Thermus 71 85 18 12 115 17.6 692 51.7RGT Planet 72 89 10 11 116 18.0 690 53.8Scholar 68 93 6 12 117 17.9 698 50.2Soulmate 67 93 5 12 116 17.3 694 50.5Vilgott 66 85 18 12 113 16.7 702 50.7Dragoon 69 92 8 11 117 17.8 678 53.8Brioni 77 89 8 12 115 17.0 715 48.9Laureate 69 86 15 12 117 18.3 677 54.6Crescendo 78 86 12 11 116 18.0 683 54.2Highway 70 91 8 11 115 17.3 687 54.4Bente 71 94 5 12 114 17.7 697 57.2Probvärde .0001 .0001 .0001 0.007 .0001 .0001 .0001 .0001

43

(Vårkorn forts. nästa sida)

Tabell 6. Vårkorn. Kvalitet i behandlade led. Flerårsmedeltal (2012-2016). Syntetisk mätare*

SorterMalt/ Foder-korn*

Protein-halt, % av ts

Stärkelse-halt, % av ts

Ergo-sterol, mg/kg

Tusen-korn-vikt, g

Fullkorn**, >2,5 mm %

Relativ avkast-ning

Relativ fullkorn-skörd**

Syntetisk mätare 10.1 62.6 14 53.4 98 8050 101Sortmedel 10.1 62.7 15 52.7 97 101 100Fairytale F 10.0 62.9 14 47.7 95 100 97Anakin F 10.2 62.4 15 56.5 98 100 100SW Makof M, HDP 11.0 61.6 14 50.3 97 92*** 91Tamtam F 9.9 62.9 14 51.0 96 101 99Luhkas F 10.5 62.7 15 53.5 98 101 101Propino M 10.2 62.2 12 55.5 99 99* 100Salome F/M 10.3 62.8 15 52.5 97 103*** 102KWS Irina M 10.0 62.5 15 53.0 97 103*** 102Thermus F 10.1 62.7 15 51.7 96 105*** 103RGT Planet M 9.7 63.0 15 53.8 97 106*** 105Scholar F 9.6 62.9 18 50.2 97 107*** 106Soulmate M 9.9 63.3 14 50.5 98 102* 102Vilgott F 10.6 62.1 12 50.7 96 96*** 93Dragoon F 9.9 62.7 14 53.8 98 107*** 107Brioni M, HDP 10.7 62.9 15 48.9 97 90*** 89Laureate M 9.6 62.9 17 54.6 98 106*** 106Crescendo M, HDP 10.1 62.8 15 54.2 98 101 101Highway F/M 9.9 63.1 15 54.4 98 106*** 105Bente M 10.2 62.4 15 57.2 98 104** 104Probvärde .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam**Fullkorn = fraktion kärnor med större diameter än 2,5 mm

Tabell 7. Vårkorn. Sjukdomsangrepp, flerårsmedeltal (2012-2016). Obehandlade led

SorterMjöldaggs- angrepp %

Mjöldagg resistens-källa*

Bladfläck- sjuka, %

Ergo- sterol, mg/kg Kornrost, %

Sköldfläck- sjuka, %

Syntetisk mätare 2 10 14 3 1Sortmedel 2 9 15 3 2Fairytale 3 mlo 6 14 1 1Anakin 0 mlo 10 15 3 1SW Makof 7 6 14 2 1Tamtam 0 mlo 9 14 3 2Luhkas 1 mlo 13 15 5 3Propino 6 12 12 3 1Salome 2 mlo 9 15 2 2KWS Irina 1 mlo 7 15 5 2Thermus 4 6 15 0 2RGT Planet 1 Bred res. 13 15 4 1Scholar 1 Bred res. 6 18 1 1Soulmate 0 mlo 9 14 2 1Vilgott 1 mlo 9 11 6 3Dragoon 1 Bred res. 6 13 2 4Brioni 1 8 15 2 1Laureate 1 Bred res. 7 17 3 1Crescendo 1 Bred res. 8 15 3 2Highway 3 mlo 9 15 6 2Bente 2 mlo 10 15 7 3Probvärde 0.000 .0001 .0001 0.000 NSNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

44

Tabell 8. Vårkorn . Sjukdomsförekomst kornrost och mjöldagg årsvis 2012-2016. Syntesisk mätare*. Obehandlade led

Ergosterol Kornrost** Mjöldagg**Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015Syntetisk mätare 14 4 2 4 4 2 1 3 2Sortmedel 16 14 13 13 15 4 2 3 5 1 2 3 1Fairytale 16 13 13 14 14 1 0 1 6 4 2 6 1Anakin 16 14 13 14 15 4 1 5 2 0 0 0 2SW Makof 12 12 14 0 3 4 10 4Tamtam 16 14 13 12 14 3 0 4 5 0 0 1 0Luhkas 16 14 14 14 15 5 5 5 8 0 0 2 0Propino 13 11 11 10 12 3 3 3 4 7 4 7 6Salome 16 14 13 13 15 3 0 3 3 0 0 5 0KWS Irina 16 15 15 13 15 5 2 3 10 0 0 2 6Thermus 14 14 14 15 1 0 5 5 2 4RGT Planet 14 14 15 1 2 8 0 0Scholar 18 16 18 1 2 2 0 1Soulmate 13 12 12 14 4 4 1Vilgott 13 10 10 10 11 8 2 5 10 0 -2 3 0Dragoon 12 11 13 2 2 2 1 3Brioni 15 13 14 15 2 3 2 4 1 1Laureate 17 3 5 0Crescendo 13 13 15 3 2 4 1 -2Highway 15 3 4 10 6 -2Bente 15 5 10 1*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam**Kornrost 2013 samt mjöldagg 2016 är dolda då data saknas eftersom kriteriet tog bort alla värden.

Tabell 9. Vårkorn . Sjukdomsförekomst sköldfläck- och bladfläckssjuka samt merskörd av behandling årsvis 2012-2016. Syntetisk mätare*. Obehandlade led

Sköldfläcksjuka** Bladfläcksjuka Merskörd för behandling, kg/haSorter 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Syntetisk mätare -1 2 -3 14 7 9 9 8Sortmedel 1 3 2 14 6 8 8 7Fairytale -4 2 2 9 4 5 5 7 468 285 329 494 427Anakin 0 1 0 17 5 9 9 7 289 148 332 407 508SW Makof 1 2 3 5 6 6 250 480 437Tamtam 4 4 0 11 6 11 8 7 404 394 439 605 511Luhkas 4 4 2 19 9 12 15 6 585 309 431 668 686Propino -9 2 -1 18 10 10 12 12 548 438 565 731 496Salome -4 3 2 10 5 9 10 9 446 375 613 550 657KWS Irina 6 2 4 12 4 5 7 6 389 312 395 694 592Thermus 3 3 4 3 4 6 3 211 407 580 221RGT Planet 0 2 -7 13 11 11 499 685 502Scholar 2 2 4 5 6 7 446 616 618Soulmate 4 4 11 6 7 215 344 601 596Vilgott -4 7 1 17 8 7 10 5 815 380 419 746 508Dragoon 2 3 6 4 7 7 402 562 462Brioni 0 2 1 7 8 7 7 268 308 370 533Laureate 2 1 7 6 639 654 681Crescendo 4 3 2 7 9 5 600 478Highway 7 2 2 9 9 9 556 897 803Bente 2 4 10 8 571 397*Syntetisk mätare = Propino, Quench, Anakin och Tamtam**Kriteriet tog bort alla värden för sköldfläcksjuka 2012,2013, därav dolda.

45

(Vårkorn forts. nästa sida)

Tabell 10. Vårkorn, tidiga sorter. Område G. Avkastning 2012-2016. Mätare: SW Barbro

Område GSorter Obeh. Ant Beh. AntSW Barbro 5120 5690 13Rel.tal. SW Barbro=100Sortmedel 114 109Kaarle 123*** 10 114** 10Kannas 108 9 101 10Severi 119** 10 111* 10SW Judit 99 13 98 13Vilde 107 13 103 13Vilgott 116** 13 115*** 13Medeltidiga-medelsena sorterSalome 129*** 13 125*** 13Probvärde .0001 .0001

Tabell 11. Vårkorn, tidiga sorter. Område G. Avkastning 2012-2016. Mätare: SW Barbro

Årsvis, medel obeh. och beh.Sorter 2012 2013 2014 2015 2016SW Barbro 5280 5150 4620 6510 5400Rel.tal. SW Barbro=100Sortmedel 96 117 114 111 110Kaarle 125*** 122*** 118*** 118***Kannas 106 111 106 104Severi 123*** 113* 116** 114**SW Judit 89 110 99 96 98Vilde 88 111 104 112* 105Vilgott 107 121** 121*** 114** 115***Medeltidiga-medelsena sorterSalome 112 130*** 139*** 128*** 127***Probvärde .0299 .0007 .0001 .0001 .0001

Tabell 12. Vårkorn, tidiga sorter. Odlingsegenskaper och kvalitet. Flerårsmedeltal (2012-2016) behandlade led

SorterStrå-längd, cm

Strå-styrka, 100-0

Strå- brytn., 100-0

Mog-nad, dagar

Vatten- halt, %

Rymd- vikt, g/l

Tusen- korn- vikt, g

Protein- halt, % av ts

Stärkelse- halt, % av ts

SW Barbro 83 79 18 101 19.3 681 50.9 12.4 58.2Rel.tal. SW Barbro=100Sortmedel 80 90 18 102 18.8 678 48.3 11.5 60.0Kaarle 86 96 20 101 18.4 671 47.4 10.9 60.2Kannas 79 92 21 102 19.0 695 50.7 12.5 59.4Severi 83 92 18 101 18.1 677 45.7 10.4 61.2SW Judit 82 81 32 101 18.0 656 42.4 11.8 59.8Vilde 80 95 13 101 18.0 663 45.5 11.6 59.6Vilgott 73 91 16 103 19.6 698 51.9 11.3 60.5Medeltidiga-medelsena sorterSalome 74 90 8 103 20.1 683 51.9 10.9 61.2Probvärde .0001 0.000 NS NS .0001 .0001 .0001 .0001 .0001NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

46

Tabell 13. Vårkorn, tidiga sorter. Sjukdomsförekomst* obehandlade led.Flerårsmedeltal (2012-2016)

Sort

Ergo- sterol, mg/kg

Blad- fläck- sjuka, %

Mjöldaggs- angrepp %

SW Barbro 13 19 4Rel.tal. SW Barbro=100Sortmedel 14 18 14Kaarle 15 11 25Kannas 13 19 14Severi 14 14 5SW Judit 14 31 33Vilde 16 26 21Vilgott 13 14 3Medeltidiga-medelsena sorterSalome 15 11 3Probvärde 0.000 NS NS*Saknar data för sköldfläcksjuka 2016NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

47

12 Havre12.1 Resultat med medeltidiga/medelsena sorter

I tabellerna 1-8 ingår medeltidiga-medelsena sorter och som jämförelse den tidiga sorten Haga. De sär-skilt tidiga sorterna provas från och med 2013 i en speciell försöksserie, och resultaten presenteras i tabellerna 9-10. Havresorterna jämförs med Galant, som ersatt Belinda som mätare. I sammanställning-arna med medeltidig havre ingår 12 försök från 2016 och för femårsperioden totalt 83 försök. Avkastningen 2016, tabell 1, blev mycket hög i norra Götaland och Svealand, men betydligt lägre i södra Götaland, där torkan hade större inverkan. De fåtaliga försöken ger dock något osäkra resultat. De bästa sorterna 2016 var Delfin, följd av Nike och Poseidon. Dessa sorter har också varit bra under de föregående åren. En del sorter går olika bra i olika områden, t.ex. har Galant relativt sett sämre resultat i område B. Skillnaderna kan bero på olikheter i torkresistens, sjukdomsresis-tens, stråstyrka mm.

I havreförsöken ingår ett led med svampbekämp-ning, där halva försöket behandlas. Resultaten redovisas i tabell 2-3. Inverkan på avkastningen är påfallande lägre än i övriga växtslag, men vissa år med t.ex. stora kronrostangrepp, kan effekten på stråstyrkan vara anmärkningsvärd. Havren angrips av kronrost m.fl. svampar, som sätter ned stråstyrkan. Den årsvisa merskörden vid besprutning för medel-talet av samtliga sorter respektive Galant framgår av tabell 4. År 2012 och 2015 var skördeökningarna större än övriga år. Dessa år var avkastningsnivån hög.

I tabell 5 jämförs avkastningen för sorterna årsvis i två områden, södra Götaland (A-C) respektive norra Götaland och Svealand (D-G). Vissa sorter reagerar mer eller mindre starkt på årsmånen. SW Kerstin och Haga har tappat i avkastning enstaka år i södra Sverige. Exempel på sorter med höga och jämna skördar i alla områden är t.ex. Nike och Symphony, medan t.ex. Galant ser ut att växla mer områdesvis, trots att sorten ger en hög medelskörd. Galant ger en relativt större och stabilare avkastning i område D-F.

Sorternas odlingsegenskaper och yttre kärnkvalitet återges för behandlat led i tabell 6. Stråstyrkan kan som redan nämnts försämras mycket starkt av rost-svampar, och behandling med svamppreparat ger då mycket goda resultat. Havren är den stråsvagaste

spannmålen, men de nyaste sorterna är förbättrade. De stråstyvaste sorterna är Poseidon, Delfin samt Galant, och stråsvagast Haga, men skillnaderna är annars små i det medeltidiga sortimentet. Tidigt mognande sorter kan missgynnas vid graderingen av stråstyrka om denna sker sent i försöket, då de tidiga sorterna är övermogna. De längsta sorterna är Fatima, Symphony och Delfin. Kortast är Nike. Skillnaderna i strålängd är annars inte så stor som t.ex. i vårkornet. Haga är den tidigast mognande sorten och mognar 3 dagar tidigare än Gunhild och SW Kerstin.

I tabell 7 anges sorternas kärnkvalitet i behand-lade led. Rymdvikten är högst för Galant, Delfin och Gunhild. Särskilt storkärnig är Symphony, följd av Poseidon och Delfin. Hög fetthalt har Belinda och särskilt Fatima som också har hög proteinhalt. Några sorter har goda grynegenskaper och används till frukostflingor och gröt, som SW Kerstin och Galant.

Graderingar av sjukdomar i obehandlat led re-dovisas i tabell 8. Samtliga havresorter angrips av bladfläcksjuka. Mjöldagg kan uppträda vissa år i västra och södra Sverige, när mjöldaggssporer förs in från odlingar på kontinenten och Storbritannien. De flesta sorter är mottagliga, men t.ex. SW Kerstin och Haga har låga angrepp. Den nya sorten Delfin uppvisar inga mjöldaggsangrepp. Kronrost förekom-mer inte varje år, och uppmärksammas inte alltid, men angrepp av denna svamp kan lokalt ge stora skördesänkningar, bl.a. i Västergötland och Mälar-dalen. Behandling med svamppreparat kan då ge mycket stora effekter på avkastning och stråstyrka. Låga angrepp har noterats i bl.a. Fatima och Nike. En del sorter har resistens mot havrecystnematod. Det finns två huvudtyper, H. avenae och H. filipjevi. Den senare, som är mindre vanligt förekommande, kallas även Gotlandstypen och kan i sin tur indelas i en västlig och en östlig undertyp. Resistens mot H. avenae och H. filipjevi: Gunhild. Resistens mot H. filipjevi: Cilla och SW Kerstin. Nematodresistensen redovisas inte i tabell 8.

(Havre forts. nästa sida)

48

12.2 Resultat med tidiga sorter De tidiga havresorterna provas sedan 2013 i en separat försöksserie. Försök utförs i Halland, Väster-götland (två platser), Västmanland och Gästrikland, totalt 5 försök per år. Totalt har 19 försök skördats under fyraårsperioden. Avkastningen redovisas i tabell 9. Mätarsort är Akseli. Störst avkastning har Haga och Mirella. Sorternas egenskaper återfinns i tabell 10 och 11. Mognadstiden uppvisar mycket små skillnader mellan sorterna, högst tre dagar, där Niklas och Averton mognar tidigast och Mirella senast. Cilla och Niklas är stråsvagast, Mirella stråstyvast. Mirella har särskilt låg stråbrytning, medan Cilla, Niklas och Averton visar kraftig stråbrytning. Mest högvuxna är Cilla och Averton, kortast är Haga och Akseli. Averton och Cilla har högst rymdvikt och Akseli lägst. Niklas, följd av Mirella har störst kärna, medan Akseli är minst. Averton har högst råfetthalt och hög proteinhalt tillsammans med Akseli och Niklas.

12.3 Sortbeskrivningar, medeltidiga sorterR = sorten finns på Svenska sortlistan

GALANT (R), ganska lång sort med god stråstyrka, medelsen mognad och hög avkastning. Den har hög rymdvikt, men ganska liten kärna. Sorten är lämplig för grynframställning. Galant har relativt låga angrepp av kronrost.

BELINDA (R), förenar hög avkastning med god kva-litet och har visat god odlingssäkerhet. Sorten har något låg rymdvikt men en medelstor kärna med hög råfetthalt. Odlingsegenskaperna är bra. Belinda är medellång och mognar medeltidigt.

GUNHILD (R), avkastar något sämre än Galant, men sorten har resistens mot havrecystnematod. Gun-hild mognar medelsent, har något under medelgod stråstyrka, medelhög rymdvikt och medelstor kärna.

SW KERSTIN (R), grynhavre med hög avkastning. Den är medellång, har medelgod stråstyrka, mognar medelsent, samt har medellåg rymdvikt och är något småkärnig. Sorten har små angrepp av mjöldagg och har resistens mot Gotlandstypen av havrecyst-nematod.

HAGA, från Norge är medellång med något under medelgod stråstyrka och tidig mognad, något se-nare än Cilla. Avkastningen är strax under Galant. Sorten har ganska låg rymdvikt och liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Haga har viss resistens mot mjöldagg.

FATIMA (R), är en specialsort med förhöjd råfetthalt, och kan närmast jämföras med Matilda, som den i många avseenden liknar. Fatima har emellertid bättre avkastning. Sorten är lång men relativt strå-styv. Kärnan är liten med låg rymdvikt, men har hög proteinhalt och mycket hög råfetthalt. Fatima har goda resistensegenskaper mot framförallt kronrost och svartrost.

NIKE (R), har mycket hög avkastning och god od-lingssäkerhet. Den har genomsnittlig stråstyrka och mognad. Rymdvikten är genomsnittlig medan kärnan är ganska liten. Den angrips av mjöldagg, men har små angrepp av kronrost.

SYMPHONY, tysk högavkastande sort. Den är med-ellång med god stråstyrka och medeltidig mognad. Sorten har medelhög rymdvikt och mycket stor kärna. Symphony angrips genomsnittligt av sjukdomar.

Följande sorter har provats 2 år och vissa resultat är preliminära:

DELFIN, tysk sort med särskilt stor avkastning. Den är mycket högvuxen, men är mycket stråstyv. Den yttre kärnkvaliteten är god, med hög rymdvikt och stor kärna. Sorten har inte noterats för angrepp av mjöldagg.

GULD (R) avkastar något under Galant. Sorten är medellång med genomsnittlig stråstyrka. Den yttre kärnkvaliteten är genomsnittlig.

POSEIDON, från Tyskland och är mycket högavkas-tande. Den är medellång och särskilt stråstyv. God kärnkvalitet vad avser rymdvikt och tusenkornvikt.

12.4 Sortbeskrivningar, tidiga sorterAKSELI, mätarsort, mycket tidig finsk sort med av-kastning som Cilla. Den är relativt kortvuxen, som Haga, och stråstyrkan är relativt hög. Akseli har låg rymdvikt och liten kärna.

CILLA (R), är en tidigt mognande sort, ungefär en vecka tidigare än Belinda, som i norra Svealand avkastat ca 13-15 procent sämre än Belinda. Cilla har relativt god kvalitet. Rymdvikten är hög och kärn-vikten medelhög. Cilla har ett svagt strå med kraftig stråbrytning. Sorten har resistens mot Gotlandstypen av havrecystnematod.

49

HAGA, norsk ganska tidig sort med mycket god av-kastning i det tidiga sortimentet. Den är relativt kort med medelhög stråstyrka. Rymdvikten är ganska låg och kärnvikten relativt låg. Stärkelsehalten är hög.

NIKLAS, mycket tidig finsk sort med avkastning i nivå med Akseli och Cilla. Den är relativt lång och stråsvag med kraftig stråbrytning. Rymdvikten är relativt låg och kärnan mycket stor.

MIRELLA, tidig finsk sort med mycket stor avkast-ning, som Haga. Den är högvuxen, men har mycket goda stråegenskaper. Kärnan är stor med relativt låg rymdvikt och hög stärkelsehalt.

AVERTON, norsk mycket tidig sort med något lägre avkastning än Akseli och Cilla. Den är högvuxen med genomsnittlig stråstyrka men med kraftig stråbrytning. Kärnkvaliteten är god med mycket hög rymdvikt och ganska stor kärna med hög råfetthalt.

Tabell 1. Havre . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. År 2016 obehandlat och behandlat. Mätare: GalantObehandlat Behandlat

Sorter / Område A-F Ant A Ant D+E Ant F Ant A-F Ant A Ant D+E Ant F AntGalant 7450 12 6310 2 8860 3 7800 4 7770 12 6850 2 9280 3 8010 4Rel.tal. Galant=100Sortmedel 100 104 101 100 99 99 98 99Belinda 100 12 108 2 102 3 98 4 100 12 103 2 99 3 99 4Delfin 109*** 6 108 1 108** 3 114 1 106** 6 105 1 102 3 109 1Fatima 89*** 12 96 2 89*** 3 87*** 4 86*** 12 89 2 85*** 3 87*** 4Guld 98 12 103 2 100 3 94* 4 95** 12 92 2 95* 3 94** 4Gunhild 99 12 105 2 99 3 97 4 98 12 101 2 96 3 96 4Haga 98 12 101 2 98 3 101 4 97 12 98 2 95 3 98 4Nike 104** 12 109 2 107** 3 103 4 102 12 103 2 100 3 103 4Poseidon 104* 12 108 2 102 3 103 4 106*** 12 101 2 104 3 106** 4SW Kerstin 100 12 106 2 102 3 99 4 98 12 95 2 95 3 99 4Symphony 103* 12 106 2 102 3 102 4 102 12 100 2 101 3 102 4Probvärde .0001 0.224 .0001 .0001 .0001 0.011 .0001 .0001

Tabell 2. Havre . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat (2012-2016), obehandlat. Mätare: Galant

OmrådeSorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant.Galant 7730 83 8170 20 6250 5 7300 8 7970 28 7650 19 7050 3Rel.tal. Galant=100Sortmedel 100 100 103 98 100 100 99Belinda 100 83 102 20 104 5 96 8 100 28 99 19 96 3Delfin 111*** 12 105 2 109 1 111*** 7 112 2Fatima 87*** 63 85*** 15 91** 4 83*** 6 86*** 21 89*** 15 85 2Guld 99 23 100 4 106 1 95 2 100 10 95* 6Gunhild 97* 83 99 20 101 5 95 8 96** 28 97* 19 100 3Haga 100 82 100 20 99 5 97 7 98 28 102 19 102 3Nike 105*** 83 106*** 20 110** 5 100 8 105*** 28 104** 19 102 3Poseidon 105** 29 104* 7 108 2 106 3 106** 9 106** 7 105 1SW Kerstin 99 83 100 20 99 5 96 8 98 28 99 19 100 3Symphony 102 83 102 20 110*** 5 100 8 101 28 102 19 99 3Probvärde .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001

(Havre forts. nästa sida)

50

Tabell 3. Havre . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat (2012-2016), behandlat. Mätare: GalantOmråde

Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. C Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant.Galant 7990 83 8400 20 6610 5 7390 8 8170 28 8130 19 7180 3Rel.tal. Galant=100Sortmedel 99 99 103 99 99 100 99Belinda 100 83 101 20 105 5 99 8 99 28 100 19 100 3Delfin 107*** 12 104 2 106 1 107*** 7 104 2Fatima 86*** 63 84*** 15 93** 4 84*** 6 84*** 21 89*** 15 87 2Guld 96** 23 94** 4 103 1 98 2 96* 10 97 6Gunhild 98* 83 98 20 101 5 97 8 97* 28 98 19 101 3Haga 98** 83 98 20 97 5 98 8 96*** 28 99 19 100 3Nike 104*** 83 104*** 20 107** 5 103 8 103* 28 105** 19 104 3Poseidon 105*** 29 101 7 116 2 105 3 105** 9 106** 7 105 1SW Kerstin 97** 83 98 20 99 5 96 8 97* 28 97 19 100 3Symphony 101 83 101 20 107** 5 100 8 99 28 101 19 99 3Probvärde .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001 0.000

Tabell 4. Havre. Årsvis effekt av svampbehandling, merskörd kg/ha och %. Alla sorter resp. Galant

AntalÅr försök kg/ha % kg/ha %2012 20 290 4 500 72013 16 190 3 290 42014 14 110 2 -50 -12015 15 250 3 320 42016 12 224 3 320 4

GalantSortmedeltal

Tabell 5. Havre. Avkastning Medeltal årsvis (kg/ha och relativtal) 2012-2016. Mätare: Galant.Område A-B och D-F

Område A-B Område D-FSorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Galant 8430 7790 7580 8580 6510 8430 7530 7360 8360 8410Rel.tal. Galant=100Sortmedel 103 99 95 101 101 99 97 97 103 99Belinda 104* 100 98 103 104 99 96* 99 105* 100Delfin 108 105 113*** 107***Fatima 85*** 82*** 86*** 91** 86*** 86*** 89*** 87***Guld 103 92 98 98 97 96**Gunhild 101 95* 96 99 102 95* 96** 96* 101 97*Haga 101 100 93** 101 97 97 98 98 102 98Nike 106*** 105* 102 108*** 104 105* 102 103* 108*** 103*Poseidon 105* 105 110*** 104**SW Kerstin 103 99 92*** 100 98 98 97* 95*** 101 99Symphony 104** 102 100 104 104 100 97 100 105* 102Probvärde .0001 .0001 .0001 .0001 0.000 .0001 .0001 .0001 .0001 .0001

51

(Havre forts. nästa sida)

Tabell 6. Havre . Odlingsegenskaper, behandlade led. Flerårsresultat 2012-2016. Mätare Galant

Sorter Strålängd, cmStråstyrka, 100-

0 %Stråbrytn., 100-

0 % Mognad, dagarVattenhalt,

%Galant 96 90 9 116 16.9Rel.tal. Galant=100Sortmedel 97 89 12 116 16.6Belinda 96 89 11 115 16.2Delfin 101 93 11 116 16.0Fatima 102 87 7 116 16.9Guld 96 89 11 115 16.6Gunhild 97 87 11 117 16.9Haga 94 85 21 114 16.1Nike 93 87 11 115 16.3Poseidon 95 94 11 115 16.7SW Kerstin 99 88 10 117 16.8Symphony 102 87 19 115 17.0Probvärde .0001 0.000 .0001 .0001 .0001

Tabell 7. Havre . Kärnkvalitet*, behandlade led. Flerårsresultat 2012-2016. Mätare Galant

Sorter Rymdvikt, g/lTusenkorn-

vikt, gRåfett, % av

tsProteinhalt, %

av tsStärkelse-halt,

%Galant 581 37.6 5.0 10.2 55.6Rel.tal. Galant=100Sortmedel 570 39.9 5.6 10.4 52.6Belinda 564 40.1 6.4 10.6 51.7Delfin 580 44.4 5.2 10.2 52.9Fatima 560 34.9 9.4 11.7 46.8Guld 566 38.7 5.3 10.4 53.9Gunhild 578 40 5.1 10.2 53.7Haga 561 36.6 5.1 10.2 53Nike 565 38.5 5.0 10.3 53.1Poseidon 568 44.8 5.1 10.1 51.6SW Kerstin 569 37.9 5.0 10.3 53.9Symphony 576 45.2 4.9 10.5 52.7Probvärde .0001 .0001 .0001 .0001 .0001*NDF-värden saknas pga få värden

Tabell 8. Havre. Sjukdomar, obehandlat. Flerårsresultat 2012-2016. Mätare: Galant

SorterKronrost, 100-

0 %Svartrost, 100-0 %

Blad-fläck, 100-0 %

Mjöldagg, 100-0 %

Galant 8 8 9 9Rel.tal. Galant=100Sortmedel 9 6 10 9Belinda 14 9 10 12Delfin 10 7 15Fatima 3 1 7 5Guld 8 4 11 13Gunhild 12 8 8 10Haga 12 3 11 5Nike 4 6 6 13Poseidon 12 11 12 11SW Kerstin 10 7 8 4Symphony 10 7 11 7Probvärde NS NS 0.027 0.051NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

52

Tabell 9. Havre, tidiga sorter . Avkastning områdesvis. Flerårsresultat (2013-2016). Mätare: Akseli

OmrådeSorter A-G Ant. A Ant. D+E Ant. F Ant. G Ant.Akseli 6250 19 6270 4 6100 8 7140 4 5210 3Rel.tal Akseli=100Sortmedel 104 102 101 105 112Averton 98 19 95 4 94** 8 102 4 106 3Cilla 100 19 99 4 98 8 101 4 108* 3Haga 112*** 19 110* 4 107*** 8 115*** 4 127*** 3Mirella 112*** 19 110* 4 111*** 8 113*** 4 120*** 3Niklas 99 19 99 4 97 8 98 4 108* 3Probvärde .0001 0.011 .0001 .0001 0.000

Tabell 10. Havre, tidiga sorter . Odlingsegenskaper, behandlade led. Flerårsresultat 2013-2016. Mätare: Akseli

Sorter Strålängd, cmStråstyrka, 100-0 %

Stråbrytn., 100-0 %

Mognad, dagar Vattenhalt, %

Akseli 87 87 15 98 16.1Sortmedel 95 85 21 99 16.5Averton 103 83 34 97 16.3Cilla 102 77 34 98 16.6Haga 87 87 10 100 16.6Mirella 97 96 -2 101 16.9Niklas 93 80 37 97 16.6Probvärde NS 0.000 .0001 0.001 0.192NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 11. Havre, tidiga sorter . Kärnkvalitet, behandlade led. Flerårsresultat 2013-2016. Mätare: Akseli

SorterRymdvikt,

g/lTusenkorn-vikt,

g Råfett, % av tsProteinhalt, %

av tsStärkelse-halt,

%Akseli 558 35.4 5.5 12.3 50.1Sortmedel 568 39.0 5.0 11.7 51.3Averton 581 38.2 5.8 12.2 51.5Cilla 577 39.9 4.5 11.8 49.7Haga 563 38.0 4.7 10.7 52.7Mirella 565 40.0 4.8 11.0 52.9Niklas 566 42.6 4.8 12.2 50.8Probvärde NS .0001 .0001 .0001 .0001NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

53

13 Sortprovning av spannmål i norra Sverige

Den officiella sortprovningen av spannmål i norra Sve-rige utförs under två år och Institutionen för norrländsk jordbruksvetenskap, SLU, Umeå är huvudansvarig. Sortprovningen av korn genomförs på fyra platser; Of-fer, Ås, Röbäcksdalen och Öjebyn. Havren provas på samma platser förutom på Ås som inte har sortförsök med havre.

Vid provningen jämförs nya sorter med representativa marknadssorter för norra Sverige. Provningen finan-sieras av de företag som anmäler sorter till provning. Tack vare Regional jordbruksforskning i norra Sverige (RJN), Stiftelsen Lantbruksforskning (SLF) via Sverige-försöken, samt utsädesföretagen har det varit möjligt att utöka försöken med ett antal marknadssorter med speciellt intresse för det nordliga odlingsområdet. Resultaten från provningen presenteras mer utförligt i årliga Nyttblad vilka återfinns på www.slu.se/njv under fliken publikationer.

I norra Sverige är sorternas mognadtid en speciellt viktig egenskap att ta hänsyn till. För att säkerställa en korrekt bedömning av mognaden görs objektiva bestämningar genom regelbundna provtagningar av kärnan från de olika sorterna från det att mognaden börjar till fullmognad. Det är förändringen i vattenhalt som indikerar mognaden och fullmognad inträder när vattenhalten i kärnan sjunkit ned till 30 procent. Sor-ternas mognadstid beräknas som de antal dagar från sådd till att vattenhalten passerat 30 procent. Under säsongen graderas bland annat svampangrepp och vid skörd stråstyrka och stråbrytning. Efter tröskning bestäms kärnavkastningen vid 15 procents vattenhalt samt protein, stärkelse, tusenkornsvikt och rymdvikt.

Odlingssäsongen 2016Temperaturen var relativt lika på de olika stationerna med en varm maj, juli och september. Medeltempera-turen låg mellan 0,7 och 2,8 grader varmare än normalt under dessa månader. Nederbördsmängden på Ås var det relativt liten hela säsongen, mindre än normal, på Offer var maj torrare än normalt och augusti blötare, Röbäcksdalen hade torrare än normalt under juli till oktober och i Öjebyn regnade det rejält i slutat av juni medan det var normalt under resten av sommaren. Så-

tidpunkten var normal på alla stationer utom på Öjebyn där det såddes i den 7:e juni vilket får anses som sent.

Försöken 2016 omfattade 11 sorter varav fyra tvårads-sorter och sju flerradiga sorter. GN10063 har bara provats under ett år därför redovisas enbart skörden för 2016 för den sorten. Havreförsöken omfattade 5 sorter 2016. I tabellerna framgår hur många år de olika sorterna varit med i försöken.

Medelskörden i kornförsöken 2016 var 5,6 ton/ha och för havre uppgick medelskörden till 5,2 ton/ha.

Angreppen av bladfläcksjuka var riklig under 2016, sköldfläck förekom endast i enstaka fall och det var ingen statistisk skillnad. Rödsotsangrepp i havreförsö-ken kraftiga på en försöksplats (Offer).

Mognad och skördRedovisas för åren 2012-2016 i tabell 1 för korn och tabell 4 för havre med ett medeltal för alla platser även ortsvis. På Ås hann ingen sort mogna i fält 2015. Kaarle är den sort som har högst avkastning men den är den senaste sorten. För korn är sexradssorterna generellt tidigare än tvåradssorterna. Vertti är den tidigaste sorten i försöket, den skiljer sig signifikant mot mätaren SW Judit på en försöksplats. Kaarle är den senaste sexradssorten och Severi skiljer sig signifikant mot mätaren SW Judit vad gäller mognad. Tvåradskornet Vilgott och Kannas är signifikant senare än SW Barbro, Anneli är lika tidig som SW Barbro. För havre är Haga den enda sort som skiljer sig signifikant från Cilla och det genom att både ha högre skörd och att vara senare.

13.1 SortbeskrivningarSortbeskrivningarna hänför sig till resultaten i den norr-ländska provningen, och kan skilja sig från resultaten i södra Sverige.

TvåradskornSW BARBRO. Mycket tidigt mognande 2-radssort. Förädlad av Lantmännen på stationen i Lännäs. Mätare för tvåradsorter i norra Svarige. Godkänd 2002.

(Sortprovning forts. nästa sida)

54

VILGOTT. Sort från Lantmännen. Den avkastar mer än Barbro och har bättre stråstyrka men mognar senare.

KANNAS. Ett tidigt tvåradskorn från Lantmännens för-ädlingsstation i Lännäs. Godkänd 2012. Något högre stärkelseinnehåll. I övrigt jämförbar med SW Barbro i Norrlandsförsöken.

ANNELI. Sort från Lantmännen, godkänd 2016. Något högre stärkelseinnehåll. I övrigt jämförbar med SW Barbro i Norrlandsförsöken.

SexradskornSW JUDIT. Tidig fodersort. Förädlad av Lantmännen på stationen i Röbäcksdalen och godkänd 2005. Mätare för sexradssorter i norra Sverige.

AUKUSTI. Tidig 6-radssort från Boreal. Sorten uppges ha goda stråegenskaper och ganska god tolerans mot låga pH-värden. Avkastningen är jämförbar med Judit.

VILDE. Ett foderkorn från Graminor i Norge. Högavkas-tande sort med stor kärna. Några dagar senare än Judit.

SEVERI. Sort från Boreal. En ny sexradssort med god avkastning, hög rymdvikt, stor kärna och bra stråegen-skaper för att vara ett sexradskorn. Mognar någon dag efter de tidigaste sorterna, uppges ha god tolerans mot låga pH-värden och bra resistens mot sköldfläcksjuka och mjöldagg.

KAARLE. Sen sort från Boreal, har provats 2015 och 2016 i norra Sverige. Hög avkastning och tämligen hög stärkelsehalt.

VERTTI. Sort från Boreal, provats 2015 och 2016 i norra Sverige. Tidig sort med större kärna än Judit.

GN 10063. Ny sexradssort från Graminor som provats första gången 2016 i norra Sverige.

HavreCILLA. En tidig havresort för norra Sverige framtagen av Lantmännen. Sorten, som godkändes 2008, är storkärnig. Mätare för havre i norra Sverige.

HAGA. En fodersort från Graminor. Senare i mognad än Cilla, har liten kärna med genomsnittlig råfetthalt. Sorten uppges ha viss resistens mot mjöldagg.

AKSELI. Sort från Boreal. Liten kärna med hög fetthalt. Skiljer sig i övrigt inte från Cilla i Norrlandsförsöken.

NIKLAS. Sort från Boreal, Storkärnig sort med långt strå. Skiljer sig i övrigt inte från Cilla i Norrlandsförsöken.

AVETRON. Sen sort från Graminor, Sorten har liten kärna med hög fetthalt samt långt strå.

55

Tabell 1. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige. Resutat sortsvis 2012-2016. Avkastning och mognadsbestämning, totalt och per försöksplats.

Typ, Medeltal Medeltal6 rad Antal Norrland Dagar till Skörd relativt mot mätare* =100 Mognadsdagar

Sort 2 rad Försök Kg/ha mognad Y-län Z-län AC-län BD-län Y-län Z-län AC-län BD-länJudit* 6r 20 4830 93 4020 6050 5130 4210 86 105 87 88Aukusti 6r 20 102 94 97 102 105 102 87 104 90 90Vilde 6r 20 106 96 105 102 111 109 87 110 93 91Severi 6r 16 112 99 119 113 108 110 92 110 93 94Vertti 6r 7 102 91 100 104 103 80 106 88 88Kaarle 6r 8 121 106 129 115 121 124 97 115 102 102

Barbro* 2r 20 4790 99 4440 6030 4760 4140 91 112 94 94Vilgott 2r 20 102 107 109 107 103 109 94 123 104 101Kannas 2r 20 100 103 100 103 99 97 94 118 99 99Anneli 2r 12 107 101 101 104 100 103 92 116 99 96

Tabell 2. Vårkorn. Sortprovning i Norra SverigeAvkastning årsvis

Avkastning årsvisSort 2012 2013 2014 2015 2016Judit* 4380 5110 3900 5370 5420Aukusti 4450 5520 3970 5040 5610Vilde 4530 5770 4160 5510 5750Severi 6140 4300 5730 6040Vertti 5560 5260Kaarle 6300 6350GN 10063 6030

Barbro** 4570 5120 3880 5500 5420Vilgott 4860 5510 4400 5040 5240Kannas 4530 5370 3990 5340 5250Anneli 4310 5370 5880

* Mätare Judit 6r** Mätare Barbor 2r

Tabell 3. Vårkorn. Sortprovning i Norra Sverige. EgenskaperTyp, Strå- Strå- Blad- Pro Stärkelse Rymd Tusen-6 rad brytning styrka fläck tein vikt korn-

Sort 2 rad 100-0 100-0 % % av TS % av TS g/l vikt gJudit* 6r 26 88 16 12 60 656 39,9Aukusti 6r 25 89 10 11,6 60,3 662 42,4Vilde 6r 10 94 7 11,7 59,8 652 41,7Severi 6r 14 95 5 10,7 61 666 42,1Vertti 6r 20 94 7 11,4 60,1 672 42,4Kaarle 6r 11 95 3 10,9 60,6 659 45,2

Barbro** 2r 10 83 8 12,8 58 672 47,9Vilgott 2r 12 94 9 11,8 59,8 656 45,7Kannas 2r 8 90 9 12,7 59,4 677 46,8Anneli 2r 11 84 5 12,5 59,4 674 48,9

* Mätare Judit 6r** Mätare Barbor 2r

(Sortprovning forts. nästa sida)

56

Tabell 4. Havre . Sortprovning i Norra Sverige. Avkastning områdesvis och årsvis 2012-2016Medeltal Medeltal

Antal Skörd Dagar till Skörd relativt mot mätare ModnadsdagarSort Försök Kg/ha mognad Y-län AC-län BD-län Y-län AC-län BD-länCilla* 14 4200 90 3900 4900 3900 90 100 84Akseli 14 96 92 94 94 101 92 101 85Haga 14 119 96 120 121 118 96 104 90Niklas 14 106 91 104 110 100 91 100 85Avetron 11 101 91 108 92 92 91 97 85

* Mätare Cilla =100

Tabell 5. Havre. Sortprovning i Norra SverigeEgenskaper

Strå- Rymd Tusen- Rå-styrka vikt korn- fett**

Sort 100-0 g/l vikt g % av TSCilla* 81 575 37,2 4,9Akseli 89 572 33,7 6,0Haga 83 544 34,6 5,0Niklas 86 573 39,9 5,1Avetron 82 572 35,6 6,2

* Mätare Cilla ** Endast två års resultat

57

14 Fodermajs

Fodermajs har odlats och provats i liten skala under många år i södra Sverige, men år 2008 utökades prov-ningen till flera områden i södra och mellersta Sverige. I femårssammanställningen i södra Sverige i tabell 1 ingår 21 sorter och i tabell 2 från motsvarande i Mel-lansverige ingår 8 sorter som provats minst två år från och med 2012. Tabell 3 är endast sammanställning av försök i Jönköpings län 2012-2016. Avkastningen i södra Sverige år 2016 var för mätaren Beethoven 16270 kg ts/ha, vilket var betydligt större än 2015. I Mellansverige var avkastningen år 2016 för Beet-hoven endast 13330 kg ts/ha, detta också betydligt större än 2015. Detta visas inte i någon tabell, men finns på Fältforsk, se nedan. Eftersommaren 2016 var varm och torr, vilket har bidragit till stora skördar eftersom majsen är ganska torktålig.

Flerårsresultaten i tabell 1 presenteras för södra området och tabell 2 för norra provningsområdet eftersom ingående sorter och sortrelationer skiljer sig mellan dessa områden. Mätare i försöken är Beethoven, en medeltidig sort med genomsnittlig torrsubstanshalt och ganska låg stärkelsehalt, men förhållandevis stor totalskörd i södra Sverige. Störst totalavkastning hade SY Milkytop och Kompetens. Dessa gav också tillsammans med Schobbi de största stärkelseskördarna i södra Sverige. Under 2016 var stärkelsehalten i försöken ibland mycket höga, be-roende av goda betingelser, men också en väl sen skörd, medan stärkelsehalten 2015 i genomsnitt låg 8 enheter lägre jämfört med 2016. Detta visas inte i någon tabell, men finns på Fältforsk, se nedan.

I det norra området provades ett mindre antal sorter (tabell 2). Avkastningen blir här ofta lägre, dock inte alla år. Beethoven hävdar sig bäst när det gäller torr-substansavkastningen, men hade lägst ts-halt. Störst stärkelseskörd gav Lim Gory, Reason och Emmersson i detta område. Det framgår av tabellen att skillnaderna i stärkelsehalt och stärkelseskörd är stora. Försöken utanför Jönköping har det mest extrema vädret av alla försöksplatserna med majssortförsök. Resultaten 2012-2016 för denna plats redovisas i tabell 3. Här har sorten Martinez KWS med FAO-talet 150 gett störst ts- och stärkelseskörd. Ingen sort har här i genomsnitt

kommit upp till 34 % ts eller över 30 % stärkelse. År 2016 som var ett mycket gynsamt år för majs nådde hälften av sorterna upp 34 % ts.

För mer information om sorternas kvalitetsegenskaper mm, se tabeller på Fältforsk (www.slu.se/faltforsk)

(Fodermajs forts. nästa sida)

58

Tabell 1. Fodermajs. Avkastning av torrsubstans och stärkelse i södra Sverige. Flerårsmedeltal 2012-2016

Torrsubstans StärkelseSorter Kg/ha Ant Ts % Kg/ha Ant % av tsBeethoven 16340 24 36.8 5690 24 34.0Rel.tal. Beethoven=100Sortmedel 100 36.2 103 35.1Tiberio 101 24 35.3 98 23 32.9Mixxture 97 19 37.3 102 18 36.0Amagrano 97 24 35.7 101 23 35.7Ambition 95** 24 38.7 103 23 36.7MAS 11F 91*** 24 34.5 92 23 34.2Fieldstar 97 24 37.8 101 23 36.1Sunlite 95* 19 38.5 103 18 36.5Emblem 98 19 37.6 103 18 36.4Asgaard 101 19 36.4 106 18 35.4Schobbi CS 101 19 36.9 109 18 36.8Osterbi CS 102 19 35.7 99 18 32.9MAS 16V 100 19 35.5 98 18 33.1SY Milkytop 105* 19 34.4 108 18 34.6Alfastar 102 14 35.6 106 14 35.5Kompetens 105* 14 35.7 109 14 35.4MAS 12H 98 13 33.3 98 13 33.6SY Nordicstar 100 14 37.7 106 14 36.2Absalon 100 9 37.1 107 9 37.2LG 31.211 104 9 35.0 101 9 33.0LG 31.218 105 9 35.2 106 9 34.8Probvärde .0001 .0001 NS .0037NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 2. Fodermajs. Avkastning av torrsubstans och stärkelse i mellersta Sverige. Flerårsmedeltal 2012-2016

Torrsubstans StärkelseSorter Kg/ha Ant Ts % Kg/ha Ant % av tsBeethoven 13050 15 29.6 3340 15 24.8Rel.tal. Beethoven=100Sortmedel 95 32.5 109 28.7Activate LZM 159/85 LIM 89*** 14 34.2 108 14 30.9Yukon LZM 159/86 LIM 96 9 32.1 106 9 27.1Ambition 94* 15 32.3 106 15 28.0Fieldstar 99 9 31.1 109 9 27.4Lim Glory 95* 15 32.7 114** 15 30.0Emmersson 90*** 9 35.0 112* 9 31.4Reason 96 6 32.8 114* 6 29.7Probvärde .0008 .0001 NS .0001NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

59

Tabell 3. Fodermajs. Avkastning av torrsubstans och stärkelse i F-län. Flerårsmedeltal 2012-2016*

Torrsubstans StärkelseSorter Kg/ha Ant Ts % Kg/ha Ant % av TsBeethoven 10800 5 24.8 2170 5 18.6Rel.tal. Beethoven=100Sortmedel 106 27.7 121 20.4Activate LZM 159/85 LIM 103 6 30.5 131** 6 22.6Yukon LZM 159/86 LIM 107 3 27.8 125 3 20.9Lim Glory 109 6 29.1 125* 6 20.5MAS 07B 101 3 24.7 90 3 14.5Martinez KWS 118* 2 27.9 163*** 2 24.4Emmersson 104 4 29.5 125* 4 22.3Kainoas 104 3 27.9 106 3 18.2Reason 106 3 27.3 125 3 21.3Probvärde NS .0001 .0051 .0183*Endast två försök 2015 i F, i övrigt ett försök per år.NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

60

15 Ärter

Ärtsorterna jämförs med Ingrid, som ersatt SW Clara som mätare. Sortbeskrivningarna utgår däremot främst från medeltalen för de provade sorterna. Alla sorter är bladlösa (egentligen ”halvbladlösa”) med bladen omvandlade till klängen. Samtliga sorter har dock stipelblad. Alla sorter har gul fröfärg.

Under 2016 skördades 6 försök (tabell 1) och to-talt redovisas resultat från 37 försök (tabell 2). Årets ärtskörd var mycket hög, och överträffades endast av föregående år. Den mest högavkastande sorten var Eso, som även gett en hög medelskörd för en längre tidsperiod.

Avkastningen för olika år i två områden redovisas i tabell 3. Årsvariationen visar att sorterna reagerar ganska olika under skilda år. Variationerna är dock ofta svårtolkade, men erfarenheterna har visat att det finns en tendens till att de stjälkstyva sorterna varit bra under regniga år medan de kortaste sorterna under torra år sjunkit i avkastning.

Ärternas odlingsegenskaper och kvalitet anges i tabell 4. Odlingssäkerheten för ärter är ofta växlande. En ideal ärtsort bör vara relativt lång, men ha god stjälkstyrka och bra höjd vid skörd. Denna sorttyp har god ogräskonkurrens och klarar både hög nederbörd, då stjälkstyrkan sätts på prov, och torka, då korta sorter kan lida av vattenbrist. Samtliga nu provade sorter har bra längd. Den längsta sorten är Ingrid, följd av Eso. Kortast är Onyx. Bästa stjälkstyrkan har Ingrid, följd av SW Clara, medan Eso är stjälksvagast. Stjälkstyva sorter har i allmänhet också en bra höjd vid skörd, ett mått på tröskbarheten, och de bästa i detta avseende är Ingrid och SW Clara. Spillet är lågt i Ingrid. Ärtsorterna mognar ungefär samtidigt. Den största frövikten har Ingrid, medan SW Clara är relativt småfröig. Proteinhalten uppvisar små skillna-der mellan sorterna.

INGRID (R), förenar mycket hög avkastning med goda odlingsegenskaper och odlingssäkerhet, med bibehållen hög avkastning under skiftande årsmåner. Sorten mognar medelsent, är mycket högvuxen, men

har mycket god stjälkstyrka och höjd vid skörd samt lågt spill. Fröet är stort med medelhög proteinhalt.

SW CLARA (R), har mycket goda odlingsegenskaper. Den är medellång, men har mycket bra stjälkstyrka och höjd samt lågt spill. Sorten mognar relativt sent och har ganska låg avkastning. Den har ett relativt litet frö med medelhög proteinhalt.

ONYX, från Frankrike har hög avkastning. Den är kortare och stjälksvagare än genomsnittligt. Sorten har något under medelgod höjd vid skörd och ge-nomsnittligt spill. Mognaden är medeltidig. Fröet är relativt stort med medelhög proteinhalt.

ESO, tjeckisk, ganska sent mognande sort med mycket stor avkastning. Sorten har lång stjälk, med något låg stjälkstyrka och höjd vid skörd samt förhål-landevis högt spill. Fröet är ganska litet med relativt låg proteinhalt.

61

Tabell 1. Ärter. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Mätare IngridOmråde*

Sorter B-F Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant.Ingrid 5650 6 6410 2 4170 2 6380 2Rel.tal Ingrid=100Sortmedel 101 101 100 102Eso 108* 6 111 2 111 2 104 2Onyx 102 6 105 2 92 2 106 2SW Clara 94 6 90 2 95 2 97 2Probvärde 0.000 0.001 0.021 NS*Data saknas i Skåne 2016 pga indragna försök (område A)NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 2. Ärter. Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat 2012-2016. Mätare IngridOmråde

Sorter A-F Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant.Ingrid 5710 37 5440 7 6420 11 5530 11 5210 8Rel.tal Ingrid=100Sortmedel 98 98 97 97 100Eso 102 27 102 5 100 8 103 7 105 7Onyx 99 36 100 7 98 11 98 10 101 8SW Clara 89*** 37 90* 7 88*** 11 88*** 11 93 8Probvärde .0001 NS 0.000 .0001 NSNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 3. Ärter. Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016 i A-B och D-F. Mätare IngridOmråde A-B Område D-F

Sorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Ingrid 6130 6010 5140 6650 6410 4890 5310 5090 6380 5270Rel.tal Ingrid=100Sortmedel 98 91 96 98 101 99 94 98 97 101Eso 90* 104 98 111 103 104 100 106Onyx 104 86** 100 98 105 105 87** 101 99 100SW Clara 91* 87** 78** 96 90 91* 88** 86 88* 96Probvärde 0.023 0.019 0.002 NS 0.000 0.016 0.003 NS NS NSNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 4. Ärter. Odlingsegenskaper och kvalitet. Flerårsmedeltal 2012-2016

Sorter Frö- färgStjälk- längd, cm

Stjälk- styrka, 100-0

Höjd vid skörd, cm

Mog- nad, dagar

Vatten- halt, %

Tusen- kornvikt, g

Protein- halt, % av ts

Spill, kg/ha

Ingrid Gul 95 60 68 118 17.8 294 22.2 14Sortmedel 89 51 56 119 17.9 270 22.0 18Eso Gul 90 44 50 119 17.9 258 21.7 21Onyx Gul 82 47 51 118 18.2 273 21.8 17SW Clara Gul 87 51 56 119 17.7 254 22.2 20Probvärde .0001 .0001 .0001 0.017 0.032 .0001 .0001 0.000

62

16 Åkerböna

Åkerböna odlas mest på lerjordarna i västra Götaland, men odlingen har ökat i andra delar av landet. För-delarna med åkerböna är främst en hög avkastning på lerjordar, medan den största nackdelen är sen mognad. Efter ett långt provningsuppehåll utfördes en begränsad provning i Skåne. Från och med 2008 utökades provningen till flera områden och totalt 20 försök har skördats och godkänts 2012-2016 (tabell 1-4). Avkastningen för de olika sorterna har varierat på ett ofta svårförklarligt sätt, och sortskillnaderna får i många fall betecknas som något osäkra. Fuego, Boxer, Fanfare, Tiffany och Vertigo och har varit de högst avkastande sorterna enligt tabell 3. Samtliga nämnda sorter är brokblommiga. De vitblommiga sorterna ger ca 10 procentenheters mindre avkastning. Bäst av dessa sorter är Taifun och Banquise. Sorten Bioro provades fullt ut bara 2013. Genom felleverans av utsäde kom den bara att ingå i ett försök 2016.

I tabell 5 anges odlingsegenskaper och kärnkvalitet i obehandlade led.

Åkerböna har även provats i ekologisk odling sedan 1999, där provningen finansierats av Jordbruksverket. Resultaten presenteras årligen, tillsammans med öv-riga arter, i ”Sortval i ekologisk odling” på http://www.slu.se/sv/institutioner/vaxtproduktionsekologi/ under ”Publikationer”. I sammanställningen 2012-2016 med den ekologiska provningen ingår 18 försök (data visas inte här). Ett stort antal sorter har provats och i årets sammanställning ingår 2 vitblommiga och 6 brokblom-miga sorter. De sistnämnda har gett större skörd och är mer högvuxna med bättre ogräskonkurrens och etableringsförmåga, men mognar senare. De mest högavkastande sorterna har varit Fuego, Boxer, Tif-fany och Fanfare. För närvarande ingår inte särskilt tidigt mognande sorter i de ekologiska försöken, men det skiljer dock som mest 5 dagar i mognadstid, där Fuego, Alexia och Fanfare är tidigast medan Banquise och Julia är senast. Åkerbönor är en högvuxen gröda, och längst är Julia och Fanfare. Bönorna är i allmänhet mycket stjälkstyva och har bra höjd samt lågt spill vid skörd. Fuego och Boxer är storfröiga medan Alexia och Taifun har minst fröstorlek. Julia och Tiffany har de högsta proteinhalterna.

Sortbeskrivningarna nedan är både hämtade från konventionell och ekologisk provning.

FUEGO, från Tyskland och är en brokblommig, med-eltidigt mognade sort med stor avkastning. Den är medellång med goda stjälkegenskaper. Fröet är stort med ganska låg proteinhalt.

GLORIA, är en vitblommig sort från Tyskland. Avkast-ningen är relativt liten, minst bland de provade sorterna. Sorten mognar ganska tidigt, och är medellång med god stjälkstyrka och litet spill. Den har hög proteinhalt, högst bland de provade sorterna.

ALEXIA, är en brokblommig sort från Österrike. Avkast-ningen är medelstor. Sorten är relativt tidigt mognande, tidigast bland de provade sorterna. Den är år också medellång och har medelgoda stjälkegenskaper samt ett litet frö med hög proteinhalt.

JULIA, en medelstor avkastande brokblommig sort från Österrike. Julia mognar mycket sent, är mycket högvuxen med goda odlingsegenskaper. Fröet är ganska stort med mycket hög proteinhalt.

BOXER, engelsk brokblommig, medeltidigt mognande sort med mycket stor avkastning. Sorten mognar medeltidigt. Den är medellång och har medelgod stjälkstyrka. Fröet är stort med relativt låg proteinhalt.

TAIFUN, är en tysk, vitblommig sort vars avkastning är störst bland de vitblommiga sorterna. Mognaden är medeltidig. Sorten är medellång och stjälkstyv. Fröet är relativt litet med låg proteinhalt, lägst bland de provade sorterna.

BANQUISE, är en fransk vitblommig sort som ligger strax under den vitblommiga sorten Taifun . Mogna-den är sen och stjälklängden ganska kort med god stjälkstyrka. Spillet är lågt vid skörd.

VERTIGO, är en tysk brokblommig sort med mycket stor avkastning. Sorten är medelsen med medellång stjälk. Fröet är mycket stort med medelhög proteinhalt.

63

(Åkerböna forts. nästa sida)

FANFARE, tysk brokblommig sort med hög till mycket stor avkastning. Sorten mognar medeltidigt, som mä-taren Fuego. Den är högvuxen med god stjälkstyrka och höjd vid skörd. Fröet är relativt stort, och protein-halten medelhög.

Sorter provade två år

TIFFANY, från Tyskland, är en brokblommig sort med låga halter av vicin och convicin. Avkastningen är myck-et stor, strax över Boxer och Fanfare. Sorten mognar medelsent. Den är medellång med god stjälkstyrka. Fröet är större än genomsnittligt med hög proteinhalt.

BIORO, tysk brokblommig sort med låg halt av tanniner. Avkastningen är liten, men osäker eftersom den bara provats fullt ut ett år. Sorten mognar sent, är mycket högvuxen men med god stjälkstyrka. Fröet är litet med mycket hög proteinhalt.

Tabell 1 Åkerböna . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis, medeltal 2016. Obehandlat och behandlat. Mätare: Fuego

Område, obehandlat Område, behandlatSort A-F Ant D+E Ant D+F Ant A-F Ant D+E Ant D+F AntFuego 5020 5 4820 3 4990 4 5370 5 4910 3 5190 4Rel.tal Fuego=100Sortmedel 99 98 98 96 95 94Alexia 97 5 97 3 95 4 90* 5 92 3 87** 4Banquise 92 5 90 3 89 4 85** 5 83** 3 80*** 4Bioro 104 1 103 1 103 1 95 1 95 1 94 1Boxer 108 5 112 3 110 4 102 5 103 3 102 4Fanfare 105 5 102 3 103 4 102 5 101 3 101 4Gloria 90 5 88 3 90 4 87** 5 84** 3 85** 4Julia 93 5 83 3 89 4 90* 5 86** 3 87** 4Taifun 93 5 95 3 95 4 92 5 94 3 95 4Tiffany 98 5 93 3 95 4 99 5 97 3 96 4Vertigo 110 5 112 3 109 4 111* 5 113* 3 111* 4Probvärde 0.003 0.028 0.007 .0001 .0001 .0001

Tabell 2 Åkerböna . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat (2012-2016), obehandlat. Mätare: Fuego

OmrådeSorter A-F Ant. A Ant. D+E Ant. A+B Ant. F Ant.Fuego 5510 20 5860 4 5430 13 5750 5 5130 2Rel.tal Fuego=100Sortmedel 95 95 94 95 101Alexia 92* 20 93 4 91* 13 94 5 94 2Banquise 90** 17 95 3 88** 11 91 4 98 2Bioro 93 5 83 1 95 4 82 1Boxer 103 19 102 4 102 12 102 5 114 2Fanfare 105 12 108 2 104 8 106 3 109 1Gloria 79*** 20 83** 4 76*** 13 81*** 5 97 2Julia 90** 20 87* 4 89* 13 90* 5 95 2Taifun 91* 20 90* 4 92 13 87** 5 96 2Tiffany 102 8 101 1 99 5 108 2 104 1Vertigo 102 17 105 3 102 11 105 4 100 2Probvärde .0001 0.001 .0001 .0001 NSNS = inte signifikat skillnad mellan sorter

64

Tabell 3 Åkerböna . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsresultat (2012-2016), behandlat. Mätare: Fuego

OmrådeSorter A-F Ant. A Ant. D+E Ant. A+B Ant. D+F Ant.Fuego 5980 20 6510 4 5800 13 6450 5 5840 15Rel.tal Fuego=100Sortmedel 94 94 94 94 94Alexia 91** 20 92 4 93* 13 92 5 92* 15Banquise 88*** 17 97 3 87*** 11 93 4 87*** 13Bioro 91 5 88 1 93 4 87 1 93 4Boxer 102 19 105 4 100 12 104 5 101 14Fanfare 102 12 103 2 102 8 103 3 102 9Gloria 79*** 20 80*** 4 78*** 13 79*** 5 79*** 15Julia 87*** 20 85** 4 88*** 13 87** 5 88*** 15Taifun 91** 20 86* 4 93* 13 84*** 5 94 15Tiffany 103 8 101 1 102 5 106 2 102 6Vertigo 101 17 104 3 102 11 101 4 101 13Probvärde .0001 0.001 .0001 .0001 .0001

Tabell 4 Åkerböna . Avkastning (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Medeltal obeh.-beh. Mätare: FuegoOmråde A-F Område D-F

Sort 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Fuego 7030 5840 4730 6300 5200 6960 5640 4530 6570 5090Rel.tal Fuego=100Sortmedel 89 92 99 91 97 91 93 99 90 96Alexia 88 86*** 102 89 94 92 86** 102 86 91Banquise 90** 98 83** 89* 89* 97 84 84**Bioro 89** 100 92 98Boxer 98 99 110* 99 105 95 98 110 98 106Fanfare 104 100 104 104 99 102Gloria 70*** 77*** 91 68*** 88* 67 78*** 92 67 87*Julia 88 84*** 91 88 91 95 87** 91 84 88*Taifun 92 92* 96 81** 93 97 93 96 83 95Tiffany 106 98 103 96Vertigo 101 106 95 111* 101 103 93 110Probvärde 0.009 .0001 0.001 .0001 .0001 0.016 0.000 NS 0.045 .0001NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

Tabell 5 Åkerböna . Odlingsegenskaper och kvalitet, flerårsmedelal 2012-2016. Obehandlade led. Mätare: Fuego

SortBlom- färg

Mog- nad, dagar

Vatten- halt, %

Stjälk- längd, cm

Stjälk- styrka, 100-0 %

Höjd vid skörd, cm

Tusen- korn- g

Protein- halt, % av ts

Spill, kg/ha

Choklad- fläck, 0-100 %

Fuego Brokbl. 143 22.1 115 94 112 547.4 28.9 40 11Sortmedel 144 22.2 119 90 113 505.4 29.4 26 11Alexia Brokbl. 141 21.1 118 86 111 454.4 29.8 28 14Banquise Vitbl. 147 24.4 115 85 102 523.2 28.4 20 12Bioro Brokbl. 146 22 132 87 129 497.3 30.1 28Boxer Brokbl. 144 22.2 122 93 112 550.6 29.2 28 10Fanfare Brokbl. 143 22.2 123 94 118 520.7 29 28 8Gloria Vitbl. 142 22.4 110 86 99 424.1 31.5 19 16Julia Brokbl. 143 21.7 128 91 121 506.2 30.8 13 9Taifun Vitbl. 144 22.7 111 94 110 481.7 27 23 12Tiffany Brokbl. 143 21.6 117 94 114 499.5 30 10Vertigo Brokbl. 143 22.1 119 89 117 553.8 29.2 30 8Probvärde .0001 .0001 .0001 NS 0.001 .0001 .0001 NS 0.003NS = inte signifikat skillnad mellan sorter

65

17 Höstraps

Av höstraps odlas både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna). Som avkastnings-mätare används en sortblandning av två linjesorter och två hybridsorter (Apanaci, Epure, Exstorm och Avatar). I provningen ingick 2016 totalt ett 60-tal sor-ter i de olika försöksserierna, varav många provades för första gången i år. I årets sammanställning ingår 13 sorter och av dessa är 12 hybridsorter och en, ES Alegria, linjesort.

År 2016 genomfördes totalt 29 försök, men eftersom sorterna provas i olika försöksserier, ingår de olika sorterna i 8-13 försök under varje år. Totalt för perio-den 2012-2016 föreligger sammanlagt 16-60 försök för de mest provade sorterna. Avkastningen 2016 är medelhög, väsentligt lägre än 2015, särskilt i de södra delarna av Sverige (område A-B). Högst skörd 2016 har DK Explicit som hävdar sig väl i samtliga områden och under hela försöksperioden. Andra högavkastande sorter är DK Extrovert, Mercedes och DK Exstorm, samtliga hybridsorter (tabellerna 1-3).

Årsvariationen visas i tabell 4 och resultaten bekräf-tade i stort sett medeltalen över femårsperioden, och sorterna DK Explicit, DK Extrovert, DK Exstorm och Mercedes är de mest högavkastande sorterna under försöksperioden. Av de nyare sorterna har V316OL hög avkastning.

Odlingsegenskaper och kvalitet anges i tabell 5. Vinter-härdigheten testades något bättre vintern 2015/2016 än under de senaste åren, men skillnaden mellan sorterna är relativt liten och uppgår som mest till 9 procentenheter, från 85 till 76. I allmänhet, men inte alltid, finns ett starkt samband mellan vinterhärdighet och avkastningsförmåga. Odlingssäsongen 2016 var inte detta fallet, trots sämre vinterhärdighet tillhörde DK Extrovert de mest högavkastande sorterna. De mest vinterhärdiga sorterna är PR44D06 och Compass. Flera av de nya sorterna har också bra övervintring. Stjälkstyrkan är överlag god och får anses som till-fredsställande för samtliga sorter. Stjälksvagast är DK Extrovert, DK Exstorm och DK Explicit. Höstraps-sorterna är ofta högväxta med kraftig stjälk, vilket kan påverka skördearbetet. Den längsta sorten är DK

Explicit. Under senare år har mer kortvuxna sorter introducerats. Sorten PR44D06 är 37 cm kortare än DK Explicit. Skillnaden i mognadstid är liten och det skiljer endast ett par dagar mellan sorterna. Skillnaden i råfett halt mellan sorterna är drygt 3-procentenheter. Sorten DK Explicit kombinerar en hög råfetthalt med hög fröskörd. Andra sorter med hög råfetthalt är Com-pass, Mercedes och V316OL. Lägst råfetthalt har SY Alister. Sjukdomsangreppen har varit relativt små de senaste åren. Något högre angreppsgrad av bomulls-mögel än övriga sorter har sorterna Compass av och Avatar. Klorofyllhalt bestäms numera inte rutinmässigt i provningen.

SORTBLANDNING. Sortblandningen används som mätare enbart för att få stabila, säkra och lättavlästa sortjämförelser ur avkastningssynpunkt. Sortbland-ningen marknadsförs inte. Blandningen består av fyra komponenter, två hybridsorter och två linjesorter. Om någon av sorterna utvecklas dåligt, kan de andra sor-terna kompensera för detta. År 2015 ingick Exstorm, Epure, Apanachi och Visby.

ES ALEGRIA är en tysk linjesort med hög avkastning i södra Sverige. Övervintringen är genomsnittlig. Sorten är kort och mognar tidigt, samt har hög råfetthalt.

COMPASS är en tysk hybridsort som har god övervint-ring och medelhög avkastning. Den är högvuxen och har mycket god stjälkstyrka. Sorten mognar medelsent och har särskilt hög råfetthalt.

PR44D06 är en tysk dvärghybridsort som har lägre av-kastning än sortmedel. Övervintringsförmågan är god. Sorten är mycket kort och har mycket bra stjälkstyrka. PR44D06 mognar medeltidigt och har hög råfetthalt.

AVATAR är en tysk hybridsort som har lägre avkastning än sortmedel och genomsnittlig övervintring. Sorten är medellång och mognar medelsent. Råfetthalten är mycket hög.

(Höstraps forts. nästa sida)

66

DK EXSTORM är en hybridsort som har mycket hög avkastning och genomsnittlig övervintring. Sorten har medellång stjälk och bra stjälkstyrka, samt mognar sent. DK Exstorm har hög råfetthalt.

SY CARLO är en tysk hybridsort som har hög avkast-ning och medelgod övervintring. Den är medellång med medelgod stjälkstyrka. Råfetthalten är låg, lägre än sortmedel.

MASCARA är en hybridsort vars avkastning är något lägre än sortmedel och har genomsnittligt övervint-ring. Sorten har ganska kort stjälk och bra stjälstyrka. Mascara tillhör de senare sorterna i jämförelsen. Råfetthalten är genomsnittlig.

DK EXTROVERT är en hybridsort som har en mycket hög avkastning men övervintringen är sämre än för övriga sorter i jämförelsen. Sorten är medelhög med något sämre stjälkstyrka än sortmedel. Råfetthalten är mycket hög.

DK EXPLICIT är en hybridsort som har en mycket hög avkastning i både obehandlat och behandlat led. Sorten är mycket högvuxen med en något sämre stjälstyrka än övriga sorter. Sorten kombinerar en hög råfetthalten med hög fröskörd.

MERCEDES är en hybridsort som har hög avkastning och god övervintring. Sorten är medelsen, är högvuxen och har bra stjälkstyrka. Råfetthalten är mycket hög.

Sorter provade i två år

MANTARA är en hybridsort som har en medelhög avkastning. Sorten har kort stjälk med bra stjälkstyrka. Råfetthalten är medelhög.

SY ALISTER är en hybridsort som har en klart lägre avkastning än sortmedel. Sorten är medelhög och har bra stjälstyrka. Råfetthalten är låg.

V316OL är en hybridsort med hög avkastning och med-

67

elgod övervintring. Sorten har medellång stjälk med mycket god stjälkstyrka. Råfetthalten är mycket hög.

Tabell 1. Höstraps . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016. Mätare Sortblandning*

Obehandlat BehandlatSorter / Område A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. A-G A B D+EMätare, kg/ha 1853 17 1810 7 1640 4 2050 6 1991 1820 1930 2210Rel. tal mätaren=100Sortmedel 105 105 106 106 104 107 109 103ES Alegria 104 8 116 * 3 104 2 96 3 103 115 * 103 95Compass H 106 9 102 4 111 2 109 3 103 103 110 103PR44D06 H 91 9 84 * 4 88 2 102 3 94 88 * 97 102Avatar H 96 9 96 4 96 2 98 3 95 96 100 95DK Extrovert H 116 ** 8 122 ** 3 129 2 106 3 113 ** 126 *** 121 101DK Explicit H 123 *** 9 119 ** 4 131 2 125 *** 3 119 *** 122 *** 127 115 *DK Exstorm H 114 ** 9 114 * 4 112 2 116 3 114 *** 119 *** 122 106SY Carlo H 109 9 112 4 107 2 108 3 108 113 * 113 103Mascara H 102 9 102 4 99 2 104 3 104 106 113 99Mercedes H 107 8 97 3 113 2 115 3 106 98 111 112Provade 2 årMantara H 104 8 105 3 107 2 103 3 106 114 * 107 103SY Alister H 86 ** 8 89 3 70 2 94 3 89 ** 87 * 89 93V3160L H 114 ** 8 118 * 3 116 2 112 3 108 * 109 112 108Probvärde 0,0001 0,0001 0,006 NS 0,0001 0,0001 NS 0,056

*Sortblandning = Exstorm, Avatar, Epure och Apanaci

Tabell 2. Höstraps. Avkastning råfett (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016.

Sortblandning* mätare. Medeltal obehandlade ledOmråde

Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant.

Mätare, kg/ha 1990 107 2150 38 2120 30 2090 35Rel,tal mätaren=100Sortmedel 104 103 106 109ES Alegria 101 41 105 13 104 12 95 15Compass H 104 45 101 19 106 10 104 13PR44D06 H 94 45 90 * 19 96 10 98 13Avatar H 104 42 102 16 106 10 102 13DK Extrovert H 110 ** 30 108 10 113 *** 9 108 * 11DK Explicit H 117 *** 31 111 * 11 121 *** 9 115 *** 11DK Exstorm H 111 *** 44 109 * 18 107 * 10 112 ** 13SY Carlo H 106 43 107 17 106 10 104 13Mascara H 104 44 104 18 104 10 103 13Mercedes H 106 25 97 8 112 ** 7 108 * 10Mantara H 104 16 104 5 104 6 102 5SY Alister H 89 * 17 90 6 88 ** 5 91 6V3160L H 112 ** 16 113 * 5 109 * 6 111 * 5Probvärde 0,0001 0,001 0,0001 0,001

*Sortblandning = Exstorm, Avatar, Epure och Apanaci

(Höstraps forts. nästa sida)

68

Tabell 3. Höstraps. Avkastning råfett (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016. Sortblandning* mätare. Medeltal behandlade led

OmrådeSorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant.Mätare, kg/ha 2130 107 2200 38 2280 30 2210 35Rel. tal mätaren=100Sortmedel 104 104 106 104ES Alegria 102 41 107 13 101 12 97 15Compass H 102 45 104 19 102 10 100 13PR44D06 H 96 45 91 * 19 98 10 99 13Avatar H 101 42 100 16 104 10 101 13DK Extrovert H 109 ** 30 109 10 111 *** 9 108 * 11DK Explicit H 114 *** 31 112 ** 11 112 *** 9 115 *** 11DK Exstorm H 108 ** 44 108 * 18 112 *** 10 105 13SY Carlo H 106 * 43 106 17 109 ** 10 105 13Mascara H 106 * 44 105 18 109 ** 10 106 13Mercedes H 107 * 25 103 8 111 ** 7 107 * 10Mantara H 106 16 106 5 109 * 6 102 5SY Alister H 92 * 17 90 6 90 * 5 97 6V3160L H 108 * 16 110 5 107 6 108 5Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,01

*Sortblandning = Exstorm, Avatar, Epure och Apanaci

Tabell 4. Höstraps. Avkastning råfett (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Sortblandning*. Medeltal obehandlade och behandlade led

Område A-B Område D-FSorter 2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016Mätare, kg/ha 2390 2030 2270 2480 1800 1920 1740 2010 2280 2090Rel,tal mätaren=100Sortmedel 104 107 105 102 106 106 111 105 101 104ES Alegria 100 100 105 101 109 86 * 102 99 101 94Compass H 104 108 102 98 104 106 112 94 98 102PR44D06 H 94 * 110 88 ** 87 *** 87 ** 98 112 93 * 92 * 97Avatar H 108 ** 106 105 99 96 109 118 99 98 96DK Exstorm H 114 *** 103 107 104 116 ** 113 108 112 *** 104 114 ***SY Carlo H 105 96 109 * 109 ** 111 * 114 106 101 99 101Mascara H 105 105 104 106 * 104 113 114 105 100 101DK Extrovert H 108 113 ** 103 123 *** 101 116 *** 100 102DK Explicit H 128 *** 109 * 105 122 *** 126 117 *** 103 122 ***Mercedes H 110 * 102 102 105 104 112 *Mantara H 105 107 96 102SY Alister H 90 ** 84 ** 91 * 92V3160L H 107 * 113 * 105 109Probvärde 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,0001 0,065 NS 0,0001 0,016 0,0001

*Sortblandning = Exstorm, Avatar, Epure och Apanaci

69

Tabell 5. Höstraps. Odlingsegenskaper och sjukdomar. Flerårsmedeltal 2012-2016Sjukdomar obehandlade led, övriga egenskaper behandlade led

Sorter

Frö-skörd1),kg/ha

Råfett, % av TS

Vatten-halt, %

Mognad, dagar

Tusen-korn-vikt, g

Över-vintring, %

Stjälk-längd,

cm

Stjälk-styrka, 100-0

Bomulls-mögel,

%Sortblandning* 4700 49,7 9,5 352 5,4 81 140 94 18Sortmedel 4852,14 50,4 9,2 351 5,0 82 140 95ES Alegria 4670 50,8 8,6 350 5,0 81 134 92Compass H 4650 51,5 9,8 352 5,5 84 147 97 30PR44D06 H 4510 50,0 9,5 351 5,0 85 117 96 16Avatar H 4640 50,9 8,9 351 4,9 82 138 96 33DK Extrovert H 5040 50,9 9,4 352 4,5 76 143 92 13DK Explicit H 5250 51,2 9,0 350 4,6 82 154 92DK Exstorm H 5030 50,5 9,1 352 4,4 80 146 92SY Carlo H 4980 49,8 9,6 351 5,2 80 142 93Mascara H 5000 49,8 9,0 352 5,4 82 139 97 6Mercedes H 4900 51,0 9,1 352 5,2 83 143 95 11Mantara H 5060 49,5 9,1 350 4,5 83 135 95 18SY Alister H 4520 48,3 9,2 351 5,1 82 137 95 16V3160L H 4980 51,2 9,1 351 5,6 81 146 97 16Probvärde 0,0001 0,0001 0,001 NS NS NS 0,0001 0,056*Sortblandning = Exstorm, Avatar, Epure och Apanaci

70

18 Vårraps

Vårraps odlas främst i norra Götaland och Svealand, men odling förekommer även bl.a. i sydvästra Göta-land. I resultaten ingår 10 försök 2016 med Majong som mätare och totalt 42 försök under perioden 2012-2016. Både linjesorter och hybridsorter (markerade med H i tabellerna) ingår. Antalet sorter i provning har minskat. Att intresset för att prova nya vårrapssorter minskat beror på svårigheterna att bemästra angrepp av jordloppor i vissa delar av landet då kemiska preparat har förbjudits. Under 2016 provades totalt 13 sorter, varav 10 har provats i två år. Resultat för 6 sorter redovisas här.

Avkastningen redovisas i tabellerna 1-3. Årets av-kastning blev hög i samtliga områden. Makro har den högsta avkastningen, men skillnaden mellan de olika hybridsorterna är liten. Mosaik är den enda linjesorten som provades 2016.

Enligt tabell 4 har i stort sett samtliga sorter god stjälkstyrka. Stjälklängden varierade mellan 114 cm och 127 cm, där Mosaik är kortast och Makro längst. Skillnaderna i mognadstid är liten, högst tre dagar, och Makro mognar sist. Makro har högst råfetthalt.

MAJONG är en hybridsort med hög avkastning. Den är medellång och har genomsnittlig stjälkstyrka och medelsen mognad och medelhög råfetthalt.

MIRAKEL (R) är en högavkastande hybridsort från Tyskland. Mirakel är medellång med mycket god stjälkstyrka och tidig mognad. Mirakel har medelhög råfetthalt.

MOSAIK (R) är en linjesort, som har lägre avkast-ning än mätaren. Sorten har medellång stjälk med genomsnittlig stjälkstyrka. Mosaik mognar medelsent och har ett frö med ganska låg råfetthalt.

MAKRO (R) är en hybridsort med hög avkastning och som har sen mognad. Sorten har lång stjälk och mycket god stjälkstyrka. Råfetthalten är mycket hög.

BUILDER (RG40201) är en hybridsort med hög avkastning. Den är lång och har styv stjälk med

god styrka. Builder mognar medelsent och har hög råfetthalt.

Sort provad i två år

SW U2894 (R) är en svenskförädlad hybridsort som provats i två år. Sorten har samma avkastning, men något lägre råfetthalt än sortmedel.

71

Tabell 1. Vårraps . Avkastning (kg/ha och relativtal) områdesvis 2016.

Behandlade led. Majong mätareOmråde A-G Ant. A-BAnt. D-F Ant.

Sorter Mätare, kg/ha 1429 6 1450 2 1420 4Rel,tal mätaren=100Sortmedel 100 102 100Mirakel H 103 6 107 2 101 4Mosaik 90 ** 6 89 2 91 ** 4Makro H 105 6 110 2 103 4Builder H 102 6 99 2 103 4Provad 2 årSW U2894 H 100 6 101 2 99 4Probvärde 0,0001 NS 0,0001

Tabell 2. Vårraps. Avkastning råfett (kg/ha och relativtal) områdesvis. Flerårsmedeltal 2012-2016.

Mätare Majong. Medeltal behandlade ledOmråde

Sorter A-G Ant. A Ant. B Ant. D+E Ant. F Ant.Mätare, kg/ha 1250 42 1310 6 1350 5 1180 14 1220 17Rel. tal mätaren=100Sortmedel 100 98 93 100 103Mirakel H 102 42 97 6 104 5 103 14 103 17Mosaik 94 ** 42 96 6 74 *** 5 96 14 98 17Makro H 102 33 100 4 92 4 100 11 107 * 14Builder H 101 33 95 4 96 4 100 11 103 14SW U2894 H 102 15 102 2 90 2 101 5 106 6Probvärde 0,009 NS 0,024 NS NS

Tabell 3. Vårraps. Avkastning råfett (kg/ha och relativtal) årsvis 2012-2016. Mätare Majong. Medeltal behandlade led

Område A-B Område D-F2012 2013 2014 2015 2016 2012 2013 2014 2015 2016

Mätare, kg/ha 1580 1490 890 1110 1450 1300 1170 1140 1090 1420Rel,tal mätaren=100Sortmedel 93 99 98 90 101 102 101 101 101 100Mirakel H 94 105 108 93 107 104 104 106 98 101Mosaik 84 84 86 85 89 103 94 95 99 91 **Makro H 98 94 89 110 101 105 104 103Builder H 107 101 82 99 106 97 101 103SW U2894 H 92 101 106 99Probvärde NS NS NS NS NS NS 0,076 0,038 NS 0,002

(Vårraps forts. nästa sida)

72

Tabell 4. Vårraps. Odlingsegenskaper. Flerårsmedeltal 2012-2016.Behandlade led

Sorter

Frö-skörd1),kg/ha

Råfett, % av TS

Vatten-halt, %

Tusen-korn-vikt,

g

Stjälk-längd,

cm

Stjälk-styrka, 100-0

Mognad, dagar

Majong H 2850 48,3 14,3 5,3 120 86 124Sortmedel 2847 48,4 14,3 5,1 121 88 125Mirakel H 2850 48,4 13,9 4,9 122 90 123Mosaik 2900 47,8 14,3 5,3 114 87 125Makro H 2690 49,1 14,7 5,3 127 89 127Builder H 2830 48,8 14,1 5,0 124 88 125SW U2894 H 2960 47,7 14,7 4,8 121 90 124Probvärde 0,0001 0,0001 0,043 0,006 0,003 0,003 0,0231) Vid 9 % vattenhalt

Stråsäd • trindsäd • oljeväxter Sortval Sverige 2017Här redovisas senaste resultat från sortprovningen i stråsäd, trindsäd, oljeväxter och majs inom södra och mellersta Sverige samt norra Sverige.

I flertalet fall presenteras 2016 års resultat mot bakgrunden av de senaste fem årens provningsresultat. Absolut och relativ avkastning redovisas. Dessutom lämnas kortfattade uppgifter om andra sortegenska-per, t.ex. stråstyrka, mognadstid, rymdvikt, tusenkornvikt, proteinhalt och resistensförhållanden. Sorternas odlingsvärde i olika delar av landet kommenteras, och detta bör kunna ge läsaren en uppfattning om de för olika områden och speciell odlingsinriktning bäst lämpade sorterna.

Författarna är verksamma vid Sveriges lantbruksuniversitet.

OBS! Se även sortresultaten på: www.slu.se/faltforsk, www.njv.slu.se,www.svenskraps.se och www.jordbruksverket.se

Exemplar av denna skrift kan beställas utan kostnad enligt uppgifter nedan.

Växtproduktionsekologi, SLU ISBN TRYCKT: 978-91-576-9480-5. ISBN ELEKTRONISK: 978-91-576-9481-2.

Distribution: Hushållningssällskapet Försäljning / HIR SkåneBorgeby Slottsväg 11, 237 91 BjärredTelefon 046-71 36 98, mobil 0708-81 66 11Mejl: Thomas.Linne@hushallningssallskapet.se