Embed Size (px)
Citation preview
Svenska, danska, norska och isländska var samma språk för ca 1000 år sedan – Urnordiska
Skandinaviskt skriftspråk – runor
En av de äldsta skrifterna: Gallehushornen, från 400-talet e.Kr.
Ek hlewagastiR holtijaR horna tawido = Jag, Lᴂgast från Holte, gjorde hornet.
I början hade runalfabetet 24 tecken
Runt år 800 – 16 st. Varför?
Runt 1100-talet blev det modernt med runstenar.
Man ristade på sten och trä
Idag finns ca 3000 bevarade runstenar – det är allt vi har kvar från vikingarnas språk.
Futharken – 16 tecken
Alla tecken hade egna namn. S = sol, m = maðr (man), t =
Tyr (efter guden Tor)
Mitt namn: Sofia Vissa bokstäver fattas - e = E, p = p, y = y, g = g Skriv era namn med runor!
A b d e f g h i j k l m n A B D E F G H I J K L M N
O p r s t u v y z å ä ö O P R S T U V Y Z Å Ä Ö
Spreds runt i Europa en bit in på 1000-talet, tack vare romarriket & kristendomen
Latin var aldrig särskilt folkligt – men alfabetet var användbart
De isländska sagorna – några av de första verken i Norden skrivna på det latinska alfabetet
1220-talet: Heimskringla, Den yngre eddan (Snorre Sturlasson)
Under 1225-1526
Skrivet på det latinska alfabetet
De första svenska texterna med det latinska alfabetet: landskapslagar – fram till mitten av 1300-talet.
Lagarna berättades muntligt först, och för att komma ihåg dem är de ofta skrivna på rim, med bildspråk och utelämnade ord
Taker maÞer Þiuv sinn ok Þiuft mᴂÞ, bindi Þiuv a bak ok leÞi til Þings mᴂÞ tva vittnismᴂnn, Þa ᴂr vittna a Þingi hann sannan Þiuv vᴂra, mᴂÞ tolv mannum a Þingi ganga Þᴂss at svᴂria, at ”hann ᴂr fulder Þiuver, Þy ᴂr hann vᴂrÞer liv sitt lata”. SiÞan skal hann døma till hoggs ok til hanga, til draps ok til døÞa, til torvs ok til tiᴂru, ugildan firi arva ok ᴂftimᴂlanda, sva firi kirkiu sum firi konungi.
Tar någon sin tjuv och tjuvgodset med honom, ska han bakbinda tjuven och leda honom till tinget med två vittnen som ska vittna på tinget om att han är en sann tjuv och med tolv män svära på tinget att ”han är en full tjuv och därför är han värd att låta sitt liv”. Sedan ska han dömas till hugg och till hängning, till att dräpas och till att dödas, till torv och till tjära, och han ska vara ogill för arvinge och eftermälande, såväl för kyrka som för konung.
Mycket mer komplicerat än dagens svenska grammatik
Liknar den tyska eller isländska
Ex. ”til draps”, ”til hogs” - + s eftersom prepositionen til – jämför till havs, till skogs
Kasus
Maskulinum, femininum, neutrum
Fornsvenskan influerades av lågtyskan – pga Hansan
Tyska ord lånades in – koppling till städer, handel & hantverk
Arbeta, borgare, köpman, skomakare
Prefix & suffix – anfalla, furstinna, betala, förtvivla
Nysvenska: 1526 – 1879
Gustav Vasa (1521) – ett uttryck för svensk nationalism
Protestantisk kyrka
Nya testamentet: 1526, hela Bibeln: 1541
Blev en riktlinje för svenskan
Man började stabilisera och normera svenskan
Efter detta: mer oreda. Fler boktryckerier = olika stavning
1786: Svenska Akademien
1874: SAOL
1879: Strindbergs Röda Rummet: Nusvenska
Stavningsreform 1906
Dt = t, tt
Blandadt – blandat, ändtligen – äntligen
F, fv, hv = v
Hvad – vad, sofva – sova, hafregryn – havregryn
Qv = kv
Beqväm – bekväm, qväll – kväll, sqvaller - skvaller
E = ä
Elg – älg, ega – äga, dverg – dvärg
Julafton 1867 sätter sig Amanda Lundkvist och skriver ett brev till kamrer Karl Fredrik Werner. I brevet påstår hon att kamrer Werner är far till hennes barn. Hon vill att Werner tar hand om barnet. Hon hotar även med att hänga ut honom i tidningen Fäderneslandet– en tidning som hade rykte om sig att vara "begiven på skandal och personförföljelse".
Amanda säger sig bo hos bondfolk vilket förmodligen innebär att hon arbetar som piga i en gård någonstans nära Stockholm.
1867 Julafton Söta Lila kamrern
Att jag skulle bli så olykli för lila kamrerns skull dä kunde ja aldri tro men se nu gik dät så ila så nu har jag dän här å de ka nog inte kamren neka för om kamren wil wara en hedlig meniska för se då kan ja framskaffa hundramans bevis på å inte kan kamren nu wila stå i Fäderneslande häler för se de ska han få å så får han skäms för han har gort en flika olyklig jag trode wa han sa ja, olykliga barn å dä harr jag ångrat många gånger, men nu ä dä, som dä ä Inte kan jag ha järta att sätta uten på gatan. Nu får han tan för se ja kan inte för sörjan Nog ädä synd om ungen i alla fall för inte kan kamrern neka att han ä lik sin pappa ja har döpt honom och se han ska heta Calle Fredrik å så får han ha ett nam till för se Lundqvist ä så fultt och se nog ädä synd om et i alla fall Nog kan kamren koma till mig och inte ska jag vara ond
För skutt [förskjut] inte den lila och se kamrern har ju två rum och jag bara mitt hos bond fålk och se nu önskas kamren en god jul [svårtytt] jag har ingen [svårtytt] jul klapp att gen å så har jag så myke bjäfs och strykning ått mitt härskap wäl komen efter jul teknar kamrerns trogna amanda
Wi råkas wäl hos Berns under jul Ajö ajö kamrern
1867 var fortfarande bibeln ett rättesnöre för vad som var god stavning. Amanda Lundkvist stavning är dock inte det minsta lik den i samtidens biblar. Säger stavningen och interpunktionen något om Amanda Lundkvists bakgrund?
Vad är det som styr Amanda Lundkvists stavning? Hur tänker hon när hon ska stava ett ord?
Försök hitta två-tre uttryck eller fraser i brevet på som tydligt skiljer sig ditt sätt att tala och skriva. Hur har språket förändrats?
Amanda Lundkvist försöker på flera olika sätt övertyga Karl Fredrik Werner att ta hand om den lilla pojke som hon hävdar att han är far till.
Ge minst två exempel på olika former av hot som finns i brevet.
Ge minst två exempel på hur Lundkvist försöker vädja till känslan, till Karl Fredrik Werners medlidande.
Ge två exempel på hur Amanda Lundkvist försöker locka Karl Fredrik Werner att återknyta kontakten.
Vad säger brevet om kvinnors möjligheter att agera på 1860-talet, i de fall där fadern till deras barn inte ville hjälpa till?
Arbeta i grupp
En text per grupp
Läs texten noggrant
Gör uppgifterna
Berätta för klassen!
