Embed Size (px)
Citation preview
STRATEGI FÖR 2017–2021 NORDISKA
AFRIKAINSTITUTET
1
Innehållsförteckning
1. Vision ................................................................................................................................................................................................... 2
2. Verksamhetsmål ............................................................................................................................................................................. 2
3. Presentation av strategin för 2017–2021 ........................................................................................................................... 2
4. Nordiska Afrikainstitutet: det förflutna, nutid och framtid ........................................................................................ 3
4.1 Nordiska Afrikainstitutets instruktion och styrningssystem .............................................................................. 3
4.1.1 Samverkan inom institutet ........................................................................................................................................ 4
4.2 Målgrupper ................................................................................................................................................................................ 5
4.3 Resurstilldelning ..................................................................................................................................................................... 5
4.4 Huvuduppdrag ......................................................................................................................................................................... 6
4.5 Strategiska mål för Nordiska Afrikainstitutet under 2017–2021 ..................................................................... 6
5. Forskning om Afrika och afrikanisters kapacitetsuppbyggnad ................................................................................ 9
5.1 Aktuella och framtida utvecklingstendenser .............................................................................................................. 9
5.2 Forskningsprogram och temaområden för forskning och policyengagemang ........................................ 10
5.2.1 Tillväxt för alla, fattigdom och ojämlikhet i städer och på landsbygden i Afrika ........................... 11
5.2.2 Klimatförändringar och hållbar utveckling ..................................................................................................... 11
5.2.3 Konflikter, säkerhet och demokratisk omvandling ..................................................................................... 12
5.2.4 Rörlighet och migration ........................................................................................................................................... 12
5.2.5 Jämställdhet................................................................................................................................................................... 13
5.3 Forskningsuppgift ................................................................................................................................................................ 13
5.4 Strategiska mål ...................................................................................................................................................................... 14
6. Kommunikation och policydialog ........................................................................................................................................ 14
6.1 Aktuella och framtida tendenser ................................................................................................................................... 14
6.2 Uppgift angående kommunikation och policydialog ............................................................................................ 15
6.3 Strategiska mål ...................................................................................................................................................................... 16
7. Bibliotek och dokumentation ................................................................................................................................................ 16
7.1 Aktuella och framtida tendenser ................................................................................................................................... 16
7.2 Uppgift angående bibliotek och dokumentation .................................................................................................... 16
7.3 Strategiska mål ...................................................................................................................................................................... 17
8. Administration och forskningsstöd .................................................................................................................................... 17
8.1 Strategiska mål ...................................................................................................................................................................... 18
9. Personalresurser ......................................................................................................................................................................... 18
9.1 Strategiska mål ...................................................................................................................................................................... 19
10. Uppföljning av strategin för 2017–2021 .......................................................................................................................... 19
10.1 Förhållande till den årliga handlingsplanen ............................................................................................................ 20
10.2 Indikatorer för uppföljning .............................................................................................................................................. 20
10.3 Halvtidsöversyn .................................................................................................................................................................... 21
2
1. Vision Nordiska afrikainstitutet ska vara ett kompetenscentrum för kunskap om Afrika.
2. Verksamhetsmål Nordiska afrikainstitutet (NAI) rymmer en kombination av avancerad forskning, kvalificerad
kommunikation och en omfattande bibliotekssamling om det moderna Afrika – allt under ett tak. På
NAI blandas spetsforskning med policydialog tillsammans med en heltäckande biblioteksverksamhet, vilket
gör det till en unik miljö för Afrikastudier i Norden. Som en svensk myndighet och stödmottagare från såväl
flera nordiska regeringar som från det internationella samfundet, har NAI en oöverträffad ställning inom
sitt område i fråga om att bidra till policyagendan för Afrika från de nordiska länder som är engagerade i
institutet. De nordiska ländernas långvariga engagemang i att kritiskt analysera och stimulera till
akademiska samtal om global politik, som både förs av politiska beslutsfattare och praktiskt verksamma,
samt att driva på policybeskrivningar gör institutet till en idealisk, forskningsbaserad plattform för
reflektion.
3. Presentation av strategin för 2017–2021 Med denna strategi ska NAI befästa sin ställning som ett internationellt erkänt forskningsinstitut för
Afrikastudier. Inom ramen för denna vision och detta uppdrag ska institutet återigen bekräfta sin identitet
som ett centrum för framställning, spridning och dokumentation av kunskap om Afrika. Strategin ska vara
en vägledning för NAI:s arbete för den kommande femårsperioden och ge samarbetspartner och övriga
aktörer information om vad institutet är och vad det avser att uppnå.
Strategin berör institutet som helhet. Den har förberetts genom en gemensam samrådsprocess tillsammans
med NAI:s personal och huvudaktörer samt med hjälp av sakkunskap och råd från Program- och
forskningsrådet. Strategin ska även kompletteras av strategier för institutets olika verksamheter,
tillsammans med årliga handlingsplaner och budgetar som fungerar som operativa riktlinjer, enligt bild 1
nedan.
Strategi för 2017–2021
Forskningsstrategi och/eller årliga handlingsplaner
Biblioteksstrategi och/eller årliga handlingsplaner
Kommunikationsstrategi och/eller årliga handlingsplaner
Personalresursstrategi och/eller årliga handlingsplaner
Administrativa årliga handlingsplaner
Resursmobiliseringsstrategi
Bild 1: Planeringsram för Nordiska afrikainstitutet
3
4. Nordiska afrikainstitutet: det förflutna, nutid och
framtid Afrikastudier i Norden bottnar i en tradition av internationell solidaritet och engagemang i rörelser som
verkade för avkolonisering under 1900-talet. Ett ökat engagemang i utvecklingsarbete i Afrika krävde
avancerad forskning för att vägleda de nordiska regeringarna. NAI grundades 1962 och har sedan dess
tillhandahållit kunskap i form av forskning av hög kvalitet, aktuell information och omfattande
dokumentation om Afrika. Institutets nordiska prägel har betonats från första början, samtidigt som det
fortsätter att vara en svensk myndighet till formen, som finansieras av offentligt utvecklingsbistånd (ODA).
Under mer än ett halvt sekel har NAI varit fast beslutet att vara ett centrum för forskning, dokumentation
och information i Norden om ett Afrika i förändring – för såväl universitet, forskningscentra, regeringar och
det civila samhället som den privata sektorn. NAI har följt tendenserna och utvecklingen för Afrikastudier i
Norden och Afrika, och även aktivt initierat nya idéer och former av engagemang för att uppfylla sitt
uppdrag som huvudsakligt centrum för kunskap om Afrika i de nordiska länderna och för att tillgodose sina
aktörer i de nordiska länderna och globalt. Hittills har NAI varit till nytta för flera tusen Afrika-experter och
studenter runtom i världen, och upprätthåller ett omfattande nätverk av samarbetspartner internationellt.
NAI blev medlem i AEGIS (Africa-Europe Group for Interdisciplinary Studies) då den startade 1991 och
bidrar med resurser och forskningspotential som görs tillgängliga för EU:s afrikanska institutioner. NAI
medverkade även till att stödja etableringen av och bygga upp kapaciteten vid the Council for the
Development of Social Science Research in Africa (CODESRIA), med säte i Dakar, Senegal, som institutet har
ett mångårigt partnerskap med.
Afrikastudier har fortsatt att vara av betydelse för Norden under det senaste århundradet. Ett i allt högre
grad ömsesidigt globalt beroende gör faktiskt framställning och spridning av avancerad akademisk
forskning nödvändigare idag än någonsin tidigare. NAI ska stärka sitt arbete med att stödja
kunskapsproduktion om Afrika och bidra till att den sprids både i Afrika och Norden, och globalt. Institutet
ska också fortsätta sina långsiktiga samarbeten och partnerskap med och mellan den nordiska och den
afrikanska akademiska världen, med stark sammankoppling till politik och praktik.
4.1 Nordiska Afrikainstitutets instruktion och styrningssystem
NAI:s organisation är uppbyggd kring tre kärnverksamhetsområden: forskning, kommunikation samt
bibliotek och dokumentation. Tillsammans medverkar dessa verksamheter till institutets uppgifter, som är
följande:
1. Att främja forskning om den sociala, politiska och ekonomiska utvecklingen i Afrika genom att
bedriva egen högkvalitativ forskning, verka som centralpunkt och katalysator för den nordiska
Afrikaforskningen, stimulera till forskning om Afrika i Norden samt främja samarbete och
kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare.
2. Att sprida kvalificerad och relevant information baserad på forskning om det moderna Afrika och
afrikanska förhållanden. Institutet ska föra en aktiv policydialog och informationen ska göras
tillgänglig för beslutsfattare i Norden.
3. Att bevaka och tillgängliggöra litteratur och andra elektroniska och fysiska informationsbärare av
relevans för forskning, studier och information om det moderna Afrika. Nordiska Afrikainstitutet
ska tillhandahålla ett bibliotek med låne-, referens-, och informationsservice.
4
Institutet leds av en direktör som är utnämnd av den svenska regeringen. Institutet ska få rådgivning och
kontrolleras av Program- och forskningsrådet. Vart och ett av de nordiska länderna som finansierar
institutet har två medlemmar i rådet – en från forskningsvärlden och en från utrikesministeriet och/eller
biståndsförvaltningen. Uppsala universitetsbibliotek innehar också en plats i rådet på grund av deras nära
samarbete med NAI. Som nämnts ovan är institutets organisation uppbyggd kring tre ka rnverksamheter,
vilka sto ds av enheten fo r administration och forskningssto d och personalchefen. Enhetscheferna,
tillsammans med direktören, utgör ledningsgruppen. NAI:s interna organisation styrs av den svenska
regeringens lagar och förordningar och grundas på sin arbetsordning och formella arbetsplan.
Som svensk myndighet är NAI förbundet att hålla sig till de värderingar som är förenade med offentlig
förvaltning: demokrati, lagenlighet, objektivitet, åsiktsfrihet, respekt och effektivitet samt service.
4.1.1 Samverkan inom institutet
NAI:s tre kärnverksamhetsområden är mycket nära sammanlänkade, och stödjer och förstärker varandra.
Den forskning som bedrivs på institutet och på andra ställen i Norden, liksom i samarbetet med afrikanska
institutioner, stimuleras av den omfattande bibliotekssamlingen om studier om det moderna Afrika.
Forskningsresultat och välgrundad analys av NAI:s personal och anknutna experter når den akademiska
världen och fler genom planerad kommunikationsverksamhet som evenemang, workshopar och
konferenser. Externa forskningsresultat sprids via institutets biblioteksinsatser i biblioteksverksamheten.
Att identifiera och möjliggöra produktiva synergier mellan NAI:s olika uppgifter och verksamheter är
avgörande för att tillvarata institutets hela potential. Att integrera och harmonisera de olika
verksamheternas arbete prioriteras högt av NAI, som stödjer sig på sin övertygelse att denna metod stärker
institutets kapacitet så att det kan fullgöra sitt uppdrag. En del i det som verkligen gör NAI unikt inom sitt
område är kombinationen av avancerad forskning, kvalificerad kommunikation och en omfattande
bibliotekssamling, med allt under ett tak. Därför måste institutet prioritera sin verksamhet för att skapa
samverkanseffekter så att institutets vision uppfylls. Detta är direktörens och ledningsgruppens ansvar,
men också alla anställdas ansvar. Alla medverkar till institutets övergripande mål och vision.
Synergier kan utforskas på olika sätt, antingen genom gemensamt handlande mellan enheter eller genom
att en enhet drar nytta av en annan som resurs. Institutet organiserar evenemang som Nordiska
Afrikadagarna, som är en gemensam samordningsinsats och ett uttryck för hur synergier kan utforskas.
Detta flaggskeppsevenemang, som äger rum vartannat år, utgör ett forum för vetenskapligt utbyte om
Forskning om Afrika och
afrikanisters kapacitets-
uppbyggnad
Bibliotek och dokumentatio
n
Kommunikation och policydialog
Bild 2: Nordiska afrikainstitutets kärnverksamhetsområden
5
aktuella forskningsteman för afrikanister – akademiker och forskare – runtom i världen, en introduktion till
biblioteksresurser för distansanvändare samt en möjlighet att samla in och producera kunskap och artiklar
för information och policyrådgivning. Dessutom visar sig synergier också i institutets vardagliga arbete, där
de olika enheterna använder övriga enheters expertis eller resurser för att fullgöra sina uppdrag. För att
ytterligare undersöka och ta tillvara synergier inom NAI är det viktigt att intern kommunikation fungerar
bra och att det finns regelbunden samordning mellan enheterna.
4.2 Målgrupper
NAI strävar efter att vara en naturlig samarbetspartner och informationskälla för såväl akademiska forskare
som politiker. För mycket av sin forskningsverksamhet har NAI global räckvidd – artiklar och böcker
publiceras som når utanför Norden. Institutets främsta målgrupp är dock forskare och yrkesverksamma
som arbetar både i Norden och Afrika. Vad gäller politiska beslutsfattare finns NAI:s främsta målgrupp i de
nordiska länderna, som finansierar institutet. Vidare når mycket av NAI:s verksamhet, till exempel
bibliotekstjänster och den information som sprids av institutet, även allmänheten, som utgör den andra
målgruppen.
4.3 Resurstilldelning
NAI är en svensk myndighet och beroende av offentliga medel för sina kärnverksamheter och sin
administration. Den svenska finansieringen kommer från statens budget för offentligt utvecklingsbistånd
(ODA) och utgör institutets största inkomstkälla – ungefär 80 procent av det totala anslaget. NAI:s
kärnfinansiering har varierat under åren. Under det senaste årtiondet har kärnfinansieringen från de
nordiska länderna i genomsnitt legat på omkring 36 miljoner svenska kronor per år. Dessutom kommer
20 procent av finansieringen från externa källor, såsom forskningsfinansierande organ och institutionellt
samarbete, vilka bidrar till institutets forskningsprojekt och annan extern verksamhet.
Nivån på den offentliga biståndsfinansieringen påverkas av politiska och ekonomiska fluktuationer, vilket
inverkar på förmågan hos organisationer som NAI, att planera sin verksamhet på lång sikt. Under de senaste
åren har de nordiska ländernas finansieringsåtagande varierat kraftigt, medan efterfrågan på NAI:s tjänster
bland afrikanska forskare och politiska beslutsfattare varit densamma eller till och med ökat. Den
ekonomiska nedgången och lågkonjunkturen i Europa tillsammans med omfördelningen av medel för att
bemöta den globala flyktingkrisen, kan nämnas som en av orsakerna till minskade anslag till
utvecklingssamarbete i ett nordiskt sammanhang under 2015. En viktig uppgift för NAI under perioden
• Initiera och medverka till akademisk diskussion inom området Afrikastudier och, mer generellt, inom områdesstudier och samhällsvetenskap.
• Locka forskare.
• Bygga nätverk och partnerskap.
• Bygga upp kapacitet för att producera kunskap om Afrika.
• Tillhandahålla dokumentation och sprida forskning om det moderna Afrika genom biblioteket.
Forskare och yrkesverksamma
• Föra en dialog om forskningsinriktning (t.ex. genom utformning av en agenda).
• Skapa underlag för ett välinformerat politiskt beslutsfattande.
Politiska beslutsfattare
• Skapa medvetenhet och sprida information om aktuella afrikanska frågor.
• Tillhandahålla dokumentation och spridning om forskning om det moderna Afrika via biblioteket.
Allmänheten
6
2017–2021 kommer att vara att säkerställa och mobilisera resurser för att bredda och sprida potentiella
finansieringskällor, som även är ett av institutets strategiska mål.
4.4 Huvuduppdrag
För att uppnå sin vision att vara ett kompetenscentrum för kunskap om Afrika, producerar NAI forskning
och kunskap som både är relevant i ett nordiskt politiskt sammanhang och globalt samt forskningsresultat
om frågor som rör det moderna Afrika, genom att använda sig av kanaler som når såväl forskare och
politiska beslutsfattare som allmänheten. Vidare ses inte bara resultatet av NAI:s arbete i den forskning som
institutet producerar, utan även generellt sett i framstegen när det gäller Afrikastudier. Genom att
medverka till forskningsdiskurs, bilda nätverk och partnerskap, tillhandahålla litteraturresurser, bevilja
stipendier och ta emot gästforskare stimulerar och främjar NAI fortsatt forskning och skapar kapacitet inom
kunskapsproduktion om Afrika.
NAI står för en unik forskningsmiljö där forskare helt kan engagera sig i forskningsprocesser och
policyrådgivning utan de skyldigheter som vanligtvis hör till en universitetsanställning. NAI ger unga
afrikanister i Norden och Afrika möjligheter att vistas på institutet, och bidrar således till
kapacitetsuppbyggnad av kunskapsproduktionen om Afrika. Sådana möjligheter innefattar
stipendieprogram som the African and Nordic Guest Researchers' Scholarship Programme, resebidrag,
praktik samt att ta emot forskare med doktorsexamen på NAI, vilka alla gör att Afrikaforskare kan samverka
med seniora afrikanister och använda biblioteksresurserna.
Forskningen vid NAI bedrivs i nära samarbete med institutets bibliotek, vilket ger mervärde både till
forskningen och till biblioteket. Experter på institutet och i nätverket samarbetar för att bygga upp
bibliotekssamlingen; samtidigt som forskare kan använda biblioteksresurserna. En stor del av
bibliotekssamlingen är unik i Norden, men även ur ett europeiskt och internationellt perspektiv. NAI:s
biblioteks bidrag till informationslandskapet inom området Afrikastudier är betydande – inte enbart utifrån
ett nord-sydligt perspektiv – eftersom bibliotekskällorna ger åtkomst till och fördelar resurser som skrivs
och publiceras i Afrika, och är det enda bibliotek som specialiserar sig på Afrikarelaterat material i norra
Europa.
Vidare har institutet har en speciell uppgift i att underlätta spridning av resultat och slutsatser från
Afrikaforskning inom och utanför NAI. Därför är NAI:s forskningspersonal, gäster och kolleger även
utbildade i kommunikation och PR, och har privilegiet att arbeta tillsammans med en grupp professionella
kommunikatörer och forskningsadministratörer. Som en myndighet med offentlig biståndsfinansiering
kopplad till det svenska utrikesdepartementet, och med finansiering från andra nordiska regeringar, har
NAI nära kontakt med politiska beslutsfattare i Norden vilket ger en möjlighet att kommunicera
forskningsresultat direkt till beslutsfattare. Institutets bibliotekssamling och dess specialiserade
bibliotekarier tillhandahåller även service till forskare, som inte finns någon annanstans inom detta
område.
4.5 Strategiska mål för Nordiska afrikainstitutet under 2017–2021
Institutet befinner sig i en föränderlig omvärld, både beträffande globala händelser och utvecklingar, och
institutionella och organisatoriska förutsättningar. För att bemöta dessa omständigheter är det viktigt att
fortsätta att vara flexibel och att kunna anpassa sig till förändringar. Samtidigt ska NAI:s arbete under 2017–
2021 styras av sex övergripande strategiska mål för att se till att institutets verksamhet bidrar till att
dess vision uppnås och dess uppdrag för 2021 uppfylls. Dessa strategiska mål i sin tur, delas upp i specifika
mål för vart och ett av institutets kärnverksamhetsområden, som anges under de
verksamhetsområdesspecifika kapitlen i denna strategi.
7
1. Nordiska afrikainstitutet ska bedriva, stödja och uppmuntra akademisk och policyrelevant
forskning om det moderna Afrika.
NAI ska fortsätta att vara världsledande i fråga om att producera högkvalitativ forskning om det moderna
Afrika. Institutet rymmer en intellektuell miljö som stärker kompetensen och erfarenheten hos NAI:s
forskare – ordinarie personal, kolleger och gäster – samt rika och starka nätverk och partnerskap. Nyckeln
till NAI:s framgång ligger i dess tvärvetenskapliga angreppssätt, med fokus på alternativa åsikter och
perspektiv från Afrika. Eftersom mycket av NAI:s forskning baseras på empiriskt underlag som samlats in
”på fältet” kan institutet förse politiker med kritiska perspektiv på möjliga effekter av större politiska
förändringar och program. Vidare gör detta angreppssätt att nya problem och utvecklingsutmaningar i
Afrika lättare kan identifieras. Denna proaktiva och nya kapacitet gör institutet till en oerhört viktig
samarbetspartner för politiker, så att dessa kan bli informerade om nya utvecklingstendenser i Afrika.
Som ett unikt centrum för Afrikastudier med kapacitet för akademisk forskning och policyanalys, ska
institutet öka sin forskningsverksamhet och sitt policyengagemang samt skapa, förmedla och dokumentera
information och kunskap om Afrika. I detta avseende kommer NAI:s verksamhet att fortsätta att stärka
NAI:s karaktär av att vara ett forskningsinstitut för Afrikastudier. Under 2017–2021 kommer NAI att
utveckla relevanta forskningsprogram runt specifika temaområden som svar på utvecklingsutmaningarna,
som särskilt påverkar Afrika. I enlighet med sin vision och sitt uppdrag planerar NAI att locka och rekrytera
högt kvalificerade forskare, inbegripet Afrikaforskare med internationellt renommé, att främja och
organisera akademiska evenemang och policydialog, att producera vetenskapliga publikationer och
policydokument om samtida, aktuella frågor om det moderna Afrika och att underlätta allmän förmedling
av förvärvad kunskap.
Den globala utvecklingsagendan – inklusive den som omfattar de nordiska länderna – ska ofrånkomligen
styras av FN:s, Förenta Nationernas, prioriteringar för mål för hållbar utveckling (Sustainable Development
Goals), som antogs i september 2015. Genom målen för hållbar utveckling har en global utvecklingsagenda
utarbetats, med prioriteringar som är av särskild betydelse för afrikanska länder. På samma sätt ska
institutets ledning för framtida forskning och insatser för policyrådgivning återspegla agendan för hållbar
utveckling. Dessutom styrs och utformas Afrikas utveckling på längre sikt av Afrikanska unionens Agenda
2063, ”The Future We Want”, som även ska vara en vägledning för kunskapsproduktion och forskning om
Afrika.
Målen för hållbar utveckling betonar den roll som utvecklingsländer har i att forma och avgöra sin egen
framtid, och framhäver behovet av nord-sydligt och syd-nordligt samarbete och utbyte. NAI är redan en
föregångare när det gäller detta arbetssätt. Långvariga samarbeten med afrikanska universitet och forskare,
liksom relationer med afrikanska politiska beslutsfattare, är grundläggande för NAI:s nutid och framtid, och
har byggts upp alltsedan institutet grundades. NAI har också en omfattande och unik samling av afrikanska
titlar i sitt bibliotek och anstränger sig medvetet att göra afrikansk forskning och litteratur tillgänglig för
nordiska och afrikanska forskare.
2. Nordiska afrikainstitutet ska ha för avsikt att stödja positiv utveckling i afrikanska länder
grundat på en nord-sydlig och syd-nordlig dialog.
Dialog och samarbete med afrikanska samarbetspartner har alltid varit viktigt för NAI. Alla NAI:s
ansträngningar har och ska fortsätta att styras av målet att stödja positiv utveckling på den afrikanska
kontinenten. Med andra ord bör den forskning som bedrivs på NAI vara aktuell och tillämplig för afrikanska
samhällen, så att de får hjälp att utforma sin egen framtid. Detta kräver att såväl befintliga nätverk med
akademiker, civilsamhället och politiska beslutsfattare i Afrika upprätthålls som att nya nätverk byggs, och
att man är lyhörd inför och håller sig à jour med aktuella händelser och diskussioner i afrikanska länder.
Institutets bibliotek ser till att den kunskap som utvecklas och framställs av Afrikaforskare på den
8
afrikanska kontinenten är tillgänglig för läsare i de nordiska länderna och internationellt. Specialiserad
kommunikation och dokumentation ger möjlighet till bättre samspel och utbyte av bästa praxis för analys
och policyrådgivning.
3. Nordiska afrikainstitutet ska medverka till policyagendan för Afrika i de nordiska länderna.
Det är viktigt att den forskning som bedrivs vid NAI fortsätter att bidra till det politiska beslutsfattandet i
de nordiska länderna. Detta kräver ett fortgående och nära samarbete mellan NAI och representanter för
de nordiska regeringarna och andra utvecklingsaktörer, där ömsesidigt utbyte och dialog är grundläggande.
Det kräver också att NAI fortsätter i denna tradition av oberoende akademisk forskning samt insamling och
kommunikation av kunskap och resurser om Afrika, för att även fortsättningsvis vara en föregångare i
studier om det moderna Afrika genom att öka medvetenheten om nya problem och vara beredda att
informera politiska beslutsfattare när nya prioriteringar uppkommer. Balansen mellan policyrelevans och
akademisk frihet kan vara svår, men skärningspunkten mellan den politiska världen och den akademiska
är trots det nödvändig för att framställa relevant forskning och välinformerade beslut. NAI har nämligen
under årens lopp inriktat sig på just denna balans och avser att fortsätta att främja detta unika upplägg,
eftersom man är övertygad om att det ger ett lyckat resultat och är nödvändigt.
4. Nordiska afrikainstitutet ska medverka till att bygga upp kapacitet när det gäller
kunskapsproduktion om Afrika.
Resultatet av NAI:s verksamhet sträcker sig utanför den forskning som produceras vid institutet i Uppsala.
Genom sin verksamhet har NAI som syfte att bygga upp kapacitet för kunskapsproduktion bland forskare i
de nordiska länderna, Afrika och globalt. Institutets forskningsprogram kommer att utformas i syfte att
förbättra forskares och gästforskares kompetenser och färdigheter, både individuellt och kollektivt.
Dessutom kommer stipendieprogrammen att fortsätta att bygga upp kapacitet bland afrikanska och
nordiska forskare genom att dessa ges möjlighet att flytta över sin forskning till NAI, där de kan ta tillvara
den expertis och de omfattande biblioteksresurser som finns tillgängliga på institutet. Biblioteket bidrar till
kapacitetsuppbyggnad som en källa till dokumentation om det moderna Afrika, som annars inte är möjlig
eller svår att få åtkomst till. Bibliotekariernas sakkunskap, deras s.k. verksamhetsnära arbete, bidrar till
kapacitetsuppbyggnad både bland de forskare som kommer till institutet och Afrikaforskare i de nordiska
länderna, genom att tjänster i litteratursökning, citering och publicering tillhandahålls. Dessutom bidrar
institutet till kapacitetsuppbyggnad av sina forskares kommunikationsförmåga genom att utbilda och bistå
dem vid presentation och spridning av forskningsresultat och policybudskap.
5. Nordiska afrikainstitutet ska säkerställa och diversifiera sina resurser.
Eftersom politiska och ekonomiska fluktuationer kan göra att den offentliga biståndsfinansieringen
minskar eller blir alltmer oförutsägbar, är det viktigt att NAI säkerställer, utvidgar och diversifierar sin
resurstilldelning genom medvetna ansträngningar. För att skapa en stabil och säker ekonomisk situation
för institutet behöver följande steg tas:
Göra verksamhetens effekter och policyrelevans ännu synligare för institutets aktörer, dvs.
regeringarna i de nordiska länder som finansierar NAI.
Sträva efter att diversifiera finansieringskällorna för alla kärnverksamhetsområden – forskning,
kommunikation och bibliotek – genom att undersöka möjliga resurser från exempelvis EU, icke-
statliga organisationer och den privata sektorn.
Sträva efter att utveckla partnerskap för gemensam finansieringsverksamhet tillsammans med
samarbetspartner i Norden, Europa och Afrika.
Utveckla och genomföra en intern strategi för resursmobilisering.
6. Nordiska afrikainstitutet ska vara en värdebaserad organisation.
9
Som ett led i offentlig förvaltnings gemensamma värdegrund, ska NAI sträva efter att kännas igen, internt
och externt, för följande värderingar:
Engagemang, vilket kräver lagarbete, ansvarstagande, förutsättningar, deltagande, ledarskap och
vägledning.
Kommunikation, som ska vara trovärdig, aktuell, tydlig och strategisk.
Förtroende, som utvecklas genom ömsesidig respekt, empati, integritet och lojalitet.
Insyn, vilket leder till kvalitet, ansvarsskyldighet och öppenhet.
Institutet och dess personal ska främja dessa värderingar, som ska synliggöras internt och i NAI:s externa
arbete och verksamhet.
5. Forskning om Afrika och afrikanisters
kapacitetsuppbyggnad
5.1 Aktuella och framtida utvecklingstendenser
Världen förändras snabbt och står inför nya utmaningar. Positivt är att regeringar runtom i världen har
uppnått internationellt bindande avtal som syftar till att minska klimatförändringarna, och har kommit
överens om målen för hållbar utveckling. Fler förnybara energikällor håller på att utvecklas och har tagits i
bruk. Vetenskapliga och tekniska innovationer i allmänhet ger löften om nya sätt att hantera miljöhoten.
Den komplexa, växande globala osäkerheten och nya risker för positiv global utveckling kräver emellertid
ytterligare gemensamma lösningar och åtgärder, vilket har blivit allt svårare att finna.
Växande osäkerhet i hela världen är kopplad till många olika men delvis sammanlänkade företeelser.
Girighet och orsaker till ojämlik maktfördelning samt knappa resurser ger upphov till konflikter och skärper
den globala flyktingkrisen. Missnöje på grund av lokala och internationella politiska lösningar underblåser
extremism och terroriströrelser. Allvarliga smittsamma sjukdomar och naturkatastrofer orsakar också död
och lidande, samtidigt som det gör oss mer medvetna om att de hot vi står inför idag inte tar hänsyn till
nationsgränser. På liknande sätt kan vissa effekter av klimatförändringarna redan kännas av runtom i
världen och dessa ökar den globala migrationen. Under det senaste årtiondet har ekonomiska chocker
världen över även gjort det svårare att komma fram till överenskommelser och uppnå ett effektivt
internationellt samarbete för att hantera den instabila situationen.
De länder som är värst drabbade av konflikter, klimatförändringar och naturkatastrofer är fortfarande ofta
de fattigaste. Många av dem finns i Afrika. Även om Afrika under de senaste årtionden har uppnått
ekonomisk tillväxt, har det inte gjort att ojämlikheten minskat eller att fattigdomen upphört. Det tycks också
som om den allmänt utbredda optimismen över starkare ekonomisk utveckling i Afrika var något förhastad.
Aktuella externa, ekonomiska chocker, såsom sjunkande råvarupriser, Kinas nedgång, minskande
utländska direktinvesteringar av den multinationella olje- och gasindustrin, gör att många afrikanska
länder nu brottas med skulder, inflation, arbetslöshet och sänkning av deras valutakurser.
Inflytandet från framväxande ekonomier, däribland Briks-länderna – Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och
Sydafrika – samt Mellanöstern, har ökat i Afrika. Detta påverkar internationella politiska grupperingar
liksom handelsklimat och affärspartnerskap. Den gradvis förändrade världsordningen utmanar också det
nordiska – och i vidare bemärkelse europeiska – utvecklingsidealet som historiskt sett har varit baserat på
demokratisk utveckling och respekt för mänskliga rättigheter. Olika styrelseformer och alternativa politiska
ideologier har introducerats för att konkurrera med västerländsk liberal humanism. Samtidigt brottas EU
med att behålla sin enighet mitt under sina egna ekonomiska och säkerhetsrelaterade utmaningar och att
hantera flyktingströmmen inom sina gränser.
10
För att förstå komplexiteten i dessa globala frågor är internationellt forskningssamarbete nödvändigt. I
sökandet efter de mest lämpliga lösningarna till dessa utmaningar är ett brett samarbete mellan nordiska,
europeiska och afrikanska forskare absolut nödvändigt. Omfattande och djupgående, opartisk akademisk
forskning behövs alltmer som vägledning i nationellt, regionalt och internationellt politiskt beslutsfattande.
NAI har en grundläggande roll i detta världsläge eftersom dess huvuduppgift består i att tillhandahålla
självständig, högkvalitativ och policyrelevant forskning som återspeglar den aktuella, politiska och
socioekonomiska verkligheten samt utvecklingstendenserna i Afrika och övriga världen.
De ovan nämnda ekonomiska utmaningarna och det förändrade politiska landskapet har dock påverkat
nordisk utvecklingspolitik och forskningsfinansiering, och därmed institutets budget. Därför noterar NAI
att man, oavsett sin centrala roll som förmedlare av betydelsefull Afrika-relaterad information och kunskap,
måste verka samtidigt som finansieringen minskar. Trots denna utmaning kommer institutet ändå att
fortsätta att upprätthålla sina verksamheter på de mest kostnadseffektiva sätt som går, producera
högkvalitativ och objektiv forskning om Afrika och främja spridning av forskningsrön och
forskningsresultat samt stödja informationsutbyte om Afrika och ökad tillgänglighet till litteratur om Afrika.
5.2 Forskningsprogram och temaområden för forskning och
policyengagemang
Afrika återspeglar snabba globala förändringar. För att förstå den komplexitet som finns internationellt,
krävs en mer framtidsinriktad forskningsstrategi. Ett brett och intellektuellt samarbete till nytta för både
forskare i Norden och i afrikanska områden är absolut nödvändigt för att finna de mest lämpliga och
hållbara lösningarna på dagens utvecklingsutmaningar i Afrika. Uppgiften att presentera de bästa sätten att
göra detta på kräver omfattande policyorienterad och utvecklingsorienterad forskning som vägledning i det
politiska beslutsfattandet på olika nivåer – vare sig det är nationellt, regionalt eller globalt. Institutets
uppdrag att tillhandahålla självständig, policyrelevant forskning av hög kvalitet om den aktuella politiska
och socioekonomiska verkligheten och utvecklingstendenserna i Afrika, är fortsatt viktigt även i situationer
som är under förändring. Utvecklingar och tendenser inom Afrikaforskning, och i globala strömningar som
utgör en del av den övergripande miljön för utvecklingsforskning, har betydande inverkan på hur NAI
bedriver sin forskningsverksamhet, uppfyller sitt uppdrag och uppnår sin vision. Följande principer och
värderingar styr all forskning och utbildningsverksamhet på institutet:
a) Hög kvalitet. Medvetna ansträngningar görs för att se till att forskningsprocesser och
forskningsresultat håller hög nivå. Principen om och tillämpningen av expertgranskning
respekteras på alla nivåer och i alla skeden av institutets forskning.
b) Policyrelevans. Utformning, processer och resultat av forskningsinsatser vid NAI bör beakta
policyrelevans. I detta fall ska institutets forskningsverksamhet förstås och genomföras inte enbart
som ”kunskap för kunskaps skull” utan i första hand vara till nytta för många olika aktörer så att
mervärde ges till välfärden genom lämplig utvecklingspolitik och lämpliga utvecklingsprogram på
nationell, regional och global nivå.
c) Kapacitetsuppbyggnad. Forskningsverksamheten vid NAI har bland annat mål för
kapacitetsuppbyggnad. Forskningsprogrammen utformas och genomförs i syfte att förbättra
forskares kompetenser och färdigheter, både individuellt och kollektivt.
Dessutom säkerställer forskningsenheten att institutets forskningsprioriteringar och forskningsprogram
ägnar uppmärksamhet åt synpunkter och återkoppling från betydelsefulla aktörer som regeringarna och
folket i de nordiska länderna. Dessa avspeglas i officiella riktlinjer och meddelanden, som till exempel
regleringsbrevet från den svenska regeringen, och i Program- och forskningsrådets möten.
Forskningsverksamheten vid institutet har följande omfattande upplägg:
Tematiska forskningsområden och forskningsprioriteringar. Sådana forskningsprojekt
utformas och genomförs av forskare vilkas tjänster helt finansieras av institutet. Denna verksamhet
11
baseras på institutets tematiska inriktning och forskningsprioriteringar. Forskare inom dessa
forskningsprojekt anställs vanligen för att bedriva forskningsverksamhet inom dessa tematiska
områden och prioriteringar.
Externt finansierad forskningsverksamhet. Sådana forskningsprojekt finansieras externt men
är inrättade vid institutet. Forskare som medverkar i denna verksamhet är ofta delvis anställda av
institutet och åtnjuter de rättigheter som hör till en förmånlig arbetsmiljö, förvaltning av
forskningsbidrag och annat slags institutionellt stöd. Under årens lopp har detta upplägg skapat
möjligheter för forskare från Norden att förbättra sina forskarkunskaper och kompetenser, och
även utvecklas karriärmässigt. Externa forskare breddar också NAI:s sakkunskap.
Gästforskarverksamhet. Gästforskarprogrammet ger afrikanister från hela världen möjlighet att
temporärt flytta över sitt forskningsarbete till Uppsala och ta tillvara NAI:s resurser, särskilt den
sakkunskap och de kompetenser som NAI-forskare och biblioteket besitter. Programmets
räntabilitet har varit ganska slående, precis som de publicerade arbeten tillägnade institutet visar,
tillsammans med spridningen av afrikanistnätverk som är kopplade till institutet och det snabbt
växande nätverket av NAI-alumner.
Associerade forskares verksamhet. Associerade forskare är forskare i de nordiska länderna och
på den afrikanska kontinenten med speciella uppgifter och privilegier som främjar institutets
vision, uppdrag och strategiska mål genom sitt akademiska arbete, nätverkande eller deltagande i
Afrika-relaterade evenemang, vilket bidrar till NAI:s synlighet. En associering är begränsad till att
gälla under ett år (utan direkt kostnad).
Strategin för 2017–2021 fastställer det forskningsprogram som presenteras nedan, och motsvarar
nuvarande och framtida utvecklingstendenser i Afrika, inklusive global dynamik och utvecklingsprogram
som målen för hållbar utveckling. Utöver inriktningen på utvecklingstendenser och utveckling i Afrika
erbjuder NAI enkla möjligheter att stärka uppnåendet av målen i globala utvecklingsprogram och målen för
hållbar utveckling. Inom ramen för strategin kommer forskningsprogram och annan närliggande
verksamhet att utformas så att följande stora problemområden i afrikansk utvecklingsdebatt tas upp.
5.2.1 Tillväxt för alla, fattigdom och ojämlikhet i städer och på landsbygden i Afrika
Betydelsefulla steg framåt har tagits mot att avskaffa fattigdomen de senaste årtiondena, och nivån av
extrem fattigdom har reducerats med över hälften sedan 1990. Denna tendens är även tydlig i Afrika;
statistik visar hur fattigdomen i Afrika har avmattats de senaste 15 åren. Minskningen av fattigdom är dock
långsammare i Afrika än på någon annan kontinent, och den omfattande ekonomiska ojämlikheten innebär
att de fattigdomsminskande konsekvenserna av tillväxt inte är lika tydliga som man trodde, på grund av
fattigdoms- och ”ojämlikhetsfällan”. Det finns således inget automatiskt, direkt förhållande mellan
ekonomisk tillväxt och fattigdomsbekämpning.
Att bekämpa fattigdom och minska ojämlikhet i Afrika är nödvändigt för att säkerställa hållbara
levnadsförhållanden. Ojämlikhet och avtagande försörjning på landsbygden medverkar också till andra
tendenser såsom urbanisering. Stadsplanering och stads- och landsbygdsutveckling har betydelse för
fattigdomsbekämpning och ojämlikhet, och är således också relevant i sammanhanget. Fattigdom medför
mer än otillräckliga inkomster; den orsakar även undernäring, begränsar tillgången till utbildning och
sjukvård, och leder till social diskriminering och utslagning samt bristande demokratiska processer. Att
förstå den ekonomiska ojämlikhetens och fattigdomens orsaker, aktuella läge och konsekvenser i Afrika är
avgörande för att gynna ekonomisk, social och politisk utveckling.
5.2.2 Klimatförändringar och hållbar utveckling
Klimatförändringarna är en utmaning utan gränser. Människans verksamhet i hela världen får följder för
det sätt vi lever på och för vår jords framtid. Effekterna av klimatförändringarna handlar inte om
spekulerande; människors liv påverkas av stigande havsnivåer och extrema väderförhållanden. FN har
12
krävt omedelbara åtgärder för att hantera klimatförändringarna och de konsekvenser de får på det hållbara
utvecklingsprogrammet.
Konsekvenserna av klimatförändringarna kommer sannolikt att drabba Afrika hårdare än någon annan
kontinent. Många afrikanska länder och områden är särskilt sårbara inför klimatförändringarnas följder,
med tanke på deras begränsade anpassningsförmåga på grund av deras geografiska läge, utbredda
fattigdom och låga utvecklingsnivåer. Vattenstress väntas påverka mellan 75 och 250 miljoner människor i
Afrika år 2020. Det starka beroendet av jordbruk medför också att en stor del av den afrikanska
befolkningen riskerar att bli undernärda på grund av den globala uppvärmningen.
Att främja hållbar utveckling för Afrika innebär att utforska de avgörande utmaningarna inför anpassningen
till klimatförändringarna, där stadsutveckling och naturresursförvaltning kommer att vara bland de
viktigaste frågorna att ta upp.
5.2.3 Konflikter, säkerhet och demokratisk omvandling
FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling, där målen för hållbar utveckling ingår, handlar om att främja
fredliga och inkluderande samhällen, rättvisa för alla samt att bygga effektiva, ansvarsfulla institutioner på
alla nivåer. Samhällen som är drabbade av våldsamma konflikter lider ofta av bristfälliga demokratiska
institutioner och processer, människorättskränkningar och låg ekonomisk tillväxt, liksom bristande tillgång
till utbildning och sjukvård. Att finna utvägar till hoten om terrorism och organiserad brottslighet är
dessutom vad som dominerar den internationella dagordningen.
Väpnade mellanstatliga och nationella konflikter, inbördeskrig och terrorism är de största utmaningarna i
många afrikanska områden. Att förstå drivkrafterna bakom konflikter och att utforska de många
utmaningar som kommer efter en konfliktomvandling är absolut nödvändigt för att främja säkerhet och
hållbar utveckling på alla områden. Studier där återställande och återuppbyggande av samhällen efter
konflikter analyseras, och där olika förutsättningar för freds- och statsbyggande med effektiva och
fungerande institutioner undersöks – inklusive civilsamhällets och det internationella samfundets roll – är
oumbärliga för att förstå och främja såväl demokratiska omvandlingar som att bygga och stödja hållbara
samhällen.
5.2.4 Rörlighet och migration
Att förstå Afrikas migrationsflöden är detsamma som utmaningen att förstå social, ekonomisk och politisk
utveckling i Afrika. Migration kan ta sig många skepnader och former: dels interna flöden såsom utflyttning
från landsbygden till städerna (och i vissa områden utflyttning från städerna till landsbygden), dels
interkontinental migration på grund av konflikter, ekologisk eller ekonomisk nedgång.
Som en del i deras mål att minska ojämlikhet kräver målen för hållbar utveckling en ordnad, säker, laglig
och ansvarsfull migration och rörlighet för människor, inklusive genomförande av en planerad och väl
förvaltad migrationspolitik. Inför en ökad interkontinental rörlighet har afrikansk migration blivit en global
angelägenhet, inte minst för EU och de nordiska länderna.
Det börjar bli alltmer tydligt att behovet av att förstå migrationens komplexitet har ökat, samtidigt som
antalet migranter har tilltagit. Internationell forskning om migrationsrelaterade frågor angående den
afrikanska kontinenten har emellertid inte kunnat ge en tillfredsställande och omfattande analys av hela
spektrumet av de frågeställningar som behöver tas upp. Trots utmärkt statistik som samlats in av många
regeringar, internationella organ och forskare, finns det stora skillnader i exempelvis metodik, vilket
försvårar jämförande analys och framsynt politiskt beslutsfattande. Den nuvarande situationen på
migrationsområdet pekar mot att det finns ett antal områden som kräver mer forskning, inte minst inom
områden som har samband med migration i den del av världen som är under utveckling.
13
5.2.5 Jämställdhet
Med målen för hållbar utveckling vill man uppnå jämställdhet och förbättra alla kvinnors och flickors
möjligheter. Bristande jämställdhet är ett globalt problem som gör att sociala framsteg och ekonomisk
tillväxt stagnerar. Bristande jämställdhet kan följa flickor och kvinnor genom livet, och medföra att tillgång
till sjukvård, fullgod näring, utbildning och arbetsmöjligheter saknas.
I Afrika fördröjer bristande jämställdhet fattigdomsminskningsprocessen både genom att potentiell tillväxt,
som hade kunnat komma från kvinnor som står utanför tillväxtprocessen, går förlorad och genom att
kvinnor utestängs från utbildning och sjukvård, vilket hindrar att de tar sig ur fattigdomen. Trots stor
framgång för afrikanska kvinnor och flickor under de senaste decennierna, utgör fortfarande kvinnor
huvuddelen av Afrikas fattiga, är mer benägna att hoppa av skolan än pojkar och anställs i mindre
omfattning i den formella sektorn. Mödradödligheten är dessutom fortsatt hög i många afrikanska länder
och många kvinnor utsätts för våld i hemmet. Att få ett slut på alla former av diskriminering mot flickor och
kvinnor, och att säkerställa likvärdig tillgång till sjukvård, utbildning och deltagande i det politiska,
ekonomiska och officiella livet är avgörande för Afrikas utveckling.
Att främja jämställdhet betyder dessutom att ge HBTQ-personer (homosexuella, bisexuella, transpersoner
och queerpersoner) samma rättigheter, liksom att skapa medvetenhet om samspelet mellan maskulinitet
och tradition i olika afrikanska samhällen. Med sin unika partnerskapsmodell har NAI en nyckelposition i
att främja aktuell genusforskning och genusanalys, dessas idéer och insikter i olika kulturella miljöer, och
att bana väg för en bättre förståelse för de yttringar jämställdheten uppvisar och de utmaningar den står
inför.
5.3 Forskningsuppgift
Den forskning som bedrivs av anställda, associerade och tillfälliga forskare om social, politisk och
ekonomisk utveckling i Afrika utgör kärnan i NAI. NAI:s syfte är också att vara ett centrum för nordisk
forskning om Afrika genom att fortsätta att bygga nätverk i Norden, Afrika och globalt samt att stärka
kapaciteten i fråga om kunskapsproduktion i den akademiska världen. Den uppgift som institutets
Afrikaforskning och afrikanisters kapacitetsuppbyggnad har, är utformad enligt följande:
1. Att bedriva egen högkvalitativ forskning. NAI har under flera decennier förbundit sig att bedriva
egen högkvalitativ forskning om social, politisk och ekonomisk utveckling i Afrika.
Forskningsverksamheten kommer att fortsätta att utgöra kärnan i institutets arbete. De teman som
forskningen ska organiseras kring ska styras av de strategiska mål, tendenser och utmaningar som
beskrivits ovan, med inriktning på viktiga utvecklingar och utmaningar på den afrikanska
kontinenten, och är samtidigt betydelsefulla för politiska beslutsfattare i de nordiska länder som
är engagerade i institutet.
2. Att främja Afrikastudier i Norden genom att stödja processen att producera kunskap och att
utbyta information om Afrika. Genom att bedriva, publicera och sprida egen forskning om Afrika
och samarbeta med Afrikaforskare i den nordiska universitetsvärlden, bidrar NAI till att stimulera
till ytterligare forskningsinsatser på området. NAI är ett ledande forskningscentrum om det
moderna Afrika i Norden. Institutets avsikt är att upprätthålla och utveckla denna position genom
att fortsätta att vara en föregångare inom sitt område, publicera arbeten i akademiska tidskrifter
och förmedla forskningsresultat via ett flertal kanaler samt nå akademiker, politiker och
utvecklingsarbetare liksom allmänheten i de nordiska länderna. Dessa satsningar måste göras i
nära samarbete med kommunikationsavdelningen på NAI.
3. Att främja internationellt samarbete inom forskning och studier om Afrika genom
intellektuellt samarbete, kontakter och utbyten mellan nordiska och afrikanska forskare.
Fortgående utbyte och dialog mellan NAI:s forskare och forskare i Afrika är viktigt för att fastställa
nya utvecklingar och utmaningar på den afrikanska kontinenten och likaså säkerställa att den
forskning som framställs vid NAI fortsätter att vara aktuell och tillämplig i afrikanska samhällen.
14
NAI ska fortsätta att bygga upp samlingen med Afrikapublicerad forskning i biblioteket och
utveckla sina nätverk och partnerskap med afrikanska forskningsinstitutioner och universitet.
Stipendieprogrammen är ett mer institutionaliserat sätt för bland andra nordiska och afrikanska
forskare att temporärt flytta över sitt forskningsarbete till Uppsala och ta tillvara NAI:s resurser,
särskilt den sakkunskap och de kompetenser NAI-forskare besitter samt dess bibliotek. Via dessa
program bidrar även NAI till att förstärka kapaciteten hos afrikanska forskare, genom att indirekt
stärka universitetsvärlden i afrikanska länder.
5.4 Strategiska mål
6. Kommunikation och policydialog
6.1 Aktuella och framtida tendenser
NAI är specialiserade på att förmedla information om det moderna Afrika till både allmänheten, forskare
och politiker. Att säkerställa tillgång till information är en del av målen för hållbar utveckling, som anger
det som ett sätt att främja rättvisa, fredliga och inkluderande samhällen. Genom att sprida välgrundade
analyser om frågor som rör det moderna Afrika till allmänheten, med särskild inriktning mot nordiska och
afrikanska samhällen, bidrar NAI till att säkerställa inkluderande och demokratiska samhällen.
Allmänhetens tillgång till information är också grunden i varje representativ demokrati och en nödvändig
förutsättning för delaktigt beslutsfattande.
NAI ska vara ett internationellt ledande forskningscentrum om det moderna Afrika som producerar
innovativ, tvärvetenskaplig, grundlig och relevant forskning för såväl forskningsdebatt och analyser som
för policyrådgivning och andra ändamål.
Specifikt strategiskt mål I: genomföra högkvalitativ forskning inom områden som är relevanta i ett nordiskt
politiskt sammanhang, för afrikanska samhällen och globalt.
Detta eftersträvas: vetenskapligt granskade publikationer av NAI-forskare samt publikationer i afrikanska
tidskrifter och böcker; interna publikationer.
Specifikt strategiskt mål II: förmedla högkvalitativ forskning till följande målgrupper i Norden, Afrika och
globalt: 1) forskare; 2) politiska beslutsfattare; och 3) allmänheten.
Detta eftersträvas: konferenser, seminarier och workshopar som arrangeras av NAI, policyverksamhet
organiserad av eller under aktiv medverkan av NAI, policydokument och andra publikationer.
Specifikt strategiskt mål III: stimulera och medverka till mer högkvalitativ forskning inom området
Afrikastudier genom att stärka och initiera nätverk och samarbeten i Afrika, Norden och globalt.
Detta eftersträvas: forskningsnätverk som NAI deltar i, institutionella samarbetspartner och kontakter,
konferenser, seminarier och workshopar som arrangeras av NAI, gästforskare som bedriver forskning hos
NAI, stipendier som beviljas av NAI.
15
Det sätt som NAI kommunicerar på måste stå i relation till en miljö som befinner sig i ständig förändring.
När institutet grundades var efterfrågan på information om Afrika oändligt annorlunda i jämförelse med
idag. Då internet inte fanns var grundläggande information om Afrika knapphändig i de nordiska länderna.
Idag fordrar det snabba informationsflödet och överflödet av kommunikationskanaler, där alla kan få sin
röst hörd, initiativtagande till mer avancerade analyser. Dessutom gör detta flöde och denna uppsjö av
information behovet av kritiska perspektiv och kritisk källgranskning ännu större. Här spelar NAI en viktig
roll genom att ifrågasätta och nyansera den allmänna synen på det moderna Afrika.
6.2 Uppgift angående kommunikation och policydialog
För att informera politiska beslutsfattare behöver forskningen göras tillgänglig och överskådlig. Genom en
genomtänkt och kvalificerad kommunikationsverksamhet ska den forskning som bedrivs vid NAI göras
relevant, tillgänglig och åtkomlig för såväl politiker, forskare och allmänheten i Norden och Afrika som
globalt. NAI spelar också en betydande roll med tanke på det informationssamhälle vi lever i, där
nyanserade och kritiska perspektiv innebär ett ökat krav på tillförlitliga informationskällor.
Verksamheterna med kommunikation och policydialog är inte bara den nämnda kommunikationsenhetens
ansvar, utan snarare en kärnverksamhet och ett ansvar som delas med institutet som helhet. Den uppgift
som kommunikationsverksamheten vid NAI har, är utformad enligt följande:
1. Att sprida kvalificerad och relevant information baserad på forskning om det moderna
Afrika och afrikanska förhållanden. Effektiv spridning av forskning betyder att
kommunikationen anpassas till olika målgruppers behov. Kommunikationsenheten avser att ha ett
nära samarbete med NAI:s forskare för att fastställa och formulera budskap från den forskning som
bedrivs vid institutet och på andra ställen. Detta arbete bör ses som ett fortgående samarbete
mellan forskare och kommunikatörer, där forskare gradvis utbildas i kommunikationsförmåga
under sin anställning eller vistelse på NAI. Kommunikationsavdelningen ska också ha ett nära
samarbete med biblioteket genom att främja dess samling och tjänster, och öka tillgängligheten och
spridningen av externt producerad forskning. Vidare ska NAI fortsätta att publicera egen forskning
och debatter. Åtskilliga kanaler kan användas för att sprida relevant och aktuell information om
det moderna Afrika, vilket lämnar utrymme för flexibilitet så att nya kanaler kan kartläggas, där
NAI kan nå sina målgrupper.
2. Att föra en aktiv policydialog med och göra information tillgänglig för politiker i Norden. Det
är oerhört viktigt att politiska dimensioner fastställs i inledningsfasen av forskningsprocessen och
ytterligare förfinas allteftersom arbetet fortskrider. Vartefter forskningsresultat uppnås behöver
dessa överföras till policybudskap och förmedlas i forum och på plattformar där de når politiska
beslutsfattare. Policydialog ska både föras direkt med politiker och ansvariga handläggare i de
nordiska regeringar som är engagerade i institutet och indirekt genom synlighet i media. Det är
viktigt att institutet upprätthåller goda relationer och ett starkt nätverk med journalister och
politiker.
16
6.3 Strategiska mål
7. Bibliotek och dokumentation
7.1 Aktuella och framtida tendenser
Den ökande digitaliseringen av tryckta handlingar är en utveckling som de flesta bibliotek måste tillgodose.
Inom området Afrikastudier går utvecklingen också mot digitalisering men i väsentligt lägre takt än inom
de flesta andra områden. Endast omkring 4,5 procent av världens digitala arkiv finns i Afrika. Det är viktigt
att anpassa sig till en alltmer elektronisk dokumentation, samtidigt som man försäkrar sig om ett
arkivutrymme med än så länge mestadels tryckt material från Afrika.
Eftersom dokumentation i allt högre grad blir elektronisk, är det således viktigt att säkerställa tillgång till
sådana informationsbärare. Digitaliseringen av böcker exempelvis, betyder inte nödvändigtvis att de
kommer att bli mer tillgängliga. Å andra sidan är elektroniska böcker (e-böcker) i allmänhet inte tillgängliga
för fjärrlån på grund av restriktioner i licensavtalen. NAI:s bibliotek är ett av världens få bibliotek som har
lyckats förhandla om tillgång till licensierade resurser för externa användare.
Digitaliseringstrenden, tillsammans med allmänna budgetbegränsningar vid många universitet och övriga
forskningsbibliotek, kan både leda till minskad närvaro av bibliotekarier på plats och en utarmning av
bibliotekets samlingar. Samtidigt ökar emellertid efterfrågan på sakkunskap hos bibliotekarier att navigera
bland bibliotekets resurser. Modellen med ”verksamhetsnära bibliotekarier” ökar vidare forskarnas
intresse, där bibliotekarier medverkar i forskningsprocessen från början genom att hjälpa dem med allt från
resursnavigering och referenshantering till att ge forskningen ökad synlighet efter att den slutförts.
7.2 Uppgift angående bibliotek och dokumentation
NAI:s bibliotek rymmer en unik samling av forskning och dokumentation om det moderna Afrika. Som det
enda bibliotek i Norden som är inriktat på samtida Afrika spelar det en betydelsefull roll för forskare,
studenter och politiska beslutsfattare på området genom att utgöra en nyckel till resurser om Afrika, från
Afrika. Biblioteksverksamhetens uppgift är utformad enligt följande:
NAI ska vara en nyckel till kunskap om Afrika i Norden och en naturlig diskussionspartner för politiska
beslutsfattare i de nordiska länder som är engagerade i institutet.
Specifikt strategiskt mål I: förmedla forskningsresultat och biblioteksresurser till universitetsvärlden och
allmänheten i Norden och Afrika.
Detta eftersträvas: följare på sociala medier, besök på NAI:s webbplats, nedladdningar av NAI/DiVA-
publikationer, mediekurser för NAI:s personal.
Specifikt strategiskt mål II: främja och upprätthålla en konstruktiv policydialog med politiska beslutsfattare
i de nordiska länder som är engagerade i institutet samt tillhandahålla plattformar för policydialog i Afrika
och globalt.
Detta eftersträvas: policyverksamhet organiserad av eller under aktiv medverkan av NAI, policydokument
och synlighet i media.
17
1. Att bevaka och tillgängliggöra litteratur och andra elektroniska och fysiska
informationsbärare av relevans för forskning, studier, beslutsfattande och information om
det moderna Afrika. Baserat på bibliotekariernas sakkunskap och erfarenhet och dessas nära
samarbete med forskare, har NAI:s bibliotek som syfte att tillhandahålla en omfångsrik samling
med djupgående information om en mängd frågor och länder, ur olika synvinklar. Bibliotekets
inköpspolicy ska fungera som vägledning vid urvalet av relevanta resurser.
2. Att tillhandahålla ett bibliotek med låne-, referens-, och informationsservice. NAI:s bibliotek
tillhandahåller en samling på plats vid institutet i Uppsala, lika väl som nätbaserade tjänster och
fjärrlån för distansanvändare. Biblioteket avser att öka den del av samlingen som kan laddas ned.
Afrikastudier, litteratur och forskning som publicerats i Afrika, publiceras dock fortfarande i stor
utsträckning i tryck och den tryckta samlingen kommer att fortsätta att vara viktig att bevara och
utveckla.
3. Att tillämpa begreppet ”verksamhetsnära bibliotekarier”. Detta ska vara ett verktyg för att
stärka NAI:s forskning. Biblioteket avser att öka stödet till NAI:s forskare och afrikanska forskare
som är knutna till NAI för att främja deras forskningsprocesser.
7.3 Strategiska mål
8. Administration och forskningsstöd NAI:s enhet fo r administration och forskningssto d tillhandahåller tjänster som är väsentliga för att
kärnverksamheterna ska kunna fullgöra sina uppdrag. Enheten har två uppgifter: dels att tillhandahålla
generell kontorsadministration inklusive ekonomiadministration och IT/telefoni, upprätthålla ett arkiv,
officiellt register och kontorsinventering samt tillhandahålla kontorsutrustning och underhåll; dels att ge
stöd till ledning och forskare inom specifika områden såsom stipendieprogram, besök, konferenser,
föreläsningar och andra arrangemang som anordnas av institutet . Detta betyder att institutet ska arbeta
NAI ska vara den främsta källan till forskning och dokumentation om det moderna Afrika i Norden, och
tillgänglig för forskare, studenter och allmänheten i Norden och Afrika.
Specifikt strategiskt mål I: tillhandahålla en rik och unik bibliotekssamling som bidrar till att göra NAI till ett
kompetenscentrum för kunskap om Afrika.
Detta eftersträvas: inköp och katalogisering av informationsbärare i enlighet med bibliotekets inköpspolicy.
Specifikt strategiskt mål II: öka biblioteksresursernas synlighet och tillgänglighet.
Detta eftersträvas: biblioteksanvändare på plats och distansanvändare samt utlåning/nedladdningar.
Specifikt strategiskt mål III: öka bibliotekets stöd till NAI:s forskare och afrikanska forskare som är knutna till
NAI.
Detta eftersträvas: individuellt stöd och möten med NAI-forskare, inklusive bibliotekets medverkan i
ansökningar om forskningsfinansiering, när så är tillämpligt.
18
med att effektivisera administrativ verksamhet och administrativa processer genom effektiv offentlig
förvaltning och sträva efter att samarbeta med andra offentliga myndigheter.
8.1 Strategiska mål
9. Personalresurser NAI:s personalresursverksamhet spelar en nyckelroll för att säkerställa att institutet har rätt kompetenser
för att genomföra sitt uppdrag. Det är viktigt att personalchefen har ett nära samarbete med NAI:s
ledningsgrupp för att försäkra sig om att människor med den kompetens som krävs för att fullgöra
institutets uppdrag och strategiska mål rekryteras. Som en svensk myndighet grundas NAI:s
anställningspolicy på svensk arbetslagstiftning. Därför måste NAI grunda sitt beslut uteslutande på den
sökandes kompetens och erfarenhet när ny personal rekryteras, där kompetens väger tyngre än erfarenhet.
NAI:s avsikt är vidare att vara en mångfaldig arbetsplats med jämn könsfördelning, med personal som
bidrar med erfarenheter från afrikanska och nordiska samhällen samt resten av världen. De snabba
förändringar som sker i världen gör att det är viktigt för NAI att kunna anpassa sig till omständigheter som
kan uppstå i framtiden. Detta innebär utmaningar för institutet beträffande forskningsinriktning och
rekrytering av forskare. Institutet lyder under svensk arbetslagstiftning; det är ändå viktigt att institutet
erbjuder en rad olika anställningsformer (fast anställning, visstidsanställning av varierande längd,
korttidsuppdrag) när forskare från Norden, afrikanska länder och på global nivå rekryteras. Institutet ska
även sträva efter att garantera tydliga, säkra och attraktiva anställningsvillkor för de anställda.
Personalchefen har också en stor betydelse i främjandet av goda arbetsvillkor för alla anställda. Det
inbegriper att främja en öppen organisation där medarbetare är väl informerade om organisatoriska
Enheten for administration och forskningsstod avser att stödja institutet i genomförandet av dess uppdrag
genom att tillhandahålla effektiv kontorsadministrativ service samt stöd till ledning och forskning inom
specifika områden.
Specifikt strategiskt mål I: tillhandahålla och stärka generell kontorsadministrativ service, till exempel genom
att öka digitaliseringsinsatserna.
Detta eftersträvas: fungerande IT-system, fungerande och förbättrat officiellt register och arkiv, förbättrat
adress- och kontaktregister, fungerande vaktmästartjänst.
Specifikt strategiskt mål II: tillhandahålla och stärka organisationens stöd till ledning och forskning, inklusive
samordning, bistånd till och utveckling av institutets stipendieprogram.
Detta eftersträvas: evenemang och möten som arrangeras och ges stöd, hjälp till besökare, protokoll,
mottagna ansökningar och utbetalda stipendier, utvärderingar av evenemang och gäster.
Specifikt strategiskt mål III: samordna mottagande av gäster och besökare i samarbete med
personalchefen och övriga enheter.
Detta eftersträvas: mottagna ansökningar och utbetalda stipendier, återkoppling från gäster.
19
utvecklingsfrågor, liksom att föra en pågående dialog med personalföreträdare för att lösa problem som är
kopplade till arbetsplatsen. Vidare har personalchefen en viktig uppgift i att utveckla innovativa lösningar
för att maximera mångfalden i personalresurserna. Institutet betraktar även återkoppling från anställda
som avslutat sin anställningsperiod som en viktig del i att förbättra arbetsmiljön och
personalresursprocesserna.
Dessutom ska NAI följa Agenda 2030 genom att fastställa och utarbeta ambitiösa miljö- och klimatmål.
Institutets arbete ska leda till förebyggande och begränsning av klimatförändringarna samt genomförande
av miljövänliga metoder som ska medverka till målen för hållbar utveckling både i Sverige och globalt. NAI
ska följa sin miljöstrategi vars syfte bland annat är att minska institutets koldioxidavtryck och att använda
förnybara energiresurser. Detta görs till exempel genom att minska beroendet av lufttransporter och öka
användningen av modern teknik, såsom virtuella möten, vid sammanträden, publicera material på
miljömärkt papper, säkerställa lägre energikonsumtion i institutets lokaler och anskaffa miljömärkta
produkter och tjänster.
9.1 Strategiska mål
10. Uppföljning av strategin för 2017–2021 En struktur för uppföljning av strategin är avgörande för att garantera att den genomförs och att den är
fortsatt relevant för NAI under den kommande femårsperioden. Eftersom externa och interna faktorer kan
förändras är det viktigt att se till att strategin för 2017–2021 är ett levande dokument, som ska styra ledning
och personal i deras fortsatta arbete.
NAI:s personalresursverksamhet har som syfte att skapa en effektiv organisation som har innovativa
strategier för att ta emot en mångfaldig personalresursgrupp, där varje anställds kompetenser används på
lämpligaste sätt.
Specifikt strategiskt mål I: driva och utveckla rättvisa och rimliga rekryteringsprocesser som ser till att NAI
har rätt kvalifikationer för att fullgöra sitt uppdrag.
Detta eftersträvas: jämn könsfördelning bland personalen, mångfald i fråga om erfarenhet bland personalen,
nödvändiga kvalifikationer för att fullgöra uppdraget.
Specifikt strategiskt mål II: erbjuda goda arbetsvillkor som tar hänsyn till den enskildes behov, arbetsgruppen
och institutet som helhet.
Detta eftersträvas: kompetensutveckling, antalet dagar med sjukfrånvaro för personalen,
personaltillfredsställelse (medarbetarundersökning, återkoppling), regelbundna personalmöten,
regelbundna möten med fackföreningar.
Specifikt strategiskt mål III: medverka till Agenda 2030 genom att genomföra institutets miljöstrategi.
Detta eftersträvas: förbättrat resultat i miljörevisionsrapporten.
20
10.1 Förhållande till den årliga handlingsplanen
NAI ska fortsätta att genomföra planering varje år med hjälp av den årliga handlingsplanen och budgeten,
som publiceras i slutet på året och rör följande år. Den årliga handlingsplanen ska stå i relation till den
långsiktiga strategin så att vision, strategiska mål samt specifika strategiska mål, som kortsiktiga mål och
resultat med indikatorer, kan genomföras och verksamheter specificeras så att dessa uppnås. Bild 3 visar
hur den årliga handlingsplanen står i relation till den långsiktiga strategin.
10.2 Indikatorer för uppföljning
Strategin för 2017-2021 ska följas upp baserat på de indikatorer som anges i relation till de strategiska
målen. Beträffande målen i forskningsverksamheten räknar institutet med att öka antalet externt
vetenskapligt granskade publikationer och antalet interna publikationer. Dessutom är institutets avsikt att
stärka sitt forskningsinformativa arbete genom att genomföra och delta i konferenser, seminarier,
workshopar och annan policy- och akademisk verksamhet, liksom att publicera policydokument och andra
publikationer. Med hänsyn till institutets kapacitetsuppbyggnadsarbete ska NAI:s deltagande i
forskningsnätverk, antalet institutionella samarbetspartner, och gästforskare som bedriver forskning visa
på en framgångsrik utveckling.
Därtill väntas institutets kommunikationssatsningar resultera i synlighet i media, liksom ett ökat antal
följare och större interaktion på sociala medier – till exempel Facebook och Twitter – och besök på NAI:s
webbplats. Förmedlingen av biblioteksresurser väntas också leda till ett ökat antal nedladdningar av
NAI/DiVA-publikationer samt utlåning/nedladdningar. Utöver de indikatorer som anges ovan utvärderas
bibliotekets arbete genom inköp och katalogisering av informationsbärare i enlighet med bibliotekets
inköpspolicy.
En god administration och ett gott forskningssto d bo r ses i ett fungerande IT-system, en fungerande och
fo rba ttrad arkivering, ett fo rba ttrat adress- och kontaktregister och en fungerande vaktma startja nst.
Verksamheterna fo r administration och forskningssto d förväntas resultera i välorganiserade och
uppbackade evenemang och möten, en ökning av mottagna ansökningar och utbetalda stipendier samt
positiva utvärderingar av evenemang och gäster. Förberedda och godkända ansökningar för extern
finansiering räknas också som indikatorer.
Beträffande arbetet med personalresurser, förväntas en jämn könsfördelning bland personalen, liksom
mångfald i fråga om erfarenhet bland personalen samt nödvändiga kvalifikationer för att fullgöra institutets
uppdrag. Vidare kan framgången också mätas i förhållande till ett minskat antal dagar med sjukfrånvaro
bland personalen, ökad personaltillfredsställelse enligt återkoppling och medarbetarundersökningar samt
regelbundna personalmöten och möten med fackföreningar. Återkoppling från anställda som avslutar sin
anställningsperiod vid NAI är ett viktigt sätt att bedöma arbetsmiljön. Institutets efterlevnad av miljömålen
ska mätas av indikatorer i miljörevisionen som NAI som myndighet omfattas av.
Verksam-heter
ResultatKortsiktiga
mål
Specifika strategiska
mål
Strategiska mål
Vision i strategin för 2017–
2021
Bild 3: Uppföljningsram för Nordiska afrikainstitutet
21
10.3 Halvtidsöversyn
Strategin för 2017–2021 ska också utvärderas och revideras halvvägs in i dess genomförande. Under våren
2019 ska NAI undersöka hur strategin har genomförts så långt och huruvida några förändringar i institutets
organisatoriska eller ekonomiska förutsättningar, eller globala utvecklingar, kommer att föranleda en
översyn.
