Svenska Rytmikpedagogförbundet Dalcroze medlemstidning Nr 1-2002 Årgång 20

2 Rytmikforum Nr 1 - 2002

Rytmikforum ges ut av Svenska Rytmikpedagogförbundet DalcrozeAnsvarig Utgivare: Eva Pellbäck, ordförande i SRDRedaktion: Alexandra Hedberg och Karin JehrlanderRedigering och Layout : SATBTryck: EkonomiprintManusstopp för Rytmikforum nr 2, 15 majSkicka insändare artiklar, bilder och synpunkter via e-post tillkarin.jehrlander@telia.com eller på diskett eller på papper tillKarin Jehrlander, Rapsodivägen 136, 142 41 SKOGÅSHemsida: www.rytmik.just.nu

SRDKALLELSE TILLÅRSMÖTE SRD

Härmed kallas alla medlem-mar i SRD till årsmöteMötet äger rum den lördagen16 mars 2002Tid: 16.30 – 17.30Lokal: KungligaMusikhögskolan Stockholmsal A 234Adress: Valhallavägen 105

Hjärtligt välkomna!Styrelsen

Innehåll 1 / 2002

2 SRD

3 Fonder

4 Årsmöteshelg

6 Markatta

8 Vad gör du nu?

9 Birgit Åkessons donation

9 Recension

10 Kalendarium

12 Notes Bariolée

Ordföranden har ordet:

Först en glädjande nyhet:SMPU (Sv. Musikpedagogisk union) sände in sju olika förslag på work-shops till ISME (Världskongressen) i Bergen i augusti. Enligt ryktet fannsdet cirka 350 förslag totalt. Bland de utvalda fanns Barbro Rydin och hen-nes mattelärarkollega Ewa Olsson som ska hålla en workshop om Rytmik-undervisning och Matematik. Grattis! Grattis, jublar vi i styrelsen.

Sedan en något tristare sak.Tyvärr är jag nu tvungen att säga - tack för mig! Det gick att övertala migatt stanna som ordförande en gång, men nu tryter orken för mig. Med storvånda har jag beslutat mig att gå vidare med andra uppgifter. Därför frågarjag nu dig:

Sökes: styrelsemedlemmarTycker du om att uttrycka dig rytmiskt? Gillar du musik? Är du intresseradav människor? Tycker du att det du arbetar med är viktigt? Vill du ha upp-skattning för ditt arbete? Lockar det dig att resa utomlands? Vill du ut-vecklas? I så fall passar du perfekt som styrelseledamot i vårt lilla mentrevliga förbund och som skribent i vår medlemstidning.

Arbetsuppgifter:• Du kommer att få chansen att delta i internationellt samarbete och ifortbildande kongresser.• Du kommer att få utveckla ditt sinne för ordens rytmik och musikoch bli publicerad i medlemstidningen.• Du kommer att tillsammans med dina kolleger arrangera en helgkursper år.• Du kommer att få chansen att höja statusen på de frågor som rörrytmikare.• Du kan arbeta hemifrån din dator med e-postadress och skötamycket av styrelsearbetet på distans.

Uppdraget att hantera hemsidan och redigera medlemstidningen är redanutlagt på andra personer.Vi är ett litet och trevligt förbund där allt arbete man gör syns och bliruppskattat. Att vara med i styrelse är varken ett svårt eller jobbigt uppdrag.Så ta chansen! Vi har alla ett ansvar att vårt förbund lever och frodas ochrör sig! Om ingen tar över stafettpinnen och ställer upp kommer vi att stådär utan förbund!Hoppas verkligen att vi ses till årsmöteshelgen, där vi alla har möjlighet attbidra till vårt förbunds fortsatta existens!

Eva Pellbäck, ordförande

ISSN 0280 - 6117

Rytmikforum Nr 1 - 2002 3

Fonder

Sök stipendium från

STIFTELSENEBBA BURTONS HEDERSUPPDRAG

Ebba Burton har skänkt en stor summa pengar till SRD och en styrelse bestående avAgneta Gusterman, Hjördis Lundén och Ulla Hellqvist förvaltar pengarna inom ramen av en stiftelse. Du kan

söka pengar till de ändamål som stadgarna föreskriver genom att skriva till

Stiftelsen Ebba Burtons Hedersuppdragc/o Agneta Gusterman, Bellmansgatan 19, 118 47 Stockholm tel: 640 10 58

Stiftelsen Ebba Burtons Hedersuppdrag har bildats för att värna rytmikpedagogikens framväxt i Dalcroze´s anda,och att i detta syfte stödja verksamhet nära anknuten till Svenska Rytmiklärarförbundet Dalcroze (SRD)

Stiftelsens styrelse skall fördela stiftelsens kapital så som stipendier, reseersättningar samt andrakostnadsersättningar som tjänar stiftelsens syfte. Fördelning av stiftelsens medel kan ske när som helst under året,

utan någon periodicitet, men baseras alltid på ett sammanträdesbeslut om utdelning.

STIPENDIER FÖR RYTMIKPEDAGOGER

Stiftelsen Svenska Dalcrozeseminariets Fond har till uppgift att i Sverige främja utvecklingen av Jaques-Dalcrozemetoden, huvudsakligen genom stöd till undervisning och utbildning på området. Stiftelsen skall göradetta genom att bl. a. ”utdela arbetsstipendier till läromedelsförfattare och översättare av pedagogisk litteratur,

utdela resestipendier till svenska rytmikpedagogers studieresor”.

Ansökan på särskild blankett skall vara stiftelsen tillhanda senast den 15 mars 2002 och sändas till

Stiftelsen Svenska Dalcrozeseminariets Fondc/o Maria Lind

Västgötagatan 22118 27 Stockholm

För upplysningar och ansökningsblankettkontakta Maria Lind tel dagtid: 08-16 18 63

4 Rytmikforum Nr 1 - 2002

Årsmöteskurser

VÄLKOMMEN TILL ÅRSMÖTE OCH KURSHELG!

Lörd-sönd. 16-17 mars 2002Kungliga Musikhögskolan, Stockholm (T-bana Stadion)

Kurser:Barbara Schultze, Tyskland”Rytmik med tonåringar”

Krister Broberg, Stockholm”Fläskkorvsmetoden”

OBS! I år starkt rabatterat pris. Missa inte chansen. Detta är kanske sista året vi arrangerarårsmöteskursen.

Vi har den stora äran att presentera två förnämliga föreläsare på vår årsmöteshelg.

På lördagen kommer Barbara Schultze. Hon är rytmik- och tvärflöjtspedagog. Hon har tidigare varitlärare vid Musikhögskolan i Detmold. Numera är hon huvudlärare i rytmik vid Akademin i Remscheidoch vidareutbildar musiklärare och andra som kan ha behov av rytmikundervisning i sitt yrke. Hon ärockså en eftertraktad gästlärare på olika musikhögskolor både hemma i Tyskland och utomlands. Vi ärglada att vi har lyckats få henne till Sverige.

Rytmik med tonåringar:

Böcker om rytmik brukar sällan be-fatta sig med metodik för högsta-diet. Det anses ofta svårt att under-visa tonåringar i rytmik. BarbaraSchultze menar att det går bra attundervisa tonåringar i rytmik ompedagogen anpassar innehåll ocharbetssätt. I samband med dettatema finns det många frågor somska besvaras. Vilka teman och vil-ket innehåll från rytmiken kanfängsla ungdomar, så att de får lustatt öppna sig för nya rörelse- ochmusikerfarenheter?Vilka musik- och rörelseegenskaperhos t.ex. hiphop, breakdance ellertechno går att utveckla inom ramenför rytmikundervisningen? Vilkamöjligheter finns det i arbetet medmångkulturella ungdomsgrupper?På denna kurs ska vi arbeta meddessa frågor på ett både praktisktoch reflekterande sätt.

Rytmikforum Nr 1 - 2002 5

Program för helgen

Lördag 16 mars

10.00 - 16.00 Rytmikkurs för Barbara Schultze. (Undervisningsspråk engelska)16.30 - 17.30 Årsmöte SRD18.00 - 19.00 Rytmikföreställning med studerande från KMH19.00 - Middag och samkväm

Söndag 17 mars

10.00 - 13.00 Kurs med Krister Broberg

Anmälan sker antingen:

med telefon till Eva Pellbäck telefon 08-704 19 74

Brev till:SRDRapsodivägen 136142 41 SKOGÅS

ellerE-post till : dalcroze@hotmail.com

SISTA ANMÄLNINGSDAG ÄR TISDAG DEN 5 MARS

Kursen kostar 200 kronor för SRD-medlemmar. Kursen är starkt rabatterad. Du måste anmäladig för att vara säker på att få en plats. Avgiften sättes in på pg 5 80 33-2 när du fått bekräftelseom plats. Antalet deltagare är maximalt 22.OBS! Mat ingår inte i avgiften. Det går bra att beställa lunchsmörgåsar. Säg till vidanmälan! Lördagkvällens middag intages på närliggande restaurang.

På söndagen kommer Krister Bro-berg. Han lär oss mer om

Fläskkorvsmetoden:

Krister Broberg, som är mer kändunder namnet ”Farbror Fläskkorv”,har sjungit med barnen i Stockholmsedan mitten av 1980-talet. I hansmusikverkstad har åtskilliga dagis-grupper med personal lärt sig attmusicera på ett lustfyllt sätt.Under en kursdag på Musikmuseeti Stockholm i november höll Kris-ter Broberg en föreläsning om barnsmusikskapande. För att illustrera sitt

tal visade han videon med olikabarngrupper. Det var imponerandeatt se vad barngrupperna hade åstad-kommit på kort tid. De spelade bådetokiga visor och allvarliga sånger,allt i en salig röra smaksatt medrock, folkton, buskis, jazz, rap, ca-lypso m.m. De allra flesta sångernahade barnen skrivit själva.Krister är en naturlig och humoris-tisk talare och föreläsningen varbåde intressant och underhållande.Vi rytmiklärare som var där blevnyfikna på hur Krister hade burit sigåt rent praktisk för att lära barnenatt spela trummor, bas, dragspel och

keyboard. Vi ville även veta mer omhans kompositionsarbete med bar-nen.– Nä, det hinner jag inte prataom idag, det får bli en annangång, sa Krister, när publiken villeveta mera.

Flera rytmiklärare menade då attSRD måste bjuda in ”Farbror Fläsk-korv” att berätta mer för oss.Ja, kära medlemmar, nu blir det av!Den 17/3 kommer alltså KristerBroberg och talar om för oss hur hanarbetar.

6 Rytmikforum Nr 1 - 2002

Rymdhäxor

Rymdhäxor - ett äventyr i raketfart

- Vart ska vi åka? sa Hektor.- Du måste åka ner för att komma upp, sa Tilda.- Bak för att komma fram, sa Hilda.- In för att komma ut, sa Vilda.

Den kaxige Hektor får ett uppdrag. Han ska stoppa Detsvarta hålet i rymden. Häxorna Hilda, Tilda och Vilda lockarut honom på det farliga uppdraget...

Rymdhäxor, heter den tredje och senaste föreställningen avrytmikgruppen Markatta, som består av Ingrid Brännström,Sanna Källman och Lotta Sjölin-Cederblom. SlagverkarenMagnus Ek är inlånad för att spela Hektor i uppsättningen,som framförallt spelas för barn.

Föreställningen rör sig i gränslandet mellan musik, dans,rörelse och teater. Medlemmarna i gruppen skriver självamusik och text till sina föreställningar, men de använder sigockså av traditionellt material såsom folkvisor och ramsor.Markattas främsta inspirationskällor inom rytmiken har varitKerstin Lindgren och Kerstin Linzander.

Ingrid Brännström, Sanna Käll-man och Lotta Sjölin Cederblomträffades på rytmiklinjen på Mu-sikhögskolan i Göteborg. Deupptäckte att de arbetade braihop och att de hade liknandesmak när det gällde musik ochrörelse. Skolans utbildning på-verkade dem alla tre, både på gottoch ont.- Vi lärde oss mycket på skolan,men vi gjorde också uppror motundervisningen ibland och ficklust att busa, säger Sanna Käll-man.

Eftersom de tre rytmikstuderan-de tyckte om att samarbeta ochgjorde många rörelseformer till-sammans på skolan, fick de ihop

Markatta

Rytmikforum Nr 1 - 2002 7

en hel del material under utbild-ningstiden som de använder änidag. Ingrid och Sanna tog ryt-miklärarexamen 1990. Trionfortsatte att träffas och rörelse-jamma. Lotta tog sin examen1992, samma år som trions för-sta uppsättning hade premiär.”Markattorna” försörjer sig en-bart på frilansuppdrag. Musik iVäst hjälper dem med marknads-föringen. Gruppen spelar mestför barn och ibland också förvuxna.

Musiken genomsyrar Markattasföreställningar. Alla spelar in-strument på scen.Ingrid Brännström är en erkändsångerska och undervisar bland

annat i folksång på Musikhög-skolan i Göteborg. Hon spelardragspel. Lotta Sjölin Cederblomhar ett förflutet som rocksånger-ska och spelar klarinett. SannaKällman är cellist och studeradecello i Madrid innan hon börja-de på Musikhögskolan. Västin-disk musik är Sannas stora in-tresse. Hon och hennes man hartillbringat mycket tid på Haiti föratt lära sig mer om musiken ochdansen på ön. Förutom att varamed i Markatta medverkar de treockså i andra konstellationer,som sångensemblen Amanda,Simbi, ZigZag och Makadam.

Förutom artistjobbet jobbar Mar-katta ibland pedagogiskt i pro-

jektform med tema som knyteran till deras föreställningar. Isamband med föreställningenLuftslottet tillverkade Ingrid,Sanna och Lotta ett pedagogisktmaterial med ramsor och sångerom de fyra elementen. Projektetblev mycket uppskattat av per-sonal och barngrupper. Tanken äratt deras senaste uppsättning,Rymdhäxor, också ska mynna uti ett pedagogiskt material somknyter an till temat i pjäsen.Men först flyger Hilda, Tilda ochVilda till Konserthuset i Göte-borg. I mars ska de landa där ochgöra ett riktigt spännande rymd-äventyr tillsammans med Göte-borgs symfoniker!

K.J.

8 Rytmikforum Nr 1 - 2002

Lena Brodin

Vad gör Du nu?Jag är anställd halvtid vid StockholmsMusikskola. Jag undervisar i stråk ochpiano.Jag har också en vuxenrytmikgruppmed avspänning. Den har jag faktiskthaft i 30 år. Några av deltagarna harvarit med i 30 år, men somliga bara 15-16 år. Jag leder babyrytmik på MästerOlofsgården i Gamla stan. Fiolrytmikär något som jag också undervisar i ochså har jag en kör. De heter ”Lenaröster”.

Har Du haft användning för Din ut-bildning?Javisst, jag tänker alltid i rytmik ochrörelse i min instrumentalundervisning.Jag kom sent till rytmiken. Jag speladealtfiol, fiol och piano i många år ochkom sedan till rytmiken. Rytmikengjorde att jag fick en helhet bådemusikalisk och pedagogiskt genom attrörelsen integrerades i musiken.

Har Du fortbildat Dig?Ja, inom stråkpedagogiken.

Ulrika Renström Martinsson

Vad gör Du nu?Efter min examen 1974, undervisadejag på Kommunala Musikskolan iMalmö i rytmik och blockflöjt. Såsmåningom specialiserade jag mig alltmer på klassundervisning och ”helaskolan sjunger”. Kryddgårdsskolanhette skolan och rektorn var den legen-dariska Ruth Bauth. (Filmtips: ”Deviktiga åren” - en film om skolans ar-betssätt. Går att låna på AV-centraler)1988 blev det sedan Kulturskolan iSödertälje där halva min tjänst var för-lagd till invandrartäta Bårstaskolan. Därfortsatte jag med klasser och ”hela sko-lan sjunger”. Den andra halvan av tjän-sten kom att innehålla förskolerytmik,gosskör, blandad kör, stråk och såsmåningom steelpan. Efter 11 år läm-nade jag Bårstaskolan för att i ställetägna mig åt rytmik på samtliga för-skolor i annan invandrartät stadsdel.Jag är fortfarande anställd på Kultur-skolan i Södertälje. Under årens lopphar jag varierat mina arbetsuppgifter.Just nu arbetar jag med detta:Musik/rytmik i grundskolans klasseroch specialgrupper samt på frigymna-sium.Rytmik/Bild tillsammans med LevandeVerkstadspedagog i grundskolans åk 4-6.Stråkundervisning i orkesterform medrytmikpassRytmikundervisning för syriansk/ara-biska mamma-barngrupperSteelpan-undervisning vilket är otroligtgivande. Jag har fem olika orkestrar!Rytmikmetodik på Musikhögskolan iStockholm.

Har Du haft användning för Din ut-bildning?Absolut! Jag ser den som min värde-fulla grund på vilken jag bygger minapersonliga konstruktioner…

Har Du fortbildat Dig?Ja, t ex: ”Från sångsvag till sångsvan”som är en intressant kurs i sångmeto-dik på Kungl. Musikhögskolan. Afri-kanskt dans- och trumspel i sambandmed att vi gjorde ”African Madonna”med Kulturskolans körer. Steelpan-workshops med studieresor till bl.a.Trinidad. Samt inte minst - SRD: s ut-märkta kurser!

Ann-Lena Ahlberg

Vad gör Du nu?!976 tog jag rytmik- och sångpedago-gexamen vid Musikhögskolan i Malmö.Nuförtiden är jag högskoleadjunkt imusik vid institutionen för humanioraoch samhällsvetenskap på högskolan iKristianstad. Jag är nu inne på mittfjärde år som lärare inom lärarutbild-ningen. Jag har undervisat i musik vidmusikskola och inom grundskolans låg-och mellanstadium, haft barngrupper irytmik ( 0-5 år) och barn och ungdom-skörer. Inom Lunds stift har jag tillsam-mans med en kollega återkommandekurser ”Barn och Musik” förkyrkomusiker och barnledare.

Vad gör du nu för tiden?Den här gången har vi intervjuat några som tog exameni Malmö på sextio- och sjuttiontalet.

Jag leder också en kör i Lund som mestsjunger sånger från Sydafrika.Vid högskolan undervisar jag på de ol-ika lärarutbildningarna i ämnet musik.Eftersom jag är rytmiklärare genomsyr-as undervisningen mycket av rörelse –rytmik, och efter drygt 20 års erfaren-het av musikundervisning inom grund-skolan naturligtvis också av praktiskmusikmetodik.

Har Du haft användning för Din ut-bildning?Ja, väldigt mycket! Även om jag harfortbildat mig och med åren fått enmassa erfarenhet så tycker jag att jagfick en bra grund i min utbildning. Jaghade absolut inte kunnat klara mig utanden! Vi hade en träff i Malmö för etttag sedan där vi firade Rytmikutbild-ningens 40-års jubileum och det var jät-tetrevligt att träffa både "gamla" ochunga rytmikare. Visst var det mycketskratt och "tänk att vi gjorde så"! Menjag tror att vi alla är överens om att detvar en bra utbildning vi fick!

Har Du fortbildat Dig?Ja, jag har gått olika fortbildningskurs-er, bland annat i kör och afrikanskttrumspel.

Rytmikforum Nr 1 - 2002 9

Vad gör du nu?Lilian RimshultExamen 1974

Vad gör Du nu?

Jag arbetar på Sundsgårdens folkhög-skola som ligger en mil söder om Hels-ingborg. Min tjänst innehåller jobb påmånga linjer och profiler med rytmik,vokalträning och rytmterapi.

Har Du haft användning för din ut-bildning?

Absolut. Eftersom jag bland annat ar-betar med RRR (rytm, rörelse, röst) harjaginte minst haft nytta av sångutbildnin-gen som var mitt biinstrument i Ryt-mikutbildningen.

Har Du fortbildat dig?

Ja, nu senast i Ronnie Gardiners Rythmtherapy. Jag har gått introduktions- ochgrundkurserna och skall fortsätta medfördjupningen till hösten. Detta har variten utmärkt fortsättning på min rytmikut-bildning. Ronnie Gardiners metod fun-gerar på olika sätt i de flesta samman-hang, men inte minst på Afasilinjen härpå skolan.

Eric Grind

Vad gör Du nu?

Just nu arbetar jag på en friskola medkulturprofil i Falun. Jag är anställd somfritidspedagog i en f-2 klass. I min tjänstingår även rytmiklektioner. Sång ochmusik uppstår också ofta spontant närbarnen är på fritids. Jag gick ut i Malmö1979. Efter det arbetade jag i många årvid Höörs Musikskola som kompanjon-och flöjtlärare. Jag har också turneratmed musikteater i skolor och arbetatpedagogiskt med personal i förskoloroch grundskolan med sagogestaltningoch rytmik. Jag har dessutom utbildatmig till silversmed och arbetade meddetta i några år.

Har Du haft användning för din ut-bildning?

Min utbildning har varit oerhört värde-full i mitt arbete med rytmik och liggersom grund för mitt pedagogiskaförhållningssätt.

Har Du fortbildat dig?

Jag har fortbildat mig inom olika kon-stnärliga uttryck såsom målning, sil-versmide och allt som rör personlig ochandlig utveckling. Jag är nyfiken på detmesta som främjar konstnärlig och per-sonlig utveckling och anser att rytmik-en är ett förnämligt redskap för detta.Jag skulle önska, att även färdiga ryt-mikpedagoger kunde ha möjlighet attsjälva utöva rytmik tillsammans medandra rytmikpedagoger som en kontin-uerlig utveckling och fortbildning.

Jan Ek

Vad gör Du nu?

Jag är lärare i ljudmedia på Mediegym-nasiet, som är lokaliserat i gamla ubåt-shallen i hamnen i Malmö. Jag spelarbland annat in radioprogram med elev-erna. Jag undervisar också i musik, es-tetisk verksamhet, körsång, solosångoch ensemble. Förutom detta är jagmusiker och sångare i flera olika sam-manhang från Bellman till Rock’n Roll.De som är intresserade kan se vår sidapå Internet. www.musikant.se

Tidigare har jag vikarierat i olika kyrkorsom organist och kantor (har lägre kan-torsexamen) under min utbildning. Jagvikarierade som rytmiklärare påMusikhögskolan i Malmö under någraår. Hela tiden har jag musicerat själv ialla möjliga och omöjliga sammanhangbl.a. utomlands som s.k. entertainer.Ofta sjunger och spelar jag numera till-sammans med min fru Kati, som ocksåär musiklärare men numera verksamsom kyrkomusiker.

Har Du haft användning för din ut-bildning?

Förutom Rytmikpedagogutbildningenhar jag musiklärarexamen, musikprodu-centutbildning och har läst vidare imusikpedagogik. Det är väl lite svårtatt avgöra vilken utbildning jag har mereller mindre nytta av. De går ju in i var-andra ganska mycket. Kanhända gerRytmikpedagogutbildningen mig enmera öppen inställning till vad musik-pedagogik kan vara. Jag tror på att intelåsa sig vid en ”religion” när det gällerutbildning, utan försöka använda allatill buds stående medel för att motiveraoch aktivera eleverna musikaliskt. Omeleverna sedan lär sig något och dessu-tom har lust att gå vidare och användamusiken att berika sitt liv med, så haren lärare nått sitt mål, tycker jag.

Har Du fortbildat dig?

Jag har, som jag beskrivit ovan, fort-bildat mig genom att bredda mig.

10 Rytmikforum Nr 1 - 2002

Birgit Åkessons donationAv Ann-Krestin Vernersson

Birgit Åkesson donerade detta osorterade material till Musikhögskolan i Malmöbl.a.:

• foton från Operan.• Birgits egna skisser och nedtecknade koreografier• musik- och konstböcker och böcker från Asien och Afrika• videon med Pekingoperan och Maj Lang Fang• videon med hennes koreografier• en originalkomposition av Lille-Bror Söderlund• brevväxlingar med Slas• brev, dagböcker och fältinspelningar• manuset till Källvattnets mask på svenska, engelska, tyska och franska

Den lydiga kreativiteten-om barn, estetik och lärandeUlla Wiklund,Utbildningsradions förlag 2001

Nu har det åter kommit ut en bok av enrytmikpedagog, vilket är glädjande.Boken som handlar om barnsutveckling och lärandeprocessen ärskriven mer i essäform än som enpedagogisk faktabok. Hela bokenrelaterar till Ullas egen uppväxt ochegna erfarenheter som förälder ochlärare. Ni som någon gång hört UllaWiklund föreläsa kommer att kännaigen stora delar av boken. Men det görden inte mindre intressant att läsa.

Boken är indelad i tre huvuddelar.• Ullas egen relation till kreativitetunder uppväxten• Barns kreativa utveckling• Lärandeprocessen

Det är lite svårt att få grepp om linjen iboken. Det finns helt enkelt inte en klarlinje att följa, vilket kanske är medvetetvalt. Jag blir även förvirrad näruttrycken ”skapa”, ”kreativitet” och”konst” behandlas i ett av kapitlen. Motslutet av boken kommer den riktigtintressanta delen. I ”Lärandetsarkitektur” beskrivs barnens situationidag och skolans roll för att skapa enbra grogrund för barnen. Bokenbehandlar mycket viktiga områden ochäven om innehållet inte känns nytt så ärden mycket läsvärd. Ett plus för denoerhört raffinerade framsidan. Denfångar verkligen blicken och lockar tillatt läsa.

Berit Westin

Material finns delvis sorterad ochsammanfattad i boken ”Att ge spår iluften”.Det visuella kan inte klargöras med ord.Visuell natur är inte begreppstillgänglig.Dansen är inte föreställande.Dubbelbottnade rörelser ger detavlägsna närhet. Den visuella formenbär sinnenas grund. Birgit sökte inte iAfrika för att ta med danserna hem. Honsåg. Hon förstod. Hon hadeförförståelsen genom sin egen dans.

Den 8 december 2000 genomfördeBirgit Åkesson, en av Sveriges främstakoreografer och dansare, sin sistaföreläsning. Det blev ett spännandemöte mellan unga danselever,rytmikstudenter och några lärare. Detskedde vid Musikhögskolan i Malmö –i hennes födelsestad. Dagen innan hadeBirgit mottagit Sydsvenska Dagbladetskulturpris. På väg ut till Sturupsflygplats körde vi en runda i stan. Honfick återse huset där hon bodde som

barn och staketet hon alltid balanseradepå när hon var på väg hem från skolan.Birgit Åkesson avled kort tid efter detta.

Telefonen har tystnat. Birgit brukaderinga minst två gånger per dag. Iblandhann jag inte lyfta luren förrän jag hörde- ”Ann-Krestin, hör här..”Nu står det trettiofem flyttkartongertillsammans med en alldeles nybokhylla på mitt arbetsrum.

Rytmikforum Nr 1 - 2002 11

KalendariumRymdhäxor

Lördagen den 23 februari klock-an 13.00 ger gruppen Markattaföreställningen Rymdhäxor påMusikmuseet i Stockholm. Hardu möjlighet, så ta med dig självoch dina barn (över fem år) ochse den.

InternationellRytmikkongress 2003

Nästa rytmikkongress på InstitutJaques-Dalcroze i Genève kom-mer att hållas den 16: e till den26: e juli 2003.

ISME i Bergen

11 - 16 augusti 2002 är det inter-nationell musikpedagogisk kon-gress i Bergen, Norge. Det är denvärldsomspännande musikpeda-gogiska organisationen ISMEsom håller i den. Årets tema är”samspel”. Det är sällan somdenna stora musikpedagogiskakongress äger rum så pass näraSverige. Passa på och anmäl erför det lär dröja nog många de-cennier tills den äger rum iSkandinavien igen. De som harvarit med på tidigare kongressersäger att det är ett minne för livet.Sista anmälningsdag är den 1: ajuli 2002. Den som anmäler sigföre den 14 april får 700 kronorsrabatt. Mer information och an-mälningsblankett får man genomatt skriva till:

ISME2002P.O. Box 1008 – sentrumN-5008 Bergen

Om ni har möjlighet titta ocksåpå ISME: s hemsidawww.uib.no/isme2002

Rytmikföreställning

Den 5 juni blir det Rytmik-föreställning vid Musikhögsko-lan i Malmö. Förhandsbokningav biljetter är nödvändig och skerpå telefon 040-32 54 50.

Konsert

De rytmikstuderande i Göteborgsska ha en stor avslutningskon-sert. Spår i tiden heter den ochden kommer att gå av stapeln den23 och 24 maj kl. 19.00. Var utei god tid för att få biljetter!

Öppet Hus

Musikhögskolan i Göteborg harÖppet Hus lördag 20 april mel-lan kl. 11.00-17.00.Då kommer det att vara inslagmed rytmikverkstad för barn ochinformation med pröva på-aktiv-iteter för vuxna.

Ny danspedagogiskutbildning

Musikhögskolan i Malmö ochSkolen for Moderne Dans iKöpenhamn startar en gemen-sam danspedagogisk utbildninghöstterminen 2002. Studiernakommer att förläggas till bådeMalmö och Köpenhamn. Kur-sansvariga är Sheila de Val ochAnn-Krestin Vernersson.Kursen riktar sig till den som hardokumenterad yrkesverksamhetsom dansare/danspedagog. Ut-bildningen är ettårig och bedrivspå heltid. Utbildningen ger kom-petens för undervisning i dansinom olika skolformer, främstgrundskola, gymnasieskola ochkulturskola.Sista ansökningsdag är den 15april 2002.Kursplan och information omkursens uppläggning samt an-tagningsprovets utformningkommer att finnas tillgänglig påwww.mhm.lu.se senast den 1mars 2002

Rytmikkonferens

Den 11-13 april ska en nationellrytmikkonferens äga rum påMusikhögskolan i Stockholm.Deltagarna blir lärare och stu-denter från rytmiklärarutbildnin-garna i Göteborg, Ingesund,Malmö och Stockholm. Lärarefrån de olika högskolorna kom-mer att undervisa i tvärgrupper.Det blir även framträdanden ochdebatter.

Still life and more

Ett nytt dansverk med koreografiav Bo Arenander visas 21/2 – 24/2 i Kilen i Kulturhuset Stock-holm. I föreställningen med-verkar Kerstin Lindgren, Fran-coise Joyce, Annette Henriksson,Patrick Bragdell och AnetteJellne.

Notes Barioléeav Jaques Dalcroze

i översättning av Margareta Larsson

Baksidan

Fortsättning följer i nästa nummer

Det är inte genom att öka antalet ordsom man förtydligar sin tanke. Ett endaträd kan få ett landskap i jämvikt. Enenda dörr, en enda balkong kan få enfasad i harmoni. En liten blomvas kangöra ett rum gladare. Ett enda ord kankasta ett ljus över en fras och ett hand-slag kan trösta en plågad.

När jag blivit hänförd av ett musikverksom jag för första gången hört framfö-ras, undrar jag ofta om jag verkligenska ha bråttom att få höra den igen? Närjag återser en landskapsmålning, somjag förr fann underbar, kan det händaatt jag upplever den som förvanskad iden nya belysningen. Det kan hända attstycket dirigeras av någon annan diri-gent. Jag själv kan vara i en helt annansinnesstämning eller har en annan fy-sisk känslighet än vid det första tillfäl-let. Skulle jag i så fall, under dessa om-ständigheter, gå miste om minnet avmina första intryck?

Det tycks vara så, att vår personlighetförändras genom de miljöer som vi vis-tas i. Den regelbundna kontakten medkonstnärer väcker och stärker vår kär-lek och uppskattning för det sköna. Detinspirerar oss till en annan tillvaro ochtill att använda ett annat språk än denvi använder i vardagen. Våra stora el-ler små gester har olika former och ib-land känner vi oss – utan att veta varför– mentalt och till och med fysiskt för-vandlade. Det är så att vissa författarevarierar sin stil efter den plats – slätt-land, hav eller berg – där de är verk-samma.

Jag har goda vänner som tycker ommina sånger men som avskyr mina pe-dagogiska experiment. Vännerna sägertill mig att man inte kan ha två mål isikte. Jag svarar dem: ”Kan inte en brakock ha flera specialiteter?”

Minnet har olika fack där minnesbilder-na förvaras. När man blir gammal öpp-nas vissa fack under det att andra slutersig. Man kommer inte längre ihåg namnoch datum. Musiker glömmer dockmycket sällan givna tempi i sina sym-fonier. På liknande sätt återser konst-närer i sina tankar de landskap och bil-der som har inspirerat dem.

Vad den är härlig, denna makt sommusiken äger! Den lugnar oss när vi äruppjagade, väcker oss när vi är försum-liga och ger oss ljus i mörkret

Notes Bariolées (brokiga anteckningar) är Emile Jaques-Dalcroze sista skrift. Den skrevs 1948 då Dalcroze var 82 årgammal. Marie-Laure Bachmann skrev detta om Notes Barioles i Le Rythme 1994.

”Man kan fortfarande märka hur Jaques-Dalcroze söker nya vägar för rytmiken. Han funderar bl.a. på hur man skulle kunnatillämpa rytmiken inom nya områden, såsom sporten och måleriet. Han har planer på att samarbeta med psykologer för attkunna veta mer om relationen mellan musiken och biologin, musik och samhälle, samt sambanden mellan musiken och deandra sköna konsterna.

Dalcroze vill veta mer om hur syn, hörsel, känsel och luktsinne påverkar den musikaliska kreativiteten. Han undrar ocksåhur ljud och klangfärg påverkar känslorna och hur språkrytmer inverkar på musikaliska färdigheter. Han uttrycker enönskan att få sin metod analyserad från ett vetenskapligt eller konstnärligt perspektiv. Han förundrar sig över de nyaupptäckterna inom hjärnforskningen - dessa upptäckter som i hög grad stöder hans egen forskning. Framförallt har han enny och hoppfull syn på barn och utbildning och ger många kärleksfulla råd och förslag”.

ISSN 0280 - 6117