SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING NR 2 …...JUNO® – din juridiska skoltjänst Prova fritt på: juno.se/skola För dig som tar stora beslut i människors liv 127239 Skolledaren

MINDRE STRESS

NR 2 APRIL 2020

”Alla slags elever ärinkluderade”Roy Resare

PORTRÄTTET

SkolLedarenSkolLedaren

Rektor Ulf Nilsson, Kalmarsundsskolan.

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING

Mobilfritt ochheltidsmentorer

har minskatarbetsbelastningen

FRIDAY FOR FUTURE

SÅ TACKLAR SKOLORNA

STREJKERNAARBETSMILJÖ

TIDIGATECKEN

PÅ OHÄLSAUNDERSÖKNING

…MEN DEFLESTA TRIVS

PÅ ARBETET

127239 Skolledaren 2-2020.indd 1 2020-03-25 13:32

JUNO® – din juridiska skoltjänst

Prova fritt på: juno.se/skola

För dig som tar stora beslut i människors liv


SKOLLEDAREN NR 2 APRIL 2020 3

Ni skolledare i landets förskola och skola – Sveriges viktigaste chefer – är i dessa oros-tider viktigare än någonsin.

Ni är oumbärliga i era respektive verk-samheter just nu och ert ledarskap är viktigare än kan-ske tidigare än någonsin.

Vården, förskolan och skolan är några av landets viktigaste samhällsbärande verksamheter. Kunska-pen, ledarskapet och engagemanget inom dessa om-råden har en oerhörd stor betydelse nu när vårt land genomlider efterkrigstidens största kris.

Ni har vårt stöd och beundran, ni är våra hjältar!Vi som arbetar inom utbildnings- och kunskaps-

branschen måste tillämpa vår tro och tillit till kunska-pen från våra myndigheter. Denna expertkunskap och tillika råd och beslut, måste vi följa och genomföra.

Förskolor och skolor ska enligt regeringen och myn-digheter så långt som möjlig hållas öppna. Ett klokt beslut som jag till fullo delar.

REGERINGENS BESLUT OM den nya förordningen, som gäller till och med den 30 juni 2021, möjliggör olika åt-gärder när skolor behöver stänga på grund av corona-viruset.

Det är bra att regeringen snabbt även har öppnat för en ökad �exibilitet för huvudmannen med anledning av spridningen av coronaviruset.

Den nya förordningen kan användas när en skola behöver stänga till exempel på grund av att en stor del av personalen är frånvarande eller efter samråd med smittskyddsläkare.

Jag tycker att vår regering på ett fantastiskt tydligt sätt agerat i denna svåra kris. En eloge till våra stats-råd!

Nu har gymnasieskolor, vuxenutbildningen och lärosäten övergått till �ärr- och distansundervisning. En gigantisk omställning som rektorer och lärare kla-rat av på ett fantastiskt sätt.

Men det är hög tid att nu fundera på hur en återgång till undervisning i våra skolor kan ske på bästa sätt.

Min rekommendation är, att om smittspridningslä-get inte förvärras, skulle en återgång till skolförlagda studier kunna ske i slutet av april, efter påskhelgerna.

Börja med årskurs 3-eleverna, vuxenutbildningens studieförberedandekurser och yrkesprogrammen, för att sedan succesivt påbörja skolstarten för övriga elever.

Om detta låter sig göras, behöver troligtvis inte ter-minen förlängas och framförallt att avgångseleverna kan slutföra sina studier på ett bra sätt och få ut sina respektive slutbetyg innan midsommar.

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS FÖRBUNDSSTYRELSE tog redan den 11 mars ett beslut om att samtliga centrala sammankomster i förbundet ska ske digitalt. Beslutet gäller omgående och tillsvidare.

Vårt kansli är öppet för råd och stöd för alla våra medlemmar via mobil och mejl.

I krisen måste vi alla hålla samman, ta vårt ansvar, lyssna till myndigheter och kunskapen om hur vi på bästa sätt kan minimera smitt-spridningen.

Nu prövas och utmanas samhällets insti-tutioner kraftigt. Ledarskapet och kun-skapen inom alla samhällsbärande institutioner är viktigare än någon-sin, liksom ledarskapet hos landets politiker och regering.

Det är nu vi alla måste stå upp för den viktiga mellanmänskliga solidariteten.

Det är tillsammans vi är i kri-sen och det är tillsammans vi tar oss ut ur krisen.

Viktigaste cheferna ärviktigare än någonsin

CORONA. Vården, förskolan och skolan är några av landets viktigaste samhällsbärande verksamheter. Ni har vårt stöd, skriver Matz Nilsson.

LEDARE

+

-

Det enormt stora engagemanget hos landets rektorer och lärare i en svår tid.

De som inte insett allvaret i det största virushotet i vår tid.

Innehåll #2/2020

SkolLedaren Utges av Sveriges SkolledarförbundChefredaktör och ansvarig utgivareKerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

6 Nyheter 10 Porträttet: Roy Resare 12 Heltidsmentorer minskar stressen 16 Friday For Future – så tacklar skolvärlden klimatstrejkerna 28 Forskning: Fredrika Mårtensson om skolgårdar 31 Gästkrönika: Torbjörn Hanö 32 Böcker 37 På din sida: Maria Andrén Bergström 37 Rast 39 Sista ordet: Kerstin Weyler

MATZ NILSSON

Förbundsordförande

JUNO® – din juridiska skoltjänst

Prova fritt på: juno.se/skola

För dig som tar stora beslut i människors liv


4 SKOLLEDAREN NR 2 APRIL 2020

HÄLSA. Det är de första prelimi-nära resultaten som nu har pre-senterats i projektet om skolleda-res arbetsmiljö. Syftet med det är att skapa en aktuell kunskapsbas om skolledares hälsoläge, vilka arbetsrelaterade utmaningar de har och hur man bemästrar dem.

Ett viktigt mål är att presen-tera framåtsyftande konkreta åtgärder i en rapport.

I TVÅ OMGÅNGAR, september 2018 och 2019, har 1 500 skol-ledare svarat på frågor om sin hälsa och organisatoriska för-hållanden i sin verksamhet, som styrning och ledning.

Parallellt har projektets med-arbetare gjort djupintervjuer på två timmar med ett antal skol-ledare, främst i storstadsområ-dena.

Medelåldern bland de tillfrå-gade är 49 år och 77 procent är kvinnor. 85 procent lever med en partner. Cirka tio procent arbetar i en friskola. De senare fanns dock inte med i djupinter-vjuerna.

De resultat som nu �nns fram-me, är preliminära och kan för-ändras över tid, vilket projektle-darna poängterar med emfas.

SVENSKA SKOLLEDARE MÅR i hu-vudsak bra. 78 procent av skol-ledarna bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som gott, sex pro-cent som dåligt eller mycket då-ligt. Det är nästan identiska si�-ror med populationen i övrigt.

En tiondel har en ganska stilla-sittande fritid ungefär som an-dra grupper.

42 procent av skolledarna säger – mot 33 procent (30–44 år) och 40 procent (45–64) för befolkningen i övrigt – att de under de senaste två åren har sökt läkare på grund av speci�ka symptom som till exempel ned-stämdhet, ångest, sömnstör-ningar med mera.

ENKÄTERNA VISAR ATT cirka 15 procent rapporterar tidiga teck-en på varaktiga stressymptom som angränsar till utmattning och cirka tio procent går över gränsen och rapporterar tecken på varaktiga stressymptom som indikerar möjlig utmattning. Nå-got �er kvinnor än män uppvisar stress och utmattningssymptom. Enkäterna ger likartade svar både 2018 och 2019.

Tidiga tecken sammanfattas i sex faktorer: sömn och återhämt-ning, avgränsning mellan arbete och fritid, gemenskap och socialt stöd på arbetsplatsen, kontroll över arbetsuppgifterna efter egen förmåga, privatliv och fri-tidsaktiviteter, samt hälsobesvär.

Det är en utveckling som inte är hållbar i längden, menar forskarna. Det är en si�ra som borde vara en väckarklocka.

DEN ANDRA DELEN av undersök-ningen handlar om de organisa-toriska förhållandena för skol-ledare.

Nästan två tredjedelar pekar på resursbrist som en belastan-de omständighet i chefsarbetet, ungefär lika många pekar på rollkrav och -kon�ikter.

Den bild som tycks växa fram

efter den första preliminära redovisningen av forsknings-projektet, beskriver samma om-råden som tidigare undersök-ningar visat.

SKOLLEDARE HAR STORA förvänt-ningar på sig, inte bara från per-sonal, elever och vårdnadshava-re, utan �era pekar till exempel också på Skolinspektionen.

Resurserna är begränsade och att hålla budget är ett måste.

Skolledare, kanske framför allt inom större organisationer,

hamnar också längre och längre från makten – styrkedjan får allt �er länkar mellan förvaltnings-chef och rektor.

Projektet, som leds av docent Roger Persson, Lunds universi-tet, och docent Ulf Leo, Umeå universitet, startade för två år sedan och är �nansierat av Afa.

I det ingår att peka på hur arbetsmiljön och -situationen för skolledare ska kun-na förbättras.

KERSTIN WEYLER

Läs senaste nytt på skolledarna.se och i nyhetsbrevet Skolledare.FREDAGAKTUELLT

Många visar tecken på ohälsaNära fyra av fem av skolledarna skattar sin

procent av dem visar tidiga tecken på psykisk ohälsa.

Stressigt– men de

SID 6 OCH 8

Sömnbrist kan vara ett tidigt tecken på varaktig stress.



Läs senaste nytt på skolledarna.se och i nyhetsbrevet Skolledare.FREDAGAKTUELLT

Många visar tecken på ohälsa I KORTHET

SKOLLEDARKONGRESSEN I NOVEMBERKONGRESS. 24-25 november. Det är de nya datumen för Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg. Nära nog alla av de medverkande har tackat ja till att delta i november. Då kommer också pristagaren av Stora Skolledarpriset få motta sitt pris.

DETTA PRIORITERAS I FÖRSKOLANFÖRSKOLAN. Det är inte så mycket pedagogiska avgöranden som har betydelse när förskolan delar in barnen i mindre grupper, som organisation, arbetsmiljö och arbetsplatskultur. Det visar en ny av-handling från Göteborgs universitet. Doktoranden Panagiota Nasiopoulou har också undersökt vilka områden som prioriteras av förskollärare. Språk, matematik, lek och motorisk utveckling priori-terades högt, läsa och skriva lägre.

KRAV PÅ SATSNING PÅ SKOLLEDARESATSNING. Sveriges Skolledarförbund har för fjärde gången vänt sig till regeringen för att begära en särskild satsning på landets skol-ledare. Lärarlönesatsningen slog sönder fungerande lönestrukturer, menar förbundet. Ett tecken på det är att det så kallade ansvarsav-ståndet, skillnaden i lön mellan en rektor och bäst betalde läraren som hen lönesätter, minskar kraftigt. För många är det inverterat, lärarna tjänar mer. Det måste rättas till med en särskild satsning på landets skolledare, anser förbundet.

DÄRFÖR INGA NATIONELLA PROVINSTÄLLT. Det blir inga nationella prov i vår. Det är svårt att hålla proven i säkert förvar, situationen i skolorna är pressad på grund av Coronasmittan och det skulle bli svårt att upprätthålla det betyg-stödjandet syftet med proven och det skulle bli upp till varje rektor eller huvudman att avgöra om proven ska genomföras. Det är Skol-verkets vägande skäl till att ställa in de nationella proven i vår.

21 Sacoförbundsordförande, däribland Sveriges Skolledarför-bunds förbundsordförande Matz Nilsson, har protesterat mot

hanteringen av cheferna i Hörby kommun. Gränsen har passerats när politiker går ut och angriper fackliga företrädare som proteste-rat mot dåliga villkor. Arbetsmiljöverket har också beslutat inleda en granskning av arbetsmiljön i kommunen.

Grundorsaken (till att elevhälsans arbete i de granskade skolorna inte motsvarar elevernas behov, red anm)

kan sökas i ett styrsystem för skolverksam-het nationellt och inom kommuner där varje ansvarsnivå, även elevhälsan, snurrar kring sin egen axel.Gunnar Iselau, rådgivare och utbildare, presenterar tre förslag till förbättringar, bland annat att elevhälsan är med från början i för-valtningsledningars strategiska arbete, i Dagens Samhälle.

’’

RAPPORT KLAR OM ETT ÅRProjektgruppen har också en referensgrupp där Matz Nilsson ingår till-

sammans med representanter från bland annat Arbetsmiljöverket och friskolorna, liksom tre skolchefer.

Det består av tre delar – en longitudinell studie, intervjuer och work-shops.

Projektet slutar vid årsskiftet och i mars 2021 ska Afa har en rapport. Den följs sedan av rapport om möjliga insatser och områden, och resulta-tet ska redovisas med aktörer och intressenter. Två vetenskapliga artiklar ska skrivas och sedan kommer forskarna att medverka på internationella konferenser.

deltar Roger Persson och Ulf Leo. Då är första delen i projekt nästan i mål.

Stressigt– men de

SID 6 OCH 8



AKTUELLT

digitala prov?dugga helt enkelt.I varje skola förtjänar alla elever samma möjligheter. Vad tycker du?

Sveriges främsta kommuner och skolor inom digitalisering och lärande använder Dugga för digitala prov. Vi har skapat en unik arena för att föra in skolans behov i vår provplattform. Genom transparens och dialog med lärare och elever använder vi pedagogik, teknik och innovationför att dina elever ska få ut det bästa avdig som lärare. Din Dugga helt enkelt.dig som lärare. Din Dugga helt enkelt.

dugga.com#MyTeacher

Antalet allvarliga säkerhetsincidenter i skolan ökar i hela Europa och bara i Sverige har antalet rapporterade fall av våld, hot och rån fördubblats under de senaste fem åren. Normalt sker störst skada redan under de första minuterna, innan extern hjälp

säkerheten i skolan. För att få bukt med problemet krävs pålitli-ga och säkra lösningar.

AddSecure är en ledande europeisk aktör inom säkrad kritisk kommunikation. Vi erbjuder en lösning som ser till att rätt personer snabbt får rätt information, vilket förhindrar eller begränsar ödesdigra konsekvenser framtill att hjälp anländer.

Vi hjälper skolor med att kartlägga risker, utbilda personalsamt skräddarsy system anpassade efter behov och önskemål. I vissa skolor har vi byggt nät uppkopplade till terminaler, telefoner och informationskärmar.

När något händer, kan ansvariga, med hjälp av förprogram-merade scenarier direkt skicka ut information till rätt personer via de olika enheterna och på så vis snabbt få hjälp utifrån.

Läs mer här: www.addsecure.se/skolsakerhet

Så kan Sverige öka tryggheten och säkerheten i skolan

-sar både svenska rektorer och lärare. För rektorernas del är dock den sammantagna stres-sen något mindre än för deras nordiska kolleger.Det visar den stora Oecd-

HÄLSA. I slutet av mars kom del två av Talis – en undersökning i 48 länder där framför allt lärare och rektorer på högstadiet och gymnasieskolan har deltagit. Sverige och Danmark har också deltagit med rektorer på lägre stadier. Undersökningen gjor-des 2018. Del ett kom i �ol.

Svenska rektorer är mindre stressade än sina nordiska kol-leger. Men upplevelsen av stress är stor.

Intressant nog är frågor om

stress nya i den här Talisunder-sökningen i jämförelse med den som gjordes 2013. Att frågan nu är med är nog en bra beskriv-ning om en förändrad yrkesroll, där just administration, doku-mentation och sociala medier har vuxit fram stort.

DET ÄR, FÖGA förvånande, admi-nistration som skapar en stressig arbetsmiljö. Drygt 60 procent av högstadierektorerna pekar på det som en stressfaktor. För hälften av dem är frånvarande personal stressande, för 40 pro-cent är elever med särskilda be-hov en faktor som gör uppdra-gets stressande. För lika många är oro för eleverna stressande.

För en knapp tredjedel, 30 procent, är elevernas resultat en källa till stress.

Den faktor som i den här un-dersökning stressar minst, är hot och våld.

Svenska högstadierektorer är dock på samtliga punkter utom när det gäller personal och oro för eleverna, mindre stressade än Oecdgenomsnittet.

ATT HÅLLA SIG à jour med för-ändrade krav från myndigheter är en stor stressfaktor för Oecd-snittet. Inte lika alarmerande i Sverige, vilket kan tyda på en mindre hierarkisk kultur kan-ske.

Föräldrars oro (och krav, kan man nog tillägga) och oron för att elever med behov av särskilt stöd är större hos högstadie-rektorer jämfört med kollegerna i gymnasiet.

Det är också administration

som stressar svenska lärare – på högstadiet uppger mer än två av tre att det är stressande, en lite lägre si�ra för gymnasielärarna. Rättning är en stressfaktor för 50 procent av lärare både på högstadiet och gymnasiet. Att anpassa undervisningen till elever med särskilt stöd stressar 48 procent av lärarna på högsta-diet, cirka 33 procent av gymna-sielärarna. Frånvarande kolleger är en stressfaktor för 44 procent av högstadielärarna, 22 procent för deras gymnasiekolleger.

60 PROCENT AV lärarna ser dock inte för många lektioner som en stressfaktor. Det är dock en stor stressfaktor för många lärare i Finland, där också lektionsför-beredelser stressar mycket.

KERSTIN WEYLER

Administration ger stressSex av tio mår dåligt av detta – men värre i övriga Norden


digitala prov?dugga helt enkelt.I varje skola förtjänar alla elever samma möjligheter. Vad tycker du?

Sveriges främsta kommuner och skolor inom digitalisering och lärande använder Dugga för digitala prov. Vi har skapat en unik arena för att föra in skolans behov i vår provplattform. Genom transparens och dialog med lärare och elever använder vi pedagogik, teknik och innovationför att dina elever ska få ut det bästa avdig som lärare. Din Dugga helt enkelt.dig som lärare. Din Dugga helt enkelt.

dugga.com#MyTeacher

Antalet allvarliga säkerhetsincidenter i skolan ökar i hela Europa och bara i Sverige har antalet rapporterade fall av våld, hot och rån fördubblats under de senaste fem åren. Normalt sker störst skada redan under de första minuterna, innan extern hjälp

säkerheten i skolan. För att få bukt med problemet krävs pålitli-ga och säkra lösningar.

AddSecure är en ledande europeisk aktör inom säkrad kritisk kommunikation. Vi erbjuder en lösning som ser till att rätt personer snabbt får rätt information, vilket förhindrar eller begränsar ödesdigra konsekvenser framtill att hjälp anländer.

Vi hjälper skolor med att kartlägga risker, utbilda personalsamt skräddarsy system anpassade efter behov och önskemål. I vissa skolor har vi byggt nät uppkopplade till terminaler, telefoner och informationskärmar.

När något händer, kan ansvariga, med hjälp av förprogram-merade scenarier direkt skicka ut information till rätt personer via de olika enheterna och på så vis snabbt få hjälp utifrån.

Läs mer här: www.addsecure.se/skolsakerhet

Så kan Sverige öka tryggheten och säkerheten i skolan

Administration ger stressSex av tio mår dåligt av detta – men värre i övriga Norden



AKTUELLT

Tjuvkik i Bregottfabriken.

Du har väl inte missat att hela sortimentet Bregott Mellan är märkt med Nyckelhål?

Samma goda smak men mindre andel mättat fett.

Vill du veta mer,kontakta:Jonas Berkling0709-20 23 33www.rektorspoolen.se

Hyr en rektor!

www.rektorspoolen.se

Vi har landets största nätverk med Sveriges viktigaste chefer.

Kontakta Jan Magnusson 0706-455451eller Jonas Berkling 0709-202333

VI FÖRMEDLAR & HYR UT*

Spara pengar genom att anlita oss!

VILL DU VETA MER KONTAKTA: Jonas Berkling, 0709-20 23 33, www.rektorspoolen.se

Många av våra skolledare är mellan 65 och 70 år vilket förutom erfarenhet och legitimitet innebär lägre arbetsgivaravgifter (en tredjedel) och noll kronor i tjänstepension. Vi har mängder av referens- uppdrag från kommuner och friskolor över hela Sverige.

*efter Skolinspektionens krav, erfarnarektorer/skolledare. Vi har landetsstörsta nätverk med Sverigesviktigaste chefer.

Rektorer trivs på jobbet. Nio av tio rektorer skulle välja samma yrke om de gjorde valet idag. De har dessutom blivit bättre på att ge lärarna återkoppling.

HÄLSA. Talis 2 ger samma re-sultat när det gäller rektorers trivsel som tidigare undersök-ningar, bland annat Christin Mellners rapport Balansakt som kom för nära sex år sedan.

I Talis 2 är det ännu �er än ti-digare som skulle välja samma jobb i dag än då, 90 procent jämfört med 77 procent.

Talis 2 ger också en bild av ett bra samarbetsklimat i svensk skola. Nästa fyra av fem av hög-stadielärare tycker att persona-len har möjlighet att aktivt delta i beslut som rör skolan. Det är en

ökning med sex procent enheter sedan förra mätningen 2013. Si�ran ligger på Oecd-snittet.

Högstadielärare tycker att 77 procent av eleverna också har ett in�ytande, även det en ök-ning sedan 2013 med åtta pro-centenheter.

NÄR REKTORERNA TILLFRÅGAS om personalen har möjlighet att aktivt delta i besluten, är upp-fattningen betydligt mer positiv. Nästan alla rektorer anser att personalen har möjlighet att ak-tivt delta. Det kanske inte är så förvånande, eftersom knappast någon rektor skulle svara nej på den frågan.

Få svenska rektorer säger att de fattar viktiga beslut på egen hand, endast 13 procent. Det gör däremot rektorerna på Island,

68 procent tar själva de viktiga besluten där.

Ett annat mått på en samar-betsanda, är frågan om det �nns en miljö som främjar ett delat ansvar för skolfrågorna.

Svenska högstadielärare tycker att det är så, och det är en markant ökning sedan förra ök-ningen, med tio procentenheter. Utrymmet för att ta egna initia-tiv är stort, tycker 86 procent av högstadielärarna.

Svenska rektorer har, om man ser till uppgifterna i Talis 2, bli-vit betydligt bättre på återkopp-ling. 2013 ansåg 67 procent av lärarna att de fått någon form av återkoppling, den nya si�ran är 87 procent.

För 64 procent av högstadie-lärarna har återkopplingen haft en positiv inverkan på deras un-

dervisning. Det är en lite lägre si�ra än Oecdsnittet, men högre än både i Danmark och Finland. Fler kvinnliga lärare än manliga tycker att återkopplingen har en positiv inverkan.

Det är framför allt observa-tioner av undervisningen som lärarna fått återkoppling på.

KERSTIN WEYLER

Nio av tio skolledare trivsBra samarbetsklimat – lärare ger beröm för bättre återkoppling

TREDJE TALIS511 rektorer och 8 100 lärare i

grund- och gymnasieskolan har deltagit i Talis 2018, som genom-förts för tredje gången. Talis står för The Teaching and Learning In-ternational Survey och genomförs av Oecd. 48 länder deltog i Talis 2018, och det var andra gången Sverige medverkade. Delrapport 1 kom i juni 2018.


Tjuvkik i Bregottfabriken.

Du har väl inte missat att hela sortimentet Bregott Mellan är märkt med Nyckelhål?

Samma goda smak men mindre andel mättat fett.

Nio av tio skolledare trivsBra samarbetsklimat – lärare ger beröm för bättre återkoppling



PORTRÄTTET

Att leda handlar aldrig om att bestämma över andra, utan om att hitta en gemensam grund att bygga vidare på, säger Roy Resa-re, rektor för Bergsåkers skola i Sundsvall.

Den lärdomen har han med sig från ett långt liv i politiken. Man måste utgå från att även motparten vill uppnå något bra i grunden.

– Jag har faktiskt inte mött någon som inte vill det, hur illa det än sett ut från början. Bygger man på det, så får man propositionstexter som faktiskt bär. Man får också fungerande arbetslag som jobbar utifrån en gemensam grund.

Roy Resare gick med i Miljöpartiet på 1980-talet och har haft tunga uppdrag i kommun, landsting och parti. Han satt i riksdagen i två perioder på 1980- och -90-talen. Bland hjärtefrågorna nämner han hållbar-het och miljö, i vid bemärkelse.

– Jag var med och �ck igång den första järnvägssats-ningen på 50 år, som nu rullar på, säger han.

Stoltheten hörs i rösten.

NU HAR HAN lämnat de politiska uppdragen – och till och med gått ur partiet. I rektorsrollen är det bättre att vara obunden, insåg han. Politik väcker starka känslor.

– Det var dags för nästa generation att ta över. För att andra ska kunna växa behöver man lämna utrymme.

Han ser gärna att medarbetarna är samhällsenga-gerade.

– Vi ska som skola vara en central del i samhället och bära de värderingar och den tradition av kunskap på vetenskaplig grund som vi besitter. Det är viktigt att på olika sätt bryta gränsen, så att inte skolan blir något självupptaget, vid sidan om.

Han kom hit för tre år sedan. Före det var han skol-områdeschef och hade olika rektorsjobb i kommunen. Bergsåker är en 3–9-skola, men nästa läsår adderas F-2, då en mindre enhet i närheten läggs ner.

Skolan ligger nära travbanan i västra staden och har vuxit kraftigt i takt med urbaniseringen. Ett foto i Roy Resares arbetsrum visar de två skolbyggnader som fanns 1962. I dag räknar han till sju. Skolan har cirka 670 elever och ett 70-tal heltidstjänster, varav 60 lärare.

De senaste åren har han ”tajtat upp” organisatio-nen. Alla tjänster har inte tillsatts vid pensioneringar, grupperna är rätt stora och elevassistenterna få. Där-för räknar han med att slippa de neddragningar som andra Sundsvallsskolor står inför.

Upptagningsområdet består av både glesbygd och stad, av småbyar, lägenhetsområden och villakvarter.

– Utmaningen för oss är den stora spännvidden. Alla slags elever är inkluderade i de vanliga klasserna. Det kan lärarna uppleva som väldigt utmanande. Vi försöker möta det med andra varianter av stöd, men visst är det tu�t.

SKOLAN HAR KULTUR- och idrottspro�l, vilket innebär en hel del konserter, matcher och andra evenemang. Plusvärden är viktiga, tycker han, särskilt om det är pressat på andra områden.

Bara några veckor efter intervjun ska han åka till Bogota med en grupp lärare och elever. Det är tänkt som start på ett skolutbytesprojekt. Temat är Agenda 2030, FN:s handlingsplan för hållbar utveckling.

Roy Resare är lokal ordförande för Sveriges Skol-ledarförbund. Högt på den fackliga dagordningen står förutsättningarna för uppdraget.

Han tycker sig se en ökad förståelse för att rektorer har rätt att förfoga över den inre organisationen och för att skolan ska vila på vetenskaplig grund. Men man måste inse att det är en stor omställning jäm-fört med tiden då kommunala direktiv och ideologier hade större in�ytande, menar han.

Och även det som verkar evigt går att förändra. – Man får jobba lite på det bara.«

År av politiska förhandlingar har lärt Roy Resare läxor som han har nytta av som rektor. Det gäller att lyssna, backa och försöka hitta kompromisser som inte smakar bittert. TEXT MARGARETA EDLING FOTO OLLE MELKERHED

”VI SKA SOM SKOLAVARA EN CENTRALDEL I SAMHÄLLET”

IntervjuREKTOR

RoyResare

BIOLOG SOM GILLAR NATUR� Namn: Roy Resare� Född: 1954� Uppdrag: Rektor, Sundsvall� Personligt: Fyra vuxna döttrar. Biolog i grunden. Åker ski-dor vintertid, främst telemark. Vandrar på sommaren ”i Alperna, någon djungel eller någon annanstans på planeten”. Spanar på fåglar och plåtar dem

-den Ebro söder om Barcelona.



”VI SKA SOM SKOLAVARA EN CENTRALDEL I SAMHÄLLET”

Nu är Roy Resare, tidigare miljöpartist, obunden i sin roll som rektor. En ny generation bör ta över politiken, men han ser gärna sina medarbetare i skolan engagerade i samhällsfrågor.



Varje morgon möter de fyra heltidsmento-rerna skolans högstadieelever.

En ”God morgon! Ställ din mobil här.” Visst kan det gnölas lite grann, och visst

är det någon som försöker smuggla med mobilen.Men motståndet är begränsat. Mobilfri skoldag är

självklart på Kalmarssundsskolan sedan hösten 2017. Mobilerna är inlåsta hela dagen och lämnas ut när den är slut. Också det en uppgift för mentorerna.

Självklart går det att nå eleverna på dagtid, om det behövs. När Skolledaren är på besök ser vi en elev i sjuan som följer med sin mentor till mobillagret, för att få tag i sin mobiltelefon för att gå hem när hon är sjuk.

Om någon bryter mot mobilförbudet, kontaktas vårdnadshavarna, som får komma och hämta ut mo-bilen efter skoldagens slut.

Mobilförbudet och heltidsmentorerna var två frågor

som rektor Ulf Nilsson tog itu med när han kom till skolan 2016. Det ena var inte så komplicerat att ta be-slut om som det andra.

Det tog ett läsår att arbeta och förhandla fram sys-temet med heltidsmentorer.

Enkäter under 2016 hade visat att Kalmarsundssko-lans lärare var mycket stressade. Ett av stressmomen-ten var att mentorsärenden tog tid.

– När jag började här 2016 hade jag en väldig stres-sad lärarkår, säger Ulf Nilsson.

INFÖRANDET MED HELTIDSMENTORER föregicks av ett läsår med många samverkansmöten.

Syftet med heltidsmentorerna var att minska ar-betsbelastningen och lärarnas upplevelse av stress. Undervisande lärare skulle undervisa, mentorerna ta hand om mentorsuppgifterna.

HELTIDS-MENTORERMINSKARSTRESSEN

MENTORER

Mobilfritt och heltidsmentorer – det hänger kanske ihop? På Kalmarsundsskolan i Kalmar bestämde man att ha en mobilfri skoldag redan 2017. Och de som ser till att mobilerna varje dag samlas ihop är just heltidsmentorerna. Mindre stress för skolans lärare och mer aktiva elever på rasterna.TEXT KERSTIN WEYLER FOTO MATS HOLMERTZ



Det var viktig att renodla uppdraget för båda grup-perna, förklarar Ulf Nilsson. Men det �ck inte kosta mer.

När lärarna inte hade sina mentorsuppgifter kvar utökades undervisningstiden med i genomsnitt med två timmar i veckan.

– Det var väl den fackliga fråga vi �ck arbeta mest med, säger Ulf Nilsson, lite lakoniskt.

Det lärarfackliga motståndet fanns, men nu är det ingen som ifrågasätter det, menar Nilsson.

MINSKAD STRESS VAR det initiala skälet, men på köpet kan nu skolan ha två lärare i varje klass i kärnämnen. Med den utökade undervisningstiden gick det att genomföra. Det blev en bonus, som Ulf Nilsson inte hade räknat med till en början.

Ytterligare en fördel, och självklart ekonomiskt bra

för skolan, är att vikariekostnaderna har gått ned. Den första dagen sätts ingen vikarie in, däremot dag två.

Förändringsarbetet började med att formulera vad en heltidsmentor ska göra och ansvara för. Men lika viktigt var att göra en ”funktionsbeskrivning” av lärar-nas uppdrag, när de nu släppte mentorsuppdraget.

En viktig fråga för Ulf Nilsson att ta med var, i före-kommande fall, att lärarna också kan delta 10–15 minuter i utvecklingssamtalet i ett speci�kt ämne med eleven, vårdnadshavaren och mentorn, som an-nars har huvudansvaret för samtalet. Man ska kunna ”boka” en lärare för en viss tid, en gång per termin, för just ett samtal om eleven och ämnet i fråga.

MEN DET HÄNDER inte så ofta, nu är det eleverna som förbereder utvecklingssamtalen och får tid att förbe-reda dem tillsammans med sina lärare.

Här är Kalmarsunds-skolans fyra heltids-mentorer samlade runt rektor Ulf Nilsson.

Johansson, Mikael Åberg, Ulf Nilsson, Esed Salihovic och Suzana Spasevska.

�



MENTORER

Bra förskolor? En barnlek!

pcsmodulsystem.se | Tel 08- 39 00 99

En tillfällig lokal ska också innebära ett kvalitetslyft. Så resonerar vi på PCS Modulsystem. Våra modullokaler går snabbt och smidigt att montera, men håller framförallt hög standard. Se på pcsmodulsystem.se/forskola en film när den här killen visar att den enkla vägen till ny förskolelokal också kan vara den bästa. Kontakta oss om våra svensktillverkade förskolemoduler för de extra förskoleplatser ni behöver. Välkommen till våra tillfälliga lokaler med bestående kvaliteter.

Eleverna kommer så pass förberedda till samtalet att de enskilda lärarna inte behöver delta.

– De �esta lärare tycker att det är skönt att slippa utvecklingssamtalen. I början var det väl någon som tyckte att de tappade närheten till eleverna med men-torsdelen, säger Ulf Nilsson.

Till en början var det två heltidsmentorer, det här läsåret är de fyra. Skolan började med årskurs 7 och 8, niorna �ck gå ut med sina gamla lärare. Men till våren är det en heltidsmentor som har följt sin klass till hög-stadiet.

Projektet har intresserat inte bara andra skolhuvud-män, det har varit många på besök, utan också en

grupp forskare från Linnéuniversitet. Skolan har själv-klart också följt upp och frågat lärarna om arbetsmil-jön nu när heltidsmentorerna arbetar vid deras sida.

Sjukskrivningarna liksom läraromsättningen har minskat, men framför allt rapporterar lärarna att stressen har minskat. Av de lärare som svarade på en undersökning, var nära nio av tio mycket positiva till heltidsmentorer, och att för 75 procent av de tillfrå-gade hade stressen minskat.

MÅNGA KAN OCKSÅ tänka sig att arbeta som heltids-mentor. När Ulf Nilsson sökte nya var intresset stort också internt. Men det har också varit stort externt. När skolan sökte nya mentor, �ck den drygt 50 ansök-ningar och majoriteten var legitimerade lärare som sökte.

Men lärarassistenter gör sig inte besvär på Kalmar-sundsskolan.

– Jag skulle aldrig anställa en lärarassist, säger Ulf Nilsson och blir för första gången under vårt samtal lite upprörd. Aldrig!

Det är heltidsmentorer som är skolans framgångs-faktor, hävdar han, och efterlyser, nu lite mer öd-mjukt, att statsmakten borde bli bättre på att lyssna efter vad skolorna behöver. För att få valuta på sina satsade pengar.

Och mentorerna är här för att stanna på Kalmar-sundsskolan. Någon väg tillbaka till ett mer traditio-nellt arbetssätt �nns inte på kartan.«

RAPPORT OM HELTIDSMENTORERLärarassistenter och heltidsmentorer är en ganska ny företeelse i svensk skola. Det

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – var går gränserna, från Forum för professionsforskning vid Linnéuniversitet.

Författarna har följt tre skolor som valt olika sätt för att avlasta lärarna. I sin sam-manfattning skriver de att organiseringen av arbetet på en skola med nya yrkeskate-gorier kan vara en nyckel till framgång. Det handlar om en skolas förmåga att utveck-la strukturer och rutiner så ”att organisationen kan bli individernas viktigaste resurs”.

De konstaterar också att när en annan personalgrupp tar över arbetsuppgifter som tidigare gjordes av lärarna, innebär det en reell avlastning.

Det är framför allt lärarassistenternas framväxt som beskrivs i rapporten, och det kan ge lärarkåren ett bra tillfälle att specialisera sig och som man skriver, därmed säkra tillgång till framtida privilegier. Något som kan ge en ökad professionell status och som i förlängningen ökar yrkets attraktivitet.



Det är nog ganska symptomatiskt att det är Micke, som alla kallar honom, som står och tar emot mobilerna från de cirka 80 elever som han är heltidsmentor för. På eftermid-

dagen lämnas de åter och under skoldagen �nns han där på heltid för eleverna.

En viktig brygga mellan lärarna och eleverna, mel-lan skola och hem, och mellan Kalmarsundsskolan och andra myndigheter som behövs för att göra skol-tiden bra för skolans högstadieungdomar.

Att han liksom de tre övriga mentorerna är legiti-merade lärare, var en självklar utgångspunkt när rek-tor Ulf Nilsson drog upp riktlinjerna för arbetet.

Det krävs legitimitet bland kollegerna, menar Ulf Nilsson. Därför är han totalt avvisande mot läraras-sistenter.

Mikael Åberg ansvarar för 80 elever. Han är spin-deln i nätet för alla kontakter med hem och skola. Han ansvarar till exempel för samtliga utvecklingssamtal, även om han påpekar att eleverna själva tar ett stort ansvar för dem.

DAGARNA FÖR HELTIDSMENTORERNA är uppbundna i en mängd regelbundna möten som till exempel SIP-möte – samordnad individuell planering, där alla som möter eleverna �nns med, som socialförvaltning, barn- och ungdomspsykiatrin och vårdnadshavarna. De deltar också på möten med elevhälsoteamet, med de biträdande rektorerna med �era.

Men viktigast kanske är de dagliga mötena med eleverna. Som en neutral part, och en som inte sätter betyg får heltidsmentorerna en särskild roll. Får för-troenden som annars skulle vara svåra att ge. Funkar det inte så bra med en lärare, kan mentorerna vara en

länk till förståelse i båda riktningarna. De �nns med på lektionerna för att sedan kunna diskutera med både lärare och elever. Hur kollegerna till exempel kan ta hjälp av varandra för att lösa upp knutar.

– Det är viktigt att vara prestigelös, säger Mikael. Att vara den neutrala spelaren på planen. Inte för inte återkommer sportens termer när både

Ulf och Mikael berättar om verksamheten. Och att de första mentorerna var idrottslärare.

– Jag lärde mig mycket om ledarskap i ämnet idrott på lärarutbildningen, inte särskilt mycket när det gäll-de so-ämnet.

DET FÖRSTNÄMNDA HAR han stor nytta av. Mikael Åberg vill vara med och se vad som händer, kunna påverka. Möjligheterna är nu ännu större när han det här läs-året är arbetslagsledare för alla lärare på högstadiet.

Både hans rektor och han själv påpekar det utmärk-ta samarbetet med elevhälsan. Också när det gäller stöd i det egna arbetet till exempel med svåra samtal.

Kalmarsundsskolan är en av kommunens största skolor. Här �nns 49 nationaliteter och 30 språk. FN-dagen i oktober är skolans stora dag, ”större än skol-avslutningen”. Skolan ligger, som var det förr, mitt i byn och spelar en stor roll i civilsamhället.

En miniatyr av Sverige och världen.– Vi har de elever vi har, säger Ulf Nilsson, och vi

ska möta dem där de är.– Och våga att gå utanför boxen. Nej, jag är nog inte

så traditionell som rektor, och ja, jag har fullt stöd uppifrån.

På samma sätt som Mikael Åberg och hans tre kol-legiementorer har sitt stöd i Ulf Nilsson.

En bra förutsättning för att klara matchen.«

Legitimerad lärare med erfarenhet som idrotts- och fritidsledare. Det var en kombination som gjorde att Mikael Åberg blev heltidsmentor på Kalmarsundsskolan. Ett uppdrag han verkligen gillar.TEXT KERSTIN WEYLER FOTO MATS HOLMERTZ

”VÅGAATT GÅUTANFÖRBOXEN”

Ulf Nilsson och heltids-mentorn Mikael Åberg.



KLIMATSTREJK

FRIDAG FOR FUTURE?Stor skillnadpå åsikternai skolans värld

Ulrika Mjørud och Jonas Hugosson, rektor och lärare på Ösbyskolan på Värmdö, är mycket engagerade i klimatfrågan. När det blev fråga om deras elever skulle delta i förra vårens klimatstrejker var de väl förberedda. FOTO: MARIKA SIVERTSSON



�

I Värmdö – på Ösbyskolan – hoppas rektor Ulrika Mjørud att skolan ska kunna samlas till ett gemensamt förhållningssätt där skolporten öppnas mot de möjligheter hon ser i klimatrörelsen.I Umeå har en rektor JO-anmälts för strejktvång.

regler som gällde om man strejkade.I Malmö gick utbildningsdirektören ut med en uppmaning att inte bevilja strejkledighet.Läs på sidorna 14–26 hur skolvärlden tacklar Fridays For Future.

FRIDAG FOR FUTURE?



KLIMATSTREJK

En ruggig marsdag förra året strömmade stora skaror av elever och vuxna till Mynttorget i Stockholm. Från början var det ovisst hur stor den första globala manifestationen för klima-

tet skulle bli. Den blev gigantisk. Ingen har därefter kunnat säga annat än att Greta

Thunberg och Fridays For Future är världsomvälvan-de. Elever i svenska skolor har fått se ett svenskt barn leda en global rörelse och skälla ut ledare för interna-tionella organisationer och enskilda stater. De har för-stått att allt detta började med att barnet i stället för att gå till skolan satte sig ned med ett plakat utanför riksdagen varje fredag.

Det här kan bli hur jobbigt som helst, konstaterar Ulrika Mjørud. Hon hoppas att det ska gå att ena den svenska skolan omkring elevernas behov av att få ut-trycka sig och engagera sig i sin framtid, i stället för att debattera ”strejkordet”.

FÖR ÖSBYSKOLANS NIOR organiserades ett studiebesök så att de kunde delta i manifestationen under trygga och givande former, och en del yngre barn �ck ledigt för att gå med sina föräldrar.

Hon ser klimatengagemanget som en del av under-visningen och inte som något som sker i opposition emot den:

– Det behöver inte vara så svartvitt. Den centrala

delen av läroplanen handlar om att fostra samhälls-medborgare som kan skapa ett framtida välfunge-rande samhälle. Läroplanen stöder alltså att ta med eleverna ut på manifestationerna, säger hon.

Personligen skulle hon vilja slopa strejkordet, efter-som det får många att jämställa deltagande i manifes-tationen med skolk. Men inte heller på Ösbyskolan är det uteslutet att elever skulle delta i klimatmanifes-tationen utan att ha egentligt intresse. Det ger ytterli-gare anledning för skolan att ta ett fast grepp.

– Vi kommer ingenstans om vi har en massa oupp-lysta ungdomar som virrar omkring och strejkar utan att veta vad de har varit med om. Vi behöver arbeta ordentligt med det i skolan, före och efter. Inte minst källkritik är jätteviktigt.

JUST ULRIKA MJØRUD var bättre förberedd än de �esta inför den 15 mars. Jonas Hugosson, lärare i so, är en-gagerad i Teachers for future och en av organisatörer-na av den stora strejken.

Även hans nior hade fått en förvarning eftersom deras lärare sedan hösten 2018 själv �nns på plats på Mynttorget och stöttar de elever som strejkar där varje fredag.

– Mina elever blev väldigt intresserade: ’Får man strejka?’ Jag kunde berätta att det står i grundlagen. Att säga nej med både munnen och kroppen är en del

Värmdö: ”Läroplanen stöder att ta med eleverna ut på manifestationerna”När debatten om elevers klimatstrejkande är överstökad, hoppas rektor Ulrika Mjørud på Ösbyskolan på Värmdö, att skolan ska börja diskutera formerna för elevernas engagemang och rätt att uttrycka sig när det gäller deras framtidsfrågor.– Klimatengagemanget är också en given del av undervisningen, menar hon.TEXT MARIKA SIVERTSSON



av vår demokrati, givetvis med icke-våld som förut-sättning. Men man får också ta konsekvenserna av det. Vi ska lära ut detta till eleverna och nu är det på riktigt, konstaterar han.

Jonas Hugosson har undervisat om klimatföränd-ringarna under mer än 20 år, han har på nära håll sett hur frågan plötsligt har exploderat, inte bara i angelägenhet utan också politiskt. Han insåg att ma-nifestationen den 15 mars, och hur den hanterades på skolorna, skulle bli föremål för stor uppmärksamhet. Det var då frågan om klimatstrejk började diskuteras på allvar på skolan.

– Jag tyckte det var oerhört spännande. Hur skulle vi tänka och göra?, säger Ulrika Mjørud. Vi har utgått från läroplanen i våra diskussioner, vi har sett möjlig-heten för eleverna att träna sig i att vara medlemmar i ett demokratiskt samhälle. Vi åker ju till museum och på studiebesök. Nu �ck eleverna möjlighet att studera en manifestation, hur samhället fungerar i realtid.

DET MEST UTMANANDE den 15 mars var säkerheten. – Vi visste inte hur stor demonstrationen skulle

bli. Jag visste att risken för att det blir stökigt är liten, klimatdemonstrationer är som regel lugna. Men en del elever mår inte bra i trånga utrymmen och folk-samlingar, andra kanske inte vill delta av andra skäl. Det var frivilligt att följa med och i slutänden deltog

ungefär 50 personer, alltså ungefär hälften av niorna, berättar Jonas Hugosson.

I händelse av att elever skulle vilja strejka i större omfattning kommer det att bli problem även på Ösby-skolan. Först och främst drabbar strejken eleverna själva. De förlorar undervisningstid och det �nns ing-en ”strejkkassa” att kompensera med.

– Strejk skulle kunna innebära att elever inte får den undervisning de behöver för att nå läroplanens mål. Det är naturligtvis det största problemet, konstaterar Ulrika Mjørud.

SKULLE ELEVER VILJA strejka varje fredag skulle Ulrika Mjørud tvingas vara onådig. I teorin går det att ansöka om ledighet. Men prövningen är individuell och sko-lan ska kompensera för utebliven undervisning. Det skulle inte vara möjligt att åstadkomma i större skala. Eleven skulle missa samma ämnen varje frånvaro, och i stort sett varje skoldag �nns något övningsämne som överhuvudtaget inte går att ta igen.

Hög ogiltig frånvaro kan också medföra en anmäl-ning till socialtjänsten.

– Vi jobbar hårt med frånvaro här på skolan. Elev-hälsoteamet blir inkopplat snabbt. Det blir en ut-redning, och det kan bli anmälan till socialtjänsten, berättar Jonas Hugosson. Många av de ungdomar jag trä�ar på Mynttorget på fredagarna har också berät-

Fridays For Future tågar genom Gamla stan till Medborgarplatsen i Stockholm den 14 februari i år. I mitten, med grå mössa, Greta Thunberg. FOTO: FRANKIE FOUGANTHIN

/WIKIPEDIA

�



KLIMATSTREJK

tat att de får olovlig frånvaro, även i fall då föräldrarna har pratat med rektor för att försöka lösa det.

Ulrika Mjørud ruskar lite på sig.– Skulle vi ha ett gäng här som strejkade varje fredag

skulle det naturligtvis innebära oerhört mycket merar-bete för lärare, för mig, för skolsköterska. Det blir en hög belastning på redan hårt belastade tjänster. En-skilda fredagar kan vi lösa, men växer engagemanget skulle det kunna bli en enorm administrativ apparat.

SÅ VAD GÖRA? Ja, alternativet för framtiden är inte att stänga dörren till skolan, anser hon.

– Ska vi välja att skjuta bort en så stor fråga om de-mokrati och mänskliga rättigheter? Vi kan inte låtsas som om detta inte �nns. Då har vi tappat siktet och glömt varför vi är här, i skolan. Vi skulle förlora möj-ligheten att möta eleverna där de är.

Just nu är hon tacksam för den möjlighet hon själv får på rektorsprogrammet till djupare re�ektion om-kring samhällsförändringar och skola. Hon har funde-rat en del över vad det betyder att det är i skolan som förändringar i beteende och grundvärderingar först ger sig till känna, hos barnen.

Ska hon spekulera i orsaken till att frågan om klimatmanifestationerna har blivit så laddad, tror hon att det är här vi hittar en del av den.

– Det �nns inte så mycket som är viktigare än kli-matet, och eleverna är mitt i detta. Det händer nu. Men vi vuxna behöver tänka, tycka och planera för att uttrycka oss om det. När vi inte har det hela genom-tänkt och inrutat, trycker vi hellre bort det än öppnar Pandoras ask. Detta är ett så helt nytt fenomen.

HON POÄNGTERAR ATT belastningen på skolan gör det svårare att vara �exibel och bejaka det nya som kom-mer med barnen. Läroplanen har höga krav på mål-uppfyllelse, och lärare och rektorer sliter med ofta övermäktiga uppgifter. Hon ser den massmediala jak-ten på rektorer som ”gör fel” i heta frågor som denna som djupt orättvis.

– Jag tror verkligen inte att någon rektor avskärmar sig från rörelsen omkring klimatfrågan för att hen tycker att det är oviktigt. Men det kan bli bortvalt på grund av osäkerhet, och för att pressen från alla håll är så stark. Man har inte tid att ruta in det för att kun-na agera.

Hon har en käpphäst att rida ut på: Är skolan i dag riggad för att förbereda eleverna för vad som komma skall i framtiden? Är det så här undervisningen ska se ut, med tanke på hur samhället ser ut i dag och vart vi är på väg?

– Vi behöver inse att vi lever mitt i detta samhälle. Frågan om klimatkrisen är viktig för alla, även för oss i skolan. Hur kan vi göra den till en del av vår skola, skolgång och måluppfyllelse? Detta är i grund och botten en värdegrundsfråga och den behöver vi i sko-lan hantera tillsammans.«

Rektor Ulrika Mjørud var kanske mer förberedd än andra när klimatstrejk eller inte blev aktuellt förra våren. Hennes medarbetare Jonas Hugosson var engagerad i Teachers for future sedan en tid tillbaka. FOTO: MARIKA SIVERTSSON

»Vårt skolbibliotek ska passa alla våra

elever!”«#LÄRARE

»Vårt skolbibliotek ska bidra till att eleverna når

målen och hittar läsglädjen«#REKTOR

»Om jag får hjälp med urvalet har jag tid

för eleverna«#SKOLBIBLIOTEKARIE#SKOLBIBLIOTEKARIE

»Vår kommun ska erbjuda skolbibliotek

i världsklass«#SKOLCHEF

Ladda ditt skolbibliotek

Läs mer på btj.se/skolbibliotek

Ge ditt skolbibliotek förutsättningar att lyfta både läsglädje och skolresultat. Vi på BTJ hjälper till att fylla biblioteket med rätt verktyg och innehåll utifrån skollagen, läroplaner och lokala behov. På så sätt får skolbibliotekarien möjlighet att fokusera på det pedagogiska arbetet som gör skillnad.

BTJ - Skolledaren nr 2 - 215x280.indd 1 2020-03-16 14:46:15

�


»Vårt skolbibliotek ska passa alla våra

elever!”«#LÄRARE

»Vårt skolbibliotek ska bidra till att eleverna når

målen och hittar läsglädjen«#REKTOR

»Om jag får hjälp med urvalet har jag tid

för eleverna«#SKOLBIBLIOTEKARIE#SKOLBIBLIOTEKARIE

»Vår kommun ska erbjuda skolbibliotek

i världsklass«#SKOLCHEF

Ladda ditt skolbibliotek

Läs mer på btj.se/skolbibliotek

Ge ditt skolbibliotek förutsättningar att lyfta både läsglädje och skolresultat. Vi på BTJ hjälper till att fylla biblioteket med rätt verktyg och innehåll utifrån skollagen, läroplaner och lokala behov. På så sätt får skolbibliotekarien möjlighet att fokusera på det pedagogiska arbetet som gör skillnad.

BTJ - Skolledaren nr 2 - 215x280.indd 1 2020-03-16 14:46:15

�



Tre JO-anmälningar och massor med oönskad mediauppmärksamhet har satt sina spår.

Västangårds skola är inte riktigt densam-ma före och efter rubrikerna: ”Umeåskola

tvingar elever att strejka.”Nyheten kom först i Fria Västerbotten, med mode-

rat prägel. Högerextrema medier och Putintrogna ryska medier drog nyheten på ett sätt som, enligt rek-tor Patrik Sandström, inte bär några likheter med vad som egentligen hände.

– Det jobbigaste var frågan om det fanns barn på skolan som har känt sig tvingade, säger Patrik Sand-ström. Ingen har tagit kontakt med mig eller någon annan i skolledningen och sagt att vi har gjort fel, eller att barnet är ledset. Det �nns ju en procedur för ären-dehantering, men det var inte så det gick till här.

Liksom många andra skolor hade Västangårds skola en temavecka i samband med klimatmötet. Redovis-ningen genomfördes i form av en manifestation. Ele-verna hade fått göra plakat där en del av lärdomarna stod att läsa. De �ck också som ett slags slagord ropa vad man kan göra. ”Duscha snabbt”, till exempel.

PATRIK SANDSTRÖM KONSTATERAR att skolledningen i för-väg försökte ta alla risker för missförstånd i beaktande, exempelvis informerades vårdnadshavare om manifes-tationen i ett veckobrev som rektor själv hade skrivit.

– Vi visste att detta är en politisk fråga som vi måste förhålla oss neutrala till. Men vi är skyldiga enligt läroplanen att lära våra elever att leva hållbart. Mani-festationen handlade också om demokrati och barns påverkansmöjligheter.

Men nu har tre privatpersoner anmält skolan till Jus-titieombudsmannen, JO, med motiveringen att skolan försökt utöva politiska påtryckningar på elever na.

Den grund som �nns för anmälan är att ett av ar-betslagen råkade missa att veckobrevet denna vecka var rektors domän, och formulerade sig olyckligt i det egna brev som på skickades ut. Där stod att elever och lärare skulle strejka, eftersom Greta Thunberg upp-manat dem att göra detta. Vårdnadshavare till 55 av eleverna �ck detta brev.

PATRIK SANDSTRÖM HAR svårt att försvara den text-raden i det svar han sitter och skriver till JO när Skol-ledaren talar med honom.

– Arbetslaget for illa i all uppståndelse och har vårt fulla stöd. Jag kan förstå hur det gick till; Greta Thun-berg är viktig för många barn och det är lätt att ryckas med. Men det var med all rätt, föräldrar reagerade på just detta. Jag har full förståelse för det, säger han.

Enligt hans uppfattning var alla på skolan väl inför-stådda med att manifestationen handlade om att för varandra redovisa temaveckans klimatarbete.

– Vi befann oss nära skolgården och vi riktade oss bara till varandra. Det var inte en strejk där vi var ute och försökte påverka någon politiskt. Det var en redo-visning inom ramarna för temaveckan.

– Vi kan ju inte bara lägga ett lock över Greta Thun-berg och säga att hon inte �nns, eller att klimatrörel-sen inte �nns.

HUR DET GÅR med anmälan återstår att se. Efter att svaren har kommit in beslutar JO om ärendet ska ut-redas. Under tiden håller skolan på att återhämta sig. Samtidigt konstaterar Patrik Sandström att det gång-na året inte bara har varit till dess nackdel:

– Vi har svetsats samman. Och vi har fått en otrolig möjlighet att arbeta med källkritik. Det här kommer vi att kunna använda i �era år framöver!«

Umeå: ”Vi kan inte bara lägga ett lock över Greta Thunberg

På Västangårds skola i Umeå ordnade lärare och elever en klimatmanifestation i skolans närhet samtidigt som Greta Thunberg anförde massorna i den stora globala klimatmanifestationen för ett år sedan. Det skulle visa sig vara ett kliv rakt in i minerad mark.TEXT MARIKA SIVERTSSON

Patrik Sandström, rektor på Västangårds skola i Umeå.

KLIMATSTREJK



�

Skola stoppar elever från att klimatstrejka – Spykens gymnasium hotar med indraget studiestöd.

Så såldes nyheten om Spykens gymnasium i Lund i en kvällstidning. Två besvikna elever inter-vjuades i artikeln. Men när de som deltog i manifes-tationen lämnade skolan, stod rektor Petra Karlsson i sitt fönster och vinkade uppmuntrande. De som valde att strejka hade hennes stöd.

Hon konstaterar att det var svårt att göra ”rätt” den där veckan i mars. Petra Karlsson jagades av olika me-dier och �ck massor med mejl från privatpersoner.

Reaktionerna var kluvna: Hon var dum i huvudet som trodde på klimatkrisen, eller en förfärlig män-niska som förnekade den.

– Vi jobbar jättemycket med hållbarhet på skolan, Naturskyddsföreningen har varit processledare på skolan under två år och vi får studiebesök från andra skolor som vill se hur vi gör. Vi är glada för det starka engagemanget som �nns på skolan, förklarar hon.

Men ändå:– Vi måste informera att det är samma regler denna

dag som andra dagar. Om en elev ligger på gränsen för att bli rapporterad till CSN, är det bra om eleven vet vad som kan komma att hända så hen kan fatta ett klokt beslut.

HON BESKRIVER SIN inställning som något som ligger långt bort från vad som utmålades. Om en lärare vill ta en grupp till klimatmanifestationen som en del av undervisningen är det utmärkt. Och hon har full för-ståelse för alla som känner ett så starkt engagemang att de deltar fastän det blir olovlig frånvaro.

– Men om vi hade sagt att alla som vill gå får ledigt hade vi tagit bort strejkvapnet. När jag pratade med

de elever på skolan som brinner för manifestatio-nerna, tyckte inte heller de att det vore ett bra sätt att hantera det, berättar hon.

I DAG KÄNNER SIG Petra Karlsson bränd av allt ståhej. Samtidigt har informationen fått ordentlig förstärk-ning, så hon ser inget behov av att gå ut med den igen. Framöver vet alla vad som gäller.

– När elever strejkar från skolan är det de själva som drabbas. Men när man är ung är det kanske lätt att ryckas med och ändå tro att något slags undantags-tillstånd råder. Därför måste vi informera: Ja, du kan välja att gå men du måste fundera över priset du kan få betala.«

Lund: ”Ja, du kan välja att gå men du måste fundera över priset du kan få betala”En artikel i en kvällstidning var tillräckligt för att hätskheterna skulle avlösa varandra i rektor Petra Karlssons mejllåda. Anledningen – hon hade informerat om att deltagande i klimatmanifestationen kunde leda till indraget studiestöd.TEXT MARIKA SIVERTSSON

Rektor Petra Karlsson på Spyken i Lund, hamnade i hetluften efter en artikel i en kvällstidning, drevet sattes igång. En erfarenhet som hon gärna hade varit utan.

FOTO: MOA HELLQVIST



KLIMATSTREJK

Rektor äger naturligtvis detta beslut. Men vi kan som huvudman ge stöd och hjälp i be-dömningarna. Och förvaltningens bedöm-ning är att inget stöd �nns i skollagen för att

godkänna ledighet för strejk, säger Anders Malmquist.I resonemanget inför beslutet att gå ut med en upp-

maning har perspektivet att lärare i sitt sammanhang kan välja att inkludera klimatmanifestationen i skol-arbetet.

– Då är det inte längre ledighet utan en del av sko-lans verksamhet. Det är två olika saker.

I Malmö närvarade omkring tio grundskoleelever

vid manifestationen utanför stadshuset. Anders Malmquist konstaterar att uppmaningen tycks ha hörsammats av rektorerna i kommunen. Han påpekar samtidigt att hållbarhet är centralt i läroplanen, men att detta inte har med de stora skolmanifestationerna att göra.

– Skollagen är tydlig med att vi ska vara restriktiva med ledighet. Och det �nns många orättvisor i värl-den och problem man kan vilja manifestera mot. Där-för sa vi att vi inte ser att det �nns stöd för ledighet vare sig i skollagen eller i förarbetena, hur viktigt eller välment det än är, säger Anders Malmquist.«

I Malmö gick utbildningsdirektören Anders Malmquist ut med en uppmaning till rektorerna att inte bevilja ledigt för deltagande i den stora manifestationen i september förra året. TEXT MARIKA SIVERTSSON

Malmö: ”Iinget stöd för att godkänna ledighet för strejk”

Utbildningsdirektör Anders Malmquist i Malmö var tydlig i sitt budskap till sina rektorer – i skollagen saknas stöd för att godkänna ledighet för strejk.

�

SKAPA RUM FÖR MÖJLIGHETER

kinnarps.se/skola

HUR KAN DIN SKOLA ANVÄNDA DEN FYSISKA MILJÖN SOM ETT PEDAGOGISKT VERKTYG?

pedagoger säger att den fysiska miljön är avgörande eller mycket viktig för

elevers prestation.


�

SKAPA RUM FÖR MÖJLIGHETER

kinnarps.se/skola

HUR KAN DIN SKOLA ANVÄNDA DEN FYSISKA MILJÖN SOM ETT PEDAGOGISKT VERKTYG?

pedagoger säger att den fysiska miljön är avgörande eller mycket viktig för

elevers prestation.



I en enkät har drygt 1 000 lärare och rektorer svarat på frågor om att ge ledigt eller inte, och om att in-kludera Fridays For Future i undervisningen.

Materialet pekar på en stor osäkerhet. På frågan om vem som ska ansvara för att besluta om ledighet för klimatmanifestation svarar 40 procent rektor. 12 procent svarar vårdnadshavare. 20 procent svarar ”vet inte”.

– Det visar att frågan är speciell. Det handlar inte om sol och bad, utan om något som har bäring på det man faktiskt ska lära sig i skolan. Men ändå är ”rek-tor” det vanligaste svaret, säger Ellen Almers.

Hon påpekar att det tyder på att frågan om klimat-manifestationer och klimatstrejk upplevs som en ny situation där det inte �nns någon praxis att följa.

Flera lärare uttrycker välvilja inför att ge elever möjlighet att delta men känner ett behov av att få detta sanktionerat.

I fritextsvar i enkäten kan hon se att det �nns en sammanblandning av begreppen ”manifestation” och ”strejk”.

PÅ FRÅGOR OM de stora enskilda manifestationerna har svaren formulerats i termer av strejk. Strejk strider mot skollagen, lyder ett argument emot att ge ledigt. Andra vill inte ge ledigt eftersom ledighet skulle inne-bära att beröva eleverna själva möjligheten att strejka. Här kan alltså en del av orsaken till osäkerheten om ledighet �nnas.

En annan går att se i lärares och rektorers privata inställning till klimatrörelsen.

– Den här frågan väcker väldigt starka känslor, det har även enkäten gjort. Vissa har svarat att alarmister redan får för stort utrymme, andra att vi inte ska lägga

mer på lärarkåren som inte har med skolan att göra. En del anser att man i stället ska fokusera på pappers-kopior och matsvinn i bespisningen.

Samtidigt menar många andra att engagemanget i Fridays For Future kan berika no- och so-undervis-ningen och stimulera intresset för demokrati och håll-bar utveckling.

SAMTIDIGT SOM HON i materialet ser stor spridning på-går en polariserad och stundom infekterad debatt för fullt i svenska medier.

Ellen Almers påminner stillsamt om dem det handlar om: eleverna i skolan. Vad ska de få ut av att vuxen världen bråkar över deras framtid?

– Greta Thunberg får pris och uppmärksammas in-ternationellt, men hur blir våra elever lyssnade till? En nyanserad men tydlig diskussion där olika perspektiv på klimatrörelsen blir synliggjorda kan kanske hjälpa barn och ungdomar att hitta sina vägar att påverka i demokratin, påpekar hon.

Undersökningen är för henne ett sätt att bidra med en grund där skolan kan föra diskussionen framåt. Skolan åläggs kontinuerligt en mängd nya uppdrag, ibland motstridiga.

ELLEN ALMERS VILL synliggöra det faktum att lärare ofta står ganska ensamma med ett komplext uppdrag. De-batter om skolan i olika medier är ofta förenklade och inte till hjälp.

– Vi behöver inte eftersträva konsensus. Det är en för-del att synliggöra olika perspektiv och synsätt. Men vi behöver diskutera respektfullt och eftertänksamt. Det är viktigt, särskilt om vi ska kunna inkludera barn och ungdomar i våra diskussioner om skolans uppdrag.«

KLIMATSTREJK

Forskaren: ”Den här frågan väcker väldigt starka känslor, det har även enkäten gjort”Vem bestämmer om elever ska få ledigt för att delta i klimatmanifestation? Om svaret råder stor osäkerhet, visar ny forskning. Docent Ellen Almers undersöker just nu lärarkårens uppfattningar ifråga om Fridays For Future. De är vitt skilda, visar materialet.TEXT MARIKA SIVERTSSON

Forskaren Ellen Almers.FOTO: VANESSA VERA FORSBERG

Lika villkor för lärande?Den svenska skolan ska vara ledande i att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens och både kunskapsutveckling och likvärdighet ska stärkas. Om digitaliseringens möjligheter används på rätt sätt kan de bidra till förbättrad kvalitet, ökad effektivitet och en högre måluppfyllelse.

Gleerups digitala läromedel frigör värdefull lärartid och stöttar det kollegiala lärandet. De tar hänsyn till varje elev och kan anpassas efter individuella behov. På så sätt får varje elev bättre möjligheter att följa sin utveckling, göra framsteg och bli inspirerad att nå nästa nivå. Så skapar vi lika villkor för lärandet.

Läs mer och låt hela skolan testa gratis på gleerups.se



Lika villkor för lärande?Den svenska skolan ska vara ledande i att tillvarata digitaliseringens möjligheter. Barn och elever ska uppnå en hög digital kompetens och både kunskapsutveckling och likvärdighet ska stärkas. Om digitaliseringens möjligheter används på rätt sätt kan de bidra till förbättrad kvalitet, ökad effektivitet och en högre måluppfyllelse.

Gleerups digitala läromedel frigör värdefull lärartid och stöttar det kollegiala lärandet. De tar hänsyn till varje elev och kan anpassas efter individuella behov. På så sätt får varje elev bättre möjligheter att följa sin utveckling, göra framsteg och bli inspirerad att nå nästa nivå. Så skapar vi lika villkor för lärandet.

Läs mer och låt hela skolan testa gratis på gleerups.se



FORSKNING Kontakt: [email protected]

V i står mitt i en snabb utbygg-nad av skolor med en ny ge-neration skolgårdar som ser ganska annorlunda ut mot tidigare. Frågan är hur väl de

lösningar vi ser möter upp de samhällsut-maningar vi står inför. Vi ser en utveck-ling mot mindre utrymme, mindre natur och mer konstgjorda material. Utveck-lingen är paradoxal med byggnader som sätter pris på att skapa �exibla och för-änderliga rum medan skolgårdarna blir mindre och mer tillrättalagda. Vi ska inte bygga bort de dokumenterade hälsovins-ter som generationer av barn har kunnat tillgodogöra sig utomhus. Det krävs en medvetenhet om vad det är i skolans mil-jö som gjort utevistelsen till en friskfaktor i barns liv och en bevakning av dessa kva-liteter i byggandet.

I en genomgång av kunskapsläget från 2005 visade Pia Björklid hur forskningen om inomhusmiljön i skolan ägnade sig åt olika problem som buller, luftkvalitet och trängsel medan forskningen kring utom-husmiljön dokumenterade hälsoe�ekter.

Vår forskning kring barns utemiljöer vid SLU i Alnarp har från 1990-talet fram till i dag kunnat ägna sig åt den senare diskursen. Vi har i studier kunnat konsta-tera att förskolebarn med tillgång till mer rymliga, gröna och varierade utemiljöer överlag får lagom med sol, bättre natt-sömn, fysik, koncentration och välbe�n-nande. En förklaring är de högre nivåerna av fysisk aktivitet som i sig är en frisk-faktor men de gröna omgivningarna har också e�ekt.

Miljöpsykologiska studier visar hur na-tur i omgivningen förbättrar barns kon-centration, självdisciplin och skolpresta-tioner genom att göra det lättare för ele-verna att hantera påfrestningar.

ganska lätt kunnat hitta skolgårdar med rejäla naturpartier i spannet 15 000–30 000 kvadratmeter.

Under 00-talet dokumenterade vi hälso vinster för barn i förskolor där går-dar på över 6 000 kvadratmeter utgjorde en egen kategori. Rymliga och gröna utemiljöer till de traditionella korridor-skolornas och modulförskolornas mer strama design inomhus, fungerade ofta bra som frirum åt barns lek och självstän-diga aktivitet och har gett generationer av barn hälsofrämjande utevistelse.

Nya skolbyggnader i Boverkets exem-pelsamling berättar om en vardag där skolarbete går hand i hand med lek och umgänge i öppna och �exibla inomhus-miljöer.

Skolgårdarna däremot innehåller mycket hårdgjorda ytor och sittplatser med trivselvegetation snarare än lekvege-tation och gårdarna är överlag mindre än i verkets egna rekommendationer.

En allt högre andel av skolgårdarna i Sverige har under senare år fått en totaly-ta som är mindre än 3 000 kvadratmeter, visar en undersökning av Statistiska cent-ralbyrån, SCB.

I nyare förskolor saknar avdelningar markkontakt, barn behöver vuxen led-sagning vid utevistelse, och staket mellan avdelningar sätts upp. Det verkar som vi tar steg för att öka �exibiliteten för barn i inomhusmiljöerna, samtidigt som vi minskar deras möjligheter till lek och ak-tivitet utomhus.

BARN KAN FÅ en rejäl dos av den fysiska aktivitet de behöver under skolans raster, det har vi sett på skolor med gårdar på drygt 13 000 respektive 15 000 kvadrat-meter. I undersökningen utspelade sig hela 90 procent av skolbarnens fysiskt

I den exempelsamling för skolor som Boverket tagit fram, är idérikedomen för inomhusytorna slående. Flexibilitet är ett honnörsord. Det handlar om byggnader som ger ljus och luft där trygga hemvis-ter, egna rum och vrår kombineras med öppna ytor som karaktäriseras av trans-parens, överblick och rörelse.

Epiteten är snarlika de som brukar an-vändas för att beskriva förtjänsterna med utomhusmiljöer. I artikeln Naturen som hälsofrämjande distraktion från 2013 listar jag det dynamiska leklandskapets känne-tecken:

Den fria rörligheten och det lösa mate-rialet – underlättar lek och samspel.

Transformationen – gör att ett samspel kan rymma många intentioner samtidigt.

Mjuka övergångar och mellanrum – vars funktioner kan växla.

De öppna rummen – underlättar för bar-nen att koordinera sitt samspel.

Utemiljöer som ger barn utrymme till denna typ av öppna och �exibla sociala sammanhang har inte varit svåra att �nna i en svensk kontext. Vi har genom åren

En aktiv och jämställdskolgård kräver natur

FÖRFATTARENFredrika Mårtensson är docent i miljö-psykologi vid SLU i Alnarp där hon un-dervisar och forskar om utomhusmiljöers betydelse för män-

-nande. En rad projekt och utredningar rör planeringen av skolgårdar och andra var-dagsmiljöer för barn.

Fredrika Mårtensson



FORSKNING

En aktiv och jämställdskolgård kräver natur

aktiva lekar på öppna ytor och på skolgår-den med mer naturpartier var det fort-farande 40 procent av aktiviteten som utspelade sig på de öppna ytorna. Det handlar om stora leksammanhang där man springer runt och jagar varandra och olika lekar med bollar samt sport.

Yngre barn behöver ett tillräckligt stort och dynamiskt leklandskap som tål deras spring och upprätthåller deras intresse under hela förskoletiden. Naturmark är a och o.

För äldre barn är frågan så mycket mer komplex då de utvecklar olika intressen och får ett mer uttalat behov av att befäs-ta kompisskap och grupptillhörighet. Vi ser en rejäl nedgång i den mer intensiva fysiska aktiviteten mellan tvåan, femman och åttan.

För äldre skolbarn krävs en gård som ger gott om utrymme för olika typer av lek, sport och aktivitet, utrymmen för pojkar respektive �ickor och ofta även hemmabaser för olika klasser eller ål-derskategorier.

Under de korta rasterna måste det �n-nas tillräckligt många faciliteter av rätt slag som räcker åt alla. Samtidigt tappar man de äldre barnen om miljön inte är estetiskt tilltalande och tillåter socialt umgänge under mysiga former.

Vid sidan om platser där äldre skolbarn kan hänga och de öppna ytorna för spel och sport, är det värt att undersöka vilken potential det �nns i naturmark. Den kan mycket väl fungera som ett sammanhål-lande kitt som gör ekvationen med de många disparata behoven hos skolbarnen enklare att lösa.

FÖR YNGRE BARN är naturmark den enskilt viktigaste komponenten i en hälsofräm-jande utemiljö, för äldre skolbarn en starkt underutnyttjad resurs för att skapa mer jämlika och inkluderande miljöer.

För att förstå skolgårdens bidrag till barns aktiva skoldag behöver man titta på de stora skillnaderna mellan pojkar och �ickor. Flickorna �ck 30 procent och pojkarna 40 procent av sitt dagsbehov fysiska aktivitet på rymliga skolgårdar av mer traditionellt snitt. Medan spelplaner är avgörande för många pojkars nivåer av fysiska aktivitet är det tillgången till �

När skolgårdar har stora ytor på mellan 13 000 och 15 000 kvadratmeter kan barn få sin dagliga dos av fysisk aktivitet där. Skolgårdar behöver också inslag av natur som ger barn ett dynamiskt leklandskap. FOTO: ISTOCKPHOTO



FORSKNING

naturmark som är avgörande för många �ickors nivåer.

Naturmark hör samtidigt till både poj-kars och �ickors favoritplatser. Det är i naturmark man �nner att pojkar och �ickor leker bäst tillsammans. Genom-gående visar våra och andra studier att en grönare skolgård innebär en rikare re-pertoar av aktivitet som gör att barn med olika intressen och behov bättre får plats i leken. Omgivningen av grönska bidrar till att förbättra det sociala klimatet och sti-mulerar det laterala tänkanden som gör det lättare för barnen att komma överens.

Det är därför en bra idé att också pla-cera vegetation vid sportytor och entréer där många barn ska samsas. Samtidigt är natur intimt förknippad med fantasi, fabulerande och rollekar bland barnen. Och naturmark triggar till lekfull rörelse där barnen hoppar, klättrar, klänger, ba-lanserar och så vidare.

Sammantaget ger barns naturkontakt deras aktivitet en utforskande karaktär som lätt leder vidare till mer fartfylld ak-tivitet, men också ger utrymme till rofyll-da stunder och mer skapande aktiviteter som kojbyggen.

FRÅGOR KRING TRÄNGSEL, buller och av-gaser har kommit på dagordningen med senare års förtätning av bebyggelsen där skolor och förskolor placeras i mer utsatta lägen. Miljömedicinaren Emelie Stroh har i en genomgång sett att luftkvaliteten på förskolor ofta överskrider miljömålets gränsvärden för frisk luft. Samtidigt för vi in kemikalier i barns miljöer med nya konstgjorda material i underlag och lek-redskap. Medan lekutrustning fyller en viktig funktion för att skapa destinationer i o�entlig miljö, spelar de en mer undan-skymd roll under skolgårdslivet, där ele-ment med en mer öppen funktion fyller en viktigare funktion. Kompisgungor hör till undantagen då de ger barn en legitim möjlighet att för att en stund privatisera en del av rummet. Hos äldre barn �nns det ett sug efter sådana mysiga platser för mer tajt umgänge på skolgården.

Inomhus, strax utanför klassrummet och i närheten av skolbyggnaden, hittar vi ofta en del �ickor under rasterna. När

vi frågade dem varför de inte begav sig till sin favoritdunge i utkanten av skolgår-den, sade de sig vara tvungna att ha koll på när läraren kom tillbaka från rasten.

När vi frågade pojkarna på fotbollspla-nen hur de hade koll på tiden, pekade en pojke på huvudet och sade självsäkert: Det har jag här inne!

Sekvensen illustrerar pojkars benägen-het att svara på skolgårdens tydliga inviter till fysisk aktivitet och en självselektion till platser där pojkar rekryterar �er pojkar tills �ickorna inte känner sig välkomna.

På en fullstor fotbollsplan ockuperade ett gäng �ickor en planhalva och en grupp pojkar den andra halvan. Pojkarna spe-lade fotboll mer eller mindre regelrätt medan �ickorna ägnade sig åt en mix av bollspel, dans och rollekar. I mobilen hämtade de inspiration.

Denna scen ser jag som också som en illustration över hur mer formaliserad sportaktivitet har en tendens att premie-ras bland pojkar medan �ickorna i högre grad upprätthåller en mer öppen och �ex-ibel social situation där det mer varaktigt görs plats för nya initiativ och olika typer av lek och aktivitet.

VI KAN INTE låta den stumma gummi-asfalten breda ut sig på gårdarna när barn behöver naturkontakt, äventyr och hälso-främjande fysiska aktivitet. Naturmark är

något som väl kan matcha och komplet-tera också de nya mer �exibla inomhus-miljöernas aptit på �exibilitet.

Naturmark vet vi bjuder in både pojkar och �ickor till mer utforskande förhåll-ningssätt med öppna och �exibla former för samspel med äventyret runt knuten. Här �nns också en möjlighet att koppla gårdarna till ett vidare arbete mot håll-barhet där platsens lekvärden synkas med olika ekosystemtjänster.

På Alnarp utvecklar vi biotoper, eller så kallade lekotoper, i vårt landskapslabora-torium som ska ge vägledning i hur vi kan etablera attraktiva partier av naturmark i barns utemiljöer.

Det krävs en synvända i planering och gestaltning av barnens gårdar där natu-ren är utgångspunkten i arbetet med att skapa ett processinriktat landskap där �ickors och pojkar rörelseglädje får plats på lika villkor.«

Barns naturkontakt ger deras aktivitet en utforskande ka-raktär som lätt leder vidare till mer fart-fylld aktivitet, men också ger utrymme till rofyllda stunder.

’’

REFERENSERBoverket (). Skolor och förskolor – en ex-

empelsamling. https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/arkitektur-och-gestaltad-livsmiljo/exempel/skolor-och-forskolor/

Mårtensson, F (2012). Hälsofrämjande äventyr med naturen som distraktion. Social-medicinsk tidskrift, vol 89, nr 3.

Mårtensson, F, Jansson, M, Johansson, M, Raustorp, A, Kylin, M, Boldemann, C, (2014). The role of greenery for physical ac-tivity play at school grounds, Urban Forestry & Urban Greening, 13 (1), 103-113. DOI: 10.1016/j.ufug.2013.10.003.

Pagels, P, Raustorp, A, Ponce De Leon, A, Mårtensson, F, Kylin M, Boldemann (2014). A repeated measurement study investigating the impact of school outdoor environment upon physical activity across ages and se-

graders, BMC Public Health, 2014, 14:803.SCB (2018). Grundskolor och friytor -

Nationell kartläggning och uppföljning av grundskoleelevers tillgång till friytor 2014–2017.

Stroh, E. Luftkvaliteten i barns utemiljö – en kunskapsinventering. Rapport nr 10/2019, Avdelningen för arbets- och miljö-medicin Syd, Lunds universitet.



Regeringen anser att bättre kompetensutveckling är nödvändig inom svenska skola. Det har den allde-les rätt i. Inte minst har små skolor och huvudmän svårt att ordna bra kompetensutveckling.

Ett professionsprogram inom skolan är en mycket bra idé, det har vi inom Sveriges Skolledarförbund propagerat för länge, och även Skolkommissionen lyfte det som ett vik-tigt förslag för fortsatt skolutveckling.

MEN … JAG FÖRSTÅR inte varför skolledare och lärare ska ha samma fortbildning. Är vi plötsligt samma yrkeskår, med samma uppgift?

Jag, och de �esta med mig, har uppfattningen att lärare och skolledare har två helt olika uppdrag, även om målet, elevernas lärande, är gemensamt.

Med gemensam kompetensutveckling kommer ingen av grupperna att bli riktigt nöjd. Skolledaren ska leda utveck-lingsarbetet i stort, läraren ska utveckla sin undervisning. Skolledaren ska inte lära sig hur lärare ska agera i klassrum-met för att sedan tala om för lärarna hur de ska göra. Det är lärarprofessionens uppdrag att utveckla undervisningen. Skolledare ska utveckla sig i att stötta lärarnas utveckling.

SKOLLEDARE ÄR INTE ”upphöjda lärare”, vi har ett annat upp-drag enligt styrdokumenten. Bara i skollagen nämns rektor över 100 gånger. Ska lärare sitta och lyssna när skolledare sitter och diskuterar sina frågor? Är inte det slöseri med tid?

Visst �nns det ett behov av ökad förståelse för varandras professioner, men det åstadkommer man inte genom att ge alla samma fortbildning, utan genom att peka på skill-naderna och ge förståelse för varandras olika roller och uppdrag.

Eller ska �ygledaren och piloten gå samma fortbildning? Ska förbundskaptenen i fotboll delta i träningen på samma sätt som fotbollspro�sen och även hoppa in som avbytare?

Och Volvos vd, ska han och svetsarna gå en kombinerad svets- och managementkurs?

DYLAN WILIAM, JOHN HATTIE, Helene Timper-ley, Steven Katz, Lisa Ain Dack och Vivi-anne Robinson med �era skriver om skillnaden mellan att undervisa och att leda lärare så att de kan utveckla sin undervisning.

Det är olika uppdrag, olika jobb, och därför behövs olika professi-onsprogram. «

REKTOR

Olika uppdrag– samma behov?

Akut behovav en rektor?Akut behov

av en rektor?

Akut behovav en rektor?Akut behov

av en rektor?

Rektorsbemanning i Sverige ABKenneth Köhlin 073-631 28 89

www.primaselecta.se

KRÖNIKA

REKTOR - FÖRVALTNINGSCHEFFÖRMEDLA – REKRYTERA – HYRA

Kompetenta skolledare/chefer i hela Sverige! Erfarenhet från mer än 800 skolor! 24 års kontinuerlig verksamhet!

Tel. 08-545 160 20 | info@kunskapsbolaget.se | www.kunskapsbolaget.se

… utvecklar ledare och organisationer



En bok som leder till konkret lärandeBÖCKER

The Intelligent, Responsive Leader Steven Katz, Lisa Ain Dack, John Malloy CORWIN

Det �nns i huvudsak fyra ka-tegorier när det gäller facklit-teratur. Dels de böcker som inte engagerar eller berör, men de skriver vi inte recensioner om. Dels �nns det de böcker som sätter spår i huvudet i form av tan-kar som an-tingen fastnar för stunden eller för en längre tid. Andra i sin tur resulterar i att de återberättas och citeras, de blir kanske till och med grun-den för en bokpresentation och en rekommendation för kolle-gerna.

Ibland köper man också in ett antal exemplar så att andra kan läsa dem själva.

Högsta nivån för mig är när en bok direkt påverkar mitt sätt att arbeta och tänka, de som le-der till en varaktig förändring, det vill säga till konkret lärande.

Detta är en sådan bok av �är-de graden!

Jag var stormförtjust även i Katz och Dacks förra bok, Pro-fessionsutveckling och kollegialt lärande. I mina ögon sällar de sig nu till gänget Hattie, Robin-son, Timperley och Wiliam med �era.

JUST TIMPERLEY OCH Robinson har stort in�ytande på tankarna i den här boken, och författar-nas egen forskning har grundats på idéerna om att utgå från ele vernas behov och ett res-pektfullt samtal professionella emellan för att nå så bra resul-tat som möjligt. Metoden kan sägas vara en tillspetsad och stringent version av kollega-handledning.

Författarna har följt skolle-dare som arbetat utifrån en spe-ci�k och strukturerad modell kring personlig utveckling ba-serad på lärande, inte görande. Men låt oss ta det från början.

FÖR ATT FÅ till stånd en föränd-ring krävs förståelse; djupare förståelse leder till djupare för-ändringar. Man har mantrat att gå från ”att leda” till ”att lära att leda”.

Vi pratar ofta om vad ledare ska göra. Den här modellen bygger på att vi tänker oss att vi inte ska fokusera på görandet, utan i stället på vad man som individ, som ledare, behöver lära sig.

Här känns så klart Timperley tydligt igen. Vad behöver de jag är satt att leda, och vad behöver jag då lära mig för att de ska få det de behöver?

FÖRFATTARNA ÄR BASERADE i Ontario i Kanada. De menar att professionellt lärande är kärnan i all skolförbättring. Det lärandet behöver ske under or-ganiserade former, cykliskt och disciplinerat.

Fortbildning leder, menar för-fattarna och det känns igen från en svensk kontext, inte särskilt ofta till förändrat tänkande och en förändrad praktik i klassrum och barngrupp. Detta har de skrivit mer om i sin förra bok.

FORSKNINGEN ÄR ÖVERENS om att ett av de bästa sätten att för-bättra elevernas resultat är att ”avprivatisera” klassrummet och det man som lärare gör där. Om man släpper in �er perspek-tiv, det vill säga kollegers och skolledares, och även släpper in andras tankar i sina egna före-ställningar, kan man få nya per-spektiv och kunskaper.

Då kan man också lära sig nya saker, vilket författarna de�nie-rar som att lärande är ”ett nytt sätt att varaktigt tänka, förstå och göra saker”. Svårigheten är dock, menar de, att vi männ-iskor anstränger oss väldigt mycket för att hålla fast vid våra nuvarande sätt att tänka och göra.

BOKEN BESKRIVER ALLTSÅ den metod de föreslår, och som de också beforskat. Modellen be-skrivs i detalj, och vi får även

konkreta exempel från det så kallade verkliga livet.

Upplägget gör att det är lätt att följa teori, modell och bil-derna från verkligheten så att de tillsammans bildar en helhet. Författarna presenterar en tyd-lig mall som man ska följa. De har upptäckt att de som tycker att man kan göra lite som man vill, och inte följa mallen mer än till viss del, inte alls får ut lika mycket av metoden.

MODELLEN INNEBÄR ATT du bör-jar med att identi�era vad dina elever behöver lära sig (var speci�k) och vad lärarna därför måste lära sig. Därefter identi-�erar du vad du som skolledare måste lägga ditt fokus på för att lärarna ska lära sig det de behö-ver. Vad har du fastnat i? Vilka lärandemöjligheter ger det dig som skolledare? Fråga dig vad och hur du behöver lära dig.

Som en bonus; vad av det du behöver lära dig kan du sedan använda inom andra områden?

Sedan gör du en fempunkts-plan som bland annat inbegriper vad du behöver lära dig, tecken på att du lärt dig det du behöver, vad som hände och slutligen summerar du dina lärdomar.

FÖR ATT KLARA av detta lärande behöver du ingå i ett kollegialt lärandesammanhang, och för det �nns också en modell, så klart.

Utrymmet är för kort här för att i detalj gå in på den, men det handlar om kollegial handled-ning enligt ett till formen styrt koncept.

När jag först började läsa bo-ken tänkte jag att det där med styrda mallar låter tråkigt, men nu inser jag att det här är en mo-dell jag absolut måste testa till-sammans med mina kollegor. Vi kommer att bli oslagbara!

TORBJÖRN HANÖ

MISSA INGETHar vi rätt e-postadress till dig?

För att du inte ska missa snabba nyheter och med-lemsinformation behöver vi ha din rätta e-postadress.

Logga in på www.skolledarna.se och se om dina uppgi�er stämmer.



En bok som leder till konkret lärandeBÖCKER

En ständigt pågående process…Skolutveckling och jämställdhet Mia HeikkiläNATUR & KULTUR

Jämställdhet är inte ett projekt. Så lyder rubriken till ett av ka-pitlen i Mia Heikkiläs bok Skol-utveckling och jämställdhet.

Redan i bokens förord fram-går tydligt att jämställdhet inte är en quick-�x. Det är en långsiktig, systematisk och ständigt pågående process, som kräver samver-kan och ska gå hand i hand med skolutveckling på sikt.

Skolutveckling och jämställd-het visar att det �nns en ömse-sidighet i dessa begrepp, vilket bokens titel vill visa på. Sällan har jag läst ett förord skrivet med sådan kraftfull emfas!

Det �nns eldsjälar, idéer och pengar att söka. Gott och väl så. Men var �nns den långsiktiga systematiken?, frågar sig förfat-taren.

MAN ANAR ETT visst oförsonligt tonfall mot projekt, som startas och avslutas utan kvarvarande e�ekt. Skolan är en social insti-tution, där relationer byggs till-sammans samtidigt som det är en plats, där kunskap utvecklas.

I det demokratiska uppdraget ligger respekt för människors lika värde. Om det inte genom-förs i praktiken, i handling, kla-rar skolan inte att fostra demo-kratiska medborgare. Skolan ska vara en plats, där vi låter män-nis kor vara olika och unika. Och jämställdhet är en kärnfråga för skolutveckling.

Jämställdhet kan sägas inne-bära ”processer av relationer” mellan �ickor, pojkar, kvinnor,

män, barn, vuxna; människor. Det är i mötet med andra, som vi visar upp vår människosyn, vår kvinnosyn, vår manssyn.

Vi möter perspektiv och idéer, vilket ger en möjlighet att be-kräfta eller förkasta i kommu-nikationen. Det är en pågående samhällelig process, som så-lunda och självklart pågår också inom skolans ram.

SÅ NU TILL action! Jämställdhetsarbetet i skolan

handlar alltså om att balansera maktfördelning och möjlighet till in�ytande på alla plan, i alla sammanhang, ”oberoende av könstillhörighet”.

Genusnormer är oskrivna so-ciala regler som berättar för oss, hur vi ska vara: �ickor, pojkar, kvinnor och män i de samman-hang vi be�nner oss i.

Det är ett begrepp, som kan visa hur vardaglig kunskap och förståelse av världen, våra före-ställningar och förgivettagan-den hör samman med makt och kontinuerligt skapande av över- och underordning.

Här förs begreppet Tillsam-mansskap in. Hur skolan organi-serar utbildningen, hur eleverna blir bemötta samt vilka krav och förväntningar som ställs på dem, bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt.

SKOLAN SKA DÄRFÖR organisera utbildningen så att eleverna möter och arbetar tillsammans, samt prövar och utvecklar sin förmåga och sina intressen, med samma möjligheter och på lika villkor oberoende av köns-tillhörighet.

Läroplanens jämställdhets-uppdrag är omfattande och tyd-ligt; för att förändring ska uppstå måste arbetet ske systematiskt.

Ett hållbart förändringsarbete behöver vara en process av lä-

rande, en del av kvalitetshjulet, som bland andra Skolverket har visat i en modell.

Stegen i processhjulet är att kartlägga, undersöka – att ana-lysera, att göra upp mål för arbe-tet – att arbeta med målen, och att utvärdera.

Trots modellen får man inte fastna i den. Det �nns delar i praktiken, som överlappar var-andra och systematiskt arbete är inte alltid linjärt.

VI KAN ÖVERFÖRA kvalitetshjulets begrepp till fem delområden, viktiga i skolförändrings- och skolutvecklingsarbetet för jäm-ställdhet.

Delområdena kan användas som komplettering, konkreti-sering eller styrhjälp: Utveck-lingsklimat. Organisation. Målformulering. Ledningsstöd. Kunskapssyn.

Att organisera för förändring och utveckling är verkligen en viktig grundpelare. Här är rek-tors ansvar och möjlighet myck-et stor. Inriktningen måste vara tydligt de�nierad, byggd på en övertygelse. ”Vår skola ska bli jämställdhetscerti�cerad.”

REKTORS FRÄMSTA UPPDRAG blir att skapa en organisation med möjlighet till in�ytande i en pro-cess, som vilar på tillit.

Som arbetsmetod är kollegialt lärande att förespråka och då inte enbart i lärargruppen utan

likväl tillsammans med elev-grupperna.

Teamarbetet kan vara motorn i förändringsarbetet i en form av kollektivt lärande. Kanske be-handlas ämnet ”talutrymme”. I själva verket handlar det hela tiden om värdegrundsarbete. Parametrarna är lyssnande, samtalande, utforskande och prövande. Aldrig skygga för ärlighet och autenticitet. Re-lationskompetensen utvecklas och stärks. Man anar ett visst oförsonligt tonfall mot projekt, som startas och avslutas utan kvarvarande e�ekt.

FÖRSKOLANS METODER ATT arbeta med allas lika värde beskrivs som föredömligt och det är be-rättigat. Man har en god vana vid att arbeta i team i ett kol-legialt lärande, som berör hela vägen från kunskap till bemö-tande.

Senare i skolan tenderar lära-ren till att vara ensamarbetare, men jämställdhetsarbete gör man aldrig ensam. Dessutom är det en mängd delområden, som måste integreras för att jämställdhetsarbetet ska vara skolutvecklande och ”sätta sig” i en ständigt pågående process. Detta framhålls som bokens grundläggande idé: ”Processer i relationsarbete, där kunskaps-utveckling är själva motorn till varför det görs”.

HELENA ENQVIST

Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

HJÄLP SYRIEN!Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.



Viktig omställning till framtiden

UTHYRNING/FÖRMEDLING• Vi hyr ut och förmedlar rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag.• Vi kommer snabbt med förslag till lösning av ett akut problem.• Vi är av Almega certifierat kompetensföretag

REKRYTERING• Vi erbjuder hela eller delar av rekryterings processen av

rektorer och chefer inom skola och förskola.• Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska tester

som genomförs av licensierad konsult.• Vi finns i med hela landet som arbetsplats.

Alf Anselmby Rektor att hyra AB 070-219 26 68 • [email protected]

DET ÄR VI SOM HYR UT OCH FÖRMEDLAR BEHÖRIGA REKTORER OCH SKOLLEDARE

Vi hyr ut och förmedlar rektorer/skolledare för kortare eller längre uppdrag.

BÖCKER

Framtidens arbetsmarknad – framtidens skolaJan HylénSTUDENTLITTERATUR

Skolan är ett av samhällets nav. Vi ska utbilda om det som varit för att eleverna – och sam-hället – ska kunna möta framtiden, och vi ska göra det utifrån dagens situation och villkor. Det är ingen enkel balansakt som begärs av skolan att klara av.

När digitaliseringen av vår värld orsakar stora förändringar, inte bara i vad vi ska göra nu och i framtiden utan också föränd-rar hur vi måste tänka, vilka yr-ken som kommer att �nnas och

vilka som kommer att försvinna, då är vi i nivå med industrialis-mens genomslag.

Författaren resonerar en del i boken om att den digitala behö-ver relativiseras; nog var vaccin och tillgången till rent vatten mer avgörande för människan än digitaliseringen.

HYLÉN LYFTER, NÄR det gäller digitaliseringen av läromedel, att elever med funktionsned-sättningar gynnas av digitala läromedel, och att de digitala verktygen är så användarvänliga att de är till nytta för alla elever. Det �nns så klart olika synsätt och tankar kring detta, men de fördjupas inte i boken.

Själv reagerar jag på det som kallas Gutenbergparentesen, det vill säga att det tryckta, oför-änderliga ordet nu har nått sin slutparentes.

Före det tryckta ordet fanns en muntlig tradition, som gjorde att berättelser utvecklades, det satte tryckkonsten mer eller mindre stopp för. Författaren ser det som positivt att digitala medier mer fungerar som den tidigare munt-liga traditionen än som tryckta skrifter. Orden är inte ”fängs-lade” längre. Visst ger det stora möjligheter, men en baksida är så klart hanteringen av fakta.

HYLÉN REDOVISAR ETT ganska stort antal scenarier för vilka arbeten som kommer att �nnas i framtiden.

Sverige ligger långt fram när det gäller omställningen till framtiden, eller nuet, om man ska vara mer korrekt. Frågan är vad skolan måste göra för att se till att dagens elever kommer att kunna få rätt verktyg inför framtiden.

KORT SAMMANFATTAT behöver eleverna socialt och emotionellt lärande. För att få framgång i sina studier och i yrkeslivet be-höver man det som kallas ”the big �ve”: man ska vara sam-vetsgrann, utåtriktad, behaglig, emotionellt stabil och ha ett öppet sinne. Och, menar Hylén – och han har ordentligt på föt-terna – detta kan alla lära sig, det är inte medfödda egenska-per för alltid givna.

Författarens kritik mot da-gens läroplaner kan samman-fattas i att fokus i dag ligger på främst ämneskunskaper, i stäl-let för de ovan nämnda big �ve.

Om inte skolan tränar dessa kompetenser är det elevens uppväxtmiljö som avgör möjlig-heterna att lyckas i ett framtida yrkesliv, och då missar skolan sitt kompensatoriska uppdrag.

TORBJÖRN HANÖ

Som tur är tycker vi det. Vårt elevregister reder ut knutar för gymnasie, grundskola och barnomsorg. Till marknadens bästa pris.

Att byta till Adelaskola är superenkelt. Läs mer på Tersus.se

VISST ÄR DET KUL MED ADMINISTRATION? VISST ÄR DET KUL


Annons_halvsida_Tersus_Nr2_Skolledaren_.indd 1 2020-03-17 16:31



Akademisk essä – i stället för uppsats?

Som tur är tycker vi det. Vårt elevregister reder ut knutar för gymnasie, grundskola och barnomsorg. Till marknadens bästa pris.


VISST ÄR DET KUL MED ADMINISTRATION? VISST ÄR DET KUL


Annons_halvsida_Tersus_Nr2_Skolledaren_.indd 1 2020-03-17 16:31

Akademisk essä: introduktion och skrivhandledningLars Wallsten, Åsa MorbergSTUDENTLITTERATUR

En akademisk uppsats har ofta ett styltigt upplägg, det tror jag de �esta av oss trä�at på. Ibland känns det rentav som nå-got författaren plågat sig fram till.

Kritiskt tän-kande är ett självklart ideal i forsknings-sammanhang. Är det då motive-rat att ha så fasta strukturer i det akademiska skrivandet som det ofta blir med det dominerande Imnradupplägget (inledning, metod, resultat, analys, diskus-sion)?

Den här traditionen kan fun-gera intellektuellt låsande, me-nar författarna. Formen över-skuggar innehållet. De föresprå-kar en skrivform med ett friare språk och ett friare upplägg av redovisningen av den research man gjort.

Utifrån ett utvecklingsprojekt som de genomfört vid högsko-lan i Gävle föreslår de att man i högre grad använder sig av aka-demisk essä.

Akademisk essä, betonar de, är inte bara form.

POÄNGEN MED ATT välja essä-formen är att den, enligt deras erfarenheter, ger större möjlig-heter till oväntade intellektuella upptäckter under skrivandets gång. Inte att man i en fas lär sig en massa och att skrivandet sedan blir en annan, separat av-delning som inte låter sig störas

av intellektuella ut�ykter under skrivandets gång.

Den röda tråden ska man inte tappa men det är tillåtet med as-sociativa utvikningar.

Det är slutsatser som de kom-mit fram till efter sitt utveck-lingsprojekt.

I EN UNDERSTRECKARE i Svenska Dagbladet i höstas diskuterade författaren Merete Mazzarella också fyrkantigheten i det aka-demiska språket. Hon argumen-terar för ett mer ”essäistiskt, prövande och sinnligt” akade-miskt skrivande. Hon tänker sig att dialogen med läsaren skulle berikas.

Morberg och Wallsten be-tonar framför allt processen under essäskrivningen. De har utvecklat ett �exibelt arbetssätt som ska kunna användas inom olika akademiska områden,

exempelvis inom ledarskaps-utbildningar, lärarutbildning och andra humanistiska utbild-ningar.

Det ska vara tillåtet att göra perspektivbyten på vägen och ta vara på sidospår. Dialogen med ämnet och forskningsmaterialet blir djupare.

KORREKTA REFERENSER, CITAT och källhänvisningar är, poängterar de, lika viktigt i en akademisk essä som i en akademisk upp-sats eller avhandling.

Författarna har en mängd råd och förslag kring arbetsproces-sen i essäskrivandet. Råd som – i anpassat skick – de tänker sig skulle kunna användas även på gymnasienivå av lärare för att redan där utrusta eleverna med lite förberedande essätän-kande.

KERSTIN LÖÖV


Startade som ett testAllting startade med att en hörselpedagog ck möjlighet att köpa in och testa sys-temet på ett fåtal av kommunens skolor.

Självklar satsning i Gislaveds kommunRoger™ SoundField i alla klassrum på Isabergskolan i Hestra:

Alla är lika nöjda. Elever, lärare och rektorer är samstämda när de berättar om hur ljudutjämningssystemet Roger™ SoundField har förbättrat arbetsmiljön på Isabergskolan i Hestra. ”Det är mycket lugnare i klass-rummet, det �nns en större arbetsro och oavsett var eleverna sitter så hör de alltid vad jag säger”, berättar en av lärarna på skolan.

Lärarna visade sig vara mycket positiva och tyckte att systemet förbättrade både deras och elevernas arbetsklimat på ett tydligt sätt.

Nu har Gislaveds kommun installerat systemet i nästan alla klassrum på kom-munens skolor. För Jan Pettersson, som är teamchef för Barn- och utbildning på Gislaveds kommun, rådde det aldrig någon tvekan. ”Det var inget svårt beslut, det kändes så självklart att vi skulle göra den satsningen för att skapa ett bättre arbetsklimat för elever och lärare i vår kommun”, säger han.

Positivt för både undervisning och inlärning

Yvonn Asp som är rektor på Isabergskolan menar att många skolor har miljöer som inte ger utrymme för studiero. Där kan ett ljudutjämningssystem exempelvis kompensera för dålig akustik och skapa

ett mer behagligt klimat i klassrummet. Något som kan påverka studieresultaten positivt.

Förbättrad situation för pedagogenFörutom att klimatet i klassrummet har förbättrats och studieron har ökat så har också pedagogens situation blivit bättre. Det är något som läraren Annie Lind kan bekräfta.

”Jag upplever att min arbetsmiljö har påverkats markant av ljudsystemet. Jag känner mig inte alls lika trött i rösten som jag gjorde tidigare. Nu behöver jag inte höja rösten utan alla hör tydligt vad jag säger”.

www.phonak.se/dsf

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Rektor Yvonn Asp är mycket nöjd med SoundField-systemen på skolan.



Ser vi ljuset i tunneln?

Min plan var att skriva denna spalt på tåget hem från Nordiska Skolledar-kongressen i Göteborg.

Förväntningarna på de två konferens-dagarna i Göteborg var som vanligt skyhöga och även i år tyckte vi att vi hade ett bättre program och upplägg än någonsin.

I år skulle kongressen också sam-manfalla med �nalen för vår viktiga turné #ledandeprofession.

Men det blir inte alltid som man tänkt sig.

Vi, som så många andra, har fått ställa om från väl fungerande rutiner till ad hoc-lösningar. Just nu står vi också i begrepp att skjuta upp en av-talsrörelse med många trådar att reda ut innan den pausas till hösten.

Vi har noga följt utvecklingen av Co-vid-19-utbrottet. En beredskapsplan för möten och event skulle ha diskute-

rats vid förbundsstyrelsemötet den 11 mars. Men när vi �ck signaler att läget började bli ansträngt, ställde vi snabbt om vårt fokus till att stötta våra med-lemmar i detta nya och oroande läge.

Förbundsstyrelsen beslöt tidigt på sitt möte att ställa in förbundets delta-gande på Nordiska Skolledarkongres-sen.

Vi förstod att Sveriges skolledare behövde fokusera fullt ut på våra barn och elevers bästa de kommande må-naderna och därför inte kunde lämna sina verksamheter.

När beslutet kom att förbjuda sam-mankomster med �er än 500 deltaga-re, beslöt vi tillsammans med Svenska mässan att skjuta på Nordiska Skolle-darkongressen till den 24–25 november.

Vi vet just nu inte vad som kommer att hända den kommande tiden. Men vi vet att Sveriges skolledare kommer att göra sitt allra bästa för att leda och

fördela arbetet på ett sätt så att barn och elever får den undervisning de har rätt till.

Vårt budskap är att vi måste ha till-lit till expertis och våra professioner. Sveriges skolledare leder och fördelar arbetet i sina verksamheter så gott de kan idag. När vi arbetat oss igenom denna mörka tunnel vi nu be�nner oss i, måste samma princip gälla. Lyssna på expertisen och professionen inom förskola och skola.

Och långt där framme i tunneln ser vi ljuset i form av välbehövlig kom-petensutveckling, energi och nätver-kande på Nordiska Skolledarkon-gressen i höst.

Sköt om er!

MARIA ANDRÉN

BERGSTRÖM

Kanslichef

PÅ DIN SIDAAktuellt från Sveriges Skolledarförbund

KAU.SE/RUT

REKTORSPROGRAMMET PÅ KARLSTADS UNIVERSITETVi vill bidra till att skapa en skola och förskola med god kvalitet där de nationella målen uppfylls. Därför integrerar vi ledarskap med verksamhetsutveckling genom hela rektorsprogrammet. Vi har också rektorsutbildning för ledare och rektorer på folkhögskola/kulturskola och två rekryteringsutbildningar för dig som funderar

Pedagogiskt ledarskap för rektorer, 7.5 hp.

TRÖST� Skolledare.FREDAG lan-dar hos dig i slutet av varje arbets-vecka� Förbundet

Twitter och Instagram dygnet runt � Vi ses på Nordiska Skolledar-kongressen i Göteborg den 24–25 no-vember

Startade som ett testAllting startade med att en hörselpedagog ck möjlighet att köpa in och testa sys-temet på ett fåtal av kommunens skolor.

Självklar satsning i Gislaveds kommunRoger™ SoundField i alla klassrum på Isabergskolan i Hestra:

Alla är lika nöjda. Elever, lärare och rektorer är samstämda när de berättar om hur ljudutjämningssystemet Roger™ SoundField har förbättrat arbetsmiljön på Isabergskolan i Hestra. ”Det är mycket lugnare i klass-rummet, det �nns en större arbetsro och oavsett var eleverna sitter så hör de alltid vad jag säger”, berättar en av lärarna på skolan.

Lärarna visade sig vara mycket positiva och tyckte att systemet förbättrade både deras och elevernas arbetsklimat på ett tydligt sätt.

Nu har Gislaveds kommun installerat systemet i nästan alla klassrum på kom-munens skolor. För Jan Pettersson, som är teamchef för Barn- och utbildning på Gislaveds kommun, rådde det aldrig någon tvekan. ”Det var inget svårt beslut, det kändes så självklart att vi skulle göra den satsningen för att skapa ett bättre arbetsklimat för elever och lärare i vår kommun”, säger han.

Positivt för både undervisning och inlärning

Yvonn Asp som är rektor på Isabergskolan menar att många skolor har miljöer som inte ger utrymme för studiero. Där kan ett ljudutjämningssystem exempelvis kompensera för dålig akustik och skapa

ett mer behagligt klimat i klassrummet. Något som kan påverka studieresultaten positivt.

Förbättrad situation för pedagogenFörutom att klimatet i klassrummet har förbättrats och studieron har ökat så har också pedagogens situation blivit bättre. Det är något som läraren Annie Lind kan bekräfta.

”Jag upplever att min arbetsmiljö har påverkats markant av ljudsystemet. Jag känner mig inte alls lika trött i rösten som jag gjorde tidigare. Nu behöver jag inte höja rösten utan alla hör tydligt vad jag säger”.

www.phonak.se/dsf

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

Rektor Yvonn Asp är mycket nöjd med SoundField-systemen på skolan.



RAST Läs- och konstinspirerad Rast denna aprilmånad.

Är det snön? Eller ljuset som före-

och konsthantverk? Det funderar man på under rundvandring på ut-ställningen Stilla skönhet – nordisk och östasiatisk interaktion, som vi-sas på Waldemarsudde i Stockholm fram till den 31 maj.

Många tidiga 1900-talskonst-närer inspirerades av Japan, men samtidigt inspirerade till exempel Skansen japaner att ta vara på sitt

Scherfbeck vars träd i Ekenäs är klart Japaninspirerade, men också Ingegerd Råmans glas och keramik, tillverkade i Japan.

Lev som du vill: Tio svenska kvin-nor visar vägen (Bonnier Carlsen). Visar vägen gör de på ett allde-les utmärkt sätt i Birgitta Ohls-

sons (ja, tidigare L-minister) bok

Thunberg, som gått sina egna vä-gar.

Det är också bra att Ohlsson inte backar från det som är svårt. En av de tio är Fadime Sahindal som 27 år gammal blev mördad av

sin far, för att hon just ville leva som hon ville. Tänk om det funnits sådana här böcker när man växte upp, suckar Rastredaktören.

Hur museer har inspirerat konstnärer, och hur ikoniska verk inspirerat nutida konstnärer visar Nationalmuseum på utställningen Inspiration – Iconic Works. Ett exempel här intill: Marina Abramovis Pieta. Visas till och med 17 maj.

LJUSET ÅTERVÄNDER

GÖR SOM TIO SVENSKA KVINNOR VÅGADE – LEV SOM DU VILL

IKONISK INSPIRATION

Man är nästan tvungen att lägga ifrån sig Klub-ben, av Matilda Gustavsson, (Albert Bonniers förlag) för att ta ny sats för vidare läsning. Bo-

har undertiteln En undersökning. Det är så väl-skrivet och avslöjande.

Och så lysande bra att allt kom upp till ytan, att rösten ges till de som viftats bort och för-minskats. Läs!

OTÄCKT BRA LÄSNING

Konvaljer i blått glas av Helene Schjerfbeck. FOTO: FINLANDS NATIONALGALLERI



Minns ni journal�lmerna från kriget med bilder på människor samlades framför tidningarnas kontor? I fönstren hängde senaste nytt från krigsfronten, de senaste

depescherna. Det gick snabbare att få information så, än vänta på Tidningarnas Telegrambyrås nyhetssänd-ning varje kväll.

Länge hängde ordet depesch kvar i tidningsvärlden, man talade om tidningarnas depeschkontor.

Depesch betyder brådskande ämbetsskrivelse och i skrivande stund delas de dagligen ut klockan 14.00 på Folkhälsomyndigheten i Solna.

Skillnaden nu är att de når oss alla på en nano-sekund.

DET KÄNNS DÄRFÖR ganska svårt att några veckor in nan du läser de här raderna, skriva om läget för corona. Så vi har i det här numret i stället tagit ett stort grepp på det som präglade förra våren – den framväxande kli-matrörelsen bland barn och unga.

Med ett års perspektiv kan vi sätta in frågan i ett större sammanhang.

Var det rätt att tillåta eleverna att strejka? Och om man gav grönt ljus, tog det bort något av själva strej-kens idé?

OCH DET HANDLAR också om nutidens hastighet – ett beslut du tar, ett besked du ger, kan omedelbart ham-na i sociala medier. Plötsligt väller frågor in från alla

håll. Inte helt lätt att hålla huvudet kallt, men det ger lärdomar, menar intervjuade Petra Karlsson på Spy-ken i Lund.

Läs också Fredrika Mårtenssons artikel om skol-gårdar. Sätt den gärna i handen på era politiker som ska ta beslut om nya skolor. Det går inte att bygga nytt utan att tänka på skolgården, det står fullständigt klart efter Fredrikas artiklar.

I TIDER NÄR ministrar och politiker i utbildningsutskot-tet, ingen nämnd, ingen glömd, vet precis hur det ska vara i skolan, till exempel när det gäller mobil-telefoner, är det befriande att trä�a en rektor som Ulf Nilsson i Kalmar. Han har genomfört ett system med heltidsmentorer på sin skola, se sidorna 12–15. Men hans skola är också sedan �era år tillbaka mobilfri under dagarna. En självklarhet för honom, eleverna, deras föräldrar och personalen.

Och det var lika självklart att det var rektor som tog beslutet om mobiltelefonernas vara eller inte vara, naturligtvis efter diskussioner med både personal och elever. Men beslutet var rektors, helt en-ligt skollagen.

En oväntad bonus blev att �er elever är ute på rasterna, nu när telefonerna är inlåsta.

För det behövs alltså stora skolgårdar.

SISTA ORDET

KERSTIN WEYLER

Chefredaktör

Ord på vägen från Skolledarens chefredaktör

OTÄCKT BRA LÄSNING

SkolLedaren Utges av Sveriges Skolledarförbund

Chefredaktör och ansvarig utgivareKerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing

OmslagsfotoMats Holmertz

ISSN 0037-6515

AnnonsbokningAndrea Åhslund072-015 06 [email protected]

Tryck

TS-upplaga 20198 200

FÖRBUNDSKANSLIVasagatan 48

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Kontakt08-567 06 200 [email protected]

OrdförandeMatz Nilsson

Kanslichef Maria AndrénBergström

Ombudsman/bitr förhandlingschefBritt Sundström

OmbudsmanMonika ElowsonRené Wiltoft-Möller

UtredareLena Linnerborg

Webbredaktör/informatörEva Ahlberg

Arbetsrättsliga frågorradgivning@ skolledarna.se08-567 06 200

Prenumerationer/[email protected] 06 220

+-

Anders Tegnell. En klippa i stormigt vä-der.

Alla som vet bäst, och som har, som Johan Croneman skrev i DN, epidemio-logi som ny hobby.

Tur att det �nns rektorersom Ulf Nilsson i Kalmar

För ett år strejkade elever för klimatet. Nu har vi perspektiv och skriver om det. Om ett halvår har vi förhoppningsvis det på Corona och skolan. Då återkommer vi.


+Tävla och vinn

SMART Board iQ!

Dela lektioner på SMARTKlubbens lektionsbank

- vinn en SMART Board iQeller Monster!

Läs mer och anmäl dig till tävlingen på

smartklubben.se

SMART Board iQ!SMART Board iQ!SMART Board iQ!SMART Board iQ!SMART Board iQ!SMART Board iQ!Tävla och vinn

POSTTIDNING BSveriges SkolledarförbundBox 3266103 65 Stockholm


Documents

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING NR 2 …...JUNO® – din juridiska skoltjänst Prova fritt på: juno.se/skola För dig som tar stora beslut i människors liv 127239 Skolledaren