Startbild. Välkomna hit!

Svenska kyrkans internationella arbete ger stöd till katastrofarbete, långsiktigt utvecklingssamarbete och påverkansarbete som bidrar till ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Vi vet att varje människa, med rätt förutsättningar, kan förändra sitt liv. Varje människa är oändligt värdefull och har rätt till den frihet som det innebär att kunna skapa förändring i sitt eget sammanhang.

1

IntroVad innebär det att vara fri att förändra? Fri att göra skillnad för sig själv och andra. Fri att påverka i beslut som rör dig och dina medmänniskor. Fri att organisera dig, stå upp för det du tror på, och tala ut mot orättvisor.

2

Sommaren och hösten 2018 satsar Svenska kyrkans internationella arbete med kampanjen Fri att förändra på just de frågorna. I kampanjen får du möta tre changemakers – människor som gör skillnad – och som jobbar för en rättvis utveckling i sina sammanhang.

3

Presentationsövning

SyfteDet här är en övning för att låta deltagarna presentera sig för varandra och för att komma igång.

Gör så härBe deltagarna vända sig till varandra så att de sitter två och två. En i taget berättar de om ”en gång när jag var modig” och hur det kändes. Det kan vara stort eller litet, och deltagaren kanske vågade något för sin egen skull eller för någon annan. Håll berättelsen kort. Den andra lyssnar. Gå sedan en runda i storgrupp där den som lyssnade återberättar den andre personens historia för alla.

4

Att människor själva är fria att förändra sina liv och sina samhällen är en förutsättning för demokrati, men också för en rättvis värld. Alla civilisationer är från början byggda på samarbete och människor som tillsammans har velat skapa något. Det ligger djupt i vår mänskliga natur att vilja samlas och jobba för våra intressen.

I korthet kan man säga att rätten att organisera sig skyddar människors möjlighet att samlas och arbeta för en bättre värld. Detta är en förutsättning för många andra sociala, ekonomiska, politiska och medborgerliga rättigheter. Det möjliggör att alla får uttrycka sina åsikter, skapa konst och musik, utöva sin religion, starta eller gå med i en facklig organisation, eller välja politiska ledare och hålla dessa ansvariga.

Dessa rättigheter skyddas av artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 21-22 i FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter samt artikel 11 i Europakonventionen. Man kan dela upp dessa i två olika kategorier, församlingsfriheten och föreningsfriheten.

MötesfrihetenMötesfriheten är rätten att delta i fredliga sammankomster, till exempel att demonstrera och att anordna möten. Enligt både Europakonventionen och FN:s

5

konvention om medborgerliga och politiska rättigheter får mötessfriheten bara begränsas om det är nödvändigt med hänsyn till statens säkerhet, allmän ordning och säkerhet, förebyggande av brott, skyddandet av hälsa eller moral eller andra personers fri- och rättigheter.

Enligt Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna täcker mötesfriheten både privata möten och möten på allmänna platser. Att kräva tillstånd för möten på allmän plats anses däremot inte vara ett intrång i rättigheten. Staten har inte bara en skyldighet att inte ingripa utan även en plikt att t.ex. motverka att enskilda inte hindras av andra att utöva sina rättigheter.

FöreningsfrihetenFöreningsfriheten innebär att vem som helst får bilda, och driva, en förening. Det kan vara till exempel en sportklubb, en intresseorganisation, en hjälporganisation, en kör, ett politiskt parti eller en fackförening. Staten får inte begränsa rätten att bilda föreningar oberoende av vilket kön, härkomst, språk, religion, åsikt, sexualitet eller könsidentitet medlemmarna har. Det finns inga krav på att föreningen måste vara registrerad hos myndigheterna för att få skydd av mötesfriheten enligt FN.

Samma typer av undantag och begränsningar gäller för föreningsfriheten som för mötesfriheten. Artikel 20 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller även en bestämmelse om så kallad negativ föreningsfrihet som innebär att ingen får tvingas att tillhöra en förening.

5

Syfte:Att ge gruppen en gemensam bild av vad demokrati är och koppla det till utmaningarna med ett minskat demokratiskt utrymme.

6

Gör så härSkriv ordet demokrati på en tavla eller blädderblock. Be deltagarna säga saker de associerar med ordet demokrati. Vilka är byggstenarna till demokratin? Är demokrati mer än bara formella principer som yttrandefrihet, allmän rösträtt och rätten att organisera sig?

Varför är det viktigt att jobba med dessa frågor? Vem har egentligen ansvaret? Vad är det som tillåter eller legitimerar dessa orättvisor?

7

I våra nätverk finns det präster, ledare och engagerade personer som trots stora risker och med vänner som fängslats eller mördats fortsätter sitt arbete för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Det är ett liv och ett ställningstagande för människovärdet som kan kosta på mentalt, både individuellt och kollektivt, när rädsla istället för förtroende och frihet genomsyrar samhället.

Visa filmen ”Tillsammans förändrar vi världen” (https://vimeo.com/267881073)

8

Alla changemakersI kampanjen får du möta några av de miljoner människor som varje dag kämpar för rättvisa. De kommer från olika länder och jobbar med olika frågor men några saker har de gemensamt: de jobbar alla genom en av Svenska kyrkans samarbetspartners och de visar ett enormt civilkurage. Och civilkurage behöver en miljö som möjliggör förändringsarbete och som ger goda förutsättningar för ett aktivt civilsamhälle.

9

Visa filmen om Axsa (https://vimeo.com/271067089)

Axsa bor i Karagwestiftet i det nordvästra hörnet av Tanzania, nära Viktoriasjön. Där är hon engagerad inom den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT), I byn där hon växte upp långt ute på landsbygden förväntas flickorna gifta sig i ung ålder, och befolkningen har lite kunskap om mänskliga rättigheter, jämställdhet och vikten av utbildning. Trots detta fick Axsa möjlighet att läsa på universitetet där hon läste statskunskap, internationella relationer och filosofi. Hon vill vara med och påverka i samhället och hon vill komma tillbaka till sin hembygd och inspirera andra flickor till att utmana de gränser som finns för flickor i samhället.

I området där Axsa bor idag har flickor och kvinnor inte heller samma rättigheter som pojkar och män. Flickor och kvinnor kommer i andra hand när det gäller till exempel utbildning, jobb, beslutsfattande och till och med rätten att ärva land och andra tillgångar. Tillgången till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) är mycket begränsad i Tanzania, särskilt för unga kvinnor och flickor. Skolorna erbjuder ingen sexualundervisning. Om tonårsflickor blir gravida så tvingas de att lämna skolan. Många flickor utsätts för våldtäkt och sexuella trakasserier, men förövarna går fria. Axsa ville ändra på detta.

10

Arbetet för kvinnors rättigheterSedan några år tillbaka arbetar Axsa för ELCT med att stärka unga flickor i skolorna. I projektet medverkar Axsa till att flickorna får kunskaper om sina rättigheter och ordentlig och korrekt sexualundervisning. Hon arbetar också med att påverka lokala makthavares negativa inställning till flickors och kvinnors rättigheter. Alla dessa insatser görs för att minska tonårsgraviditeter och att därmed påverka så att fler flickor får möjlighet att fullgöra sin skolgång och få tillgång till demokrati.

Axsa använder sociala medier för att driva på för flickors och kvinnors rättigheter och för jämställdhet. Tyvärr har situationen för flickor och kvinnor blivit sämre i Tanzania, särskilt när det gäller sexuell hälsa och rättigheter. Regeringen vägrar att erbjuda sexualundervisning i skolans läroplan eftersom det anses omoraliskt. Detta trots att Tanzania är ett land där tonårsgraviditeter fortfarande är väldigt vanligt förekommande. Eftersom gravida flickor tvingas hoppa av skolan så förnekas de därmed sin rätt till utbildning. De får inte heller komma tillbaka efter det att barnet är fött.

Den evangelisk-lutherska kyrkan i TanzaniaELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Totalt omfattar verksamheten 24 sjukhus och 143 hälsocentraler med apotek. Därmed kan också ELCT bidra till förändring, bland annat genom projektet som Axsa jobbar med – Adolescent Girls Empowerment (AGE). Svenska kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och jämställhet. I de områden där projektet finns har andelen flickor som går i skolan dubblerats och deras prestationer har ökat. Det märks också att befolkningen håller på att få en större insikt i frågor om jämställdhet och om de negativa effekter som vissa traditioner har.

Under de senaste åren har det demokratiska utrymmet stramats åt ytterligare i Tanzania. Situationen blir allt värre och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet. Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort och onlineaktivism har belagts med restriktioner. Detta begränsar möjligheterna för Axsa och andra som arbetar för förändring. Det drabbar kyrkan och resten av det civila samhället i Tanzania. ELCT gjorde för en tid sedan ett uttalande om det begränsade demokratiska utrymmet i landet. Efter detta har flera kyrkoledare utsatts för hot genom telefonsamtal och på sociala medier.

Axsa tycker att det värsta av allt är tystnaden och rädslan. Trots alla begränsningar och påtryckningar så fortsätter hon att tala och skriva, för hon menar att hon gör det

10

som är rätt och fördömer det som är fel. Som troende känner hon sig kallad av Gud att leva ut sin tro utanför kyrkans väggar. Hennes tro på Gud ger henne kraft och motivation att hitta nya vägar för att leva ut sin tro.

Den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) är med sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). Svenska kyrkan stödjer kyrkans arbete på nationell nivå men också arbetet i några av stiften, till exempel Karagwe-stiftet där Axsa arbetar.

10

Kolla kartan! Så här ser situationen ut just nu enligt en rapport av Civicus som granskar det demokratiska utrymmet i världen. Frågor? Tankar?Redan 2014 kom en rapport från CIVICUS (en internationell organisation som jobbar med att stärka civilsamhällen runt om i världen) om att hela 96 av FNs medlemsländer har kränkt fundamentala rättigheter. I deras rapport från april 2017 framkom det att hela 44 procent av världens befolkning bedöms leva i länder där utrymmet för civilsamhället är helt stängt eller kraftigt åtstramat. År 2014 var det 9 länder i Europa. År 2015 var det 16. I rapporten från 2017 bedöms 25 av 46 länder i Europa på något sätt begränsa det demokratiska utrymmet för sina medborgare.Freedom House som rangordnar länder efter invånarnas friheter rapporterar en negativ trend globalt de senaste 10 åren.

Men det är inte bara stater. Andra icke-statliga grupper som terroristgrupper, extremistgrupper och kriminella nätverk motverkar också de demokratiska principerna. Så i flera länder blir civilsamhällets organisationer pressade mellan statlig lagstiftning och ingripande på den ena sidan, och hot, våld och trakasserier från väpnade grupper på andra sidan – vilket gör att de demokratiska grundfriheterna som yttrande-, organisations- och mötesfrihet hotas. (https://monitor.civicus.org/)

11

Det minskande demokratiska utrymmet tar sig olika uttryck i olika länder men ACT-alliansen har identifierat fem globala trender som försvårar för utvecklingsorganisationer:

Begränsningar och restriktioner på finansiering (t.ex. att organisationer inte får ta emot utländska pengar), Restriktiva lagar (som förhindrar verksamheten, t.ex. att organisationen behöver ansöka om tillstånd för att få hålla möten) Exkludering (från t.ex. beslutsfattande), Stigmatisering, hot och våld, Restriktioner mot fredliga demonstrationer.

Det kan till exempel vara lagar som inskränker möjligheten att få utländskt stöd och finansiering, administrativa processer som krav till registrering och kontrollering av organisationers verksamhet.

I vissa fall har man infört lagar som lägger restriktioner på mötesfriheten, och organisationer måste söka tillstånd för att hålla möten. Organisationsfrihet och yttrandefrihet är tillsammans med mötesfrihet förutsättningen för människors deltagande i en demokrati.

12

Exkludering kan ske när till exempel ursprungsbefolkning eller utsatta grupper varken släpps in i beslutande organ eller får framföra sina åsikter.En form av stigmatisering som blir allt vanligare är smutskastning och diskreditering.

Inskränkningar mot fredliga demonstrationer sker över hela världen – det finns exempel även från Europa.

Det blir farligare och farligare att stå upp för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Även i Sverige hotas engagerade till livet för det de tror på.

12

De senaste 10 åren har det varit en ökande trend där människorättighetsorganisationer, pro-demokratiaktörer och det bredare civila samhället möter allt fler utmaningar och restriktioner i att utföra sitt arbete.

Det är inte bara stater som vill göra det svårare för medborgare att organisera sig. Andra icke-statliga grupper som terroristgrupper, extremistgrupper och kriminella nätverk motverkar också de demokratiska principerna. I flera länder blir därmed civilsamhällets organisationer pressade mellan statligt ingripande och våld eller trakasserier från väpnade grupper. Detta gör att de demokratiska grundfriheterna som yttrande-, organisations- och mötesfrihet hotas.

Kyrkor och andra trosbaserade aktörer kan precis som andra civilsamhällsorganisationer drabbas av det åtstramade demokratiska utrymmet. Ett exempel är kyrkan i Tanzania, där kyrkoledare blivit utsatta för hot genom social medier. Men religiösa aktörer som står nära en repressiv regering kan också bidra till att andras rättigheter kränks. Oftast har religiösa aktörer som är engagerade i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter ändå en särskild möjlighet att agera, även om utrymmet är begränsat.

13

Tankesmedjan Pew Research Centre, som följer situationen för religions- och övertygelsefriheten, pekar på en negativ trend även för människors möjligheter att utöva sin religion. Antalet länder med restriktioner eller där det förekommer våld mot denna typ av organisationer har ökat under de senaste åren.

Journalister dödas för att de bevakar korruption. Aktivister som kämpar för rätten till mark trakasseras. Migrantarbetares röster hörs varken i hemländerna eller i länderna där de arbetar under livsfarliga förhållanden. Antalet medlemmar i politiska partier minskar överlag, likaså valdeltagande i de flesta stater. Anslag till fri och oberoende forskning dras in, och forskningsresultat avfärdas med referens till ”alternativa fakta”.

13

Visa filmen om Emmanuel – (https://vimeo.com/271067113)

Emmanuel växte upp i en kristen familj och hans föräldrar behandlade syskonen på liknande sätt trots att de hade olika kön. Detta har inspirerat Emmanuel både i rollen som pappa och som man. Det har även motiverat honom att arbeta för jämställdhet och för en jämställd tillgång till hälsovård.

Arbetet som changemakerHan arbetar sedan åtta år för den evangelisk-lutherska kyrkan i Tanzania (ELCT) med ett projekt med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Han bestämde sig för att söka tjänsten för att han vill göra större skillnad och förändra den rådande situationen på nationell nivå. I Tanzania har få tonåringar tillgång till preventivmedel, och skolorna saknar i regel sexualundervisning. Många tonårsflickor blir gravida och tvingas att sluta skolan, ett direktiv som kommer direkt från Tanzanias president.

Emmanuel hämtar sin motivation från flera håll. Ett tillfälle som påverkat honom speciellt var när han besökte sin dotters skola på en föräldradag. Vid en rundvandring i skolbyggnaderna insåg han att skolbyggnaderna inte alls var anpassade för flickor. Toaletterna saknade avskildhet och de var smutsiga.

14

Emmanuel är en changemaker när han jobbar mot könsbaserat våld. Det gör han genom att verka för att unga flickor och pojkar ska få tillgång till hälsovård med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR), inklusive sexualundervisning. Seder och traditioner kan vara en utmaning för kvinnors och flickors rättigheter. Barnäktenskap, könsbaserat våld och kvinnlig könsstympning förekommer fortfarande i stor utsträckning, särskilt på landsbygden. I städerna går det dock att se en förändring i positiv riktning.

Den evangelisk-lutherska kyrkan i TanzaniaELCT har en omfattande hälsovårdsverksamhet som nästan en femtedel av Tanzanias befolkning har tillgång till. Denna verksamhet omfattar 24 sjukhus och 143 hälsocentraler med apotek. SRHR är en prioritet för ELCT och Emmanuel jobbar med att utveckla ungdomsanpassade mottagningar i anslutning till hälsocentralerna. Här erbjuds till exempel preventivmedelsrådgivning och mensskydd så som menskoppartillhandahålls. I Emmanuels arbete ingår även sexualundervisning i skolan och i ungdomsgrupper. Svenska kyrkans internationella arbete stödjer arbetet för SRHR och jämställdhet.

Kyrkan driver även skolor i Tanzania. Här har skolledningarna valt att trotsa presidentens direktiv om att de gravida tonårsflickorna ska relegeras från skolan. De gravida flickorna får gå kvar och de är även välkomna tillbaka så snart de vill efter att barnet har fötts.

De ungdomsanpassade mottagningarna är viktiga för att stärka tonåringar och unga vuxna framför allt genom sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning. I projektområdet kan man se en minskning i antalet tonårsgraviditeter och därmed ökar andelen flickor som kan fullfölja sin skolgång. Detta betyder att flickorna stärks och får bättre möjligheter att utkräva sina rättigheter och att de också i sin tur stärker samhället som de kommer från. SRHR-programmet har även bidragit till att många unga fått möjlighet att testa sin HIV-status och att även testa sig för andra könssjukdomar som exempelvis klamydia.

Det demokratiska utrymmet i Tanzania oroarEmmanuel är också bekymrad över det åtstramade demokratiska utrymmet i Tanzania. Situationen blir allt värre och yttrandefriheten begränsas. Människorättsförsvarare kriminaliseras och stigmatiseras. Många är rädda för att uttrycka sin åsikt och lärare oroar sig för att det som de har lärt ut till sina studenter kan leda till att de förlorar jobbet. Även medier påverkas genom att radiostationer riskerar att stängas ner när de har fördömt något som regeringen gjort och onlineaktivism har belagts med restriktioner.

14

Samtidigt inspirerar det Emmanuel att kämpa för andra, särskilt de som är mest utsatta. Hans tro är en central drivkraft för engagemang. Jesus är en viktig förebild för Emmanuel och genom de lidande Jesus gick igenom under sin tid på jorden så har han blivit ett exempel för hur vi kan leva mer jämställt i relation till varandra.

Svenska kyrkans internationella arbete stödjer ELCT både regionalt och nationellt. Kyrkan är med sina 6,8 miljoner medlemmar den näst största lutherska kyrkan i världen. Verksamheten omfattar allt från klimat- och hållbarhetsarbete till hälsovård och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

14

SyfteAtt öva på att se vad minskat demokratiskt utrymme betyder i praktiken och hur den frågan speglas i medierna.

15

Gör så härLåt deltagarna leta i dagstidningar eller på nätet efter exempel på minskat demokratisk utrymme. Redovisa exemplen för varandra. Förstår alla kopplingen mellan demokratiskt utrymme och varje artikel? Vem har ansvar i de fall ni har hittat? Finns det några exempel på motstånd mot det som händer?

16

För kvinnor är det demokratiska utrymmet ofta åtstramat, eller så har det kanske inte funnits till att börja med.

Lagar och sociala och kulturella normer hindrar kvinnor och flickor från att fullt ut delta som samhällsmedborgare och skapar svårigheter för dem att få tillgång till viktiga sociala och ekonomiska rättigheter som att rösta, utbildning, hälsovård, mark och finansiella tjänster. Lagar och normer kan även styra vilka de får gifta sig med, om de har möjlighet att skilja sig eller om de själva kan ta egna beslut om sin kropp och sin sexualitet. Destruktiva normer som kopplar föreställningar om maskulinitet med makt, våld, sexualitet och alkoholanvändning medför negativa konsekvenser för utveckling och mänsklig säkerhet på såväl samhälls- som individnivå.

Allt detta undergräver kvinnors möjlighet till hållbar försörjning, tillgång till sexuella och reproduktiva rättigheter samt makt och inflytande över sina liv. Könsrelaterat våld kan vara både psykiskt och fysiskt, sexuellt och materiellt, och inbegriper bland annat människohandel, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, och skadliga sedvänjor såsom kvinnlig könsstympning och barnäktenskap. Det används också som ett strategiskt vapen i väpnade konflikter. Våldet drabbar i stor utsträckning även homosexuella, bisexuella, trans-, queer- och intersexuella personer (HBTQI-personer).

17

Det åtstramade demokratiska utrymmet slår extra hårt mot kvinnors rättigheter. Rapporten ”Så tystas en kvinnorörelse” (Kvinna till kvinna 2018) pekar på att trenden med minskad finansiering drabbar kvinnorättsorganisationer och kvinnliga aktivister i större utsträckning än manliga. Rapporten lyfter också fram en studie från OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) som visar att endast 0,5 procent av stödet till jämställdhetsarbete i fattiga länder 2014 gick till kvinnorättsorganisationer. Motsvarande siffra var 1,2 procent 2011.

Hot om våld, ofta sexuellt våld, har blivit ett allt vanligare sätt att tysta kvinnor. Kvinnor som drabbas blir ofta skambelagda. Trots att det är förövarna som bär ansvaret läggs skulden för det sexuella våldet på kvinnorna. Det är de utsatta kvinnorna som stigmatiseras, inte förövarna.

Vissa frågor är mer känsliga än andra, och individer och organisationer som engagerar sig i dessa drabbas extra mycket av ett åtstramat demokratiskt utrymme. Det gäller till exempel kvinnors juridiska status och arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

18

Visa filmen om Bella (https://vimeo.com/271067124)

Bella bor i flyktinglägret Kakuma i norra Kenya. För åtta år sedan flydde hon efter en rebellattack där båda hennes föräldrar dödades. Hon har ingen aning om i fall någon annan i hennes familj lever eller var de i så fall har tagit vägen. Under flykten till Kakuma träffade hon sin man Prosper. De bor nu tillsammans i Kakuma och har en dotter, Angel, som är två år.

När Bella växte upp var hon mycket sportintresserad och i Kakuma är hon en av de mest engagerade ungdomsledarna. Hon var en av drivande personerna som såg till att tjejligan Divas League startades. Anledningen till hennes stora engagemang är bland annat att när hon själv började med fotboll när hon var yngre fick hon många vänner samtidigt som hon lärde sig massor. Dessa erfarenheter hjälper henne att motivera tjejerna att bli aktiva och spela fotboll. Det är tydligt för Bella att det inte bara är en idrott utan det öppnar också nya dörrar att delta i andra aktiviteter.

Flickor som flytt från krig lever under ständig stress. Sexuella övergrepp används som ett krigsvapen av rebeller och militära grupper. Många av flickorna har varit med om hemska övergrepp. Hemmiljön är inte heller en helt trygg plats. Våld och våldtäkter

19

kan ske både inom familjen, av grannar och av gäng som driver runt i flyktinglägret.

Arbetet som changemakerBella arbetar med att mobilisera tjejerna i lägret. Hon stöttar dem och motiverar dem att våga satsa på sin talang och inte bli fast mellan hemmets väggar. En stor del av arbetet handlar om att motverka fördomar. I vissa kulturer är det inte accepterat för tjejer att ha idrottskläder och det är svårt att spela fotboll i en täckande klänning. Att tjejer ska vistas utanför hemmet och delta i aktiviteter i samhället är också kulturellt utmanande, där kvinnorollen vanligtvis är begränsad till att sköta hemmet och fostra barnen. Därför är Bella anställd för att arbeta med flickorna och påvisa fördelarna med att låta dem delta i fritidsverksamheter. Bella pratar med föräldrarna och övertygar dem om att sport är bra för deras döttrar. Med sin bakgrund och uppväxt blir hon både en förebild och en vägvisare. Tjejerna kallar henne för Mama Sport och hon har vunnit många människors förtroende i Kakuma.

Kyrkan är mycket viktig för Bella och hon delar sin starka tro med sin man. Tillsammans är de aktiva i en av lägrets kyrkor. Där har de bland annat startat en kör med både män och kvinnor och med blandade nationaliteter – sudaneser, sydsudaneser, burundier, och rwandier. Kyrkan används därmed som en mötesplats för många nationaliteter och kulturer och ger människorna en större förståelse för varandra.

Kakuma är ett av världens största flyktingläger med mer än 180 000 invånare, varav drygt 100 000 barn. Lägret drivs av Lutherska Världsförbundet, med stöd från bland annat Svenska kyrkans internationella arbete. Den är en del av arbetet med psykosocialt stöd, som Svenska kyrkan specialiserat sig på inom ACT-alliansen. När en katastrof uppstår är det viktigt att inte bara tillgodose fysiska behov, utan att även möta sociala och psykologiska behov. Människor som drabbas måste återfå hopp, värdighet, psykiskt och socialt välbefinnande och en känsla av normalitet. En organiserad fritid förenar flyktingar från olika länder, religioner och kulturer. Under aktiviteterna lär sig ungdomarna om regler, normer och respekt. Genom att samarbeta i ett fotbollslag lär de känna varandra, vilket motverkar konflikter och skapar en tryggare tillvaro utan våld. En aktiv fritid för flickor leder till ett mer jämställt samhälle, där alla människor kan delta i aktiviteter och beslut.

19

Ledaren får gärna samla upp tankar efter att ni har titta på samtliga changemakerfilmer. Vad väckte de för tankar och känslor? Vad har vi sett? Vad får vi inte se?

20

Agenda 2030• Antogs i september 2015 av världens ledare• 17 mål och 169 delmål.• Gäller alla länder – rika som fattiga• Mål för att utrota fattigdomen• Mål för att uppnå hållbar utveckling: social, ekonomisk och miljömässig• Det civila samhället har en viktig roll i genomförandet.

21

Det här materialet anknyter framför allt till mål 5: Jämställdhet och mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen.

Mål 5 – JämställdhetJämställdhet är inte bara viktigt för kvinnor och flickor runt om i världen, utan även en förutsättning för att uppnå en hållbar och fredlig utveckling. Jämställdhet uppnås när kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, villkor, möjligheter och makt att själva forma sina liv och bidra till samhällets ut¬veckling. Jämställdhet inverkar på alla andra mål i agendan. Att inte ge kvinnor och flickor chansen att utveckla sin fulla potential påverkar hela samhällen negativt.

Mål 16 – Fredliga och inkluderande samhällenRätten att organisera sig ingår i de globala målen och Agenda 2030, och särskilt i mål 16: Främja fredliga och inkluderande samhällen. Det målet handlar bland annat om att se till att alla har tillgång till rättvisa, inte utsätts för våld och att se till att människor har information om, och kan delta i, beslutsfattande på alla nivåer i samhället. För att detta ska kunna uppnås måste alla vara fria att förändra!

22

FN:s Kvinnokonvention, The Convention on the Elimination of All Forms ofDiscrimination against Women (CEDAW), är en viktig utgångspunkt för arbetet med kvinnors rättigheter. Den kom till 1979, men det dröjde tills 1981 innan den trädde i kraft.

Enligt CEDAW ska alla stater garantera att kvinnor har samma rättigheter som män, inklusive rätten att inte bli misshandlad, våldtagen eller trakasserad på andra sätt. När Kvinnokonventionen antogs ratificerade 88 länder den. Dock har flera av länderna gjort så omfattande reservationer mot delar av konventionstexten att den inte utgör något viktigt skydd av kvinnors rättigheter.

23

Syfte: Syftet med övningen är dels att deltagarna ska bekanta sig med Agenda 2030, särskilt mål 5, och dels få en förståelse för religiösa aktörers roll i arbetet för kvinnors rättigheter.

24

Gör så härDela in gruppen i mindre grupper och samtala om:

I vilka/vilket av de 17 globala målen för hållbar utveckling är det särskilt viktigt att arbeta med jämställdhet för att målen ska uppnås?Samtala om mål 5 Jämställdhet dess nio delmål utifrån dessa frågor:

• Samtala om mål 5 jämställdhet och dess nio delmål utifrån dessa frågor:• För vilka delmål är religiösa ledare och aktörer särskilt viktiga för att målen ska

nås?• Vilken roll spelar religiösa aktörer i arbetet för kvinnors rättigheter?• Vilken betydelse har familje- och äktenskapslagstiftning för kvinnors och flickors

rättigheter?

Återsamlas i storgrupp och reflektera tillsammans utifrån de exempel som grupperna pratat om.

25

Det svenska civilsamhället har haft en betydande roll för utvecklingen av demokratin i Sverige. Enligt Sveriges regering i propositionen ”En politik för det civila samhället” från 2009 är det ”omöjligt att föreställa sig den svenska demokratin med grundstenar som allmän och lika rösträtt, jämställdhet mellan könen och offentlighetsprincipen, utan den kamp som människor fört utifrån sitt ideella engagemang.”

26

Svenska kyrkans internationella arbete arbetar aktivt för att vidga det demokratiska utrymmet. Alla ska ha möjlighet att organisera sig och göra sin röst hörd. Det är en förutsättning för att våra samarbetspartner och andra engagerade människor runt om i världen ska kunna åstadkomma förändring och arbeta för genusrättvisa, mänskliga rättigheter, hållbar miljö och fred. Vi vill bidra till ett starkt och självständigt civilsamhälle.

Svenska kyrkan arbetar för att människor, kyrkor och andra organisationer ska kunna verka fritt och ha möjlighet att delta i beslutsprocesser och förhandlingar som påverkar människors vardag och framtid. Lika viktigt är det att se till att det är möjligt att följa upp åtaganden och utkräva ansvar politiskt, ekonomiskt och människorättsligt. Centralt är att möjliggöra en miljö där alla har rätt att finnas, höras och verka för förändring.

27

Svenska kyrkan ifrågasätter orättvisor mellan könen och arbetar för att alla, oavsett kön, ska ha samma möjligheter att göra sina röster hörda som ledare inom kyrka och samhälle. Genom att också lyfta begreppet genusrättvisa tar Svenska kyrkan tydligt ställning mot orättvisor på grund av sexuell läggning eller könsidentitet.

Teologiskt har ställningstagandet sin grund i tron på att varje människa är älskad av Gud och har samma värde och rätt. För kyrkan handlar jämställdhet och genusrättvisa om att värna individen, förhindra personligt lidande och arbeta mot kränkningar av mänskliga rättigheter. Det handlar också om att minska fattigdom, förbättra hälsa och skapa ekonomisk tillväxt. Globalt sett bidrar bristen på jämställdhet nämligen till att förvärra fattigdom, hunger och en situation med låg utbildningsnivå i många länder.

Svenska kyrkan arbetar aktivt mot könsstympning och tvångsäktenskap samt för varje människas rätt att bestämma över sin egen kropp. Tillgång till god sexuell och reproduktiv hälsovård är en viktig del att lyfta i det internationella arbetet liksom behovet av kvinnliga religiösa ledare som förebilder. Insatser för att kvinnor ska ha samma makt och möjlighet som män att forma samhället och sina egna liv är väsentligt för att åstadkomma förändring och en positiv utveckling.

28

Religiösa ledare och samfund spelar en mycket viktig roll i arbetet för jämställdhet, eftersom de har ett stort inflytande över människors värderingar och syn på etik och moral. Kyrkan finns med i livets alla delar och spelar en viktig roll i det sociala arbetet och för individens tro. I många sammanhang är de så viktiga att det inte går att åstadkomma en förändring utan deras medverkan. Genom initiativ i både religiösa och sekulära sammanhang har vi en unik möjlighet att mobilisera kraft för positiv förändring världen över.

Påverkansarbete sker gentemot beslutsfattare inom Sverige, EU och FN samt globalt i diskussioner med religiösa ledare i geografiska områden där kvinnoförtryck ibland sanktioneras av kyrkor och/eller stater. I dessa sammanhang är det ofta en styrka att kunna agera som just kyrka, exempelvis i de teologiska diskussioner som kan leda till positiv förändring av diskriminerande synsätt.

Svenska kyrkan utmanar teologi som motverkar genusrättvisa och jämställdhet och tar tydligt ställning för mångfald gällande sexuell läggning.

Svenska kyrkans internationella arbete bärs till stor del av ett ideellt och starkt lokalt engagemang. Det är i samspelet mellan det lokala engagemanget i Sverige och kyrkor

29

och andra gräsrotsrörelser utomlands som vi hämtar mandatet att utföra vårt arbete. Det lokala engagemanget är också en viktig förutsättning för finansiering av det internationella arbetet.

De ideellas engagemang behövs också för att skapa opinion i Sverige i syfte att påverka den svenska regeringen att använda sitt inflytande i t ex EU eller FN i vissa frågor. Det kan till exempel handla om att vara en röst för kvinnors rättigheter.

I Sverige har vi ganska stora möjligheter att påverka beslutsfattare att ta sitt ansvar för en bättre värld. Genom ett engagemang för Svenska kyrkans internationella arbete kan vi sprida kunskap, stärka organisering och därmed möjliggöra förändring.

29

Samtala om:Har du egna bibelord som du känner stärker dig i ditt engagemang och vilja att förändra? Diskutera med gruppen och dela med varandra. Finns det exempel i bibeln på grupper eller personer som förföljts för sin vilja att förändra något? Om du vill kan du låta gruppen reflektera fritt om vad deras tro betyder för deras engagemang, antingen i storgrupp eller mindre grupper.

30

Alla påverkas av att det åtstramade demokratiska utrymmet. Även vi i Europa och Sverige påverkas både direkt och indirekt. För att fortsätta värna om demokratin och för att skapa förändring är det viktigt att mobilisera och aktivera sig.

Att vara en changemaker är att bidra till förändring. Det kan du göra på många olika sätt utifrån dina förutsättningar och din insats är oändligt värdefull.

Som changemaker bidrar du till förändring och är en del av detta världsvida nätverk. Här finner du några exempel på hur du kan engagera dig. Utifrån dina förutsättningar och möjligheter kan du göra skillnad.

Påverka! • Delta i demokratin! Rösta på den politiker som du tycker bäst företräder dina

åsikter och utkräv ansvar när den politiska ledningen inte gör det de ska.

• Skriv brev, arrangera protester och sätt press på de som styr! Det bästa sättet att skydda demokratin är att visa att du finns och att du bryr dig. Tillsammans är vi starka!

31

Organisera dig!• Som ung vuxen kan du engagera dig som Ageravolontär och få möjligheten att

jobba med andra unga för global rättvisa!

• Är du engagerad i en församling så kan du registrera dig som ombud i Kyrksam och få information om vad Svenska kyrkans internationella arbete gör och hur du kan jobba med internationella frågor i din församling eller ditt stift. Du kan även bli engagerad i din församlings internationella grupp och vara med att driva ert gemensamma arbete.

• Delta i vårt utbytesprogram Ung i den världsvida kyrkan och upplev en annan vardag. Programmet är ett utmärkt sätt att träffa andra engagerade och få mer information och erfarenhet om det internationella arbetet.

Ge och uppmuntra till givande• Stöd våra partner och det arbete de utför. De riskerar sina liv varje dag, men de kan

inte fortsätta kämpa utan ditt stöd. På projektkartan på svenskakyrkan.se hittar du projekt som du kan skänka pengar till direkt. Vill du verkligen vara med och skapa varaktig förändring så ska du bli månadsgivare!

För att våra partners ska kunna planera sitt arbete och fortsätta göra skillnad behöver de långsiktiga källor till finansiering, speciellt när deras egna regeringar stryper lokala bidrag till deras verksamhet. Du kan skänka från 50 kronor i månaden, och du kan antingen anmäla dig via hemsidan eller genom att höra av dig till Givarservice på 018-16 96 00! Det går givetvis också bra att skänka valfritt belopp via Swish – 9001223 eller Plusgiro - 90 01 22-3.

• Skapa egna insamlingar bland vänner och bekanta eller gå ut och skramla på staden.

• Anordna loppisar eller andra event där intäkterna kan skänkas till det internationella arbetet.

Utbilda dig själv och andra • Om du känner dig redo att köra igång direkt kan du använda dig av det här

materialet och hålla egna pass om att vara fri att förändra, eller varför inte själv välja övningar ur Världens Kurs och sätta ihop ett eget pass? På svenskakyrkan.se/friattförändra hittar du fler tips och versioner att använda för din workshop eller utbildning.

• Sprid information om Fri att förändra på sociala medier! Dela filmerna och berätta om hur viktigt det är med demokratiskt utrymme. Skriv vad du vill förändra i

31

världen och glöm inte hashtaggen #Friattförändra så att vi kan se ditt inlägg!

• Skriv blogginlägg, insändare eller andra texter och sprid dem i de kanaler som du har tillgång till.

• Samtala om frågor så som demokrati, kvinnors rättigheter och genusrättvisa med dina medmänniskor. Genom att prata om frågorna så lyfter du upp ämnet på agendan.

Du kan också vara med och skapa en konkret och hållbar förändring.

31

”Tvivla aldrig på att en liten grupp eftertänksamma, engagerade medborgare kan förändra världen. Faktum är att det är det enda som någonsin gjort det” - Margaret Mead

Människor förändrar världen. Det gör de genom att visa civilkurage och stå upp för det de tror på. Men människan behöver en möjliggörande miljö. Vi skapar förutsättningar för det demokratiska utrymmet genom att ha ett starkt civilsamhälle!

32

SyfteSyftet med övningen är att identifiera vad gruppen vill förändra och hur vi kan skapa den förändringen.

33

Gör så härDela upp gruppen i mindre grupper. Är ni få räcker det med att dela upp i tre grupper, men är ni många kan det vara bra att ha flera. Cirka 3-4 personer är en bra storlek på en grupp. Ge varje grupp en postit-lapp eller ett papper.

Be varje grupp att identifiera något som de vill förändra i världen, stort eller smått. När de har skrivit ner sitt svar ber du dem skicka sin lapp vidare till nästa grupp. Varje grupp ska nu ha en ny lapp med ett problem som en annan grupp skrivit. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad som står skrivet på lappen.

Be dem nu identifiera en person eller en väl avgränsad grupp av personer som har makt och möjlighet att förändra det som står på lappen. Då de har skrivit ner detta ber du dem skicka även denna lapp vidare. På lappen de får ska de nu ha ett problem samt vem som har makt att förändra problemet. Ge grupperna möjlighet att fråga varandra om de inte förstår vad som står skrivet på lappen.

Be dem att identifiera hur de ska framföra till personen eller personerna att de borde göra något åt problemet. Skriva ett brev? Anordna en protest? Göra en aktion på

34

sociala medier? Och vad skulle de säga för att budskapet skulle gå fram?

När alla har skrivit färdigt ber du grupperna att redovisa den lapp de nu har framför sig. Vad är problemet? Vem har makt att lösa det? Vad är budskapet och hur ska det framföras? Diskutera exemplen tillsammans.

Det här är en metod som kan användas till att skapa förändring inom alla områden! Berätta för deltagarna att de alltid kan använda sig av Changemakermetoden när de stöter på ett problem som de vill göra något åt.

34

Ta med er detta: • Det demokratiska utrymmet i världen minskar• Utan demokratiskt utrymme blir alla rättigheter hotade• Alla kan göra något

• Bli ageravolontär, bli sms-aktivist, bli månadsgivare. • Börja i det lilla och skapa förändring idag• Tveka inte att höra av dig till oss

35

Tacka gruppen för deras medverkan, tipsa igen om att bli Ageravolontär, ombud eller stödja våra projekt. Och att aldrig sluta engagera sig!

36

Slutbild

37