Strategisk plan 2008-2017 - Department of Science and …staffclryd/KURSER/TNK027/Kurslitteratu… · · 2008-04-06attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och ... samhällsbyggare

PUBLIKATION 2007:37

Strategisk plan 2008-2017

Titel: Strategisk plan 2008-2017 Publikation: 2007:37 VVLED 2007:60 Utgivningsdatum: 2007:06 Utgivare: Vägverket ISSN: 1401-9612

StratEgiSk pLan 2008-2017

�

innEhåLL

Innehåll

FörOrd 7

INLedNINg 9

VISION, VerKSAmheTSIdé, KäNNeTecKeN Och LedOrd 10

FörUTSäTTNINgAr För PLANeN 11

De transportpolitiska målen 11

prioriterade förbättringsområden för kunderna 11

Vägverkets sektorsansvar 11

Förändringar i omvärlden 11

INrIKTNINg AV VerKSAmheTeN 2008-2017 12

gemensamma angreppssätt 12

att utnyttja det befintliga vägtransportsystemet effektivt och tillämpa fyrstegsprincipen 13

att balansera måluppfyllelse och ha en helhetssyn vid val av åtgärder 13

att integrera jämställdhet mellan kvinnor och män i all verksamhet 13

att respektera mångfald i kön, ålder, etnisk och kulturell bakgrund, funktionshinder, sexuell läggning 13

att öka engagemanget och tillvarata kreativiteten i omvärlden och i det egna utvecklingsarbetet 14

hantering av målkonflikter i planen 14

UTmANINgAr 15

transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet 15

Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter 16

attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem 18

klok användning av transportsystemet 20

Sund och livskraftig transportbransch 22

Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörjning 23

Enklare och tydligare för kunden 24

Effektiv väghållning 25

attraktivt och kompetent Vägverk i en attraktiv transportsektor 26

eTABLerAd VerKSAmheT 28

Väghållning 28

Vägarkitektur och vägutformning 29

god miljö 30

Säker trafik 30

Jämställdhet 31

Samhällsplanering 31

kollektivtrafik 31


�

innEhåLL

Cykeltrafik 31

intelligenta transportsystem (itS) 31

Myndighetsutövning 31

Vägtrafikregistret 32

kunskap, innovation och internationellt arbete 32

riskhantering och säkerhet 32

Funktionshinder 32

Effektivisering av verksamheten 32

kommunikation 33

personal 33

UTVecKLINg AV INTerNT ArBeTSSäTT 34

Utveckling av Vägverkets verksamheter 34

Flexibilitet och handlingsberedskap 34

Strategiska avsikter och mål 35

affärsenheterna 35

resultatenheterna 36

Stöd- och utvecklingsenheterna 36

regionerna 36

PLANerINgSrAmAr Och PrIOrITerINgAr 37

planeringsramar 37

Verksamheter vid ramnivå 37

Verksamheter vid lägre anslagsnivå 38

prioriteringsgrunder 39

genomförande av utmaningar 40

genomförande av etablerad verksamhet 42

BILAgA 1 OmVärLdSFAKTOrer 44

Europeisk transportpolitik 44

Sveriges transportpolitik 44

klimatförändringen och utformning av transportsystemet 45

Demografiska och ekonomiska förändringar 46

Samverkande transportsystem 46

BILAgA 2 PLANeNS BIdrAg TILL UPPdrAgSgIVAreNS måL Och KUNderNAS BehOV 48

Uppdragsgivarens mål 48

Ett tillgängligt transportsystem 48

hög transportkvalitet 49

Säker trafik 49

god miljö 50

regional utveckling 51

Ett jämställt transportsystem 51

kundernas behov 52

Ökat kundinflytande 52

Medborgarnas resor 52

Snabbare och mer tillförlitliga resor 52


�

innEhåLL

Ökad regelefterlevnad 53

Bättre förutsättningar för gående och cyklister 53

attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och bättre färdtjänst 53

Bättre möjligheter för äldre att färdas med bil 53

näringslivets transporter 53

Sund konkurrens 53

Vägnät med garanterad standard 54

Ökad tillgänglighet och framkomlighet i tätort 54

användaranpassad och tillgänglig information 54

Bra arbetsmiljö 54

Bättre förutsättningar för kombinerade transporter 54

Ökad samordning i kollektivtrafiken 54

BILAgA 3 SAmmANSTäLLNINg AV måL Och måTT 56

BILAgA 4 POLIcydOKUmeNT 72

BILAgA 5 BegrePPSFörKLArINg 73


�


�

FÖrorD

Förord

Vägverkets vision är ”Vi gör den goda resan möjlig”. god mobilitet – den goda resan – är viktig för välfärden. Vi uppnår den goda resan genom ett transportsystem som finns till för medborgarna och näringslivet, och som möjliggör säkra, effektiva och tillförlitliga resor och transporter. Det ska också vara tillgängligt för alla på lika villkor. Men Vägverket åstadkommer inte ensam den goda resan. En förutsättning är ett bra samarbete med andra aktörer i transportsystemet och en bra dialog med våra kunder.

i vårt uppdrag ingår också att verka för att den fysiska samhällsstruk-turen långsiktigt bidrar till önskad samhällsutveckling, där transporter och bebyggelse utgör en samordnad helhet som främjar tillväxt, arbete och en attraktiv livsmiljö.

i Vägverket är vi duktiga på att sköta vägar och vi vill vara bland de främsta i världen. Vi prioriterar drift och underhåll. För att få medel att ytterligare förbättra underhållet av vägarna och snabbare genom-föra nyinvesteringar söker vi därför alternativa finansieringslösningar. Samtidigt kommer vi framöver i allt väsentligt att ha de vägar vi redan har. Det gäller därför att i första hand utnyttja det befintliga vägnätet ännu bättre än idag, bland annat genom att förbättra och effektivisera väghållningen och därmed öka kundnyttan.

Vi fortsätter att satsa på säkrare vägar och att mötesseparera och ka-meraövervaka de större vägarna. Vi vill eliminera besvärliga flaskhalsar i trafiken, särskilt i storstadsområdena. Vi vill också stödja en levande landsbygd och livskraftiga regioner. Väl fungerande transportsystem be-hövs för den regionala utvecklingen, och en förstoring av arbetsmark-nadsregionerna främjar fortsatt tillväxt och välfärd i hela landet. Med särskilda insatser på viktiga stråk för arbetspendling, åtgärder för ökad framkomlighet för kollektivtrafik, attraktiva bytespunkter samt säkra och trygga hållplatser, underlättar vi för dem som har lång restid till arbetet. Vi satsar även på åtgärder som underlättar näringslivets gods-transporter och främjar svensk export.

Vägverket strävar mot ett transporteffektivt samhälle. Det förutsätter goda transportlösningar som på ett effektivt och resurssnålt sätt kan länka samman samhällets olika funktioner. Därför ska vi som kreativa samhällsbyggare medverka redan i tidiga skeden av lokal och regional planering.

Vi ställer upp flera viktiga mål för att minska klimatpåverkan under de närmaste åren, bl a mål för energieffektivare fordon med lägre utsläpp av koldioxid och ökad användning av biodrivmedel. Målen kräver sam-verkan mellan såväl myndigheter som branschaktörer och en målmedve-ten planering för ett transporteffektivt samhälle.

kompetensen i Vägverket och i den övriga transportsektorn måste fort-löpande öka. För att ta tillvara den kreativitet som finns i vår omvärld uppmuntrar vi ett gott innovationsklimat och söker långsiktig samver-kan med andra aktörer och kunskapsmiljöer, både inom Sverige och in-ternationellt. på så sätt blir vi ännu bättre rustade att hantera nya och ofta snabbt förändrade förutsättningar för vår verksamhet.


�

FÖrorD

Det ska vara enkelt att göra rätt i transportsystemet. trafikanterna ska ha tillgång till stödsystem som hjälper dem att hålla skyltad hastighet, spänna på sig säkerhetsbältet och köra nyktert. trafikanterna behöver också kunskap som underlättar för dem att göra kloka val som ökar sä-kerheten i trafiken, gör det tryggare att vistas i trafikmiljön och minskar belastningen på miljön.

Det ska också vara enkelt att komma i kontakt med Vägverket. Vi kommer att samarbeta med andra myndigheter och organisationer för att skapa fler mötesplatser och utveckla fler informationskanaler. En spännande informationskanal och mötesplats är e-myndigheten Vägverket, som ska göra det enklare för kunden enligt principen ”ett ärende – en kontakt”.

genom att genomföra den strategiska planens mål och strategier ger vi väsentliga bidrag till en god mobilitet, till ett långsiktigt hållbart trans-portsystem och till sysselsättning, tillväxt och ökad välfärd i hela lan-det.

ingemar Skogö generaldirektör


�

inLEDning

Inledning

Den strategiska planen är fastställd av Vägverkets styrelse och är ett internt styrdokument. Den tydliggör den långsiktiga inriktningen av verksamheten och de övergripande prioriteringarna. planen innehåller mål och så långt möjligt resursbedömda strategier, som är kopplade till uppdragsgivarens krav och kundernas behov samt till det interna ar-betet med utveckling, medarbetarfrågor, arbetssätt och den finansiella styrningen.

Vägverkets strategiska plan är ett ramverk och verktyg för strategiska frågor, som ska avlasta verksamhetsplaneringen från avgöranden av strategisk karaktär. planen anger också de förändrade avvägningar som kan komma att behöva göras om förutsättningarna för Vägverkets verk-samhet förändras.

inom ramen för den strategiska planen ska ett dokument, ”enhetens bi-drag till Vägverkets strategiska plan”, eller för affärsenheterna en affärs-plan, tas fram av alla enheter inom Vägverket. Dokumentet ska redogöra för i vilken omfattning och på vilket sätt respektive enhet långsiktigt bidrar till måluppfyllelse för den strategiska planen. härigenom ökar samspelet mellan enheter och nationell nivå, samtidigt som arbetsinsat-serna minskar vid upprättandet av de årliga verksamhetsplanerna.

Den strategiska planen är avgränsad till att omfatta de enheter som är underställda generaldirektören. Det innebär att internrevisionen och Vägtrafikinspektionen inte omfattas av planen. planens vägledning i po-licyfrågor omfattar dock även internrevisionen.

Figur 1. Vägverkets strategiska planering.

Vägverkets strategiska plan Enhets-

visa bidrag till Vägverkets strategiska plan

Kund-grupps-dokument

Policydokument

Kundbehov

Vägverkets instruktion, regleringsbrev, lagar och förordningar m.m.

NPVS, länsplaner och regionala utvecklingsprogram

StyrkortÖverens-kommelserVerksam-hetsplaner

Leda och styra under året och årsupp- följningFördjupnings-

dokument


10

ViSion, VErkSaMhEtSiDé, kännEtECkEn oCh LEDorD

Vision, verksamhetsidé, kännetecken och ledord

Vår VISION Och VerKSAmheTSIdéi planeringen av verksamheten är Vägverkets vision vår ledstjärna. Vår vision är: Vi gör den goda resan möjlig.

Visionen ligger till grund för ett gemensamt förhållningssätt när vi ge-nomför verksamheten. Vårt förhållningssätt ska leda till nytta för trafi-kanterna – våra kunder.

resultatet av vår verksamhet ska ge största möjliga värde för medborga-re och näringsliv. De transportpolitiska målen anger riktningen. Därför är Vägverkets verksamhetsidé: Med människan i centrum skapar Väg-verket möjligheter till effektiva, säkra och miljöanpassade transporter för medborgare och näringsliv.

VårA KäNNeTecKeN Och LedOrdVåra kännetecken och ledord ska hjälpa oss att utveckla ett gemensamt förhållningssätt och att tolka visionen och målen på samma sätt. Det gör vi genom en ständig dialog i organisationen om vår uppgift i väg-transportsystemet och om hur vi omsätter vår vision och våra känne-tecken och ledord i det vardagliga arbetet.

Ett gemensamt förhållningssätt är också ett stöd för medarbetarna att fatta beslut och agera i situationer när mål och regler inte ger tillräcklig vägledning.

Ett gemensamt förhållningssätt gör det tydligt för omvärlden hur vi ska nå de transportpolitiska målen. Därför ska bilden av Vägverket vara tyd-lig för omvärlden och vi som medarbetare uppfattas som öppna, trovär-diga och kreativa samhällsbyggare.

i det dagliga arbetet är våra ledord kundorientering, helhetssyn och ef-fektivitet.


11

FÖrUtSättningar FÖr pLanEn

Förutsättningar för planen

Vägverkets strategiska plan 2008-2017 ska bidra till att nå de trans-portspolitiska målen som riksdagen beslutat och klara de prioriterade förbättringsområden som identifierats för Vägverkets kunder.

de TrANSPOrTPOLITISKA måLeNDet övergripande målet för Sveriges transportpolitik1 är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportför-sörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. till det över-gripande transportpolitiska målet finns sex delmål formulerade.

i bilaga 2 till den strategiska planen beskrivs hur planen bidrar till de transportpolitiska målen.

PrIOrITerAde FörBäTTrINgSOmrådeN För KUNderNAVägverket har med stöd av kunderna prioriterat de viktigaste förbätt-ringsområdena2 för att öka kundnyttan för medborgarnas resor och nä-ringslivets transporter.

i bilaga 2 till den strategiska planen beskrivs hur planen bidrar till de prioriterade förbättringsområdena för Vägverkets kunder.

VägVerKeTS SeKTOrSANSVArVägverket har ett samlat sektorsansvar för hela vägtransportsystemet och ska verka för att de transportpolitiska målen uppnås. inom ramen för sitt sektorsansvar ska Vägverket vara samlande, stödjande och pådri-vande i förhållande till övriga berörda parter.

Vägverkets uppgift är därmed att verka för att andra aktörer inom sek-torn arbetar för en positiv utveckling mot de transportpolitiska målen. Särskilt ska Vägverket se till att:

• fordonens säkerhets- och miljöprestanda utvecklas,

• väginformatik utvecklas och utnyttjas effektivt,

• kollektivtrafikens konkurrenskraft stärks,

• hänsyn tas till funktionshindrades behov inom hela vägtransport-systemet,

• färdtjänst och riksfärdtjänst är av god kvalitet,

• yrkestrafiken är trafiksäker, miljöanpassad och effektiv samt be-drivs under lika villkor,

• forskning, utveckling och demonstration (FUD) genomförs och sprids,

• nödvändig kunskap och information inom Vägverkets ansvarsom-råde sprids.

FöräNdrINgAr I OmVärLdeNViktiga omvärldsfaktorer som utgjort underlag för den strategiska pla-nen finns beskrivna i bilaga 1.

1 Moderna transporter. Regeringens prop 2005/06:160, sid 26

2 Kundprogram Medborgarnas resor, VV Publ 2005:88, samt Kundprogram Näringslivets transporter, VV Publ 2005:89


12

inriktning aV VErkSaMhEtEn 2008-2017

Inriktning av verksamheten 2008-2017

Vägverket står inför stora utmaningar under den period som den stra-tegiska planen avser. Det finns områden med ett stort gap mellan da-gens tillstånd och de krav som uppdragsgivaren och kunderna ställer på vägtransportsystemet. Det finns andra områden där nya angreppssätt måste hittas för att Vägverket ska kunna lösa sin uppgift på ett fram-gångsrikt sätt.

För stora delar av verksamheten är inriktningen redan fastslagen, vilket innebär att den ska drivas vidare i enlighet med beslutade mål och stra-tegier. grunden är i huvudsak den nationella planen för vägtransport-systemet (npVS) och länsplanerna. Justeringar har dock skett utifrån delvis ny inriktning, bl a genom regeringsbeslut och genom nya stra-tegidokument som lagts fast efter det att npVS fastställdes. Fastlagda inriktningar finns också för Vägverket roll som sektorsansvarig för väg-transportsystemet och som förvaltningsmyndighet.

i strategisk plan pekas nio utmaningar ut, vilka utöver den redan etable-rade verksamheten ovan är särskilt viktiga att kraftsamla kring under planperioden. Men för att klara uppdragsgivarens mål och förbättringar för kunderna inom prioriterade områden, krävs måluppfyllelse i både utmaningarna och den etablerade verksamheten.

inriktningen av verksamheten utgår från de av riksdagen fastslagna eko-nomiska ramarna för npVS och länsplanerna inom de områden som des-sa omfattar. Det antagna ekonomiska utrymmet har kompletterats med budgetpropositionens anslag för administration, myndighetsutövning och enskilda vägar. ramar, anslag och ekonomiska förutsättningar för den avgiftsfinansierade verksamheten antas vidare vara realt oföränd-rade under planperioden. om Vägverket inte erhåller dessa nivåer utan ligger kvar på nuvarande lägre anslagsnivå under planperioden, kommer ambitionsnivån i verksamheten att förändras. Se vidare avsnitt plane-ringsramar och prioriteringar.

nedan beskrivs inriktningen för verksamheten i mål och strategier, in-delad i tre delar. Den inledande delen behandlar angreppssätt som ska tillämpas över hela verksamheten. Den andra delen beskriver mål och strategier i de utmaningar som Vägverket står inför under planperioden. i den tredje delen beskrivs redan beslutade mål och strategier i den eta-blerade verksamheten, som fortsätter att gälla under planperioden. De olika delarna kompletterar varandra, vilket innebär att de tillsammans anger inriktningen för Vägverkets hela verksamhet

i bilaga 3 till den strategiska planen återfinns en sammanställning av mål och mått under dels utmaningar, dels etablerad verksamhet, samt en översikt över målår.

gemeNSAmmA ANgrePPSSäTTFöljande övergripande gemensamma angreppssätt ska genomsyra all verksamhet i Vägverket.


1�


Att utnyttja det befintliga vägtransportsystemet effektivt och till-lämpa fyrstegsprincipen

Under planperioden kommer stora delar av vägnätet att vara oförändrat. att möta de utmaningar som vi står inför inom transportsektorn enbart med stora genomgripande investeringsprojekt är inte ekonomiskt möj-ligt och inte alltid samhällsekonomiskt mest effektivt.

Ett viktigt förhållningssätt vid framtagning och analys av olika lösning-ar är den s k fyrstegsprincipen. Den innebär att i första hand ska sådana åtgärder övervägas och prövas som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. i andra hand prövas åtgärder som ger ett effekti-vare utnyttjande av befintligt vägnät, i tredje hand förbättringsåtgärder och i fjärde och sista hand övervägs nyinvesteringar.

– Vi ska inom alla områden hitta lösningar för att både på kort och lång sikt få ut största möjliga nytta och därmed säkerställa mobi-liteten i det befintliga transportsystemet.

– Fyrstegsprincipen ska användas vid all planering i vägtransport-systemet, såväl på övergripande nivå som vid enskilda åtgärder, och både i vår egen planering och i samverkan med andra aktörer inom transportsektorn.

Att balansera måluppfyllelse och ha en helhetssyn vid val av åtgärder

Vägverket strävar efter en balanserad måluppfyllelse för de transportpo-litiska delmålen, liksom för behov och önskemål hos olika kundgrupper. Det betyder att ett mål på kort sikt kan prioriteras, men att sammantaget under planperioden inget mål ska prioriteras framför ett annat.

– Vi ska ha en helhetssyn och välja sådana åtgärder som kan bidra till att flera mål nås samtidigt och som till lägsta kostnad löser flest problem på kort och medellång sikt. Samordningsvinster tas tillvara både i den egna verksamheten och i samarbetet med andra väghållare och aktörer i transportsystemet.

Att integrera jämställdhet mellan kvinnor och män i all verksamhet

Under 2007 kommer ett fördjupningsdokument avseende integrering av jämställdhet i Vägverket att tas fram med nedanstående inriktning:

– Jämställdheten ska integreras i all verksamhet. Beslut inom alla områden ska präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

– Verksamheten ska bedrivas så att kvinnor och män får del av väg-transportsystemets service på lika villkor. regler och förhållnings-sätt ska systematiskt gås igenom för att säkerställa att värderingar och behov hos olika grupper av kvinnor och män får samma vikt. kunskap om gruppernas förutsättningar, behov och önskemål ska samlas in, analyseras och beaktas i verksamheten.

– resultaten av övriga transportpolitiska delmål ska följas upp ur ett jämställdhetsperspektiv.

Att respektera mångfald i kön, ålder, etnisk och kulturell bak-grund, funktionshinder, sexuell läggning

– Vägverkets förhållningssätt ska vara öppet och kundorienterat och kännetecknas av respekt för olika individers specifika förutsätt-ningar, önskemål och krav.


1�


– Mångfaldsarbetet ska bedrivas målinriktat och integrerat såväl i kompetensförsörjning som i planering och genomförande av vår verksamhet.

Att öka engagemanget och tillvarata kreativiteten i omvärlden och i det egna utvecklingsarbetet

För att på ett effektivt sätt kunna möta de utmaningar Vägverket står inför krävs ett ökat engagemang och större systematik, såväl i det inter-nationella arbetet som i det egna utvecklingsarbetet. Vägverket ska där-för på ett bättre sätt ta tillvara den kreativitet som finns i vår omvärld genom att:

– inom alla områden hitta lösningar som möter de internationella förutsättningarna, främst inom EU, samt utnyttja befintlig kun-skap och teknik i vår omvärld.

– Öka engagemanget i det internationella arbetet, inklusive EUs forskningsprogram.

– Sträva efter samverkan med andra aktörer eller problemägare, både nationellt och internationellt, och eftersträva samfinansie-ring, exempelvis via branschprogram och i samverkan med andra väghållningsmyndigheter.

– Utveckla en långsiktig tillgång till kompetenta utförarmiljöer och en god samverkan med dessa.

– Fokusera på utveckling av nya och förbättrade tjänster för ökad kundnytta samt effektivisering av befintlig verksamhet. Utveck-lingen ska vara inriktad mot funktion snarare än detaljer.

Dessutom ska Vägverket medverka till att föra ut den kunskap som finns i Sverige, främst om hållbart samhällsbyggande, hållbara transporter och trafiksäkerhet. Det gäller inte minst till de länder där utvecklingen idag sker snabbast.

hANTerINg AV måLKONFLIKTer I PLANeNDet transportpolitiska målet och delmålen kan liksom kundernas be-hov och önskemål ge upphov till målkonflikter. Så kan till exempel en ökad tillgänglighet genom investeringar i storstädernas vägnät medföra ökade miljöpåverkande utsläpp. regional utveckling genom förbättrade möjligheter till arbetspendling kan i praktiken medföra att jämställdhe-ten försämras.

även om målkonflikterna av bl a utrymmesskäl inte diskuteras explicit i strategiska planen, tar planen i urvalet och formuleringen av mål och strategier hänsyn till dem. Bedömningen är att planen i sin helhet ger en rimlig avvägning mellan Vägverkets många olika mål.


1�

UtManingar

Utmaningar

Vägverket har formulerat utmaningar dels för verksamhetsområden där mål och strategier inte tidigare har lagts fast, dels för områden där av-ståndet till fastställda mål är stort. Det finns därmed mål och strategier i utmaningarna som är nya eller, i de fall de lyfts fram för att det är långt till måluppfyllelse, även återfinns i gällande fördjupningsdokument un-der avsnittet Etablerad verksamhet.

TrANSPOrTeFFeKTIVT SAmhäLLe med gOd TILLgäNgLIgheT

En av vägtransportsystemets stora utmaningar är att kraftigt minska utsläppen av växthusgaser. Detta förutsätter ett transporteffektivt sam-hälle, samtidigt som det framtida transportsystemet även i övrigt måste uppfylla de transportpolitiska målen.

transportutvecklingen påverkas i huvudsak av samhällsutvecklingen i övrigt. Storleken av transportbehoven och i vilken utsträckning de kan mötas med exempelvis kollektivtrafik, påverkas bl a av hur vi bygger bo-stadsområden, anlägger arbetsplatser och organiserar handeln. För att Vägverket ska kunna medverka till ett långsiktigt hållbar transportsys-tem krävs att Vägverkets kunskap efterfrågas i den lokala och regionala samhällsplaneringen, samt att transportfrågorna kommer in i ett tidigt skede av planeringen och på strategisk nivå. när vägnät och transport-system sedan utvecklas ska fyrstegsprincipen vara ett naturligt förhåll-ningssätt i planeringen.

transporteffektiva lösningar måste ge en god tillgänglighet så att trafi-kanternas och företagens behov tillgodoses. genom konkret erfarenhet av samhällsbyggande kan Vägverket bidra med konstruktiva förslag och konsekvensbedömningar av olika alternativ, samt främja samordning mellan olika mål. Detta arbetssätt ställer höga krav på Vägverket som kreativ samhällsbyggare.

måL

• Utsläppen av koldioxid från vägtransporter ska 2010 ha stabili-serats på 1990 års nivå. år 2020 ska utsläppen ha minskat med 10 procent jämfört med 1990.

• Senast 2010 ska alla kommunala och regionala planeringsans-variga se Vägverket som en naturlig och kompetent dialogpart-ner i samhällsplaneringens tidiga skeden.

• Senast 2010 ska kvinnors och mäns respektive medverkan i pla-neringen av vägtransportsystemet vara minst 40 procent.

• Senast 2017 ska måluppfyllelsen för de transportpolitiska må-len vara lika för kvinnor och män.

STraTegIer

– Vägverkets strategiska inriktning för minskade koldioxidutsläpp ska tillämpas och åtgärder genomföras, se Etablerad verksamhet, Miljö.


1�

UtManingar

– Vägverket ska aktivt driva på utvecklingen av en långsiktigt håll-bar samhällsstruktur som främjar hållbar tillväxt och social sam-manhållning. Vägtransportsystemet ska bidra till hög inomregio-nal tillgänglighet i funktionella arbetsmarknadsregioner och god framkomlighet i transportsystemet.

– Vägverket ska ge kunder och samverkanspartner större möjlig-heter att delta i planeringsprocessen genom exempelvis rådslag, charretter3 och gemensamma projekt. kvinnor och män ska ha lika möjligheter att påverka.

– Den fysiska planeringsprocessen ska vidareutvecklas tillsammans med berörda aktörer, bl a för att skapa ökad flexibilitet och tempo. Vägverket ska verka för att lagstiftning inom området ses över för att göra planeringen effektivare, samtidigt som skyddet för enskil-da intressen beaktas.

– Vägverket ska genom tillämpning av fyrstegsprincipens steg ett och två verka för att samhällsfunktioner lokaliseras så att den be-fintliga infrastrukturen kan utnyttjas på ett klokt sätt.

– Vägverket ska utveckla sin kompetens för planering i de tidiga ske-dena genom att föra samman erfarenheter och kompetens inom såväl beteendepåverkan som planeringsuppgifterna.

– Vägverket ska utveckla dialogen och bistå med relevant plane-ringsunderlag för kommunala översiktsplaner och regionala ut-vecklingsprogram (rUp), samt bistå vid framtagande av kommu-nala strategiska transportplaner respektive mobilitetsplaner.

– Vägverket ska vara förebild när det gäller kvalitet, såsom god funktion, genomtänkt form och tidsbeständig utformning av vä-ganläggningar, oavsett storlek och geografiska läge. En god vägar-kitektur med hög kvalitet och en samordnad och balanserad helhet mellan relevanta mål, är särskilt viktigt vid vägprojekt i tätbe-byggda stadsregioner och i känsliga landskap.

BäTTre mOBILITeT För PeNdLAre Och gOdSTrANSPOrTer

transportsystemet ska medverka till hållbar tillväxt och välfärd. Ur det-ta perspektiv är effektiva resor till och från arbetet liksom goda förut-sättningar för godstransporter avgörande. Detta är lika viktigt överallt – i storstad, i tätort och på landsbygd. Bättre transportmöjligheter gör Sverige rundare och mindre.

Fokus på arbetspendling och godstransporter leder till lösningar som är särskilt avpassade för just dessa transporter. i trafikintensiva delar av systemet ska förbättrad framkomlighet längs de viktigaste stråken säkerställas genom ökad information om trafiksituationen, bättre sam-verkan mellan transportslagen, anpassad driftstandard etc. i mer glest trafikerade områden måste insatserna anpassas i tid och rum efter pend-larnas och näringslivets behov.

måL

• två tredjedelar av bärighetsbrister 2004 på viktiga näringslivs-vägar ska åtgärdas till 2015, så att de har full bärighet året runt och inga restriktioner under tjällossning under normalår. områden med glest vägnät ska prioriteras.3 Form för samråd och dialog vid t ex

infrastrukturprojekt.


1�

UtManingar

• transportörerna och transportköparna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med tillgänglighet, tillförlitlighet och säkerhet för godstransporterna.

• Yrkestrafikanterna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med drift- och underhållstjänster.

• Energieffektiviteten för godstransporter och persontransporter på väg ska öka under planperioden.

• Medborgarna ska trendmässigt under planperioden bli nöjdare med tillförlitligheten för arbetspendlingsresor i vägtransport-systemet.

• andelen kollektivtrafikresor vid arbetspendling ska öka under planperioden.

STraTegIer

– Strategi för bärighet, se Etablerad verksamhet, Väghållning.

– Vägverket ska stödja Banverket och marknadens aktörer vid eta-blering av strategiska kombiterminaler och hamnar, genom att sä-kerställa goda anslutningsvägar samt medverka vid vidareutveck-ling av tjänster som erbjuds vid terminalerna. Det internationella perspektivet ska beaktas.

– Vägverket ska i dialog med berörda aktörer ta fram samt genomföra åtgärder och serviceåtaganden som underlättar för godstranspor-terna, t ex ett vägnät med särskilda kvaliteter (vinterdrift, vägun-derhåll, rast/uppställningsplatser etc) för de långväga transpor-terna. internationella transporter och transportörer ska beaktas.

– Vägverket ska verka för att godstransporter sker på ett energief-fektivt sätt.

– arbetspendling ska underlättas genom att systematiskt genomfö-ra åtgärder på utpekade pendlingsstråk. handlingsplaner ska tas fram i dialog med berörda aktörer och kunder, och beakta såväl kvinnors som mäns behov. pendlarnas möjligheter att välja färd-sätt för ett hållbart resande ska stödjas.

– Serviceåtaganden ska finnas som garanterar framkomlighet kopp-lad till utpekade pendlingsstråk. Exempel på områden är vinter-väghållning, infartsparkeringar och informationstjänster.

– Drift-, underhålls- och förbättringsåtgärder på främst det lågtra-fikerade vägnätet ska i allt större omfattning styras genom dialog med kunderna (dialogstyrd drift) och anpassas till de lokala förut-sättningarna. godtagbar standard ska tydliggöras.

– tjänster för kundanpassad information före och under hela pend-lingsresan, liksom andra former för att säkerställa mobilitet vid plötsliga trafikhinder med bristande framkomlighet, ska vidareut-vecklas tillsammans med andra aktörer.

– nya tjänster för kollektivtrafik och annan samåkning ska utveck-las tillsammans med marknadens aktörer.

Effektiv arbetspendling

Effektiva godstransporter


1�

UtManingar

– Strategi för bärighet, drift och underhåll, se Etablerad verksamhet, Väghållning.

– Effekten av störningar i trafiken ska minimeras genom utökat samarbete med polis, räddningstjänst m fl och utvecklad teknik för inrapportering, samt genom bättre insikt hos entreprenörer som genomför vägarbeten.

– tjänster ska utvecklas för effektivare användning av vägnätet, t ex nya lösningar och tjänster för trafikstyrning, utveckling av re-gelverk, differentierade brukaravgifter, väg- eller trängselavgifter, informationstjänster till trafikanten och fordon/väg-tjänster.

– nya lösningar och tjänster ska utvecklas för ökad säkerhet vid mö-ten, omkörningar och korsningar.

– Vägverket ska på stamvägnätet samt på utpekade gods- och pend-lingsstråk dels genomföra åtgärder som förebygger oväntade hän-delser i vägnätet, dels ha beredskap att utföra avhjälpande åt-gärder då sådana händelser ändå inträffar. avvägningen mellan förebyggande och avhjälpande åtgärder, liksom nivån på insatta åtgärder, ska styras av de konsekvenser som skadan förväntas ge.

ATTrAKTIVA TäTOrTer Och STOrSTäder med BäTTre TrANSPOrTSySTem

attraktiva tätorter med god tillgänglighet är motorer för en hållbar eko-nomisk tillväxt.

gatorna och vägarna i tätorter skiljer sig från vägarna på landsbygden genom att de har fler funktioner. konflikter mellan olika intressen blir tydliga när gator och vägar samtidigt är en mötesplats där människor ska kunna vistas och känna trygghet, och en del i transportsystemet.

i de större städerna med sin komplexa trafik- och gatumiljö kan det vara särskilt svårt att möta de krav på tillgänglighet och tillförlitlighet som ställs. För de mindre tätorterna är genomfartsvägen mer dominerande än i större tätorter. här är en god utformning av vägmiljön särskilt vik-tig. Vägprojekt ska alltid upplevas som positiva tillskott till den byggda miljön.

grundläggande för storstadsregionernas transportförsörjning är att vid-makthålla och stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska fördelarna med en hög och sammanhängande täthet, och samtidigt minska dess ne-gativa effekter för hälsa och miljö.

Brist på tillgänglighet i storstadsregionerna, bl a på grund av trängsel, ska inte vara en begränsande faktor för den ekonomiska tillväxten. i storstäderna är utmaningen därför att lösa trängselproblemen genom att skapa goda förutsättningar för ytsnåla och effektiva lösningar, som möjliggör ett hållbart transportssystem och därmed utveckling av att-raktiva stadsregioner.

måL

• antalet barn i tätort och på landsbygd som på egen hand tryggt och säkert kan ta sig till skolan ska årligen öka under planpe-rioden.

• kollektivtrafiken på av Vägverket och Banverket utpekat och prioriterat kollektivtrafiknät, ska senast år 2010 kunna använ-das av personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

Alla tätorter inklusive storstäder

Effektivt nyttjande av befintligt väg-transportsystem


1�

UtManingar

Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö

Alla tätorter inklusive storstäder

• Cykeltrafikens andel av antalet kortväga resor ska trendmäs-sigt öka under planperioden.

• kollektivtrafikens andel av antalet kortväga resor ska trend-mässigt öka under planperioden.

• Medborgarna ska kunna vistas tryggt och säkert i tätortens väg- och gatumiljö.

• halten av kvävedioxid och partiklar ska inte överskrida fast-ställda miljökvalitetsnormer (Mkn).

• år 2010 ska antalet människor som utsätts för buller från väg-trafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställt sig bakom för buller i bostäder, ha minskat med 40 000 längs det statliga vägnätet och med 60 000 längs det kommunala väg-nätet, jämfört med antalet utsatta vid utgången av år 2007. De mest bullerutsatta ska prioriteras.

• tillgängligheten till målpunkter för varu- och servicetranspor-ter i större tätorter ska öka under planperioden.

• restiden och restidsvariationen för kollektivtrafik på väg i hög-trafik i storstad ska årligen minska under planperioden.

• restiden och restidsvariationen för bil på infarter och förbifar-ter i högtrafik i storstad ska inte öka under planperioden.

• restiden och restidsvariationen för gods på utpekade stråk i storstad ska årligen minska under planperioden.

STraTegIer

– Vägverket ska samverka med kommuner och andra berörda aktö-rer och vid behov driva på arbetet med att ta fram en målbild för tätortens fysiska struktur, där transporter och bebyggelse integre-ras till en väl fungerande helhet. Såväl tillgänglighet, samhälls-ekonomi och trafiksäkerhet som miljö- och gestaltningskrav i väg-transportsystemet ska vägas in.

– Vägverket ska i samarbete med kommuner och andra aktörer verka för bättre förutsättningar för ökad och säker gång- och cykeltra-fik i tätort. arbetspendling och barns skolvägar ska prioriteras. Fns konvention för barns rättigheter ska tillämpas i all verksam-het. åtgärder ska genomföras i enlighet med Vägverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik.

– Vägverket ska tillsammans med berörda aktörer identifiera och genomföra åtgärder som främjar framkomligheten i kollektivtra-fiken samt ger mer attraktiva och effektiva bytespunkter. Utgångs-punkterna ska vara kundernas behov och förväntningar, regional utveckling med fokus på tillväxt, samt ökad tillgänglighet för funktionshindrade.

– Vägverket ska tillsammans med berörda aktörer verka för en ökad samordning av kollektivtrafiken och färdtjänsten, som leder till färre särlösningar samtidigt som antalet nöjda färdtjänstresenä-rer inte minskar.

– nya lösningar och tjänster som stödjer en säker och trygg gatumil-jö i tätort ska utvecklas i samarbete med andra aktörer, bl a genom att initiera ett branschgemensamt program.


20

UtManingar

– tillsammans med näringslivet och andra berörda aktörer ska Väg-verket förbättra tillgängligheten till målpunkter för näringslivets transporter i större städer, t ex genom uppställningsplatser i an-slutning till städerna.

– Vägverket ska genomföra åtgärder på de statliga tätortsvägarna för ökad säkerhet, färre bullerutsatta och friskare luft. Se Etable-rad verksamhet, Miljö samt Säker trafik.

– Vägverket ska utifrån pågående samråd och samarbete med berör-da aktörer i storstadsregionerna bidra med åtgärder för att på kort och lång sikt tillhandahålla ett hållbart och tillgängligt transport-system samt minska trängseln i vägtrafiken. åtgärderna ska avse alla transportslag och kan t ex omfatta åtgärder som uppmuntrar trafikanterna att använda kollektivtrafik och cykel, trafikstyrning, finansiella styrmedel samt trimning av trafiksystemen.

– tillsammans med berörda aktörer ska Vägverket öka satsningen på kundanpassade tjänster för trafikledning och trafikstyrning med harmoniserade standarder, gränssnitt och tjänsteutbud, för att optimera användningen av transportsystemet och hantera störningar.

– Vägverket ska verka för att stora projekt nödvändiga för att minska trängseln och sårbarheten, såsom nya älvförbindelser i göteborg och nord-sydliga förbindelser i Stockholmsområdet, kommer till stånd inom snar framtid.

– i de tre storstäderna ska Vägverket ta fram en handlingsplan för åtgärder mot barriäreffekter för biologisk mångfald och frilufts-liv.

KLOK ANVäNdNINg AV TrANSPOrTSySTemeT

Både kunder och uppdragsgivare efterfrågar bättre säkerhet och trygg-het, minskad miljöpåverkan och en effektivare energianvändning i trafi-ken. Sådana förbättringar nås genom ökad insikt, kunskap, motivation, stöd och stimulans, eller kombinationer av dessa. härtill krävs övervak-ning av hur vägtransportsystemet används.

Människan ska i sina val och sitt beteende få hjälp av systemet. Det ska vara lätt att förstå hur systemet ska användas, lätt att göra rätt och det ska löna sig. på så sätt kan vägtransportsystemet genom sin utformning stödja och underlätta goda val och regelefterlevnad i trafiken. transport-systemet används därmed på ett mer hållbart sätt, samtidigt som kost-naderna för den enskilda människan minskar.

Särskilt viktigt för säkerheten är nykterhet, bilbälte, cykelhjälm och hastighet. i ”det goda systemet” kör ingen alkohol- eller drogpåverkad, alla använder bilbälte, alla som cyklar bär hjälm och alla följer hastig-hetsreglerna. För nå tillräcklig effekt på trafiksäkerhetsmålet krävs en inriktning mot 100-procentig acceptans och efterlevnad hos såväl sys-temaktörer som trafikanter. anpassning av hastigheten och ett i övrigt miljöanpassat körsätt ger effekter på miljömålen.

Sammantaget har åtgärderna positiva effekter på den upplevda trygghe-ten i trafiken.

Storstäderna Stockholm, Göteborg

och Malmö


21

UtManingar

måL

• år 2010 ska 50 procent av alla nya tjänste- och förmånsbilar ha alkolås.

• användning av cykelhjälm ska trendmässigt öka under planpe-rioden.

• Mängden trafikarbete som stöds av atk ska till år 2010 för-dubblas, jämfört med 2006 års nivå.

• år 2010 ska alla nya fordon ha bältespåminnare.

• Människornas trygghet vid användningen av vägtransportsys-temet ska trendmässigt öka under planperioden.

• Människornas kunskap om grunderna för säker trafik och ett hållbart nyttjande av vägtransportsystemet ska trendmässigt öka under planperioden.

STraTegIer

– Vägverkets sektorsarbete ska inriktas mot att bidra och stödja med kunskap, kompetens och erfarenheter vid gestaltning och kon-struktion av vägtransportsystemet. Det ska ske i samverkan med andra aktörer för att ständigt förbättra vägtransportsystemets egenskaper. Vägverkets fokus förflyttas från att i första hand på-verka hur människor agerar i vägtransportsystemet, till att i större omfattning via andra aktörer påverka utformningen av transport-systemet, så att detta stödjer, skyddar och underlättar kloka val vid användning.

– Vägverket ska öka sitt internationella engagemang och vara pådri-vande i arbetet att åstadkomma förbättringar i de internationella regelverk som påverkar användningen av vägtransportsystemet.

– Vägverket ska genom ökad samverkan med kunder och berörda aktörer ytterligare utveckla trafik- och förarutbildningen för att nå en säkrare och mer hållbar användning av vägtransportsyste-met. Förarutbildningen ska bidra med ökad kunskap om krav och förutsättningar och därigenom stödja en förbättrad trafiksäkerhet samt miljö, trygghet och jämställdhet i transportsystemet.

– Vägverket ska engagera sig och vara pådrivande nationellt och in-ternationellt i utveckling och införande av intelligenta styr-, stöd- och säkerhetssystem, som främjar en säker och hållbar använd-ning av vägtransportsystemet.

– Vägverket ska i samverkan med andra aktörer verka för bättre in-citament för trafikanterna, t ex genom att kostnader för försäk-ring och drivmedel tydligt minskar vid hållbar användning av väg-transportsystemet.

– genom att påverka branschföreningar och transportköpare ska Vägverket skapa efterfrågan på säkra och miljöanpassade fordon samt stödja inköpare av fordonsflottor och förmånsbilar med fak-taunderlag om bilars miljöegenskaper, säkerhet och ekonomi.

– Vägverket ska verka för effektivare övervakning av trafiken i syfte att skapa trygghet i vägtransportsystemet.

– nya angreppssätt ska tas fram för att öka användningen av cykel-hjälm.


22

UtManingar

– Metoder ska utvecklas för att mäta trygghet i trafiken, med sär-skild tonvikt på jämställdhet.

– Metoder och angreppssätt ska utvecklas för att minska riskerna med trötthet i trafiken.

SUNd Och LIVSKrAFTIg TrANSPOrTBrANSch

En väl fungerande transportbransch har stor betydelse för Sveriges ut-byte med omvärlden, för de svenska konsumenterna och för ett långsik-tigt hållbart transportsystem. Vägverket måste därför tillsammans med branschen och andra berörda aktörer arbeta med problem som överlas-ter, hastighetsöverträdelser, brott mot kör- och vilotidsregler, skattereg-ler samt alkohol- och drogpåverkan. Det ger på både kort och lång sikt positiva effekter för yttre miljö, trafiksäkerhet och arbetsmiljö, samt för transportörernas förmåga att leverera transporttjänster med efterfrågad kvalitet.

En aktiv medverkan i EU-arbetet inom området är en avgörande fram-gångsfaktor.

måL

• transportköparna ska under planperioden bli nöjdare med till-gången till och kvaliteten på transporterna.

• transportörerna ska under planperioden bli nöjdare med förut-sättningarna för att bedriva sin verksamhet.

• Den yrkesmässiga trafiken ska årligen ha en ökad regelefterlev-nad vad gäller överlaster, kör- och vilotider samt skatteregler.

STraTegIer

– Vägverket ska vidareutveckla arbetet med en systematisk dialog med transportbranschen och med köparna av transporterna.

– Vägverkets ska genom sitt arbete bidra till att definiera och kva-litetssäkra ”den goda transporten”. Det ska ske genom att hjälpa andra aktörer att utveckla och erbjuda transportmarknaden na-tionellt och internationellt användbara verktyg och tjänster, exem-pelvis kvalitetssystem för trafiksäkerhet och konsultstöd, samt att verka för att dessa efterfrågas av marknaden.

– Vägverket ska säkerställa att egna och upphandlade transporter uppfyller de miljö-, trafiksäkerhets- och arbetsmiljökrav samt eko-nomiska krav som ”den goda transporten” ställer, samt systema-tisk följa upp dessa krav.

– Vägverket ska medverka till att skapa ett EU-harmoniserat regel-verk för tung trafik, i syfte att uppnå konkurrensneutralitet.

– Vägverket ska verka för en effektivare övervakning av regelefter-levnad och tillsyn av den kommersiella trafiken vad avser exem-pelvis kör- och vilotidsregler. Ekonomiska incitament för bättre regelefterlevnad ska utvecklas.

– Vägverket ska tillsammans med polisen utveckla och tillämpa kon-trollsystem där transportörer och deras transporter kontrolleras längs vägen, i garaget och på kontoret. kontrollen ska ske mot flera lagstiftningsområden vid samma tillfälle och flera myndigheter


2�

UtManingar

som bilprovningen, arbetsmiljöverket, tullen och skatteverket ska delta.

– Vägverket ska stödja arbetet för en bättre yttre miljö och arbets-miljö i trafikintensiva verksamheter.

– kunskapen om transportbranschen ska fördjupas genom forskning om åkerirelaterade frågor.

SäKrA Och eNergIeFFeKTIVA FOrdON med UThåLLIg drIVmedeLSFörSörjNINg

För att nå de transportpolitiska målen för trafiksäkerhet och miljö är en utveckling av fordonsparken nödvändig. Såväl fordonens säkerhets-egenskaper som energieffektivitet måste förbättras. Utsläpp av hälso-skadliga ämnen och buller ska reduceras. En nationell strategi för hur användningen av fossila drivmedel i vägtransportsektorn ska reduceras är nödvändig.

Vägverket ska vara en nationellt betydelsefull kunskapskälla och inspi-ratör för vägtrafikens minskade skadeverkan, samt förse den politiska ledningen nationellt, regionalt och lokalt med relevant underlag så att de kan föra en långsiktigt hållbar klimatpolitik. kunskapen ska inte heller stanna inom landet, utan också ge avtryck i det internationella miljö- och säkerhetsarbetet.

måL

• Bättre teknik i fordonen och deras stödsystem ska under varje år under planperiodens första fem år resultera i minst 10 färre dödsfall än året före.

• nyregistrerade personbilar ska i genomsnitt släppa ut högst 140 g koldioxid per fordonskilometer år 2012, och högst 100 g koldioxid per fordonskilometer år 2017.

• nyregistrerade tunga fordon ska i genomsnitt ha 10 procent bättre energieffektivitet 2014 jämfört med 2004.

• Sverige ska klara EUs mål att biodrivmedel år 2010 ska utgöra 5,75 procent av använda drivmedel inom vägtransportsektorn. år 2017 ska andelen biodrivmedel vara minst 10 procent inom vägtransportsektorn.

• Buller från nyregistrerade bilar ska år 2012 ha minskat med i genomsnitt 2 dB jämfört med 2004.

STraTegIer

– Vägverket ska stimulera utveckling av och underlätta introduktion av bättre fordonsteknik och stödsystem. Detta sker genom att delta i branschgemensamma forskningsprogram med fokus på integre-rad säkerhet samt genom att skapa de incitament som krävs för introduktion av dessa tekniker. äldres förutsättningar ska särskilt beaktas.

– Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förändring av regel-verken för fordon, med syfte att underlätta utveckling av säkra och energieffektiva fordon.

– Vägverket ska medverka till att Sverige, tillsammans med andra länder, verkar för att en metod för att redovisa bränsleförbruk-


2�

UtManingar

ningen för tunga fordon beslutas inom EU eller ECE4, liksom för förbättring av fordonens och drivmedlens egenskaper.

– Vägverket ska bidra med beslutsunderlag för förmånsbeskattning och andra styrmedel som stimulerar efterfrågan på fordon och bränslen med god energieffektivitet och säkerhet.

– Vägverket ska aktivt delta i konsumentprogram såsom Euro nCap5 med syfte att utveckla programmen så att de täcker fler relevanta bedömningsområden, samt verka för motsvarande program inom miljöområdet.

– Vägverket ska ta fram underlag och verka för att de gemensamma avgaskraven inom EU utvecklas samt att kravnivåerna anpassas till olika fordonsslags förutsättningar.

– Vägverket ska arbeta i enlighet med fastställda strategier för for-don och bränslen. Se Etablerad verksamhet, Miljö.

eNKLAre Och TydLIgAre För KUNdeN

Vägverket ska vara en modern förvaltning som är öppen och lyhörd för kundernas behov och förutsättningar men samtidigt tydlig mot kunden vad gäller Vägverkets uppdrag och förutsättningar. Medborgarna ska ha möjlighet att påverka Vägverkets verksamhet. Det ska alltid vara enkelt för medborgare och näringsliv att ha med Vägverket att göra.

måL

• andelen kunder som är nöjda med sina resor och transporter i vägtransportsystemet ska trendmässigt öka under planperio-den.

• andelen kunder som är nöjda med sina kontakter med Vägverket ska öka under planperioden.

• antalet av Vägverkets it-baserade informationstjänster till kunderna som tas över och drivs av kommersiella aktörer ska öka under planperioden.

STraTegIer

– Vägverket ska ha ett kundorienterat arbetssätt som kännetecknas av en förbättrad kunddialog genom anpassning av befintliga infor-mationskanaler och mötesplatser. Bl a ska registerverksamheten (Vägtrafikregistret) och förarprövningen utnyttjas som kanal/mö-tesplats vid kunddialogen. Möjligheten att tillsammans med andra myndigheter och organisationer inrätta mötes- och informations-platser för kunder ska prövas. kvinnor och män ska ges samma möjligheter till delaktighet.

– grupper med speciella förutsättningar och behov (barn, funktions-hindrade, invandrare m fl) ska ges ökad tillgänglighet till Vägver-ket och delaktighet i kunddialogen.

– Vägverket ska samverka med andra myndigheter, organisationer och kommersiella aktörer i utvecklingen av nya tjänster till kun-derna.

– Vägverket ska genom serviceåtaganden erbjuda tydliga leveranser till kunderna.

4 United Nations Economic Commission for Europe, FNs ekonomiska kommission för Europa5 European New Car Assessment Programme


2�

UtManingar

– Vägverket och Vägverkets leverantörer ska vara tillgängliga för dialog med kunderna och möta kunderna med vänlighet och res-pekt.

– regelverken ska kontinuerligt och systematiskt ses över för att bli mer funktionella och möta förändrade krav från kunder och upp-dragsgivare.

– Vägverkets myndighetsutövning ska kännetecknas av kundori-entering, effektivitet och rättsäkerhet. Se Etablerad verksamhet, Myndighetsutövning.

– Vägverket ska utvecklas till en föredömlig e-myndighet med led-stjärnan: ”Ett ärende – en kontakt”. Vägverket ska samarbeta med andra myndigheter och organisationer och utveckla ett kreativt ar-betssätt, med syfte att gemensamt hitta lösningar som förenklar för kunderna och bidrar till ökad kundnytta.

– genom att se it som en strategisk resurs ska det bli enklare för kunderna att få tillgång till Vägverkets tjänster och information. En strategi ska tas fram och genomföras för att säkra tillgänglig-heten till de it-baserade informationstjänsterna till kund. kvalite-ten på informationen i Vägverkets register och databaser ska vara på en fastställd nivå.

eFFeKTIV VäghåLLNINg

För att möta ökade krav från kunderna måste väghållningen ytterligare effektiviseras.

genom att vara aktiv beställare och leverantör bidrar Vägverket till att effektiviteten i anläggningsbranschen förbättras, bl a genom att uppnå en produktivitetsutveckling i nivå med andra branscher. Den produk-tionstekniska utvecklingen behöver också stimuleras.

Väghållningsåtgärder ska finansieras på ett robust och flexibelt sätt. Det ger Vägverket möjlighet att långsiktigt planera och effektivt genom-föra sin verksamhet.

måL

• kostnaden för samhällets väghållning ska trendmässigt minska under planperioden, samtidigt som kunderna upplever en för-bättrad kvalitet.

• Vägverket ska genom effektivisering minska den ackumulera-de kostnaden för statlig väghållning med sammanlagt 3 mdkr fram till år 2017.

• För att följa intentionerna i väglagen angående ägare av väg ska till år 2017 överföring av 3 000 km väg till ny väghållare prövas. (Siffran avser statlig väg som avses bli överförd till enskild väg-hållning och vice versa.)

STraTegIer

– Vägverket ska utveckla nya entreprenad- och samarbetsformer samt funktionskrav på produkter och tjänster, för att stimulera innovation och främja en högre produktivitet i anläggningsbran-schen. Ett exempel är arbetet inom ramen för Fia (Förnyelse i an-läggningsbranschen).

– genom att äga sina affärsenheter6 ska Vägverket påverka och ut-veckla en väl fungerande leverantörsmarknad. Detta ska i sin tur

6 Om ägandet av Vägverkets affärsenheter helt eller delvis övergår till annan huvudman kan en ny strategi behöva formuleras.


2�

UtManingar

leda till ett bra utbud avseende kapacitet och kvalitet och en fung-erande prisbildning.

– Vägverket ska aktivt utnyttja sina upphandlingsvolymer för att säkerställa konkurrensen på anläggningsmarknaden.

– åtgärder ska vidtas för att öka antalet svenska såväl som utländ-ska entreprenörer som lämnar anbud, bl a genom harmonisering av regler och krav i angränsande länder.

– Vägverket ska utveckla samarbete med övriga större statliga be-ställare och andra väghållare inom och utom landet för att uppnå ett enhetligare uppträdande på marknaden.

– Effektiviteten i väghållningen ska förbättras genom att Vägverkets egen och andra aktörers FUD-verksamhet genomförs med tyngd-punkt på verksamhetsnära utveckling. affärsenheterna ska enga-geras i denna utveckling.

– Livscykelanalys ska användas i allt större utsträckning för att uppnå en låg totalkostnad för en väganläggning.

– Vägverket ska verka för nya finansieringsformer för att öka verk-samhetens flexibilitet, effektivitet och nytta, t ex friare använd-ning av anslag, offentlig-privat samverkan (opS), korta lån för in-vesteringar och brukaravgifter.

– Möjligheterna till EU-finansiering och annan samfinansiering ska tas tillvara.

– Förändringar av väghållaransvar kommer att genomföras under planperioden. Se Etablerad verksamhet, Effektivisering av verk-samheten.

ATTrAKTIVT Och KOmPeTeNT VägVerK I eN ATTrAKTIV TrANSPOrTSeKTOr

En viktig framgångsfaktor för ett fungerande transportsystem är till-gången till kompetent arbetskraft. Vägtransportsektorn ska attrahe-ra och behålla kreativa, engagerade och kompetenta medarbetare. För Vägverket innebär det att verksamheten ska kännetecknas av såväl ut-vecklande arbetsuppgifter och goda arbetsvillkor som jämställdhet och mångfald.

måL

• antalet förstahandssökande per utbildningsplats (högskola, gymnasium eller yrkesskola), som leder till yrken specifika för transport- och anläggningssektorn, ska överstiga 1.

• antalet personer behöriga att köra taxi, buss eller lastbil i yr-kesmässig trafik, ska årligen öka under planperioden.

• arbetsmiljön i transport- och anläggningssektorn ska förbätt-ras under planperioden.

• andelen nöjda medarbetare i Vägverket ska trendmässigt öka under planperioden.

• Vägverkets kompetens ska fortlöpande öka. personalen ska ha en sådan sammansättning att specifika gruppers behov och för-väntningar på Vägverkets tjänster kan tillgodoses.


2�

UtManingar

STraTegIer

– Vägverket ska genom utformningen av sina beställningar och över-enskommelser med leverantörer och samarbetspartners skapa för-utsättningar för dessa att erbjuda intressanta och utvecklande ar-betsuppgifter samt en god arbetsmiljö för sina medarbetare.

– transportsektorns attraktivitet ska stärkas genom ett aktivt ar-bete mot skolor inom yrkesområden som är intressanta för Väg-verket. hela Vägverket ska samverka för att tydligt lyfta fram de breda utvecklingsmöjligheter som finns inom branschen.

– Vägverket ska aktivt stödja branschen för att åstadkomma en bätt-re arbetsmiljö inom transportsektorn.

– tillsammans med branschen ska Vägverket ta initiativ till att in-rätta ett lärlingssystem inom väghållningen.

– Vägverket ska skapa ett arbetsklimat som kännetecknas av res-pekt, öppenhet och acceptans, vilket är en förutsättning för att kunna utveckla och ta tillvara mångfalden i organisationen.

– Vägverkets enheter ska ha en rullande, treårig plan för kompetens-försörjning. Den första planen för perioden 2008-2010 ska med ut-gångspunkt från inriktningen i den strategiska planen vara klar senast 2007-10-30.


2�

EtaBLEraD VErkSaMhEt

etablerad verksamhet

Den största delen av Vägverkets verksamhet ska under planperioden be-drivas i enlighet med redan fastlagda strategidokument. nationell plan för vägtransportsystemet (npVS) kompletterat med länsplanerna samt bilagor och fördjupningsdokument bildar grunden. inom miljö- och tra-fiksäkerhetsområdena har kompletteringar och förändringar skett som innebär att nya inriktningar har tagits fram. Därutöver finns fördjup-ningsdokument inom sektors- och myndighetsområdena samt för den inre verksamheten.

Vägverkets verksamhet kommer därmed att följa de inriktningar som finns i beslutade fördjupningsdokument, kompletterade med strategi-erna i utmaningarna och de gemensamma angreppssätten. Denna helhet är viktig för att säkerställa att de mål som den strategiska planen formu-lerar verkligen uppnås.

några av de nedan redovisade fördjupningsdokumenten innehåller mål som har bedömts vara långt från måluppfyllelse. i dessa fall är må-len angivna under berörd utmaning, medan strategierna för att uppnå målen återfinns i de nedanstående dokumenten med hänvisningstext i utmaningen. om fördjupningsdokument anger mål och/eller strategier som inte överensstämmer med dem som anges i den strategiska planen, så gäller mål och strategi i den senare.

Fördjupningsdokumenten, som fastställs av generaldirektören, är na-tionella och gemensamma för hela eller delar (flera enheter) av Vägver-ket. Dokumenten innehåller mål och strategier på medellång eller lång sikt, och är styrande för genomförandet av respektive verksamhet under planperioden. Dokumenten finns i sin helhet på Vägverkets intranät in-farten.

i bilaga 4 till den strategiska planen återfinns en förteckning över poli-cydokument inom Vägverket som ska fortsätta att gälla, respektive doku-ment som har inarbetats i planen och därmed upphör att gälla.

VäghåLLNINg

NPVS och läNSPlaNerNa

Mål och inriktning i npVS och länsplanerna är en utgångspunkt under planperioden. Undantag är de områden där nya fördjupningsdokument har fastställts efter npVS-beslutet 2004. Dessa områden är miljö, trafik-säkerhet och it i trafiken.

– nationell plan för vägtransportsystemet, npVS (VV publ 2004:93), med reviderad investeringsplan (VV publ 2007:67)

– Länsplaner för regional transportinfrastruktur 2004-2015 (Dnr 2004:5240)

– Strategi för bärighet, drift och underhåll (VV publ 2003:99)

ÖVrIga fÖrdjUPNINgSdokUmeNT – VäghållNINg

– Strategi för minskad saltanvändning i vinterväghållningen (Beslut 2004-03-08, dnr 2004:1984)

– tjälrestriktioner (Beslut 2005-08-30, dnr 2005:7664)

– kund- och leverantörsstrategi (Beslut 2005-09-01, dnr 2005:17974)


2�


måL

• alla statliga vägar, även de lågtrafikerade, ska vara framkom-liga för lätta fordon året runt.

• alla statliga vägar ska ha minst lägsta standard i FSB-drift (daterad 2004-09-30) eller med kunderna överenskommen lägre standard.

• Bärighet och tjälrestriktioner, se utmaningen Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter.

• alla broar på viktiga näringslivsvägar ska 2011 ha full bärig-het.

• Statliga vägar med trafik över 100 fordon per dygn ska 2015 inte ha tillfälliga bärighetsrestriktioner för tunga fordon mer än tre veckor under ett normalår.

• på de delar av det nationella stamvägnätet som har hastighets-gräns 90 eller 110 km/h och flöden över 3 500 fordon per dygn (2002 års värde), ska 90 procent av trafikarbetet år 2015 ske på mötesseparerade vägar. Motsvarande värde för alla vägar i det nationella stamvägnätet, oavsett trafikflöde och hastighets-gräns, ska vara 70 procent.

• Drift- och underhållsverksamheten ska effektiviseras med minst 1 procent per år i genomsnitt under planperioden.

• hälften av äldre viktiga näringslivsvägar (före 1974), som på grund av sin betydelse för samhället inte kan skyddas mot för-tida nedbrytning genom restriktioner, ska till 2015 anpassas till år 2004 upplåtna laster.

• En tredjedel av år 2004 prioriterad längd grusväg på det stat-liga vägnätet ska beläggas till 2015.

• investeringar ska till 2015 ha genomförts enligt npVS investe-ringsbilaga.

• Länsplanerna ska 2009 ha genomförts lika långt i alla län.

VägArKITeKTUr Och VägUTFOrmNINggod funktion, genomtänkt form och tidsbeständig utformning ska kän-neteckna de vägar, broar och övriga anläggningar som Vägverket bygger och förvaltar.

fÖrdjUPNINgSdokUmeNT

– Vägarkitektur och vägutformning (Dnr 2007:14540)

måL• Senast 2010 ska alla vägprojekt på det statliga vägnätet ha

landskapsanalys och gestaltningsprogram, samt alla driftom-råden ha gestaltningsprogram.

• av de inventerade bristerna avseende fula och slitna vägmiljöer längs det statliga vägnätet ska de högst prioriterade miljöerna vara åtgärdade under planperioden.


�0


gOd mILjö


– Begränsad klimatpåverkan (Dnr 2007:10291)

– Frisk luft (Dnr 2007:10291)

– Mindre buller (Dnr 2007:10291)

– Vatten och material (Dnr 2007:10291)

– Landskap (Dnr 2007:10291)

måL

• Mål om koldioxid och biodrivmedel se utmaningarna trans-porteffektivt samhälle med god tillgänglighet, Bättre mobilitet för godstransporter och arbetspendlare samt Säkra och energi-effektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörjning.

• Mål om kvävedioxid och partiklar, se utmaningen attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem.

• Buller, se utmaningarna attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem samt Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörjning.

• Senast år 2010 ska alla stora vattentäkter (mer än 10 m3 per dygn i genomsnitt eller som betjänar fler än 50 personer per år) längs det statliga vägnätet, vilka utnyttjas för uttag av vatten som är avsett att användas som dricksvatten, uppfylla gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet avseende föro-reningar orsakade av vägar och vägtrafik.

• Under planperioden ska de högst prioriterade värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen längs det statliga vägnä-tet vara åtgärdade vad gäller vandringshinder för vattenlevan-de djur.

• år 2015 ska Vägverket säkerställa ett vägnät i samklang med omgivande natur- och kulturmiljölandskap, genom att 90 pro-cent av nybyggnadsprojekt på det statliga vägnätet uppfyller projektmål och alla driftområden uppfyller driftområdesmål för natur och kultur.

• Under planperioden ska de högst prioriterade bristerna för na-tur- och kulturvärden vara åtgärdade längs det statliga vägnä-tet.

SäKer TrAFIK


– trafiksäkerhet (Dnr 2007:14470)

måL

• antalet dödade och svårt skadade till följd av vägtrafikolyckor ska minska.

• Mötesseparering, se under Väghållning.

• Säkerhet för oskyddade trafikanter och barn, se utmaningen attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem.


�1


• trafiknykterhet, bältesanvändning, hastighetsanpassning och användning av cykelhjälm, se utmaningen klok användning av transportsystemet.

• Säkrare fordon, se utmaningen Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörjning.

jämSTäLLdheT


– Jämställdhetsintegrering i vägtransportsystemet (Beslut hösten 2007)

måL

Se utmaningen transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet.

SAmhäLLSPLANerINg


– Vägverkets medverkan i samhällsbyggandet. Från vägbyggare till samhällsbyggare (VV publ 2005:141)

måL

Se utmaningen transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet.

KOLLeKTIVTrAFIK


– koll framåt. nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling. Lägesrapport 1 (Beslut 2006-12-19, dnr 2006:18013)

måL

Se utmaningen attraktiva tätorter och storstäder med bättre trans-portsystem.

cyKeLTrAFIK


– Vägverkets nationella strategi för ökad och säker cykeltrafik (Be-slut 2000-05-02), med uppdaterad bilaga (VV publ 2000:8)

måL

Se utmaningen attraktiva tätorter och storstäder med bättre trans-portsystem.

INTeLLIgeNTA TrANSPOrTSySTem (ITS)


– Fördjupningsdokument itS 2008-2012 (Dnr 2007:14614)


�2


myNdIgheTSUTöVNINg


– Utvecklingsplan för Vägverkets myndighetsutövning (Beslut 2007-04-27, dnr 2007:7484)

måL

Se utmaningen Enklare och tydligare för kunden.

VägTrAFIKregISTreT

Vägtrafikregistrets verksamhet finansieras huvudsakligen med of-fentligrättsliga avgifter.


– Vägverkets registerverksamhet inom vägtrafikområdet (Beslut hösten 2007)

måL

• Medborgare, företagare och institutioner ska tycka att det är enkelt att utföra sina ärenden och komma i kontakt med regis-terverksamheten.

KUNSKAP, INNOVATION Och INTerNATIONeLLT ArBeTe


– Förnyelse av vägtransportsektorn med kunskaps- och innova-tionsprocessen i centrum (VV publ 2005:114)

– Vägverkets internationella strategi (Beslut 2002-06-25, dnr 2002:19416)

rISKhANTerINg Och SäKerheT


– riskhantering och säkerhet i Vägverket (Beslut 2003-11-27, dnr 2003:31288)

– gemensam it-infrastruktur. riktlinjer för it-säkerhet i Vägverket (Beslut 2002-10-28, dnr 2006:2260 alt 2002:27285), samt komplet-tering av Vägverkets riktlinjer för it-säkerhet (Beslut 2006-01-30, dnr 2006:2260)

Dokumenten ovan kommer att ersättas av dokument ”riktlinjer för infor-mationssäkerhet”.

FUNKTIONShINder


– Vägverket en tillgänglig myndighet (Beslut 2005-09-06, dnr 2005:17209)

måL

• Vägverkets lokaler, verksamhet och information ska vara till-gängliga för personer med funktionshinder senast 2010.

• Vägverket ska vara ett föredöme i tillgänglighetsfrågor för öv-riga myndigheter i Sverige.


��


eFFeKTIVISerINg AV VerKSAmheTeN


– plan för effektivisering av administrationen i Vägverket (Beslut 2006-09-06, dnr 2006:3379)

– Förändringar inom investeringsverksamheten (Beslut 2005-11-28, dnr 2005:23366)

– Förändringar inom driftverksamheten (Beslut 2004-09-24, dnr 2004:18834)

måL

• Effektiviseringsprojekt inom styrprocessen och stödproces-serna ska ge ett tillskott till årlig, varaktig besparing om minst 20 mnkr per år.

• Effektiviseringsprojekt inom huvudprocessen ska ge ett till-skott till årlig, varaktig besparing om minst 50 mnkr per år.

KOmmUNIKATION


– Strategi för Vägverkets varumärke och kommunikation (Beslut 2007-03-29, dnr 2007:6921)

– Vägverkets mediestrategi (Beslut 2006-03-16, dnr 2003:24384)

måL

• 75 procent av allmänheten ska anse att Vägverket är öppet, tro-värdigt och en kreativ samhällsbyggare.

• 80 procent av allmänheten ska känna till att Vägverket har ett övergripande ansvar inom vägtransportsektorn.

PerSONAL


– personalstrategi 2006-2010 (Beslut 2006-04-24, dnr 2006:9572)


��

UtVECkLing aV intErnt arBEtSSätt

Utveckling av internt arbetssätt

UTVecKLINg AV VägVerKeTS VerKSAmheTer Vägverkets verksamheter ska vägledas av kundorientering, helhetssyn och effektivitet i det dagliga arbetet. på så sätt uppfylls de mål, krav och utmaningar som Vägverket ställs inför och största möjliga värde för medborgare och näringsliv uppnås.

Med gemensamma arbetssätt, verktyg och värderingar ska Vägverket le-verera bra tjänster för kunderna. processorientering ger en struktur och säkerhet i sättet att arbeta. Eftersom processerna är gemensamma och utgår från kundernas behov, hjälper de Vägverket att kundorientera och planera verksamheten med helhetssyn.

Vägverkets interna ledarskap ska vara kommunikativt och resultatinrik-tat med uppgiften och medarbetarna i fokus.

Verksamheten ska utvecklas och effektiviseras genom ständiga förbätt-ringar. Det gäller både den inre effektiviteten och förmågan att hantera omvärldens ökade krav på levererade tjänster. Ständiga förbättringar utgör grunden för kunskapsuppbyggnad och ett bra innovationsklimat i Vägverket.

Vägverkets organisation ska utformas för att på effektivaste sätt kunna leverera tjänster till kunderna och möta ett samhälle i snabb föränd-ring. kunskaperna om våra åtgärders effekter ska hela tiden utvecklas. tydligare roller och spelregler är viktiga för att koncentrera kreativitet i organisationen och leverera goda resultat. Samma krav ska ställas på Vägverket som på de utförare som anlitas.

Vägverket ska jämföras med andra framgångsrika företag och myndig-heter genom att verksamheten hela tiden utvärderas och utvecklas för att bli effektivare, såväl i den inre verksamheten som i leveranser till kunderna.

Vägverket ska utveckla och använda it som en strategisk resurs för att ge medarbetarna möjligheter att arbeta oberoende av tid och plats. it ger dessutom Vägverket stora möjligheter till effektivisering av verksam-heten, t ex genom nya och mer effektiva arbetssätt och arbetsformer.

Flexibilitet och handlingsberedskap

oförutsedda händelser kan vara större förändringar på lång sikt, exem-pelvis en större förändring i det politiska systemet vad gäller ansvaret för den nationella väghållningen, drastiska förändringar av anslagen el-ler behovet av transporter. Det kan också vara mer kortsiktiga händelser som leder till kriser eller kollapser i transportsystemet.

Det går inte att planera för det okända, men det går att organisera verk-samheten så att Vägverket klarar att snabbt ställa om. För att ha för-måga att hantera drastiska förändringar ska Vägverket därför känne-tecknas av:

• Stabila och tydliga informationskanaler.

• tydliga beslutsvägar där besluten fattas så nära verksamheten som möjligt.


��


7 Om ägandet av Vägverkets affärsenheter helt eller delvis övergår till annan huvudman, kan detta avsnitt behöva omformuleras.

• Ett processorienterat arbetssätt.

• nya medarbetare rekryteras med förändringsbenägenhet som vik-tigt kriterium.

• kompetensutveckling av personal som främjar ökad rörlighet.

• Flexibilitet i budgetprocessen över året och mellan verksamheter.

• Systematisk krishantering, vars tillämpning har utvecklats främst med avseende på beredskap för massiv medieexponering, breddat risktänkande samt ökat nordiskt och internationellt samarbete.

STrATegISKA AVSIKTer Och måL

Affärsenheterna7

affärsenheterna ska bidra till Vägverkets vision: ”Vi gör den goda resan möjlig”. genom att äga affärsenheterna får Vägverket fördjupad kunskap om leverantörernas villkor, vilket gör det möjligt för Vägverket att kunna påverka och utveckla en väl fungerande leverantörsmarknad. Detta leder i sin tur till ett bra utbud avseende kapacitet och kvalitet samt en fung-erande prisbildning.

Vägverket ska vara en stor och viktig kund för affärsenheterna. För att säkerställa konkurrenskraft och möjliggöra leverans av den kompetens och kunskap som Vägverket efterfrågar, verkar affärsenheterna på hela den svenska väg- och anläggningsmarknaden samt inom sjöfart med väg-färjor. affärsenheterna kan bedriva verksamhet i de nordiska länderna, medan verksamhet utanför dessa länder normalt bedrivs med Sweroad som huvudman.

För Vägverket Produktion är det särskilt viktigt att säkerställa ett kon-kurrerande utbud över hela landet, främst inom drift- och underhålls-verksamheten.

För Vägverket Konsult är det särskilt viktigt att säkerställa för Vägver-ket kritiska kompetenser och tjänsteområden.

För Vägverket Färjerederiet är det särskilt viktigt att säkerställa ett kundorienterat och effektivt färjesystem.

måL

Vägverkets mål för affärsenheterna, med utgångspunkt från den strategiska avsikten, är att de ska:

• ha en lönsamhet i nivå med branschsnittet,

• vara en av de större aktörerna inom sitt verksamhetsområde och betydande leverantörer till Vägverket,

• vara kunskaps- och kvalitetsmässigt ledande inom sina verk-samheter,

• ta initiativ till att driva teknik- och metodutveckling och bidra med innovation i vägtransportsektorn,

• medverka till att säkerställa kritiska kompetenser i väg-transportsektorn och till ett ömsesidigt utbyte av kompetenser mellan Vägverkets enheter,

• verka för en fördjupad samverkan i väghållningens hela värde-kedja.


��


8 Vägverkets strategiska avsikter och mål för resultatenheterna och stöd- och utvecklings-enheterna (AL 10A 2004:21839, 2004-10-29).

resultatenheterna

Vägverkets verksamheter med förarprov, vägtrafikregistrering och ut-bildning inom vägtransportsektorn bedrivs som nationella resultaten-heter. Verksamheternas kostnader täcks med avgifter som tas ut av kun-derna.

genom att vara nationella enheter ska resultatenheterna:

• skapa förutsättningar för skalfördelar,

• säkerställa likabehandling av medborgare respektive närings-liv,

• bedriva en kundorienterad, konkurrenskraftig och rättssäker verksamhet.

Stöd- och utvecklingsenheterna8

genom att verka som nationella utförarenheter ska stöd- och utveck-lingsenheterna skapa förutsättningar för skalfördelar och ett optimalt utnyttjande av specifik kompetens i hela Vägverket. Enheterna ska på ett proaktivt sätt utveckla och leverera effektiva lösningar till Vägverket och vägtransportsystemet.

Verksamheten ska bedrivas på ett kundorienterad, konkurrenskraftigt och rättssäkert sätt.

regionerna

Verksamheterna inom den statliga väghållningen och inom sektorsupp-draget genomförs i Vägverkets regionala organisation, som omfattar sju regioner. avsikten är att skapa närhet till verksamhetens kunder och in-tressenter.

En ny plattform för Vägverkets regioner kommer att finnas från 2008.


��

pLanEringSraMar oCh prioritEringar

PLANerINgSrAmAr Och PrIOrITerINgAr

PLANerINgSrAmArMålnivåer och strategier i den strategiska planen är så långt det varit möjligt avvägda och prioriterade utifrån riksdagens fastställda plane-ringsramar för den nationella planen för vägtransportsystemet 2004-2015 (npVS), liksom motsvarande ramar för länsplanerna för regional transportinfrastruktur. Dessa planeringsramar har, inom respektive plans område, utgjort utgångspunkt vid beräkningen av det ekonomis-ka utrymmet i den strategiska planen. anslagsnivåer och verksamheter i npVS och länsplanerna har därefter skrivits fram för åren 2016 och 2017.

För att täcka all verksamhet har det ekonomiska utrymmet komplette-rats med budgetpropositionens anslag för administration, myndighets-utövning och bidrag till enskilda vägar. nivån på dessa anslag, liksom de ekonomiska förutsättningarna för den avgiftsfinansierade verksam-heten, antas vara realt oförändrade under planperioden.

En ytterligare utgångspunkt för planen är att planeringsramar och an-slag värdesäkras med relevanta index för uppräkning mellan år. Skillna-der mellan planeringsramarna i npVS och länsplanerna och de anslag som hittills tilldelats, samt skillnaden i hittillsvarande anslagsuppräk-ning och verkligt index, förutsätts bli justerade under återstående del av planperioden.

Med hänsyn till tilldelade anslag och de anslag som aviserats för kom-mande år, bedöms en sådan justering inte komma att ske före 2010. an-slaget under den strategiska planens första tvåårsperiod antas därför ligga i nivå med dagens anslag (2007 års), för att därefter öka.

Vägverket har vidare förutsatts fritt kunna flytta medel mellan olika verksamheter och anslagsposter inom anslaget ”Väghållning och stats-bidrag”.

Verksamheter vid ramnivå

En grov bedömning har gjorts av resursbehovet för att genomföra den strategiska planen. även planens förväntade effekter har bedömts. Dessa resurs- och effektbedömningar har utgjort ett stöd vid val av målnivåer och strategier för planen.

Utgångspunkten i den strategiska planen är att den verksamhet som om-fattas av npVS och länsplanerna, liksom verksamheten inom områdena administration, myndighetsutövning och bidrag till enskilda vägar, ska genomföras. Sedan npVS och länsplanerna fastställdes 2004 har trans-portpolitiska delmål justerats, nya uppdrag erhållits från regeringen samt nya strategier tagits fram. Delar av verksamheten har därför ef-terhand fått en något förändrad inriktning, vilket inneburit att även an-språken på resurser förändrats.

Mot denna bakgrund har en bedömnings gjorts av resursbehovet för den samlade verksamheten. härutöver kräver några av utmaningarnas mål ytterligare insatser för att kunna uppnås. även detta resursbehov har uppskattats.


��


Figur 2. Beräkning av den ekonomiska grundnivån för den strategiska planen, mdkr i 2008 års prisnivå.

En samlad bedömning av anslag och resursbehov för att genomföra den strategiska planen visar att hela planen kan förverkligas om Vägverket under planperioden tilldelas anslag i nivå med planens ramnivå, d v s de npVS-nivåer som utgör utgångspunkt för den strategiska planen.

Verksamheter vid lägre anslagsnivå

Vägverket har under senare år för ett flertal anslagsposter inte fått en tilldelning av anslag som når upp till den ramnivå som är utgångspunkt för den strategiska planen. oförändrat låga framtida anslagsnivåer på-verkar naturligtvis möjligheterna att nå planens mål.

En analys har därför genomförts för att belysa hur sådana förändrade ekonomiska förutsättningar påverkar den strategiska planens mål och strategier.

Den lägre anslagsnivån, 2007 års anslagsnivå, under perioden 2010-2017 kräver en nedskärning av verksamheten med ca 4 mdkr årligen från 2010, vilket är den årliga skillnaden mellan fastställd npVS-nivå på 20,6 mdkr, inklusive återhämtning av eftersläpning, och ett anslag på ca 16,6 mdkr årligen vid 2007 års anslagsnivå. Detta innebär en nedskärning på totalt 32 mdkr från 2010 till planperiodens slut, varav 13 mdkr utgörs av efter-släpningen mellan planer och anslag under perioden 2004-2009.

De åtgärder som tidigare prioriterats bort på grund av eftersläpningen av anslag, antas även fortsättningsvis vara de lägst prioriterade. om dessa åtgärder inte ska återhämtas återstår att årligen dra ned verk-samheter med 2,4 mdkr per år, jämfört med ramnivån (npVS). totalt för hela planperioden ger detta en neddragning på 19 mdkr (eftersom nivån i strategisk plan och 2007 års anslag är lika under 2008 och 2009, räknas endast åtta år). Samtliga belopp är angivna i 2008 års prisnivå.

2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

10

15

20Differens mot planer

Återtagande av differens

2007 års anslagsnivå inklusive lån

Nivå vid återtagande av differens

Ramnivå (NPVS)

0

mdkr


��


PrIOrITerINgSgrUNderprioriteringar i verksamheten är nödvändiga vid både ramnivån (npVS) och den lägre nivån (2007 års anslag). Vid ramnivån gäller ompriorite-ringar framförallt de två första åren samt inom utmaningarna, vilket beskrivs nedan under avsnitt genomförande av utmaningar. De neddrag-ningar som krävs vid den lägre anslagsnivån berör såväl den etablerade verksamheten som de utmaningar för den framtida verksamheten som utgör utgångspunkt i den strategiska planen. grunderna för prioritering är i huvudsak de transportpolitiska målen och kundernas behov, sam-hällsekonomisk effektivitet och att bevara vägkapitalet.

prioriteringsgrunderna anger prioriteringar mellan olika verksamhets-områden och inom respektive område. ordningen i en sådan priorite-ringslista är med nödvändighet principiell och schematisk, vilket kan innebära att en högt prioriterad verksamhet inom ett område i praktiken kan komma att prioriteras före en lågt prioriterad verksamhet inom ett annat högre prioriterat område.

i stora drag prioriteras Vägverkets verksamheter i följande ordning:

1. Myndighetsutövning enligt uppdragsgivarnas krav ska alltid ge-nomföras.

2. Drift. Möjligheten att göra besparingar är ytterst begränsade inom driftområdet.

3. Underhåll. i första hand prioriteras underhåll av väginformatik, tunnlar och broar samt vägutrustning som är viktig för trafiksä-kerheten. Därefter prioriteras bevarandet av belagda vägar. Lägst prioriteras övrigt underhåll.

4. pågående väginvesteringar, lånefinansierade investeringar samt amorteringar av lån.

5. Bärighetsåtgärder. i första hand prioriteras framkomlighet för lätt trafik, därefter bärighetshöjning för broar och tjälsäkring av vik-tiga näringslivsvägar, i tredje hand anpassning till bärighetsklass 1 och i fjärde hand rekonstruktion. Lägst prioriteras beläggning av grusväg.

6. Verksamheter inom sektorsuppgiften samt övriga myndighetsupp-gifter. inom sektorsuppgiften prioriteras medverkan i tidiga ske-den av samhällsplaneringen samt stöd och bidrag till andra ak-törers arbete med att påverka utformningen och användningen av transportsystemet. Exempel på verksamhet med lägre prioritet är detaljplanegranskning, påverkan riktad direkt till användarna av transportsystemet och informationsinsatser.

Bland övriga myndighetsuppgifter prioriteras arbete med förenk-ling av regelverken.

7. riktade mindre, ej objektsatta, investeringar. i första hand priori-teras åtgärder som bidrar till att nå de transportpolitiska etapp-målen (anpassning för funktionshindrade, trafiksäkerhet, buller, skydd av vattentäkter etc) samt åtgärder med särskilt hög sam-hällsekonomisk lönsamhet och/eller hög kundnytta. i andra hand prioriteras åtgärder som förbättrar barns skolvägar.

8. nystarter av utpekade väginvesteringar. prioritering görs av väg-avsnitten E18 hjulsta-Ulriksdal och E4 norra Länken.

9. nystarter av övriga väginvesteringar samt amorteringar av för-skotterade investeringar.


�0


Särskilda problem uppstår under de första åren då anslagen beräknas ligga kvar på låg nivå, samtidigt som ett antal etappmål vilka är mycket beroende av riktade mindre investeringar ska uppnås. Detta medför att sådana investeringar under dessa år måste prioriteras högre än vissa underhålls- och bärighetsåtgärder. trots sådana omprioriteringar kan etappmål till 2010 såsom målen för funktionshinder, buller och skydd av vattentäkter bli svåra att nå.

neddragningar och prioriteringar påverkar Vägverkets verksamhet un-der planperioden. nedan redogörs för de förändringar som blir aktuella i arbetet att nå utmaningarna och målen i den etablerade verksamheten.

geNOmFörANde AV UTmANINgArgenomförandet av utmaningarna vid anslag på ramnivå kräver ett för-ändrat arbetssätt och i vissa utmaningar en omfördelning av resurser inom den etablerade verksamheten för att finansiera speciella satsning-ar.

om 2007 års anslagsnivå blir verklighet under hela planperioden krävs betydande omfördelningar och neddragningar av resurser inom den eta-blerade verksamheten, och dessutom en minskad ambitionsnivå för att genomföra verksamheterna inom utmaningarna. Utmaningarna kommer i första hand att tillföras resurser genom att nuvarande aktiviteter på respektive område styrs om. Finansieringen av kostnadskrävande åtgär-der i utmaningarna kommer vid båda anslagsnivåerna att till stor del ske genom senareläggning av de investeringar som är lägst prioriterade i befintliga planer. Vid den lägre nivån är dock endast mindre insatser möjliga.

nedan redovisas en analys av konsekvenserna för respektive utmaning vid de båda anslagsnivåerna.

Transporteffektivt samhälle med god tillgänglighet

För att genomföra utmaningen krävs en förändring av arbetssättet ge-nom minskade resurser för detaljplaneringen, såsom detaljplanegransk-ning och yttrande i olika typer av ärenden (utfarter, bygglov, tillstånd, anläggningar etc) samt en omfördelning av sektorsresurser. Detta gäller både vid ramnivån och vid den lägre nivån, 2007 års anslagsnivå.

Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter

Utmaningen förutsätter dels ett utvecklat arbetssätt med bl a fler kund-dialoger, dels att stora delar av den etablerade verksamheten, speciellt vad gäller drift, underhåll och bärighet, kan genomföras. kostnadskrä-vande åtgärder på gods- och pendlingsstråk samt godsterminaler och omlastningsplatser, bedöms ha hög samhällsekonomisk effektivitet och prioriteras därmed vid anslag enligt ramnivån.

Vid 2007 års anslagsnivå måste denna satsning genomföras i långsam-mare takt och omfattningen under planperioden blir då avsevärt lägre än vid ramnivån.

Attraktiva tätorter och storstäder med bättre transportsystem

En förutsättning för att genomföra utmaningen är ett vidareutvecklat samarbete med andra aktörer. Deras insatser är avgörande för att nå målen.

anpassningen av kollektivtrafiken för funktionshindrade på utpekade stråk gäller främst det regionala statliga vägnätet samt de delar som trafikhuvudmännen ansvarar för. kostnaden kan finansieras genom om-


�1


fördelning, så att större delen av de riktade mindre investeringarna i länsplanerna används för detta ändamål. För bidragsdelen (trafikhuvud-männens del) bör en omfördelning ske från nyanläggning till anpassning av befintliga anläggningar för funktionshindrade.

åtgärder för oskyddade trafikanter, som resursmässigt till stor del av-ser utbyggnad av cykelvägnätet, bör finansieras inom utökade potter för riktade mindre investeringar. Vid den lägre anslagsnivån får satsningen påbörjas i mindre omfattning.

åtgärder mot buller längs de kommunala vägarna finansieras genom statsbidrag. Under 2008-2010 kan detta ske bl a genom att minska om-fattningen av beläggning av grusvägar samt eventuell omfördelning av de riktade mindre investeringarna.

Utvecklingskostnader för kundanpassade tjänster för trafikledning i storstad finansieras under 2008 och 2009 bl a genom minskat belägg-ningsunderhåll i storstad. Därefter bedöms utvecklingen rymmas inom ramnivån. Vid 2007 års anslagsnivå blir däremot ambitionsnivå lägre.

Klok användning av transportsystemet

Utmaningen förutsätter ett nytt arbetssätt inom sektorsuppgiften och myndighetsutövning, vilket innebär omfördelning av resurser inom des-sa områden.

hastighetsdämpande åtgärder genomförs, t ex genom atk (automatisk trafiksäkerhetskontroll). även en förändring av hastighetsgränserna ge-nomförs. åtgärderna bedöms ha så stor betydelse för måluppfyllelsen att de kommer att prioriteras även vid den lägre anslagsnivån.

Sund och livskraftig transportbransch

Utmaningen innebär en omfördelning av befintliga resurser inom sek-torsuppgiften och myndighetsutövning. Det kan bl a ske genom minskad ambitionsnivå inom hållbara resor och transporter (hrt) och effektivi-sering av FUD inom sektorsområdet, exempelvis genom att arbeta med branschgemensamma program. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna.

Säkra och energieffektiva fordon med uthållig drivmedelsförsörj-ning

Utmaningen innebär ett förändrat arbetssätt, bl a genom ett utvecklat samarbete med andra aktörer både inom och utanför landet. resurser omfördelas bl a genom effektivisering av FUD inom fordonsområdet, genom branschgemensamma program samt utveckling av arbetssättet inom myndighetsutövningen. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna.

enklare och tydligare för kunden

Utvecklingen av Vägverket till en modern förvaltning med stor lyhördhet för kunderna kräver både ett förändrat arbetssätt och merkostnader för utveckling av tillgängligare och säkrare tjänster. Utvecklingskostnaderna för nya verktyg och tjänster bedöms betala igen sig genom ökad effekti-visering. Under ett övergångsskede kan det bli nödvändigt att finansiera åtgärderna genom omprioriteringar från andra områden.

i sin helhet klaras utmaningen genom ett förändrat arbetssätt samt öka-de intäkter från tjänster till kund. Vid den lägre anslagsnivån måste san-nolikt fler tjänster avgiftsbeläggas.


�2


effektiv väghållning

En effektivisering av anläggningsbranschen minskar kostnaderna, vilket innebär att en betydande nettovinst kan förutses. Effekterna är beaktade vid prioritering av den etablerade verksamheten.

Vägar som ska överföras i enskild ägo upprustas i enlighet med Vägverket Supports utredning 2006 om förändrat väghållarskap. Finansiering sker genom lån på motsvarande sätt som vid byggande av bro som ersätter färja.

Attraktivt och kompetent Vägverk i en attraktiv transportsektor

De merkostnader som uppkommer vid generationsskifte inom Vägverket finansieras genom effektivisering och omfördelning av resurser. Detta gäller vid båda anslagsnivåerna.

geNOmFörANde AV eTABLerAd VerKSAmheT Utöver de förändringar som framgår för respektive utmaning, förutsätts den etablerade verksamheten vid ramnivån (npVS) kunna genomföras enligt den inriktning som anges under avsnittet Etablerad verksamhet. i denna bedömning har hänsyn också tagits till de nya eller förändrade krav från uppdragsgivaren som tillkommit efter att npVS fastställdes. De kostnader som anges utgör en bedömning.

Under planperioden kommer drift- och underhållskostnaden för de stora objekten Södra Länken, götatunneln samt norra Länken att öka. Ett utökat vägnät samt faktorer såsom merkostnad för drift av väg med mitträcke, kommer att ge ökad belastning på drift och underhåll. Dessa kostnadsökningar balanseras mot rationaliseringar och vissa föränd-ringar av servicenivåer, vilket beräknas spara sammanlagt 3 mdkr för perioden 2010-2017.

inriktningen av Vägverkets etablerade verksamhet förändras vid ett an-tagande att 2007 års anslagsnivå gäller under hela planperioden. nedan redogörs för förändringar jämfört med anslagstilldelning på ramnivå, vilket är utgångspunkten för den strategiska planen.

Den stora förändringen mot ramnivån sker inom investeringsverksam-heten, där investeringsobjekt som är lägst prioriterade i befintliga pla-ner senareläggs för att finansiera verksamheter i planen med högre prio-ritet. totalt måste ca 16 mdkr sparas inom området, varav 5 mdkr inom namngivna investeringsobjekt i npVS och 11 mdkr inom länsplanerna.

Det tillgängliga utrymmet i länsplanerna är dock svårt att säkert be-döma. även om stora nedskärningar görs behöver vissa investeringar sä-kerställas, såsom utbyggnaden av mitträcken och anpassning för funk-tionshindrade. Dessa finansieras till största delen genom potter som avsatts i npVS och länsplanerna och som därför behöver säkras.

Utmaningen ”Bättre mobilitet för pendlare och godstransporter” innebär att vissa vägavsnitt byggs ut för att ”styra” den tunga trafiken till rätt vägnät. Denna ambition är dock inte möjlig vid 2007 års anslagsnivå, utan får i stället uppnås så långt detta är möjligt genom ökad drift och underhåll.

Senareläggning av investeringsobjekt innebär att målet i npVS vad gäller investeringar inte kommer att nås. Detta gäller vid båda anslagsnivåer-na, men med betydligt sämre måluppfyllelse vid det lägre alternativet.

inga neddragningar kommer att göras inom driftverksamheten, medan det kommer att bli nödvändigt att göra vissa besparingar inom under-


��


hållsområdet, t ex inom övrigt underhåll samt inom bärighetsområdet (se avsnitt prioriteringsgrunder ovan).

även inom sektorsuppgiften måste vissa besparingar ske. Detta åstad-koms genom att utnyttja möjligheten att avgiftsfinansiera tjänster till kund. Därutöver kommer utrymmet för påverkansarbete, såsom infor-mationsinsatser och kampanjer, att bli mindre.

För att klara en lägre anslagsnivå behövs ytterligare rationaliseringar även efter 2009, utöver vad som anges vid ramnivån.

KONSeKVeNSer AV Lägre ANSLAgSNIVå (2007 årS NIVå)

Sammanfattningsvis får förändringarna under Utmaningar och Etablerad verksamhet följande konsekvenser:

• inriktningarna i utmaningarna ligger fast.

• Målår i strategisk plan senareläggs.

• Målår enligt npVS och länsplaner senareläggs.

• Få större investeringsobjekt kan genomföras.

• ambitionsnivåer sänks inom ett flertal områden.

• Möjligheterna att nå miljömålen begränsas.

• Möjligheterna att nå trafiksäkerhetsmålen begränsas.

• Vägkapitalet bevaras på nuvarande nivå.


��

BiLaga 1

9 Hållbara transporter för ett rörligt Europa – halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken.10 Moderna transporter. Regeringens prop 2005/06:160, sid 26

Bilaga 1 Omvärldsfaktorer

Bilagan beskriver viktiga omvärldsfaktorer som väsentligt påverkar Vägverket och transportsystemets utformning och funktion under pla-neringsperioden.

europeisk transportpolitik

Väl fungerande transporter är ett viktigt medel för att nå de mål för ekonomisk och social utveckling som formulerats av både den svenska riksdagen och på europeisk nivå. Effektiva transporter är också en för-utsättning för EUs Lissabonstrategi att göra Europa till ”världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsekonomi” år 2010.

inriktningen för den europeiska transportpolitiken9 är att förse medbor-gare och näringsliv med ett effektivt transportsystem som kännetecknas av:

• Stor rörlighet för medborgare och näringsliv

• Miljöanpassning

• trygg energiförsörjning

• goda anställnings- och arbetsvillkor

• Skydd och säkerhet för resenärer och allmänhet

• innovativ utveckling

• internationellt samarbete

inriktningen tar hänsyn till och balanserar ekonomisk tillväxt, social välfärd och skydd av miljön. i både den europeiska och den svenska transportpolitiken är kundernas behov en utgångspunkt för förnyelse av transportsystemet.

Sveriges transportpolitik

Det övergripande målet för Sveriges transportpolitik10 är ”att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörj-ning för medborgarna och näringslivet i hela landet”.

till det övergripande transportpolitiska målet finns sex delmål formu-lerade:

Delmålet Ett tillgängligt transportsystem betyder att ”transportsyste-met ska utformas så att medborgarnas och näringslivets grundläggande transportbehov kan tillgodoses”. transportsystemet ska vara utformat så att det skapar förutsättningar för kvinnor och män, unga och barn, att ha ett fungerande vardagsliv och goda sociala kontakter. Det ska även tillgodose näringslivets krav på snabba, flexibla och tillförlitliga trans-porter.

Med Hög transportkvalitet menas att ”transportsystemets utformning och funktion ska medge en hög transportkvalitet för medborgare och näringslivet”. transportsystemet ska uppfylla användarnas behov och kundnytta är det samlade begreppet för att nå målet.


��

BiLaga 1

11 Stern, Nicholas (2006), The Economics of Climate Change, The Stern Review, Cam-bridge University Press 12 Långsiktigt hållbara nivåer definieras som utsläpp som ger en långsiktig stabilisering av klimatgaser i atmosfären på 500-550 ppm CO2-ekvivalenter. 13 SMHI, Rossby Centre, www.smhi.se, augusti 200514 Budgetpropositionen 2005/06:1, bilaga 2

För Säker trafik gäller det långsiktiga målet att ”ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. transportsystemets utform-ning och funktion ska anpassas till de krav som följer av detta”. åtgärder som syftar till att förbättra barns säkerhet i trafiken bör prioriteras.

God miljö innebär att ”transportsystemets utformning och funktion ska bidra till att miljökvalitetsmålen uppnås”. kritiska områden inom väg-transportsystemet är energianvändning och klimatförändringar, luft-kvalitet, buller, påverkan på vatten samt natur- och kulturvärden.

Delmålet Regional utveckling innebär att ”transportsystemets utform-ning och funktion ska bidra till att uppnå målet för den regionala ut-vecklingspolitiken samt motverka nackdelar av långa transportavstånd”. Det betyder bl a att transportsystemet ska medverka till väl fungerande arbetsmarknadsregioner för både kvinnor och män.

i Ett jämställt transportsystem är transportsystemet ”utformat så att det svarar mot både kvinnors och mäns transportbehov. kvinnor och män ska ges samma möjligheter att påverka transportsystemets tillkomst, utformning och förvaltning och deras värderingar ska tillmätas samma vikt”.

Klimatförändringen och utformning av transportsystemet

transportpolitiken beskriver ett samhälle där transporterna har en stark roll och förväntas fortsätta att öka. Samtidigt ökar energianvändningen medan energiproduktionen står inför en brist- och omställningssitua-tion.

En ökad påverkan på klimatet kommer att påverka de grundläggande förutsättningarna för livet på jorden, som tillgång till vatten, livsmedels-produktion, hälsa och miljö. hundratals miljoner människor kan komma drabbas av hungersnöd, brist på dricksvatten och översvämningar när klimatet förändras. Enligt Sternrapporten11 kan kostnaderna för ett för-ändrat klimat motsvara i storleksordningen 5-20 procent av världens Bnp per år. kostnaderna för att stabilisera halterna av klimatgaser i at-mosfären till långsiktigt hållbara nivåer12 är däremot bara en procent av världens Bnp per år. Detta förutsätter dock att vi börjar agera nu, väntar vi längre kommer kostnaderna att bli högre.

genom utsläppen av växthusgaser från förbränning av fossila bränslen väntas klimatet i Sverige13 bli varmare och på många platser blötare, sär-skilt under vissa perioder av året. även extrema väderförhållanden, som kraftiga stormar eller stora nederbördsmängder, kommer att bli vanli-gare. internationellt kan klimatförändringarna bli än mer drastiska och i förlängningen komma att förändra samhällets syn på mobilitet och för-utsättningarna för denna.

klimatförändringarna kommer också att påverka förutsättningarna för anläggning och underhåll av vägar i Sverige. Bl a kräver den ökande ne-derbörden större hänsyn till risker för ras och skred samt till förändrade grundvattenförhållanden.

av klimatskäl måste användningen av fossila drivmedel därför reduce-ras. transportsektorns användning av drivmedel styrs i hög grad av den ekonomiska och tekniska utvecklingen. Som ekonomiska styrmedel ut-nyttjas främst energi- och koldioxidskatter, men även andra styrmedel såsom ”gröna certifikat” utreds. risk för global brist på kapacitet inom oljeproduktion och raffinaderinäring, störningar i råoljeproduktion och geopolitisk oro, har lett till trendmässigt stigande oljepriser och en stor osäkerhet om oljeprisets framtida utveckling.14


��

BiLaga 1

15 Ansvarskommittén tillsattes av regeringen i januari 2003 och lämnade sitt slutbetänkande i februari 2007.16 Från IT-politik för samhället till politik för IT-samhället. Regeringens prop 2004/05:17517 Hållbara transporter för ett rörligt Europa – halvtidsöversyn av EU-kommissionens vitbok från 2001 om den gemensamma transportpolitiken.

Befolkningsökning

Osäker utveckling

Befolkningsminskning

De stigande oljepriserna möts genom energieffektivisering i form av förbättringar av existerande teknik och helt nya tekniska lösningar. För vägtransportsektorn väntas hybridbilar och biodrivmedel stå inför ett större kommersiellt genombrott. på längre sikt än femton år kan även bränslecelltekniken vara tillgänglig på marknaden.

demografiska och ekonomiska förändringar

transporternas förutsättningar förändras med samhället. Den parla-mentariska ansvarskommittén15 har beskrivit ett antal trender i samhäl-let som kommer att påverka transporterna och transportpolitiken. kom-mittén konstaterar att:

• anspråken på offentligt finansierade välfärdstjänster kommer att öka allteftersom antalet mycket gamla medborgare ökar. Detta kommer att vara mest märkbart i glesbygden.

• Den ekonomiska tillväxten i glesbygden förväntas bli lägre än i stadsområdena.

• konkurrensen om arbetskraften ökar och arbetskraften kommer att röra sig över allt större områden.

• internationalisering och regionalisering kan komma att innebära att ansvaret för offentliga tjänster behöver omprövas.

För att möta dessa trender behöver utvecklingskraften i den offentliga verksamheten förbättras. inom transportområdet kan det innebära att acceptabel tillgänglighet på vägnätet kan behöva upprätthållas till lägre kostnader. högre kompetens och teknikutveckling kan bidra till detta.

individer, enskilt och kollektivt, kan i större utsträckning komma att be-höva medverka i produktion av offentliga tjänster. inom transportom-rådet kan det innebära att dialogen med medborgare och näringsliv om tjänsternas innehåll och utformning blir ännu mer betydelsefull.

En ökad helhetssyn i samhället, avvägningar tvärs över dagens sam-hällssektorer och en förändrad ansvarfördelning för offentliga tjänster, utgör administrativa möjligheter för att möta förutsedda trender. För transportsystemet kan det innebära nya finansieringslösningar, såsom avgiftsfinansiering och/eller privat finansierad infrastruktur.

Utvecklingen inom it-området skapar allt större möjligheter i samhället. allt fler människor använder datorn för att kommunicera med företag och myndigheter och internet har blivit en plats för att söka och utbyta information och kunskap. inriktningen i regeringens it-politiska propo-sition 200516 är bl a att informationstekniken ska bidra till att minska transporternas miljö- och hälsopåverkan, främst genom ökad effektivi-sering, styrning och ersättning.

inriktningen innebär också att den offentliga förvaltningen ska vara en föregångare i användningen av it.

Samverkande transportsystem

i halvtidsöversynen 2006 av EU-kommissionens vitbok om den gemen-samma transportpolitiken17 riktas intresset mot godslogistik, intelligen-ta transportsystem, ny teknik och ”gröna bränslen”. i översynen nämns bl a tätorternas transporter, intelligenta avgiftssystem samt transpor-ternas skydd och säkerhet. För att åstadkomma en effektiv och hållbar användning av resurserna betonas sammodalitet, d v s en effektiv an-vändning av olika transportslag enskilt och i kombination.

Figur 3. Prognos över befolkningsutveckling i arbetsmarknadsregionerna fram till 2020. Vägverket.


��

BiLaga 1

Vägverket, kommuner och andra myndigheter har uppgiften att tillhan-dahålla förutsättningar för goda logistiska lösningar, som i sin tur leve-reras av marknadens aktörer. För myndigheternas del innebär det främst att hålla en god infrastruktur och ett funktionellt regelverk för transpor-ter. Den fortsatta utvecklingen av det svenska transportsystemet kom-mer i ökad grad att behöva ta hänsyn till det internationella perspektivet och en ökande europeisk samordning. här måste de svenska förutsätt-ningarna i form av långa avstånd, gles befolkning och vinterklimat upp-märksammas i det europeiska arbetet.


��

BiLaga 2

Bilaga 2 Planens bidrag till uppdragsgivarens mål och kundernas behov

i bilagan beskrivs hur målen i Vägverkets strategiska plan 2008-2017 bidrar till riksdagens transportpolitiska mål och till de prioriterade för-bättringsområdena för Vägverkets kunder.

Beskrivningen förutsätter att Vägverket erhåller anslag enligt ramnivå npVS samt att regeringens uppsatta etappmål, exempelvis avseende kol-dioxid, uppnås genom åtgärder som delvis ligger utanför Vägverkets di-rekta kontroll.

UPPdrAgSgIVAreNS måLtransportpolitikens övergripande mål är ”att säkerställa en samhälls-ekonomisk effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet”. till det övergripande målet finns sex delmål formulerade.

ett tillgängligt transportsystem

För att tillgodose medborgarnas och näringslivets grundläggande trans-portbehov riktar planen insatserna mot åtgärder för en bekväm och till-förlitlig arbetspendling på viktiga och tunga pendlingsstråk. De största insatserna för näringslivets transporter kommer att genomföras på ett utpekat vägnät för gods.

andra viktiga insatsområden för Vägverket är åtgärder som ökar trygg-heten och säkerheten för barn, andelen cykel- och kollektivtrafikresor, tillgängligheten för funktionshindrade resenärer i kollektivtrafiken samt tillgängligheten och tillförlitligheten i trafiksystemet i storstäderna.

planen bidrar till att uppfylla följande målbilder:

• andelen kollektivtrafikresor vid arbetspendling har ökat.

• år 2010 är kollektivtrafiken på ett utpekat och prioriterat kol-lektivtrafiknät tillgänglig för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.

• antalet barn i tätort och på landsbygd som på egen hand tryggt och säkert kan ta sig till skolan har ökat årligen fram till 2017.

• Cykel- och kollektivtrafikens andel av kortväga resor har ökat.

• tillgängligheten till målpunkter för varu- och servicetransporter har ökat i större tätorter.

• restiden för kollektivtrafiken på väg samt för gods på utpekade stråk i högtrafik i storstäderna har minskat.

• restiden för bil i storstäderna har inte ökat under planperioden.


��

BiLaga 2

hög transportkvalitet

transportsystemet ska medge en hög transportkvalitet för medborgare och näringslivet. kvaliteten i transportsystemet mäts i termer av till-förlitlighet, trygghet, flexibilitet, bekvämlighet och framkomlighet samt tillgång till information.

insatserna i pendlingsstråk och för näringslivets transporter leder till ökad transportkvalitet genom bl a utvecklade informationsinsatser och dialogstyrd drift. genom ökade satsningar på kundanpassade tjänster för trafikledning och trafikstyrning optimeras användningen av hela transportsystemet. Detta innebär att även de samhällsekonomiska kost-naderna kommer att minska. restidsvariationen minskar i storstäderna, vilket leder till ökad tillförlitlighet i trafiksystemet på dessa orter.

Framkomligheten för fordon på det lågtrafikerade vägnätet, d v s i gles-bygd och till stor del på landsbygd, kommer även fortsättningsvis att hålla en låg standard. Lätta fordon kan dock använda hela vägnätet året om.


• restidsvariationen för kollektivtrafiken på väg samt för gods på utpekade stråk i högtrafik i storstäderna har minskat.

• restidsvariationen för bil i storstäderna har inte ökat under plan-perioden.

• Människors trygghet vid användningen av vägtransportsystemet har trendmässigt ökat under planperioden.

• Medborgarna kan vistas tryggt och säkert i tätorternas väg- och gatumiljö.

• alla vägar, även de lågtrafikerade, är framkomliga för lätta fordon året runt. Vägarna har minst lägsta standard i FSB-drift, eller en med kunderna överenskommen lägsta standard.

• år 2015 har två tredjedelar av bärighetsbrister 2004 på viktiga nä-ringslivsvägar åtgärdats och de har full bärighet året runt samt inga restriktioner under tjällossning under normalår. områden med glest vägnät har prioriterats.

• Broar på viktiga näringslivsvägar har år 2011 full bärighet.

• hälften av äldre viktiga näringslivsvägar (före 1974), som på grund av sin betydelse för samhället inte kan skyddas mot förtida ned-brytningar genom restriktioner, har år 2015 anpassats till år 2004 upplåtna laster.

• En tredjedel av prioriterad längd grusväg har belagts år 2015.

• år 2015 har inga vägar med över 100 fordon per dygn tillfälliga bärighetsrestrektioner för tunga fordon mer än tre veckor under ett normalår.

Säker trafik

Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor. Under planperioden bidrar Vägverket till att antalet dödade och svårt skadade i vägtrafikolyckor minskar. Etappmålet för 2007 var högst 270 döda i vägtrafiken. när den strategiska planen 2008-2017 fastställs är ett nytt etappmål ännu inte formulerat.


�0

BiLaga 2

18 Målet är svårt att nå och kräver omfattande insatser, både från Vägverket och från övriga aktörer i vägtransportsystemet.


• på de delar av det nationella stamvägnätet som har hastighets-gräns 90 eller 110 km/h och flöden över 3 500 fordon per dygn (2002 års medelvärde), sker 90 procent av trafikarbetet år 2015 på mötesseparerade vägar. Motsvarande värde för alla vägar i det na-tionella stamvägnätet, oavsett trafikflöde och hastighetsgräns, ska vara 70 procent.

• antalet barn i tätort och på landsbygd som på egen hand tryggt och säkert kan ta sig till skolan har ökat årligen fram till 2017.

• år 2010 har 50 procent av alla nya tjänste- och förmånsbilar alko-lås.

• användning av cykelhjälm har ökat under planperioden.

• Medborgarna kan vistas tryggt och säkert i tätortens väg- och ga-tumiljö.

• trafikarbetet med stöd av atk (automatisk trafiksäkerhetskon-troll) har till år 2010 fördubblats, jämfört med 2006 års nivå.

• år 2010 har alla nya fordon bältespåminnare.

• Människornas kunskaper om grunderna för säker trafik och håll-bart användande av vägtransportsystemet har ökat under planpe-rioden.

• Bättre teknik i fordon och dess stödsystem har under varje år un-der planperiodens första fem år resulterat i minst 10 färre dödsfall än året före.

god miljö

För att vägtransportsystemet ska bidra till att regeringens och riksda-gens uppsatta miljökvalitetsmål uppnås, krävs kraftiga insatser från Vägverkets sida i myndighets-, sektors- och väghållarrollen. Samverkan med andra myndigheter, kommuner, näringsliv och intresseorganisatio-ner är en förutsättning för att lyckas. Speciellt kritiskt är att begränsa koldioxidutsläppen, minska halterna av partiklar samt att klara buller-situationen i tätorterna.

En rad insatser kommer att genomföras för att öka energieffektiviteten i transportsystemet och begränsa klimatpåverkan. åtgärder för frisk luft och färre bullerstörda kommer att genomföras, liksom åtgärder som ger bättre kvalitet på dricksvatten. även insatser som begränsar transport-systemets negativa effekter på natur-, kultur- och bebyggelsemiljö samt biologisk mångfald genomförs.


• år 2010 har utsläppen av koldioxid från vägtransporter stabili-serats på 1990 års nivå. år 2020 har utsläppen minskat med 10 procent jämfört med 1990.18

• Fordonsparken har förbättrats genom att nyregistrerade personbi-lar år 2012 i genomsnitt släpper ut 140 g koldioxid per fordonski-lometer samt år 2017 högst 100g.

• nyregistrerade tunga fordon har i genomsnitt 10 procent bättre energieffektivitet år 2014 jämfört med 2004.

• Sverige har klarat EUs mål att biodrivmedel år 2010 ska utgöra 5,75 procent av använda drivmedel i vägtransportsektorn, och år 2017 minst 10 procent.


�1

BiLaga 2

• halten av kvävedioxid och partiklar överskrider inte fastställda miljökvalitetsnormer.

• år 2010 har antalet människor som utsätts för bullerstörning-ar från vägtrafiken som överstiger de riktvärden som riksdagen ställts sig bakom för buller i bostäder, minskat med 40 000 längs det statliga vägnätet och med 60 000 längs det kommunala vägnä-tet, jämfört med antalet utsatta vid utgången av år 2007. De mest bullerutsatta har prioriterats.

• Bulleremissioner från nyregistrerade bilar har år 2012 minskat med i genomsnitt 2 dB jämfört med 2004.

• år 2010 uppfyller alla stora vattentäkter längs det statliga väg-nätet, vilka används för uttag av dricksvatten, gällande svenska normer för dricksvatten av god kvalitet vad avser föroreningar or-sakade av vägar och vägtrafik.

• Längs det statliga vägnätet är de högst prioriterade värdefulla och potentiellt skyddsvärda vattendragen åtgärdade vad gäller vand-ringshinder för vattenlevande djur.

• De högst prioriterade bristerna för natur- och kulturvärden längs de statliga vägarna är åtgärdade.

• av inventerade brister avseende fula och slitna vägmiljöer, har de högst prioriterade miljöerna åtgärdats.

• år 2015 har Vägverket säkerställt ett vägnät i samklang med om-givande natur- och kulturmiljölandskap, genom att 90 procent av nybyggnadsprojekt uppfyller projektmål och alla driftområden uppfyller driftområdesmål för natur och kultur.

regional utveckling

De insatser som beskrivs under delmålet Ett tillgängligt transportsys-tem har också bäring på delmålet Regional utveckling.

Vägverket genomför under planperioden åtgärder på viktiga och potenti-ella pendlingsstråk samt på utpekat vägnät för näringslivet. Samverkan mellan transportslagen är grundläggande vid planering av åtgärder.

tillväxt genom regionförstoring sker inom ramen för hållbar utveckling. Det innebär bl a att transportsystemets bidrag till regionförstoring görs inom ramen för miljökvalitetsmålen samt att kvinnors och mäns pend-lingsmönster beaktas vid genomförande av åtgärder. planering för tra-fik, infrastruktur, bebyggelse och regional utveckling samordnas i ökad utsträckning.


• Senast år 2010 ser alla kommunala och regionala planeringsansva-riga Vägverket som en naturlig dialogpartner i samhällsplanering-ens tidiga skeden, såsom i program- och översiktsplaneringen.


ett jämställt transportsystem

transportpolitikens delmål om Ett jämställt transportsystem genomsy-rar alla de övriga transportpolitiska delmålen och har därmed en annan dimension.


�2

BiLaga 2

19 Kundprogram Medborgarnas resor, VV Publ 2005:88, samt Kundprogram Närings-livets transporter, VV Publ 2005:89

planen bidrar till att uppfylla följande målbilder, med direkt bäring på ett jämställt transportsystem:

• Måluppfyllelsen för de transportpolitiska målen är lika för kvin-nor och män.

• år 2010 har planeringsprocessen utvecklats så att kvinnors och mäns respektive medverkan i planeringen är minst 40 procent.

• Vägverkets kompetens har ökat och personalen har en sådan sam-mansättning att specifika gruppers behov och förväntningar på Vägverkets tjänster tillgodoses.


• Cykel- och kollektivtrafikens andel av kortväga resor har ökat.

• gatumiljöer i tätorterna som upplevs som hotfulla har minskat, vilket gör transportsystemet mer tillgängligt för både kvinnor och män.

• Människors trygghet vid användningen av vägtransportsystemet har trendmässigt ökat under planperioden.

KUNderNAS BehOVgenomförande av den strategiska planen 2008-2017 innebär förbättring-ar för både medborgare och näringsliv. De formulerade utmaningarna har ett tydligt kundfokus, men även utvecklingen av Vägverkets interna arbetssätt med tillhörande strategier och inriktningar leder till ökad kundnytta.

Vägverket har med stöd av kunderna prioriterat de viktigaste förbätt-ringarna som kunderna efterlyser.19 Dessa har utgjort underlag för inne-hållet i denna plan. nedan beskrivs hur planen bidrar till de prioriterade förbättringsområdena för att öka kundnyttan för medborgarnas resor och näringslivets transporter.

ökat kundinflytande

En förutsättning för att nå de mål som beskrivs i planen är att möjlighe-terna för kundernas inflytande och delaktighet utvecklas. Förbättringar kommer att ske inom bl a följande områden:

• kundernas inflytande på planeringen ökar.

• kvinnor och män påverkar vid planperiodens slut transportsyste-met i lika stor utsträckning.

• kundernas möjlighet till goda kontakter med Vägverket ökar.

medBOrgArNAS reSOr

Snabbare och mer tillförlitliga resor

Vägverket kommer att lägga stort fokus på medborgarnas möjligheter till arbetspendling, där tillförlitlighet och förutsägbarhet är viktiga kva-liteter. goda valmöjligheter såsom tillgänglig kollektivtrafik och sam-manhängande stråk för cykel- och gångtrafikanter bidrar till ökad kund-nytta. åtgärder i tätort och storstad kommer också att bidra till snabbare och mer tillförlitliga resor.

• tillförlitligheten för pendlingsresor till arbetet ökar.

• restiden och restidsvariationen för bil på infarter och förbifarter i högtrafik i storstad ökar inte.


��

BiLaga 2

ökad regelefterlevnad

Vägverket kommer systematiskt att arbeta för en ökad regelefterlevnad i trafiken. Strategierna innebär i huvudsak att stödja användaren att ge-nom kunskap använda vägtransportsystemet bättre, att förbättra förar-utbildning och körkortssystem samt att verka för en effektivare övervak-ning av regelefterlevnad.

• Bättre regelefterlevnad leder till räddade liv.

• användningen av stödsystem ökar.

• användningen av cykelhjälm ökar.

• Människornas trygghet vid användning av transportsystemet ökar.

Bättre förutsättningar för gående och cyklister

Förutsättningar för gående och cyklister kommer att förbättras genom samarbete med kommuner och andra aktörer. åtgärder för ökad och sä-ker cykeltrafik kommer att genomföras.

• Cykeltrafikens andel av antalet kortväga resor ökar.

• antalet barn i tätort och på landsbygd som på egen hand tryggt och säkert kan ta sig till skolan ökar.

Attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och bättre färd-tjänst

Satsningar på kollektivtrafik kommer att genomföras under planperio-den, vilket innebär ett ökat utbud, snabbare resor och ökad tillgänglig-het.

• kollektivtrafikens andel av antalet pendlingsresor till arbetet ökar.

• kollektivtrafiken på utpekade nät är 2010 tillgänglig för personer med funktionshinder.

• kollektivtrafikens andel av antalet kortväga resor ökar.

• restiden och restidsvariationen för kollektivtrafiken på väg i hög-trafik i storstad minskar.

Bättre möjligheter för äldre att färdas med bil

genom ett förändrat beteende hos dem som använder vägtransportsys-temet ökar den upplevda tryggheten för äldre och därmed transportsys-temets tillgänglighet. Utveckling av fordon anpassade för äldre bilförare bidrar till förbättrade möjligheter för äldre att färdas med bil.

• Bättre regelefterlevnad leder till räddade liv.

• användningen av stödsystem ökar.

• Människornas trygghet vid användning av transportsystemet ökar.

NärINgSLIVeTS TrANSPOrTer

Sund konkurrens

Vägverket kommer tillsammans med berörda parter att arbeta för en sund transportbransch. Detta sker genom att påverka både transport-köpare och transportörer att efterfråga sunda transporter samt att för-bättra kvaliteten på de transporter som erbjuds.


��

BiLaga 2

• tillgången till och kvaliteten på transporter ökar.

• Förutsättningarna för att bedriva transportverksamhet förbätt-ras.

• Den yrkesmässiga trafiken följer i ökad utsträckning regler för överlaster, kör- och vilotider samt skatteregler.

Vägnät med garanterad standard

åtgärder enligt nationell plan för vägtransportsystemet (npVS) kom-mer att bidra till ökad kundnytta vad avser transportkvalitet. härutöver kommer speciella åtgärder att genomföras för att underlätta för gods-transporter.

• Yrkestrafikanterna blir nöjdare med drift- och underhållstjänster.

• tillgängligheten, tillförlitligheten och säkerheten för godstrans-porter ökar.

ökad tillgänglighet och framkomlighet i tätort

åtgärder kommer att genomföras för att främst förbättra förutsägbar-heten och tillgängligheten för näringslivets transporter i tätorter och storstäder.

• tillgängligheten till målpunkter för varu- och servicetransporter i större tätorter ökar.

• restiden och restidsvariationen för gods på utpekade stråk i stor-stad minskar.

• restiden och restidsvariationen för bil på infarter och förbifarter i högtrafik i storstad ökar inte.

Användaranpassad och tillgänglig information

Det kommer att bli enklare för kunderna att få tillgång till Vägverkets tjänster och informationsdatabaser, och kvaliteten på den offentliga in-formationen i Vägverkets informationsdatabaser kommer att förbättras.

Bra arbetsmiljö

En förbättrad arbetsmiljö för transportörerna kommer att bli en del av resultatet av ansträngningarna för att åstadkomma en sund och livs-kraftig transportbransch. Dessutom kommer Vägverket att genomföra åtgärder för att öka attraktiviteten i transportsektorn för framtida ar-betstagare.

• trafiksäkerheten förbättras genom ökad regelefterlevnad samt förbättrad fordonsteknik och användning av stödsystem.

• arbetsmiljön i transportsektorn förbättras.

Bättre förutsättningar för kombinerade transporter

Vägverket kommer att stödja Banverket och andra aktörer på marknaden med goda anslutningsvägar och förutsättningar att utveckla tjänster, när strategiska kombiterminaler och hamnar etableras.

ökad samordning i kollektivtrafiken

För att åstadkomma en effektivare användning av kollektivtrafiken kom-mer samordningen mellan kommuner, landsting och trafikhuvudmän att utökas. Vägverket kommer att medverka för att nå målen för kollektiv-trafiken:


��

BiLaga 2

• kollektivtrafikens andel av antalet arbetspendlingsresor ökar.

• kollektivtrafiken på utpekade nät är 2010 tillgänglig för personer med funktionshinder.

• kollektivtrafikens andel av antalet kortväga resor ökar.


��

BiLaga 3

Bil

aga

3

Sa

mm

an

stä

lln

ing

av

må

l o

ch m

ått

Tra

nsp

ort

effe

kti

vt

sam

hä

lle

med

go

d t

illg

än

glig

het

må

l Uts

läp

pen

av

kold

ioxi

d f

rån

väg

tran

spor

ter

ska

2010

ha

stab

ilis

erat

s p

å 19

90 å

rs n

ivå.

år

2020

sk

a u

tslä

pp

en h

a m

insk

at m

ed 1

0 p

roce

nt

jäm

fört

m

ed 1

990.

Sen

ast

2010

ska

all

a ko

mm

un

ala

och

reg

ion

ala

pla

ner

ings

ansv

arig

a se

Väg

verk

et s

om e

n n

atu

r-li

g oc

h k

omp

eten

t d

ialo

gpar

tner

i s

amh

älls

pla

ne-

rin

gen

s ti

dig

a sk

eden

.

• •

må

TT Bef

intl

igt

må

tt:

Väg

tran

spor

tsek

torn

s u

tslä

pp

av

kold

ioxi

d, a

nta

l to

n (2

629)

.

Nyt

t m

ått

: k

omm

un

ala

pro

gram

och

öve

rsik

ts-

pla

ner

som

han

tera

r d

en f

ysis

ka p

lan

erin

gen

, där

V

ägve

rket

del

tagi

t i

fram

taga

nd

et, a

nd

el (%

) av

to-

talt

an

tal

pro

gram

och

öve

rsik

tsp

lan

er.

Nyt

t m

ått

: r

egio

nal

a p

rogr

am o

ch p

lan

er s

om

han

tera

r d

en f

ysis

ka p

lan

erin

gen

, d

är V

ägve

rket

d

elta

git

i fr

amta

gan

det

, an

del

(%

) av

tot

alt

anta

l p

rogr

am o

ch ö

vers

ikts

pla

ner

.

Nyt

t m

ått

: k

omm

un

ala

pla

ner

ings

ansv

arig

a so

m

är n

öjd

a m

ed V

ägve

rket

s m

edve

rkan

vid

fra

mta

-ga

nd

et a

v p

rogr

am o

ch ö

vers

ikts

pla

ner

som

han

-te

rar

den

fys

iska

pla

ner

inge

n,

and

el (

%)

av t

otal

t an

tal

pla

ner

ings

ansv

arig

a.

Nyt

t m

ått

: r

egio

nal

a p

lan

erin

gsan

svar

iga

som

är

nöj

da

med

Väg

verk

ets

med

verk

an v

id f

ram

ta-

gan

det

av

pro

gram

och

pla

ner

som

han

tera

r d

en

fysi

ska

pla

ner

inge

n, a

nd

el (

%)

av t

otal

t an

tal

pla

-n

erin

gsan

svar

iga.

– – – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

Bil

agan

inn

ehål

ler

en s

amm

anst

älln

ing

av d

en s

trat

egis

ka p

lan

ens

mål

och

m

ått

för

utm

anin

gar

och

eta

ble

rad

ver

ksam

het

un

der

pla

np

erio

den

, oc

h

följ

er p

lan

ens

dis

pos

itio

n. t

idsa

xeln

i h

ögra

kol

um

nen

an

ger

mål

amb

itio

-

nen

för

var

je e

nsk

ilt

mål

. Mål

som

har

ett

(el

ler

fler

a) t

ydli

ga m

ålår

är

an-

givn

a m

ed b

lå f

ärg.

Mål

som

ska

up

pfy

llas

for

tlöp

and

e u

nd

er p

lan

per

iod

en

är a

ngi

vna

med

grö

n f

ärg

UT

mA

NIN

gA

r


��

BiLaga 3

Sen

ast

2010

ska

kvi

nn

ors

och

män

s re

spek

tive

m

edve

rkan

i p

lan

erin

gen

av

vägt

ran

spor

tsys

-te

met

var

a m

inst

40

pro

cen

t.

Sen

ast

2017

ska

mål

up

pfy

llel

sen

för

de

tran

s-p

ortp

olit

iska

mål

en v

ara

lika

för

kvi

nn

or o

ch

män

.

må

l två

tr

edje

del

ar

av

bär

igh

etsb

rist

ern

a 20

04

på

vikt

iga

när

ings

livs

väga

r sk

a åt

gärd

as t

ill

2015

, så

att

de

har

fu

ll b

ärig

het

åre

t ru

nt

och

in

ga r

estr

ikti

oner

un

der

tjä

llos

snin

gen

un

der

n

orm

alår

. om

råd

en m

ed g

lest

väg

nät

ska

pri

-or

iter

as.

tra

nsp

ortö

rern

a oc

h

tran

spor

tköp

arn

a sk

a tr

end

mäs

sigt

un

der

pla

np

erio

den

bli

nöj

dar

e m

ed t

illg

ängl

igh

et,

till

förl

itli

ghet

och

säk

er-

het

för

god

stra

nsp

orte

rna.

Yrk

estr

afik

ante

rna

ska

tren

dm

ässi

gt

un

der

p

lan

per

iod

en b

li n

öjd

are

med

dri

ft-

och

un

-d

erh

ålls

tjän

ster

.

• • • • •

Bef

intl

igt

må

tt:

kvi

nn

or s

om m

edve

rkar

i a

r-b

etsg

rup

per

el

ler

and

ra

sam

arb

etsf

oru

m

i V

ägve

rket

s ex

tern

a ve

rksa

mh

eter

, an

del

(%) a

v to

talt

an

tal

per

son

er (5

712)

.

Nyt

t m

ått

: k

vin

nor

som

med

verk

ar i

arb

ets-

gru

pp

er e

ller

an

dra

sam

arb

etsf

oru

m i

Väg

ver-

kets

in

tern

a ve

rksa

mh

et, k

opp

lat

till

ver

ksam

-h

etsp

lan

erin

g oc

h s

trat

egis

k p

lan

erin

g, a

nd

el

(%) a

v to

talt

an

tal

per

son

er.

Må

tt: S

e re

spek

tive

sak

områ

de.

må

TT Bef

intl

igt

må

tt: B

ärig

het

såtg

ärd

er f

ör t

jäls

äk-

rin

g/h

öjn

ing

av b

ärig

het

skla

ss f

ör s

tatl

iga

vä-

gar,

an

tal

km (5

370)

.

Bef

intl

igt

må

tt: n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex) f

ör t

ran

s-p

ortf

öret

ag, i

nd

exvä

rde

0-10

0 (5

926)

.

Nyt

t m

ått

: nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) för

tra

nsp

ort-

köp

are,

in

dex

värd

e 0-

100.

Bef

intl

igt

må

tt:

Yrk

estr

afik

ante

rs b

etyg

öve

r d

rift

och

un

der

hål

l av

de

stat

liga

väg

arn

a, a

n-

del

(%) n

öjd

a tr

afik

ante

r (4

951)

.

Bef

intl

igt

må

tt:

Yrk

estr

afik

ante

rs b

etyg

öve

r vi

nte

rdri

ften

av

de

stat

liga

väg

arn

a, a

nd

el (

%)

nöj

da

traf

ikan

ter

(tra

fika

ntb

etyg

).

Bef

intl

igt

må

tt:

Yrk

estr

afik

ante

rs b

etyg

öve

r b

arm

arks

un

der

hål

let

av d

e st

atli

ga v

ägar

na,

an

del

(%) n

öjd

a tr

afik

ante

r (t

rafi

kan

tbet

yg).

– – – – – – – – –

Bä

ttre

mo

bil

itet

fö

r p

end

lare

och

go

dst

ran

spo

rter

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


��

BiLaga 3

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

En

ergi

effe

ktiv

itet

en f

ör g

odst

ran

spor

ter

och

p

erso

ntr

ansp

orte

r p

å vä

g sk

a ök

a u

nd

er p

lan

-p

erio

den

.

Med

bor

garn

a sk

a tr

end

mäs

sigt

un

der

pla

n-

per

iod

en b

li n

öjd

are

med

til

lför

litl

igh

eten

för

ar

bet

spen

dli

ngs

reso

r i

vägt

ran

spor

tsys

te-

met

.

an

del

en k

olle

ktiv

traf

ikre

sor

vid

arb

etsp

end

-li

ng

ska

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

må

l an

tale

t b

arn

i t

ätor

t oc

h p

å la

nd

sbyg

d s

om p

å eg

en h

and

try

ggt

och

säk

ert

kan

ta

sig

till

sko

-la

n s

ka å

rlig

en ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

• • • •

Bef

intl

igt

må

tt:

Väg

traf

iken

s en

ergi

effe

ktiv

i-te

t p

erso

ntr

ansp

orte

r, M

J/p

erso

nkm

(137

88).

Bef

intl

igt

må

tt:

Väg

traf

iken

s en

ergi

effe

ktiv

i-te

t go

ds,

MJ/

ton

km (1

3789

).

Bef

intl

igt

må

tt:

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r m

ed-

bor

garn

as

nöj

dh

et

med

ti

llfö

rlit

ligh

eten

fö

r ar

bet

spen

dli

ngs

reso

r i

vägt

ran

spor

tsys

tem

et,

ind

exvä

rde

0-10

0 (n

ki)

.

Bef

intl

igt

må

tt:

Yrk

esar

bet

and

e m

än s

om r

e-se

r m

ed k

olle

ktiv

traf

ik t

ill

sitt

arb

ete,

an

tal

arb

etsr

esor

och

an

del

(%

) av

tot

alt

anta

l ar

-b

etsr

esor

för

män

(571

0).

Bef

intl

igt

må

tt:

Yrk

esar

bet

and

e kv

inn

or s

om

rese

r m

ed k

olle

ktiv

traf

ik t

ill

sitt

arb

ete,

an

tal

arb

etsr

esor

och

an

del

(%

) av

tot

alt

anta

l ar

-b

etsr

esor

för

kvi

nn

or (5

711)

.

må

TT Bef

intl

igt

må

tt:

Bar

n s

om g

enom

Väg

verk

ets

fysi

ska

åtgä

rder

un

der

åre

t h

ar f

ått

möj

ligh

et

att

på

egen

han

d t

a si

g ti

ll n

ärm

aste

sko

la m

ed

god

säk

erh

et, a

nta

l (7

053)

.

Nyt

t m

ått

: B

arn

som

gen

om V

ägve

rket

s åt

gär-

der

, exk

lusi

ve f

ysis

ka å

tgär

der

, un

der

åre

t h

ar

fått

möj

ligh

et a

tt p

å eg

en h

and

ta

sig

till

när

-m

aste

sko

la m

ed g

od s

äker

het

, an

tal.

Bef

intl

igt

må

tt:

Bar

n s

om h

ar e

n s

äker

sko

l-vä

g, a

nta

l (n

atio

nel

l en

kät

rikt

ad t

ill

förä

ldra

r m

ed b

arn

mel

lan

6-1

5 år

).

– – – – – – – –

Att

rak

tiv

a t

äto

rter

och

sto

rstä

der

med

bä

ttre

tra

nsp

ort

syst

em


��

BiLaga 3

kol

lekt

ivtr

afik

en p

å av

Väg

verk

et o

ch B

anve

r-ke

t u

tpek

at o

ch p

rior

iter

at k

olle

ktiv

traf

ikn

ät,

ska

sen

ast

år 2

010

kun

na

anvä

nd

as a

v p

erso

-n

er m

ed n

edsa

tt r

örel

se-

elle

r or

ien

teri

ngs

-fö

rmåg

a.

Cyk

eltr

afik

ens

and

el a

v an

tale

t ko

rtvä

ga r

esor

sk

a tr

end

mäs

sigt

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

kol

lekt

ivtr

afik

ens

and

el a

v an

tale

t ko

rtvä

ga

reso

r sk

a tr

end

mäs

sigt

öka

un

der

pla

np

erio

-d

en.

Med

bor

garn

a sk

a ku

nn

a vi

stas

try

ggt

och

sä-

kert

i t

ätor

ten

s vä

g- o

ch g

atu

mil

jö.

hal

ten

av

kväv

edio

xid

och

par

tikl

ar s

ka i

nte

öv

ersk

rid

a fa

stst

älld

a m

iljö

kval

itet

snor

mer

(M

kn

).

• • • • •

Bef

intl

igt

må

tt:

Fu

nkt

ion

shin

dra

de

som

kan

an

vän

da

koll

ekti

vtra

fike

n, a

nd

el (1

543)

.

Nyt

t m

ått

: h

ållp

lats

er p

å u

tpek

at,

pri

orit

e-ra

t ko

llek

tivt

rafi

knät

som

är

åtgä

rdad

e en

ligt

fa

stst

älld

kva

lite

tsn

ivå,

an

del

(%).

Bef

intl

igt

må

tt:

Cyk

elre

sor

av d

et t

otal

a an

ta-

let

kort

väga

res

or, a

nd

el (%

) (57

14).

Bef

intl

igt

må

tt:

Bu

ssre

sor

av d

et t

otal

a an

ta-

let

kort

väga

res

or, a

nd

el (%

) (57

15).

Bef

intl

igt

må

tt:

kol

lekt

ivtr

afik

reso

r av

det

to-

tala

an

tale

t ko

rtvä

ga r

esor

, an

del

(%) (

rE

S).

Bef

intl

igt

må

tt:

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r b

o-en

de

i tä

tort

med

avs

een

de

på

tryg

ghet

och

sä

kerh

et (n

ki)

.

Bef

intl

igt

må

tt:

Död

ade

på

det

ko

mm

un

ala

vägn

ätet

, tot

alt

anta

l (S

tr

aD

a).

Bef

intl

igt

må

tt:

Svår

t sk

adad

e p

å d

et k

omm

u-

nal

a vä

gnät

et, t

otal

t an

tal

(St

ra

Da

).

Bef

intl

igt

må

tt:

om

råd

en d

är m

iljö

kval

itet

s-n

orm

ern

a fö

r kv

äved

ioxi

d

förv

änta

s öv

er-

skri

das

län

gs d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

, an

tal

km

(553

9).

Bef

intl

igt

må

tt:

om

råd

en d

är m

iljö

kval

itet

s-n

orm

ern

a fö

r p

arti

klar

(pM

10) f

örvä

nta

s öv

er-

skri

das

län

gs d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

, an

tal

km

(553

8).

– – – – – – – – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


�0

BiLaga 3

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�å

r 20

10 s

ka a

nta

let

män

nis

kor

som

uts

ätts

fö

r b

ull

er f

rån

väg

traf

iken

som

öve

rsti

ger

de

rikt

värd

en s

om r

iksd

agen

stä

llt

sig

bak

om f

ör

bu

ller

i b

ostä

der

, ha

min

skat

med

40

000

län

gs

det

sta

tlig

a vä

gnät

et o

ch m

ed 6

0 00

0 lä

ngs

det

ko

mm

un

ala

vägn

ätet

, jäm

fört

med

an

tale

t u

t-sa

tta

vid

utg

ånge

n a

v år

200

7. D

e m

est

bu

ller

-u

tsat

ta s

ka p

rior

iter

as.

•N

ytt

må

tt:

Män

nis

kor

län

gs

stat

liga

vä

gar

som

i s

in b

oen

dem

iljö

uts

ätts

för

väg

traf

ik-

bu

ller

öve

r ri

ktvä

rdet

30

dB

a e

kviv

alen

tniv

å in

omh

us,

an

tal.

Bef

intl

igt

må

tt

(lite

n

just

erin

g):

Män

nis

kor

län

gs

stat

liga

vä

gar

som

i

sin

b

oen

dem

iljö

u

tsät

ts f

ör v

ägtr

afik

bu

ller

öve

r ri

ktvä

rdet

45

dB

a m

axn

ivå

inom

hu

s n

atte

tid

, an

tal

(137

90).

Nyt

t m

ått

: M

änn

isko

r lä

ngs

st

atli

ga

väga

r so

m i

sin

boe

nd

emil

jö u

tsät

ts f

ör v

ägtr

afik

-b

ull

er

över

40

d

Ba

ek

viva

len

tniv

å in

omh

us

(mes

t u

tsat

ta),

anta

l.

Nyt

t m

ått

: M

änn

isko

r lä

ngs

st

atli

ga

väga

r so

m i

sin

boe

nd

emil

jö u

tsät

ts f

ör v

ägtr

afik

-b

ull

er ö

ver

55 d

Ba

max

niv

å in

omh

us

nat

teti

d

(mes

t u

tsat

ta),

anta

l.

Nyt

t m

ått

: M

änn

isko

r lä

ngs

ick

e st

atli

ga v

ä-ga

r so

m i

sin

boe

nd

emil

jö u

tsät

ts f

ör v

ägtr

a-fi

kbu

ller

öve

r ri

ktvä

rdet

30

dB

a e

kviv

alen

tni-

vå i

nom

hu

s, a

nta

l.

Nyt

t m

ått

: M

änn

isko

r lä

ngs

ick

e st

atli

ga v

ä-ga

r so

m i

sin

boe

nd

emil

jö u

tsät

ts f

ör v

ägtr

a-fi

kbu

ller

öve

r ri

ktvä

rdet

45

dB

a m

axn

ivå

in-

omh

us

nat

teti

d, a

nta

l.

Nyt

t m

ått

: M

änn

isko

r lä

ngs

ick

e st

atli

ga v

ä-ga

r so

m i

sin

boe

nd

emil

jö u

tsät

ts f

ör v

ägtr

a-fi

kbu

ller

öve

r 40

dB

a e

kviv

alen

tniv

å in

omh

us

(mes

t u

tsat

ta),

anta

l.

Nyt

t m

ått

: M

änn

isko

r lä

ngs

ick

e st

atli

ga v

ä-ga

r so

m i

sin

boe

nd

emil

jö u

tsät

ts f

ör v

ägtr

a-fi

kbu

ller

öve

r 55

dB

a m

axn

ivå

inom

hu

s n

at-

teti

d (m

est

uts

atta

), an

tal.

– – – – – – – –


�1

BiLaga 3

til

lgän

glig

het

en t

ill

mål

pu

nkt

er f

ör v

aru

- oc

h

serv

icet

ran

spor

ter

i st

örre

tät

orte

r sk

a ök

a u

nd

er p

lan

per

iod

en.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör k

olle

ktiv

-tr

afik

på

väg

i h

ögtr

afik

i s

tors

tad

ska

årl

igen

m

insk

a u

nd

er p

lan

per

iod

en.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör b

il p

å in

-fa

rter

och

för

bif

arte

r i

hög

traf

ik i

sto

rsta

d

ska

inte

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

res

tid

en o

ch r

esti

dsv

aria

tion

en f

ör g

ods

på

utp

ekad

e st

råk

i st

orst

ad s

ka å

rlig

en m

insk

a u

nd

er p

lan

per

iod

en.

må

l år

2010

ska

50

pro

cen

t av

all

a n

ya t

jän

ste-

och

fö

rmån

sbil

ar h

a al

kolå

s.

an

vän

dn

ing

av c

ykel

hjä

lm s

ka t

ren

dm

ässi

gt

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

Män

gden

tra

fika

rbet

e so

m s

töd

s av

at

k s

ka

till

år

2010

för

du

bb

las,

jäm

fört

med

200

6 år

s n

ivå.

år

2010

ska

all

a n

ya f

ord

on h

a b

älte

spåm

in-

nar

e.

• • • • • • • •

Må

tt u

tvec

kla

s

Må

tt u

tvec

kla

s

Må

tt u

tvec

kla

s

Må

tt u

tvec

kla

s

Bef

intl

igt

må

tt: h

asti

ghet

i h

ögtr

afik

i st

orst

ad,

ej m

insk

ad (J

a/n

ej) (

1618

)

må

TT Nyt

t m

ått

: n

ya t

jän

ste-

och

för

mån

sbil

ar m

ed

alko

lås,

an

del

(%).

Bef

intl

igt

må

tt: C

ykli

ster

som

an

vän

der

cyk

el-

hjä

lm, a

nd

el (%

) (26

37).

Nyt

t m

ått

: t

rafi

karb

ete

på

väg

som

stö

ds

av

at

k, a

nd

el (%

).

Nyt

t m

ått

: n

ya f

ord

on m

ed b

älte

spåm

inn

are,

an

del

(%).

– – – – – – – – –

Klo

k a

nv

än

dn

ing

av

tra

nsp

ort

syst

em

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


�2

BiLaga 3

Su

nd

och

liv

skra

ftig

tra

nsp

ort

bra

nsc

h

Män

nis

korn

as t

rygg

het

vid

an

vän

dn

inge

n a

v vä

gtra

nsp

orts

yste

met

ska

tre

nd

mäs

sigt

öka

u

nd

er p

lan

per

iod

en.

Män

nis

korn

as k

un

skap

er o

m g

run

der

na

för

säke

r tr

afik

och

ett

hål

lbar

t n

yttj

and

e av

väg

-tr

ansp

orts

yste

met

ska

tre

nd

mäs

sigt

öka

un

-d

er p

lan

per

iod

en.

må

l tra

nsp

ortk

öpar

na

ska

un

der

pla

np

erio

den

bli

n

öjd

are

med

til

lgån

gen

til

l oc

h k

vali

tete

n p

å tr

ansp

orte

rna.

tra

nsp

ortö

rern

a sk

a u

nd

er p

lan

per

iod

en b

li

nöj

dar

e m

ed f

öru

tsät

tnin

garn

a fö

r at

t b

edri

va

sin

ver

ksam

het

.

Den

yrk

esm

ässi

ga t

rafi

ken

ska

årl

igen

ha

en

ökad

reg

elef

terl

evn

ad v

ad g

älle

r öv

erla

ster

, kö

r- o

ch v

ilot

ider

sam

t sk

atte

regl

er.

• • • • •

Bef

intl

igt

må

tt: n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex) f

ör m

än-

nis

kor

med

avs

een

de

på

tryg

ghet

vid

an

vän

d-

nin

g av

vä

gtra

nsp

orts

yste

met

, in

dex

värd

e

0-10

0 (n

ki)

.

Må

tt u

tvec

kla

s

må

TT Må

tt u

tvec

kla

s

Bef

intl

igt

må

tt: n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex) f

ör t

ran

s-p

ortö

rern

as

nöj

dh

et

med

fö

ruts

ättn

inga

rna

för

att

bed

riva

si

n

verk

sam

het

, in

dex

värd

e

0-10

0 (n

ki)

.

Bef

intl

igt

må

tt: Ö

verl

aste

r, a

nd

el (%

) (28

50).

Nyt

t m

ått

: D

en y

rkes

mäs

siga

tra

fike

ns

rege

l-ef

terl

evn

ad v

ad g

älle

r kö

r- o

ch v

ilot

ider

, an

del

(%

).

Nyt

t m

ått

: D

en y

rkes

mäs

siga

tra

fike

ns

rege

l-ef

terl

evn

ad v

ad g

älle

r sk

atte

regl

er, a

nd

el (%

).

– – – – – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


��

BiLaga 3

må

l Bät

tre

tekn

ik i

for

don

en o

ch d

eras

stö

dsy

stem

sk

a u

nd

er v

arje

år

un

der

pla

np

erio

den

s fö

rsta

fe

m å

r re

sult

era

i m

inst

10

färr

e d

ödsf

all

än

året

för

e.

nyr

egis

trer

ade

per

son

bil

ar s

ka i

gen

omsn

itt

släp

pa

ut

hög

st 1

40 g

kol

dio

xid

per

for

don

ski-

lom

eter

år

2012

, och

hög

st 1

00 g

kol

dio

xid

per

fo

rdon

skil

omet

er å

r 20

17.

nyr

egis

trer

ade

tun

ga f

ord

on s

ka i

gen

omsn

itt

ha

10 p

roce

nt

bät

tre

ener

gief

fekt

ivit

et 2

014

jäm

fört

med

200

4.

Sver

ige

ska

klar

a E

Us

mål

att

bio

dri

vmed

el å

r 20

10 s

ka u

tgör

a 5,

75 p

roce

nt

av a

nvä

nt

dri

v-m

edel

in

om v

ägtr

ansp

orts

ekto

rn. å

r 20

17 s

ka

and

elen

bio

dri

vmed

el v

ara

min

st 1

0 p

roce

nt

inom

väg

tran

spor

tsek

torn

.

Bu

ller

frå

n n

yreg

istr

erad

e b

ilar

ska

år

2012

h

a m

insk

at m

ed i

gen

omsn

itt

2 d

B j

ämfö

rt

med

200

4.

• • • • •

må

TT Nyt

t m

ått

: E

ffek

ten

av

bät

tre

tekn

ik i

for

don

, an

tal

färr

e d

ödad

e.

Nyt

t m

ått

: E

ffek

ten

av

stöd

syst

em i

for

don

, an

tal

färr

e d

ödad

e.

Nyt

t m

ått

: n

yreg

istr

erad

e p

erso

nb

ilar

s u

t-sl

äpp

av

kold

ioxi

d,

gram

per

for

don

skil

ome-

ter.

Nyt

t m

ått

: En

ergi

effe

ktiv

itet

en f

ör n

yreg

istr

e-ra

de

tun

ga f

ord

on, M

J/km

.

Nyt

t m

ått

: a

nvä

nt

bio

dri

vmed

el

inom

vä

g-tr

ansp

orts

ekto

rn, a

nd

el (%

).

Nyt

t m

ått

: Bu

ller

emis

sion

er f

rån

nyr

egis

t-re

rad

e b

ilar

, gen

omsn

itt

dB

(för

att

ku

nn

a jä

mfö

ra m

ed 2

004)

.

– – – – – –

Sä

kra

och

en

erg

ieff

ekti

va

fo

rdo

n m

ed u

thå

llig

dri

vm

edel

sfö

rsö

rjn

ing

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


��

BiLaga 3

må

l an

del

en k

un

der

som

är

nöj

da

med

sin

a re

sor

och

tra

nsp

orte

r i

vägt

ran

spor

tsys

tem

et s

ka

tren

dm

ässi

gt ö

ka u

nd

er p

lan

per

iod

en.

an

del

en k

un

der

som

är

nöj

da

med

sin

a ko

n-

takt

er m

ed V

ägve

rket

ska

öka

un

der

pla

np

e-ri

oden

.

an

tale

t av

Väg

verk

ets

it-b

aser

ade

info

rma-

tion

stjä

nst

er t

ill

kun

der

na

som

tas

öve

r oc

h

dri

vs a

v ko

mm

ersi

ella

akt

örer

ska

öka

un

der

p

lan

per

iod

en.

• • •

må

TT Bef

intl

igt

må

tt:

nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) fö

r m

ed-

bor

gare

, in

dex

värd

e 0-

100

(592

5).

Bef

intl

igt

må

tt: n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex) f

ör t

ran

s-p

ortf

öret

ag, i

nd

exvä

rde

0-10

0 (5

926)

.

Bef

intl

igt

må

tt:

nöj

da

exte

rna

kun

der

ti

ll

kun

dtj

änst

, an

del

(%) (

2854

).

Bef

intl

igt

må

tt (

TR

): n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex)

för

med

bor

gare

(834

6).

Bef

intl

igt

må

tt (

TR

): n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex)

för

sam

arb

etsp

artn

ers

(834

7).

Bef

intl

igt

må

tt: k

un

der

som

är

nöj

da

med

sin

a ko

nta

kter

med

Väg

verk

et,

kvin

nor

och

män

, an

del

(%

). (i

mag

emät

nin

g ge

nom

förs

var

tan

-n

at å

r.)

Nyt

t m

ått

: V

ägve

rket

s it

-bas

erad

e tj

änst

er

som

tag

its

över

och

dri

vs a

v ko

mm

ersi

ella

ak-

töre

r, a

nta

l.

– – – – – – –

en

kla

re o

ch t

yd

liga

re f

ör

ku

nd

en

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


��

BiLaga 3

Att

rak

tiv

t o

ch k

om

pet

ent

Vä

gver

k i

en

att

rak

tiv

tra

nsp

ort

sek

tor

må

l kos

tnad

en

för

sam

häl

lets

vä

ghål

lnin

g sk

a tr

end

mäs

sigt

m

insk

a u

nd

er

pla

np

erio

den

, sa

mti

dig

t so

m k

un

der

na

up

ple

ver

en f

örb

ätt-

rad

kva

lite

t.

Väg

verk

et s

ka g

enom

eff

ekti

vise

rin

g m

insk

a d

en a

cku

mu

lera

de

kost

nad

en f

ör s

tatl

ig v

äg-

hål

lnin

g m

ed s

amm

anla

gt 3

md

kr f

ram

til

l år

20

17.

För

att

föl

ja i

nte

nti

oner

na

i vä

glag

en a

ngå

en-

de

ägar

e av

väg

ska

til

l år

201

7 öv

erfö

rin

g av

3

000

km v

äg t

ill

ny

vägh

ålla

re p

röva

s. (

Siff

-ra

n a

vser

sta

tlig

väg

som

avs

es b

li ö

verf

örd

ti

ll e

nsk

ild

väg

hål

lnin

g oc

h v

ice

vers

a.)

må

l an

tale

t fö

rsta

han

dss

ökan

de

per

utb

ild

nin

gs-

pla

ts (

hög

skol

a, g

ymn

asiu

m e

ller

yrk

essk

ola)

, so

m l

eder

til

l yr

ken

sp

ecif

ika

för

tran

spor

t-

och

an

lägg

nin

gsse

ktor

n, s

ka ö

vers

tiga

1.

• • • •

må

TT Nyt

t m

ått

: k

ostn

ader

na

för

sam

häl

lets

väg

-h

ålln

ing,

mn

kr.

Nyt

t m

ått

: nk

i (n

öjd

kun

din

dex

) avs

een

de

sam

-h

älle

ts v

ägh

ålln

ing,

in

dex

värd

e 0-

100.

Må

tt u

tvec

kla

s

Nyt

t m

ått

: Sta

tlig

väg

som

öve

rför

s ti

ll e

nsk

ild

vä

ghål

lnin

g, k

m v

äg.

Nyt

t m

ått

: E

nsk

ild

väg

som

öve

rför

s ti

ll s

tat-

lig

vägh

ålln

ing,

km

väg

.

må

TT Nyt

t m

ått

: F

örst

ahan

dss

ökan

de

per

u

tbil

d-

nin

gsp

lats

(h

ögsk

ola,

gym

nas

ium

ell

er y

rkes

-sk

ola)

som

led

er t

ill

yrke

n s

pec

ifik

a fö

r tr

ans-

por

t- o

ch a

nlä

ggn

ings

sekt

orn

, kvo

t.

– – – – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

eff

ekti

v v

ägh

åll

nin

g


��

BiLaga 3

an

tale

t p

erso

ner

beh

örig

a at

t kö

ra t

axi,

bu

ss

elle

r la

stb

il i

yrk

esm

ässi

g tr

afik

, sk

a år

lige

n

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

arb

etsm

iljö

n

i tr

ansp

ort-

oc

h

anlä

ggn

ings

-se

ktor

n s

ka f

örb

ättr

as u

nd

er p

lan

per

iod

en.

an

del

en n

öjd

a m

edar

bet

are

i V

ägve

rket

ska

tr

end

mäs

sigt

öka

un

der

pla

np

erio

den

.

Väg

verk

ets

kom

pet

ens

ska

fort

löp

and

e ök

a.

per

son

alen

ska

ha

en s

ådan

sam

man

sätt

nin

g at

t sp

ecif

ika

gru

pp

ers

beh

ov o

ch f

örvä

ntn

ing-

ar p

å V

ägve

rket

s tj

änst

er k

an t

illg

odos

es.

• • • •

Nyt

t m

ått

: per

son

er b

ehör

iga

att

köra

tax

i, a

n-

tal.

Nyt

t m

ått

: p

erso

ner

beh

örig

a at

t kö

ra b

uss

, an

tal.

Nyt

t m

ått

: p

erso

ner

beh

örig

a at

t kö

ra l

astb

il,

anta

l.

Må

tt u

tvec

kla

s

Bef

intl

igt

må

tt:

nM

i (n

öjm

edar

bet

arin

dex

), in

dex

1-1

00 (1

513)

.

Bef

intl

igt

må

tt: J

ämst

älld

het

sin

dex

, an

-d

el m

edar

bet

are

och

ch

efer

som

är

kvin

nor

(5

530)

.

Bef

intl

igt

må

tt:

åld

erss

amm

ansä

ttn

ing,

med

-ar

bet

are

=<

29 å

r, a

nd

el (%

) (55

66).

Bef

intl

igt

må

tt:

åld

erss

amm

ansä

ttn

ing,

med

-ar

bet

are

30-3

9 år

, an

del

(%) (

5567

).

Bef

intl

igt

må

tt:

åld

erss

amm

ansä

ttn

ing,

med

-ar

bet

are

40-4

9 år

, an

del

(%) (

5568

).

Bef

intl

igt

må

tt:

åld

erss

amm

ansä

ttn

ing,

med

-ar

bet

are

50-5

9 år

, an

del

(%) (

5569

).

Bef

intl

igt

må

tt:

åld

erss

amm

ansä

ttn

ing,

med

-ar

bet

are

=>

60 å

r, a

nd

el (%

) (55

70).

Bef

intl

igt

må

tt:

an

del

med

arb

etar

e m

ed u

t-lä

nd

sk b

akgr

un

d, a

nd

el (%

) (10

915)

.

Nyt

t m

ått

: M

edar

bet

are

med

fu

nkt

ion

shin

der

, an

del

(%).

– – – – – – – – – – – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


��

BiLaga 3

Vä

ghå

lln

ing

eT

AB

Le

rA

d V

er

KS

Am

he

T

må

l all

a st

atli

ga v

ägar

, äve

n d

e lå

gtra

fike

rad

e, s

ka

vara

fra

mko

mli

ga f

ör l

ätta

for

don

åre

t ru

nt.

all

a st

atli

ga v

ägar

ska

ha

min

st l

ägst

a st

an-

dar

d i

FSB

-dri

ft (d

ater

ad 2

004-

09-3

0) e

ller

med

ku

nd

ern

a öv

eren

skom

men

läg

re s

tan

dar

d.

all

a b

roar

p

å vi

ktig

a n

ärin

gsli

vsvä

gar

ska

2011

ha

full

bär

igh

et.

Stat

liga

vä

gar

med

tr

afik

öv

er

100

ford

on

per

dyg

n s

ka 2

015

inte

ha

till

fäll

iga

bär

ig-

het

sres

trik

tion

er f

ör t

un

ga f

ord

on m

er ä

n t

re

veck

or u

nd

er e

tt n

orm

alår

.

på

de

del

ar a

v d

et n

atio

nel

la s

tam

vägn

ätet

so

m h

ar h

asti

ghet

sgrä

ns

90 e

ller

110

km

/h

och

flö

den

öve

r 3

500

ford

on p

er d

ygn

(20

02

års

värd

e),

ska

90

pro

cen

t av

tr

afik

arb

etet

år

201

5 sk

e p

å m

ötes

sep

arer

ade

väga

r. M

ot-

svar

and

e vä

rde

för

alla

väg

ar i

det

nat

ion

ella

st

amvä

gnät

et,

oavs

ett

traf

ikfl

öde

och

has

tig-

het

sgrä

ns,

ska

var

a 70

pro

cen

t.

• • • • •

må

TT Bef

intl

igt

må

tt:

Svår

fram

kom

liga

/ofr

amko

m-

liga

väg

ar p

g a

tjä

le, a

nta

l km

(161

7).

Bef

intl

igt

må

tt:

Up

pn

ått

dri

ftti

llst

ånd

på

det

st

atli

ga v

ägn

ätet

i s

kogs

län

en.

Dri

ftti

llst

ånd

so

m u

pp

fyll

er s

tan

dar

d (%

) (57

20).

Bef

intl

igt

må

tt:

Up

pn

ått

dri

ftti

llst

ånd

på

det

st

atli

ga

vägn

ätet

u

tan

för

skog

slän

en.

Dri

ft-

till

stån

d s

om u

pp

fyll

er s

tan

dar

d (%

) (57

21).

Bef

intl

igt

må

tt:

Bro

ar m

ed l

ägre

bär

igh

ets-

klas

snin

g än

mot

svar

and

e B

k1

på

utp

ekad

e vi

ktig

a n

ärin

gsli

vsvä

gar,

an

tal

(538

1).

Nyt

t m

ått

: V

ägar

med

tra

fik

över

100

for

don

p

er d

ygn

, u

tan

til

lfäl

liga

bär

igh

etsr

estr

ikti

o-n

er l

ängr

e än

tre

vec

kor

för

tun

ga f

ord

on u

n-

der

ett

nor

mal

år, k

m v

äg.

Bef

intl

igt

må

tt: V

äg s

om f

örse

tts

med

möt

es-

sep

arer

ing/

mit

träc

ke, a

nta

l km

(275

4).

Nyt

t m

ått

: V

äg p

å d

et n

atio

nel

la s

tam

vägn

ä-te

t m

ed h

asti

ghet

sgrä

ns

90 e

ller

110

km

/h o

ch

flöd

en ö

ver

3 50

0 fo

rdon

per

dyg

n (

2002

års

vä

rde)

, so

m

förs

etts

m

ed

möt

esse

par

erin

g/m

ittr

äcke

, an

del

(%) a

v tr

afik

arb

ete.

Nyt

t m

ått

: V

ägar

på

det

nat

ion

ella

sta

mvä

g-n

ätet

so

m

förs

etts

m

ed

möt

esse

par

erin

g/m

ittr

äcke

, an

del

(%) a

v tr

afik

arb

ete.

– – – – – – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


��

BiLaga 3

Dri

ft-

och

un

der

hål

lsve

rksa

mh

eten

ska

eff

ek-

tivi

sera

s m

ed m

inst

1 p

roce

nt

per

år

i ge

nom

-sn

itt

un

der

pla

np

erio

den

.

häl

ften

av

äl

dre

vi

ktig

a n

ärin

gsli

vsvä

gar

(för

e 19

74),

som

på

gru

nd

av

sin

bet

ydel

se f

ör

sam

häl

let

inte

kan

sky

dd

as m

ot f

örti

da

ned

-b

rytn

ing

gen

om r

estr

ikti

oner

, ska

til

l 201

5 an

-p

assa

s ti

ll å

r 20

04 u

pp

låtn

a la

ster

.

En

tr

edje

del

av

år

20

04

pri

orit

erad

lä

ngd

gr

usv

äg p

å d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

ska

bel

ägga

s ti

ll 2

015.

inve

ster

inga

r sk

a ti

ll 2

015

ha

gen

omfö

rts

en-

ligt

np

VS

inve

ster

ings

bil

aga.

Län

spla

ner

na

ska

2009

h

a ge

nom

fört

s li

ka

lån

gt i

all

a lä

n.

må

l Sen

ast

2010

ska

all

a vä

gpro

jekt

på

det

sta

t-li

ga v

ägn

ätet

ha

lan

dsk

apsa

nal

ys o

ch g

esta

lt-

nin

gsp

rogr

am, s

amt

alla

dri

ftom

råd

en h

a ge

-st

altn

ings

pro

gram

.

av

de

inve

nte

rad

e b

rist

ern

a av

seen

de

fula

och

sl

itn

a vä

gmil

jöer

län

gst

det

sta

tlig

a vä

gnät

et

ska

de

hög

st p

rior

iter

ade

mil

jöer

na

vara

åt-

gärd

ade

un

der

pla

np

erio

den

.

• • • • • • •

Bef

intl

igt

må

tt:

inre

eff

ekti

vite

t fö

r d

rift

res

-p

ekti

ve u

nd

erh

åll,

(Ja/

nej

) (28

80).

Bef

intl

igt

må

tt: B

ärig

het

såtg

ärd

er f

ör a

np

ass-

nin

g av

vik

tiga

när

ings

livs

väga

r ti

ll d

agen

s la

ster

, an

tal

km (5

366)

.

Bef

intl

igt

må

tt:

Län

gd g

rusv

äg >

250

åD

t p

å d

et s

tatl

iga

vägn

ätet

, an

tal

km (2

783)

.

Må

tt u

tvec

kla

s

Nyt

t m

ått

: L

änsp

lan

er s

om g

enom

fört

s, a

nd

el

(%) a

v u

tfal

l i

förh

ålla

nd

e ti

ll e

kon

omis

k ra

m.

må

TT Nyt

t m

ått

: Väg

pro

jekt

som

har

lan

dsk

apsa

na-

lys

och

ges

talt

nin

gsp

rogr

am, a

nd

el (%

).

Nyt

t m

ått

: D

rift

områ

den

so

m

har

ge

stal

t-n

ings

pro

gram

, an

del

(%).

Nyt

t m

ått

: h

ögst

pri

orit

erad

e fu

la o

ch s

litn

a vä

gmil

jöer

som

åtg

ärd

ats,

an

del

(%).

– – – – – – – –

Vä

gark

itek

tur

och

vä

gutf

orm

nin

g

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


��

BiLaga 3

go

d m

iljö

må

l Sen

ast

år

2010

sk

a al

la

stor

a va

tten

täkt

er

(mer

än

10

m3

per

dyg

n i

gen

omsn

itt

elle

r so

m

bet

jän

ar m

er ä

n 5

0 p

erso

ner

per

år)

län

gs d

et

stat

liga

väg

nät

et, v

ilka

utn

yttj

as f

ör u

ttag

av

vatt

en s

om ä

r av

sett

att

an

vän

das

som

dri

cks-

vatt

en, u

pp

fyll

a gä

llan

de

sven

ska

nor

mer

för

d

rick

svat

ten

av

god

kva

lite

t av

seen

de

föro

re-

nin

gar

orsa

kad

e av

väg

ar o

ch v

ägtr

afik

.

Un

der

pla

np

erio

den

ska

de

hög

st p

rior

iter

ade

värd

efu

lla

och

pot

enti

ellt

sky

dd

svär

da

vat-

ten

dra

gen

län

gst

det

sta

tlig

a vä

gnät

et v

ara

åtgä

rdad

e va

d g

älle

r va

nd

rin

gsh

ind

er f

ör v

at-

ten

leva

nd

e d

jur.

år

2015

ska

Väg

verk

et s

äker

stäl

la e

tt v

ägn

ät

i sa

mkl

ang

med

om

giva

nd

e n

atu

r- o

ch k

ul-

turm

iljö

lan

dsk

ap,

gen

om

att

90

pro

cen

t av

n

ybyg

gnad

spro

jekt

på

det

sta

tlig

a vä

gnät

et

up

pfy

ller

pro

jekt

mål

och

all

a d

rift

områ

den

u

pp

fyll

er d

rift

områ

des

mål

för

nat

ur

och

ku

l-tu

r.

Un

der

pla

np

erio

den

ska

de

hög

st p

rior

iter

ade

bri

ster

na

för

nat

ur-

och

ku

ltu

rvär

den

var

a åt

-gä

rdad

e lä

ngs

det

sta

tlig

a vä

gnät

et.

• • • •

må

TT Nyt

t m

ått

: Sto

ra v

atte

ntä

kter

som

in

te u

pp

fyl-

ler

gäll

and

e sv

ensk

a n

orm

er, a

nta

l.

Nyt

t m

ått

: åtg

ärd

ade

van

dri

ngs

hin

der

för

vat

-te

nle

van

de

dju

r, a

nta

l.

Nyt

t m

ått

: V

ägp

roje

kt s

om u

pp

fyll

er p

roje

kt-

mål

för

nat

ur

och

ku

ltu

r, a

nd

el (%

).

Nyt

t m

ått

: D

rift

områ

den

som

up

pfy

ller

dri

ft-

områ

des

mål

för

nat

ur

och

ku

ltu

r, a

nd

el (%

).

Nyt

t m

ått

: B

yggd

a d

jurp

assa

ger

län

gs b

efin

t-li

gt v

ägn

ät, a

nta

l

Bef

intl

igt

må

tt:

red

ovis

nin

g av

res

tau

rera

de

allé

er,

kult

urv

ägar

oc

h

kult

uro

bje

kt,

anta

l (2

550)

.

– – – – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


�0

BiLaga 3

Sä

ker

tra

fik

må

l an

tal

död

ade

och

svå

rt s

kad

ade

till

föl

jd a

v vä

gtra

fiko

lyck

or s

ka m

insk

a.

må

l Med

bor

gare

, fö

reta

gare

och

in

stit

uti

oner

ska

ty

cka

att

det

är

enke

lt a

tt u

tför

a si

na

ären

den

oc

h k

omm

a i

kon

takt

med

reg

iste

rver

ksam

he-

ten

.

må

l Väg

verk

ets

loka

ler,

ver

ksam

het

och

in

form

a-ti

on s

ka v

ara

till

gän

glig

a fö

r p

erso

ner

med

fu

nkt

ion

shin

der

sen

ast

2010

.

Väg

verk

et s

ka v

ara

ett

före

döm

e i

till

gän

glig

-h

etsf

rågo

r fö

r öv

riga

myn

dig

het

er i

Sve

rige

.

• • • •

må

TT Bef

intl

igt

må

tt:

Död

ade

på

hel

a d

et s

ven

ska

vägn

ätet

, tot

alt

anta

l (2

826)

.

Bef

intl

igt

må

tt: S

vårt

ska

dad

e p

å h

ela

det

sv

ensk

a vä

gnät

et, t

otal

t an

tal

(263

3).

må

TT Bef

intl

igt

må

tt (

TR

): n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex)

för

med

bor

gare

(834

6).

Bef

intl

igt

må

tt (

TR

): n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex)

för

sam

arb

etsp

artn

ers

(834

7).

må

TT Bef

intl

igt

må

tt: h

and

ikap

pan

pas

sad

e p

ub

lika

V

ägve

rksl

okal

er, a

nd

el (%

) (25

23).

Må

tt u

tvec

kla

s

– – – – – –

Vä

gtra

fik

reg

istr

et

Fu

nk

tio

nsh

ind

er

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


�1

BiLaga 3

Sä

ker

tra

fik

må

l an

tal

död

ade

och

svå

rt s

kad

ade

till

föl

jd a

v vä

gtra

fiko

lyck

or s

ka m

insk

a.

må

l Med

bor

gare

, fö

reta

gare

och

in

stit

uti

oner

ska

ty

cka

att

det

är

enke

lt a

tt u

tför

a si

na

ären

den

oc

h k

omm

a i

kon

takt

med

reg

iste

rver

ksam

he-

ten

.

må

l Väg

verk

ets

loka

ler,

ver

ksam

het

och

in

form

a-ti

on s

ka v

ara

till

gän

glig

a fö

r p

erso

ner

med

fu

nkt

ion

shin

der

sen

ast

2010

.

Väg

verk

et s

ka v

ara

ett

före

döm

e i

till

gän

glig

-h

etsf

rågo

r fö

r öv

riga

myn

dig

het

er i

Sve

rige

.

• • • •

må

TT Bef

intl

igt

må

tt:

Död

ade

på

hel

a d

et s

ven

ska

vägn

ätet

, tot

alt

anta

l (2

826)

.

Bef

intl

igt

må

tt: S

vårt

ska

dad

e p

å h

ela

det

sv

ensk

a vä

gnät

et, t

otal

t an

tal

(263

3).

må

TT Bef

intl

igt

må

tt (

TR

): n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex)

för

med

bor

gare

(834

6).

Bef

intl

igt

må

tt (

TR

): n

ki

(nöj

dku

nd

ind

ex)

för

sam

arb

etsp

artn

ers

(834

7).

må

TT Bef

intl

igt

må

tt: h

and

ikap

pan

pas

sad

e p

ub

lika

V

ägve

rksl

okal

er, a

nd

el (%

) (25

23).

Må

tt u

tvec

kla

s

– – – – – –

Vä

gtra

fik

reg

istr

et

Fu

nk

tio

nsh

ind

er

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

eff

ekti

vis

erin

g a

v v

erk

sam

het

en

Ko

mm

un

ika

tio

n

må

l Eff

ekti

vise

rin

gsp

roje

kt

inom

st

yrp

roce

ssen

oc

h s

töd

pro

cess

ern

a sk

a ge

ett

til

lsko

tt t

ill

årli

g, v

arak

tig

bes

par

ing

om m

inst

20

mn

kr

per

år.

Eff

ekti

vise

rin

gsp

roje

kt i

nom

hu

vud

pro

cess

en

ska

ge e

tt t

ills

kott

til

l år

lig,

var

akti

g b

esp

a-ri

ng

om m

inst

50

mn

kr p

er å

r.

må

l 75 p

roce

nt

av a

llm

änh

eten

ska

an

se a

tt

Väg

verk

et ä

r öp

pet

, tro

värd

igt

och

en

kre

ativ

sa

mh

älls

byg

gare

.

80 p

roce

nt

av a

llm

änh

eten

ska

kän

na

till

att

V

ägve

rket

har

ett

öve

rgri

pan

de

ansv

ar i

nom

vä

gtra

nsp

orts

ekto

rn.

• • • •

må

TT Bef

intl

igt

må

tt:

ack

um

ule

rad

e år

liga

bes

pa-

rin

gar

gen

om

olik

a ef

fekt

ivis

erin

gsp

roje

kt

inom

sty

r- o

ch s

töd

pro

cess

er, m

nkr

(872

1).

Bef

intl

igt

må

tt:

ack

um

ule

rad

e år

liga

bes

pa-

rin

gar

gen

om

olik

a ef

fekt

ivis

erin

gsp

roje

kt

inom

hu

vud

pro

cess

en, m

nkr

(872

3).

må

TT Bef

intl

igt

må

tt: a

llm

änh

eten

s sy

n p

å V

ägve

rket

so

m ö

pp

et o

ch t

rovä

rdig

t oc

h e

n k

reat

iv s

am-

häl

lsb

ygga

re, a

nd

el (%

) (im

agem

ätn

ing)

.

Nyt

t m

ått

: a

llm

änh

eten

s ku

nsk

ap

om V

äg-

verk

et s

om ö

verg

rip

and

e an

svar

ig i

nom

väg

-tr

ansp

orts

ekto

rn, a

nd

el (%

) (im

agem

ätn

ing)

.

– – – –

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�

0� 0

� 1

0 1

1 1

2 1

� 1

� 1

� 1

� 1

�


�2

BiLaga 4

Bilaga 4 Policydokument

Budskapet i nedanstående policydokument har arbetats in i den strate-giska planen. Därmed upphör dokumenten att gälla.

• policy för barnfrågor

• policy för handikappfrågor

• policy för riskhantering och säkerhet

• policy för vägarkitektur

• trafiksäkerhetspolicy

Följande policydokument ska fortsätta att gälla.

• kommunikationspolicy

• kvalitetspolicy

• Miljöpolicy

• affärsetisk policy

• personalpolicy

• resepolicy


��

BiLaga 5

automatisk trafik-säkerhetskontroll/atk

Balanserad måluppfyllelse

Bilaga 5 Begreppsförklaring

ansvarskommittén Den parlamentariska kommitté som har sett över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsorganisationen, särskilt mellan staten, landstingen och kommunerna. kommittén läm-nade sitt slutbetänkande i februari 2007.

atk är ett system av nya trafiksäkerhetskameror med elektronisk avläsning på utsatta och olycks-drabbade vägsträckor. atk genomförs i samar-bete mellan polisen och Vägverket, med syfte att sänka hastigheten och därigenom minska antalet dödade och svårt skadade i trafiken.

Vägverket strävar efter en balanserad målupp-fyllelse för de transportpolitiska delmålen och behov och önskemål hos olika kundgrupper. Det betyder att ett mål på kort sikt kan prioriteras, men att sammantaget under planperioden inget mål ska prioriteras framför ett annat.

Barriäreffekt Vägar (och järnvägar) utgör ibland ett hinder – barriär – för människors samt floras och faunas kontakt- och spridningsmönster.

Biodrivmedel Biodrivmedel är flytande och gasformiga bio-bränslen som kan användas inom transporter. De vanligaste biodrivmedlen som används idag är etanol, biogas och biodiesel, t ex rME (rapsme-tylester).

Bärighet Förmågan hos en väg att bära en viss belastning. Vägens bärighet har avgörande betydelse för möjligheten att köra tunga transporter.

Charrette En form av samråd och dialog med berörda vid åtgärder i transportsystemet. En charrette ge-nomförs under en intensiv period på i genomsnitt 6-8 dagar. i charretten deltar myndigheter, sam-arbetspartners, markägare, byggherre, intressen-ter och andra berörda grupper av medborgare och näringsliv.

Dialogstyrd drift Drift- och förbättringsåtgärder i vägnätet som styrs genom dialog med kunderna.


��

BiLaga 5

Det tillstånd på vägnätet som Vägverket ska leve-rera. Driftstandard uttrycks i form av gränsvär-den, t ex maximalt tillåtet snödjup, för när åtgär-der ska vidtas.

ECE Fns ekonomiska kommission för Europa, United nations Economic Commission for Europe.

Effektivisering Sparsammare användning av åtgärder utan att därigenom åstadkomma negativa effekter i väg-transportsystemets egenskaper.

Euro nCap European new Car assessment programme, Euro nCap, är ett konsumentprogram som tillhanda-håller en oberoende bedömning och utvärdering av säkerheten hos de mest sålda bilarna i Euro-pa. Euro nCap stöds av EU, myndigheter i flera länder, bl a Vägverket i Sverige, samt motor- och konsumentorganisationer.

Fia Fia står för förnyelse i anläggningsbranschen. Fia samlar den svenska anläggningsbranschen från beställare till enskilda entreprenörer, kring förändring och förnyelse vad gäller öppenhet, ar-betssätt, kompetens- och kvalitetsutveckling.

FSB-drift Drift enligt upprättad funktions- och standard-beskrivning.

FUD Forskning, utveckling och demonstration.

Fyrstegsprincipen Förhållningssätt som innebär att i första hand övervägs och prövas åtgärder som kan påverka transportbehovet och valet av transportsätt. i andra hand prövas åtgärder som ger ett effek-tivare utnyttjande av befintligt vägnät, i tredje hand förbättringsåtgärder och i fjärde och sista hand övervägs nyinvesteringar.

gröna certifikat gröna certifikat är en annan benämning på de elcertifikat som betalas av elanvändaren via el-räkningen för att stimulera förnyelsebar elpro-duktion, d v s el som produceras med hjälp av sol, vind, vatten och biobränsle.

hybridbil En hybridbil utnyttjar både förbränningsmotor och elmotor och kombinerar el- och bensindrift.

Driftstandard


��

BiLaga 5

intelligenta avgifts-system

intelligenta trans-portsystem/itS

klimatgaser/växthusgaser

hållbara resor och hållbara resor och transporter (hrt) är ett pro-jekt inom Vägverket som samordnar och utveck-lar delprojekten kvalitetssäkra transporter (tQ) och hållbart resande (hr).

it-baserade system för uttag av avgifter, elektro-nisk avläsning och debitering. Exempel är försö-ket med trängselskatt i Stockholm.

användning av informationsteknik i trafiken för att bättre utnyttja vägtransportsystemet. Exem-pel på itS är förarstöd, trafikstyrning och trafik-information.

iSa iSa står för ”intelligent stöd för anpassning av hastighet” och är ett tekniskt stöd som hjälper fö-raren att anpassa sin hastighet.

Utsläppen av klimatgaser, eller växthusgaser, för-stärker jordens naturliga växthuseffekt. Det gör i sin tur att temperaturen ökar och att klimatet påverkas. transportsektorn, och främst vägtrafi-ken, svarar för ett stort bidrag genom utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila drivmedel.

kombiterminal En last- och lossningsplats för gods, vilken ut-nyttjas av två eller flera transportslag.

Lissabonstrategin EUs tillväxtstrategi. EU-länderna ställde våren 2000 upp målet att unionen år 2010 ”ska bli värl-dens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sam-manhållning”.

Livscykelanalys En livscykelanalys (LCa) beskriver de samlade effekterna av en verksamhet eller en produkt un-der hela dess livstid.

Länsplan planeringsansvariga regionala organ upprättar ”länsplaner för regional transportinfrastruktur”, vilka anger inriktningen av den långsiktiga regi-onala infrastrukturplaneringen av vägar (länsvä-gar), järnvägar, flyg och kollektivtrafik.

transporter/hrt


��

BiLaga 5

Långsiktigt hållbar En långsiktigt hållbar transportförsörjning inne-bär att transportsystemet utvecklas för att till-godose såväl dagens som kommande generatio-ners behov. hållbar utveckling betyder att alla politiska beslut utformas så att de tar hänsyn till ekonomiska, sociala och miljömässiga konse-kvenser på lång sikt.

Miljökvalitetsmål Miljökvalitetsmålen beslutas av riksdagen. De idag 16 miljökvalitetsmålen ska leda vägen mot en miljömässigt hållbar samhällsutveckling. Mil-jömålen utgör riktmärken för allt svenskt miljö-arbete, oavsett var och av vem det bedrivs.

Ett styrmedel i svensk miljörätt som regleras i miljöbalken. Miljökvalitetsnormer finns bl a för utomhusluft och rör högsta halt av kvävedioxid, kväveoxider, svaveldioxid, kolmonoxid, bly, ben-sen, partiklar (pM10) och ozon.

Mobilitet Övergripande begrepp som uttrycker ändamålet med vägtransportsystemet. Det används av Väg-verket som områdesbenämning vid sidan av sä-kerhet och miljö.

Myndighetsutövning Myndighetsutövning är ett uttryck för samhäl-lets maktbefogenheter i förhållande till medbor-garna och grundas på lag eller annan författning. i myndighetsutövning ingår för Vägverkets del även det föreskriftsarbete som sker med stöd av författning av högre rang, och beslutas och kun-görs i Vägverkets författningssamling (VVFS).

Mötesseparering Väg där trafik med olika körriktning skiljs åt, t ex med ett mitträcke.

nki nöjdkundindex. Ett index som används för att följa kundtillfredsställelse.

nMi nöjdmedarbetarindex. Ett index som används för att följa anställdas tillfredsställelse med ar-bete och arbetsplats.

offentlig-privat samverkan (opS) avser olika former av samarbete mellan offentlig och privat sektor. Vanligtvis gäller dessa samarbeten upp-handling och genomförande av infrastrukturpro-jekt. Sådan samverkan kallas också public priva-te partnership (ppp).

Miljökvalitetsnormer/Mkn

offentlig-privat samverkan/opS

transportförsörjning


��

BiLaga 5

processorientering/processer

regionalt utvecklings-program/rUp

Vägverkets processer är framtagna utifrån kun-dernas behov av att kunna planera och genomföra sina transporter och resor. processerna beskriver hur arbetet i Vägverket ska bedrivas för att leve-rera de tjänster som kunder och uppdragsgivare efterfrågar, d v s hur Vägverket ska arbeta för att uppfylla mål, krav och åtaganden. Exempel är Fånga kundbehov, Förbättra transportvillkor, Erbjuda resemöjligheter, Stödja under resa.

En strategi för regional långsiktig hållbar utveckling som tas fram av länsstyrelse, självstyrelse-organ eller kommunalt samverkansorgan. pro-grammet ska visa vilka åtgärder som är viktigast för att öka tillväxten, sysselsättningen och den inomregionala balansen.

regionförstoring Med regionförstoring menas en geografisk vidg-ning av funktionella regioner, i första hand genom ökad integration och bättre tillgänglighet mellan lokala arbetsmarknader, men även vad gäller ex-empelvis service, utbildning och näringsliv.

Sammodalitet Ett EU-begrepp som betecknar en effektiv an-vändning av transportsätt som fungerar vart och ett för sig eller i kombination, för att uppnå ett optimalt och hållbart utnyttjande av resurserna.

Sektorsuppgift Vägverkets sektorsuppgifter, se avsnittet Förut-sättningar för planen, Vägverkets sektorsansvar.

Sternrapporten Den s k Sternrapporten (Stern review on the Economics of Climate Change) skrevs av Världs-bankens förre chefekonom nicholas Stern på uppdrag av den brittiska regeringen. rapporten beskriver ett scenario för följderna av den globa-la uppvärmningen, och presenterades i oktober 2006.

Strategi planerat eller beslutat tillvägagångssätt som en-samt eller tillsammans med andra tillvägagångs-sätt avser att åstadkomma uppfyllelse av ett pla-nerat mål.

tEn/tEn-t EU-begreppet tEn uttyds transeuropeiska nät. tEn-t avser upprättande och utbyggnad av transeuropeiska nät inom transportsektorn, med mål att säkerställa varaktig framkomlighet för per-soner och varor under bästa möjliga betingelser samt integration av alla transportslag utifrån komparativa fördelar.


��

BiLaga 5

trafikarbete Mått på användningen av trafiksystemet. Det anges i fordonskilometer och uttrycks som pro-dukten av trafikflöde och den väglängd som till-ryggaläggs under viss tid.

trafikstyrning reglering (styrning) av trafiken med hjälp av t ex vägmärken, vägmarkeringar, trafiksignaler etc, för att skapa en säker och störningsfri trafik.

Vägverket, en kommun eller förening/enskild med övergripande ansvar för att bygga vägar och för drift och underhåll. är vägen allmän är stat eller kommun väghållare. är vägen enskild kan väghållaren vara en kommun, förening eller en-skild.

Väginformatik Samlingsbegrepp för automatiserade förfaran-den för att stödja trafikarbetet.

Växthusgaser Se klimatgaser.

Väghållare, väghållningsansvar


��

BiLaga 5


�0

BiLaga 5

Vägverket781 87 Borlänge

www.vv.se [email protected]: 0771-119 119. texttelefon: 0243-750 90. Fax: 0243-758 25.

VÄ

GV

ER

KE

T. J

UN

I 2

00

7.

PR

OD

UK

TIO

N:

AT

ELJ

ÉN

, V

ÄG

VE

RK

ET.

FO

TO

: V

ÄG

VE

RK

ET.

TE

XT:

GU

LLE

RS

GR

UP

P I

NFO

RM

AT

ION

SR

ÅD

GIV

AR

E A

B.

TR

YC

K:

TR

YC

KE

RIE

T, V

ÄG

VE

RK

ET.

Documents

Strategisk plan 2008-2017 - Department of Science and …staffclryd/KURSER/TNK027/Kurslitteratu… · · 2008-04-06attraktivare kollektivtrafik, säkrare skolskjuts och ... samhällsbyggare