1
1940–1941 Superhjältar då och nu SUPERLATIV Det finns gott om ”supermänniskor” i GWR 2018 –däribland många vanliga människor som har utfört ovanliga bedrifter. Tidslinjen här nedan gäller dock de klassiska superhjältarna, ordnade efter när de först dök upp – i en serietidning, en film eller något annat – och de visas i sina ursprungliga dräkter. 1941–1962 Fantastic Four nr 1 var Stan Lees och Jack Kirbys första samarbete och kom ut i november 1961. De var Marvels för- sta superteam och bidrog till bolagets fantastiska framväxt på 1960-talet. 1961 Fantastic Four 1962–1974 1974–2004 Ladda ner affischen: guinnessworldrecords.com/2018 1960 The Justice League Justice League of America (JLA) är en supergrupp med DC- karaktärer som bildades i oktober–november 1960. Batman och Stålmannen var med från början men har sällan förekommit i gruppen sedan dess. Martian Manhunter (nedan längst till höger) har inte varit med i gruppen sedan 1968. Kvintetten nedan var med på omslaget till det första numret. 1941 Wonder Woman DC Comics amason- hjältinna gjorde sin entré i All Star Comics nr 8 (daterad decem- ber 1941), men hon fick inte sin egen serietidning förrän sommaren 1942. Tv-serien från 1993 gav upphov till ett antal Power Rangers-serier som gavs ut av Hamilton från november 1994. Marvel publicerade sedan två egna följetonger. I mars 2016 kom en ny serietidningsversion från Boom! Studios, som hänvisade till den ursprungliga serien. 1993 Mighty Morphin Power Rangers Filmen Superhjältarna (USA) producerades av Pixar och hade premiär den 27 oktober 2004. Den gav dem deras dittills största intäkt för en öppnings- helg. Fem år senare började Boom! Studios att ge ut en miniserie i serietidningsformat baserad på filmen. Uppföljare till filmen är planerad till juni 2018. 2004 The Incredibles 1936–1940 1939 Batman Tecknaren Bob Kane och manusförfattaren Bill Finger (båda USA) skapade Batman, som fick sin debut i Detective Comics nr 27. Kanes tidiga utkast till Batmans dräkt var en ljusröd mantel, vingar och en svart ögonmask. Finger kom med några viktiga förslag för att få dräkten att framstå som mer hotfull. Wolverine skymtade förbi för första gången i den sista rutan i The Incredible Hulk nr 180 (oktober 1974). Han rekryterades till Professor X skola i Giant-Size X-Men nr 1 1975. 1974 Wolverine Len Wein (manus- författare) och Bernie Wrightson (tecknare) skapade DC:s kusliga karaktär, som fick sin debut i House of Secrets nr 92 (juli 1971). Följande år fick han sin egen serietidning. 1971 Swamp Thing X-Men nr 1 publicerades den 10 september 1963, men eleverna i Professor X skola kallades från början ”Mutanterna”. Marvels redaktör Martin Goodman trodde att namnet skulle vara förvirrande för läsarna, så Stan Lee ändrade det. I Tales of Suspense nr 39 (mars 1963) gjorde Tony Starks alter ego sin debut. De sex filmerna med Ro- bert Downey Jr. (USA) i rollen som Ironman har även gjort honom till den mest framgångs- rika superhjälte- skådespelaren. 1963 Ironman 1963 The X-Men Två serietidningskaraktärer tävlar om att vara den för- sta kvinnliga superhjälten. Fantomah var den första kvinnliga superhjälten med su- perkrafter som dök upp i tryck, i Jungle Comics nr 2 (februari 1940). Den första superhjältinnan med mask och dräkt (en ”vanlig” människa) var däremot Woman in Red, som skapades av Richard Hughes och George Mandel för Thrilling Comics nr 2 (mars 1940). Tecknarna Joe Simon och Jack Kirby skapade den tvättäkta ameri- kanska superhjälten, som fick sin debut i Captain America Comics nr 1, daterad till mars 1941. Kaptenens typiska runda sköld (infällda bilden) er- satte den triangelformade varianten redan i nr 2. 1941 Captain America 1941 Aquaman DC:s vattenvarelse skapades av Paul Norris och Mort Weisinger och debuterade i More Fun Comics nr 73 i november 1941. Han blev senare en av grundarna till Justice League of America. Succén med Stålmannen fick DC att ta fram en kvinnlig hjälte – hans kusin Kara Zor- El. Hon skapades av Otto Binder (manusförfattare) och Al Plastino (tecknare). Debuten skedde i Action Comics nr 252 i maj 1959. 1959 Supergirl 1938 Stålmannen Stålmannen dök upp första gången i Action Comics nr 1, idag den mest värdefulla serietid- ningen. Stålmannen var den första superhjälten med super- krafter: förmågor som gjorde att han kunde springa snabbare än ett expresståg och hoppa över höghus i ett enda hopp. Senare visade han även upp röntgensyn, superstyrka och förmågan att flyga. Det finns flera Captain Marvel i Marvels universum, men den som ses här debuterade i Whiz Comics nr 2 (daterad februari 1940) och ägs nu av DC. Han var så populär att på 1940-talet sålde hans serietidningar bättre än Stålmannens. Han kallas även för ”Shazam” efter det ord som förvandlar pojken Billy Batson till den mäktiga Captain Marvel. 1939 Captain Marvel JSA var det första superhjälteteamet och före- kom för första gången på omslaget till All Star Comics nr 3 (vinternumret 1940–1941). Den för- sta truppen var från vänster till höger: The Atom, Doctor Fate, Green Lantern, Hawkman, The Flash, The Sandman, Hourman (som stavades Hour-Man på den tiden) och The Spectre. När vi ändå pratar om New Mutants: i nr 98 (februari 1991) gjorde Deadpool entré. Han var från början en skurk men förvandlades till en tvetydig antihjälte som fick sin egen miniserie The Circle Chase 1993. Filmen Deadpool (USA) från 2016 är den barnförbjudna film (i USA) som har haft de största intäkterna. 1991 Deadpool Mike Mignolas demo- niska superhjälte dök upp för första gång- en på omslaget till det italienska fanzi- net Dime Press nr 4 (mars 1993), och gjorde sedan entré som fullständig karaktär i San Diego Comic-Con Comics nr 2 (augusti 1993). 1993 Hellboy 1940 The Flash The Flash skapades av tecknaren Harry Lam- pert och författaren Gardner Fox. Han dök upp för första gången i Flash Co- mics nr 1 (daterad januari 1940). Från början var hans alter ego Jay Garrick, men karak- tären har gått igenom flera inkarnationer. 1940 The Comet I januari 1940 gjorde The Comet sin debut i Pep Comics nr 1. I nummer 17 blev han den första superhjälten som dog, även om karaktä- ren senare skulle åter- upplivas flera gånger från 1960-talet och framåt. 1962 Hulken Gammastrålning förvandlade dr Robert Bruce Banner till den gröna jätten, en av Marvels långvarigaste karaktärer. Hulken gjorde entré i maj 1962. 1936 Fantomen Den första superhjälten var Fantomen, som skapades av Lee Falk (USA) och debute- rade i en egen seriestripp i dagstidningar den 17 februari 1936. Fantomen handlar om Kit Walker, som tar på sig en mask och en lila dräkt för att bli Fantomen – ”den vand- rande vålnaden”. Hans vita ögon utan synliga pupiller kom att bli typiskt även för senare superhjältar, däri- bland Batman, Green Lantern och Green Arrow. 1984 Teenage Mutant Ninja Turtles I maj 1984 fick hjältarna Michelangelo, Leonardo, Donatello och Raphael sin egen serietidning, som gavs ut av Mirage Studios. Den följdes av en teck- nad tv-serie 1987. Kvartetten skapades ursprung- ligen (av Kevin Eastman och Peter Laird) som en satir på fyra serier som var populära på den tiden: Ronin, Cerebus, Daredevil och New Mutants. Marvels mest kända superhjälte gjorde entré i Amazing Fantasy nr 15 (augusti 1962), medan The Amazing Spider-Man kom ut i mars 1963. Karaktären skapades av Stan Lee och tecknaren Steve Ditko. 1962 Spider-Man 1940 Justice Society of America 1940 Fantomah/Woman in Red

Superhjältar då och nu - Guinness World Records...Hans vita ögon utan synliga pupiller kom att bli typiskt även för senare superhjältar, däri bland Batman, Green Lantern och

  • Upload
    others

  • View
    0

  • Download
    0

Embed Size (px)

Citation preview

Page 1: Superhjältar då och nu - Guinness World Records...Hans vita ögon utan synliga pupiller kom att bli typiskt även för senare superhjältar, däri bland Batman, Green Lantern och

194

0–1

94

1

Sup

erhjä

ltar

och

nu

SUPERLATIV

Det

finn

s go

tt o

m ”

supe

rmän

nisk

or”

i GW

R 20

18 –

däri

blan

d m

ånga

van

liga

män

nisk

or s

om h

ar u

tför

t ov

anlig

a be

drif

ter.

Tid

slin

jen

här

neda

n gä

ller

dock

de

klas

sisk

a su

perh

jält

arna

, ord

nade

eft

er n

är d

e fö

rst

dök

upp

– i

en

seri

etid

ning

, en

film

elle

r nå

got

anna

t –

och

de

visa

s i s

ina

ursp

rung

liga

dräk

ter.

194

1–19

62

Fan

tast

ic F

our

nr

1 va

r S

tan

Lees

och

J

ack

Kir

bys

förs

ta

sam

arb

ete

och

kom

u

t i n

ovem

ber

196

1.

De

var

Mar

vels

för

-st

a su

per

team

och

b

idro

g ti

ll b

olag

ets

fan

tast

iska

fra

mvä

xt

196

0-t

alet

.

196

1 Fan

tast

ic F

our

196

2–1

974

1974

–20

04

Lad

da

ner

affi

sch

en: g

uinn

essw

orld

reco

rds.

com

/20

18

196

0T

he

Ju

stic

e Le

agu

e

Ju

stic

e Le

agu

e of

Am

eric

a (J

LA

) är

en s

up

erg

rup

p m

ed D

C-

kara

ktär

er s

om b

ildad

es i

okto

ber

–nov

emb

er 1

960

. Bat

man

och

S

tålm

ann

en v

ar m

ed f

rån

bör

jan

men

har

säl

lan

före

kom

mit

i g

rup

pen

sed

an d

ess.

Mar

tian

Man

hu

nte

r (n

edan

län

gst

till

hög

er)

har

inte

var

it m

ed i

gru

pp

en s

edan

196

8. K

vin

tett

en n

edan

var

med

p

å om

slag

et t

ill d

et f

örst

a n

um

ret.

194

1W

ond

er W

oman

DC

Com

ics

amas

on-

hjä

ltin

na

gjo

rde

sin

entr

é i A

ll S

tar

Com

ics

n

r 8

(dat

erad

dec

em-

ber

194

1), m

en h

on

fick

inte

sin

eg

en

seri

etid

nin

g fö

rrän

so

mm

aren

194

2.

Tv-s

erie

n fr

ån 1

993

gav

upp

hov

till

ett

ant

al

Pow

er R

ange

rs-s

erie

r som

gav

s u

t av

Ham

ilton

fr

ån n

ovem

ber

19

94. M

arve

l pub

licer

ade

seda

n tv

å eg

na

följe

ton

ger.

I mar

s 20

16 k

om e

n ny

se

riet

idn

ings

vers

ion

från

Boo

m! S

tudi

os, s

om

hän

visa

de t

ill d

en u

rspr

ungl

iga

seri

en.

199

3M

igh

ty M

orp

hin

Pow

er R

ang

ers

Film

en S

up

erh

jält

arn

a (U

SA

) pro

du

cera

des

av

Pix

ar

och

had

e p

rem

iär

den

27

okto

ber

20

04

. Den

gav

d

em d

eras

dit

tills

stö

rsta

intä

kt f

ör e

n öp

pn

ing

s-h

elg

. Fem

år

sen

are

bör

jad

e B

oom

! Stu

dio

s at

t g

e u

t

en m

inis

erie

i se

riet

idn

ing

sfor

mat

bas

erad

film

en.

Up

pfö

ljare

till

film

en ä

r p

lan

erad

till

jun

i 20

18.

20

04

Th

e In

cred

ible

s

193

6–1

94

0

193

9B

atm

an

Teck

nar

en B

ob K

ane

och

man

usf

örfa

ttar

en B

ill F

ing

er (

båd

a U

SA

) ska

pad

e B

atm

an, s

om f

ick

sin

deb

ut

i Det

ecti

ve C

omic

s n

r 27

. K

anes

tid

iga

utk

ast

till

Bat

man

s d

räkt

va

r en

lju

sröd

man

tel,

vin

gar

och

en

svar

t ög

onm

ask.

Fin

ger

kom

med

någ

ra

vikt

iga

förs

lag

för

att

få d

räkt

en a

tt

fram

stå

som

mer

hot

full.

Wol

veri

ne

skym

tad

e fö

rbi f

ör f

örst

a g

ång

en i

den

si

sta

ruta

n i T

he

Incr

edib

le H

ulk

nr

180

(okt

ober

197

4).

Han

rek

ryte

rad

es

till

Pro

fess

or X

sk

ola

i Gia

nt-

Siz

e X-

Men

nr

1 19

75.

1974

Wol

veri

ne

Len

Wei

n (m

anu

s-fö

rfat

tare

) och

B

ern

ie W

rig

hts

on

(tec

knar

e) s

kap

ade

DC

:s k

usl

iga

kara

ktär

, som

fic

k si

n d

ebu

t i H

ouse

of

Sec

rets

nr

92

(ju

li 19

71).

Föl

jan

de

år fi

ck h

an s

in e

gen

se

riet

idn

ing

.

1971

Sw

amp

Th

ing

X-M

en n

r 1

pu

blic

erad

es d

en 1

0

sep

tem

ber

196

3, m

en

elev

ern

a i P

rofe

ssor

X

sko

la k

alla

des

frå

n b

örja

n ”M

uta

nte

rna”

. M

arve

ls r

edak

tör

Mar

tin

Goo

dm

an t

rod

de

att

nam

net

sku

lle v

ara

förv

irra

nd

e fö

r lä

sarn

a, s

å S

tan

Lee

änd

rad

e d

et.

I Tal

es o

f S

usp

ense

n

r 39

(mar

s 19

63

) g

jord

e To

ny S

tark

s al

ter

ego

sin

deb

ut.

D

e se

x fil

mer

na

med

Ro-

ber

t D

own

ey J

r. (U

SA

) i

rolle

n so

m Ir

onm

an h

ar

även

gjo

rt h

onom

till

d

en m

est

fram

gån

gs-

rika

su

per

hjä

lte

- sk

ådes

pel

aren

.

196

3Ir

onm

an

196

3T

he

X-M

en

Två

seri

etid

nin

gska

rakt

ärer

vlar

om

att

var

a de

n fö

r-st

a kv

inn

liga

sup

erh

jält

en.

Fant

omah

var

den

för

sta

kvin

nlig

a su

per

hjäl

ten

med

su-

per

kraf

ter s

om d

ök u

pp i

tryc

k,

i Jun

gle

Com

ics

nr 2

(feb

ruar

i 19

40

). D

en f

örst

a su

per

hjäl

tin

nan

m

ed m

ask

och

dräk

t (e

n ”v

anlig

” m

änn

iska

) var

där

emot

Wom

an in

R

ed, s

om s

kap

ades

av

Ric

har

d H

ugh

es o

ch G

eorg

e M

ande

l fö

r Th

rilli

ng

Com

ics

nr 2

(m

ars

194

0).

Teck

nar

na

Joe

Sim

on

och

Jac

k K

irby

ska

pad

e d

en t

vätt

äkta

am

eri-

kan

ska

sup

erh

jält

en,

som

fick

sin

deb

ut

i C

apta

in A

mer

ica

Com

ics

nr

1, d

ater

ad t

ill m

ars

194

1.

Kap

ten

ens

typ

iska

ru

nd

a sk

öld

(in

fälld

a b

ilden

) er-

satt

e d

en t

rian

gel

form

ade

vari

ante

n re

dan

i n

r 2.

194

1C

apta

in A

mer

ica

194

1A

qu

aman

DC

:s v

atte

nvar

else

sk

apad

es a

v P

aul N

orri

s oc

h M

ort

Wei

sin

ger

och

d

ebu

tera

de

i Mor

e Fu

n C

omic

s n

r 73

i n

ovem

ber

194

1. H

an

ble

v se

nar

e en

av

gru

nd

arn

a ti

ll J

ust

ice

Leag

ue

of A

mer

ica.

Su

ccén

med

Stå

lman

nen

fick

D

C a

tt t

a fr

am e

n kv

inn

lig

hjä

lte

– h

ans

kusi

n K

ara

Zor

-El

. Hon

ska

pad

es a

v O

tto

Bin

der

(man

usf

örfa

ttar

e)

och

Al P

last

ino

(tec

knar

e).

Deb

ute

n sk

edd

e i A

ctio

n C

omic

s n

r 25

2 i m

aj 1

959.

195

9S

up

erg

irl

193

8S

tålm

ann

en

Stå

lman

nen

dök

upp

rsta

gån

gen

i Act

ion

Com

ics

nr 1

, ida

g de

n

mes

t vä

rdef

ulla

ser

ieti

d-

nin

gen

. Stå

lman

nen

var

den

rsta

su

per

hjä

lten

med

su

per

-kr

afte

r: f

örm

ågor

som

gjo

rde

att

han

kun

de s

prin

ga s

nab

bar

e än

ett

ex

pres

ståg

och

hop

pa

över

hög

hus

i e

tt e

nda

hop

p. S

enar

e vi

sade

han

äv

en u

pp r

öntg

ensy

n, s

uper

styr

ka

och

förm

ågan

att

flyg

a.

Det

fin

ns

fler

a C

apta

in M

arve

l i M

arve

ls

un

iver

sum

, men

den

som

ses

här

d

ebu

tera

de

i Wh

iz C

omic

s n

r 2

(dat

erad

fe

bru

ari 1

940

) och

äg

s n

u av

DC

. Han

var

pop

ulä

r at

t p

å 19

40

-tal

et s

åld

e h

ans

seri

etid

nin

gar

bät

tre

än S

tålm

ann

ens.

H

an k

alla

s äv

en f

ör ”

Sh

azam

” ef

ter

det

ord

so

m f

örva

nd

lar

poj

ken

Bill

y B

atso

n ti

ll d

en

mäk

tig

a C

apta

in M

arve

l.

193

9C

apta

in M

arve

l

JS

A v

ar d

et f

örst

a su

per

hjä

ltet

eam

et o

ch f

öre-

ko

m f

ör f

örst

a g

ång

en p

å om

slag

et t

ill A

ll S

tar

C

omic

s n

r 3

(vin

tern

um

ret

194

0–1

941)

. Den

för

-st

a tr

up

pen

var

frå

n vä

nst

er t

ill h

öger

: Th

e A

tom

, D

octo

r Fat

e, G

reen

Lan

tern

, Haw

kman

, Th

e Fl

ash

, Th

e S

and

man

, Hou

rman

(som

sta

vad

es H

our-

Man

p

å d

en t

iden

) och

Th

e S

pec

tre.

När

vi ä

nd

å p

rata

r om

N

ew M

uta

nts

: i n

r 98

(f

ebru

ari 1

99

1) g

jord

e D

ead

poo

l en

tré.

Han

va

r fr

ån b

örja

n en

sku

rk

men

för

van

dla

des

till

en

tve

tyd

ig a

nti

hjä

lte

som

fick

sin

eg

en

min

iser

ie T

he

Cir

cle

Ch

ase

1993

. Film

en

Dea

dp

ool (

US

A) f

rån

2016

är

den

bar

nfö

rbju

dn

a fi

lm (i

US

A) s

om h

ar h

aft

de

stör

sta

intä

kte

rna.

199

1D

ead

poo

l

Mik

e M

ign

olas

dem

o-n

iska

su

per

hjä

lte

dök

u

pp

för

förs

ta g

ång-

en p

å om

slag

et t

ill

det

ital

ien

ska

fan

zi-

net

Dim

e P

ress

nr

4 (m

ars

1993

), o

ch

gjo

rde

sed

an e

ntr

é so

m f

ulls

tän

dig

ka

rakt

är i

San

Die

go

Com

ic-C

on C

omic

s n

r 2

(au

gu

sti 1

993

).

199

3H

ellb

oy

194

0T

he

Flas

h

The

Flas

h sk

apad

es a

v te

ckn

aren

Har

ry L

am-

per

t oc

h fö

rfat

tare

n G

ard

ner

Fox

. Han

d

ök u

pp

för

förs

ta

gån

gen

i Fl

ash

Co-

mic

s n

r 1

(dat

erad

ja

nu

ari 1

940

). F

rån

bör

jan

var

han

s al

ter

ego

Jay

Gar

rick

, men

kar

ak-

täre

n h

ar g

ått

igen

om

fler

a in

karn

atio

ner

.

194

0

Th

e C

omet

I jan

uar

i 194

0 g

jord

e

The

Com

et s

in d

ebu

t i P

ep C

omic

s n

r 1.

I n

um

mer

17

ble

v h

an d

en

förs

ta s

up

erh

jält

en s

om

dog

, äve

n om

kar

aktä

-re

n se

nar

e sk

ulle

åte

r-u

pp

livas

fler

a g

ång

er

från

196

0-t

alet

och

fr

amåt

.

196

2H

ulk

en

Gam

mas

trål

nin

g fö

rvan

dla

de

dr

Rob

ert

Bru

ce

Ban

ner

till

den

g

rön

a jä

tten

, en

av

Mar

vels

lån

gva

rig

aste

ka

rakt

ärer

. Hu

lken

gjo

rde

entr

é i m

aj 1

962.

193

6Fa

nto

men

Den

för

sta

supe

rhjä

lten

var

Fa

ntom

en, s

om s

kapa

des

av

Lee

Falk

(US

A) o

ch d

ebut

e-ra

de i

en e

gen

seri

estr

ipp

i da

gsti

dnin

gar d

en 1

7 fe

brua

ri

193

6. F

anto

men

han

dlar

om

K

it W

alke

r, so

m t

ar p

å si

g en

m

ask

och

en li

la d

räkt

för

att

bl

i Fan

tom

en –

”den

van

d-ra

nde

vål

nad

en”.

Han

s vi

ta

ögon

uta

n sy

nlig

a pu

pille

r ko

m a

tt b

li ty

pisk

t äve

n fö

r se

nar

e su

perh

jält

ar, d

äri-

blan

d B

atm

an, G

reen

Lan

tern

oc

h G

reen

Arr

ow.

198

4Te

enag

e M

uta

nt

Nin

ja T

urt

les

I maj

198

4 fic

k h

jält

arn

a M

ich

elan

gel

o, L

eon

ard

o,

Don

atel

lo o

ch R

aph

ael s

in e

gen

ser

ieti

dn

ing

, som

g

avs

ut

av M

irag

e S

tud

ios.

Den

föl

jdes

av

en t

eck-

nad

tv-

seri

e 19

87.

Kva

rtet

ten

skap

ades

urs

pru

ng-

ligen

(av

Kevi

n E

astm

an o

ch P

eter

Lai

rd) s

om e

n sa

tir

fyra

ser

ier

som

var

pop

ulä

ra p

å d

en t

iden

: R

onin

, Cer

ebu

s, D

ared

evil

och

New

Mu

tan

ts.

Mar

vels

mes

t kä

nd

a su

per

hjä

lte

gjo

rde

entr

é i A

maz

ing

Fan

tasy

nr

15

(au

gu

sti 1

962)

, med

an T

he

Am

azin

g S

pid

er-M

an k

om

ut

i mar

s 19

63

. Kar

aktä

ren

skap

ades

av

Sta

n Le

e oc

h te

ckn

aren

Ste

ve D

itko

.

196

2S

pid

er-M

an

194

0J

ust

ice

Soc

iety

of

Am

eric

a

194

0Fa

nto

mah

/Wom

an in

Red