STUDIEHANDLEDNING Hälsa Etik Lärande, del 1

HEL 1 Höstterminen 2013

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

2

Innehållsförteckning

Lärandemål för HEL I (från kursplanerna) ...................................................................... 4

Specifika mål ......................................................................................................................... 4

Bibliotekskunskap och kurslitteratur ................................................................................. 6

Obligatoriska moment i HEL 1 ........................................................................................... 6

Komplettering vid frånvaro eller passivitet i basgruppsarbetet. ................................... 10

Kriterier för bedömning av problembearbetning ............................................................ 11

Examinationen..................................................................................................................... 12

Allmänt................................................................................................................................. 14

Litteraturlista HEL 1, ht13 ................................................................................................ 16

Turlista Campusbussen = Expressbuss 73 ........................................................................ 18

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

3

”HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, del 1” det första interprofessionella utbildningsmomentet vid Hälsouniversitetet

Hälsouniversitetets (HU) intentioner och arbetsformer präglas av ett hälsooffensivt och

vetenskapligt förhållningssätt, helhetssyn på människan och ett självständigt livslångt

lärande. Dessa intentioner är formulerade som lärandemål som ska ha uppnåtts efter att ha

genomgått hela utbildningen.

Lokala lärandemål vid HU

Studenten ska efter genomgången utbildning,

• ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bl a främja anställningsbarhet

• med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem,

samt söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i

det framtida yrkesutövandet

• uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet

• erhållit kunskap om evidensbaserad vård och förbättringsarbete

• tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden

ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet

För att uppnå Hälsouniversitetets (HUs) lärandemål börjar du utbildningen med att studera

“Hälsa - Etik – Lärande, del 1“, (HEL 1). Under kursen ska du tillägna dig en helhetssyn på

människan genom att studera samspelet mellan människan och hennes omvärld och hälsans

villkor ur ett etiskt, existentiellt, sociologiskt, psykologiskt och biologiskt perspektiv.

Avsikten är att starta processen för att tillsammans utveckla en gemensam värdegrund för

fortsatta studier och arbete. Detta utbildningsmoment möjliggör också att du kan träffa

patienter redan under första terminen av sin utbildning.

Utbildningarna på HU bedrivs med problembaserat lärande (PBL) som är både en pedagogisk

filosofi och metod. PBL innebär att studentens eget ansvar för lärandet är i fokus. Studenten

tar ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och

praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till det framtida

yrket.

Centralt är arbetet i basgrupper. Varje basgrupp har en lärare som handledare. I basgrupperna

under HEL 1 blandas studenter från de olika utbildningsprogrammen och studieorterna

(Linköping och Norrköping). Det innebär att studenterna under HEL 1 kan ha schemalagda

aktiviteter som innebär resor mellan orterna. Tre eller fyra basgrupper bildar en storgrupp,

som har gemensamma seminarier för fördjupade diskussioner.

Programintegrationen, alltså organisationen för samverkan mellan olika utbildningar, arbetar

för att främja framtida samarbete och fokuserar på det interprofessionella lärandet.

Interprofessionell kompetens tränas i form av gemensamma utbildningsmoment som en

förberedelse för ett framtida lagarbete mellan professioner.

“Interprofessional education, occurs when two or more professions learn

with, from, and about each other to improve collaboration and the quality of

care” Centre for Advancement of Interprofessional Education (CAIPE, 2002).

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

4

Under studietiden förekommer ytterligare programintegrationsmoment.

Lärandemål för HEL I (från kursplanerna)

Efter genomgånget moment ska studenten kunna

definiera och analysera begrepp i teoriområden kring hälsa, etik och lärande, samt använda

dessa som teoretiska förklaringsmodeller för att kunna visa på en helhetssyn på människan

och hennes hälsa

redogöra för huvuddragen inom lagstiftningen som reglerar hälso- och sjukvården, samt

socialtjänsten

belysa konsekvenserna av etiska ställningstaganden med hjälp av olika etiska

resonemangsmodeller

tillämpa ett problembaserat arbetssätt i lärprocessen

beskriva och analysera processer för lärande, individuellt och i grupp

Innehåll

Under integrationsmomentet Hälsa – Etik – Lärande tillägnar sig den studerande en bred

förståelse för teoretiska modeller och koncept inom

- hälsa och sjukdom relaterat till

o hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande åtgärder ur ett biologiskt och

psykosocialt perspektiv

o hälsorisker/riskfaktorer

o behandling och sjukdomsprevention

- vetenskapligt förhållningssätt

- epidemiologi

- etik

- kunskap och lärande

- kvalitetsarbete/förbättringskunskap

Specifika mål

Tema - Hälsa

Hälsoavsnittet tar sin utgångspunkt i hälsa snarare än i ohälsa, dvs. ett salutogent

betraktelsesätt. Detta inleds med en reflektion kring studentens egna föreställningar om de

vanligaste folksjukdomarna. Sedan belyses hur man kan arbeta för att främja hälsa, och

begreppen hälsa och livskvalitet förankras teoretiskt.

Det individuella hälsoperspektivet appliceras på samhällsnivå, där hälsan i befolkningen, dvs.

folkhälsan och hälsans villkor, bearbetas. Hälsoproblem i dagens moderna samhälle

analyseras och ges en teoretisk förankring särskilt vad det gäller livsvillkor och miljö,

arbetsliv och ohälsa, hälsans fördelning, livsstil samt hälsorisker i olika befolkningsgrupper.

Ett biopsykosocialt perspektiv introduceras. Även epidemiologisk metodik, prevention och

hälsopolitik behandlas.

Mål

Du ska

kunna redogöra för den lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvården och socialtjänsten,

samt känna till huvuddragen avseende mål och intentioner för dessa verksamheter

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

5

kunna identifiera hälsofrämjande åtgärder och förklara begreppen prevention och

promotion

kunna analysera hälsa och sjukdom ur ett biopsykosocialt perspektiv

kunna analysera begreppen hälsa och livskvalitet ur olika perspektiv

kunna identifiera folkhälsoproblem ur både individ- och samhällsperspektiv med hänsyn

till livsstil och livsvillkor, ålder, genus, klass och etnicitet

kunna identifiera olika grupper i samhället med speciella hälsorisker och behov av stöd

kunna tolka epidemiologiska data kring ohälsa och hälsorisker i befolkningen

Tema - Etik

Utifrån en reflektion kring egna värderingar, egen moral och egna ideologiska

ställningstaganden, diskuteras vilka konsekvenser dessa kan få för den framtida yrkesrollen.

Vardagliga etiska konflikter/dilemman i det kommande yrket identifieras och bearbetas

genom en teoretisk förankring. Yrkesetiska koder och forskningsetiska regler appliceras på

relevanta situationer.

Mål

Du ska

kunna identifiera och analysera etiska dilemman som kan uppkomma i framtida

yrkesverksamhet

kunna diskutera synen på människan ur olika perspektiv

förstå människosynens betydelse för vård- och omsorgsarbete samt för forskningen

kunna diskutera konsekvenserna av olika etiska resonemangsmodeller

Tema - Lärande

Utifrån en reflektion om det egna lärandet, samt med pedagogisk teori, läggs grunden för

studier som präglas av problembaserat och studentcentrerat lärande. Betydelsen av livslångt

lärande för att möta kraven på ett professionellt förhållningssätt i arbetet diskuteras.

Kontinuerliga diskussioner baserade på egna erfarenheter och upplevelser som förankras

teoretiskt ska ge möjligheter att utveckla ett medvetet förhållningssätt till det egna lärandet.

Mål

Du ska

kunna definiera och analysera begreppen kunskap och lärande

kunna dokumentera, analysera och styra ditt eget lärande

kunna använda fakta och teori i en problembearbetning för att visa på din förmåga att

bygga upp egen kunskap

kunna analysera vad som sker i lärprocessen, i grupp och individuellt

Förbättringskunskap

Anställda inom hälso- och sjukvården har ett uppdrag att kontinuerligt arbeta med utveckling

och förbättring av verksamheten. Förbättringskunskap är ett kompetensområde som bland

annat handlar om hur metoder, verktyg och förmågor används för att förbättra vården, och om

attityder som utgör hinder för en förbättrad vård. Utbildning inom förbättringskunskap är

integrerat med utvecklingen av den professionella kompetensen. Det första

utbildningsmomentet genomförs i form av ett individuellt förbättringsarbete under HEL 1.

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

6

Mål

Du ska kunna

identifiera behov av förbättring, baserat på evidens och beprövad erfarenhet

beskriva förbättringskunskapsprojekt med lämpliga verktyg

genomföra mätningar och utvärdera resultatet av föreslagna åtgärder

identifiera lärprocesser i ett förbättringsarbete

Bibliotekskunskap och kurslitteratur

PBL innebär inte bara att formulera egna inlärningsmål, utan också att välja relevant litteratur

av god kvalitet. Därför finns en litteraturlista som avser att vara en hjälp på vägen, men den

innehåller ingen given kurslitteratur. Litteratur på listan har gjorts tillgänglig som

referensexemplar och finns på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB och på Campus

Norrköpings bibliotek, CNB. Fler tips för integrationsmomentet HEL 1 finns på

http://guide.bibl.liu.se/hel

Under HEL 1 anordnas ett tillfälle att tillsammans med bibliotekarie lära och träna på att hitta

relevant litteratur/information (se beskrivning av uppgiften nedan). Skulle du vara

frånvarande finns en möjlighet till komplettering - se särskilt schema.

Obligatoriska moment i HEL 1

Studentcentrerat lärande innebär att du som student har, och förväntas ta, ett eget ansvar för

ditt lärande. Trots detta så är vissa utbildningsmoment obligatoriska, medan andra är

erbjudanden (kallas lärstödjande moment) som du själv kan välja om du vill ta hjälp av för

din lärprocess.

Obligatoriska moment:

alla basgruppsträffar, inklusive kommunikationsövningen

alla storgruppsseminarier

”Brevet till mig själv”, skrivuppgift inför HEL 1

biblioteksuppgift

läsuppgift inför första seminariet

etikuppgift

förbättringsarbete

skriftlig slutreflektion av HEL 1

När basgruppshandledaren har rapporterat till examinator (=studierektor för HEL 1) att

samtliga moment är genomförda så registreras 4,0 högskolepoäng i LADOK

Basgruppsarbetet

Problembaserat lärande innebär att du som student ska identifiera och formulera

inlärningsbehov utifrån ett verklighetsbaserat scenario. Den nyförvärvade kunskapen

bearbetas och diskuteras i basgruppen för att slutligen tillämpas på scenariot. Ett sätt att

stimulera basgruppens problembearbetning av ett scenario kan t ex vara att använda olika

medier. Tyvärr har inte alla grupprum tillgång till dator, men det finns trådlös

internetuppkoppling (eduroam) i de flesta av universitetets lokaler.

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

7

I HEL 1 träffas basgruppen minst två gånger i veckan. En basgrupp består av cirka åtta

studenter och en handledare. Basgruppshandledarens roll är att stödja gruppen och vägleda

studenterna i deras arbete med problembearbetning, lärprocess och grupprocess. Som stöd för

studierna finns lärandemål (se ovan) och kriterier (se nedan).

Utvärdering, d v s att bli bedömd och bedöma andra, samt att reflektera kring processer i

gruppen, är både ett mål och ett medel och ska genomföras fortlöpande. Var och en i

basgruppen - student och handledare - utvärderar sin egen, övriga gruppmedlemmars och

gruppens arbete i slutet av varje uppgift/träff. Läs kompendiet ”Kontakt - Samtal - Intervju”

av K Forslund som finns i LISAM.

Bedömningskriterier för basgruppsarbetet

Studenten

har förmåga att arbeta enligt en problembearbetningsmodell (se nedan)

kommer förberedd och är aktiv vid basgruppens träffar

tar ansvar för sitt eget och gruppens arbete och inlärning

har ett professionellt förhållningssätt (t ex förmåga att kommunicera, sammanfatta,

bemötande osv)

ger och tar återkoppling samt åtgärda eventuella brister

Kommunikationsövning

Basgruppsarbetet i PBL innebär ”ett lärande” om grupprocesser. För att medvetandegöra

detta tränas kommunikation och arbete i grupp bl.a. genom att videofilma ett tillfälle där

basgruppen arbetar med en uppgift. Videoinspelningen analyseras och diskuteras tillsammans

med handledaren.

Storgruppsseminarier

Storgruppseminarierna är en kompletterande arbetsform till basgruppsarbetet där

diskussionen kring de centrala temana i kursen fördjupas. Seminariet syftar till att träna

studenternas förmåga att presentera ett problem inom ett givet teoriområde, och att leda ett

samtal som leder till fördjupade kunskaperna. En hög aktivitetsnivå förväntas av alla

studenter. Närvaro är obligatorisk.

Det är fyra seminarier under HEL 1 – en basgrupp i storgruppen har ansvaret, dvs värdskapet,

för planering och genomförande av seminariet. Värdgruppen inbjuder de andra basgrupperna

att komma med förslag på inslag eller aktivitet till seminariet. Värdgruppen ansvarar för att

seminariet blir omväxlande och att inte helt likartade inslag görs av basgrupperna.

Planeringen av seminariet för både värdgruppen och de andra basgrupperna måste ske utanför

schemalagd tid.

Vid seminariet utvärderas gruppens och dess medlemmars förmåga att presentera sitt

innehåll, teorietisk förankring och kritiskt förhållningssätt som leder till en fördjupad

diskussion i storgruppen. Denna utvärdering görs av både studenter och handledare.

Några frågor som kan hjälpa till vid utvärderingen av seminariet:

Diskuterade vi fakta och hur dessa hänger ihop?

Tränade vi på att generalisera och se mönster, likheter och skillnader?

Tränade vi på att relatera till det vi studerar?

Hade vi tillfälle att använda våra kunskaper och reflektioner kring dem och skapa något eget och nytt?

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

8

Skrivuppgift inför HEL 1

”Brevet till mig själv”

Centralt i problembaserat lärande är att synliggöra och utgå från det man kan, och att

reflektera över vad och hur man lär. Att reflektera innebär att ”tänka om det man tänker”.

Detta underlättas om man samlar dokument kring olika lärsituationer, t ex basgruppsarbetet, i

en så kallad portfolio. För att stödja din reflektion under HEL 1 så börjar du med att skriva ett

brev till dig själv.

Skriv ett brev som innehåller dina tankar kring

Varför har jag valt den här utbildningen?

Vilken bild har jag av yrkesrollen/professionen?

Vad bär jag med mig för erfarenheter och kunskaper?

Vilka förväntningar har jag på utbildningen och mina studier?

Vad tror jag att problembaserat lärande kommer att innebära för mig?

Brevet till mig själv syftar till att träna på

reflektion och dokumentation på individuell nivå, om var jag börjar och hur jag

utvecklas i mitt lärande.

kritiskt förhållningssätt

att skriva på olika nivåer till olika mottagare. Vad är skillnaden mellan officiell och

inofficiell dokumentation (brev, anteckningar, dagbok eller blogg), mellan att skriva

om sig själv respektive att skriva om andra människor (patienter, klienter, brukare

eller kunder), mellan offentligt och privat? För att dokumentera saker om sig själv

måste man ta ställning till om vad man vill delge andra och vad man vill hålla för sig

själv.

Spara brevet. Läs det igen när du ska skriva din slutreflektion till den avslutande basgruppen i

HEL 1.

”Hur hittar jag rätt i litteraturen?” – Bibliotekskunskapsundervisning (se särskilt schema)

Efter att basgruppen har formulerat problemställningar och inlärningsmål så är det dags att

söka lämplig litteratur. Informationssökningsprocessen handlar om att formulera ditt behov

av och att söka, göra urval och kritiskt värdera funnen information. Detta är en av de mest

grundläggande kompetenserna i akademiska studier som behöver utvecklas tidigt under

studietiden.

Undervisningstillfället förutsätter att ni i basgruppen har genomfört en litteratursökning i

förväg för att sedan träffa en bibliotekarie där ni får återkoppling på uppgiften. Använd därför

20-30 minuter av basgruppstillfället några arbetsdagar före undervisningstillfället för

uppgiften. Om inte basgruppsrummet har en dator, se till att någon i gruppen har med sig

utrustning för att jobba mot internet (Eduroam är LiUs trådlösa nätverk).

1) Utgå från den problembearbetning och inläringsmål som gruppen har kommit fram

till. På bibliotekets hemsida http://guide.bibl.liu.se/hel finns en länk (nytt ht13) där

gruppens resultat dokumenteras och skickas till bibliotekarien.

Dokumentet innehåller

er problemställning/sökfråga

hur ni gick tillväga i sökningen och vad ni har hittat

svårigheter ni stött på

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

9

identifierat lärbehov och frågor ni vill ta upp med bibliotekarien

epostadress till basgruppen

Försök att hitta information som kan användas för att belysa problemställningen i

följande material

- en bok

- en vetenskaplig artikel

- ett bidrag i ett uppslagsverk

- ev. övrig källa

Resurser som vi föreslår att ni provar att använda:

- Bibliotekskatalogen

- Unisearch

- Scopus

Dessa resurser kommer man åt via bibliotekets hemsida www.bibl.liu.se På den sidan

kan man också hitta Ämnesguider, klicka vidare till Hälsa – Etik – Lärande (HEL 1)

2) Genomgång med en bibliotekarie (se Schemat)

Vid genomgången träffar två basgrupper en bibliotekarie. Basgrupperna diskuterar

hur sökuppgiften lyckades, och får återkoppling på sökfråga och sökvägar från

bibliotekarien.

Läsuppgift

Inför första seminariet den 20 eller 23 september – läs Kapitel 1”What is Health?” i An

Introduction to Health Psychology, av V Morrison and P Bennett. Boken finns som

elektronisk resurs på universitetsbiblioteket http://guide.bibl.liu.se/hel men med begränsad

tillgänglighet.

Etikuppgift

Syftet med uppgiften är att medvetandegöra hur etiska ställningstagande kommer in och kan

hanteras i den framtida yrkesrollen. Resultatet presenteras och diskuteras i

basgruppen/etikseminariet.

Starta etikuppgiften genom att i basgruppen ta upp exempel på etiska konflikter/dilemman som du

kanske har stött på eller läst om inom svensk eller internationell hälso- och sjukvård.

Problematisera och reflektera kring värderingar och ideologiska ställningstaganden som är kopplade till

din framtida profession.

Välj ett etiskt dilemma/konflikt. Det behöver inte vara dramatiskt, de ”små” i vardagen är lika viktiga.

Börja med att formulera en ”Bör …?”-fråga, gärna med positiv/bejakande formulering. Använd t ex

Aktörsmodellen för att åskådliggöra och diskutera hur det råd du vill ge utifrån din bör-fråga har vuxit

fram. Redovisa ditt arbete i en kort (400-800 ord inkl referenser) skriftlig rapport.

Spana efter förekomsten av etiska konflikter/dilemman under de programspecifika dagarna. Dina

reflektioner kring dessa spaningar kan integreras i rapporten och/eller belysas av gruppen vid

storgruppsseminariet om etik.

Den individuella skriftliga rapporten görs tillgänglig för basgruppen vid en tidpunkt som

basgruppen kommer överens om.

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

10

Individuellt förbättringsarbete

Inom hälso- och sjukvården pågår ett ständigt arbete kring utveckling/forskning,

implementering av ny kunskap och metoder, och kvalitetssäkring. Förbättringskunskap

handlar om hur man kontinuerligt ska arbeta med kvalitet och patientsäkerhet i vården

samtidigt som man utövar sitt yrke. Förbättringskunskapens metoder introduceras genom att

alla studenter startar ett individuellt förbättringsarbete under HEL 1.

Sammanställ ditt förbättringsarbete i form av en poster (se kompendiet ”Individuellt

förbättringsprojekt”, s 16). Postern presenteras vid det sista storgruppsseminariet.

Förbättringsarbetet utvärderas av både studenter och handledare enligt givna kriterier (se

kompendiet ”Individuellt förbättringsprojekt”, s 17).

Slutreflektion

Innan HEL 1 avslutas ska du skriva en reflektion så att studiekamrater och handledare i

basgruppen kan ta del av de erfarenheter som du gjort under kursen, och ”vad du tänker om

det du tänker” om din egen utveckling under dessa veckor. Fundera över vad som är de

viktigaste erfarenheterna som du tar med dig från HEL-kursen för dina fortsatta studier. Utgå

från din text i ”Brevet till mig själv” som du skrev när du började din utbildning för ett par

veckor sedan och din reflektion vid halvtidsutvärderingen.

Utgå t ex från följande perspektiv/aspekt:

- lärande i basgrupp/PBL

- olika yrkesrollers/professioners uppgifter och ansvar inom hälso- och sjukvård

- betydelsen av genus/makt inom hälso- och sjukvård/universitetsutbildningen

Skicka din text till basgruppens deltagare så att ni kan ta del av varandras ”texter/berättelser”

inför det sista basgruppstillfället före examinationen.

Komplettering vid frånvaro eller passivitet i basgruppsarbetet.

Centralt för basgruppsarbetet är allas bidrag till diskussionen. När en student har varit

frånvarande så ska basgruppens övriga medlemmar kompenseras genom att studenten gör en

komplettering som bidrar till basgruppens lärande. Även passivitet vid basgruppsträffarna

kan kräva komplettering. Studentens kompletteringsuppgift ska som regel vara färdig

före det ordinarie examinationstillfället.

Frånvaro vid högst 2 obligatoriska tillfällen

Basgruppen ska ha en strategi för hur frånvaro hanteras och följs upp.

Kompletteringsuppgiften utgår ifrån basgruppens önskemål om fördjupning/breddning av den

teori som har diskuterats vid en scenariobearbetning. Det måste inte vara kopplat till det

scenario som var aktuellt vid frånvarotillfället. Omfattning, ska vara två-tre timmars arbete

för ett frånvarotillfälle. Arbetet dokumenteras och skickas till basgruppen och

basgruppshandledaren. Basgruppshandledaren bedömer om kompletteringen är tillräcklig.

Studenten ska förutom kompletteringsuppgiften ha inhämtat den kunskap som bearbetats i

basgruppen vid frånvarotillfället.

Frånvaro vid fler än 2, men mindre än 5 obligatoriska tillfällen

Basgruppshandledaren handlägger frågan i samråd med examinator.

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

11

Frånvaro vid 5 eller fler obligatoriska tillfällen

Examinator för HEL 1 bedömer och beslutar om kompletteringen är tillräcklig för att få

godkänt obligatoriskt moment. Vid underkänt är grundprincipen att studenten bereds ny

möjlighet att genomföra integrationsmomentet vid en senare termin.

Alla kompletteringar granskas i Urkund. Urkund är ett system för att undersöka förekomst av

plagiat (http://www.bibl.liu.se/upphovsratt-och-plagiering?l=sv). Hur Urkund fungerar kan

du läsa på http://www.urkund.se/web2008/student_information.asp.

Om mer än 10% av texten markeras som plagiat kommer kompletteringen att

underkännas och måste revideras. Beslut om godkänt tas efter revideringen av examinator.

Kompletteringen kan komma att anmälas till Disciplinnämnden

http://www.student.liu.se/regler/disciplinarenden?l=sv

Kriterier för bedömning av problembearbetning

Det finns utarbetade kriterier för att göra en kvalitativ bedömning av en problembearbetning,

vilka också kan användas för bedömning av seminarier eller andra uppgifter. Kriterierna

utgör också grunden för bedömningen i samband med examinationen.

Kriterierna gäller tre olika aspekter,

förmågan att göra val och skapa överensstämmelse och inre sammanhang i

problembearbetningen,

förmågan att hantera teori och fakta med ett kritiskt förhållningssätt,

förmågan att värdera sin egen insats.

1. Förmåga att göra val och skapa överensstämmelse och sammanhang

Bedömningskriterierna gäller studentens:

förmåga att nå överensstämmelse mellan de olika delarna i problembearbetningen, alltså

skapar en logisk struktur.

förmåga att skapa ett inre sammanhang i problembearbetningen, alltså en röd tråd i

problembearbetningens innehåll.

Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna:

Har du identifierat vad som är centralt i scenariot och sedan hållit dig till detta i din problembearbetning? Har du

motiverat dina val? Hur relevanta är dina problemformuleringar i relation till de problemområden du sett i

scenariot? Har du kopplat det du sett i scenariot till relevant teori och fakta?

Hur hänger hela din bearbetning ihop, finns det ett inre sammanhang/en röd tråd?

Hur har du tillämpat teori och fakta på scenariot?

2. Förmåga att hantera teori och fakta och kritiskt förhållningssätt

Bedömningskriterierna gäller studentens:

förmåga att hantera teori och fakta, dvs kunskapens omfattning (mängd), och

förklaringsvärde i problembearbetningen, kunskapens karaktär (ytlig eller djup) och dess

vetenskapliga förankring.

förmåga att hålla ett kritiskt förhållningssätt, dvs kunna skilja på egna åsikter i förhållande

till vedertagen kunskap.

Några frågor som förtydligar bedömningskriterierna:

Hur relevant är ditt val av teori och fakta för att belysa dina problemformuleringar?

Har du använt tillräckligt med teori och fakta i din bearbetning för att kunna belysa problemformuleringen?

Hur har du kunnat förklara den teori och fakta du använt dig av?

I vilken grad har du lyft fram det som är relevant utifrån innehåll och mål i HEL?

Hur har du värderat den teori och fakta du använt dig av?

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

12

3. Förmåga att värdera sin egen insats (påverkar inte bedömningen av

problembearbetningen vid examinationen)

Bedömningskriterierna gäller studentens förmåga att identifiera både styrkor och eventuella

brister i den egna problembearbetningen.

Några referenser till de använda bedömningskriterierna av problembearbetningen:

Biggs J.,Collin K. Evaluating the Quality of Learning, The SOLO-taxonomy, Academic Press, NewYork, 1982.

Greeno, J. Process of understanding in problemsolving. In Castellan, N., Pison, D., Potts G. (eds.), Cognitive

Theory, Lawrence Erlbaum Associats, New York, 1977.

Haverlock, R., The change agent´s guide to innovation in education, Englewood Cliffs, New Jersey, 1973.

Kvalitativ integrerad examination för högskolans vårdutbildningar, Charlotte Silén, Dag Domeij, Anne

Göransson, Karin Kjellgren, Marie Louise Törnvall, Monika Qvicker-Andersson, Hälsouniversitetet, 1993.

Examinationen

Examinationsuppgiften går ut på att visa att du kan göra en problembearbetning av ett unikt

scenario och att du har kunskap om och förmåga att använda för HEL 1 relevant kunskaper.

Formen för examinationen bygger på basgruppens arbetsätt. Examinationen är både skriftlig

och muntlig, och bedömningen utgår från kriterierna (se ovan). Vid examinationen ska varje

student också göra en reflektion/självvärdering av sin insats. Denna reflektion betygssätts

inte, och påverkar inte heller bedömningen, men utgör underlag för individuell återkoppling.

Förutsättningar, kriterier mm presenteras vid en föreläsning ”Inför examinationen” och i

”Anvisningar för examinationen i HEL 1”, som har publiceras i LISAM i Mappen

Kursmaterial/Examination före föreläsningen.

Regler/tider/anmälan till examination

Normalt ska varje student anmäla sig för att kunna delta i examinationer på universitetet. För

att underlätta administrationen på HEL 1 så har vi tagit bort detta krav. Ta med legitimation

till examinationen, se examinationsregler enligt “Ordningsföreskrifter vid

tentamensskrivningar“.

Examination av utbildningsavsnittet Hälsa - Etik – Lärande, del 1, äger rum vid två tillfällen

(se schemat). Är du frånvarande från första dagen så är examinationstillfället förbrukat. Du

genomför examinationen på samma ort som du har haft dina basgruppsträffar, med något

enstaka undantag.

Inga andra hjälpmedel än blanka papper, penna och radergummi (se ”Anvisningar för

examinationen”) är tillåtna om det inte finns ett beslut om särskilt stöd som har lämnats in till

examinator i förväg. Detta måste beviljas i god tid före examinationen. Vänd dig vid behov

till http://www.student.liu.se/funkis eller din studievägledare

http://www.hu.liu.se/ledning_kansli/studentenheten/studievagledning?l=sv

Godkänt resultatet vid examinationen redovisas med 6,5 högskolepoäng i LADOK cirka 15

arbetsdagar efter genomförd examination. Du får automatiskt ett mail med resultatet. Är

meddelandet ”tomt” så betyder det underkänt resultat.

Omexamination äger rum den 10 och 12 december. För att delta i omexaminationen så

måste du anmäla dig skriftligen till Marianne Lindwall marianne.lindwall@liu.se senast

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

13

den 3 december. Tid och plats för omexaminationen annonseras i LISAM och på HEL 1

hemsida http://www.hu.liu.se/hel_1?l=sv i samband med resultatet på ordinarie examination.

Bedömningskriterier vid examinationen

Scenariot ska problematiseras på ett strukturerat sätt och minst två för HEL 1 relevanta

aspekter i scenariot ska belysas. Varje aspekt kan belysas ut flera perspektiv, men det krävs

inte för godkänt resultat. Motivera de val du gör i bearbetningen. Den teori/fakta som tas upp

i den muntliga diskussionen ska beskrivas och förklaras (visar på kunskapsnivå), och

tillämpas på scenariot (relevans). ”Kritiskt förhållningssätt” visar på din förmåga att

argumentera/försvara ditt teorival, och att du kan skilja på egna åsikter och vedertagen

kunskap i argumentationen. ”Professionellt förhållningssätt” visar på dit förhållningssätt mot

övriga deltagare i form av bemötande och förmåga att lyssna, vilket visas genom att t ex låta

andra tala till punkt, genom att hålla den röda tråden i gruppens diskussion och att ställa

fördjupande frågor. De olika delarna poängsätts och för Godkänt resultat vid examinationen

krävs minst 70 poäng av 100 möjliga.

Problembearbetningen ska vara på nivå 3) enligt SOLO-taxonomin.

1) Prestuctural- Studenten har inte löst uppgiften på ett korrekt sätt vilket märks på att

problematiseringen är bristfällig/inte logisk, och saknar inre sammanhang (den röda

tråden saknas). Teorikunskaperna är för ytliga (omnämnandenivå), eller har inget

förklaringsvärde (ej relevant) för scenariot.

2) Unistructural- Problematiseringen är relevant och har ett inre sammanhang men belyser

bara scenariot ur en relevant aspekt.

3) Multistructural- Studenten har problematiserat och skapat överenstämmelse i

problembearbetningen, men har inte lyckats skapa ett inre sammanhang. Studenten har

visat teoretiska kunskaper (kan förklara vald teori) och tillämpar dessa kunskaper på

scenariot.

4) Relational- Studenten har visat förmåga att problematisera på ett strukturerat sätt, och har

skapat ett inre sammanhang i problembearbetningen. Studenten demonstrerar ett

analytiskt förhållningssätt till teori/fakta (kan förklara och kritisera vald teori), och

tillämpar dessa på scenariot.

5) Extended abstract – Studenten har visat förmåga att använda centrala fakta i ett vidare

och djupare sammanhang där jämförelser och värderingar görs, och slutsatser dras.

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

14

Allmänt

Självstudier

Studierna är på heltid. Den schemalagda tiden är begränsad till ca 15 timmar per vecka för att

ge tid för både individuella studier och gruppträffar utan handledare. Att lära sig att på ett

effektivt sätt utnyttja den egna tiden är en del av lärandet i kursen. Det kan gälla att söka

information, bearbeta kunskap, förbereda basgruppsträffar och seminarier mm. Det kan vara

en god idé att dokumentera läst litteratur tillsammans med reflektionen över val och hantering

av ny information i form av ett skriftligt underlag inför varje basgrupp. Detta underlag blir

sedan en samlad dokumentation av lärprocessen i HEL 1.

Föreläsningar

Föreläsningar används för att ge en introduktion till ett tema, eller för att ge en

sammanfattning av ett ämnesområde (gröna i schemat). Några föreläsningar är mer av

informationskaraktär (vita i schemat).

Litteraturlista

PBL innebär inte bara att formulera egna inlärningsmål, utan också att hitta relevant litteratur

av god kvalitet (se Bibliotekskunskapsundervisning). Det finns en litteraturlista som avser att

vara en hjälp på vägen, men den innehåller ingen obligatorisk kurslitteratur. Däremot har

några titlar valts ut som särskilt relevanta. Litteratur på listan har gjorts tillgänglig som

referensexemplar och finns på Hälsouniversitetets bibliotek, HUB och på Campus

Norrköpings bibliotek, CNB. Fler tips för integrationsmomentet HEL 1 finns på

http://guide.bibl.liu.se/hel

Resurspersoner

Som komplement till litteratur och föreläsningar kan studenterna själva kontakta

lärare/resurspersoner inom olika ämnesområden för att få specifika frågor belysta, hjälp med

ytterligare litteratur mm

Digital lärplattform – LISAM

Linköpings universitet har höstterminen 2013 startat en gemensam webbaserad

samverkansplats, kallad LISAM, som också utgör en lärplattform. I HEL 1 används

kursrummet för att göra samtliga dokument tillgängliga för deltagarna i HEL 1. Allt eftersom

LISAM utvecklas kommer basgruppernas dokumentation att kunna sparas så alla kan nå

dessa via kursrummet. LISAM kan också användas för kommunikation mellan individer eller

grupper i HEL 1. Logga in via https://lisam.liu.se och Min sida. Under ”Mina kurser” ska du

hitta Hälsa Etik Lärande, ht13. Får du problem så hör av dig till kursledningen.

Portfolio

Centralt i PBL är att synliggöra och utgå från det man redan kan, och att reflektera över vad

och hur man lär. Att reflektera innebär att ”tänka om det man tänker”. Detta underlättas om

man samlar dokumentation kring olika lärsituationer, t ex basgruppsarbetet, i en så kallad

portfolio. Portfolion utgör i första hand en metod för att organisera, planera och utvärdera det

självstyrda lärandet över tid. Portfolion ger också underlag för att kommunicera med andra

om det egna lärandet och hur man utvecklas, bl.a. i basgruppens utvärdering. För att stödja

din reflektion så börjar du med att skriva ”Brev till mig själv”.

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

15

Kursutvärdering

Det pågår ett kontinuerligt förbättringsarbete av form och innehåll i HEL 1. För att kunna

bedöma om förändringar leder till förbättringar krävs utvärderingar, och särskilt viktig är den

värdering ni studenter gör. Denna termin kommer två olika enkäter för att utvärdera olika

delar av HEL 1

1) en kursutvärdering kallad KURT från fakulteten

2) en utvärdering av föreläsningar och kursmaterial

Alla enkäter är elektroniska. Ta dig några minuter att fylla i dessa! Resultatet av tidigare

terminers utvärderingar finns att läsa i LISAM.

Brandsäkerhet

Inför varje schemalagd aktivitet är var och en ansvarig för att lokalisera närmaste nödutgång.

Vid brandlarm ska alla lämna lokalen och samlas på anvisad plats. När räddningstjänstens

insatsledare gett klartecken kan respektive verksamhet återgå.

Studierektor/Examinator

Univ lektor Johanna Dahlberg

E-post: johanna.dahlberg@liu.se

Telefon: 013 – 286876

Administratör

Marianne Lindwall

E-post: marianne.lindwall@liu.se

Telefon: 010 103 8676.

Besöks/postadress

Pedagogiskt Centrum

Hälsans Hus, ingång 14, plan 12

Campus-US, Linköping

LISAM

https://lisam.liu.se

Hemsida för HEL 1

http://www.hu.liu.se/hel_1/huvudsida

Ansvarig bibliotekarie

Katarina Jonzon

E-post: katarina.jonzon@liu.se

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

16

Litteraturlista HEL 1, ht13 Kursens teman berör många ämnen och områden och listan ska ses som en guide till relevant litteratur. Utöver

listans böcker finns en mängd likvärdig litteratur som kan användas. Det finns t ex vetenskapliga tidskrifter som

berör kursens innehåll och som kan användas, många kan läsas på nätet via Universitetsbiblioteket

http://www.bibl.liu.se/?l=sv

Listan är uppdelad i ”Förstahandsval” och ”Resurslitteratur”.

Förstahandsval

Backman, Y, Gardelli, T, Gardelli, V, Persson, A. Vetenskapliga tankeverktyg.

Studentlitteratur 2012

Elg M (red) Att lyckas med förbättringsarbete - förbättra, förändra, förnya.

Studentlitteratur, 2007.

Hård af Segerstad, H, Helgesson M, Ringborg, M, Svedin, L. Problembaserat lärande –

idén, handledaren och gruppen. Liber, 1998.

Morrison, V. An Introduction to Health Psychology (delas ut som kompendium men

finns också i bergänsad omfattning som elektronisk resurs på Linköpings

universitetsbibliotek) 2012 http://guide.bibl.liu.se/hel

Läs första kapitlet före första seminariet 20/23 september.

Rostila, M & Toivanen, S. Den orättvisa hälsan. Liber, 2012

Statens folkhälsoinstitut Tio år med svensk folkhälsopolitik. Folkhälsopolitisk rapport

2013. http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Tio-ar-med-svensk-

folkhalsopolitik/

Wijma B, Smirthwaite G, Swahnberg K (red) Genus och kön inom medicin- och

vårdutbildningar. Studentlitteratur 2010

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

17

Resurslitteratur

Antonovsky, A. Hälsans mysterium. Natur och Kultur, 2005.

Bojestig M, Peterson A. Bästa möjliga varje gång Professionell kunskap och

förbättringskunskap – broar till bättre vård, Landstinget i Jönköpings län, Qulturum 2007

http://www.lj.se/info_files/infosida32905/kliniska_boken_flygblad2.pdf

Boorse C. Health as a Theoretical Concept, Philosophy of Science, Vol. 44, No. 4. (Dec.,

1977), pp. 542-573

Brylde, B. & Tengland P-A. Hälsa och sjukdom – en begreppslig utredning.

Studentlitteratur, 2003.

Eriksson, K. Hälsans idé. Stockholm: Liber, 1997.

Nordenfelt, L. Livskvalitet och hälsa (elektronisk resurs på Linköpings

universitetsbibliotek). 2004 http://guide.bibl.liu.se/hel

Orth-Gomér, K., Perski, A. Preventiv medicin i teori och praktik. Studentlitteratur, 2008.

Pellmer, K & Wramner B. Grundläggande folkhälsovetenskap. Liber, 2002.

Collste, G. Inledning till etiken. Studentlitteratur, 2002

Länk till Statens Medicinsk-Etiska Råd SMER:s publikationer

http://www.smer.se/publikationer/

Jersild, PC Medicinsk etik i fickformat Finns i LISAM

Hammar Chiriac, E. & Hempel A (red) Handbok för grupparbete – att skapa

fungerande grupper i undervisning. Studentlitteratur, 2008

Partanen, P. Från Vygotskij till lärande samtal. Sanoma utbildning, 2008

Säljö, R. Lärande i praktiken. Norstedts akademiska förslag, 2005.

Thurén, T. Vetenskapsteori för nybörjare. Liber, 2007.

HÄLSOUNIVERSITETET

HÄLSA - ETIK – LÄRANDE, DEL 1

18

Turlista Campusbussen = Expressbuss 73 Giltig from 19 augusti tom 14 december 2013

http://m.liu.se

Basgruppsarbetet är schemalagt i Norrköping eller Linköping, medan alla föreläsningar

genomförs i Linköping. Detta innebär resor mellan studieorterna. För gratis resor med

Campusbussen måste du ha ett giltig LiU-kort eller annat av LiU utfärdat färdbevis.

Linköping (US-Universitetet-Mjärdevi)-Norrköping

US Maskincentralen 6.45 8.00 9.00 10.10 11.10 12.10 13.10 14.15 15.15 16.20 17.20 18.30

FOI X X X X X X X X X X X X

Vallfarten X X X X X X X X X X X X

Universitetet 6.55 8.10 9.10 10.20 11.20 12.20 13.20 14.25 15.25 16.30 17.30 18.40

Mjärdevi Center X X X X X X X X X X X X

Väster Tull X X X X X X X X X X X X

Söder Tull 7.45 9.00 10.00 11.10 12.10 13.10 14.10 15.15 16.15 17.20 18.20 19.30

Norrköping-Linköping (Mjärdevi-Universitetet-US)

Söder Tull 5.45* 6.50 7.55 9.05 10.10 11.10 12.15 13.15 14.15 15.15 16.20 17.25 18.25

Väster Tull 5.47* 6.52 7.57 9.07 10.12 11.12 12.17 13.17 14.17 15.17 16.22 17.27 18.27

Mjärdevi Center

CenterCCenter

X* X X X X X X X X X X X X

Universitetet 6.27* 7.32 8.37 9.47 10.52 11.52 12.57 13.57 14.57 15.57 17.02 18.07 19.07

Vallfarten X* X X X X X X X X X X X X

FOI X* X X X X X X X X X X X X

US Maskincentralen 6.45* 7.50 8.55 10.05 11.10 12.10 13.15 14.15 15.15 16.15 17.20 18.25 19.25

OBS! Fler tider finns i Östgötatrafikens tidtabell. Ändringar i tidtabellen kan förekomma. För aktuell tidtabell, ladda hem den i PDF format eller besök Östgötatrafiken hemsida. www.ostgotatrafiken.se/Tidtabeller/ Ange 73 som linjenummer