EN TIDNING OM LÄSANDE I SKOLAN FRÅN RABÉN & SJÖGREN OCH B. WAHLSTRÖMS – VÅREN 2019

LÄTTLÄSTA PÄRLOR UPPSLUKANDE ÄVENTYR FÖRFATTARBESÖK I SKOLAN

”Fantasy gör underdogen till hjälte”

Succéförfattaren Mats Strandberg:

LISA BJÄRBO OM ATT SLUKA SKRÄP BÖCKER

SPÄNNANDE PILOTPROJEKT MED LÄS-APP!

Bokserien alla dina elever pratar om!

6–9ÅR

HAR SÅLT I

300 000EXEMPLAR

Läslust2

INNEHÅLL VÅREN 2019

LÄSLUST GES UT AV RABÉN & SJÖGREN OCH B. WAHLSTRÖMS. TIDNINGEN DISTRIBUERAS AV SKOLVÄRLDEN.KONTAKT: Rabén & Sjögren, Box 2052, 103 12 Stockholm, tel: 08-769 87 50, www.rabensjogren.seREDAKTION: Terri Herrera, Denise Leonéus, Jon Lax, Olle Lidbom SKRIBENTER: Terri Herrera, Sofie Bergh OMSLAGSFOTO: Kajsa Göransson DESIGN: Denise Leonéus

Välkommen till Läslust!Läslust kommer ut i två nummer per år och tidningen ges ut av barn- och ungdomsbokförlaget Rabén & Sjögren och systerförlaget B. Wahlströms. Tanken är att du som lärare ska få tips och inspiration kring böcker och hur du kan arbeta med läsning i klassrummet.

I DETTA NUMMER ...

tittar vi närmare på myter om läsinlärning och läsning (nej, barnen sitter inte bara med näsan över en Ipad, även om det ibland känns så).

intervjuas Mats Strandberg om varför fantasy (nästan) alltid går hem.

följer vi med Emi Gunér på ett författarbesök i skolan.

berättar den prisbelönta författaren Lisa Bjärbo om böckerna som fick henne att bli en bokslukare.

trendspanar vi på nylanseringar av klassikerna, från Tolkien till Bröderna Lejonhjärta.

är tidningen som alltid full av boktips för alla åldrar och läsnivåer.

Håll utkik efter den här symbolen: den betyder att lärarhandledningar finns att ladda ner på: rabensjogren.se/laslustwahlstroms.se/forlarare

Psst! Har du frågor, funderingar – eller vill tipsa om hur just din klass arbetar med läsande? Mejla oss på: laslust@rabensjogren.se

Läslust innefattar olika delar. Bland annat arrangerar vi Läslust-turnén där våra aktuella författare besöker städer i hela Sverige. Med turnén vill vi nå ut till alla er som på något sätt jobbar med barn och läsning. Vi vill att ni lämnar en Läslustträff full av både inspiration men även konkreta idéer om hur man kan skapa och behålla läslusten.

I vår besöker vi fem städer. Håll utkik efter platser och datum på ditt lokala bibliotek eller på: rabensjogren.se/laslust

LÄRAR-

Läslust 3

PORTRÄTTET MATS STRANDBERG

POJKEN FRANK är ensam på dagarna, men på nätterna blir han ett monster som söker gemenskap hos andra utstötta väsen. Tonårin gen Linnéa försöker få ordning på sitt liv samtidigt som hon för söker bearbeta det faktum att hon är en häxa. 17-åriga Simon försöker hitta meningen med livet innan jorden går under i en kometkrasch. Vad har dessa barn och unga gemensamt? De är några av huvudpersonerna i Mats Strandbergs populära böcker: Monstret Frank-trilogin, Engelsfors-trilogin och den alldeles färska – och hyllade –ungdomsromanen Slutet.

För den som följt Mats Strand-berg under många år, från tiden då han var nöjesskribent på Afton-bladet, kan det te sig en smula förvånande att hans författande skulle komma att handla om andra

världar, undergång och ond bråd död. Men faktum är att han alltid har varit en fantasyfantast. Och det började med Astrid Lindgren.

– Man tänker inte på henne som en fantasyförfattare, ”Astrid

Fantasyböcker har gått från subkultur till att dominera barnlitteraturen. Vi pratade med succé­författaren Mats Strandberg om varför (nästan) alla älskar genren, att magin inte får ta över – och om Astrid Lindgren som fantasyförfattare.

text TERRI HERRERA foto KAJSA GÖRANSSON

Många lockas av tankar på att det finns en annan värld bortom vår egen.

Lindgren-böcker” har blivit en egen genre i sig. Men Mio, min Mio och Bröderna Lejonhjärta var stora fantasyupplevelser för mig som barn, säger han.

Därifrån var steget inte långt till Narnia-serien, Maria Gripes övernaturliga böcker och Michael Endes Den oändliga historien.

– Det fanns ärligt talat mycket tråkig barnlitteratur när jag växte upp och en hel del inom fantasy var till och med förbjudet på biblioteket, det ansågs inte vara fin litteratur. Istället fanns vardagsrealistiska böcker som hette saker som Varför måste mamma jobba? Så jag lämnade barnlitteraturen redan i mellanstadieåldern och kastade mig över Stephen King-böckerna. Som för övrigt inte heller fanns på alla bibliotek, vilket är svårt att tänka sig nu när han är så hyllad. En författarkollega berättade för ett tag sedan att hon blivit utskälld när hon frågade efter Stephen King på biblioteket som barn.

”I fantasy-världen får ensamma barn revansch”

Läslust4

Ålder: 42.

Bor: I Stockholm.

Aktuell med: Den kritikerhyllade ungdomsromanen Slutet, en samlingsvolym med de tre Monstret Frank-böckerna (kommer i maj 2019) och Monstret Frank som musikal på Junibacken. Dessutom jobbar han med ett hemligt bokprojekt för barn som släpps under hösten 2019.

Läslust 5

PORTRÄTTET MATS STRANDBERG

Varför tror du att fantasy älskas av så många barn?

– Många lockas av tankar på att det finns en annan värld bortom vår egen, en värld där barn är utvalda att rädda världen. Personligen älskar jag när magin används för att närma sig stora frågor som liv och död, ont och gott, mod och feghet, säger Mats Strandberg.

Det är också underdogens genre, menar han. Bo Vilhelm i Mio, min Mio, Bastian i Den oändliga historien, Bill i Det – de är alla barn som ingen tar någon notis om, men som får revansch.

– Det passade mig som var en ensam och lillgammal unge i Fagersta som helst umgicks med gamla tanter.… som Frank i din Monstret Frank-trilogi? Hur självbiografisk är den?

– En hel del, faktiskt. Förutom monsterdelen då. Och det tror

jag är nyckeln till att många barn älskar Frank. Karaktären är på riktigt även om magin inte är det. Jag skriver för barn som inte passar in och låter vemodet ta plats, något som för övrigt var Astrid Lindgrens expertområde.

MATS STRANDBERG har alltid velat skriva om relationer. Om ensamhet, utanförskap och att söka sin flock. När han lärde känna Sara Bergmark Elfgren, som han skrev genombrottsserien om Engelsfors med, så var deras huvudfokus att skriva om tonåringar. Vem man är, vilka roller man tilldelas och vad som händer när rollerna förändras. Länge brottades de med vad som skulle driva historien framåt. En musikal, ett mord?

– Trots att vi båda var fantasy-nördar tog det ett tag innan vi insåg att motorn skulle vara magi och apokalyps. Det var ju nästan för kul! Får man skriva så, frågade vi oss.

Svaret blev ett rungande ja. Deras första gemensamma bok Cirkeln blev en stor försäljnings- och kritikersuccé som skapade Engelsforsfeber hos både barn och vuxna.

– Det jag och Sara lärde oss när Cirkeln kom ut var att fansen var mest intresserade av

karaktärerna. Det behövde inte vara blixtar och ondska i varje kapitel, det var personernas samspel de ville åt.

SEDAN DESS har Mats Strandberg använt skräck och magi som ett huvudspår för att utforska karaktärer och situationer.

– Vad händer när mobbade Anna-Karin i Cirkeln inser att hon har kraft att påverka andra? Själv-klart missbrukar hon den gåvan. Och hur utvecklas Frank, som är klen och dålig på sport av att vara

Jag skriver för barn som inte passar in och låter vemodet ta plats, något som för övrigt var Astrid Lindgrens expertområde.

Böckerna behandlar ofta tunga ämnen, fast i en annan skepnad.

Det fanns ärligt talat mycket tråkig barnlitteratur när jag växte upp och en hel del inom fantasy var till och med förbjudet på biblioteket.

En av nycklarna till att få barn att läsa mer, menar Mats, är just att läsa samma böcker.

”När man pratar om barns läsning låter det ofta så tråkigt. Som om det är en skoluppgift som barnen ska utföra. Men de gör ju som man själv gör. Vuxna kan dessutom själva få ut massor av att läsa barn- och ungdomsserier. Man vinner mycket på att läsa ihop och diskutera.”

Två boktips för barn och unga:Jenny Jägerfelds COMEDY QUEEN är inte en fantasyroman men helt fantastisk och så berörande.Läsålder: 9–12 år.

Patrick Ness & Siobhan Dowd SJU MINUTER ÖVER MIDNATTDet är den senaste boken som fick mig att fulgråta. Boken är slut på förlag, men finns på biblioteket.Läsålder: 9–15 år.

Läslust6

OM UTANFÖRSKAP OCH SJÄLVKÄNSLAMONSTRET I NATTEN av Mats Strandberg & Sofia FalkenhemDagen då Frank Steen fyller nio år blir han hundbiten i handen, och snart börjar Frank drömma konstiga drömmar. I drömmen är han täckt av lurvig päls och springer i skogen på fyra ben. Det enda han vill är att bli klappad, kliad mellan öronen och gosad med. Men varför blir alla så rädda?

En berättelse om att inte passa in, och om att hitta sin egen flock.

Monstret i natten är den första boken i serien om Monstret Frank.

stark och modig på nätterna? Jag tänker mig honom lite som en Clark Kent i barnversion.

NÅGOT SOM Mats Strandberg blir trött av är när fantasy betraktas som mindre bra litteratur. Böckerna behandlar ofta tunga ämnen, fast i en annan skepnad, menar han.

– Hungerspelen handlar om diktatur, rättvisa och uppror. Harry Potter om politik och rasism och om jag får prata om mina egna böcker handlar Engelsfors böcker na både om utsatthet och vikten av att samarbeta. Jag och Sara bröt mot genrestandarden eftersom vi inte skrev om EN utvald, utan om flera som måste sammanfoga sina krafter.

FINKULTUR ELLER ej, fantasy-litteratur når ofta barn som annars är svårflörtade när det gäller litteratur. Många är de lärare och skolbibliotekarier som förundrat bevittnat hur tidigare motvilliga elever slukar Harry Potter-böckern eller Engelsfors-trilogin. Och inte för inte valdes Monstret i natten av Mats Strandberg och Sofia Falkenhem till årets bokgåva för alla tredje-klassare i Göteborg. Fantasy går hem hos de flesta.

– Extra roligt är det när familjer kommer fram på boksigneringar och har läst och pratat om mina böcker tillsammans.

SORGLIGT, BERÖRANDE OCH KLOKTSLUTET av Mats StrandbergDu är 17 år gammal. Det är sommar och världen ser ut precis som vanligt. Men du vet vad som är på väg. Om en månad är vi alla borta.Vad vill du göra den sista tiden? Vem vill du vara med när allt tar slut? Hur känns det att veta exakt vilket klockslag du ska dö? Slutet är Mats Strandbergs första ungdomsroman sedan Engelsforstrilogin.

UNGAVUXNA

6–9ÅR

LÄRAR-

Läslust 7

BOKTIPS FANTASY

Fängslande fantasy

BUBBLAN av Siri Pettersen. 9–12 år.

JAKTEN PÅ JACK – Samlingsvolym av Martin Olczak & Anna Sandler. 6–9 år.

FLICKAN PÅ KYRKOGÅRDEN Spöksystrar del 1 av Mårten Melin & Hanna Granlund. 6–9 år.

ESTER TAGG OCH SJÖORMENS ÖGA del 2 av Linn Åslund & Rebecka Helmersson. 6–9 år.

SKUGGAN av Helen Ekeroth. 9–12 år.

DROTTNINGENS ÅTERKOMST Spegelspelet del 1 av Maud Mangold. 9–12 år.

SKOGENS SYSTRAR – FROSTEN del 6 av Petrus Dahlin. 9–12 år.

HARRY POTTER OCH DE VISES STEN av J.K. Rowling. 9–12 år.

DE SVARTA LILJORNA Landet Verdisia del 2 av Andreas Kundler & Lisa Linder. 9–12 år.

DE ODÖDA av Johan Egerkrans. 9–12 år.

STEAMPUNK FÖR

LÅGSTADIE-BARNEN!

LÄRAR-

LÄRAR-

Läslust8

BLODISANDE OCH VACKER ”FAKTABOK”

OM VÄSEN

EN HALV MILJARD

LÄSARE HAR INTE FEL

Läslust 9

KNÄCK LÄSKODEN MYTER OM BARNS LÄSNING

De läser mer än du tror!

MYT 1: Långvarigt nötande är bästa metoden för att utveckla läsningen. Stämmer den? Nej.

ÅR 2011 presenterade professor Ulrika Wolff och hennes team på Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet en studie som undersökte vilken metod som bäst kunde hjälpa barn med problem med ordavkodning: Intensiv träning under en kort period eller den undervisning skolan erbjöd.

– Det vanliga speciallärarsystemet innebär ofta att många elever får hjälp under lång tid, säger Ulrika Wolff. Någon får 20 minuter här, andra 10 minuter två gånger i veckan och man kommer sällan till ett

tydligt avslut, eleverna kommer inte ikapp.

I studien screenades 112 av 2200 elever i årskurs 3 fram, och delades in i en grupp med intensivträning och en kontrollgrupp som fick den specialundervisning som skolan vanligtvis erbjöd.

– Det var viktigt för oss att ha en kontrollgrupp att jämföra med.

Den första gruppen fick träna 40 minuter om dagen med specialpedagog i 12 veckor, där man framför allt tränade ordavkodning, läshastighet och läsförståelse.

Resultatet: eleverna som

intensivtränade hade för-bättrat allt från stavning och ordavkodning till läshastighet gentemot kontrollgruppen. Gapet

Nej, man blir inte snäll av att läsa – tyvärr. Vi har tittat närmare på tre myter och gamla sanningar om barns läsning.

text TERRI HERRERA

höll i sig ett år senare och under uppföljningsstudien år 2016, drygt fem år senare, höll resultaten i ordavkodning i sig.

– De slutsatser man kan dra av dessa studier – och liknande internationella studier – är att strukturerad intensivträning i tidig ålder är den mest effektiva metoden när man ska träna ordavkodning. Men det här är inget vaccin, det är mer som insulin. Man måste fylla på och underhålla färdigheterna. Kanske inte lika intensivt, men det är viktigt att man fortsätter arbeta med samma strategier som barnet redan känner igen, och inte bara släpper, säger Ulrika Wolff.

Och, det viktigaste är att det blir av.

– Man behöver inte vänta på stora utredningar utan fokusera på komma igång tidigt. Min erfarenhet är att planerade tider försvinner. Fortfarande sker den mesta specialundervisningen på högstadiet och då med fokus på beteende. Många skolor har svårt att vända skeppet och istället fokusera på tidiga insatser.

En ”undermyt” är att eleverna tycker att lästräningen är tråkig. Men Ulrika Wolffs erfarenhet är tvärtom att de har tyckt att övningarna har varit roliga.

– Det har varit lätt att se framsteg och det motiverar så klart, säger hon.

MYT 2: Skärmen har konkurrerat ut boken.Stämmer den? Nja.

HUR OFTA hör man inte att dagens barn och unga bara sitter framför en skärm istället för att läsa? Olika undersökningar om läsning visar dock att det inte riktigt är så.

Ulrika Wolff, professor på Göteborgs universitet.

Foto: Torbjörn Lundgren

Läslust10

Foto: Viktor Gårdsäter

Barnboksförsäljningen har ökat med 20 procent de senaste fem åren och barnböcker är de mest utlånade på biblioteket. Analysföretaget Nielsen presenterade 2014 en rapport som i korthet gick ut på att läsning fortfarande är den främsta fritidsaktiviteten hos barn i åldrarna två–tio år. Däremot, vid 11–13 år börjar läsandet minska och intresset för tv-serier och spel ökar. Och mellan 14–17 års ålder tappar läsningen ännu mer mark, då sociala medier står i fokus. Dock, ska tilläggas, att barn och unga hanterar mycket text under den tid de sitter vid skärmen. Det blir inte så mycket skönlitterär läsning, men däremot mycket läsande och skrivande.

MYT 3: Man blir en bättre människa av att läsa.Stämmer den? Nej – men en bättre läsare.

VI BÄR nog alla på den lite halvluddiga föreställningen att skönlitterär läsning tränar upp empatin och liksom vaccinerar barn mot rasism, extremism och andra odemokratiska tankar. Men det finns ingen sådan universalmedicin. Magnus Persson, professor i litteraturvetenskap vid Malmö Universitet, har granskat vilka värden vårt samhälle tillskriver litteratur i avhandlingen Den goda boken (2012). Han konstaterar att läsning är bra för mycket, som fantasin, men det finns inga

garantier för att man blir en god människa av läsning.

– Det har funnits djupt belästa människor som samtidigt varit riktiga svin, sa han i en intervju i Svenska Dagbladet år 2018. Men genom att läsa brett och mycket blir man tveklöst en bättre läsare. Och det är ju verkligen inte det sämsta.

KÄLLOR: Betänkande av Läsdelegationen, Boktugg.se, Svensk bokhandel, Svenska Dagbladet, Kulturrådet, Effects of a randomised reading intervention study: An application of structural equation modelling av Ulrika Wolff.

Läslust 11

Ålder: 47.

Bor: Högst upp i ett höghus i Stockholm tillsammans med man och tre barn.

Yrke: Copywriter, översättare, skribent och barnboksförfattare.

Aktuell med: Bokserien om Nina, som används i många förskole- och lågstadieklasser som hög-läsningsbok och som en del i värdegrundsarbetet.

KLASSRUMMET FÖRFATTARBESÖK

Läslust12

När författaren kom till skolan

DET ÄR en kylig december-förmiddag och barnen på skol-gården är rustade för vädret med varma dunjackor, täckbyxor, mössor och vantar. Men inne hos förskoleklassen är det varmt och hemtrevligt. Precis vid ingången har barnen gjort ”fotälgar” och julgranar i kartong. Räkneböckerna på borden skvallrar om vad barnen sysslat med under förmiddagen.

– Du kan väl börja? Vad har du för fråga? Författaren Emi Gunér vänder sig mot eleven närmst till vänster.

På en rund, mörkblå matta sitter Emi Gunér på en stol med barnen i en cirkel omkring sig. Barnen har svårt att sitta stilla och i händerna håller de hårt i sina skrivböcker. De har för berett frågor och kommentarer inför

besöket av författaren till Nina-böckerna.

– Hur blir bokstäverna så tydliga när man skriver en bok? undrar ett barn.

Den populäraste frågan är: Hur många böcker har du skrivit? Men barnen utbrister också hela tiden att de älskar böckerna om Nina. Ett barn ställer en fråga om husdjur och Emi Gunér öppnar upp frågan för hela klassen:

– Har ni några husdjur? Barnen börjar tveksamt att

prata och berätta om sina djur, men strax mjuknar stämningen och de börjar prata allt mer i munnen på varandra.

– Jag har också ett djur, utbrister en pojke, det är min lillebror!

Hela klassen brister ut i gap-skratt och den genuina glädjen sprider sig i rummet.

EMI GUNÉR uppskattar författar-besöken mycket och menar att barnen många gånger kan ha bättre idéer än hon själv. Genom besöken får hon en chans att faktiskt träffa och interagera med sina läsare.

– Jag kan ju skriva något som jag tänker att de kommer att skratta åt, men jag vet ju egentligen inte vad de tycker är roligt förrän jag träffar dem och ser deras reaktioner i verkligheten, säger hon.

DET PRASSLAR i rummet när barnen viftar med och bläddrar i sina skrivböcker. Glada rop och skrik hörs från skolgården och barnen som redan har lunchrast.

– Det här var en väldigt trevlig publik, utbrister Emi Gunér när de gått hela vägen runt i cirkeln.

Hon plockar sedan fram en svart tygväska.

– Kan ni gissa vad man behöver för att skriva en bok? Jag har nämligen tagit med mig mitt jobb i den här väskan!

Ett barn gissar på en skriv-maskin.

– Du har nästan rätt, säger Emi Gunér och plockar fram sin dator.

Därefter plockar hon fram laddare, sina tidigare böcker, hörlurar och frukt och förklarar varför varje föremål är viktig i hennes skrivprocess. Slutligen dyker godis upp ur väskan och barnen skiner upp som solar.

– Ibland behöver man godis för att motivera eller belöna sig själv, förklarar Emi Gunér.

Jag kan ju skriva något som jag tänker att de kommer att skratta åt, men jag vet ju egentligen inte vad de tycker är roligt.

Kan ni gissa vad man behöver för att skriva en bok?

Högläsning, roliga frågor och hemlisar i städskrubben. Vi följde med Emi Gunér på författarbesök i en skola i Stockholm.

– Besöken skapar en koppling mellan författare och berättelse, säger hon.

text & foto SOFIE BERGH

Läslust 13

HON LÄSER ett kapitel ur den tredje boken i serien om Nina, Nina & Jim – hemlisar & kompisar. Barnen sitter alldeles tysta och stilla. Det enda ljud som hörs i rummet är författarens röst som berättar om Ninas nya äventyr.

– Barn har en sådan fantastisk fantasi och inlevelseförmåga och de lever med berättelsen. Det är svårt för dem att greppa att det är någon som sitter och hittar på allt det här. Besöken gör författandet mer konkret för dem, det skapar en koppling mellan författare och berättelse, säger Emi Gunér.

Hit vänder du dig: De flesta författare finns att boka via Författarcentrum, men det finns också fristående bokningsföretag, som Kulturpedagogerna. Några författare sköter bokningar av besök själva och i dessa fall kontaktar man författarna direkt.

Så gör du: Hos Författarcentrum behöver du registrera ett arrangörskonto innan du kan logga in och göra en bokningsförfrågan. En förmedlare tilldelas ärendet och sköter kontakten med författaren. När bokningen är klar skickas en bokningsbekräftelse med information om arrangören,

författaren, arvodet, uppdragets art och längd. Kontakta förmedlingen i god tid, flera författare är uppbokade flera månader framåt.

Så mycket kostar det: Grundpriset ligger ungefär mellan 5 000 och 10 000 kronor. Oftast står man även för författarens resa och eventuell övernattning (vid behov). Tips inför besöket: Ha en dialog med författaren: Vad är tanken med besöket? Vad vill klassen/skolan få ut av det? Förbered klassen på för fattar-besöket. Berätta om författaren, läs böckerna, prata om det författaren skriver om.

Barn har en sådan fantastisk fantasi och inlevelseförmåga.

Klistermärken och stämplar kan också vara en del av författarbesöket.

KLASSRUMMET FÖRFATTARBESÖK

Läslust14

Samtidigt väcker det en med-vetenhet hos eleverna om att man faktiskt kan jobba med att skriva böcker, menar hon.

HON VISAR upp en svart bok med ett hav och en fyr avbildat på framsidan och börjar berätta om hur hon kommer på nya idéer till sina böcker. Boken har titeln Recept på drömmar och plötsligt utbrister hon:

– Har ni en städskrubb? Och visst har de det. Emi

Gunér förklarar att boken hon håller i handen är väldigt speciell

och på vilket sätt ska de få se i skrubben. Barnen ställer sig ivrigt på led och tillsammans med sin ”handkompis” får de två och två gå in till författaren i skrubben för att titta i boken. När de kommer ut är de så exalterade att de pratar i munnen på varandra. I ljuset visar sidan i boken en kanin, men när man släcker lampan skuttar kaninen ner i ett hål. Barnen hoppar omkring och skrattar medan pedagogerna försöker fösa dem mot den runda mattan igen.

– Författarbesöket är väldigt positivt i vårt arbete kring att arbeta med att stimulera barnens intresse för böcker. Barnen tycker att det är spännande att få möta en författare och ställa frågor om en bok de läst och tyckt om, det väcker deras nyfikenhet, säger pedagogen Jessica.

VÄL TILLBAKA i cirkeln är det dags för utdelning av Nina-klistermär-ken och Ninastämplar och ännu

lite mer högläsning innan det är dags att avrunda. Barnen pratar ivrigt med varandra och disku-terar vilka typer av böcker de ska skriva när de blir stora.

– Kan jag få din autograf? frågar ett av barnen.

Emi Gunér skrattar och säger att hon mer än gärna skriver autografer till alla i klassen och de spralliga barnen bildar ett led.

EFTERÅT, NÄR vi har lämnat skolområdet bakom oss, frågar

Författarbesöket är väldigt positivt i vårt arbete kring att arbeta med att stimulera barnens intresse för böcker.

jag Emi Gunér vilken som är den roligaste frågan hon har fått vid ett författarbesök.

– Det är väldigt roligt att få höra vad tandfen kommer med, säger hon och skrattar. Det är allt från stora belopp till en krokodilhand. En gång hade jag skrivit om en köttätande växt i en bok och ett barn utbrast: ”Jag hade en kött-ätande växt hemma förut, men jag matade den med mariekex så att den dog.” Sådan gör för fattar-besöken extra roliga, förstås.

Emi Gunérs bokserie om Nina får barnen att skratta och känna igen sig. Serien handlar om vanliga vardagshändelser som kan kännas både nya och omtumlande när man upplever dem för första gången. Nina går i förskola, börjar förskoleklass och har sitt första riktiga sommarlov. Hon har hemlisar, övar på bokstäver och sover över hos en kompis för första gången.

Nina-böckerna handlar om allt det där som är nytt, spännande

och kanske lite, lite läskigt i de nervkittlande åren mellan fem och åtta. Om att börja en ny klass och bara känna igen vissa, om att träffa nya kompisar som skrattar åt samma sak som en själv och om att äta mat i en riktig matsal.

Den första delen i Emi Gunérs bokserie om Nina gavs ut 2015 och blev genast en favorit. Böckerna passar perfekt för högläsning och används som en del av värdegrundsarbetet i många förskole- och lågstadieklasser.

LÄRAR-

FÖLJ MED IN I NINAS VÄRLD! NINA OCH SNÖLEOPARDEN Nina del 1 NINA BÖRJAR SKOLAN Nina del 2 NINA & JIM - HEMLISAR & KOMPISAR Nina del 3 NINAS SOMMARLOV Nina del 4 av Emi Gunér

6–9ÅR

Läslust 15

BOKTIPS LÄTTLÄST

Böcker för nybörjarläsarna

ETT MONSTER PÅ TIVOLI Familjen Monstersson del 11 av Mats Wänblad & Pelle Forshed.

DEN STULNA PLÅNBOKEN Skoldeckarna del 3 av Lena Lilleste & Lena Forsman.

RÅTTSVANSARNA av Anna Hansson & Maria Andersson Keusseyan.

PIRATENS VÅLNAD av Mårten Melin & Jimmy Wallin.

VÄCK MONSTRET! Tidens Hjältar del 1 av Sofi Hjort & Kim W. Andersson.

SPRÅKOMATEN Stjärnor och planeter del 2 av Mats Wänblad & Kenneth Andersson.

Rabén & Sjögrens Lättläst-serie har kort och läsvänlig text, spännande handling och massor av färgstarka bilder. Själva berättelserna är skrivna med gemener och i bilderna finns prat-bubblor med versaler.

STOLTHET = ATT LÄSA UT EN HEL BOK

SJÄLV!

Läslust16

FÖRSVARA RÄTTEN ATT VARA SÄMST!F SOM I SÄMST av Cilla JackertJonna är sämst på allt. I skolan, hemma, med kompisar (om hon nu hade några, alltså). Inte för att hon bryr sig. Det enda hon vill göra är att ligga i sängen, peta näsan och äta godis. En historia om att vara sämst, att vara bäst – och att det ena inte alltid är mycket bättre eller sämre än det andra. Läsålder: 9–12 år.

VARDAGSLIV MED EN SJUK PAPPASELMA OCH PAPPA av Katja TydénDet finns bra dagar när pappa är som vanligt. När han kan hämta Selma och lillebror från skolan tidigt, och aldrig har bråttom. Men pappa har cancer och tar mediciner som gör att han blir så trött att han knappt orkar vara pappa. Och mamma är arg jätteofta! Tur att Selma har skolan och bästisen Fia. Läsålder: 6–9 år.

BOKTIPS STARKA KÄNSLOR

Skratt och tusen tårar

LOVE IS IN THE AIRKÄRLEK 11 berättelser för mellanstadietHur känns det egentligen, det där som alla pratar om? Vi har samlat elva pirriga noveller för mellanstadiet. De är ganska olika varandra, men alla handlar egentligen om en och samma sak: kärlek. Några medverkande: Oscar Danielson, Mats Jonsson, Sara Kadefors, Johanna Lindbäck och Rebecka Åhlund.Läsålder: 9–12 år.

FÅR MAN MOBBA EN MOBBARE?SÅ HIMLA TASKIGT av Cina FriednerHenrietta Nilsson styr och ställer i klassen. Något måste göras! Och det är Manda och Lilly som måste göra det. Men hur ska de komma åt henne? Kanske genom hennes Youtube-kanal Cool Girl? Kul och rappt om relationer och hierarkier på mellanstadiet. Läsålder: 9–12 år.

SPIONEN I ÄPPELTRÄDET av Christina Wahldén. 9–12 år.

COMEDY QUEEN av Jenny Jägerfeld. 9–12 år

HILDA OCH ÅRETS KALAS av Christina Lindström. 6–9 år.

HELT FANTASTISKT av Mårten Melin. 9–12 år.

JENNAS DAGBOK 1–3 av Pernilla Gesén. 9–12 år.

VINTERSPORT GÅR BORT av Marie Hammar & Abbe Wahlquist. 9–12 år.

PIRRIGT, JOBBIGT,

FNISSIGT OCH ALLDELES

UNDERBART!

Läslust 17

Fanns det någon särskild bok som gjorde att du knäckte läskoden?

– Jag minns ingen specifik bok, men jag minns den stora massan av översatta serier som gjorde mig till van läsare sen. Alla Kittyböcker, alla Tvillingarna på Sweet Valley High, alla kassar med hästböcker som jag plöjde

igenom. Jag ärvde papperskassar fulla med böcker från mamma och från en tjej som var några år äldre i bekantskapskretsen. Jag är helt säker på att det myckna plöjandet var det som övade upp min läsning. De där berömda 10 000 timmarna som krävs för att bli riktigt bra på något, du vet? Jag la dem helst på trettiosju böcker i samma serie. Vilken var den första boken du läste på egen hand?

– Det finns historier om hur mamma eller pappa råkade somna när de läste högt för mig

och mina syskon, och när de vaknade till igen märkte de hur jag tagit över boken och fortsatt läsa för de andra. Det måste ju ha varit tidigt i min läskarriär. Kanske läste jag Klarbärskalaset av Edith Unnerstad? Eller Vår på Ruckelbasta av Kerstin Nihlén. Det var våra favoriter. Hur kändes det?

– Det var en kick att lära sig läsa. När det gick upp för mig att nu kan jag själv, nu kan jag läsa alla böcker, nu kommer de aldrig att ta slut. Det var samma känsla som när vi var på bibblan, och pappa sa ”du får låna hur många du vill”. Så rik! Kände jag mig. Och girig. Vilken typ av läsare var du som barn? Vad läste du och hur mycket?

– Jag blev väldigt mycket läst för som litet barn. Jag har två föräldrar som älskade att läsa högt, och två småsyskon som gillade att lyssna. Långt upp i tweenieåldern låg jag där och lyssnade när mamma läste Astrid Lindgren och Maria Gripe, och nästan alla läsupplevelser jag minns innan tonåren är högläsningstillfällen. Vår bästa

gemensamma bok var nog Bröderna Lejonhjärta. Jag fattar inte hur mamma pallade att läsa den utan att gråta ögonen ur sig?

Men jag vet exakt hur hon låter på rösten när hon blir rörd, för det ingick nästan jämt. Då tårades mina ögon som på beställning också.Hade du någon favoritbok?

– Jag hade många! En lång period var jag väldigt förtjust i böcker som kändes ”förr i tiden” och innehöll flickor med flätor och klänningar och kanske ett ok över axlarna? Jag läste Kulla-Gulla, Lilla huset på prärien och Anne på Grönkulla. Åh, vad jag älskade Anne! Fanns det någon bok som gjorde att du ville bli författare?

– Det fanns inte en, det fanns massor. Finns! Steget från att älska att läsa till att tänka ”jag vill också” var så kort. Som barn kopierade jag upplägget

BOKSLUKAREN LISA BJÄRBO

Jag älskar högläsning!”

”

Som barn var författaren Lisa Bjärbo en bokslukare som satsade mer på kvantitet än kvalitet. Och så fick huvudpersonerna gärna ha ett ok över axlarna.

text TERRI HERRERA

Nu kan jag själv, nu kan jag läsa alla böcker, nu kommer de aldrig att ta slut.

Steget från att älska att läsa till att tänka ”jag vill också” var så kort.

Läslust18

från Kittyböckerna och skrev egna mysterier, snodde Astrid Lindgrens miljöer och gjorde egna sagor, ritade av bilderna i Majas Alfabet och skrev egna

bokstavsverser, gud, jag höll på så hela tiden. Härmades. Jag tror jag gör så fortfarande. Om du skulle rekommendera EN barnbok till ett barn på låg- eller mellanstadiet, vilken skulle det då vara?

– Det går ju inte att välja en? Men jag skulle inte välja en av mina egna barndomsfavoriter. Jag är rätt trött på nostalgiska vuxna boktipsare. Det finns för mycket

skitbra nyutkommen litteratur för att tjata om de gamla vanliga klassikerna hela tiden. Så jag säger Det fina med Kerstin av Helena Hedlund. Den är underbar. Den kan man läsa för en ettagluttare till exempel. Eller för sig själv.Vilket råd skulle du ge till lärare som vill stimulera barns läslust?

– Läs högt! Ta hjälp av en bibliotekarie för nya boktips! Låt gärna barnen läsa lite varje dag, men lägg dig inte direkt i vad de läser. Och sätt gärna upp en hylla i klassrummet där du ställer böcker med framsidan utåt. En tavellist räcker! Byt ut och fyll på och flytta om böckerna och låt barnen plocka böcker där som i en godisbutik. Vad hoppas du att barn tänker när de läser dina böcker, som till exempel Viggo och rädslolistan?

– Jag hoppas att det finns barn som hittar sig själva i Viggo, och

får syn på sin egen vardag, sina egna känslor eller sina egna tankar i berättelsen. Igenkänning kan betyda allt. Inte minst om man är en lite harig och känslig kille, som Viggo är. Och så hoppas jag verkligen att barn fnissar ibland när de läser mina böcker också. Fniss är livet! Fniss och känslor.Låt gärna barnen läsa lite

varje dag, men lägg dig inte direkt i vad de läser.

VIGGO OCH RÄDSLOLISTAN av Lisa Bjärbo

6–9ÅR

LÄRAR-

Lisa Bjärbo, 38 år, skriver böcker för både barn och unga. 2018 belönades hon med Astrid Lindgren-priset.

Foto: Lisa Bjärbo

Läslust 19

NÄSTAN ALLA älskar klassikern. I alla fall när de väl börjar läsa den. Men det kan onekligen vara en utmaning att locka en småskeptisk läsare att ens öppna pärmen – i synnerhet om inte omslaget lockar.

– Förr tenderade omslagen att vara lite barnsligare, säger Cecilia Knutsson, publicistisk chef för textböcker på Rabén & Sjögren. För bara fem–sex år sedan hade man ett annat, snällare uttryck. Allt har dessutom flyttat upp ett snäpp. Våra böcker för 9–12 år ser ut som ungdomsböckerna gjorde för tio år sedan, och ungdoms-böckerna ser mer ut om vuxen-romaner. Jag tror att det beror på att dagens barn är mer vana att läsa av olika typer av bildspråk.

BOKOMSLAG ÄR viktiga. De är det första läsaren ser och det gäller att dra till sig intresse och väcka nyfikenhet. Därför är det inte konstigt att allt fler klassiker

paketeras om för att upptäckas av en ny generation läsare.

Den generella trenden går mot mer kommersiella och direkta omslag, som när Tolkiens älskade Sagan om Ringen-böcker gavs ut på nytt och omslagen pryddes av bilder från filmerna. De inbitna

fansen rasade, men böckerna hittade en ny läsekrets.Ett annat exempel, som både upprört och blivit en succé, kom i kölvattnet av den massiva Twilight-trenden som var som starkast för ungefär tio år sedan. I boken har huvudpersonerna Bella och Edward klassikern Svindlande höjder av Emily Brontë som sin favorit. Förlaget Harper Collins var inte dummare

Så får klassikern ett nytt livI dag tar det visuella stor plats i samhället, speciellt för barn och ungdomar. Därför är det inte konstigt att allt fler barn­ och ungdoms­klassiker stöps om för att locka nya läsare.

text TERRI HERRERA

TREND NYA OMSLAG

Generellt ligger vi i Sverige i framkant när det gäller formgivning av böcker.

än att de relanserade boken med omslag i samma stil som Twilightböckerna; svart, rött och vitt med en gotisk touch. Dessutom lade man till texten ”Love Never Dies” och en liten röd boll där det stod ”Bella’s and Edward’s favourite book”.

Lite väl magstarkt, tyckte många, och på brittiska kultursidorna rasade debatten om man fick göra så här med ett kulturarv. Samtidigt: Boken med ”Twilight-omslaget” ledde till att Svindlande höjder åter hamnade på topp listorna – över 150 år efter att den gavs ut första gången.

– Generellt ligger vi i Sverige i framkant när det gäller formgivning av böcker, säger Cecilia Knutsson. Men britter och amerikaner är ännu lite modigare och har ofta ett oerhört avspänt förhållande till sina klassiker. Man kan göra väldigt kaxiga omslag men experimenterar även med innehållet. Till exempel har man låtit kända författare, som norske deckarförfattaren Jo Nesbø, tolka Shakespeare.

DE FLESTA nyutgivningar av klassiker skapar dock inte särskilt mycket debatt utan välkomnas snarare. I USA har Vita Huset i samarbete med New York Library och the Digital Public Library of America initierat ett projekt som heter Recovering the classics, där man bett illustratörer och grafiska formgivare att ta sig an hundra klassiker. Målet är att de omgjorda böckerna ska spridas i skolor och bibliotek över hela landet, samt finnas som e-bokomslag. På projektets hemsida skriver man att syftet förstås är att hitta nya omslag som kan fånga och förmedla vad som gör dessa böcker spännande och inspirerande.

Läslust20

GODNATT MISTER TOM av Michelle Magorian2009 fick en av våra mest älskade böcker ett modernt omslag för att hitta till en ny läsekrets.

9–12ÅR

RULLA RULLA KULA, HOPPA PÅ KLACK OCH SULA av Lennart HellsingHär har 13 av våra mest intressanta illustratörer tolkat varsin text av Lennart Hellsing.

3–6ÅR

MIO, MIN MIO av Astrid Lindgren 2011 gavs flera av Astrid Lindgrens verk ut på pocket med oillustrerade inlagor.

9–12ÅR

Därför ville vi ge boken nya illustrationer som kanske passar den läsargruppen bättre.

I SVERIGE har nyutgåvan av Bröderna Lejonhjärta, med verk av konstnären Jesper Waldersten, väckt stor uppmärksamhet.

– Böckerna med Ilon Wiklands fantastiska illustrationer kommer självklart att finnas kvar, men parallellt med det behöver vi även föra Astrid Lindgrens berättelser in i framtiden och prova nya uttryck. Bröderna Lejonhjärta skrevs ursprungligen för mellanstadiet – och delvis faktiskt för högstadiet. Det är ju en tung historia om död och ondska.

Därför ville vi ge boken nya illustrationer som kanske passar den läsargruppen bättre.

KLASSIKERNA ÄR densamma men paketeringen växlar, kort sagt. Och förhoppningsvis blir de skeptiska läsarna lite mindre svårövertalade när de tittar på ett omslag gjort av favoritillustratören, med bilder från älsklingsfilmen – eller gotiska blommor. Ändamålet kanske ändå helgar medlen?

Cecilia Knutsson med tre varianter av Bröderna Lejonhjärta.

Läslust 21

SÅ JOBBAR VI PILOTPROJEKT

Varför inte testa?”

”

SKOLAN, SOM ligger på Värmdö, har 200 elever i årskurserna F–5. Dessutom driver man en förskola med drygt 100 barn. Under flera år har man arbetat med läsning i alla grupper och årskurser.

– Vi arbetar med många läsfrämjande insatser: Läsläxor, biblioteksbesök, högläsning varje dag, elevernas egna dagliga lässtunder, att äldre elever läser för yngre ... De som inte har föräldrar som kan hjälpa till med läxan får en egen stund med lärare. Dessutom har vi fått med oss både fritids och förskolan i arbetet, säger Maria Björsell, läromedelsförfattare och speciallärare på Grantomta Montessoriskola.

PÅ FRITIDS har personalen fått fortbildning inom läsande. Där pågår både högläsning och läsgrupper.

– De läser kortare böcker istället för kapitelböcker eftersom gruppen varierar från

dag till dag. Och de har just upptäckt Radioteatern!

TVÅ STORA nyheter har införts under 2018: Ett eget skolbibliotek och ett pilotprojekt.

– Vårt lilla bibliotek har alltid öppet. Vi är tydliga med att det

inte får bli en lekplats. Det är ett läs- och lyssnarrum. När jag är på plats finns jag alltid till hands. Vi har en biblioteksgrupp bestående av elever som håller ordning och hjälper varandra.

SKOLAN HAR även infört ett

klassificeringssystem av böckerna med hjälp av klistermärken. Är det en hund

eller katt på boken, så passar boken för barn som vill läsa kortare kapitelböcker. Det kan vara LasseMaja eller Handbok för Superhjältar. Enklast är fjärilsböckerna. Dessutom har biblioteket två äldre Ipads enbart med Storytel på, för de som vill lyssna istället för att läsa.

Massa högläsning, drop in­bibliotek i skolan och pilotprojekt med en ny app. På Grantomta satsar man på läsning med flera parallella projekt.

text TERRI HERRERA

– Systemet är inte perfekt, men det fungerar. Det går verkligen att ha ett bibliotek på en liten skola.

GENOM PILOTPROJEKTET med appen Poio har det digitala lässpelet introducerats för förskolebarn, men även på fritidsverksamheten och som komplement till undervisningen i årskurserna F–3.

– Varför inte testa? Vi har inget att förlora. Det blir ytterligare ett verktyg att arbeta med. Eleverna tycker att det är roligt.

Maria Björsell tycker sig se en läsförbättring hos app-användarna. Men framförallt ser hon fram emot att utvärdera om arbetet kommer att märkas hos förskoleklassen nästa läsår.

– Med tanke på att de arbetat med appen i förskolan borde de ha större förförståelse när de väl börjar skolan. Det blir spännande att se!

Lässpelet Poio är ett peda go-giskt verktyg som lanserades i Norge 2017. Sedan 2018 finns det även på den svenska marknaden. I Poio blir bokstäver och ord till uppgifter i en fantasi värld. Målgrupp: 4–9 år.

Långt från alla skolbarn får höra sagor hemma, därför har skolan ansvar för att ge dem lyssnarupplevelser – och arbeta med aktivt lyssnande. Det är viktigt att prata om läs-upplevelser och lässtrategier. Personligen är jag kritisk till att låta elever få rita samtidigt som jag läser, då deras fokus lätt kan flyttas från lyssnandet till tecknandet.

Maria Björsell är special lärare på Grantomta Montessoriskola.

Foto: Stefan Tell

Läslust22

LÄRARHANDLEDNINGAR JOBBA VIDARE

Räddningen i klassrummetVill ni arbeta kring böckerna ni läser? Vi har lärarhandledningar till många av våra populäraste böcker.

Du hittar lärarhandledningarna på: rabensjogren.se/ lararhandledningarwahlstroms.se/forlarare

Vill ni arbeta vidare med klassens högläsningsbok, förbereda er inför ett författarbesök eller fördjupa er kring en bok? Våra omtyckta lärarhandledningar finns för alla åldrar i grundskolan och är fulla med förslag på övningar, värdegrundsfrågor, läsförståelsefrågor och skrivuppgifter. De är framtagna i samråd med författare, pedagoger och lärare – och självklart laddar du ner dem gratis. Några av böckerna har även bildspel som kan visas upp under högläsningen av boken.

Läslust 23