Studiehandbok för civilingenjörsprogrammen 2005/2006teknat.uu.se/digitalAssets/145/c_145847-l_3-k_shciving0506.pdf · Merparten av innehållet i denna bok finns tillgängligt på

Studiehandbok för civilingenjörsprogrammen 2005/2006

Studiehandboken innehåller utbildningsplan, studieplaner och kursplaner för civilingenjörsprogrammen i

Bioinformatik Energisystem

Informationsteknologi Kemiteknik

Miljö- och vattenteknik Molekylär bioteknik

System i teknik och samhälle Teknisk fysik

Teknisk fysik med materialvetenskap

Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten Uppsala universitet

Merparten av innehållet i denna bok finns tillgängligt på webben. Utbildningsplaner, studieplaner och kursplaner finns på fakultetens hemsida – ingång för studenter: www.teknat.uu.se/student Denna studiehandbok innehåller endast uppgifter som varit tillgängliga i juni 2005 och bedömts förbli giltiga under hela (eller större delen av) läsåret 2005/2006. Aktuell information kan även fås via fakultetens hemsida. Uppsala universitet Kansliet för naturvetenskap och teknik Box 256, 751 05 Uppsala Telefon: 018-471 00 00 Produktion: Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten, Uppsala universitet Tryck: Elanders Gotab AB, Vällingby ISBN 91-506-1816-4

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Innehållsförteckning

Innehållsförteckning 1

Innehållsförteckning Inledning ................................................................................................................................................................ 1 Universitetets organisation ................................................................................................................................... 1

1. Uppsala universitet.........................................................................................................1 2. Teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet/fakulteten/

Uppsala tekniska högskola .............................................................................................1 Studieinformation.................................................................................................................................................. 3

3. Läsåret / perioder............................................................................................................3 4. Enheten för Uppsala tekniska högskola (UTH-enheten) ................................................4 5. Ångströmreceptionen .....................................................................................................5 6. Studievägledning............................................................................................................5 7. Betygsombudsmän .........................................................................................................7 8. CSN................................................................................................................................7 9. Studiesocialt ...................................................................................................................7 10. Datorer ...........................................................................................................................9 11. Studier utomlands...........................................................................................................9 12. Praktik och examensarbete...........................................................................................13 13. Telefon och adresser.....................................................................................................13

Programsamordnare ........................................................................................................................................... 15 UTBILDNINGSPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN 180/220 POÄNG VID UPPSALA UNIVERSITET läsåret 2005/2006 .................................................................................................................................................. 16 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180/220 poäng, lå 2005/2006 .................................... 31 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik 180/220 poäng, lå 2005/2006...................................... 36 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 180/220 poäng, lå 2005/2006....................... 51 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180/220 poäng, läsåret 2005/06.................................... 58 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, 180/220 poäng, 2005/2006 .... 64 Studieplan för civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle, 180/220 poäng, lå 2005/2006............. 69 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik 180/220 poäng, läsåret 2005/2006............... 75 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, 180/220 poäng, lå 2005/2006 .......................... 81 Studieplan för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik, 180/220 poäng, lå 2005/06 ....................................... 86 Entreprenörskolan i Uppsala, 40 poäng................................................................................................................. 91

Kursplaner Akvatisk ekologi, 3 poäng ..........................................................................................................93 Algebra, 5 poäng ........................................................................................................................94 Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng.........................................95 Analog VLSI-konstruktion, 3 poäng ..........................................................................................96 Analog elektronik, 3 poäng ........................................................................................................97 Analys av numeriska metoder, 5 poäng......................................................................................98 Analys i flera variabler, 5 poäng.................................................................................................99 Analytisk farmaceutisk kemi, 5 poäng .....................................................................................100 Analytisk kemi, 4 poäng...........................................................................................................101 Analytisk kemi, 4 poäng...........................................................................................................102 Analytisk mekanik, 5 poäng .....................................................................................................103 Antennteori, 5 poäng ................................................................................................................104 Användarcentrerad systemdesign, 5 poäng ..............................................................................105 Astronomisk översikt, 4 poäng.................................................................................................106 Atmosfärsfysik med klimatologi, 5 poäng................................................................................107 Atom- och molekylfysik, 4 poäng ............................................................................................108 Avancerad datorgrafik och visualisering, 4 poäng ...................................................................109



Avrinning, 3 poäng...................................................................................................................110 Beräkningskemi, 4 poäng .........................................................................................................111 Beräkningsvetenskap I, 4 poäng...............................................................................................112 Beräkningsvetenskap I, 5 poäng...............................................................................................113 Beräkningsvetenskap II, 4 poäng..............................................................................................114 Beräkningsvetenskap II, 5 poäng..............................................................................................115 Bibliografiskt projekt, 3 poäng .................................................................................................116 Bioenergi - teknik och system, 5 poäng....................................................................................117 Biofysikalisk kemi, 5 poäng .....................................................................................................118 Bioinformatik, 5 poäng.............................................................................................................119 Bioinformatisk metodik, 5 poäng .............................................................................................120 Biokemi, 5 poäng......................................................................................................................121 Biokemisk metodik, 5 poäng ....................................................................................................122 Biologi, 5 poäng .......................................................................................................................123 Biologi, 4 poäng .......................................................................................................................124 Biomaterial, 5 poäng ................................................................................................................125 Biosensorer, 5 poäng ................................................................................................................126 Booleska metoder inom bioinformatik, 5 poäng ......................................................................127 Bullerutbredning, 3 poäng ........................................................................................................128 Celest mekanik, 4 poäng...........................................................................................................129 Cell- och molekylärbiologi, 5 poäng ........................................................................................130 Cellbiologi, 10 poäng ...............................................................................................................131 Cellen som dynamiskt system, 5 poäng....................................................................................132 Databasteknik, 5 poäng.............................................................................................................133 Databasteknik, 6 poäng.............................................................................................................134 Datakommunikation, 3 poäng...................................................................................................135 Datakommunikation II, 4 poäng ...............................................................................................136 Datakommunikation III, 5 poäng..............................................................................................137 Datastrukturer, 4 poäng ............................................................................................................138 Datastrukturer och databaser, 5 poäng......................................................................................139 Datorarkitektur, 4 poäng...........................................................................................................140 Datorarkitektur IT, 3 poäng ......................................................................................................141 Datorbaserad mätteknik, 3 poäng .............................................................................................142 Datorbaserad styrning, 5 poäng ................................................................................................143 Datorbaserad styrning, 6 poäng ................................................................................................144 Datorgrafik I, 4 poäng ..............................................................................................................145 Datoriserad bildanalys, 3 poäng ...............................................................................................146 Datoriserad mönsterigenkänning, 3 poäng ...............................................................................147 Datorsystem I, 10 poäng...........................................................................................................148 Datorsystem II, 9 poäng............................................................................................................149 Digital design med HDL-verktyg, 5 poäng ..............................................................................150 Digital VLSI-konstruktion, 3 poäng .........................................................................................151 Digital elektronik, 3 poäng .......................................................................................................152 Digital kommunikation I: Modulation och kodning, 4 poäng ..................................................153 Digital kommunikation II: Trådlösa system, 4 poäng ..............................................................154 Digitalteknik, 3 poäng ..............................................................................................................155 Diskret matematik, 7 poäng......................................................................................................156 Diskreta strukturer inom bioinformatik I, 3 poäng ...................................................................157 Diskreta strukturer inom bioinformatik II, 5 poäng..................................................................158 Distribuerad modellering med geografiska informationssystem, 2 poäng...............................159 Distribuerade informationssystem, 5 poäng .............................................................................160 Distribuerade system, 3 poäng..................................................................................................161 Dynamiska Biologiska Nätverk, 5 poäng .................................................................................162 Dynamiska system, 5 poäng .....................................................................................................163 Dynamiska system och kaos, 4 poäng ......................................................................................164 Elektrisk mätteknik, 3 poäng ....................................................................................................165 Elektrokemi, 4 poäng................................................................................................................166 Elektrokemi, 4 poäng................................................................................................................167 Elektromagnetisk Kompatibilitet (EMC), 4 poäng...................................................................168



Elektromagnetisk fältteori, 5 poäng..........................................................................................169 Elektromagnetism, 4 poäng ......................................................................................................170 Elektromagnetism, 5 poäng ......................................................................................................171 Elektromagnetism och vågrörelselära, 6 poäng........................................................................172 Elektronik, 4 poäng ..................................................................................................................173 Elektronik i rymden, 4 poäng ...................................................................................................174 Elektronik och elektrisk mätteknik, 5 poäng ............................................................................175 Elektronik och elkretsteori, 3 poäng.........................................................................................176 Elektronisk handel och säkerhet, 5 poäng ................................................................................177 Elementarpartikelfysik, 4 poäng...............................................................................................178 Elkraftteknik, 3 poäng ..............................................................................................................179 Elkrets I, 2 poäng......................................................................................................................180 Ellära och vågrörelselära, 6 poäng............................................................................................181 Empirisk modellering, 5 poäng.................................................................................................182 Endimensionell analys, 6 poäng ...............................................................................................183 Energi- och livscykelanalys, 2 poäng .......................................................................................184 Energifysik, 4 poäng.................................................................................................................185 Energifysik II, 4 poäng .............................................................................................................186 Energihandel, 3 poäng ..............................................................................................................187 Energisystem, 2 poäng..............................................................................................................188 Energisystem i biogeovetenskapligt perspektiv, 8 poäng .........................................................189 Energisystemens miljöpåverkan, 5 poäng ................................................................................190 Energisystemfysik, 5 poäng......................................................................................................191 Energitekniker, 10 poäng..........................................................................................................192 Engelska för studenter inom tekn.-nat. fakulteten, 5 poäng......................................................193 Evolutionsgenetik, 5 poäng ......................................................................................................194 Examensarbete, 12 poäng .........................................................................................................195 Examensarbete, 20 poäng .........................................................................................................196 Farmakokinetik, 5 poäng ..........................................................................................................198 Farmakologi, 5 poäng...............................................................................................................199 Fasta tillståndets fysik I, 5 poäng .............................................................................................200 Fasta tillståndets fysik II, 5 poäng ............................................................................................201 Fasta tillståndets kemi, 4 poäng................................................................................................202 Finita elementmetoder, 4 poäng ...............................................................................................203 Flerdimensionell analys, 6 poäng .............................................................................................204 Fluidmekanik, 4 poäng .............................................................................................................205 Fluidmekanik, 3 poäng .............................................................................................................206 Forskningspraktik, 5 poäng ......................................................................................................207 Forskningspraktik, 7 poäng ......................................................................................................208 Forskningspraktik, 10 poäng ....................................................................................................209 Forskningsprojekt i materialvetenskap, 3 poäng ......................................................................210 Fouriermetoder, 3 poäng...........................................................................................................211 Funktionalanalys, 4 poäng........................................................................................................212 Fylogenianalys, 5 poäng ...........................................................................................................213 Fysik för poeter, 3 poäng..........................................................................................................214 Fysikalisk kemi, 5 poäng ..........................................................................................................215 Fysikalisk kemi med termodynamik, 5 poäng ..........................................................................216 Fysikens matematiska metoder, 4 poäng ..................................................................................217 Fysikens matematiska metoder, 5 poäng ..................................................................................218 Fysiologi, 4 poäng ....................................................................................................................219 Förbränningsfysik, 4 poäng ......................................................................................................220 Fördjupningskurs i materialvetenskap, 3 poäng .......................................................................221 Företag, nätverk och teknikutveckling, 10 poäng.....................................................................222 Företagsekonomi, 3 poäng........................................................................................................224 Företagsekonomi, 3 poäng........................................................................................................225 GPS och rymdgeodesi, 3 poäng................................................................................................226 Galenisk farmaci, 5 poäng ........................................................................................................227 Genfunktion, 6 poäng ...............................................................................................................228 Genteknik, 5 poäng...................................................................................................................229



Geohydraulik och grundvattenplanering, 3 poäng....................................................................230 Geoteknik, 5 poäng...................................................................................................................231 Globala miljöproblem, 8 poäng ................................................................................................232 Gravitation och kosmologi, 4 poäng.........................................................................................233 Grundläggande algebra, 3 poäng ..............................................................................................234 Grundläggande bioteknik och bioinformatik, 2 poäng .............................................................235 Grundläggande datoranvändning, 2 poäng ...............................................................................236 Grundläggande matematisk statistik, 3 poäng ..........................................................................237 Grundläggande programmering, 5 poäng .................................................................................238 Halvledarteknologi, 4 poäng.....................................................................................................239 Humanfysiologi, 8 poäng .........................................................................................................240 Hydrologi, 3 poäng...................................................................................................................241 Hållfasthetslära, 5 poäng ..........................................................................................................242 Hållfasthetslära, 4 poäng ..........................................................................................................243 Hållfasthetslära, 3 poäng ..........................................................................................................244 Högprestandaberäkningar och programmering I, 4 poäng........................................................245 IT i samhället, 10 poäng ...........................................................................................................246 IT- och vetenskapshistoria, 2 poäng .........................................................................................247 IT-system och människor i samspel, 5 poäng...........................................................................248 Immunologi, 5 poäng................................................................................................................249 Inbyggda styrsystem, 8 poäng ..................................................................................................250 Inbyggda system, 4 poäng ........................................................................................................251 Individ, organisation och ledarskap, 4 poäng ...........................................................................252 Industrianknutet materialprojekt, 3 poäng ................................................................................253 Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter, 5 poäng................................................254 Informations- och kodningsteori, 4 poäng................................................................................255 Informationsteknik, enskilt arbete, 2 poäng..............................................................................256 Informationsteknik: Muntlig framställning, 1 poäng................................................................257 Informationsteknologi, 4 poäng................................................................................................258 Informationsutvinning, 4 poäng ...............................................................................................259 Ingenjörsmetodik, 5 poäng .......................................................................................................260 Interaktiva grafiska system, 5 poäng ........................................................................................261 Introduktion till datoranvändning, 1 poäng ..............................................................................262 Introduktionskurs i matematik, 1 poäng ...................................................................................263 Introduktionskurs i matematik, 1 poäng ...................................................................................264 Introduktionskurs i miljövetenskap, 6 poäng............................................................................265 Introduktionskurs i språkteknologi för ITP, 5 poäng................................................................266 Introduktionskurs till energisystem, 5 poäng............................................................................267 Kemi, grundkurs, 6 poäng ........................................................................................................268 Kemisk apparatteknik, 4 poäng ................................................................................................269 Kemisk struktur och bindning, 4 poäng....................................................................................270 Kemiska principer, 5 poäng......................................................................................................271 Kemometri, 3 poäng .................................................................................................................272 Kemometri II, 5 poäng..............................................................................................................273 Keramkemi, 4 poäng ................................................................................................................274 Klassisk elektrodynamik, 5 poäng............................................................................................275 Kognitiv psykologi, 5 poäng ....................................................................................................276 Kommunikation i samhälle och arbetsliv, 3 poäng...................................................................277 Kompletteringskurs i kemi, 5 poäng.........................................................................................278 Komplex analys, 3 poäng .........................................................................................................279 Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora, 5 poäng................................................280 Komplexa system i teknik och samhälle - teknik, 5 poäng.......................................................281 Konstruktion av användargränssnitt, 3 poäng...........................................................................282 Konstruktion av användargränssnitt II, 3 poäng.......................................................................283 Kontinuerliga mediers mekanik, 4 poäng .................................................................................284 Kryptologi DV1, 5 poäng .........................................................................................................285 Kunskapsbaserade system inom bioinformatik, 5 poäng..........................................................286 Kvantfysik, 3 poäng..................................................................................................................287 Kvantfysik, 5 poäng..................................................................................................................288



Kvantfysik fk, 4 poäng .............................................................................................................289 Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 5 poäng..........................................................290 Kvantmekanik, 4 poäng............................................................................................................291 Kvantmekanik, 4 poäng............................................................................................................292 Kvantmekanik fk, 5 poäng........................................................................................................293 Kvantmekanik och spektroskopi, 8 poäng................................................................................294 Kvinnor, män, vetenskap och framtid, 5 poäng........................................................................295 Kärn- och partikelfysik, 4 poäng ..............................................................................................296 Kärnfysik, 4 poäng ...................................................................................................................297 Kärnkraft – teknik och system, 5 poäng ...................................................................................298 Ledarskap och organisation I, 5 poäng .....................................................................................299 Ledarskap och styrning, 5 poäng ..............................................................................................301 Linjär algebra, 3 poäng.............................................................................................................302 Logistik, 4 poäng ......................................................................................................................303 Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, institutioner och organisationer, 5 poäng ..............................................................................................304 Luftvårdsteknik, 4 poäng..........................................................................................................305 Läkemedel - kvalitetssäkring och regulatoriska krav, 5 poäng.................................................306 Läkemedelsformulering, 5 poäng .............................................................................................307 Läkemedelskemi, 5 poäng ........................................................................................................308 Läkemedelsteknik, 5 poäng ......................................................................................................309 Lärande system för molekylär dataanalys, 5 poäng..................................................................310 Magnetiska material, 3 poäng...................................................................................................311 Makromolekylers struktur och funktion, 2 poäng.....................................................................312 Makromolekylär kemi, 5 poäng................................................................................................313 Makromolekylära maskiner, 5 poäng .......................................................................................314 Markvetenskap, 14 poäng.........................................................................................................315 Matematik för signalbehandling, 7 poäng ................................................................................316 Matematisk statistik, 3 poäng ...................................................................................................317 Matematisk statistik, 5 poäng ...................................................................................................318 Matematisk statistik II, 3 poäng................................................................................................319 Materialanalys, 5 poäng............................................................................................................320 Materialfysik, 7 poäng..............................................................................................................321 Materialkemi, 4 poäng..............................................................................................................322 Materialstrukturanalys, 3 poäng ...............................................................................................323 Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp, 3 poäng ...........................................................324 Materialvetenskap II: Materialkemiska principer, 5 poäng ......................................................325 Materialvetenskap III: Materialkemi, 5 poäng .........................................................................326 Materialvetenskap IV: Polymera material, 3 poäng .................................................................327 Materialvetenskap V: Tekniska material, 6 poäng ...................................................................328 Medicinsk informatik, 3 poäng.................................................................................................329 Medicinsk teknik och strålningsbiologi, 4 poäng .....................................................................330 Mekanik, 5 poäng .....................................................................................................................331 Mekanik I, 5 poäng...................................................................................................................332 Mekanik K, 5 poäng .................................................................................................................333 Meteorologi och klimatologi, 4 poäng......................................................................................334 Mikrobiologi, 5 poäng ..............................................................................................................335 Mikrosatellitteknik, 5 poäng.....................................................................................................336 Mikrostrukturteknik, 3 poäng ...................................................................................................337 Mikrostrukturteknik II, 3 poäng ...............................................................................................338 Mikrovågssystem, 3 poäng .......................................................................................................339 Mikrovågsteknik I, 3 poäng......................................................................................................340 Mikrovågsteknik II, 3 poäng ....................................................................................................341 Miljöekonomisk översiktskurs, 3 poäng...................................................................................342 Miljökonsekvensanalys, 2 poäng..............................................................................................343 Miljömätteknik, 3 poäng...........................................................................................................344 Miljörätt, 3 poäng .....................................................................................................................345 Miljöteknik, 2 poäng ................................................................................................................346 Miljötillämpad radioaktiviet, 3 poäng ......................................................................................347



Modellering av molekylära reglersystem, 5 poäng...................................................................348 Modellering och styrning av miljötekniska processer, 5 poäng................................................349 Molekylärbiologi, 7 poäng .......................................................................................................350 Molekylär biofysik I, 5 poäng ..................................................................................................351 Molekylär biofysik II, 5 poäng .................................................................................................352 Molekylär bioinformatik, 3 poäng............................................................................................353 Molekylär cellbiologi, 4 poäng.................................................................................................354 Molekylär evolution, 5 poäng...................................................................................................355 Molekylär och statistisk mekanik, 4 poäng ..............................................................................356 Multivariat dataanalys och försöksplanering, 5 poäng .............................................................357 Människa-datorinteraktion, 3 poäng.........................................................................................358 Mätsystem, 3 poäng..................................................................................................................359 NMR spektroskopi, 4 poäng.....................................................................................................360 Neuronnät och lärande system, 3 poäng ...................................................................................361 Nuklidteknik, 2 poäng ..............................................................................................................362 Objektorienterad programmering, 5 poäng...............................................................................363 Oförstörande materialprovning, 2 poäng ..................................................................................364 Oorganisk kemi, 8 poäng..........................................................................................................365 Oorganisk materialsyntes, 5 poäng...........................................................................................366 Operativsystem, 4 poäng ..........................................................................................................367 Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning, 4 poäng..............................................368 Optimeringsmetoder, 4 poäng ..................................................................................................369 Optisk kommunikation, 3 poäng...............................................................................................370 Optiska material, 3 poäng.........................................................................................................371 Optoelektronik, 3 poäng ...........................................................................................................372 Ordinära differentialekvationer, 2 poäng..................................................................................373 Organisk kemi, 8 poäng............................................................................................................374 Organisk kemi, 4 poäng............................................................................................................375 Organisk kemi, 4 poäng............................................................................................................376 Organisk kemi med analytiska tekniker, 8 poäng.....................................................................377 Organisk-kemiska tekniker, 5 poäng ........................................................................................378 Organism- och populationsbiologi, 2 poäng.............................................................................379 Partiella differentialekvationer, 4 poäng...................................................................................380 Patent, avtal och förhandling, 4 poäng .....................................................................................381 Planetsystemets fysik, 4 poäng.................................................................................................382 Plasmafysik, 4 poäng................................................................................................................383 Polymerer, 3 poäng...................................................................................................................384 Praktisk prototypframtagning, 3 poäng ....................................................................................385 Prediktiv limnologi, 10 poäng ..................................................................................................386 Presentationsteknik, 4 poäng ....................................................................................................387 Processmonitorering, 5 poäng ..................................................................................................388 Processteknik, 5 poäng .............................................................................................................389 Programkonstruktion I, 6 poäng ...............................................................................................390 Programkonstruktion II, 5 poäng..............................................................................................391 Programmering av parallelldatorer I, 4 poäng ..........................................................................392 Programmeringsteknik I, 4 poäng.............................................................................................393 Programmeringsteknik II, 4 poäng ...........................................................................................394 Programmeringsteori, 5 poäng .................................................................................................395 Projekt IT, 20 poäng .................................................................................................................396 Projektarbete Entreprenörskolan, 20 poäng..............................................................................397 Projektarbete i bioinformatik, 5 poäng .....................................................................................399 Projektarbete i bioinformatik, 10 poäng ...................................................................................400 Projektarbete i energisystem, 5 poäng ......................................................................................401 Projektarbete i energisystem, 10 poäng ....................................................................................402 Projektarbete i informationsteknologi, 5 poäng........................................................................403 Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 5 poäng......................................................................404 Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 10 poäng ....................................................................405 Projektarbete i molekylär bioteknik, 5 poäng...........................................................................406 Projektarbete i molekylär bioteknik, 10 poäng.........................................................................407



Projektarbete i tillämpad materialvetenskap, 5 poäng ..............................................................408 Projektkurs i adaptiv signalbehandling, 5 poäng ......................................................................409 Projektledning för ingenjörer – påbyggnadsutbildning som leder till

breddmagisterexamen, 40 poäng................................................................................410 Protein engineering, 8 poäng ....................................................................................................411 Proteinbioteknologi I, 5 poäng .................................................................................................412 Proteinbioteknologi II, 5 poäng ................................................................................................413 Radiofarmaceutisk organisk kemi, 5 poäng..............................................................................414 Realtidsprogrammering, 3 poäng..............................................................................................415 Reglerteknik, 3 poäng...............................................................................................................416 Reglerteknik, 3 poäng...............................................................................................................417 Reglerteknik, 4 poäng...............................................................................................................418 Reglerteknisk design, 4 poäng..................................................................................................419 Relativistisk kvantmekanik MN1, 5 poäng...............................................................................420 RNA - biologi, kemi och evolution, 5 poäng............................................................................421 Rymdfysik I, 3 poäng ...............................................................................................................422 Rymdfysik II, 3 poäng..............................................................................................................423 Rymdprojekt, 5 poäng ..............................................................................................................424 Röntgenkristallografi, 5 poäng .................................................................................................425 Sannolikhetslära och statistik, 5 poäng.....................................................................................426 Sannolikhetslära och stokastiska processer, 4 poäng................................................................427 Sannolikhetsteori och statistik, 4 poäng ...................................................................................428 Sensorer och aktuatorer, 3 poäng..............................................................................................429 Signalbehandling, 4 poäng .......................................................................................................430 Signaler och system, 3 poäng ...................................................................................................431 Simulering av transportprocesser, 10 poäng.............................................................................432 Simulering och operationsanalys, 3 poäng ...............................................................................433 Simulering och systemanalys, 3 poäng.....................................................................................434 Solenergi – teknik och system, 5 poäng ...................................................................................435 Speciell relativitetsteori, 3 poäng .............................................................................................436 Spektralanalys, 4 poäng............................................................................................................437 Statistisk mekanik, 4 poäng ......................................................................................................438 Stokastisk modellering, 3 poäng...............................................................................................439 Stora sociotekniska system, 3 poäng ........................................................................................440 Studieteknik, 1 poäng ...............................................................................................................441 Syntetisk organisk kemi I, 5 poäng...........................................................................................442 Syntetisk organisk kemi II, 5 poäng .........................................................................................443 System i teknik och samhälle- introduktion, 4 poäng...............................................................444 System i teknik och samhälle: introduktion, 2 poäng ...............................................................445 System, modell och simulering, 4 poäng..................................................................................446 Systemanalys, 5 poäng .............................................................................................................447 Systemidentifiering, 4 poäng....................................................................................................448 Säkra datorsystem, 5 poäng ......................................................................................................449 Teknik- och vetenskapshistoria, 5 poäng..................................................................................450 Teknikbaserad affärsutveckling, 5 poäng .................................................................................451 Teknikbaserad affärsutveckling / Marknadsanalys, 5 poäng ....................................................453 Teknisk ekologi, 3 poäng..........................................................................................................455 Teknisk fysik, inledande kurs, 1 poäng ....................................................................................456 Teknisk orientering, 2 poäng ....................................................................................................457 Teknisk orientering, läkemedel och material, 1 poäng .............................................................458 Teknisk orientering: Presentations- och kommunikationsteknik, 1 poäng ..............................459 Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar, 10 poäng .................................................................460 Tekniska ytor, 2 poäng .............................................................................................................461 Tematiska studier i historia, 5 poäng........................................................................................462 Teoretisk kemi, 3 poäng ...........................................................................................................463 Teoretisk materialmodellering, 3 poäng ...................................................................................464 Termodynamik, 3 poäng...........................................................................................................465 Termodynamik, 3 poäng...........................................................................................................466 Termodynamik och strömningslära, 6 poäng ...........................................................................467



Tillämpad bioinformatik, 5 poäng ............................................................................................468 Tillämpad statistik, 5 poäng......................................................................................................469 Toxikologisk riskbedömning och säkerhetsvärdering, 2 poäng................................................470 Transformer för beräkningar, 4 poäng......................................................................................471 Transformmetoder, 5 poäng .....................................................................................................472 Tribomaterial, 3 poäng .............................................................................................................473 Typsättning i LaTeX, 1 poäng..................................................................................................474 Uppsats STS, 10 poäng.............................................................................................................475 Uppsatsförberedande fördjupningskurs, 5 poäng .....................................................................476 Val av energisystem, 5 poäng...................................................................................................477 Variationsmetoder i hållfasthetsläran, 3 poäng.........................................................................478 Variationsmetoder inom teknik och fysik, 4 poäng ..................................................................479 Vattenkraft - teknik och system, 5 poäng .................................................................................480 Vattenreningsteknik, 3 poäng ...................................................................................................481 Vattenresursteknik, 3 poäng .....................................................................................................482 Vetenskap och samhälle, 2 poäng.............................................................................................483 Vetenskapshistoria och kommunikation, 3 poäng ....................................................................484 Vetenskapsteori, 5 poäng..........................................................................................................485 Vindkraft - teknik och system, 5 poäng....................................................................................486 Vågkraft – teknik och system, 5 poäng ....................................................................................487 Vågrörelselära, 4 poäng............................................................................................................488 Vågrörelselära, 5 poäng............................................................................................................489 Yt- och kolloidkemi, 5 poäng ...................................................................................................490 Ytanalys, 3 poäng .....................................................................................................................491 Ytavbildning, 3 poäng ..............................................................................................................492 Ytvetenskap och tunnfilmsteknik, 5 poäng...............................................................................493 Återkopplade system och reglerteknik, 5 poäng.......................................................................494 Öppen fördjupningskurs i Molekylär bioteknik och Bioinformatik, 5 poäng..........................495

Riktlinjer för studenternas arbetsvillkor vid Uppsala universitet ................................................................ 496 Riktlinjer för kursvärderingar inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten år 2005 ............................... 497

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Information

1

Inledning I denna studiehandbok beskrivs de civilingenjörsutbildningar som ges vid Uppsala universitet. Varje program har en bokstavsbeteckning som används i många sammanhang. Energisystem ES Teknisk fysik F Informationsteknologi IT Kemiteknik K Teknisk fysik med materialvetenskap Q System i teknik och samhälle STS Miljö- och vattenteknik W Molekylär bioteknik X Bioinformatik X Studiehandboken utkommer läsårsvis och delas ut gratis till alla studenter på civilingenjörsprogrammen. Den kan hämtas på UTH-enheten, vid respektive institution eller på expeditionen på Uthgård vid höstterminens början. Studiehandboken innehåller ett kort informationsavsnitt, utbildningsplan, studieplaner och kursplaner. Utbildningsplanen innehåller allmänna regler för civilingenjörsutbildningarna. Där står de regler som gäller för examen, tillgodoräknande av kurs m m. Studieplanen talar om vilka kurser som ingår i varje årskurs på respektive program. Kursplanen beskriver kursens innehåll, undervisningens omfattning mm.

Universitetets organisation 1. Uppsala universitet Uppsala universitet består sedan 1 juli 1999 av tre vetenskapsområden: humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet, medicinska vetenskapsområdet och teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet. Dessa områden inrymmer de åtta fakulteterna; teologiska, juridiska, historisk-filosofiska, språkvetenskapliga, medicinska, farmaceutiska, teknisk-naturvetenskapliga och den utbildningsvetenskapliga fakulteten. Den utbildningsvetenskapliga fakulteten är fristående och tillhör inget av vetenskapsområdena. Universitetets styrelse kallas Konsistorium. Konsistoriet ansvarar för planering och genomförande av universitetets verksamhet. Den operativa ledningen utövas av rektor. Ordförande i konsistoriet utses fr o m 1998 av regeringen. Rektor: professor Bo Sundqvist Prorektor: professor Lena Marcusson Ordförande i konsistoriet: ekonomie doktor Hans Dalborg

2. Teknisk- naturvetenskapliga vetenskapsområdet/teknisk-naturvetenskapliga fakulteten/ Uppsala tekniska högskola Det teknisk-naturvetenskapliga vetenskapsområdet rymmer endast en fakultet, den teknisk-naturvetenskapliga. Inom vetenskapsområdet/fakulteten bedrivs omfattande grundutbildning, forskarutbildning och forskningsprogram inom biologi, datavetenskap, fysik, geovetenskap, kemi, matematik och teknik. Vetenskapsområdet rymmer Uppsala tekniska högskola, som är ett samlingsnamn för de tekniska utbildningarna.


2

2.1 Områdesnämnden/fakultetsnämnden Vetenskapsområdet leds av en områdesnämnd tillika fakultetsnämnd för den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Nämnden ansvarar för den vetenskapliga och innehållsmässiga kvaliteten i utbildning och forskning inom sitt område. Den ger riktlinjer och verksamhetsuppdrag till institutionerna, fördelar statsanslag och ansvarar för resultatuppföljningen. Dekanus är ordförande i områdesnämnden/fakultetsnämnden och leder arbetet på fakultetsnivå. Dekanus har också titeln vicerektor och ingår i universitetets ledning. För samråd om viktigare ärenden och policyfrågor samlas rektor och därtill valda lärare och studenter regelbundet i den akademiska senaten. Ordförande i områdesnämnden (Vicerektor, Dekanus): professor Jan-Otto Carlsson Vice ordförande i områdesnämnden (Prodekanus): professor Roland Roberts

2.2 Utbildningsnämnderna Fakultetsnämnden har beslutat att från och med 2002-07-01 inrätta en teknisk utbildnings-nämnd, TUN, och en naturvetenskaplig utbildningsnämnd, NUN. Utbildningsnämnderna ansvarar för strategisk planering i form av bl.a. långsiktiga utvecklingsfrågor, uppföljning av utbildningar, profileringar, internationalisering och omvärldskontakter av relevans för utbildningen. De ska också representera utbildningarna nationellt och internationellt på möten och konferenser. Från läsåret 2005/2006 får nämnderna delvis nya, och utökade, funktioner. De nya nämnderna NU och TU består förutom ordförande av fyra näringslivsrepresentanter, lärare, programrådens (se nedan 2.4) ordförande och studenter. Ordförande TU: universitetslektor Åsa Kassman-Rudolphi Ordförande NU: professor Anders Virtanen För samordning mellan de två utbildningsnämnderna arbetar G på delegation från dekanus och i samverkan med N och T. G: professor Joachim Parrow

2.3 Uppsala tekniska högskola Uppsala tekniska högskola (UTH) är ett samlingsnamn för civil- och högskoleingenjörsutbildningarna vid Uppsala universitet.

2.4 Programråden Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden har den 1 februari 2005 beslutat införa programråd med ansvar för flera utbildningsprogram. Varje programråd är underorgan till endera den tekniska eller den naturvetenskapliga utbildningsnämnden. Organisationen gäller från den 1 juli 2005. Program med likheter i innehåll och huvudsaklig inriktning har förts till samma programråd. Programråden ansvarar för uppföljning och utveckling av respektive program. De föreslår vilka kurser som ska ingå i programmen samt ansvarar för att kurser och utbildningsprogram håller god kvalitet. I programrådet ingår programsamordnare för de aktuella programmen, lärarrepresentanter för programmens inriktningar och för de grundläggande ämnena samt studenter och yrkeslivsrepresentanter. Programråden leds av programrådsordförande. Programråden för civilingenjörsutbildningarna är alla underorgan till den tekniska utbildningsnämnden. De är Programråd Teknisk fysik med ansvar för civilingenjörsprogrammet F och kurspaket i anslutning till detta program samt fristående kursutbud i ämnet teknik utöver programkurser.


3

Programråd Data- och elektroteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen IT och E (påbyggnad på högskoleingenjörsprogrammet EI), högskoleingenjörsprogrammet EI och kurspaket i anslutning till dessa program. Programråd Tekniska system med ansvar för civilingenjörsprogrammen ES, STS och W, högskoleingenjörsprogrammet BI och kurspaket i anslutning till dessa program. Programråd Kemi- och materialteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen K och Q, högskoleingenjörsprogrammen KI och MI samt kurspaket i anslutning till dessa program. Programråd Bioteknik med ansvar för civilingenjörsprogrammen X1 och X2 samt kurspaket i anslutning till dessa program. Programråd Profilutbildningar med ansvar för Entreprenörskolan, projektledarutbildningen, kompletterande utbildningar till filosofie kandidat i ekonomi och lärare (dubbelexamen), Cemuskurser och fakultetsövergripande kurser. Programsamordnare: Energisystem: Ulla Tengblad (ES) Teknisk fysik: Olov Ågren (F) Informationsteknologi: Hans Flack (IT) Kemiteknik: Ulf Jansson (K) Teknisk fysik med materialvetenskap: Urban Wiklund (Q) System i teknik och samhälle: Elisabet Andresdottir (STS) Miljö- och vattenteknik: Conny Larsson (W) Molekylär bioteknik: Torgny Persson (X) Bioinformatik: Torgny Persson (X) För kontaktuppgifter se rubriken Telefon och kontakt.

2.5 Institutioner Institutionerna bedriver forskning och utbildning samt disponerar de medel som ställs till förfogande från interna och externa uppdragsgivare. Institutionen leds av en institutionsstyrelse, som bl a innehåller studentrepresentanter, och den operativa ledningen för institutionen utövas av prefekten.

Studieinformation 4. Läsåret / perioder Årskurs 1 Årskurs 2-5 Höstterminen 2005-08-22 - 2006-01-16 2005-08-29 - 2006-01-09 Vårterminen 2006-01-19 - 2006-06-07 2006-01-19 - 2006-06-07 Observera att årskurs 1 inleds med två frivilliga introduktionsveckor. Varje termin är uppdelad på två perioder av ungefär samma längd. Höstterminens undervisning avslutas normalt före juluppehållet.


4

4. Enheten för Uppsala tekniska högskola (UTH-enheten) UTH-enheten ger service till teknologer, program och lärare. Enheten handhar bl.a. studievägledning, schemaläggning och kursadministration. På anslagstavlorna utanför enheten anslås tentamensresultat, information från enheten, schema, aktuell programspecifik information samt övrig studierelaterad information. Aktuell information finns även på hemsidan www.teknat.uu.se UTH-expeditionen har öppet alla vardagar mellan 9-13. En dag i veckan är det utökad öppettid. Besöksadress: Ångström, hus 4 Postadress: Box 536, 751 21 Uppsala Telefon: 018-471 30 03 Enhetschef: Birgitta Gelin, 018-471 1978 [email protected]

4.1 Schema Schema för varje termin kan hämtas på UTH-enheten några dagar före terminens början. Schema finns även på hemsidan www.teknat.uu.se/student

4.2 Registrering Kursansvarig institution registrerar studenter på kurser och rapporterar in tentamensresultat. Registrering sker normalt från de kurslistor som skickas runt vid de första kurstillfällena. Samtliga studenter måste vara registrerade på alla kurser de följer.

4.3 Tentamensanmälan Tentamensanmälan ska göras via Internet senast 14 dagar före varje tentamen (ordinarie och omtentamen). Länk till tentamensanmälan finner du under www.teknat.uu.se. Utanför UTH-enheten står en dator ämnad för detta ändamål. Tid och plats för tentamina anges på hemsidan. Vid tentamen tillämpas inte akademisk kvart. Skrivtiden är normalt fem timmar. Man måste skriva i minst 30 minuter innan man får lämna skrivsalen. Vid tentamenstillfället ska man uppvisa legitimation och giltigt terminskort. Observera att du måste anmäla dig till tentamen respektive återta din anmälan om du inte avser att tentera.

4.4 Kursanmälan Kursanmälan ska göras senast 15 april för kommande höst, samt 15 oktober för kommande vår. Du skall anmäla dig genom att använda det centrala datoriserade anmälningssystemet, se www.teknat.uu.se. Se vidare Kursanmälan i delen Utbildningsplan.

4.5 Adressändring Adressändring ska rapporteras till UTH-enheten, till Uppsala teknolog- och naturvetarkår via [email protected] samt till din nation.

4.6 Praktik Det ingår ingen obligatorisk praktik inom programmen. Det rekommenderas dock att studenten på egen hand söker relevant ingenjörspraktik på företag eller myndigheter som har verksamhet inom studentens intresseområde. Syftet med praktiken är att: • göra studenten väl förtrogen med arbetslivet och samspelet mellan personer på en

arbetsplats, • utsättas för arbetsledning, • få viss erfarenhet av att söka arbete. Det rekommenderas att arbetsplatsen har fler än fem anställda och att arbetet är av teknisk natur. Genom att välja arbete som faller inom ramen för vad man lär sig under den


5

aktuella utbildningen får man en unik möjlighet att på ett tidigt stadium se vilka typer av jobb man kan få ute i arbetslivet efter en ingenjörsexamen. Många företag erbjuder praktikarbete inom till exempel laboratorium, maskin och programvara, reparation, drift, operatör, produktutveckling, anläggning, projekt. Kontaktpersoner och förslag till praktikarbeten till en del företag fås genom Uppsala teknolog- och naturvetarkår´s årligt arrangerade arbetsmarknadsdag UTNARM, där de ofta har en förteckning på hur många praktikplatser de normalt erbjuder. I övriga fall kan man själv kontakta ett företag. Många företag erbjuder övernattningslägenhet för de som kommer från annan ort för att feriearbeta. En praktikplats kan många gånger ge värdefulla kontakter och kunskap som man har nytta av i såväl senare kurser som när det blir dags att söka examensarbete och jobb på riktigt. IAESTE, praktik utomlands Ansökan Student som ordnar praktikplats i Sverige till utländsk student får 1 dec ”garantiplats” (ansökan i december). Ansökningshandlingar fås på Uthgård. 20 feb I början av februari utkommer en IAESTE-tidning med praktikplatser. Tidningarna kommer att finnas tillgängliga vid Uthgård och UTH-enheten. Övrigt utomlands Arbetsförmedlingen Utland, Bangårdsgatan 13, tel 018-683508 Nordjobb (praktik i norden), tel 08-506 113 00 Minor Field Studies, CITEC KTH (biståndsprojekt i teknik), tel 08-790 61 24 Minor Field Studies, SLU (biståndsprojekt i naturbruk), tel 018-67 10 00 Datorteknik (praktik i Frankrike) Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik, tel 018-183167, [email protected]

5. Ångströmreceptionen Receptionen handhar bokning av grupprum, kopieringskort m m. Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1 Postadress: Box 524, 751 20 Uppsala Telefon: 018-471 31 03 Receptionen är öppen mån - fre 8.00 –12.00 och 12.30 –16.30.

5.1 Meritförteckning Alla studenter och deras studieresultat registreras i Uppsala universitets studiedokumentationssystem UPPDOK. En meritförteckning, utdrag ur UPPDOK, skickas till alla registrerade studenter efter varje termin. Det går även att beställa en meritförteckning från UTH-expeditionen eller via studentportalen www.uu.se/student. Det finns en viss eftersläpning i inrapporteringen till UPPDOK vilket leder till att registerutdragen inte alltid inkluderar de senast avklarade kurserna.

6. Studievägledning

6.1 Studievägledning för programmen Studievägledarna på UTH-enheten tar hand om samtliga civil- och högskoleingenjörsprogram. För information om mera specifika detaljer kring kurserna hänvisas dock till examinator på respektive kurs eller studievägledare på kursgivande institution. Blanketter för studieuppehåll m m finns på UTH-enheten eller kan hämtas på www.teknat.uu.se Nedanstående personer arbetar som studievägledare, deras mottagningstider fastställs vid terminsstart. OBS! Vilka studievägledare som ansvarar för de olika programmen kan ändras under året. Aktuell information ges via enheten och från hemsidan www.teknat.uu.se


6

Inger Andersson Studievägledare för ES Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 31 05 E-post: [email protected] Mikael Carlsson Studievägledare för IT Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 68 87, 57 16 E-post: [email protected] Åsa Ekstrand Studievägledare för K och KI Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 23 25 E-post: [email protected] Ylva Hedstrand Studievägledare för W och BI Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 10 68 E-post: [email protected] Henrik Hermansson Studievägledare för MI Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 14 01 E-post: [email protected] Ola Ljunggren Studievägledare för STS och X Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 63 98, 42 32 E-post: [email protected] Nora Masszi Studievägledare för EI Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 30 02 E-post: [email protected] Cecilia Johansson Studievägledare för F Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 72 64 E-post: [email protected] Mikael Östh Studievägledare för Q Besöksadress: UTH-enheten, Ångströmlaboratoriet hus 4 Telefon: 018-471 68 87 E-post: [email protected] Dessutom arbetar följande personer med vissa studievägledande uppgifter Maria Othelius Telefon: 018-471 31 45 Marie-Louise Holmström Telefon: 018-471 30 05 Åsa Lagerwall Telefon: 018-471 71 35

6.2 Studievägledning för Entreprenörskolan i Uppsala Sara Gredemark Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala, Besöksadress: CEF, Dag Hammarskjölds väg 60 Telefon: 018 - 471 75 81 E-post: [email protected]


7

6.3 Studievägledning ämneskurser Ämne Kontaktperson Telefon

Biologi Eva Damm 018-471 43 06 Datavetenskap Olle Gällmo 018-471 31 54 Datavetenskap Torsten Jarkrans 018-471 57 07 Fysik Staffan Andersson 018-471 35 21 Geovetenskap Richard Heijkenskjöld 018-471 25 07 Kemi Kerstin Sunnerheim 018-471 37 12 Matematik Sohel Zibara 018-471 32 03 Teknik Nora Masszi 018-471 30 80

7. Betygsombudsmän Betygsombudsmännen är till för dig som student, om du anser att du fått fel betyg eller anser att examinationen av dig har gått oriktigt till och har begärt ändring hos examinator utan att få gehör. Betygsombudsmännen är två lärare med stor erfarenhet av examination inom olika områden, som utsetts av rektor. De har i uppgift att efter samtal med berörda och, om så behövs, ytterligare utredning ge sin uppfattning till känna i ett särskilt yttrande, som sänds till berörda parter. De kan inte själva ändra betyg eller fatta andra beslut. Professor Eva Wallerstedt, företagsekonomi, tel 018-471 13 67, fax 018-471 68 10, e-post [email protected] Universitetslektor Rolf Paulsson, teoretisk fysik, träffas per tel 018-471 3249, fax 018-533180 eller e-post [email protected]

8. CSN Studiemedel handhas av Centrala Studiestödsnämnden, CSN. För att få studiemedel för kommande läsår skall du under det första året av dina högskolestudier ha tagit minst 25 poäng. Därefter är kravet 30 poäng per läsår. Har du inte lyckats uppfylla dessa krav tas ansökan upp till särskild prövning. Där görs en bedömning över prognosen för fortsatta studier varvid det tas hänsyn till eventuella skäl till varför man inte klarat studierna t ex sjukdom eller annat som varit avgörande för resultaten. För att CSN ska kunna bedöma prognosen för fortsatta studier kan du upprätta en personlig studieplan tillsammans med en studievägledare. Vid den särskilda prövningen avgörs om du får dispens från poängkraven. Eventuellt avslagsbeslut kräver att två handläggare är överens om beslutet. Kontaktinformation för CSN se Telefon och adresser.

9. Studiesocialt

9.1 Studentkåren och nationerna Alla som studerar vid Uppsala universitet måste vara medlemmar i Uppsala studentkår och i en nation. Inskrivning sker på respektive nation. Den som inte vill ta del av nationsverksamheten kan skriva in sig vid Skånelandens nation. Detta är kostnadsfritt och sker på Uppsala studentkår. För att som icke-uppsalastudent kunna besöka nationerna måste man ansöka om ett s.k. gästleg. Dessa administreras av kuratorskonventet, som är nationernas övergripande samarbetsorgan. Kuratorskonventets expedition finns på entréplanet på Övre Slottsgatan 7. Öppettider: måndag-fredag 9-17.


8

Studentkåren arbetar för att tillvarata studenters intressen i utbildningsfrågor och studiesociala frågor, både på lokal och på nationell nivå. Därutöver driver studentkåren i samarbete med universitetet Studentbokhandeln samt handhar Norreda Torp som hyrs ut till kårens medlemmar. För adress och telefonuppgifter se rubriken Telefon och adresser.

9.2 UTN Uppsala teknolog- och naturvetarkår, UTN, är en studentorganisation för studenterna på teknisk-naturvetenskaplig fakultet vid Uppsala universitet. UTN är en ideell förening, där medlemskap är frivilligt och kostnadsfritt. UTN företräder fakultetens samtliga studenter mot universitet, näringslivet och övriga delar av samhället. Grundpelarna utgörs av utbildningsbevakning, arbetsmarknadsbevakning och studiesocial påverkan. Genom att varva dessa med en väl strukturerad mottagningsverksamhet och kontinuerliga sociala aktiviteter hoppas UTN kunna göra såväl studietiden som förutsättningarna inför arbetslivet så goda som möjligt för teknologer och naturvetare. Varje utbildningsprogram utgör en sektion i UTN och representeras av en egen sektionsförening. Sektioner bildar stommen i UTN. För varje sektion finns ett studieråd som sköter utbildningsbevakningen på lokal nivå. Vill du komma i kontakt med ditt studieråd gå in på hemsidan: www.utn.uu.se.

Sektion Sektionsförening

DV UD (Uppsala Datavetare) ES FET (Föreningen Energisystemteknologerna) F FUTF (Föreningen Uppsala Tekniska Fysiker) H Uppsala Ingenjörsförening IT FITS (Föreningen IT-sektionen) K Kemisektionen NVB BÄR (Biologiska Ämnesrådet) NVF FysKam (Fysikums Kamratförening) NVG Geos (Geovetenskapliga studierådet) NVK IUPAK (Intresseföreningen Uppsala Akademiska Kemister) NVM Möbius Q Qube STS SSTSS (Studentföreningen för STS-sektionen) W WAWE (We are W-Engineers) X Sfinx (Studenter För Intresse och Nöje på X) Vill du veta mer, eller komma i kontakt med någon inom organisationen, kontakta någon av nedanstående personer. Uppsala teknolog- och naturvetarkår, Uthgård, 752 37 UPPSALA Tel 018-57 25 20, fax 018-57 25 35, e-post [email protected] Ordförande [email protected], 018-57 25 21 Arbetsmarknadsutskottes ordförande [email protected], 018-57 25 25 Internationella utskottets ordförande [email protected], 018-57 25 24 Studiesociala utskottets ordförande [email protected], 018-57 25 26 Utbildningsutskottets ordförande [email protected], 018-57 25 23

8.2 Ultuna Studentkår Du som läser kurser vid SLU kan även vandal dig till Ultuna studentkår med frågor om t.ex. kåravgift, problem med kurser eller dylikt. Tel nr kårkansliet 018 – 671114 och e-post [email protected] Kontaktperson: [email protected]


9

9.4 Studenthälsan Studenthälsan anordnar motionsverksamhet samt hälso- och sjukvård för Uppsalas studenter. Studenthälsans fullständiga program framgår av en folder som finns att tillgå på studentkåren, på de flesta av universitetets institutioner och på många andra ställen där studenter vistas. Studenthälsans hemsida: www.student.uu.se/sh/ För mer information se rubriken Telefon och adresser. 9.5 Bostäder Det kan vara ganska knepigt att hitta bostad i Uppsala, men det finns några olika vägar att gå. De alternativ som erbjuds är bostadsbolaget Studentstaden, nationerna och stiftelsers bostadsförmedling, Uppsala studentkårs bostadsjour, Uppsalahem AB eller AP fastigheter. Mer information om dessa alternativ finns på Uppsala teknolog- och naturvetarkårs hemsida www.utn.uu.se under studier/studiemiljö. Förutom detta kan man själv sätta in annonser eller svara på sådana i till exempel dagstidningar och på anslagstavlor.

10. Datorer

10.1 UpUnet-S Uppsala universitet har ett uppbyggt studentdatornät, UpUnet-S, som alla studenter kan få tillgång till under sin studietid. I samband med datakurser i början av utbildningen ges studenterna tillgång till ett datorkonto med tillhörande e-post. UpUnet-S ger dig möjlighet att från hemmet bl a använda e-post, skriva rapporter, göra inlämningsuppgifter, leta och beställa böcker från universitetsbiblioteket, använda Internet samt kunna göra den årliga kursanmälan. UpUnet-S är kostnadsfritt men en avgift tas ut för dokumentation och installationsdisketter i samband med ett introduktionsseminarium. Mer information finner du på www-adressen http://www.student.uu.se/upunets/

10.2 Passerkort Ansökan om passerkort görs på intendenturen, Ångströmlaboratoriet. Tillträde beviljas ½ år i taget, därefter måste kortet uppdateras. Ansökningsblanketter för uppdatering finns att hämta på UTH-expeditionen och intendenturen.

11 Studier utomlands Civilingenjörsstudenterna ges många möjligheter att bedriva studier, utföra examensarbeten eller praktisera utomlands. Inga kursavgifter förekommer och bostad m.m. ordnas i de utbyten som anges i det följande. Extra studiemedel beviljas i regel studenter som har större omkostnader för att studera utomlands. De som avser att studera vid ett universitet utomlands bör börja planera och söka utbytesplatser cirka ett år i förväg!

11.1 Utbyten i teknik och naturvetenskap Uppsala universitet har ett stort antal institutionsbundna utbytesprogram inom naturvetenskap och teknik. De flesta av dessa ger utbytesstudenten möjlighet att läsa ett brett fält av kurser inom matematik, fysik, data och teknik. I några fall går det också att läsa kurser i kemi och bioteknik. Vissa utbytesprogram är specialiserade mot ett visst ämnesområde. Ansökningarna till något av dessa utbyten handläggs av utsedda kontaktpersoner på institutionerna som ansvarar för utbytet.


10

Sammanställningen nedan omfattar inte alla möjligheter som erbjuds inom universitetet. För ytterligare information se broschyren Study abroad at Uppsala University Ansökan

Utbyten för civilingenjörsprogrammen: 15 mars Hamburg (tyska, engelska), Milano (italienska, engelska), München (tyska), Paris (franska), Prag (tjeckiska, engelska), Thessaloniki (grekiska, ev. engelska), Toulouse (ENSEEIHT, franska, ev. engelska), Ulm (tyska, engelska) och Zürich (ETH, tyska, engelska) Kontaktpersoner: Ewa Sääf, UTH-enheten, tel 018-4713144, [email protected], för ETH Zürich, Karin Larsson, Materialkemi, tel 018-4713750, [email protected] och Stefan Pålsson, avdelningen för teknisk databehandling, tel 018-4712970, [email protected], för Toulouse och Ulm, Anders Rydberg, avdelningen för Signaler och system, tel 018-47132228, [email protected] Teknikvetenskap: Rousse, Bulgarien. Kontaktperson: Lars Ericsson, Institutionen för teknikvetenskap, Tel 018-4713383, [email protected] 15 mars Fysik och teknik: Amsterdam, Dublin, Hamburg, Konstanz, Lodz Madrid, Marseille, Sussex, 15 mars Tartu, Zürich, ETH Zürich. Kontaktperson: Arne Arnesen, fysiska institutionen, tel 018-4713511, [email protected] Heidelberg, Helsingfors, Innsbruck, Lausanne (EPFL), Torino, Wien (TU) 15 mars Kontaktperson: Carlos de los Heros, institutionen för strålningsvetenskap, 15 nov 018-4713256, [email protected] Utbyte för materialvetare och tekniska fysiker: Houston. 15 mars Utbytet avser två års studier och avlönad assistenttjänstgöring i Houston efter tredje året på civilingenjörsutbildningen. Kontaktperson: Ken White, [email protected]. Breda utbyten med profilering mot datavetenskap, informationsteknologi och matematik (se även www.it.uu.se/edu/exchange): Berlin, Braunschweig, Magdeburg, Stuttgart, Tübingen, Zürich (ETH) 15 mars Kontaktperson: Stefan Pålsson, avdelningen för teknisk databehandling, tel 018-471 2970, [email protected] Allendale, Brest, Lyon, Marseille, Singapore, Korea, Shanghai 15 mars Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik, tel 018-471 3167, [email protected] Sista ansökningsdag ej fastställd för Allendale. Madrid, Valencia Milano, Torino Kontaktperson:Roland Bol, avdelningen för datalogi, tel 018-471 7606, 15 mars [email protected] Inom databasteknik: Paris, Versailles, Zürich, Aberdeen och Karlsruhe 15 mars Kontaktperson: Tore Risch, avdelningen för datalogi, tel 018 471 6342, [email protected]


11

Utbyten som är relevanta för samtliga teknologer: Paris (Ecole Polytechnique) och Lyon (ENS) 15 mars Kontaktperson: Roger Wäppling, Ångströmlaboratoriet, tel 018-471 35 98, Roger.Wä[email protected]. St Petersburg (SPbSTU) ej bestämt SPbSTU är en av de mest meriterade tekniska högskolorna i forna Sovjet. Huvudsakligen undervisning på ryska. Svenska institutet kan ge stipendium motsvarande studiemedel. Kontaktperson: Olov Ågren, tel 018- 4715816, [email protected] NORDTEK, samtliga civilingenjörsutbildningar i Norden: Reykjavik, Trondheim, Stavanger, Lyngby, Ålborg, Odense, Helsingfors, Åbo, 15 okt Uleåborg, Tammerfors, Vasa, Villmanstrand 31 mars Alla teknologer som tagit 80 p vid ansökningstillfället kan erbjudas plats vid valfri civilingenjörsutbildning i Norden. Vid Åbo akademi undervisas på svenska. Kontaktperson: Ewa Sääf, tel 018-4713144, [email protected] Fysikutbyten, särskilt fasta tillståndets fysik och kärnfysik: Bonn, Groningen, Göttingen, Lissabon, Lyon, Löwen, Århus 15 nov Kontaktperson: Roger Wäppling (e-postadress mm, se ovan) EMSPS, projektarbete i fysik (c:a 150 europeiska universitet) kontinuerligt Kontaktperson: Göran Fäldt (e-postadress mm, se ovan) Projektarbete inom teoretisk kemi eller teoretisk kvantkemi: Gainesville (Florida), Konstanz, Århus kontinuerligt Kontaktperson: Sten Lunell, institutionen för kvantkemi, tel 018- 4713268, [email protected] Utbyten för miljö- och vattenteknologer: 15 mars Innsbruck, Wien, Prag, Dresden, Bielefeld, Freiburg, Munster, Oviedo, Salamanca, Lyon, Thessalonikis, Budapest, Ferrara, Oslo, Amsterdam, Warsawa Kontaktperson: Rajinder Saxena, institutionen för geovetenskaper, tel 018-4712251, [email protected] Utbyten inom biologi, särskilt bioteknik: 15 mars Namur, Reading, Sussex (Brighton), ENS de Lyon, Angers, Kreta (helst marin biologi), Vrije U. Amsterdam, Groningen, Wageningen, Nijmegen, Trieste, Bern, Edingburgh, Granada, León, Bielefeld, Bonn, Rostock, Heidelberg, Wien, Samt för Miljö- och vattenteknologer: Angers, Kreta, Mauritius, Groningen, Rostock, Sussex Kontaktperson: Eva Damm, institutionen för biologisk grundutbildning, tel 018-47 4306, [email protected]

11.2 Generella utbytesprogram Uppsala universitet deltar i ett antal generella utbytesprogram där studenten tillåts läsa valfritt ämnesområde som finns vid det utländska universitetet. Information om dessa utbyten erhålls från Internationella kansliet som också handlägger ansökningarna. Sista dag (preliminärt) för ansökan anges nedan. Samtliga utbytesuniversitet presenteras på Internationella kansliets hemsida www.inter.uadm.uu.se/villdulasa.html. Kontaktorgan för de generella utbytena: Internationella kansliet, St Olofsgatan 10A, tel 018-4712500 Land/region Ansökan Generella utbyten i USA-Kanada: Austin, California State University m.m. (sammanlagt ett 30-tal universitet) slutet av nov Många universitet kräver avklarat språktest (TOEFL-test eller motsvarande). Det är viktigt att ordna sjukförsäkring i USA!


12

Generella utbyten i Australien och Nya Zeeland Sydney, Melbourne, Auckland, Canterbury m.m. (sammanlagt 20 universitet) slutet av sept Många universitet kräver avklarat språktest (TOEFL-test eller motsvarande). Generella utbyten i Europa: Edinburgh, Heidelberg, Lausanne m.m. (sammanlagt ett 30-tal universitet) mitten av mars Generella utbyten med Latinamerika och Sydafrika: Guanajuato, Puebla, Caracas, Buenos Aires, Santiago, Stellenbosch, början av maj Kapstaden, Durban början av sept Generella utbyten i Asien: Beijing, Fukuoka, Hong Kong, Kyoto, Penang, Sendai, Seoul, Singapore, Suwon, Tokyo. Huvudsakligen undervisning på kinesiska. början av febr

11.3 BEST - Board of European Students of Technology Sommarkurser i Europa Ansökan i slutet av april. Tvåveckorskurser med syfte att ge ingenjörsstudenter i Europa möjlighet att bredda sina tekniska studier och lära känna andra kulturer i Europa. Det erbjuds även veckokurser under andra delar av året. Besök hemsidan www.best.eu.org/vivaldi för mer information. Uppsala lokala BEST-grupp finns på www.best.eu.org/uppsala och kontaktas på [email protected]

11.4 Information En gång per termin, i november respektive april, hålls ett informationsmöte. Exakt datum och lokal anslås på anslagstavlan intill UTH-enheten. Ytterligare information kring utbytena kan du hitta på www.teknat.uu.se I februari varje år arrangeras en mässa för studenter som vill åka utomlands och studera, arbeta mm. För mer information se www.utn.uu.se/ifd

11.5 Fadderverksamhet Ett bra sätt att förbereda sig för utlandsstudier är att vara fadder åt en utländsk student i Uppsala. Cambius är en arbetsgrupp som tar hand om utbytesstudenter som kommer till Uppsala. Kontakta [email protected] för mer information.

11.6 Urvalsprocess Alla studenter som i tid ansöker om en studieplats deltar i en urvalsprocess hos Internationella kansliet eller hos kontaktpersonen vid institutionen som ansvarar för utbytet.

11.7 Språkkurser Programstudenter inom teknik/naturvetenskap erbjuds att söka korta språkkurser (5 poäng) i tyska, franska och engelska. Kurserna annonseras i universitetets utbildningskatalog. Studiemedel kan i vissa fall utgå för att läsa sommarkurser i utomlands.

11.8 Utbytesprogram utanför Uppsala universitetets regi Feinberg Graduate School (Israel) Utbytet är avgiftsfritt. Studieinriktningar finns som passar samtliga teknologer. Ansökningshandlingar finns på internetadressen http//www.weizmann.ac.il/feinberg Utbyten främst avsedda för forskning eller grundutbildning: Kina, Japan, Indien, Israel, Thailand, Turkiet, Öst- och Västeuropa Svenska institutet, tel 08-453 78 00 Centrala Östeuropa och forna Sovjet Tempus, tel 08-453 50 00


13

12 Praktik och examensarbete

12.1 IAESTE, praktik utomlands Ansökan Student som ordnar praktikplats i Sverige till utländsk student får ”garantiplats”. 1 dec Ansökningshandlingar fås på Uthgård. 20 feb I början av februari utkommer en IAESTE-tidning med praktikplatser. Tidningarna kommer att finnas tillgängliga vid Uthgård och UTH-enheten.

12.2 CERN (NFR) "Summer student programme" Utbytet ger teknisk praktik vid acceleratoranläggningen i CERN. Kontaktperson: Göran Fäldt, institutionen för strålningsvetenskap, 018-471 38 44, Goran.Faldt @tsl.uu.se

12.3 ÖVRIGT Arbetsförmedlingen Utland, Bangårdsgatan 13, tel 018-683508 Nordjobb (praktik i norden), tel 08-506 113 00 Women In Tecnology, WITEC (praktik för kvinnor), tel fax: 035-12 73 54, fax: 035-12 81 75. Minor Field Studies, CITEC KTH (biståndsprojekt i teknik), tel 08-790 61 24 Minor Field Studies, SLU (biståndsprojekt i naturbruk), tel 018-67 10 00 Datorteknik (praktik i Frankrike) Kontaktperson: Anders Berglund, avdelningen för datorteknik, tel 018-183167, [email protected]

13 Telefon och adresser Universitetets personalkatalog finns på www.uu.se/Adresser/ UTH enheten www.teknat.uu.se Besöksadress: Ångström hus 4, Lägerhyddsvägen 1 Postadress: Box 536, 751 21 Uppsala Telefon: 018-471 30 03 Enhetschef Birgitta Gelin: 018-471 19 78 [email protected] Ångströmreceptionen Besöksadress: Ångström hus 1, Lägerhyddsvägen 1 Postadress: Box 524, 751 20 Uppsala Telefon: 018-471 3103 Fax: 018-471 58 93 Universitetets studerandeexpedition (och central studievägledning) Besöksadress: St. Olofsgatan 10B Postadress: Box 256, 751 05 Uppsala Telefon: 018-471 47 10 Fax: 018-471 19 73 E-post: [email protected] Områdeskansliet för naturvetenskap och teknik Besöksadress: St. Olofsgatan 10B, 3 trp Postadress: Box 256, 751 05 Uppsala Telefon: 018-471 18 70 Utbildningsledare: Birgitta Gelin tel 018-471 19 78 [email protected] Björn Gembert tel 018-471 17 39 [email protected]


14

Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala www.cef.uu.se Besöksadress: Dag Hammarskjölds väg 60 Postadress: CEF, Uppsala Science Park, 751 83 UPPSALA Kontaktperson för påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörer Sara Gredemark tel 018-471 7581 [email protected] Uppsala teknolog- och naturvetarkår Se även rubrik 9.2 UTN. www.utn.uu.se Adress: Polacksbacken hus 73, 752 37 Uppsala Telefon: 018-57 25 20 Fax: 018-57 25 35

Uppsala studentkår www.uppsalastudentkar.nu Adress: Övre Slottsgatan 7, 753 10 Uppsala Telefon: 018-480 31 00 (växel) [email protected] Fax: 018-480 31 29

Studenthälsan www.student.uu.se/sh Mottagning: Övre Slottsgatan 7, 2tr, 753 10 Uppsala Telefon: 018-15 50 50 Öppettider: alla vardagar 8.30-12 och 12.45-16.00. Obs tisdag från kl 10.00! Motion www.student.uu.se/sh Svettis Sjukhusvägen 2, tel 018-14 05 09 resp 018-69 52 80 Stallet Dag Hammarskjöldsv. 58, tel 018-471 69 40 resp 018-471 69 43

Studentstaden i Uppsala AB www.studentstaden.se Besöksadress: Dragarbrunnsgatan 42 Postadress: Box 1050, 751 40 Uppsala Telefon: 018-489 21 00 Öppettider: Mån-fre 9.00 - 12.00, 13.00 – 16.00 CSN www.csn.se Besöksadress: Kungsgatan 57B Postadress: Box 1034, 751 40 Uppsala Besökstid: må-ti, to-fr 13-15 (onsdagar stängt) Telefontid: 8-16.30 Telefon: 0771-27 60 00 (Telefontid: 8-16.30) Datasvar: 08-619 80 00 Överklagandenämnden för högskolan www.hsv.se/onh Besöksadress: Luntmakargatan 13, Stockholm Postadress: Box 7249, 103 89 Stockholm Telefon 08-563 087 00


15

Programsamordnare Energisystem, ES: Ulla Tengblad Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 12136 Telefon: 018- 471 32 20 E-post: [email protected] Samordnare för ES-kurser vid SLU: Gertrud Nordlander Besöksadress: Inst. för skoglig marklära, SLU, rum 227 Telefon 018-67 19 86 E-post [email protected] Teknisk fysik, F: Olov Ågren Besöksadress: Ångströmlaboratoriet Telefon: 018-471 5816 E-post: [email protected] Informationsteknologi, IT: Hans Flack Besöksadress: Polacksbacken, hus 1, rum 256 Telefon: 018-471 30 16 E-post: [email protected] Kemiteknik, K: Ulf Jansson Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum 3412 Telefon: 018-471 37 27 E-post: [email protected] Teknisk fysik med materialvetenskap, Q: Urban Wiklund Besöksadress: Ångströmlaboratoriet, rum Telefon: 018-471 30 92 E-post: [email protected] Miljö- och vattenteknik, W: Conny Larsson Besöksadress: Geocentrum, Villav. 16, Gl312 Telefon: 018- 471 71 86 E-post: [email protected] Samordnare för W-kurser vid SLU: Ingmar Messing Besöksadress: Inst. för markvetenskap, SLU Telefon: 018-67 11 73 E-post: [email protected] Molekylär bioteknik, X och Bioinformatik, X: Torgny Persson Besöksadress: EBC, Norbyvägen 14/ BMC, Husarg. 3 Telefon: 018-471 41 40 (EBC), 018-471 46 86 (BMC) E-post: [email protected] System i teknik och samhälle, STS: Elísabet Andrésdóttir Besöksadress: Matematiska institutionen Telefon: 018 - 471 32 22 E-post: [email protected]

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Utbildningsplan

16

UTBILDNINGSPLAN FÖR CIVILINGENJÖRSPROGRAMMEN 180/220 POÄNG VID UPPSALA UNIVERSITET läsåret 2005/2006 Utbildningsplanen är fastställd av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden 2005-05-10 att gälla fr.o.m. 2005-07-01. 1. Beslut om att anordna civilingenjörsprogram Enligt beslut av konsistoriet 1992-10-19 och rektorsämbetet 1992-10-30 skall civilingenjörsprogrammen i materialfysik, miljö- och vattenteknik, molekylär bioteknik och teknisk fysik finnas inrättade vid universitetet fr.o.m. 1 juli 1993. Enligt beslut av konsistoriet 1994-12-05 skall civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi finnas inrättat vid universitetet fr.o.m. 1 juli 1995. Programmet i materialfysik byter namn fr.o.m. 96-07-01 till teknisk fysik med materialvetenskap efter beslut av rektor 1995-10-27. Enligt beslut 1997-01-17 skall civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, inriktning läkemedel och material, finnas inrättat vid universitetet fr.o.m. 1 juli 1997. Enligt beslut 1999-09-27 skall civilingenjörsprogrammen i energisystem och system i teknik och samhälle finnas inrättade vid universitetet fr.o.m. 1 juli 2000. Enligt beslut i konsistoriet 2000-10-24 skall programmet i bioinformatik finnas inrättat fr.o.m. 1 juli 2001. Enligt beslut av rektor 2002-04-16 ändras samtliga civilingenjörsprogram inför lå 2002/2003 från 180 poäng till 180/220 poäng. Alternativet 220 poäng innehåller förutom kravet för civilingenjörsexamen även kravet för en filosofie kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne.. För studenter som uppfyller givna programkrav ges platsgaranti till att läsa 220 poäng inklusive 60 poäng i ämnet företagsekonomi. 2. Mål för civilingenjörsutbildningarna 1 kap. 9 § högskolelagen; Den grundläggande högskoleutbildningen skall, utöver kunskaper och färdigheter, ge studenterna förmåga till självständig och kritisk bedömning, förmåga att självständigt lösa problem samt förmåga att följa kunskapsutvecklingen, allt inom det område som utbildningen avser. Utbildningen bör också utveckla studenternas förmåga till informationsutbyte på vetenskaplig nivå. För att erhålla civilingenjörsexamen skall studenten ha (från högskoleförordningen) tillägnat sig kunskaper i matematik och naturvetenskapliga ämnen i en sådan omfattning som fordras för att förstå och kunna tillämpa de matematiska och naturvetenskapliga grunderna för det valda teknikområdet, förvärvat kunskaper om och färdigheter i att utforma produkter, processer och arbetsmiljö med hänsyn tagen till människors förutsättningar och behov och till samhällets mål avseende sociala förhållanden, resurshushållning, miljö och ekonomi, förvärvat kunskapsmässiga förutsättningar att, efter något års yrkesverksamhet inom sitt område, självständigt kunna svara för utvecklingen eller utnyttjandet av ny teknik på internationellt konkurrenskraftig nivå.


17

3. Lokala mål för civilingenjörsprogrammen 3.1 Allmänna lokala mål för civilingenjörsprogrammen

(utöver de i högskoleförordningen fastställda) Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på:

• en bred teknisk kompetens inom sitt område genom en väl avvägd sammansättning av teknik och naturvetenskap med anknytning till såväl näringsliv som aktuell forskning.

• färdigheter att lösa problem med ett projektorienterat arbetssätt, samt god förmåga att samarbeta och lösa problem i grupp

• goda kunskaper och färdigheter, i användning av datorbaserade hjälpmedel, som stöd för ingenjörsarbete

• förmåga att inhämta facklitteratur på svenska och engelska samt god förmåga att uttrycka sig muntligt och skriftligt på svenska och engelska

• förmåga att kunna applicera nya forskningsrön på tekniska problemställningar • förmåga att med teoretiska modeller kunna beskriva förlopp, bedöma tillämpbarhet och

begränsningar samt tolka och värdera resultat

Utbildningen skall ge behörighet till forskarutbildning. 3.2 Mål för civilingenjörsprogrammet i energisystem (ES) Teknikområdet energisystem består av processer och system för råvarutillförsel, omvandling, distribution och användning av olika energislag. Civilingenjörsprogrammet i energisystem syftar till att utbilda civilingenjörer lämpade att arbeta både med specifika energitekniska frågor och med energisystem ur ett helhetsperspektiv och inom ramen för en hållbar energianvändning. De skall ha förmåga att väl kunna kommunicera med specialister från vitt skilda kompetensområden. De skall vara tränade i att driva projekt och därför ha kunskaper i ledarskap och organisation. Civilingenjörerna i energisystem bör därmed vara särskilt lämpade att arbeta med energisystem under planering, uppbyggnad och vid förändring. Efter genomgången utbildning ska studenten ha förvärvat kunskaper i

• grundläggande naturvetenskapliga och tekniska ämnen • energisystem • energiomvandlingsprocesser • sambanden mellan energi, miljö och samhälle både ur tekniskt och

samhällsvetenskapligt perspektiv Utöver den tekniska kompetensen skall utbildningen ge

• förmåga till överblick och systemtänkande • kommunikativ förmåga • förmåga till analys • operativ förmåga

Utbildningen baseras på den samlade kompetens runt energisystem som finns vid Uppsala universitet och SLU.


18

3.3 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik (F) Teknisk fysik omfattar såväl de grundläggande vetenskaperna matematik, datavetenskap och fysik som deras tekniska tillämpningar. Syftet med civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik är att ge en bred kunskapsbas inom tekniken. Denna utgörs av

• goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande matematik och fysik med tillämpningar;

• fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning av teknisk fysik.

Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på god förmåga i att

• överblicka ett brett tekniskt område samt värdera och sammanknyta framsteg inom fysiken och skilda tekniska delområden;

• snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya fysikalisk-tekniska områden och tillämpa nya rön för teknikens utveckling och förnyelse;

• utföra tekniskt utvecklings- och forskningsarbete inom skilda fält; • med matematiska modeller beskriva fysikalisk-tekniska förlopp samt bedöma dessa

modellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang; • inom en uppställd modell med lämplig metod genomföra beräkningar samt tolka och

värdera erhållna beräkningsresultat; • planera och välja metoder för och genomföra fysikalisk-tekniska experiment

och mätningar samt värdera erhållna resultat.

3.4 Mål för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi (IT) Informationsteknologin består av metoder och tekniker för kommunikation mellan människor eller mellan människa och maskin. Vetenskapsområdet informationsteknologi omfattar teoretisk, experimentell och ingenjörsmässigt konstruerande verksamhet rörande data och information. Verksamheten innefattar moment om hur insamling, överföring, bearbetning, lagring, presentation och tolkning verkställs med framför allt datorsystem och datorbaserade utrustningar. Sådana enheter med tillhörande programsystem utgör studieobjekt och är såväl ett konstruktionsobjekt i sig som ett hjälpmedel för produkt- och tjänsteutveckling. Syftet med civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi är att ge de kunskaper och färdigheter som krävs för att civilingenjören efter genomgången utbildning ska kunna vidareutveckla och använda teknologi vad avser framtagning och färdigställande av stora komplexa system där datorer, kommunikation och styrning har en central roll. I detta sammanhang fokuseras på begreppet pålitlig databehandling; tillgänglighet, säkerhet, effektivitet, förutsägbarhet och tillförlitlighet. Utbildningen syftar till att ge en bred kunskapsbas inom området. Denna utgörs av

• goda kunskaper och färdigheter inom grundläggande informationsteknologi, matematik och tillämpningar därav;

• fördjupade kunskaper inom någon specialinriktning inom informationsteknologi; • en god balans mellan teoretiska och praktiska kunskaper och färdigheter.

Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter med betoning på god förmåga i att

• överblicka ett brett område samt värdera och sammanknyta framsteg inom informationsteknologi och datorvetenskap samt dess tillämpningar;


19

• snabbt inhämta kunskapsstoff inom nya områden inom informationsteknologin och tillämpa nya rön inom vetenskapen och tekniken och dess tillämpningar;

• utföra utvecklings- och forskningsarbete inom området; • med matematiska modeller beskriva, analysera och syntetisera tekniska förlopp samt

bedöma dessa modellers tillämpbarhet och begränsning i olika sammanhang; • inom en uppställd modell med lämplig metod genomföra beräkningar samt tolka och

värdera erhållna resultat; • planera och välja metoder för och genomföra experiment och mätningar samt att

värdera erhållna resultat; • konstruera, realisera och utvärdera datoriserade system för tekniska tillämpningar; • kunna kommunicera med ickespecialister och producera produkter enligt

specifikationer och inom givna tidsramar; • verka inom en internationell organisation stödd av nätverk och annan infrastruktur; • kommunicera muntligt och skriftligt; • övertygande förmedla en idé och genomföra en konstruktion.

3.5 Mål för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, inriktning läkemedel och material (K)

Utbildningen syftar till att utbilda civilingenjörer inom två områden: läkemedel och material. Utbildningen ska:

• ge gedigna grundläggande kunskaper inom områdena kemi och kemiteknik samt matematik.

• ge en god grund i stödämnen som datavetenskap, fysik och biovetenskap. • erbjuda fördjupningskurser inom läkemedels- och materialområdet med ingenjörsmässig

relevans. • inom läkemedelsinriktningen ge en god grund för att erhålla kompetens som ”qualified

person” (QP)

Utbildningen skall dessutom: • träna studenterna att lösa uppgifter i olika arbetsformer både individuellt och i

projektform, • vara organiserad så att den ger studenterna goda möjligheter till internationellt utbyte, • innehålla en integrerad kommunikationsträning, både i tal och skrift, • ge studenterna en gedigen träning i praktiskt laborativt arbete genom att erbjuda kurser

med ett stort laborativt innehåll.

Efter genomgången utbildning skall den färdiga civilingenjören kunna arbeta inom bl.a. följande områden:

• utveckling och framställning av nya läkemedel • design och syntes av nya läkemedelssubstanser • vidareutveckling, produktion, analys och kvalitetssäkring av redan existerande och nästa

generation farmaceutiska produkter • utveckling, analys och tillverkning inom bioteknik-, biomaterial och medicinföretag • utveckling och framställning av material med specifika egenskaper • vidareutveckling av redan existerande materialtyper • avancerad materialanalys


20

3.6 Mål för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap (Q) Syftet med programmet Teknisk fysik med materialvetenskap är att utbilda civilingenjörer med kompetens att tillämpa kunskaper inom materialvetenskap för att utveckla ny teknik och nya typer av tekniska system. Programmet ger en grund inom teknisk fysik, samt kunskap om samband mellan materials sammansättning, struktur och egenskaper. Programmet ger fördjupad kunskap inom:

• Ytteknik och tunnfilmsteknologi • Karakterisering och analys av material och ytor • Avancerad mikrostrukturteknik • Funktionella ytor för olika tillämpningar.

Exempel på tillämpningsområden för mikrostrukturteknik är fluidik, optik, elektronik, sensorer och aktuatorer. En viktig del inom området är kunskap om processteknologier och materialval. Exempel på tillämpningsområden för funktionella ytor är solenergi och energilagring, datalagring och elektronik, implantat och biokompatibla komponenter, slitagemotstånd och friktionskontroll. Förutom att uppfylla de övergripande målen så skall denna utbildning:

• Träna teknologerna att lösa uppgifter i olika arbetsformer, både individuellt och i projektform.

• Träna teknologerna i både skriftlig och muntlig presentations- och kommunikationsteknik.

• Vara organiserad så att den ger goda möjligheter till internationellt utbyte. Programmet utbildar civilingenjörer för en arbetsmarknad som inkluderar forskning och utveckling inom både små och stora företag, samt forskning på akademisk nivå.

3.7 Mål för civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) Syftet är att utbilda civilingenjörer som ska kunna skapa integrerade tekniklösningar med hänsyn till såväl tekniska som sociala, ekonomiska och kulturella faktorer. En färdigutbildad civilingenjör inom System i teknik och samhälle ska ha förmåga att:

- definiera problemställningar och utforma lösningar utifrån kunskaper hur teknik utvecklas och används

- förstå, analysera och modellera komplexa dynamiska förlopp i sociotekniska system - kritiskt värdera lösningar på tekniska problem - förstå hur tekniska system både styrs av och formar samhällsutvecklingen och

människans villkor. Civilingenjören ska efter utbildningen ha uppnått goda färdigheter i att:

- arbeta med ett gränsöverskridande systemperspektiv - kommunicera med olika grupper - presentera information i olika former - driva och delta i projekt - värdera information utifrån olika syften och sammanhang.

För att uppnå dessa mål ska utbildningen, förutom de färdigheter som nämns ovan, ge följande: - grundläggande kunskaper inom relevanta problemställningar i företagsekonomi,

ekonomisk historia, filosofi, kulturgeografi och teknik- och vetenskapshistoria - fördjupad kunskap inom teknik- och vetenskapsstudier med inriktning mot ett

humanistiskt/samhällsvetenskapligt ämne - fördjupad kunskap i systemteknik - fördjupad kunskap inom biologiska system eller informationsteknologi.


21

3.8 Mål för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik (W) Området miljö- och vattenteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi, geovetenskap (mark, luft och vatten) samt deras miljötekniska tillämpningar i produktion och forskning. Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik skall ge grundläggande kunskaper och färdigheter i matematik, datavetenskap, fysik, kemi, biologi och geovetenskap. Inom fördjupnings- och miljötekniska tillämpningsämnen integreras och tillämpas grundläggande naturvetenskapliga kunskaper. Utbildningen syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om sambandet mellan ny teknologi och effekter på de ekosystem som är människans livsmiljö. Ett viktigt led mot detta mål är att en del av undervisningen inriktas på kombinationer av traditionell teknikvetenskap och övriga naturvetenskapliga ämnen.

3.9 Mål för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik (X) Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik syftar till att utveckla teknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge tillräcklig kompetens för att tillämpa existerande teknik och att utveckla nya metoder och begrepp i gränsområden mellan traditionell teknik med matematisk-fysikalisk bakgrund och modern bioteknik baserad på kunskap om genuttryck och makromolekylers strukturer. Vetenskapsområdet molekylär bioteknik omfattar matematik, datavetenskap, fysik, kemi, molekylärbiologi och genteknik samt deras tekniska tillämpningar i produktion och forskning. Syftet med civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik är att ge utbildning för verksamhet och vidareutbildning inom följande områden:

• Utveckling och framställning av nya molekylslag för biotekniska och biomedicinska tillämpningar.

• Utveckling av diagnostikmetoder, biotekniska processer, biokemisk metodik och biomedicinsk teknik inom forskning och industriell produktion.

• Utveckling av tekniker för analys av biomolekyler och celler. • Utveckling av matematiska modeller och datoriserade system för tillämpningar i

gränsområdet mellan molekylärbiologi, biomedicin och teknik.

3.10 Mål för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik (X) Utbildningen inom civilingenjörsprogrammet i bioinformatik syftar till att utveckla teknisk och vetenskaplig kompetens inom området. Utbildningen avser att ge kompetens för att tillämpa existerande verktyg, att utveckla nya metoder och att formulera nya problemställningar i gränsområden mellan matematik, datavetenskap och biologi. Området bioinformatik omfattar matematik, matematisk statistik, datavetenskap, molekylärbiologi, genetik och genomik samt deras tekniska tillämpningar i forskning och utveckling. Utbildningen skall ge grundläggande kunskaper

• inom biologi, datavetenskap och matematik • om bioinformatikens problemområden (så som evolutionära processer och

fylogenianalys, genomik och expressionsanalys, proteomik och proteinstrukturer) och deras karaktäristiska frågeställningar och metoder


22

• om bioinformatikens tillämpningar inom bland annat medicin, diagnostik, läkemedelsutveckling, djur- och växtförädling samt bioprospektering

Utbildningen skall ge kunskaper och färdigheter i

• tillämpning av datorbaserade verktyg för att analysera, modellera, representera och visualisera biologiska data

• programvarukonstruktion och programmering • utveckling, implementering och tolkning av modeller för biologiska processer och

system • utveckling och implementering av algoritmer för analyser av biologiska data • konstruktion och utveckling av databassystem

Utbildningen skall ge träning i grundläggande ingenjörsfärdigheter, bland vilka det skall framhållas god förmåga i att

• överblicka ett stort område samt värdera och sammankoppla framsteg inom datavetenskap och matematik relevanta för biologiska problem samt kunna välja lämpligaste verktyget för en given problemställning

• övertygande kunna kommunicera med specialister inom såväl biologi som datavetenskap och matematik och att arbeta i projekt där sådana specialister ingår

• kunna kommunicera med icke-specialister vad gäller bioinformatiska verktyg och system 4 Examensbestämmelser För den som med godkänt resultat gått igenom ett civilingenjörsprogram 180 eller 220 poäng utfärdar rektorsämbetet på begäran ett, eller två, examensbevis. Efter avslutad utbildning ansöker studenten om examensbevis till universitetets Studerandebyrå, S:t Olofsgatan 10 B. Till ansökan ska fogas personbevis, aktuellt utdrag ur studeranderegistret samt kopior på beslut vad gäller individuella studerandeärenden. Examenshandlingen består av en samlingsmapp med lösa blad. Det finns ett försättsblad, sidor (kursblad) med förteckning över lästa kurser, diploma supplement samt en engelsk beskrivning av det svenska utbildningssystemet. Kursbladen är tvåspråkiga. Inriktningar skrivs in i examensdokumenten för programmen i teknisk fysik (F) och kemiteknik (K) på studentens egen begäran och om kravet för inriktningen är uppfyllt. 4.1 Civilingenjörsexamen Civilingenjörsexamen (Master of Science in xx Engineering) är en teknisk yrkesexamen som uppnås efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 180 poäng.

4.1.1 Engelska översättningar För civilingenjörsexamen vid Uppsala universitet används följande översättningar: Master of Science in Energy Systems Engineering Master of Science in Engineering Physics Scientific Computing Electrical Engineering Space Engineering Systems Engineering Applied Physics Master of Science in Information Technology Engineering


23

Master of Science in Chemical Engineering Pharmaceutical Science Materials Science Master of Science in Materials Engineering Master of Science in Sociotechnical Systems Engineering Master of Science in Aquatic and Environmental Engineering Master of Science in Molecular Biotechnology Engineering Master of Science in Bioinformatics Engineering 4.1.2 Examenskriterier

Civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet är upplagda för att leda till civilingenjörsexamen för de teknologer som med godkänt resultat fullföljt utbildningsplanen. För att på begäran erhålla examensbevis skall teknologen:

• vara godkänd på alla obligatoriska kurser inom programmet • ha uppnått minst 180 poäng i enlighet med fordringarna för varje program • med godkänt resultat ha genomfört ett examensarbete

Vidare skall utbildningen omfatta:

• kurser om minst 80 poäng inom ämnet teknik • kurser om minst 40 poäng, utöver examensarbetet, klassade på C/D-nivå1.

De sista två kraven är viktiga att ha i åtanke för studenter som utnyttjar den möjlighet till ett friare kursval som finns inom programmen. (Se även regler angående införande av kurs inom program, § 5.5 samt § 6.) 4.1.3 Möjlighet att avlägga ytterligare civilingenjörsexamen Två (eller flera) civilingenjörsexamina vid Uppsala universitet kan utfärdas endast om • alla obligatoriska kurser/moment inom resp. program är genomförda • separat examensarbete utförs för var och en av de båda examina

4.2 Dubbelexamen från civilingenjörsprogram 180/220 poäng Inom ramen för civilingenjörsprogrammen 220 poäng ges även möjlighet att kunna uppfylla kravet för en filosofie kandidatexamen med företagsekonomi som huvudämne. Enligt examensordningen för grundläggande högskoleutbildning uppnås kandidatexamen efter fullgjorda kursfordringar om sammanlagt minst 120 poäng. I huvudämnet krävs fördjupade studier på 60 poängnivån med godkänt resultat. För att erhålla kandidatexamen skall studenten ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 10 poäng. Detta skall ingå i huvudämnet. Rektor har 1993-07-01 utfärdat lokala föreskrifter till examensordningen för grundläggande högskoleutbildning (dnr 1904/93). I bilagor till detta beslut definieras huvudämnen i kandidatexamen och magisterexamen samt s k biämnen. Förutom ett huvudämne skall varje kandidat- och magisterexamen innehålla minst ett biämne på lägst 20-poängsnivån.

1 Inom fakulteten skall används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå. Se § 5.2


24

4.2.1 Kriterier för förlängning från 180 till 220 poäng Samtliga civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet har från läsåret 2002/03 en förlängd version, 220 poäng, som innefattar ett extra år bestående av de två kurserna Företagsekonomi B (FEK B) och FEK C om vardera 20 poäng. Antagning till kurserna FEK B och FEK C görs årligen vid ordinarie kursansökningar 15 april och 15 oktober. Platsgaranti har de studerande inom civilingenjörsprogrammen som har minst 130 poäng godkända kurser inom sitt program inklusive kursen FEK A 20 poäng (minst 10 poäng av denna får räknas inom kravet för civilingenjörsexamen 180 poäng). Med FEK A likställs kursen Företag, nätverk och teknikutveckling 10 poäng inom STS-programmet tillsammans med kursen Kalkylering och redovisning 10 poäng inom FEK A. 5 Innehåll och uppläggning 5.1 Uppläggning, allmänt Civilingenjörsprogrammen är uppdelade i basblock med obligatoriska kurser samt fördjupningsblock där specialisering kan uppnås genom successiva val av kurser. Omfattningen av de obligatoriska kurserna varierar mellan de olika programmen. Utbildningen avslutas med ett examensarbete. Förutom obligatoriska kurser finns inom studieplanerna rekommenderade studiegångar. Varje läsår är indelat i fyra läsperioder, två under höstterminen och två under vårterminen. 5.2 Studieplaner Studieplanerna för de olika civilingenjörsprogrammen, version 180 poäng, presenteras i detalj i bilaga 1 - 9. Ämne anges med förkortningarna B = biologi, D = datavetenskap, F = fysik, G = geovetenskap, K = kemi, M = matematik, T = teknik, S= samhällsvetenskapligt ämne och H= humanistiskt ämne. Vissa ämnen skrivs ut. Med nivå menas fördjupningsnivå. Inom civilingenjörsprogrammen används tre olika nivåer AB-nivå, C-nivå och D-nivå2. För en kurs på C-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i andra huvudämnen på tillsammans minst 40 poäng. För en kurs på D-nivå krävs förkunskaper i huvudämnet samt nödvändiga förkunskaper i andra huvudämnen på tillsammans minst 60 poäng.SLU • Obligatoriska kurser - obligatoriska inom examenskravet. I studieplanerna markeras de

obligatoriska kurser som ingår i programmen genom att kursens kod skrivs med fet text.

• Icke obligatoriska kurser - en icke obligatorisk kurs är ej markerad med fet text i kurskoden. Kursen krävs ej inom examenskravet. Dock gäller att alla icke obligatoriska kurser inom en rekommenderad studiegång får medräknas i en examen utan särskilt beslut. Kurserna ingår i programmen och ligger under respektive programråds ansvarsområde.

• Tillvalskurser. Inom vissa program finns ett antal kurser som erbjuds utöver den rekommenderade studiegången. Kurserna kan medräknas i en examen utan särskilt beslut.

2 Enligt beslut i grundutbildningsutskottet 2000-11-07. SLU SLU tillämpar generellt en annan nivådefinition för kurser än den som här anges för civilingenjörsprogrammen. Inom

programmet i energisystem fastställs SLUs kursplaner och deras nivåer av SLU.


25

5.2.1 Rekommenderad studieplan för studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen:

Period Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course name Points Level Subject 51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomi Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C företagsekonomi Business economics C 61-62 Examensarbete 20 D T

M.Sc. Thesis Work

5.3 Kursanmälan Anmälan till kurser kommande termin skall lämnas 15 april resp. 15 oktober årligen. Kursanmälan är nödvändig för att schemaläggning och lokalbokning skall kunna göras på bästa sätt vilket gynnar både teknologer och lärare. Det är även viktigt att teknologer ges möjlighet att söka fristående kurser och kurser inom andra program utan att begära studieuppehåll. Väljer studenten kurser utanför programmet krävs beslut om införande av kurs i yrkesexamen. Beslut fattas av programsamordnaren. Från hösten 2001 finns ett datorbaserat anmälningssystem som hanterar samtliga kurser vid Uppsala universitet, ingång via www.teknat.uu.se. Det totala kursvalet får vara högst 30 poäng per termin inklusive tilläggskurser. Det finns möjlighet att söka 20 poäng kurser vid andra fakulteter som programkurser. Efter ansökningstidens slut summeras alla kursansökningar utanför fakulteten och det görs en överenskommelse med berörda institutioner. Det finns ingen platsgaranti men chansen att antas som programstudent är god. Den som inom sitt program redan har läst 20 poäng vid en annan fakultet söker kurser vid andra fakulteter som tilläggskurser (undantag för kurserna FEK A-C). Kurser i ämnet företagsekonomi (FEK A-C) räknas som icke obligatoriska programkurser. Dock gäller att studenter som väljer att läsa företagsekonomi inom sitt program inte kan utnyttja möjligheten att med förtur läsa ytterligare 20 poäng kurser vid andra fakulteter. På Antagningsenheten diarieförs ansökningarna och sökbilder upprättas. Det finns en inbyggd behörighetskontroll i systemet. Studenter som uppfyller förkunskapskraven genom andra vägar (t.ex. studier vid andra högskolor) skall skicka intyg på detta till antagningsenheten. Samordnarna för programmen medverkar vid behörighetskontroll samt meritvärdering för kurser där urval måste göras. Antagningsbesked skickas ut till de sökande och svar krävs. Frågor besvaras av UTH-enheten, studievägledare, programsamordnare och fakultetskansliet (Birgitta Gelin, [email protected] eller Björn Gembert, [email protected]) 9.3 Tillgodoräknande av kurser i program Enligt föreskrifter i 7 kap 12 § högskoleförordningen har studerande rätt till att tillgodoräkna sig viss utbildning inom eller utom landet. Den studerande får även tillgodoräkna sig motsvarande kunskaper och färdigheter som har förvärvats i yrkesverksamhet.


26

Fråga om tillgodoräknande (gäller obligatoriska kurser inom program) prövas av programsamordnaren, på delegation från fakultetsnämnden, efter framställan av den studerande. Sådan framställan skall bifallas, om den utbildning eller de kunskaper och färdigheter som den studerande åberopar är av en sådan natur och har en sådan omfattning att de i huvudsak svarar mot den utbildning för vilken de är avsedda att tillgodoräkna. Tillgodoräknande som avser en hel kurs eller ett annat helt utbildningsmoment skall anges i utbildningsbeviset. Inom teknisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Uppsala universitet gäller gemensamma riktlinjer för bedömningar av tillgodoräknande av kurs, införande av kurs och antagning till senare del av tekniska yrkesprogram. I detta ligger även krav på att samtliga obligatoriska kurser inom programmen skall vara tydligt definierade. Dessa riktlinjer är fastställda av grundutbildningsutskottet 14 januari 2003 och finns tillgängliga på adress http://www.teknat.uu.se/guutskott/tillgodo.html 9.3 Införande av kurs i program Införande av kurs inom tekniskt yrkesprogram skall göras utifrån kursens relevans för utbildningen. Anses kursen som till fullo relevant skall ingen poängreducering ske inom examenskravet även om kursen räknas som "icke-teknisk". Relevansen skall bedömas ur ett helhetsperspektiv på utbildningen så att gällande krav på bredd och djup inte åsidosätts. Det betyder att kurser som inhämtats utanför civilingenjörsprogrammen inte alltid kan fullt ut medräknas med full poäng inom examenskravet. Kurser utanför teknisk/naturvetenskapliga ämnesområden (”icke-tekniska” kurser) räknas "normalt" som 50% av sitt nominella poängtal vid sammanräkning av de 180 poäng som är kravet för civilingenjörsexamen. Innehållet i den kurs som införs får inte sammanfalla med innehållet i någon annan kurs som skall ingå i examen. Kurser som införs kan inhämtas vid Uppsala universitet eller vid annan högskola inom eller utom landet. Anmälan om införande av kurs i teknisk yrkesexamen skall lämnas till UTH-enheten. Programsamordnaren beslutar om poängvärdet av de inbytta kurserna inom examenskravet. Varje anmälan behandlas individuellt. För de program där kursen Företagsekonomi, 3 poäng är obligatorisk kan denna ersättas av Företagsekonomi A (FEK A) utan ansökan om utbyte av kurs. För kurserna FEK A gäller att studenter som avslutar sina studier med civilingenjörsexamen 180 poäng får medräkna minst 10 av kursens 20 poäng inom examenskravet 180 poäng. Studenter som läser 220 poäng får inräkna kurserna FEK A-C (60 poäng) med full poäng. Kurser inom Entreprenörskolan i Uppsala får införas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för civilingenjörsexamen.

5.6 Kurser som ej längre ingår i programmet Lektioner och laborationer i kurser som utgått ur program erbjuds inte. Normalt ges inga extra laborationstillfällen, men examinator kan besluta att en student kan få komplettera en laborationskurs om särskilda skäl föreligger. I kurser som upphört eller genomgått större förändringar ska minst tre omprovstillfällen ges under en tidsperiod som bör omfatta minst tre terminer. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas villkor” Konsistoriet 2003-06-11)


27

6 Programspecifika tillägg 6.1 Programmet i energisystem - ES Programmet drivs i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Institutioner vid SLU är kursansvariga för ca hälften av programmets kurser vilket bl.a. innebär att olika betygsskalor används för programkurserna. Studenterna kommer under sin utbildning att möta två olika universitetsmiljöer och delvis olika reglerSLU. Under åk 4 ges möjlighet till specialisering genom individuellt val av kurser. Av de icke obligatoriska kurserna i åk 4 som i namnet har tillägget teknik och system måste minst två läsas inom examenskravet.

6.2 Programmet i teknisk fysik - F Under de fyra första terminerna ges kurser gemensamma för alla studerande inom F-programmet. Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar: Beräkningsteknik (B), Elektroteknik (E), Tillämpad fysik (TF), Systemteknik (Sy) och Rymdteknik (R). ”Icke-tekniska” kurser får maximalt införas inom 180 poäng svarande mot en halv termins studier (dvs. 20 poäng kurser varav 10 poäng får räknas inom examenskravet). Samtliga obligatoriska kurser inom en inriktningen måste läsas. Inriktning skrivs in i examensdokumentet. 6.3 Programmet i informationsteknologi - IT Under utbildningens senare del finns möjlighet att ansöka om utbildningsprofil anpassad till egna preferenser genom individuella val av kurser. Inom utbildningen samverkar samtidiga kurser till att forma större block för vilka gemensam examination ofta anordnas. 6.4 Programmet i kemiteknik - K Inom åk 1-2 ges obligatoriska kurser gemensamma för alla studerande inom programmet. Specialisering väljs därefter inom någon av programmets studieinriktningar: Läkemedel eller Material. Inom inriktning läkemedel måste de valfria kurserna (åk 4) utgöra minst 30p programkurser inom inriktningen, varav minst 5p läkemedelskemi (motsv.). Inom inriktningen material måste de valfria kurserna (åk 4) utgöra minst 30 p programkurser inom inriktningen, varav minst 5 poäng vardera av materialfysik (motsv) och materialanalys (motsv). För studenter som läser delar av fjärde året utomlands, till dubbelexamen eller t.ex. läser på entrepenörskolan skall kursval diskuteras i förväg med koordinator/programsamordnare. I undantagsfall kan dessa studenter erhålla examen i kemiteknik utan inriktning. Beslut om detta fattas av programsamordnaren. 6.5 Programmet i teknisk fysik med materialvetenskap - Q Inriktningen Material och konstruktion som getts i Borlänge har utgått ur programmet från läsåret 2002/2003. ”Icke-tekniska” kurser får maximalt införas inom 180 poäng svarande mot en halv termins studier (dvs. 20 poäng kurser varav 10 poäng får räknas inom examenskravet).

SLU Se "Regelsamling för grundutbildningen vid SLU". Finns på adress:

http://slukurs.slu.se/regelsamling.asp


28

6.6 Programmet i system i teknik och samhälle - STS Under utbildningens senare del finns möjligheter att ansöka omutbildningsprofil anpassad till egna preferenser genom individuella val av kurser. 60 poäng humaniora/samhällsvetenskap inklusive en 10-poängsuppsats med djup och omfattning motsvarande C-nivå är obligatoriskt. 6.7 Programmet i miljö- och vattenteknik - W Från årskurs 4 erbjuds de två utbildningsprofilerna Vattenresursteknik med miljöfysik och Miljö- och processteknik. Utbildningen sker i samarbete med SLU. 6.8 Programmen i molekylär bioteknik och i bioinformatik - X Det är obligatoriskt inom båda programmen att läsa minst 15p kurser bland de valbara kurserna i årskurs 4 inom de två programmen. Kurser med motsvarande innehåll lästa vid andra lärosäten (även utomlands) kan efter prövning få ersätta kurser bland de valbara kurserna. Detta examenskrav gäller studenter antagna till programmen ht-02 eller senare. I programmet ingår tillvalskurserna Forskningspraktik 5 poäng, Forskningspraktik 7 poäng och Forskningspraktik 10 poäng. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får räknas inom examenskravet på 180 poäng. 7 TentaminaSLU 7.1 Information Tid och plats för tentamina anslås på listor utanför UTH-enheten samt på hemsidaan www.teknat.uu.se. Vid tentamen tillämpas inte akademisk kvart. Skrivtiden är normalt fem timmar. Man måste skriva i minst 30 minuter innan man får lämna skrivsalen. Vid tentamenstillfället ska man uppvisa legitimation och betald terminsräkning. 6.1 Anmälan Alla teknologer som skall tentera skall lämna tentamensanmälan. Anmälan sker via http://www.teknat.uu.se/ senast 14 dagar före tentamensdatum. Avanmälan sker via webben. Det är viktigt för planering och även utbildningarnas ekonomi att studenterna såväl anmäler sig till de tentamina de avser att genomföra som även avanmäler sig i tillämpliga fall. De som ej anmält sig får endast tentera i mån av plats. 6.1 Betyg Inom civilingenjörsprogrammen skall betyg sättas på varje kurs samt, när så bedöms ändamålsenligt med hänsyn till kursens art, även på del av kurs. Som betyg skall något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) användas. Om särskilda skäl föreligger kan något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G) användas på vissa kurser. Detta anges i gällande kursplan. Inom SLU används betygsskalan godkänd – icke godkänd för samtliga kurser. 7.4 Inrapportering av tentamensresultat En student har, om inte särskilda skäl föreligger, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 dagar, dock minst 10 dagar före omprov. Provresultat ska efter avslutad rättning och betygsättning snarast dokumenteras i UPPDOK. Student som styrker behov av särskilt intyg över resultat ska kunna erhålla ett sådant utan dröjsmål. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas villkor” Konsistoriet 2003-06-11) Godkända laborationer och andra obligatoriska kursmoment ska rapporteras till UPPDOK så snart som möjligt efter läsperiodens slut. Det åligger den kursansvariga institutionen att registrera sådana moment. För kurser som består av flera delkurser sätts sammanfattningsbetyg.

SLU Vid SLU tillämpas särskilda tentamensregler. Se http://slukurs.slu.se/tentamensregler.asp


29

7.5 Omtentamen För samtliga kurser erbjuds minst tre tentamenstillfällen årligen. Kurser som ges i period 1 omtenteras i januari och augusti, kurser som ges i period 2 omtenteras direkt efter påskledigheten och i augusti, kurser som ges i period 3 omtenteras i juni och i augusti samt kurser som ges i period 4 omtenteras i augusti och januari. Student som underkänts i visst prov tre gånger skall, om studenten önskar, erbjudas antingen annan examinator eller annan examinationsform. En student som underkänts på eller som vägrats ventilering av uppsats två gånger har rätt att få byta examinator. Rätten till nytt prov för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. (Enligt ”Riktlinjer för studenternas villkor” Konsistoriet 2003-06-11) 7.6 Förnyat prov för högre betyg (plussning) Genom beslut av rektor 1996-04-26 ges möjlighet till förnyat prov för högre betyg. Beslutet gäller endast de kurser som har betygsskala 3, 4 och 5 för godkända betyg och ingår i tekniskt yrkesprogram. För vissa kurser med stort laborativt innehåll är ”plussning” inte tillåten. Detta skall framgå av aktuella kursplaner. Förnyat prov för högre betyg får ske senast ett år efter det att kursen/delkursen för första gången registrerats med godkänt betyg i UPPDOK. I de fall det förnyade provet avser delkurs måste detta ske innan slutbetyg sätts på hela kursen. Det åligger den enskilde studenten att själv ta kontakt med berörd lärare och meddela att omprov kommer att utföras och att slutbetyg därför ej skall rapporteras. Om studenten misslyckas med att höja sitt betyg, gäller det tidigare betyget. Förnyade prov får endast ske vid schemalagt tentamenstillfälle. Dokumentation av först erhållet betyg finns även efter höjning i UPPDOK-registret som kompletterande kursuppgift. Alla studenter måste registrera sig för tentamen minst 14 dagar i förväg. 7.7 Registerutdrag Meritutdrag beställs vid receptionen, Ångströmlaboratoriet. Studenter kan även själva via UpUnetS kontrollera sina meriter vid Uppsala universitet och via Ladok Student för kurser vid SLU. 8 Examensarbete I utbildningsprogrammen ingår ett examensarbete 20 poäng för civilingenjörsexamen. Genom examensarbetet skall kunskaper från tidigare studier inom aktuellt civilingenjörsprogram tillämpas, breddas och fördjupas. Examensarbetet skall normalt avsluta utbildningen och genomföras i åk 5. Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas från läsåret 2004/2005. Gemensam kursplan används för samtliga civilingenjörsprogram (se http://dbteknat.its.uu.se). Blanketter och anvisningar för studenter finns på hemsidan www.teknat.uu.se Vid examensarbete sommartid kan extra studiemedel utgå. 9 Praktik Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, grundutbildningsutskottet, har 14 januari 2003 fattat beslut om att kravet på obligatorisk praktik inom de tekniska yrkesprogrammen utgår. Från läsåret 2004/2005 upphörde möjligheten att få praktik granskad och införd i UPPDOK. 10 Uppflyttning till högre årskurs För att en studerande skall få påbörja studierna i andra årskursen bör han eller hon klarat minst 25 av de 40 poängen i första årskursen. För att få börja det tredje årets kurser bör studenten ha klarat minst 30 poäng av första årskursen och minst 25 poäng av andra årskursen. En student som inte uppfyller dessa krav erbjuds att i samråd med studievägledare lägga upp en individuell studieplan. Denna fastställs av studievägledaren.


30

11 Föreskrifter om behörighet För att antagas till civilingenjörsprogram vid Uppsala universitet gäller grundläggande behörighet för högskolestudier (högskoleförordningen: se www.hsv.se) samt standardbehörighet E.2.1 med undantag för kursen MaE. Kurser på program inom gymnasieskolan ämne, kurs, betyg

Ssk beh från "gamla" gymnasieskolan ämne/åk/etapp (betyg 3)

Matematik: Ma D, 3 eller G Fysik: Fy eller Fy B, 3 eller G Kemi: Kemi A, 3 eller G

Matematik: 3 åk NT/etapp 4 Fysik: 3 åk NT/etapp 4 Kemi: 3 åk N el 2 åk T el 1 åk TeKe/etapp 3, (2 åk N för betyg som är utfärdade 1985 el 1986)

Kravet på kunskaper i matematik, fysik och kemi kan uppfyllas även av den som har kunskaper från annan nuvarande eller tidigare svensk eller utländsk skola eller läroanstalt. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt. 12 Anstånd Om särskilda skäl föreligger kan man beviljas anstånd med att påbörja sina studier. För att anstånd ska beviljas ska följande två villkor vara uppfyllda:

• Studenten ska inte själv råda över skälet till anstånd. • Skälet ska ha uppstått efter ansökningstidens utgång.

Särskilda regler gäller vid militärtjänstgöring. Ta alltid kontakt med studievägledningen innan du ansöker om anstånd. 13 Villkor för att vinna tillträde till delar av utbildningsprogram Samtliga kurser inom civilingenjörsutbildningarna kan läsas som fristående kurs i mån av plats. För de kurser som ej finns medtagna i universitetets utbildningskatalog skall ansökan lämnas via ordinarie antagningsförfarande eller lämnas till programsamordnaren i god tid före kursstart. 14 Antagning till senare del av utbildningsprogram Studerande som utanför program förvärvat motsvarande kunskaper kan ansöka om antagning till senare del av utbildningsprogram. Dessa studerande skall kontakta studievägledaren som också tillhandahåller ansökningsblankett. Ansökan inlämnas till respektive programsamordnare. Antagning till senare del sker både till vår- och hösttermin. Om den som antas till senare del är registrerad på ett annat program inom teknisk-naturvetenskaplig fakultet registreras studieavbrott på detta program 15 Studieuppehåll /studieavbrott Den som önskar göra uppehåll i studierna skall skriftligen ansöka om studieuppehåll eller anmäla studieavbrott till studievägledaren, för höstterminen senast 15 april och för vårterminen senast 15 oktober. Blankett finns på UTH-enheten. Den som gjort studieavbrott och vill börja läsa igen kan ansöka om detta. Om alla som önskar återuppta studierna vid ett visst tillfälle inte kan beredas plats, sker ett urval enligt följande prioritering:

1) Studieuppehåll på grund av tvingande skäl (sjukdom, graviditet, vård av barn, annat omvårdnadsansvar eller militärtjänstgöring då anstånd ej beviljats).

2) Studieuppehåll på grund av tekniska studier eller yrkesverksamhet inom det tekniska området, inklusive praktik och forskning.

3) Övriga studieuppehåll.

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan energisystem (ES)

31

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180/220 poäng, lå 2005/2006 Energy Systems EngineeringProgramme Bilaga 1 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1 / YEAR 1 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne2 Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730 UU Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics TN4063O, SLU Introduktionskurs till energisystem, del 1 (3) A TT Introduction to energy systems, part 1 1MA710UU Endimensionell analys, del 1 (3) AB M Calculus of one variable, part 1 1MA721UU Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1TD780 UU Introduktion till datoranvändning 1 AB T, D Introduction to computers 12 TN4063 SLU Introduktionskurs till energisystem, del 2 (2) 5 A T Introduction to energy systems, part 2 1MA710 UU Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 KE4009 SLU Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem* 5 A K General Chemistry for the Energy systems engineering program 13 1MA722UU Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 1MA520 UU Flerdimensionell analys, del 1 (4) AB M Calculus of several variables, part 1 1ET120UU Vetenskapshistoria och kommunikation 3 AB idé- och History of science, part 1 lärdomshistoria 14 BI0540 SLU Energisystem i biogeovetenskapligt perspektiv 8 A B, GG Energy systems from a biogeoscience perspective 1MA520 UU Flerdimensionell analys, del 2 (2) 6 AB M Calculus of several variables, part 2

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs

eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU). 2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik,

T=teknik, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. SLU Kursen ges av kursansvarig institution vid SLU T På SLU finns ämnena teknik och teknologi som båda innefattas inom ämnet teknik vid Uppsala universitet vid

ansökan om examen UU Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitet * I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p. G Vid SLU ingår kursen även i ämnet markvetenskap som vid Uppsala universitet innefattas inom ämnet G

(geovetenskap).


32

ÅRSKURS 2 / YEAR 2 civilingenjörsprogrammet i energisystem, lå 2005/2006 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne2 Course code Course name Points Level Subject 21 1MA720 O, UU Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 1TD753UU Programmeringsteknik I 4 AB D, T Computer programming I 1SV700 UU Mekanik (3) AB F,T Mechanics TN4057SLU Energisystem, del 1 (0.5) B TT Energy systems, part 1 22 1FY720UU Elektromagnetism och vågrörelselära, del 1 (4) AB F, T Electromagnetism and wave physics, part 1 1SV700 UU Mekanik, forts. (2) 5 AB F,T Mechanics KE4008 SLU Organisk kemi 4 A K Organic chemistry TN4057 SLU Energisystem, del 2 (0.5) B T Energy systems, part 2 23 1FY720 UU Elektromagnetism och vågrörelselära, del 2(2) 6 AB F, T Electromagnetism and wave physics, part 1 1TD754UU Beräkningsvetenskap I 4 AB D, T Scientific Computing I 1ET211 UU Termodynamik och strömningslära (4) AB F,T Thermo- and flow dynamics, part 1 TN4057 SLU Energisystem, del 3 (0.5) B T Energy systems, part 3 24 1ET211 UU Termodynamik och strömningslära, forts (2) 6 AB F,T Thermo- and flow dynamics, part 2 FÖ4072 SLU Företagsekonomi 3TG A företags- Business economics ekonomi TN0105 SLU System, modell och simulering 4 A T Systems, Model and Simulation TN4057 SLU Energisystem, del 4 (0.5) 2 B T Energy systems, part 4

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs

eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU). 2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik,

T=teknik, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. UU Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitet SLU Kursen ges av kursansvarig institution vid SLU T På SLU finns ämnena teknik och teknologi som båda innefattas inom ämnet teknik vid Uppsala

universitet vid ansökan om examen (se aktuella kursplaner). TG Kursen kan tillgodoräknas mot 1TG010, Företagsekonomi, 3 poäng eller Företagsekonomi A,

20 poäng.


33

ÅRSKURS 3 / YEAR 3 civilingenjörsprogrammet i energisystem, lå 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1SV730 O, UU Energitekniker, del 1 4 C T TN4060 SLU Energy Technologies, part 1 1MA704 UU Fouriermetoder 3 AB M Fourier metods ST0038 SLU Grundläggande matematisk statistik 3 A MM Basic mathematical statistics 32 1TG141 UU Elkrets I 2 AB T Electric Circuit Theory 1TV101 UU Elektrisk mätteknik 3 AB F,T Electrical measurement techniques KE0024 SLU Energisystemens miljöpåverkan (2) A B,K Environmental impacts of energy systems 1TV231 UU Reglerteknik 3 C T Automatic control 33 1SV730 UU Energitekniker, del 2 2 C T TN4060SLU Energy Technologies, part 2 1TG145 UU Elkraftteknik 3 C T

Power Engineering KE0024 SLU Energisystemens miljöpåverkan, forts. (3) 5 A B,K Environmental Impacts of Energy Systems TN4059 SLU Energi- och livscykelanalys 2 C T Energy and Life Cycle Analysis 34 1SV720 UU Kvantfysik 3 C F,T

Quantum physics 1SV730 UU Energitekniker, del 3 4 C T

TN4060 SLU Energy Technologies, part 3 1TT781 UU Individ, organisation och ledarskap A 4 AB företags- Management ekonomi 1TV380 UU Miljöekonomisk översiktskurs A 3 AB national- Environmental economics ekonomi

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU). O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. A Av dessa kurser skall minst en väljas. UU Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitet SLU Kursen ges av kursansvarig institution vid SLU M Vid SLU ingår kursen i ämnena statistik och matematisk statistik som vid Uppsala universitet innefattas

inom ämnet Matematik (M).


34

ÅRSKURS 4 / YEAR 4 civilingenjörsprogrammet i energisystem, lå 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TT107 UU Kvantfysik fk 4 C F,T Quantum physics TN0123 SLU Logistik (2) C T Logistics TN4062 SLU Bioenergi- teknik och systemA (3) C T Bioenergy - Technology and Systems 1ET202 UU Vattenkraft - teknik och systemA (3) C T Hydroelectric power - Technology and Systems 1ET204 UU Vågkraft - teknik och system A (3) C T Wave power - Technology and Systems 42 1ET110 UU Stora sociotekniska system 3 AB idé- och Large technological systems lärdomshistoria 1TV370 UU Miljörätt 3 AB juridik Environmental law TN0123 SLU Logistik, forts. (2) 4 C T Logistics TN4062 SLU Bioenergi- teknik och system, forts. (2) 5 C T Bioenergy - Technology and Systems 1ET202 UU Vattenkraft - teknik och system, forts. (2) 5 C T Hydroelectric power - Technology and Systems 1ET204 UU Vågkraft - teknik och system, forts. (2) 5 C T Wave power - Technology and Systems 1TT202 UU Hållfasthetslära alt 4 C T Solid mechanics 43 TN0124 SLU Val av energisystem (3) D T Selection of energy system 1ET100 UU Empirisk modellering 5 D D,T

Empirical modeling 1ET201 UU Solenergi - teknik och system A (2) D F,T Solar Energy – Technology and Systems 1ET200 UU Kärnkraft - teknik och systemA (3) D F,T Nuclear Power – Technology ans Systems 1ET203 UU Vindkraft - teknik och system A (2) D T Wind power - Technology and Systems 44 TN0124 SLU Val av energisystem (2) 5 D T Selection of energy system FÖ4065 SLU Energihandel 3 A företags- Energy Trade ekonomi 1ET201 UU Solenergi - teknik och system, forts. (3) 5 D F,T Solar Energy – Technology and Systems 1ET200 UU Kärnkraft - teknik och system, forts. (2) 5 D F,T Nuclear Power – Technology and System 1ET203 UU Vindkraft - teknik och system, forts. (3) 5 D T Wind power - Technology and Systems 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU). UU Kursen ges av kursansvarig institution vid Uppsala universitet SLU Kursen ges av kursansvarig institution vid SLU A Av dessa kurser skall minst två väljas alt Som alternativ kan Hållfasthetslära, 3p, TN0150 på SLU läsas


35

Tillvalskurs: Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 1ET300V Projektarbete i energisystem 5 C T Project work in Energy Systems Engineering 1ET301V Projektarbete i energisystem 10 C T Project work in Energy Systems Engineering

ÅRSKURS 5 / YEAR 5 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng1 Nivå Ämne 51-52 1ET960 UU Examensarbete 20OBL D T TE0001 SLU Degree project Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomi Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C företagsekonomi Business economics C 61-62 Examensarbete 20 D T Degree project

V Kursen kan läsas under valfri period V Kursen kan läsas under valfri period 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng

på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK (UU) eller LADOK (SLU). OBL Ett av examensarbetena 1ET960 eller TE0001, 20 poäng, är obligatoriskt

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan teknisk fysik (F)

36

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik 180/220 poäng, lå 2005/2006 Engineering Physics Programme Bilaga 2 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1 / YEAR 1 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng 1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 11 1TT002 Teknisk fysik inledande kurs 1 V AB F Introduction to engineering physics 1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB D, T Introduction to computers 1TT005 Introduktionskurs i matematik 1 V AB M Introduction to mathematics 1MA721 Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB M Calculus of one variable, part 1 12 1MA710 Endimensionell analys, del 2 * (3) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 1MA722 Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 1TG010 Företagsekonomi 3 FEK AB fek Business economics 13 1MA520 Flerdimensionell analys 6 AB M Calculus of several variables 1TF700 Mekanik I 5 AB F, T Mechanics I 14 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 1TT046 Elektromagnetism 5 AB F,T Electromagnetism 1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,T Computer programming I 1TG120 Fysik för poeter 3 V AB F Physics for Poets _____________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när kursens

poäng kan inrapporteras i UPPDOK

FEK, Studenter som avser läsa kursen Företagsekonomi A, 20 poäng (kan sökas som programkurs) får tillgodoräkna 10 poäng inom examenskravet och detta ersätter då i sin helhet kursen 1TG010.

V Tillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet * I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.


37

ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 21 1MA705 Transformmetoder 5 AB M Transform methods 1TT044 Elektronik 4 AB F,T Electronics 1TT915 Presentationsteknik: Rapport på svenska 1 AB H, T Presentation techniques: Report in Swedish 1TG190 Praktisk prototypframtagning 3 V, * AB T Practical prototype manufacturing 22 1TT915 Presentationsteknik: Muntlig framställning 1 AB H,T Presentation techniques: Oral presentation 1TT915 Presentationsteknik: Rapport på engelska 2 AB H, T Presentation techniques: Report in English 1TF706 Analytisk mekanik 5 C F, T Analytical mechanics 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D, T Computing science I 23 1TT045 Vågrörelselära 5 C F, T Wave physics 1MS707 Sannolikhetslära och statistik 52005 AB M Probability and statistics 24 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D, T Computing science II 1TT306 Kvantfysik 5 C F, T Quantum mechanics _____________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. 2005 Delkurserna Statistik teori och metodik 2p samt Sannolikhetslära 3p ersätts fr.o.m. läsåret 2005/2006 av 5p-

kursen ”Sannolikhetsteori och statistik”. Termodynamik ges fr.o.m. läsåret 2006/2007 i åk 3 V Tillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet * Kursen kan läsas i valfri period under året samt sommartid. Endast introduktionsföreläsningar schemaläggs. Observera att kursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs. Vid urval till kursen ges företräde för MI till period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F till sommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor. Urval inom program sker efter uppnådda poäng. Kursen kan läsas i valfri period under året samt sommartid. Endast introduktionsföreläsningar schemaläggs. Observera att kursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs. Vid urval till kursen ges företräde för MI till period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F till sommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor. Urval inom program sker efter uppnådda poäng.


38

Från åk 3 väljs inriktning: Beräkningsteknik (B) Den beräkningstekniska inriktningen syftar till att ge teknologerna goda kunskaper i datorberäkningar, simuleringar och andra kvantitativa metoder, något som hela tiden ökar i betydelse i teknik och vetenskap. I grenen ingår kurser i beräkningsmetoder, avancerade datorsystem och matematiska modeller för olika tillämpningar. Det finns olika "spår" att välja på: Beräkning med inriktning mot datavetenskap (betoning på metoder och verktyg) och beräkning med inriktning mot fysik (flera kurser i klassisk och/eller modern fysik). Det finns också ett matematiskt spår som kan förstärkas ytterligare genom att välja in högre matematikkurser. Valmöjligheterna finns markerade i kurstablåerna. I period 44 ingår en 10-poängs projektkurs i Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar där kunskaper från tidigare kurser kombineras. Arbetsmarknaden för civilingenjörer från B är stor, varierad och internationell. Inriktningen är även en bra grund för forskarutbildning. Systemteknik (Sy) Inom systemtekniken studeras metoder för att konstruera och analysera komplexa tekniska system, som t.ex. datorbaserade styrsystem, kommunikationssystem, lärande system och multimediasystem. De flesta tekniska system implementeras i datorer. Kunskaper om datorsystem och programmering är därför viktiga. De metoder som används är baserade på tillämpad matematik och ett centralt inslag är konstruktion och användning av matematiska modeller för signaler och system. Målsättningen med systeminriktningen är att utbilda högkvalificerade systemtekniker som ska kunna leda den fortsatta utvecklingen av högpresterande tekniska system inom vitt skilda områden. Inriktningen ger därför goda kunskaper i signal- och systemteknik, datorteknik och programmering; kunskaper som utgör en utmärkt bas för forskarstudier inom reglerteknik, signalbehandling, systemanalys och datorteknik. Utbildningen är uppdelad i de tre områdena reglerteknik, signal- och systemteknik och datorteknik. Fjärde året finns möjlighet att välja mellan två spår, ett som betonar signal- och systemtekniken och ett som fokuserar på datorteknik. Elektroteknik (E) Den elektrotekniska inriktningen är för teknologer som i sin kommande yrkesroll vill ägna sig åt elektronik eller trådlös kommunikation och signalbehandling. För att möta de ökande kraven på kompetens och specialisering inom området har kursutbudet i tredje och fjärde årskursen utformats med tanke på att antingen ge fördjupade kunskaper mot telekommunikations- eller mot elektronik och mätteknikområdet. Till kurser som kan anses speciellt viktiga för elektronikområdet hör " Halvledarteknologi", "Mikrostrukturteknik", "Analog elektronik", "Analog- och digital VLSI-konstruktion", "Sensorer", "Mätsystem" samt "Digital design med HDL-verktyg" . Exempel på kurser med en tydlig telekommunikationsprofilering är "Modulation, demodulation och kodning", "Antennteori", "Optisk kommunikation", "Datakommunikation" och de tre kurserna i mikrovågsteknik. Gemensamma kurser för båda profileringarna är bl.a. "Mönsterigenkänning" och "Neuronnät och lärande system" som ger en bred syn på analys av signaler och data.


39

Rymdteknik (R) Uppsala har landets största forskningsbas inom rymdteknik. Studenter som väljer denna inriktning kommer att kombinera naturvetenskaplig kompetens med sitt tekniska kunnande inom elektronik, signalbehandling och reglerteknik. Exempel på områden som kan behandlas är ozonhålsproblematiken, rymdväder, satellitkommunikation, geografiska informationssystem och plasmafysik. Rymdteknik och rymdforskning är ett snabbt expanderande område både inom näringslivet (satellitkommunikation, fjärranalys, satellitnavigering m.m.) och inom icke-kommersiell rymd- och miljöforskning (jonosfär- och magnetosfärfysik, rymdväder, ozonproblematik m.m.), och förväntas få en allt större betydelse i framtiden. Verksamhet med anknytning till rymdteknik/rymdforskning är idag relativt omfattande inom landet, både inom kommersiell industri och inom statlig verksamhet. Rymdteknikgrenen erbjuder kurser både inom rymdteknik och rymdfysikområdet. Efter inledande kurser i rymdfysik och astronomi i tredje årskursen, studeras bl. a. celest mekanik, elektronik i rymden, mikrosatellitteknik, plasmafysik och atmosfärsfysik med klimatologi i fjärde årskursen. Grenen avslutas med en projektkurs där kunskaper från tidigare kurser kombineras. Inriktningen har en allmänteknisk bredd (grundläggande fysik, elektromagnetism, elektronik, signalbehandling m.m.) som gör denna utbildning användbar även utanför den rena rymdtekniska arbetsmarknaden. Tillämpad fysik (T) Tillämpade fysikers genuina experimentella och teoretiska modelleringsförmåga är användbar för både universitet och näringsliv. Modeller från den teoretiska fysiken har fått accentuerad betydelse genom tillämpningar i nya områden som bioteknik och finansmatematik, och moderna fysikaliska mätmetoder sprids till allt fler branscher. Profileringar erbjuds mot experimentell modern fysik, teoretisk fysik och energiteknik. Kurser i management och projektteknik breddar kompetensen. Ett obligatoriskt fysikblock omfattar kristallina material, kvantmekanik för bundna tillstånd, kärn- och partikelfysik samt statistisk mekanik. Fördjupningskurser i klassisk och modern fysik, energifysik m.m. är valfria. Den matematiska formuleringen i klassisk fysik (bl.a. elektromagnetism, relativitetsteori, kaosteori samt kontinuerliga medier) har vitt skilda tillämpningar. Bland teorikurser i modern fysik kan nämnas "Kvantmekanik fk", ”Fasta tillståndets fysik II", Beräkningskemi" samt "Gravitation och kosmologi". Sofistikerad utrustning som acceleratorer, detektorer och spektroskopisk utrustning utnyttjas för att ge en allsidig experimentell träning. I profileringen mot experimentell fysik ingår kurserna "Elkraftteknik", "Reglerteknik", "Kärnfysik", "Medicinsk teknik och strålningsbiologi", "Ytanalys", "Elementarpartikelfysik", "Halvledarteknologi" samt ”Mikrostrukturteknik”.


40

ÅRSKURS 3B- beräkningsteknik /YEAR 3B, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F, T Mathematical methods of physics 1MA707 Komplex analys 3 C M Complex analysis 1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning (3BESy) 3 C D,T Computerized pattern recognition 1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,T Thermodynamics 32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB T Environmental technology 1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 Kf C F,T Quantum mechanics 1TD770 Programmeringsteknik II (3BSy) 4 C D Computer programming II 1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D, T Simulation and operations research 33 1TT402 Programmering av parallelldatorer 4 C D, T Programming of parallel computers 1TT392 Funktionalanalys (3B, 4Sy) 4 D M, T Functional analysis 1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 A, D C D, T Computer architecture 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) A, F C F, T Electromagnetic field theory 34 1TT411 Finita elementmetoder 4 C D, T Finite elements methods 1TT341 Datoriserad bildanalys (3BSy) 3 A1

, D C D, T Digital image analysis 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) (2) 5 A1

, F C F, T Electromagnetic field theory 1TT802 Operativsystem (3BSy) 4 A2

, D C D, T Operating systems 1TT362 Kontinuerliga mediers mekanik (3BT) 4 A2

, F C F, T Continuum mechanics __________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen. 2006 Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q. Kf Som alternativ till Kvantmekanik 4p kan studenter läsa kursen Kvantfysik fk 4p som schemaläggs på 3ESy A

1,2 Alternativkurser. Kurser märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat.

D,F,M Kurserna passar för studenter som inom beräkningstekniska inriktningen vill ha en profilering mot datavetenskap (D), fysik (F) eller matematik (M)


41

ÅRSKURS 4B- beräkningsteknik /YEAR 4B, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TT462 Partiella differentialekvationer 4 M D M Partial differential equations 1TT475 Optimeringsmetoder (4BSy) 4 A1, M C D, T Optimization 1TT821 Datakommunikation (4BSy) 3 A1, T C D, T Computer network 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 A2 C D, T Automatic control 1TT705 Dynamiska system och kaos (4BT) 4 A2, F D F, T Dynamical systems and chaos 42 1TT430 Analys av numeriska metoder 5 D D, T Analysis of numerical methods 1DL105 Informationsutvinning 4 D D D, T Datamining 1TT452 Fluidmekanik (4BRT) 4 A1

,F D F,T Fluid mechanics 1TT395 Transformer för beräkningar 4 A1, M D M Transforms in computing 1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 A2 D D, T Control design 1TT202 Hållfasthetslära (4BT) 4 A2, F C T Solid mechanics 43 1TT477 Högprestandaberäkningar och programmering I 4 D C D, T High performance computing and programming 1TT725 Beräkningskemi 4 F C F, K, T Computational chemistry 1TT465 Variationsmetoder inom teknik och fysik (4BT) 4 F D F, T Variational methods in engineering and physics 44 1TT470 Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar 10 D D,T Scientific computing, advanced course _____________________________

Α1,2 Alternativkurser. Kurserna märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat

D,F,M Kurserna passar för studenter som inom inriktningen beräkningsteknik önskar få en profilering mot

datavetenskap (D), fysik (F) eller matematik (M)


42

ÅRSKURS 3E- elektroteknik / YEAR 3E, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F,T Mathematical methods of physics 1MA707 Komplex analys 3 C M Complex analysis 1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning (3BESy) 3 C D,T Computerized pattern recognition 1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,T Thermodynamics 32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB T Environmental technology 1TT107 Kvantfysik fk 4 Kf C F,T Quantum physics, advanced course 1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D,T Simulation and operations research 1TT250 Digitalteknik (3ERSy) 3 C T Digital electronics 33 1TT261 Signaler och system (3ERSy) 3 C T Signals and systems 1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 C D,T Computer architecture 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) A C F, T Electromagnetic field theory 1TG030 Halvledarteknologi (3E, 4T) 4 A, E C T Semiconductor technology 34 1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 C T Signal processing 1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 E C T Analog electronics 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) (2) 5 A C F, T Electromagnetic field theory 1TM541 Mikrostrukturteknik 3 A, E C T Micro structure technology _____________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen. 2006 Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q. Kf För studenter som önskar läsa ett djupare fysikspår kan kursen Kvantfysik fk 4 p ersättas av kursen

Kvantmekanik 4p som schemaläggs på 3BRT A Alternativkurser, för heltidsstudier läses minst 15p av dessa kurser. Notera att hela kursblocket är utbytbart. E

Passar studenter som vill ha profilering mot elektronik.


43

ÅRSKURS 4E- elektroteknik / YEAR 4E, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 C D, T Automatic control 1TT972 Mikrovågsteknik I (4ER) 3 T C T Microwave engineeringI 1TT826 Digital VLSI-konstruktion 3 A, E C T Digital VLSI design 1TT526 Mätsystem (4ESy) 3 A, E C T Measurement systems 42 1TT815 Neuronnät och lärande system (4ESy) 3 D D,T Neural networks and learning systems 1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 C F;T Electromagnetic compatibility (EMC) 1TT828 Digital design med HDL-verktyg 5 P, E C T Digital design with HDL tools 1TT973 Mikrovågsteknik II (4ER) 3 A, T C T Microwave engineering II 1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 A D D, T Control design 43 1TT827 Analog VLSI-konstruktion 3 E C T Analog VLSI design 1TT851 Digital kommunikation I: Modulation och kodning 4 T D D,T Digital communication I: Modulation and coding 1TT571 Optoelektronik 3 C T Optical electronics 1TT356 Antennteori (4ER) 5 A, T D T Antenna engineering 1TM547 Sensorer och aktuatorer 3 A, E D F, T Sensors and actuators 44 1TT576 Optisk kommunikation 3 T D T Optical communication 1TT852 Digital kommunikation II: Trådlösa system 4 T D D,T Digital communication II: Wireless systems 1TT577 Projektkurs i adaptiv signalbehandling (4ESy) 5 D D,T Adaptive signal processing project 1TT974 Mikrovågssystem 3 T C T Microwave systems _____________________________

Α Alternativkurser. Kurserna märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat E,T Kursen passar studenter som vill ha en profilering mot elektronik (E) eller telekommunikation (T) P En stor del av kursen utgörs av ett projekt.


44

ÅRSKURS 3Sy- systemteknik / YEAR 3Sy, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1MA707 Komplex analys 3 C M Complex analysis 1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning (3BESy) 3 C D,T Computerized pattern recognition 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 C D,T Automatic control 1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,T Thermodynamics 32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB T Environmental technology 1TT107 Kvantfysik fk 4 Kf C F,T Quantum physics, advanced course 1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D,T Simulation and operations research 1TT250 Digitalteknik (ERSy) 3 C T Digital electronics 33 1TT261 Signaler och system (3ERSy) 3 C T Signals and systems 1TD770 Programmeringsteknik II (3BSy) 4 C D Computer programming II 1TT441 Datorarkitektur (3BESy) 4 C D,T Computer architecture 34 1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 C T Analog electronics 1TT341 Datoriserad bildanalys 3 V C D,T Digital image analysis 1TT802 Operativsystem (3BSy) 4 C D,T Operating systems 1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 C T Signal processing _____________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen.

2006 Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.

Kf För studenter som önskar läsa ett djupare fysikspår kan kursen Kvantfysik fk 4 p ersättas av kursen Kvantmekanik 4p som schemaläggs på 3BRT

V Tillvalskurs, icke obligatorisk, ingår i programmet och får medräknas inom examenskravet


45

ÅRSKURS 4Sy- systemteknik / YEAR 4Sy, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TT606 Spektralanalys 4 C D, T Spectral analysis 1TT475 Optimeringsmetoder (4BSy) 4 A C D,T Optimization 1TT821 Datakommunikation (4BSy) 3 A, T C D,T Computer network 1TT526 Mätsystem (4ESy) 3 C T Measurement systems 42 1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 D D, T Control design 1TT815 Neuronnät och lärande system (4ESy) 3 D D,T Neural networks and learning systems 1TT842 Realtidsprogrammering 3 Α, D C D, T Real time programming 1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 Α C F, T Electromagnetic Compatibility (EMC) 43 1TT875 Systemidentifiering 4 D D, T System identification 1TT835 Distribuerade system 3 D D D, T Distributed systems 1TT901 Inbyggda styrsystem (4) D D, T Embedded control systems 1TT851 Digital kommunikation I: Modulation och kodning 4 T D D,T Digital communication I: Modulation and coding 44 1TT901 Inbyggda styrsystem (4) 8 D D, T

Embedded control systems 1TT852 Digital kommunikation II: Trådlösa system 4 T D D,T

Digital communication II: Wireless systems 1TT577 Projektkurs i adaptiv signalbehandling (4ESy) 5 D D, T Adaptive signal processing project ___________________________ Α Alternativkurser D Kursen passar studenter som vill ha en profilering mot systemteknik, datavetenskap

T Kursen passar studenter som vill ha en profilering mot telekommunikation


46

ÅRSKURS 3R-rymdteknik / YEAR 3R 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F,T Mathematical methods of physics 1MA707 Komplex analys 3 C M Complex analysis 1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,T Thermodynamics 1TT695 Speciell relativitetsteori (3RT) 3 C F, T Special relativity theory 32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB T Environmental technology 1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 C F, T Quantum mechanics 1TT145 Statistisk mekanik (3RT) 4 A C F,T Statistical physics 1TT337 Astronomisk översikt 4 C F Principles of astronomy 1TT250 Digitalteknik (3ERSy) 3 A C T Digital electronics 33 1TT335 Rymdfysik I 3 C F Space Physics I 1TT261 Signaler och system (3ERSy) 3 C T Signals and systems 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) C F, T Electromagnetic field theory 1TT531 Celest mekanik 4 A C F Celestial mechanics 34 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) (2) 5 C F, T Electromagnetic field theory 1TT350 Analog elektronik (3ERSy) 3 C T Analog electronics 1TT282 Signalbehandling (3ERSy) 4 A C T Signal processing 1TT106 Kärn- och partikelfysik (3RT) 4 A C F, T Nuclear and particle physics __________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen. A Alternativkurser, för heltidsstudier läses minst 8p av dessa kurser. Kurser märkta A kan, om nödvändigt,

läggas mot varandra i schemat. 2006 Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.


47

ÅRSKURS 4R-rymdteknik / YEAR 4R, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TT972 Mikrovågsteknik I (4ER) 3 C T Microwave engineering 1TT336 GPS och rymdgeodesi 3 C F,G,T GPS and space geodecy 1TT536 Planetsystemets fysik 4 A C F Physics of the planetary system 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 A C D, T Automatic control 42 1TT165 Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) (4ESy) 4 C F, T Electromagnetic compatibility (EMC) 1TT532 Elektronik i rymden 4 D T Electronics in Space 1TT973 Mikrovågsteknik II (4ER) 3 T C T Microwave engineeringII 1TT452 Fluidmekanik (4BRT) 4 A D F, T Fluid mechanics 1TT492 Reglerteknisk design (4BERSy) 4 A D D,T Control design 43 1TT581 Plasmafysik (4RT) 4 A D F, T Plasma physics 1TT533 Mikrosatellitteknik 5 D T Microsatellite technology 1TT356 Antennteori (4ER) 5 D T Antenna engineering 1TT851 Digital kommunikation I: Modulation och kodning 4 A D D,T Digital communication I: Modulation and coding 44 1TT535 Atmosfärsfysik med klimatologi 5 C F Atmospheric physics with climatology 1TT534 Rymdfysik II 3 A D F, T Space Physics II 1TT852 Digital kommunikation II: Trådlösa system 4 A D D,T Digital communication II: Wireless systems 1TT537 Rymdprojekt 5 D F, T Space mission design project __________________________ A Kuser märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat.


48

ÅRSKURS 3T- tillämpad fysik / YEAR 3T, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1TT096 Fysikens matematiska metoder (3BERT) 5 C F, T Mathematical methods of physics 1MA707 Komplex analys 3 C M Complex analysis 1TF715 Termodynamik 3 2006 C F,T Thermodynamics 1TT695 Speciell relativitetsteori (3RT) 3 C F, T Special relativity theory 32 1TT089 Miljöteknik (3) 2 AB T Environmental technology 1TT108 Kvantmekanik (3BRT) 4 C F, T Quantum mechanics 1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D, T Simulation and operations research 1TT145 Statistisk mekanik (3RT) 4 C F, T Statistical physics 33 1TG145 Elkraftteknik 3 ES C F, T Power engineering 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 1 (3BERT) (3) C F, T

Electromagnetic field theory 1TG100 Fasta tillståndets fysik I 5 C F, T Solid state physics I 34 1TT162 Elektromagnetisk fältteori, del 2 (3BERT) (2) 5 C F, T Electromagnetic field theory 1TT362 Kontinuerliga mediers mekanik (3BT) 4 C F, T Continuum mechanics 1TT106 Kärn- och partikelfysik (3BT) 4 C F, T Nuclear and particle physics _____________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom inriktningen. 2006 Kursen ges först ht 2006 i denna period. Studenter som önskar läsa denna kurs ht 2005 hänvisas till Q.

ES Samläsning med ES-programmet. Vissa schemakrockar kan förekomma.

A Alternativkurser


49

ÅRSKURS 4T- tillämpad fysik / YEAR 4T, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TT173 Kvantmekanik, fk 5 D F Quantum mechanics, advanced course 1TT491 Reglerteknik (3Sy, 4BERT) 4 A1 C D, T Automatic control 1TG110 Fasta tillståndets fysik II 5 A1 C T Solid state physics II 1TT705 Dynamiska system och kaos (4BT) 4 A2 D F, T Dynamical systems and chaos 1TM332 Ytanalys 3 Q, A2 C T Solid Surface analysis 42 1TT452 Fluidmekanik (4BRT) 4 D F,T Fluid mechanics 1TT721 Klassisk elektrodynamik 5 A1 D F,T Classical electrodynamics 1TT746 Medicinsk teknik och strålningsbiologi 4 A1 C F Medical techniques and radiobiology 1TT732 Kärnfysik 4 A2 D F Nuclear physics 1TT202 Hållfasthetslära (4BT) 4 A2 C T Solid mechanics 43 1TT735 Energifysik 4 D F,T Energy physics 1TT737 Förbränningsfysik 4 A1 C F,T

Combustion physics 1TT465 Variationsmetoder inom teknik och fysik (4BT) 4 A

1 D F,T Variational methods in engineering and physics 1TT581 Plasmafysik (4RT) 4 A

2 D F,T Plasma physics 1TG030 Halvledarteknologi (3E, 4T) 4 A2 C T Semiconductor technology 1SV017 Relativistisk kvantmekanik 5 NV D F Relativistic quantum mechanics 44 1TT736 Energifysik II 4 D F,T Energy physics II 1TT781 Individ, organisation och ledarskap 4 A fek Management 1TT786 Gravitation och kosmologi 4 A D F Gravitation and cosmology 1TM541 Mikrostrukturteknik 3 A C T Microstructure technology 1TT772 Elementarpartikelfysik 4 A D F Elementary particle physics

Α Kurserna märkta A kan, om nödvändigt, läggas mot varandra i schemat. Q, NV Kursen ges och schemaläggs på Q- respektive naturvetarprogrammet


50

ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Point s Level Subject 51-52 1TT960 Examensarbete 20 D T M.Sc. Thesis Work Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 51-52 Företagsekonomi B 20 Fek A B fek Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 Fek B C fek Business economics C 61-62 1TT960 Examensarbete 20 D T M.Sc. Thesis Work ____________________________ Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk. För att få civilingenjörsexamen i teknisk fysik krävs att 180 p i utbildningsplanen för inriktningen, inklusive de obligatoriska kurserna, är fullgjorda. Fek A(B) För att ha platsgaranti på denna kurs måste studenten ha klarat 130p inom sitt civilingenjörsprogram. Företagsekonomi A (B) krävs som förkunskap.

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan informationsteknologi (IT)

51

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 180/220 poäng, lå 2005/2006 Information Technology Engineering Programme Bilaga 3 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1/YEAR 1, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng

1 Nivå Ämne

Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730o Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics 1IT011 Informationsteknologi 4 AB D, T Information Technology 1MA721 Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1IT021 Programkonstruktion I, del 1 2 AB D, T Program Design, part 1 12 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB M Calculus of one variable, part 1 1IT031 Kommunikation i samhälle och arbetsliv 3 A informationsvet Communication in society and the workplace 1IT021 Programkonstruktion I, del 2 (4) 6 AB D, T Program Design I 13 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 1IT022 Programkonstruktion II, del 1 (1) AB D, T Program Design II 1IT062 Människa-datorinteraktion 3 AB D Human-Computer Interaction 1IT044 Elektronik och elkretsteori 3 AB T Electronics and Electric Circuit Theory 14 1MA722 Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 1IT022 Programkonstruktion II, del 2 (4) 5 AB D, T Program Design II, part 2 1IT043 Digital elektronik 3 AB T Digital electronics

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på

kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. o Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.


52

ÅRSKURS 2, civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng

1 Nivå Ämne

Course code Course name Points Level Subject 21 1MA702 o Diskret matematik; Automatateori och formella språk 3 AB D,M Automata Theory and Formal Languages 1MA520 Flerdimensionell analys, del 1 (4) AB M Calculus of several variables 1TG010 Företagsekonomi 3 A fek Business economics 22 1IT050 Datorsystem I; datorarkitektur 4 AB D,T Computer systems; computer architecture 1MA702 Diskret matematik; Algebraiska strukturer 4 AB D,M Discrete mathematics 1MA520 Flerdimensionell analys, del 2 (2) 6 AB M Calculus of several variables 23 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D Scientific Computing I 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 1IT050 Datorsystem I; operativsystem och kompilatorer 4 AB D,T Computer systems; operating systems and compilers 24 1MS702 Sannolikhetsteori och statistik 4 AB M Probability theory and statistics 1IT050 Datorsystem I; projekt 2 AB D,T Computer systems; project 1IT250 Inbyggda system 4 AB T Embedded systems


kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. o Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.


53

ÅRSKURS 3 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2005/2006

Period Kursens kod Kursbenämning Poäng

1 Nivå Ämne

Course code Course name Points Level Subject

31 1IT070o Datorsystem II; datakommunikation 3 C D, T Computer Systems II; Computer Networks 1IT080 Matematik för signalbehandling 7 C M, T Mathematics for signal processing 32 1IT070 Datorsystem II; realtids- och distribuerade system 3 C D, T Computer Systems II; real time and distributed systems 2AD510 Objektorienterad programmering 5DV C D Object-Oriented Programming 1TT261 Signaler och system 3 C T Signals and Systems 1TG020 Simulering och operationsanalys 3 C D,T Simulation and operations research

333 1IT070 Datorsystem II; projekt 3 D D, T

Computer Systems II, project 1TT282 Signalbehandling 4 C T

Signal processing Programmet är planerat så att de studerande efter individuella kursval omfattande 20 poäng i årskurs 3 (period 33-34) och 4 (period 41-42) ges möjlighet att profilera sig inom något av områdena Data- och Telekommunikation, Datorsystemutveckling, Högpresterande datorsystem och Människa-datorinteraktion, Ett annat alternativ är att avsluta utbildningen via Entreprenörskolan i Uppsala. Observera att det kan förekomma inbördes krav på förkunskaper till kurserna; se kursplanerna. Vissa kurser ges genom samläsning med andra program och kan därför erbjudas flera gånger årligen vilket ger ökat planeringsutrymme för enskilda studenter.


kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. o Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. DV Samläsning med DVP. Betygsskala VG, G och U används på kursen. 3 Genom individuella val av kurser inom period 33 och 34 kan olika profileringar åstadkommas.


54

Data- och Telekommunikation Tele- och datakommunikation utgör en central del av informationstekniken. Målsättningen är att vi obehindrat skall kunna kommunicera med varandra och söka och bearbeta information var vi än befinner oss. För att nå detta mål krävs pålitliga och enkla system, till låg kostnad för användaren, vilket ställer stora krav på kunskaper och insikter hos systemkonstruktörerna. Profilen syftar till att ge grundläggande kunskaper om metoder för att konstruera och analysera system för bl.a. höghastighetskommunikation. I tabellen nedan är kurserna märkta DT. Datorsystemutveckling. Profilen syftar till att fördjupa kunskaper och färdigheter vad avser distribuerade eller inbäddade (eng. embedded) system, där aspekter som tillförlitlighet, säkerhet, effektivitet, parallellism, modularitet och feltolerans är centrala. Kurserna är nära kopplade till forskningsprojekt som bedrivs inom ramen ´embedded systems´. I tabellen nedan är kurserna märkta DS. Högpresterande datorsystem Profilen syftar till att ge unika kunskaper i användning, programmering och utvecklingsarbete av högprestandadatorer. Tillämpningar hämtas från signalbehandling och bildanalys och kopplingar görs till de kurser där högprestanda-kommunikation studeras. Kurser i datorgrafik för visualisering och animering passar bra in i profilen. Observera att samma kurser ges under flera läsperioder, vilket innebär att det finns alternativa personliga uppläggningar. Tillfälle till fördjupning och tillämpning av kunskaperna ges i projektkursen i åk 4 och i examensarbetet. I tabellen nedan är kurserna märkta HD. Människa-datorinteraktion De flesta tekniska system ska samverka med människor. Kraven på utformningen av gränssnitten mellan tekniska system och människor kommer i framtiden att bli allt större, t ex inom processtyrning och annat datorstött arbete. Effektivitet, säkerhet, användbarhet och arbetsmiljö beror starkt av hur konstruktörerna kan förstå problemen samt utforma och anpassa de tekniska systemen till människors och arbetssituationers krav. Som utexaminerad civilingenjör som har läst människa-datorinteraktion är du väl rustad för att angripa sådana problem. I tabellen nedan är kurserna märkta MD. Entreprenörskolan i Uppsala är en ettårig utbildning (40 poäng) som vänder sig till sista årets studenter vid de långa tekniska och naturvetenskapliga utbildningsprogrammen vid Uppsala universitet och SLU. Målet med utbildningen är att förbereda deltagarna för utvecklingsuppgifter inom såväl små entreprenörsledda företag som inom större företags produkt- och affärsutvecklande enheter. Studenter kan tillgodoräkna projektarbetet inom Entreprenörskolan som examensarbete inom civilingenjörsprogrammen.


55

Period Kursens kod Kursbenämning Poäng1 Nivå Ämne


33 (43) 1IT150 Introduktionskurs i språkteknologi för ITP 5 AB lingvistik Introduction to language engineering for ITP 1IT110 Konstruktion av användargränssnitt MD 3 C D, T User Interface Design 1DT659 Kryptologi DV1 (ges inom DVP) DS 5 C D, T Cryptology 1TT851 Digital kommunikation I: Modulation och kodning DT 4 D D,T Digital communication I: Modulation and coding 1TT402 Programmering av parallelldatorer I HD 4 C D, T Programming of parallel computers I 33-34 1IT060 IT- och vetenskapshistoria 2 AB idé- och History of Science and IT lärdomshistoria 34 (44) 1TT577 Projektkurs i adaptiv signalbehandling 5 C T Adaptive signal processing project 1TD755 Beräkningsvetenskap II HD, även period 41, 42 4 C D, T Scientific Computing II 1IT131 Datakommunikation II DS, DT 4 C D, T Advanced Computer Networks 1TT341 Datoriserad bildanalys HD 3 C D, T Computer assisted image analysis 1IT140 Informations- och kodningsteori DS, DT 4 C M Information- and Coding Theory 1MD123 DV Kognitiv psykologi MD 5 AB D, Cognitive Psychology psykologi

1MD100 Medicinsk informatik MD 3 C D, T Medical informatics 1DL116 Databasteknik 5 B D Data Base Design 1MD222 Konstruktion av användargränssnitt II 3 D D User Interfase Design II


kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. DV Ges i samläsning med DVP


56

ÅRSKURS 4 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi, 2005/2006 Period Kursens kod Kursbenämning Poäng

1 Nivå Ämne

Course code Course name Points Level Subject 41 1IT160 IT i samhället (5) C D, S, T IT and society 1TT491 Reglerteknik 4 C D, T Automatic control 1TT816 Datoriserad mönsterigenkänning DT 3 C D, T Computerized pattern recognition 1IT210 Interaktiva grafiska system MD 5 D D Interactive graphical systems 1DT658 Säkra datorsystem DS 5 C D, T Secure computer systems 1DT648 Programmeringsteori DS 5 C D Programming theory 42 1IT160 IT i samhället (5)10 D D, S IT and society 1TT492 Reglerteknisk design 4 D D, T Control design 1IT240 Användarcentrerad systemdesign MD 5 C D, T User Centred Systems Design 1IT132 Datakommunikation III DS, DT 5 D D, T Adv anced Computer Networks, second course 1TT180 Datorgrafik I 4 C D,T Computer graphics 1IT190 Datorarkitektur IT DS 3 D D, T Computer architecture IT 43 (33) 1IT211 Avancerad datorgrafik och visualisering 4 D D,T Advanced computer graphics and 1MD101 Operatörer och användargränssnitt vid

processtyrning MD 4 C D, T Human operators and user interface design in process control

43-44 1IT170 Projekt IT 20 D T Project IT 44 1TT470 Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar HD 10 D D,T Scientific Computing, advanced course


kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.


57

ÅRSKURS 5 / YEAR 5 civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Period Kursens kod Kursbenämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 51-52 1IT960 Examensarbete 20 D T Degree project

Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen:

51-52 Företagsekonomi B 20 B fek Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C fek Business economics C 61-62 1IT960 Examensarbete 20 D T M.Sc. Thesis Work

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan kemiteknik (K)

58

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 180/220 poäng, läsåret 2005/06 Chemical Engineering Programme Bilaga 4 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1/YEAR 1, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne2 Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics 1MA721O Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1KE714 Kemi grundkurs 6 AB K Chemistry, Basic course 1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB D, T Introduction to computers 12 1KE715 Oorganisk kemi* 8 AB K Inorganic Chemistry 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB M Calculus of one variable, part I 13 1KE744 Organisk kemi (del 1) (4) AB K Organic Chemistry 1TD753 Programmeringsteknik I, del 1 (2) AB D,T Computer programming I, part 1 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3)6 AB M Calculus of one variable, part II 14 1KE744 Organisk kemi (del 2) (4)8 AB K Organic Chemistry 1MA722 Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 1TD753 Programmeringsteknik I, del 2 (2) 4 AB D,T Computer programming I, part 2 1TK072 Teknisk orientering: läkemedel och material 1 AB T Technology in society: pharmaceuticals and materials

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller

delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. 2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,

farmaceutiska ämnen skrivs ut, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. O Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. * I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.


59

ÅRSKURS 2 / YEAR 2 civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 21 1KE746 O Biokemi 5 AB K Biochemistry 1MS701 Matematisk statistik 3 AB M Mathematical statistics 1MA520 Flerdimensionell analys del 1 (3) AB M Calculus of several variables 22 1MA520 Flerdimensionell analys del 2 (3)6 AB M Calculus of several variables 1KE747 Analytisk kemi 4 AB K Analytical chemistry 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 23 1KE748 Fysikalisk kemi 5 AB K Physical chemistry, part 1 1TK016 Mekanik K 5 AB F, T Mechanics K 24 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D, T Scientific Computing I 1MB201 Termodynamik 3 AB F K Thermodynamics 1MA704 Fouriermetoder 3 AB M Fourier methodes


delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet O Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.


60

ÅRSKURS 3/YEAR 3, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2005/06 (inriktning material= M, inriktning läkemedel=L) Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1KE721O Fasta tillståndets kemi (M,L) 4 C K,T Solid state chemistry 1TK056OL Molekylär cellbiologi (L) 4 AB B Molecular Cell Biology 1FY721 Elektromagnetism 4 AB F, T Electromagnetism 1TG010 Företagsekonomi 3 AB fek Business economics 1KE722 Kemometri (M,L) (2) C K,T Chemometrics 32 1KE722 Kemometri (M,L) (1) 3 C K,T Chemometrics 1KE723 Materialkemi (M) 4 C K, T Materials chemistry 1TK057 Fysiologi (L) 4 AB farmaceutisk Physiology biovetenskap 1KI344 Kemisk apparatteknik (M,L) 4 AB K,T Chemical engineering 33 1KE751 Kvantmekanik och spektroskopi, del 1 (M,L) (5) C F,K,T Quantum mechanics and spectroscopy, part I 1KE749 Keramkemi (M) 4 C K,T Ceramic chemistry 1TK073 Toxikologisk riskbedömning och säkerhetsvädering (M) (1) AB T Toxicologic risk assessment and safety evaluation 1TK059 Galenisk farmaci (L) 5 AB T Pharmaceutics farmaci farmaci 34 1KE751 Kvantmekanik och spektroskopi, del 2 (M,L) (3)8 C F,K,T Quantum mechanics and spectroscopy, part II 1TK012 Polymerer (M, L) 3 C K,T Polymers 1KE725 Elektrokemi (M) 4 C K,T Electrochemistry 1TK073 Toxikologisk riskbedömning och säkerhetsvädering (M) (1) 2 AB T Toxicologic risk assessment and safety evaluation 1TK058 Farmakologi (L) 5 AB farmaci, Pharmacology farm biovet

O Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. OL Kursen är obligatorisk inom inriktning läkemedel


61

ÅRSKURS 4/YEAR 4, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik, 2005/06 inriktning material Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TK040 O Materialfysik 7 D FT Materials physics 1TM541 Mikrostrukturteknik 3 C T Micro structural technology 1KE735 Teknisk orientering: presentations- och 1 AB T kommunikationsteknik Technology in society: presentation and communication 42 1KE736 Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 D KT Surface science and thin film technology 1KE742 Makromolekylär kemi 5 D KT Macromolecular chemistry 1TM542 Mikrostrukturteknik II 3 1 D T Micro structure technology II 1TM322 Magnetiska material 3 1 D F T Magnetic materials 43 1KE745 Biomaterial 5 C KT Biomaterials 1KE737 Materialanalys 5 C KT Analytical techniques in materials science 1TM291 Optiska material 3 1 D FT Optical material 1TG150 Tribomaterial 3 1 D T Tribomaterials 44 1KE232 Oorganisk materialsyntes 5 C KT Synthesis of Inorganic Chemistry 1KE750 Industrianknutet materialprojekt 3 D KT Project work with industrial relevance 1TM543 Teoretisk materialmodellering 3 D KT Theoretical Material Modelling

O Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. 1 Kursen schemaläggs på Q-programmet vissa schemakrockar kan förekomma för K-studenter


62

ÅRSKURS 4/YEAR 4, civilingenjörsprogrammet i kemiteknik 2005/06 inriktning läkemedel Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TK055 Farmakokinetik 5 C farmaci, T Pharmacokinetics 1KE739 Organisk kemiska tekniker 5 C K T Techniques in Organic Chemistry 1TK014 Analytisk farmaceutisk kemi 5 C K,T Analytical Pharmaceutical Chemistry farm kemi 42 1KE726 Syntetisk organisk kemi I 5 D K T Syntetical Organic Chemistry I 1KE727 Syntetisk organisk kemi II 5 D K T Syntetical Organic Chemistry II 1TK061 Läkemedelsformulering 5 C K T Drug formulation and drug delivery farmaci 43 1TK062 Läkemedelsteknik 5 C T Pharmaceutical technology farmaci 1KE740 Radiofarmaceutisk organisk kemi 5 C K Radio Pharmaceutical Chemistry 1TK051 Läkemedelskemi 5 C K,T Medicinal Chemistry farm kemi 1TK064 Processteknik 5 C K T Process Engineering farmaci 44 1TK060 Läkemedel – kvalitetssäkring och regulatoriska krav 5 C T Regulatory Requirements and Quality farmaci assurance in Development and Manufacturing of Pharmaceutical products 1TK063 Processmonitorering 5 C K T Process Monitoring farmaci 3FK019 Läkemedelskemi med datorbaserad 5 D T läkemedelsdesign farm kemi Computational Medicinal Chemistry


63

Tillvalskurser Valbara farmacikurser 3FG420 Biofarmaci 5 C T Biopharmaceutics farmaci, farm biove 3FB052 Kliniska prövningar med tillämpad biostatistik 3FN740 Biologiskt aktiva naturprodukter i 5AP C T läkemedelsutveckling farmaci Drug discovery based on natural products

Advanced Drug Delivery and Pharmaceutical Technology

3FB053 Klinisk farmakokinetik och 5 C farmaci farmakodynamik 3FK063 Läkemedelsanalys 5 T Pharmaceutical and Biomedical Analysis farm kemi 3FG425 Läkemedelsteknik 5 C farmaci Pharmaceutical technology 3FK069 Polymer- och lipidsystem för läkemedels- 5 CD T farmaci transport farm kemi Polymer- and lipid systems for drug transport Övriga kurser 1KE741 Kemometri II 5 C KT Chemometrics II 1KE733 Yt- och kolloidkemi 5 C KT Colloid and Interface Chemistry 1TT781 Individ organisation och ledarskap 4AP A fek Management 3FB305 Modeller för biologiska system 5 CD T farmaci Models for biological systems farm biovet Årskurs 5 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Point s Level Subject 51-52 1TK960 Examensarbete 20 D T Degree project Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 51-52 Företagsekonomi B 20 B företagsekonomi Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C företagsekonomi Business economics C 61-62 1TK960 Examensarbete 20 D T Degree project

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan teknisk fysik med materialvetenskap (Q)

64

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap, 180/220 poäng, 2005/2006 Materials Engineering Programme Bilaga 5 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2005/2006 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics 1TD780 Introduktion till datoranvändning 1 AB T, D Introduction to computers 1TM561 Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp (1) AB T Materials science I: Fundamental concepts 1MA721 Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (3) AB M Calculus of one variable, part 1 1TD753 Programmeringsteknik I (2) AB D,T Computer programming I 12 1TD753 Programmeringsteknik I (2) 4 AB D,T Computer programming I 1TM561 Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp (2) 3 AB T Materials science I: Fundamental concepts 1MA710 Endimensionell analys, del 2 * (3) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 1MA722 Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 13 1MA520 Flerdimensionell analys 6 AB M Calculus of several variables 1TF700 Mekanik I 5 AB F,T Mechanics I 14 1FY721 Elektromagnetism 4 AB F,T Electromagnetism 1TM192 Materialvetenskap II: Materialkemiska principer 5 AB K Materials science II: Chemical principles Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng

på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK

* I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.


65

ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/2006, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 21 1TV101 Elektrisk mätteknik 3 AB F,T Electronical measurement techniques 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 1TF715 Termodynamik 3 C F,T Thermodynamics 1TG010 Företagsekonomi 3 AB S Business economics 22 1TF706 Analytisk mekanik 5 C F,T Analytical mechanics 1TM562 Materialvetenskap III: Materialkemi 5 AB K,T Materials science III: Physical metallurgy 1TG190 Praktisk prototypframtagning 3 AB T Prototype construction 23 1TM061 Hållfasthetslära 5 C T Solid mechanics 1TM574 Materialvetenskap IV: Polymera material 3 C K,T Materials science IV : Polymeric materials 1MS701 Matematisk statistik 3 AB M Mathematical statitics 24 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D Scientific computing I 1FY722 Vågrörelselära 4 C F,T Wave physics 1MA704 Fouriermetoder 3 AB M Fourier methods Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.


66

ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/2006, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1MB181 Fysikens matematiska metoder 4 C F,T Math methods of physics 1MB231 Kvantmekanik 4 C F,T Quantum mechanics 1TM302 Oförstörande materialprovning 2 C T Nondestructive evaluation of materials 1TM224 Informationsteknik: Muntlig framställning 1 AB H,S Oral Presentation 1TT913V Informationsteknik: Enskilt arbete 2 AB T Information technology: Report 31-34 1TE131* Ingenjörsmetodik 5 AB T Engineering Methodology 32 1TM370 Atom- och molekylfysik 4 C F,T Atomic and molecular physics 1TT145 Statistisk mekanik 4 C F,T Statistical physics 1TG130 Ytavbildning 3 C T Surface imaging 1TM580 Variationsmetoder i hållfasthetsläran 3 C T Variational methods in solid mechanics 33 1TG100 Fasta tillståndets fysik I 5 C F,T Solid state physics I 1TM573 Materialvetenskap V: Tekniska material 6 C T Materials Science V: Engineering materials 34 1TG030 Halvledarteknologi 4 C T Semiconductor technology 1TM725 Elektrokemi 4 C K,T Electrochemistry 1TM333 Tekniska ytor 2 C T Engineering surfaces 1FY710 Datorbaserad mätteknik 3 C F,T Computer based measurements Tillval inom ramen för andra program 34 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D,T Scientific Computing II 32 1TG020 Simulering- och operationsanalys 3 C D,T

Simulation and operations research

V Kursen kan läsas i valfri period * Kursen ges som en strimma under hela åk 3


67

ÅRSKURS 4 /YEAR 4, 2005/2006 civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TG110 Fasta tillståndets fysik II 5 D F,T Solid state physics II 1TM541 Mikrostrukturteknik 3 C T Micro structural technology 1TM332 Ytanalys 3 C T,K,F Surface analysis 42 1KE736 Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 D K,T Surface science and thin film technology 1TM322 Magnetiska material 3 D F,T Magnetic materials 1TM542 Mikrostrukturteknik II 3 D T Micro structural technology II 43 1TG150 Tribomaterial 3 C T Tribomaterials 1TM291 Optiska material 3 D F,T Optical materials 1TM547 Sensorer och aktuatorer 3 D F,T Sensors and actuators 1KE745 Biomaterial 5 C K,T Biomaterials 44 1TM543 Materialstrukturanalys 3 D T Materials structure analysis 1TM544 Teoretisk materialmodellering 3 D K,T Computational material modelling 1TM545 Projektarbete i tillämpad materialvetenskap 5 D T Project work in applied materials science Tillvalskurser V 1TM600 Forskningsprojekt i materialvetenskap 3 C F,K,T Research project in materials science 1TM601 Fördjupningskurs i materialvetenskap 3 D F,K,T Advanced course in materials science

V Kurserna kan läsas i valfri period


68

ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/2006, civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 51-52 1TM960 Examensarbete 20 D T M.Sc. Thesis Work 1TT913 OBL Informationsteknik: Enskilt arbete 2 AB T Information technology: Report 1TG010 FEK Företagsekonomi 3 AB S Business economics

Alternativ för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen:

51-52 Företagsekonomi B 20 B fek Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C fek Business economics C 61-62 1TM960 Examensarbete 20 D T M.Sc. Thesis Work

OBL Kursen Informationsteknik: Enskilt arbete är obligatorisk för alla.

Schemaläggs från 2004/05 i åk 3. FEK Kursen i Företagsekonomi är obligatorisk för alla som läst åk 2 på programmet läsåret 2001/02 eller

tidigare, dvs valbar från och med åk 2 läsåret 2002/03. Schemaläggs i åk 2.

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan system i teknik och samhälle (STS)

69

Studieplan för civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle, 180/220 poäng, lå 2005/2006 Systems in Technology and Society Programme Bilaga 6 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1 / YEAR 1 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne2 Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics 1TS003O System i teknik och samhälle: introduktion 4Anm AB D, T Systems in technology and society: Introduction 1MA740 Algebra 5 AB M Algebra 12 1TS010 Företag, nätverk och teknikutveckling, del 1 (8) 4 A fek Business Enterprise, Networks and Technical Development, part 1 1MA710 Endimensionell analys, del 1* (3) AB M Calculus of one variable, part 1 13 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (3) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 1TS010 Företag, nätverk och teknikutveckling, del 2 (2) 6 A fek Business Enterprise, Networks and Technical Development, part 2 1TS030 Industrisamhällets framväxt, drivkrafter och effekter 5 A ekhist The Development of Industrial Society 14 1TS040 Grundläggande programmering 5 AB D, T Introductory programming 1TS051 Vetenskapsteori 5 A teoretisk Philosophy of Science filosofi


delkurs kan inrapporteras i UPPDOK-systemet 2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik,

T=teknik, samhällsvetenskapligt ämne och humanistiskt ämne skrivs ut i klartext. O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. Anm För studenter som antas till senare del av program finns möjlighet att läsa en mindre introduktionskurs

1TS002, System i teknik och samhälle: introduktion, 2 poäng * I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.


70

ÅRSKURS 2 / YEAR 2 - system i teknik och samhälle, 2005/2006 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 21 1TS060 O Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: Kommunikationer, institutioner och organisationer 5 B kulturgeografi Local milieus for innovations in global networks 1MA713 Analys i flera variabler 5 AB M Calculus of several variables 22 1TS090 Kemiska principer 5 AB K Chemical Principles 1TD766 Beräkningsvetenskap I 5 AB D, T Scientific Computing I 23 1TS080 Datastrukturer och databaser 5 AB D, T Datastructures and databases 1TS070 Teknik- och vetenskapshistoria 5 B idé- och History of science and technology lärdomshistoria 24 1TS100 Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap 5 B statsvetenskap Quantitative methods in social science 1TS110 Matematisk statistik 5 AB M Mathematical statistics

O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.


71

ÅRSKURS 3 / YEAR 3 - system i teknik och samhälle, 2005/2006 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1MA720 O Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 1MS703 Stokastisk modellering 3 C M Stochastic modelling 1TS120 Biologi 5 AB B Biology 32 1TS130 Dynamiska system 5 C D, T Dynamic Systems 1TS140 Tematiska studier i historia 5 B historia Thematical studies in history 33 1TS150 Återkopplade system och reglerteknik 5 C D,T Feedback and automatic control 34 1TS180 Systemanalys 5 C D, T Systems analysis Uppsatsförberedande fördjupningskursF, Entrepr. 5 C H/S Theory and Method 1TS901 Ekonomisk-historia 1TS902 Företagsekonomi 1TS903 Historia 1TS904 Kulturgeografi 1TS905 Idé- och lärdomshistoria 1TS906 Teoretisk filosofi. I åk 3 väljs studiegång: kurs/er inom vald studiegång tillkommer i period 33 (se nästa sida)

O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. F Denna kurs är förkunskapskrav för uppsatsen i åk 4 och ska läsas inom samma ämne. En av kurserna

Uppsatsförberedande fördjupningskurs är obligatorisk inom examenskravet Entrepr. Studenter som inom STS som antas till Entreprenörskolan i Uppsala kan tillgodoräkna projektarbetet (2FE827, 20

poäng) som C-uppsats i företagsekonomi och då ersätta då de två kurserna 1TS902 och 1TS912. Företagsekonomiska institutionen skall i förväg godkänna att projektet uppfyller ställda krav och kan genomföras inom ramen för Entreprenörskolan med handledare från CEF.


72

Studiegång informationsteknologi Studiegången syftar till att ge fördjupade kunskaper kring olika aspekter av informationstekniska system. Inom studiegången finns flera valmöjligheter, med fördjupning mot antingen datorbaserade informationssystem (datavetenskap) eller styrning och empirisk modellering av system (systemteknik). I den för studiegången inledande kursen Distribuerade informationssystem behandlas tekniker för distribuerade informationssystem. Ytterligare en gemensam kurs handlar om människans interaktion med automatiserade/datoriserade system. Inom systemteknik studeras design och analys av styrsystem samt kalibrering av dynamiska modeller utifrån empiriska data. I de datavetenskapliga kurserna studeras hantering av information i datorsystem, såsom utvinning av information ur stora datamängder samt elektronisk handel och säkerhet i distribuerade datorsystem. I utbildningens avslutande kursblock, komplexa system i teknik och samhälle ges, via projektarbete, ytterligare fördjupning och möjlighet till profilering.

Studiegång biologiska system Studiegången syftar till att ge kunskaper i cell- och molekylärbiologi och om aktuella tekniker och metoder inom ämnesområdet. Inom biologins alla systemnivåer, från celler till organismer, populationer och ekosystem, utnyttjas idag molekylärbiologiska och bioinformatiska tekniker och metoder i kunskapsutvecklingen. I studiegångens inledande kurs behandlas cellens- och det ärftliga materialets uppbyggnad och organisation. I den följande kursen analyseras cellen ur ett systemtekniskt- och reglertekniskt perspektiv. I de avslutande kurserna studeras evolutionsgenetik och bioinformatik. Evolution berör frågor om livets ursprung och utveckling, principer för variation och selektion hos olika organismer och organismernas släktskap. Inom bioinformatiken tillämpas matematiska, statistiska, informationsteknologiska och molekylärgenetiska metoder för att bearbeta problemställningar inom biovetenskap och biomedicin. I utbildningens avslutande kursblock, komplexa system i teknik och samhälle ges, via projektarbete, ytterligare fördjupning och möjlighet till profilering. Inom rekommenderad studiegång informationsteknologi 33 1TS160 Distribuerade informationssystem 5A C D, T Distributed Information systems 33 1TS020 Energisystemfysik 5A AB F, T Energy system physics

Inom rekommenderad studiegång biologiska system 33 1TS170 Cell- och molekylärbiologi 5 obl C B, T Cell- and Molecular Biology

A Alternativkurser obl Kursen utgör nödvändig förkunskap för studenter som följer studiegång biologiska system och är i den meningen obligatorisk inom studiegången.


73

ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - system i teknik och samhälle, 2005/2006 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TS111 Tillämpad statistik 5A C M, T Applied Statistics 1TS044 Beräkningsvetenskap II 5 A C D,T Scientific computing II 41-42 Uppsats STS obl 10 C H/S Thesis project STS 1TS911 Ekonomisk-historia 1TS912 Företagsekonomi 1TS913 Historia 1TS914 Kulturgeografi 1TS915 Idé- och lärdomshistoria 1TS916 Teoretisk filosofi. 44 1TS241 Komplexa system i teknik och samhälle, teknik3 5 D D, T Complex systems - technology 1TS240 Komplexa system i teknik och samhälle, 5 C H humaniora4 Complex systems – humanities Inom studiegång informationsteknologi 42 1DL105 Informationsutvinning 4A D D,T Data Mining 1TS250 Datorbaserad styrning 5 A CD D, T Computer controlled systems 43 1TS230 IT-system och människor i samspel 5 C D, T Information technology and users 1TT875 Systemidentifiering 4 A D D, T System identification 1TS210 Elektronisk handel och säkerhet 5 A C D, T Electronic commerce and security Inom studiegång biologiska system 42 1TS131 Cellen som dynamiskt system 5 C B, T The Cell as a dynamical system 43 1TS220 Evolutionsgenetik 5 C B, T Evolutionary genetics 1TS200 Bioinformatik 5 D B, T Bioinformatics

obl En av kurserna Uppsats STS är obligatorisk inom examenskravet 3 Denna kurs bör läsas samtidigt som Komplexa system i teknik och samhälle, humaniora. 4 Denna kurs bör läsas samtidigt som Komplexa system i teknik och samhälle, teknik. A Alternativkurser.


74

ÅRSKURS 5 / YEAR 5 - system i teknik och samhälle, 2005/2006 51-52 1TS960 Examensarbete 20 D T Degree project Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbelexamen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: Platsgaranti på kurserna FEK B-C har de studerande inom civilingenjörsprogrammen som har minst 130 poäng godkända kurser inom sitt program inklusive kursen FEK A 20 poäng. Med FEK A likställs kursen Företag, nätverk och teknikutveckling 10 poäng inom STS-programmet tillsammans med kursen Kalkylering och redovisning 10 poäng. 51-52 Företagsekonomi B 20 B fek Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C fek Business economics C 61-62 1TS960 Examensarbete 20 D T Degree project

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan miljö- och vattenteknik (W)

75

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik 180/220 poäng, läsåret 2005/2006 Aquatic and Environmental Engineering Programme

Bilaga 7 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet

ÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne2 Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics 1TV012O Introduktionskurs i miljövetenskap 6 AB B,G,T Introduction to environmental science 1MA721 Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1TV041 Teknisk orientering: Introduktion till datoranvändning (1,5) AB H,S,T Technology in society: Introduction to computers 12 1KE714 Kemi grundkurs* 6 AB K Chemistry, Basic course 1MA722 Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 1TV041 Teknisk orientering: Svenska (0,5) 2 AB H,S,T Technology in society: Swedish 13 1MA710 Endimensionell analys, (del 1) (3) AB M Calculus of one variable, part 1 1TV170 Organisk kemi 4 AB K Organic chemistry 1MS701 Matematisk statistik 3 AB M Mathematical statistics 14 1MA710 Endimensionell analys, (del 2) (3) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 1TV011 Biologi 4 AB B Biology 1TV150 Matematisk statistik II 3 AB M,T Mathematical statistics II

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet.

2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.

O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet * I anknytning till kursen läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.


76

ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 21 1MA520O Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB M Calculus of several variables part 1 1TF700 Mekanik I 5 AB F,T Mechanics I 1TV200 Miljökonsekvensanalys2 2 AB B,G,T Environmental consequence analysis 22 1MA520 Flerdimensionell analys (del 2) (3) 6 AB M Calculus of several variables part 2 1TV131 Fysikalisk kemi med termodynamik 5 AB K Physical chemistry incl. thermodynamics 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 23 1TV111 Ellära och vågrörelselära 6 AB F Electromagnetism and wave physics 1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,T Computer programming I 24 1TV101 Elektrisk mätteknik 3 AB F,T Electrical measurements technology 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D T Scientific computing 1TV520 Fluidmekanik 3 AB F G T Fluid Mechanics


O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet

2 Obligatorisk seminarieserie under året kopplas till denna kurs. Ansvariga W-doktorander och W-studenter.


77

ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1TV280O Hydrologi 3 C G,T Hydrology 1TV241 Meteorologi och klimatologi 4 AB G Meteorology and climatology 1MA704 Fouriermetoder 3 AB M Fourier methods 32 1TV231 Reglerteknik 3 C T Automatic control 1TV210 Analytisk kemi 4 AB K Analytical chemistry 1TV510 A Bullerutbredning 3 C T Noise propagation 1TT261 A Signaler och system2 3 C T Signals and systems 1TV370 A Miljörätt 3 AB juridik Environmental law 33 1TV260 Markvetenskap, del 1 (7) C B,G,T Soil science , part 1 1TV271 Simulering och systemanalys 3 C T Simulation and system engineering 34 1TV260 Markvetenskap, del 2 (7) 14 C B,G,T Soil science , part 2 1TV291 Teknisk ekologi 3 AB B,T Ecology for engineers


O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet

A Minst en av dessa kurser måste väljas.

2 Kan även läsas i period 33


78

ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - Vattenresursteknik med miljöfysik / Water Resources Engineering 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TV311 Akvatisk ekologi 3 C B,T Aquatic Ecology 1TV361 Vattenreningsteknik 3 C T Waste water treatment 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D T Scientific computing II 1TV331 Geoteknik (1) D T Geotechnology 1TV400 Miljötillämpad radioaktivitet 3 S C F, T Environmental and Applied Radioactivity 42 1TV331 Geoteknik (4) 5 D T Geotechnology 1TV341 Geohydraulik och grundvattenplanering 3 D G,T Geohydraulics and groundwater planning 1TV430 Avrinning 3 D G,T Runoff 43 1TV391 Luftvårdsteknik 4 C G, Air pollution technology 1TV440 Distribuerad modellering med geografiska informationssystem 2 AB G,T Distributed modelling with geographical information systems 1TV321 Vattenresursteknik 3 C G, Water resources engineering 44 1TV411 Simulering av transportprocesser 10 D G,T Simulation of transport processes 1TV380 Miljöekonomisk översiktskurs 3 E AB national- Environmental economics ekonomi Tillvalskurser:

1TV490V Projektarbete i miljö- och vattenteknik 5 C T Project work in Aquatic and Environmental Engineering


1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. S Vissa schemakrockar kan förekomma

E Samläsning med Energisystem. Vissa schemakrockar kan förekomma

V Kursen kan läsas under valfri period


79

ÅRSKURS 4 / YEAR 4 - Miljö- och processteknik / Environmental and Systems Engineering 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1TV311 Akvatisk ekologi 3 C B,T Aquatic Ecology 1TV461 Globala miljöproblem, del 1 (3) C B,T Global environmental problems, part 1 1TV361 Vattenreningsteknik 3 D T Waste water treatment 1TV400 Miljötillämpad radioaktivitet 3 S C F, T Environmental and Applied Radioactivity 42 1TV450 Datorbaserad styrning 6 C D Computer controlled systems 1TV461 Globala miljöproblem, del 2 (5) 8 C B,T Global environmental problems, part 2 43 1TV440 Distribuerad modellering med geografiska informationssystem 2 AB G,T Distributed modelling with geographical information systems 1TV470 Modellering och styrning av miljötekniska 5 C T processer Modelling and control of environmental processes 1TV530 Miljömätteknik 3 C G,T Environmental measurement techniques 44 1TV420 Prediktiv limnologi 10 D B, T Predictive limnology 1TV380 Miljöekonomisk översiktskurs 3 E AB national- Environmental economics ekonomi Tillvalskurser:




S Vissa schemakrockar kan förekomma E Samläsning med Energisystem. Vissa schemakrockar kan förekomma

V Kursen kan läsas under valfri period


80

ÅRSKURS 5 / YEAR 5 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 51-52 1TV960 Examensarbete 20 D T Degree project Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 51-52 Företagsekonomi B 20 B fek Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C fek Business economics C 61-62 1TV960 Examensarbete 20 D T Degree project

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan molekylär bioteknik (X)

81

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik, 180/220 poäng, lå 2005/2006 Molecular Biotechnology Engineering Programme Bilaga 8 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2 Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics 1MA721 O Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1KE714 Kemi, grundkurs 6 AB K Chemistry, basic course 1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 1 (1) AB D, T Introduction to computers 1MB541 Grundläggande bioteknik och bioinformatik 2 AB B, T Introduction to biotechnology and bioinformatics 12 1MB150 Cellbiologi * 10 AB B Cell biology 13 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (4) AB M Calculus of one variable, part 1 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 1) (4) AB K Organic chemistry with analytical techniques 1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 2 (1) 2 AB D, T Introduction to computers 14 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 2) (4 )8 AB K Organic chemistry with analytical techniques 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (2) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 1MA722 Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. 2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,

farmaceutiska ämnen skrivs ut, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet. * I anknytning till kursen 1MB150 Cellbiologi läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.


82

ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2 Course code Course name Points Level Subject 21 1TF700 O Mekanik I 5 AB F,T Mechanics I 1MB191 Organism- och populationsbiologi 2 AB B Organism and population biology 1MA520 Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB M Calculus of several variables 22 1MA520 Flerdimensionell analys (del 2) (3)6 AB M Calculus of several variables 1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,T Computer programming I 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 23 1MS701 Matematisk statistik 3 AB M Mathematical statistics 1TV111 Ellära och vågrörelselära (del 1) (3) AB F Electromagnetism and wave physics I 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D T Scientific computing I 24 1MB201 Termodynamik 3 AB K, F Thermodynamics 1MA704 Fouriermetoder 3 AB M Fourier methods 1TV111 Ellära och vågrörelselära (del 2) (3) 6 AB F Electromagnetism and wave physics II 1MB580 Makromolekylers struktur och funktion 2 AB B

Structure and function of macromolecules



83

ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2 Course code Course name Points Level Subject 31 1MB181 O Fysikens matematiska metoder 4 C F Mathematical methods of physics 1MB231 Kvantmekanik 4 C F,T Quantum mechanics 1MB240 Nuklidteknik 2 AB T Nuclide technique 32 1MB251 Atom-, molekylfysik och kemisk bindning 4 C F,K,T Atomic and mol. physics and chem.bonding 1MB222 Elektronik och elektrisk mätteknik 5 C F, T Electronics and electrical measurements 1MB551 Teoretisk kemi 3 C F, K,T Theoretical chemistry 1TD770 Programmeringsteknik II 4 C D Computer programming II 33 1MB330 Molekylär bioinformatik 3 C B,K,T Molecular bioinformatics 1MB280 Molekylär och statistisk mekanik 4 C B,F,K,T Molecular and statistical mechanics 1MB290 Reglerteknik 3 C T Automatic control 34 1MB420 Biokemisk metodik 5 C B,K,T Methods in biochemistry 1MB370 Genfunktion 6 C B,T Gene function



84

ÅRSKURS 4 / YEAR 4, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1MB457O Makromolekylära maskiner 5 C B,T Macromolecular machines 1MB310 Mikrobiologi 5 C B,T Microbiology 42 1MB303 Biofysikalisk kemi 5 C B,K,T Biophysical chemistry 1MB411 Immunologi 5 C B,T Immunology 1MB351 Röntgenkristallografi 5 D B,T Protein crystallography 43 1MB342 Modellering av molekylära reglersystem 5 D B,T Modeling of molecular control systems 1MB456 Biosensorer 5 C B,K,T Biosensors 1MB490 Molekylär biofysik I 5 D B,F,K,T Modelling and molecular dynamics of biomolecular systems I 44 1MB442 Genteknik 5 D B,T Gene technology 1MB572 Proteinbioteknologi I 5 D B,K,T Protein biotechnology 1MB491 Molekylär biofysik II 5 D B,F,K,T Modelling and molecular dynamics of biomolecular systems II 1MB610 RNA - biologi, kemi och evolution 5 C B, K Biology, chemistry and evolution of RNA

O Kurs där kurskoden markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.


85

ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne


51 1MB500 Protein engineering 8 A D B,T Protein engineering 52 1MB920 Examensarbete 12 D T Degree project eller/or 51-52 1MB960 Examensarbete 20 D T Degree project Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 51-52 Företagsekonomi B 20 B fek Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C fek Business economics C 61-62 1MB960 Examensarbete 20 D T Degree project Tillvalskurser 1MB360 Bibliografiskt projekt P 3 C B, K,T Literature project 1MB970 Forskningspraktik F 5 C *Ä Research training 1MB971 Forskningspraktik F 7 C *Ä Research training 1MB972 Forskningspraktik F 10 C *Ä

Research training 1MB450 NMR-spektroskopi 4 D K,T NMR spectroscopy 1MB900 Projektarbete i molekylär bioteknik 5 C T Project work in molecular biotechnology engineering 1MB910 Projektarbete i molekylär bioteknik 10 C T Project work in molecular biotechnology engineering 1MB573 Proteinbioteknologi II (sommarkurs) 5 D B,K T Protein biotechnology 1MB560 Vetenskap och samhälle 2 C H,T Science and society 1MB380 Öppen fördjupningskurs i Molekylär 5 C BDFKT bioteknik och Bioinformatik Specialized course in molecular biotechnology and bioinformatics A Alternativkurs P Kursen kan läsas efter period 14 efter överenskommelse. Kontakta programsamordnaren. F Kursen är tänkt att ge teknologerna möjlighet att få en inblick i det dagliga

forskningsarbetet/forskningsmiljön och under nära handledning få utföra eget arbete. Arbetet kan utföras under sommaren eller under en period där valbar kurs ingår. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. Kursen får läsas efter 80 poäng inom programmet Molekylär bioteknik.

*Ä Kurserna ämne beslutas utgående från kursinnehållet.

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Studieplan bioinformatik (X)

86

Studieplan för civilingenjörsprogrammet i bioinformatik, 180/220 poäng, lå 2005/06 Bioinformatics Engineering Programme Bilaga 9 till § 5.2 i utbildningsplan för civilingenjörsprogrammen vid Uppsala universitet ÅRSKURS 1 / YEAR 1, 2004/05 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng 1 Nivå Ämne 2 Course code Course name Points Level Subject 11 1MA730 Introduktionskurs i matematik 1 AB M Basic course in mathematics 1MA721 o Grundläggande algebra 3 AB M Basic algebra 1KE714 Kemi, grundkurs 6 AB K Chemistry, basic course 1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 1 (1) AB D, T Introduction to computers 1MB541 Grundläggande bioteknik och bioinformatik 2 AB B, T Introduction to biotechnology and bioinformatics 12 1MB150 Cellbiologi * 10 AB B Cell biology 13 1MA710 Endimensionell analys, del 1 (4) AB M Calculus of one variable, part 1 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 1) (4) AB K Organic chemistry with analytical techniques 1MB021 Grundläggande datoranvändning, del 2 (1)2 AB D, T Introduction to computers 14 1MB110 Organisk kemi med analytiska tekniker (del 2) (4)8 AB K Organic chemistry with analytical techniques 1MA710 Endimensionell analys, del 2 (2) 6 AB M Calculus of one variable, part 2 1MA722 Linjär algebra 3 AB M Linear algebra 1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs

eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. 2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik,

S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne. O Kurs där kurskoden är markerad med fet stil är obligatorisk inom programmet.

* I anknytning till kursen 1MB150 Cellbiologi läses den valfria kursen 1ST000 Studieteknik 1p.


87

ÅRSKURS 2 / YEAR 2, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng1 Nivå Ämne2 Course code Course name Points Level Subject 21 1TF700 O Mekanik I 5 AB F,T Mechanics I 1MB191 Organism och populationsbiologi 2 AB B Organism and population biology 1MA520 Flerdimensionell analys (del 1) (3) AB M Calculus of several variables 22 1MA520 Flerdimensionell analys (del 2) (3)6 AB M Calculus of several variables 1TD753 Programmeringsteknik I 4 AB D,T Computer programming I, part 1 1MA720 Ordinära differentialekvationer 2 AB M Ordinary differential equations 23 1MS701 Matematisk statistik 3 AB M Mathematical statistics 1TD770 Programmeringsteknik II 4 C D Computer programming II 1TD754 Beräkningsvetenskap I 4 AB D T Scientific computing I 24 1MS704 Sannolikhetslära och stokastiska processer 4 AB M Probability theory and stochastic processes 1MB201 Termodynamik 3 AB K, F Thermodynamics 1MA704 Fouriermetoder 3 AB M Fourier methods

1 Siffror inom parentes visar kursens arbetsbelastning under perioden. Siffror utan parentes visar när poäng på kurs eller delkurs kan inregistreras i UPPDOK-systemet. 2 Med ämne menas B=biologi, D=datavetenskap, F=fysik, G=geovetenskap, K=kemi, M=matematik, T=teknik, S=samhällsvetenskapligt ämne, H=humanistiskt ämne.



88

ÅRSKURS 3 / YEAR 3, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 31 1MB026O Datastrukturer 4 C D Data structures 1TD755 Beräkningsvetenskap II 4 C D T Scientific computing II 1MB302 Diskreta strukturer inom bioinformatik I 3 C M B Discrete structures for bioinformatics I 32 1MB592 Kemisk struktur och bindning 4 C B F K T Chemical structure and bonding 1MB025 Databasteknik 6 C D T Database design 33 1MB280 Molekylär och statistisk mekanik 4 C B F K T Molecular and statistical mechanics 1MB290 Reglerteknik 3 C T Automatic control 1MB608 Molekylärbiologi, (del 1) (2) C B T Molecular biology (part 1) 34 1MB608 Molekylärbiologi, (del 2) (5) 7 C B T Molecular biology (part 2) 1MB543 Bioinformatisk metodik 5 C B K T Methods in bioinformatics



89

ÅRSKURS 4 / YEAR 4, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 41 1MB607 Multivariat dataanalys och försöksplanering 5 C M D K T Multivariate analysis and experimental design 1MB304 Diskreta strukturer inom bioinformatik II 5 C M B Discrete structures for bioinformatics II 42 1MB601 Fylogenianalys 5 D M B T Phylogenetics 1MB602 Kunskapsbaserade system inom bioinformatik 5 D D B T Knowledge-based systems in bioinformatics 43 1MB458 Lärande system för molekylär dataanalys 5 D B D T Learning systems for molecular data analysis 1MB603 Tillämpad bioinformatik 5 D B K T Applied bioinformatics 1MB604 Molekylär evolution 5 D B K T Molecular evolution 44 1MB605 Booleska metoder inom bioinformatik 5 D B D T Boolean methods in bioinformatics 1MB606 Dynamiska biologiska nätverk 5 D D B T Dynamical biological networks 1MB610 RNA - biologi, kemi och evolution 5 C B, K Biology, chemistry and evolution of RNA


90

ÅRSKURS 5 / YEAR 5, 2005/06 Period Kursens kod Kursens benämning Poäng Nivå Ämne Course code Course name Points Level Subject 51 1MB961 Examensarbete 20 D T Degree project Alternativt, för de studenter som önskar ansöka om dubbel examen med företagsekonomi som huvudämne i en filosofie kandidatexamen: 51-52 Företagsekonomi B 20 B fek Business economics B 53-54 Företagsekonomi C 20 C fek Business economics C 61-62 1MB961 Examensarbete 20 D T Degree project Tillvalskurser 1MB360 Bibliografiskt projekt P 3 C B, K,T Literature project 1MB970 Forskningspraktik F 5 C *Ä

Research training 1MB971 Forskningspraktik F 7 C *Ä Research training 1MB972 Forskningspraktik F 10 C *Ä

Research training 1MB901 Projektarbete i bioinformatik 5 C T Project work in bioinformatics engineering 1MB911 Projektarbete i bioinformatik 10 C T Project work in bioinformatics engineering 1MB380 Öppen fördjupningskurs i Molekylär 5 C BDFKT bioteknik och Bioinformatik Specialized course in molecular biotechnology and bioinformatics _______________________________ P Kursen kan läsas efter period 14 efter överenskommelse. Kontakta programsamordnaren. F Kursen är tänkt att ge teknologerna möjlighet att få en inblick i det dagliga forskningsarbetet/forskningsmiljön och

under nära handledning få utföra eget arbete. Arbetet kan utföras under sommaren eller under en period där valbar kurs ingår. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. Kursen får läsas efter 80 poäng inom programmet Molekylär bioteknik.

*Ä Kurserna ämneskodas utgående från kursinnehållet.

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Entreprenörskolan i Uppsala

91

Entreprenörskolan i Uppsala, 40 poäng School of Entrepreneurship in Uppsala Entreprenörskolan i Uppsala är ett ettårigt program (40 poäng) som vänder sig till sista årets studenter inom de långa tekniska och naturvetenskapliga utbildningsprogrammen (minst 160 poäng). Entreprenörskolan kan ersätta det ordinarie avslutande studieåret inom respektive utbildningsprogram och ger en unik utbildningsprofil mot teknikk- och affärsutveckling. Mål för utbildningen Målet med utbildningen är att förbereda deltagarna för utvecklingsuppgifter inom såväl små entreprenörsledda företag som inom större företags produkt- och affärsutvecklande enheter. Innehåll Kurspaket (20 poäng) bestående av kurserna: Patent, avtal och förhandling, 5 poäng Ledarskap och styrning, 5 poäng Teknikbaserad affärsutveckling, 5 poäng Teknikbaserad affärsutveckling/Marknadsanalys, 5 poäng Projektarbete Entreprenörskolan/Examensarbete, 20 poäng. Projektarbetet utgörs av ett verkligt innovationsprojekt som hämtas från kunskapsintensiva företag eller forskargrupper vid universitet. Teambuilding och grupputveckling är en viktig del av innehållet i Entreprenörskolan men även studentens personliga utveckling och personliga ledarskap lyfts fram. Under professionell ledning får studenterna på ett systematiskt sätt arbeta med uppgifter som rör både den egna och gruppens utveckling. Det kan till exempel handla om utvärdering av emotionell kompetens, ledarskapsträning och kommunikationsträning i olika situationer. Som stöd i utvecklingsprocessen får varje student individuell coachning. Entreprenörskolan löper helårsvis mellan januari och december. De fyra kurserna ligger i huvudsak under våren och läses parallellt två och två. Projektarbetet inleds i januari och avslutas med slutrapportering i december. Det ökar i intensitet under året för att under hösten drivas i stort sett på heltid. Projektarbetet utförs i grupper om 3-4 studenter och genomförs i nära samarbete med projektägaren (företaget eller forskargruppen). Särskild behörighet Den sökande skall vara inskriven på ett civilingenjörsprogram eller naturvetenskapligt utbildningsprogram omfattande minst 160 poäng, samt ha minst 120 poäng godkända inom sitt utbildningsprogram. Kursanmälan Anmälan till Entreprenörskolan görs på särskild blankett senast den 15 oktober årligen. All information om ansökan och antagning finns på Entreprenörskolans hemsida: www.uu.se/e-skola Kursansvar Entreprenörskolan i Uppsala drivs av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i samarbete med berörda institutioner vid SLU och Uppsala universitet och näringslivet. Teknisk-naturvetenskapliga fakulteten ansvarar för utbildningen som helhet.

UPPSALA UNIVERSITET STUDIEHANDBOK 2005/2006 Uppsala tekniska högskola Civilingenjörsprogrammen Kursplaner

92

Kursplaner Kursplanerna är sorterade i bokstavsordning


93

Akvatisk ekologi, 3 poäng Aquatic ecology 1TV311 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Det allmänna målet är att ge en fundamental kunskap om akvatiska system som en bas för att lösa tillämpade problem i den akvatiska miljön. Kursens innehåll Skiktningsförhållanden och strömmar, ljusklimat. Vattenkemi inkluderande lösta gaser, pH, salthalt, redoxförhållanden, spårelement, näringsämnen och organisk substans. Akvatiska ekosystemens struktur, primärproduktion och reglerande faktorer, näringskedjor och näringsvävar. Sedimentologi och bottendynamik. Bakteriernas betydelse för cirkulationen av kol, kväve, fosfor, svavel och järn i akvatiska system. Effekten av vissa kontaminerande ämnen, t ex eutrofiering och giftalger, försurning, tungmetaller, organiska ämnen och radioaktivt nedfall. Exkursion för att studera organismsamhällena i olika akvatiska biotoper. Kursen avslutas med ett grupparbete på 1 poäng som behandlar beräkningsmodeller och simuleringar avseende olika aktuella miljöproblem, exvis kvicksilverkontaminering och näringsbelastning. Särskild behörighet Biologi och geovetenskap/Introduktion till Miljövetenskap. Kemi, grundkurs. Matematisk statistik I. Biologi. Undervisningsform Föreläsningar, exkursion och projektarbete. Examinationsform Skriftligt prov efter teoridelen. Godkänt projektarbete. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendium och utdelade skrifter Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


94

Algebra, 5 poäng Algebra 1MA740 Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-22 Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod Kursen ges i period: STS 11 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om mängder, funktioner och polynom, om geometri i det tredimensionella rummet samt linjär algebra. Kursen skall dessutom ge färdigheter i att räknemässigt behandla de införda begreppen. Kursens innehåll Logik och mängdlära. Induktion och algoritmer. Binomialsatsen. Komplexa tal. Polynomdivision och faktorsatsen. Matriser och linjära ekvationssystem. Determinanter. Analytisk geometri i planet och rummet. Linjära rum. Linjära avbildningar. Euklidiska rum. Spektralteori. Tillämpningar. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner. Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriska uppgifter, seminarier, laborationer samt muntlig examination kan förekomma. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Denna kurs ersätter Algebra 4 poäng (1MA722) och kan ej räknas in i examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Anton - Rorres: Elementary Linear Algebra, Applications version, 7th Ed, Wiley 1994 (eller senare), eller Tengstrand: Lineär Algebra med Vektorgeometri, Studentlitteratur 1999. Kompletterande material: utdelade stenciler. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


95

Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng General Chemistry for the Energy systems engineering program KE4009 Kursplanen fastställd: 6 mars 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammet Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet Energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 12 Mål Studenten ska efter genomgången kurs: - ha kunskap om och kunna tillämpa de lagar och begrepp inom allmän kemi som behövs i efterföljande kurser inom områdena energiproduktion och miljöpåverkan, - känna till namn, formler och egenskaper av de viktigaste naturligt förekommande oorganiska föreningar, och deras reaktioner, samt ha erhållit tillräcklig experimentell träning för att kunna utföra och skriftligt rapportera kemilaborationer, och ha förutsättningar att delta i högre kurser inom ämnesområdena kemi, och i kurser inom energi och miljö Innehåll Kursen fokuserar på överväganden om de energimässiga bakgrunderna för kemiska processer i industri och naturliga system, och en systematisk behandling av kemiska jämvikter i dessa system. Detta innefattar stökiometri, periodiska systemet, kemisk bindning, kärnreaktioner, kemisk energi och tillämpning av termodynamik i beskrivningen av kemiska jämvikter såsom protolys, lösligheter, komplexbildning, redoxreaktioner kopplade jämvikter, jonbytarprocesser, kemisk kinetik och principer inom kemisk analys såsom titrering och spektrofotometri. Förkunskapskrav Särskild behörighet enligt fordringarna för civilingenjörsprogrammet i energisystem, eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar 40 tim, teoretiska övningar och räknestugor 30 tim, laborationer 54 tim Litteratur Chang, R. Chemistry Kompletteringslitteratur: Kjellander, R. Vad är drivkraften i molekylernas värld? Jones, C.J. d- and f-block chemistry. Examination Skriftlig redovisning av laborationer. Skriftlig tentamen. Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Fordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen och godkänd laboratoriekurs. Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, som är en utbildning i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Kursen överlappar kurserna KE0016 samt KE0002 Ämne: Kemi Nivå: A Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för kemi, SLU


96

Analog VLSI-konstruktion, 3 poäng Analog VLSI-design 1TT827 Kursplanen är fastställd 1998-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod Kursen ges i period: F 43 Mål för utbildningen Kursen avser att ge en introduktion till CAD-konstruktion av moderna analoga IC på kisel. Kursens innehåll Analog MOS- och bipolär teknologi. Ett projektarbete bestående av att med moderna CAD-verktyg och konstruktionsmetoder konstruera en analog kretsfunktion på kisel t ex för mobiltelefoni. Moment som ingår i projektet är bl a kretsdesign, analogsimulering i Spice, kretslayout på kiselnivå, layoutverifikation. Särskild behörighet Analog elektronik. Halvledarteknologi. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Godkänt laboratoriearbete och godkänd projektrapport. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur P.E Allen and D.R Holberg, CMOS Analog Circuit Design, 2nd ed., Oxford University Press, 2002. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


97

Analog elektronik, 3 poäng Analog electronics 1TT350 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen avser att ge kunskaper om analoga komponenters och kretsars funktion och uppbyggnad samt att ge förmåga att utnyttja dessa komponenter och kretsar för att realisera kretsteorins lagar, samband och modeller i olika tillämpningar. Kursens innehåll Modeller av aktiva komponenter. Kretsdesign med bipolära transistorer och fälteffekttransistorer. Förstärkarklasser. Effektförstärkare. Stabilitet och oscillatorer. Brus i passiva och aktiva komponenter. Datorsimulering med SPICE. Särskild behörighet Elektronik eller Elektronik och elkretsteori. Signaler och system. Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd projektrapport. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Molin, B., Analog elektronik. Studentlitteratur, 2001. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


98

Analys av numeriska metoder, 5 poäng Analysis of numerical methods 1TT430 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Att ge fördjupade kunskaper i analys och metodik för beräkningsmetoder för differentialekvationer. Kursens innehåll Grundläggande egenskaper hos numeriska metoder: konsistens, konvergens, stabilitet, effektivitet. Metoder för analys av differensscheman för tidsberoende partiella differentialekvationer. Multigridmetoder för elliptiska differentialekvationer. Särskilda egenskaper hos ickelinjära differential- och differensekvationer: språngvillkor, entropivillkor, stöt-olikheter, TVD-scheman. Särskild behörighet Matematik 40p och kurserna Programmeringsteknik II, BeräkningsvetenskapII. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och godkända inlämningsuppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur J. C. Strikwerda: Finite Difference Schemes and Partial Differential Equations, Wadsworth & Brooks/Cole, 1989. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


99

Analys i flera variabler, 5 poäng Calculus of several variables 1MA713 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 21 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om reell- och vektorvärda funktioner av en och flera variabler, deras egenskaper lokalt (differentialkalkyl) och globalt (integralkalkyl). Kursen skall även ge färdigheter i att räknemässigt handha införda begrepp, samt träning i att använda dem vid matematisk modellering. Kursens innehåll Skalära och vektoriella funktioner av en och flera variabler. Rymdkurvor och båglängd. Partiella derivator: kedjeregeln, gradient, riktningsderivata. Totalderivata, funktionaldeterminanter. Taylors formel i flera variabler. Optimeringsproblem. Orientering om linjär programmering. Minsta kvadratmetoden och linjär regression. Dubbel- och trippel integraler, variabelsubstitution, tillämpningar. Särskild behörighet Kurserna Endimensionell analys (6 p) och Algebra (4 p), eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursens gång, liksom muntlig examination vid kursens slut. Betyg: Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen 1MA712 Flerdimensionell analys och är identisk med denna förutom kursnamn. Kurslitteratur R. A. Adams: Calculus: A complete course, 4th Edition, Addison-Wesley 1999, ISBN 0-201-39607-6. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


100

Analytisk farmaceutisk kemi, 5 poäng Analytical Pharmaceutical Chemistry 1TK014 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet Kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna - designa metoder för upparbetning av prover från farmaceutiska beredning och biologiskt material - definiera de vanligaste begreppen som används för att beskriva de kromatografiska och kapillärelektroforetiska teorierna samt utveckla strategier för optimering av separationer - förklara principerna för de vanligaste mekanismerna för kromatografiska (LC) och kapillärelektroforetiska (CZE) separationer - ange och beskriva de kromatografiska och elektroforetiska principer som används för analys av biomolekyler och enantiomerer - beskriva instrumenteringen som används vid LC, TLC, CZE och FFF - beskriva de principerna för masspektrometri (MS), fältflödesfraktionering (FFF), Positron Emissions Tomografi (PET), immunologiska teknikerna och automatisering som är mest frekventa inom läkemedelsanalys samt förklara deras användbarhet för farmaceutiska frågeställningar - utifrån vetenskaplig artiklar eller motsvarande välja, planera, testa, modifiera och validera en analysmetod för bestämning av en läkemedelssubstans i en farmaceutisk beredning eller i ett biologiskt material - sammanställa analysresultat i form av en vetenskaplig artikel och försvara den vid en muntlig presentation. Kursens innehåll Separationsteori. Principer för separationstekniker såsom vätskekromatografi, gaskromatografi och kapillärelektrofores i kombination med absorptionsspektroskopi, fluorimetri och masspektrometri som detekteringsmetoder. Separation av biomolekyler och enantiomerer. Läkemedelsanalys med tonvikt på bioanalys (provupparbetning och analys av läkemedel och metaboliter i biologiskt material). Positronemissions tomografi (PET) och immunologiska metoder. Automatiserade tekniker. Metodkonstruktion och metodvalidering för kvantitativ eller kvalitativ bestämning av läkemedel och/eller besläktade ämnen i farmaceutiska beredningar eller i biologiskt material. Särskild behörighet Kemi grundkurs, Analytisk kemi, Organisk kemi, Fysikalisk kemi. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, räkneövningar, laborationer. Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete, och deltagande i obligatoriska moment krävs för godkänt betyg. Laborationerna är värderade till 1 poäng. Betyg: Något av betygen underkänt (U), godkänt (3), icke utan beröm godkänt (4), med beröm godkänt (5). Kurslitteratur D. Westerlund, ed.: Separation Methods in Pharmaceutical and Biomedical Analysis Översiktsartiklar från vetenskaplig litteratur. Laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kemi, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för läkemedelskemi


101

Analytisk kemi, 4 poäng Analytical chemistry 1KE747 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 22 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: - identifiera och beskriva de steg som ingår i ett fullständigt analysförfarande. - redogöra för vanliga provtagningsmetoder för oorganiska och organiska föreningar. - beräkna nödvändig provstorlek och provantal i samband med provtagning. - redogöra för och använda uppslutnings- och upparbetningsmetoder för oorganiska och organiska föreningar. - beskriva och använda analysmetoder baserade på titrimetri. - redogöra för och praktiskt tillämpa vätske- och gaskromatografiska metoder. - redogöra för användningen av masspektrometri i kombination med vätske- och gaskromatografi. - redogöra för och praktiskt tillämpa potentiometriska och voltammetriska metoder. - beskriva analytiska metoder baserade på molekylär spektroskopi. -redogöra för och praktiskt tillämpa analytiska metoder baserade på UV/VIS och fluorescensmätningar. - redogöra för, planera och praktiskt tillämpa analytiska metoder baserade på atomär spektroskopi. - ge förslag på lämpliga analytiska tillvägagångssätt för bestämning av oorganiska och organiska föreningar. - beräkna och skriftligt redovisa praktiskt erhållna analysresultat. - beskriva vad kvalitetssäkring av analytiska metoder innebär och hur kvalitetssäkring går till i praktiken. Kursens innehåll Analytisk metodik inklusive beaktande av kvalitetssäkring. Provtagning (tekniker samt diskussioner om provstorlek och provantal). Uppslutningsmetoder för elementaranalys. Upparbetningsmetoder för analys av organiska ämnen. Titrimetrisk analys. Kromatografiska metoder såsom GC och LC. Elektroanalytiska metoder (potentiometriska och voltammetriska tekniker). Molekylär spektroskopi (MS, UV/VIS, NIR, fluorescens, kemilumniscens). Atomär spektroskopi. Laborationer: Laborationer belysande kromatografiska metoder, UV/VIS, fluorescens, elektroanalytiska tekniker och atomär spektroskopi. Särskild behörighet Kemi, grundkurs. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 1 p. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Harris, D.C:: Quantitative Chemical Analysis. Laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Kemiska institutionen


102

Analytisk kemi, 4 poäng Analytical chemistry (W) 1TV210 Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i analytiska metoder och analytiskt arbetssätt med tillämpning inom miljöområdet. Kursens innehåll Provtagning och provberedning, separationsmetoder främst gaskromatografi och vätskekromatografi, exempel på detektionsmetoder såsom titrimetri, elektroanalytiska metoder och spektroskopi samt behandling av mätdata. Särskild behörighet Kemi, grundkurs. Fysikalisk kemi med termodynamik. Organisk kemi Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. Kurstart och laborationer är obligatoriska. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 1 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Harris, D.C.: Quantitative Chemical Analysis. Kompendier Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Kemiska institutionen


103

Analytisk mekanik, 5 poäng Analytical mechanics 1TF706 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och Teknisk fysik med materialvetenskap. Studieperiod: Kursen ges i period 22 Mål för utbildningen Kursen ger fördjupade kunskaper i teoretisk mekanik genom en utvidgning och generalisering av mekanikens begrepp och lagar. Kursens innehåll Accelererade referenssystem. Centralrörelse. Stel kropps allmänna rörelse: tröghetstensorn, Eulers ekvationer med tillämpningar. Tvångsvillkor och generaliserade koordinater, Lagranges ekvationer med tillämpningar. Teori för små svängningar. Hamiltons princip, Hamiltonfunktionen, Hamiltons ekvationer. Speciell relativitetsteori. Laborationer: 1. Roterande referenssystem 2. Kopplade svängningar 3. Relativistisk stöt Särskild behörighet Mekanik I, Algebra och geometri, Endimensionell analys, Flerdimensionell analys, Ordinära differentialekvationer och Elektromagnetism, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänd kurs fordras även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2003/2004 kursen Mekanik II (1TF705) och kan ej användas i en examen samtidigt med denna. Kurslitteratur Marion-Thornton: Classical dynamics of particles and systems, 4th ed., Saunders College Publishing, 1995. Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


104

Antennteori, 5 poäng Antenna engineering 1TT356 Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Målet med kursen är att på ett systematiskt sätt introducera de grundläggande principerna inom antennteorin, och att sedan tillämpa dessa på analys och design av antenner, och även på olika metoder att mäta antennkarateristik. Tillämpningar görs på några av de mest grundläggande och praktiska antenntyperna, t.ex. raka dipoler, "loop" -antenner, arrayer, microstrip- och aperturantenner. Kursens innehåll Definition av en antenn. Strålningsmekanismen. Fundamentala parametrar för antenner. Friis transmissionsekvation och radarräckviddsekvationen. Strålningsintegraler och potentialfunktioner. Dualitetssatsen. Reciprocitet och reaktionssatser. Raka trådantenner. Infinitesimal dipol, liten dipol och halvvågsdipol. Raka element nära eller på ledande plan. Cirkulära "loop"- antennen. Lineära, planara och cirkulära arrayer. Själv- och ömsesidig impedans mellan raka antennelement. Antennsyntes och integralekvationer. Vandringsvågantenner och bredbandiga antenner. Fältekvivalensprincipen. Rektangulära och cirkulära aperturantenner. Microstrip-antenner. Antennmätningar. Laborationer: Numerisk beräkning av antennkarakteristik (två laborationer). Design av microstrip-antenn och uppmätning av dess strålningsdiagram. Särskild behörighet Elektromagnetisk fältteori. Kursen utgör ett värdefullt komplement till kurserna Mikrovågsteknik I och II, men kan även läsas oberoende av dessa Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform: Skriftlig tentamen efter kursens slut Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter: Kursen ersätter 1TT355, Antennteori 4 poäng. Kurslitteratur C. A. Balanis "Antenna Theory. Analysis and Design, 2nd Ed.", John Wiley & Sons Inc., 1997. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


105

Användarcentrerad systemdesign, 5 poäng User-centred Systems Design 1IT240 Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-02-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Kursen ges som Fristående kurs Studieperiod: Kursen ges i period 42 och som sommarkurs Mål för utbildningen Syftet med denna kurs är att ge praktisk kunskap i hur man tillämpar teorier från människa-datorinteraktion i processen att utveckla prototyper och system som fokuserar på användbarhet. Den kommer att baseras på välkända programutvecklingsmetodologier. Kursens innehåll Introduktion till användbarhet och användarcentrerad design. Grundläggande introduktion till systemutvecklingsprocesser. Övningar i analys av användningssammanhanget och framtagande av användarkrav. modellering av essentiella användningsfall, tekniker för observationsintervju, kontextuell design, prototyping och deltagande design. Utvärderingsmetoder och användning av användbarhetslab. Specifikation av roller och processer för användarcentrerad systemdesign. Särskild behörighet 40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion. Undervisningsform Grupparbeten Examinationsform Godkänt grupparbete. Teoretisk skriftlig tentamen för studenter som siktar på ett högre betyg. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Gulliksen, J. & Göransson, B. (2002) Användarcentrerad systemdesign. Studentlitteratur. Lund. Kompletterande material. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


106

Astronomisk översikt, 4 poäng Principles of Astronomy 1TT337 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk Fysik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen avser att ge en allmän översikt över dagens astronomiska världsbild och modern astronomisk forskning. Kursens innehåll Den astronomiska världsbilden av idag och hur den har vuxit fram. Koordinatsystem. Teleskop. Detektorer. Stjärnornas ljusstyrkor, färger, avstånd, massor. Spektralklassifikation. HR-diagrammet. Solen. Stjärnornas energiproduktion. Stjärnornas utveckling. Stjärnornas slutstadier. Interstellära mediet. Vintergatan. Galaxer. Kvasarer. Universums storskaliga strukturer, galaxbildning. Stöd för ”big bang”. Astropartikelfysik. Något om inflationsmodellen. Särskild behörighet Algebra och geometri, Analys, Mekanik I, Ellära, Vågrörelselära, Atom- och molekylfysik eller Kvantfysik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående inlämningsuppgifter och laborationer omfattar 1 poäng. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges inom inriktningen rymdteknik (F). Kurslitteratur Kaufmann, W.J., Freedman, R.A.: Universe, 5:th ed., Freeman and Company, 1998. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


107

Atmosfärsfysik med klimatologi, 5 poäng Atmospheric physics with climatology 1TT535 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-06-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden (litteraturändring) Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge kunskaper inom meteorologi, klimatologi och övre atmosfärens fysik. Kursens innehåll Allmän meteorologi: Atmosfärens sammansättning, genomsnittliga uppbyggnad och dess strålningsbalans. Fluiddynamik med strömning och transport, från millimeterskala till skalor på tusentals kilometer. Klimatet och atmosfärisk tillämpning, särskilt omblandning atmosfärens allmänna cirkulation: grundläggande drag och bakomliggande dynamik. Globala klimatförändringar och klimatmodellering. Det atmosfäriska gränsskiktet och turbulens. Utbytesprocesser vid jordytan. Övre atmosfärens fysik. Strömningsmönster i stratosfären. Särskild behörighet Mekanik II, termodynamik och vågrörelselära eller motsvarande. Någon av kurserna Fluidmekanik eller Elektromagnetisk fältteori rekomenderas. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationer Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur S.A. Ackerman and J.A. Knox.: Meteorology,Thomson Learning, 2003 Kompleterande stencilmaterial. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


108

Atom- och molekylfysik, 4 poäng Atomic and molecular physics 1TM370 Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen skall befästa kunskaper i kvantmekanik och dess tillämpning inom modern atom- och molekylfysik. Den skall även ge förtrogenhet med såväl teoretiska arbetsmetoder som teorins experimentella bakgrund. Kursens innehåll Om elektroner, fotoner och atomer. Enelektronatomer: Elektroniska energinivåer, finstruktur, Zeemaneffekt, urvalsregler. Flerelektronatomer: Orbitalmodellen, Pauliprincipen, SCF-metoden, centralfältsapproximationen, Hunds regler, grundämnenas elektroniska uppbyggnad. Termer, multiplettstruktur, finstruktur, Zeemaneffekt. Tvåatomiga molekyler: Molekylorbitaler, kemisk bindning, Born-Oppenheimer-approximationen, rotationer och vibrationer. Fleratomiga molekyler: Elektronstruktur, kemisk bindning, symmetri, *-elektronsystem. Spektroskopiska metoder. Laser. Laborationer: 1. Röntgenspektroskopi 2. Optisk spektroskopi 3. Molekylberäkningar Särskild behörighet Kvantmekanik. Fysikens matematiska metoder. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1TT105. Ny kod pga byte av kursansvarig institution. Kursen kan även läsas som delkurs inom Kvantfysik, 12 poäng, 1TT103. Kurslitteratur B.H. Bransden and C.J. Joachain: Physics of Atoms and Molecules, Longman Scientific & Technical, 1989. P.W. Atkins and R.S. Friedman: Molecular Quantum Mechanics, Oxford University Press 2004. L. Karlsson & S. Andersson: Atom- och molekylfysik, Fysiska institutionen, Uppsala. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. Laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. Uppsala. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


109

Avancerad datorgrafik och visualisering, 4 poäng Advanced Computer Graphics and Visualization 1IT211 Kursplanen är fastställd 2005-03-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod Kursen ges i period: 3 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om metoder och system för avancerad datorgrafik och vetenskaplig visualisering. Kursdeltagarna skall efter genomgången kurs kunna använda och programmera avancerade program och hårdvara för varierande visualiseringstekniker samt känna till metoder som transformerar data och information till visuella representationer. Kursdeltagarna skall efter genomgången kurs själva kunna använda avancerade program för realistisk 3D-grafik samt själva skapa program som presenterar data med hjälp av sådan grafik. Kursens innehåll Diskreta modeller. Volymsrendering: raytracing, splatting, texturbaserad rendering. Konstruktion av isoytor. Konvertering av diskreta volymdata till polygonmodeller. Topologier för och förenkling av komplexa geometriska modeller. Visualiseringstekniker. Perceptionsrelaterade aspekter. Rendering av partiklar. Algoritmer för programmerbar grafikhårdvara. Tillämpad visualisering. Kursen omfattar projektarbete som t ex programmering i VTK (Visualization Toolkit). Särskild behörighet Datorgrafik I eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och inlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 2p. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


110

Avrinning, 3 poäng Runoff 1TV430 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursens mål är att ge färdigheter i beräkning av avrinning från naturliga och mänskligt påverkade avrinningsområden. Kursens innehåll Teorier för avrinningsbildning. Beräkningsmetoder för avrinning från naturliga och hårdgjorda ytor. Flodvägsberäkning. Avrinningsmodellering. Dimensionerade flöden. Tätortshydrologi. Föroreningstransport i vattendrag. Särskild behörighet Hydraulik. Hydrologi Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och övningar Examinationsform Skriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slut Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Ven Te Chow, David R. Maidment and Larry W. Mays:Applied Hydrology. McGraw Hill.1988. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


111

Beräkningskemi, 4 poäng Computational Chemistry 1TT725 Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna inse potentialen hos beräkningskemiska undersökningar för design av exempelvis nya material och nya läkemedel, utnyttja vissa användbara numeriska algoritmer från det beräkningskemiska området, beräkna struktur, stabilitet och potentialenergiytor för atomära och molekylära system med hjälp av moderna datorberäkningar av ab initio och DFT-typ. Redogöra för teori och modeller inom modern kvantkemi, speciellt Hartree-Fock-metoden. Beskriva idéerna bakom de analytiska kraftfält som beskriver växelverkan mellan atomerna i statistisk-mekaniska simuleringar. Redogöra för grundbegreppen inom statistisk termodynamik och beräkna egenskaper hos molekylära system med hjälp av statistisk-mekaniska datorsimuleringar, såsom Monte Carlo och Molekyldynamik-simuleringar. Kritiskt utvärdera de olika fysikaliska storheter (t.ex. molekyl- eller ensemble-egenskaper) som resulterar från beräkningarna. Kursens innehåll I denna kurs får studenten dessutom färdigheter i: - De grundläggande beräkningskemiska algoritmerna och därmed i att se datorprogrammen som mer än ”svarta lådor”. - Att utföra datorberäkningar och kritiskt analysera resultaten. - Att se samband mellan molekylära begrepp och fysikaliska/matematiska modeller. - Att utnyttja visualiseringsprogram och molekylanimeringar för dataanalys. - Att programmera. - Att presentera och diskutera laborationsresultat i storgrupp. Laborationer: 1) Kvantkemiska beräkningar. 2) Molekyldynamik-simuleringar. Särskild behörighet Kvantfysik eller Kvantmekanik och Atom- och molekylfysik eller Kemisk bindning med grundläggande kvantmekanik. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Datorlaborationer utgör en viktig del av kursen. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 p). Dessutom fordras godkänt betyg på laborationskursen (1 p). Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) eller underkänd (u). Kurslitteratur A.R. Leach: Molecular Modelling: Principles and Applications, Addison-Wesley Longman. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnena Fysik, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


112

Beräkningsvetenskap I, 4 poäng Scientific Computing I 1TD754 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen samt högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik Studieperiod: Kursen ges i period EI 31, F 22 ES, IT och X 23 K, Q och W 24 Mål för utbildningen Att ge ytterligare kunskaper i programmering, att ge kunskaper om grundläggande begrepp i beräkningsvetenskap, att ge kunskaper om och färdigheter i numeriska metoder för vanliga beräkningsproblem i teknik och naturvetenskap. Kursens innehåll Introduktion till programmering i och användning av MATLAB. Ordinära differentialekvationer: egenskaper och numeriska lösningsmetoder för begynnelse- och randvärdesproblem. Linjära ekvationssystem: egenskaper, lösningsmetoder och tillämpningar. Numeriska metoder för icke-linjära ekvationer och ekvationssystem. Approximation av data med minstakvadratmetoden och interpolation. Numeriska metoder för integraler. Flyttalsaritmetik, felspridning, kondition och stabilitet. Särskild behörighet Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. Programmeringsteknik I eller Programkonstruktion II. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriska uppgifter och laborationer. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Numerisk analys I (1TD751). Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, McGraw-Hill, 2nd ed, 2002. Numerisk analys I och MN1, Kompletteringar och övningsuppgifter, TDB, 1995. Pärt-Enander, E , Sjöberg, A: Användarhandledning för MATLAB 7, TDB 2005 Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


113

Beräkningsvetenskap I, 5 poäng Scientific Computing I 1TD766 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle och högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik Studieperiod: Kursen ges i period EI 31 och STS 22 Mål för utbildningen Att ge ytterligare kunskaper i programmering, att ge kunskaper om grundläggande begrepp i beräkningsvetenskap, att ge kunskaper om och färdigheter i numeriska metoder för vanliga beräkningsproblem i teknik och naturvetenskap. Kursens innehåll Programmering och användning av MATLAB. Ordinära differentialekvationer: egenskaper och numeriska lösningsmetoder för begynnelse- och randvärdesproblem. Linjära ekvationssystem: egenskaper, lösningsmetoder och tillämpningar. Numeriska metoder för icke-linjära ekvationer och ekvationssystem. Approximation av data med minstakvadratmetoden och interpolation. Numeriska metoder för integraler. Flyttalsaritmetik, felspridning, kondition och stabilitet. Särskild behörighet Endimensionell analys, Grundläggande programmering. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriska inlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 2p Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) och högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik. Den är till stora delar identisk med kursen Beräkningsvetenskap I, 4 poäng (1TD754), men innehåller en utökad del i MATLAB. Kursen ersätter den tidigare Numerisk analys I, 5 poäng (1TD765) och kan inte tillgodoräknas i examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, McGraw-Hill, 2nd ed, 2002. Numerisk analys I och MN1, Kompletteringar och övningsuppgifter, TDB, 1995. Pärt-Enander, E , Sjöberg, A: Användarhandledning för MATLAB 7, TDB 2005. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


114

Beräkningsvetenskap II, 4 poäng Scientific Computing II 1TD755 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period : Xbio 31, F 24, IT och Q 34 samt W 41 Mål för utbildningen Att ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter om grundläggande begrepp i beräkningsvetenskap och om numeriska metoder för centrala problem i teknik och naturvetenskap. Kursens innehåll Matriser och matrisalgebra: normer, spektralradie, konditionstal, matrisklasser, transformationer, faktorisering. Egenvärdesproblem: diagonalisering, triangulering, ortogonalisering, QR-metoden, invers iteration. Minstakvadratmetoden: ortogonala polynom, QR-faktorisering, överbestämda ekvationssystem. Diskret Fouriertransform och snabba Fouriertransformen (FFT). Numerisk lösning av tidsberoende partiella differentialekvationer (PDE) i en rumsdimension: differensscheman, rättställdhet, konsistens, stabilitet och konvergens. Numerisk lösning av elliptiska PDE i 2 dimensioner. Något om finita elementmetoder i en rumsdimension. Iterativa metoder för linjära ekvationssystem. Orientering om stora beräkningsproblem i naturvetenskap och teknik. Särskild behörighet Flerdimensionell analys. Linjär algebra. Ordinära differentialekvationer. Transformmetoder eller Fouriermetoder. Beräkningsvetenskap I eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriska uppgifter och laborationer. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Numerisk analys II (1TD752). Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, 2nd ed., McGraw-Hill, 2002. Scientfic Computing II, complements and exercises, TDB, 2005. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


115

Beräkningsvetenskap II, 5 poäng Scientific computing II 1TS044 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Att ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter om grundläggande begrepp i beräkningsvetenskap och om numeriska metoder för centrala problem i teknik och naturvetenskap. Kursens innehåll Matriser och matrisalgebra: normer, spektralradie, konditionstal, matrisklasser, transformationer, faktorisering. Egenvärdesproblem: diagonalisering, triangulering, ortogonalisering, QR-metoden, invers iteration. Minstakvadratmetoden: ortogonala polynom, QR-faktorisering, överbestämda ekvationssystem. Diskret Fouriertransform och snabba Fouriertransformen (FFT). Numerisk lösning av tidsberoende partiella differentialekvationer (PDE) i en rumsdimension: differensscheman, rättställdhet, konsistens, stabilitet och konvergens. Numerisk lösning av elliptiska PDE i 2 dimensioner. Något om finita elementmetoder i en rumsdimension. Iterativa metoder för linjära ekvationssystem. Orientering om stora beräkningsproblem i naturvetenskap och teknik. Kursen innehåller även ett mindre projekt där man får tillämpa något/några av momenten ovan inom ett tillämpningsområde, t ex biologiska system. Särskild behörighet Analys i flera variabler, algebra och linjär algebra (inom STS-programmet Algebra), Beräkningsvetenskap I (tidigare Numerisk analys I). Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriska uppgifter. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p och projektuppgift 1p. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i system i teknik och samhälle (STS) och överlappar delvis kursen Beräkningsvetenskap II, 4 poäng (1TD755). Kurslitteratur Heath, Michael T.: Scientific Computing, An Introductory Survey, 2nd ed., McGraw-Hill, 2002. Scientfic Computing II, complements and exercises, TDB, 2005. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


116

Bibliografiskt projekt, 3 poäng Literature project 1MB360 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik och Bioinformatik Studieperiod: Individuellt enligt överenskommelse Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten träning i litteratursökning i bibliotek och databaser, träning i rapportskrivning och möjlighet till kunskapsfördjupning inom ett delområde av biotekniken. Kursens innehåll Litteratursökningar på bibliotek och i databaser på Internet. Intervjuer av forskare och lärare. Framställning av skriftlig rapport. Särskild behörighet Genomgången första årskurs inom programmen Molekylär bioteknik eller Bioinformatik. Undervisningsform Självständigt arbete under handledning av kursansvarig lärare. Examinationsform Skriftlig rapport utformad enligt anvisningar av kursansvarig lärare. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen kan genomföras vid valfri tidpunkt efter genomgången första årskurs inom programmen Molekylär bioteknik eller Bioinformatik. För tillträde till kursen krävs skriftlig anmälan till kursansvarig lärare på särskild blankett som erhålls vid kursansvarig institution. Vid kursanmälan erhålls även anvisningar om rapportens utformning, regler för val av ämne och examination på kursen. Kurslitteratur Aktuella artiklar inom bioteknik eller bioinformatik som erhålls av kursansvarig lärare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


117

Bioenergi - teknik och system, 5 poäng Bioenergy - Technology and Systems TN4062 Kursplanen fastställd: 18 mars 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammet, SLU Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet Energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål Att få kunskap om olika bioenergikällor med hänsyn till primärproduktion, karakterisering av råvaran, skördeteknik, logistiksystem, lagring, hantering och förädling. Att nå fördjupad kunskap om framställning av bränsle för el- och värmeproduktion samt drivmedel från biomassa Innehåll · Trädbränslen från skogen · Åkerbränslen (energigrödor, Salix) · Energi från avfall och torv · Lagring och torkning av biobränslen · Förädling (pellets, briketter, pulver) · Ekonomi och marknad · Näringsåterföring · Drivmedel från biomassa · Bränsle för el- och värmeproduktion från biomassa Förkunskapskrav 40 poäng teknologi/teknik inklusive Energitekniker 10 p eller motsvarande, samt 5 poäng kemi och 5 poäng biologi. Genomförande Föreläsningar ca 40 tim Laborationer, övningar och studiebesök ca 40 tim (obligatoriskt) Litteratur Kompendium och artiklar Examination: Tentamen, skriftlig eller muntlig, redovisning av laborationer och övningar. Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Fordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen och godkända laborationer och övningar. Närvaro vid obligatoriska moment. Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: C Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för bioenergi, SLU


118

Biofysikalisk kemi, 5 poäng Biophysical Chemistry 1MB303 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Att förklara grundläggande begrepp i irreversibel termodynamik med viktiga biologiska tillämpningar. Att ge en förståelse för funktionella egenskaper hos biologiska makromolekyler och deras komplex. Kursens innehåll Ligandbindning till makromolekyler, kooperativitet, genreglering. Reaktionskinetik, relaxationskinetik, diffusion och diffusionskontroll, enzymkatalys, katalytiska mekanismer, transition state teori. Stokastisk beskrivning av kemiska reaktioner. Elektrolyter, Debye-Hückel teori. Jämvikter och transport över membran: membranpotential, jontransport, kemiosmos. Irreversibel termodynamik: dissipation, noggrannhet, proofreading. Laborationer: Enzymkinetik: Steady state, noggrannhet. Särskild behörighet Kemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker. Cellbiologi. Termodynamik. Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och laborationer. Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 1 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter: Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts. Kurslitteratur Berg O., Ehrenberg M. and Lovmar M.: Biophysical Chemistry: Thermodynamics and Kinetics. Kompendium. Atkins, P.W.: Physical Chemistry, 6 th ed., Oxford University Press, 1998. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


119

Bioinformatik, 5 poäng Bioinformatics 1TS200 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Med tillämpning av matematiska, statistiska och datorvetenskapliga arbetsmetoder skall kursen ge kunskaper om bioinformatik och dess relation till de molekylära och evolutionära processer som formar de biologiska sekvenserna (protein och DNA). Med modeller av dessa processer som grund skall kursen ge förståelse för och färdighet i att använda datorbaserade algoritmer för analys av sekvenser och kompletta genom. Kursens innehåll Historik över utvecklingen av metoder och tekniker inom bioinformatik och molekylärbiologi. Internationella databaser och lagring av biologisk information. Metoder att extrahera information från databaser. Det humana genomets organisation. Bioinformatikens roll i den farmaceutiska industrin och i samhället. Etiska problemställningar angående tillgänglighet av biologiska data. Under kursens första del presenteras teori och grundläggande begrepp inom bioinformatik. Datorprogram för analys av gener, proteiner och hela genom introduceras löpande under kursens gång. Biologiska tillämpningar illustreras med realistiska exempel från pågående forskning. Kursorganisationen liknar ett litet genomprojekt där obehandlad data successivt detaljanalyseras med bioinformatiska verktyg. Under kursen behandlas etiska frågeställningar om sekvensinformation från genom. Särskild behörighet: Cell- och molekylärbiologi. Numerisk analys I. Matematisk statistik. Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och datorövningar. Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd (3, 4 eller 5) krävs att litteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Baxevanis, A.D. & Oulette, B.F.F. Bioinformatics. A Practical Guide to the Analysis of Genes and Proteins. John Wiley & Sons, Inc. 2nd ed., 2001. Web-baserat instuderingsmaterial som beskriver bakgrunden till de biologiska problem som studenten skall lösa samt algoritmerna bakom de datorprogram som skall användas. Till materialet hör enkla guider som steg för steg hjälper studenten att navigera sig igenom datorprogrammen. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


120

Bioinformatisk metodik, 5 poäng Methods in Bioinformatics 1MB543 Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod Kursen ges i Period 34 Mål för utbildningen Målet med kursen är att ge kunskap om de typer av biologiska frågeställningar där bioinformatik används som en del av problemlösningen. Kursen skall också ge kunskap om bioinformatisk metodologi och förmåga att analysera och relatera informationen i de stora globala databaserna med biologiska system för att förstå livets processer. Kursen skall ge färdigheter i att applicera och kombinera existerande program och verktyg på frågeställningar givet komplexa biologiska data. Kursens innehåll Databaser, deras utformning och sökverktyg. Datorprogram för analyser av DNA-sekvenser och kompletta genom. Jämförelser av annoteringssystem och genprediktionsprogram. Statistiska analyser av sekvens(o)likheter. Fylogenetisk inferens. Microarray-konstruktion, statistiska analyser och progamvaror för visualisering av data från genexpressionsanalyser. Introduktion till proteomik och massspektrometri. Metaboliska databaser och nätverk. Systembiologi. Särskild behörighet Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Grundläggande biologi. Cellbiologi. Matematisk statistik. Programmeringsteknik I. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och datorövningar. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd krävs att litteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB542 Bioinformatisk metodik, 6 poäng, och kan inte tillgodoräknas i en examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Web-baserat instuderingsmaterial. Kompendier och stencilerat material. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


121

Biokemi, 5 poäng Biochemistry 1KE746 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet Kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 21 Mål för utbildningen Den studerande ska efter genomgången utbildning kunna: - identifiera de vanligaste biokemiska byggstenarna och makromolekylerna samt förklara samband mellan struktur och funktion för dessa molekyler. - beskriva den principiella uppbyggnaden av celler, organeller samt cellmembraner och identifiera olika typer av transport över membraner. - beskriva principer för katalys med hjälp av enzymer samt för reglering/kontroll av enzymaktivitet. - tillämpa Michaelis-Menten ekvationen och använda Lineweaver-Burk diagram för att beräkna Km och kcat från experimentella data samt identifiera olika typer av hämmare. - redogöra för vilka biokemiska reaktionsvägar som är involverade i en cells energiproduktion samt beräkna energiutbytet i olika reaktionsvägar. - redogöra för principerna för syntes av olika biomolekyler samt förklara hur en energikrävande rundgång mellan biosyntes och nedbrytning förhindras/regleras. - analysera vilka metaboliska processer som är aktiva i olika celltyper i olika situationer och diskutera regleringsmekanismer bakom detta. - redogöra för hur biokemisk informationsöverföring, dvs processerna replikation, transkription och translation, går till samt förklara hur processerna kontrolleras och regleras och diskutera skillnader i dessa processer mellan prokaryota och eukaryota celler. - använda den genetiska koden och övrig kunskap om processerna för att analysera samband mellan DNA-, RNA- och aminosyrasekvenser. - teoretiskt förklara och praktiskt använda grundläggande biokemiska metoder för separation, analys och karakterisering av proteiner och DNA samt använda datorer för grundläggande biokemiskt analysarbete, och tolka de erhållna resultaten. - använda korrekt biokemisk terminologi för att beskriva biokemiska processer, både muntligt och skriftligt. Innehåll Kemisk uppbyggnad och molekylär organisation av biologiska system: Aminosyror, nukleotider, kolhydrater och lipider, peptider, proteiner, nukleinsyror och polysackarider. Supramolekylära komplex, organeller, cellmembraner och transport över membran. Proteinkemi. Enzymologi: Protein-ligandinteraktioner, enzymer, katalytiska mekanismer, substrat, inhibitorer, coenzymer, prostetiska grupper. Enzymkinetik. Metabolism: Digestion och absorption av näringsämnen, syntes och nedbrytning av kolhydrater och lipider samt kväveomsättning. Cellens energiomsättning. Allmänna principer för biosyntes. Genexpression och proteinsyntes: Replikation, transkription, translation, post-translationella processer, samt reglering av dessa processer. Laborationer: Kromatografi, elektrofores, spektroskopi, enzymkinetik, metabolismstudier, rekombinant-DNA-tekniker. Strukturstudier av makromolekyler med datorgrafisk molekylmodellering, matematisk modellering av enzymkinetiska data, icke-linjär regressionsanalys, datorsimulering av intermediär metabolism. Under kursen ges träning i skriftlig kommunikation i form av omfattande laborationsrapporter. Möjlighet till träning i muntlig kommunikation ges i form av gruppdiskussioner av i förväg utdelade frågor. Särskild behörighet Kemi grundkurs, Organisk kemi. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, övningar och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkända övningar och laborationer. Laborationer och övningar inkl rapporter är poängsatta till 2 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Pratt & Cornely: Essential Biochemistry. Wiley 2004. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Institutionen för naturvetenskaplig biokemi


122

Biokemisk metodik, 5 poäng Methods in biochemistry 1MB420 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten förmåga att isolera, identifiera och karaktärisera biomolekyler med tonvikt på proteiner. Studenten skall tränas i att läsa, förstå och tillämpa metodiken i biokemiska publikationer, diskutera dess för- och nackdelar samt kunna föreslå realistiska alternativa metoder. Studenten skall också tränas i muntlig och skriftlig kommunikation i samband med redovisningar av den laborativa delen av kursen. Kursens innehåll Strategier och metoder för isolering och karaktärisering av biomolekyler (kromatografi, elektrofores, spektroskopi, elektronmikroskopi, mm). Framställning av rekombinanta proteiner. Skräddarsydda proteiner. Kvalitativa och kvantitativa studier av biomolekylära interaktioner och mekanismer, struktur-funktionssamband, enzymkinetik. Membranbiokemi. Laborationer: Laborationsdelen genomförs i form av olika projekt i mindre grupper. Gemensamt för alla projekt är isolering och rening av ett protein där grundläggande biokemiska metoder för separation och analys ingår. I övrigt tillämpas olika biokemiska metoder beroende på projektets karaktär. I projekten ingår också försöksplanering, inhämtning av information samt muntlig och skriftlig redovisning av erhållna resultat. Särskild behörighet Cellbiologi. Molekylär bioinformatik Undervisningsform Föreläsningar och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 2 poäng. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, i augusti och i januari följande år. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts. Kurslitteratur Wilson K. & Walker J.: Priciples and Techniques of Practical Biochemistry, 5th ed., Cambride University Press, 2000. Alternativlitteratur Scopes R.K.: Protein purification, principles and practice, 3rd ed, Springer, 1994. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för naturvetenskaplig biokemi


123

Biologi, 5 poäng Biology 1TS120 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen ska ge en helhetsbild av biologin samt kunskap om arbetssätt och tekniker inom biologisk forskning. Kursens innehåll Biologiska system på olika organisationsnivåer. Samband mellan struktur och funktion. Organismvärldens evolution och mångfald. Ekologi och naturvårdsbiologi. Särskild behörighet: Kemiska principer 5p eller motsvarande. Matematisk statistik 5p eller motsvarande. Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier, studiebesök och datorövningar. I kursen ingår även en litteraturuppgift (1p), som redovisas genom en vetenskaplig poster och ventileras på ett seminarium vid kursavslutningen. Examinationsform Hemuppgift, seminarieuppgifter samt två delprov under kursens gång. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter: All undervisning, utom föreläsningar, är obligatorisk. Kurslitteratur Campbell N.A. & Reece J.B. 2005. Biology, 7th ed. Benjamin Cummings. Kompendier. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


124

Biologi, 4 poäng Biology 1TV011 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 24 Mål för utbildningen Målet med kursen är att ge kunskaper om struktur och funktion hos celler och organismer liksom förutsättningarna för organismer att leva och sprida sig i omgivningar Kursens innehåll Introduktion till cellbiologi och genetik. Organismer, deras struktur och funktion. Upptag av vatten och näringsämnen: metabolism och vattenbalans. Reproduktion och spridning. Skydds och överlednadsmekanismer Särskild behörighet Introduktionskurs i miljövetenskap. Undervisningsform Lektioner, seminarier, laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras även godkända praktiska övningsmoment och seminarier. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G) Kurslitteratur Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings, 2002. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursansvarig institution Institutionen för växtbiologi (SLU)


125

Biomaterial, 5 poäng Biomaterials 1KE745 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kemiteknik och Teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen: Efter fullgjord kurs skall studenten kunna -beskriva vanligt använda biomaterial som metaller, keramer och polymerer och dess kemiska uppbyggnad, egenskaper och struktur. - beskriva generell uppbyggnad och funktion hos celler , extracellulär matris och vävnad. - identifiera och redogöra för metoder för karaktärisering av biomaterial. - beskriva metoder för att modifiera ytor av biomaterial och välja material för önskat biologiskt respons. - beskriva interaktionen mellan biomaterial och proteiner samt celler. - beskriva interaktionen mellan biomaterial och vävnad för kortid- och långtidsimplantat, samt skilja på reaktioner i blod och i vävnad. - identifiera och redogöra för metoder att karakterisera interaktioner mellan material och vävnad. - beskriva metoder för att reparera och regenerera skadad eller förlorad funktionell vävnad med material, autologa celler eller stamceller. Kursens innehåll Grundläggande koncept: Generell översikt av biomaterialanvändning och biologiska aspekter. Inplanterbara material: tillfälliga alt permanenta inplantat, bionedbrytbara material, cellsubstrat, skräddarsydd vävnad. Bioaktiva material och system för läkemedelsdosering. Interaktion mellan proteiner och ytor. Interaktioner mellan mänsklig vävnad och biomaterial: egenskaper hos naturlig vävnad och transplantationstekniker. Biomimetiska system. Sterilisering. Utvärderingsmetoder för medicinska produkter. Projektlaborationer: En viktig del av kursen omfattar en projektlaboration. Inom projektet tränas studenterna att - söka, analysera och sammanställa vetenskapligt information för en projektplan. - genomföra ett kort forskningsprojekt i samverkan med andra studenter, forskare och industrin. - Presentera projektarbetet muntligt och skriftligt. Särskild behörighet: 100 p naturvetenskap/teknik varav minst 20 p kemi. Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och projektarbeten. Examinationsform: Skriftlig prov anordnas under kursens gång samt i slutet av kursen och ger 2 poäng. Vidare krävs att studenten planerar, genomför och redovisar en projektlaboration som ger 3 poäng och som skall vara godkänd vid kursen slut. Betyg: Något av betgen underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter: Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Biomaterial, 1KE732. Kurslitteratur Biomaterial Science: An Introduction to Materials in Medicine eds. B. Ratner, A. Hoffman, F. Schoen, J. Lemon, Academic Press. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för materialkemi


126

Biosensorer, 5 poäng Biosensors 1MB456 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen skall förmedla kunskap om modern biomedicinsk mätmetodik baserad på elektrisk, optisk, och mekanisk registrering av biospecifik interaktion. Kursens innehåll Problemlösning i analytisk kemi; felkällor; signalbehandling; biologisk specificitet: bindningskonstanter, adsorptions/desorptionshastigheter, diffusion; enzymkinetik; proteinimmobilisering; elektrokemiska och optiska signalgivare; potentiometriska metoder, syrgaselektroders användning i biosensorssystem; redox-enzymer i amperometriska mätmetoder; konduktometriska metoder; kvartsmikrovågens användning; optiska metoder: UV/Vis, fluorescens, luminescens, IR; fiberoptik, ytplasmonresonans, antikroppsbaserade sensorer. Diagnostiska och andra biosensorstillämpningar granskas kritiskt med speciell tonvikt på metodernas känslighet och stabilitet. Litteraturseminarier: Varje student gör en muntlig sammanfattning och kritisk granskning av en utvald aktuell artikel inom biosensorsområdet. Laborationer och projekt i sensordesign Särskild behörighet Cellbiologi. Molekylär bioinformatik. Biokemisk metodik. Alternativt Kemi 30p (inkl biokemi och fysikalisk kemi 10p) eller motsvarande. Undervisningsform: Föreläsningar, litteraturseminarier och laborationer. Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut 2 poäng. I kursen ingående laborationer och litteraturseminarier är poängsatta med 3 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur: Eggins B: Chemical Sensors and Biosensors. Wiley, 2002. Vetenskapliga artiklar. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik


127

Booleska metoder inom bioinformatik, 5 poäng Boolean Methods in Bioinformatics 1MB605 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper och förståelse för hur booleska metoder kan användas för att stödja regelbaserad modellering inom livsvetenskaperna med utgång i stora mängder av data såsom t.ex. genexpressions-, molekylära interaktions-, annotationsdata och kombinationer av kliniska och genomiska data. Kursen skall skapa en fördjupad förståelse för hur avancerade lärande system och kunskapssystem kan användas för att lösa bioinformatiska problem. Kursens innehåll Introduktion till booleska funktioner. Transformation och förenkling av booleska uttryck. Information, beslutsystem och rough sets. Egenskaper och dess syntes och urval. Träning och validering av modeller. Statiska egenskaper av modeller. Exempel av tillämpningar inom livsvetenskaperna inkluderar: klassificering med hjälp av expressionsdata, prediktering av genfunktion från expressionstidsprofiler och genomiska databaser, modellering av transkriptionsmekanismer, ligand-receptor bindningar, drogresistens, prediktering av proteinfunktion från struktur och modellering med hjälp av kliniska och genomiska data. Föreläsningar varvas med datorlaborationer med verkliga och syntetiska data. Särskild behörighet Matematisk statistik. Programmeringsteknik II. Diskreta strukturer inom bioinformatik II. Datastrukturer. Kunskapsbaserade system inom bioinformatik. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter och projektarbete. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut samt hemuppgifter. För godkännande krävs också godkänt projekt. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Kompendium. Vetenskapliga artiklar. Nivå Kursen ges på D-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


128

Bullerutbredning, 3 poäng Noise propagation 1TV510 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen ger studenterna grundläggande kunskaper om ljudutbredning utomhus, vädrets inverkan samt hur bullernivån varierar under dygnet och året. Kursens mål är att ge praktiska verktyg för att kunna beräkna bullerutbredning. Kursens innehåll Akustiska grundbegrepp. Meteorologiska effekter på ljudutbredning dvs. refraktion, absorption, spridning och markdämpning. Resultat från experiment och modellberäkningar. Särskild behörighet Meteorologi och klimatologi. Ellära och vågrörelselära. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationer. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Larsson C: Bullerutbredning. Institutionen för geovetenskaper, 2004 Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


129

Celest mekanik, 4 poäng Celestial mechanics 1TT531 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Himlakropparnas rörelser i planetsystemet under deras inbördes gravitation är ett klassiskt men ännu viktigt forskningsområde. Kursens mål är att lägga en god grund för tillämpningar inom rymdtekniken och vidare utbildning i astronomi, särskilt vad gäller planetsystemet, samt att ge grundläggande insikter i den astronomiska forskningens metoder och resultat. Kursens innehåll Två- och flerkropparsproblemet. Sambandet mellan koordinater och banelementen, dvs de parametrar som bestämmer banans storlek, form och orientering i rymden. Beräkning av banelement ur observationsdata. Numeriska banberäkningar. Raketdynamik. Konstgjorda satelliter. Interplanetära banor och navigation. Banutveckling av asteroider och kometer. Lagranges planetekvationer. Solsystemets stabilitet under långa tidsrymder. Särskild behörighet Analys, Mekanik II och Numerisk analys II, eller motsvarande förkunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Inlämningsuppgifter. I kursen ingående laborationer omfattar 1 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Danby, J.M.A.: Fundamentals of Celestial Mechanics, 1992, 3rd ed., William-Bell, Inc. Kompletterande material. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


130

Cell- och molekylärbiologi, 5 poäng Cell- and Molecular Biology 1TS170 Kursplanen är fastställd 2002-05-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i cellbiologi och molekylärbiologi samt en introduktion till bioinformatik och proteomik. Kursens innehåll Cellmembranets uppbyggnad. Cellorganeller och cellstrukturer. Tekniker att studera celler och cellkomponenter. Kromosomstruktur och genomorganisation. Biosyntes av DNA, RNA och proteiner. Sekretion. Veckning, omsättning och intracellulär transport av proteiner. Biokemin för signaltransduktion. Molekylärbiologiska tekniker. Introduktion till bioinformatik och proteomik. Laborationer: introduktion till molekylärbiologiska tekniker, introduktion till proteomik, bioinformatiska metoder. Särskild behörighet: Kemi 5p, Biologi 5p. Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Redovisning av seminarieuppgifter skriftligt och muntligt. För att kursen skall bedömas med lägst betyget godkänd fordras att seminarieuppgifter, laborationer, datorövningar och inlämningsuppgifter bedömts godkända. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Campbell N.A. & Reece J.B.: Biology, 7th ed., 2005. Benjamin Cummings. Lodish: Molecular Cell Biology, 5th ed, 2003. Freeman & Co. Kompendier. Referensbok: Watson J.D.: Molecular Biology of the Gene, 5th ed, 2003. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet Teknik. Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


131

Cellbiologi, 10 poäng Cell biology 1MB150 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Bioinformatik och Molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 12 Kursens innehåll Cellens kemiska sammansättning. Cellorganeller. Evolution från molekyler till celler. Hur celler och cellkomponenter studeras: mikroskoperingstekniker, metoder att fraktionera celler och cellkomponenter. Makromolekylers struktur och informationsinnehåll. Uppbyggnad och struktur hos nukleinsyror, proteiner, polysackarider och lipider. Enzymers struktur och funktion. Enzymreaktioners kinetik. Biokemiska tekniker: kromatografi, elektrofores, centrifugering. Cellväggars struktur. Organisation av lipider, polysackarider och proteiner i plasmamembranet. Membrantransport av små molekyler. Membranpotential. Biosyntes av lipider och polysackarider.Cellulär energiomsättning. Katabolism och anabolism. Energiutvinning ur organiska och oorganiska föreningar vid respiration och fermentation. Uppbyggnad av mitokondrier och kloroplaster. Fotosyntes. Näringsämnen. Cytoskelettets struktur, funktion och dynamik. Samspelet mellan cellens olika membransystem. Mekanismerna bakom: organelltransport, sekretion, endocytos och celldelning. Cellkommunikation; intercellulära kontakter, cellytereceptorer, celladhesion. Extracellulära matriser. Signaler över plasmamembranet. Cellrörelse och kemotaxi hos eukaryota och prokaryota celler. Biosyntes av DNA, RNA och proteiner. Genomorganisation. Genuttryck. Mutationer. Genetisk rekombination. Reparation av DNA. Mekanismerna bakom genetisk konstans och variation. Cellkärnans organisation. Kromatin. Kromosomer. Cellcykeln. Mitos och meios. Grundläggande genteknik; kloning av DNA, plasmider, virus. Laborationer: Ljusmikroskopi. Centrifugering. Elektrofores. Kromatografi. Spektroskopi. Odling av bakterier. PCR. Datorövningar. Särskild behörighet Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Kemi, grundkurs. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer, datorövningar och litteraturuppgift som redovisas vid posterpresentation. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd fordras även godkända seminarie- och litteraturuppgifter samt att laborationskursen bedömts godkänd. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Lodish H. et. al.: Molecular Cell Biology, W.H. Freeman & co, 2003 Brown T A: Genomes II, 2002. Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 7th ed., Benjamin-Cummings, 2005. Kompendier. Laborationsmanualer. Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999 Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


132

Cellen som dynamiskt system, 5 poäng The Cell as a dynamical system 1TS131 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen skall ge färdigheter i att göra matematiska modeller för biologiska system. Däri ingår modeller för metaboliska flöden, reglering av genuttryck, adaption till förändringar i omgivningen. Studenterna får träning i ordinära differentialekvationer, fasplansanalys, stabila punkter, masterekvationer för stokastisk beskrivning av kemiska reaktioner i enskilda celler. Kursens innehåll Kursen introducerar allmänna stökiometriska beskrivningar av metabola flöden och hur känsliga dessa flöden är för aktiviteten hos enskilda enzymer. Optimala flödesnätverk diskuteras. Kursen behandlar också olika mekanismer för reglering av genuttryck på transkriptionsnivå och translationsnivå samt globala reglersystem för stressresponser och adaption. Kemotaxi, dvs mekanismer som gör det möjligt för celler att söka upp näring (attraktion) och undvika giftämnen (repulsion), diskuteras jämte enkla modeller för morfogenes. Dynamiska system modelleras med ordinära, icke-linjära differentialekvationer som löses numeriskt eller diskuteras utifrån fasplansanalys och stabila punkter. Stokastiska beskrivningar av genuttryck och kemiska nätverk i enskilda celler introduceras med hjälp av masterekvationer. Lösningar till dessa erhålles analytiskt, med numerisk integration eller Monte-Carlo simuleringar. Modeller för molekylär evolution introduceras. Datorlaborationer kommer att belysa delmoment i kursen och ge studenterna träning i viktiga tekniker. Litteraturseminarier skall ge utblickar till intressanta problemområden i systembiologi. Särskild behörighet: Kemi 5p. Biologi 5p. Cell- och molekylärbiologi 5p. Dynamiska system 5p. Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier, datorövningar och litteraturuppgifter. Examinationsform: Skriftlig tentamen vid slutet av kursen samt hemuppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kompendium samt valda tidskriftsartiklar. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


133

Databasteknik, 5 poäng Database Design 1DL116 Kursplanen är fastställd 2001-11-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 34 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om databassystem, deras organisation och användning. Kursens innehåll Datamodeller, inklusive Entity-Relationship-, relations- och objekt-orienterade modeller, för organisation av databaser. Frågespråket SQL. Integritets- och säkerhetsvilkor, funktionellt beroende, normalformer. Aktiva databaser, stored procedures och applikationsgränssnitt. Transaktioner, concurrency control och återhämtningssystem. Indexering och frågeoptimering. Hantering av icke-traditionella data som bilder, analysdata, och XML-baserade data. Särskild behörighet Matematik 10 poäng och datavetenskap 15 poäng inkl grundläggande programmering, datastrukturer och grundläggande logik. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av undervisningen. Betyg: Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd Övriga föreskrifter Kursen kan ej tillgodoräknas i examen samtidigt med någon av kurserna 1MB025 Databasteknik 2AD093 Databasteknik DV1 2AD208 Databasteknik MN1. Kurslitteratur Elmasri & Navathe: Fundamentals of Databases, Fourth Edition, Addison-Wesley, 2003. Nivå: Kursen ges på B-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


134

Databasteknik, 6 poäng Database Design 1MB025 Kursplanen är fastställd 2003-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om databassystem, deras organisation och användning. Kursens innehåll Datamodeller inklusive Entity-Relationship- relations-, och objekt-orienterade modeller för organisation av databaser. Grundläggande predikatlogik och frågespråket SQL. Integritets- och säkerhetsvilkor, funktionellt beroende, normalformer. Aktiva databaser, stored procedures och applikationsgränssnitt. Transaktioner, concurrency control och återhämtningssystem. Indexering och frågeoptimering. Hantering av icke-traditionella data som bilder, analysdata, och XML-baserade data. Tillämpningar, särskilt inom bioinformatik. Särskild behörighet 40 p naturvetenskap/teknik, inkl. kunskaper i programmering i Java motsvarande Programmeringsteknik II och datastrukturer, sammanlagt 15 p. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av undervisningen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen kan ej tillgodoräknas i examen samtidigt med kursen 2AD093 Databasteknik DV1, 2AD208 Databasteknik MN1, eller 1DL116 Databasteknik. Kurslitteratur Elmasri & Navathe: Fundamentals of Databases, Fourth Edition, Addison-Wesley, 2003. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


135

Datakommunikation, 3 poäng Computer networks 1TT821 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna kunna redogöra för principerna för de vanligaste protokollen i Internetsviten. De ska kunna förstå enkla specifikationsmodeller av protokollfunktioner och kunna formulera krav på protokoll utifrån olika typer av kommunikationstillämpningar och de tjänster som elektriska, optiska och radiobaserade överföringsmedia erbjuder. Deltagarna skall erhålla kunskaper om prestanda och andra kvalitetsegenskaper hos datornät. Kursens innehåll Skiktade modeller för öppna kommunikationssystem, speciellt studeras Internetmodellens protokoll och tjänster. Åtkomst och delning av fysiska överföringsmedia. Syfte, egenskaper, teori och standardprotokoll för de olika skikten. Växlar och vägvalsprotokoll i datornät. Tillförlitliga, säkra och effektiva datornät. Karaktäristik och principer för tillämpningsprotokoll, bl a för datorpost, sekretess och World Wide Web. Särskild behörighet Algoritmer och datastrukturer. Datorarkitektur. Operativsystem Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kurose & Ross: Computer Networking: a Top-Down Approach Featuring the Internet, andra upplagan, Addison-Wesley 2002. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


136

Datakommunikation II, 4 poäng Advanced computer networks 1IT131 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen är en fördjupningskurs inom data kommunikation och syftet med kursen är att introducera aktuell forskning- och utveckling inom datakommunikationsområdet. Efter genomgången kurs skall deltagarna ha tillräckliga kunskaper inom området för att kunna förstå artiklar i vetenskapliga tidskrifter. Kursens innehåll Grundläggande kömodeller och och prestandamätningar, Högre skikts protokoll (WWW/HTTP, SMPT). Multimedia och multipoint protokoll (Ipv6, mbone, VAT). Realtidsprotokoll, QOS-hantering. Resursreservering och paket schemaläggning i datornät. Datornät för Gigabit/s. Desk Area Networks. Mobila enheter. Paketradio. Effektiva protokollimplementeringar och trafikmodeller. Särskild behörighet: Kunskaper motsvarande kurserna Datorsystem II och Sannolikhetsteori med Statistik inom civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi. Undervisningsform: Föreläsningar och uppsatsskrivning med opponering. Examinationsform: Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 1 poäng och en mer praktisk del omfattande 3 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen Datakommunikation IT (1IT130). Kurslitteratur Kurose J, and Ross, K. "Computer Networking: A TopDown Approach Featuring the Internet", 2003, 2nd ed AddisonWesley Longman. S. Keshav: An Engineering Approach to Computer Networking, Addison-Wesley, 1997. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


137

Datakommunikation III, 5 poäng Advanced computer networks, second course 1IT132 Kursplanen är fastställd 2004-06-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen är en fortsättningskurs på den grundläggande kursen Datakommunikation MN1 med inriktning mot trådlös och mobil datakommunikation. Syftet med kursen är att introducera aktuell forskning och utveckling inom inriktningen. Efter genomgången kurs skall deltagarna ha tillräckliga kunskaper inom området för att kunna förstå artiklar i professionella tidskrifter som t ex MobiCom Proceedings och IEEE Internet Magazine. Kursens innehåll Radioutbredning, frekvenser, antenner, modulering. Cellulära system och GPRS, Media Acess Control, Trådlösa LANs, 802.11, Blåtand, Hand-over och roaming. Positionering, Mobile IP, Multihop och reläing. Ad hoc routing. Prestandamätning och testmetodik. Transportprotokoll för radio och mobilitet. Mobila terminaler och tillämpningar. Sensornätverk. Säkerhet. Särskild behörighet Minst 60 poäng inom datavetenskap eller informationsteknologi inklusive Datakommunikation MN2. Undervisningsform Föreläsningar, studentpresentationer, projekt- eller uppsatsuppgift. Projektuppgifterna hämtas från pågående forskning. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 3 poäng. Kursen teori examineras med en hemtentamen. Uppsatsuppgifterna examineras vid ett seminarium där deltagarna både presenterar och opponerar på sina uppsatser. Projektuppgifterna examineras dels kontinuerligt under arbetets gång och dels vid en demonstration och presentation av resultatet. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Jochen Schiller, "Mobile Communications", 2nd edition, Addison-Wesley, 2004 Artiklar Nivå Kursen ges på D-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


138

Datastrukturer, 4 poäng Data Structures 1MB026 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Att ge en bred allmänkännedom om olika typer av datastrukturer och deras användningsområden. Olika datastrukturer belyses dels teoretiskt, dels implementeringstekniskt. Stor vikt läggs vid att för givna tekniska förutsättningar belysa samspelet mellan val av struktur och val av algoritm. Kursens innehåll Allmänt om algoritmer, datatyper och datastrukturer. Konstruktion och analys av algoritmer. Särskilda datastrukturer: arrayer, listor, träd, strängar, mängder, hashtabeller, prioritetsköer och grafer. Sökning och sortering. Särskild behörighet Programmeringsteknik II, Beräkningsvetenskap I eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt och eventuellt muntligt prov vid kursens slut samt godkända obligatoriska inlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Thomas, A, Corman, T N, Leiserson, C E, Rivest, R C: Introduction to Algorithms, 2nd ed., MIT Press, 2001. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


139

Datastrukturer och databaser, 5 poäng Datastructures and databases 1TS080 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 23 Mål för utbildningen Kursen fördjupar studenternas kunskaper om programkonstruktion. Efter kursen kan studenterna självständigt utforma programvara för att organisera och bearbeta data från databaser (tex inom bioinformatik) och mätningar (tex inom systemteknik). I detta ingår val av lämpliga algoritmer och datastrukturer, användning av befintliga komponenter (programbibliotek, databaser), och sammanlänkning av dessa till ett fungerande system. Kursens innehåll Fortsatt programmering i Java: arv, polymorfi, undantag, trådar. Objektorienterad analys och design. Datastrukturer: stackar, köer, länkade listor och binära träd, hashtabeller. Grundläggande algoritmer för lagring, sökning och sortering. Programmeringsteknik, hjälpmedel för programutveckling. Entity-Relationship-modellen för organisation av databaser. Funktionellt beroende, normalformer för databaser. Frågespråket SQL. Integrering av databasinteraktion i programvara. Särskild behörighet Grundläggande programmering (1TS040) och Algebra (1MA711). Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut samt godkända obligatoriska inlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 3p. Databasmomentet motsvarar 1p. Betyg Betygskala U, 3, 4, 5. Övriga föreskrifter Kursen kan inte räknas samtidigt med Programmeringsteknik II (1TD770) i examen. Kurslitteratur Skansholm, J: Java direkt med swing, Studentlitteratur, senaste upplagan. eller Lewis J., Loftus W.: Java Software Solutions, 3rd edition. Addison-Wesley, 2004. Referenslitteratur: Collins, W.J.: Datastructures and the Java Collection Framework, McGraw Hill, 2002. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


140

Datorarkitektur, 4 poäng Computer architecture 1TT441 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna ingående kunna beskriva funktionen hos och uppbyggnaden av en dators delar såsom dess styrenhet, dess primärminne, dess in- och utmatningssystem och deltagarna skall kunna programmera i assemblerspråk. Kursens innehåll von Neumannmodellen för datorsystem. Maskininstruktioner och adressering. CPU:n, pipeline teknik, styrenheten: mikroprogrammering. Minnen, teknik och struktur. In- och utmatning, avbrottssystem, direkt minnesaccess. Yttre enheter och anpassningskretsar. Assemblerprogrammering. Orientering om alternativa arkitekturer. Särskild behörighet: 40p inom datavetenskap och matematik, inklusive Programmeringsteknik I eller motsvarande. Undervisningsform: Föreläsningar, laborationer och inlämningsuppgifter. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Det är inte möjligt att genom plussning höja sitt betyg på denna kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter: Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen 1TT311, Datorarkitektur 3 poäng. Kurslitteratur Tanenbaum, A.: Strucured Computer Organization 4th edition, Prentice-Hall, 1999, ISBN-0-1302043508 Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


141

Datorarkitektur IT, 3 poäng Computer Architecture IT 1IT190 Kursplanen är fastställd 1998-05-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen är en fortsättningskurs till främst datorarkitekturmomentet inom kurserna Datorsystem I och Datorarkitektur I. Syftet med kursen är att inte bara att ge en grundlig förståelse för hur dagens datorer är uppbyggda, utan också varför de är byggda på det sättet. Kursens innehåll Kursen delas upp i fyra moment: Minnessystem: minnesteknologier, cachar, virtuella minnessystem, och olika former av optimeringar i hårdvara och mjukvara. Processorer: pipelining, spekulering, superskaläritet, och stöd för parallella trådar. Mutiprocessorer: alternativa programmeringsmodeller, coherent delat minne, synkroniseringsprimitiv, minnesordningar, SMP, NUMA och COMA. Framtid: teknologitrender, avancerad spekulering, CMP (chip multiprocessors), SMT (simultaneous multithreading), kluster och emulering av delat minne. Särskild behörighet: Datorsystem II. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationer, inlämningsuppgifter Examinationsform: Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Computer Architecture A Quantitative Approach 3rd edition, Hennessy/Pattersson Morgan Kaufmann 2003, ISBN155860-724-2 (paper) or ISBN 155860-596-7 (cloth) Kompletterande artiklar. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


142

Datorbaserad mätteknik, 3 poäng Computer-based measurements 1FY710 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period Q 34 Mål för utbildningen Att ge förståelse om hur en datorbuss arbetar samt färdighet i hantering och inkoppling av en dator i ett mätsystem. Kursens innehåll Kursen ger en orientering om olika datorbussar. Speciellt studeras GPIB- och ISA-bussen. Olika kretsar för att omvandla mellan analoga och digitala signaler behandlas. Många praktiska övningar ägnas åt såväl hårdvaran som programvaran i datorbaserade mät- och styrsystem. Laborationer: GPIB Datorkommunikation. Särskild behörighet Elektromagnetism eller Ellära, Elektrisk mätteknik eller Elektronik, Programmeringsteknik I, Numerisk analys I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och projekt 2,5 veckor inkl. seminarier Examinationsform Examinationen är normalt baserad på projektutförande och rapporter med en muntlig tentamen på projektrelaterade ämnen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kompendium, Fysiska institutionen Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


143

Datorbaserad styrning, 5 poäng Computer-controlled systems 1TS250 Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle. Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om styrsystemens möjligheter och begränsningar, samt moderna och effektiva metoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid: • Hantering av system med flera in- och utsignaler. • Fundamentala faktorer som begränsar den prestanda som kan uppnås. • Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade på optimering. • Känslighets- och robusthetsanalys av återkopplade reglersystem. • Analys av system med enkla olinjäriteter. Kursens innehåll Matematisk beskrivning av linjära flervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet och observerbarhet. Stabilitet. Beskrivning av störningar. Syntes av regulatorer. Känslighet och robusthet för flervariabla system. Teoretiska begränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori. Separationssatsen. LTR-metodik. Robust kretsformning. Prediktionsreglering. Analys av system som har enkla olinjäriteter. Särskild behörighet Återkopplade system och reglerteknik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Inom STS-programmet ersätter denna kurs från lå 04/05 kursen Datorbaserad styrning, 6 poäng (1TV450). Kurslitteratur Kursböcker: T Glad, L Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. Studentlitteratur. Lund. 1989. T Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder, andra upplagan. Studentlitteratur. Lund. 2003. Nivå Kursen ges på CD-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


144

Datorbaserad styrning, 6 poäng Computer controlled systems 1TV450 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om styrsystemens möjligheter och begränsningar, samt moderna och effektiva metoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid:

• Hantering av system med flera in- och utsignaler. • Fundamentala faktorer som begränsar den prestanda som kan uppnås. • Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade på optimering. • Känslighets- och robusthetsanalys av återkopplade reglersystem. • Analys av system med enkla olinjäriteter.

Kursens innehåll Observatörer och återkoppling från rekonstruerade tillstånd. Matematisk beskrivning av linjära flervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet och observerbarhet. Stabilitet. Beskrivning av störningar. Syntes av regulatorer. Känslighet och robusthet för flervariabla system. Teoretiska begränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori. Separationssatsen. LTR-metodik. Robust kretsformning. Prediktionsreglering. Analys av system som har enkla olinjäriteter. Särskild behörighet Reglerteknik 3 poäng. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kursböcker: T Glad, L Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. Studentlitteratur. Lund. 1989. T Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder, andra upplagan. Studentlitteratur. Lund. 2003. Nivå Kursen ges på CD-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


145

Datorgrafik I, 4 poäng Computer Graphics, first course 1TT180 Kursplanen är fastställd 1995-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Att ge teoretiska och implementeringstekniska kunskaper om principer och metoder i datorgrafik samt att ge kunskaper om grafiska standarder. Kursens innehåll Dataflöde i ett grafikrenderingssystem. Beskrivning av geometriska objekt och transformationer. Betraktningsmodeller, klippning och projektion. Borttagning av skymda ytor. Belysningsmodeller för polygonorienterad grafik. Effekter som texturmappning och bumpmappning. Lågnivåbibliotek (API) för 3D-programmering, huvudsakligen OpenGL. I kursen ingår ett mindre programmeringsprojekt som syftar till att implementera en del av de grafiska effekter och metoder som behandlas under kursen. Särskild behörighet Programmeringsteknik I, Programmeringsteknik II och Beräkningsvetenskap I eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och inlämningsuppgifter. Poängfördening: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 2p. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Angel, Edward: Interactive Computer Graphics, Addison-Wesley, 2003. Referenslitteratur: Foley et al.: Computer Graphics, Addison-Wesley, 1995. OpenGL Architecture Review Board et al.: OpenGL Programming Guide, Addison-Wesley, 2003. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för informationsteknologi


146

Datoriserad bildanalys, 3 poäng Digital image analysis 1TT341 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i informationsteknologi och teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om teori och algoritmer i datoriserad bildbehandling och bildanalys. Kursens innehåll Representation av bilder i en dator. Bildtyper. Sampling. Olika målsättningar med bildbehandling. Bildgenerering. Bildkodning och komprimering. Bildförbättring och bildrestaurering. Ortogonala transformer (Fourier, Hotelling). Punktvisa operationer. Histogramoperationer. Omgivningsoperatorer. Operationer på binära bilder. Segmentering, representation, mätvärdesextraktion. Matematisk morfologi. Grundläggande klassificerings- och beslutsteori. Bayes beslut. Färg. 3D-bilder. Exempel på tillämpningar. Studiebesök vid centrum för bildanalys. Särskild behörighet: Beräkningsvetenskap II och Programmeringsteknik II eller motsvarande. Transformmetoder och Sannolikhetsteori rekommenderas. Undervisningsform: Föreläsningar, laborationer, obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs godkända laborationer och inlämningsuppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Gonzalez, R & Woods, R.: Digital Image Processing, 2nd ed., Prentice Hall, 2002. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


147

Datoriserad mönsterigenkänning, 3 poäng Computer-Based Pattern Recognition 1TT816 Kursplanen är fastställd 2000-05-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period F31 och IT 41 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och förståelse för hur olika typer av lärande system kan användas för problem inom datoriserad mönsterigenkänning som linjär och icke-linjär regression, klassificering, särdragssextraktion, klustring, komprimering och visualisering. Tillämpningar hämtas bl.a. från datamining och mätdataanalys. Kursens innehåll Matematiska grunder för lärande system. Grundläggande koncept som Bayesiansk modellering, parametriska och icke-parametriska metoder, diskriminantfunktioner, beslutsytor, parameterestimering, övervakad och oövervakad inlärning, generalisering, klustring. Familjer av metoder som beslutsträd, artificiella neuronnät, Bayesianskt lärande och prototyp-baserat lärande. Tillämpningar inom bl.a. data mining och mätdataanalys. Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Beräkningsvetenskap I. Matematisk statistik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och hemuppgifter. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs och godkända inlämningsuppgifter. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen Mönsterigenkänning (1TT813). Kurslitteratur Webb, A., Statistical Pattern Recognition. 2ed. John Wiley & Sons, 2002. Utdrag ur artiklar och böcker. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


148

Datorsystem I, 10 poäng Computer systems I 1IT050 Kursplanen är fastställd 1996-04-02 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 22 (datorarkitektur), 23 (operativsystem och kompilatorer) och 24 (projekt) Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för principerna för konstruktion av processorer, minnen och in/ut-system, hur systemprogram som tex kompilatorer och operativsystem implementeras och växelverkar med denna maskinvara och programsystem, hur operativsystem, programsystem och datorsystem med flera samverkande processorer internt är uppbyggda och de grundläggande principerna och teorierna för detta. Vidare ska deltagarna kunna genomföra ett mindre datortekniskt projekt. Kursens innehåll Processorarkitektur enligt von Neumann och moderna implementeringar därav, tex RISC. Något om programmering på maskininstruktionsnivå. Mikroprogrammering. Processer, processkoordination och principer för programmering och schemaläggning av parallella system av processer eller processorer. Minnes- och namnhantering för objekt, till exempel med hjälp av sidindelning och segmentering. Metoder för minnesallokering. In- och utmatningssystem och filsystem samt informationsskydd och datasäkerhet. Flerprocessor -arkitekturer och -algoritmer. Cache-minnen och minneskonsistens. Pipe-lining- tekniker. Synkronisering i flerprocessorsystem. Orientering om distribuerade system. Syntaxanalys av programmeringsspråk, kodgenering och "run time" system. "Compiler compilers". Ett konstruktions- och realiseringsprojekt. Särskild behörighet: Algebra och geometri. Programkonstruktion. Informationsteknologi. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och projektarbete Examinationsform: Kursen är uppdelad i tre huvudkomponenter; datorarkitektur, operativsystem & kompilatorteori och ett projekt. Datorarkitekturdelen består av en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Operativsystem & kompilatorteoridelen består av en teoridel omfattande 2 poäng och en praktisk del omfattande 2 poäng. Projektet omfattar 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur: Beslutas senare. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


149

Datorsystem II, 9 poäng Computer systems II 1IT070 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 31 (datakommunikation), 32 (realtids- och distribuerade system) och 33 (projekt). Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för hur distribuerade system och underliggande kommunikationsystem konstrueras och realiseras. Speciell tonvikt ges härvid till realtidstillämpningar. Kursens innehåll Teoretiska och experimentella aspekter avseende OSIs sjuskikts referensmodell. Metoder för att uppnå nätoberoende programmering på användarnivå, tex mekanismer för synkronisering, processkommunikation, distribuerad styrning och minneskonsistens. Tidshantering, schemaläggning, feltolerans och språk för realtidssystem. Fallstudier. Särskild behörighet: Datorsystem I. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och projektarbete. Examinationsform Kursen är uppdelad i tre huvudkomponenter; datakommunikation, distribuerade system och realtidssystem, och ett projekt. Datakommunikationsdelen består av en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Distribuerade system och realtidssystemdelen består av en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Projektdelen omfattar 3 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur A. Tanenbaum. Computer Networks. Tredje upplagan. Prentice-Hall, 1996. A. Tanenbaum. Distributed Operating Systems. Prentice-hall, 1995. A. Burns, A. Wellings. Real Time Systems and their Programming Languages. Andra upplagan, Addison-Wesley, 1995 Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


150

Digital design med HDL-verktyg, 5 poäng Digital electronics design using HDL tools 1TT828 Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-04-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Genom kursen skall den studerande förvärva grundläggande kunskaper i VHDL-språkets syntax och beteende samt färdighet i hur moderna utvecklingsverktyg används för att konstruera komplexa digitala kretsar. Studenten ska efter avslutad kurs ha erhållit färdigheter i simulering och syntes av omfattande konstruktioner. Kursens innehåll Introduktion: Genomgång av olika design-stilar och abstraktions-metoder. VHDL: De språkliga aspekterna för modellering och specificering. VHDL-språkets abstraktionsnivåer. Komponenter (entity, architecture). Instansiering. Parallella uttryck (if, case wait, loop). Funktioner och Procedurer. Konstruktionsverktyg: Automatisk VHDL generering från grafiska beskrivningar såsom tillståndsmaskiner etc.. Logisk Syntes: Metoder för syntetisering av VHDL beskrivningar. Laborationer: Laborationerar med VHDL simulator Laborationer med logisk syntes Ett relativt omfattande projekt i simulering och syntes för att åstadkomma en icke-trivial (industri-relevant) design. Exempel kan väljas från områden som behandlats i tidigare kurser. Användandet av färdiga konstruktionsblock är centralt för att åstadkomma omfattande kretslösningar. Särskild behörighet: Grundläggande kurs i digitalteknik (speciellt tillståndsmaskiner) och programmering. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationer och projektarbete. Examinationsform: Godkänt projekt. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Stefan Sjöholm & Lennart Lindh: VHDL för konstruktion, Studentlitteratur. Eventuellt anges annan litteratur vid kursstart. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


151

Digital VLSI-konstruktion, 3 poäng Digital VLSI-design 1TT826 Kursplanen är fastställd 1998-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Denna kurs skall ge en introduktion till design av digitala CMOS-kretsar på kisel. Kursens innehåll CMOS-procesen. Logiska kretsar i CMOS. Introduktion till Mentor Graphics programvara GDT. Ett projektarbete inkluderande konstruktion av logiska kretsar, logisk och dynamisk simulering, designregelkontroll. Särskild behörighet Elektronik. Digitalteknik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, projektarbete. Examinationsform Projektrapport. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Introduktion till VLSI-konstruktion med CAD (kompendium). Wolf, W., Modern VLSI Design, Systems on Silicon, Prentice-Hall International, 2ed. Ej obligatorisk litteratur: Weste, N., Eshraghian, K., Principles of CMOS VLSI Design, Addison-Wesley. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


152

Digital elektronik, 3 poäng Digital electronics 1IT043 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om systematiska metoder för analys och syntes av kombinatoriska nät och sekvensnät. Kursens laborativa del avser att ge färdigheter i användandet av digitala kretsar och digitalt konstruktionsarbete, speciellt med programmerbar logik. Kursens innehåll Talsystem och koder. Boolesk algebra. Logiska grindar. Analys och syntes av kombinatoriska nät. Analys och syntes av sekvensnät. Programmerbar logik. Omvandlare. Särskild behörighet Grundläggande algebra. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut (2 poäng) samt obligatoriska laborationer (1 poäng). Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursen samläses med och överlappar kursen Digital elektronik EI1 (1EI004), 5 poäng. Kurslitteratur Hemert, LH., Digitala kretsar, Studentlitteratur. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


153

Digital kommunikation I: Modulation och kodning, 4 poäng Digital Communications I: Modulation and Coding 1TT851 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod Kursen ges i period: 43 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna utföra analys av en digital kommunikationslänk samt kunna redogöra för: • Hur information överförs från en källa till en mottagare. • Hur kvaliteten hos den mottagna informationen mäts. • Vilka typer av designmål som hänsyn bör tas till i olika tillämpningar. • Hur olika parametrar, som bandbredd och sändareffekt, vägs mot varandra för att uppnå olika mål, under olika designbegränsningar. Kursens innehåll Signalteori, spektra för slumpprocesser. Formatering: sampling och kvantisering. Basbands- och passbandssignalering. Tekniker för modulation och demodulation: pulsamplitud- modulation, fasskiftmodulation, frekvensmodulation och kvadratur-amplitud modulation. Felkällor: termiskt brus och intersymbolinterferens. Matchad filtrering, pulsformning och kanalutjämning. Optimal detektion. Felprestanda och bandbreddseffektivitet. Kanalkodning: Linjära block-koder och faltningskoder. Struktur hos kodare och avkodare. Kodernas egenskaper och förmåga att upptäcka och korrigera fel. Jämförelse mellan olika metoder för modulation och kodning: Felsannolikhet, fördröjning och utnyttjad bandbredd. Avvägningar mellan utsänd effekt och utnyttjad bandbredd. Särskild behörighet Signaler och system. Signalbehandling eller Matematik för signalbehandling. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och/eller inlämningsuppgifter krävs för godkännande. Betyg Något av Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3) och underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen överlappar till stor del 1TT850, Modulation, demodulation och kodning, och kan ej tillgodoräknas i examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Fastställs senare Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


154

Digital kommunikation II: Trådlösa system, 4 poäng Digital Communications II: Wireless Systems 1TT852 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod Kursen ges i period: 44 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för dagens och morgondagens radiokommunikation ur ett systemperspektiv, med speciell betoning på: • Hur snabb och säker kommunikation uppnås trots svår radiomiljö. • Hur systemval baserat på tekniska och ekonomiska avvägningar görs. Kursens innehåll Radiokanaler: Länkbudget, fädning, flervägsutbredning. Interferens-medelvärdesbildning och adaptiv transmission. Kodning, kanalestimering, kanalutjämning, synkronisering, länkadaption, interferensundertryckning, ortogonal frekvens-multiplexing. Tekniker för länklagersåtersändning. Fleranvändarsystem: frekvensmultiplex, tidsmultiplex och kodmultiplex. Radio-resurshantering: Strategier och algoritmer för schemaläggning av paketdata över trådlösa fädande länkar; avvägning mellan servicekvalitet och maximal överföringshastighet. Utnyttjande av flera antenner samtidigt. Systemarkitekturer: cellulära system, interferenshantering, reläer, självorganiserande nätverk. Överlämning och tillträdesreglering. Dagens teknik ur ett systemperspektiv: GSM, tredje generationens mobiltelefonisystem (3G) och WLAN. Morgondagens teknik ur ett systemperspektiv, bl a analys av förslag till 4G. Särskild behörighet Digital Kommunikation I: Modulation och kodning. Signalbehandling. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och projektarbete. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut samt projektrapport. Betyg Något av Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3) och Underkänd (U). Kurslitteratur Fastställs senare Nivå Kursen ges på D-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


155

Digitalteknik, 3 poäng Digital electronics 1TT250 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: F 32 Mål för utbildningen Att ge de teoretiska och praktiska grunderna till analys och syntes av sekvenskretsar och kombinatoriska nät med digitala komponenter. Kursens innehåll Talsystem och koder. Boolesk algebra och booleska funktioner. Digitala grundkomponenter. A/D- och D/A-omvandlare. Elektroniska minnen. PLD-kretsar. Analys och syntes av sekvenskretsar och kombinatoriska nät. Särskild behörighet Elektronik, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Valfri bok som behandlar grunderna i digitalteknik samt kompendium som delas ut vid kursstart. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


156

Diskret matematik, 7 poäng Discrete mathematics 1MA702 Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 21(Automatateori) och 22 (Algebraiska strukturer) Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om teorin för beräkningar och formella språk samt teorin för grupper och kroppar, samt ge en introduktion till graf- och kodningsteori. Kursens innehåll Kursen är uppdelad på två delkurser. Automatateori och formella språk, 3 poäng Automatateori: deterministiska och icke-deterministiska ändliga automater, reguljära språk, Kleenes sats, pushdownautomater, sammanhangfria språk, pumpsatser. Chomskys språkhierarki. Turingmaskiner: universalmaskinen och stopproblemet. Orientering om komplexitetsteori (kompexitetsklasserna P och NP). Rekursiva funktioner. Rices sats och andra oavgörbarhetsresultat. Church-Turings tes. Logik: sats- och predikatlogik och deras semantiker. Algebraiska strukturer, 4 poäng Relationer: partiella ordningar och ekvivalensrelationer. Talföljder. Ordo-notationen. Heltalen (speciellt delbarhet och kongruensräkning), representation i olika baser, Fermats lilla sats, Eulers phi-funktion. Vektorrum, ekvationsystem och polynom över ändliga kroppar med tillämpningar på kodningsteori. Kombinatorik: permutationer, kombinationer, Dirichlets lådprincip, grundläggande principer för enumeration, kombinatoriska identiteter, rekursionsformler och analys av algoritmer. Grafteori: Hamiltonska cykler, graffärgning, delgrafer, isomorfier, träd, flöden i nätverk, grafalgoritmer, matchningsproblem. Särskild behörighet Algebra och geometri. Programkonstruktion. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Ett skriftligt och eventuellt ett muntligt prov ges vid slutet av varje delkurs. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Automatateori och formella språk L. Salling: En introduktion till formella språk, automater och beräkningar, Uppsala 1996. Icke obligatorisk litteratur:J.E. Hopcroft & J.D. Ullman: Introduction to Automata Theory, Languages and Computation, Addison-Wesley, 1979. J. Barwise, J. Etchemendy: The Language of First Order Logic, 3:rd ed, CSLI Lecture notes no.23, 1993. (Ett pedagogiskt datorprogram, Tarski´s World, medföljer och kan beställas i antingen Mac- eller PC-version.). J. Barwise, J. Etchemendy, Turing´s World 3. Kurslitteratur Algebraiska strukturerR. Johnsonbaugh. Discrete Mathematics, 6:e uppl. Pearson Education International 2005. Icke-obligatorisk litteratur:N. Biggs: Discrete Mathematics, Oxford Science Publications, 1993. F.P. Preparata & R.T. Yeh: Introduction to Discrete Structures for Computer Science and Engineering, Addison-Wesley, 1973. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


157

Diskreta strukturer inom bioinformatik I, 3 poäng Discrete Structures for Bioinformatics I 1MB302 Kursplanen är fastställd 2003-10-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-20 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskap om tekniker i diskret matematik och hur dessa tillämpas inom Bioinformatik. Kursens innehåll Matematisk induktion. Rekursiva definitioner, linjär rekursion, rekursiv optimering. Dynamisk optimering, Sekvensinpassning av data om DNA, RNA och proteiner. Parvis inpassning av biologisk sekvensinformation. PAM-matriser. Uppräkning, additions- och multiplikationsprinciper. Dirichlets lådprincip. Delmängder, binomialtal. Sekundärstrukturer hos RNA. Förutsägelse av strukturer hos RNA. Särskild behörighet Analys. Algebra. Programmeringsteknik I. Matematisk statistik. Cellbiologi. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov, hemuppgifter och seminarieuppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Biggs N.: Discrete Mathematics, 2nd edition. Brown T.A.: Genomes 2, BIOS Scientific Publishers, 2002. Kompendier. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


158

Diskreta strukturer inom bioinformatik II, 5 poäng Discrete Structures for Bioinformatics II 1MB304 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Med utgångspunkt från kursen Diskreta strukturer inom bioinformatik I kommer studenterna att få teoretiska och praktiska kunskaper i diskret matematik inom ramen för bioinformatik. Stor vikt kommer att läggas på strikt bevisföring och problemlösning. Kursens innehåll Partitioner, permutationer, algoritmer och deras effektivitet, grafer, sortering och sökning, matchningar, nätverk och flöden, omarrangemang av genom, jämförelse av gensekvenser, sekundärstruktur hos RNA, proteinstruktur, fragmentsammanläggning, genetiska nätverk. Särskild behörighet Analys. Algebra. Programmeringsteknik I. Matematisk statistik. Cellbiologi. Diskreta strukturer inom bioinformatik I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov, hemuppgifter och seminarieuppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Biggs N.: Discrete Mathematics, 2nd edition., OUP, 2003. Kompendier och stencilerat material. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


159

Distribuerad modellering med geografiska informationssystem, 2 poäng Distributed modelling with geographical information systems 1TV440 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2001-06-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Ge insikt i hur geografiska informationssystem kan användas för modellering och analys av miljörelaterade geovetenskapliga processer. Kursens innehåll Grundläggande principer för GIS: boolska operationer, vektor- och rastermodeller. Grundläggande kartografi: transformation av koordinatsystem och projektioner, distribuerad statistik. Analys av distribuerade geovetenskapliga processer och miljöprobelm med GIS: miljörelaterade akvatiska transportprocesser, vattenresursplanering, miljökonsekvensbeskrivning. Särskild behörighet Teknisk orientering. Programmeringsteknik och numerisk analys. Matematisk statistik I och II. Markvetenskap. Hydrologi Undervisningsform Föreläsningar, datorövningar. Examinationsform Inlämningsuppgifter Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Goodchild et al.: Environmental modelling with GIS Nivå: Kursen ges på BC-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


160

Distribuerade informationssystem, 5 poäng Distributed Information systems 1TS160 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursen har till syfte att ge studenterna förståelse för distribuerade informationssystems uppbyggnad och funktion, förståelse för olika realiseringsmodellers tillämplighet och användbarhet i olika sammanhang samt kunskaper om underliggande tekniker såsom exv. kommunikation i nätverk och distribuering av information. Kursens innehåll Uppbyggnad av moderna distribuerade informationssystem: flerskikts-arkitekturer, klient/server-arkitekturer och orientering om "peer-to-peer"-system. Informationsflödet i distribuerade informationssystem: organisation, hantering och presentation av information. Distribuerade exekveringsmiljöer: processbegreppet, portabel kod, "sandboxing". Distribuerade databaser: uppbyggnad och funktion. Kommunikation i distribuerade informationssystem: Internet-arkitekturen, nätverk och protokoll. Säkerhet i distribuerade informationssystem: robusthet, feltolerans, redundans, brandväggar. Särskild behörighet Kunskaper motsvarande kurserna Databaser och datastrukturer och Stokastisk modellering inom STS-programmet. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och inlämningsuppgifter. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Fastställs senare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


161

Distribuerade system, 3 poäng Distributed systems 1TT835 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska deltagarna ha fått en inblick i de speciella problem som uppstår vid konstruktion och drift av distribuerade datorsystem och hur dessa kan lösas. Kursens innehåll Modeller för distribuerade system. Distribuerade operativsystem. Atomära händelser. Synkronisering. Distribuerade filsystem. Feltolerans i distribuerade system. Datarepresentation. Konsistenskontroll. Metoder för interprocess- kommunikation och distribuerad kontroll i distributed system. Existerande distribuerade operativsystem, som Mach, Sprite, and Amoeba gås igenom som fallstudier. Särskild behörighet Algoritmer och datastrukturer. Datorarkitektur. Operativsystem. Datakommunikation Undervisningsform Föreläsningar, laborationer, handledning, seminarier (beroende på antalet deltagare). Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Tanenbaum: Distributed Operating Systems, Prentice-Hall, 1995. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


162

Dynamiska Biologiska Nätverk, 5 poäng Dynamical Biological Networks 1MB606 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik och Bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Målet med denna kurs är att skapa en grundläggande förståelse för dynamiska modeller av adaptiva evolverande biologiska nätverk t.ex. neuronnät, immunnätverk, gennätverk, metaboliska nätverk och ekologiska system. Kursens innehåll Deterministiska och stokastiska dynamiska modeller av dynamiska biologiska nätverk som neuronnät, gennätverk, metabola nät, och ekologiska system. Grundläggande begrepp som tidsskalor, adaptation, lärande, evolution, kortids- och långtidsminne, interna representationer, associativa minnen, generalisering, mönsterkomplettering, mönsterigenkänning. Algoritmer och metoder för att anpassa dynamiska nätverksmodeller till experimentella data och för att med hjälp av experimentella observationer kunna klassificera nätverk i olika grupper. Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Matematisk statistik. Beräkningsvetenskap I. Lärande system för molekylär dataanalys. Undervisningsform: Föreläsningar, seminarier och laborationer. Examinationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut, inlämningsuppgifter. I kursen ingående övningar och laborationer som är poängsatta med 2 poäng. Betyg: Något av betygen, underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts. Kurslitteratur (Prel)Bower, J.M and Bolouri, H., Computational Modeling of Genetic and Biochemical Networks. MIT Press, 2001. Utdrag ur textböcker och artiklar. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi. Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik. Kursansvarig institution: Institutionen för teknikvetenskaper


163

Dynamiska system, 5 poäng Dynamic Systems 1TS130 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om metoder och datorbaserade hjälpmedel för att beskriva och analysera dynamiska system. Kursens innehåll Exempel på dynamiska system inom teknik, biologi och ekonomi. Differens- och differentialekvationer. Översikt och tillämpningar av viktiga transformer: Fourier-, Laplace- och Z-transformen. Beskrivning i frekvensdomänen. Överföringsfunktioner. Tillståndsbeskrivning. Introduktion till olinjära system. Linearisering och stationära lösningar. Särskild behörighet Ordinära differentialekvationer, Stokastisk modellering, Beräkningsvetenskap I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och frivilliga inlämningsuppgifter Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kurserna Matematik för signalbehandling (1IT080), Signaler och system (1TT261), Transformmetoder (1MA705), Fouriermetoder (1MA704) och kan inte tillgodoräknas i en examen samtidigt med någon av dessa. Kurslitteratur H. Sollervall, B.Styf. Transformteori för ingenjörer, andra upplagan. Bokförlaget KUB, 1999. Pär Samuelsson. Dynamiska System. Avd för Systemteknik, 2002. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


164

Dynamiska system och kaos, 4 poäng Dynamical Systems and Chaos 1TT705 Kursplanen är fastställd 1997-10-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen avser att ge kunskaper för att förstå och analysera komplexa dynamiska system, som uppvisar kaotiskt beteende. Kursens innehåll Exempel på dynamiska system i fysik, kemi och biologi. Banor, fixa och periodiska punkter. Hamiltonianska och dissipativa system. Aspekter på ickelinjaritet. Bifurkation och övergång till kaos. Kaos, Liapunov exponent, attraktorer och kritiska banor. Newtons metod. Fraktaler, Juliamängder och Mandelbrotmängder. Olika tillämpningar. Särskild behörighet : Analys och Mekanik II eller motsvarande kunskaper. För att kunna utnyttja demonstrationsmaterial rekommenderas erfarenhet från Word-Wide-Web. Undervisningsform: Föreläsningar och lektioner Examinationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Strogatz, S.H.: Nonlinerar dynamics and chaos, with applications to physics, biology, chemistry and engineering, Addison-Wesley 1994. Bredvidläsningslitteratur: Devaney: A First Course in Chaotic and Dynamical Systems: Theory and Experiments, Addison-Wesley. Devaney, R.L.: An Introduction to Chaotic Dynamical Systems, 2:nd ed., Addison-Wesley. Schuster: Deterministic Chaos - an Introduction, Physik- Verlag. P.Cvitanovic: Classical and Quantum Chaos - A Cyclists Treatise , finns på http://www.nbi.dk/~predrag/QCcourse N.B.Tufillaro, T.Abbot and J.P.Reilly: An Experimental Approach to Nonlinerar Dynamics and Chaos, Addison-Wesley, finns på http://cnls-www.lanl.gov/nbt/intro.html Datordemonstrationer från http://www.physics.mcgill.ca/physics-services/physics_software.html G.Baumann: Matematica in Theoretical Physics, Springer Verlag Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för teoretisk fysik


165

Elektrisk mätteknik, 3 poäng Electrical measurement techniques 1TV101 Kursplanen är fastställd 1989-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period Q 21, ES 32 och W 24 Mål för utbildningen Kursen ger praktiska tillämpningar på mätningar av fysikaliska storheter med modern elektrisk instrumentering. Kursen ger också grunderna i analog och digital elektronik, speciellt för användning av olika givare. Kursens innehåll Filter, Bodediagram, Tvåpolsekvivalenter för in- och utgångar, Halvledarkomponenter: diod, bipolär transistor, FET, m.m., Operationsförstärkare, Digitala kretsar. Givare med tillämpningar på ovanstående avsnitt, Mätning med instrument och dator. Laborationer: Elektroniska mätinstrument och signalbearbetning, Operationsförstärkare och analoga givare , Digitala kretsar och givare, Projektlaboration Dessutom utföres några av lektionsövningarna i laboratoriet. Särskild behörighet Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. Ellära och vågrörelselära eller Elektromagnetism eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Laborativ tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkänd laborationskurs Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kompendier, Fysiska institutionen Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


166

Elektrokemi, 4 poäng Electrochemistry 1KE725 Kursplanen är fastställd 2001-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna - tillämpa Nernstekvationen på elektrokemiska system samt beskriva skillnaden mellan jämviktsegenskaper och egenskaper i närvaro av elektrisk ström i elektrokemiska system - beskriva empiriska sambanden mellan konduktivitet, molär konduktivitet, jonmobilitet och elektrolytkoncentration samt kunna tillämpa detta på såväl starka som svaga elektrolyter - förklara hur diffusionspotentialer, vätskepotentialer och membranpotentialer uppkommer - beskriva elektrolytiska dubbelskikt med hjälp av vanliga modeller - definiera begreppet överspänning, förklara dess orsaker samt beskriva hur sambandet ström-överspänning kan mätas med ett treelektrodarrangemang - beskriva olika diffusionsprocesser i fasta material och förklara dessa med enkla atomistiska modeller involverande defekter och termiskt aktiverade atomförflyttningar samt förklara hur dessa processer hänger ihop med jonledningsförmåga i sådana material - beskriva de elektrokemiska mätmetoderna kronoamperometri, cyklisk voltammetri och AC-impedans samt redogöra för vilken typ av information som kan erhållas med dessa metoder - ge exempel på typiska fasta elektrolyter, både keramiska material och polymerelektrolyter, och förklara hur jonledningen sker i dessa material - beskriva olika korrosionsformer, orsakerna till deras uppkomst och korrosionsförlopp - beskriva hur man tar upp polarisationskurvor samt redogöra för den information som dessa ger - ge exempel på olika metoder för att förhindra eller kontrollera korrosionsprocesser - förklara batteriers och bränslecellers funktion och beskriva industriella elektrokemiska process Kursens innehåll Allmän introduktion till elektrokemi: termodynamik, elektrodkinetik, dynamisk elektrokemi. Elektrokemi i fasta tillståndet, masstransport genom migration och diffusion. Konduktivitet. Fasta och flytande jonledare. Elektriska dubbelskikt, överspänningar. Elektrokemiska mätmetoder. Elektrokemisk materialsyntes. Korrosion. Korrosionsformer och korrosionsskydd. Polarisationskurvor. Laborationer som belyser det teoretiska innehållet. Litteraturuppgift med skriftlig och muntlig redovisning. Kommunikationsträning är en integrerad del i denna kurs och studenten får särskilt träna att söka och sammanställa information om tekniskt viktiga elektrokemiska processer samt att redovisa denna information såväl skriftligen som muntligen. Särskild behörighet Materialkemi Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 p). För godkännande krävs även godkänd laborationskurs och litteraturuppgift vilka tillsammans är poängsatta till 1 poäng. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden med kemiska institutionen som kursansvarig. Kurslitteratur Hamann, C.H., Hamnett, A., Vielstich, W.: Electrochemistry, Wiley-VCH. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


167

Elektrokemi, 4 poäng Electrochemistry 1TM725 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna - Tillämpa Nernstekvationen på elektrokemiska system samt beskriva skillnaden mellan jämviktsegenskaper och egenskaper i närvaro av elektrisk ström i elektrokemiska system - beskriva empiriska sambanden mellan konduktivitet, molär konduktivitet, jonmobilitet och elektrolytkoncentration samt kunna tillämpa detta på såväl starka som svaga elektrolyter - förklara hur diffusionspotentialer, vätskepotentialer och membranpotentialer uppkommer - beskriva elektrolytiska dubbelskikt med hjälp av vanliga modeller - definiera begreppet överspänning, förklara dess orsaker samt beskriva hur sambandet ström-överspänning kan mätas med ett treelektrodarrangemang - beskriva olika diffusionsprocesser i fasta material och förklara dessa med enkla atomistiska modeller involverande defekter och termiskt aktiverade atomförflyttningar samt förklara hur dessa processer hänger ihop med jonledningsförmåga i sådana material - beskriva de elektrokemiska mätmetoderna kronoamperometri, cyklisk voltammetri och AC-impedans samt redogöra för vilken typ av information som kan erhållas med dessa metoder - ge exempel på typiska fasta elektrolyter, både keramiska material och polymerelektrolyter, och förklara hur jonledningen sker i dessa material - beskriva olika korrosionsformer, orsakerna till deras uppkomst och korrosionsförlopp - beskriva hur man tar upp polarisationskurvor samt redogöra för den information som dessa ger - ge exempel på olika metoder för att förhindra eller kontrollera korrosionsprocesser - förklara batteriers och bränslecellers funktion och beskriva industriella elektrokemiska process Kursens innehåll Grundläggande begrepp inom elektrokemi. Allmän introduktion till elektrokemi: termodynamik, elektrodkinetik, dynamisk elektrokemi. Elektrokemi i fasta tillståndet, masstransport genom migration och diffusion. Konduktivitet. Fasta och flytande jonledare. Elektrokemiska mätmetoder. Korrosion. Laborationer som belyser det teoretiska innehållet. Litteraturuppgift med skriftlig och muntlig redovisning. Kommunikationsträning är en integrerad del i denna kurs och studenten får särskilt träna att söka och sammanställa information om tekniskt viktiga elektrokemiska processer samt att redovisa denna information såväl skriftligen som muntligen. Särskild behörighet Materialvetenskap III: Materialkemi och Termodynamik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 poäng). För godkännande krävs även godkänd laborationskurs och litteraturuppgift (1 poäng). Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen kan ej tillgodoräknas i en examen samtidigt med motsvarande kurs inom K-programmet, Elektrokemi (1KE725), 4 poäng. Kurslitteratur Hamann, C H, Hamnett, A, Vielstich, W: Electrochemistry, Wiley-VCH. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


168

Elektromagnetisk Kompatibilitet (EMC), 4 poäng Electromagnetic Compatibility (EMC) 1TT165 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Den allt längre gående miniatyriseringen av elektroniska kretsar och utvecklingen av långtgående integrering av specialkretsar har idag lett till att elektriska impulser med endast några volt amplitud kan störa eller förstöra dagens elektronik som ofta inte tål mera än mJ eller mJ energi. Kursen avser att öka studenternas medvetenhet om dessa fakta och vidta effektiva åtgärder för att lösa problemen. Kursdelen urladdningars fysik kommer att ge studenterna kunskap om överspänningarnas naturliga konsekvenser och kursdelen högspänningsteknik behandlar användning av olika instrument och teknik för test av olika komponenters och apparaters tålighet mot överspänningar. Kursdelen EMC ger information hur överspänningar produceras i olika utrustning och vilka skyddsåtgärder som kan vidtas. Kursdelen om åskskydd ger information om hur en byggnad som träffas av blixten skall skyddas. Skyddsåtgärderna fordrar djupgående kunskap om urladdningsfysik och EMC. Laboratorieexperimenten betonar och kräver den kunskap studenterna fått från lektionerna i problemlösning och som behövs i praktiken vare sig studenterna väljer karriärer som forskare eller som ingenjörer. Kursens innehåll Introduktion: Elektromagnetisk interferens (EMI), EMC-problemets natur, översikt av de elektromagnetiska principerna (Maxwells ekvationer, plana vågor, transmissionsledningar, antenner), speciella begrepp för EMC-studier; Elektromagnetiska transienter: Det elektriska sammanbrottets mekanismer; Elektriska komponenters icke ideala uppträdande: Ledare, kondensatorer, induktorer, resistorer, transformatorer, mekaniska kopplingsdon; Överhörning (elektromagnetisk koppling i närfältet): Gemensam impedanskoppling, kapacitiv koppling, induktiv koppling, kombinationer av överhörning; Växelverkan mellan elektromagnetiska fält med kraftledningar och elektriska kretsar; Elektromagnetisk skärmning: Skärmningseffektivitet, absorption, reflexion och multipelreflexion, skärm vid närfältkällor respektive fjärrfältkällor; Skärmade kablar: Överhörning till skärmade kablar, begreppen kopplingsimpedans, testning av skärmade kablar; Komponenter för överspänningsskydd och filter: Serie- och shuntskyddskomponenter, gasurladdningsrör, varistorer, dioder, filter; Systemkonstruktion för EMC: Systemplan, skärmningstopologi, införing av ledare i skärmade utrymmen, jordning och jordningsprinciper, signaljord och skyddsjord, enpunktsjordning och flerpunktjordning; Principer för åskskydd: Infångningsavstånd, skyddsklotmetoden, fångurladdningens utbredning (modell), sannolikheten för blixtinslag i en byggnad, yttre åskskydd, takledare och uppfångare, nedledare och anslutning till jordtag, stegspänningar och beröringsspänningar, jordning, inre åskskydd (anslutningsledare och överspänningsskydd); Standardisering och testning: EMC-standard, testning för EMC; Laborationer: Fyra laborationer. Särskild behörighet Ellära eller Elektromagnetism. Elektronik, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, räkneövningar samt laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen samt godkänd laborationskurs Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Denna kurs har stora överlapp i innehåll med den tidigare kursen 1TT540, Sammanbrott och tillförlitlighet av elektriska system, 4 p. Teknologer inom F-programmet som har läst båda kurserna får tillgodoräkna 6 poäng inom examenskravet på 180 poäng. Kurslitteratur Kompendium. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


169

Elektromagnetisk fältteori, 5 poäng Electromagnetic field theory 1TT162 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges över perioderna 33 - 34 Mål för utbildningen Kursen avser att härleda och beskriva den klassiska elektromagnetismen på ett självkonsistent och utförligt sätt, samt att ge kunskaper som möjliggör såväl djup förståelse som förmåga att lösa konkreta elektromagnetiska fältproblem. Kursens innehåll Betydelsen av ett vektorfälts cirkulationstäthet och källtäthet (Helmholtz sats). Elektrostatiska fält. Elektrostatisk energi. Multipolutveckling. Dielektrika. Potentialteori (entydighetssatsen, spegling, variabelseparation). Stationära strömfördelningsproblem. Magnetostatiska fält. Magnetostatiska potentialproblem. Faradays induktionslag. Magnetostatisk energi. Magnetiserbara medier. Maxwells ekvationer. Randvillkor. Gauge-transformationer. Maxwells spänningstensor. Poyntings teorem. Vågekvationen, plana vågor, reflexion, refraktion. Fältinträngning i ledande medier. Generering av elektromagnetisk strålning (inhomogena vågekvationen, retarderade potentialer). Multipolutveckling av det elektromagnetiska strålningsfältet. Antenner. Särskild behörighet Ellära eller Elektromagnetism. Fysikens matematiska metoder. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur R Wangsness: Electromagnetic Fields, J. Wiley & Sons. Exempelsamling. Stenciler. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


170

Elektromagnetism, 4 poäng Electromagnetism 1FY721 Kursplanen är fastställd 2002-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges över perioderna K 31 och Q 14 Mål för utbildningen Elektricitetsläran utgör en grundläggande del av fysiken och har omfattande tekniska tillämpningar. Kursen avser att dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiska fälten, dels ge en introduktion till elektrisk mätteknik. Kursens innehåll Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential. Gauss´sats. Dipoler och elektrisk polarisation, D-fältet. Kondensatorer, elektrostatisk energi. Elektrisk ström: Ohms lag. Kirchhoffs lagar, emk, RC-kretsar. Stationär elektromagnetism: Magnetisk kraftverkan, magnetisk flödestäthet, Amperes lag, magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och ferromagnetism. Elektromagnetisk induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig induktans, det magnetiska fältets energi. Maxwells ekvationer. Växelström: visardiagram, komplexa metoden och effekt. Transformatorn. Laborationer: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Magnetiska fält, Induktion, Växelström. Särskild behörighet: Grundläggande algebra. Lineär algebra. Endimensionell analys. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer Examinationsform: Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut och godkänd laborationskurs. Poänguppdelning: Tentamen 3p och laborationer 1p. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley. Elektricitetslära, kompletterande kompendium till Young-Freedman, Fysiska institutionen. Problemsamling och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Fysiska institutionen


171

Elektromagnetism, 5 poäng Electromagnetism 1TT046 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Elektricitetsläran utgör en grundläggande del av fysiken och har omfattande tekniska tillämpningar. Kursen avser att dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiska fälten, dels att ge en introduktion till elektrisk mätteknik. Kursens innehåll Elektrostatik: elektrisk laddning. Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential, Gauss´sats, kapacitans, potentialen och elektriska fältet från en elektrisk dipol, polarisation, dielektrika, D-fältet, elektrostatisk energi, kraftverkan i kondensatorer, kondensatorer, kondensatorbatterier. Elektrisk ström: strömtäthet, kontinuitetsekvationen, Ohms lag, Kirchhoffs lagar, Joules lag, emk, upp- och urladdning av kondensator. Stationär elektromagnetism: magnetiska fältet, magnetisk kraftverkan, Biot-Savarts lag, magnetiska dipoler, magnetisk polarisation, H-fältet, dia-, para- och ferromagnetism, hysteresis, magnetiska kretsar, permanenta magneter , fältlinjers brytning vid gränsyta. Elektromagnetisk induktion: induktionslagen, Lenz lag, Faradays lag, självinduktion, det magnetiska fältets energi, in- och urkoppling av självinduktion, ömsesidig induktans. Maxwells ekvationer. Växelström: visardiagram, komplexa metoden, komplex effekt, transformatorn. Laborationer i ellära: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Magnetiska fält, Induktion, Hysteresis och Växelström. Särskild behörighet: Algebra och geometri. Endimensionell analys. Flerdimensionell analys. Mekanik I. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer Examinationsform: Prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Inlämningsuppgifter kan förekomma. Laborationskursen poängsätts med 1 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter: Kursen ersätter från läsåret 02/03 den tidigare kursen 1TT043 Ellära 5 poäng. Kurslitteratur: Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley. Problemsamling i ellära, Fysiska institutionen. Elektricitetslära, kompletterande kompendium till Young-Freedman, Fysiska institutionen. Nordling-Österman. Physics Handbook, Studentlitteratur 1999. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Fysiska institutionen


172

Elektromagnetism och vågrörelselära, 6 poäng Electromagnetism and wave physics 1FY720 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Energisystem Studieperiod: Kursen ges över perioderna 22 – 23 Mål för utbildningen Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om elektriska och magnetiska fält samt vågors egenskaper. Särskilt behandlas hur elektriska och magnetiska fält och vågor uppträder och behandlas inom energitekniken. Kursens innehåll Följande områden behandlas Repetition av vektoranalys. Statiska elektriska fält: Coulombs lag, elektriska fält och punktladdningar. Elektriska fält kring distribuerade laddningar. Gauss´ lag. Elektrisk potential. Dielektrika. D-fältet, Kondensatorn. Energi och krafter i elektriska fält. Likström: strömmar och spänning. Ohms lag, Kirchhoffs lagar, elektrisk effekt. Statiska magnetfält: Fält i rymden. Magnetisk flödestäthet. Biot-Savarts lag. Magnetisk dipol. Magnetiska material och permeabilitet. H-fältet.Induktans och ömsesidig induktans. Energi och krafter i magnetiska fält. Tidsberoende fält och Maxwells ekvationer: Induktion med applikationer. Svängningskretsar. Vågekvationen. Mekaniska vågor. Plana vågor: dopplereffekt, polarisation, förluster, grupphastigheter. Reflektion, spridning, interferens, brytning och brytningsindex. Applikationer på elektromagnetiska vågor. Geometrisk optik. Laborationer: Mätteknik och mätinstrument. Kondensatorförsök. Induktion. Laborationer inom vågrörelselära. Särskild behörighet Algebra och geometri. Flerdimensionell analys. Mekanik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Begränsade projekt- och beräkningsuppgifter i Matlab kan ingå. Examinationsform Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten, beräkningsuppgifter och laborationer. Skriftlig tentamen under kursens gång och vid kursens slut. Poängfördelning: Tentamen i elektromagnetism, 3 poäng. Laborationer i elektromagnetism, 1 poäng. Tentamen i vågrörelselära, 1,6 poäng. Laborationer i vågrörelselära, 0,4 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Young-Friedman: University Physics, Addison-Wesley. C. Nordling & J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. Kompendier och laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Fysiska institutionen


173

Elektronik, 4 poäng Electronics 1TT044 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Studieperiod: Kursen ges i period 21 Mål för utbildningen Att ge en introduktion till elektronikens grunder och tillämpningar, samt att utföra mätningar och analyser på elektroniska system. Kursens innehåll Elektroniska system. Passiva och aktiva komponenter. Ekvivalenta kretsar. Förstärkare. Återkoppling. Operationsförstärkare. Filter. Kraftelektronik. Tids- och frekvensdomän. Brus och störningar. Datorsimulering med SPICE. Särskild behörighet Elektromagnetism, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer Examinationsform Prov vid delkursernas slut. För godkännande krävs även godkända laborationskurser. Inlämningsuppgifter kan förekomma Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare delkursen Elektronik inom kursen Elektrofysik 14 poäng (1TT042). Kurslitteratur Storey, N., Electronics - A systems approach, 2ed, Addison-Wesley, 1998. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


174

Elektronik i rymden, 4 poäng Electronics in Space 1TT532 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en introduktion till konstruktion av elektronik avsedd för rymdändamål, och att ge kunskaper om joniserande strålnings inverkan på analoga och digitala komponenter. Kunskaperna är även användbara inom närliggande områden såsom flygelektronik och medicinsk elektronik. Kursens innehåll Rymdmiljön. Joniserande strålnings inverkan på aktiva komponenter. Felkällor i analoga komponenter. Kvalitet och tillförlitlighet hos rymdelektronik. Kretslösningar för fundamentala funktioner i satellitsystem och för mätning av rymdplasma, t.ex. differentialförstärkare, mätförstärkare med låg och hög impedans, analog till digitalomvandlare, överföring av analoga och digitala signaler. EMC på kretsnivå. "Bootstrapping" (positiv återkoppling). Laborationer: Totaldostest av analoga och digitala kretsar i en Co60 strålkälla vid TSL. "Worst-case" analys av kretsar genom numerisk simulering med hjälp av SPICE. Miniprojekt: Konstruktion av delsystem för mätning av plasmaparametrar. Särskild behörighet: Elektronik, Analog elektronik och Signaler och system Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationer och miniprojekt Examinationsform: Skriftlig eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkända laborationer och godkänt miniprojekt Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kompendium: "Radiation effects enginnering handbook", ESA-rapport 1994. Kompletterande kursmaterial, bl.a. delar av kurslitteraturen i Analog elektronik och Signaler och system. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


175

Elektronik och elektrisk mätteknik, 5 poäng Electronics and electrical measurements 1MB222 Kursplanen är fastställd 2004-06-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: X 32 Mål för utbildningen Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om begrepp, metoder och instrumentering inom den moderna mättekniken, samt erhålla grundläggande kunskaper i analog och digital elektronik. Kursens innehåll Passiva och aktiva komponenter. Operationsförstärkare med tillämpningar t ex instrumentförstärkare. Behandling och överföring av analoga signaler. Digitalteknik med kombinatoriska nät och sekvensnät. A/D-D/A-omvandling. Digitalinstrument. Metoder för detektion av signaler dolda i brus. Sensorer för mätning av icke elektriska storheter som temperatur, läge, tryck, flöde, etc. Orientering om fysikaliska mätprinciper för biosensorer. Mätdatasystem. Särskild behörighet Ellära och vågrörelselära I och II, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och projektarbete. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras godkänt betyg på laborationskursen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB221. Nu kurskod pga byte av kursansvarig institution. Kurslitteratur Storey. N., Electronics - A systems approach, 2ed, Addison-Wesley, 1998. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


176

Elektronik och elkretsteori, 3 poäng Electronics and Electric Circuits 1IT044 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 13 Mål för utbildningen Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper i lik- och växelströmslära, kunskaper om elektroniska komponenter och kretslösningar för analog elektronik. Vidare avser kursen att ge grundläggande färdigheter i analys och konstruktion av analoga kretsar samt erfarenhet av analog simulering. Kursens innehåll Begreppen resistans, ström, spänning och potential. Ohms och Kirchhoffs lagar. Spänningsdelning. Tvåpoler och tvåpolssatsen. Grundläggande växelströmsbegrepp. Överföringsfunktioner. Gränsfrekvens. Mätinstrument och oscilloskop. Operationsförstärkaren. Frekvensberoende kopplingar. Bodediagram. Särskild behörighet Grundläggande algebra. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut samt obligatoriska laborationer. Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursplanen överlappar Elektronik och elkretsteori 5 poäng (1EI023) och kan ej tillgodoräknas i examen samtidigt med denna. Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


177

Elektronisk handel och säkerhet, 5 poäng Electronic commerce and security 1TS210 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Att belysa hur tekniska och icke-tekniska faktorer påverkar acceptans, framgång eller misslyckande av tjänster som bygger på elektronisk handel. Kursens innehåll Säkerhet genom kryptering, protokoll och säkerhetstänkande; olika former av attacker. Utformning och konstruktion av en tillförlitlig webbplats. Elektronisk handel, automatiserad handel, transaktioner och auktioner. Optimering. Tillämpning av datamining-tekniker. Etiska aspekter. Särskild behörighet Matematisk statistik, grundläggande programmering, datastrukturer, samt databasteknik eller distribuerade informationssystem. Informationsutvinning rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar och obligatoriska uppgifter. Examinationsform Skriftlig prov vid kursens slut, samt konstruktion av en enkel webbplats. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Darrel Ince: Developing Distributed and E-commerce Applications, 2nd ed., Addison-Wesley. ISBN 0-321-15422-3. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


178

Elementarpartikelfysik, 4 poäng Elementary particle physics 1TT772 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-04-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursens syfte är att ge en systematisk genomgång av partikelfysikens standardmodell, med tonvikt på tolkning av experimentella data, i termer av grundläggande egenskaper hos kvarkar och leptoner (på en djupare nivå än i kursen Kärn- och partikelfysik). Kursens innehåll Leptoner och kvarkar - en introduktion till Standardmodellen och dess komponenter. Antipartiklar - Dirac teori. Invarians, symmetrier och bevarandelagar, och deras betydelse inom partikelfysiken, illustrerade genom exempel såsom pionproduktion, partikel-antipartikelsystem, det neutrala kaonsystemet. Hadron-hadron växelverkan. Kvarkmodellen inklusive spektroskopi med tunga kvarkar. Kvark-kvark växelverkan och kvantkromodynamik (QCD). Elektro-magnetisk växelverkan - formfaktorer. Partonmodellen och djupt inelastisk spridning, strukturfunktioner. Svag växelverkan inklusive betasönderfall, Caribbo-teori. Kobayashi-Maskawa-mixing. Förenad elektrosvag växelverkan, W, Z och Higgs-bosonen. Utblick: förening av stark- och elektrosvag växelverkan (GUT´s), supersymmetri, frågan om massans ursprung, neutrino oscillationer, solneutrino-problemet mm. Särskild behörighet: Kvantmekanik fk. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform: Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter. Godkänd laborationskurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Meddelas vid första föreläsningstillfället. Prel. en av B P Roe: Particle Physics at the New Millenium, Springer 1996. B.R. Martin, G. Shaw: Particle Physics, John Wiley & Sons, 1992. Perkins, D.H.: Introduction to High Energy Physics, Cambridge, 2000 Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


179

Elkraftteknik, 3 poäng Power engineering 1TG145 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Energisystem och Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Introduktion och översikt av elkraftsystemet och dess ingående komponenter. Kursens innehåll Elkraftsystemet: Trefassystem, symmetriska komponenter, AC transmission av elkraft, ekvivalenter av ingående beståndsdelar såsom transformatorer, roterande maskiner (motorer och generatorer), kablar, luftledningar. Ingående komponenter: Transformatorer, roterande maskiner, ställverk (mättransformatorer, avledare, brytare, frånskiljare) och transmissionslinjer och kablar samt tillbehör. Besök/övning på ett högspänningställverk och på transformatorfabrik. Särskild behörighet Elkrets I. Undervisningsform Föreläsningar, räkneövningar och studiebesök med övningar Examinationsform Skriftlig tentamen Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Grainger & Stevenson “Power System Analysis” McGraw Hill 1994, CTH 1992 Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


180

Elkrets I, 2 poäng Electric Circuit Theory 1TG141 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Introduktion och användning av elektriska ekvivalenter för beräkning av elektriska nät vid stationärtillstånd. Växelström och likström. Grundkurs för en rad elektriska energikurser inom elenergiförsörjningen. Kursens innehåll Kirchoffs lagar. Likströmsnät, effekt/energiberoende och -oberoende källor, serie/parallell koppling, D-Y transformering. Spännings/strömdelning, superposition/ekvivalenta tvåpoler, mask och nodanalys. slutning och brytningsatser, jw-metoden, frekvenskarakteristik, resonanskretsar, överföringsfunktioner, komplex effekt, ömsesidig induktans och ideala transformatorer. Särskild behörighet Elektromagnetism och vågrörelselära eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar och räkneövningar Examinationsform Skriftlig tentamen Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendium & exempelsamling utformat för ES3 Davidsson& Hovenskiöld “Elektriska nät” CTH 2001 Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


181

Ellära och vågrörelselära, 6 poäng Electromagnetism and wave physics 1TV111 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Molekylär bioteknik och Miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i perioderna W 23 och X 23-34. Mål för utbildningen Elektricitetslära och vågrörelselära utgör grundläggande delar av fysiken och har omfattande tekniska tillämpningar. Kursen avser dels ge grundläggande kunskaper om de elektromagnetiska fälten, dels att ge en introduktion till elektrisk mätteknik. Kursen avser också att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk som elektromagnetisk karaktär. Kursens innehåll Elektrostatik: Coulombs lag, elektrisk fältstyrka och potential. Gauss´sats. Kondensatorer, elektrostatisk energi. Elektrisk ström: Ohms lag, Kirchhoffs lagar, emk, RC-kretsar. Stationär elektromagnetism: Magnetisk kraftverkan, magnetisk flödestäthet, Amperes lag. Elektromagnetisk induktion: Faradays lag, självinduktion, ömsesidig induktans, det magnetiska fältets energi. Maxwells ekvationer. Växelström: visardiagram, komplexa metoden, effekt. Transformatorn. Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor. Elektromagnetiska vågor. Våghastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, polarisation. Geometrisk optik, optiska instrument. Något om interferens och diffraktion samt holografi. Laborationer: Mätteknik och mätinstrument, Kondensatorförsök, Induktion, Växelström, Vågoptik, Polarisation, Stråloptik. Särskild behörighet Algebra och geometri. En- och flerdimensionell analys. Mekanik I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Ellära kan även tenteras separat. Obligatoriska inlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma. För godkänt betyg på kursen fordras även godkänt betyg på laborationskursen. Kursen består av tre poängsatta moment: Tentamen i ellära och vågrörelselära, 4 poäng. Laborationer i ellära, 1 poäng. Laborationer i vågrörelselära, 1 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Young - Freedman: University Physics, Addison-Wesley. Elektricitetslära, kompletterande kompendium till Young - Freedman, Fysiska institutionen. Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur. Problemsamling, kompendier och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution: Fysiska institutionen


182

Empirisk modellering, 5 poäng Empirical modeling 1ET100 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Ge generella kunskaper i modellering av dynamiska system med speciell tonvikt på empirisk modellering (systemidentifiering). Att ge färdighet i att använda datorbaserat stöd för empirisk modellering inklusive design av experiment, modellkalibrering och modellvalidering. Kursens innehåll Exempel på modeller för system och signaler. Introduktion till stokastiska processer. Modellering av dynamiska system med matematisk modellering och systemidentifiering. Parameterskattning i dynamiska modeller: Linjär regression, minsta kvadratmetoden och prediktionsfelsmetoder. Black box och grey box modellering. Olika metoder för modellvalidering. Möjligheter och begränsningar med empirisk modellering. Översikt av empiriska modelleringsproblem inom olika energisystem. Projekt: Empirisk modellering av några system inom energisystemsektorn. Särskild behörighet Reglerterknik (1TV231)eller motsvarande, System, modell och simulering (TN0105) eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, och laborationer. Projekthandledning. Examinationsform Godkänd projektuppgift samt godkänd laborationskurs. Kompletterande skriftligt prov kan också förekomma. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kurserna Systemidentifiering (1TT875) och Modellering och styrning av miljötekniska processer (1TV470) och kan inte tillgodoräknas i en examen samtidigt med någon av dessa. Kurslitteratur Ljung, L och Glad, T: Modellbygge och simulering. Studentlitteratur 2004. Kompletterande material som tillhandahålls av kursansvarig lärare. Nivå Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för informationsteknologi


183

Endimensionell analys, 6 poäng Calculus of one variable 1MA710 Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen och Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period ES, F och Q 11-12, IT, K och STS 12-13, W och X 13-14. Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i matematisk analys av funktioner av en reell variabel. Kursen skall även ge färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i att använda dem vid matematisk modellering. Kursens innehåll Reella tal: olikheter, absolutbelopp. Funktioner av en reell variabel: polynom och rationella funktioner, trigonometriska funktioner, logaritm- och exponentialfunktioner, inversa trigonometriska funktioner. Tillämpningar av dessa funktioner i geometriska och enkla fysikaliska situationer. Gränsvärde och kontinuitet, derivata, medelvärdessatsen, tillämpningar på extremvärdesproblem. Primitiv funktion och Riemannintegral, integrationsmetoder, tillämpningar på areaberäkning, kurvors båglängd m m. Generaliserade integraler. Plana kurvor, polära koordinater. Ordinära differentialekvationer: separabla, linjära av första ordningen; linjära av andra ordningen med konstanta koefficienter, homogena och inhomogena. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriska uppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges även som delkurs inom Analys, 14 poäng, 1MA700. Kursen kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN1. Kurslitteratur Ekstig-Hellström-Sollervall: Matematik startbok, Bokförlaget KUB 2002. Adams, R.A.: Calculus: A complete course. Senaste upplagan, Addison-Wesley. Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1995. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution: Matematiska institutionen


184

Energi- och livscykelanalys, 2 poäng Energy and Life Cycle Analysis TN4059 Kursplanen fastställd 6 mars 2002 av programnämnden för naturresursprogrammet Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet Energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål Kursens syfte är att ge kunskaper om hur man utifrån ett livscykelperspektiv kvantifierar användningen av naturresurser och dess miljöpåverkan. Främst behandlas energi-, exergi- och livscykelanalys (LCA), metoder vilka baseras på en naturvetenskaplig/termodynamisk grundsyn och har en omfattande tillämpning inom industri och forskning. En översikt ges också över andra kvantitativa metoder. Innehåll Energianalys Exergianalys Livscykelanalys - definition av syfte, systemgränser och funktionell enhet - inventering (LCI) - bedömning av miljöpåverkan (LCIA) - resultattolkning, känslighetsanalys Övriga kvantitativa metoder för analys av miljöpåverkan (emergianalys, MFA m.fl.) Datakällor Datasäkerhet Kursen innehåller även ett projektarbete där studenterna i en första fas skall utföra en energianalys av ett enklare produktionssystem och i en andra fas utveckla analysen till en LCA. Genomförande Föreläsningar 16 tim Projektarbete 24 tim Förkunskapskrav Två årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen för programmet eller motsvarande. Litteratur Rydh, Lindahl och Tingström. Livscykelanalys. Studentlitteratur Examination Tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten. Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: C Fordringar för godkänd kurs Godkänt projektarbete och godkänd tentamen. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för biometri och teknik, SLU


185

Energifysik, 4 poäng Energy physics 1TT735 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 1999-05-28 Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursens ändamål är att ge grundläggande kunskaper kunskaper om energikällor och energiomvandling. Tonvikten läggs på energislag och system av väsentlig betydelse för den nordiska energiförsörjningen, med betoning på ämnets ingenjörsmässiga aspekter. Kursens innehåll Inledning till energifysik i teknisk/ekonomisk mening. Energifysikens terminologi. Definition av viktiga begrepp. Olika energikällor; spontana och kontrollerbara; uttömliga och förnybara. Energilagring. Källors tillgänglighet, deras globala energiinnehåll och utvinningsbarhet. Jämförelse av energitätheten hos olika källor och deras öppenhet/ slutenhet visavi biosfären. Översiktliga beskrivningar av viktiga delar av energisystemet; principer för omvandlingsanläggningar såsom kondensverk, kraftvärmeverk, gasturbiner, vattenkraftanläggningar och kärnkraftverk. Grundläggande inledning till termohydraulik; transportekvationer för massa, impuls och energi i energiomvandlingssystem. Modellstudier av energisystem med termohydrauliska ekvationer. Teknologi för olika ångcykelsystem. Jämförelse mellan olika system. Orientering om ekonomiska/tekniska konsekvenser av olika energiomvandlingssystem samt deras miljöpåverkan. Effektivisering och besparing. Standardiseringsnormer av balanser/redovisningar av energiproduktion och komsumtion. Studiebesök: KSU (Kärnkraft, säkerhet och utbildning) och Termiska processer; båda i Studsvik. Uppsala energi. Vattenkraftverket i Älvkarleby. Kärnkraftverket i Forsmark. Särskild behörighet Termodynamik och grundläggande kärnfysik. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbete och studiebesök. Examinationsform Skriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkänt projektarbete. Deltagande i studiebesöken är obligatoriskt. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur: Fastställs senare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för neutronforskning


186

Energifysik II, 4 poäng Energy physics II 1TT736 Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet Teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten ha fördjupade kunskaper i energikällor och energiomvandling. Tonvikten läggs på värmebaserade energisystem av väsentlig betydelse för den nordiska elenergiförsörjningen, med betoning på ämnets ingenjörsmässiga aspekter. Vidare syftar kursen till att orientera om framtida nukleära energitekniker som acceleratordriven transmutation, thoriumreaktorn, bridning och termonukleär fusion. Kursens innehåll Fördjupad förståelse av termohydraulik för värmebaserade energisystem, särskilt tvåfasflöde. Tillämpningar inom fossilbränslen, biobränslen och kärnkraft. Fördjupad reaktorfysik. Reaktordynamik. Kärnkraftssäkerhet. Urancykeln och hantering av kärnavfall och tänkbara framtidstekniker. Acceleratordriven transmutation. Orientering om thoriumcykeln, bridning och termonukleär fusion, särskilt neutronfysikaliska aspekter av dessa. Laborationer. Särskild behörighet: Energifysik I. Undervisningsform: Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbete och laborationer. Examinationsform: Muntlig och skriftlig tentamen. Godkänt projektarbete. Godkända laborationer. Deltagande i laborationerna är obligatoriskt. Betyg: Betygskalan U, 3, 4, 5 används på kursen. Övriga föreskrifter Studiebesök vid kärnkraftsreaktorn R2-0 i Studsvik planeras, med fullskalig scenariolaboration vid reaktorsimulator. Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för neutronforskning


187

Energihandel, 3 poäng Energy Trade FÖ4065 Kursplanen fastställd 18 mars 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammet Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om de energimarknader och den handel som finns och som främst berör Sverige. Innehåll Kursen behandlar energimarknadernas omfattning, funktion och mekanismer som styr utbud och efterfrågan på olika energislag och bränslen. Handeln analyseras särskilt. De marknader som behandlas i kursen är marknader för olja, kol, naturgas, gasol, biobränslen, fjärrvärme och el. Skatter och andra styrmedel som påverkar marknaden analyseras Genomförande Föreläsningar ca 10 timmar Studiebesök ca 5 timmar (obligatoriskt) Redovisning av projektarbete ca 10 timmar (obligatoriskt) Förkunskapskrav Grundläggande kurs i företagsekonomi omfattande lägst 3 poäng samt Introduktionskurs till energisystem 5 p eller motsvarande. Litteratur Utdelat material Examination Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete. Skriftlig tentamen Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Fordringar för godkänd kurs Godkända skriftliga och muntliga presentationer av projektarbeten samt deltagande i obligatoriska kursmoment. Godkänd tentamen. Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 poäng, som är en gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. Ämne: Företagsekonomi Nivå: A Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för bioenergi, SLU


188

Energisystem, 2 poäng Energy Systems TN4057 Kursplanen fastställd: 5 mars 2001 av Programnämnden för naturresursprogrammet SLU Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges i civilingenjörsprogrammet Energisystem Mål Kursens mål är att studenten ska sätta in den pågående undervisningen i energisystemprogrammet i ett större sammanhang och därmed öka förståelsen för energisystemen, samt utveckla de kunskaper som studenten tillgodogjort sig på introduktionskursen i energisystem, bl.a. förmågan att se helheter och att göra egna analyser. Innehåll Undervisningen sker i form av seminarier,föreläsningar och exkursioner med innehåll som är kopplat till den övriga undervisningen under det andra året på programmet och som kopplar samman de mer grundläggande kurserna och energisystem. Genomförande Obligatoriska seminarier, föreläsningar, studiebesök och exkursioner 30 timmar. Kursen ges parallellt med övrig undervisning. Förkunskapskrav Kurs i introduktion till energisystem 5p som ges på civilingenjörsprogrammet i energisystem eller motsvarande. Litteratur Material delas ut under kursen. ExaminationSkriftliga referat av utvalda seminarier och exkursioner som granskas och kommenteras av kursledaren. Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Fordringar för godkänd kursSeminarier, föreläsningar, studiebesök och exkursioner är obligatoriska. Godkända seminariereferat krävs också för godkänd kurs. Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180p vid Uppsala universitet, som är en gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. Undervisningen meddelas som en så kallad "strimma" i schemat. Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: B Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för bioenergi, SLU


189

Energisystem i biogeovetenskapligt perspektiv, 8 poäng Energy systems from a biogeoscience perspective BI0540 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursplanen fastställd: 26 maj 2004 Ämnen: Markvetenskap/Biologi Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Förkunskapskrav Särskild behörighet enligt fordringar för civilingenjörsprogrammet i energisystem eller motsvarande. Mål Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskap om de primära energikällorna – solenergin och den geotermiska energin – och hur dessa i olika former driver de biotiska och abiotiska energisystemen. Studenten ska även ha fått tillräcklig kunskap i geovetenskap (geologi, meteorologi, hydrologi) och biologi (cellfysiologi, mikrobiologi, växtbiologi samt växtproduktionslära) för att förstå de processer som leder till att energin koncentreras i tekniskt användbara former. Innehåll Kursen belyser hur geologiska, meteorologiska, hydrologiska och biologiska processer påverkar och driver energisystemen. Geologiavsnittet ger en bakgrund till hur geotermisk energi och kärnenergi kan nyttjas. Meteorologin behandlar vind och nederbörd som källor för vind-, våg- och vattenkraft. Hydrologin beskriver det flödande vattnet inklusive grundvattnet. Klimatologin beskriver de skiftande geografiska förutsättningarna för energiuttag. Solinstrålning behandlas som energikälla för solceller, solfångare och ytjordvärme och som drivkraft för fotosyntes. Biologiavsnittet ger inledningsvis grundläggande kunskap om cellens organisation och funktion som system för biokemisk energiomvandling (respiration, fermentation, fotosyntes). Mikrobiell omvandling av biomassa exemplifieras med vätgas-, etanol- och biogasproduktion. Solenergins nyttiggörande behandlas med fokus på den direkta energibindningen genom fotosyntes i biomassa och ur produktionsfysiologisk och ekologisk synvinkel. Växtodlingens regionala förutsättningar och beroende av omgivningsfaktorer belyses. Slutligen behandlas de biologiska och geologiska processer som lett till upplagringen av bunden solenergi i form av stenkol, olja, brunkol och torv. Genomförande: Föreläsningar ca 70 tim. Seminarier ca 30 tim (obligatoriskt). Övningar och laborationer ca 35 tim (obligatoriskt). Exkursioner ca 15 tim (obligatoriskt) Litteratur: Campbell, N.A. & Reece, J.B. Biology Lundqvist, J. 2001. Geologi. Processer - landskap - naturresurser Kompendium Examination: Skriftlig och muntlig redovisning av grupparbeten. Skriftlig tentamen. Fordringar för godkänd kurs Godkänd skriftlig och muntlig presentation av grupparbeten samt deltagande i obligatoriska kursmoment. Godkänd tentamen. Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, som är en utbildning i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Ansvarig institution/motsvarande: Institutionen för skoglig marklära, SLU Medansvarig: Institutionen för mikrobiologi, SLU Institutionen för lövträdsodling+, SLU Institutionen för landskapsplanering, Ultuna, SLU


190

Energisystemens miljöpåverkan, 5 poäng Environmental Impacts of Energy Systems KE0024 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursplanen fastställd: 22 maj 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämnen: Biologi/Kemi Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Förkunskapskrav Två årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen för programmet eller motsvarande. Mål Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om olika energisystems miljöpåverkan, hur man mäter och bedömer dessa effekter samt möjliga åtgärder. Innehåll Kursen kommer att - utgå från några viktiga energitekniker och de effekter dessa har på miljön - i stor utsträckning kopplas till kurserna Energitekniker och Energi-och livscykelanalys - ge grunderna i meteorologi och klimatologi, behandla atmosfärens sammansättning, beskriva hur gasformiga utsläpp påverkar vissa atmosfärskemiska processer, strålningsbalans och cirkulation, samt ge en översikt över klimatförändringar - behandla förbränning innefattande förbränningskemi, spridning av förbränningsprodukter samt dessas påverkan på mark, vatten och biologiska system - ge en översikt över de miljöfarliga material som används i olika energiproduktionssystem - ge en översikt av de globala biogeokemiska cyklerna av C, N, P och S - belysa hur olika energisystem kan påverka populationer, artsammansättning och biodiversitet, samt att gå igenom metoder för att mäta och bedöma effekter på miljön av både långväga luftföroreningar och lokala utsläpp - belysa de möjligheter som finns för att komma tillrätta med de miljöproblem som kan uppstå. Genomförande Föreläsningar 70 tim Övningar 20 tim(obligatoriska) Litteratur Kompendium Examination Skriftlig tentamen. Fordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen, samt deltagande i obligatoriska kursmoment. Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem 180 poäng, som är en utbildning i samarbete mellan SLU och Uppsala universitet. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för kemi, SLU Medansvariga Institutionen för ekologi och miljövård, SLU Institutionen för miljöanalys, SLU


191

Energisystemfysik, 5 poäng Energy system physics 1TS020 Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursens ändamål är att ge kunskaper i energisystem, utifrån ett fysikperspektiv. Tonvikten läggs vid förståelse av fysiken inom energiomvandling, lagring och distribution. Vidare syftar kursen till att orientera om betydelsen av olika energikällor och olika energislag, samt användbarheten i olika tekniska sammanhang. Kursens innehåll Inledning till energifysik i teknisk/ekonomisk mening. Terminologi och definition av grundläggande begrepp och samband. Olika energikällor; spontana och kontrollerbara; uttömliga och förnybara. Energilagring. Källors tillgänglighet, deras globala energiinnehåll och utvinningsbarhet. Jämförelse av energitätheten hos olika källor och deras öppenhet eller slutenhet visavi biosfären. Översikt över grundläggande komponenter i energisystem; kondenskraft, kraftvärme, gasturbiner, vattenkraft, kärnkraft. Grundläggande termodynamik för energiomvandling. Grundläggande elkraftteknik. Studiebesök: Forsmarks kärnkraftverk, Älvkarleby vattenkraftverk, Uppsala energi, eller motsvarande. Särskild behörighet 20 poäng matematik samt kurserna System i teknik och samhälle: Introduktion och Kemiska principer. Undervisningsform Undervisningen sker i form av seminarier, föreläsningar och studiebesök. Examinationsform Muntlig och skriftlig tentamen. Deltagande i seminarier och studiebesök är obligatoriska. Betyg: Betygskalan 5, 4, 3 och u används på kursen. Övriga föreskrifter Kursen ges i samarbete med institutionen för teknikvetenskaper, avdelningen för elektricitetslära och åskforskning. Kurslitteratur Boyle (ed.): Renewable energy – Power for a sustainable future. Scott and Johnson: Science matters – nuclear power. Open University Press. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för neutronforskning


192

Energitekniker, 10 poäng Energy Technologies TN4060 Kursen ges i Civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursplanen fastställd: 6 mars 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: C Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Förkunskapskrav ·Två årskurser på civilingenjörsprogrammet i energisystem enligt utbildningsplanen för programmet. eller ·40 poäng på A- och B-nivå i ämnet teknik eller teknologi inkluderande introduktionskurs i energisystem eller motsvarande kunskaper, termodynamik, reglerteknik och ellära. Grundläggande kemi. Mål Studenten ska efter genomgången kurs ha kunskaper om de energitekniker som förekommer med tonvikt på tekniskt funktionssätt men också avseende miljöpåverkan och systemegenskaper. Innehåll Kursen behandlar tillämpade tekniker för omvandling, distribution och lagring av energi samt aspekter för energins användning såsom hushållning och effektivisering. Kursen innehåller tre olika delkurser på 4, 2 respektive 4 poäng. Del 1 behandlar ångcykeln, värmeteknik, termohydraulik, värmepumpar, turbomaskiner och förbränningsmotorer. Del 2 behandlar termokemisk omvandling och reningstekniker. (Del 2 samordnas med kursen Energisystemens miljöpåverkan.) Del 3 behandlar solenergi, vindkraft, vattenkraft, bioenergi, kärnkraft, geotermisk energi, våg- och tidvattenenergi, bränsleceller/vätgas, batterier samt energieffektivisering. Genomförande Kursen är uppdelad i tre delkurser som examineras var för sig och ges under tre olika perioder. Föreläsningar 82 timmar Studiebesök 24 timmar (obligatoriskt) Projektarbete 18 timmar (obligatoriskt) Laborationer/övningar 80 timmar (obligatoriskt) Litteratur Henrik Alvarez, Energiteknik, del 1 & 2, Studentlitteratur, Del 1: ISBN 91-44-31471-X, Del 2: ISBN 91-44-31481-7. Renewable Energy, Power for a Sustainable Future, Edited by Godfrey Boyle, Oxford University Press, ISBN 0-19-856452-X, eller motsvarande bok. Kompendier. Examination Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten, övningar och laborationer. Examination och skriftlig tentamen för varje delkurs. Fordringar för godkänd kurs Godkända skriftliga och muntliga presentationer av projektarbeten samt deltagande i obligatoriska kursmoment. Godkänd tentamen. Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 poäng, som är en gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. Kursen är identisk med 1SV730, Energitekniker 10 p på Uppsala universitet. Kursen ges vartannat år av institutionen för bioenergi, SLU och vartannat år av institutionen för strålningsvetenskap, Uppsala universitet. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för bioenergi, SLU


193

Engelska för studenter inom tekn.-nat. fakulteten, 5 poäng 5EN368 Kursplanen är fastställd 2000-04-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2001-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram: Kursen ges inom Programövergripande kurser Studieperiod: Kursen ges två gånger årligen på kvällstid Mål för utbildningen Utbildningen syftar till att utveckla studenternas färdighet i att läsa texter, skriva korta redovisningar samt hålla föredrag och delta i diskussioner om tekniska ämnen. Studenterna skall få kännedom om de vanligaste problem som svenska studenter möter i fråga om engelska både som fackspråk och som medium för internationellt umgänge. Kursen syftar till ökat självförtroende när det gäller den egna läs-, skriv- och talförmågan på engelska. Kursens innehåll Kursen bygger på studenternas aktiva deltagande i läs-, skriv- och talaktiviteter kring främst tekniska texter, såsom övningar i läsförståelse och vokabulär, skriftliga sammanfattningar av svenska och engelska texter, muntliga presentationer och diskussionsövningar samt genomgång av de vanligaste fel som svensktalande gör på engelska i de aktuella sammanhangen. Särskild behörighet: 80 poäng inom naturvetenskap/teknik. Undervisningsform: Lektioner och obligatoriska skriv- och taluppgifter. Examinationsform Examinationen sker genom fortlöpande bedömning av obligatoriska skriv- och taluppgifter. Betyg: Som betyg används något av uttrycken underkänd eller godkänd. Övriga föreskrifter Kursplanen är fastställd av Engelska insitutionen. För de tekniska yrkesprogrammen kan gälla viss begränsning på hur många poäng som kan tillgodoräknas inom examenskravet. Frågor gällande tillgodoräknande av poäng i examen avgörs av respektive programsamordnare för civilingenjörsprogrammen och av utbildningsledarna för högskoleingenjörsprogrammen. Kurslitteratur Tidnings-, tidskrifts- och internetmaterial från respektive ämnesområde och aktuellt material av allmänt intresse. Kompendium för självstudier. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Engelska Kursansvarig institution: Engelska institutionen


194

Evolutionsgenetik, 5 poäng Evolutionary genetics 1TS220 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen skall ge insikt i och förståelse för evolutionära processer på framför allt molekylär och genomisk nivå sett ur ett systemperspektiv. Specifikt syftar kursen till att studenterna skall utveckla ämnesövergripande kunskap inom gränsområdet mellan modern evolutionsbiologi och aktuell genomforskning (genomik). Kursens innehåll Livets uppkomst, evolutionära drivkrafter (mutation, drift, selektion, rekombination), fylogenetisk rekonstruktion, mutationsprocessen (mönster, hastighet, effekter), den neutrala teorin samt positiv och negativ selektion, polymorfism och inomartsvariation, genomet som biologiskt system samt dess utveckling och sammansättning, funktionsgenomik, beteendegenetik, människans utveckling, domesticeringsprocessen, kön, sexuell reproduktion samt åldrandet som biologiska system, betydelsen av genetisk variation, metoder för att studera genetisk variation, mutationsanalys, etiska aspekter på genetik. Särskild behörighet Biologi 5p och Cell- och molekylärbiologi 5p. Undervisningsform Föreläsningar, laborationer, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter. Examinationsform Prov anordnas under kursens gång. För att kursen skall bedömas med godkänt betyg betyget fodras även att exkursioner, laborationer och seminarier bedömts godkända. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kompendier och vetenskapliga artiklar Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


195

Examensarbete, 12 poäng M.Sc.Thesis work 1MB920 Kursplanen är fastställd 1994-03-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Mål för utbildningen Målet med kursen är att studenten skall träna och förbättra sin förmåga att självständig planera och utföra ett arbete tillämpa förvärvade kunskaper identifiera, formulera och lösa problem redovisa ett arbete muntligt och skriftligt skriva populärvetenskapligt

samt visa ett vetenskapligt och ingenjörsmässigt förhållningssätt. Kursens innehåll I examensarbetet skall studenten tillämpa kunskaper som har förvärvats under studietiden genom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. Uppgiften skall vara så vald att kunskaper från tidigare studier kan tillämpas, breddas och fördjupas. Samtliga examensarbeten görs inom huvudämnet teknik. Det innebär bland annat krav på teknisk relevans och att arbetet ska kunna sättas in i ett tekniskt sammanhang. Uppgiften för examensarbetet skall dessutom passa ihop med programmets mål och programmets egna riktlinjer för vad som är lämpliga examensarbeten. I kursen ingår även inläsning av utvald fördjupningslitteratur. Examensarbetet skall medföra kontakter inom näringsliv eller forskning. Särskild behörighet Minst 140 poäng godkända kurser inom utbildningsprogrammet. Undervisningsform Självständigt forsknings- eller utvecklingsarbete, rapportskrivning, individuell handledning och seminarier. Examinationsform Arbetet skall redovisas muntligt på ett seminarium. I examinationen ingår även att opponera på ett annat examensarbete inom det egna programmet. Examensarbetet skall redovisas i form av en rapport skriven på engelska eller svenska. Samtliga rapporter skall innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning omfattande ca två sidor svensk text. En rapport skriven på svenska skall även innehålla en kort vetenskaplig sammanfattning (abstract) på engelska. Rapporten skall innehålla en introduktion till det valda ämnesområdet, en beskrivning av målet med projektet och övergripande strategi för att lösa det valda problemet, experimentella metoder, resultat, diskussion, referenser till vetenskaplig litteratur och en lista på den litteratur som lästs i samband med arbetets utförande. Anvisningar för examensarbete finns tillgängliga på www.teknat.uu.se Betyg: På denna kurs används endast godkänd (G) eller underkänd (U). Övriga föreskrifter Individuell antagning. Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten tillämpas från läsåret 2003/2004. Dessa finns tillgängliga på adress http://www.teknat.uu.se Kurslitteratur Litteratur fastställs individuellt för varje studerande efter samråd med handledare. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


196

Examensarbete, 20 poäng Degree project 1ET960 ges inom ES Kursansvar: Institutionen för strålningsvetenskap TE0001 ges inom ES Kursansvar: Institutionen för bioenergi, SLU 1IT960 ges inom IT Kursansvar: Institutionen för informationsteknologi 1MB960 ges inom X Kursansvar: Institutionen för biologisk grundutbildning 1MB961 ges inom X Kursansvar: Institutionen för biologisk grundutbildning 1TK960 ges inom K Kursansvar: Institutionen för materialkemi 1TM960 ges inom Q Kursansvar: Institutionen för teknikvetenskaper 1TS960 ges inom STS Kursansvar: Institutionen för matematik 1TT960 ges inom F Kursansvar: Institutionen för teknikvetenskaper 1TV960 ges inom W Kursansvar: Institutionen för geovetenskaper Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Mål för utbildningen Målet med kursen är att studenten skall träna och förbättra sin förmåga att • självständigt planera och utföra ett arbete • tillämpa förvärvade kunskaper • identifiera, formulera och lösa problem • redovisa ett arbete muntligt och skriftligt • skriva populärvetenskapligt • visa ett vetenskapligt och ingenjörsmässigt förhållningssätt. Kursens innehåll I examensarbetet skall studenten tillämpa kunskaper som har förvärvats under studietiden genom att självständigt behandla och redovisa en uppgift inom planerad tid. Uppgiften skall vara så vald att kunskaper från tidigare studier kan tillämpas, breddas och fördjupas. Examensarbetet kan även behandla tillämpning av teknik i industriella miljöer. Samtliga examensarbeten görs inom huvudämnet teknik. Det innebär bland annat krav på teknisk relevans och att arbetet ska kunna sättas in i ett tekniskt sammanhang. Uppgiften för examensarbetet skall dessutom passa ihop med programmets mål och programmets egna riktlinjer för vad som är lämpliga examensarbeten. I kursen ingår även inläsning av utvald fördjupningslitteratur. Examensarbetet skall medföra kontakter inom näringsliv och/eller akademisk forskning. För de examensarbeten som utförs inom Entreprenörskolan i Uppsala gäller att studenten medverkar i projekt som innebär exploatering av tekniska idéer och ny vetenskaplig kunskap. Arbetets omfattning skall motsvara 20 poäng för varje enskild student. Av dessa skall minst 5 poäng innebära en självständig fördjupning inom det område som gäller för aktuell examenskod. Särskild behörighet 140 p avklarade kurser inom aktuellt civilingenjörsprogram. Examensarbetet skall normalt avsluta utbildningen och genomföras i åk 5. Undervisningsform Forsknings- eller utvecklingsarbete, rapportskrivning, individuell handledning och seminarier. Examinationsform Arbetet skall redovisas muntligt på ett seminarium. I examinationen ingår även att opponera på ett annat examensarbete inom det egna programmet. Examensarbetet skall redovisas i form av en rapport normalt skriven på engelska eller svenska. Samtliga rapporter skall innehålla en populärvetenskaplig sammanfattning omfattande ca två sidor svensk text. En rapport skriven på


197

svenska skall även innehålla en kort vetenskaplig sammanfattning (abstract) på engelska. Rapporten skall innehålla en introduktion till det valda ämnesområdet, en beskrivning av målet med projektet och övergripande strategi för att lösa det valda problemet, experimentella metoder, resultat, diskussion, referenser till vetenskaplig litteratur och en lista på den litteratur som lästs i samband med arbetets utförande. Anvisningar för examensarbete finns tillgängliga på www.teknat.uu.se Examensarbetet är ett självständigt arbete. Se övriga föreskrifter. Betyg På denna kurs används endast godkänd (G) eller underkänd (U). Övriga föreskrifter Individuell antagning. Gemensamma riktlinjer och anvisningar för examensarbeten finns tillgängliga på www.teknat.uu.se Examensarbetet är ett självständigt arbete. Detta utesluter inte att två studenter (eller för Entreprenörskolan en grupp av studenter) kan samarbeta om en större uppgift. Det krävs i så fall att det mycket tydligt deklareras vem som gjort vad både i den skriftliga och muntliga redovisningen. Varje student skall göra en egen muntlig presentation. Om fler än två studenter har samarbetat skall varje student både skriva och försvara en egen rapport. Rapporten kan innehålla avsnitt som är gemensamma med andra studenter. För utländska utbytesstudenter kan andra språkkombinationer än ovan fastställda tillåtas. Om förutsättning finns för handledning, ämnesgranskning och examination på studentens modersmål kan rapporten tillåtas skrivas på detta språk med en engelsk sammanfattning, i övriga fall skrivs rapporten på engelska. Kurslitteratur Litteratur fastställs individuellt för varje studerande efter samråd med handledare. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Beroende av program och kurskod


198

Farmakokinetik, 5 poäng Pharmacokinetics 1TK055 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Den studerande skall efter avslutad kurs: - förstå sambandet mellan olika farmakokinetiska och biofarmaceutiska faktorer och deras betydelse för läkemedels absorption. - kunna beräkna farmakokinetiska och farmakodynamiska parametrar såsom clearance, biotillgänglighet, distributionsvolym, halveringstid och olika effektparametrar. - förstå bakomliggande mekanismer för läkemdelsinteraktioner och hur dessa påverkar läkemedlets dosering Kursens innehåll Kursen omfattar läkemedels absorption, distribution, metabolism och övrig elimination i organismen. Sambandet mellan olika biofarmaceutiska och farmakokinetiska faktorer och deras betydelse för läkemedelsabsorption behandlas. Oral läkemedelsadministrering kommer att betonas. Beräkning och värdering av parametrar vilka beskriver farmakokinetiska och farmakodynamiska processer gås igenom efter både enstaka och upprepad dosering. Vidare behandlas sambanden mellan läkemedels koncentration-tidsförlopp och den farmakologiska effekten, doseringsstrategier, interindividuell variation i läkemedelsomsättning samt läkemedelsinteraktioner. Under kursen behandlas metoder för bestämning samt modeller för beskrivning av läkemedels absorption, plasmaproteinbindning, vävnadsfördelning, hepatiska och renala elimination samt dispositionskinetik. Vidare behandlas dos-halt samt koncentration-effekt samband för administrerad substans samt bildade metaboliter efter enkel och upprepad dosering förutsatt såväl linjär som icke-linjär kinetik. Särskild vikt läggs vid orsaker till interindividuell variabilitet med avseende på läkemedels absorption, distribution, elimination samt effekt. Särskild behörighet Godkänt resultat på kurserna i Farmakologi 5p, Molekylär cellbiologi 4p, Fysiologi 4p. Undervisningsform: Undervisning sker i form av föreläsningar, seminarier och laborationer. Examinationsform: Individuell, skriftlig examination sker som avslutning på kursen. Individuella muntliga och skriftliga rapporter under kursens gång ingår också i examinationen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kurslitteratur Kurslitteratur är senaste upplagan av: Rowland M and Tozer TN, Clinical pharmacokinetics - Concepts and applications, Media, PA, Lea and Febiger Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för farmaceutisk biovetenskap


199

Farmakologi, 5 poäng Pharmacology 1TK058 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 4 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: - beskriva översiktligt hur ett läkemedel administreras, tas upp i kroppen, fördelas och elimineras samt hur olika faktorer påverkar dessa förlopp - beskriva och tolka dos-responskurvor - beskriva principerna för ligand-receptor interaktion och radioligandbindning - redogöra för olika typer av receptorer samt till vilka intracellulära signaltranduktionssystem dessa är kopplade - beskriva det autonoma nervsystemets principiella anatomiska uppbyggnad, dess transmittorer och receptorer samt effekter på olika organ efter stimulering - beskriva adrenerg och kolinerg transmission - översiktligt beskriva symtom, tänkbar orsak, involverade centralnervösa transmittorsystem och farmakologisk behandling av våra vanligaste neurologiska och psykiatriska sjukdomar - redogöra för farmakologiska behandlingsprinciper för behandling av hypertoni, hjärtinsufficiens och ischemisk hjärtsjukdom - redogöra för farmakologiska behandlingsprinciper vid inflammatoriska tillstånd, astma/allergi och cancer - redogöra för regleringsmekanismer för hormonsekretion, behandling av diabetes mellitus och tyreoideasjukdomar samt antikonceptionsmedel - redogöra för allvarliga och viktiga biverkningar vid de ovan omnämnda läkemedelsbehandlingarna Kursens innehåll Kursen förmedlar huvudsakligen kunskap om läkemedelssubstansers cellulära verkningsmekanism och läkemedelsutveckling. Den molekylära funktionen av olika receptortyper såsom G-protein- respektive enzym-kopplade receptorer och intracellulära receptorer behandlas och i samband med detta farmakologisk metodik och matematiska modeller för att utvärdera resultat från farmakologiska experiment. Vidare behandlas läkemedels bindning och effekter på andra målprotein, dvs jonkanaler, transportprotein och enzymer. Läkemedels verkningsmekanismer och effekter i olika organsystem föreläses och i samband med detta berörs läkemedelsutveckling i ett historiskt och ett futuristiskt perspektiv. Under kursen föreläses allmän farmakologi, såsom absorption, distribution, metabolism och eliminering av läkemedel. Särskild behörighet Organisk kemi 7p, biokemi 6p, molekylär cellbiologi 4p, fysiologi 4p, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs (1 p). Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Rang, Dale & Ritter; Pharmacology, Churchill Livingstone, senaste upplagan FASS Läkemedelsboken Utdelat material Alternativ kurslitteratur Lüllman, Mohr, Ziegler, Bieger; Color Atlas of Pharmacology, Thieme, senaste upplagan Övrig litteratur Hancock; Cell signalling Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och Farmaceutisk biovetenskap Kursansvarig institution Institutionen för farmaceutisk biovetenskap


200

Fasta tillståndets fysik I, 5 poäng Solid state physics I 1TG100 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period F och Q 33 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: • förklara de grundläggande begrepp som används för att beskriva kristallina ämnens uppbyggnad och fysikaliska egenskaper. • använda modellerna för att utföra enkla beräkningar av fasta ämnens egenskaper. • sammanfatta ett laborativt arbete och dess teoretiska tolkning i en skriftlig rapport. Kursens innehåll Kristallens uppbyggnad: symmetri, kristallstruktur. Direkt gitter, reciprokt gitter. Kristallbindning. Diffraktion: Teori och experimentella metoder. Gitterdynamik: Fononer, tillståndstäthet, specifikt värme, anharmoniska effekter. Elektronteori: Frielektronmodell, bandteori, fermiyta. Halvledare: Elektroner och hål, egenledning och störledning. Supraledning. Para- och diamagnetism. Särskild behörighet Flerdimensionell analys. Ordinära differentialekvationer. Fouriermetoder. Termodynamik. Kvantfysik eller Kvantmekanik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och arbetsuppgifter. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut, 4 poäng. Godkänd laborationskurs som innefattar laborationer och arbetsuppgifter, 1 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur C Kittel: Introduction to Solid State Physics, J Wiley & Sons, Upplaga 7 eller 8. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


201

Fasta tillståndets fysik II, 5 poäng Solid state physics II 1TG110 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Efter fullgjord och godkänd kurs skall deltagarna kunna: • redogöra för sambandet mellan ett kristallint ämnes elektronstruktur och dess betydelse för magnetiska, dielektriska och optiska egenskaper • beskriva mekanismerna för ledning av elektrisk ström och värme i fasta kroppar. • bedöma giltigheten för, samt använda, några standardmodeller för kvantitativa beräkningar. I första hand för magnetisering och dess temperaturberoende, dielektricitetsfunktionen och dess frekevensberoende, samt temperaturberoendet hos den elektriska ledningsförmågan och värmeledningsförmågan hos metaller och halvledare. Kursens innehåll • Dielektriska och optiska egenskaper: Källor till polarisation i olika frekvensområden. Inre fält och depolarisation. Clausius-Mosottis relation. Ferro- och piezoelektricitet, fasövergångar. Komplex optisk formalism. Vågekvation och dispersionsrelation. Fresnels ekvationer för ett gränsskikt. Oscillatormodeller för optisk polarisation. Drudemodellen för ljusets växelverkan med metaller. • Magnetism Paramagnetism: Brillouin funktionen, Curies och Paulis lagar, kvävning. Ferromagnetism: Utbytesväxelverkan, Stoners kriterium, Heisenbergmodellen och Curie-Weiss lag. Mättnadsmagnetiseringens temperaturberoende. Ferromagnetisk anisotropi och domänbildning. Avmagnetisering och den magnetiska kretsen. Magnetiseringsdiagram. Ferri- och antiferromagnetism. • Supraledning Supraledningens termodynamik. Londonekvationen, supraledning i tunna filmer. Supraledarens energigap. Orientering om BCS- teorin. Supraledare typ II, magnetisk flödeskvantisering och supraledande tunnelfenomen. • Transportegenskaper Boltzmannekvationen, elektrongasens elektriska och termiska ledningsförmåga, samt effekter av temperatur och föroreningar i metaller och halvledare. Matthiessens och Lindes regler samt Wiedeman-Franz lag. Termoelektriska effekter och Peltierkylning. • Projekt Kursdeltagarna utför i arbetsgrupper ett experimentellt projekt inom ett av kursens fyra huvudområden. Innan mätuppgiften utföres skall en förstudie göras och redovisas i en rapport. Mätningarna utföres i första hand på halv dag enligt schema. Projektet rapporteras sedan skriftligt och muntligt. Särskild behörighet Fasta tillståndets fysik I. Undervisningsform Föreläsningar, räkneövningar och projektarbete med stöd av handledare. Examinationsform Godkänd projektrapport och skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg Något av betygen med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Kurslitteratur C Kittel: Introduction to Solid State Physics, 8 th Ed., J Wiley & Sons, 2004. C-G Ribbing: Introduction to Material Optics (UPTEC K) C-G Ribbing, O Beckman: Transportegenskaper hos fasta kroppar, UPTEC 90 009 K. Problemsamling tillhandahålles. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


202

Fasta tillståndets kemi, 4 poäng Solid State Chemistry 1KE721 Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna - beskriva principerna för fasta ämnens uppbyggnad, amorfa som kristallina. - ge definitioner på basbegrepp inom kristallografi. - beskriva valda strukturer utifrån tätpackningsbegrepp och utföra geometriska beräkningar. - redogöra för röntgenstrålnings alstring samt för hur pulverdiffraktionsexperiment utformas. - ange hur fluorescens uppstår och yttrar sig samt hur man kan eliminera dess effekter. - förklara diffraktionsfenomenet som en interferenseffekt. - redogöra för Braggs lag samt använda den till att relatera teori och experiment. - indicera kubiska diffraktionsmönster och därur beräkna cellkant, gittertyp, densitet etc. - ange hur intensitet matematiskt relateras till atomlägen, indices samt multiplicitet. - härleda utsläckningsvillkor för rymd- och ytcentrering ur strukturfaktoruttrycket. - redogöra för olika typer av punktdefekter. - identifiera en okänd substans medelst databashantering, beskriva dess struktur från kristallografiska data samt validera hypotesen genom datorberäkningar. - analysera termogram för en känd substans samt redogöra för analysmetodens principer. - analysera och konstruera binära fasdiagram med avseende på komponenter och faser. - föreslå kompletterande karakteriseringstekniker. Kursens innehåll Grunder rörande fasta ämnens uppbyggnad med enkla strukturexempel. Teoretisk och experimentell kristallografi. Unära och binära fasdiagram. Elementära diffusionsbegrepp. Röntgendiffraktion, termisk analys och orientering om andra karakteriseringstekniker. Laborationer: Röntgendiffraktion, termisk analys och datorstödda övningar med koppling mellan struktur och kemisk bindning. Särskild behörighet: Oorganisk kemi, Fysikalisk kemi. Undervisningsform: Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur West, A.R.: Basic Solid State Chemistry, Wiley. G.H. Aylward, T.J.V. Findlay: SI Chemical Data Berger, R: Kompendium i faslära. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för materialkemi


203

Finita elementmetoder, 4 poäng Finite element methods 1TT411 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om finita elementmetoder speciellt för randvärdesproblem. Kursens innehåll Variationsformulering för elliptiska problem. Finita elementmetoder: olika typer av finita element, feluppskattningar, krokiga ränder och krökta element. Direkt och iterativ lösning av glesa linjära ekvationssystem. Konjugerade gradientmetoden. Något om tidsberoende problem. Orientering om FEM-programvara. Särskild behörighet Beräkningsvetenskap II. Programmeringsteknik II. Funktionalanalys rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs även godkänd laborationskurs och godkända inlämningsuppgifter. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Richard Wait: Finite Element Algorithms and Applications, TDB, 2003. Referensbok: Eriksson, K., Estep, D., Hansbo, P., Johnson, C.: Computational Differential Equations, Studentlitteratur, 1997. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


204

Flerdimensionell analys, 6 poäng Calculus of several variables 1MA520 Kursplanen är fastställd 1996-06-06 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period ES 13-14, F och Q 13 Kursen ges i period IT, K, W och X 21-22. Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om reella och vektorvärda funktioner av en och flera variabler - deras egenskaper lokalt (differentialkalkyl) och globalt (integralkalkyl). Kursen skall även ge färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i att använda dem vid matematisk modellering. Kursens innehåll Taylors formel för funktioner av en variabel. Serier: numeriska serier och Taylorserier. Skalärvärda och vektorvärda funktioner av flera reella variabler. Rymdkurvor: parameterframställning, tangent, krökning. Partiella derivator: differentierbarhet för skalärvärda funktioner; kedjeregeln, gradient, riktningsderivata, differential. Totalderivata av vektorfält, funktionaldeteminanter. Taylors formel. Optimeringsproblem: lokala och globala problem, problem med bivillkor i form av likheter. Dubbel- och trippelintegraler, integrationsmetoder, variabelsubstitution, tillämpningar på volymsberäkning, tyngdpunktsbestämning m m. Kurvintegraler. Greens formel och exakta differentialer i planet. Särskild behörighet Kurserna Endimensionell analys och Algebra och geometri eller matematik motsvarande 2 åk inom högskoleingenjörsprogrammen eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriska uppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen. Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursen är nästan identisk med delkursen Flerdimensionell analys inom kursen Analys, 14 poäng inom civilingenjörsprogrammen. Kursen kan inte heller tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN2. Kurslitteratur Adams R.A.: Calculus: A complete course. Senaste upplagan , Addison-Wesley. Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988. Icke obligatorisk litteratur: Övningar i flerdimensionell analys, Lund, 1988.. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution: Matematiska institutionen


205

Fluidmekanik, 4 poäng Fluid mechanics 1TT452 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen avser att ge deltagarna grundläggande kunskaper om fundamentala begrepp och relationer inom fluidmekaniken, med tillämpningar både av inkompressibel och kompressibel strömning, vågdynamik och turbulens. Huvudsyftet är att lära eleven att på ett systematiskt sätt kunna angripa olika problem både inom den rena fluidmekaniken och dess ingenjörstillämpningar. Kursens innehåll Grundläggande begrepp och lagar inom fluidmekaniken. Integral- och differentialformerna av de grundläggande ekvationerna inom fluidmekaniken. Potentialströmning. Komplex strömningspotential. Strömning runt cylindrar och sfärer. Viskös strömning. Randskikt. Dimensionsanalys och jämförelse med experimentella data. Grundläggande turbulensteori. Ytvågor och interna vågor i fluider. Vågor i roterande fluider. Ljudvågor. Numerisk programvara inom strömningsläran. Datorlaborationer. Särskild behörighet Komplex analys. Fysikens matematiska metoder. Numerisk analys II. Kontinuerliga mediers mekanik eller Elektromagnetisk fältteori. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och datorlaborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (3 poäng). Godkända datorlaborationer (1 poäng). Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Ingående datorlaborationer undervisas av institutionen för informationsteknologi och är poängsatta med 1 poäng Kurslitteratur L. M. Brekhovskikh, V. Goncharov: Mechanics of continua and wave dynamics, Springer-Verlag, 2nd ed., 1994, ISBN 0-387-57336-4. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för astronomi och rymdfysik


206

Fluidmekanik, 3 poäng Fluid mechanics 1TV520 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 24 Mål för utbildningen Kursen syftar till att studenten skall utveckla sin förståelse för vissa hydromekaniska fenomen och de analysmetoder som används inom fluiddynamiken. Kursens innehåll Storheter för och tillståndsförändringar av vätskor och gaser, vätskor i jämvikt (hydrostatik), konserveringsprinciper inom kinematisk och dynamisk analys (rörliga koordinatsystem, finita kontrollvolymer, Eulerisk och Lagransk beskrivning av rörelse), energi- och kontinuitetsekvationerna, spänning-deformationssamband för vätskor, strömningsanalys i differentialform ekvationer, Eulers och Bernoullis ekvationer), dimensionsanalys, laminära och turbulenta gränsskikt, likformig och olikformig strömning i öppna och slutna system (rörströmning), stationär och icke stationär strömning. Laborationer: 1.Energifördelning och förluster i slutna hydrauliska system. 2.Strömmande och stråkande strömning i öppna vattendrag. Särskild behörighet Mekanik I, Fysikalisk kemi med termodynamik, Beräkningsvetenskap I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och studiebesök Examinationsform Skriftliga tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkänd laborationskurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Robert W. Fox, Alan T. McDonald: Introduction to fluid mechanics. Fourth edition, John Wiley& Sons, Inc., New York, 1994. Stenciler. Anders Wörman: Erosion and Stability of rigid bodies in water and solute transport. Kompendium från Institutionen för geovetenskaper. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för geovetenskaper


207

Forskningspraktik, 5 poäng Research training 1MB970 Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod: Ospecifiserad Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete organiseras och genomförs både idemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution eller vid ett biotekniskt företag. Kursens innehåll Under ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras om forskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall ges möjligheter att under nära handledning praktiskt få deltaga i forskningsarbetet. Studenten skall deltaga i institutionens interna föreläsnings- och seminarieserier och i andra sammankomster där institutionsgemensamma ärenden diskuteras. Studenten skall läsa in den teoretiska bakgrunden till ett av forskningsprojekten. Lämplig litteratur för denna teoriuppgift väljs av examinationsansvarig forskare i samråd med studenten. Särskild behörighet För tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning Examinationsform Examinationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av teoriuppgiften. Det praktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där arbetet utförts. Det praktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd examination på teoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig forskare och programsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig forskare om examinationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut. Betyg Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G) Övriga föreskrifter Kursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. Ansökan om tillträde till kurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare godkännas av programsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen. Forskningspraktikkurser om sammanlagt högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap, Farmaci, Fysik, Kemi, Matematik och Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för biologisk grundutbildning


208

Forskningspraktik, 7 poäng Research training 1MB971 Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod: Ospecifiserad Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete organiseras och genomförs både idemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution eller vid ett biotekniskt företag. Kursens innehåll Under ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras om forskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall ges möjligheter att under nära handledning praktiskt få deltaga i forskningsarbetet. Studenten skall deltaga i institutionens interna föreläsnings- och seminarieserier och i andra sammankomster där institutionsgemensamma ärenden diskuteras. Studenten skall läsa in den teoretiska bakgrunden till ett av forskningsprojekten. Lämplig litteratur för denna teoriuppgift väljs av examinationsansvarig forskare i samråd med studenten. Särskild behörighet För tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning Examinationsform Examinationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av teoriuppgiften. Det praktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där arbetet utförts. Det praktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd examination på teoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig forskare och programsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig forskare om examinationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut. Betyg Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. Ansökan om tillträde till kurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare godkännas av programsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen. Forskningspraktikkurser om sammanlagt högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap, Farmaci, Fysik, Kemi Matematik och Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för biologisk grundutbildning


209

Forskningspraktik, 10 poäng Research training 1MB972 Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod: Ospecifiserad Mål för utbildningen Kursen skall ge studenten kunskap om hur forskningsarbete organiseras och genomförs både idemässigt och experimentellt vid en universitetsinstitution eller vid ett biotekniskt företag. Kursens innehåll Under ledning av examinationsansvarig forskare skall studenten informeras om forskningsprojektens mål och metoder vid institutionen / företaget. Studenten skall ges möjligheter att under nära handledning praktiskt få deltaga i forskningsarbetet. Studenten skall deltaga i institutionens interna föreläsnings- och seminarieserier och i andra sammankomster där institutionsgemensamma ärenden diskuteras. Studenten skall läsa in den teoretiska bakgrunden till ett av forskningsprojekten. Lämplig litteratur för denna teoriuppgift väljs av examinationsansvarig forskare i samråd med studenten. Särskild behörighet För tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning Examinationsform Examinationsansvarig forskare utformar och genomför examinationen av teoriuppgiften. Det praktiska arbetet skall redovisas muntligt vid institutionen / företaget där arbetet utförts. Det praktiska arbetet skall även redovisas i skriftlig form enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. För godkänt betyg på kursen fordras godkänd examination på teoriuppgiften och skriftlig sammanställning godkänd av kursansvarig forskare och programsamordnaren. Vid oenighet mellan studenten och examinationsansvarig forskare om examinationen hänförs ärendet till programsamordnaren för beslut. Betyg Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen kan läsas efter genomgångna 80 poäng inom programmet. Ansökan om tillträde till kurserna lämnas på särskild blankett till programsamordnaren. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, praktisk arbete och examinationsansvarig forskare godkännas av programsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen. Forskningspraktikkurser om högst 12 poäng får tillgodoräknas inom programmet. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Datavetenskap, Farmaci, Fysik, Kemi, Matematik och Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för biologisk grundutbildning


210

Forskningsprojekt i materialvetenskap, 3 poäng Research project in materials science 1TM600 Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Ospecifiserad Mål för utbildningen Inom projektarbetet tränar studenterna att: • Söka, analysera och sammanställa vetenskaplig information • Organisera, planera och genomföra ett mindre projektarbete inom materialvetenskap. • Redovisa arbetet muntligt och skriftligt. Kursens innehåll Under ledning av en handledare vid en forskningsavdelning arbetar studenten med en given forskningsuppgift. Uppgiften skall vara inom materialvetenskap. Arbetet redovisas både skriftligt och muntligt vid kursens slut. Särskild behörighet 120 p inom programmet Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Muntlig och skriftlig redovisning vid projektets slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan om tillträde till kursen görs till programsamordnaren. Tillsammans med ansökan skall lämnas en presentation av uppgiften och ett förslag på en tillfrågad handledare. Programsamordnaren beslutar om ämnesklassning av kursen. Kurslitteratur Fastställs individuellt beroende av kursinnehåll. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


211

Fouriermetoder, 3 poäng Fourier methods 1MA704 Kursplanen är fastställd 1998-05-14 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period ES och W 31 samt i period K, Q och X 24 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om Fourierserier, Fouriertransformer och z-transformer, samt färdigheter att använda dessa verktyg i tillämpningar. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen. Kursens innehåll Komplexvärdefunktioner: derivator, integraler och serier. Fourierserier, Fouriertransformer, Laplacetranformer z-transformer. Tillämpningar på ordinära och partiella differentialekvationer. Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Sollervall, H. och Styf B.: Transformteori för ingenjörer. Bokförlaget Kub, Hallstavik 1997. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


212

Funktionalanalys, 4 poäng Functional analysis 1TT392 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursen avser att ge en modern introduktion av funktionalanalytiska metoder. Särskild vikt läggs vid geometriska och beräkningsmässiga aspekter. Kursens innehåll Normerade rum, Banachrum och Hilbertrum. Ortogonala projektioner. Geometri i Hilbertrum. Linjära operatorer och linjära funktionaler. Svag och stark konvergens. Banachs fixpunktsats. Valda tillämpningar. Särskild behörighet Funktionsteori. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 99/00 den tidigare kursen Funktionalanalys, 3 poäng, 1TT391. Kurslitteratur Erwin Kreyszig: Introductory Functional Analysis with Applications, John Wiley & Sons, New York 1989. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


213

Fylogenianalys, 5 poäng Phylogenetics 1MB601 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen ger grundläggande kunskaper om modern teoribildning för fylogenetisk inferens och evaluering, och om hur fylogenier kan användas för att lösa biologiska problem. Kursen ger även färdigheter i fylogenianalys, främst av DNA-sekvensdata. Kursens innehåll Fylogenetiska träd och andra modeller. Optimalitetskriterier för val av hypotes; parsimoni, trolighetsskattning – maximum likelihood, metoder baserade på parvisa distanser. Substitutionsmodeller för DNA och andra datatyper. Superträd, konsensusträd, kompatibilitet mellan träd. Algoritmer för evaluering av trädrummet; omarrangemang, Markov Chain Monte Carlo, genetiska algoritmer. Evaluering av resultat från fylogenianalyser; återstickprov och permutationer, trädform. Koalescens, rekombination, horisontell genöverföring. Komparativa metoder. Särskild behörighet Diskreta strukturer inom Bioinformatik II. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänd kurs krävs godkända laborationer och inlämningsuppgifter. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Felsenstein, J., Inferring phylogenies, 2003, Sinauer. Kompendier och stencilerat material. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


214

Fysik för poeter, 3 poäng Physics for Poets 1TG120 Kursplanen är fastställd 2001-01-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Kursen avser att ge en överblick av den naturvetenskapliga världsbilden och den moderna fysiken. Kursens innehåll Hur utvecklades den naturvetenskapliga metodiken? Hur såg Ptolemaios, Aristoteles, Brahe, och Newton på världen? Varför rör sig jorden kring solen? Är allting förutbestämt? Vad är egentligen kvantmekanik och relativitetsteori? Vad är gravitation? Kan man resa i tiden? Vad är ett svart hål? Varför lyser solen? Hur vet man att det finns kvarkar? Varför är det mörkt om natten? Vad vet man om Big Bang och skapelsen? Dessa och många andra frågor kommer att besvaras under kursens gång. Särskild behörighet Kursen är endast öppen för programstudenter inom de tekniska yrkesprogrammen vid Uppsala universitet. Undervisningsform Föreläsningar. Examinationsform Skriftlig examination vid kursens slut. Betyg: Som betyg används endast något av uttrycken godkänd eller underkänd. Övriga föreskrifter Kursen utgör en komprimerad version av kursen Fysik för poeter, 5 poäng (1TF212). Kurslitteratur Danielsson: Stjärnor och äpplen som faller. Bonniers Kompendier. Inst för teoretisk fysik Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


215

Fysikalisk kemi, 5 poäng Physical chemistry 1KE748 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 23 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall teknologen kunna: - redogöra för molekylära mekanismer av betydelse för elektrolyters egenskaper samt kunna lösa relevanta problem. - redogöra för olika typer av reologiska beteenden och exempel på hur tillsatta ämnen kan påverka flytegenskaperna, samt använda experimentella viskositetsdata för att uppskatta storlek och struktur hos polymerer. - förklara makroskopisk diffusion utifrån en slumpvis vandring och använda makro- och mikroskopiska data för att bestämma diffusionskonstanter. - redogöra för sedimentationsprocesser i olika typer av kraftfält och kunna redogöra för uppkomsten av sedimentationsjämvikt samt kunna tillämpa dessa kunskaper på tekniskt intressanta system. - redogöra för begreppen ytspänning, kapillaritet och vätning och tillämpa kunskaperna på relevanta problem samt beräkna inverkan av gränsytors krökning på termodynamiska egenskaper. - resonera kring självaggregaring av ytaktiva molekyler i lösning, samt kunna använda begreppen ytöverskott och adsorptionsisoterm för att bestämma molekylära parametrar. - definiera transmittans, transmission, absorption samt absorbans och isobestisk punkt samt att kunna använda Lambert-Beers lag. - använda modellerna partikel i låda, stel rotor och harmonisk oscillator för beräkning av molekylära parameterar ur relevanta spektra, samt tolka potentialenergiytor och Jablonskidiagram. - redogöra för begreppet reaktionsordning och diskutera experimentella metoder för att bestämma denna, samt beskriva och analysera olika typer av reaktioner. - diskutera och använda begreppen aktiveringsenergi, aktiverat komplex och Arrhenius' ekvation. Kursens innehåll Introduktion till spektroskopi: Grundläggande kvantmekaniska modeller och hur man kan erhålla information om atomers och molekylers egenskper ur olika typer av spektra. Kinetik: beskriver hur snabbt kemiska reaktioner sker och på vilket sätt de sker. Transportprocesser: beskriver laddade och oladdade partiklars rörelse och vad som påverkar denna. Ytkemi: behandlar ytaktiva ämnens egenskaper och de kemiska och fysikaliska processer som sker i gränsytan mellan två medier Särskild behörighet Kemi, grundkurs. Flerdimensionell analys. Endimensionell analys och Ordinära differentialekvationer rekommenderas Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Två av laborationerna är s.k. problemorienterade. Under kursen anordnas även frivilliga övningsskrivningar. Dessutom sker träning i att söka och sammanställa vetenskaplig information i ett mindre projekt, samt att redovisa detta muntligt eller skriftligt. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut (3p). För godkänt betyg fordras dessutom godkända laborationer (1p) samt godkänt projekt (1p) Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Atkins, P.W.: Physical Chemistry, , Oxford University Press. Aylward, G. och Findlay T.: SI Chemical Data, Wiley. Kompendium med kompletterande teorimaterial, exempelsamling samt laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


216

Fysikalisk kemi med termodynamik, 5 poäng Physical chemistry including thermodynamics 1TV131 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period W 22 Mål för utbildningen Kursen skall ge insikt i de fysikaliska principer som styr kemiska reaktioner och andra kemiska fenomen samt kunskap om hur molekylernas egenskaper och växelverkan ger upphov till de observationer som vi gör både i vår vardag och på laboratoriet. Kursens innehåll Kemisk termodynamik, kemisk kinetik, yt- och kolloidkemi, spektroskopi, makromolekylär kemi Laborationer: Jämviktskonstantens temperaturberoende, elektrolytlösningars konduktivitet, galvaniska cellers elektromotoriska spänning, reaktionskinetik, spektrofotometri, ytvågförsök, diffusion Särskild behörighet Kemi, grundkurs Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Om slutbetyg erhållits på kursen medges ej förnyat prov för högre Betyg: Kurslitteratur Atkins: The elements of Physical Chemistry Exempelsamling Laborationsinstruktioner Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


217

Fysikens matematiska metoder, 4 poäng Mathematical methods of physics 1MB181 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Q och X Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen avser att ge kunskaper om vektoranalys vilka skall användas i formulering av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer. Det kommer också att förmedlas praktiska kunskaper om lösningsmetoder för de vanligaste partiella differentialekvationerna och om vissa speciella funktioner och approximationsmetoder. Kursens innehåll Nablaoperatorn, integralsatser, kroklinjiga koordinater, differentialer, inledning till tensoranalysen. Formulering av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer. Elementära lösningsmetoder för partiella differentialekvationer: variabelseparation, egenfunktionsutveckling, transformer. Särskild behörighet Flerdimensionell analys, Linjär algebra, Fouriermetoder, Ellära och vågrörelselära eller motsvarande. Undervisningsform Lektioner. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Haberman: Applied Partial Differential Equations, Pearson. Råde, Westergren: Mathematics Handbook. Studentlitteratur, Lund, 1988. Exempelsamling i vektorsanalys. Inst för teoretisk fysik, Uppsala. Exempelsamling i fysikens matematiska metoder: Institutionen för teoretisk fysik, Uppsala. Formelsamling i fysikens matematiska metoder. Institutionen för teoretisk fysik, Uppsala Bredvidläsningslitteratur: Arfken-Weber: Mathematical Methods for Physicists, Academics Press Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


218

Fysikens matematiska metoder, 5 poäng Mathematical methods of physics 1TT096 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen avser att öka förtrogenheten med vektoranalytiska metoder. Kursen skall ge viss insikt i formuleringen av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer med rand- och begynnelsevillkor. Kursen avser att ge räknemässiga kunskaper om vissa lösningsmetoder för de vanligast uppkommande partiella differentialekvationerna samt om vissa speciella funktioner. Kursens innehåll Fältbegreppet: skalärer, vektorer och tensorer. Representation i olika koordinatsystem, kroklinjiga koordinater. Inledning till tensoranalysen. Formuleringen av fysikaliska problem som partiella differentialekvationer med rand- och begynnelsevillkor. d´Alemberts lösning. Variabelseparation och ordinära differentialekvationer. Några speciella funktioner i den matematiska fysiken, Besselfunktioner, Legendrefunktioner. Normalsvängningar och egenvärdesproblem. Greensfunktioner med tillämpningar på tidsoberoende ekvationer relaterade till våg- och värmeledningsproblem. Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Transformmetoder. Mekanik II. Vågrörelselära Undervisningsform Föreläsningar, lektioner Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Haberman: Applied Partial Differential Equations, Pearson. Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988. C. Nordling, J.Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur. Exempelsamling samt formelsamling, Inst för teoretisk fysik, Uppsala. Icke obligatorisk litteratur: Arfken-Weber: Mathematical Methods for Physicists, Academic Press. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för teoretisk fysik


219

Fysiologi, 4 poäng Physiology 1TK057 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Ämnet fysiologi beskriver hur varje enskilt organ fungerar och hur kroppsorganen samarbetar för att hålla livsprocesserna i balans (homeostas). Kursen syftar till att beskriva principerna för styrning och kontroll av de fysiologiska processerna. Denna kunskap skall lägga en grund för förståelsen av befintliga läkemedels effekter och bieffekter samt farmakokinetik. Kursens innehåll Kursen omfattar beskrivning av kroppsorganens funktionella anatomi och fysiologi. Den funktionella anatomin behandlas i sådan omfattning som anses nödvändig för förståelsen av de fysiologiska processerna. Följande delområden behandlas under kursen: Nervsystemets struktur och funktion. Cirkulationssystemets struktur och funktion. De endokrina organens samt reproduktionsorganens struktur och funktion. Njurens struktur och funktion samt kroppens syra-bas reglering och elektrolyt- och vätskebalans. Respirationsorganens struktur och funktion. Mag-tarmkanalens struktur och funktion. Särskild behörighet Biokemi. Undervisningsform Föreläsningar och självständiga datorövningar. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs deltagande på datorövning. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Haug, Sand & Sjaastad: Människans Fysiologi, LIBER UTBILDNING, Universitetsförlaget Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk biovetenskap Kursansvarig institution Institutionen för farmaceutisk biovetenskap


220

Förbränningsfysik, 4 poäng Combustion physics 1TT737 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod Kursen ges i period: 43 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten ha kunskaper om förbränningsteknik, förbränningsdynamik och flamutbredning samt om tillämpningar inom såväl forskning som industri, Kursens innehåll Introduktion till fluidmekanik och fluiddynamik. Värme- och massöverföring. Ljud- och chockvågor. Hydrodynamiska stabiliteter. Förbränningsregimer. Detonation och deflagration. Diffusionsförbränning. Kedjereaktioner och sidoprocesser. Laminära och turbulenta vågor. Förbränning i slutna utrymmen. Lågutbredning i rör. Explosion och säkerhet. Numerisk modellering av förbränningsprocesser. Särskild behörighet Analytisk mekanik. Termodynamik. Fysikens matematiska metoder. Fluidmekanik. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur M. A. Liberman: Lectures on Physics and Chemistry of Burning Processes. Kompendiem, Fysiska institutionen 2004. J. Warnatz, U. Maas, R. W. Dibble: Combustion. Springer Verlag, Berlin-NY, 1985. V. V. Bychkov and M. A. Liberman: Dynamics and Stability of Premixed Flames, Physics Reports, 325, 115-237, 2000 Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


221

Fördjupningskurs i materialvetenskap, 3 poäng Advanced course in materials science 1TM601 Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Ospecifiserad Mål för utbildningen Fördjupade studier inom något specialområde av materialvetenskap där kurs saknas i det ordinarie kursutbudet. Kursens innehåll Fastställs individuellt i samråd mellan examinator (programsamordnare) och den lärare som ansvarar för genomförandet av kursen. Särskild behörighet 120 p inom programmet. Grundkurser inom området. Undervisningsform Fastställs individuellt i samråd mellan examinator (programsamordnaren) och den lärare som ansvarar för genomförandet av kursen. Examinationsform Fastställs individuellt i samråd mellan examinator (programsamordnaren) och den lärare som ansvarar för genomförandet av kursen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beräm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Ansökan om tillträde till kursen görs till programsamordnaren. Denne beslutar även om ämnesklassning av kursen. Kurslitteratur Fastställs individuellt beroende av kurs. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


222

Företag, nätverk och teknikutveckling, 10 poäng Business Enterprise, Networks and Technical Development 1TS010 Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 12 - 13 Mål för utbildningen Kursen skall ge: • förståelse för det dynamiska samspelet mellan teknisk utveckling och företagsutveckling i industriella nätverk • kunskaper om de ekonomiska analysmodeller som finns för att integrera teknisk utveckling med andra faktorer för att bedöma tänkbara ekonomiska utfall samt kunskaper om och färdigheter att använda de kalkylmodeller som företag använder • kunskaper om olika modeller och att analysera organisatoriska förutsättningar för att bedriva produktutveckling och kommersialisering av ny teknik • kunskaper om hur marknadsföring och inköp samverkar med teknisk utveckling • träning i problemlösning och samhällsekonomisk utredningsmetodik inklusive muntlig och skriftlig presentation Kursens innehåll Kursens uppläggning ansluter till den grundsyn på samspel mellan teknisk utveckling och företag/samhälle som finns i s.k. STS-ansatser och som i kursen formuleras i en nätverksansats. I nätverksansatsen betonas att det enskilda företaget inte bara berörs av en viss teknisk utveckling utan också utgör en del av den. Det enskilda företaget ses som en del av ett industriellt nätverk bestående av förbindelser mellan företag, vetenskapliga institutioner och andra kunskapsproducerande enheter. Teknik utgör en av de viktigaste elementen i de trådar som håller denna väv samman. Kursen är inriktad på att diskutera de problem- och frågeställningar som företag ställs inför i dessa nätverk. Det gäller beslut om investeringar, utformning av organisation och uppläggning av marknadsföring och inköp. Inte minst berör det företagets totalstrategi gentemot omgivningen. Kursen består av tre delmoment. 1) Kunders och leverantörers roll i företags tekniska utveckling 2) Organisering av produktutveckling och kommersialisering av ny teknik. Ekonomiska underlag och kalkylmodeller vid investeringsbeslut. 3) Företaget och det teknologiska nätverket. Teknikens betydelse för företagets långsiktiga strategiska utveckling. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Undervisningen sker i form av lektioner, praktikfallsseminarier och projektarbete med egna fallstudier och fallanalyser. Examinationsform Examination sker i form av löpande uppgifter enskilt och i grupp i två omgångar, del 1, 4p, del 2, 6p. I examinationen ingår även ett projektarbete. Förnyat prov för högre betyg (plussning) kan inte göras på denna kurs.


223

Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursplanen tillstyrkt av instutionsstyrelsen för Företagsekonomiska institutionen 2000-03-15. Kurslitteratur Axelsson, B., Agndal, H., 2005, Professionell marknadsföring, 2:a uppl. Studentlitteratur. Eriksson. L., Wiedersheim-Paul, F., 1997, Att utreda, forska och rapportera,Stockholm: Liber. Normann, R., 1975. Skapande företagsledning, Stockholm: Bonniers. Tidd. J, Bessant, J., Pavitt, K., 1997, Managing Innovation, Integrating Technological, Market and Organizational Change, Chichester: Wiley. Kompendium med aktuella artiklar och praktikfall. Nivå Kursen ges på A-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen


224

Företagsekonomi, 3 poäng Business economics 1TG010 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Datavetenskapligt program, inom Högskoleingenjörsprogrammen och inom Naturvetarprogrammet Studieperiod: Kursen ges i period F12, IT och Q 21 samt K 31. Mål för utbildningen Kursen skall ge förmåga att beskriva företaget och dess miljö samt att identifiera, strukturera och analysera valda problem inom ämnets traditionella områden. Kursens innehåll Företaget och dess plats i samhället. Marknadsekonomiska problem. Värderingsproblemet. Olika företagsformer. Delar av bokförings- och aktiebolagslagen. Finansiering. Kostnads- och intäktselement. Produktkalkyler. Resultat- och likviditetsbudgetering. Grundläggande affärs- och kostnadsbokföring. Investeringskalkyler. Ekonomiska rapporter. Räkenskapsanalys. Särskild behörighet Kursen är öppen för programstudenter inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (vissa moment av kursen kan examineras på annat sätt). Obligatoriska seminarier Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Aniander m.fl.:Industriell ekonomi, Studentlitteratur. Smith, Dag: Resultat, kapital och kassaflöde.Studentlitteratur, 3:e uppl. Kompendium, Institutionen för materialvetenskap. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen


225

Företagsekonomi, 3 poäng Business economics FÖ4072 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammet Kursplanen fastställd: 13 mars 2001 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämne: Företagsekonomi Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Studieperiod: Kursen ges i period 24 Förkunskapskrav Särskild behörighet från gymnasiet i matematik C Mål Studenten ska efter avslutad kurs ha en förståelse för företagsbegreppet, företagens roll i samhället och hur ekonomisk information kan tas fram och användas inom företag och organisationer. Innehåll Kursen börjar med att definiera begrepp och diskuterar företagens roll i samhällsekonomin. Därefter behandlas de grundläggande momenten inom ekonomistyrning. Enkla tillämpningar i ekonomistyrning sker med anknytning till företag verksamma inom energisektorn. Avslutningsvis diskuteras de problem som kan uppstå när företagens kostnader och intäkter inte sammanfaller med de värden som samhället i övrigt upplever. Kursen innehåller följande demoment: - företagsekonomiska grundbegrepp - budgetering - självkostnads- och bidragskalkylering - investeringskalkylering - affärsredovisningens huvudkomponenter - grundläggande räkenskapsanalys - finansiering - den ekonomiska informationens nytta och begränsningar Tonvikten i kursens innehåll är lagd på de delar som handlar om kalkylering och redovisning, dvs ekonomistyrningens grundläggande begrepp och verktyg. Det är inom dessa moment som tillämpningsövningarna sker. Genomförande Föreläsningar och lektioner: 30 tim varar 5 timmar gästföreläsningar (obligatoriska). Övningar: 10 tim Litteratur Aniander, M. et al. Industriell ekonomi. Studentlitteratur. Övningslitteratur: Gessler, F. et al. Industriell ekonomi - övningsbok. Examination Examination sker genom skriftlig tentamen och inlämningsuppgifter. Fordringar för godkänd kurs Godkänd skriftlig tentamen och godkända inlämningsuppgifter samt deltagande i obligatoriska moment. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för ekonomi, SLU


226

GPS och rymdgeodesi, 3 poäng GPS and Space Geodesy 1TT336 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper i rymdgeodesins olika verksamhetsfält och dess anknytning till astronomi, geofysik, geodynamik, rymdfysik och meteorologi samt fördjupade kunskaper i olika mätmetoder inom GPS (Global Positioning System), beräkningsalgoritmer, programvaror och tillämpningar i en mångfald tekniska användningsområden. Dessutom ges en kort introduktion till geodetiska koordinatsystem, kartprojektioner och referenssystem samt relationer GPS GIS (Geografiska informationssystem). Kursens innehåll Rymdbaserade användningsområden av GPS. Satellitaltimetri. Laseravståndsmätningar till satelliter. VLBI (Very Long Base Line Interferometry). SAR (Synthetic Aperture Radar interferometri). Satellitgradiometri. Geodetisk användning av GPS (NAVSTAR/GLONASS). Referenskoordinatsystem i satellitgeodesi. Koordinat- transformationer. Global tidtjänst och olika tidsdefinitioner. Satellitbanbeskrivningar. Keplerbanan och dess störningar. Jordens gravitationsfält beskrivet i sfäriska harmoniska termer. Metoder för tids- och rumsbestämningar av satellitpositioner med hög precision (s.k. "satellite almanac data, broadcast ephemeris, precise ephemeris"). GPS signalstruktur, vågutbredning, fas och grupphastighet, jonosfärisk och troposfärisk refraktion. Olika mätprinciper för GPS: kod-, doppler- och fasmätning. GPS dataflöde och olika beräkningsalgoritmer, bestämning av periodobekanta och datatransformationer. Felteori, Geodetiska koordinatsystem, Gauss konforma kartprojektion, Helmerttransformation, Datumtransformationer. Introduktion till GPS för Geografiska informationssystem GIS. GPS tillämpningar inom Fordonsnavigering, trafikledning, maskinstyrning, modern skogs- och jordbruk etc. Utvecklingstendenser i rymdgeodesi / GPS, Galileo Global Navigation Satellite System. Särskild behörighet: Algebra och geometri, Analys, Mekanik II, Ellära samt Vågrörelselära. Undervisningsform: Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner/ grupp-undervisning, fältkurs i GPS och handledning till datorbaserade beräkningsuppgifter i GPS. Examinationsform: Prov anordnas vid slutet av kursen. För studerande som underkänts vid ordinarie provtillfälle anordnas ytterligare prov efter överenskommelse med studierektor eller kursansvarig lärare. För godkänt betyg på kursen krävs förutom godkända prov även att i kursen ingående GPS fältmätningar och beräkningsuppgifter redovisats och godkänts. Betyg: Något av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Hofmann-Wellenhof: GPS Theory and Practice. 5:e uppl. Springer Verlag. Dyrare alternativ: G. Seeber: Satellite Geodesy – Fundamentals, Methods and Applications. 2:a uppl. Walter de Gruyter, Berlin / New York. Kompendier och GPS fältmätningsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik. Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution: Institutionen för geovetenskaper


227

Galenisk farmaci, 5 poäng Pharmaceutics 1TK059 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen De studerande skall efter genomgången kurs: - kunna redogöra för utformning, framställning, biofarmaceutisk funktion och kvalitetskontroll av fasta, halvfasta, flytande och sterila bruksfärdiga läkemedelsberedningar - ha erhållit färdigheter i framställning och kvalitetskontroll av läkemedelsberedningar och handhavande av apparatur för läkemedelstillverkning - kunna redogöra för kvalitetssäkring och Good Manufacturing Practice (GMP) - ha tillägnat sig en förståelse för det kvalitetstänkande på vilket hanteringen av läkemedelsberedningar är baserad - ha tränat sin förmåga i att söka, sammanställa, presentera och kritiskt granska kunskap utifrån en given problemställning Kursens innehåll Läkemedelsformerna och administreringsvägarna, inkl. biologiska förutsättningar och begränsningar. För läkemedelsberedningar relevanta fysikaliska system, deras egenskaper och karakterisering. Farmaceutiska framställningsmetoder och processer samt steriliseringstekniker. Produktionshygien och kvalitetssäkring vid tillverkning av läkemedelsberedningar. Utformning och värdering av läkemedelsberedningar. Förpackning av läkemedelsberedningar samt kvalitetskrav på och kvalitetskontroll av läkemedelsberedningar. Särskild behörighet För antagning till kursen gäller att studerande uppfyller något av följande: För sökande inom programmet: -fysikalisk kemi, fysiologi och kemisk apparatteknik eller motsvarande kunskaper. För sökande till fristående kurs: - har allmän behörighet och, som bedöms genom individuell prövning, uppvisar tillräckliga förkunskaper som erhållits genom akademiska studier i naturvetenskap/teknologi. - är registrerad vid farmaceutisk eller näraliggande universitetsutbildning i annat land och genom individuell prövning uppvisar tillräckliga förkunskaper. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, laborationer och gruppundervisningar. Obligatoriska moment under kursen är laborationer, gruppundervisningar samt vissa seminarier. Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänt betyg fodras dels godkänt genomförande av obligatoriska kursmoment (1,5 poäng) dels godkänd tentamen (3,5 poäng). Betyg: Något av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kurslitteratur är senaste upplagan av: Aulton, M.E.: Pharmaceutics: The Science of Dosage Form Design. Churchill Livingstone, Edinburgh. Castensson et.al: Utformning av läkemedel Apoteket AB, Stockholm. Kurskompendium i galenisk farmaci. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för farmaci


228

Genfunktion, 6 poäng Gene Function 1MB370 Kursplanen är fastställd 2000-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper om genreglering i utvalda modellsystem och grundläggande praktiska erfarenheter av experimentella molekylärbiologiska metoder. Kursens innehåll Grundläggande genomgång av genomets uppbyggnad och hur man studerar dess funktion. Molekylärgenetiska metoder att studera genuttryck i utvalda modellsystem på organismnivå. Transgena organismer som molekylärgenetiska redskap. Genetik och mutationsanalys. Omvänd genetik. Funktionell genomanalys. Animala DNA- och RNA-virus. Mekanismer för infektion av celler och replikation av virus. Viralt genuttryck. Virusvektorer för gentransfer. Laborationer: Projektbetonade uttrycksanalyser: 1) Northern blot – preparation av total RNA och hybridisering; 2) Reportergen analys – histokemisk analys av promotor aktivitet. Vetenskaplig sammanställning av resultat. Särskild behörighet Grundläggande biologi. Cellbiologi. Molekylär bioinformatik. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 2 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts. Kurslitteratur Brown T.A.: Genomes 2, 2002. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


229

Genteknik, 5 poäng Gene Technology 1MB442 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Att ge fördjupade kunskaper om aktuella gentekniker och dess applikationer inom dagens forskning. Kursen ska ge praktisk erfarenhet av gentekniskt arbete samt förståelse för dess teori. Att ge möjlighet att självständigt teoretisk och experimentellt angripa vetenskapliga frågeställningar. Kursens innehåll Överblick av genteknisk metodik och potential inom humanmedicin och i olika modellsystem som tex mus. Metodutveckling. PCR-relaterade tekniker och applikationer. Genetisk kartläggning och genotypning. Genomprojekt och automatiserad DNA-sekvensering. Expressionsanalys och jämförande genom analys (CGH) på DNA mikroarrayer. Proteomik. Projektlaboration där kursdeltagarna väljer metodik, planerar utförandet, genomför experimenten självständigt samt redovisar och diskuterar resultaten. Detta projekt genomförs i mån av plats i ett forskningslaboratorium. Studiebesök vid biotekniska företag. Särskild behörighet Cellbiologi. Mikrobiologi. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer och studiebesök. Examinationsform Muntlig redovisning av litteraturseminariet. Skriftlig och muntlig redovisning av laborationsprojekten. Laborationsdelen är poängsatt till 3 poäng. Skriftligt alt. muntligt sammanfattande prov vid kursens slut. Betyg Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Laborationsmanualer. Föreläsningsmaterial. Vetenskapliga artiklar. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


230

Geohydraulik och grundvattenplanering, 3 poäng Geohydraulics and groundwater planning 1TV341 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Målet är att ge grundläggande kunskaper i grundvattenresursplanering och ge geohydrauliska förutsättningarna för sådant arbete. Kursens innehåll Grundvattenflöde: Grundläggande fysikaliska begrepp. Stationärt transient flöde. Flödesnät (med simuleringar). Grundvattenresurser: Akviferer, regionalt grundvattenflöde med grundvattenbildning, åldersbestämning av grundvatten. Grundvattenhydraulik, provpumpningsmetodik (fältprovpumpning och simulering), vattenresursplanering och vattenförsörjning. Stationärt-transient läckage under dammar, dammhaveri och grundvattenströmning i tunnlar. Förorening av grundvatten och transportprocesser. Mätning av transportparametrar. Grundvattenplanering: exempel och övningar. Särskild behörighet Hydraulik. Markvetenskap. Hydrologi Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, datorövningar och fältarbete. Examinationsform Skriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slut Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Domenico, P.A. & Schwartz, F.W. Physical and Chemical Hydrogeology. 2nd ed. John Wiley and Sons 1997. L. Carlsson & G. Gustafsson: Provpumpning som geohydraulisk undersökningsmetodik. Byggforskningsrådet Rapport R66: 1991 Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


231

Geoteknik, 5 poäng Geotechnology 1TV331 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41-42 Mål för utbildningen Den studerande ska genom kursen förvärva grundläggande kunskaper i geofysik, jordmekanik och bergmekanik. Den studerande ska självständigt kunna tillämpa olika geofysiska metoder samt känna till dess principer. Den studerande ska självständigt kunna bestämma spänningstillstånd i jordprofiler, kunna utföra sättningsberäkningar för given överlast, kunna bestämma jords bärförmåga vid ytlig grundläggning, kunna genomföra jordtrycksberäkningar samt analys av slänters stabilitet. Den studerande ska förvärva grundläggande kunskaper om bergmaterialers konstitutiva egenskaper samt om sprick- och brottkriterier för berg. Kursens innehåll Geofysik: Gravimetri, magnetometri, seismik, geoelektrik, elektromagnetiska metoder, radiometri. Jordmekanik: Spänningstillsånd i jord. Kompression och skjuvning av jord. Brott i jord. Skjuvhållfasthet. Geoteknik: Konsolideringssättning, bärförmåga, jordtryck samt släntstabilitet vid odränerad och dränerad analys. Bergmekanik: Bergmaterialets hållfasthetslära och brottmekanik. Särskild behörighet Fluidmekanik. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer, övningar, fältkurs och inlämningsuppgifter. Examinationsform Godkända fältövningar i geofysik (1 poäng), godkänd deltentamen i geofysik (1 poäng), godkända övningsuppgifter i jordmekanik (1 poäng), skriftlig eller muntlig tentamen i jordmekanik och geoteknik (2 poäng). Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Carl-Axel Triumf: Geofysik för Geotekniker, Byggforskningsrådet, ISBN 91-540-5493-1, 1992. Kennet Axelsson: Introduktion till geotekniken, Uppsala Universitet, Inst. för geovetenskaper, 2004. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


232

Globala miljöproblem, 8 poäng Global environmental problems 1TV461 Kursplanen är fastställd 2000-08-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41-42 Mål för utbildningen Kursen skall ge de studerande tillfälle att grundligt analysera något av de globala miljöproblemen och ge en fördjupad kunskap om övriga globala miljöproblem Kursens innehåll Genomgång av de globala miljöproblemens orsaker och mekanismer. Kursdeltagarna skall gruppvis genomföra egna projektarbeten rörande något globalt miljöproblem. Särskild behörighet Teknisk ekologi. Markvetenskap. Simulering och systemanalys Undervisningsform Föreläsningar, laborationer, seminarier, projektarbete Examinationsform Deltagande i seminarier. Redovisning av genomfört grupparbete Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G) Kurslitteratur Will Time Heal Every Wound? The Environmental Legacy of Human Activities/ Läker tiden alla sår? Om spåren efter människans miljöpåverkan. Swedish Enviromental Protection Agency/Naturvårdsverkets förlag. 2001. Nivå: Kursen ges på CD-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ekologi och miljövård (SLU)


233

Gravitation och kosmologi, 4 poäng Gravitation and cosmology Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen avser att introducera studenten i den allmänna relativitetsteorin samt visa på dess tillämpningar inom kosmologin. Här finns mycket intressant av fundamental betydelse för den modernaste fysiken! Studenterna får i kursen även kontakt med den absoluta forskningsfronten. Kursens innehåll Kursens första del avser att introducera den allmänna relativitetsteorin. Historisk bakgrund och repetition av speciell relativitetsteori. Dess begreppsmässiga fundament som t ex ekvivalensprincipen; vad är gravitation? Dess matematiska grund i form av Einsteins ekvationer och den krökta rumtidens matematik, metriker, krökningstensorer och geodeter. Klassiska test av teorin som ljusavböjningen och Merkurius perihelrörelse. En spännande tillämpning av den allmänna relativitetsteorin är svarta hål. Den matematiska beskrivningen i form av Schwarzschildmetriken med dess horisonter och singulariteter kommer att härledas och analyseras. De svarta hålen illustrerar på ett drastiskt sätt många av den allmänna relativitetsteorins finurligheter. De svarta hålens astrofysikaliska betydelse kommer självklart också att diskuteras. Svarta hål finns de? Vad händer om man studerar kvantmekanik nära ett svart hål? Vad är Hawkinstrålning? Kursens andra del behandlar tillämpningar inom kosmologin. Den matematiska beskrivningen ges av Robertson-Walkermetriken. Big Bang och vårt expanderande universum. Vilken betydelse har den kosmologiska konstanten? För att förstå universums historia måste också en del partikelfysik diskuteras. Kopplingen mellan det allra minsta och det allra största är av fundamental betydelse för den moderna kosmologin. Exempel på det är problemet med mörk materia. Kanske den utgörs av supersymmetriska partiklar? I detta sammanhang kommer också fenomenet mikrolinsning att diskuteras, vilket är ytterligare en spektakulär tillämpning av den allmänna relativitetsteorin! Den kosmologiska bakgrunds-strålningens fysik är också något som kan vara intressant att veta lite mer om. Förväntade observationer, från bland annat planerade satelliter, inger förhoppningar om att man skall kunna komma många av det tidiga universums mysterier på spåren. Särskild behörighet: Mekanik II. Kvantmekanik. Termodynamik. Statistisk mekanik. Fysikens matematiska metoder. Speciell relativitetsteori Undervisningsform: Föreläsningar och lektioner. Examinationsform: Skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg Något av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Schutz: A first course in general relativity, Cambridge Univ Press Linder: First principles of Cosmology, Addison-Wesley. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution: Institutionen för teoretisk fysik


234

Grundläggande algebra, 3 poäng Basic Algebra 1MA721 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik Studieperiod Kursen ges i period: 11 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om mängder, funktioner, tal, polynom och algebraiska ekvationer, om geometri och vektoralgebra i det tredimensionella rummet, om teorin för linjära ekvationssystem Kursens innehåll Logik och mängdlära. Hela tal. Induktion. Binomialsatsen. Komplexa tal. Polynom och algebraiska ekvationer. Matriser och linjära ekvationssystem. Determinanter. Analytisk geometri i planet och rymden. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och eventuellt laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriska uppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Algebra MN1 Kurslitteratur A. Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups, 1999. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


235

Grundläggande bioteknik och bioinformatik, 2 poäng Introduction to Biotechnology and Bioinformatics 1MB541 Kursplanen är fastställd 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 11 Mål för utbildningen Att i ett brett perspektiv presentera mål och metoder inom bioinformatik och modern bioteknik. Kursens innehåll En översikt av bioinformatik och modern bioteknologi. Medicinsk och industriell bioteknik och bioinformatik. Presentation av bioteknisk industri. Aktuell arbetsmarknad. Ett framtidsperspektiv. Datorövningar: Introduktion till datorövningar i bioteknologi och bioinformatik. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, obligatorisk uppgift. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Godkänd obligatorisk uppgift. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 7th ed., Benjamin-Cummings, 2005. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


236

Grundläggande datoranvändning, 2 poäng Introduction to computers 1MB021 Kursplanen är fastställd 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 11, 13 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer och programvara för att söka och hämta information, använda matematikprogram för symboliska och numeriska beräkningar. Kursen skall också ge kunskap om de regler som gäller för användning av datornät. Kursens innehåll Arbetsstationer, operativsystemet Unix, elektronisk post. Informationssökning och kommunikation i Internet, bl a användning av för studierna viktiga webbsidor. Etiska regler för användning av datanät. Introduktion till och användning av MATLAB i teknik och naturvetenskap. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3. Undervisningsform Laborationer och lektioner. Examinationsform Obligatoriska uppgifter. Betyg Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Gula luntan, TDB, 2005. Lilla MATLAB - En introduktion till MATLAB, TDB 2005. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


237

Grundläggande matematisk statistik, 3 poäng Basic Mathematical Statistics ST0038 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammet Kursplanen fastställd: 14 oktober 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämnen: Matematisk statistik/Statistik Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Studieperiod: Kursen ges i period 31 Förkunskapskrav Matematik 20 poäng (analys, algebra, linjär algebra). Mål Att ge en introduktion till sannolikhetsteoretiska och statistiska begrepp samt tillämpningar av dessa. Efter genomgången kurs ska de studerande kunna tillämpa enklare statistiska metoder. Den studerande ska också ha en grund för att kunna fördjupa sig i ämnet genom fortsättningskurser eller självstudier. Innehåll Beskrivande statistik: Mått på genomsnitt och variation, olika diagram. Sannolikhetsteori: Utfallsrum, räkneregler, slumpvariabler, sannolikhetsfördelningar. Statistisk teori: Punktskattning, konfidensintervall, hypotesprövning, icke-parametriska metoder. Regression och korrelation. Användning av statistiska datorpaket. Tyngdpunkten ligger på sannolikhetsteori och statistisk teori. Övningsexempel kommer att knyta an till bl a energiområdet. Genomförande Föreläsningar ca 18 tim Räkneövningar ca 18 tim Datorlaborationer ca 4 tim (obligatoriskt) Redovisning av projekt ca 4 tim (obligatoriskt) Litteratur D. Jonsson och L. Norell. 2002 (eller 1999). Ett stycke statistik. KUB. Alternativ litteratur på engelska: R.A. Johnson. 2000. Miller and Freund's Probability and Statistics for Engineers, 6th ed. Prentice Hall. Examination Skriftligt och/eller muntligt prov. Inlämningsuppgifter och datorlaborationer. Redovisning av projektarbete. Fordringar för godkänd kurs Godkänd enligt punkten Examination. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för biometri och teknik, SLU


238

Grundläggande programmering, 5 poäng Introductory programming 1TS040 Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Efter kursen skall den studerande: • Kunna beskriva problemlösning med hjälp av algoritmer • Kunna implementera (enkla) algoritmer i programspråket Java • Behärska grunderna i god programkonstruktion och objektorienterade programmeringstekniker Kursens innehåll Kursen fokuserar på programmering som metod för problemlösning. Objektorienterad problemlösning, formulering av algoritmer, val av datatyper och konstruktion av program i valt programspråk är här centralt. I kursen används språket Java för implementeringen av program, varvid objekt-orienterad programmering introduceras. Dokumentation och testning av program programmeringsstil och programkvalitet behandlas. Programmering diskuteras ur vetenskapliga, tekniska och samhällelliga perspektiv, liksom programmeringens betydelse i komplexa system. I kursen ingår även en orientering om programvarans utvecklingsprocess. Särskild behörighet Kurserna System i teknik och samhälle: introduktion och Algebra eller motsvarande kunskaper. Kursen vetenskapsteori bör läsas parallellt. Undervisningsform Föreläsningar, övningar och laborationer. Examinationsform Examinationen sker huvudsakligen genom laborationer och uppgifter som löses enskilt och /eller i grupp. Skriftlig tentamen kan förekomma som komplement. Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts inte på denna kurs. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle. Kurslitteratur Prel litteratur: Skansholm, J: Java Direkt, Studentlitteratur 2001. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


239

Halvledarteknologi, 4 poäng Semiconductor technology 1TG030 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen F och Q Studieperiod: Kursen ges i period F 33 och Q 34 Mål för utbildningen Att förstå dagens halvledarkomponenter och ge nödvändiga och grundläggande kunskaper för att förstå framtida komponenter, tillverknings processer och applikationer. Kursen avser att visa hur fysik och teknologi knyts samman. Detta görs med hjälp av beräkningar, funktionsstudier och beskrivning av tillverkningsprocesser för halvledarkomponenter. Kursens innehåll Grunderna för olika halvledarkomponenter med särskild hänsyn till de fysikaliska principerna. Teorin för strömtransport i halvledare. Rekombination av laddningsbärare. Teorin för pn- övergången och metall-halvledar-övergången. Zener- och lavineffekt i halvledarkomponenter. Tillverkningsmetoder för integrerade kretsar: lithografi, materialaspekter som dopning och oxidering, tunnfilmsteknologi som deponering och etsning. Laborationer: 1. Teknologilaboration. Tillverkning av pn-diod och Schottky-diod (1 dag). 2. MOS-transistorn. Särskild behörighet Elektronik eller Elektrisk mätteknik. Fasta tillståndets fysik I eller Materialfysik eller Kvantfysik fk. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänt betyg på laborationskursen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Sze, S.M., Semiconductor Devices, Physics and Technology, 2ed, John Wiley & Sons, 2002. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


240

Humanfysiologi, 8 poäng 1MB320 Kursplanen är fastställd 1996-09-01 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 2. Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om olika organs struktur och kroppens homeostatiska funktioner och reglermekanismer. Kursens innehåll Neuroanatomi och neurofysiologi. Cirkulationsfysiologi. Endokrinologi. Njurens fysiologi. Syra-bas, elektrolyt- och vätskebalans. Respiration. Mag-tarmkanalens fysiologi. Laborationer: Blodtryck. EKG. Arbetsfysiologi: syra-basanalys på människa. Spirometri. Fem interaktiva datorlaborationer. Särskild behörighet Grundläggande biologi. Cellbiologi. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid slutet av kursen. Deltagande i laborationer och problemredovisning är obligatoriska.Skriftlig redovisning av laborationerna Betyg: Något av betygen underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen är identisk med kursen Fysiologi B, 8 poäng inom Apotekarprogrammet. X-programmen köper varje hösttermin 15-20 kursplatser. Urval bland X-studenter baseras på totalantal poäng inom X-programmen vid ansökningstillfället. Ansökan sker till Fysiologi B 8p och kursregistrering sker på Humanfysiologi 8p. Kurslitteratur Berne & Levy: Principles of Physiology, eller Guyton & Hall: Human Physiology and Mechanisms of Disease, eller Haug, Sand & Sjaastad: Människans fysiologi, senaste upplagan, eller Guyton & Hall: Textbook of Medical Physiology. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


241

Hydrologi, 3 poäng Hydrology 1TV280 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Det allmänna målet är att ge grundläggande kunskaper om vattenresurserna i naturen som en bas för ingenjörsmässigt utnyttjande. Specifikt syftar kursen till att ge kunskap om de olika flödena i vattnets kretslopp och hur de bestäms. Kursens innehåll Vattnets kretslopp och vattenresursernas förekomst. Vattenbalans. Energibalans. Nederbörd och snösmältning. Is på sjöar och i vattendrag. Avrinningsbildning. Vattenföring i vattendrag. Spårämnesteknik. Mänsklig påverkan på vattnets kretslopp. Särskild behörighet Fluidmekanik (Hydraulik). Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, övningar och fältarbete Examinationsform Skriftligt examination med problem och teorifrågor vid kursens slut. För godkännande krävs även godkända laborationer och praktiska övningar Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Grip, H. och Rodhe, A.:Vattnets väg från regn till bäck. Hallgren och Fallgren. Uppsala, 2000. Kompendium för kursen Hydrologi inom Miljö- och vattenteknikprogrammet. Uppsala universitet, 2000. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


242

Hållfasthetslära, 5 poäng Solid mechanics 1TM061 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 23 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: • identifiera och beskriva olika bärverks syfte och funktion, • analysera stänger, axlar, balkar, enkla fackverk, tunnväggiga tryckkärl och cirkulära skivor med avseende på spänning och deformation, • dimensionera dessa bärverk mot fenomen som plasticering, brott, materialutmattning och elastisk instabilitet. Kursens innehåll Materialprovning. Modellmaterial: linjärt elastiskt, icke-linjärt elastiskt, elastiskt- idealplastiskt m fl . Drag och tryck: Isostatiska och hyperstatiska enkla fackverk. Skjuvning och vridning i enkla fall. Böjning: spänningar, deformationer. Flytlastförhöjning. Gränslast. Egenspänningar. Allmän spännings- och deformationsanalys. Rotationssymmetriska problem. Flytvillkor. Brottmekanik. Utmattning. Elementär stabilitetsteori. Särskild behörighet Analytisk mekanik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt på kursen fordras även godkänt betyg i laborationskursen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ges inom Q-programmet. Kurslitteratur Hans Lundh: Grundläggande hållfasthetslära, KTH. Formelsamling i hållfasthetslära, KTH . Exempelsamling i hållfasthetslära, KTH. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


243

Hållfasthetslära, 4 poäng Solid mechanics 1TT202 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: • identifiera och beskriva olika bärverks syfte och funktion. • analysera stänger, axlar, balkar, enkla fackverk, tunnväggiga tryckkärl och cirkulära skivor med avseende på spänning och deformation. • dimensionera dessa bärverk mot fenomen som plasticering, brott, materialutmattning och elastisk instabilitet. Kursens innehåll Materialprovning. Modellmaterial: linjärt elastiskt, elastiskt-idelaplastiskt m fl. Drag- och tryckbelastade stänger. Isostatiska och hyperstatiska enkla fackverk. Sjuvning och vridning i enkla fall. Böjning av balkar: spänningar, deformationer. Egenspänningar. Allmän spännings- och deformationsanalys. Rotationssymmetriska problem. Flytvillkor. Brottmekanik. Utmattning. Elementär stabilitetsteori. Särskild behörighet Mekanik I. Ordinära differentialekvationer. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt på kursen fordras även godkänt betyg på laborationskursen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges inom F-programmet, inriktningarna beräkningsteknik och tillämpad fysik samt inom ES-programmet. Kurslitteratur Hans Lundh: Grundläggande hållfasthetslära, KTH. Formelsamling i hållfasthetslära, KTH. Exempelsamling i hållfasthetslära, KTH. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


244

Hållfasthetslära, 3 poäng Solid Mechanics TN0150 Kursen ges i Biosystemteknikprogrammet och Civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursplanen fastställd: 17 oktober 2003 Ämnen: Fysik/Teknologi Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Förkunskapskrav Kunskaper motsvarande 5 poäng mekanik, som dock kan läsas samtidigt. Mål Efter genomgången kurs skall den studerande - ha kunskap om hållfasthetslärans fundamentala begrepp och fenomen - förståelse för konstruktionsmaterials mekaniska egenskaper - kunskap om metoder för att lösa praktiskt betydelsefulla typer av hållfasthetsproblem - förmåga att självständigt tillämpa ovannämnda kunskaper. Innehåll Kursen behandlar följande: Drag- och tryckbelastade stänger, enkla fackverk. Statiskt bestämda och obestämda strukturer. Vridning av cirkulärcylindrisk axel. Böjning av balkar. Allmän spänningsanalys. Allmän deformationsanalys. Konstitutiva ekvationer. Tunnväggiga tryckkärl. Dimensionering mot plastisk deformation, brott, materialutmattning och elastisk instabilitet. Genomförande Föreläsning och räkneövningar ca 40 tim Laborationer ca 5 tim (obligatorisk) Tentamen/kursutvärdering ca 5 tim Litteratur Kurslitteratur fastställs av kursansvarig. Aktuell information om kurslitteratur ska finnas tillgänglig senast en månad före kursstart. Examination Skriftlig tentamen och laborationsrapport. Fordringar för godkänd kurs Godkänd tentamen och laborationsrapport samt deltagande i obligatoriska moment. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för biometri och teknik , SLU


245

Högprestandaberäkningar och programmering I, 4 poäng High performance computing and programming I 1TT477 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 3 Mål för utbildningen Att ge kunskaper och färdigheter i att skriva effektiva program på datorer med modern arkitektur. Att ge kunskaper om organisation och analys av programvara och hjälpmedel för detta. Kursens innehåll Programmering i C/C++ för högprestandaberäkningar. Genomgång av Fortran 95 och jämförelse med andra programmeringsspråk. Portabilitet. Hjälpmedel för problemlösning och programutveckling, metoder och hjälpmedel för felsökning, organisation av stora programvarusystem, scriptspråk, t ex Python, analys av prestanda. Olika typer av datorarkitekturer och minnessystem. Effektiv implementering av numeriska metoder på moderna datorarkitekturer. Tillämpningar hämtade från olika vetenskapsområden. Särskild behörighet Beräkningsvetenskap I, Programmeringsteknik I och Programmeringsteknik II eller motsvarande kunskaper samt minst 100 poäng inom civilingenjörs-, datavetenskapligt- eller naturvetarprogram. Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänd krävs godkända laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 2p, inlämningsuppgifter 2p. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare 1TT476, Högprestandaberäkningar med Fortran och kan inte tillgodoräknas i examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Metcalf, M., Reid, J.: Fortran 90/95 Explained, 2nd ed., Oxford University Press, 1999. Ytterligare kurslitteratur meddelas senare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


246

IT i samhället, 10 poäng IT in society 1IT160 Kursplanen är fastställd 1998-05-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 41-42 Mål för utbildningen Kursen har till syfte att ge studenterna både teoretisk och praktisk förståelse för samspelet mellan teknik, användare och konstruktör baserat på relevanta kunskaper inom psykologi och systemkonstruktion. Deltagarna ska införskaffa sig kunskaper om, och erfarenhet av, arbete i projektform och med verkliga användare är en central del av kursen. Vidare ingår att konstruktivt kunna hantera ett komplext och mångfaceterat problem och presentera en lösning, både muntligt och skriftligt. Kursens innehåll Kursen kommer att innehålla moment som system konstruktion, gruppdynamik, kommunikation i projektgrupp och med användare, samt moraliska och etiska frågor. Ett konkret projekt med verkliga användare kommer att löpa som en röd tråd i kursen där konstruktion av en prototyplösning för ett aktuellt problem kommer att belysas ur de olika momenten i kursen. Rapportskrivning och muntlig presentation. Särskild behörighet Informationsteknologi, Kommunikation i samhälle och arbetsliv, Människan och datorn, Datorsystem II, eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier, inlämningsuppgifter och projekt. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 4 poäng och en mer praktisk del omfattande 6 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller obligatoriska uppgifter såsom projektredovisning och skriftlig rapport, eventuellt kan muntlig eller skriftlig tentamen ingå. Betyg: Något av betygen underkänd (U) och godkänd (G). Kurslitteratur Relevant litteratur för aktuellt projekt. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


247

IT- och vetenskapshistoria, 2 poäng History of science and information technology 1IT060 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden, utbildningsutskottet och senast reviderad 1999-07-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursen vill bibriga ett kritiskt förhållningssätt till vetenskaplig litteratur genom att med IT- och vetenskapshistoriska exempel och genom elementär utsikt i vetenskapsteorins grunder visa vetenskapens beroende av kulturella, samhälleliga och ekonomiska faktorer. Kursens innehåll Konkreta exempel som fördjupar kunskapen om vetenskapens och informationsteknologins plats i vår kultur. Särskild behörighet Kursen förutsätter kunskaper motsvarande ett och ett halvt års studier på IT-programmet. Undervisningsform Undervisningen sker i form av en serie föreläsningar, vilka inte avser att ge en allmän översikt över vetenskapshistorien, utan att med konkreta exempel fördjupa kunskapen om IT och vetenskapens plats i vår kultur. Examinationsform Kursen avslutas med ett skriftligt prov Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur G. Eriksson, T. Frängsmyr.: Idéhistoriens huvudlinjer. (1971 års upplaga eller senare.) B. Hansson (red.). Metod eller anarki: Moderna teorier om vetenskapen väsen och metoder. (1980 års upplaga eller senare.) Stenciler. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist. Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria


248

IT-system och människor i samspel, 5 poäng Information technology and users 1TS230 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursens övergripande mål är att ge studenterna kunskaper om hur människan påverkar, och påverkas av, olika typer av automatiserade och datoriserade system samt hur människa-systeminteraktion kan förstås i ett organisationsteoretiskt perspektiv. Ett första delmål är att utifrån kognitivpsykologiska teorier ge en kännedom om människans förmågor och begränsningar när det gäller att uppfatta, bearbeta och använda information. Ett andra delmål är att ge en orientering om vilka metoder som kan användas vid analys, design och konstruktion av användargränssnitt för att man ska nå övergripande mål som hög säkerhet, högre effektivitet och produktivitet. Ett särskilt delmål är att ge studenterna kunskap om människans roll i komplexa system, i termer av effekter av automatisering och mänskliga felhandlingar. Kunskap om hur organisationer förändras i samband med införande av nya tekniska system är ett annat delmål. Här ingår kunskap om gruppsykologiska processer och etiska frågeställningar. Kursens innehåll Kursen inleds med en teoretisk del om människans informationsbearbetning i form av möjligheter och begränsningar. Denna del utgör grund för resten av kursen, och här ges en översikt över relevanta kognitivpsykologiska teorier inom områden som perception, minne, problemlösning, beslut- och bedömningar m.fl. Kursen fortsätter sedan med ett avsnitt om tvärvetenskapliga metoder för analys och design av användargränssitt, t.ex. interaktionsdesign, processgrafik och användarcentrerad systemdesign. Goda och dåliga exempel används för att illustrera metoder och principer. I samband med detta ges ett antal föreläsningar i organisationsteori, med inriktning bl.a. mot gruppsykologi och etiska frågeställningar. Kursen avslutas med ett moment om effekter av automatiering ur ett systemperspektiv, vilket inkluderar förståelse av begrepp som ”human error”, latenta systemfel mm. Minst ett studiebesök i ett kontrollrum eller motsvarande kommer att ingå i kursen. Särskild behörighet System i teknik och samhälle: Introduktion. Minst 40 poäng godkända kurser inom programmet System i teknik och samhälle. Undervisningsform Föreläsningar, grupparbete i form av mindre projektarbete, studiebesök. Examinationsform Skriftligt prov på teoridelarna, samt inlämningsuppgifter inom något av områdena analys eller design. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), samt med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Gulliksen, J, & Göransson, B. (2002). Användarcentrerad systemdesign. Reason, J. (1990). Human Error. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


249

Immunologi, 5 poäng Immunology 1MB411 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande teoretiska och praktiska kunskaper inom cellulär och molekylär immunologi. Kursens innehåll Kursen beskriver de olika system som ryggradsdjur, framför allt däggdjur, har för att försvara sig mot infektioner. Både det medfödda icke adaptiva försvaret och det inducerbara adaptiva immunsystemet beskrivs i detalj. En utförlig beskrivning ges av de celler och molekyler som deltar i dessa system och på vilka sätt de oskadliggör infekterande agens och hur deras aktivitet regleras. Tonvikten läggs på förståelse av immunsystemets kardinalegenskaper: - att skilja kroppsegna molekyler från främmande, - att minnas utseende av en struktur som det en gång reagerat emot samt - att reagera och eliminera med hjälp av molekyler och celler som är specifika för det främmande. Antikroppar är en mycket viktig form av sådana antigenspecifika molekyler som fått en stor användning inom olika delar av biologin, t ex för analys av olika ämnen. Under kursen behandlas teknik för framställning av monoklonala antikroppar och olika typer av test med antikroppar (RIA, ELISA) och test baserad på cellulära reaktioner (MLR) vilka alla används bl.a. i klinisk diagnostik. Immunologiska sjukdomar (allergi, autoimmunitet, o s v) behandlas översiktligt. Särskild behörighet Cellbiologi. Mikrobiologi. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. Undervisningsform Föreläsningar och seminarier. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående övningar är poängsatta med 2 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Abbas A., Lichtman A. and Pober J.: Cellular and Molecular Immunology, 5th ed., Saunders, 2003 eller Kuby, J. Immunology, 5th ed. W.H. Freeman & Co., New York, 2003. Kompendier. Laborationsmanualer. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


250

Inbyggda styrsystem, 8 poäng Embedded control systems 1TT901 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 43-44 Mål för utbildningen Målet med kursen är att tillhandahålla kunskaper om inbyggda styrsystem samt ge praktisk erfarenhet i design av sådana på en given plattform. Uppgifterna inom kursen syftar till att ta fram en lösning till ett konkret problem som har med styrning, navigering av och samverkan mellan autonoma robotar att göra. Att, med lärarens hjälp, hitta effektiva och tillförlitliga tekniker för detta utgör en del av själva projektuppgiften. Det anges inte på förhand från vilket ämne som sådana tekniker kan inhämtas. Tillvägagångssättet återspeglar det faktum att inbyggda system är ett multidisciplinärt ämne och att systemfunktionen ska komma i första rummet. Kursens innehåll Kursen är projektbaserad och förutsätter användandet av avancerade metoder och verktyg från dynamiska system och datorteknik. Som tillämpning väljs en autonom fyrbent robot med sammanlagt tjugo mekaniska frihetsgrader och modern givarutrustning inklusive video och ljud. Projektuppgifterna kräver systemtänkande, d.v.s. helhetssyn med betoning på systemets funktion, och inbegriper både modellbaserad design av algoritmer och implementering i en realtidsmiljö. Samspelet mellan design och implementering får därmed särskild uppmärksamhet. Experimenten med roboten möjliggör praktisk utvärdering av erhållen prestanda och analys av för- och nackdelar med den valda systemlösningen. Särskild behörighet Reglerteknisk design och Realtidsprogrammering. Undervisningsform Föreläsningar,laborationer och projektarbete. Examinationsform Skriftlig rapport och muntlig presentation av projekten. Betyg Som betyg på kursen används något av uttrycken godkänd (G) och underkänd (U). Kurslitteratur Kursmaterial beroende på projektets inriktning. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


251

Inbyggda system, 4 poäng Embedded systems 1IT250 Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 24 Mål för utbildningen Genom kursen skall den studerande förvärva kunskaper om konstruktion och programmering av inbyggda system baserade på enkapseldatorer. Särskild vikt läggs vid växelverkan mellan hårdvara och mjukvara. Kursen skall även ge övning i projektorienterat arbete. Kursens innehåll Enkapseldatorers uppbyggnad och interna komponenter. Minnestyper. Anslutning av digitala och analoga signaler. Hårdvarunära programmering och drivrutiner. Korsutvecklingsverktyg. Projektarbetsmetodik. Särskild behörighet Elektronik och elkretsteori. Digital elektronik. Datorsystem I. Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete. Examinationsform Demonstration av projektarbete, skriftlig projektrapport och muntlig examination. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Richard Barnett., Embedded C Programming and the Atmel Avr. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


252

Individ, organisation och ledarskap, 4 poäng Management 1TT781 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen ES, F och K Studieperiod: Kursen ges i period 4 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge studerande en bred kunskap om de viktigaste perspektiv och skolbildningar inom områdena organisation och ledarskap, samt att diskutera deras tillämpningar. Kursens innehåll Vad är en organisation? Individen: perception, personlighet, motivation. Gruppen och intergruppbeteende. Beslutsfattande. Makt. Organisationskultur och ledarskap. Organisationsstrukturer och förändring. Organisationsomgivning. Strategiskt management. Särskild behörighet Minst 80 poäng inom någon teknisk utbildning. Undervisningsform Lektioner och seminarier. Examinationsform Kursen examineras med prov om sammanlagt 4 poäng, varav 1 poäng genom skriftlig tentamen och 3 poäng genom obligatoriska seminarieövningar. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Bakka, J.G., Fivelsdal, E. & Lindkvist, L., Organisationsteori: struktur, kultur, processer, Malmö: Liber 2001. Robbins S. P., Organizational behavior, 9:e uppl. Prentice Hall 2005. Tilläggsartiklar. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen


253

Industrianknutet materialprojekt, 3 poäng Project work with industrial relevance 1KE750 Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod Kursen ges i period: 44 Mål för utbildningen Kursen innehåller ett industrirelaterat projekt som är en integrerad del av materialinriktningens kommunikationsträning. Efter genomgången kurs skall studenten ha fått ökad insikt i att: - lösa ett materialrelaterat problem i projektform. - kommunicera och samverka med personer och grupper inom industri och universitet. - utföra riskanalys och säkerhetsvärdering i ett verkligt problem. - presentera en muntlig och skriftlig rapport på engelska eller svenska. Kursens innehåll Genomförande av projekt i grupper om 2-3 studenter där kunskaper från tidigare kurser tillämpas och fördjupas. Projektet föreslås av en industriell partner och utgör en verklig industriell problemställning. Projektet kan innefatta allt från en marknadsundersökning till att utreda och föreslå nya lösningar på ett materialproblem. Arbetet utförs under handledning både från institutionen och från företaget. Särskild behörighet Materialfysik 7p eller Fasta tillståndets fysik I 5p samt Materialanalys 5p eller motsvarande. Undervisningsform Individuell handledning Examinationsform Godkänd skriftlig rapport och godkänd muntlig presentation. Betyg Något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). Kurslitteratur Kompendier och vetenskapliga uppsatser. Nivå Kursen ges på D-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


254

Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter, 5 poäng The Development of Industrial Society 1TS030 Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 13 Mål för utbildningen Syftet med kursen är att • ge grundläggande kunskaper om industrisamhällets framväxt från 1750 till nutid • ge kunskap om hur sambanden mellan naturvetenskap och ingenjörskonst; företag och institutioner samt samhälle format industrialiseringsprocessen • genom PM-skrivande öka studenternas färdigheter i skriftlig framställning samt samhällsvetenskaplig metod. Kursens innehåll Kursen ger en introduktion till de faser som industrisamhällets utveckling genomgått (den första, andra och tredje industriella revolutionen) samt de regionala mönster (nationella och internationella) som industrialiseringen uppvisat. Kursen redogör för de drivkrafter (efterfrågan, teknik, institutioner, aktörer, idéer) som legat bakom förändringar av det ekonomiska systemet, samt de konsekvenser detta haft för människa (arbete och livsvillkor, tänkesätt och sociala relationer), miljö (den inre och yttre) och samhälle (fördelningen av makt och resurser). Kursen presenterar de tekniska och organisatoriska förändringar som präglat företag och institutioner, förändrade sociala relationer (framförallt klass och kön), konsekvenser för miljön, samt människors syn på industrialiseringen. Tidsperspektivet är långt och sträcker sig från 1700-tal till nutid, men kursen behandlar framförallt perioden 1850-1970. Särskild behörighet System i teknik och samhälle: introduktion och kursen Företag, nätverk och teknikutveckling eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Kursen ges i form av föreläsningar och seminarier. Examinationsform Examination sker genom aktivt deltagande på seminarier, genom författande av kortare PM i anslutning till seminarier, samt genom författande av en större PM i samband med kursens avslutning. Skriftlig tentamen kan förekomma. Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts inte på denna kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Ekonomisk-historiska institutionen 2000-05-15. Kurslitteratur Mokyr Joel, The Lever of Riches. Technological Creativity and Economic Progress, Oxford University Press, 1990. Schön Lennart, En modern svensk ekonomisk historia. Tillväxt och omvandling under två sekel, SNS Förlag, Stockholm, 2000. Ytterligare litteratur meddelas senare. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ekonomisk historia Kursansvarig institution Ekonomisk-historiska institutionen


255

Informations- och kodningsteori, 4 poäng Information and coding theory 1IT140 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 34 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper om matematisk kommunikationsteori, dess användning inom käll- och kanalkodning och om vanliga metoder för felkorrigerande kodning. Kursens innehåll Entropi för minnesfria källor, Markovkällor och ergodiska källor. Källkodningssatsen, prefixa koder, Huffmankodning, universal källkodning. Diskreta kanaler, Gausskanalen, ömsesidig information, kanalkapacitet, kanalkodningssatsen. Hamming-, Reed-Müller-, Reed-Solomon-, BCH- och faltningskoder, modifiering och sammanlänknings av koder. Avkodning, Berlecamp-Masseys och Viterbis algoritmer. Särskild behörighet Diskret matematik, Sannolikhetsteori och statistik. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Ett skriftligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska uppgifter förekomma i samband med undervisningen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur G. A. Jones & M. Jones: Information and Coding Theory, Springer Verlag, 2000. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


256

Informationsteknik, enskilt arbete, 2 poäng Information techniques, Report 1TT913 Kursplanen är fastställd 1996-06-06 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen är schemalagd i period 1 men kan läsas efter överenskommelse. Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna planera och skriva en kortare teknisk/vetenskaplig rapport på engelska, som uppfyller såväl vetenskapliga som språkliga krav. Kursens innehåll Kursen inleds med en föreläsning, som kort beskriver rapportens olika delar, hur rapportskrivandet planeras och genomförs. Varje student skall sedan själv författa en rapport över ett valfritt ämne med teknisk/fysikalisk anknytning. Rapporten bedöms med avseende på rubriksättning, abstraktinnehåll, struktur, inledning, avslutning, presentation av figurer, referenser etc. Särskild behörighet 40p inom teknik/naturvetenskap, inkl. moment i svensk rapportskrivning och litteratursökning. Undervisningsform Föreläsningar, rapportskrivning Examinationsform Godkänd rapport Betyg: Endast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Utdelad stencil Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


257

Informationsteknik: Muntlig framställning, 1 poäng Oral Presentation 1TM224 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen avser att ge träning i att förbereda och genomföra en muntlig presentation och i att använda modern AV-utrustning. Kursens innehåll Kursen inleds med tre föreläsningar om konsten att förbereda och genomföra ett föredrag. Därefter håller varje student två föredrag - ett kortare i mindre grupp, ett längre i större grupp under två lektionspass. Föredraget videoinspelas för att lärare och student tillsammans skall kunna göra detaljerade analyser av framställningen. Under långföredragen deltar studenterna som publik och aktiva avlyssnare (kamratkritik). Särskild behörighet Kursen ges endast för teknologer inom Q-programmet Undervisningsform Föreläsningar och presentationer. Examinationsform Godkänt genomförande av föredrag samt obligatorisk närvaro vid föreläsningar samt gruppkamraternas presentationer. Betyg: På denna kurs ges endast betyget godkänd eller ej godkänd. Övriga föreskrifter Kursen ingår även som delkurs inom Informationsteknik, 4.5 poäng, 1TM223. Kurslitteratur Maerial delas ut under kursens gång. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Nordiska spåk Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


258

Informationsteknologi, 4 poäng Information technology IT 1IT011 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 11 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte. Deltagarna ska få insikt i den betydelse datavetenskapliga, matematiska och systemvetenskapliga kunskaper, liksom färdigheter i kommunikation och projektarbete har i den fortsatta utbildningen. En speciell vikt läggs på en grundläggande förståelse för tekniken bakom det som i dagligt tal kallas informationsteknologi. Kursen syftar också till att uppöva vana vid att använda datorer och framförallt hur insamling, bearbetning och bedömning av information sker. Deltagarna ska få en ökad insikt i konsekvenser av användning av informationsteknologi ur användbarhets-, integritets-, säkerhets- och etikaspekter. Kursens innehåll En allmän introduktion till programmet, dess innehåll och syfte. Grundläggande hantering av datorer inklusive operativsystem. Principer för uppbyggnad av datorer, datanät och distribuerade system. Grunder för hur datorer och annan utrustning samarbetar. Tekniker och principer för informationssökning på internet, användbarhet, integritetsskydd, säker kommunikation och etiska bedömningar. En central del i kursen är genomförande och presentation av en projektuppgift med anknytning till innehållet i utbildningen. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och inlämninguppgifter. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U) Kurslitteratur Beekman, G. & Rathswohl, E.: Computer Confluence business edition, 3rd ed., Prentice Hall, 2001. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


259

Informationsutvinning, 4 poäng Data Mining 1DL105 Kursplanen är fastställd 2000-05-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Att känna till olika grundläggande metoder att utvinna information ur stora datamängder, både i teori och i praktisk tillämpning. Att kunna tillämpa dessa metoder med lämpliga verktyg. Att kunna utvärdera och jämföra olika metoders lämplighet. Kursens innehåll Grundläggande kunskap om databaser och informationsutvinning. Statistisk analys av stora datamängder. Informationsutvinning och lärande. Beräkningstekniker (neuronnät, genetiska algoritmer, fuzzy logic, beslutsträd). Teoretisk komplexitet och praktisk prestanda. Visualisering. Tillämpningar. Särskild behörighet Matematisk Statistik, Beräkningsvetenskap I. Programmeringsteknik I och II, eller Grundläggande programmering och Datastrukturer och databaser. Undervisningsform Föreläsningar. Examinationsform Skriftligt prov samt obligatoriska uppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Data Mining: Concepts and Techniques, Jiawei Han, Micheline Kamber, Morgan Kaufmann, April 2000, ISBN 1-55860-489-8. Data Mining: Introductory and Advanced Topics, Margaret H. Dunham, Prentice Hall, 2002. Principles of Data Mining, David Hand, Heikki Mannila, and Padhraic Smyth, MIT Press, Aug. 2001. Vetenskapliga artiklar. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


260

Ingenjörsmetodik, 5 poäng Engineering Methodology 1TE131 Kursplanen är fastställd 2005-03-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod Kursen ges som en strimma under hela åk Q3 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna: • beskriva hur ingenjörsarbete och tekniska utvecklingsprojekt bedrivs på ett företag. • beskriva hur olika aspekter, såsom kvalitetskrav, logistik och miljökrav, inverkar på företagets verksamhet. • redogöra för några vanliga termer och begrepp relaterade till ingenjörens arbete (t.ex. rörande arbetsformer, ekonomi och produktion). • redogöra för hur företag är organiserade och hur verksamheten redovisas. Kursens innehåll Föreläsningsserie som tar upp olika aspekter av ingenjörsarbete och företagsverksamhet. Seminarier där läst litteratur eller liknande diskuteras. Ett antal besök på ett visst företag. Utredning av olika frågor som rör företaget eller ingenjörsrollen. Muntliga och skriftliga redovisningar av dessa utredningar. I kursen tränar studenterna speciellt sin förmåga att ta egna initiativ, arbeta i grupp och redovisa. Särskild behörighet Genomgångna kurser om 80p inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Undervisningsform Föreläsningar, handledarträffar, studiebesök, grupparbeten och seminarier. Examinationsform Examinationen bygger på prestationen vid handledarträffar och seminarier, samt på de skriftliga rapporterna. Dessutom ska studenten ha fullgjort sina skyldigheter avseende deltagande vid föreläsningar och företagsbesök. Betyg Något av Godkänd (G) och Underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen kan ej medräknas i examen tillsammans med Näringslivspraktik 5p. Kurslitteratur Ännu ej fastställd. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


261

Interaktiva grafiska system, 5 poäng Interactive Computer Grahpics 1IT210 Kursplanen är fastställd 1998-12-14 av och senast reviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 41 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge studenterna teoretiska och praktiska kunskaper inom modellering och uppbyggnad av interaktiva tredimensionella grafiska system även kallade virtuella miljöer. Studenterna skall få kännedom om olika metoder för 3D visualisering och rendering samt deras tekniska grundprinciper. Dessutom ska kursen förmedla en bred kunskap om avancerade sensortekniker för interaktion inom visuellt kopplade system. Kursens innehåll Grunläggande matematik och metoder för geometrisk modellering och grafisk rendering. Fysiologisk grund för tredimensionell perception. Avancerade displays for tredimensionell visualisering samt tekniska principer. Sensorer för flerdimensionell interaktion samt deras funktions princip. Konstruktionstekniker för att bygga interaktiva tredimensionella simuleringar. Kvalitetetsparametrar för utvärdering av VR system. Särskild behörighet 40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov och obligatoriska laborationer. Betyg: Något av underkänd (u), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Handouts. Utvalda kapitlar i: Kalawsky R.S.: The Science of Virtual Reality and Virtual Environments. Addison-Wesley, 1993. Kompletterande sidor i: Angel E., Interactive Computer Graphics: A top-down approach with OpenGL, 2nd Ed., 2000. Kompletterande sidor i: Foley, Computer Graphics: Principles and Practice, 2nd ed., 1991. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


262

Introduktion till datoranvändning, 1 poäng Introduction to computers 1TD780 Kursplanen är fastställd 2000-06-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period 11 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer och programvara för att söka och hämta information i datornät och databaser, använda program för symboliska och numeriska beräkningar och skriva rapporter innehållande text, formler och bilder. Kursen skall också ge kunskap om de regler som gäller för användning av datornät och databaser. Kursens innehåll Arbetsstationer, operativsystemet Unix, elektronisk post. Introduktion till programmet MATLAB. Informationssökning och kommunikation i Internet, etiska regler för användning av datanät och databaser. Särskild behörighet Grundläggande behörighet samt kurserna FyB, KeA och MaD. Undervisningsform Lektioner och övningar. Examinationsform Obligatoriska uppgifter. Betyg Endast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Gula luntan, TDB, 2005 Lilla MATLAB - en introduktion till MATLAB, TDB 2005. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


263

Introduktionskurs i matematik, 1 poäng Introduction to Mathematics 1MA730 Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period 11 Mål för utbildningen Kursen avser att befästa och utöka skolkunskaperna i matematik inom de områden som är av särskild betydelse för de följande studierna. Kursens innehåll Algebra: Hantering av algebraiska uttryck: omskrivning, faktorisering, utlösning av variabler ur formler. Absolutbelopp och olikheter. Ekvationer av första och andra graden. Trigonometri: definition av de trigonometriska funktionerna i enhetscirkeln, deras användning i elementär geometri. Trigonometriska formler och ekvationer. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och handledda räkneövningar. Examinationsform Skriftligt och/eller muntligt prov vid kursens slut. Betyg: Något av underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Ekstig - Hellström - Sollervall: Matematik startbok, Bokförlaget KUB 2002 (eller senare). A Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups 1999 (eller senare). Här ingår delar av kapitel 0. Studiematerial framställt av matematiska institutionen. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


264

Introduktionskurs i matematik, 1 poäng Introduction to Mathematics 1TT005 Kursplanen är fastställd 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 11 Mål för utbildningen Kursen avser att befästa och utöka skolkunskaperna i matematik inom de områden som är av särskild betydelse för de följande studierna. Kursens innehåll Algebra: Hantering av algebraiska uttryck: omskrivning, faktorisering, utlösning av variabler ur formler. Absolutbelopp och olikheter. Ekvationer av första och andra graden. Plan geometri: koordinatsystem, räta linjen, enkla kurvor såsom parabel och cirkel. Grafer av enkla funktioner. Trigonometri: definition av de trigonometriska funktionerna i enhetscirkeln, deras användning i elementär geometri. Trigonometriska formler och ekvationer. Derivata: geometrisk och fysikalisk innebörd. Derivering av enkla funktioner. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och handledda räkneövningar. Examinationsform Skriftligt och/eller muntligt prov vid kursens slut. Betyg: Något av underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ges enbart inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Kursen kan inte medräknas i examen samtidigt med någon av kurserna Introduktionskurs i matematik, 1MA730 eller 1MI730. Kurslitteratur Ekstig - Hellström - Sollervall: Matematik startbok, Bokförlaget KUB 2002 (eller senare). A Vretblad: Algebra och geometri, Gleerups 1999 (eller senare). Här ingår delar av kapitel 0. Studiematerial framställt av matematiska institutionen. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


265

Introduktionskurs i miljövetenskap, 6 poäng Introduction to environmental science 1TV012 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 11 Mål för utbildningen Kursen skall ge en översikt över aktuella miljöproblem. Kursen skall ge grundläggande kunskaper om planeten Jordens bildning, 3-dimensionella uppbyggnad och utveckling och de långsamma eller snabba processer som kontinuerligt förändrar Jorden och därigenom sätter randvillkor för vår livsmiljö. Målet är att ge ekologisk kunskap för att förstå orsakerna till problemen, vilka åtgärder som kan vidtas för att komma tillrätta med desamma, samt att ge förmåga att upptäcka miljöproblem i omgivningen. Kursen ska också ge kunskap om bildning av och tillgång på naturresurser och hur deras exploatering påverkar miljön. Sammantaget ska kursen leda till insikt om växelspelet mellan människan och naturen och bidra till ett grundläggande perspektiv på hur vi kan bidra till en hållbar utveckling i både regional och global skala. Kursen ger även en introduktion till ett vetenskapligt synsätt. Kursens innehåll Fokus ligger på akvatiska miljöer såsom sjöar, våtmarker och hav. Ekosystems struktur och funktion samt biogeokemiska kretslopp. Globala och lokala miljöfrågor (t ex växthuseffekten, biologisk bekämpning, försurning, eutrofiering) diskuteras. Grundläggande ekotoxikologi, indikatorarter. Miljöarbetets organisation. Jordens bildning och utveckling. Mineral, bergarter, jordarter samt vatten- och energiresurser. I kursen ingår fältmoment med syfte att belysa olika naturtyper och miljöfrågor med fokusering på människans påverkan på hydrologi och vattenkvalitet. Introduktion till vetenskapligt arbetssätt sker genom ett biologiskt fältprojekt. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, övningar och exkursioner. Examinationsform Skriftligt prov i slutet av respektive period. För godkänt resultat på kursen krävs godkänt resultat på övningsuppgifter under fältmomentet, laborationsmomenten och seminarierna. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 7th ed., Benjamin-Cummings, 2005. Heijkenskjöld R.: Landskapsutveckling i Uppsalatrakten, Naturkonsulten 2001. Tarbuck E & Lutgens F : Earth, Prentice-Hall, 2001. Kompendier i vetenskaplig arbetsmetodik. Bestämningslitteratur. Utdelat stencilerat material Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet Geovetenskap Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


266

Introduktionskurs i språkteknologi för ITP, 5 poäng Introduction to language engineering for ITP 1IT150 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2001-06-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en introduktion till dagens språkteknologi samt grundkunskaper i grammatik och lexikografi. Ett viktigt delmål är att skapa förståelse för vilka begränsningar som kännetecknar de språkteknologiska datorprogrammen och vilka möjligheter till vidareutveckling som öppnar sig genom datorlingvistisk forskning och utveckling. Kursens innehåll Begreppet språkteknologi. Grundläggande grammatik och lexikografi. Datorlingvistik - språkteknologins teoretiska bas. Språket som en kunskapsbaserad kommunikativ process. Modellering av de språkliga processerna. De språkliga funktionerna i ord- och textbehandling ssystem. Maskinöversättning och datoriserade översättningsstöd. Gränssnitt för databaskonsultation i naturligt språk. Dokumenthantering. Datorstödd språkinlärning och språkundervisning. Datoriserade lexikon och språkdatabaser. Talteknologi. Särskild behörighet Kunskaper motsvarande de två första årskurserna inom programmet i informationsteknologi, 180 poäng Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar och laborationer med obligatoriska moment. Examinationsform Uppgiftsredovisning samt skriftlig/muntlig examination Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Enligt särskild förteckning från kursansvarig institution. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datorlingvistik Kursansvarig institution Institutionen för lingvistik


267

Introduktionskurs till energisystem, 5 poäng Introduction to energy systems TN4063 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursplanen fastställd: 16 september 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Förkunskapskrav Enligt fordringarna för antagning till civilingenjörsprogrammet i energisystem eller motsvarande. Mål Efter genomgången kurs ska den studerande: - kunna definiera och klargöra begreppet energisystem - ha nödvändiga kunskaper för fortsatta studier av energisystem och dess samverkan med miljö och samhälle - vara orienterad om naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga perspektiv på energisystem - vara orienterad om internationella och regionala aspekter på samhällets energibehov och om tillgängliga energikällor. Innehåll Undervisningen läggs upp som en serie seminarier. Vid seminarierna deltar lärare och gästföreläsare så att olika perspektiv kan belysas. Samhällets energibehov diskuteras parallellt med möjligheter att tillgodose behoven från olika energikällor och energislag. Energirelaterade aspekter på människan, bostaden och arbetsplatsen (industri, jordbruk, skogsbruk, fiske, handel, förvaltning, skola, sjukhus, service, transporter, osv.) studeras i grupparbeten som bygger på konkreta exempel från några geografiska områden. Dessa har valts så att de representerar olika befolkningskoncentrationer och olika kulturella och industriella strukturer. De utvalda områdena besöks i en serie exkursioner. Grupparbetena presenteras och diskuteras i seminarier i slutet av kursen. Genomförande Seminarier inklusive föreläsningar, cirka 50 timmar (obligatoriskt) Exkursioner, cirka 30 timmar (obligatoriskt) Varje student deltar i ett grupparbete som redovisas i seminarieform. Litteratur Seminarieunderlag läggs ut på hemsidan Siv Strömquist: Skrivboken Examination Samtliga studerande skriver korta seminariereferat som granskas av kursledaren. De studerande deltar i ett grupparbete som redovisas i seminarieform. Fordringar för godkänd kurs Deltagande i seminarier och exkursioner. Godkända seminariereferat och godkänt grupparbete. Övriga upplysningar Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem, 180 poäng, som är en gemensam utbildning mellan SLU och Uppsala universitet. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för bioenergi, SLU


268

Kemi, grundkurs, 6 poäng Chemistry, Basic course 1KE714 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen, Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period 1, Kursen ges i period 2 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna - beskriva elektronstrukturen hos atomer. - förklara den teoretiska bakgrunden till periodiska systemet. - använda periodiska systemet till att beskriva egenskapstrender för grundämnen. - beskriva olika typer av kemisk bindning och kvalitativt förutsäga bindningsstyrka. - ange samband mellan kemisk bindning och fysikaliska egenskaper hos materien. - beskriva grundläggande begrepp inom reaktionskinetik och utföra beräkningar med användande av reaktionshastighet, reaktionsordning, hastighetskonstant och aktiveringsenergi. - förklara innebörden av vanliga termodynamiska storheter och använda termodynamiska data i beräkningar. - förklara innebörden av en reversibel process och de faktorer som påverkar jämviktsläget. - beskriva galvaniska celler och utföra beräkningar på dessa utgående från tabelldata. - utföra korrekta och precisa jämviktsberäkningar utgående från en kemisk modell. - utföra grundläggande laboratoriearbete på ett korrekt och säkert sätt. - i muntlig och skriftlig form redovisa lösningen på kemiska problem. Kursens innehåll Stökiometri, kemisk bindning, periodiska systemet, kemisk termodynamik, jämviktslära, kinetik, elektrokemi. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner, gruppövningar, demonstrationer och laborationer. För vistelse i laboratorierna fordras att de studerande känner till gällande säkerhetsföreskrifter. Vid början av kursen ges orientering om risker och skydd vid kemiskt experimentellt arbete. Att den studerande känner till gällande föreskrifter är ett krav för deltagande i laboratoriearbetet. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Muntliga redovisningstillfällen förekommer under kursens gång. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Ersätter tidigare kurser 1MB080 och 1KI142. Kurserna kan ej tillgodoräknas samtidigt i examen. Ändring av poängtal för labkurs 1998-05-20. Kurslitteratur Zumdahl: Chemical Principles, Haughton Mifflin. Aylward and Findlay: SI Chemical Data, Wiley. Kompendier Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Kemiska institutionen


269

Kemisk apparatteknik, 4 poäng Chemical engineering 1KI344 Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Studenten ska efter genomgången kurs kunna: - Beskriva olika typer av strömning och tryckfallsförluster. - För en given anläggning kunna beräkna storleken på och energiförbrukningen för en pump. - Från ett försök i labskala kunna beräkna storleken på en anläggning för omrörning samt kunna välja rätt typ av omrörare för ett givet problem. - Välja separationsmetod för partiklar i ett fluid samt beräkna storleken på en anläggning för sedimentering. - Utifrån kunskap om värmeöverföring beräkna storleken på en värmeväxlare samt välja rätt typ av värmeväxlare för ett givet problem. - Beräkna storlek på en indunstare och dess energiförbrukning samt kunna redogöra för värmeöverföringen i olika typer av indunstare. - För ett givet torkproblem kunna beräkna luftbehov och energiåtgång samt välja rätt typ av apparatur. - Genomföra grundläggande masstransport beräkningar samt bestämma en anläggnings storlek för följande separationsprocesser: Destillation; Gasabsorption; Extraktion; Lakning - Skriva en teknisk rapport. Kursens innehåll Grundläggande masstransporter med tillämpningar på destillation, absorption och extraktion/lakning. En termisk operation, indunstning. Mekaniska enhetsoperationer som filtrering, fluidisation och sedimentation. Blandning. Systemet luft-vatten med tillämpning på torkning. Introduktion till strömningslära. Rapportskrivning. Laborationer: Innehållsmässigt enligt ovan. Särskild behörighet Kemi, grundkurs, Fysikalisk kemi. Endimentionell analys, Mekanik K. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationerna är obligatoriska. Examinationsform Skriftligt tentamen vid slutet av kursen. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Poänguppdelning: tentamen 3 poäng, laborationer 1 poäng. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur W L McCabe, J C Smith, P Hariott, Unit Operations of Chemical Engineering, McGraw-Hill. Laboratoriehandledning och utdelat material. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik


270

Kemisk struktur och bindning, 4 poäng Chemical structure and bonding 1MB591 Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen skall ge en introduktion till kvantmekaniken och med utgångspunkt från detta en teoretisk förståelse för strukturen hos atomer och molekyler samt hur detta leder till olika typer av växelverkan och kemisk bindning. Den skall vidare ge förtrogenhet med olika typer av växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och materia. Kursens innehåll Den experimentella bakgrunden till kvantmekanik. Operatorer. Vågfunktioner. Schrödingerekvationen. Partikel i låda. Harmonisk oscillator. Väteatomen. Flerelektronatomer. Finstruktur. Kemisk bindning. Potentialytor. Tvåatomiga och fleratomiga molekyler. Vibrationer och rotationer. Spektroskopiska metoder. Oberoende partikelmodellen. Semiempiriska metoder. Laborationer: Kvantkemiska beräkningar samt en laboration i kvantmekanikens formalism. Särskild behörighet Organisk kemi. Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Mekanik I. Undervisningsform Föreläsningar, räkneövningar och datorlaborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras godkänt betyg på laborationskursen. Alla laborationer är obligatoriska. Studenten lämnar både skriftliga och muntliga rapporter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB590. Ny kod pga byte av kursansvarig institution. Kurslitteratur P.W. Atkins, J. de Paula: Physical Chemistry, Oxford Press 2002. M.A. Ratner,G.C. Schatz: Quantum Mechanics in Chemistry, Prentice Hall, 2001. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. Anteckningar, problemsamlingar och laborationsinstruktioner från fysiska institutionen. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


271

Kemiska principer, 5 poäng Chemical Principles 1TS090 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 22 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper i kemi som därefter appliceras på några biologiska och miljökemiska områden. Kursens innehåll Kemisk bindning: elektronfördelning i atomer och molekyler, kovalent bindning,aromaticitet, molekylers form, stereoisomerer och konformationer. Intermolekylära krafter: växelverkan mellan molekyler och joner t ex bindningar mellan biomolekyler, vätebindningar och dispersionskrafter. Energin i bindningar växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och materia Kemisk termodynamik: energi och arbete, spontana reaktioner, molekylära drivkrafter. Jämviktslära: syra-basjämvikter, buffertar. Kinetik: reaktionshast beroende på temp, konc etc, grundläggande reaktionsmekanismer, katalyserade reaktioner t ex med enzymer. Struktur- och reaktivitessamband: betydelsen av molekylers struktur för reaktivitet för förståelse av reaktioners förlopp. Organiska molekyler: olika funktionella grupper och exempel på några viktiga reaktioner (planering och strategi). Bioorganiska molekyler kolhydrater, lipider, fosfolipider, aminosyror, peptider, proteiner (enzymer, receptorer), heterocykler, nukleinsyror och deras uppbyggnad, metabolism. Exempel hämtas tidigt från biokemiska och miljökemiska områden. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande fordras godkända övningar. Studerande som underkänts i prov har rätt att undergå förnyat prov för att få godkänt betyg. För studerande som underkänts i ordinarie prov anordnas två extra provtillfällen varje läsår, vid vårterminens slut och i augusti. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle (STS). Kurslitteratur H S Stoker: General, Organic and Biological Chemistry 2nd Ed., 2001, Houghton-Mifflin. Kompendier. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Kemiska institutionen


272

Kemometri, 3 poäng Chemometrics 1KE722 Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 31-32 Mål för utbildningen Efter kursen skall studenten kunna - beräkna och tolka beskrivande statistiska mått för läge och spridning vid upprepade mätningar och derfiniera mätmetodens precision och bias. - beräkna medelvärdets standardavvikelse ('medelfelet') samt tillämpa felfortplantningsreglerna för sammansatta storheter. - förklara begreppet mätosäkerhet; identfiera och beskriva olika bidrag till mätosäkerheten samt beräkna den sammanlagda mätosäkerneten enligt GUM-metoden. - tillämpa statistisk inferens i form av konfidensintervall, t-test, F-test, envägs variansanalys och chitvå-test vid kemiska problemställningar. - utföra enkel linjär regression med beräkning av konfidensintervall för lutning, intercept och prediktioner samt beräkna och tolka korrelationskoefficienten. - använda kalkylprogram (Excel) för visualisering och statistisk analys av mätdata. - använda statistiska metoder enligt ovan för att bedöma och säkerställa kvalitet inom områden där analytisk-kemiska mätningar ingår. - beskriva principerna för planering och utvärdering av försök med flera påverkande faktorer. - ange hur multivariata data kan utnyttjas för klassificering och kalibrering. Kursens innehåll Tillämpningar av univariat statistik. Kvalitetssäkring vid analytiskt arbete. Orientering om försöksplanering för modellering och optimering. Orientering om multivariata metoder för kalibrering och klassificering. Datorövningar med Excel och statistisk/kemometrisk programvara. Särskild behörighet Matematisk statistik, Analytisk kemi I Undervisningsform Föreläsningar lektioner och datorövningar. Examinationsform Skriftlig tentamen i slutet av kursen. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. I kursen ingående övningar är poängsatta till 1 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur J C Miller and J N Miller, Statistics and Chemometrics for Analytical Chemistry, 4th edition 2000. Kurspärm med instruktioner och kompletterande material. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Kemiska institutionen


273

Kemometri II, 5 poäng Chemometrics II 1KE741 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Efter kursen skall studenten kunna - identifiera faktorer och analysera deras inverkan på kemiska mätdata och kemiska system med variansanalys (flervägs och hierarkisk ANOVA) och multipel linjär regression (MLR). - planera och utvärdera faktorförsök och reducerade faktorförsök. - beskriva optimeringsstrategier och tillämpa metoder för optimering (responsytemodellering, simplexoptimering). - beskriva och använda multivariata projektionsmetoder (PCA, PLS) för visualisering och empirisk modellering (karaktärisring, klassificering och kalibrering). - använda datorprogram för att tillämpa de kemometriska metoderna enligt ovan vid problemställningar inom bl a industri, miljöanalys och biologi/medicin. Kursens innehåll Kemometriska (statistiska och matematiska) metoder för empirisk modellering av kemiska system inom områden som industri, miljö och biologi/medicin, med särskild vikt vid försöksplanering och multivariat dataanalys. Särskild behörighet Kemometri Undervisningsform Föreläsningar och datorövningar. Seminarier med redovisning av hemuppgifter. Examinationsform Skriftlig tentamen i slutet av kursen. För godkännande krävs även godkända övningar. I kursen ingående övningar är poängsatta till 2 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur J C Miller and J N Miller: Statistics and Chemometrics for Analytical Chemistry. Kurspärm med instruktioner och kompletterande material. Visst material lämnas ut under kursen. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Kemiska institutionen


274

Keramkemi, 4 poäng Ceramic Chemistry 1KE749 Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod Kursen ges i Period 33 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna: - beskriva sambanden mellan kristallstruktur, bindningsförhållanden och egenskaper samt ange användningsområden för de teknologiskt viktigaste keramiska materialssystemen (enl. separat lista). - beskriva amorfa keramiska system och deras tekniska användning samt kunna förklara underkylningseffekter och kärnbildningfenomen (kristallisation) i glaser. - identifiera och förklara defektreaktioner i keramer enl Kröger-Vinks metod samt utföra beräkningar av defektkoncentrationer. - använda tidigare inhämtade kunskaper i faslära om binära system på keramiska material. - rita och tolka ternära fasdiagram, utföra mängdberäkningar i dessa samt beskriva stelningsvägar. - förklara de mekaniska och termiska egenskaperna i teknologiskt viktiga keramsystem samt kunna utföra brottanalys och enklare brottmekaniska beräkningar. - beskriva och identifiera metoder för syntes, formning, sintring och bearbetning av keramer med speciell tonvikt på pulverteknologi. Kursens innehåll Struktur hos viktiga kristallina och amorfa keramiska material, defekter i keramer, fasomvandlingar, ternära fasdiagram i keramiska system. Formning, sintring och bearbetning med pulverteknologi. Mekaniska och termiska egenskaper hos keramer. Laborationer: syntes av zeolit samt syntes och karakterisering av BaTiO3. Kommunikationsträning är integrerad i materialinriktningens kurser. I denna kurs får studenten särskilt träna att: - söka och sammanställa vetenskaplig information. - utreda en keramkemisk problemställning och föreslå och motivera åtgärder - presentera arbetet muntligt och skriftligt i en argumenterande form. - opponera på ett presenterat arbete. Särskild behörighet Oorganisk kemi 8 p, fasta tillståndets kemi 4 p och materialkemi 4 p Undervisningsform - Föreläsningar samt frivilliga hemuppgifter på viktiga föreläsningsmoment. - Laborationer. - Litteraturuppgift. Arbetet utförs i grupper om två personer som en del av den kontinuerliga träningen i skriftlig och muntlig presentationsteknik. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Tentamen innehåller moment från föreläsningar, laborationer samt ämnesmässiga frågeställningar från litteraturuppgifterna. Laborationer och litteraturuppgiften måste också vara godkända och poängsätts till 2 p. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter kursen 1KE734 Keramkemi, 5 poäng, och kan inte tillgodoräknas i en examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Chian, Birnie, Kingery, Physical Ceramics, Wiley, ISBN 0-471-59873. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


275

Klassisk elektrodynamik, 5 poäng Classical electrodynamics 1TT721 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen avser att ge fördjupade teoretiska kunskaper i elektrodynamik med särskild tonvikt på elektromagnetiska strålningsprocesser och kovariant klassisk elektromagnetisk fältteori. Kursens innehåll Maxwells ekvationer. Energi- och impulssatserna i Maxwells teori. Maxwellls spänningstensor, strålningstryck. Telegrafekvationen. EM-vågor i vakuum och i media. Fas- och grupphastighet, dispersion. Inhomogena vågekvationen. Gauge- transformationer, gauge-invarians. Retarderade potentialer. Fälten från godtyckliga ström- och laddningsfördelningar. Superpotentialer. Elektrisk och magnetisk multipolstrålning. Relativistisk kinematik. Kovariant formulering av elektrodynamiken. Liénard-Wiecherts potentialer. Fälten från en laddad partikel i godtycklig rörelse. Broms, cyklotron- och synkrotronstrålning. Koherens och inkoherens. Cerenkovstrålning. Relativistisk Lagrange- och Hamiltonformalism för laddade partiklar i fält. Lagranges och Hamiltons kovarianta ekvationer för klassiska EM-fält och växelverkan med laddade partiklar. Periodiska lösningar i en låda. Planvågsrepresentation. Särskild behörighet Mekanik II. Transformmetoder. Elektromagnetisk fältteori Undervisningsform Föreläsningar, räkneövningar och demonstrationer med hjälp av numerisk simulering på dator. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända inlämningsuppgifter Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Föreläsningsanteckningar, problemsamling, formelsamling, tillgängliga via www. Ej obligatorisk: J.D. Jackson, Classical Electrodynamics, third ed.,Wiley, 1998. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


276

Kognitiv psykologi, 5 poäng Cognitive Psychology 1MD123 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 34 Mål för utbildningen Att ge en orientering i psykologisk forskning som har betydelse för människa-datorinteraktion. Kursen skall ge en grund för vidare fördjupning i MDI samt ge teoretiska kunskaper som kan användas i systemutvecklingsverksamheten. Kursens innehåll Grundläggande teorier och metoder i psykologisk forskning som täcker perception, minne, tänkande, problemlösning, beslutsfattande, lärande, utveckling, organisations- och grupprocesser, sociala relationer, och etisk utveckling. Särskild behörighet Människa-datorinteraktion eller Design och konstruktion av användargränssnitt eller motsvarande. Undervisningsform Lektioner, seminarier och inlämningsuppgifter Examinationsform Skriftlig tentamen. Inlämningsuppgiften redovisas dels skriftligt, dels muntligt. Betyg Väl godkänd, godkänd och underkänd. Kurslitteratur Passer, P.W. & Smith, R.E. (2001). Psychology: Frontiers & Application. International Edition. London: McGraw-Hill. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Psykologi Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


277

Kommunikation i samhälle och arbetsliv, 3 poäng Communication in society and the work place 1IT031 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 12 Mål för utbildningen Kursen ger grundläggande kunskaper om människans kommunikation, medier och opinionsbildning samt om kommunikationsprocesser i samhälle och arbetsliv. Kursen syftar till att fördjupa de studerandes förståelse för kommunikationens sociala roll och deras förmåga att uttrycka sig i tal och skrift. Kursens innehåll Kursen är uppdelad i två moment. Moment 1 behandlar teori om människans kommunikation, medier och opinionsbildning. Särskild vikt läggs vid studiet av ny informations- och kommunikationsteknik och dess sociala och kulturella konsekvenser för samhälle och arbetsliv. Moment 2 utgörs av övningar i muntlig och skriftlig framställning. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och övningar Examinationsform Skrivning/hemtentamen (examinations-PM) vid kursens slut Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Castells, Manuel, Internetgalaxen. Reflektioner om internet, ekonomi och samhälle, Daidalos, Göteborg, 2002, 295 s. Hård af Segerstad, Peder: Kommunikation och information - en bok om människans förmåga att tänka, tala och förstå. Hallgren & Fallgren, Uppsala 2002, 340 s. Strömquist, Siv, Konsten att tala och skriva, Gleerups, Malmö, 2001, 242 s. Anvisad litteratur, ca 100 s. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Medie- och kommunikationsvetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsvetenskap


278

Kompletteringskurs i kemi, 5 poäng Supplementary course in chemistry 1KE242 Kursplanen är fastställd 2004-03-31 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Ospecifiserad Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge kompletterande moment till studenter från andra utbildningar och lärosäten som ansöker om antagning till senare del av kemiteknikprogrammet. Kursen skall utnyttjas för att erbjuda studenten delar av obligatoriska kemikurser inom programmet som inte kan inhämtas under ordinarie kurstillfällen. Kursens innehåll Bestäms indiviuduellt för varje enskild student Särskild behörighet Kursen är endast öppen för studerande som antagits eller ansöker om antagning till senare del av civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Undervisningsform Bestäms individuellt för varje enskild student Examinationsform Kunskapsredovisningen avpassas efter den aktuella undervisningen. Närvaroplikt tillämpas i en del fall, i andra fall godkänt genomfört uppdrag. Betyg: Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U). Kurslitteratur Bestäms individuellt för varje enskild student Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


279

Komplex analys, 3 poäng Complex Analysis 1MA707 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Målet för kursen är att ge grundläggande kunskaper om analytiska och harmoniska funktioner. Kursens innehåll Något om komplexa tal, topologi i C, gränsvärde och kontinuitet. Analytiska och harmoniska funktioner. Komplex integration. Cauchys integralsats och integralformel med konsekvenser. Potensserier. Något om likformig konvergens och analyticitet. Laurentserier med tillämpningar. Nollställen och isolerade singulariteter. Residuekalkyl med tillämpningar. Argumentprincipen och Rouches sats. Särskild behörighet Algebra och Geometri, Flerdimensionell analys, Ordinära differentialekvationer och Transformmetoder, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig examination vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursens gång. Betyg: Något av betygen 3, 4 eller 5 ges efter godkänt resultat på kursen. Övriga föreskrifter Kursen ersätter Komplex analys, 5 poäng (1MA706), samt delkursen Komplex analys, 6 poäng inom Funktionsteori 10 poäng (1TT031), och kan inte användas i en examen samtidigt med någon av dessa. Kurslitteratur John H. Mathews & Russell W. Howell: Complex Analysis for Mathematics and Engineering, 4th ed. Jones and Barlett Publishers, 2001. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


280

Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora, 5 poäng Complex systems in technology and society - humanities 1TS240 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i teknik- och vetenskapshistorisk metod med kunskapssociologisk och kulturteoretisk inriktning. Kursen ska ge studenterna insikter i projektbaserat utvecklingsarbete. Kursen syftar, tillsammans med den parallella kursen System i teknik och samhälle - teknik, till en integration mellan teknik- och vetenskapsstudier och teknik/naturvetenskap. Kursens innehåll Kursen består av två moment, båda kopplade till ett projektarbete, lämpligen i kursen Komplexa system i teknik och samhälle – teknik. Det första momentet innebär seminariebehandling och annan bearbetning av litteratur. Litteraturen består dels av övergripande texter, dels texter kring teknikområden som aktualiseras i projektarbetet. Den senare litteraturen ska studenterna själva finna. Det andra momentet är ett projekt. I denna del ska en rapport, som bygger på litteratur behandlad under seminarierna, färdigställas. Särskild behörighet System i teknik och samhälle: Introduktion. Teknik- och vetenskapshistoria. Uppsats STS. Undervisningsform Kursen ges i form av seminarier och projektarbete. Examinationsform Kursen består av två moment: seminarie- respektive projektdel. Examination sker genom aktivt deltagande på seminarierna och genom redovisning av projekt. Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Institutionen för idé- och lärdomshistoria 2003-06-02. Kursen Komplexa system i teknik och samhälle – teknik, bör läsas parallellt. För studenter som läser kurserna parallelt finns ett stort mervärde genom att kurserna kan integreras och att rapporten kan samordnas med motsvarande arbete i kursen Komplexa system i teknik och samhälle – teknik. Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet ide- och lärdomshistoria Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria


281

Komplexa system i teknik och samhälle - teknik, 5 poäng Complex systems in technology and society - technology 1TS241 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna ha ingående kunskaper om hur riskanalys kan göras för ett komplext dynamiskt system. Kursen ska ge träning i att arbeta tvärvetenskapligt och ge kunskaper om hur ett projektbaserat utvecklingsarbete fungerar. Kursen syftar, tillsammans med den parallella kursen System i teknik och samhälle -humaniora, till en integration mellan teknik- och vetenskapsstudier och teknik/naturvetenskap. Kunskaper ska ges om hur ett system kan analyseras utifrån både ett tekniskt och ett övergripande humanistiskt perspektiv. Kursens innehåll Kursen ges som en projektkurs där studenterna i projektarbetet gör en analys av ett komplext dynamiskt system. Beroende på projektval och handledartillgång kan fokusering göras mot riskanalys av kärnteknisk verksamhet, IT-system eller något biologiskt system. Även riskhistoria, den mänskliga faktorn, upplevelser av risker och riskvärdering tas upp i kursen. I projektet fördjupas och befästs kunskaper studenterna förvärvat under utbildningen. Betoningen av olika moment beror på vald projektinriktning Särskild behörighet 120 p inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle, eller minst 60 p inom teknik, datavetenskap och matematik. Undervisningsform Projekthandledning och kompletterande föreläsningar. Examinationsform Godkänt projekt (skriftlig och muntlig redovisning). Skriftligt prov kan också förekomma. Betyg: Godkänd (G) eller underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen Komplexa system i teknik och samhälle - humaniora bör läsas parallellt. Kurslitteratur Kurslitteratur bestäms av projektansvarig lärare beroende på valt projekt. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


282

Konstruktion av användargränssnitt, 3 poäng User Interface Design 1IT110 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 33 Mål för utbildningen Syftet med denna kurs är att ge grundläggande kunskap i hur man utvecklar grafiska användargränssnitt. Fokus ligger på praktiska färdigheter. Ett delmål är att ge insikt i hur man med sunda strategier och tekniker kan lösa typiska problem som uppstår vid konstruktion av gränssnitt. Efter kursen ska studenter på egen hand kunna implementera ett komplext grafiskt gränssnitt, förstå hur gränssnitt uppdaterar sig själva om rätt gjorda, veta hur man bäst kopplar ihop logik med presentation samt kunna göra egna grafikkomponenter där så behövs. Kursens innehåll Introduktion till gränssnittbibliotek; komponenter och funktionalitet. Övningar att skapa avbrottstyrda funktioner, visualisering av komplexa datastrukturer, layout-hantering, separering av innehåll och presentation (Model-View), Listeners, stöd för olika språk. Särskild behörighet 40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion och objektorienterad programmering. Undervisningsform Grupparbete. Betydande del egen inläsning av teori samt (gruppvis) problemlösning i form av utvecklingsarbete/programmering. Examinationsform Godkänd gruppuppgift. Förnyat prov efter ett godkänt resultat (plussning) tillåts ej. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Valfri litteratur om Java/Swing. Möjliga alternativ: Definitive Guide to Swing for Java 2, Third Edition, John Zukowski, APress; ISBN: 1590590473 Thinking in Java, Bruce Eckel, Prentice Hall Computer Books; ISBN: 0136597238. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


283

Konstruktion av användargränssnitt II, 3 poäng User Interface Design II 1MD222 Kursplanen är fastställd 2004-05-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 34 Mål för utbildningen Syftet med denna kurs är att ge kunskaper nödvändiga för att kunna konstruera grafiska användargränssnitt inom domäner med höga krav på interaktion och presentation. Fokus ligger på att skapa förståelse för och praktisk färdighet i ett antal strategier för att lösa komplexa gränssnittsproblem, t.ex. effektiv presentation av simulation. Betoning kommer även ges åt design och formgivning, så att god användbarhet kan uppnås. Kursens innehåll Hantering av komplex modell–vy, ångra, Drag & Drop, installation av färdigt program, Designmönster för grafiska gränssnitt, konstruktion av gränssnitt under run-time, tekniker för snabba uppdateringar av gränssnitt, 2D-grafik i komplexa komponenter. Särskild behörighet Konstruktion av användargränssnitt Undervisningsform Egen inläsning av teori som presenteras vid seminarier. Betydande mängd parvis problemlösning i form av utvecklingsarbete/programmering. Granskning av andras lösningar samt skriftlig opposition. Examinationsform Deltagande i seminarier och opposition. Godkänd uppgift. Förnyat prov efter godkänt resultat (plussning) tillåts ej. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Thinking in Patterns with Java, Bruce Eckel. (preliminär version tillgänglig nu) Referens: Definitive Guide to Swing for Java 2, Third Edition, John Zukowski. APress; ISBN: 1590590473. Holub on Patterns: Learning Design Patterns by Looking at Code, Allen Holub, APress. (Forthcoming, Fall 2003). Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


284

Kontinuerliga mediers mekanik, 4 poäng Continuum mechanics 1TT362 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-04-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i modern kontinuummekanik, såväl för elastiska kroppar som för vätskor och gaser. Kursen avser även att ge färdighet att behandla problem inom detta område. Kursens innehåll Tensorer. Kontinuerliga mediers kinematik. Deformation och spänning. Elastisk kropp. Newtonska vätskor. Allmänna integralrelationer, konserveringslagar. Icke-Newtonska vätskor. Särskild behörighet Mekanik I. Mekanik II. Fysikens matematiska metoder Undervisningsform Föreläsningar, lektioner Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur W M Lai, D Rubin, E Krempl: Introduction to Continuum Mechanics, Pergamon unified engineer, 1993. Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, 1988. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1987. Formelsamling i fysikens matematiska metoder. Problemsamling, Inst. för teoretisk fysik Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


285

Kryptologi DV1, 5 poäng Cryptography 1DT659 Kursplanen är fastställd 2004-05-10 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod: Kursen ges i period IT 33 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för de principer och tekniker som används för att åstadkomma säkra system med avseende på konfidentialitet, integritet och autenticitet och åtkomstkontroll. Vidare skall deltagarna kunna redogöra för de grundläggande teorierna för detta och kunna omsätta dem i praktiken. Kursens innehåll Chiffer med en nyckel: block- och flödeschiffer. DES och AES. Nyckelekvivokation. Perfekt sekretess. Chiffer med öppen nyckel: RSA, ElGamal. Signaturmetoder: DSA och ElGamal. Hashfunktioner. Identifieringsmetoder. Nyckelhantering. Åtkomstkontroll och informationsflödeskontroll. Något om standarder. Särskild behörighet Algoritmer och datastrukturer DV1, Datorsystem DV1, Algebra DV2 (vilket på ITP motsvaras av Programkonstruktion II, Algebraiska strukturer). Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, inlämningsuppgifter och laborationer. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg: Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. Övriga föreskrifter Kursen får ej tillgodoräknas i examen samtidigt med någon av kurserna Kryptologi DV1, 4p (1DT138), Kryptologi och datasäkerhet DV1, 4p (1DT135), Datasäkerhet, 5 poäng (1DT725) eller Datasäkerhet MN1 (1DT644). Kurslitteratur W. Stallings. Cryptography and Network Security. Principles and Practice. Third edition. Prentice-Hall, 2003. Kompletterande artiklar/stenciler. Föreläsningsanteckningar finns tillgängliga via avdelningen för datorteknik Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


286

Kunskapsbaserade system inom bioinformatik, 5 poäng Knowledge-based systems in Bioinformatics 1MB602 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskap om principer och metoder för representation och inferens med biomedicinsk kunskap (genontologier, metaboliska, proteomiska och andra kunskapsbaser). Kursen skall vidare ge insikt inom datavetenskapliga principer för representation och inferens, maskininlärning, samt sökning och hantering av icke-strukturerade informationskällor såsom textdatabaser. Kursens innehåll Datavetenskapliga grunder för kunskapsrepresentation och logiskt resonemang. Grundläggande koncept såsom diskreta sökrymder och sökalgoritmer. Introduktion till maskininlärning. Modellering med hjälp av villkorssystem. Simulering av biologiska system, artificial life. Introduktion till tillnärmat resonemang och beslutsstöd. Introduktion till analys av naturliga språk och textförståelse, med tillämpningar inom funktionell genomik. Grundläggande logikprogrammering och funktionell programmering. Metoderna tillämpas på ett brett spektrum av bioinformatiska problem. Data hämtas från biologiska och medicinska kunskapskällor såsom funktionsdatabaser (Gene Ontology), databaser för metaboliska nätverk (KEGG), genomdatabaser, proteindatabser (SwissProt mfl), artikeldatabser (PubMed), patientjournaler mm. I kursen ingår laborationer samt ett projekt där ett utvalt biologiskt problem studeras. Litteraturseminarier skall ge utblickar till intressanta problemområden i ämnet. Särskild behörighet Programmeringsteknik I. Datastrukturer. Diskreta strukturer inom bioinformatik I. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, datorövningar, inlämningsuppgifter och projektarbete. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut samt hemuppgifter. För godkännande krävs också godkänt projekt. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Kompendium. Artiklar ur vetenskapliga tidskrifter. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


287

Kvantfysik, 3 poäng Quantum physics 1SV720 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande insikter i kvantmekaniska principer, och förståelse för de principiella skillnaderna mellan klassisk fysik och kvantmekanik. Kursen skall även ge förtrogenhet med kvantmekanikens formalism och beräkningsmetoder, som grund för olika tillämpningar inom modern fysik. Kursens innehåll Kvantmekanikens experimentella bakgrund. Grundläggande kvantmekaniska principer: obestämdhetsrelationen, väntevärden, operatorer. Vågmekanik: Schrödingerekvationen, vågfunktionen. Endimensionella system. Tredimensionella system, rörelsemängdsmoment, spinn. Väteatomen. Spinn-bankoppling, atomspektra. Identiska partiklar. Orientering om molekyler och spektroskopiska metoder. Laborationer: Franck-Hertz försök och Optisk spektroskopi. Särskild behörighet Elektromagnetism och vågrörelselära. Fouriermetoder. Mekanik. Termodynamik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, handledning och laborationer. Examinationsform Inlämningsuppgifter, samt skriftlig tentamen. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur P.A. Tipler, R.A. Llewellyn: Modern Physics,W. H. Freeman and Company, New York, 1999. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1987. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


288

Kvantfysik, 5 poäng Quantum physics 1TT306 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 24 Mål för utbildningen Kursen skall ge en introduktion till den moderna fysikens begrepp, teori och arbetsmetoder. Den skall ge teori och modeller för beskrivning av atomer och molekyler. Kursen skall träna förmågan att utföra experimentella observationer och att tolka resultaten utifrån lämpliga teoretiska modeller. Kursens innehåll Översikt över den moderna fysiken: Partiklar och vågor, kvantfenomen. Balmerserien. Sannolikhet och osäkerhet. Fotoner, fotoelektriska effekten, Comptonspridning, svartkroppstrålning. Atomer, molekyler, atomkärnor, elementarpartiklar och växelverkan. Partikelspridning, elektrondiffraktion. Elektronmikroskop, laser, acceleratorer, synkrotronljus. Atomfysik: Absorption och emisson av ljus, Fraunhoferlinjer, Rydbergsserier, Bohrmodellen. Schrödingerekvationen tillämpad på väteatomen, kvantisering av energi och impulsmoment, kvanttal. Vågfunktioner, elektroners sannolikhetsfördelningar. Elektriska dipolövergångar och urvalsregler. Grotriandiagram. Flerelektronatomer, skärmning och penetration, oberoende partikelmodellen och centralfältsapproximationen, antisymmetriska vågfunktioner, elektronkonfigurationen, periodiska systemet, LS- och jj-koppling, termer, finstruktur, relativistiska effekter, Lambskift, hyperfinkoppling, inverkan av yttre fält. Optisk spekroskopi, Röntgenspektroskopi, fotoelektronspektroskopi. Molekylfysik: Born-Oppenheimerseparation, MO-LCAO-modellen, elektronkonfigurationer, vibrationer, rotationer, symmetrielement och operatorer, symmetriadapterade molekylorbitaler. Laborationer: Balmerserien, heliums termschema, kvävemolekylens spektrum, röntgenspektrum från koppar.(Fyra halvdagslaborationer) Seminarier: Redovisning av resultat från litteraturstudier eller rapportering av besök hos forskningsgrupp. Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Transformmetoder. Mekanik I. Vågrörelselära. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs samt seminariemedverkan. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ges inom programmet i teknisk fysik och ersätter där kursen Kvantmekanik, 4 poäng (1TT104). Kursen kan inte tillgodoräknas i en examen samtidigt med denna eller någon av Kvantfysik I (delkurs inom 1TT302) och Atom- och molekylfysik (1TT105). Kurslitteratur P. A. Tipler: Modern Physics Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


289

Kvantfysik fk, 4 poäng Quantum physics 1TT107 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period ES 41, F 32 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna: • klassificera och beskriva enklare kubiska kristallstrukturer • redogöra för fasta materials termiska och elektriska egenskaper utifrån grundläggande modeller för elektronstruktur och fononer • beskriva materiens innersta struktur i termer av materiens minsta beståndsdelar och deras växelverkningar • redogöra för kärnreaktioner och partikelsönderfall och hur dessa uppkommer spontant och artificiellt samt hur de kan detekteras. Kursens innehåll Fasta tillståndets fysik: Kristallstruktur: kubiska strukturer och deras gitter Fononer: gitterdynamik och termiska egenskaper. Elektroner: frielektronmodeller, energiband, termiska och elektriska egenskaper. Supraledning. Kärn- och partikelfysik: Struktur: tidiga universum, atomkärnor, baryoner, mesoner, antimateria. Växelverkan: elektrosvaga kraften och bosoner, starka kraften och gluoner. Reaktioner: relativistisk kinematik, kärnreaktioner fission, fusion, radioaktivitet. Verktyg: acceleratorer, detektorer, reaktorer. Laborationer: 1. Halvledarfysik. 2. Radioaktiva sönderfall. Särskild behörighet Transformteori. Mekanik. Vågrörelselära. Termodynamik. Kvantfysik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier. Examinationsform Skriftlig tentamen och godkända laborationer och seminarier. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur P. A. Tipler, R. A. Llewellyn: Modern Physics, W. H. Freeman and Company, 1999. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1987. Anteckningar och laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


290

Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 5 poäng Quantitative methods in social science 1TS100 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 24 Mål för utbildningen Syftet med kursen är att ge kunskap och färdighet i att genomföra undersökningar och vetenskapligt besvara frågeställningar med samhällsvetenskaplig inriktning. Kursen behandlar samhällsvetenskapliga forskningsmetoder med särskild inriktning på tillämpning av analytiska modeller respektive kvantitativa metoder. Härvidlag ska också kunskaper från den matematiska och statistiska undervisningen utnyttjas i undervisningen. Kursens innehåll Skillnader och likheter mellan naturvetenskap och samhällsvetenskap med avseende på problemställningar, undersökningsmaterial och metodval. Genomgång av grundläggande samhällsvetenskapliga metodbegrepp och av forskningsprocessens olika led – problemformulering, undersökningsdesign, tolkning och rapportering. Tillämpning av olika statistiska metoder – särskilt bivariat och multivariat regressionsanalys – på samhällsvetenskapliga frågeställningar med beskrivande respektive förklarande ansats. Särskild behörighet Analys i flera variabler och Vetenskapsteori. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier samt övningar med och utan dator. Examinationsform Examination sker i samband med seminarier i både skriftlig och muntlig form. Kursen avslutas med en skriftlig tentamen. Förnyat prov för högre betyg (plussning) kan inte göras på denna kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) samt med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Samtidigt deltagande i kursen Matematisk statistik (5p), krävs. Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Statsvetenskapliga institutionen. Kurslitteratur Edling, Christofer & Hedström, Peter. (2003. Kvantitativa metoder: Grundläggande analysmetoder för samhälls- och beteendevetare. Studentlitteratur: Lund. Textmaterial bestående av övningar och utdrag ur texter (säljes av institutionen). Nivå: Kursen ges på B-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Statsvetenskap Kursansvarig institution Statsvetenskapliga institutionen


291

Kvantmekanik, 4 poäng Quantum mechanics 1MB231 Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen Studieperiod Kursen ges i Period Q och X 31 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna förstå och tillämpa kvantmekanik på problem inom atom- och molekylfysik och kemi och lösa enkla kvantmekaniska problem. Kursens innehåll Bakgrund och motivation till kvantmekaniken. Schrödingerekvationen. Sannolikhetstolkningen. Vågfunktioner. Heisenbergs osäkerhetsrelation. Förväntansvärden. Operatorer. Kommuteringsrelationer. Diracformalismen. Tillståndsvektorer. Rörelsemängdsmoment. Störningsteori. Variationsmetoden. Spridning mot potentialbarriär. Partikel i låda. Harmonisk oscillator. Klotytefunktioner. Väteatomen. Laborationer: 1. Teorilaboration: Formalism och dynamik 2. Datorlaboration: Spridning mot potentialbarriär. Vågpaket. 3. Datorlaboration: Variationsmetoden. Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Fysikens matematiska metoder Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer Examinationsform Skriftlig och muntlig tentamen vid kursens slut. Inlämningsuppgifter. För godkännande fordras godkänt betyg på laborationskursen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB230. Ny kod pga byte av kursansvarig institution. Kurslitteratur Griffiths, D.J.: Introduction to Quantum Mechanics, Prentice Hall,2005. Alternativ kursbok: Atkins, P.W. and Friedman, R.S.: Molecular Quantum Mechanics, Oxford University Press 2004. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


292

Kvantmekanik, 4 poäng Quantum mechanics 1TT108 Kursplanen är fastställd 2003-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i kvantmekanik och och dess tillämpningar inom modern fysik. Den skall vidare ge förtrogenhet med kvantmekanikens teoretiska arbetsmetoder samt en fördjupad förståelse av den kvantmekaniska verklighetsbeskrivningen. Kursens innehåll Vågfunktionen och Schrödingerekvationen. Våg-partikeldualism, vågpaket, sannolikhetstolkning, Heisenbergs osäkerhetsrelation. Stationära tillstånd. Förväntansvärden, kontinuitetsekvationen och Ehrenfests relationer. Operatorer. System i en dimension. Transmission och reflektion. Egenvärdesproblem. Banimpulsmoment och centralrörelse. Spinn. Addition av impulsmoment. Identiska partiklar. Tidsoberoende och tidsberoende störningsteori med Fermis gyllene regel. Tolkningar av kvantmekaniken, Bells olikhet, kvantkryptografi och kvantdatorer. Tillämpningar inom atom, kärn och partikelfysik. Särskild behörighet Lineär algebra. Endimensionell analys. Flerdimensionell analys. Fysikens matematiska metoder. Mekanik I och II. Elektromagnetism. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Seminarier och handledning i små grupper om fem till sex studenter. Datorbaserad laboration. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2002/2003 kursen Kvantmekanik (1TT104) inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik. Kurslitteratur B.H. Bransden and C.J. Joachain: Introduction to Quantum Mechanics, Longman Scientific & Technical, 1989. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


293

Kvantmekanik fk, 5 poäng Quantum mechanics, advanced course 1TT173 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen avser att ge fördjupade kunskaper i kvantmekanik samt ökad förtrogenhet med kvantmekanikens formalism och beräkningsmetoder. Kursens innehåll Bra- och Ketvektorer. Observabler. Rums- och impulspresentationerna. Schrödinger- och Heisenbergbild. Harmoniska oscillatorn. Rotationer och generatorer. Addition av impulsmoment.Tensoroperationer.Bells olikhet. Gaugetransformationer. Symmetrier. Paritet. Tidsoberoende och tidsberoende störningsteori. Spridningsteori. Lippman-Schwingers integralekvation. Born- approximationen. T- och S-matriserna. Partialvågsanalys. Lågenergispridning. Optiska teoremet. Inelastisk spridning. Datorlaboration: Numeriska beräkningar och grafisk visualisering av spridningsprocesser. Särskild behörighet Kvantmekanik (introduktionskurs, MN1 eller motsvarande). Dessutom rekommenderas Atom- och molekylfysik samt Kärn- och partikelfysik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och datorlaboration. Examinationsform Skriftlig examination med teorifrågor och problemlösning vid kursens slut. Godkänd datorlaboration. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursens hemsida: www3.tsl.uu.se/thep/courses/QM/ Kurslitteratur Sakurai, J. J.: Modern Quantum Mechanics, Addison-Wesley Publ. Co., Revised edition 1994. ISBN 0-201-53929-2. Kompendium i spridningsteori. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


294

Kvantmekanik och spektroskopi, 8 poäng Quantum mechanics and spectroscopy 1KE751 Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod Kursen ges i period: 33 - 34 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten: - ha grundläggande kunskaper i kvantmekanik - kunna tillämpa kvantmekanik för att lösa problem inom atom- och molekylfysik samt kemi. - ha grundläggande kännedom om växelverkan mellan elektromagnetisk strålning och materia. - kunna redogöra för de vanligaste optiska spektroskopiska metoderna och använda dessa för att lösa tekniska och vetenskapliga problem. - kunna bestämma en molekyls symmetriart och använda symmetrin för att avgöra vilka övergångar i en molekyl som är tillåtna. Kursens innehåll Kvantmekanik och spektroskopi I Bakgrund och motivation till kvantmekaniken. Våg-partikeldualism. Kvantmekanikens relevans inom kemin. Schrödingerekvationen, vågfunktioner och deras tolkning. Operatorer och förväntningsvärden. Egenvärdesproblem. Heisenbergs osäkerhetsrelation. Partikel i låda. Harmonisk oscillator och vibrationsspektra. Rörelsemängdsmoment. Spinn. Väteatomen och dess spektrum. Approximativa beräkningsmetoder: störningsteori, variationsprincipen. Flerelektronatomer, oberoende partikelmodellen, skärmning. Spinn-bankoppling. Hunds regeln, urvalsregler. Hartree-Fock metoden. Molekylorbitalmodellen, bindande och antibindande orbitaler, Pi-elektronteori. Laborationer: Teorilaboration i kvantmekanik. Datorlaboration i kvantmeknik. Kvantkemiska beräkningar. Kvantmekanik och spektroskopi II Spektroskopisk mätmetodik. Symmetri och gruppteori. Absorption och emission av strålning, Vibrations- och rotationsspektroskopi, elektroniska övergångar och fotokemi. Ramanspektroskopi. Fluorescens och fosforescens. Laser och laserspektroskopi. Magnetisk resonans, NMR. Laborationer: IR-spektra. Laserinducerad fluorescens. Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Fysikalisk kemi. Mekanik I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. En dugga (ej obligatorisk) efter slutet av del I. Inlämningsuppgifter (ej obligatoriska) under del II. Alla laborationer är obligatoriska. Studenten lämnar både skriftliga och muntliga rapporter. För godkännande krävs även godkänt betyg på laborationskursen. De teoretiska laborationerna motsvarar 1.0 poäng och de experimentella laborationerna motsvarar 1.0 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1KK700. Ny kod pga byte av kursansvarig institution. Kurslitteratur P. W. Atkins, J. de Paula: Physical Chemistry, Oxford Press, 2002 P.W. Atkins, R.S. Friedman: Molecular Quantum Mechanics, Oxford Press, 2004. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. Anteckningar, problemsamlingar och laborationsinstruktioner. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


295

Kvinnor, män, vetenskap och framtid, 5 poäng Women, Men, Science and the Future 5LH200 Kursplanen är fastställd 1997-04-22 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-01-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges som Programövergripande kurs Studieperiod: Kursen ges i Period 3, kvällstid Mål för utbildningen Kursen syftar till • att ge studenterna en orientering i aktuell forskning och diskussion om vetenskapens och medicinens sociala dimension. • att bidra till en förståelse av den roll våra föreställningar om kön spelar i produktionen och tillämpningen av vetenskaplig kunskap. Kursens innehåll Med utgångspunkt i aktuella frågor, TV, film, artiklar och i den egna forsknings- och under visningsvardagen görs studier i diskussionsvänlig litteratur. Kursen ger en grundläggande inblick i de teoretiska och empiriska perspektiv som förmedlats inom den feministiska vetenskapsteorin. Fokus läggs på könskonstituering och kunskapsproduktionens sociala dimension, liksom språkets betydelse i vetenskapernas utveckling. Särskild behörighet Genomgångna kurser om minst 40 poäng inom naturvetenskap/teknik, farmaci eller medicin/vård. Undervisningsform Undervisningen sker i föreläsnings- och seminarieform. I kursen ingår även ett avslutande arbete, enskilt eller i grupp, som utgör grund för examinationen. Kursen ges på kvällstid för att möjlig-göra ett brett deltagande från olika utbildningsprogram. Deltagarantalet är begränsat till 20 personer för att befrämja diskussionsklimatet. Examinationsform För godkänt betyg krävs aktivt deltagande i föreläsningar och seminarier samt godkänt enskilt arbete. Studerande som underkänts i sitt enskilda arbete har rätt att undergå förnyat prov. Detta sker efter överenskommelse med betygsbestämmande lärare. Betyg Som betyg på kursen används godkänd eller underkänd. Kurslitteratur Enligt särskild lista. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet idé- och lärdomshistoria Kursansvarig institution Institutionen för idé- och lärdomshistoria


296

Kärn- och partikelfysik, 4 poäng Nuclear and particle physics 1TT106 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Att göra teknologerna förtrogna med begrepp och ideér inom modern subatomär fysik. Subatomära fenomen av betydelse i det dagliga livet såsom naturlig radioaktivitet, strålningens inverkan på materia och kärnenergi belyses. Fysikalisk reaktionslära studeras med utgångspunkt från den speciella relativitetsteorin. I laboratorieförsök undersöks produktion och absorbtion av strålning. Kursens innehåll Den speciella relativitetsteorin och partikelmekanik. Fysikalisk reaktionslära och tvärsnitt. Systematik för atomkärnor, partiklar och kärnmodeller. Nukleoner, kvarkar och leptoner. Antipartiklar och antimateria. Naturkrafterna och de bakomliggande teorierna för krafternas kvantisering. Fotoner, bosoner och gluoner. Fundamentala symmetrier och bevarandelagar. Radioaktivitet (alfa, beta och gamma) och joniserande strålnings absorption i olika media. Tillämpningar inom energiområdet. Biologiska effekter av strålning. Acceleratorer,detektorer och stora komplexa mätsystem. Laboration: Strålning och detektorer. Särskild behörighet Grundläggande kvantmekanik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Laborationer, hemuppgifter och skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen kan även läsas som delkurs inom Kvantfysik, 12 poäng, 1TT103. Kurslitteratur Povh, Roth, Scholz, Zetsche: Particles and Nuclei (3rd edition), Springer Verlag, 2002. Kompletterande material i anslutning till föreläsningarna. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, 1999. Laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


297

Kärnfysik, 4 poäng Nuclear physics 1TT732 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen avser ge en fördjupad och utvidgad kunskap om kärnfysiken utöver vad som hämtats i kursen Kärn- och partikelfysik. Exempel ges på aktuella frågeställningar inom forskningen. I kursen ingår en laboration som skall ge en viss förtrogenhet med teknik och metoder som används inom modern kärnfysik. Kursens innehåll Atomkärnans egenskaper. Nukleon-nukleon växelverkan, stark växelverkan, spridning, kärnmodeller, elektromagnetisk växelverkan. Optiska modeller, resonansspridning och kärnreaktioner. Fission. Fusion. Kärnastrofysik. Laborationer: Gammaspektroskopiska studier av exciterade energinivåer. Särskild behörighet Kärn- och partikelfysik och Kvantmekanik. Kursen Kvantmekanik fk rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs och godkända inlämningsuppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur K.S. Krane: Introductory Nuclear Physics, John Wiley & Sons, 1988 alternativt Wong: Introductory Nuclear Physics (2nd edition), John Wiley & Sons, 1998 Kompendium. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


298

Kärnkraft – teknik och system, 5 poäng Nuclear Power – Technology and Systems 1ET200 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 43 - 44 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska studenten ha insikt i de tekniska principerna för kärnkraft, samt grunderna för reaktorteknologi. Ha fördjupade kunskaper om uranbränslets cykel från gruva till slutförvaring inklusive internationell övervakning. Ekonomiska förutsättningar för kärnkraft, inklusive riskanalys. Ha övergripande kunskap om joniserad strålnings biologiska effekter. Kursens innehåll Kärnreaktioner, transmutation, reaktorfysik, biologiska effekter av strålning, uranbränslecykeln, riskanalys för reaktorolyckor, kärnkraftens ekonomi, kärnkraftens koppling till vapen, safe guard. Laboration och studiebesök vid bränslefabriken i Västerås. Särskild behörighet Energitekniker 10p, Kvantfysik fk eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar och problembaserat grupparbete. Examinationsform Skriftlig tentamen (3p).Problemredovisning (2p). Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen planeras och undervisas i samarbete mellan institutionen för neutronforskning och institutionen för strålningsvetenskap. Kurslitteratur Fastställes senare. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


299

Ledarskap och organisation I, 5 poäng Leadership and Organisations I 2FE616 Kursplanen är fastställd 1999-02-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senast reviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges som Programövergripande kurs Studieperiod Kursen ges i Period 1, kvällstid Mål för utbildningen Syftet med kursen är att ge kunskap om de viktigaste perspektiven och skolbildningarna inom området samt att diskutera dess tillämpningar i dagens organisationer. 1. Orientera studenterna om begreppen och modellerna inom organisations- och ledarskapsområdet 2. Träna studenternas förmåga att formulera egna välgrundade åsikter om organisatoriska förhållanden 3. Ge insikt om några av de metoder som finns för att praktiskt öva ledarskap och förändring. Kursens innehåll Individen Här kommer särskild uppmärksamhet att fästas på begreppen Personlighet, "Locus of Control" (styrcentrum), Perception och Beslutsfattande. Vad innebär etik i ett organisatoriskt sammanhang? Värderingar , attityder, arbetstillfredsställelse och motivation Exempel på exogena teorier är "förstärkningsteorin" och "målsättningsteorin". Exempel på endogena teorier är "behovsteorierna", "equity theory" och "förväntningsteorin". I dagens organisationer arbetar man på olika sätt att skapa olika typer av belöningssystem – vilka är aktuella och på vilka grunder bygger de? Grupper och arbetslag Här behandlas grundläggande aspekter om hur grupper fungerar. Därefter diskuteras hur man kan använda sig av olika typer av arbetslag för att skapa en högre effektivitet. En av de stora förändringarna i dagens organisationer är övergången till processtyrning. Vad innebär processtyrningen och hur leder man team eller målstyrda grupper? Makt och konflikt Diskussion om maktens baser och källor som inleds med några klassiska klassifikationer av maktbegreppet och avslutas med maktens symboliska aspekter. Olika perspektiv på konfliktbegreppet diskuteras samt hur man förhandlar vid konfliktsituationer och hur man kan hantera konflikter. Här poängteras att konflikten kan ha både negativa och positiva konsekvenser för organisationen. Ledarskap och organisationskultur En introduktion till viktiga traditionella och moderna ledarskapsteorier och synsätt såväl som till begreppen organisationskultur och nationskultur. Dynamiska processer angående kulturens styrning och förändring utgör kärnan i ledarskapsbegreppet. Här ingår även frågor om ledning av människor med olika etnisk bakgrund. Organisationsstruktur och arbetsdesign Aspekter av organisationsstruktur, som exempelvis differentiering och integration, samt de faktorer som bestämmer variationer i organisationers struktur. Ett centralt tema är jämförelse mellan det klassiska strukturella perspektivet och det nya processorienterade perspektivet. Informationsflöden. Fördjupad diskussion om processorienterade organisationer och granskning av olika modellers implikationer för produktionsuppläggning och de mänskliga resurserna.


300

Organisationsförändring och stress Här behandlas frågor kring organisationer och dess förmåga att förändras. Avsnittet inleds med en diskussion kring interna och externa krafter som stimulerar till förändring. Därefter diskuteras vilka olika typer av förändringar som kan bli aktuella, olika sorters motstånd mot dessa och olika typer av förändringsstrategier. Särskild behörighet Minst 80 poäng inom teknik/naturvetenskap. Undervisningsform Lektionsundervisning, seminarier och gästföreläsningar. Studenterna tränas i att muntligt presentera information, leda diskussioner, aktivt delta i diskussioner samt kritiskt granska information och formulera relevanta frågor. Under kursens gång ges även praktisk träning som en integrerad del i undervisningen. Examinationsform Skriftlig presentation (PM - 3 poäng) samt aktivt deltagande i undervisningens olika moment och diskussioner (2 poäng). Betyg Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. Övriga föreskrifter Kursen ges på kvällstid. Kurslitteratur Prel. Robbins, S. P., 1998, Organizational Behavior, Concepts, Controversies, Applications, 8e uppl., Englewood Cliffs, NJ: Prentice-Hall. eller Rollinson, D., Broadfield, A. & Edwars, D., Organisational Behaviour and Analysi..... Nivå Kursen ges på A-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen


301

Ledarskap och styrning, 5 poäng Management, organisation and management control 2FE824 Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna: • vara orienterade om viktiga begrepp och modeller inom organisations- och ledarskapsområdet. • tränat förmågan att formulera egna välgrundade åsikter om organisatoriska förhållanden, både skriftligt och muntligt. • ha insikter om några av de metoder som finns för att praktiskt öva ledarskap och förändring. • ha goda kunskaper om ”styrkedjans” funktionssätt, dvs ägare, styrelse och företagsledningens olika roller i samband med företagets styrning. • ha insikt (möjligheter/svårigheter) om företagets styrcykel, dvs företagets planering, mätning och uppföljning. • självständigt kunna utföra grundläggande kalkylering (produkt- och investeringskalkylering), bokföring och företagsanalys • erhållit kunskap i viktiga frågor kring projektstyrning. Kursens innehåll Det dynamiska företaget präglas av både stabilitet och förändring. Det behöver med andra ord organiseras på ett sådant sätt att nya idéer kan utvecklas samtidigt som etablerade strukturer och system skall göra det möjligt att bedriva verksamheten på ett effektivt sätt. Hela kursen handlar om denna viktiga balansgång mellan stabilitet och förändring. Kursen handlar i stor utsträckning om individens betydelse för företagets kreativa utveckling. Individer i positiv samverkan kan skapa goda resultat. Därför läggs stor vikt vid individens egen motivation och förmåga att arbeta i olika samarbetsformer i kursens inledande avsnitt. I den andra delen fästs större betydelse vid styrningen av den löpande verksamheten. Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter antagna till Entreprenörskolan. Undervisningsform Föreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. Examinationsform Kursen examineras genom individuell muntlig eller skriftlig tentamen samt inlämnad PM uppgift. För godkänt resultat krävs godkända examinationsuppgifter samt aktivt deltagande vid samtliga obligatoriska kursmoment. Betyg Underkänd (u), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ertsätter den tidigare 2FE820 inom Entreprenörskolan i Uppsala. Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala. Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för civilingenjörsexamen från Uppsala universitet.Kursplanen är tillstyrkt av Företagsekonomiska institutionen. Kurslitteratur Lönnqvist, R., 2002, Årsredovisning i aktiebolag och koncerner , Lund: Studentlitteratur. Lönnqvist, R., 2002, Resultat, kapital och kassaflöde – Övningar , Lund: Studentlitteratur. Smith, D., 2002, Resultat, Kapital och Kassaflöde , Lund: Studentlitteratur. Mickelthwait, J. & Woolridge, A., 2003, The Company. A Short History of a Revolutionary Idea, London: Weidenfeld & Nicholson. Jaffee, D., 2001, Organization Theory. Tension and Change. Boston: McGraw-Hill. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen


302

Linjär algebra, 3 poäng Linear Algebra 1MA722 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period F, Q och W 12, KI 22, ES 13, EI, K och X 14 Mål för utbildningen Teorin för ändligt dimensionella vektorrum, samt färdigheter i att räknemässigt behandla de införda begreppen. Kursens innehåll Linjära rum. Linjära avbildningar. Euklidiska rum. Kvadratiska former. Spektralteori. Tillämpningar. Formelhanterande program kan komma att användas i kursen Särskild behörighet Grundläggande algebra eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och eventuellt laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen: ett skriftligt prov med problem och teoriuppgifter som hålls i slutet av kursen. Skriftliga delmoment kan ge bonuspoäng inför det slutgiltiga provet. Obligatoriska uppgifter och laborationer kan också förekomma i samband med undervisningen. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Linjär algebra MN1. Kurslitteratur Anton, Rorres: Elementary linear algebra, Applications version, 7th ed. Wiley 1994. eller Eriksson-Lind-Persson-Tengstrand: Algebra för universitet och högskolor, Band II (Linjär Algebra), Linköping (varierande tryckår) samt Draugert-Eriksson-Gustavsson, Övningsbok i Linjär Algebra, Linköping. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


303

Logistik, 4 poäng Logistics TN0123 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursplanen fastställd: 10 januari 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: C Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Studieperiod: Kursen ges i period 41 - 42 Förkunskapskrav 40 poäng teknik/teknologi inklusive System, modell och simulering 3 poäng eller motsvarande, samt 10 poäng matematik och 3 poäng statistik. Mål Den studerande skall efter genomgången kurs: - kunna lösa och analysera logistiska problem med operationsanalytiska metoder - ha goda kunskaper om logistiska problemställningar och dess lösningar inom bland annat energisektorn Innehåll Datorbaserad lösning av linjära optimeringsproblem Heltalsprogrammering inklusive binära och blandade problem Operationsanalys med: - Nätverksteori - Transportoptimering - Lokaliseringsteori - Projektplaneringsteori - Lageroptimering - Köteori med tillämpningar inom bland annat energiområdet Logistikens grundbegrepp Teknisk logistik (Transportteknik) Transportteknik och system speciella för energisektorn Tekniska planeringshjälpmedel, GIS, GPS Planering av samhällets transportsystem Genomförande Föreläsningar ca 40 tim Datorlaborationer ca 20 tim (obligatoriskt) Projektarbete med studiebesök ca 10 tim (obligatoriskt) Litteratur Hillier och Lieberman. Introduction to operations research, 7th ed., McGraw Hill Examination Skriftlig tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete. Fordringar för godkänd kurs Godkänt projektarbete, godkända datorlaborationer och godkänd tentamen. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för biometri och teknik, SLU


304

Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, institutioner och organisationer, 5 poäng Local milieus for innovations in global networks 1TS060 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 21 Mål för utbildningen Kursen har två övergripande syften. Det ena är att förmedla kunskaper om vilken roll lokala och regionala miljöer spelar för företags innovations-och konkurrensförmåga i en alltmer globaliserad världsekonomi. Det andra syftet är att ge en orientering om världsekonomins utveckling under tiden efter andra världskriget med särskild tonvikt på produktionens och handelns förändrade geografi. Ett ytterligare syfte med kursen är att genom PM-skrivande öka studenternas färdigheter i skriftlig framställning samt samhällsvetenskaplig metod. Kursens innehåll Inom kursen behandlas regionala tillväxtmodeller, regionala konsekvenser av produkt-cykelförlopp, teknikförändring och teknikpolitik på olika geografiska nivåer. Kursen behandlar också grunderna i såväl klassisk som modern lokaliseringsteori. Vidare fokuseras de multinationella företagens lokaliseringsbetingelser. I det sammanhanget behandlas globala förändringsförlopp inom olika ekonomiska sektorer, liksom regionala och lokala konsekvenser av framväxande över- och mellanstatliga ekonomiska organisationer (såsom EU och WTO). Kursen tar också upp de små företagens och entreprenörskapets roll i den tekniska utvecklingen.Under kursen tas också den nya ekonomins framväxt i Sverige upp, med särskild betoning på områden som informationsteknik och bioteknik. Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling samt Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter. Undervisningsform Undervisningen består av föreläsningar, gruppövningar, seminarier, PM-skrivande, handledning och exkursioner i närområdet. Examinationsform Skriftligt prov anordnas under kursens gång. Muntlig examination sker i samband med seminarier. Till examinationen räknas också inlämning av skriftliga rapporter (PM el. liknande). Aktivt deltagande i övningar, seminarier och exkursioner är obligatoriskt. Förnyat prov för högre betyg (plussning) kan inte göras på denna kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Kulturgeografiska institutionen 2001-04-25. Kurslitteratur Dicken, P, (1998) Global shift. Transforming the world economy. Third edition, Paul Chapman, London, 1998. [468 s.]Gunnar Palm (1995) Världshandeln. 4:de upplagan, Stockholm: SNS Förlag. [ca 150 s.]Mats Lundmark & Anders Malmberg (2000) Utlandsägda företag och regional utveckling. SIR-rapport 115. Stockholm: Fritzes. [ca 90 s.] Hans Tson Söderström (red, 2001) Kluster.se – Sverige i den nya ekonomiska geografin. Stockholm: SNS Förlag. [ca 175 s.] Kompendium med aktuella artiklar [ca 100 s.] Nivå: Kursen ges på B-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kulturgeografi Kursansvarig institution Kulturgeografiska institutionen


305

Luftvårdsteknik, 4 poäng Air pollution technology 1TV391 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2000-06-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursens mål är att ge en allmän kännedom om luftföroreningsproblem samt informera om mätinstrument för luftföroreningar och modeller för simulering av föroreningskoncentrationer Kursens innehåll En sammanfattning av luftföroreningskällor samt naturliga bakgrundsvärden. Mekanismer bakom atmosfärisk transport, diffusion, kemisk omvandling och deposition. Luftföroreningsmätningar: Mätteknik samt nätverk av luftföroreningsmätningar. Teknik för utsläppsreduktion. Effekter orsakade av luftföroreningar, med särskild tonvikt på försurnings- och ozonproblemet. Utnyttjande av numeriska modeller för att beräkna föroreningskoncentrationer och deposition. Laborationer: Numerisk simulering av luftföroreningskoncentrationer och av kemiska omvandlingsprocesser. Särskild behörighet Analys. Kemi, grundkurs. Meteorologi och klimatologi Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut samt godkänd laborationskurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur S. Karlsson: Kompendium i atmosfärens kemi. Högström U och Smedman A-S: Kompendium i atmosfärens gränsskikt. Del 2 Övegångsskiktet, numerisk modellering och spridning Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


306

Läkemedel - kvalitetssäkring och regulatoriska krav, 5 poäng Regulatory Requirements and Quality assurance in Development and Manufacturing of Pharmaceutical 1TK060 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen De studerande skall efter genomgången kurs ha: - kunskaper om de regulatoriska krav som gäller för utveckling, dokumentation och godkännande av nya läkemedel. - kunskaper om de kvalitetssystem och arbetssätt som gäller för apoteksberedning och industriell tillverkning av läkemedel samt därtill hörande myndighetskontroll. Kursen skall ge en grund för arbete med regulatoriska frågor och kvalitetsarbete inom apoteksväsendet, farmaceutisk industri och läkemedelskontrollen och tjäna som bas för verksamhet som sakkunnig. Kursens innehåll Som genomgående tema för kursen kommer regelverket för utveckling, dokumentation, tillverkning och godkännande av en ny farmaceutisk specialitet behandlas steg för steg. Därvid kommer följande delmoment att behandlas: 1. Allmänt om läkemedel, läkemedelsmarknaden, läkemedelsindustrin, utvecklingsprocessen för nya läkemedel, samhällets tillsyn och tillståndsgivning. Läkemedelsdistribution och detaljhandel. 2. Grundläggande begrepp som kvalitetssäkring och dess olika delmoment, GMP, GLP, GCLP, GCP, etc, definieras och deras roll och syfte inom farmaceutisk verksamhet förklaras. 3. Det regulatoriska systemets olika organ, Läkemedelsverket, EMEA, Europa-kommissionen och Europarådet. Sambandet mellan EU:s föreskrifter och den svenska lagstiftningen samt Sveriges medverkan i det internationella nätverket. Farmakopéns roll i kontrollen av läkemedels kvalitet. 4. Principerna för validering av analys- och tillverkningsmetoder, liksom krav och metoder för kvalificering av utrustning för tillverkning av råvaror och slutprodukter. 5. Krav beträffande organisation, dokumentation, personal, lokaler och utrustning för tillverkning av läkemedel. 6. Översiktlig presentation av principerna för EU:s, FDA:s och ICH:s krav för klinisk prövning och godkännande av nya läkemedel, samt olika procedurer för godkännande av nya läkemedel inom EU. 7. Proceduren för godkännande av övriga läkemedelsgrupper (naturläkemedel, homeopatika etc) och för andra läkemedelsnära produkter t.ex. medicinsk-tekniska produkter. 8. Den fortlöpande efterkontrollen av godkända läkemedel (centralt och nationellt), 5-årsgodkännande, ändringar, informationskontroll, epidemiologiska data etc. Biverkningsrapportering, WHO:s biverkningsregister. 9. Tillsynen av den internationella marknaden för råvaror, kontrolläkemedel och vanliga produkter. Internetförsäljning. Kontroll av marknadsföringsaktiviteter. Apoteksverksamheten. 10. Företagens skyldigheter beträffande "eftervård" av godkända läkemedel. Informationsskyldighet, ansvarsfrågor och försäkringsfrågor. Patentskydd. 11. Fallstudie kring dokumentation av ett nytt läkemedel. Särskild behörighet Galenisk farmaci. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, gruppövningar, projektarbete och studiebesök. Obligatoriska moment: Gruppövningar, projektarbete och studiebesök. Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs, förutom godkänt prov (2,5 poäng), godkänt resultat på projektarbete (1 p) samt gruppövningar och övriga obligatoriska moment (1,5 poäng). Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Utdelat kursmaterial, tillgängligt undervisningsmaterial och aktuella direktiv och riktlinjer från EU, EMEA och FDA samt Europeiska Farmakopén, som finns tillgängligt via Internet. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för farmaci


307

Läkemedelsformulering, 5 poäng Drug formulation and drug delivery 1TK061 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen utgår ifrån grundläggande kunskaper inom den galeniska farmacin och syftar till att ge fördjupade kunskaper rörande formulering av stabila läkemedelsformer för anpassning till olika administreringsvägar, för optimal absorption och med möjligheter till kontrollerad frisättning. De studerande skall efter genomgången kurs: - kunna förklara läkemedels löslighet och löslighetsförbättring; In vitro-metodik för studier av läkemedelsfrisättning. - kunna designa system för kontrollerad/optimerad läkemedelsfrisättning och absorption. - kunna konstruera stabila och optimerade formuleringar av biomolekyler - ha förståelse för industriell utveckling och tillverkning av läkemedel - ha praktiska kunskaper för utveckling av läkemedelsformuleringar för kontrollerad frisättning - utvecklat sin förmåga i att söka, sammanställa, presentera och kritiskt granska kunskap utifrån en given problemställning Kursens innehåll 1. Läkemedels upplösning och frisättning. Läkemedels löslighet och löslighetsförbättring; In vitro-metodik för studier av läkemedelsfrisättning. 2. System för kontrollerad/optimerad läkemedelsfrisättning och absorption. Tabletter; Geler; Mikropartiklar; Transdermala system; Inhalationsformulering;Liposomer; Mikro/nanopartiklar mm. Grundläggande fysiologiska aspekter för läkemedelsformulering. 3. Formulering av biomolekyler. Proteinläkemedel; Nukleotidläkemedel; Vacciner; Genterapi. Särskild behörighet Galenisk farmaci. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, gruppövningar, laborationer, litteraturarbete och studiebesök. Obligatoriska moment: Laborationer, litteraturarbete och studiebesök. Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs förutom godkänt prov (3 p), godkänt resultat på litteraturarbete (1 p) samt laborationer och övriga obligatoriska moment (1 p). Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Senaste upplagan av:Aulton M. E., Pharmaceutics: The Science of Dosage Form Design. Churchill Livingstone, Edinburgh, Vetenskaplig litteratur i ämnet. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för farmaci


308

Läkemedelskemi, 5 poäng Medicinal Chemistry 1TK051 Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall den studerande kunna – Tillämpa de grundläggande resonemangen rörande struktur-effektsambanden inom de viktigaste läkemedelsgrupperna – Bedöma läkemedelssubstansers allmänna kemiska egenskaper utifrån deras kemiska struktur – Tillämpa de grundläggande resonemangen och metoderna gällande kvantitativa struktur-effektsamband bland biologiskt aktiva substanser – Förstå principerna för modern läkemedelsdesign – Självständigt arbeta med läkemedelskemiska problem och frågeställningar Kursens innehåll Kursen behandlar läkemedel i ett organiskt-kemiskt perspektiv. Störst tonvikt läggs på struktur-effektsamband, främst stereokemiska och fysikalisk-kemiska egenskapers inflytande på farmakodynamik och farmakokinetik. Vidare behandlas läkemedelssyntes, läkemedelsnomenklatur samt hållbarhetsproblem. Särskild behörighet Kemi grundkurs 6p, Organisk kemi 7p. Undervisningsform Föreläsningar och seminarier. Examinationsform Kursen avslutas med skriftlig tentamen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Läkemedelskemi, Claesson-Danilesson-Svensson,Organisk-kemisk nomenklatur, Danilesson-Svensson, FASS Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kem,i Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för läkemedelskemi


309

Läkemedelsteknik, 5 poäng Pharmaceutical technology 1TK062 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen skall förbereda studenterna för experimentellt vetenskapligt arbete i galenisk farmaci och för industriell farmaceutiskt verksamhet, framför allt formulering och tillverkning av fasta beredningar. De studerande skall efter genomgången kurs ha tillägnat sig: - fördjupade kunskaper rörande partikulära och tekniska egenskaper hos läkemedel i fast form samt teknisk hantering av fasta läkemedel - förbättrade laborativa färdigheter med relevans för fasta läkemedelsberedningar - förståelse för industriell utveckling och tillverkning av läkemedel> - utvecklad förmåga till skriftlig och muntlig vetenskaplig framställning Kursens innehåll Partikelkarakterisering: Partikelstorleksanalys och partikelstatistik, formanalys och formfaktorer, yt- och porstorleksanalys, upplösning av läkemedel i partikulär form. Tabletteknologi: Metodik för farmaceutisk materialprovning, inkl. komprimeringsanalys, tablettillverkning – processteknik och uppskalning. Partikeltillverkning - tekniska aspekter: Mikropartiklar, agglomerat. Särskild behörighet Galenisk farmaci Undervisningsform Undervisning ges i form av seminarier, föreläsningar och laborationer. Dessutom skall varje student skriva ett litteraturarbete över givet ämne. Studiebesök genomförs vid farmaceutiska produktionsanläggningar i Mälardalsområdet. Obligatoriska moment: Seminarier, laborationer, studiebesök och litteraturarbete. Examinationsform Prov sker i slutet av kursen. För godkänd kurs krävs förutom godkänt prov (3 p), godkänt resultat på litteraturarbete (1 p) samt laborationer,seminarier (1 p). Möjlighet att komplettera icke godkända obligatoriska moment kan beredas tidigast vid nästa kurstillfälle och endast i mån av plats. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Senaste upplagan av:Aulton M. E., Pharmaceutics: The Science of Dosage Form Design. Churchill Livingstone, Edinburgh Vetenskaplig litteratur i ämnet. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Farmaci Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för farmaci


310

Lärande system för molekylär dataanalys, 5 poäng Learning systems for molecular data analysis 1MB458 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper och förståelse för hur olika typer av lärande system kan användas för problem inom molekylär datanalys. Målet med denna kurs är också att skapa en grundläggande förståelse för hur olika typer av lärande system kan användas för att lösa bioinformatiska problem. Kursens innehåll Matematiska grunder för lärande system. Grundläggande koncept som Bayesiansk modellering, parametriska och icke-parametriska metoder, diskriminantfunktioner, beslutsytor, parameterestimering, övervakad och oövervakad inlärning, interaktiva lärande system, generalisering, klustring. Familjer av metoder som beslutsträd, artificiella neuronnät, Bayesianskt lärande och prototyp-baserat lärande. lärande system för sekvensanalys, dynamisk programmering, EM-algoritmen, Markov Chain Monte Carlo metoder, simulated annealing, evolutionära och genetiska algoritmer, gömda markov-kedjor, fylogenetiska träd. Allt integrerat med tillämpningar inom molekylär bioinformatik. Laborationer: Datorlaborationer med verkliga och syntetiska data. Särskild behörighet Linjär algebra. Flerdimensionell analys. Matematisk statistik. Beräkningsvetenskap I. Molekylär bioinformatik. Genfunktion. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut, inlämningsuppgifter. I kursen ingående övningar och laborationer som är poängsatta med 2 poäng. Betyg: Något av betygen, underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Webb, A., Statistical Pattern Recognition, 2nd ed., 2002. Utdrag ur böcker och artiklar. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi,Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


311

Magnetiska material, 3 poäng Magnetic materials 1TM322 Kursplanen är fastställd 1998-04-14 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: • analysera enkla magnetiska kretsar. • förklara begrepp som magnetisk utbytesväxelverkan, magnetisk anisotropi,

magnetostriktion, magnetostatisk egenenergi (avmagnetiseringsenergi), magnetiska domäner och domänväggar.

• identifiera och beskriva olika magnetiseringsprocesser, identifiera vilka energitermer som bestämmer förloppet för olika magnetiseringsprocesser.

• beskriva materialegenskaper hos mjuk- och hårdmagnetiska material, identifiera energitermer som är viktiga för respektive material.

• beskriva materialegenskaper hos magnetiska lagringsmedia, identifiera energitermer som är viktiga för magnetiska lagringsmedia.

• förklara magnetoresistiva effekter i magnetiska tunnfilmsstrukturer. Kursens innehåll Magnetiska material: Mjukmagnetiska och hårdmagnetiska material, media för magnetisk informationslagring, magnetoresistans i magnetiska tunnfilmsstrukturer. Magnetiska egenskaper: magnetostriktion, domäner, domänväggar, egenskapernas koppling till materialets mikrostruktur, magnetiseringsprocesser, transportegenskaper i ferromagnetiska material, GMR- (Giant Magnetoresistance) effekten och TMR- (Tunneling Magnetoresistance) effekten. Laboration: Hårdmagnetiska material Projekt: • 2D NiFe arrayer framställda med elektronstrålelitografi. • Mikromagnetisk modellering av magnetiska tunnfilmsstrukturer. • Elektromagnetiska förluster i mjukmagnetiska material. • Magnetooptisk Kerr-effekt. • Tillverkning av Co dopad ZnO; en magnetisk halvledare? Varje projektgrupp gör ett projekt. Projektarbetet motsvarar i omfattning 2 dagars arbete och innefattar experimentellt arbete, analys och utvärdering av erhållna resultat samt skriftlig avrapportering. Särskild behörighet Fasta tillståndets fysik II Undervisningsform Lektioner, laboration och instuderingsprojekt. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs samt godkänt projekt Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur David Jiles: Introduction to Magnetism and Magnetic Materials, Chapman and Hall, 1998. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


312

Makromolekylers struktur och funktion, 2 poäng Structure and function of macromolecules 1MB580 Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period X 24 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge kunskaper om sambandet mellan makromolekylers struktur och funktion. Kursens innehåll Makromolekylers uppbyggnad och egenskaper. Strukturell bakgrund till makromolekylers dynamik, bindningsspecificitet, katalys och kooperativitet. Makromolekylers funktion belyst av ett antal exempel. Särskild behörighet Cellbiologi. Undervisningsform Föreläsningar och datorövningar. Examinationsform Inlämningsuppgifter. Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Bränden C. & Tooze J: Introduction to protein structure, senast utkomna upplaga, Garland Publishing. Vetenskapliga artiklar. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


313

Makromolekylär kemi, 5 poäng Macromolecular chemistry 1KE742 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna - beskriva makromolekylers egenskaper och molekylära interaktioner i lösning, i bulk samt i fasgränsytor - förklara hur makromolekylers egenskaper är kopplade till kemisk struktur. - identifiera och redogöra för karaktäriseringsmetoder för makromolekylers egenskaper. - beskriva syntesvägar för makromolekyler med designade egenskaper. Exempel på system där dessa makromolekyler ingår kan vara nanopartiklar för drug delivery, matriser för celltillväxt. - beskriva metoder för att modifiera och karaktärisera polymera ytor. -redogöra för hur polymera responsiva material fungerar och vilka tillämpningar som finns för dessa. - definiera och inordna makromolekyler i olika klasser så som biopolymerer, elektroniskt aktiva polymerer, supramolekylära polymerer, amfifila polymerer, dendrimerer, geler. Ge exempel på tillämpningar från respektive klass. Kursens innehåll Polymersyntes: moderna syntesmetoder, funktionella polymerer, karaktärisering. Exempel på detta kan vara nanopartiklar för "drug delivery", matriser för celltillväxt, porogen för SiO2 isolatorer i datorer etc. Makromolekylär kemi: Relation molekylär struktur till egenskaper. Interaktioner på ytor eller i bulk. Metoder för att analysera interaktion/funktion på ytor eller i bulk. Naturligt förekommande biopolymerer, ex polysackarider, proteiner från extracellulär matrix, egenskaper, funktion och användning. Laborationer: Polymersyntes och modern karaktärisering (DSC, TGA, rheologi, NMR, IR, GPC, ESCA, SEM). Projektlaboration: En viktig del av kursen omfattar en projektlabortion. Inom projektet tränas studenten att, - söka, analysera och sammanställa vetenskaplig information. - definiera och skriftligt sammanställa en planering för ett projektets genomförande. - laborativt genomföra och utvärdera ett projekt. - Presentera projektarbetet muntligt och skriftligt i en argumenterande form. Särskild behörighet Polymerer 3 p Undervisningsform Föreläsningar, laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Momentet motsvarar 3 poäng. Vidare krävs att studenten planerar, genomför samt redovisar en tilldelad projektlaboration. Laborationsmomenten motsvarar 2 poäng och skall vara godkända vid fullgjord kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Handbook of Polymer Science, (nätupplaga) samt utdelad forskningslitteratur. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi,Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


314

Makromolekylära maskiner, 5 poäng Macromolecular Machines 1MB457 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen skall ge funktionella och strukturella kunskaper om cellens makromolekylära maskiner. Kursen skall skapa en kunskapsgrund och inspirera kursdeltagare till att bygga, styra och använda dessa maskiner. Kursens innehåll Fokus på makromolekylära maskiner viktiga för arvsanlagens uttryck och reglering. Molekylära interaktioner inklusive reaktionsmekanismer vid replikation av nukleinsyror, transkription/post-transkriptionell processning av RNA, proteintranslation, post-translationella processer och protein/RNA transport. Experimentella molekylärbiologiska metoder att studera molekylära interaktioner och reaktionsmekanismer. Användande av makromolekylära maskiner, naturliga och syntetiska, inom läkemedels- och vaccinforskning. Laborationer: Kontroll av makromolekylära maskiner med hjälp av enkla försök in vitro. Särskild behörighet Grundläggande biologi. Cellbiologi. Biokemisk metodik. Genfunktion. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer, minisymposium och litteraturseminarier är poängsatta med 2 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg på kursen satts. Kurslitteratur Lodish H.: Molecular Cell Biology, 5th.ed., Freeman & Co., 2003. Kompendier. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


315

Markvetenskap, 14 poäng Soil science 1TV260 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 33-34 Mål för utbildningen Kursen ska ge grundläggande kunskaper i markkemi , markfysik och markbiologi. Den ska dessutom träna studenten att tillämpa dessa kunskaper kvalitativt och kvantitativt. Markanvändning ska kunna bedömas utgående från ett systemtänkande där jordmånsklassificering och kunskap om markprocesser ingår som viktiga delar. Kursens innehåll Grundläggande delar i markkemi, markfysik och markbiologi. Jordmåner -klassifikation, egenskaper och användning. Projektarbete med systemsimulering avseende olika markprocesser och markanvändning utifrån laboratorie- och fältmätningar. Övning i muntlig och skriftlig framställning. Särskild behörighet Analys. Mekanik. Fluidmekanik. Kemi, grundkurs. Fysikalisk kemi med termodynamik. Organisk kemi.Biologi. Introduktionskurs i miljövetenskap. Hydrologi. Meteorologi och klimatologi. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer, datorövningar, fältarbete, projektarbete. Examinationsform Övningar, laborationer och projektarbeten är obligatoriska. För godkänd kurs fordras godkända skriftliga eller muntliga prov (tentamina i markkemi, markfysik, markbiologi och jordmånslära), godkända övnings- och laborationsredovisningar samt godkända projektarbetesredovisningar. Betyg: Som betyg på kursen används något av uttrycken Underkänd (U) eller Godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen 1TV261. Kurslitteratur Brady, N. C. & Weil, R.R. 2002. The Nature and properties of soils. 13th ed. Macmillan Publishing Company, New York.Laborations- övnings- och litteraturkompendier. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för markvetenskap (SLU)


316

Matematik för signalbehandling, 7 poäng Mathematics for signal processing 1IT080 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen skall ge en introduktion till komplex analys (c:a 2/3 av kursen) och stokastiska processer (c:a 1/3 av kursen), utifrån behoven i modern signalbehandling. Kursens innehåll Komplex analys: komplexa tal, oändliga serier, potensserier, analytiska funktioner, kurvintegraler, Cauchys integralformel, Laurentserier, poler och nollställen, residuer, Rouches sats, konforma avbildningar, Möbius avbildningar och Blaschke produkter. Tillämpningar (Fourier-, Laplace-, Hilbert- och z-transformer, filter konstruktion). Stokastiska processer, stationära processer, linjära filter, spektraltäthet, inferens för stokastika processer. Särskild behörighet Linjär algebra, ordinära differentialekvationer. Sannolikhetsteori Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Ett skriftligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska uppgifter förekomma i samband med undervisningen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Edward Saff and Arthur D. Snider: Fundamentals of Complex Analysis, 3rd edition, Prentice Hall 2001, ISBN 0-13-907874-6. R.D. Yates, and D.J. Goodman, Probability and Stochastic Processes - a friendly introduction for electrical and computer engineers, John Wiley & Sons 1999 ISBN 0-471-17837-3 Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


317

Matematisk statistik, 3 poäng Mathematical statistics 1MS701 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period K 21, W 13 och Q, X 23 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och dess tillämpningar och om statistiska metoder och deras användning vid analys av mätdata. Kursens innehåll Sannolikhetsbegreppet. Stokastiska variabler. Några vanliga sannolikhetsfördelningar. Oberoende och betingad sannolikhet. Väntevärde och varians. Transformation av stokastiska variabler. Stora talens lag. Centrala gränsvärdessatsen. Något om statistiska undersökningar. Beskrivande statistik. Punkt- och intervallskattningar. Hypotesprövning. Regressionsanalys. Icke-parametriska metoder. Försöksplanering. Särskild behörighet Linjär algebra. Endimensionell analys. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner. Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur G. Blom, J. Enger, G. Englund, J. Grandell, L. Holst: Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar, 5:e upplagan, Studentlitteratur, Lund 2005. eller Johnson, R.A.: Miller and Freund´s Probability and Statistics for Engineers, 7th ed., Prentice-Hall 2005. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


318

Matematisk statistik, 5 poäng Mathematical Statistics 1TS110 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 24 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistisk teori och metodik, samt viss kännedom om tillämpning av metoderna inom teknik och samhällsvetenskaper. Kursens innehåll Kursen är uppdelad i nedanstående två huvudmoment. Sannolikhetsteori Sannolikhetsbegreppet, betingad sannolikhet, oberoende händelser. Stokastiska variabler och vektorer och deras fördelning. Väntevärde, varians och korrelation. Speciella fördelningar, särskilt binomial-, Poisson- och normalfördelning. Funktioner av stokastiska variabler. De stora talens lag. Centrala gränsvärdessatsen. Statistisk teori och metodik Allmänt om statistiska undersökningar. Beskrivande statistik. Allmän statistisk inferensteori; konfidensintervall och hypotesprövning. Inferens vid normalfördelade observationer. Regressionsanalys. Tillämpningsorienterad statistikmetodik; urvalsundersökningar, försöksplanering, kvalitetskontroll. Särskild behörighet Analys i flera variabler. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Samtidigt deltagande krävs i kursen Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, 1TS100. Kurslitteratur Blom, G.: Sannolikhetsteori: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 2:a upplagan, Studentlitteratur, Lund 1984. Blom, G. & Holmquist, B.: Statistikteori med tillämpningar (B). Studentlitteratur 1998. Exempelsamling Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


319

Matematisk statistik II, 3 poäng Mathematical statistics II 1TV150 Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Kursen skall ge fördjupade kunskaper i statistisk teori och metodik för tillämpningar inom miljö- och vattenteknik. Kursens innehåll Icke-parametriska metoder. Konstruktion och kontroll av modeller. Statistisk försöksplanering och provtagningsteknik. Linjära modeller. Variansanalys: envägs- och tvåvägsmodeller, flerfaktorförsök. Regressionsanalys: icke-linjär regression, multipel linjär regression. Simuleringsteknik. Något om multivariata statistiska metoder. Orientering om statistisk programvara. Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys. Matematisk statistik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma under kursens gång. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Johnson, Richard A.: Miller and Freund´s Probability and Statistics for Engineers, 7th ed. Prentice-Hall, 2005. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


320

Materialanalys, 5 poäng Materials Analysis 1KE737 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna: - Förstå uppbyggnad och kunna teorin bakom följande materialanalytiska tekniker: svepelektronmikroskopi, energidispersiv röntgenspektroskopi, transmissionselektronmikroskopi, augerelektronspektroskopi, fotoelektronspektroskopi, plasmaoptisk emissionsspektroskopi, Rutherford backscattering och ramanspektroskopi. Ett viktigt inslag i kursen är att förstå fördelar respektive nackdelar med respektive teknik. Dessutom ska studenten kunna: - Hantera ett svepelektronmikroskop och optimera mikroskopet med avseende på högsta upplösning, största skärpedjup eller för energidispersiv röntgenspektroskopi. - Göra en kvalitativ och kvantitativ haltbestämmning av ett okänt prov. - Hantera ett transmissionselektronmikroskop och kunna avbilda ett prov i ljusfält och mörkfält. - Redogöra för enklare kristallografiska egenskaper hos ett prov med hjälp av elektrondiffraktion. - Hantera och använda en fotoelektronspektrometer och en augerlektronspektrometer för att bestämma sammansättning hos ytor samt för att mäta tjockleken på en tunn oxidfilm. - Hantera ett atomkraftsmikroskop och avbilda ytan av ett okänt prov. - Lösa upp ett fast prov och analysera provet kvantitativt våtkemiskt med hjälp av plasmaoptiska emissionstekniker. - Analysera ett okänt prov med avseende på sammansättning, mikrostruktur och kristallografi. Kursens innehåll Exempel på tekniker som tas upp är transmissionselektronmikroskop (TEM), svepelektronmikroskopi (SEM, ESEM), atomkraftsmikroskopi (AFM), Energidispersiv Röntgenspektroskopi (EDS), Fotoelektronspektroskopi (XPS), Augerelektronspektroskopi (AES), Rutherford tillbakaspriddspektroskopi (RBS), Plasmaoptisk emissionsspektroskopi (GDOES) och masspektroskopi (MS, SIMS). Kommunikationsträning är integrerad i kursen och studenterna får särskilt : - träna att söka efter information i litteratur och på Internet för att läsa in och förstå en analysteknik. - träna att presentera den valda tekniken skriftligt och muntligt. - göra studiebesök till ett universitet eller företag som har den valda tekniken (om den inte finns på Ångströmlaboratoriet). Laborationer: TEM, SEM, EDS, AES, XPS. Demonstrationer: Atomkraftsmikroskopi Särskild behörighet Materialfysik 7 p eller Fasta tillståndets fysik I 5 p samt Ytvetenskap och tunnfilmsteknik 5 p eller motsv. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, enskilt arbete. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Under kursen delas ett okänt prov ut som skall analyseras och karakteriseras. Redovisning sker vid slutet av kursen som en skriftlig och muntlig rapport. Laborationer och enskilt arbete är poängsatt till 2 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendier. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


321

Materialfysik, 7 poäng Materials physics 1TK040 Kursplanen är fastställd 2000-06-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2001-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper i materials termiska och elektromagnetiska egenskaper utifrån elektronisk och kristallografisk struktur. Kursens innehåll Kursen utgår från praktiska material (metaller, keramer och till en mindre del polymerer) och deras termiska och elektromagnetiska egenskaper. Beskrivningen av de fysikaliska egenskaperna baseras på fasta tillståndets fysik: dispersionsrelationen för gitterdynamik, reciproka gittret, elektronteori för fria elektroner och bandteori, kvantstatistik (fermi-dirac och bose-einstein), tillståndstäthet (för fononer och elektroner). Laborationer: Grupper om två studenter gör ett projekt inom ett av följande områden: supraledning, mjuka och hårda magnetiska material, halvledare, optiska egenskaper hos olika material eller dielektriska egenskaper hos olika material. Särskild behörighet Fysikalisk kemi (termodynamik), kvantmekanik, fasta tillståndets kemi och materialkemi Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier och projekt. Examinationsform Skriftlig examination. Presentation av projektet (1 p). Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Turton, R.: The Physics of Solids. Oxford Univ. Press. ISBN 0 19 850352 0 Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


322

Materialkemi, 4 poäng Materials Chemistry 1KE723 Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna - beskriva kant- och skruvdislokationer (elastisk energi, rörelser och reaktioner) - redogöra för samt tillämpa Ficks diffusionslagar och beskriva några diffusionsmekanismer - definiera ideal och icke-ideal fast löslighet, analysera sambandet mellan överskottsfrienergi och fasdiagrammets utseende, förutsäga mikrostruktur utifrån fasdiagrammets utseende - redogöra för homogen och heterogen kärnbildning, förklara jämvikts- resp. ickejämviktsstelning i binära system, beskriva skjuvnings- och rekonstruktiv omvandling, förutsäga sambanden mellan utskiljningarnas form och elastiska energi, konstruera TTT-diagram - redogöra för Fe-C fasdiagrammet samt beskriva och ange de viktigaste för- och nackdelarna med några andra teknologiskt viktiga legeringssystem - beskriva några metoder för materialsyntes. - förklara elastisk och plastisk deformation, definiera elasticitetsmodul, sträckgräns, brottgräns och hårdhet, ange några brottyper, beskriva sprickinitiering, spricktillväxt, utmattning och kryp, redogöra för några härdningsmekanismer. Kursens innehåll Defektteori. Diffusion. Faslära. Fasomvandlingar. Teknologiskt viktiga materialsystem. Materialsyntes. Mekaniska egenskaper. Laborationer: Metallografi. Materialsyntes inklusive mekaniska egenskaper. Fastfasdiffusion. Kommunikationsträningen är integrerad i materialinriktningens kurser. I denna kurs får studenten särskilt träna att: - beskriva den teknologiska användningen av ett metalliskt legeringssystem. - söka litteratur i vetenskapliga tidskrifter samt söka information på www. - presentera arbetet muntligt och skriftligt. - opponera på ett presenterat arbete. Särskild behörighet Fasta tillståndets kemi. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, övningar Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd skriftlig och muntlig rapport av litteraturuppgiften samt godkänd laborationskurs. Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng. Betyg Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur W.D.Callister, ”Materials Science and Engineering: An introduction”, Wiley. Kompendier Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


323

Materialstrukturanalys, 3 poäng Materials structure analysis 1TM543 Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskap om olika metoder för att bestämma materials struktur och sammansättning ner till atomär nivå. Kursens innehåll Studier av materials struktur och sammansättning på atomär nivå kräver tillgång till ett transmissionselektronmikroskop (TEM). I denna kurs presenteras metoder för elektrondiffraktion och högupplösande avbildning och analys (EELS, EDX) i TEM. Exempel för olika typer av materialstrukturer, t ex kristallina, amorfa, nanokristallina och liminära material. TEM-instrumentets uppbyggnad och princip gås igenom. Laborationer på forskningsinstrument. Särskild behörighet Vågrörelselära. Atom- och molekylfysik. Fasta tillståndets fysik I. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och rapporter. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1KE737 Materialanalys och kan ej användas i en examen samtidigt som denna. Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


324

Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp, 3 poäng Materials science I: Fundamental concepts 1TM561 Kursplanen är fastställd 2002-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 11-12 Mål för utbildningen Kursen skall förbereda för fortsatta studier inom programmet. Efter fullgjord kurs skall teknologen på en grundläggande nivå kunna: • Beskriva olika materialtyper (metalliska, polymera och keramiska material, samt kompositer och halvledarmaterial) och typiska egenskaper hos dessa. • Beskriva några grundläggande begrepp vad gäller materials uppbyggnad och mekaniska egenskaper (såsom atomstruktur, kristallstruktur, hårdhet och elasticitet). • Beskriva några teknikområden som programmet ger särskild kompetens inom (såsom ytteknik och tunnfilmsteknik, samt avancerad mikrostrukturteknik). • Redogöra för några svenska företag vars verksamhet baseras på utveckling och forskning inom materialvetenskap. Kursens innehåll Kursen ger en introduktion till grundläggande begrepp, forskning och utveckling, samt industriell verksamhet inom materialvetenskap och materialteknik. Inbjudna föreläsare, både från företag och universitetet, presenterar aktuella tillämpnings- och forskningsområden. I grupp studeras olika företag aktiva inom materialvetenskap. Studiebesök vid företag och/eller vid forskningsavdelningar vid Ångströmlaboratoriet. För att förbereda för dessa aktiviteter inleds kursen med föreläsningar som behandlar grundläggande begrepp vad gäller materials uppbyggnad och egenskaper. I kursen får studenterna särskilt träna att i grupp söka och sammanställa information, samt att presentera arbeten muntligt och skriftligt. I kursen ges information om och motivering till framtida kurser inom programmet. Särskild behörighet Grundläggande behörighet samt Ma E, Fy B och Ke A. Undervisningsform Föreläsningar och mindre projekt. Examinationsform Skriftlig tentamen. Godkända rapporter. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beräm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 2002/03 den tidigare kursen 1TM560, Materialvetenskap I. Kurslitteratur W.D. Callister, JR. Materials science and engineering: An introduction, kap 1-8, 6th ed. John Wiley & Sons, 2003. Även 5th ed från 1999 fungerar bra. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


325

Materialvetenskap II: Materialkemiska principer, 5 poäng Materials science II: Chemical Principles 1TM192 Kursplanen är fastställd 2002-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna - beskriva elektronstrukturen hos atomer. - förklara den teoretiska bakgrunden till periodiska systemet samt använda detta för att beskriva egenskapstrender för grundämnen. - beskriva olika typer av kemisk bindning samt kvalitativt förutsäga bindningsstyrka. - ange samband mellan kemisk bindning och fysikaliska egenskaper hos materien. - beskriva framställningsmetoder för de vanligaste metallerna samt för kisel. - förklara stabilitet, geometri och magnetiska egenskaper för komplex. - beskriva fasta tillståndets uppbyggnad på atomär nivå särskilt vad gäller grundläggande kristallstrukturer och olika typer av fast löslighet. - beskriva kristallografiska grundbegrepp. - tolka binära fasdiagram och använda dessa för beräkning av mängder för olika faser. - beskriva grundläggande begrepp inom reaktionskinetik och utföra beräkningar med användande av reaktionshastighet, reaktionsordning, hastighetskonstant och aktiveringsenergi. - förklara innebörden av vanliga termodynamiska storheter och använda termodynamiska data i beräkningar. - beskriva galvaniska celler och utföra beräkningar på dessa utgående från tabelldata. Kursens innehåll Kemisk bindning inkl kristallfältteori. Periodiska systemet med översikt över grundämnenas kemiska egenskaper. Framställning av grundämnen. Kristallers uppbyggnad, bindningsmässigt och kristallografiskt. Reaktionskinetik. Kemisk termodynamik. Elektrokemi med något om korrosion. Unära och binära fasdiagram. Laborationer. Särskild behörighet Materialvetenskap I: Grundläggande begrepp eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 1 p. Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd. Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen Materialvetenskap II: Materialkemiska principer 4 poäng (1TM191). Kurslitteratur Callister, W.D. Jr.: Materials Science and engineering: An introduction, Wiley.Zumdahl, S.S.: Chemical Principles, Houghton Mifflin. Aylward and Findlay: SI Chemical Data, Wiley.Utdelat material. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


326

Materialvetenskap III: Materialkemi, 5 poäng Materials science III: Physical metallurgy 1TM562 Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 22 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska teknologen kunna: - Redogöra för grundläggande kristallografiska begrepp och röntgenkristallografisk teknik. - Beskriva kant- och skruvdislokationer (elastisk energi, rörelser och reaktioner). - Redogöra för samt tillämpa Ficks diffusionslagar och beskriva några diffusionsmekanismer. - Definiera ideal och icke-ideal fast löslighet, analysera sambandet mellan överskottsfrienergi och fasdiagrammets utseende, förutsäga mikrostruktur utifrån fasdiagrammets utseende. - Redogöra för homogen och heterogen kärnbildning, förklara jämvikts- resp. ickejämviktsstelning i binära system, beskriva skjuvnings- och rekonstruktiv omvandling, förutsäga sambanden mellan utskiljningarnas form och elastiska energi, konstruera TTT-diagram. - Redogöra för Fe-C fasdiagrammet samt beskriva och ange de viktigaste för- och nackdelarna med några andra teknologiskt viktiga legeringssystem. - Rita och tolka ternära fasidagram, utföra mängdberäkningar i dessa samt beskriva stelningsvägar. Kursens innehåll Kristallografi. Röntgenmetodik. Defektteori. Diffusion. Faslära. Fasomvandlingar. Teknologiskt viktiga metalliska materialsystem. Ternära fasdiagram. Laborationer: Mikroskopi. Metallografi. Materialsyntes inklusive mekaniska egenskaper. Fastfasdiffusion. Särskild behörighet Kunskaper motsvarande kurserna Materialvetenskap I och Materialvetenskap II. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer (inkl. datorstöd). Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut samt godkänd laborationskurs. Laborationskursen är poängsatt till 1 poäng. Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 02/03 den tidigare kursen Materialvetenskap III (1TM571). Kurslitteratur W.D.Callister, Jr: Materials Science and Engineering: An Introduction. Kompendier. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


327

Materialvetenskap IV: Polymera material, 3 poäng Materials Science IV: Polymeric Materials 1TM574 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 23 Mål för utbildningen Efter avklarad kurs skall teknologen kunna: • Beskriva kristallina och amorfa polymerers struktur. • Redogöra för molekyluppbyggnad av olika polymerer. • Beskriva de vanligaste bearbetningsmetoderna av polymera material, exempelvis extrudering, formsprutning, rotationsgjutning, vacuumformning, formblåsning. • Beskriva metoder för karakterisering av polymera material (termiska, spektroskopiska och rheologiska metoder). • Ge exempel på användningsområden av polymera material och kompositer som innefattar polymera material. Kursens innehåll Kursen avser att ge grundläggande kunskap inom polymerteknologi. Kursen fokuserar kring allmän polymerkemi, polymerers mekaniska egenskaper, polymerers bearbetning och tillverkning av polymera detaljer. Vidare beskrivs analysen av polymera material med hjälp av olika termiska, spektroskopiska och rheologiska metoder. Som exempel kan nämnas att kursen ger kunskaper som behövs för att svara på följande frågor: • Varför används fiberkompositer vid bygget av stridsflygplan? • Hur kommer det sig att man tillverkar höftleder i samma material som man gör plastpåsar av? • Varför är vissa polymerer genomskinliga medan andra är opaka? • Hur skall jag tillverka ett bildäck, glasögon, cykel, värmetåliga kläder, avloppsbrunnar och golfbollar? I kursen får studenterna särskilt träna att arbeta i grupp samt att presentera arbeten både muntligt och skriftligt. Särskild behörighet Materialvetenskap I, II, III Undervisningsform Föreläsningar, laborationer, projektuppgift. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut (2p)samt godkända laborationer och projektuppgift (1p). Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3) icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 2003/2004 kursen Materialvetenskap IV, Keramer och polymerer 1TM272. Kurslitteratur Albertsson, A-C.: Introduktion till polymerteknologi. Utdelat material. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


328

Materialvetenskap V: Tekniska material, 6 poäng Materials science V: Engineering materials 1TM573 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska teknologen kunna: • Förklara den atomära bakgrunden till strukturoberoende egenskaper som termisk längdutvidgning och elasticitetsmodul. • Förklara den teoretiska bakgrunden till dislokationers inverkan på de plastiska egenskaperna hos enkristallina material och polykristallina material. • Bedöma sannolikheten för olika dislokationsreaktioner, redogöra för rörligheten hos de resulterande dislokationerna, samt förklara dislokationernas roll för olika härdningsmekanismer (såsom lösningshärdning, partikelhärdning, korngränshärdning och deformationshärdning). • Redogöra för tvillingbildningens roll för de plastiska egenskaperna hos kristallina material. • Beräkna sträckgränser hos enkristallina material och härdningseffekter i härdade material. • Redgöra för framställningsprocessen av, och dess inverkan på hållfastheten hos, tekniska keramer. • Förklara mekanismer för deformation, brott och utmattning i metalliska, polymera och keramiska material. • Förklara och beräkna effekten av fiberförstärkning i metalliska, polymera och keramiska material. • Redogöra för inverkan av deformationshastighet och temperatur på mekaniska egenskaper för polymera och metalliska material. • Redovisa karakteristiska egenskaper för de vanligaste tekniska materialen i de olika materialklasserna. • Beskriva de vanligaste testmetoderna för mekaniska egenskaper som hårdhet, hållfasthet, brottseghet, uttmattningsegenskaper och krypegenskaper. • Genomföra ett systematiskt och rationellt materialval för ett antal givna konstruktions- och belastningssituationer. Kursens innehåll Fördjupning och sammanfattning av de olika materialklasserna; metalliska, keramiska och polymera material samt olika typer av kompositer. Samband mellan materialens inre struktur och mekaniska egenskaper. Speciellt dislokationers kinetik och dynamik, elastisk och plastisk deformation, härdningsmekanismer, sprickinitiering, utmattning och kryp. Systematiserad metodik för materialval i konstruktioner där olika typer av belastningar och kravprofiler beaktas. Inom kursen görs studiebesök. Vissa föreläsningar ges av ingenjörer som arbetar med materialutveckling inom industrin. Laborationer innehållande omfattande provning av olika mekaniska egenskaper och projektuppgifter ingår som viktiga moment i kursen. I kursen tränar studenterna att i grupp lösa en uppgift, samt att tillverka en poster och att presentera arbetet muntligt i samband med en posterutställning. Särskild behörighet Materialvetenskap III: Materialkemi. Materialvetenskap IV: Polymera material. Hållfasthetslära. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och projektarbete. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. I kursen ingående laborationer och projekt är poängsatta till 1p. Betyg: Något av underkänd, godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG050 Metalliska material och kan ej användas i en examen samtidigt med denna. Kurslitteratur Ashby&Jones: Engineering materials 1, Butterworth-Heinemann, 1996. Ashby: Materials selection in mechanical design, Butterworth-Heinemann, 1999. W. D. Callister, Materials Science and Engineering: An Introduction, Wiley Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


329

Medicinsk informatik, 3 poäng Medical informatics 1MD100 Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Den övergripande målsättningen för kursen är att ge insikt i olika metoder och tekniker för IT-användning inom hälso- och sjukvården. Kursens innehåll Medicinsk dokumentation och journalhantering, tekniker och förutsättningar för bildanalys och bearbetning, tekniker för bildfångst, medicinska standarder, medicinsk terminologi, modellering och simulering som verktyg för diagnos och terapi, medicinsk kunskapsrepresentation och beslutstöd, användargränssnitt inom hälso- och sjukvården, telemedicin. Särskild behörighet 40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion. Undervisningsform Föreläsningar, studiebesök och inlämningsuppgifter. Examinationsform Projektarbete samt mindre tentamen vid kursens slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur van Bemmel, Musen (eds): Handbook of Medical Informatics, Springer, 1997 Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


330

Medicinsk teknik och strålningsbiologi, 4 poäng Medical techniques and radiation biology 1TT746 Kursplanen är fastställd 2001-12-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen skall ge de studerande kunskaper i fysikaliska metoder med medicinsk-tekniska tillämpningar. I detta ingår nuklidtekniska mätmetoder, kärnspinnsresonansbaserade mätmetoder, elektriska mätmetoder av medicinskt intresse, olika tomografiska metoder, kunskap om strålningsdetektorer och om principer för ultraljudsundersökningar. Då många av de metoder som genomgås är baserade på joniserande strålning ingår även kunskap om strålningens biologiska effekter och risker. Målsättningen är att ge studerande, med intresse av arbete inom medicinsk- teknisk industri samt på sjukhusens medicinsk- tekniska avdelningar, grundläggande kunskaper inom det medicinsk-tekniska området. Kursens innehåll Acceleratorteknik för tumörbehandling. Elektriska mätmetoder med särskild medicinsk-tekniskt intresse. Kärnspinnresonansbaserade mätmetoder, t. ex. MRI. Laserbaserade mätmetoder, t. ex. cellsortering och konfokal mikroskopi. Masspektrometri med medicinska tillämpningar. Nuklidtekniska mätmetoder. Tomografiska metoder som PET, SPECT och röntgenbaserad tomografi, CT. Ultraljud. Icke joniserande strålnings biologiska verkan. Joniserande strålnings kemiska och biologiska verkan. Dosimetriska beräkningar. Riskuppskattningar. Strålsterilisering och teknisk användning av strålning. Särskild behörighet Grundkunskaper inom ämnet fysik, tillräckliga att följa en kurs på C-nivå. Undervisningsform Föreläsningar. lektioner, seminarier, demonstrationer , laborationer. Examinationsform Prov vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs och godkända seminarier Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen har i studiehandböckr för 2001/02 och tidigare felaktig uppgift om kursansvarig institution. Kurslitteratur J.T. Bushberg, J.A. Seibert, E.M. Leidholdt Jr, J.M. Boone: The Essential Physics of Medical Imaging. Williams & Wilkins 1994. Kompendiematerial. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi


331

Mekanik, 5 poäng Mechanics 1SV700 Kursplanen är fastställd 2000-06-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 21- 22 Mål för utbildningen Efter godkänd kurs skall studenten • ha förståelse för fundamentala begrepp och relationer inom mekaniken, särskilt kinematik samt partiklars och stela kroppars dynamik • ha någon kännedom om grunden för fluiders mekanik och för materials mekaniska egenskaper • kunna analysera och ställa upp matematiska modeller för mekaniska samband och ha tränat analytisk och numerisk problemlösning • ha studerat fysikaliska samband vid experimentellt arbete, ha praktiska färdigheter i att genomföra experiment, samt färdighet i muntlig och skriftlig redovisning av arbetet • ha någon insikt om den klassiska fysikens vetenskapshistoria. Kursens innehåll Kinematik. Newtons lagar. Partikeldynamik: kraft, rörelsemängd, arbete och energi. Stel kropps dynamik: kraftmoment, rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, arbete och energi. Svängningsrörelse. Elasticitet (skalär). Fluidmekanik (laminär strömning). Träning i experimentellt arbete: handhavande av laboratorieutrustning, mätvärdesbehandling, rapportskrivning. Laborationer: 1. Experimentell problemlösning. 2. Projektarbete. Särskild behörighet Algebra och geometri. Endimensionell analys. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar, laborationer. Examinationsform Skriftligt prov med teoriuppgifter, problem och beräkningsuppgifter. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. I examinationen kan ingå olika former av muntlig redovisning samt problemlösning. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i Energisystem. Kurslitteratur Bedford-Fowler: Dynamics, Addison-Wesley, 2002. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund 1987. Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988. Kompendier och laborationsinstruktioner från Inst för strålningsvetenskap och Fysiska institutionen. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


332

Mekanik I, 5 poäng Mechanics I 1TF700 Kursplanen är fastställd 1995-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen, Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period F och Q 13, X och W 21 Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om mekanikens fundamentala begrepp och relationer, att belysa mekanikens karaktär av teoretisk och experimentell vetenskap och att öka förtrogenheten med några av de matematiska metoder som används inom fysiken. Kursen avser även att ge vana vid fysikaliskt laborationsarbete och vid presentation av resultat. Kursens innehåll Mätvärdesbehandling, uppskattning av mätosäkerhet och rapportskrivning. Övningar i allmänt laborationsarbete. Kännedom om vanliga instrument. Kinematik. Partiklars dynamik: kraft, rörelsemängd, Newtons lagar, arbete och energi. Stela kroppars dynamik, plan rörelse: kraftmoment, rörelsemängdsmoment, tröghetsmoment, momentlagen, arbete och energi. Statik för stela kroppar. Svängningsrörelse. Laborationer: 1. Experimentell problemlösning 2. Glidbana 3. Rotationsrörelse 4. Ballistisk pendel 5. Harmonisk svängning Särskild behörighet Grundläggande algebra, Linjär algebra och Endimensionell analys Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänd kurs fordras även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Bedford-Fowler: Dynamics, Addison-Wesley. Bedford-Fowler: Supplement statics, Addison-Wesley. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur, Lund. Kompendier och laborationsinstruktioner, Inst för teoretisk fysik och Fysiska institutionen. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


333

Mekanik K, 5 poäng Mechanics K 1TK016 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 23 Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om mekanikens fundamentala begrepp och relationer, att belysa mekanikens karaktär av teoretisk och experimentell vetenskap. Kursen avser även att ge vana vid fysikaliskt laborationsarbete och vid presentation av resultat. Kursens innehåll Mätvärdesbehandling, mätosäkerhet och rapportskrivning. Partikelrörelse: kinematik, Newtons lagar, kraft, rörelsemängd, arbete, energi. Stel kropps plana rörelse: rotationsrörelse, kraftmoment, rörelsemängdsmoment, energi. Fluidmekanik: tryck, ideala vätskor, Bernouillis ekvation, viskositet. Laborationer: Experimentell problemlösning, Glidbana, Viskositet, Rotationsrörelse, Ballistisk pendel. Särskild behörighet Grundläggande algebra, Linjär algebra och Endimensionell analys Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Deltagande i laborationer är obligatoriskt Examinationsform Skriftlig tentamen. För godkänd kurs fordras även godkänd laborationskurs. Betyg: Något av betygen underkänd(U), godkänd(3), icke utan beröm godkänd(4)och med beröm godkänd(5). Kurslitteratur Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley. Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur. Kompendier och laborationsinstruktioner, Fysiska institutionen, Uppsala Universitet. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


334

Meteorologi och klimatologi, 4 poäng Meteorology and climatology 1TV241 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge grunden för kunskaper inom meteorologi och klimatologi av betydelse för ingenjörer verksamma inom miljöområdet. Kursens innehåll Allmän meteorologi: Atmosfärens sammansättning, genomsnittliga uppbyggnad och dess strålningsbalans. Fluiddynamik med strömning och transport, från millimeterskala till skalor på tusentals kilometer. Klimatet och atmosfärisk tillämpning, särskilt omblandning atmosfärens allmänna cirkulation: grundläggande drag och bakomliggande dynamik. Globala klimatförändringar och klimatmodellering. Det atmosfäriska gränsskiktet och turbulens. Utbytesprocesser vid jordytan. Särskild behörighet Grundläggande algebra, linjär algebra, endimensionell analys och fysikalisk kemi med termodynamik Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut samt godkända laborationer Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur S.A. Ackerman and J.A. Knox.: Meteorology, Thomson Learning, 2003 Kompleterande stencilmaterial. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


335

Mikrobiologi, 5 poäng Microbiology 1MB310 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper om mikroorganismer och deras metabolism, fysiologi och genetik, samt träning i problemlösning och kritisk analys av vetenskapliga arbeten inom ämnesområdet. Studenten skall uppnå en förståelse för mikroorganismerna och deras livsprocesser inklusive hur dessa utnyttjas i industriella tillämpningar, samt kunna arbeta med mikroorganismer på laboratoriet. Kursens innehåll Mikrobiologiska arbetsmetoder. Metabolism. Egenskaper och förekomst av olika mikroorganismer. Mikroorganismernas roller i naturen och i grundämnenas kretslopp. Tillväxt och tillväxtreglering, anpassning till extrema miljöer, global reglering. Virulens- och patogenicitetsmekanismer, infektionssjukdomar, antibiotika och antibiotikaresistens. Industriell mikrobiologi. Laborationer: Mikrobiologiska arbetsmedoter, identifiering och karakterisering av bakterier. Moldellsystem för kontrollerad produktion med hjälp av bakterier. Särskild behörighet Cellbiologi. Organisk kemi med analytiska tekniker Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 2 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts Kurslitteratur White. D., 2001. The physiology and biochemistry of prokaryotes, 2nd ed., Oxford university press. Vetenskapliga artiklar. Stenciler. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


336

Mikrosatellitteknik, 5 poäng Microsatellite Technology 1TT533 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen ska ge grundläggande förståelse för satellitsystem, speciellt inriktat på mikrosatelliter, dvs satelliter lättare än 100 kg enligt rymdbranchens definition. Kursen introducerar modern satellitutveckling med moderna hjälpmedel. Vidare erbjuds studiebesök vid svenska företag och institutioner inom rymdområdet. Kursens yttersta mål är att lära studenterna att konstruera små avancerade satelliter med tyngdpunkt på multifunktionalitet samt att förstå satelliternas roll inom ett rymdprojekt. Kursens innehåll Förståelse av satellitsubsystem som positionsbestämning, telemetri och kommandon (TT&C), framdrivning, omborddatahantering (OBDH), attityd- och kontrollsystem (ACS), termisk kontroll, struktur, kraft, nyttolast, systemintegration och markstationer. Inom dessa undergrupper kommer ett stort antal områden att behandlas, t.ex. kan nämnas markspår, dataöverföringshastigheter, ”patch”-antenner, finita elementmetoder (FEM), skalningsproblem (från stort till litet), strålningsproblematik och strålskydd, redundansstrategier, satellitstabilisersing, drivmedel, ∆v- beräkningar samt rymdnedskräpning. Även en liten del kontruktionsprinciper inom mikrostrukturteknik kommer att belysas, men för en djupare förståelse kan kursen Mikrostrukturteknik I läsas. Särskild behörighet Kurserna Elektronik i rymden, Mikrovågsteknik, Celest mekanik och Signaler och system eller motsvarande.Kursen Elektromagnetisk kompatibilitet (EMC) rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar, workshops och lektioner. Examinationsform Essä, redovisning samt skriftlig tentamen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Space Mission Analysis and Design: James. R. Wertz and Wiley J. Larson, 3rd Ed, Space Technology Library samt föreläsningsanteckningar. Kursboken används även i kursen Rymdprojekt, 5p. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


337

Mikrostrukturteknik, 3 poäng Micro structure technology 1TM541 Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period K och Q 41. Kursen ges i period F 34. Mål för utbildningen Att ge kunskaper om mikrostrukturteknikens tillverkningsmetoder och användningsområden. Kursens innehåll Materialkunskap på mikronivå om kisel, kvarts, III-V-halvledare. Grundtekniker såsom litografi, depositionsmetoder, anisotrop och isotrop våtetsning, dopningsselektiv etsning, torretsning, bondning, ytmikrotillverkning och mikroreplikering. Mättekniker. Applikationer inom sensorer, aktuatorer och integrerade mikrosystem. Laborationer: Tillverkning av mikromekanisk komponent. Våtetsning i kisel (2 dagar). Särskild behörighet Halvledarfysik eller Halvledarteknologi eller Fasta tillståndets fysik I eller Materialfysik eller Kvantmekanik fk. Undervisningsform Föreläsningar, och laborationer. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kompendier Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


338

Mikrostrukturteknik II, 3 poäng Micro structural technology II 1TM542 Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period K och Q 42 Mål för utbildningen Mikrostrukturteknik II är en fortsättningskurs inom området som ska ge ökad kompetens att arbeta i eller med företag som tillverkar mikrostrukturer. Efter kursen skall teknologen kunna: · redogöra för och motivera val av olika processteknologier och material som används inom mikrostrukturering: bl.a. strukturering i glas, LIGA (en litografi-teknik), elektroplätering, polymer replikering, framställning av analoga mikrostrukturer, användning av kisel som formmaterial. · redogöra för begrepp inom modellering, design, montering och kapsling av mikrostrukturer. · beskriva mikrostrukturers användningsområden inom fluidik, optik, elektronik, sensorer och aktuatorer. · beskriva praktiska aspekter i renrumsarbete. Kursens innehåll Kursen ger kunskap om de material, utöver kisel, och de metoder för design och tillverkning som används inom området: · Avancerade mikrostrukturteknologier inom: nanoteknologi, ny litografi, beläggning och avverkning, replikering. · Grunderna för mikrostrukturteknologi i modellering, design, montering och kapsling. · Tillämpningsområden för mikrostrukturer: inom fluidik, optik, elektronik, sensorer och aktuatorer. Laborationer: Framställning av polymerbaserade mikrostrukturer för mikrofluidal tillämpning respektive för RF-MEMS. Särskild behörighet Mikrostrukturteknik eller Processteknik för mikrostrukturer. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Till lika delar hemuppgifter och skriftlig tentamen vid kursens slut som grund till betygssättning. Godkända laborationer och rapporter. Hemuppgifterna låter teknologerna arbeta i grupp för att inskaffa kunskaper i ämnet under en längre tid, med start efter ungefär halva kurstiden. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Marc Madou, Fundamentals of Microfabrication: The Science of Miniaturization, Second Edition Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


339

Mikrovågssystem, 3 poäng Microwave systems 1TT974 Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Genom kursen skall den studerande förvärva kunskap om funktionen hos aktiva komponenter och antenner inom mikrovågsområdet samt hur dessa sätts samman till system. Kursens laborativa del avser att ge förståelse för de typer av mätningar samt utvecklingsarbete som kan möta en elektroingenjör som är verksam inom området mikrovågsteknik. Kursens innehåll Balanserade förstärkare. Intermodulation. Komplexa blandare. Brus i mikrovågssystem. Mikrovågskommunikationssystem. Satellitsystem. Radarsystem. Radiometri. Mikrovågsutbredning. Mikrovågsuppvärmning. Energiöverföring med mikrovågsstrålning. Biologiska effekter. Laborationer: Mätning på aktiva och passiva komponenter avsedda för ett trådlöst nätverk vid 5GHz. Särskild behörighet Mikrovågsteknik II eller Mikrovågselektronik. Antennteori rekommenderas. Undervisningsform Lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut samt obligatoriska laborationer. Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Denna kurs utgör fjärde delen i ett kurspaket omfattande kurserna Mikrovågsteknik I och Mikrovågsteknik II, Antennteori samt Mikrovågssystem. Dessa kurser är samordnade och där Mikrovågsteknik I, II och Mikrovågssystem har gemensam kursbok (Pozar, D.M., Microwave Engineering, John Wiley & Sons). Det rekommenderas att dessa kurser läses tillsammans, även om det i princip är möjligt att läsa enbart en av kurserna. Se rekommendationer under särskild behörighet. Kurslitteratur Pozar, D.M., Microwave Engineering, 3rd ed, John Wiley & Sons, 2005. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


340

Mikrovågsteknik I, 3 poäng Microwave engineering I 1TT972 Kursplanen är fastställd av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen avser att ge kunskaper om grundläggande begrepp, metoder och komponenter inom mikrovågstekniken. Kursens innehåll Transmissionsledningsteori. Smith-diagrammet. Vågledarteori. Stripline och Microstrip. Förluster och dämpning i vågledare och transmissionsledningar. Kretsbeskrivning av mikrovågssystem. Ekvivalenta spänningar och strömmar. Impedansmatrisen. Spridningsmatrisen. Metoder för impedansanpassning. Resonatorer. Olika typer av passiva mikrovågskomponenter. Laborationer: Rektangulära vågledare, Nätverksanalysatorn. Särskild behörighet Elektromagnetisk fältteori Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Denna kurs utgör första delen i ett kurspaket omfattande kurserna Mikrovågsteknik I och Mikrovågsteknik II, Antennteori samt Mikrovågssystem. Dessa kurser är samordnade och Mikrovågsteknik I, II och Mikrovågssystem har gemensam kursbok (Pozar, D.M., Microwave Engineering). Det rekommenderas att dessa kurser läses tillsammans, även om det i princip är möjligt att läsa enbart en av kurserna. Kurslitteratur D. M. Pozar: Microwave engineering, 3rd ed, John Wiley & Sons, 2005. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


341

Mikrovågsteknik II, 3 poäng Microwave engineering II 1TT973 Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskap om funktionen hos aktiva mikrovågskomponenter. I ett obligatoriskt projektarbete konstrueras och utvärderas en aktiv systemkomponent. Kursens innehåll Två-port effektförstärkning. Transducerförstärkning och stabilitet. Konstruktion av förstärkare för maximal eller konstant förstärkning. Brus i mikrovågskomponenter. Konstruktion av lågbrusig förstärkare. Nät för förspänning. Oscillatorer. Detektorer och enkla blandare. Projektarbete. Särskild behörighet Analog elektronik. Mikrovågsteknik I. Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande av kursen fordras att även projektarbetet är godkänt Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Denna kurs utgör andra delen i ett kurspaket omfattande kurserna Mikrovågsteknik I och Mikrovågsteknik II, Antennteori samt Mikrovågssystem. Dessa kurser är samordnade och där Mikrovågsteknik I, II och Mikrovågssystem har gemensam kursbok (Pozar, D.M., Microwave Engineering). Det rekommenderas att dessa kurser läses tillsammans, även om det i princip är möjligt att läsa enbart en av kurserna. Se rekommendationer under särskild behörighet. Kurslitteratur Pozar, D.M., Microwave Engineering, 3rd ed, John Wiley & Sons, 2005. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


342

Miljöekonomisk översiktskurs, 3 poäng Environmental economics 1TV380 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senast reviderad 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursens mål är att de studerande efter genomförd kurs skall kunna belysa miljöproblematiken utifrån ett national-ekonomiskt perspektiv, och då huvudsakligen med hjälp av neoklassisk välfärdsteori. Kursens innehåll Grundläggande neoklassisk ekonomisk teori och välfärdsekonomi, översiktligt om institutionella, ekologiska och andra miljöekonomiska teorier än den neoklassiska, marknadsekonomins möjligheter och begränsningar i fråga om miljö- och naturresurshushållning, olika sätt att väga miljömål mot andra välfärdsmål samt samhällsekonomiska effektivitetsbegrepp, olika typer av beslutsunderlag gällande miljöfrågor, värdeteorins utgångspunkter och olika metoder att värdera miljön, olika styrmedel och dessas tillämplighet för olika miljöproblem samt styrmedelsanalys utifrån ekonomi-ska och politiska utvärderingskriterier, olika definitioner av begreppet uthållig utveckling samt tillämpning av miljöekonomiska teorier på faktiska miljöproblem, såväl lokala, regionala som globala Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och egna studier. Examinationsform Skriftlig tentamen. Betyg: Som betyg används något av uttrycken godkänd (G) eller underkänd (U). Kurslitteratur Brännlund, R., och B. Kriström. 1998. Miljöekonomi. Studentlitteratur, Lund samt kurskompendium. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Nationalekonomi Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


343

Miljökonsekvensanalys, 2 poäng Environmental consequence analysis 1TV200 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 21 Mål för utbildningen Detta är en grundläggande kurs som utgår från olika metoder för att modellera miljögifters spridning och effekter, och kursen tar upp kriterier för att rangordna miljöhot. Kursen fokuseras till akvatiska miljöer men många av de grundläggande principer och processer som behandlas har också intresse för andra typer av ekosystem. Tillhörande seminarieserie har som mål att ge miljöteknisk allmänbildning samt ge kunskap om miljötekniska tillämpningar i samhälle och näringsliv. Kursens innehåll Kursen är indelad i två huvuddelar: Delen vattenföroreningar handlar om de stora kemiska miljöhoten mot främst akvatiska ekosystemm dvs försurning (av främst sjöar, vattendrag och grundvatten), övergödning (av främst sjöar och kustvatten) och förgiftning (metaller, radioaktiva ämnen och organiska miljögifter av främst sjöar, vattendrag och kustvatten). Ett system för att rangordna miljöhot behandlas, liksom grundläggande effekt-dos-känslighetsanalys för ekosystem. Den teoretiska delen av momentet ekosystemmodellering tar upp principer och processer som reglerar spridning, bioupptag och effekter av olika typer av miljöförstörande substanser i akvatiska ekosystem. Kursen tar upp olika former för miljödata (regressionsanalys, transformationer, etc.), olika massbalansmodeller för miljöförstörande substanser, samt olika metoder för att åstadkomma "blandade" statistiska och dynamiska modeller. Avsnittet behandlar också grundläggande begrepp som tids- och areakompatibla data. Kursen består även av en obligatorisk seminarieserie som behandlar olika miljöteniska tillämpningar. Särskild behörighet Biologi och geovetenskap Undervisningsform Föreläsningar och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Håkansson, L. 1997. Aquatic environmental consequence analysis, Uppsala universitet Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Geovetenskap och Teknik. Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


344

Miljömätteknik, 3 poäng Environmental measurement techniques 1TV530 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod Kursen ges i Period W 43 Mål för utbildningen Den studerande skall genom kursen förvärva metodologisk färdighet speciellt för miljöundersökningar och erhålla • kunskaper om val av mätlokal och mätmetod vid olika utomhusstudier • kunskaper om mätningarnas representativitet i tid och rum • kunskaper om datainsamlingssystem • kunskaper om databearbetning Kursens innehåll Kursen utgår från uppgiften att utföra en miljörelaterade undersökning. De olika problemställningarna vid en sådan undersökning behandlas i kursen genom val av mätlokal och sensorer. Viktiga moment är: Mätningarnas representativitet i tid och rum, behandling av mätdata med hjälp av avståndskorrelation, datainsamlingssystem och databearbetning. Särskild behörighet Introduktionskurs i miljövetenskap. Miljökonsekvensanalys. Ellära och vågrörelselära. Elektrisk mätteknik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov (2 poäng) vid kursens slut samt godkända laborationer (1 poäng). Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Stenciler och artiklar Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


345

Miljörätt, 3 poäng Environmental law 1TV370 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 2 Mål för utbildningen Kursens mål är att ge grundläggande kunskaper om gällande svensk miljörätt och den tilläpningsmetodik som hör till rättsområdet. Kursen ska visa och diskutera de rättsliga styrmedlens effektivitet på miljöområdet. Deltagarna ska med hjälp av främst lagtext kunna lösa praktiska miljörättsliga problem. Kursens innehåll Kursen behandlar rättsliga regler av betydelse för kvalitén på yttre miljö (utomhusluft, yt- och grundvatten, biologisk mångfald mm): miljörätt. Rättsområdet innefattar plan- och marklagstiftning (plan- och bygglagen (PBL) samt miljöbalkens (MB) regler om hushållning med mark- och vattenområden), naturvård (MBs regler om naturvård och artskydd samt skogsvårdslagen), skyddslagstiftning (MBs regler om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd, kemikalier och avfall), lagstiftning om naturresursutvinning och vissa anläggningar (MBs regler om vattenverksamhet, översiktligt om väglagen) samt reparativa krav och sanktioner (MBs regler om förorenade områden, översiktligt om skadestånd för miljöskada och sanktioner). De rättsliga instrument som främst diskuteras är regler om lagstiftningens tillämpningsområde, grundläggande materiella krav och kontroll i vid mening (tillståndsprövning, tillsyn, straff). EG-rätten och dess betydelse inom svensk miljörätt behandlas översiktligt. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och seminarier Examinationsform Muntlig redovisning på seminarierna (obligatorisk närvaro) samt godkänd skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Michanek, G & Zetterberg, C: Den svenska miljörätten. Iustus förlag, 2004 (med uppdatering på www.iustus.se). Lagtexten inhämtas av de studerande själva på www.notisum.se (klicka på lagboken), alternativt www.lagrummet.gov.se Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Juridik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


346

Miljöteknik, 2 poäng Envorinmental technology 1TT089 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge insikt om vikten av ett brett miljötänkande och att vidga de studerandes kunskaper om miljö generellt, nationellt och internationellt. Energirelaterade frågor har en framträdande roll. Ett mål är att belysa aktuell debatt om miljö och energi från olika utgångspunkter. Kursens innehåll Ekologi, arbetsmiljö, globala miljöeffekter, försurning, energi- och klimatfrågor. Översiktligt om miljölagstiftning och miljökonsekvensbeskrivningar. Vidare ingår grupparbete som redovisas i ett PM. Särskild behörighet Kursen är endast öppen för teknologer inom F-programmet. Undervisningsform Undervisningens uppläggning kan variera från år till år. Lärare vid universitetet och inbjudna föreläsare från forskningsinstitutioner och näringsliv deltar. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut eller godkänt uppdrag. Närvaroplikt kan förekomma. Betyg Som betyg på kursen används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2003/04 den tidigare kursen Teknisk orientering: Miljöteknik (1TT088). Kurslitteratur Meddelas vid kursstart. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


347

Miljötillämpad radioaktiviet, 3 poäng Environmental radioactivity 1TV400 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 1999-05-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen ger praktiska och teoretiska färdigheter för att förstå, analysera och modellera de interna och externa processer som reglerar dels funktionen och balansen hos akvatiska system, dels de naturliga reningsprocesserna i miljön (ackumulation kontra spridning). Kursen ger grundläggande kunskaper för identifiering och kvantifiering av naturliga och antropogena ämnens kretslopp vid gränsytor (atmosfär, vatten, sediment och mark) i miljön. Kursens innehåll Sönderfallsprocesser, produktion och uppträdande av olika radionuklider i miljön, strålningsväxelverkan med materia, utbytes- och jämviktsprocesser som styr funktionen och stabiliteten hos akvatiska system, radiometri av interna och externa processer i miljön, rums- och tidsskalor vid miljöstudier och relaterade parametrar, nuklid-partikel dynamiken och snabba kontra långsamma reningsprocesser, kriterier vid miljösystemanalys, provtagnings- och mätstrategier, modellering och kvantifiering av tidsrelaterade miljöförändringar genom nuklidteknikens formalism, kalibrering och validering av modeller, massbalansberäkningar för rehabiliteringsåtgärder. Särskild behörighet C-nivå inom miljö- och vattenteknik eller motsvarande kunskaper i kemi/fysik, matematik och datoranvändning. Kursen passar studerande inom kemiteknik med intresse för miljövetenskapliga tillämpningsområden. Undervisningsform Undervisningen består av föreläsningar, lektioner med övningar, laborationer med datorbaserade tillämpningsuppgifter samt fältstudier. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut med problem och ev. teorifrågor. För godkännande krävs även godkända laborationer och inlämningsuppgifter som ges under kursen gång. För studerande som ej godkänts vid det ordinarie provtillfället anordnas två extra provtillfällen, vid terminens slut och i augusti. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen samläses delvis med motsvarande kurs inom matematiskt-naturvetenskapligt program. Kurslitteratur Kompendium med problem och laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


348

Modellering av molekylära reglersystem, 5 poäng Modeling of molecular control systems 1MB342 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period X 43 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskap om kvantitativa aspekter av biologiska kontrollsystem för genuttryck, DNA-replikation och metabolism. Kursen skall vidare ge kunskap om matematiska, stokastiska och numeriska metoder för analys av dynamiskt beteende hos biologiska kontrollsystem. Kursens innehåll Icke-linjär analys: Fasrumsanalys, bifurkationsteori, stabilitet, oscillationer. Mesoskopisk kinetik: Masterekvationen, Gillespie algoritmen, Linear noise approximationen. Reaktions-diffusions modeller. Plasmidkopietals reglering. Principer bakom robusta kontrollsystem för Kemotaxi och Morfogenes. Global analys av växande system. Biologiska kontrollsystem för reglering av genuttryck, repressorsystem och transkriptionell attenuering. Separation av tidsskalor. Flödesbalansanalys (FBA). I kursen ingår programmeringsinlämingsuppgifter i MATLAB. Dessa behandlar några utvalda kontrollsystem som illusterar känslighetsförstärking i transkriptionsreglering, skillanden mellan stokastisk och deterministisk analys av cirkadiska rytmer och robusthet i ryggformeringen hos bananflugan. Särskild behörighet Reglerteknik. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. Ordinära differentialekvationer. Beräkningsvetenskap I. Biofysikalisk kemi. Undervisningsform Föreläsningar och inlämninguppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter det att sammanfattningsbetyget på kursen satts. Kurslitteratur Ehrenberg M., Elf J. och Paulsson J.: Molecular system theory, kompendium. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


349

Modellering och styrning av miljötekniska processer, 5 poäng Modelling and control of environmental processes 1TV470 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Ge allmänna kunskaper i modellering av dynamiska system med speciell tonvikt på empirisk modellering (systemidentifiering). Att ge färdighet i att använda datorstöd för empirisk modellering, samt att använda modellbaserade reglertekniska metoder för att styra olika system (processindustri, reningsanläggningar och förbränningsprocesser). Kursens innehåll Modellering av dynamiska system med matematisk modellering och systemidentifiering. Linjär regression, minsta kvadratmetoden och prediktionsfelsmetoder. Simulering och optimering. Styrtekniska strategier inom processindustrin och case studies. Projekt: Styrning och modellering av en miljöteknisk process. Särskild behörighet Datorbaserad styrning. Simulering och systemananalys. Vattenreningsteknik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och projekthandledning. Examinationsform Godkänd projektuppgift. För godkännande krävs också godkänd laborationskurs. Kompletterande skriftligt prov kan förekomma. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kurserna Systemidentifiering (1TT875) och Empirisk modellering (1ET100), och kan inte tillgodoräknas i en examen samtidigt med någon av dessa. Kurslitteratur Ljung, L och Glad, T: Modellbygge och simulering. Studentlitteratur 2004. Kompletterande material Nivå: Kursen ges på CD-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


350

Molekylärbiologi, 7 poäng Molecular biology 1MB608 Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod Kursen ges i Period 33 - 34 Mål för utbildningen Kursen skall ge fördjupade kunskaper om aktuella molekylärbiologiska tekniker och deras applikationer inom dagens forskning. Den skall ge fördjupade kunskaper om makromolekylers egenskaper och funktion i biologiska processer. Kursens innehåll Nukleinsyrors och proteiners uppbyggnad och funktion. Proteindomäner. Den genetiska informationens molekylära grund: Molekylära interaktioner inklusive reaktionsmekanismer vid replikation av nukleinsyror, transkription/post-transkriptionell processning av RNA, proteintranslation och post-translationella processer. Experimentella molekylärbiologiska metoder att studera molekylära interaktioner och reaktionsmekanismer. Evolutionära aspekter. Speciell vikt skall läggas vid storskaliga metoder för systematisk analys av exempelvis genexpression och molekylära interaktioner. Funktionell genomanalys. Proteomik. Grundläggande makromolekylär struktur; tredimensionell struktur, PDB-koordinater, klassificering av proteiner i strukturfamilj, program för modellbygge. Datormodellering av tredimensionell struktur baserad på sekvensdata; sekvensanalys för modellering av sekundär och tertiär struktur. Särskild behörighet Cellbiologi. Kemisk struktur och bindning. Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Grundläggande biologi. Kemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker. Undervisningsform Undervisning ges i form av föreläsningar, seminarier, litteraturseminarier och laborationer. Deltagande i laborationer och därtill hörande lektionsundervisning samt seminarier är obligatoriskt. Examinationsform Prov anordnas under kursens gång och vid slutet av kursen. För att kursen skall bedömas som godkänd fordras att laborationer och seminarier bedömts godkända. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller väl godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB600 Molekylärbiologi, 6 poäng, och kan inte tillgodoräknas i en examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Lodish H. et. al.: Molecular Cell Biology, W.H. Freeman & co, 2003. Brown T A: Genomes II, 2002. Kompendier. Laborationsmanualer. Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999 Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Biologi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


351

Molekylär biofysik I, 5 poäng Molecular Biophysics I 1MB490 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen skall ge fördjupade kunskaper om biologiska makromolekylers dynamiska strukturer och om de avancerade fysiska metoder som idag är tillgängliga för studier av dessa strukturer. Kursens innehåll Metoder för studier av struktur och dynamik: diffraktion och dynamik; elastisk/inelastisk, monokromatisk/polykromatisk, röntgen, elektron och neutrondiffraktion. Spridning av kvanta. Interaktioner mellan fotoner och materia. Holografi och holografisk imaging. Spektroskopi och dynamik. Simuleringar. Verktyg för studier av strukturell dynamik: lasrar, kontinuerlig och puls-laser spektroskopi, laserinducerade plasmakällor, wake-field acceleratorer, synkrotroner och relaterade acceleratorer, optical trapping, masspektrometri, diffraktionsmetoder för enstaka molekyler, produktion av ultrakorta strålningspulser. Särskild behörighet Kemi 30 p (varav biokemi 10 p), cellbiologi 10 p, molekylärgenetik 20 p och matematik 20 p. Förkunskaper i röntgenkristallografi rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar, datorövningar och seminarier. Examinationsform Inlämningsuppgifter. Seminarieuppgifter. Redovisning av datorövningar. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Vetenskapliga artiklar. Kompendier. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


352

Molekylär biofysik II, 5 poäng Molecular biophysics II 1MB491 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen skall ge träning i att praktiskt tillämpa avancerade metoder för studier av biologiska makromolekylers dynamiska strukturer. Kursens innehåll Den teori som behandlats i Molekylär biofysik I ligger till grund för laborationer som behandlar strukturell kinetik, cryotrapping, tidsupplöst kristallografi, molekylär dynamik, veckning och funktion, bioenergetik. Individuella litteraturprojekt. Särskild behörighet Molekylär biofysik I. Undervisningsform Seminarier, datorövningar och laborationer. Examinationsform Inlämningsuppgifter. Laborationsredovisningar. Seminarieuppgifter. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Vetenskapliga artiklar. Kompendier. Laborationsmanualer. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


353

Molekylär bioinformatik, 3 poäng Molecular Bioinformatics 1MB330 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper och förståelse för den teori (strukturbiologi, enzymologi, mönsterigenkänning) som ligger till grund för utveckling av nya bioinformatiska analysverktyg. Kursen skall också ge färdigheter i hur bioinformatiska verktyg används i praktiken och hur den underliggande teorin kan utnyttjas för att tolka resultaten från olika analyser. Kursens innehåll Biologiska databaser, servrar och informationscentra. Sekvensjämförelser. Grundläggande makromolekylär struktur: tredimensionell struktur, PDB-koordinater, klassificering av proteiner i strukturfamiljer, program för modellbygge. Relation mellan sekvens, struktur och funktion. Introduktion till teorin för klassificering och jämförelse av sekvenser och extraktion av gemensamma särdrag (t.ex. motiv). Datormodellering av tredimensionell struktur baserad på sekvensdata; sekvensanalys för modellering av sekundär och tertiär struktur. Introduktion till hur metoder för mönsterigenkänning som lär sig från exempel (t.ex. Hidden Markov Models och artificiella neuronnät) kan användas för utveckling av nya bioinformatiska analysverktyg. Fylogeni. Strukturbaserad läkemedelsutveckling. Sekvens och struktur av membranproteiner. Analys av expressionsdata (mikroarrayer). Datorövningar: Sekvensdatabaser. Hidden Markov Models. Strukturdatabaser. Strukturanalys. Homologimodellering. Strukturprediktion. Analys av expressionsdata. Särskild behörighet Organisk kemi med analytiska tekniker. Cellbiologi. Termodynamik. Matematisk statistik. Programmeringsteknik I. Beräkningsvetenskap I. Undervisningsform Föreläsningar och datorövningar Examinationsform Hemuppgifter och skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer/övningar är poängsatta med 1 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Vetenskapliga artiklar, utdrag från läroböcker, stenciler och kompendium med allmän information om bioinformatiska resurser på Internet Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi, Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


354

Molekylär cellbiologi, 4 poäng Molecular Cell Biology 1TK056 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Att ge kunskap utöver den mest basala nivån om struktur, funktion och genetik hos celler och virus. Kursen ska ge en grund för fördjupning inom ämnet, angränsande eller tillämpad biovetenskap. Kursens innehåll - Eukaryota cellers struktur. Makromolekyler/Biopolymerer som byggstenar för celler. Kärna, organeller, membransystem och filament. – Genomets struktur och funktion. Arvsmassans organisation och evolution, DNA struktur, syntes, replikation och reparation. Mobil- och repeterad DNA. - Genuttryck; från DNA till protein. Transkription, RNA maturering och transport, RNA metabolism och proteinbiosyntes. Mekanismer av genreglering. Genreglering, en integrerad flerstegsprocess. - Intracellulära kompartmenter och transport. Proteinernas sortering och transport till olika organeller. Posttranslationell modifiering. - Biologiska membran och cell kommunikation. Mekanismer för transport över cellmembran och cell signalering. G-protein kopplade receptorer, enzymkopplade receptorer, intracellulära receptorer. - Koppling av cellens signalvägar till reglering av genuttryck. Receptorer som transkriptionsfaktorer. Signalvägar och posttranskriptionell genreglering. - Cytoskelett: roll i cellens struktur och funktion. - Celldelning, cellcykeln och cell differentiering. - Cell-cell interaktioner, tumörbiologi och apoptos. Särskild behörighet Organisk kemi. Biokemi Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och grupparbeten med inslag av problemorienterad undervisning. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter All undervisning utom föreläsningar (där närvaro rekommenderas) är obligatorisk. Kurslitteratur Essential Cell Biology; An introduction to the molecular biology of the cell. Alberts et al editors, 1998, Garland Publishing, Inc., ISBN 0-8153-2045-0. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursansvarig institution Institutionen för farmaceutisk biovetenskap


355

Molekylär evolution, 5 poäng Molecular Evolution 1MB604 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper om evolutionära processer på molekylär och genomiskt nivå, samt om utvecklingen av genetiska system. Kursen skall även ge praktisk kunskap om molekylära metoder för att studera genetisk variation inom och mellan arter. Kursens innehåll Molekylär evolution: Mutationsprocessen, evolution av mutationshastighet, evolution av DNA-sekvenser, molekylära klockan, selektion och neutralitet på molekylär nivå, deletala mutationer, polymorfism och SNPs, fylogenier och fylogenetisk rekonstruktion. Genomevolution: Genomstorlek, könskromosomer, mitokondriellt DNA, evolution av olika typer av repetitivt DNA, mikrosatelliter, genfamiljer. Evolution av genetiska system: Evolution av kön och sexuell reproduktion, könsbestämmandets genetik, domesticering av djur och växter, människans ursprung, analyser av historiskt DNA, genetiska aspekter på artbildning. Särskild behörighet Molekylärbiologi. Bioinformatisk metodik. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer och datorövningar. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd krävs att litteraturuppgifter och datorövningar bedömts godkända. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Kompendier och stencilerat material. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


356

Molekylär och statistisk mekanik, 4 poäng Molecular and statistical mechanics 1MB280 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Att ge kunskap om moderna datorsimuleringsmetoder för att studera molekylers mekanik och dynamik. Statistisk mekanisk teori och tillämpningar på molekylära system. Att introducera studenten till en integrerad datorsimuleringsmiljö för att analysera biomolekylers struktur, funktion och dynamik. Kursens innehåll Maxwell-Boltzmann fördelningar, ensembler, molekylära och kanoniska tillståndssummor, kinetisk gasteori, transition-state teori, konfigurationsfördelningar, icke-ideala gaser, enkla vätskor, analytiska kraftfält för växelverkande system, energioptimering, Monte Carlo-metoder, molekyldynamiska (MD) simuleringsmetoder och algoritmer, termodynamiska störningsmetoder. Laborationer: Kraftfält och små molekylers dynamik, potentiella energiytor, energiminimering och konformationsanalys, MD-simuleringar av vatten och små peptider, radiella distributionsfunktioner, MD-simulering av proteiner, fria-energi simuleringar, drug design. Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys. Mekanik I. Termodynamik. Kvantmekanik.Organisk kemi med analytiska tekniker Undervisningsform Föreläsningar, laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betyget godkänd fordras att laborationerna bedömts godkända. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Atkins P.W.: Physical Chemistry, 6 th ed., Oxford University Press, 1998. Grant G H & Richards W G: Computational Chemistry, Oxford University Press, 1996. Stenciler. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


357

Multivariat dataanalys och försöksplanering, 5 poäng Multivariate data analysis and experimental design 1MB607 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden o Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper och färdigheter för att generera, bearbeta och analysera flerdimensionella data med tillämpningar mot bioanalytiska mätningar. Kursens innehåll Multifaktoriell försöksplanering: faktorförsök, reducerade faktorförsök, responsytor. Multivariat dataanalys: förbehandling, projektioner (principalkomponentanalys, faktoranalys), klusteranalys, klassificering (diskriminantanalys, SIMCA), empirisk modellering (multivariat kalibrering, neutrala nätverk). Tillämpningar: QSAR, 'data mining', 'fingerprint'-metoder. Särskild behörighet Matematisk statistik. Kemi, grundkurs. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, datorövningar. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För att kursen skall bedömas med betygen godkänd krävs att inlämningsuppgifter och datorövningar bedömts godkända. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskaå Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Kemiska institutionen


358

Människa-datorinteraktion, 3 poäng Human Computer Interaction 1IT062 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-07 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 13 Mål för utbildningen Introducera människa-datorinteraktion som ett kunskapsområde och dess relation till andra discipliner. Ge kunskap om gränssnittets betydelse för ett systems effektivitet. Betona vikten av god gränssnittsdesign och god användbarhet. Ge begrepp och strategier för kommunikation ikring användarfrågor i utvecklingsprojektet. Ge grundläggande kunskap om metoder och verktyg för utformning och konstruktion av användargränssnitt. Kunskap om metoder för utvärdering av användargränssnitt. Kursens innehåll Designexempel från olika verksamhetsområden. Människan som en informationsbehandlare. Dialogtekniker. Input och output-tekniker. Gränssnittsdesign i systemutvecklingsprocessen. Användarcentrerad design och uppgiftsanalys. Konstruktion av användargränssnitt. Organisationsförändringar, användarutbildning och lärande. Metoder för utvärdering av gränssnitt. Särskild behörighet Delar av kurserna Programkonstruktion och Informationsteknologi. Studenterna skall ha dessa kurser klara eller läsa dem parallellt. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier och inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov och godkända inlämningsuppgifter. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen Människan och datorn, 1IT061. Kurslitteratur Dix, FInlay, Abowd & Beale (2004) Human Computer Interaction, 3rd ed. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


359

Mätsystem, 3 poäng Measurement systems 1TT526 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna konstruera och realisera ett virtuellt mätsystem baserat på LabVIEW, inkluderande tillämpad signalbehandling, samt kunna redogöra för systemets mätosäkerhet, prestanda och bruskällor. Kursens innehåll Introduktion till LabVIEW. Olika typer av mätinstrumentering. Parametrar och prestanda av mätsystem. Mätosäkerhet och statistisk analys av mätdata. Bruskällor, uppskattning av brusnivå och brusreducering. Signalanpassning och anpassningskretsar för sensorer. Digital dataanalys och behandling. Virtuella mätinstrument. Projektarbete: Projektgrupper kan välja olika projekt, tex: Ultraljudsonar, ultraljudscanner, optisk scanner, vindmätare. Särskild behörighet Elektronik. Signaler och system. Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete. Examinationsform Muntlig projektredovisning i mindre grupp, inkluderande svar på teorifrågor. Skriftlig projektrapport och demonstration av systemlösning. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare kursen Mät- och signalbehandlingssystem, 1TT525 och kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med denna. Kurslitteratur Bengtsson. L., Elektriska mätsystem och mätmetoder, Studentlitteratur, 2003. Bentley, J.P., Measurement Systems, Prentice Hall, 2004. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


360

NMR spektroskopi, 4 poäng NMR spectroscopy 1MB450 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senast reviderad 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper för struktur bestämning av biopolymerer (DNA, RNA, proteiner och kolhydrater) med hjälp av NMR-spektroskopi. Att ge en orientering om den strukturinformation (torsionsvinklar och atomavstånd) som kan användas för att förstå dynamiska aspekter av biomolekylers struktur, funktion, interaktion och igenkännings processer. Kursens innehåll Grundläggande principer inom NMR, spektrometerns funktion och grundläggande experimentella tillvägagångssätt. Kemiska skift. Kopplingskonstanter. Bestämning av torsionsvinklar via Karplus-ekvationer. Stereokemi. Dubbelresonans och relaxtionsprocesser. Nuclear Overhauser effekten (NOE). Kemiska överföringsfenomen (chemical exchange) och deras använding vid mätningar av kinetiska och termodynamiska storheter. Grundläggande principer för tvådimensionella NMR-experiment (homo- och heteronukleära skiftkorreleringar, NOESY och ROESY). Laborationer: Analys av kemiska skift i endimensionella NMR-spektra av proton (1H), kol (13C), kväve (15N) och fosfor (31P). Mätning och analys av 1H-1H, 1H-13C, 1H-31P, 13C-31P, 13C-15N och 1H-15N kopplingskonstanter i en- och tvådimensionella NMR-spektra. Mätning av 1H-1H-avstånd från 1D- och 2D-NOE experiment för bestämning av molekylers stereokemi och för beräkningar av dynamiska processer. Struktur bestämning av enkla biomolekyler genom mätningar av både kopplingskonstanter (torsonvinklar) och NOE-intensiteter (avstånd). Särskild behörighet Organisk kemi med analytiska tekniker. Biokemisk metodik. Molekylär och statistisk mekanik. Makromolekylära maskiner. Genfunktion. Undervisningsform Undervisningsformen beslutas i samråd mellan studenten och kursledaren. Examinationsform Examinationsform beslutas av kursledaren för varje individuell student. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd Övriga föreskrifter Kursen ges som indiduell kurs. Studenten skall kontakta kursledaren för samråd om studieform, examinationsform, studietakt och tidpunkt för att genomföra kursen. Kurslitteratur Kompendium. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi, Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


361

Neuronnät och lärande system, 3 poäng Neural networks and learning systems 1TT815 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge kunskap om och förståelse för artificiella neuronnät och andra lärande system och hur de kan anpassas och användas för att lösa tekniska problem. Kursens innehåll Estimering av sannolikhetstätheter, självorganiserande nät, flerlagerperceptroner, radiala basfunktionsnät, gömda Markovmodeller, kriteriefunktioner och optimeringsmetoder, förbehandling och särdragsextraktion, lärande och generalisering. Exempel hämtade från datoriserad taligenkänning. Särskild behörighet Datoriserad mönsterigenkänning. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer och hemuppgifter. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut, För godkännande fordras även godkänd laborationskurs och godkända hemuppgifter. Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursen ersätter Neuronnät, 1TT814. Kurslitteratur Bishop,C.M., Neural Networks for Pattern Recognition, Oxford University Press, 1995. Utdrag ur böcker och artiklar. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


362

Nuklidteknik, 2 poäng Nuclide Technique 1MB240 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-20 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om radioaktiva nuklider och deras sönderfallsmönster och om strålkällor, märkningsmetoder, biologiska och kemiska effekter av strålning, biotekniska applikationer, strålskydd och riskuppskattning Kursens innehåll Introduktion i kärnfysik, radioaktivt sönderfall, naturlig radioaktivitet, produktion av radionuklider, interaktioner mellan joniserande strålning och material, stråldetektorer,biologiska och kemiska effekter av strålning, märkning av biomolekyler, användning av radioaktiva nuklider i biologi, medicin och bioteknisk industri, strålskyddsberäkningar och praktiskt strålskyddsarbete och strålskyddsregler. Laborationer: Strålskyddsdetektorer för gamma- och beta strålning. Kontaminationskontroll. Proteinmärkning Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg på kursen fordras godkänt betyg på laborationskursen. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Nuclide Technique, ett kompendium från BMS (enheten för biomedicinsk strålningsvetenskap) Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för onkologi, radiologi och klinisk immunologi


363

Objektorienterad programmering, 5 poäng Object-Oriented Programming 2AD510 Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Att ge kunskap om objektorienterade programmeringsspråk, samt objektorienterad metodik för analys, design och konstruktion av programvara. Kursens innehåll Principer för objektorienterade programmeringsspråk. Objektorienterad programmeringsmetodik. Objektorienterad analys och design. Särskild behörighet Matematik 20 poäng och datavetenskap 30 poäng. Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och projektarbete. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av examinationen. Betyg Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. Övriga föreskrifter Kursen samläses delvis med datavetenskapligt program. Den kan ej tillgodoräknas i examen samtidigt med kursen Objektorienterad programmering DV1, 4 poäng. Kurslitteratur Barbara Liskov: Program Development in Java, Addison Wesley, 2000. Referenslitteratur T. Budd: Understanding Object-Oriented Programming with Java, Updated edition, Addison-Wesley, 2000. B. Meyer: Object-oriented Software Construction, 2nd ed., Prentice-Hall, 1997. I. Jacobson: Object-Oriented Software Engineering. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


364

Oförstörande materialprovning, 2 poäng Nondestructive evaluation of materials 1TM302 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod : Kursen ges i period Q 31 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten med hjälp av ultraljudprovning och induktiv provning kunna påvisa och lokalisera defekter i objekt av metalliska material samt kunna redogöra för den teoretiska bakgrunden till dessa metoder. Kursens innehåll Introduktion till och presentation av olika OFP- tekniker. Sannolikhet i OFP. Utbredning av elastiska vågor och principer för ultraljudprovning. Ultraljudssökare, ultraljudprovningsmetoder, akustisk emission. Magnetpulverprovning. Induktivteknik: grunder, virvelströmsgivare, induktiv provning, speciella tekniker och instrumentering. Projektarbete i mindre grupper. Särskild behörighet Elektromagnetism. Vågrörelselära. Elektrisk mätteknik, eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, laboration och projektarbete. Examinationsform Godkänd introduktionslaboration. Muntlig projektredovisning inkluderande svar på teorifrågor. Skriftlig projektrapport samt projektdemonstration. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Bray, D.E., Stanley, R.K., Nondestructive Evaluation. A Tool in Design, Manufacturing and Service, CRC Press, 1997. Kompendium. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


365

Oorganisk kemi, 8 poäng Inorganic chemistry 1KE715 Kursplanen är fastställd 1997-05-23 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 12 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna - redogöra för grundämnenas viktigaste kemiska egenskaper och förstå periodiska systemets systematik i detta avseende. - beskriva fasta tillståndets uppbyggnad på atomär nivå särskilt vad gäller grundläggande kristallstrukturer, olika typer av fast löslighet och defekter i kristaller. - beskriva olika syra-basbegrepp och använda dessa för att tolka och förutsäga reaktioner. - beskriva redoxreaktioner och förutsäga möjligheten av sådana. - använda tabelldata för att utföra jämviktsberäkningar samt tolka och konstruera Ellingham-, Latimer-, Frost- och Pourbaixdiagram. - förklara stabilitet, geometri och magnetiska egenskaper samt beskriva olika isomerityper för komplex. - beskriva olika typer av ligandutbytesreaktioner i komplex. - förstå innebörden av katalytiska processer och beskriva reaktionssteg i dessa. - redogöra för några metallers (metallkatjoners) roll i biologiska processer. Kursens innehåll Deskriptiv oorganisk kemi. Fasta tillståndets uppbyggnad. Komplexkemi. Integrerat i dessa tre moment behandlas kemisk bindning, struktur, termodynamik, kinetik, reaktionsmekanismer, katalys, syntes. Laborationer: Innehållsmässigt enligt ovan. Särskild behörighet Kemi, grundkurs Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarieuppgift. Denna innebär att studenterna presenterar utvalda delar av deskriptiv oorganisk kemi och innebär att presentationsteknik, opposition och argumentation övas. Återkoppling ges både från studenter och lärare. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. I kursen ingående laborationer är poängsatta med 2 poäng och seminarier med 1 poäng Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Shriver & Atkins: Inorganic Chemistry, Oxford Univ Press. Aylward & Findlay, SI Chemical Data, Wiley. Kompendier. Kompendier. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


366

Oorganisk materialsyntes, 5 poäng Synthesis of Inorganic Chemistry 1KE232 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-26 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna: - redogöra för olika syntesprinciper utgående från partikelutbyte - redogöra för olika upphettningsmetoder (ugnsteknik) - identifiera hur kemisk bindningstyp inverkar på val av syntesmetodik - redogöra för olika metoder för temperaturmätning och deras principer - diskutera principerna bakom "chimie douce" - föreslå syntesmetodik och utvärdera lämpligheten av olika val med hänsyn till teknisk utrustning, reaktivitet, renhet, mikrostrukturkrav och risknivå - planera för praktiskt utförande av valt projekt och utföra det under handledning - tillämpa termodynamisk modellering som en del av försöksplaneringen - i tal och skrift redovisa det egna syntesarbetet inklusive karakteriseringsaspekter och riskanalys - kritiskt bedöma andras förslag och arbeten i form av diskussion vid seminarier och redovisningar Seminarieformen erbjuder träning i diskussionsteknik. Projekten erbjuder träning i gruppsamverkan. Kursens innehåll Grundläggande översikt rörande val av syntesmetodik utgående från kemiska aspekter: Reaktionstyper, högtemperatursyntes, chimie douce, interkalation, sol-gel, hybridmaterial. Mikrostrukturstyrning: Porösa och nanostrukturerade material, glas. Termodynamikberäkningar. Ugnsteknik och temperaturmätning. Särskild behörighet 40 p naturvetenskap/teknik inkl minst 10 p matematik och 20 p kemi. Därvidlag skall ingå minst 8 p materialkemi och fasta tillståndets kemi tillsammans. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, självplanerade laborationer (projekt). Föreläsningar, seminarier, självplanerade laborationer (projekt). Examinationsform Obligatoria seminarier (3 p); Utförande av och muntlig och skriftlig redogörelse för projekten med intern opposition (2 p). Betyg : Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U). Kurslitteratur Schubert, U & Hüsing, N: "Synthesis of Inorganic Materials" John Wiley-VCH. Kompendiematieral. Kompletterande projektstyrd litteratur. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


367

Operativsystem, 4 poäng Operating systems 1TT802 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska deltagarna kunna redogöra för hur operativsystem växelverkar med maskinvara och programsystem, hur operativsystem internt är uppbyggda och de grundläggande principerna och teorierna för detta. Kursens innehåll Processer, processkoordination och principer för programmering och schemaläggning av parallella system av processer. Minnes- och namnhantering för objekt med hjälp av sidindelning och segmentering. Metoder för minnesallokering. In- och utmatningssystem och filsystem samt informationsskydd. Fallstudier: Unix, m fl. Särskild behörighet 40p inom datavetenskap och matematik, inklusive kurser i datorarkitektur och algoritmer och datastrukturer eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, inlämningsuppgifter. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 2002/2003 den tidigare kursen 1TT800, Operativsystem 3 poäng. Kurslitteratur Silberschatz, Galvin, Gagne. Operating System Concepts. Sixth edition. Addison-Wesley, 2001 Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


368

Operatörer och användargränssnitt vid processtyrning, 4 poäng Human operators and user interface design in process control 1MD101 Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen kommer att ge grundläggande kunskaper om villkoren för mänsklig styrning av komplexa och dynamiska system, samt hur dessa villkor påverkar utformningen av användargränssnitt. Särskild inriktning mot trafikstyrning, processtyrning och styrning av fordon och farkoster. Kursens innehåll Kursen har dels ett teoretiskt fokus, och dels ett praktiskt sådant. I båda fallen beaktas operatörens roll vid styrning av komplexa system, samt modeller för användarcentrerad systemdesign. I kursen ingår även ett kort avsnitt om reglerteknik. I den teoretiska delen studeras arbetsuppgiftens betydelse i termer av villkor för styrning av komplexa och dynamiska system. Här beskrivs hur arbetsuppgiftens art och karaktär styr operatörens förhållningssätt till det system som ska styras och övervakas. I kursen beskrivs också hur villkoren för styrning kan omsättas till krav på utformning av operatörens gränssnitt mot processen. Förutsättningar för realtidsstyrning och representationer av dynamiska system, teorier om mänskligt beslutsfattande, samt automatisering och samverkan med automatiska system beskrivs i termer av kognitiva arbetsanalyser. Den praktiska delen utgörs av ett flertal studiebesök vid t.ex. kärnkraftverk, pappersmassaindustrier, trafikstyrning samt avloppsreningsanläggningar. Vid studiebesöken läggs tonvikten på processgrafiken, samt hur denna utvecklas från en systemgeneration till nästa Särskild behörighet 40 p i naturvetenskap/teknik inkl grundkurs i människa-datorinteraktion. Undervisningsform Föreläsningar och studiebesök Examinationsform Skriftlig examination på kurslitteraturen, samt examination i form gruppuppgifter i praktiskt designarbete. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Vicente, K. J. Cognitive Work Analysis: Toward Safe, Productive, and Healthy Computer-Based Work. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap ochTeknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


369

Optimeringsmetoder, 4 poäng Optimization 1TT475 Kursplanen är fastställd 1998-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om numerisk lösning av såväl linjära som icke-linjära optimeringsproblem inom teknik och naturvetenskap samt att ge kännedom om lämplig programvara inom området. Kursens innehåll Linjär programmering, teori och tillämpningar. Simplexalgoritmen. Något om känslighetsanalys. Numeriska metoder för icke-linjära problem utan bivillkor. Dualitet. Heuristiska metoder för global optimering. Genetiska algoritmer. Icke-linjära minsta kvadratproblem. Programvara. I kursen ingår tillämpningar och metoder som används i operationsanalys, finansiell matematik, naturvetenskap och teknik. Särskild behörighet Beräkningsvetenskap II, Programmeringsteknik II eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter förekommer som ett led i examinationen. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Nash, S., Sofer, A.: Linear and Nonlinear Programming, McGraw Hill, 1996. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


370

Optisk kommunikation, 3 poäng Optical communication 1TT576 Kursplanen är fastställd 1998-04-02 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2000-05-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen I kursen framhävs systemaspekter på optisk kommunikation i motsats till detaljerad hårdvaru- och komponentbeskrivning. Kursens innehåll Fördröjning och dispersion i optiska vågledare. Teori för optisk detektion. Poissonprocessen. Gaussisk approximation. Mottagare med rektangulära filter. Mottagare med godtyckliga filter. Till- från- modulation och alternativa modulationsmetoder. Optisk informationsteori. Konstruktion av optiska mottagare. Analog optisk transmission. Optiska förstärkare. Heterodynsystem. Fibernät. Projektarbete. Särskild behörighet Optoelektronik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och projektarbete Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänt projektarbete Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Senior., Optical Fiber Communications, upplaga 2. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


371

Optiska material, 3 poäng Optical materials 1TM291 Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2000-04-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen avser att ge deltagarna grundläggande kunskaper om ljusets växelverkan med materia, relaterad till uppdelningen mellan å ena sidan isolatorer, halvledare och metaller, å andra sidan skillnaden mellan optiskt tjocka och tunna prov. Kursens innehåll Den komplexa formalismen för växelverkan mellan ljus och materia. Lorenz och Drudes oscillatormodeller för isolatorer respektive metaller. Optiska materialegenskaper för metaller, halvledare och isolatorer. Sambandet mellan bandstruktur och optiska egenskaper. Fresnels ekvationer för gränsskikt.Tunnfilmsoptik, interferens i enkel- och dubbelskikt. Principerna för multilagerberäkningar. Icke-koherenta fall. Metoder för bestämning av optiska konstanter. Tillämpningsexempel: Optiskt selektiva material och beläggningar. Laborationer: Optiska konstanter Tunnfilmsoptik. Särskild behörighet Fasta tillståndets fysik II Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kompendium, C-G Ribbing: Solid State Optics, UPTEC K Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


372

Optoelektronik, 3 poäng Optical electronics 1TT571 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Kursen avser att ge en fördjupning inom fysikalisk elektronik särskilt optoelektroniska komponenter och system. Kursens innehåll Strålningens utbredning i plana och cylindriska optiska vågledare. Optiska fibrer. Periodiska vågledare som optiska filter och reflektorer. Fibergitter. Laserteori. Optisk förstärkning och oscillationsvillkor. Kristall-lasrar, 3- och 4- nivåsystem. Metoder för pulsning av lasrar som modlåsning och Q-switchning. Diodlasrar baserade på GaAlAs och GaInAsP inklusive heterostrukturer. DFB-lasrar, ytemitterande lasrar och kvantbrunnstrukturer. Optiska detektorer. Fotomultiplikatorer, fotodioder och lavinfotodioder. Lysdioder. Laborationer: 1. Fibersensorer 2. Fotodioder och diodlaser Särskild behörighet Halvledarteknologi. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Yariv, A., Optical Electronics in Modern Communications, Upplaga 5. Stenciler. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


373

Ordinära differentialekvationer, 2 poäng Ordinary differential equations 1MA720 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod : ES och Q 21, STS 31, K, X och W 22, IT 23 och F 14 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper om teorin för ordinära differentialekvationer - tekniker att lösa sådana och allmänna egenskaper hos lösningarna. Kursen skall även ge färdigheter i att räknemässigt handha de införda begreppen och träning i att använda dem vid matematisk modellering. Kursens innehåll Existens och entydighet av lösningar, beroende av begynnelsedata. Lösbara typer av differentialekvationer, integrerande faktor, variation av konstanter, Wronskideterminanten. Linjära system, fundamentalmatris, matrisexponential. Icke-linjära system, fasrum, kritiska punkter, stabilitet och asymptotisk stabilitet, linearisering, Lyapunovfunktioner. Variationskalkyl. Särskild behörighet Endimensionell analys och Flerdimensionell analys. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter i samband med undervisningen samt muntlig examination kan förekomma. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ingick tidigare som delkurs inom Analys, 14 poäng (1MA700). Kan inte tillgodoräknas i examen samtidigt med Analys MN2. Kurslitteratur Simmons G.F.: Diff.Eq.with Appl. and Historical Notes, McGraw-Hill, New York, 1992. eller Florin Diacu: An Introduction to Differential Equations - Order and Chaos. Freeman, 2000. R.E. O´Malley, jr: Thinking about ordinary differential equations, Cambridge University Press, 1997. Råde, Westergren: Mathematics handbook, Studentlitteratur, Lund, 1988. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


374

Organisk kemi, 8 poäng Organic Chemistry 1KE744 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod Kursen ges i period: 13 - 14 Mål för utbildningen Efter kursen skall studenterna kunna - planera och utföra enklare synteser med användning av organisk-kemisk laboratorieteknik. - tillämpa de säkerhetsföreskrifter som gäller vid organisk-kemiskt laboratoriearbete. Föra en laboratorieprotokollbok samt utföra en riskananalys - beskriva elektronfördelning (bindningsförhållanden) i och mellan organiska molekyler med hjälp av teoretiska modeller byggda på induktiva efekter och resonanseffekter eller enkel MO-modell. - förutsäga molekylers fysikaliska egenskaper och reaktivitet. - förutsäga organiska molekylers tredimensionella struktur. Förklara deras stereokemiska relationer. - uppskatta organiska molekylers syra styrka och jämföra molekylers syra/bas styrka med hjälp av induktiva effekter och resonanseffekter. - redogöra för för grundläggande reaktioner som nukleofil substitution, addition, elemination. Beskriva dessa med hjälp av potentiellenergi-reaktionskoordinatdiagram. Definiera begreppen nukleofil och elektrofil. - redogöra för karbonylgruppens reaktioner samt dess reaktionsmekanismer. - redogöra för mekanismen för elektrofil aromatisk substitution. - beskriva kortare syntessekvenser innehållande reaktioner för bildande av nya kol-kolbindningar samt omvandling av funktionella grupper t ex reduktion- och oxidation- substitutionsreaktioner. - redogöra för några syntesreaktioner som används inom organisk-kemisk industri - redogöra för framställning av och egenskaper hos additionpolymerer och kondensationspolymerer. - redagöra för bioorganiska molekylers strukturella uppbyggnad (kolhydrater, lipider, peptider, DNA, RNA) Kursens innehåll Struktur- och reaktivitetssamband. Några viktiga organiska reaktioner och deras reaktionsmekanismer. Stereokemins betydelse i bl a biologiska system. Deskriptiv organisk kemi. Några exempel på teknisk organisk kemi. Spektroskopiska metoder med tonvikt på experimentellt genomförande och grundläggande tolkning. Organisk laboratorieteknik och syntesarbete Särskild behörighet Kemi, grundkurs Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar och laborationer. Examinationsform Dugga anordnas under kursens gång och en skriftlig tentamen i slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng. Betyg Något av betyg en underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Solomons, T W G, Fryhle, C: Organic Chemistry, John Wiley. Aylward, G, Findlay, T: SI Chemical Data, John Wiley & Sons. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Kemiska institutionen


375

Organisk kemi, 4 poäng Organic chemistry 1TV170 Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod : Kursen ges i period 13 Mål för utbildningen Undervisningen har till uppgift att ge kunskaper om teorier och experimentella metoder inom organisk kemi. Kursens innehåll Deskriptiv organisk kemi. Stereokemins betydelse i organisk kemi. Struktur- och reaktivitetssamband. Laborationer: Undersökning av organiska ämnen med avseende på deras reaktivitet. Särskild behörighet Kemi, grundkurs Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska. Examinationsform Skriftligt prov anordnas i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 1 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Hart, Craine, Hart: Organic Chemistry. A short course, 11th ed. Houghton & Mifflin. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Kemiska institutionen


376

Organisk kemi, 4 poäng Organic Chemistry KE4008 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammet Kursplanen fastställd: 5 mars 2001 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämne: Kemi Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Studieperiod : Kursen ges i period 22 Förkunskapskrav Ma D, Fy A (gäller fr.o.m. läsåret 2002/2003, tidigare Fy B) och Ke A samt Allmän kemi för civilingenjörsprogrammet i energisystem, 5 poäng eller motsvarande. Mål Efter genomgången kurs skall de studerande - kunna redogöra för och tillämpa grundläggande lagar och begrepp inom den organiska kemin, särskilt de som har betydelse för energitekniska processer, -känna till namn, formler, egenskaper för och reaktioner hos de i naturen viktigaste organiska ämnesklasserna, särskilt de som har anknytning till energitekniska processer, -ha viss kännedom om experimentellt organisk-kemiskt arbete samt kunna på ett bra sätt redovisa ett utfört laboratoriearbete. Innehåll Kursen behandlar reaktioner och kemiska och fysikaliska egenskaper hos de vanligaste organiska substansklasserna, särskilt de som är viktiga inom energitekniska processer. Genomförande Föreläsningar 35 tim Lektioner och gruppundervisning 20 tim Övningar och laborationer 40 tim (obligatoriska) Litteratur H. Hart: Organic Chemistry, A short course, Houghton Mifflin Company, Boston 2001, 11:e upplagan. Examination Bedömning av studieresultaten sker dels genom kontinuerlig uppföljning av obligatoriska moment, dels genom skriftliga prov. Fordringar för godkänd kurs Godkänd enlig ovan under rubriken Examination. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för kemi, SLU


377

Organisk kemi med analytiska tekniker, 8 poäng Organic chemistry with analytical techniques 1MB110 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i bioinformatik och molekylär bioteknik Studieperiod : Kursen ges i period 13 - 14 Mål för utbildningen Kursen avser att ge kunskaper om teoretiska och experimentella metoder i organisk kemi för vidare utbildning inom biotekniska ämnen. Kursens innehåll Deskriptiv organisk kemi. Några viktiga organiska reaktioner och deras reaktionsmekanismer. Betydelsen av stereokemin i biologiska system. Orientering om spektroskopiska metoder i organisk kemi såsom kärnmagnetisk resonans (NMR), infraröd spektroskopi (IR) och masspektrometri (MS) samt gas- och vätskekromatografi. Laborationer: Organiska synteser som exemplifierar teorin, syntesteknik, rening och separation liksom strukturbestämning med hjälp av spektroskopiska metoder, gas- och vätskekromatografi. Särskild behörighet Godkänd laborationskurs i Kemi, grundkurs. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska. Examinationsform Skriftlig tentamen anordnas under kursens gång och i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Solomons T.W.G., Fryhle, C.B.: Organic Chemistry, 8th ed., John Wiley, 2004. Laborationsinstruktioner Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Kemiska institutionen


378

Organisk-kemiska tekniker, 5 poäng Techniques in Organic Chemistry 1KE739 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Efter genomförd kurs skall studenterna kunna: - Planera genomförandet av en medelsvår organisk syntes. - Konstruera och dimensionera nödvändig utrustning. - Utföra enklare organiska synteser enskilt och i grupp. - Isolera och rena produkten från övriga reagens/biprodukter. - Välja ut lämpig metod för renhetsbestämning. - Genomföra analyser på HPLC och GC med avseende på renhet. - Handha spektroskopisk utrustning såsom MS, IR, NMR. - Analysera och tolka spektrala data så att produkten kan identifieras. - Sammanfatta, försvara och motivera det utförda praktiska arbetet i en rapport på engelska. - Kortfattat redogöra för uppnådda resultat genom en kort muntlig presentation. Efter genomgången teoretisk del skall studenten kunna: - Förklara och förutsäga en förenings fragmentering i mass-spektrometern. - Känna till olika joniseringstekniker och lämpliga användningsområden. - Använda tabeller över IR absorption. - Använda tabeller och genomföra beräkningar av föreningars förväntade UV absorption. - Förklara vanligt förekommande begrepp inom NMR spektroskopi såsom: kemisk skift, kopplingskonstant, anisotropi samt beskriva hur dessa påverkas av molekylens struktur. - Analysera och tolka 1D och 2D NMR spektra. - Tillämpa ovanstående kunskaper för att på ett kritiskt och granskande sätt föreslå strukturen hos okända föreningar efter analys och tolkning av givna spektrala data. Kursens innehåll Praktisk tillämpning av separationsmetoder såsom gaskromatografi och vätskekromatografi. Reningsmetoder såsom kromatografi, destillation och omkristallisation. Spektroskopiska metoder för strukturanalys såsom masspektrometri, kärnmagnetisk resonans, infraröd- och ultraviolett spektroskopi. Särskild behörighet Organisk kemi, 8 p. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, gruppövningar och laborationer. Laborationer och därtill hörande gruppövningar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska. Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående laborationer och skriftlig rapport är poängsatta till 3 poäng. Laborationsrapporten ingår i kommunikationsträningen, vilket innebär att återkoppling sker. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Hesse, M., Meier, H., Zeeh, B.: Spectroscopic Methods in Organic Chemistry, Thieme, 1997. Utdelat material. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och Teknik Kursansvarig institution Kemiska institutionen


379

Organism- och populationsbiologi, 2 poäng Organism and Population Biology 1MB191 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod : Kursen ges i period X 21 Mål för utbildningen Kursen skall ge fördjupade kunskaper om evolutionära processer, biologisk mångfald och biosystematik samt öva färdigheten, att ut en större textmassa, skilja ut den viktigaste informationen. Kursens innehåll Populationsgenetik och evolutionsteori. Artbegrepp och artbildning. Fylogenetisk rekonstruktion. Biologisk mångfald och systematik. Reproduktionssystem hos några utvalda eukaryoter. Naturvårdsbiologi. Särskild behörighet Grundläggande bioteknik och bioinformatik. Cellbiologi. Undervisningsform Föreläsningar, datorövning, seminarier samt studiebesök i Botaniska trädgården och Evolutionsmuseet. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Campbell N.A and Reece J.B.: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings, 2002. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


380

Partiella differentialekvationer, 4 poäng Partial differential equations 1TT462 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen avser att fördjupa kunskapen om teorin för hyperboliska, paraboliska och elliptiska partiella differentialekvationer i anslutning till fysikaliska problem. Huvudtema är välställdhet av olika begynnelse- och/eller randvärdesproblem, samt egenskaper hos lösningar till vågekvationen, värmeledningsekvationen och Laplace ekvation. Kursens innehåll Karakteristikor. Klassificering av andra ordningens ekvationer. Maximumprincipen. Sobolevrum. Linjära elliptiska ekvationer. Energimetoder för Cauchyproblem (paraboliska och hyperboliska ekvationer). Fredholmteori och egenfunktionsutveckling. Potentialteori. Särskild behörighet Funktionalanalys. Fysikens matematiska metoder. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Muntlig examination kan dessutom förekomma. Inlämningsuppgifter kan förekomma under kursen. Betyg : Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 99/00 den tidigare kursen Teori för differentialekvationer, 1TT461, och kan ej tillgodoräknas i en examen samtidigt med denna. Kurslitteratur Robert C. Mc Owen, Partial differential equations: methods and applications, 2nd Edition, Pearson Education, Inc, 2003. alternativ Lawrence C. Evans :Partial Differential Equations, American Mathematical Society, Providence, RI (1998), Graduate Studies in Mathematics, Vol. 19. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


381

Patent, avtal och förhandling, 4 poäng Patent, contracts and negotiation for an agreement 2HR106 Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Entreprenörskoplan i Uppsala Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska studenterna ha nödvändiga kunskaper i de delar av juridiken som är aktuella i samband med att forskningsresultat ska förvandlas från affärsidé till kommersiell verksamhet. Med nödvändig kunskap avses här dels färdigheten att kunna analysera ett konkret händelseförlopp och på ett rättsligt relevant sätt formulera de aktuella problemen, dels färdigheten att kunna förstå och översiktligt analysera de tillämpliga reglernas innehåll. Kursens innehåll Kursen innehåller fem olika moment. A) Företagande och juridiken Ger en introduktion till ämnet och rättskälleläran, förklarar juridiska begrepp och handelsrättslig metod samt identifierar olika rättsområden med utgångspunkt från företag och intressenter. B) Avtalsrätt Behandlar allmän avtalsrätt, olika avtalstyper, kommersiella och internationella avtal, avtalsstrategier samt de särskilda frågor som är aktuella vid avtal med offentliga organ och myndigheter. C) Bolagsrätt Ger grunderna i allmän bolagsrätt samt behandlar frågor om beslut, ansvar och företrädare i aktiebolag. Vidare om aktieägaravtal och bolagets skötsel, företrädarfrågor i praktiken och avslutningsvis ombildning och överlåtelse. D) Industriellt rättsskydd Behandlar patent, varumärke och övriga industriella immaterialrätter, industriellt rättsskydd i praktiken samt frågor om licensavtal och tvångslicens. E) Avtalsstrategi och förhandlingsteknik Behandlar avtalsstrategier – från förberedelse till mall samt förhandlingsteknik. Vidare deltar studenterna i praktiska övningar i förhandling och avtalsskrivning. Kursen ges med stöd av institutionens IT-tjänst, eHandels. Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter som är antagna till Entreprenörsskolan i Uppsala. Undervisningsform Undervisningen ges som föreläsningar och seminarier, vilka i huvudsak är problembaserade och bygger på ett utvecklat handelsrättsligt perspektiv. Det sistnämnda innebär dels att studenterna har att utgå från företagens situation, dels att regelsystemet och de faktiska rättsliga frågor som kan uppkomma studeras i syfte att ge underlag för en tillförlitlig analys av företagets olika handlingsalternativ. Något som i sin tur skapar goda förutsättningar för medvetna och konfliktfria val. Examinationsform Hemskrivning avseende momenten B, C och D samt gruppvis examination vid seminarierna. Godkänt resultat krävs på hemskrivningar och vid seminarierna samt närvaro vid obligatoriska kursmoment. Betyg Underkänd (u), Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4) och Med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2HR104 inom Entreprenörskolan i Uppsala. Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för civilingenjörsexamen. Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala. Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen vid institutionen för Handelsrätt. Kurslitteratur Runesson, E M, Avtals- och tvistlösningsförhandling, Glossator förlag 2003. Allt kursmaterial i övrig delas ut och institutionen tillhandahåller ett "referensbibliotek". Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Handelsrätt Kursansvarig institution Institutionen för handelsrätt


382

Planetsystemets fysik, 4 poäng Physics of the planetary system 1TT536 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursens målsättning är att ge grundläggande kunskaper om vårt solsystem (exklusive solen själv), med tonvikten lagd på nyvunnen och snabbt växande kunskap från rymdsonder och andra nya observationstekniker. Kursens innehåll De fysikaliska och kemiska processer som styr planeternas uppbyggnad och utveckling, samt motsvarande för satellit- och ringsystem, analyseras med hjälp av jämförande studier. Planeternas, planetatmosfärernas och månarnas fysik ur spektroskopiska studier. Interplanetära stoftet och solvinden. De mindre kropparnas natur, deras inbördes samband och växelverkan med planeter och månar karakteriseras. Särskild uppmärksamhet ägnas deras utveckling och roll som vittnesbörd om förhållandena i det tidiga knappt födda solsystemet. Planetsystemets ursprung och utveckling. Andra planetsystem och cirkumstellära skivor. Särskild behörighet Atom- och molekylfysik, Kvantfysik eller motsvarande förkunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Inlämningsuppgifter och räkneuppgifter. I kursen ingående laborationer omfattar 1.5 poäng. Betyg : Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Moons & Planets, 3rd ed., W.K. Hartmann, Wadsworth Publishing Company 1993. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


383

Plasmafysik, 4 poäng Plasma physics 1TT581 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Inom plasmafysiken studerar man det kollektiva beteendet hos laddade partiklar i elektromagnetiska fält. Plasma spelar en viktig roll inom rymd- och astrofysiken och inom fusionsforskningen. Tillämpning av plasmaeffekter inom tillverkning och ytbehandling av material är ett nytt och snabbt växande område av stort teknologiskt intresse. Målet med denna kurs är att ge grundläggande kunskaper om plasmats egenskaper, och att ge exempel på tillämpningar inom industriell plasmafysik. Kursens innehåll Definition av plasma. Tillämpningar inom fysik och teknologi. Debye- skärmning. Partikelrörelse i elektromagnetiska fält och adiabatiska invarianter. Vätskemodeller av plasma. Vågor i plasma. Vågutbredning, grupphastighet, cut-off och resonans. Kollisioner, resistivitet och diffusion. Jämvikt och plasmainstabiliteter. Grunderna för kinetisk beskrivning av plasma och Landau-dämpning. Elektron- och jonkällor och strålar. DC och RF - urladdningar som plasmakällor. Särskild behörighet Ellära, Mekanik I, Komplex analys och Elektromagnetisk fältteori. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig tentamen efter kursens slut. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur F. Chen: "Introduction to Plasma Physics and Controlled Fusion", Vol.1, Plasma Physics, 2nd ed., Plenum Press, 1984. Delar av J. R. Roth : "Industrial Plasma Engineering", Vol.1, Principles. IOP Publishing, 1995. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


384

Polymerer, 3 poäng Polymers 1TK012 Kursplanen är fastställd 2001-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna, - Beskriva polymerers generella uppbygnad. - Redogöra för molekylviktsbegreppet. - Klassificera syntetiska och biologiska polymerer i respektive undergrupper. - Beskriva polymerer i lösning med fokus på termodynamik, fasjämvikter, diffusion, viskositet samt geler. - Beskriva polymerer i det fasta tillståndet med fokus på kristallina och amorfa polymerer, termodynamik, fasomvandlingar samt mekaniska egenskaper. - Identifiera och förklara skillnaderna mellan additions- och stegvis polymerisation. - Redogöra för reaktionsmekanismer vid radikal-, jonisk-, ringöppnings- samt kondenastions-polymerisation. - Förklara metoder vid karaktärisering av polymera material. - Ge exempel på polymerers industriella tillämpningar. Kursens innehåll Allmän introduktion till polymerer. Klassificering och systematik av syntetiska polymerer och biopolymerer. Polymerkemi: polymerisation, kinetik, strukturer, och nedbrytning. Polymerer i lösning: termodynamik, fasjämvikter, diffusion, viskositet, polyelektrolyter och geler. Fasta polymerer: kristallina och amorfa polymerer, termodynamik, fasomvandlingar, och mekaniska egenskaper. Metoder för att karaktärisera och analysera fasta polymerer och polymerer i lösning. Laborationer: Laborationen bedrivs i projektform med momenten polymersyntes och karakterisering. Inom projektet får studenten träna att, - Söka, värdera och sammanställa information. - Planera och genomföra ett laborativt projekt. - Redovisa resultatet muntligt och skriftligt. Särskild behörighet Organisk kemi. Fysikalisk kemi Undervisningsform Föreläsningar och projektorienterade laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Momentet motsvarar 2 poäng. Vidare krävs att studenten planerar, genomför samt redovisar en tilldelad projektlaboration. Laborationsmomenten motsvarar 1 poäng och skall vara godkända vid fullgjord kurs Betyg : Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursplanen är fastställd 1999-04-28 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden med kemiska institutionen som kursansvarig. Kurslitteratur Polymers: Chemistry and Physics of Modern Materials, 2nd ed. Cowley Stanley Thornes (Publ) Ltd, ISBN 0-7487-4073-2. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


385

Praktisk prototypframtagning, 3 poäng Prototype construction 1TG190 Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod : Kursen ges i alla perioder samt sommartid Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs har studenten • en allmän kännedom om praktisk bearbetning av metaller • färdigheter att göra egna konstruktioner, välja material, evaluera konstruktioner • kunskap om att ge förslag på förbättringar av konstruktionen avseende funktion, materialval, tillverkning, design mm. Kursens innehåll Under kursen skall en Stirlingmotor tillverkas med de bearbetningsmetoder som är vanliga i tillverkningsindustrin. Delarna skall tillverkas i verktygsmaskiner, kontrollmätas med sådan utrustning som är vanlig inom industrin, monteras och provköras. Stirlingmotorns arbetssätt och olika typer skall redovisas och förslag på förbättringar, t.ex. materialval, bearbetningsteknik och utformning av den tillverkade modellen, skall redovisas muntligt och skriftligt. Särskild behörighet Kompetens motsvarande ett års studier inom ett tekniskt yrkesprogram. Undervisningsform Undervisningen kommer i huvudsak att ske i verkstad där studenten kommer att bli individuellt instruerad av lärare. Examinationsform Godkänd examination inkluderar praktiska övningar och demonstration av fungerande motor. Arbetet skall redovisas muntligt och skriftligt. Betyg Godkänd (G) eller underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen har ett begränsat platsantal varför ansökning 15 mars, 15 april resp. 15 oktober krävs. Vid urval till kursen ges företräde för MI till period 1, Q till period 2, EI till period 4 och F till sommarkursen. Till period 3 söker alla på lika villkor. Urval inom program sker efter uppnådda poäng. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


386

Prediktiv limnologi, 10 poäng Predictive limnology 1TV420 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen är inriktad mot att ge grundläggande kunskaper om hur man konstruerar och testar dynamiska/matematiska, statistiska/empiriska och ”blandade” prediktiva ekosystemmodeller. Grundmetodiken är, i princip, oberoende av ekosystemtyp, men alla exemplifieringar under kursen rör sjöar. Kursens innehåll Ekosystemmodeller (massbalans, sedimentation, resuspension, avrinning från land, trofiska interaktioner, mm), testmetodik (slumptester, kalibrering, validering, känslighets- och osäkerhetsanalys), metodik för att bestämma representativa och kompatibla data, olika variablers variabilitet i tid och rum, praktiska modellkonstruktioner och tillämpningar inom akvatisk miljövetenskap (miljöindex, miljöövervakning, GIS, expertsystem, etc). Särskild behörighet Akvatisk ekologi, Teknisk ekologi, Biologi, Reglerteknik, Miljökonsekvensanalys Undervisningsform Kursen ges i föreläsnings- och projektform och består av två huvuddelar: Teoretisk genomgång (3 poäng). Projektarbete ( 7 poäng). Examinationsform Skriftlig prov på de teoretiska momenten, 3 poäng. Godkända obligatoriska uppgifter. Skriftlig och muntlig presentation av projektarbetet, 7 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Håkansson och Peters: Predictive Limnology - methods for predictive modelling. SPB Academic Publishing, Amsterdam 1995 (464 sid.). Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


387

Presentationsteknik, 4 poäng Presentation techniques 1TT915 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 21 -22 Mål för utbildningen Kursen avser att ge träning i att skriva dokument och ge presentationer på svenska och engelska samt i hur det svenska

språket används i olika situationer, med betoning på språkbruk i yrkesverksamma roller. att introducera begreppet vetenskaplig litteratursökning samt demonstrera olika metoder för

detta. att förbereda en muntlig presentation och genomföra denna med användande av modern

audiovisuell utrustning. att planera och skriva tekniska/vetenskapliga rapporter på engelska

Kursens innehåll Kursen består av delkurserna Rapport på Svenska (1 poäng), Muntlig framställning (1 poäng) och Rapport på Engelska (2 poäng). Rapport på Svenska: Kursen inleds med en allmän föreläsning om konsten att förbereda och skriva olika typer av dokument och som kort beskriver olika delar av en rapport, hur rapportskrivandet planeras och genomförs. Därefter arbetar studenterna i mindre grupper med att skriva en rapport som rättas och återlämnas till studenterna för revision. I kursmomentet ingår dessutom litteratursökning och prsktiska övningar att h.h.a. databaser och sökmotorer söka information. Muntlig framställning: Kursen inleds med två föreläsningar om konsten att förbereda och genomföra ett föredrag. Därefter håller varje student ett föredrag om valfritt ämne under en lektionstimma. Föredraget videoinspelas för att lärare och student tillsammans skall kunna göra en detaljerad analys av framställningen. Rapport på engelska: Varje student skall själv författa en rapport på engelska över ett valfritt ämne med teknisk/fysikalisk anknytning. Rapporten bedöms med avseende på rubriksättning, abstraktinnehåll, struktur, inledning, avslutning, presentation av figurer, referenser etc. Särskild behörighet Introduktion till datoranvändning. Undervisningsform Föreläsningar, övningar, presentationer och rapportskrivning. Examinationsform Godkända rapporter. Godkänt genomförande av föredrag samt obligatorisk närvaro vid föreläsningar samt gruppkamraternas presentationer. Poänguppgelning: Rapport på svenska 1 poäng, Muntlig framställning 1 poäng och Rapport på engelska 2 poäng. Betyg : På denna kurs ges endast betyget godkänd eller ej godkänd. Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 den tidigare kursen Informationsteknik (1TT914). Kurslitteratur Utdelade stenciler. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Övriga ämnen Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


388

Processmonitorering, 5 poäng Process Monitoring Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs ska studenten kunna - identifiera och beskriva användningsområden för olika analysmetoder vid process- och produktanalys av läkemedel - söka och värdera den vetenskapliga litteraturen inom området process- och produktanalys - definiera och beskriva tekniker för provtagning för analys vid uppskalning och produktion av läkemedel - klassificera och beskriva olika metoder för anslutning av analytiska tekniker vid processanalyser - redogöra för principerna för spektroskopiska och kromatografiska tekniker samt flow injection analysis och sensorer använda vid processanalys - definiera och beskriva kemometriska metoder använda vid processanalys - identifiera och beskriva de analysmetoder som använts mest frekvent vid uppskalning av synteser och farmaceutiska beredningar - identifiera och beskriva de analysmetoder som använts mest frekvent vid produktion av substans och farmaceutiska beredningar - redogöra för de moment som ingår i begreppen kvalitetssäkring och Good Manufacturing Practice (GMP) avseende analysmetoder vid produktion av läkemedel Kursens innehåll Kursen fokuseras på analytisk-kemiska tekniker och metoder inom området produkt- och processanalys (kontinuerlig övervakning av processteg on-line och off-line) vid läkemedelsframställning. I kursen ingår studier av separationsmetoder, masspektrometri, UV, vibrationsspektroskopi, NMR, sensorer, elektroniska näsor, farmakopémetoder och GMP/GLP. Särskild behörighet Analytisk farmaceutisk kemi, Kemisk apparatteknik och Kemometri eller motsvarande kurser. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, laborationer, studiebesök Examinationsform Tillämpa erhållna kunskaper och färdigheter genom att sammanfatta och värdera vetenskaplig litteratur inom området processanalys. Redovisa skriftligt en översikt av den vetenskapliga litteraturen inom ett särskilt valt område avseende processanalys. Motivera och försvara den skrivna uppsatsen muntligt vid ett seminarium. Den laborativa delen av kursen består av projektarbete i grupp, vilket redovisas i seminarieform samt sammanfattas i ett PM i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete och deltagande i obligatoriska moment krävs för godkänt betyg. Laborationerna motsvarar 1p. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Översiktsartiklar från vetenskaplig litteratur L- Ericsson et.al.: Multi and Megavariate Data Analysis, Principles and Applications, Umetrics Academy 2001 K. Janné : NIR-spectroscopy, Qualimetrics AB, Kompendium Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Farmaci, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för läkemedelskemi


389

Processteknik, 5 poäng Process Engineering 1TK064 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna: - tillämpa reaktionsteknikens grunder (Isoterma, ideala sats-, tub- och tankreaktorer). - ställa upp och lösa material- och energibalanser för samtliga reaktormodeller. - använda sig av beräknings- och simuleringsverktyg (Matlab) för att lösa balanserna - redogöra för fermentationsteknikens användning inom bioteknisk produktion, främst inom läkemedelsområdet. Studentens skall även ha förmåga att: - genomföra en öppen projektuppgift där målet är att designa en tillverkningsprocess för en läkemedelstekniskt relevant substans. - ta fram en projektplan - utifrån litteraturen föreslå och argumentera för en vald processlösning - bygga upp processen - tillverka den aktuella substansen - utvärdera resultatet med utgångspunkt från tillverkningstekniska aspekter där ekonomi, skalberoende och produktkvalitet skall beaktas. Studenten skall efter kursen ha förmåga att delta i utformning och uppbyggnad av en tillverkningsprocess för läkemedel. Kursens innehåll Utformning av processystem. Reaktorteknologi. Matematisk modellering inom kemitekniken. Fermentation och nedströmsprocesser (separation och upprening). Design av olika processteg inom kemisk och bioteknisk industri. Uppskalning och relationen mellan råvaror, processer, produkter och företag. Laborationer, bl a projektlaboration med fokus på utformning av en läkemedelsteknisk process. Studiebesök (Läkemedelsproduktion). Särskild behörighet Kemisk apparatteknik. Beräkningsvetenskap eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, seminarier och studiebesök. Examinationsform Skriftlig tentamen (3 p). För godkänt krävs även godkänd laborationskurs och övriga obligatoriska moment (2 p). Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kemisk reaktionsteknik A, Första upplagan Nils-Åke Danielsson, Inst. för kemiteknik, Lunds Tekniska Högskola. Utdelat material Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik


390

Programkonstruktion I, 6 poäng Program Design 1IT021 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period 11 - 12 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i programmeringsmetodik. Kursens innehåll Grundläggande algoritmiska begrepp. Programmering i ett funktionellt programmeringsspråk. Procedurell abstraktion, dataabstraktion. Rekursion och andra programstrukturer. Systematisk uppbyggnad av program. Strukturering av program och data, uttestning, felsökning och dokumentation av program. Programmeringsstil och programkvalitet. Orientering om principer för programmeringsspråk och imperativ programmering. Programmering av Internet-tillämpningar. Särskild behörighet Standardbehörighet E.2.1 samt introduktion till datoranvändning, motsv. 2p av kursen Informationsteknologi. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter utgör en viktig del av examinationen. Poänguppdelning: Skriftligt prov 2 poäng, Obligatoriska uppgifter 4 poäng. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Från läsåret 03/04 ersätter kurserna Programkonstruktion I (1IT021) och Programkonstruktion II (1IT022) tillsammans den tidigare kursen Programkonstruktion (1IT020). Kurslitteratur Kompendium Referenslitteratur: M.R. Hansen and H. Rischel: Introduction to Programming using SML. Addison-Wesley, 1999. J. D. Ullman: Elements of ML Programming. Prentice-Hall, 1998. B. W. Kernighan and R. Pike: The Practice of Programming. Addison-Wesley, 1999. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


391

Programkonstruktion II, 5 poäng Program Design II 1IT022 Kursplanen är fastställd 2003-05-14 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period 13 - 14 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om fundamentala algoritmer och datastrukturer och deras implementation i olika programmeringsspråk. Att ge färdighet i att rationellt välja algoritmer och datastrukturer för ett givet problem. Att ge grundläggande kunskaper i imperativ programmering i C. Kursens innehåll Matematiska grunder: asymptotisk notation, summationer, rekursionsformler. Datastrukturer: träd, prioritetsköer, tabeller. Sökmetoder: binära sökträd, balanserade sökträd, hashtabeller. Sorteringsmetoder. Enkla grafalgoritmer och "greedy algorithms". Implementering i ett funktionellt språk (ML) och ett imperativt språk (C). Särskild behörighet Programkonstruktion I eller motsvarande Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut (3 poäng). För godkännande krävs godkänt resultat på obligatoriska inlämningsuppgifter och laborationer (2 poäng). Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Från läsåret 03/04 ersätter kurserna Programkonstruktion I (1IT021) och Programkonstruktion II (1IT022) tillsammans den tidigare kursen Programkonstruktion (1IT020). Kurslitteratur Cormen T.H., Leiserson C.E., Rivest R.L., Stein C.: Introduction to Algorithms. 2nd ed. MIT Press, 2001. Bilting U, Skansholm J: Vägen till C. Studentlitteratur, 2000. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


392

Programmering av parallelldatorer I, 4 poäng Programming of parallel computers I 1TT402 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i informationsteknologi och i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Att ge baskunskaper om parallelldatorer, -algoritmer och -programmering. Att ge kännedom om grundläggande algoritmer för olika typer av parallelldatorer, samt om viktigare standardprogramvara på området. Att ge färdighet i att självständigt programmera en parallelldator. Kursens innehåll Klassificering av parallelldatorer: olika typer av minnesorganisation, processorer, nätverk och programkontroll. Olika former av parallellism. Programmeringsmodeller: programmering i lokal namnrymd med MPI och i global namnrymd med OpenMP. Grid-computing och middleware. Prestandamått: Speedup, effektivitet, flops. Diskussion om brister med dessa mått, samt förslag till alternativ. Parallellisering av grundläggande algoritmer i numerisk linjär algebra: matris-vektor-multiplikation och matris-matris multiplikation. Parallellisering av algoritmer inom några av områdena lösning av fyllda linjära ekvationssystem, grafalgoritmer eller sökning och sortering. Särskild behörighet Flerdimensionell analys, Beräkningsvetenskap I och Programmeringsteknik II eller motsvarande Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt krävs även godkända laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Poängfördelning: tentamen 3p, inlämningsuppgifter 1p. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter den tidigare 1TT401, Algoritmer för parallellmaskiner och kan inte tillgodoräknas i examen tillsammans med denna. Kurslitteratur Kumar, V et al.: Introduction to Parallel Computing. 2nd ed. Addison Wesley, 2003. Kompletterande material. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


393

Programmeringsteknik I, 4 poäng Computer Programming I 1TD753 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod : Kursen ges i period F och Q 11-12, K 13-14, ES 21, X 22 och W 23 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper och färdigheter i programutveckling med särskild tonvikt på problemlösningsaspekten av programmering, att därigenom ge metoder för och träning i problemanalys av värde för ingenjörsmässig problemlösning i allmänhet, att ge kunskaper om datorsystem och att ge erfarenhet av användning av programvara, främst inriktat mot teknik och naturvetenskap. Kursens innehåll Introduktion till programmering: syftet med programmering, programmeringsprocessens faser, programmering satt i sitt sammanhang genom exempel på tillämpningar, kort historik över programmeringsansatser, datorsystemet ur programmerarens synvinkel, programmeringsmiljöer. Algoritmer: vad en algoritm är, programmet som algoritm, skillnaden i preciseringsgrad mellan vardagslivets algoritmer och datorprogram. Grundläggande objektorienterad problemlösning: introduktion till objektorienterad analys och design, begreppen modell, klass, objekt och inkapsling. Grundläggande datastrukturer, exemplifierade med Java: enkla datatyper och fält. Grundläggande algoritmelement, exemplifierade med Java: tilldelning, villkor, repetitioner, aritmetiska och logiska uttryck, terminalbaserad in- och utmatning samt filhantering. Grundläggande objektorienterad implementering, exemplifierade med Java: användning av färdiga klasser, definition av egna klasser och objekt. Grundläggande programmeringsteknik: systematisk arbetsgång för problemanalys, programdesign, implementering, uttestning, felsökning samt dokumentation. Användning av grafik och gränssnitt. Särskild behörighet Introduktionskurs i datoranvändning, Grundläggande algebra (del av). Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov. För godkänt betyg fordras dessutom godkända obligatoriska uppgifter och laborationer. Poängfördelning: tentamen 2 p, laborationer och inlämningsuppgifter 2 p. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Lewis J., Loftus W.: Java Software Solutions, 3rd edition. Addison-Wesley, 2004. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap ochTeknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


394

Programmeringsteknik II, 4 poäng Computer programming II 1TD770 Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod : Kursen ges i period F B32 och Sy33, X 32 (molekylär bioteknik) och 23 (bioinformatik). Mål för utbildningen Att ge fördjupade och utvidgade kunskaper och färdigheter i programmering, ge fördjupade kunskaper om algoritmer och datastrukturer, samt ge kunskaper och färdigheter i genomförande av större programmeringsprojekt, främst med inriktning mot teknik och naturvetenskap. Kursens innehåll Fortsatt programmering i Java: arv, polymorfi, undantag. Objektorienterad analys och design. Datastrukturer: stackar, köer, listor och träd, hashtabeller. Grundläggande algoritmer för lagring, sökning och sortering. Programmeringsteknik, hjälpmedel för programutveckling. Introduktion till programmering i C. Särskild behörighet Matematik ca 20 poäng och kursen Programmeringsteknik I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och obligatoriska inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs och godkända obligatoriska uppgifter Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Skansholm, J: Java direkt med swing, Studentlitteratur, 2002 eller Lewis J., Loftus W.: Java Software Solutions, 3rd edition. Addison-Wesley, 2004. Kompletterande material. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


395

Programmeringsteori, 5 poäng Programming Theory 1DT648 Kursplanen är fastställd 1994-05-18 av teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Kursen ges som Fristående kurs Studieperiod : Kursen ges i period IT 41 Mål för utbildningen Kursen ska ge kunskap i teori och metodik för konstruktion och verifiering av program. Kursens innehåll Metoder för att konstruera korrekta program. Specifikation och verifiering av program. Metoder för att avgöra och hitta invarianter. Svagaste förvillkor. Särskild behörighet 20 poäng Datavetenskap och 20 poäng matematik inkl Semantik och principer för programmeringsspråk. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg : Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd. Övriga föreskrifter Kursen passar in i Naturvetarprogrammet, 160 poäng. Kursen får ej tillgodoräknas i examen tillsammans med kursen 2AD094 Programteori. Kurslitteratur Gries, D.: The Science of Programming, Springer-Verlag, 1981. Kompendium. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


396

Projekt IT, 20 poäng Project IT 1IT170 Kursplanen är fastställd 2001-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period IT 43 - 44 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna kunna syntetisera högpresterande komplexa dator- och telekommunikationssystem, systemteknik och MMI. Detta inkluderar att kunna redogöra för olika konstruktions-principer för sådana system, matematiska modeller som används för att beskriva systemens uppbyggnad och arbetssätt samt grunddragen hos de teorier som finns inom området. Deltagaren skall också, enskilt eller som medlem i en projektgrupp, kunna konstruera ett fungerande system för en given tillämpning och därvid använda sig av moderna konstruktionsprinciper och programmerings-metoder samt välja lämpliga komponenter. En målsättning är efterlikna den färdiga civilingenjörens arbetsuppgifter, därför eftersträvas att ett (eller flera) industriföretag engageras i genomförandet. Kursens innehåll Kunskapsstoffet faller till olika stora delar inom ämnesområdena datorsystem, telekommunikation, systemteknik, MMI, och projektarbetsmetodik, med speciell tonvikt på högpresterande komplexa system. Innehållet är en fördjupning och befästning av de kunskaper och färdigheter studenterna förvärvat under de första 3,5 åren inom civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi. Betoningen av de olika ingående momenten beror på val av projekt. Projekt väljs nytt år från år. Speciellt kommer deltagarna att få ägna sig åt tillämpningar där resurserna är distribuerade och de problem som uppstår när de olika komponenterna ska kommunicera med varandra och användarna. Projektarbetsmetodik: Planeringsmetoder. Projektrapportering, dokumentation och rapportskrivning. Särskild behörighet 120p inom civilingenjörsprogrammet i Informationsteknologi. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och projekt. Huvuddelen under kontorsstid i särskilt tilldelade lokaler. Examinationsform Godkänt projekt. Betyg : Som betyg på kursen används något av uttrycken godkänd (G) och underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen fastställd 1998-05-22. I studiehandböcker tom 2000/2001 har kursen felaktigt återgetts med kod 1TT170 Kurslitteratur Eklund, S.: Projekt i undervisningen, Handbok för studenter och lärare. Thilda Förlag, 1996. Kompletterande artiklar beroende på projektets inriktning. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


397

Projektarbete Entreprenörskolan, 20 poäng Project Work, Uppsala School of Entrepreneurship 2FE827 Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna: • praktiskt tillämpat, fördjupat och nyttiggjort kunskaper som förvärvas inom respektive utbildningsprogram för att föra ett verkligt innovationsprojekt till eller nära en kommersialisering • tillägnat sig en fördjupning inom ämnesområdet entreprenörskap • utvecklat sin framställningsförmåga: kunna skriva rapporter på ett korrekt, välstrukturerat och intresseväckande sätt samt kunna göra muntliga presentationer • ha förmåga att i grupp planera och genomföra ett affärsutvecklingsprojekt Kursens innehåll Projektarbetet utgörs av ett verkligt innovationsprojekt som bygger på resultat från (patenterad) forskning vid eller i anslutning till universiteten och som i projektet skall föras till eller nära en kommersialisering. Arbetet kan innefatta allt från tidig marknadsbedömning till paketering av ett projekt för utlicensiering till en marknadspartner. Det tekniska innehållet i projekten är en viktig del i ambitionen att praktiskt tillämpa, fördjupa och nyttiggöra kunskaper som förvärvas inom utbildningsprogrammen. Arbetet bedrivs i grupp om 3-4 studenter med nära koppling till projektägaren. Till varje studentgrupp knyts en handledargrupp med entreprenöriell, industriell och akademisk erfarenhet. Projektgrupperna rapporterar status i projekten löpande, i muntlig och skriftlig form, vid planerings- och arbetsseminarier med handledargrupp och externa experter. Gemensamma seminarier hålls mellan projektgrupperna för erfarenhetsutbyte och gemensam problemlösning. Slutredovisningen sker genom en uppsats/slutrapport och slutseminarium där framkomna resultat och använda metoder redovisas. Seminariet genomförs i en med problemet förtrogen krets. Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter inom Entreprenörskolan i Uppsala. Undervisningsform Handledning (individuellt och i grupp). Workshop (obligatoriskt). Seminarier (obligatoriskt). Föreläsningar (obligatoriskt). Projektarbetet sträcker sig över hela Entreprenörskolans läsår. Det inleds i januari och avslutas med slutrapportering i december. Projektarbetet ökar i intensitet under året för att närma sig heltid under hösten. Förutom de inledande planeringsmötena kommer projekten löpande att redovisas vid arbetsseminarier med handledare och externa experter. Examinationsform Det utförda arbetet redovisas i en uppsats/slutrapport, som ska presenteras och försvaras vid ett slutseminarium. Såväl det praktiska som det teoretiska arbetet bedöms och sammanvägs till slutbetyget godkänt eller underkänt. Uppsatsen/slutrapporten ska, om så krävs, revideras efter synpunkter framförda vid slutseminariet. Examinator godkänner uppsatsen/slutrapporten när den motsvarar ställda krav på vetenskaplighet och textbehandling. För studenter som är registrerade på sitt ordinarie examensarbete (se nedan under Övriga föreskrifter) gäller det regelverk som respektive program har fastställt. För studenter inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle (STS, se nedan under Övriga föreskrifter) gäller de rutiner som används för C-uppsatser vid företagsekonomiska institutionen.


398

Betyg På denna kurs används endast något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2FE823 inom Entreprenörskolan i Uppsala. Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala. Studenter som vill använda projektarbetet som examensarbete skall registreras på respektive ordinarie examensarbete. Detta sker efter kontakt med programsamordnaren som godkänner att examensarbetet kan genomföras inom ramen för Entreprenörskolan med handledare från CEF. I dessa fall gäller ett annat huvudämne samt att de valda de projekten är relevanta inom respektive program och har ett tydligt ämnesinnehåll. Studenter som inom STS-programmet kan tillgodoräkna projektarbetet som C-uppsats i företagsekomomi (det ersätter då de två kurserna 1TS902 och 1TS912. Företagsekonomiska institutionen skall då i förväg godkänna att projektet uppfyller ställda krav och kan genomföras inom ramen för Entreprenörskolan med handledare från CEF. Kurslitteratur Kurslitteratur fastställs individuellt för varje projekt av kursansvarig institution. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursansvarig institution Företagsekonomiska institutionen


399

Projektarbete i bioinformatik, 5 poäng Project work in Bioinformatics 1MB901 Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod : Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inom Bioinformatik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet. Särskild behörighet Genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


400

Projektarbete i bioinformatik, 10 poäng Project work in Bioinformatics 1MB911 Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod : Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inom Bioinformatik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet. Särskild behörighet Genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


401

Projektarbete i energisystem, 5 poäng Project Work in Energy Systems Engineering 1ET300 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod : Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt, eller tillsammans med en eller flera studenter, planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Syftet är också att studenten skall få användning för, fördjupa och bredda kunskaperna från tidigare kurser inom energisystem Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete eller ett arbete i samarbete med en eller flera andra studenter. Projekt som utförs i samarbete mellan studenter på olika högskolor och/eller mellan studenter med olika akademisk bakgrund uppmuntras. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid universitetsinstitution, företag, myndighet, förening eller organisation. Särskild behörighet Kunskaper motsvarande de två första årskurserna inom civilingenjörsprogrammet i Energisystem. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redivisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren för civilingenjörsprogrammet i Energisystem. Betyg På kursen används betygsskalan godkänd (g) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. Endast en av projektkurserna 1ET300 (5p) och 1ET301 (10p) kan medräknas inom examenskravet för civilingenjörsexamen i energisystem. Kurslitteratur Kurslitteratur utses för varje projekt av examinator efter förslag från handledaren. . Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


402

Projektarbete i energisystem, 10 poäng Project Work in Energy Systems Enginering 1ET301 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod Kursen ges i period: Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt, eller tillsammans med en eller flera andra studenter, planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Syftet är också att studenten ska få användning för, fördjupa och bredda kunskaperna från tidigare studier inom energisystem. Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete eller ett arbete i samarbete med en eller flera andra studenter. Projekt som utförs i samarbete mellan studenter på olika högskolor och/eller mellan studenter med olika akademisk bakgrund uppmuntras. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid universitetsinstitution, företag, myndighet, förening eller organisation. Särskild behörighet Genomgångna kurser under ES-programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. Betyg Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnare på särskild blankett. Före kursstart skall förslag på handledare och examinator godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod. Endast en av projektkurserna 1ET300 (5p) och 1ET301 (10p) kan medräknas inom examenskravet för civilingenjörsexamen i energisystem. Kurslitteratur Kurslitteratur utses för varje projekt av examinator efter förslag från handledaren. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


403

Projektarbete i informationsteknologi, 5 poäng Project work in Information Technology 1DT663 Kursplanen är fastställd 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Studieperiod Kursen ges i period: Ospecifiserad Mål för utbildningen Kursen skall ge förmåga att formulera problem, söka information, lösa problem och redogöra för resultat, samt att organisera och genomföra projektarbete. Kursens innehåll Projektorganiserad, problemorienterad kurs i datavetenskap. Kursinnehållet kan fokuseras mot ett specifikt problem inom datavetenskapen eller avse en bredare problemställning som innefattar ett brett fält inom datavetenskap under förutsättning att det handlar om tekniska aspecter. I samarbete med handledaren ska studenten definiera problemställningen, inhämta nödvändig information, behandla informationen och presentera resultatet skriftligt och muntligt. Särskild behörighet 40 poäng godkända kurser i datavetenskap. Undervisningsform Självständigt arbete med handledare. Examinationsform Rapportering enligt överenskommelse med handledaren. Betyg Som betyg används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ges vid valfri tidpunkt. Tillträde till kursen efter överenskommelse med kursansvarig lärare och handledare. Antalet platser är begränsat. Kurslitteratur Litteratur fastställs i samråd med handledaren. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


404

Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 5 poäng Project Work in Aquatic and Environmental Engineering 1TV490 Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod : Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier i Miljö- och vattenteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet. Särskild behörighet Genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


405

Projektarbete i miljö- och vattenteknik, 10 poäng Project Work in Environmental and Aquatic Engineering 1TV500 Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod : Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete. Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier i Miljö- och vattenteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet. Särskild behörighet Genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


406

Projektarbete i molekylär bioteknik, 5 poäng Project work in Molecular Biotechnology 1MB900 Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod : Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inom Molekylär bioteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet. Särskild behörighet Genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


407

Projektarbete i molekylär bioteknik, 10 poäng Project work in Molecular Biotechnology 1MB910 Kursplanen är fastställd 2001-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod : Ospecifiserad Mål för utbildningen Projektarbetet skall ge studenten träning i att självständigt planera, genomföra och redovisa ett forsknings- eller utvecklingsarbete Kursens innehåll Genomförande av ett självständigt arbete i vilket kunskaper från tidigare studier inom Molekylär bioteknik tillämpas och fördjupas. Arbetsuppgift väljs i samråd med handledare och examinator. Arbetet utförs under ledning av handledare i nära anslutning till pågående forsknings- eller utvecklingsprojekt vid en universitetsinstitution, ett företag eller en myndighet. Särskild behörighet Genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Individuell handledning. Examinationsform Projektarbetet skall redovisas muntligt och skriftligt enligt anvisningar utformade av programsamordnaren. Betyg : Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G). Övriga föreskrifter Ansökan till kursen skall lämnas till programsamordnaren på särskild blankett. Innan start av kurs skall förslag på arbetsplats, handledare och ämnesgranskare godkännas av programsamordnaren. Kursen får genomföras under valfri tidsperiod under året. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


408

Projektarbete i tillämpad materialvetenskap, 5 poäng Project work in applied materials science 1TM545 Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod : Kursen ges i period 4 Mål för utbildningen Inom projektarbetet tränar studenterna att: • Söka, analysera och sammanställa vetenskaplig information • Organisera, planera och genomföra ett projektarbete, i samverkan med andra studenter under handledning av forskare. • Redovisa projektarbetet muntligt och skriftligt. Kursens innehåll Projektet består i att på någon forskningsavdelning lösa en arbetsuppgift. Uppgiften skall företrädesvis kräva kunskaper från flera områden och tidigare kurser. Det kan röra sig om att analysera och utvärdera ett prov eller en materialgrupp i något avseende, eller att utvärdera ett materials funktion i ett tillämpat sammanhang. Vid varje kurstillfälle presenteras nya projektuppgifter. Arbetet utförs i grupper om 2 eller 3 personer. Vid kursens slut redovisas arbetet både skriftligt och muntligt. Särskild behörighet Minst 20 p av de kurser, eller liknande kurser, som ges i åk 4 på programmet i teknisk fysik med materialvetenskap. Undervisningsform Seminarier och projektarbete. Examinationsform Muntlig och skriftlig redovisning av projektet. Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Fastställs individuellt beroende på projekt. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


409

Projektkurs i adaptiv signalbehandling, 5 poäng Adaptive signal processing project 1TT577 Kursplanen är fastställd 1998-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period 44 (34) Mål för utbildningen Denna projektorienterade kurs har som syfte att bredda, förstärka och fördjupa kunskapen om användning av avancerade algoritmer för signalbehandling. Kursen skall även ge övning i projektorienterat arbete. Kursens innehåll En serie föreläsningar ger en teoretisk bakgrund inom områden som adaptionsalgoritmer, tracking, modellbaserad filtersyntes och invers filtrering. I de därpå följande projekten får man möjlighet att pröva och utvärdera metoderna. Innehåll i föreläsningarna: Modellering: rumsakustik och flervägsutbredning. Struktur hos adaptiva filter. FIR, IIR, latticefilter, waveletbaserade filter och filterbankar, neuronnät. Adaption och adaptionsalgoritmer: RLS och Kalmanbaserad adaption. Hypermodell-baserad design av Kalman-trackers och av algoritmer med konstant förstärkning. En återblick på LMS och RLS. Analys av adaptionshastighet och konvergens. Effekter av dålig excitation och av icke-stationära regressorer. Adaption i frekvensdomänen. Implementering: praktiska aspekter, numeriska effekter, begränsad ordlängd, användning av signalprocessorer. Projekt: Grupper bestående av högst fyra studenter utför projektarbete med tex någon av följande inriktningar: 1. Inversion av högtalardynamik och rumsakustik genom direkt adaption. 2. Akustisk digital kommunikation. 3. Blind akustisk källseparation med olinjära adaptiva metoder. 4. Adaptiv akustisk bullerundertryckning. Särskild behörighet Signalbehandling. Digital kommunikation I: Modulation och kodning krävs för dem som väljer ett projekt i akustisk digital kommunikation. Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete. Examinationsform Teoridelen examineras genom miniprojekt. Huvudprojektet redovisas med en skriftlig rapport och en muntlig presentation. Varje grupp lägger dessutom upp sin egen websida där deras resultat presenteras Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Föreläsningsanteckningar, tidskriftsartiklar. Referenslitteratur: Haykin, S., Adaptive Filter Theory, Prentice-Hall, 1996. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


410

Projektledning för ingenjörer – påbyggnadsutbildning som leder till breddmagisterexamen, 40 poäng Project management in engineering Utbildningen är fastställd 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Mål för utbildningen Målet med utbildningen är att erbjuda högskoleingenjörer från hela landet en påbyggnadsutbildning med fokus på projektledning i industrin. Efter genomgången utbildning skall studenterna vara mogna att självständigt ta ansvar för mindre eller medelstora projekt eller fungera som ett effektivt stöd för ledningen i större projektsammanhang. Ett viktigt mål för utbildningen är därför att utveckla studenternas förståelse för ingenjörens roll i industriella sammanhang. Utbildningen präglas av ett kontinuerligt samspel med företag och industriella miljöer genom gästföreläsare och skarpa projekt. Vidare tar programmet tillvara på ingenjörernas tekniska kompetens och låter dem tillämpa och träna sin ingenjörsmässiga förmåga i verkliga företagsmiljöer. Kursens innehåll Breddmagisterutbildning med 30 poäng kurser och 10 poäng projekt/examensarbete. Kursdelen innehåller tre huvudområden med olika fokus. Projektarbetet samordnas med kursdelens genomförande och introduceras tidigt under utbildningsåret. På detta sätt ger det en verklighetsbakgrund till det teoretiska kursblocket vilket underlättar förståelse och inlärning. Följande kurser ingår: Ekonomisk styrning och projektkalkylering 10 poäng (2FE952). Ledarskap och organisation 10 poäng (2FE953). Projektledning 10 poäng (1TE910). Projektarbete 10 poäng (examensarbete, 1TE911). Särskild behörighet Högskoleingenjörsexamen 120 poäng eller motsvarande. Övriga föreskrifter De kurser som ingår i påbyggnadsutbildningen Projektledning för ingenjörer ges ej som fristående kurser.


411

Protein engineering, 8 poäng Protein engineering 1MB500 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod : Kursen ges i period 51 Mål för utbildningen Att ge fördjupade kunskaper om sambandet mellan proteiners struktur och funktion och hur man med gentekniska metoder specifikt kan förändra proteiners egenskaper. Kursen har industriell inriktning och ger träning i planering och genomförande av industriellt projekt. Kursens innehåll Riktad mutagenes och bassekvensanalys på gennivå. Insättning av muterad gen i expressionssystem och karakterisering av bildad genprodukt. Odling av rekombinanta bakterier. Rening, karakterisering och aktivitetsmätning av muterat protein. Modellering av mutantproteiner och design av nya proteiner med datorgrafiska metoder. Industriell protein engineering. Proteinutveckling med riktad mutagenes applicerad på ett realistiskt problem. Laborationer: Design och framställning av modifierade proteiner med molekylgrafik och gentekniska metoder. Särskild behörighet Biokemisk metodik. Molekylär genetik Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer Examinationsform Skriftliga prov under kursen och vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 2 poäng. Två extra provtillfällen anordnas varje läsår, vid terminens slut och i augusti. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyget för kursen satts. Kurslitteratur Bränden C. och Tooze J.: Introduction to Protein Structure, Garland publishing. Kompendier. Stenciler. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


412

Proteinbioteknologi I, 5 poäng Protein Biotechnology I 1MB572 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen skall förmedla kunskap om storskalig industriell produktion och processning av biologiskt material för att få fram en ren proteinprodukt som uppfyller de kvalitetskrav som ställs hos läkemedels-, livsmedels- och processindustrin. Kursens innehåll Fermentationsteknik i liten skala och i pilot-skala. Nedströmsprocesser i preparativ skala. GLP (Good Laboratory Practice) och GMP (Good Manufacturing Practice). Industriella proteiner. Terapeutiska proteiner. Proteiner i diagnostik. Lagstiftning och reglering. Immateriella rättigheter. Laborationer: Fermentationsteknik i liten skala och i pilot-skala. Rening av proteiner i preparativ skala. Enklare karakterisering av slutprodukten. Särskild behörighet Cellbiologi, Mikrobiologi, Biokemisk metodik, Grundläggande kemi. Alternatively Chemistry 30p (including biochemistry 10p), microbiology 10p, cellbiology 10p or similar. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov (2 poäng )vid kursens slut. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 3 poäng. Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Gary Walsh, Proteins: Biochemistry and Biotechnology. Kompendier och stenciler. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik


413

Proteinbioteknologi II, 5 poäng Protein biotechnology II 1MB573 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod : Sommarkurs Mål för utbildningen Kursen är en fortsättning på proteinbioteknologi I och skall förmedla spjutspetskunskap om moderna analysmetoder av slutprodukten. Kursens innehåll Analytisk bioteknik, Statisk ljusspridningsteknik, Biosensorteknik (ytplasmonsbaserade tekniker) aminosyra analys, Masspektrometri (ESI-MS och MALDI-MS), kapillärelektrofores, analytisk kromatografi, ”Differential scanning calorimetry” (DSC). Laboratoriskt arbete: statisk ljusspridningsteknik, ytplasmonsbaserade tekniker (SPR), aminosyra analys, Masspektrometri (ES-MS och MALDI-MS), kapillärelektrofores, analytisk kromatografi, ”Differential scanning calorimetry” (DSC). Grupparbete: här skall en helhetsbedömning göras av alla analyser av slutprodukten från kursen Proteinbioteknologi I vilket skall resultera i en analysrapport. Momentet har en problemorienterande karaktär. Särskild behörighet Proteinbioteknologi I eller motsvarande kunskaper Undervisningsform Föreläsningar, laborationer och grupparbeten. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut 2 poäng. I kursen ingående laborationer samt skriftlig och muntlig redovisning av analysrapporten är poängsatta med 3 poäng. Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Gary Walsh, Proteins: Biochemistry and Biotechnology. Kompendier och stenciler. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Biologi, Kemi och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ytbioteknik


414

Radiofarmaceutisk organisk kemi, 5 poäng Radio Pharmaceutical Chemistry 1KE740 Kursplanen är fastställd 2002-03-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Efter kursen skall studenten kunna - grunderna i strålskydd - redogöra för strålnings växelverkan med materia - användning av olika detektorer för radioaktiv strålning - arbeta med produktion av radioaktiva nuklider - framställa intressanta målmolekyler, där inkorporering av nuklider i målmolekylen är ett viktigt moment. - redogöra för användningen av framtagna molekyler i klinisk diagnostisk, medicinsk forskning och läkemedelsutveckling. Kursens innehåll Baskunskaper om strålning. Radionuklidproduktion. Strålningens växelverkan med materia. Detektorer. Syntes och märkning av molekyler med radioaktiva nuklider. Nuklearmedicin. Användning av radionuklider för studier av farmakokinetik. Särskild behörighet Organisk kemi 8 p, fysikalisk kemi 8p. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska. Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendier. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och Teknik Kursansvarig institution Kemiska institutionen


415

Realtidsprogrammering, 3 poäng Real time programming 1TT842 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Att ge kunskaper och färdigheter att programmera i form av parallella processer i högnivåspråk. Att ge förståelse för problemställningar, metoder och struktureringsmekanismer för realtids- och processprogrammering samt ge exempel på hur programmeringsspråk och datorarkitekturer kan understödja dessa. Speciellt stor vikt läggs vid att programmeringen syftar till att påverka en yttre miljö av sensorer och aktuatorer. Kursens innehåll Programmeringsdelen innehåller bland annat: Processbegrepp, semaforer, monitorer och meddelandesändning i realtidssystem. Parallellt exekverande program kontra sekventiella. Konstruktion av realtidssystem. Kommunikationsstrategier och synkroniserings mekanismer för processinteraktion. Händelsestyrda system, cyklisk aktivering av processer, distribuerade system. Studie och diskussion av programmeringskonstruktioner för parallell- och realtidshantering. Skedulering, bland annat Rate Monotonic Scheduling. Särskild behörighet Operativsystem Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 2 poäng och en mer praktisk del omfattande 1 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Preliminärt: Burns, Wellings: Real-Time Systems and Their Programming Languages, Addison-Wesley, 1990, ISBN 0-201-17259-0. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


416

Reglerteknik, 3 poäng Automatic control 1MB290 Kursplanen är fastställd 1994-04-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod : Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder för analys och styrning av linjära dynamiska system. Kursens innehåll Matematisk modellbygge och beskrivning av dynamiska system; impulssvar, stegsvar, överföringsfunktion, Bode- och Nyquistdiagram. Återkopplade system, tillståndsbeskrivning, stegsvar, noggrannhet, snabbhet, känslighet, robusthet, stabilitet, Routh´s algoritm, rotort, Nyquistkriteriet, syntes av reglersystem, kravspecifikationer, PID-regulatorer, kompensering, tillståndsåterkoppling, rekonstruktion av tillstånd, simulering av reglersystem, programpaketet MATLAB. Laborationer: Fyra stycken tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB används. Två stycken halvdagslaborationer. 1. Reglering av ett tanksystem. 2. Analys och reglering av ett positionsservo. Särskild behörighet Algebra och geometri. Ordinära differentialekvationer. Fouriermetoder. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftlig prov vid kursens slut. Godkända laborationer krävs också. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur T.Glad, L. Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, Andra upplagan, 1989. Exempelsamlingar med lösningar. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


417

Reglerteknik, 3 poäng Automatic control 1TV231 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i energisystem och miljö- och vattenteknik Studieperiod : Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder och datorbaserade verktyg för att analysera och reglera dynamiska processer. Kursens innehåll Modeller och matematisk beskrivning av dynamiska system. Överföringsfunktioner, Bode-diagram och tillståndsbeskrivningar. Simulering och analys av reglersystem. Praktiska reglerproblem. Regulatordesign. Digital implementering av PID-regulatorn. Laborationer: Fyra två-timmars beräkningslaborationer med programmet MATLAB. Processlaborationer: 1. Reglering av en tankprocess. 2. Analys och reglering av ett positionsservo. Särskild behörighet Fouriermetoder. Ordinära differentialekvationer. Endimensionell analys. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1TV230 Kurslitteratur T. Glad, L. Ljung: Reglerteknik - Grundläggande teori. Studentlitteratur, andra upplagan, 1989. Exempelsampling med lösningar. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


418

Reglerteknik, 4 poäng Automatic control 1TT491 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period 41 (31) Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder för analys och styrning av linjära dynamiska system samt orientering om modellbygge, olinjära fenomen och simulering. Kursens innehåll Modellering och matematisk beskrivning av linjära dynamiska system i tids- och frekvensdomänen: impulssvar, stegsvar, överföringsfunktion, Bode- och Nyquist-diagram, tillståndsbeskrivning. Skattning av tillstånd med observatör. Stabilitetsanalysmetoder inklusive Nyquistkriteriet och beskrivande funktioner. Reglerstrategier: PID-regulatorn, kompensering med hjälp av Bodediagram, och tillståndsåterkoppling. Känslighet och robusthet. Kravspecifikationer och syntes av reglersystem. Olinjäriteter. Laborationer: 5 st tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB används. Två halvdagslaborationer: Reglering av tanksystem. Analys och reglering av positionsservo. Särskild behörighet Linjär algebra. Ordinära differentialekvationer. Transformmetoder eller Signaler och system Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Godkända laborationer krävs också. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter Kontinuerliga reglersystem (1TT497) och kan inte medräknas i en examen samtidigt med denna. Kurslitteratur T. Glad, L Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, andra upplagan, 1989. Exempelsamling med lösningar Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


419

Reglerteknisk design, 4 poäng Control design 1TT492 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period 2 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om reglerteknikens möjligheter och begränsningar, samt moderna och effektiva metoder för att konstruera och analysera regulatorer. Speciell tonvikt läggs vid: Hantering av system med flera in- och utsignaler. Fundamentala faktorer som begränsar den prestanda som kan uppnås. Systematiska metoder för regulatorkonstruktion baserade på optimering. Känslighets- och robusthetsanalys av återkopplade reglersystem. Kursens innehåll Matematisk beskrivning av linjära flervariabla system i kontinuerlig tid. Styrbarhet och observerbarhet. Stabilitet. Modellering av störningar. Syntes av regulatorer. Känslighet och robusthet. Teoretiska begränsningar för prestanda. Linjärkvadratisk teori. Separationssatsen. LTR-metodik. Robust kretsformning. Prediktionsreglering. Särskild behörighet Reglerteknik 4 poäng. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, och laborationer. Frivilliga inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter Samplade reglersystem (1TT496) och kan inte medräknas i en examen samtidigt med denna. Kursen Signaler och system rekommenderas som förkunskap. Kurslitteratur T Glad, L Ljung: Reglerteori - Flervariabla och olinjära metoder, andra upplagan. Studentlitteratur. Lund. 2003. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


420

Relativistisk kvantmekanik MN1, 5 poäng Relativistic quantum mechanics 1SV017 Kursplanen är fastställd 1992-03-31 och senast reviderad 2005-05-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Kursen ges inom Naturvetarprogrammet Studieperiod : Kursen ges i period F 43 Mål för utbildningen Kursens syfte är att ge kunskap om relativistiska rörelseekvationer, i synnerhet Diracekvationen. Kursens innehåll Klein-Gordon- och Diracekvationerna för fria partiklar. Antipartiklar. Icke relativistisk reduktion. Lorentzkovarians hos Diracekvationen. Plana vågor. Diracekvationen för partikel i yttre fält. Väteatomen. Symmetrier. Feynmanpropagatorn. Spridning och sönderfall med tillämpningar inom atom-, kärn - och partikelfysik. Särskild behörighet Kvantmekanik MN2 eller Kvantmekanik fk. Grundläggande kunskaper i speciell relativitetsteori och elektromagnetisk fältteori, t ex från kurserna Speciell relativitetsteori och Elektromagnetisk fältteori. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Träning i problemlösning. Examinationsform Skriftlig tentamen omfattande teorifrågor och problemlösning. För studerande som ej godkänts i prov anordnas extra provtillfälle vid terminens slut och i augusti. Betyg Som betyg på kursen används något av uttrycken väl godkänd, godkänd och underkänd. Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


421

RNA - biologi, kemi och evolution, 5 poäng Biology, Chemistry and Evolution of RNA 1MB610 Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik och bioinformatik Studieperiod Kursen ges i Period 44 Mål för utbildningen Kursen skall ge kunskaper om nukleinsyrors struktur, kemi och funktion i ett biologiskt och evolutionärt perspektiv. Kursen skall ge kunskaper och träning i att lösa biologiska problemställningar med kemisk-genetiska metoder och träning i kritisk analys av vetenskapliga arbeten inom ämnesområdet. Kursens innehåll Struktur och organisation av nukleinsyror. Nukleinsyrornas, särskilt RNA, kemiska egenskaper ur ett biologiskt och evolutionärt perspektiv. Grundläggande principer för makromolekylära interaktioner och dynamiken i dessa processer. Redskap i kemisk biologi: kombinatorska metoder, kemisk genetik, in vitro evolution, bestämning av RNA-strukturer, interaktioner mellan makromolekyler och små ligander. Tyngdpunkten ligger i den biologiska relevansen, med exempel från biologiska system, inklusive tekniska applikationer. Särskild behörighet Cellbiologi. Kemi, grundkurs. Organisk kemi med analytiska tekniker. Molekylärbiologi alternativt Genfunktion och Makromolekylära maskiner. Undervisningsform Undervisning ges i form av föreläsningar, gruppövningar, webbaserade uppgifter, seminarier, litteraturseminarier och laborationer. Deltagande i seminarier, gruppövningar och laborationer samt därtill hörande lektionsundervisning är obligatoriskt. Kursen ges på engelska. Examinationsform Prov anordnas under kursens gång och vid slutet av kursen. För att kursen skall bedömas som godkänd fordras att laborationer, inlämningsuppgifter och seminarier bedömts godkända. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ingår i kurspaketet Research Master in Molecular Biotechnology and Bioinformatics. Kurslitteratur Kursbok beslutas senare. Kompendier. Laborationsmanualer. Vetenskapliga artiklar. Stödlitteratur: Brown T A: Genomes II, 2002. Mathews, v.Holde & Ahern. Biochemistry, 3rd ed. 1999 Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


422

Rymdfysik I, 3 poäng Space physics I 1TT335 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-05-06 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande förståelse för rymdmiljön framför allt inom vårt solsystem och för fundamentala principer inom rymdfart, vilket är nödvändigt såväl för tillämpningar inom rymdteknik som för vidare förståelse av rymden som sådan. Rymden är inte tom utan fylld med ett plasma, vilket under inverkan av solens och planeternas magnetfält organiserar sig i olika regioner med mycket varierande karakteristika. Kursen skall ge kännedom om och förståelse för fysiken bakom dessa processer och deras växelverkan med rymdfarkoster samt orientering om principerna bakom framdrivningsmetoder och banberäkningar. Kursens innehåll Raketprincipen, rörelse i centralfält, satellitbanor, interplanetära banor. Existens av plasma i rymden, ideal magnetohydrodynamik, magnetfält i rymden. Solstrålning, solatmosfären, solvinden, heliosfären, solsegel. Laddade partiklars rörelse i magnetfält, magnetosfären, strålningsbälten. Jonosfären och plasmasfären. Strömmar i magnetosfär-jonosfärsystem, norrsken, magnetiska stormar. Rymdfarkosters termiska växelverkan med rymdmiljön. Särskild behörighet Mekanik I och II, Ellära eller Elektromagnetism, Fysikens matematiska metoder. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig tentamen efter kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter kan förekomma. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik, inriktning rymdteknik. Kurslitteratur M. G. Kivelson & C. T. Russel, Introduction to Space Physics, Cambridge University Press, 1995 (ISBN 0-521-45714-9). Kompletterande kompendium och övningsuppgifter. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


423

Rymdfysik II, 3 poäng Space physics II 1TT534 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap i rymdfysiken och dess tillämpningar, och är därmed en fortsättningskurs till Rymdfysik I (3p). Speciellt behandlas rymdplasmats dynamik, där energitransport via olika slags plasmavågor och elektromagnetiska vågor är av fundamental betydelse. Kursens innehåll Chockvågor och gränsskikt, rymdens cellstruktur. Andra himlakroppars växelverkan med solvinden, jonosfärer (Venus, Mars, Titan och kometer) och magnetosfärer (jätteplaneterna och Merkurius). Rymdplasmats dynamik i magnetohydrodynamik (MHD) och tvåfluidteori. Vågor i omagnetiserat plasma, radiovågsutbredning, elektrostatiska vågor, magnetohydrodynamiska vågor, energitransport, instabiliteter och dämpning, partikelacceleration. Magnetosfärdynamik, substormar och rymdväder. Rymdfarkosters elektriska växelverkan med rymdmiljön, jonmotorer. Särskild behörighet Rymdfysik I, Elektromagnetisk fältteori. Plasmafysik rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Obligatoriska inlämningsuppgifter kan förekomma. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur M. G. Kivelson & C. T. Russell, Introduction to Space Physics, Cambridge University Press, 1995 (ISBN 0-521-45714-9). Kompletterande kompendium och övningsuppgifter. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


424

Rymdprojekt, 5 poäng Space mission design project 1TT537 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursens mål är att träna förmågan att lösa ett komplext vetenskapligt och tekniskt problem i projektform tillsammans med flera andra personer. Kursen ger ökad förståelse för rymdverksamhet och dess speciella villkor. Kursen utvecklar också förmågan att uttrycka sig vetenskapligt, både muntligt och skriftligt. Kursens innehåll Kursen inleds med en kort introduktion till det vetenskapliga målet för en tänkt rymdexpedition. Ekonomiska och tidsmässiga begränsningar för projektet preciseras samtidigt och kursdeltagarna ska sedan, inom dessa givna ramar, utreda förutsättningarna för den tänkta rymdexpeditionen. Den fiktiva expeditionen bygger på verkliga planer och liknar existerande, verkliga projekt inom internationella rymdorganisationer. Större delen av kursen består av projektmöten med förberedda muntliga och skriftliga inlägg av kursdeltagarna. En stor del av arbetet sker genom gruppvisa diskussioner. Deltagarna förväntas själva söka den information som behövs för att genomföra projektet. Slutredovisningen av projektet utgörs av en skriftlig rapport där varje kursdeltagare skriver en egen del. Rapporten ska vid kursens slut också presenteras för delar av det svenska rymdnäringslivet. Särskild behörighet Rymdfysik I och Mikrosatellitteknik. Övriga kurser med rymdinriktning användbara men ej nödvändiga. Undervisningsform Undervisningen består av lektionsundervisning, projektmöten och redovisningar av kursdeltagarna. Muntliga redovisningar och projektmöten är moment med obligatorisk närvaro. Examinationsform Betygsättning sker genom bedömning av muntliga och skriftliga presentationer. Förmågan att slutföra uppgifter inom angiven tid har betydelse för betyget. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Space Mission Analysis and Design: James. R. Wertz and Wiley J. Larson,3rd Ed, Space Technology Library (samma bok som i kursen Mikrosatellitteknik). Övrig litteratur väljs av den studerande i samråd med kursansvarig. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för astronomi och rymdfysik


425

Röntgenkristallografi, 5 poäng Protein crystallography 1MB351 Kursplanen är fastställd 2005-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom molekylär bioteknik Studieperiod Kursen ges i Period 42 Mål för utbildningen För att förstå makromolekylers funktion krävs kunskap om den molekylära strukturen. Röntgenkristallografi är den mest kraftfulla teknik som idag är tillgänglig för att få detaljerad information om makromolekylers struktur. Denna kurs är en introduktion till makromolekylär röntgenkristallografi i allmänhet och med särskild inriktning mot kristallografi av proteiner. Kursens innehåll Kursen ger en praktisk orientering i röntgenkristallografiska metoder och en introduktion till teorin för kristallografi. Denna omfattar Fouriertransformationer, kristallografi, bestämning av rymdkoordinater, datainsamling och experimentell bestämning av faser (inkluderande metoderna isomorf ersättning, molekylär ersättning och MAD- fasning). Tolkning av elektrontäthetskartor som tredimensionella strukturer diskuteras liksom metoder att förfina makromolekylära strukturer. Laborationer: Högupplösande datorgrafik för arbete med makromolekyler och kristallografi. Preparation av proteinkristaller. Uppsamling av diffraktionsdata med tvådimensionella ytdetektorer. Lösning av praktiska kristallografiska problem utgående från diffraktionsdata samlade av kursdeltagarna och forskare vid institutionen för molekylärbiologi. Särskild behörighet Molekylär och statistisk mekanik. Genfunktion. Makromolekylära maskiner. Biokemisk metodik. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid slutet av kursen. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta med 1 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Omtentamen i betygshöjande syfte kan ej ske efter att sammanfattningsbetyg för kursen satts. Kursen ersätter 1MB350, ny kod pga ändrat engelskt namn. Kurslitteratur Vetenskapliga artiklar. Kompendier och laborationsmanualer Nivå Kursen ges på D-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


426

Sannolikhetslära och statistik, 5 poäng Probability and Statistics 1MS707 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod Kursen ges i period: Period F 23 Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistisk teori och metodik samt ge en orientering om teoriernas och metodernas tillämpningar inom ingenjörsvetenskap, speciellt vid experimentella undersökningar. Kursens innehåll Sannolikhetsbegreppet, utfallsrum, sannolikhetsaxiomen, slumpexperiment. Betingad sannolikhet, oberoende händelser. Stokastiska variabler och vektorer. Fördelningsfunktion, sannolikhetsfunktion och täthetsfunktion. Betingad fördelning, oberoende stokastiska variabler. Läges-, spridnings-, och beroendemått. Speciella fördelningar, särskilt binomial-, Poisson- och normalfördelning. Transformation av stokastiska variabler. De stora talens lag. Centrala gränsvärdessatsen. Simulering. Poissonprocessen. Allmänt om statistiska undersökningar. Beskrivande statistik. Allmän statistisk inferensteori; punktskattningar, konfidensintervall och hypotesprövning. Inferensteori vid normalfördelade observationer. Regressionsanalys. Introduktion till variansanalys. Icke-parametriska metoder. Försöksplanering. Särskild behörighet Flerdimensionell analys Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och datorlaborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 2005/06 kurserna Sannolikhetsteori (1MS705) och Statistisk teori och metodik (1MS706). Kurslitteratur G Blom: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), Studentlitteratur, Lund 1984, upplaga 2. G Blom & B Holmquist: Statistikteori med tillämpningar (B). Studentlitteratur, Lund 1998, upplaga 3. Exempelsamling Formel- och tabellsamling Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


427

Sannolikhetslära och stokastiska processer, 4 poäng Probability Theory and Stochastic Processes 1MS704 Kursplanen är fastställd 2002-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-05-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod : Kursen ges i period 24 Mål för utbildningen Att ge förtrogenhet med sannolikhetsteoretiska begrepp och en introduktion till teorin för stokastiska processer, särskilt Markovprocesser, och att ge en grund för att använda stokastiska modeller inom bioteknik och bioinformatik. Kursens innehåll Slumpvandring, Markovkedjor i diskret tid. Poissonprocessen, intensitetsbegreppet, Markovkedjor i kontinuerlig tid, födelse-dödsprocesser. Stationära fördelningar, jämvikt, extinktionstid. Tillämpningar från populationsdynamik såsom sannolikhet för nedärvd genetisk likhet, Wright-Fisher modellen, genetisk drift. Bioinformatiska tillämpningar såsom stokastiska metoder för sekvensanalys, avstånd i genetiska träd, mm. Särskild behörighet Matematisk statistik. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma under kursens gång. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), mycket väl godkänd (5). Kurslitteratur I. Kaj, Stochastic modeling for engineering studies. Kompendium, matematiska institutionen, 2003. Material och exempel från G.R. Grant och W.J. Ewens: Statistical Methods in Bioinformatics: An Introduction. Springer, New York, 2001. och D.L.Hartl och A.G.Clark: Principles of Population Genetics. 3rd Ed. Sinauer Associates, Inc. Sunderland, 1997. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


428

Sannolikhetsteori och statistik, 4 poäng Probability theory and mathematical statistics 1MS702 Kursplanen är fastställd 1996-04-22 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammen Studieperiod : Kursen ges i period IT 24 Mål för utbildningen Kursen ska ge grundläggande kunskaper i sannolikhetsteori och statistik och ge en orientering om tillämpningar, speciellt sådana relevanta för hantering av informationsflöden. Kursens innehåll Sannolikhetsbegreppet. Stokastiska variabler. Oberoende och betingad sannolikhet. Sannolikhetsfördelningar: binominal-, Poisson-, exponential-, normal-, multivariat normalfördelning. Väntevärde, varians, korrelation. Centrala gränsvärdessatsen. Stickprov, skattningar, skattningsfel. Regression, icke-parametriska metoder, Poissonprocess. Särskild behörighet Linjär algebra. Endimensionell analys. Undervisningsform Föreläsningar och övningar. Examinationsform Ett skriftligt och eventuellt ett muntligt prov ges vid kursens slut. Dessutom kan obligatoriska uppgifter förekomma i samband med undervisningen. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur G. Blom, J. Enger, G. Englund, J. Grandell, L. Holst: Sannolikhetsteori och statistikteori med tillämpningar. Studentlitteratur, 5:e upplagan, 2005. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


429

Sensorer och aktuatorer, 3 poäng Sensors and actuators 1TM547 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om sensorer och aktuatorer som finns inom mikrosystem. Att ge förståelse för de fysikaliska fenomen och materialegenskaper som utnyttjas i dessa system. Efter kursen skall studenten kunna: • redogöra för och motivera val av mikrosensorer och -aktuatorer baserade på olika principer. • redovisa beräkningar för att motivera design av ett fåtal typer av mikrosensorer; t.ex. Hall-sensorer, accelerometrar, tryckgivare som arbetar med piezoresistiv eller kapacitiv avkänning. • förstå grunderna för de olika mikroaktuatormekanismerna. • beskriva mikrosensorers och -aktuatorers användningsområden. • beskriva praktiska aspekter i karaktärisering av mikrosensorer. Kursens innehåll Mikrosensorers funktion och applikation. Materialegenskaper som utnyttjas för mikrosensorer. Mekaniska, termiska, magnetiska och (bio)kemiska sensorer som är mikrostrukturerade. Översikt av aktuatorer för att skapa kraft och/eller rörelse i mikrosystem. Aktuatormaterial och aktuatormekanismer. Exempel på tillämpningar av mikroaktuatorer och sensorer. Industriella aspekter belyses. Särskild behörighet Grundkurs i Mikrostrukturteknik. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Skriftlig eller muntlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TT546 Sensorer. Kurslitteratur Kompendier och utdelat föreläsningsmaterial. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


430

Signalbehandling, 4 poäng Signal processing 1TT282 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologi Studieperiod : Kursen ges i period IT 33 och F 34 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska studenten kunna: • utveckla och implementera optimala linjära filter – kalman- och wienerfilter – för linjära modeller, samt värdera deras förutsättningar och begränsningar • motivera användandet av linjära modeller och redogöra för deras begränsningar • tolka auto- och korskorrelationer och effekttäthetsspektrum, samt förklara deras fundamentala roll i linjär filtrering • implementera och tolka periodogrambaserade spektrumskattningsmetoder • beskriva Bayesisk frekvensanalys och relatera denna till periodogrambaserade metoder • tillämpa signalanpassade (matchade) filter för detektion och avgöra under vilka förutsättningar och kriterier dessa är optimala • tolka ovanstående metoder som tillämpningar av sannolikhetslära och förlustfunktioner på specifika modellstrukturer • beräkna parameterskattningar och pröva hypoteser genom att välja och tillämpa kriterier (förlustfunktioner) på sannolikhetsfördelningar, samt tolka medianen, medelvärdet och läget för maximum som skattningar för specifika förlustfunktioner • redogöra för konceptet informationsentropi, motivera dess användning i sannolikhetslära genom entropimaximeringsprincipen, samt tillämpa principen i de vanligaste specialfallen • använda sannolikhetslärans räkneregler – produkt- och summareglerna, Bayes sats och marginalisering – samt förklara deras konceptuella betydelse • beskriva utvidningen av deduktiv logik till sannolikhetslära Kursens innehåll Sannolikhetslära som logik, produkt- och summareglerna samt Bayes sats och marginalisering, osäkerhet och informationsentropi, likgiltighets- och entropimaximeringsprinciperna, tillämpning av förlustfunktioner för hypotesprövning och parameterskattning. Korrelation och signalanpassade filter, effekttäthetsspektrum och periodogram-spektrumskattning, frekvensskattning för sinussignaler. Linjära tillståndsmodeller med gaussiska osäkerheter, kalmanfilter, optimal linjär filtrering, betydelsen av auto- och korskorrelationer samt linjära modeller för optimala linjära filter, wienerfilter. Särskild behörighet Sannolikhetsteori och statistik. Signaler och system. Undervisningsform Föreläsningar, inlämningsuppgifter och lektioner, seminarieuppgifter och seminarier. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen. För godkännande fordras även godkänt på seminarier och inlämningsuppgifter. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Kurslitteratur och kompletterande material tillhandahålls via kurshemsidan. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


431

Signaler och system, 3 poäng Signals and systems 1TT261 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod : Kursen ges i period IT och W 32 samt F 33. Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna: • redogöra för grundläggande teori för tidsdiskreta och tidskontinuerliga signaler och system, samt hur dessa samverkar i tids- och frekvensdomän. • analysera och syntetisera enkla analoga och digitala filter. • lösa enkla problem baserade på optimal signaldetektion. Kursens innehåll Fourier-, Laplace- och z-transformering av diskreta och kontinuerliga signaler och system. Begreppen poler, nollställen och beloppsytor. Stabilitet och kausalitet. Analys och syntes av analoga och digitala filter. Auto- och korskorrelation, matchade filter. Exempel på tillämpningar. Särskild behörighet Transformmetoder eller Matematik för signalbehandling. Elektronik. Beräkningsvetenskap I. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftlig och/eller muntlig tentamen vid kursens slut. För godkännande fordras även godkända inlämningsuppgifter. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Denbigh, P., System Analysis & Signal Processing, Addison-Wesley, 1998. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


432

Simulering av transportprocesser, 10 poäng Simulation of transport processes 1TV411 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod : Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Att ge kunskap om numeriska metoder för beräkningstekniska problem inom olika miljötillämpningar och naturresursutnyttjande. Studenten skall särskilt utveckla en förståelse för matematisk problemformulering i form av system av partiella differentialekvationer och tillämpa numeriska lösningsmetoder. Kursen ger träning i projektarbete. Kursens innehåll Transportprocesser i naturliga miljöer (3 poäng) Transportekvationer för massa, värme och rörelsemängd. Transportteorem för flerfassystem. Turbulent diffusion och dispersionsfenomen. Konstitutiva samband för biogeokemiska reaktioner, sedimenttransport och erosion. Rumslig medelvärdesbildning av transportekvationen. Geostatistik och stokastisk analys av heterogena system. Exempel på dynamiska (t ex erosion och morfologiska processer) och kinematiska problem (t ex föroreningstransport). Simuleringsprojekt (7 poäng). Delkursen genomförs i projektform varigenom ett transportproblem skall lösas och analyseras med numeriska metoder. Transportprocessen kan vara ett miljöproblem som uppkommer i samband med naturresursutnyttjande eller annan teknikanvändning, konsekvensanalys för spridning av föroreningar i luft och vatten, planering av saneringsåtgärder, dimensioneringsberäkningar för vattenresursanläggningar. Handledning ges av konsultföretag, myndigheter och universitetsinstitutioner. Särskild behörighet Analys. Fouriermetoder. Numerisk analys II. Hydraulik. Meteorologi och klimatologi. Markvetenskap Undervisningsform Kursen ges i projektform och består av två delar: Transportprocesser i naturliga miljöer (3 poäng) och Simuleringsprojekt (7 poäng) med handledning i projektgrupper. Examinationsform Skriftlig prov vid delkursernas slut. Godkända obligatoriska uppgifter. Skriftlig och muntlig presentation av projektarbetet Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Inst för geovetenskaper har ansvaret för Transportprocesser i naturliga miljöer och Simuleringsprojekt. Handledaransvar under Simuleringsprojekt från inst. för geovetenskaper(UU) och markvetenskap (SLU). Kurslitteratur Transport modelling for environmental engineers and scientists. 1996, Mark M. Clarkm John Wiley & Sons Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


433

Simulering och operationsanalys, 3 poäng Simulation and operations research 1TG020 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakulteten och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Studieperiod : Kursen ges i period F, IT och Q 32 Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om den systemanalytiska arbetsmetodiken för beskrivning och analys av komplexa, dynamiska system samt om olika operationsanalytiska metoder för problemlösning. Kursdeltagarna ska ges praktiska kunskaper om programmeringsspråk och datorbaserade metoder för genomförande av simuleringsexperiment och för lösning av optimeringsproblem. Orientering om moderna datorstöd för problemlösning. Kursens innehåll Det systemanalytiska arbetssättet för modellbaserad problemlösning, innefattande problemformulering, modellkonstruktion, validering, problemlösning och resultatutvärdering. Speciellt betonas arbetet med att hitta lämplig lösningsteknik till praktiska problemställningar i arbetslivet. Olika systemanalytiska och operationsanalytiska metoder. Optimeringsmetoder beskrivs utgående från olika praktiska problemställningar som resursallokering, produktionsplanering, transport- och flödesproblem. I första hand behandlas formuleringen av linjära problem och en introduktion ges till simplexmetoden. Grundläggande principer och tillämpningar. Tidssekvensering. Tidsstyrd, händelsestyrd och pseudoparallell simulering. Statistiska metoder, bl a pseudoslumptalsgenerering, variansreduktion och känslighetsanalys. Inlämningsuppgifter:

2. Simulering av händelsemodeller. 2. Modellering och simulering av tidskontinuerliga modeller. 2. Optimering.

Särskild behörighet Programmeringsteknik I eller Programkonstruktion II. Beräkningsvetenskap I. Matematisk statistik eller Sannolikhetsteori och statistik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner. Frivilliga inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendier i systemanalys, operationsanalys, optimering och simulering, avd. för systemteknik, version 5, 2005. Bredvidläsningslitteratur: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations Research, upplaga 8, McGraw-Hill, 2005. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


434

Simulering och systemanalys, 3 poäng Simulation and systems analysis 1TV271 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-04-09 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod : Kursen ges i period 33 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder för modellkonstruktion och analys med tonvikt på simulering av dynamiska system. Kursens innehåll Det systemanalytiska projektet: Problemformulering, modellkonstruktion, validering, modellanalys och lösningstekniker, resultatutvärdering, implementering. Operationsanalys: analys av kösystem, linjär programmering, dynamisk programmering, beslutsteori. Simulering: Principer och tillämpningar, tidssekvensering, simulering av tidskontinuerliga system, händelsestyrd och pseudoparallell simulering, statistiska metoder för simulering, simuleringsspråk. Tillämpningar: Konstruktion och analys av biologiska modeller. Inlämningsuppgifter:


Särskild behörighet Algebra och geometri, Programmeringsteknik I, Beräkningsvetenskap I och Matematisk statistik. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Frivilliga inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1TV270 (Systemanalys) Kurslitteratur Kompendier i systemanalys och simulering, avdelningen för systemteknik, Uppsala universitet, version 5, 2005. Bredvidläsningslitteratur: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations Research, upplaga 8, McGraw-Hill, 2005. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


435

Solenergi – teknik och system, 5 poäng Solar Energy – Technology and Systems 1ET201 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod : Kursen ges i period 43 - 44 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska studenterna kunna planera för solvärme- och solcellsanläggningar samt för energieffektivisering av nya och befintliga byggnader, särskilt med avseende på aktivt och passivt utnyttjande av solenergi. Kursen ska även ge tillräckliga kunskaper för att den studerande ska kunna fortsätta med forskning och utveckling inom solenergiteknik. Kursens innehåll Solceller : Fysikalisk beskrivning av solceller. Spektral känslighet. Koncept för optimering av verkningsgrad. Olika typer av solceller och tillverkningsmetoder för dessa. Beräkningar av kapacitet hos solcellssystem utifrån behov. Lager för solel. Solvärme : Fördjupad termodynamisk beskrivning av solfångare. Optiska egenskaper hos komponenter i solfångare. Tillverkningsmetoder för absorbatorer. Solvärmesystem för olika applikationer nationellt och internationellt. Lager för solvärme. Direkt utnyttjande av solvärme i byggnader : Optiska egenskaper hos glasade ytor och energitransport genom glasade ytor. Olika typer av belagda fönsterglas och tillverkningsmetoder. Glasade ytors betydelse för byggnadens energibalans. Särskild behörighet Termodynamik. Kvantfysik fk. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Projektarbete. Examinationsform Skriftlig tentamen. Projektrapport, muntlig och skriftlig. Betyg : Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges ev. på engelska. Kurslitteratur Fastställs senare. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


436

Speciell relativitetsteori, 3 poäng Theory of special relativity 1TT695 Kursplanen är fastställd 2002-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om relativistisk mekanik. Kursens innehåll Lorentztransformationer: Minkowskirummet. Intervall, egentid. Rotationsgruppen och Lorentzgruppen. Fyrvektorer. Relativistisk mekanik: Fyrhastighet och fyrrörelsemängd. Relativistiska partiklar. Fyrkraft och fyracceleration. Bevarande av energi- och rörelsemängd. Kollisioner. Relativistisk behandling av elektromagnetism: Fyrvektorn för elektrisk laddningstäthet och ström, elektromagnetiska fälttensorn. Relativistiska rörelseekvationen för punktladdning i elektromagnetiskt fält. Maxwells ekvationer i kovariant formulering. Vågekvationen Särskild behörighet Lineär algebra, Endimensionell analys, Flerdimensionell analys, Mekanik I, Mekanik II, Elektromagnetism Undervisningsform Föreläsningar och räkneövningar Examinationsform Skriftlig tentamen efter kursens slut Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd Kurslitteratur Rindler: Introduction to Special Relativity, Oxford Univ Press Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


437

Spektralanalys, 4 poäng Spectral analysis 1TT606 Kursplanen är fastställd 2000-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod : Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om moderna och klassiska metoder och algoritmer för datorbaserad spektralanalys av temporala och spatiala signaler. Ge översiktliga kunskaper från olika tillämpningar inom bl a kommunikation, systemteknik, radarsystem och biomedicin. Kursens innehåll Grundläggande definitioner och spektralskattningsproblemet. Periodogram och korrelogrammetoder. Förbättrade periodogrambaserade metoder. Filterbankmetoder. Parametriska metoder för rationella spektra och linjespektra. Spatiala metoder för arraysignalbehandling. Särskild behörighet Signalbehandling, Transformmetoder och Linjär algebra. Undervisningsform Föreläsningar och datorövningar. Examinationsform Inlämningsuppgifter. För godkännande krävs även godkända datorövningar. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan berömd godkänd (4), med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Stoica P and Moses R. Introduction to Spectral Analysis. Prentice Hall, 1997. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


438

Statistisk mekanik, 4 poäng Statistical physics 1TT145 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik och i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod : Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursen avser att ge en introduktion till den statistiska mekaniken och några viktiga tillämpningar. Kursen ger en inblick i hur sannolikhetsteorin kan utnyttjas för att få fram samband mellan materiens mikroskopiska struktur och makroskopiska egenskaper. Kursens innehåll Termodynamiska potentialer. Fasrummet och fördelningar i fasrummet. Maxwell-Boltzmann- fördelningar med tillämpningar. Ensembler. Fluktuationer. Tillämpningar på kristaller och gaser. Kvantstatistik. Bose-Einstein- och Fermi-Diracstatistik, Bose-Einsteinkondensat. Grunderna för metallernas elektronteori. Teori för icke-jämviktsfenomen: Diffusion, Boltzmanns ekvation, Boltzmanns H-teorem. Partikelsimulering. Särskild behörighet Termodynamik. Mekanik I och Mekanik II. Kvantmekanik Undervisningsform Föreläsningar, lektioner Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik ges kursen inom inriktningarna rymdteknik och tillämpad fysik. Kurslitteratur F. Mandl: Statistical physics, J. Wiley & Sons, upplaga 2. Råde, Westergren: Mathematics Handbook, Studentlitteratur, 1988. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur. Exempelsamling. Bredvidläsningslitteratur: Roy E. Turner: Introductory Statistical Mechanics, Addison-Wesley, 1992. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


439

Stokastisk modellering, 3 poäng Stochastic modelling 1MS703 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i treknik och samhälle Studieperiod : Kursen ges i period 31 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge fördjupade kunskaper i sannolikhetsteori och stokastiska processer, samt att ge studenterna beredskap och viss erfarenhet att modellera verkliga fenomen med stokastiska modeller. Kursens innehåll Poissonprocessen, livslängdsanalys. Bedömning av risk och fel. Markovkedjor och födelse-döds-processer. Förnyelsemodellen. Stationära processer, kovariansberäkningar, Yule-Walkers ekvationer. Introduktion till tidsserier. Något om Brownsk rörelse. Tillämpningar inom datorkommunikation och populationsdynamik. Inslag av simulering och statistisk inferens för stokastiska system. Särskild behörighet Kunskaper motsvarande två år inom civilingenjörsutbildning inklusive Matematisk statistik. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. Betyg : Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kaj, I.: Stochastic modeling for engineering studies. Kompendium, Matematiska institutionen, Uppsala Universitet, 2004. och Blom, G.: Sannolikhetsteori med tillämpningar (A), 2:a upplagan Studentlitteratur, Lund 1984. Kap 11-15. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


440

Stora sociotekniska system, 3 poäng Large technological systems 1ET110 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod : Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Efter godkänd kurs skall studenten * ha en inblick i de stora tekniska systemens historiska framväxt med fokus på Västeuropa (Sverige) och USA. * ha en förmåga att hantera de centrala begreppen inom teoribildning LTS (Large Technological Systems) och kunna använda dem vid självständig kritisk analys. * ha en förståelse för sambanden mellan stora sociotekniska system och politik, det vill säga hur man under olika perioder och på olika platser har hanterat de storskaliga förändringar i människors livsmiljö, som etablerandet av stora tekniska system inneburit, samt hur olika grupper av aktörer strävat efter att påverka systemens utformning. * ha förståelse för att tekniska system formges med tanke på vissa användargrupper, och att de därmed även kan ha en exkluderande karaktär mot vissa samhällsgrupper. Kursen ska även träna studenterna i seminariet som arbetsform, i att skriva individuella PM, samt i att opponera på varandras arbeten. Kursens innehåll I kursen studeras teoribildningens termer och begrepp. Stora sociotekniska system studeras ur olika perspektiv; i synnerhet studeras deras historiska framväxt och forskningen kring dem. Frågor om demokrati, miljö, genus, klass och etnicitet i förhållande till stora sociotekniska system tas även upp. Slutligen behandlas ingenjörernas roll i de stora tekniska systemens framväxt och förvaltande. Särskild behörighet Ett års studier på civilingenjörsprogram, eller motsvarande. Undervisningsform Huvudsakligen textseminarier. Examinationsform Obligatorisk närvaro och aktivt deltagande vid textseminarier, individuella PM, samt PM-opposition. Betyg : Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av Institutionsstyrelsen för idé- och lärdomshistoria 2003-04-07. Kurslitteratur Litteratur är ännu ej fastställd. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist. Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria


441

Studieteknik, 1 poäng Study experience 1ST000 Kursplanen är fastställd 2004-06-16 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-31 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges som Programövergripande kurs Mål för utbildningen Syftet med kursen är att studenter ska få kännedom om olika lärstilar, tekniker för anteckningar, instudering av kurslitteratur och repetition, problemlösning samt insikt om hur tidsplanering och studievanor påverkar studieresultatet och därigenom kunna finna sin egen stil och arbetssätt. Kursens innehåll • Hjärnan och minnet • Lärstilar • Studievanor • Problemlösning • Anteckningstekniker • Lästekniker Olika typer av test för att uppnå självkännedom. Kursen ges endast i direkt samverkan med en annan kurs inom teknisk-naturvetenskapliga fakultetens kursutbud. Den kursens innehåll utgör material för de studietekniska övningarna. Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter inom teknisk-naturvetenskapliga fakultetens grundutbildning och alltid integrerad i en annan kurs. Denna kurs utgör ett valfritt komplement till vissa andra kurser och villkoret för att få delta är att studenten är antagen till den kurs det gäller. Undervisningsform Undervisningen sker i form av information om de olika momenten följt av övningar enskilt eller i grupp och diskussioner om övningsresultaten. Inlämningsuppgifter ingår. Examinationsform Examination sker genom skriftlig och/eller muntlig redovisning av anvisade uppgifter. För att få godkänt på kursen krävs att: • Aktivt delta i kursens alla övningar och moment, samt • Få godkänt på de fyra inlämningsuppgifter som ingår i kursen. Betyg På kursen ges endast betygen godkänd eller underkänd. Övriga föreskrifter Kursen ges alltid integrerad i vissa andra kurser. Vilka kurser detta gäller varierar mellan olika utbildningsprogram och även mellan läsår. Kurslitteratur Sammanfattande kompendium (självkostnadspris). Utdelat material. Rekommenderad bok: Kellquist & Eneroth. Studieteknik för universitet/högskola. Svenska studieteknikförlaget, 2000. Nivå Kursen ges på A-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Övriga ämnen Kursansvarig institution Teknisk- naturvetenskapliga fakulteten


442

Syntetisk organisk kemi I, 5 poäng Synthetical Organic Chemistry I 1KE726 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenterna kunna - Förklara hur metallorganiska föreningar och enolatjoner kan användas för bildning av nya kol-kol bindningar i organisk syntes. - Förutsäga hur aromatiska föreningar reagerar vid behandling med elektrofila reagens. - Redogöra för och använda de vanligaste oxidations-och reduktionsreaktionerna i organisk kemi. - Beskriva de vanligaste omlagringsreaktionerna i organisk kemi. - Redogöra för användningen av Diels-Alder-reaktioner, elektrocykliska reaktioner och sigmatropa omlagringar i organisk syntes. - Ange de vanligast förekommande fosfor-, svavel- och kiselbaserade reagensen för organisk syntes. - Handha fukt- och luftkänsliga reagens såsom litiumaluminiumhydrid, butyllitium och litiumdiisopropylamid. - Utföra flerstegsreaktioner med hjälp av mer komplicerade uppställningar och tekniker (användning av manifold och inert atmosfär). - Analysera och tolka utfallet av kemiska reaktioner mha TLC, NMR-, MS-, GC- och IR-data. - Utföra litteratursökning i den organisk-kemiska litteraturen mha Scifinder och Crossfire. Kursens innehåll Syntetiskt viktiga organisk kemiska reaktioner och dess mekanismer. Genomförande av kortare reaktionssekvenser. Organisk kemisk litteraturarbete. Kommunikationsträning är integrerad i kursen. Studenten får särskilt träna att: Inför en mindre grupp presentera och diskutera utfallet av en enstegssyntes (teori, labbtekniker och uppställningar, renhetskontroll, utbyte). Muntligen och skriftligen (sammanfattning om en sida) presentera och diskutera utfallet av en flerstegssyntes (litteratursökning, föreslagen syntesväg, syntes, teori, labbtekniker och uppställningar, renhetskontroll, utbyten). Särskild behörighet Organisk kemi 7p. Organisk-kemiska tekniker 5 p rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Laborationer och därtill hörande genomgångar och redovisningar såväl muntliga som skriftliga är obligatoriska. Examinationsform Skriftligt prov i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete liksom två godkända presentationer krävs också för att kursen skall kunna godkännas. I kursen ingående obligatoriska övningar och laborationer är poängsatta till 2 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Clayden, G., Greeves, N., Warren, S., Wothers, P.: Organic Chemistry. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och Teknik Kursansvarig institution Kemiska institutionen


443

Syntetisk organisk kemi II, 5 poäng Synthetic Organic Chemistry II 1KE727 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod : Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: - Använda tidigare inhämtade kunskaper i organisk reaktionslära för flerstegssyntes. - Identifiera och analysera möjliga syntesvägar till en specifik målmolekyl genom användning av retrosyntes. - Identifiera och redogöra för stereokemiska begrepp som kiralitet, stereoisomeri samt stereoselektivitet. - Beskriva och identifiera metoder för stereoselektiv syntes av kirala föreningar. - Ange och förklara grundläggande reaktionsmekanismer (t ex oxidativ addition, transmetallering, ligand substitution) i metallorganisk kemi. - Tillämpa metallorganiska reaktioner i organisk syntes. - Använda sig av avancerade syntesmetoder för selektiv framställning av föreningar med komplicerad struktur. - Planera och dimensionera försöksuppställningar för olika typer av laboratorieförsök. Kursens innehåll Metallorganisk kemi och dess tillämpning i asymmetrisk katalys. Kirala material och reagens. Kirala handtag samt enzymkatalys. Bestämning av optisk renhet med hjälp av polarimetri, kromatografiska metoder och kärnmagnetisk resonans. Särskild behörighet Syntetisk organisk kemi I 5 p. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer, studiebesök. Muntlig framställan och kommunikationsträning övas i samband med laborationsseminarier där studenterna presenterar sina resultat inför grupp. Examinationsform Skriftligt prov anordnas i slutet av kursen. Godkänt laboratoriearbete samt godkänd laborationsrapport krävs också för att kursen skall godkännas. I kursen ingående övningar och laborationer är poängsatta till 3 poäng. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Clayden, G., Greeves, N., Warren, S., Wothers, P.: Organic Chemistry. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Kemi och Teknik Kursansvarig institution Kemiska institutionen


444

System i teknik och samhälle- introduktion, 4 poäng Systems in technology and society: Introduction 1TS003 Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod : Kursen ges i period 11 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte, en orientering i olika systemperspektiv. Kursen ska också uppöva förmågan till skriftlig och muntlig presentation, samt arbete i projektform. Kursen ska ge färdigheter i datoranvändning. Kursens innehåll 1. Allmän introduktion av programmet, dess innehåll och syfte. Kursen belyser systembegreppet ur olika synvinklar och introducerar tvärvetenskapliga perspektiv. Olika definitioner av system gås igenom. En del av kursen är genomförandet av en projektuppgift där ett system ska beskrivas utifrån både tekniska och sociala aspekter. 2. Datorintroduktion Momentet ger en introduktion till de datorer som huvudsakligen används inom utbildningen: arbetsstationer med operativsystemet UNIX. I kursen ingår även moment med anknytning till Internet. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och datorövningar samt ett projektarbete med teman inom området ”system i teknik och samhälle”. I projekten ingår informationssökning, muntlig och skriftlig presentation. Examinationsform Examination sker i form av ett antal löpande uppgifter och ett projektarbete. Poänguppdelning: Introdukton till programmet, 3,5 poäng. Datorintroduktion, 0,5 poäng. Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från läsåret 2004/2005 den tidigare kursen 1TS001, System i teknik och samhälle - introduktion 5 poäng. För studenter som antas till senare del av program finns möjlighet att läsa en mindre introduktionskurs, System i teknik och samhälle- introduktion, 2 poäng (1TS002). Kurserna kan ej medräknas samtidigt i en examen. Kurslitteratur Litteratur meddelas senare. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria


445

System i teknik och samhälle: introduktion, 2 poäng Systems in Technology and Society: Introduction 1TS002 Kursplanen är fastställd 2002-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod : Kursen ges i period 1 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en helhetsbild av utbildningens syfte och en orientering i olika systemperspektiv. Kursen ska ge inledande träning i skriftlig och muntlig presentation. Kursens innehåll Allmän introduktion av programmet, dess innehåll och syfte. Kursen belyser systembegreppet ur olika discipliners synvinkel och introducerar tvärvetenskapliga perspektiv. Olika definitioner av system gås igenom. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier samt ett individuellt PM. Examinationsform Examination sker i form av ett antal löpande uppgifter och ett individuellt PM. Betyg : Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle som alternativkurs till ordinarie introduktionskurs för studenter som antas till senare del av program. Båda introduktionskurserna kan inte tillgodoräknas samtidigt inom en examen. Kurslitteratur Kaijser, Arne: I fädrens spår, Carlssons bokförlag, 1994. Summerton, Jane: Stora tekniska system. Ur Pär Blomqvist & Arne Kaijser, red., Den konstruerade världen: Tekniska system i historiskt perspektiv, Symposion,1998, s. 19-43. Ytterligare litteratur meddelas senare. Referenslitteratur: Gustafsson Leif, Lanshammar Håkan, Sandblad Bengt: System och modell, en introduktion till systemanalysen, Studentlitteratur 1982. Nivå : Kursen ges på AB-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria


446

System, modell och simulering, 4 poäng System, Model and Simulation TN0105 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem och biosystemteknikprogrammet Kursplanen fastställd: 22 maj 2002 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: A Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Förkunskapskrav Ma D, Fy A (gäller fr.o.m. läsåret 2003/2004, tidigare Fy B) och Eng A. Studieperiod : Kursen ges i period ES 24 Mål Kursen syftar till att ge förståelse för och grundläggande teoretiska kunskaper i systemanalytiskt arbete. Den studerande skall efter genomgången kurs: - Förstå grundläggande idéer, begrepp och metoder inom systemanalysen. - Förstå hur ett systemmanalytiskt projekt genomförs. - Förstå vilka modeller som kan hanteras med analytiska metoder och vilka som kräver numeriska metoder såsom simulering. - Utifrån givet syfte och avgränsning av ett system känna till vilka aspekter som kan avbildas och analyseras med hjälp av olika typer av modeller, tekniker och redskap. - Ha grundläggande insikt och färdighet i de vanligaste typerna av modellbyggnad och simulering av komplexa system. - Förstå och kunna hantera tekniker såsom modellanpassning, känslighetsanalys, optimering och prediktion. Innehåll En studie utgår från ett syfte. Utifrån detta avgränsas en del av verkligheten (systemet) som sedan beskrivs i form av en modell. Modeller kan vara av många olika slag såsom statiska eller dynamiska, deterministiska eller stokastiska etc. En central del av kursen utgörs av laborationer under vilka studenten får bygga, simulera och analysera ett 25-tal modeller av olika slag (statiska/dynamiska och deterministiska/stokastiska). Stor vikt läggs också på att studenten skall förstå kopplingen mellan ett systems eller en modells struktur och dess beteende. Generella tekniker såsom modellanpassning, känslighetsanalys och optimering behandlas och övas i laborationerna. En viktig del av kursen behandlar hur ett projekt organiseras och genomförs. Kursen innehåller följande huvudavsnitt: - Systemanalysens synsätt, begreppsapparat och teori - Systemvetenskaplig arbetsmetodik - Olika metoder att studera verkligheten samt allmänt om modellbyggnad och simulering - Modellbygge och simulering av statiska modeller - Kontinuerlig simulering - Händelsesimulering - Optimeringsmetoder, modellanpassning och känslighetsanalys - Laborationer: Användning av datorsimulering för beskrivning, analys och förståelse av komplexa system och övning i olika generella tekniker speciellt med tillämpningar inom energisystem. Genomförande Föreläsningar 28 tim, Laborationer 32 tim (obligatoriskt) Litteratur Kompendium för System, modell och simulering Examination Tentamen, skriftlig eller muntlig. Godkända laborationer. Fordringar för godkänd kurs Godkända laborationer och godkänd tentamen. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för biometri och teknik, SLU


447

Systemanalys, 5 poäng Systems analysis 1TS180 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod : Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om metoder för modellkonstruktion och analys med tonvikt på simulering av dynamiska system. Att ge praktiska färdigheter i användandet av systemanalytiska metoder för att förstå, beskriva och lösa komplexa problem. Kursens innehåll Det systemanalytiska projektet: Problemformulering, modellkonstruktion, validering, modellanalys och lösningstekniker, resultatutvärdering, implementering. Operationsanalys: analys av kösystem, linjär programmering, dynamisk programmering och beslutsteori. Simulering: Principer och tillämpningar, tidssekvensering, simulering av Tidskontinuerliga system, händelsestyrd och pseudoparallell simulering, statistiska metoder för simulering, simuleringsspråk. Miniprojekt: Studium av ett ekonomiskt eller biologiskt system. Inlämningsuppgifter:


Särskild behörighet Algebra, Beräkningsvetenskap I, Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap, och Matematisk statistik. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, frivilliga inlämningsuppgifter och ett projekt. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. För godkänt betyg fodras dessutom godkänt miniprojekt. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendier i systemanalys, operationsanalys, optimering och simulering, avd. för systemteknik, version 5, 2005. Bredvidläsning: F.S. Hillier, G.J. Liebermann: Introduction to Operations Research, upplaga 8, McGraw-Hill, 2005. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


448

Systemidentifiering, 4 poäng System identification 1TT875 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammen Teknisk fysik och System i teknik och samhälle Studieperiod : Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Att ge kunskaper om datorbaserade metoder och hjälpmedel för kalibrering av parametrar i dynamiska modeller från mätdata (systemidentifiering). Ge kunskaper om hur metoderna för systemidentifiering kan analyseras med statistiska metoder. Kursens innehåll Systemidentifieringsproblemet - hur man går från data till modell. Minsta kvadratmetoder. Modellstruktur och insignaler. Prediktionsfelsmetoden. Instrumentvariabelmetoden. Modellvalidering och praktiska aspekter. Identifiering av återkopplade system. Laborationer: Fem MATLAB laborationer om två timmar:

2. Systemidentifieringsverktygslådan. Inledande exempel. 2. Prediktionsfel- och instrumentvariabelmetoder. 2. Rekursiv identifiering. 2. Praktiska aspekter. 2. Tidsserieanalys.

En halvdagslaboration: Identifiering och styrning av en fläktprocess. Särskild behörighet Någon av kurserna Spektralanalys, Signaler och system eller Stokastisk modellering. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer och inlämningsuppgifter. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs också godkänd laborationskurs. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Torsten Söderström och Petre Stoica, System Identification, Prentice Hall International, 1989. Nytryck. Nivå : Kursen ges på D-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap och ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


449

Säkra datorsystem, 5 poäng Secure Computer Systems 1DT658 Kursplanen är fastställd 2002-03-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-24 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi Kursen ges inom Datavetenskapligt program Kursen ges som Fristående kurs Studieperiod : Kursen ges i period IT 41 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs ska deltagaren kunna identifiera svagheter i säkerheten i datorsystem och kunna redogöra för principer och tekniker för att bemästra dessa. Vidare ska deltagarna kunna redogöra för de viktigaste teorierna inom området. Kursens innehåll Säkerhet i operativsystem: Identifiering och autenticering. Åtkomststyrning. Säkerhetsmodeller. Säkerhetskärnor. Fallstudier: Unix och Windows. Evaluering av säkerhet. Säkerhet i datornät: www, tcp/i, e-post, elektronisk handel (SET)och telefoni (GSM). Något om databassäkerhet. Standarder inom området. Orientering om kryptologi; speciellt system med öppen nyckel (PKS) för certifikat. Särskild behörighet Minst 20 poäng i datavetenskap inklusive operativsystem och matematik 15 poäng. Undervisningsform Föreläsningar och inlämningsuppgifter. Examinationsform Kursen är uppdelad i en teoridel omfattande 3 poäng och en mer praktisk del omfattande 2 poäng. Kursen examineras i enlighet med information given vid kursstart och innehåller muntlig eller skriftlig tentamen och obligatoriska uppgifter. Betyg : Något av väl godkänd, godkänd och underkänd. Kurslitteratur D. Gollman. Computer Security. Wiley, 1999 (eller senare). Kompletterande artiklar, web-sidor och stenciler. Nivå : Kursen ges på C-nivå Ämne : Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


450

Teknik- och vetenskapshistoria, 5 poäng History of science and technology 1TS070 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 23 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge grundläggande kunskaper i vetenskaps- och teknikhistorisk metod och teori samt översiktlig historisk kunskap på något betydelsefullt område för teknisk och naturvetenskaplig utveckling. Kursen ska ge studenterna insikt om hur naturvetenskaplig forskning och teknisk utveckling är relaterade till sociala och kulturella förhållanden. Kursen ska också ge praktisk färdighet att tillämpa dessa kunskaper genom analys av naturvetenskapliga eller tekniska utvecklingsprojekt. Kursens innehåll Kursen består av två moment. Det första momentet är inriktat på kunskapssociologisk teori och metod. Fokus ligger på vetenskapens materiella kultur (bl.a. experimentteknik), konsensusskapande inom forskning och teknisk utveckling, samt tekniska system och nätverk. Det andra momentet innebär en mindre projektuppgift och inbegriper studiet av historisk litteratur med syftet att ge en överblick över ett vetenskaps- eller teknikområdes förhållande till den allmänna tekniska, vetenskapliga och samhälleliga utvecklingen under 1900-talet. Projektarbetena ska företrädesvis behandla områdena IT och biovetenskap och utgå från verksamheter vid företag eller universitetsinstitutioner. Samtida eller historiskt inriktade uppgifter väljas. Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling, Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter, Vetenskapsteori - de två kulturerna. Undervisningsform Kursen ges i form av obligatoriska föreläsningar och seminarier, samt projektarbete Examinationsform Kursen består av två moment: seminarie- och föreläsningsdel (2 poäng) och projektdel (3 poäng). Examination sker genom aktivt deltagande på seminarierna, genom författande av kortare PM i anslutning till seminarier, och genom redovisning av projektuppgifter. Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts ej på denna kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Institutionen för idé- och lärdomshistoria 2001-04-09. Kurslitteratur Harry Collins & Trevor Pinch, The Golem: What you should know about science, 2a uppl. (1998). Harry Collins & Trevor Pinch, The Golem at large: What you should know about technology, (1998).Ytterligare litteratur tillkommer. Nivå: Kursen ges på B-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist. Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria


451

Teknikbaserad affärsutveckling, 5 poäng Technology-based business development 1TE915 Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall deltagarna: • ha goda kunskaper om de olika stegen i en affärsutvecklingsprocess • ha goda kunskaper om aktörer som har viktiga uppgifter vid exploatering av tekniska idéer • ha goda kunskaper om krav på management och ägare i olika utvecklingssituationer • ha goda kunskaper om belöningssystem i kunskapsföretag • översiktligt kunna analysera en marknadssituation • kunna bedöma resursbehov och hinder i den tidiga affärsutvecklingen • självständigt kunna formulera en affärsplan baserad på en teknisk utvecklingsidé • ha förmåga att i grupp planera och genomföra ett utvecklingsprojekt Kursens innehåll Kursen behandlar olika steg i en affärsutvecklingsprocess baserad på tekniska (innovativa) idéer. Härvid behandlas de krav på ledning och ägare som möter det entreprenöriella företaget samtidigt som hinder och möjligheter i arbetet att föra en idé till marknaden behandlas. I kursen presenteras också de aktörer som deltar som finansiärer eller utvecklingspartners i kommersialiseringsprocessen. Förutom teoretiska kunskaper om innovationsprocesser kommer olika verktyg för att genomföra ett projekt att identifieras och behandlas. Kursen genomförs som en blandning av föreläsningar, seminarier, övningar samt avgränsade projektarbeten. Kursen genomförs i nära samarbete med erfarna entreprenörer, riskkapitalister och affärsutvecklare som delar med sig av erfarenheter från affärsutveckling i praktiken. I kursen ingår följande moment: • Affärsidé, affärsplan, affärsutveckling • Tidig marknadskoppling • Såddfinansiering - venture capital • Krav på management i olika utvecklingsfaser • Belöningssystem i kunskapsföretag • Strategiska allianser • Ägarrollen i tillväxtföretaget Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter inom Entreprenörskolan i Uppsala. Undervisningsform Föreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. Aktivt deltagande i samtliga moment krävs. Examinationsform Kursen examineras genom skriftliga redovisningar av förberedelseuppgifter och projektredovisningar. Godkänt resultat krävs på inlämningsuppgifter och projektredovisningar samt aktivt deltagande i alla obligatoriska kursmoment. Betyg Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4, Med beröm godkänd (5) och Underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2FE822 inom Entreprenörskolan i Uppsala. Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för


452

civilingenjörsexamen från Uppsala universitet. Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala. Kurslitteratur Moore, Geoffrey A., 1999, Crossing the Chasm. Marketing and Selling High-Tech Products to Mainstream Customers. New York, NY: HarperBusiness (senaste upplagan) Trott, Paul, 2002, Innovation Management and New Product Development. Harlow, England: Financial Times/prentice Hall Till detta kommer löpande att tillföras artiklar och annat material om ca 500 s. Referenslitteratur: Malmström, Lars, 2001, Uno Alfredéen om konsten att bygga nya företag. Falun: Alfredéen Malmström Förlag Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


453

Teknikbaserad affärsutveckling / Marknadsanalys, 5 poäng Marketing and Market Research 1TE916 Kursplanen är fastställd 2005-01-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Entreprenörskolan i Uppsala Mål för utbildningen Kursen avser att ge en överblick över olika metoder att analysera och potentialbedöma olika typer av marknader, med särskilt beaktande av den speciella marknadsföringsproblematiken att kommersialisera nya tekniska produkter eller affärsidéer. Målet är att studenten efter genomgången utbildning skall ha en god förståelse för olika vägar att öka kunskapen om marknaden och marknaders funktion samt att kunna tillämpa några av de mest använda teknikerna. Efter genomgången kurs skall deltagarna: • kunna bedöma och precisera behovet av marknadsinformation i olika skeden av företagets utvecklingsprocess • självständigt kunna lägga upp och genomföra en marknadsundersökning i olika situationer och med olika problembakgrunder • kunna bedöma och precisera behovet av marknadsinformation i olika skeden av affärsutvecklingsprocesser • känna till hur kvalitativa data kan sammanställas och tolkas • känna till hur kvantitativa data analyseras m.hj.a. avancerade statistiska programpaket • kunna tolka resultaten av olika marknadsundersökningar för att med stöd i sådan kunskap kunna utforma marknadsföringsprogram och andra åtgärder. kunna bedöma och precisera Kursens innehåll Kursen behandlar behovet av marknadsinformation under olika skeden av en affärsutvecklingsprocess. Särskild uppmärksamhet riktas mot behovet av marknadsinformation i nystartade forskningsbaserade företag. Kursen tar dels upp hur huvudfrågorna preciseras i en marknadsundersökning, dels hur sådana frågor kan besvaras med hjälp av olika marknadsstudier. Kursen bygger på föreläsningar seminarier och övningar samt laborationer under vilka olika tekniker för marknadsanalys demonstreras och övas. Marknadsanalys: • Marknadsanalysens roll och funktion i företaget • När görs marknadsundersökningar och varför? • Teorier och modeller för olika typer av marknadsföringssituationer (marketing-mix, industriell marknadsföring, tjänstemarknadsföring) • Viktiga frågor om marknaden i olika skeden av innovationsprocessen. • Undersökningsdesign i olika marknadssituationer. • Studier av marknadens egenskaper (storlek, segment, utveckling) • Studier av marknadens/kunders funktion (marknadskanaler, köparbeteende) • Studier om produktens egenskaper (kunders krav på produkter/tjänster) • Case och exempel. Undersökningsmetodik: • Att formulera syfte och huvudfrågor för en marknadsundersökning. • Att bryta ned syfte/huvudfrågor till undersökningsfrågor och mätvariabler. • Marknadsundersökarens verktygslåda; vanliga analystekniker och deras krav på data. • Olika sätt att fånga data (enkät, intervju, fokusgrupper, användartester) • Laborationer, övningar, egna projekt. Kursen genomförs i nära samarbete med erfarna entreprenörer, riskkapitalister och affärsutvecklare som delar med sig av erfarenheter från affärsutveckling i praktiken.


454

Särskild behörighet Kursen ges endast för studenter som är antagna till Entreprenörskolan. Undervisningsform Föreläsningar. Seminarier. Laborationer. Projektarbeten. Inlämningsuppgifter. Aktiv närvaro krävs i samtliga moment. Examinationsform Kursen examineras genom skriftliga redovisningar av förberedelseuppgifter, genomförda laborationer och projektredovisningar. Godkänt resultat krävs på inlämningsuppgifter och projektredovisningar samt aktivt deltagande i alla obligatoriska kursmoment. Betyg Godkänd (3), Icke utan beröm godkänd (4), Med beröm godkänd (5) eller underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från år 2005 den tidigare kursen 2FE821, Marknadsanalys, 4 poäng, inom Entreprenörskolan i Uppsala. Kursen får tillgodoräknas med full poäng inom examenskravet 180 poäng för civilingenjörsexamen från Uppsala universitet. Kursen samordnas av Centrum för entreprenörskap och företagsutveckling i Uppsala. Kurslitteratur Per Lekvall & Clas Wahlbin, 2001, Information för marknadsföringsbeslut, IHM Förlag, Göteborg 2001. (ISBN 91-86460-63-3) Philip Kotler, 2003, A Framework for Marketing Management (2nd. ed.), Pearson Education (Prentice Hall). (ISBN 0-13-120427-0) Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Företagsekonomi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


455

Teknisk ekologi, 3 poäng Ecology for engineers 1TV291 Kursplanen är fastställd 1998-04-28 av Sveriges lantbruksuniversitet och senast reviderad 2004-04-21 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen skall ge sådana baskunskaper och färdigheter i ekologi, speciellt avseende terrestra ekosystem, att studenterna skall kunna identifiera och analysera miljöproblem. Kursens innehåll Grundläggande begrepp inom populations-, samhälls- och systemekologi. Populationsdynamik. Diversitet och succession. Energi och materiecykler. Bevarandeekologi. Särskild behörighet Biologi. Simulering och systemanalys. Fysikalisk kemi med termodynamik. Undervisningsform Lektioner, seminarier och övningar/laborationer Examinationsform Deltagande i seminarier. Skriftlig/muntlig examination vid kursens slut. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U) och godkänd (G) Kurslitteratur Aber, J.D. & Melillo, J.M. 2001: Terrestrial ecosystems. 2nd ed. Saunders College Publishing, Philadelphia Campbell N.A and Reece J.B.2002: Biology, 6th ed., Benjamin-Cummings. Kurskompendium. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för ekologi och miljövård (SLU)


456

Teknisk fysik, inledande kurs, 1 poäng Introduction to Engineering Physics 1TT002 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod Kursen ges i period: 11 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för tekniska fysikers yrkesroll inom ett antal samhällsrelevanta områden samt hur den kompetens som behövs för dessa områden återspeglas i kursutbudet på programmet. Kursens innehåll Översikt över programmets mål och innehåll. Föreläsningsserie med inbjudna talare från näringsliv och universitet belyser ingenjörsrollen och hur tekniska fysiker kan använda sin breda kompetens inom olika sektorer på arbetsmarknaden. Särskild behörighet Förutom grundläggande behörighet krävs kunskaper motsvarande Matematik D, Fysik B och Kemi A Undervisningsform Föreläsningar och seminarier. Examinationsform Aktivt deltagande i seminarium vid kursens slut. Betyg Något av Godkänd (G) och Underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen ersätter Teknisk fysik, inledande kurs 1p (1TT001). Kurslitteratur Studiehandbok och utdelat material. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


457

Teknisk orientering, 2 poäng Technology in society 1TV041 Kursplanen är fastställd 1995-05-12 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 11 -12 Mål för utbildningen "Introduktion till datoranvändning" skall ge kunskaper och färdigheter i att använda datorer och programvara för att söka och hämta information i datornät och databaser, använda matematikprogram för symboliska och numeriska beräkningar och skriva rapporter innehållande text, formler och bilder samt kunskap om de regler som gäller för användning av datornät och databaser. "Svenska" skall ge grundläggande kunskaper i tekniker för rapportskrivning. Kursens innehåll Introduktion till datoranvändning: Arbetsstationer, operativsystemet Unix, e-post. Introduktion till MATLAB. Informationssökning och kommunikation i Internet, etiska regler för användning av datanät och databaser. Svenska: inleds med en allmän föreläsning om konsten att förbereda och skriva olika typer av dokument. Därefter arbetar studenterna i mindre grupper med att skriva dokument som rättas och återlämnas till studenterna för revision. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3. Kursen ges för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik. Undervisningsform Lektioner, övningar och seminaier. Examinationsform Obligatorisk närvaro på momentet Svenska. Obligatoriska uppgifter i momentet datoranvändning. Betyg Som betyg används något av uttrycken underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen består av två poängsatta moment: Introduktion till datoranvändning (1.5 poäng) och Svenska (0.5 poäng). Kurslitteratur Gula luntan, TDB, 2005. Lilla MATLAB - en introduktion till MATLAB, TDB 2005. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


458

Teknisk orientering, läkemedel och material, 1 poäng Technology in society, pharmaceuticals and materials 1TK072 Kursplanen är fastställd 2003-05-15 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna: - beskriva hur den egna utbildningen kan anknytas till tekniska tillämpningar i samhället - identifiera hur utbildningen kan knytas till närstående tekniska ämnen - få utbyte av populärvetenskapliga artiklar inom läkemedels- och materialområdena - sammanfatta och självständigt värdera erfarenheterna i skrift från kursens moment från såväl läkemedels- som materialområdet - bilda sig en bättre uppfattning om de egna intressena inför kommande val av inriktning Kursens innehåll Forskning, utveckling och produktion inom material- och läkemedelsområdet. Biotekniska aspekter och produkter. Samhällets och myndigheters krav på produkter och produkthantering. Hälsoekonomiska perspektiv på användning av läkemedel. Särskild behörighet Kursen är endast öppen för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Undervisningsform Undervisningens uppläggning kan variera från år till år. Kursen planeras gemensamt mellan studenter och samordnare på programmet. Lärare vid universitet och inbjudna föreläsare från forskningsinstitutioner och näringsliv belyser områden av tekniskt intresse, som ej ingår i de ordinarie ämnena. Examinationsform Kunskapsredovisningen avpassas efter den aktuella undervisningen. Närvaroplikt tillämpas i en del fall, i andra fall godkänt genomfört uppdrag. Betyg: Endast något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Meddelas senare. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


459

Teknisk orientering: Presentations- och kommunikationsteknik, 1 poäng Technology in society: 1KE735 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-04-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen är en del av den integrerade kommunikationsträningen inom kemiteknikprogrammets materialinriktning. Målet med denna kurs är att speciellt träna förmågan att: • hålla muntliga presentationer på svenska och engelska • ge och ta feedback på muntliga presentationer • självvärdera och reflektera kring sina presentationer och formulera utvecklingsplaner • förstå gruppers dynamik och utveckling. • reflektera kring det egna agerandets inverkan på gruppdynamiken • reflektera kring eget konfliktbeteende Kursens innehåll Muntlig framställning; från förberedelse till presentation. Argumentationsteknik. Mötesteknik. Gruppdynamik. Särskild behörighet Kursen är endast öppen för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Undervisningsform Undervisningens uppläggning kan variera från år till år. Föreläsningar, gruppövningar, spegelvisningar. Examinationsform Kunskapsredovisningen avpassas efter den aktuella undervisningen. Närvaroplikt tillämpas i en del fall, i andra fall godkänt genomfört uppdrag. Betyg: Något av betygen godkänd (G) och underkänd (U). Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


460

Teknisk-vetenskapliga datorberäkningar, 10 poäng Scientific Computing, advanced course 1TT470 Kursplanen är fastställd 1994-10-18 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen i teknisk fysik och informationsteknologi Studieperiod: Kursen ges i period 4 Mål för utbildningen Att ge erfarenhet av lösning av ett större beräkningstekniskt problem, att ge träning i muntlig och skriftlig presentation samt projektarbetsmetodik. Kursens innehåll Under kursens gång genomförs ett projektarbete, där de studerande i mindre grupper analyserar ett givet problem samt för detta planerar och genomför utveckling av ett realistiskt datorprogram. Arbetet omfattar matematisk modellering, matematisk analys, numeriska metoder, implementation och tolkning, samt presentation. Projekten hämtas från industri eller universitet och behandlar olika tillämpningsområden. Parallellt ges också undervisning i hur man presenterar vetenskapliga resultat muntligt och skriftligt, t ex i form av seminarier, posters och på webben, där även populärvetenskaplig presentation ingår. Särskild behörighet Programmeringsteknik II och Beräkningsvetenskap II. Undervisningsform Seminarier och Projektarbete. Examinationsform Redovisning i en skriftlig rapport, muntligt i seminarieform, samt i form av en populärvetenskaplig presentation. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kurslitteraturen kan bestå av rapporter, böcker och projektbeskrivningar och varierar beroende på projekt. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


461

Tekniska ytor, 2 poäng Engineering surfaces 1TM333 Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Idag är de flesta tekniska konstruktioner och detaljer, allt från hårddiskar via solfångare till pressverktyg, försedda med någon form av funktionellt ytskikt. Skikten består ofta av exotiska och extrema material, som bara förekommer som tunna skikt, och är helt avgörande för detaljens funktion. Kursen ger en översikt över tekniskt viktiga ytbehandlings- och ytbeläggningsmetoder, över skiktens funktion, möjligheter och begränsningar och utvärderingsmetoder. Kursen avser att ge en tillräcklig bakgrund för att välja ytbehandling och ytbeläggning, och för att kunna utnyttja dessa tekniker vid utveckling och konstruktion av olika produkter. Kursens innehåll Översikt, praktisk klassificering, tunna ytskikts tillväxt och mikrostruktur, mellanytor och vidhäftnings-problematiken, karakterisering av tunna skikts egenskaper, applikationsområden och funktioner. Metodexposé: ythärdningsmetoder, laserbehandling, kemisk ytomvandling, elektrolytisk ytomvandling, jonimplantation, elektrolytisk beläggning, PVD, CVD, kemisk beläggning, termisk sprutning, varmdoppning, explosionssvetsning, lackering, mm. Särskild behörighet Materialvetenskap V: Tekniska material. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG070 Ytteknik och kan ej användas i en examen samtidigt med denna. Kurslitteratur S. Jacobson: Ytbeläggning och ytomvandling. Ytskiktskompositer. UPTEC 90047K. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


462

Tematiska studier i historia, 5 poäng Thematical studies in history 1TS140 Kursplanen är fastställd 2002-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Kursens syfte är: * att studenterna skall tillägna sig förmåga att analytiskt och kritiskt ordna fakta till förklarande beskrivningar av sammanhang * att ge inblick i aktuell historisk forskning genom fördjupningar i temata som berör aspekter av teknikens och ingenjörernas roll i och för samhället. Kursens innehåll Kursen ger en allmän introduktion till nyare svensk och europeisk historia som en grund för behandling av olika aspekter av teknikens och ingenjörens roll i och för samhällsutvecklingen. Här berörs särskilt allmänna uppfattningar om teknikens roll för samhället, ingenjörernas uppfattning om sin egen roll samt genusrelaterade aspekter av ingenjörsrollen. Utifrån en gemensam litteratur diskuteras varje aspekt. Den enskilde studenten bestämmer i samråd med ansvarig lärare ett tema med anknytning till kurslitteraturen för fördjupning och författar en PM som diskuteras vid seminarium. Särskild behörighet Kurserna Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter och Teknik- och vetenskapshistoria. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och handledning. Examinationsform Examinationen sker såväl skriftligt som muntligt. Närvaro vid undervisning är obligatorisk och examinationen sker fortlöpande i seminarieform i samband med kurslitteraturgenomgångar och ventilering av egna PM. Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts ej på denna kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursplanen är tillstyrkt av Historiska institutionens styrelse 2002-02-06. Kurslitteratur Lars I. Andersson Sveriges historia under 1800- och 1900-tal, Liber, Stockholm 2003. (Urval ca 200 sidor) Klas-Göran Karlsson Europa och världen under 1900-talet, Liber, Stockholm 2003. (Urval ca 100 sidor) Anders Houltz Teknikens tempel : modernitet och industriarv på Göteborgsutställningen 1923, Gidlund, Göteborg 2003, (250 sidor) Thomas Kaiserfeld Vetenskap och Karriär, Arkiv avhandlingsserie 46, Arkiv förlag, Lund 1997. (250 sidor) Rolf Torstendahl "Teknologi och samhällsutveckling 1850-1980. Fyra faser i Västeuropeisk industrikapitalism" I Byråkratisering och maktfördelning, (red) Thorsten Nybom. Rolf Torstendahl. Studentlitteratur, Lund 1989 (27 sidor) Rolf Torstendahl "När ingenjörerna blev professionella och byråkrater. En jämförelse mellan utvecklingen i Sverige och England 1800-1914" I Byråkratisering och maktfördelning, (red) Thorsten Nybom. Rolf Torstendahl. Studentlitteratur, Lund 1989 (16 sidor) Ruth Oldenziel Making Technology Masculine. Men. Women and Modern Machines in America. Amsterdam University Press, Amsterdam 1999. (254 sidor) Ytterligare litteratur tillkommer. Nivå: Kursen ges på B-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Historia Kursansvarig institution Historiska institutionen


463

Teoretisk kemi, 3 poäng Theoretical chemistry 1MB551 Kursplanen är fastställd 2005-01-29 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod Kursen ges i Period 32 Mål för utbildningen Kursen syftar till att ge en fördjupad kunskap om den kvantmekaniska behandlingen av flerelektronsystem, samt att ge en introduktion till de viktigaste datorbaserade kvantkemiska beräkningsmetoderna för molekylära system. Kursens innehåll Fördjupning i mångpartikelteori. Hartree-Fockekvationerna. Beskrivning av joniserade och exciterade tillstånd. Relaxations- och korrelationseffekter. Konfigurationsväxelverkan. Molekylsymmetri och gruppteori. Ab initio- och semiempiriska beräkningsmetoder. Täthetsfunktionalteori (DFT). Molekylära beräkningar med moderna arbetsstationer. Särskild behörighet Kvantmekanik. Atom- och molekylfysik (kan även läsas parallellt). Undervisningsform Lektioner och datorlaborationer Examinationsform Examinationen är normalt baserad på projektutförande, vilket skall redovisas såväl skriftligt som muntligt under kursens gång och/eller efter avslutat projekt Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ersätter 1MB550. Ny kod pga byte av kursansvarig institution. Kurslitteratur Atkins P W and Friedman R S : Molecular Quantum Mechanics, Oxford University Press, 2004. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


464

Teoretisk materialmodellering, 3 poäng Theoretical Material Modelling 1TM544 Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: - Identifiera och förklara de viktigaste likheter och skillnader mellan teoretiska metoder som HF (Hartree-Fock), DFT (Density Functional Theory), semi-empiriska metoder samt kraftfältsmetoder. - Beskriva och identifiera de olika metodernas fördelar/nackdelar vid simulering/modellering av olika materiella egenskaper (termodynamiska, elektriska, optiska och mekaniska). - Förutsäga hur materiella egenskaper (ex.vis fasstabilisering och elektrisk ledningsförmåga) varierar med val av övergångsmetall (kemisk sammansättning). - Använda tidigare inhämtade kunskaper inom ämnesområdet ytkemi vid förutsägelse av effekten av ytors specifika egenskaper och reaktivitet på tunnfilmstillväxt, katalys, sensor-mekanismer samt elektroders elektrokemiska reaktionsprocesser. - Förklara kvanteffekternas (storlekens) betydelse hos materialet för olika materiella egenskaper (termodynamiska, elektriska och optiska). Kursens innehåll Målet är att ge en introduktion till teoretiska metoder (kvantmekaniska, semiempiriska, empiriska) och deras användbarhet för studier av fasta ytor och solida material, såväl som av nano-dimensionerade material. Olika typer av bindningstillstånd i materialen (metall-, kovalent och jonbindning) kommer speciellt att beaktas. Kursen kommer i övrigt att fokusera på design av material med önskad kombination av kemisk sammansättning, kristallografisk fas och fysikaliska egenskaper (termodynamiska, elektriska, optiska, magnetiska och mekaniska). Laborationer: Datorövningar. Särskild behörighet Kvantmekanik. Atom- och molekylfysik. Numerisk analys I. Undervisningsform Föreläsningar/lektioner, laborationer, projektarbete Examinationsform Prov anordnas vid kursens slut. För godkännande krävs även godkännande av laborationskurs, hemuppgifter och övriga obligatoriska övningar. Laborationer, hemuppgifter och övningar är poängsatta till 2 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Koch, W, Hollhausen, M C: A Chemist's Guide to Density Functional Theory. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


465

Termodynamik, 3 poäng Thermodynamics 1MB201 Kursplanen är fastställd 1996-05-21 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen i molekylär bioteknik, bioinformatik och kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period X och K 24 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall teknologen kunna: -redogöra för olika termodynamiska begrepp och definitioner samt redogöra för innehållet i de termodynamiska huvudsatserna. -resonera kring sambandet mellan intermolekylär växelverkan och tillståndsekvationer. -beräkna ändringen i termodynamiska storheter för olika typer av tillståndsändringar, både inom en fas och vid fasövergångar. -rita och tolka termodynamiska diagram. -redogöra för Joule-Thomsonprocessen och dess relation till intermolekylära växelverkningar. -kunna använda partiella molära storheter och Gibbs-Duhems ekvation i tekniskt relevanta beräkningar. -ange villkor för kemisk jämvikt och genomföra termodynamiska beräkningar på reaktions- och fasjämvikter. -redogöra för begreppen ideal och icke-ideal lösning samt aktivitetsfaktor och utföra termodynamiska beräkningar på olika lösningar. -använda data för kolligativa egenskaper för att lösa praktiskt intressanta problem. -kunna använda energiuttrycken för partikel i låda, stel rotor samt harmonisk oscillator för beräkning av molekylära tillståndssummor. -förklara den fysikaliska tolkningen av begreppet tillståndssumma och den statistiska tolkningen av värme och arbete. -beräkna termodynamiska storheter ur spektroskopiska data med hjälp av kanoniska tillståndssummor. Kursens innehåll Mikroskopisk och makroskopisk beskrivning av: – hur olika energiformer kan omvandlas i makroskopiska system. – drivkraften för kemiska processer. – villkor för jämvikt mellan olika faser och för kemiska reaktioner. Särskild behörighet Kemi, grundkurs. Flerdimensionell analys. Matematisk statistik rekommenderas. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Under kursen anordnas även frivilliga övningsskrivningar. Under lektionerna får även teknologerna tillfälle att i mindre grupper argumentera över termodynamisk påståenden. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända laborationer. Betyg: Underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Atkins P.W.: Physical Chemistry, Oxford University Press. Aylward & Findley: SI Chemical Data, Wiley. Kompendium med kompletterande teorimaterial, exempelsamling samt laborationsinstruktioner. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och Kemi Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


466

Termodynamik, 3 poäng Thermodynamics 1TF715 Kursplanen är fastställd 1997-05-15 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen F och Q Studieperiod: Kursen ges i period Q 21. Kursen ges i period F 31. Mål för utbildningen Kursen skall ge grundläggande kunskaper i termodynamik, såväl i de teoretiska grundvalarna som i några tekniska tillämpningar. Kursens innehåll Materia och energi. Termometri. Termisk utvidgning. Kinetisk gasteori. Maxwells hastighetsfördelning. Värmeledning, diffusion och viskositet. Termodynamiska tillståndsvariabler och tillståndsekvationer. Termodynamikens huvudsatser. Entropi. Termodynamiska potentialer och Maxwellrelationer, bl a vid töjning. Fasövergångar. Kretsprocesser, värmemaskiner och kylmaskiner. Tekniska tilllämpningar. Laborationer: Grupper om 4-5 teknologer genomför projektarbete inom något av följande områden: Termoelektriska fenomen, termokemiska fenomen, termomagnetiska fenomen, termomekaniska fenomen. Särskild behörighet Endimensionell analys. Flerdimensionell analys. Mekanik I. Elektromagnetism Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftlig prov vid kursens slut. För godkänd kurs krävs godkänt projektarbetet (0,7 poäng). Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen är identisk med och ersätter kursen Termodynamik, 3 poäng 1TT143 som tidigare getts inom F-programmet Kurslitteratur O. Beckman, B. Kjöllerström, T. Sundström: Energilära. Grundläggande termodynamik för högskolestudier, Almqvist & Wiksell/Gebers Förlag AB. C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur. Exempelsamlingar, Fysiska institutionen. Bredvidläsningslitteratur: Atkins: Equilibrium Thermodynamics, 3rd ed., Cambridge University Press. M.W. Zemansky och R.H. Dittman: Heat and Thermodynamics, upplaga 6, McGraw-Hill, International Student Edition, 1981. Abbott-Van Ness: Thermodynamics, SI Metric Ed, Schaum Outline Series, 1977 (innehåller lösta problem). Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik och inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teoretisk fysik


467

Termodynamik och strömningslära, 6 poäng Thermo- and flow dynamics 1ET211 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod Kursen ges i period: 23 - 24 Mål för utbildningen Kursen är central för behandling av olika energiprocesser, och skall ge grundläggande begrepp inom termodynamiken med tyngdpunkt på energiomvandlingar. Den skall även ge en fördjupning i värmetransporter och strömningslära och oriententering om statistisk mekanik. Kursens innehåll skall väl förbereda för efterföljande energitekniska kurser med tekniskt inriktade tillämpningar av termodynamiken. Kursens innehåll Termodynamiska tillståndsvariabler och termodynamikens huvudsatser. Begreppen entalpi, entropi och exergi. Ideala gasers egenskaper och kinetisk gasteori. Kretsprocesser. Värmetransporter. Några tekniska tillämpningar av kretsprocesser. Orientering om statistisk mekanik och Boltzmannfördelningen. Kontrollvolymer, inkompressibel och kompressibel. Laminär och turbulent strömning. Energi- och kontinuitetsekvationerna Bernoullis, Eulers och Navier-Stokes ekvationer. Gränsskikt, dimensionsanalys, likformighet, strömning i rör och kring fasta kroppar. Särskild behörighet Flerdimensionell analys. Mekanik eller motsvarande kunskap Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, projektlaborationer Examinationsform Skriftligt prov av termodynamik (3 poäng) och strömningslära (3 poäng) var för sig. Skriftlig och muntlig presentation av projektarbete. Betyg Något av underkänt (U), godkänt(3), icke utan beröm godkänd(4), och med beröm godkänd(5). Övriga föreskrifter Kursen ingår i civilingenjörsprogrammet i energisystem och ersätter från läsåret 2005/2006 kursen Termodynamik och strömningslära, 5 poäng (1ET210). Kurslitteratur I. Ekroth och E. Granryd: Tillämpad termodynamik, Inst. För energiteknik, Avdelningen för Tillämpad termodynamik och kylteknik, Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. WIE Engineering Fluid Mechanics, 8th Edition, International Edition Clayton T. Crowe, Donald F. Elger, John A. Roberson (Wiley). C. Nordling, J. Österman: Physics Handbook, studentlitteratur, 1987. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för strålningsvetenskap


468

Tillämpad bioinformatik, 5 poäng Applied Bioinformatics 1MB603 Kursplanen är fastställd 2004-04-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i bioinformatik Studieperiod: Kursen ges i period X 43 Mål för utbildningen Kursen skall ge fördjupade kunskaper inom några av bioinformatikens problemområden, förmåga att formulera biologiska problem och lösa dessa genom tillämpning av bioinformatiska verktyg. Kursens skall även ge färdighet i att tillämpa, modifiera och utöka existerande programvara i analyser av t.ex. DNA-sekvenser, proteinstrukturer och kompletta genom. Kursens innehåll Studierna genomförs i form av mindre projektarbeten inom aktuella problemområden. Dessa kan vara t.ex. molekylära evolutionsmodeller, sekvensinpassning, genprediktion och genomannotering, fylogenianalys, expressionsanalyser och metaboliska reaktionsvägar eller proteinstrukturer och RNA strukturer. Särskild behörighet Molekylärbiologi. Bioinformatisk metodik. Undervisningsform Projektarbete och seminarier. Examinationsform Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbeten. Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Artiklar från vetenskapliga tidskrifter. Översiktsartiklar inom ämnesområdet. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


469

Tillämpad statistik, 5 poäng Applied Statistics 1TS111 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet System i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Kursen skall ge fördjupade kunskaper i statistisk teori och metodik, speciellt kunskaper om tillämpning av metoderna inom teknik och samhällsvetenskaper och förmåga att självständigt kunna analysera statistiska datamaterial. Kursens innehåll Icke-parametriska metoder. Variansanalys och multipla jämförelser. Regressionsanalys. Multivariata metoder. Principalkomponentanalys. Sambandsmått och test av oberoende. Diskussion om Bayesianska metoder och statistisk beslutsteori. Användning av statistisk programvara. Särskild behörighet Matematisk statistik (1TS110) och Stokastisk modellering (1TS104), eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, datorlaborationer. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. Obligatoriska uppgifter kan förekomma i samband med undervisningen. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4), med beröm godkänd (5). Kurslitteratur G. Blom, B. Holmquist, Statistikteori med tillämpningar, Bok B, Studentlitteratur, 3:e upplagan, 1998, Kap 24-28, samt ytterligare material. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


470

Toxikologisk riskbedömning och säkerhetsvärdering, 2 poäng Toxicologic risk assessment and safety evaluation 1TK073 Kursplanen är fastställd 2005-03-05 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom Civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod Kursen ges i period: Period 33 - 34 Mål för utbildningen Efter genomgången kurs skall studenterna kunna: - använda grundläggande toxikologiska grundbegrepp och principer för en enklare bedömning av kemikaliers toxikologiska profiler - redogöra för allmänna principer vid behandling av akuta förgiftningar - skilja mellan olika typer av kemiska carcinogener - redogöra för de allmänna principerna för toxikologisk riskbedömning och riskvärdering - redogöra för grunderna i riskkommunikation - söka information om kemiska hälsorisker i olika databaser - göra en enklare bedömning av de risker som kan vara förknippade med en viss kemikalie, arbetsmiljö och/eller industriell process Kursens innehåll Grundläggande toxikologi (allmänna begrepp och principer), genomgång av några olika toxikologiska verkningsmekanismer, om hanteringen av akuta förgiftningar och kemiska carcinogener, allmänna principer för toxikologisk riskbedömning, exempel på riskhantering, principer för riskkommunikation, introduktion till datorbaserad litteratursökning, arbets- och miljömedicin. Särskild behörighet Kursen är öppen för teknologer inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik. Undervisningsform Föreläsningar och projektarbete med litteraturstudier. Examinationsform Skriftlig och muntlig redovisning av riskbedömningsuppgift. Betyg Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Utdelat kursmaterial. Som ett komplement och bredvidläsningslitteratur rekommenderas ”Hälsa och miljö – en lärobok i arbets- och miljömedicin” Redaktörer: C. Edling, G. Nordberg, M. Nordberg., andra upplagan, Studentlitteratur Lund, 2003. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk biovetenskap Kursansvarig institution Institutionen för farmaceutisk biovetenskap


471

Transformer för beräkningar, 4 poäng Transforms in computing 1TT395 Kursplanen är fastställd 1999-05-19 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 2 Mål för utbildningen Kursen syftar till en djupare förståelse för den diskreta Fouriertransformen, utvecklingar i ortogonala baser liksom för andra transformer, såsom Radontransformationen och olika wavelet- transformer. Laborationerna syftar till förtrogenhet med alla beräkningsmässiga aspekter hos dessa transformer. Kursens innehåll Den snabba Fouriertransformen. De klassiska ortogonala funktionssystemen som är förknippade med namnen Hermite, Legendre, Jacobi, Tjebysjov, Bessel och Hankel. Radontransformen. Wavelets och utveckling i olika baser av waveletfunktioner. Särskild behörighet Komplex analys och Transformmetoder. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Skriftligt och muntligt prov (3 poäng) med problem och teorifrågor vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänt betyg på laborationerna (1 poäng). Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Frazier, Michael W.: An Introduction to Wavelets Through Linear Algebra. Springer, 1999. Kompletterande material. Icke obligatorisk litteratur: Kahane, Jean-Pierre, & Gilles Lemarie-Rieusset, Pierre: Series de Fourer et ondelettes. Cassini 1998. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


472

Transformmetoder, 5 poäng Transform methods 1MA705 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 21 Mål för utbildningen Målet med kursen är att presentera grunderna för teorin för Fourierserier, Fourierintegraler, Laplace- och Z-transformen, samt tillämpningar av dessa. Kursens innehåll Funktionsföljder och funktionsserier, konvergens och likformig konvergens. Omkastning av gränsprocesser. Laplacetransformer, Z-transformen, Fourierserier och Fouriertransformer, Shannons samplingssats. Inre produktrum, ortogonala system. Något om Sturm-Liouvilleteori. Något om tempererade distributioner. Tillämpningar på ordinära och partiella differentialekvationer samt integraler. Särskild behörighet Grundläggande algebra, Linjär algebra, Endimensionell och Flerdimensionell analys samt Ordinära differential ekvationer. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftlig examination vid kursens slut. Inlämningsuppgifter kan komma att ges under kursens gång, liksom muntlig examination vid kursens slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen ges inom F-programmet där den ersätter den tidigare delkursen Transformmetoder inom kursen Funktionsteori (1TT031). Kurslitteratur Vretblad, A.: Fourier Analysis (and Applications). Springer-Verlag, N.Y., 2003. Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Matematik Kursansvarig institution Matematiska institutionen


473

Tribomaterial, 3 poäng Tribomaterials 1TG150 Kursplanen är fastställd 2003-05-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen Studieperiod: Kursen ges i period K 43 och Q 43 Mål för utbildningen Kursen avser att ge den grundläggande förståelse för tribologi som krävs för att analysera industriella problem, och för att kunna föreslå lösningar baserade på förändrad design, bättre materialval, användning av tribologiska ytskikt, eller förbättrad smörjning. Kursens innehåll Tribologi är namnet på den moderna vetenskapen om rörliga ytor i kontakt, och behandlar med andra ord friktion, smörjning och nötning, fenomen av enorm teknisk och ekonomisk betydelse. Tribologi är en tvärvetenskaplig disciplin som sammanväver kunskaper inom fysik, kemi, metallurgi och mekanik. Kursen behandlar speciellt materialval för olika tribologiska kontaktsituationer. De tekniska tillämpningarna är otaliga, tribologiska problem och möjligheter uppstår hos alla som sysslar med ytor som rör sig. Bland de mest utmanande och viktiga systemen kan nämnas bilmotorn med alla dess rörliga delar, svarvverktyg, sågar och borrar, pressverktyg, glidlager och kullager, proteser och inplantat. Särskild behörighet Materialvetenskap V:Tekniska material, alternativt Materialkemi, Polymerer och Keramkemi. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, rapportuppgifter och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända rapportuppgifter och laborationer. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen 1TG070 Ytteknik och kan ej användas samtidigt med denna i examen. Kurslitteratur S. Jacobson, S. Hogmark: Tribologi – friktion, nötning, smörjning, Liber Utbildning, 1996. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


474

Typsättning i LaTeX, 1 poäng Using LaTeX 1MA165 Kursplanen är fastställd 2004-05-25 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges som Programövergripande kurs Studieperiod Kursen ges i period: Ospecifiserat Mål för utbildningen Kursen skall ge en introduktion till hur man skriver naturvetenskaplig text, innehållande bilder, tabeller och formler, med hjälp av typsättningsprogrammet LaTeX. Kursens innehåll TeX/LaTeX för olika plattformar. Användande av editor. Grundläggande dokument-mallar och typsättning av text, matematik, tabeller, listor etc. Särskild behörighet Standardbehörighet E.3 eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar och demonstrationer. Examinationsform Obligatoriska inlämningsuppgifter under kursens gång. Betyg Något av betygen godkänd (G) eller underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen ges som frivillig kompletteringskurs för programstudenter. Kurslitteratur The Not So Short Introduction to LaTeX2e. Kompendium tillgängligt på Internet. Alternativ litteratur: G. Grätzer: First Steps in LaTeX, Birkhäuser/Springer 1999. eller D.F. Griffiths, D.J Higham: Learning LaTeX, SIAM 1997. Nivå Kursen ges på AB-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Övriga ämnen Kursansvarig institution Matematiska institutionen


475

Uppsats STS, 10 poäng Thesis project STS 1TS911 – Ekonomisk historia 1TS912 - Företagsekonomi 1TS913 - Historia 1TS914 - Kulturgeografi 1TS915 - Idé- och lärdomshistoria 1TS916 - Teoretisk filosofi. Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 41 - 42 Mål för utbildningen Kursens mål är att deltagarna skall utveckla sin förmåga att göra undersökningar på vetenskaplig grund och utveckla sin framställningsförmåga genom att utföra ett fördjupat och självständigt arbete. Kursens innehåll Kursen innefattar genomförande och seminariebehandling av ett självständigt arbete inom ämnet. I kursen tränar deltagarna förmåga att utföra självständiga vetenskapligt grundade undersökningar, färdighet i att skriftligt och muntligt framställa och förmedla dessa undersökningar och förmåga att kritiskt granska vetenskaplig text. Särskild behörighet System i teknik och samhälle: Introduktion. Företag, nätverk och teknikutveckling. Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter. Vetenskapsteori. Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk: kommunikationer, institutioner och organisationer. Teknik- och vetenskapshistoria. Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap. Tematiska studier i historia. Uppsatsförberedande fördjupningskurs, ekonomisk historia. Undervisningsform Undervisningsformerna varierar mellan de olika huvudämnena men kan bestå av seminarieövningar, lektions- och gruppundervisning samt handledning. Examinationsform Uppsatsen ventileras vid ett seminarium med i förväg utsedd opponent. Kursen examineras främst genom bedömning av slutversionen av uppsatsen men även genom bedömning av presentation och försvar av uppsatsen samt opposition på annan uppsats. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (G) och väl godkänd (VG). Övriga föreskrifter Från lå 04/05 utgår kursen 1TS192 och ersätts av sex identiska kurser förutom kursens huvudämne (kursansvarig institution). 1TS911 - Ekonomisk-historia 1TS912 - Företagsekonomi 1TS913 - Historia 1TS914 - Kulturgeografi 1TS915 - Idé- och lärdomshistoria 1TS916 - Teoretisk filosofi. Kurslitteratur Fastställs i samråd med handledare. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter) Kursansvarig institution Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter)


476

Uppsatsförberedande fördjupningskurs, 5 poäng Theory and Method 1TS901 - Ekonomisk-historia 1TS902 - Företagsekonomi 1TS903 - Historia 1TS904 - Kulturgeografi 1TS905 - Idé- och lärdomshistoria 1TS906 - Teoretisk filosofi. Kursplanen är fastställd 2004-06-04 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 34 Mål för utbildningen Kursen syftar till att studenterna ska fördjupa sina kunskaper inom valt huvudämne och tillgodogöra sig teoretiska och metodiska färdigheter som behövs för att planera, genomföra och försvara en 10-poängsuppsats på C-nivå inom ämnet ekonomisk historia. Kursens innehåll Teoretisk fördjupning och metodisk träning inom ett, eller flera, av följande huvudämnen: Ekonomisk historia, Företagsekonomi, Idé- och lärdomshistoria, Historia, Kulturgeografi och Teoretisk filosofi. Särskild behörighet Kurserna Företag, nätverk och teknikutveckling, Industrisamhällets framväxt, drivkrafter och effekter, Vetenskapsteori, Lokala innovationsmiljöer i globala nätverk, Teknik- och vetenskapshistoria, Kvantitativa metoder inom samhällsvetenskap och Historisk tematisk kurs eller motsvarande. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier, författande av egna texter och handledning. Övningar kan ingå. Samordning av undervisning inom olika huvudämnen kan förekomma. Examinationsform Examination sker genom aktivt deltagande på seminarier, genom författande av egna text(er) och genom muntliga redovisningar. Obligatorisk närvaro vid en del av undervisningen. Samordning av examination inom olika huvudämnen kan förekomma. Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 04/05 1TS191 och är fastställd i sex identiska versioner förutom kursens huvudämne (kursansvarig institution). 1TS901 - Ekonomisk-historia 1TS902 - Företagsekonomi 1TS903 - Historia 1TS904 - Kulturgeografi 1TS905 - Idé- och lärdomshistoria 1TS906 - Teoretisk filosofi. Kurslitteratur Meddelas i god tid före kursstart. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter) Kursansvarig institution Beroende på kurskod (se under rubrik övriga föreskrifter)


477

Val av energisystem, 5 poäng Selection of energy system TN0124 Kursen ges i civilingenjörsprogrammet i energisystem Kursplanen fastställd: 2 juni 2003 av Programnämnden för naturresursprogrammet Ämnen: Teknik/Teknologi Nivå: D Betygsskala: Godkänd / Icke godkänd Förkunskapskrav 60 p teknologi/teknik inklusive Energitekniker 10 p och Energi- och livscykelanalys 2 p, eller motsvarande Studieperiod: Kursen ges i period 43-44 Mål Studenten ska få fördjupade kunskaper i analys av energisystem och dess effekter i större skala. Speciellt avses sådana energisystem på kommunal och regional nivå där flera energianläggningar kan samverka för att tillgodose behoven från olika användare. Förutom färdigheter i studier av energisystemens tekniska utformning skall kursen även ge färdigheter i analys av samspelet mellan sådana energisystem och den omgivande miljön, liksom i analys av samspelet med de företags- och samhällsekonomiska systemen. Innehåll Studenterna kommer att i projektform analysera ett avgränsat geografiskt område eller en struktur av användare, och föreslå utformningen av energisystem där olika energitekniker kan samverka för att uppfylla beräknade behov av en eller flera energiformer (värme, el och/eller drivmedel), alternativt att tillgången till en eller flera energiråvaror skall utnyttjas optimalt för framställning av olika energiformer. Kursen är baserad på ett systemanalytiskt angreppssätt med tillämpning av metodik inom bland annat energiteknik, modellering och simulering, miljösystemanalys och ekonomisk kalkylering. Metodik för bestämning av energibehov och övriga förutsättningar beskrivs generellt och tillämpas därefter på det studerade området. Studenterna skall sedan: - utreda de tekniska valmöjligheterna vid utformningen av systemet - utreda potentialen för de energiråvaror som kan komma att utnyttjas - utreda ekonomiska och miljörelaterade konsekvenser av olika utformningar av energisystemet - i förekommande fall analysera de bivillkor som energi- och miljöpolitiska beslut kan ställa på utformningen av energisystemet - ge en tänkt beslutsfattare ett allsidigt underlag med motiverade rekommendationer Genomförande Föreläsningar ca 10 tim. Datorövning ca 6 tim (obligatoriskt) Projektarbete ca 100 tim Litteratur Utdelat material Examination Skriftlig eller muntlig tentamen. Skriftlig och muntlig redovisning av projektarbete. Fordringar för godkänd kurs Godkänt projektarbete, godkända datorlaborationer och godkänd tentamen. Ansvarig institution/motsvarande Institutionen för biometri och teknik, SLU


478

Variationsmetoder i hållfasthetsläran, 3 poäng Variational methods in solid mechanics 1TM580 Kursplanen är fastställd 1999-06-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: • analysera allmänna spännings- och deformationstillstånd, • ta fram Euler-Lagrange ekvationer och korrekta randvillkor för olika typer av problem genom att minimera funktionaler, • analysera balkar och plattor med hjälp av variationsprinciper inom hållfasthetsläran: virtuella arbetets princip, satsen om potentiella energins minimum och Hamiltons princip, • ta fram approximativa lösningar till statiska och dynamiska problem samt stabilitetsproblem med Galerkins metod och Ritz metod. Kursens innehåll Variationskalkyl: funktionaler, Euler-Lagrange ekvationer, isoperimetriska problem, flera beroende och oberoende variabler; Approximativa lösningsmetoder; Grundläggande ekvationer i hållfasthetsläran: jämviktsekvationer och rörelseekvationer, kompatibilitetssamband, konstitutiva samband; Variationsprinciper i hållfasthetsläran: virtuella arbetets princip, satsen om potentiella energins minimum, Hamiltons princip; Ingenjörsmässiga modeller av konstruktionselement: linor, stänger, balkar, membran, plattor; Fenomen: buckling, vibrationer. Särskild behörighet Hållfasthetslära. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen ges inom Q-programmet. Kurslitteratur Kompendium. Handbok och formelsamling i hållfasthetslära, KTH 1998. I. H. Shames and C. L. Dym, Energy and finite element methods in structural mechanics. Taylor&Francis, 1996. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


479

Variationsmetoder inom teknik och fysik, 4 poäng Variational methods in engineering and physics 1TT465 Kursplanen är fastställd 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs har teknologen grundläggande kunskaper om variationsmetoder inom hållfasthetslära och elektromagnetism och en översikt över variationsformuleringar inom teknik och fysik, samt ge färdigheter i att lösa problem med hjälp av dessa metoder. De studerande skall härigenom få kunskap om hur partiella differentialekvationer och randvillkor kan formuleras genom extremering av funktionaler. De skall också få kunskap om hur specifika problem kan lösas såväl exakt som approximativt med variationsmetoder. Kursens innehåll Variationskalkyl: Funktionaler, Euler-Lagranges ekvationer, flera beroende och oberoende variabler, stela och naturliga randvillkor, kvadratiska funktionaler, självadjungerade och positivt definita operatorer. Approximativa lösningsmetoder: Ritz metod och Galerkins metod. Variationsmetoder i hållfasthetslära. Grundläggande ekvationer: Jämviktsekvationer och rörelseekvationer, kompatibilitetsekvationer, konstitutiva ekvationer. Extremalprinciper: Virtuella arbetets princip, satsen om potentiella energins minimum, Hamiltons princip. Ingenjörsmässiga modeller av konstruktionselement: Linor, stänger, balkar, membran, plattor. Fenomen: Buckling, vibrationer. Variationsmetoder i elektromagnetism. Extremalprinciper: Thompssons teorem, fördjupad potentialteori, energikonservering, Poyntings teorem, något om approximationer för egenvärdesproblem. Kort om variationsformuleringar i kvantmekaniken. Särskild behörighet Hållfasthetslära eller Kontinuerliga mediers mekanik, Elektromagnetism, Kvantfysik. Undervisningsform Föreläsningar och lektioner. Examinationsform Skriftligt prov med problem och teoriuppgifter vid kursens slut. Betyg: Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3), underkänd (U). Kurslitteratur Kompendium Handbok och formelsamling i hållfasthetslära, KTH Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


480

Vattenkraft - teknik och system, 5 poäng Hydroelectric power - Technology and Systems 1ET202 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 41 - 42 Mål för utbildningen Kursens syfte är att ge kunskap om vattenkraft med fördjupning på tekniska aspekter men också med avseende på miljöpåverkan och systemegenskaper. Kursens innehåll Vattenförhållanden: energiinnehåll, vattenkraftverkens utformning, dammbyggnad, vattenreglering, hydrologiska aspekter. Generatorteknik: ingående komponenter, drifts- och feltillstånd, transmission och nätanslutning. Turbinteknik: Tillämpad flödesmekanik, flödeskontroll, Kaplanturbinen, Peltonturbinen, Francisturbinen. Ramförutsättningar: historik, juridiska aspekter, miljökonsekvensbeskrivning, biologiska effekter. Särskild behörighet Mekanik och Elkraftteknik. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar och laborationer. Studiebesök och laborationer vid vattenkraftverken i Porjus och Älvkarleby ingår som en del i kursen. Examinationsform Skriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkända laborationer. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Fastställs senare Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


481

Vattenreningsteknik, 3 poäng Wastewater Treatment 1TV361 Kursplanen är fastställd 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder för avloppsvattenrening och miljöeffekter av avloppsvatten. Tillämpa kunskaper inom matematisk modellering, mikrobiologi, simulering och reglerteknik för att analysera och optimera reningsprocesser. Kursens innehåll Avloppsvattenrening - historik. Kommunalt och industriellt avloppsvatten. Drickvattenbehandling. Miljöeffekter. Bioreaktorer. Mikrobiologiska processer. Översikt av olika reningsmetoder. Aktivslamprocessen. Sedimentering och slambehandling - slamfrågan. Modellering, dimensionering och driftoptimering av aktivslamprocessen. Reglerteknik i reningsverk. Studiebesök vid ett kommunalt reningsverk och ett mindre reningsverk. Laborationer: 1. Simulering av enkla bioreaktorer. 2. Simulering av en aktivslamprocess med kväverening. Särskild behörighet Reglerteknik, Simulering och systemanalys. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, studiebesök och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkänd laborationskurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendium i avloppsvattenrening, Avd. för systemteknik, Uppsala universitet. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


482

Vattenresursteknik, 3 poäng Water resource engineering 1TV321 Kursplanen är fastställd 1999-05-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2002-04-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i miljö- och vattenteknik Studieperiod: Kursen ges i period 43 Mål för utbildningen Ge träning i dimensioneringsmetodik för vattentekniska system såsom bevattningskanaler, dräneringssystem, dammar och erosionsskydd samt principer för ett uthålligt utnyttjande av vattenresurser. Kursens innehåll Tillämpning av geoteknisk, markvetenskaplig och hydraulisk kunskap för dimensioneringsuppgifter. Erosion. Dimensioneringsprinciper för olika vattensresurssystem med hänsyn till försörjningskapacitet, stabilitet och säkerhet samt ekonomi. Särskild behörighet Hydralulik. Hydrologi. Markvetenskap. Geoteknik. Geohydraulik och vattenresursplanering Undervisningsform Föreläsningar. Lektioner. Projektarbete Examinationsform Skriftlig tentamen. Godkända övningsuppgifter samt projekteringsuppgift. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Fastställs senare Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Geovetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för geovetenskaper


483

Vetenskap och samhälle, 2 poäng Science and society 1MB560 Kursplanen är fastställd 1998-04-24 av Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-18 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i molekylär bioteknik Studieperiod: Ospecificerad Mål för utbildningen Kursen skall ge en introduktion till vetenskapshistoria och vetenskapsteori. Den skall belysa vetenskapens och teknikens roll i samhället. Kursen skall dessutom ge träning i att argumentera i problemställningar inom vetenskap och teknik. Kursens innehåll Forskningsetik. Planering, genomförande och rapportering av forskning. Vetenskapen och samhället: vetenskapens förhållande till kulturella, samhälleliga, politiska och ekonomiska faktorer. Vetenskapsteori och vetenskapshistoria. Didaktiskt inriktade övningar i att intervjuas av och skriva för massmedia om teknik, forskning och forskningsetik. Särskild behörighet För tillträde till kursen fordras genomgångna kurser under programmets två första årskurser. Undervisningsform Föreläsningar, seminarier och övningar Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut och/eller genom inlämningsuppgifter. I kursen ingående seminarier och övningar är obligatoriska. Varje läsår anordnas två extra provtillfällen, vid terminens slut och i augusti. Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Kurslitteratur Vetenskapliga artiklar. Artiklar ur dags- och fackpress. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning


484

Vetenskapshistoria och kommunikation, 3 poäng History of science 1ET120 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 13 Mål för utbildningen * att ge kunskaper om grunddragen i den allmänna idé-historien med särskild tonvikt på vetenskapernas utveckling. * att ge kunskaper om fysikens utveckling under 1800-talet med särskild betoning av energi- och entropibegreppen. * att förbättra färdigheterna i skriftlig och muntlig framställning Kursens innehåll Grunddragen i den västerländska idé- historien och i naturvetenskapernas utveckling från den klassiska antiken till idag. Fysiken under 1800-talet med särskilt tonvikt på begrepp som värme, energi och entropi. Allmänt om skriftlig och muntlig framställning Särskild behörighet Inga särskilda förkunskaper krävs. Däremot är kursen bara öppen för studerande på utbildningsprogram inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten. Undervisningsform Föreläsningar och seminarier. Examinationsform Skrivande av PM utgående från kurslitteraturen och artiklar, aktivt deltagande i diskussion kring dessa på seminarier. Betyg Något av med beröm godkänd (5), icke utan beröm godkänd (4), godkänd (3) och underkänd (u). Övriga föreskrifter Kursen ersätter från lå 03/04 kursen Vetenskapshistoria (5LH700) inom civilingenjörsprogrammet i energisystem. Kursplanen är tillstyrkt av Institutionsstyrelsen för idé- och lärdomshistoria. Kurslitteratur Eriksson, Frängsmyr: Idéhistoriens huvudlinjer. Kompletterande material Ej obligatorisk litteratur: Britt Backlund, Med tanke på talet, Studentlitteratur 1997 Nivå: Kursen ges på AB-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Ide och lärdomshist. Kursansvarig institution Institutionen för ide- och lärdomshistoria


485

Vetenskapsteori, 5 poäng Philosophy of Science 1TS051 Kursplanen är fastställd 2003-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-06-12 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Studieperiod: Kursen ges i period 14 Mål för utbildningen Syftet med kursen är att: ge kunskaper om några centrala vetenskapsteoretiska begrepp och frågeställningar träna studenterna i att kritiskt analysera vetenskapliga begrepp, metoder och resultat medvetandegöra de studerande om såväl likheter som skillnader mellan olika vetenskapliga discipliner Kursens innehåll Kunskap och vetenskap Hypoteser och hypotesprövning Observation, data, fakta Teori, modell, verklighet Orsaker och korrelationer Förklaringar och förutsägelser Lagar Kvalitativa och kvantitativa metoder - likheter och skillnader Tolkning, mening, förståelse Sociala fakta och sociala konstruktioner Vetenskap, värderingar och etik Teorier om vetenskapens utveckling: positivism, falsifikationism, Lakatos forskningsprogram, paradigm och vetenskapliga revolutioner, teoretisk anarkism Några olika vetenskapsfilosofiska riktningar, bl.a. empirism, realism och konstruktivism samt positivism och hermeneutik studeras liksom även några olika teorier om vetenskapens historiska utveckling. Kursen berör också några problemställningar i matematikens filosofi och ger en orientering om postmodernistisk och feministisk vetenskapskritik. Särskild behörighet Algebra och Industrisamhällets framväxt: drivkrafter och effekter. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar och litteraturseminarier. Examinationsform Examinationen sker dels genom fyra skriftliga inlämningsuppgifter under kursens gång, dels genom en skriftlig hemtentamen i slutet av kursen. Omprov i betygshöjande syfte (plussning) tillåts ej på denna kurs. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kurser ersätter från lå 2003/04 den tidigare kursen 1TS050, Vetenskapsteori - de två kulturerna. Kursplanen är tillstyrkt av institutionsstyrelsen för Filosofiska institutionen. Kurslitteratur Chalmers A.F., What is this thing called Science?, third ed., Open University Press, Buckingham, 1999 Johansson, Lars-Göran, Introduktion till vetenskapsteorin, 2 uppl., Thales, 2003. Marc-Wogau, Bergström & Carlshamre Filosofin genom tiderna: Efter 1950, 2 uppl., Thales, 2000. Övrig litteratur fastställs senare. Nivå: Kursen ges på A-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Teoretisk filosofi Kursansvarig institution Filosofiska institutionen


486

Vindkraft - teknik och system, 5 poäng Wind power - Technology and Systems 1ET203 Kursplanen är fastställd 2003-05-13 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 43 - 44 Mål för utbildningen Kursens mål är dels att ge fördjupning av de tekniska aspekterna, dels att ge bred kunskap om utvinning av energi från vindar. Studenten ska förstå de fysikaliska principerna och de övergripande samhälleliga förutsättningarna för vindkraft. Kursens innehåll

• Vindar: energiinnehåll, variation i tid och rum, geografisk resursfördelning, inverkan av terräng, mätmetoder, statistisk analys

• Turbinteori: friströmning, motståndsprincipen, lyftprincipen, Betz lag, aerodynamik för vingar, design av turbinblad

• Mekanik: statiska laster, dynamiska laster (svängningar), materialhållfasthet, mekanisk modellering, aeroelasticitet

• Elgenerering: synkrona/ asynkrona, lindnings-/ permanentmagnetiserade generatorer, konstant/ variabelt varvtal, transformatorer, omriktare

• Konstruktion: horisontal-/ vertikalaxlade turbiner, blad, styrmekanismer, drivlina, torn, fundament, materialval, tillverkning, klimatanpassning

• Reglerteknik: styrmål, systemmodellering, styrstrategier • Systemfrågor: vindkraftparker, transporter, uppförande, nätuppkoppling, drift • Ekonomi: finansiering, tillverkning, underhåll, vindenergins värde, analys • Ramförutsättningar: miljöfrågor, juridik, statliga stödformer • Småskalig vindkraft: teknik, ekonomi, utvecklingslinjer

Särskild behörighet Mekanik. Elkraftteknik. Reglerteknik. Hållfasthetslära. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar, projektarbeten och laborationer. Examinationsform Skriftlig examination och godkända laborationer (4p). Godkänt projektarbete (1p). Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur J.F. Manwell, J.C. McGowan, A.L. Rogers: ”Wind Energy Explained”, Wiley 2002 Nivå Kursen ges på D-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


487

Vågkraft – teknik och system, 5 poäng Wave power – Technology and Systems 1ET204 Kursplanen är fastställd 2005-03-08 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i energisystem Studieperiod: Kursen ges i period 41 - 42 Mål för utbildningen Kursens syfte är att ge en bred kunskap om utvinning av energi ur havsvågor med tonvikt på tekniska aspekter men också med avseende på miljöväxelverkan och systemegenskaper. Kursens innehåll Havsvågor: uppkomst, karakterisering, vågklimat, energiinnehåll, resurser, vågmätning. Grundläggande teknik: Energiupptagning, mekaniska energiomvandlingar, roterande och linjära generatorer. Vågkrafttekniker: Oscillerande Vattenkolumnen, Archimedes vågsving, Kaplanturbiner, Punktabsorbator, Svenska ”IPS Bojen”, Svenska slangpumpen, McCable vågpump, Edingburgh ankan, Tapchan, Wells-Darrieus vågrotor och Pelamis. Systemaspekter: transmission, nätanslutning, marknad och ekonomiska modeller. Ramförutsättningar: historia, juridiska aspekter, miljökonsekvensbeskrivning, biologisk effekter, tillgänglighet och resurser. Särskild behörighet Mekanik och Elkraftteknik. Undervisningsform Undervisningen sker i form av föreläsningar, övningar och laborationer. Examinationsform Skriftlig examination med problem och teorifrågor i slutet av kursen. Godkända laborationer. Betyg Något av Med beröm godkänd (5), Icke utan beröm godkänd (4), Godkänd (3) och Underkänd (U). Övriga föreskrifter Kursen kan ej medräknas i examen tillsammans med Vågkraft 5p (1TG160). Kurslitteratur Kompendium och formelsamling som tillhandahålls av kursansvarig institution. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


488

Vågrörelselära, 4 poäng Wave Physics 1FY722 Kursplanen är fastställd 2002-05-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 24 Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk som elektromagnetisk karaktär. Kursens innehåll Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor. Elektromagnetiska vågor. Våghastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, polarisation, optisk aktivitet, dubbelbrytning. Geometrisk optik, optiska instrument. Interferens. Diffraktion. Holografi. Laborationer: Polarisation. Dispersion. Vågoptik. Stråloptik. Särskild behörighet Grundläggande algebra. Lineär algebra. En- och flerdimensionell analys. Ordinära differentialekvationer. Mekanik I. Elektromagnetism. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Obligatoriska inlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma. Poänguppdelning: Tentamen 3p och laborationer 1p. Betyg: Något av uttrycken underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5) Kurslitteratur Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley. Problemsamling i vågrörelselära, Fysiska institutionen. Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999. Litteratur för fördjupningsstudier: Hecht: Optics, Addison-Wesley. Smith-King: Optics and Photonics. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


489

Vågrörelselära, 5 poäng Wave physics 1TT045 Kursplanen är fastställd 2001-05-22 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2003-06-03 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik Studieperiod: Kursen ges i period 23 Mål för utbildningen Kursen avser att ge grundläggande kunskaper om vågfenomen av såväl mekanisk som elektromagnetisk karaktär. Kursens innehåll Vågekvationen i en och tre dimensioner. Mekaniska vågor.Elektromagnetiska vågor. Fas- och grupphastighet. Dopplereffekt. Reflexion, refraktion, dispersion, optisk aktivitet, dubbelbrytning. Geometrisk optik, optiska instrument. Interferens. Fraunhofer- och Fresneldiffraktion. Rums- och tidskoherens. Holografi. Fotometriska enheter. Något om strålningskällor. Laborationer: (laborationskursen motsvarar 1.6 poäng) Vågoptik, Polarisation, Dispersion, Interferometer, Projektlaboration inom vågrörelselära. Särskild behörighet Algebra och geometri. Analys. Mekanik I. Ellära. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner och laborationer. Examinationsform Prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkänd laborationskurs. Obligatoriska inlämnings- och demonstrationsuppgifter kan förekomma. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen är identisk med delkursen Vågrörelselära inom Elektrofysik, 14 poäng (1TT042) Kurslitteratur Young-Freedman: University Physics, Addison-Wesley. eller Hecht: Optics, Addison-Wesley. Problemsamlig i vågrörelselära, Fysiska institutionen. Nordling-Österman: Physics Handbook, Studentlitteratur 1999 Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Fysiska institutionen


490

Yt- och kolloidkemi, 5 poäng Colloid and Interface Chemistry 1KE733 Kursplanen är fastställd 2001-05-17 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i kemiteknik Studieperiod: Kursen ges i period 44 Mål för utbildningen Kursen avser ge en introduktion i yt- och kolloidkemins grunder. Kursens innehåll Yt- och kolloidkemin förklarar egenskaperna hos många material och processer. Vardagliga produkter innehåller ofta små kolloidala partiklar (i storleksområdet 1 nanometer till 10 mikrometer) som bildats antingen genom finfördelning av stora partiklar eller genom sammanslagning av små molekyler. I båda fallen uppstår stora gränsytor vilket påverkar systemets kemiska och fysikaliska egenskaper, t ex struktur, stabilitet och viskositet. I samband med läkemedelshantering förekommer yt- och kolloidkemiska problemställningar i snart sagt varje led, från syntes av den aktiva molekylen och formuleringen av läkemedlet, via utvärdering av effekten i biologiska system, till produktion. Föreläsningar och övningar: Termodynamik för ytor, ytspänning, ytadsorption. Intermolekylär växelverkan. Självassocierade kolloidala system, speciellt biologiskt relevanta. Fasrelation och fasstrukturer i sådana system. Växelverkan mellan kolloidala partiklar, DLVO-teorin. Polymeradsorption, sterisk stabilisering och ytkrafter. Översikt av applikationer inom läkemedelstransport, samt biofysikaliska aspekter. Laborationer/demonstrationer/inlämningsuppgifter behandlar: Beräkningar av jonfördelningar vid laddade ytor. Bestämning av fasdiagram. Mätning av ytspänning. Tekniker för karaktärisering av prover av ytaktiva ämnen, lipider och polymerer i vatten. Särskild behörighet Fysikalisk kemi Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, seminarier, laborationer Examinationsform Skriftlig examination, inlämningsuppgifter, godkänd laborationskurs. I kursen ingående laborationer är poängsatta till 2 p. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur Kompendier: Physical Chemistry of Colloids and Interfaces, Mats Almgren, Uppsala 1997. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Farmaceutisk kemi Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursansvarig institution Fysikalisk-kemiska institutionen


491

Ytanalys, 3 poäng Surface analysis 1TM332 Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2004-06-02 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen F och Q Studieperiod: Kursen ges i period 41 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: • Beskriva ytegenskaper och ytfenomen som kan studeras med och/eller som inverkar på resultatet vid ytanalys. Detta inkluderar beskrivning av inverkan av atmosfär (vakuumnivå). • Förklara växelverkan mellan strålning (främst elektroner, joner, röntgen och annan elektromagnetisk strålning) och olika typer av materialytor. • Beskriva uppbyggnaden av instrumenten för i första hand röntgenanalys i svepelektronmikroskopet (EDS i SEM), elektronspektroskopi (ESCA/XPS och Auger) samt sekundärjonmassspektroskopi (SIMS). • Förklara fysikalisk princip och beskriva prestanda (såsom rumsupplösning och känslighet) för ett antal metoder. I första hand: EDS i SEM, ESCA, Auger, SIMS, Rutherford back scattering (RBS), vibrationsspektroskopi (IR och Raman), röntgenabsorption och -diffraktion (XAS, XRD), optisk spektroskopi (GD-OES) • Jämföra tekniker och metoder med avseende på prestanda och praktisk användning, och utifrån jämförelsen välja metod för visst praktiskt problem. Kursens innehåll Introduktion till ytor och ytanalys. Uppbyggnad av instrument och fysikalisk princip för ett antal ytanalys-metoder relevanta för industriell och akademisk forskning och utveckling. Metoder som behandlas är bl a röntgenanalys (EDS och XRD), elektronspektroskopi (ESCA och Auger), sekundärjonmasspektroskopi (SIMS), optisk spektroskopi (GD-OES), Rutherford back scattering (RBS) och vibrationsspektroskopi (Raman och IR). Metoderna jämförs med avseende på prestanda i syfte att ge förståelse för deras praktiska tillämpningar. Särskild behörighet Vågrörelselära. Atom- och molekylfysik. Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer och rapporter. Betyg: Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen Materialanalys, 1TG060, och kan ej användas i en examen samtidigt med denna. Kurslitteratur Kompenider som tillhandahålls vid kursstart. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Fysik, Kemi, Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


492

Ytavbildning, 3 poäng Surface characterization 1TG130 Kursplanen är fastställd 2001-06-01 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet i teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 32 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: • Jämföra prestanda, t ex vad gäller upplösning eller mätområde, för olika tekniker för avbildning och mätning av ytor. • Motivera val av metod för avbildning och/eller mätning av olika typer av ytor utifrån given frågeställning. • Definiera vanliga ytfinhetsparametrar, samt analysera mätresultat för olika ytor bestämda med olika mätmetoder. • Beskriva uppbyggnaden av och principen för avbildning med olika typer av svepelektronmikroskop (SEM). • Beskriva principen för avbildning och profilmätning med optiska metoder, såsom ljusmikroskop, interferensmikroskop och konfokalmikroskop. • Beskriva principen för instrument och avbildning med svepspetsmikroskop, speciellt sveptunnelmikroskop (STM) och atomkraftsmikroskop (AFM). • Förklara avbildningens eller mätningens kvalitet utifrån växelverkan mellan prob (elektronstråle, ljusstråle eller nål) och provyta och instrument-inställningar. • Använda ett enklare SEM. I kursen får studenterna dessutom träna muntlig redovisning. Kursens innehåll Tekniker för avbildning och mätning av ytor. Beskrivning av ytor med ytfinhetsparametrar. Ljusoptisk mikroskopi (LOM), svepelektronmikroskopi (SEM), svepspetsmikroskopi (främst STM och AFM). Optiska metoder för ytprofilometri: Konfokalmikroskopi och Interferensmikroskopi. Ytprofilometri med mekaniska släpnålar. Jämförelse mellan olika tekniker. Laborationer: Praktiska övningar med SEM, ljusmikroskop, AFM samt optisk ytprofilmätare. Totalt 3-4 dagar. Särskild behörighet Vågrörelselära. Matematisk statistik Undervisningsform Föreläsningar och laborationer. Examinationsform Skriftlig tentamen vid kursens slut. Godkända laborationer. Betyg Något av underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) eller med beröm godkänd (5). Övriga föreskrifter Kursen överlappar delvis kursen Materialanalys, 1TG060, och kan ej användas i en examen samtidigt med denna. Kurslitteratur S. Hogmark, S. Jacobson och Å. Kassman-Rudolphi, Svepelektronmikroskopi i praktik och teori. Utdelat kompendiematerial. Nivå Kursen ges på C-nivå Ämne Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för teknikvetenskaper


493

Ytvetenskap och tunnfilmsteknik, 5 poäng Surface Science and Thin Film Techniques 1KE736 Kursplanen är fastställd 2002-04-23 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen i kemiteknik och teknisk fysik med materialvetenskap Studieperiod: Kursen ges i period 42 Mål för utbildningen Efter fullgjord kurs skall studenten kunna: - Beskriva sambanden mellan ytors/gränsytors reaktiviteet och ytrelaterade faktorer som plan, morfologi, relaxation/rekonstruktion samt existens av adsorbat. - Rita och tolka Lennard-Jones diagram, samt olika former av adsorptionsisotermer (Langmuir, BET). - Jämföra och förklara på elektronstruktur-nivå de vanligt förekommande adsorptionsprocesser på ytor av kovalenta (halvledare), metalliska samt jonkristall (oxider) material. - Beskriva kinetiken och mekanismer för de vanligast förekommande ytprocesser som sker vid katalys och tunnfilmstillväxt. - Beskriva och identifiera skillnader/likheter mellan ett flertal tunnfilmstekniker. - Identifiera och förklara tillväxtmekanismerna Langmuir-Hinschelwood samt Eley-Rideal, samt kunna härleda samband med vars hjälp man kan avgöra vilken typ av mekanism som är den rådande. - Beskriva och identifiera tillväxtmekanismernas kinetik. - Mer generellt beskriva nyttan med olika teoretiska metoder (termodynamik, kvantmekanik) vid tillväxt av fasta material. - Identifiera och förklara effekten av metaller och olika typer av oxider vid heterogen katalys. - Beskriva hur promotorer/inhibitorer påverkar katalytisk aktivitet och selektivitet. - Beskriva de teknologiskt sett mest intressanta katalytiska processerna av idag. Kursens innehåll Ytstrukturer (även hos inre ytor och gränsytor); kinetik och mekanismer för ytors tillväxt; heterogen katalys; framställning av tunna skikt; teoretiska metoder för simulering och modellering av ett antal tunnfilmsprocesser. Laborationer: Tunnfilmsdeponering; teoretisk modellering. Särskild behörighet Fasta tillståndets kemi, Materialkemi och Keramkemi eller Materialvetenskap II, III, IV och V. Undervisningsform Föreläsningar/lektioner, laborationer, projektarbete. Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkännande krävs även godkännande av laborationskurs, hemuppgifter och övriga obligatoriska övningar. Laborationer, hemuppgifter och övningar är poängsatta till 2 poäng. Betyg: Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur G.A. Somorjai. Introduction to Surface Chemistry and Catalysis. John Wiley. Nivå: Kursen ges på D-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Kemi. Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för materialkemi


494

Återkopplade system och reglerteknik, 5 poäng Feedback and automatic control 1TS150 Kursplanen är fastställd 2002-05-27 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden och senast reviderad 2005-05-30 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammet system i teknik och samhälle Kursen ges inom Högskoleingenjörsprogrammet i elektroteknik Studieperiod: Kursen ges i period STS 33 Mål för utbildningen Att ge grundläggande kunskaper om metoder och datorbaserade verktyg för analys av återkopplade system och regulatordesign. Att ge orientering om olinjära fenomen i återkopplade system, simulering. Att ge en orientering om människans roll vid styrning av komplexa dynamiska system. Kursens innehåll Modellering och matematisk beskrivning av linjära dynamiska system med tonvikt på effekter av återkoppling. Överföringsfunktion, Bode- och Nyquist-diagram för öppna och återkopplade system. Skattning av tillstånd med observatör. Stabilitetsanalysmetoder inklusive Nyquistkriteriet. Reglerstrategier: PID-regulatorn, kompensering med hjälp av Bodediagram, och tillståndsåterkoppling. Känslighet och robusthet. Kravspecifikationer och syntes av reglersystem. Användning av beskrivande funktioner för att analysera olinjära återkopplade system. En översikt om problem relaterade till människans/operatörens roll vid styrning av komplexa system. Effekter av automatisering; övervakning, konstruktion av användargränssnitt, strategier för manuell styrning. Beräkningslaborationer: 5 st tvåtimmars datorlaborationer där programpaketet MATLAB används. Processlaborationer bestående av två halvdagslaborationer: Reglering av tanksystem. Analys och reglering av en servomotor. Särskild behörighet Dynamiska system eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Föreläsningar, lektioner, laborationer Examinationsform Skriftligt prov vid kursens slut. För godkänt betyg fordras dessutom godkända laborationer. Betyg Något av betygen underkänd (U), godkänd (3), icke utan beröm godkänd (4) och med beröm godkänd (5). Kurslitteratur T. Glad, L Ljung: Reglerteknik. Grundläggande teori, Studentlitteratur, andra upplagan, 1989. Exempelsamling med lösningar. Kompletterande material. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för informationsteknologi


495

Öppen fördjupningskurs i Molekylär bioteknik och Bioinformatik, 5 poäng Specialized course in Molecular Biotechnology and Bioinformatics 1MB380 Kursplanen är fastställd 2004-05-28 av teknisk- naturvetenskapliga fakultetsnämnden Kursens placering i utbildningsprogram Kursen ges inom civilingenjörsprogrammen i Molekylär bioteknik och Bioinformatik Studieperiod: Ospecifiserad Mål för utbildningen Fördjupade studier inom något specialområde av molekylär bioteknik och bioinformatik där kurs saknas i det ordinarie kursutbudet. Kursens innehåll Fastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle. Särskild behörighet För tillträde till kursen krävs genomgångna 80 poäng inom programmet Molekylär Bioteknik eller programmet Bioinformatik eller motsvarande kunskaper. Undervisningsform Fastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle. Examinationsform Fastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle. Betyg: Något av betygen underkänd (U) eller godkänd (G). Övriga föreskrifter Kursen ges efter att innehåll föreslagits institutionen i samverkan mellan studenter och lärare på kursen. Lägst femton studenter skall ha preliminäranmält sig till kursen innan den utannonseras. Definitiv anmälan sker till institutionen enligt information för varje enskild kurs. Kurstid och studietakt beslutas för varje enskild kurs. Kurslitteratur Fastställs av programrådet för varje enskilt kurstillfälle. Nivå: Kursen ges på C-nivå Ämne: Kursen ges inom huvudämnet Biologi Kursen ges inom huvudämnet Datavetenskap Kursen ges inom huvudämnet Fysik Kursen ges inom huvudämnet Kemi Kursen ges inom huvudämnet Teknik Kursansvarig institution Institutionen för biologisk grundutbildning

Dnr: UFV 2004/1620 Datum: 2004-11-10 Beslutsfattare: Konsistoriet Ansvarig enhet:

Studerandebyrån

496

Riktlinjer vid Uppsala universitet Antagna vid Uppsala universitets konsistorium 11. Förhållandet mellan studenter, lärare och övriga anställda skall präglas av ömsesidig respekt. Ingen får utsättas för diskriminering eller trakasserier på grund av exempelvis kön, etnisk tillhörighet, ålder, social bakgrund, sexuell läggning, funktionshinder, religiös eller politisk åskådning. 11. Studenter, lärare och övriga anställda har rätt till en god fysisk och psykosocial arbetsmiljö. Ansvaret för arbetsmiljön har i första hand institutionernas prefekter, men alla studenter och anställda har också ett eget ansvar för att bidra till en god arbetsmiljö. 11. Varje institution skall ha en beredskap för hur studenters särskilda behov kan tillgodoses av institutionen genom individualiserade lösningar. Studenter med funktionshinder har rätt till särskilt stöd. 11. För att kurser och program skall vara av god kvalitet och hålla jämna steg med aktuell forskning och en bedömd framtida arbetsmarknad skall undervisnings- och examinationsformer kontinuerligt följas upp och värderas. Studenterna skall beredas tillfälle att delta i institutionernas och fakultetsnämndernas arbete med utvärdering och utveckling. Berörd fakultetsnämnd skall för varje utbildningsprogram tillse att en god samordning av i programmet ingående kurser kommer till stånd. Kursvärderingar, som bör vara anonyma om inte särskilda skäl finns, skall genomföras, sammanställas och användas i utvecklingsarbetet. En sammanställning av resultaten skall finnas tillgänglig för studenterna. Information om resultaten och eventuella beslut om åtgärder skall lämnas. 11. Utbildningsplan för program och övergripande kursplan för kurs skall föreligga i god tid före sista ansökningsdatum avseende resp. program eller kurs. Ett översiktligt schema med uppgifter om förläggning av obligatorisk undervisning, prov och omprov samt med en förteckning av den huvudsakliga litteraturen skall föreligga senast fem veckor före kursstart. Ett defnitivt schema skall föreligga senast en vecka före kursstart. 11. Utbildningen skall enligt högskoleförordningen vara avgiftsfri. Universitetet bidrar – enligt rektors särskilda beslut om bidrag till studenter för merkostnader vid obligatoriska studieresor och obligatorisk oavlönad praktik – till studenternas omkostnader i samband med resor, praktik och fältkurser. Avgiftsfriheten omfattar inte kopiering eller kurslitteratur (motsv). Studenterna får dock inte åläggas att köpa kurslitteratur, kompendier eller studiematerial i övrigt från institutionen eller annan. 11. Universitetet skall eftersträva att ge studenterna erforderlig tillgång till elektroniska informationsresurser, kurslitteratur i referensexemplar samt övrig referenslitteratur, kvalificerad datorkraft och annan utrustning liksom läsplatser, gruppstudierum och sådana andra arbetsplatser som behövs för utbildningen. Dessa resurser skall så långt som möjligt vara disponibla för studenter även utanför ordinarie arbetstid. 11. Student som skriver större uppsats (10p) eller examensarbete skall så långt det är praktiskt och ekonomiskt möjligt ha rätt att fritt välja bland

etablerade vetenskapliga teorier, metoder och forskningsperspektiv. Om särskilda skäl finns, bör student ges möjlighet att på begäran byta handledare. 11. Samma kriterier för betygsnivåer skall tillämpas vid såväl ordinarie prov som omprov. Kriterierna skall vara objektiva och kunna tillkännages för studenterna. Om det är avgörande för betygssättningen att den tidsfrist som satts ut för viss prestation iakttas, skall det i förväg anges vilka följder en försening har. Särskilda skäl för försening skall då alltid beaktas. 11. En student har, om det inte finns särskilda skäl, rätt att få prov rättat och betygsatt inom högst 25 kalenderdagar, dock minst 10 kalenderdagar före omprov. Provresultat skall efter avslutad rättning och betygsättning snarast dokumenteras i UPPDOK. Student som styrker behov av särskilt intyg över resultat skall kunna erhålla ett sådant utan dröjsmål. 11. Omprov skall äga rum i nära anslutning till att resultatet på ordinarie prov meddelats och förläggas mellan mitten av augusti och mitten av juni, om inte rektor medger en annan ordning. Omprov på olika kurser eller delkurser inom viss termin bör ligga på olika datum. En student vars prov förkommit liksom en student som fått fel uppgift om dag och tid för prov skall utan uppskov beredas möjlighet till nytt prov, om det kan påvisas att universitetet bär ansvaret för vad som förekommit. 11. Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, vilket normalt medför rätt att få annan examinator utsedd, men som av särskilda skäl inte kan få ny examinator, har rätt till annan examinationsform. Rätten till nytt prov eller ny praktik för att uppnå godkänt betyg får endast begränsas med stöd i beslut av rektor. 11. I kurser som upphört eller genomgått större förändringar skall minst tre provtillfällen ges under en tidsperiod som bör omfatta minst tre terminer. 11. Behörighets- och urvalsregler för viss utbildning skall utformas med utgångspunkt i sakliga krav för att framgångsrikt genomföra utbildningen i fråga. Ändringar i behörighets- och urvalsregler för utbildningsprogram skall göras med största möjliga framförhållning. För kurser gäller att ändringar inte får göras under giltighetstiden för viss utbildningskatalog. 11. Vid Uppsala universitet skall det finnas en samverkansgrupp för studentfrågor. I denna grupp kan företrädare för studentkårer och nationer tillsammans med universitetsledningen diskutera frågor av gemensam karaktär, bl a i anslutning till dessa riktlinjer. Folder med kommentarer finns på www.student.uu.se via länken Rättighetslistan. Den finns också på din institution, på din studentkår och på Studerandeexpeditionen, S:t Olofsgatan 10 B.

497

Riktlinjer för kursvärderingar inom teknisk- naturvetenskapliga fakulteten år 2005 Detta är kompletterande riktlinjer till ”Riktlinjer för kursvärderingar inom grundutbildningen” fastställda av rektor 2001-10-09, Dnr 2001/153 Direktiv Teknisk-naturvetenskapliga fakultetsnämnden ser arbetet med kursvärderingar som mycket angeläget och ger följande direktiv • Kursansvarig institution ansvarar för att kursvärderingar genomförs och följs upp • Kursansvarig institution skall erbjuda studenterna möjlighet att sammanställa

kursvärderingarna. • Kursvärdering skall genomföras på ordinarie schemalagt undervisningstillfälle vilket skall

framgå i schemat redan då kursen startar. • Kursansvarig institution skall efter kursvärdering göra en kursanalys som sammanfattar

kommentarer från studenter, lärare, studierektor och som därutöver innehåller studieresultat och utvecklingsplaner

• Institutionerna skall årligen rapportera till fakultetsnämnden om hur arbetet med kursvärderingar och kursanalyser har genomförts

• Vid sidan av kursvärderingar skall programvärderingar utföras. Ansvaret för detta har programsamordnaren.

Rutiner för kursvärderingar på pappersblankett Fakultetsnämnden anser att webbaserade kursvärderingar kommer att bli dominerande på några års sikt men att pappersblanketter är det alternativ som i dagsläget rekommenderas. 1) Institutionen bestämmer vilken blankett som används för kursvärdering. Fakultetens rekommendation är att gemensam blankett används för att underlätta jämförelsen mellan olika program och kurser. Under försöksverksamheten vid IT-institutionen har en blankett tagits fram i samarbete med sekretariatet för kvalitet och utvärdering. Denna kommer att göras tillgänglig på fakultetens hemsida www.teknat.uu.se i olika filformat. Blanketten kan anpassas till aktuell kurs efter önskemål från lärare och studenter. Arbete med utveckling av en generell blankett sker kontinuerligt av UTN i dialog med fakulteten och fastställs av fakultetsnämndens arbetsutskott. 2) Vid samläsning av kurser mellan program skall alltid gemensam blankett användas med möjlighet för studenterna att kryssa i programtillhörighet. Om studenter från olika program arbetar var för sig med att sammanställa resultaten skall institutionen alltid göra en övergripande kursanalys. 3) Kursvärderingsblanketter delas ut av läraren på i schemat angivet kurstillfälle och det är lärarens skyldighet att planera sin lektion så att tillräcklig tid avsätts för kursvärderingen. Läraren skall uppmuntra studenterna att delta och läraren skall själv fylla i en kursvärdering, eller göra en lärarkommentar, som biläggs kursvärderingsblanketterna. Ifyllda blanketter läggs i ett kuvert som försluts av den student som sist lägger i sin blankett. Läraren (eller student) lämnar kuvertet på den plats som finns angiven på kuvertet, normalt berört kurskansli, som bokför vilka värderingar som kommit in och när. 4) Sammanställande student kvitterar ut kuvertet. Om ingen student anmäler sig inom tre veckor efter kursens slut övergår sammanställningsansvaret på institutionen. Institutionen är skyldig att informera studenterna samt att uppmana dessa att delta i arbetet. 5) Sammanställning av kursvärderingen skall vara klar senast fem veckor efter kursens slut. Blanketter, utskrift av sammanställningen samt datafil lämnas till kursansvarig institution. På institutionen kompletteras sammanställningen med uppgifter om antal registrerade och resultat på tentamen. Därefter skickas kopia (elektroniskt) till studierektor, kursansvarig lärare, programsamordnare, studievägledare, studieråd, UTNs utbildningsansvariga samt till UTH-enheten för de tekniska programmen.

498

6) Riktlinjer för studenter som deltar i arbetet med kursvärderingar fastställs av UTN. Rutiner för kursansvariga institutioner (prefekten) 1) Som ett led i institutionens kvalitetsarbete skall samtliga prefekter tillse att institutionen har egna handlingsplaner för kursvärderingar som följer dessa riktlinjer och som tydligt visar om/hur ansvaret delegerats på institutionsnivån. Dokumentet ska visa på hur samarbetet sker med UTN (och/eller resp. sektioner). Arbetet skall redovisas årligen i institutionens VB/VP till fakulteten. 2) Institutionerna skall genomföra kursanalyser över samtliga kurser, även de som av olika skäl inte utvärderats. I kursanalysen skall framgå hur resultatet av kursvärderingen tagits tillvara (eller varför ingen utvärdering genomförts) samt vilka åtgärder som planeras. Fakulteten rekommenderar att den blankett för kursanalys som tagits fram under försöksverksamheten vid IT-institutionen används i en vidare krets. Blanketten kommer att göras tillgänglig via fakultetens hemsida. Rutiner för programsamordnare 1) Programsamordnaren har en aktiv beställarfunktion gentemot institutionerna och följer upp att programmets kurser genomförs enligt den fastställda studieplanen och enligt programrådets intentioner. 2) Som ett led i fakultetens kvalitetsarbete inom yrkesprogrammen skall samtliga programsamordnare från år 2005 tillse att programmen utvärderas terminsvis. Handlingsplaner för programvärderingar fastställs av programrådet. Som en rekommendation föreslås att sammanställningar av programvärderingar görs av studierådet eller av respektive studievägledare. Syftet med programutvärderingarna är • att få tillgång till studenternas helhetsintryck av programmets uppläggning, arbetsbelastning,

undervisningsformer, examinationsformer, schemaläggning mm. • att få veta hur studenterna upplever den infrastruktur som finns, t.ex. angående

studentinflytande, studentservice och studievägledning. • att ge studenterna möjlighet att reflektera över sin egen personliga utveckling under

studietiden och om de upplever att programmets mål är tydliga i den processen. 3) Som ett led i fakultetens kvalitetsarbete inom de generella utbildningsprogrammen och för fristående kurser skall samtliga berörda programråd ta fram handlingsplaner för hur programvärderingar kan genomföras inom program med mycket individuell valfrihet. Målsättningen är att programvärderingar kan genomföras från år 2006. Fortsatt arbete på fakultetsnivån Arbete kommer att ske med att samla information och blanketter på fakultetens hemsida. Arbete skall även inledas mot att skapa en gemensam filarea för kursanalyser från samtliga fakultetens institutioner och program att göras tillgänglig för berörda via lösenordsskydd på lämpligt sätt. Fakulteten skall utse en person som projektledare för detta arbete. Fakulteten kommer att följa arbetet med kursvärderingar och kursanalyser. En skriftlig redovisning över utvecklingen skall sammanställas årligen och presenteras för fakultetsnämnden inför en årlig översyn av dessa riktlinjer. Underlag till dessa riktlinjer togs fram av en arbetsgrupp bestående av Joachim Parrow, Lars Degerman, Jonas Boström (stud), Gustav Jernberg (stud), Anna Pettersson (stud), Erik Myklebust (stud), Sara Lundberg och Birgitta Gelin. I arbetet har gruppen tagit intryck av den försöksverksamhet med rutiner för kursvärderingar som pågått vid institutionen för informationsteknologi år 2004. För fakultetsnämnden Anders Sjöberg

Birgitta Gelin

Documents

Studiehandbok för civilingenjörsprogrammen 2005/2006teknat.uu.se/digitalAssets/145/c_145847-l_3-k_shciving0506.pdf · Merparten av innehållet i denna bok finns tillgängligt på