Svenska folkets syn på återvinning

INSIKTSMATERIALET HAR TAGITS FRAM I FLERA OLIKA STEG, DÄR BÅDE KVALITATIVA OCH KVANTITATIVA UNDERSÖKNINGSMETODER HAR ANVÄNTS:

Återvinningsbarometern: Årligen återkommande allmänhetsundersökning (1 000 respondenter). Senast genomförd i april 2018 av Sifo på uppdrag av FTI.

Svenskarnas syn på återvinning, genomförd i februari-mars 2018 av United Minds på uppdrag av FTI:

• Kvantitativ allmänhetsundersökning (1015 respondenter).

• Totalt 5 st workshops och fokusgrupper, både med bred allmänhet (konsumenter i åldrarna 18-65 år) samt med spetsmålgrupp (engagerade återvinnare som återvinner i princip allt sitt förpackningsmaterial).

Vid hänvisning till samma källa upprepade gånger används förkortningen ibid.

Innehåll

Inledning 3

Översikt 4

Insikt 1 6

Insikt 2 8

Insikt 3 12

Tips och inspiration 16

Insikt 4 20

Insikt 5 24

Insikt 6 26

Insikt 7 28

Insikt 8 32

Inledning

Den svenska modellen för återvinning utvecklas ständigt. Vi på Förpacknings- och Tidningsinsamlingen, FTI, ansvarar för de över 5 000 återvinningsstationer som finns runtom i landet, och är stolta över att Sverige är ett av världens främsta länder när det gäller återvinning. Men det innebär inte att vi kan slå oss till ro, utan vi vill ständigt hitta sätt att förbättra systemet för att ännu fler ska återvinna.

Kunskap om hushållens inställning till återvinning är av största vikt för att utveckla ett system som motsvarar - och kanske till och med överträffar - omvärldens förväntningar och göra insatser där de behövs som mest.

I ljuset av detta har vi därför gjort en djupdykning i hur svenska hushåll ser på återvinning. Vi har frågat svenska folket – både i fokusgrupper, workshops och i kvantitativa undersökningar – vad de tycker om återvinning, vad som fungerar bra idag och vad som kan göras ännu bättre. Med fördjupad kunskap som grund kan vi diskutera rätt utmaningar och hur dessa ska lösas. Investeringen i insamlingsskedet ska stå i relation till ökad miljönytta.

För att bygga vidare på dagens goda insamlings- och återvinningsresultat krävs att systemet kontinuerligt förbättras med hjälp av långsiktiga lösningar. Och för att prioritera rätt är det viktigt att ta sin utgångspunkt i insikter om hushållens syn på återvinning – vi på FTI behöver vara lyhörda inför vad svenska folket tycker och tänker när vi utformar framtidens återvinningssystem.

INLEDNING – 3

ÖVERBLICK – 8 HUVUDINSIKTER

ÖVERSIKT

INSIKT 1MAJORITETEN ÄR NÖJDA MED HUR ÅTERVINNINGSSYSTEMET FUNGERAR

De allra flesta svenskar är nöjda med hur syste-met för återvinning och tillgängligheten till deras återvinningslösning fungerar idag, och en klar majoritet vill inte byta ut sin nuvarande lösning.

INSIKT 2DET FINNS OLIKA DRIVKRAFTER BAKOM ATT ÅTERVINNA – MEN BARRIÄRERNA ÄR LIKARTADE

FTI:s profilering av svenska folket i fyra olika ”återvinnartyper” visar att det finns ett flertal olika drivkrafter som gör att människor återvinner. Gemensamt för alla grupper är dock att de har lik-artade skäl till att inte återvinna mer än vad de gör idag, och att dessa primärt är av praktisk karaktär snarare än att man inte tror på återvinning i sig.

INSIKT 3BRIST PÅ HEMMAFÖRVARING ÄR EN TRÖSKEL FÖR ATT ÅTERVINNA

Den viktigaste praktiska barriären som för- hindrar ökad återvinning är upplevd platsbrist i hemmet. Överfulla kärl och brist på enkla, standardiserade lösningar gör att vardagsruti-nen blir svår att få till, och att återvinningspro-cessen upplevs mer besvärlig.

INSIKT 4ORO FÖR MILJÖN ÅTERSPEGLAS INTE I ÅTERVINNINGSGRADEN

Återvinning är för många ett sätt att i vardagen dämpa sin oro för miljön, och det är tydligt att åter-vinning för majoriteten av svenskarna är kopplat till att göra en positiv miljöinsats. Samtidigt tycks inte oro för miljön vara det som tydligast driver återvinningsbeteendet – även personer som inte är oroliga återvinner i nästan lika hög grad.

4 – ÖVERSIKT

ÖVERBLICK – 8 HUVUDINSIKTER

INSIKT 5INGET TYDLIGT SAMBAND MELLAN AVSTÅND TILL INLÄMNING OCH ÅTERVINNINGSGRAD

Det finns ingen markant skillnad i faktisk åter-vinningsgrad mellan de som har nära till när-maste återvinningsstation, eller till och med fastighetsnära insamling (FNI), och de som bor på längre avstånd från en inlämningsplats.

INSIKT 6ÅTERVINNING PRÄGLAS AV POSITIVA KÄNSLOR

Återvinning associeras till absolut största del med positiva känslor såsom delaktighet, en-gagemang och stolthet. De som återvinner är stolta över sitt ansvarstagande och att bidra till något som är bra för alla.

INSIKT 7VIKTIGT ATT VISA HUR ÅTERVINNING GÖR SKILLNAD

Även om svenska hushåll tydligt kopplar sam-man återvinning och miljö, och det finns en allmän uppfattning om att det är bättre att återvinna än att inte göra det, så skulle en ökad förståelse av återvinningens positiva effekter yt-terligare kunna förstärka återvinningsbeteendet.

INSIKT 8BARN PÅVERKAR SINA FÖRÄLDRAR – OCH ETABLERAR TIDIGT EN EGEN RUTIN

Initiativ riktade mot barn i förskola och skola kan fylla två viktiga syften; dels att påverka och inspirera övriga familjen till att återvinna mer, och dels att tidigt göra återvinning till en vardagsrutin.

ÖVERSIKT – 5

Svenskarna är flitiga återvinnare. När de själva får uppskatta hur stor andel av sina tidningar samt förpackningsmaterial i glas, plast, papper och metall som de lämnar till återvinningen hamnar den genomsnittliga återvinningsgraden på 78 procent.1 I en undersökning utförd av Markör för FTI, Naturvårdsverket och Avfall Sverige i slutet av 2017 uppger 95 procent av respondenterna att de sorterar något eller alla avfallsslag, vilket är en ökning från tidigare års undersökningar då 91 procent (2015) respektive 92 procent (2013) svarade likadant. Siffrorna är självrapporterade och därmed svåra att bestämma med full pre-cision, men även ur ett större perspektiv är det tydligt att svenskarna återvinner allt mer. Sedan 1975 har andelen materialåtervinning ökat från 6 till 35 procent, och det faktum att hushållen i allt större utsträckning sorterar sina sopor har varit en viktig anledning till att återvinningen har ökat så pass mycket.2

För en effektiv återvinning krävs effektiva återvinningslösningar. Därför är det glädjande att en majoritet av svenskarna är nöjda med sin nuvarande återvinningslösning, och hela 50 procent anger det högsta betyget ”mycket nöjd” när de tillfrågas hur nöjda eller inte nöjda de är. De allra flesta vill dessutom behålla den åter-vinningslösning de använder sig av i dagsläget

– 3 av 4 svenskar (75 procent) vill inte byta ut sin nuvarande lösning.3

En viktig aspekt av nöjdheten är hur enkelt och lättillgängligt det anses vara att återvinna. När det gäller tillgängligheten för olika typer av återvinningslösningar (det vill säga hur tillgäng-lig och enkel återvinningsformen är i vardagen), så hamnar återvinningsstationen i topp hos svenskarna. Hela 78 procent anser att det är en lättillgänglig återvinningslösning.4

Ytterligare en nyckelaspekt är huruvida man litar på systemet eller inte. Det finns ett utbrett förtroende för att det inlämnade materialet faktiskt återvinns; 60 procent anser sig ha stort eller mycket stort förtroende, och 84 procent av de tillfrågade respondenterna har avgett ett betyg mellan 3 och 5, på en femgradig skala, vilket indikerar att de har förtroende för att in-lämnat material faktiskt återvinns.5 I de fokus- gruppsdiskussioner med svensk allmänhet som FTI genomfört som en del i insiktsarbetet framkom det tydligt att även om den enskilde konsumenten inte alltid vet exakt vad som hän-der med materialet så anses alternativet – att inte återvinna – som i det närmaste otänkbart för många, och man litar generellt på att alla aktörer i kedjan tar sitt ansvar.

MAJORITETEN ÄR NÖJDA MED HUR ÅTERVINNINGS-SYSTEMET FUNGERAR

INSIKT 1

6 – INSIKT 1

INSIKT 1

1. Återvinningsbarometern 2018. 2. Sopor.nu 3. Återvinningsbarometern 2018. 4. Ibid. 5. Ibid.

ÅTERVINNINGSSTATIONEN MEST LÄTTILLGÄNGLIGA ÅTERVINNINGSLÖSNINGEN

Man måste göra det som känns rätt för egen del. Jag kan inte påverka hur nästa steg i ledet gör, men jag kan påverka

hur jag gör. Och om fler och fler sorterar så blir det en starkare opinion, och då kommer det kanske att bli ett ännu

starkare incitament för aktörerna att göra rätt.

”Deltagare i fokusgrupp

78

Andel som anser att respektive återvinningslösning är lättillgänglig

61

46 42

anser att återvinningen fungerar bättre i Sverige, totalt sett, jämfört med andra EU-länder

6/10

ÅVS ÅVC MILJÖRUM EGET KÄRL

INSIKT 1 – 7

Käl

la: P

ress

retu

r kon

sum

entundersökning 2018

Källa: Återvinningsbarometern 2018

8 – INSIKT 2

Som en del i undersökningen ”Svenskarnas syn på återvinning” har en profilering gjorts, där fyra olika ”återvinnartyper” har identifie-rats. En jämförelse mellan profilerna visar att det finns olika drivkrafter för att återvinna – men att barriärerna som hindrar återvinning är likartade. För samtliga grupper hamnar prak-tiska barriärer som platsbrist i hemmet eller bekvämlighet i topp när de tillfrågas varför de inte återvinner mer än vad de gör idag.

Den plikttrogna återvinnaren är en i det när-maste motvillig återvinnare vars drivkraft att återvinna inte kommer inifrån utan snarare baseras på att det är något som de upplever för-väntas av dem – både från nära och kära men också från samhället i stort. Deras känslor kring återvinning är något motstridiga – de förknippar återvinning med besvärlighet i högre utsträck-ning än andra profiler, men har också många positiva känslor kopplade till återvinning.

Den oroliga återvinnaren drivs av en oro för miljön och klimatet, och använder återvinning

som en strategi för att göra en positiv miljö-insats i vardagen. Samtidigt är återvinning tydligt positivt laddat för den här gruppen, och de betraktar återvinning som en källa till glädje och inspiration.

Den stolta återvinnaren ser sig själva som goda föredömen och deras flitiga återvinnings-vanor utgör också en del av den här gruppens positiva självbild. De vill gärna inspirera andra att göra rätt, och ser återvinning som en del av deras livsstil. Precis som för de oroliga återvin-narna är återvinning till allra största del kopp-lat till positiva känslor.

Den praktiska återvinnaren är betydligt min-dre oroliga för miljön än genomsnittet, och det avspeglas också i vad som driver dem att åter-vinna. Här handlar det snarare om att skapa ordning och reda i vardagen, eller ibland till och med ekonomiska incitament som att det blir dyrare att slänga förpackningsmaterial direkt i hushållssoporna än att sortera materialet. Dessutom präglas det känslomässiga för-hållandet till återvinning i den här gruppen av pragmatism – återvinning förknippas primärt med känslan av enkelhet.

DET FINNS OLIKA DRIVKRAFTER BAKOM ATT ÅTERVINNA – MEN BARRIÄRERNA ÄR LIKARTADE

PLATSBRIST I HEMMET ÄR EN VIKTIG TRÖSKEL FÖR ÖKAD ÅTERVINNING

INSIKT 2INSIKT 2INSIKT 2

INSIKT 2 – 9

“Jag återvinner för att det är något som förväntas av mig. Främst av min närmaste omgivning; partner, barn, vänner. Jag vill att de ska acceptera och vara stolta över mig och valen jag gör.”

Återvinner i snitt 70% av tidningar och förpackningar

Återvinner i snitt 84% av tidningar och förpackningar

20% uppger att de “återvinner ALLT”

46% uppger att de “återvinner ALLT”

Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer:Det är bekvämare att slänga allt i soporna (29%)

Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer:Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (17%)

“Jag återvinner för att jag känner en oro inför hur människan påverkar jorden. Jag inser att ingen kan göra allt men att alla kan göra något för att påverka situationen för kommande generationer.”

DEN PLIKTTROGNA ÅTERVINNAREN

DEN OROLIGA ÅTERVINNAREN

12%

Identifierar sig som en plikttrogen återvin

nare

39%

Identifierar sig som en orolig återvinn

are

10 – INSIKT 2

Återvinner i snitt 89% av tidningar och förpackningar

Återvinner i snitt 77% av tidningar och förpackningar

53% uppger att de “återvinner ALLT”

28% uppger att de “återvinner ALLT”

Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer: Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (13%)

Huvudsaklig anledning till att man inte återvinner mer:Jag har inte plats för återvinnings-/sorteringslösning hemma (21%)

“Jag återvinner för att det stämmer överens med bilden av den jag vill vara. Återvinning är en självklar del av mitt hem och min livsstil, jag är stolt över att återvinna och försöker vara ett gott omdöme för min omgivning.”

“Jag återvinner för att skapa ordning och reda hemma. Min boendesituation gör också att det finns en ekonomisk vinning för mig att sopsortera och återvinna. Den här rutinen ger mig även ett tillfälle till välbehövlig egentid.”

DEN STOLTA ÅTERVINNAREN

DEN PRAKTISKA ÅTERVINNAREN

32%

Identifierar sig som en stolt återvinna

re

17%

Identifierar sig som en praktisk återvi

nnar

e

Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018INSIKT 2 – 11

Även om svenskarna är engagerade återvinna-re som vill göra rätt, så finns ett antal praktiska barriärer som gör det svårare att få in återvin-ningen som en vardagsrutin. Oavsett återvin-ningsprofil och återvinningsfrekvens så är det – som tidigare konstaterats – primärt praktis-ka barriärer som gör att man inte återvinner i högre grad. Framför allt är det bättre och smidigare lösningar i hemmet, t.ex. i köket eller förrådet, som efterfrågas, exempelvis ett kärl som är lätt att tömma när man utför vardags-sysslor som att gå ut med hunden. Utrymmes-brist och dålig lukt är tydliga trösklar, liksom osäkerhet kring hur olika typer av förpackning-ar ska sorteras.

Ju äldre man är, desto mer återvinner man - men FTI:s undersökningar visar att unga inte nödvändigtvis är latare, utan att det snarare handlar om hur trångt man bor. 20 procent av respondenter under 25 år säger att det främsta skälet till att de inte återvinner mer är att de inte har plats för en återvinningslösning i hemmet.6 Och när svenskarna tillfrågas om vad de tror skulle få dem att återvinna mer än vad de gör idag så hamnar ”bättre återvinnings-/sorte-ringslösning hemma” i topp – före både aspekter som minskat avstånd till återvinningsstation och mer information kring effekten av återvinning.7

Just hemmaförvaringen tycks vara något av en nyckelfråga. I fokusgrupperna blev det tydligt att många fått igång sin återvinningsrutin då de till exempel flyttat till en ny lägenhet med en bra och rymlig återvinningslösning under disk-bänken – likaväl som att rutinen lätt fallit bort då de flyttat till ett boende med mindre eller färre kärl. Dessutom efterfrågades snyggare hemmalösningar i köket – svenskarna är stolta över sin återvinning och vill gärna visa upp sin miljöinsats för andra.

BRIST PÅ HEMMAFÖRVARING ÄR EN TRÖSKEL FÖR ATT ÅTERVINNA

INSIKT 3

PRAKTISKA PROBLEM GÖR DET SVÅRARE ATT FÅ IN ÅTERVINNINGEN SOM EN VARDAGSRUTIN.

12 – INSIKT 36. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018. 7. Ibid.

INSIKT 3 – 13

uppger att de har en ganska eller mycket dålig förvarings-

lösning för återvinning hemma.

23%

uppger att de inte har någon förvarings- lösning alls.

4%

Jag började återvinna ordentligt när jag flyttade till min nybyggda lägenhet med ett supersmart förvaringssystem i köket. Det är

så enkelt och inspirerande att sortera när man inte har överfulla behållare. Det har gjort att jag fått in vanan, nu är det lika mycket

vardag att återvinna som att dammsuga.

”Deltagare i fokusgrupp

Käl

la: S

vens

karn

as sy

n på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018

14 – INSIKT 3

DEN PLIKTTROGNA ÅTERVINNARENStorlek på segmentet: 12%Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 70%

Skulle få dem att återvinna mer än idag:Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%)Minskat avstånd till återvinningsstation (25%)

DEN OROLIGA ÅTERVINNARENStorlek på segmentet: 39%Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 84%

Skulle få dem att återvinna mer än idag:Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (32%)Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (27%)

DEN STOLTA ÅTERVINNARENStorlek på segmentet: 32%Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 89%

Skulle få dem att återvinna mer än idag:Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (25%)Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%)

DEN PRAKTISKA ÅTERVINNARENStorlek på segmentet: 17%Andel av förpackningsmaterial som de återvinner: 77%

Skulle få dem att återvinna mer än idag:Bättre återvinnings-/sorteringslösning hemma (29%)Tydligare märkning av vad som kan/inte kan återvinnas (17%)

Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018 INSIKT 3 – 15

SMARTA HEMMALÖSNINGAR – TIPS OCH INSPIRATION FRÅN ORDNINGSEXPERTEN

Nästan 1 av 4 svenskar uppger att de har en dålig återvinningslösning i hemmet. Samtidigt visar FTI:s

undersökningar att enkelhet och bra rutiner i varda-gen är en av de viktigaste förutsättningarna för att återvinna. Även i enmanshushåll blir det snabbt många förpackningar som ska få plats i väntan på att lämnas in till återvinning – och att lösa hem-maförvaringen på ett bra sätt är en utmaning för många. Mycket går att göra genom att vika och packa rätt, men det krävs också bra och genom-

tänkt förvaring. Ordningsexperten Brita Hahne tog sig an två olika återvinningsutmaningar – och tog

fram enkla, smarta lösningar att inspireras av.

SMARTA HEMMALÖSNINGAR – 16

UTMANING 1: UTBYGGDA TORPET

Bostad: Utbyggt båtmanstorp från 1700-talet.

Vi som bor här: Christian och Mia med barnen

Freya 5 år, Willmer 7 år och hunden Trixi.

Sortering som tar mest plats: Plast och kartonger.

Intressen: Trädgården, båt-, husvagns- och friluftsliv.

Brita Hahne, ordningsexp

ert

16 – TIPS OCH INSPIRATION

Foto: Orlando G. Boström

SMARTA HEMMALÖSNINGAR – 17

UTMANINGEN: Enklare för hela familjen

LÖSNINGEN: Återvinning som naturlig mittpunkt

Idag förvaras all källsortering bredvid Trixis hundmat i påsar, korgar och lådor på golvet vid altan-dörren. Eftersom huset har springor letar sig möss in vintertid. Därför önskar familjen att förva-ringen kommer upp en bit från golvet, gärna med lock. Det måste vara enkelt för hela familjen att sortera, samt nära diskbänken.

Mitt i köket – bara några steg från diskbänken – finns en bra yta som inte utnyttjades särskilt väl. Vi införskaffade en ordentlig arbetsbänk med gott om plats för smart förvaring under. Här får så-väl tidningar som pappers- plast- och glasförpackningar plats. Nu blir det enkelt även för barnen att vara delaktiga.

TIPS OCH INSPIRATION – 17

UTMANING 2: RADHUSET

Bostad: Radhus på 90 kvm.

Vi som bor här: Mamma Annika med sönerna

Niklas 23 år, Pelle 15 år, hunden Jazza och katterna

Willma, Olivia och Kattis.

Sortering som tar mest plats: Plast och kartonger.

Intressen: Trädgården, simning, agility och bokashikom-

postering (en japansk metod där matavfallet syras).

UTMANINGEN: Lättåtkomligt utan att det synsIdag är familjens återvinning utspridd. Plastförpackningar hänger på ett dörr-handtag i köket, glas- och metallför-packningar finns under diskbänken och pappersförpackningarna samlar de i en kasse i hallen. Utmaningen är att ha allt samlat på en liten yta, helst osynligt.

18 – TIPS OCH INSPIRATION

LÖSNINGEN: Dold förvaring som smälter in i helhetenVi utgick från befintlig inredning och köpte ett nytt skåp i samma serie. Den inredde vi med källsorteringskärl, för allt utom tidningar, som fick en tunna i hallen. Eftersom Annika tycker det är praktiskt att samla tidningar i en pap-perskasse får hon fortsätta med det, men nu är kassen dold i tunnan. Under diskbänken finns nu – istället för källsortering – gott om utrymme för disk- och tvättmedel.

TRE ENKLA ÅTERVINNINGSTIPS SOM SPARAR PLATS:

Tryck ihop och platta till plastburkar

Stapla äggkartonger (eller andra liknande kartonger) i varandra

Vik ihop dryckeskartonger (ta bort plastkorken innan och sortera den som plastförpackning)

1

2

3

TIPS OCH INSPIRATION – 19

20 – INSIKT 4

ORO FÖR MILJÖN ÅTERSPEGLAS INTE I ÅTERVINNINGSGRADEN

Många svenskar är oroliga för miljön. FTI:s undersökningar visar att oron för vår gemen-samma miljöpåverkan är utbredd; 61 procent av svenskarna är ganska eller mycket oroliga.8

Och återvinning ses i den kontexten som en av de absolut viktigaste åtgärderna för mil-jön och klimatet. I fokusgruppdiskussionerna pekade många på vikten av att känna att man gör något konkret, i vardagen, för att minska sin egen miljö- och klimatpåverkan. Klimat-förändringarna upplevs som ett påtagligt men också svårdefinierat hot där det är knepigt att veta hur man själv kan göra positiv skillnad. Återvinning är en av de vardagsaktiviteter där man anser sig kunna påverka mest, vilket ökar motivationen och engagemanget.

Samtidigt tycks graden av miljöoro ha liten påverkan på hur mycket man faktiskt åter-vinner – även de som inte är särskilt oroliga återvinner i stor utsträckning. Det indikerar att ökad kunskap kring miljöpåverkan, eller att ”skrämmas” med drastiska miljöargument, inte nödvändigtvis ökar återvinningsgraden. Snarare är det praktiska barriärer som i högre utsträckning tycks påverka det faktiska åter-vinningsbeteendet.

KÄLLSORTERING OCH ÅTERVINNING ÄR DEN POPULÄRASTE ÅTGÄRDEN

FÖR EN BÄTTRE MILJÖ

74 % Stänger av apparater och släcker lampor

69% Återanvänder påsar och förpackningar

52% Väljer energieffektiva hushållsprodukter

39% Minskar antalet bilresor

36% Väljer miljö- och klimatvänliga varor

33% Håller nere temperaturen hemma

5% Annat

81% Källsorterar och återvinner mina sopor

Källa: Pressretur allmänhetsundersökning, 2015. Fråga: Vad av följande gör du som privatperson för att minska din miljö- och klimatpåverkan?

INSIKT 4

INSIKT 4 – 218. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018.

Man vet ju att det är väldigt viktigt för miljön att återvinna, men jag kan erkänna att jag slarvar ibland

när behållarna där hemma är överfulla.”Deltagare i fokusgrupp

HUR OROLIG ÄR DU FÖR VÅR GEMENSAMMA MILJÖPÅVERKAN?

MYCKET ELLER GANSKA OROLIG

INTE SÄRSKILT ELLER INTE ALLS OROLIG

VARKEN OROLIG ELLER INTE

VET EJ

HUR OROLIG ÄR DU FÖR VÅR GEMENSAMMA MILJÖPÅVERKAN?

SJÄLVRAPPORTERAD ÅTER- VINNINGSGRAD (TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR)

15%

1%85% 82% 80%

61%23%

Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018

22 – INSIKT 4

INSIKT 4 – 23

INGET TYDLIGT SAMBAND MELLAN AVSTÅND TILL INLÄMNING OCH ÅTERVINNINGSGRAD

INSIKT 5

Det finns ingen markant skillnad i återvin-ningsgrad mellan de som har nära till sin återvinningsstation och de vars närmaste återvinningsstation ligger längre från hem-met. Istället har aspekter som rör situationen på återvinningsstationerna – framför allt när det gäller upplevd trygghet – större påverkan på återvinningsgraden. Det tycks alltså vara viktigare att återvinningsplatsen är trygg och ren än att den ligger nära. Fler och närmare återvinningsstationer behöver därmed inte öka benägenheten att återvinna, men kan däremot minska belastningen på befintliga stationer så att de upplevs mindre stökiga, smutsiga och/eller överfulla.

När det gäller frågan om avstånd till inläm-ningsplats, och dess påverkan på återvin-ningsgraden, är det viktigt att vända och vrida

på den ur flera perspektiv. I den allmänhets-undersökning som FTI genomfört framgår att 17 procent av svenskarna tror att ett minskat avstånd till en återvinningsstation skulle få dem att återvinna mer, och att 11 procent upp-ger att anledningen till att de inte återvinner mer än vad de gör idag är att det är för långt till närmaste återvinningsstation.9 Samtidigt tycks detta alltså inte ge utslag i faktiskt be-teende – återvinningsgraden hos de som har insamling i anslutning till bostaden (så kallad fastighetsnära insamling, FNI) är visserligen allra högst, men skillnaden mellan dessa och personer som har till exempel 1000-5000 me-ter till närmaste återvinningsstation är mycket liten. Det indikerar att frågan är komplex och måste förstås inte bara utifrån vad konsu-menter säger, utan också (och kanske framför allt) hur de faktiskt beter sig.

DET TYCKS VARA VIKTIGARE ATT ÅTERVINNINGSSTATIONEN ÄR TRYGG OCH REN ÄN ATT DEN LIGGER NÄRA

24 – INSIKT 59. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018.

INGET TYDLIGT SAMBAND MELLAN AVSTÅND TILL INLÄMNING OCH ÅTERVINNINGSGRAD

ÅTERVINNINGSGRAD OCH AVSTÅND TILL ÅTERVINNINGSSTATION

HUR LÅNGT HAR DU TILL DIN NÄRMASTE ÅTERVINNINGSSTATION? HUR STOR ANDEL AV DINA TIDNINGAR OCH FÖRPACKNINGAR (PAPPER, PLAST, GLAS ELLER METALL) ÅTERVINNER DU IDAG?

MIN

DR

E Ä

N 1

00 M

250

- 50

0 M

500

- 1

000

M

1 00

0 -

5 00

0 M

MER

ÄN

5 0

00 M

150

- 20

0 M

JAG

HA

R F

AST

IGH

ETS

NÄ

RA

INSA

MLI

NG

I M

IN B

OST

AD

88%86%

80%84%

80%84%

79%

av svenskarna anser att deras återvinningsstation

är lättillgänglig

78%

Källa

: Återv

inningsbarometern 2018.

INSIKT 5 – 25Källa: Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018

47% DELAKTIGHET44% ENGAGEMANG25% STOLTHET23% HOPPFULLHET21% ENKELHET

KÄNSLOR MEST FREKVENT ASSOCIERADE MED ÅTERVINNING

26 – INSIKT 6

Trots att det finns trösklar i vardagen som kan göra det krångligt att återvinna, så präglas upp-levelsen som helhet av optimism. Återvinning associeras till absolut största del med positiva känslor såsom delaktighet, engagemang och stolthet. De som återvinner är stolta över sitt ansvarstagande och att bidra till något som är bra för alla. Tillsammans med andra drar de sitt strå till stacken och gör en miljö- och sam-hällsinsats. Även gentemot FTI som aktör är associationerna positiva – 67 procent av svensk-arna uppger att de har en positiv bild, medan 25 procent anser sig vara neutrala och 8 procent har negativa associationer.10

Det är primärt i inlämningssteget som negativa känslor kan uppstå – då rör det sig framför allt om en frustration kring att andra inte sköter sig, till exempel sorterar fel eller skräpar ner, eller att stationerna är smutsiga och/eller överfulla. Den negativa känslan ”besvärlighet” är i FTI:s undersökning överrepresenterad bland de som

återvinner 75 procent av sitt material eller lägre, vilket indikerar att just de praktiska barriärerna i inlämningssteget kan ha en inverkan på den faktiska återvinningsgraden.11

Just eftersom återvinning ses som en kollek-tiv aktivitet där det är viktigt att alla hjälps åt, ställs höga krav på alla aktörer i kedjan att ta sitt ansvar och göra rätt. Från hushållens perspektiv blir man lika upprörd över grannar som inte sorterar rätt eller ställer skräp intill återvinningsstationen, som över tidningsrubri-ker om att plast som skulle gått till återvinning istället bränns upp.

ÅTERVINNING PRÄGLAS AV POSITIVA KÄNSLOR

INSIKT 6

Att återvinna får mig att känna att jag är en viktig

pusselbit. Att jag är med och bidrar och gör min del.”

Deltagare i fokusgrupp

INSIKT 6 – 27

ÅTERVINNING ASSOCIERAS FRÄMST MED KÄNSLOR SOM DELAKTIGHET, ENGAGEMANG OCH STOLTHET.

INSIKT 6 – 2710. Svenskarnas syn på återvinning, allmänhetsundersökning FTI 2018. 11. Ibid.

Att svenskarna är ett återvinnande folk med stor medvetenhet om återvinningens fördelar är tydligt. I fokusgruppdiskussionerna fanns en stor enighet om att det är bättre att återvinna än att inte göra det, och förtroendet för att det insamlade materi-alet faktiskt återvinns och blir till nytt material är, som tidigare konstaterats, stort. Samtidigt har få klart för sig hur stor miljöinsatsen faktiskt är. En ökad tydlighet kring individens bidrag – och hur stor påverkan det faktiskt har – skulle kunna öka motivationen att återvinna och göra processen både roligare och mer meningsfull.

Här skulle återvinningsstationen potentiellt kun-na fylla en viktig kommunikativ funktion – med FTI:s drygt 5 000 stationer utplacerade över hela landet finns en stor möjlighet att använda ytan till att på olika sätt visa hur viktig återvinningen är och vilken skillnad den gör. Det skulle också kunna innebära en mer omedelbar bekräftelse på att man gjort något bra, vilket inom beteen-devetenskaplig forskning (inte minst så kallad ”nudging theory”) visat sig vara ett effektivt sätt att uppnå positiva beteendeförändringar.

VIKTIGT ATT VISA HUR ÅTERVINNING GÖR SKILLNAD

INSIKT 7

FÅ HAR KLART FÖR SIG HUR STOR MILJÖINSATSEN FAKTISKT ÄR.

OM DU ÅTERVINNER DEN HÄR

GLASFLASKAN SPARAR DU ENERGI FÖR

30 MINUTER SURF.

Du hittar din närmaste återvinningsstation vid

huvudingången.

Följande budskap testades på skyltning under Järvaveckan 2018.

28 – INSIKT 7

VARJE ÅR ÅTERVINNER VI

PAPPERSFÖRPACKNINGAR

MOTSVARANDE

EN MILJON TRÄD.

Du hittar din närmaste

återvinningsstation vid

huvudingången.

VIKTIGT ATT VISA HUR ÅTERVINNING GÖR SKILLNAD

OM DU ÅTERVINNER ETT KILO PLAST

SPARAR DU KOLDIOXIDUTSLÄPP

FÖR ATT BJUDA 30 VÄNNER PÅ GLASS.

Du hittar din närmaste återvinningsstation vid

huvudingången.

INSIKT 7 – 29

FTI LANSERAR TILL HÖSTEN 2018 EN PILOTVERSION AV EN INTERAKTIV ÅTERVINNINGSSTATION.

GENOM DIGITAL SKYLTNING GES ÅTERKOPPLING TILL BESÖKARE OCH DE KAN ENKELT LÄMNA

FÖRBÄTTRINGSFÖRSLAG.

30 – INSIKT 7

Jag gillar verkligen tanken på att kunna mäta insatsen på något sätt. Man skulle vilja se hur många

träd man har sparat eller något liknande.”Deltagare i fokusgrupp

– Richard Thaler, Nobelpristagare i ekonomi

Psychologists tell us that in order to learn from experience,

two ingredients are necessary: frequent practice and

immediate feedback!

”

INSIKT 7 – 31

BARN PÅVERKAR SINA FÖRÄLDRAR – OCH ETABLERAR TIDIGT EN EGEN RUTIN

INSIKT 8

En återvinningsrutin kan etableras av flera olika skäl, till exempel i samband med en flytt eller på grund av influenser från en närstående. I fokusgrupperna framkom det att en vanlig anledning till att komma igång med att återvinna är att barn i ens närhet på ett eller annat sätt påverkat en att börja. Redan idag jobbar många kommuner och förskolor aktivt med att engagera barn i återvinning, och här finns ytterligare poten-tial för att etablera beteendet i ung ålder.

Hos den yngre målgruppen som återvinner är det dessutom tydligt att återvinning till stor del är ett internaliserat beteende som har blivit en självklar vardagsrutin, snarare än något som man kontinuerligt reflekterar över som en viktig miljöinsats (även om man också är medveten om miljövinster-na). Och just fasta rutiner har visat sig vara en av de absolut viktigaste drivkrafterna för ökad återvinning.

KORT SIKT Spillover-effekter

på resten av familjen

LÅNG SIKT Internaliserat

beteende

INITIATIV INRIKTADE MOT

SKOLOR OCH FÖRSKOLOR

EN VIKTIG ANLEDNING ATT BÖRJA ÅTERVINNA KAN VARA PÅVERKAN FRÅN BARN I ENS NÄRHET.

32 – INSIKT 8

Jag har alltid återvunnit hemma, det är inte ens något jag reflekterar över längre. Jag vet ju att det är bra för miljön men för mig är det mest en egentids-

grej att åka till återvinningsstationen.”

Deltagare i fokusgrupp

INSIKT 8 – 33

10 000KUNDER

Ca 10 000 företag är idag anslutna till FTI, vilket innebär att FTI har 10 000 producenter

som kunder.

31%Drygt 30 procent av Sveriges befolkning har tillgång till fastighetsnära insamling.

95 samverkansavtal. Så många samverkansavtal med kommuner har FTI idag. Målet är att teckna avtal med Sveriges alla

290 kommuner.

– Så mycket förpackningar och tidningar lämnades till återvinning under 2017.

Karesuando

Smygehamn

Sver

iges

syd

ligas

te å

terv

inni

ngss

tatio

n fin

ns i

Smyg

ehamn och den

nord

ligas

te i

Kar

esua

ndo.

5 000INSAMLINGS-

PLATSER

Idag har FTI drygt 5 000

insamlings-platser, ut-

placerade över hela

Sverige.

649 000 ton

95

DEN GODA GRANNEN – 3434 – DEN GODA GRANNEN

KVALITETSSÄKRING AV MATERIALKVALITETProducenterna säkerställer kvaliteten på det insamlade materialet genom finsortering och utrensning av oönskat material.

MATERIALÅTERVINNINGProducenterna ser till att materi-alet återvinns för att bli nya produkter och utvecklar mark-naden för återvunnet material.

INSAMLING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGARHushåll och företag har en skyldighet att sortera ut använda förpackningar och tidningar.

Producenterna tillhandahåller genom FTI ett kostnadsfritt insamlingssystem som är tillgängligt i hela Sverige.

Kommuner och privata aktörer tillhandahåller kompletterande insamlingssystem som subven-tioneras av producenterna och får ersättning för den insamlade volymen.

ANVÄNDNINGAV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGARProducenterna betalar för-packningsavgifter för alla produkter som används på den svenska marknaden för att finansiera en insamling av förpackningarna.

DESIGN & TILLVERKNING AV FÖRPACKNINGAR OCH TIDNINGARProducenter som säljer förpack-ade varor samt tidningar på den svenska marknaden ska säker-ställa att förpackningarna och tidningarna är återvinningsbara. FTI stödjer sina medlemmar genom att ta fram riktlinjer för hur man designar för återvinning.

Vad

inne

bär

prod

ucen

tans

vare

t?

DEN GODA GRANNEN – 35

www.ftiab.se

PS. VID ÅTERVINING SORTERAR DU DENNA BROSCHYR SOM EN TIDNING