Skolledaren 18 1 1 · 2018. 6. 26. · NYHETER KRÖNIKA DEBATT BÖCKER PÅ DIN SIDA RAST + NR 1 FEBRUARI 2018 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING SLedare: En lön som motsvarar uppdraget

NYHETERKRÖNIKA

DEBATTBÖCKER

PÅ DIN SIDARAST

+

NR 1 FEBRUARI 2018

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING

Ledare: En lön som motsvarar uppdraget Aktuellt: Taktiken som ger bästa lönen l Motionerna till kongressen

SkolLedarenSkolLedaren

SameskolorBRIST PÅLÄRAREOCH ELEVER

ArbetsmiljöKARINKNÄCKTESAV JOBBET

2018Du och din lön

Extra tidningom din lönBRA – MENMYCKETÅTERSTÅR

Folk-högskole-rektornsvardag

HÄRLIGT– MEN

STRESSIGTGunnar Danielsson:

Balanserabetyg ochbildning

PORTRÄTTET

Var med i Majblommans insamling 2018!

Vill du göra något kul tillsammans med dina elever? Något som bidrar till barns jämlika villkor? Vill du till-sammans med Majblomman göra skillnad för barn i ert närområde och samtidigt samla in pengar till er klass? I så fall ska ni vara med i Majblommans insamling 2018!

I år har Majblomman utökat stödet till skolor som säljer majblommor. Vi förenklar ert arbete och har utvecklat digitala betalningsmöjligheter.

Majblommans arbete är möjligt tack vare tusentals volontärers engagemang för barns jämlika villkor. Nu ser vi fram emot att genomföra 2018 års insamling tillsammans med er!

Gå in på majblomman.se/larare och anmäl intresse!

FEBRUARI 2018 SKOLLEDAREN 3

SkolLedaren Utges av Sveriges SkolledarförbundChefredaktör och ansvarig utgivareKerstin Weylerkerstin.weyler @skolledarna.se08-567 06 201

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Form och layoutAnders GustafsonEditor Publishing

OmslagsfotoMagnus Lejhall

ISSN 0037-6515

AnnonsbokningAndrea Åhslund072-015 06 [email protected]

TryckLenanders Grafiska

TS-upplaga 20168 000

FÖRBUNDSKANSLIVasagatan 48

PostadressBox 3266103 65 Stockholm

Kontakt08-567 06 200 [email protected]

OrdförandeMatz Nilsson

Kanslichef Maria AndrénBergström

Ombudsman/bitr förhandlingschefBritt Sundström

OmbudsmänMonika ElowsonRené Wiltoft-Möller

UtredareLena Linnerborg

Webbredaktör/informatörEva Ahlberg

Arbetsrättsliga frå[email protected] 06 200

Prenumerationer/[email protected] 06 220Fax 08-567 06 090

Innehåll

LEDARE Februari 2018

4 Nyheter 10 Porträttet Gunnar Danielsson 12 Reportage 12 Arbetsmiljö 16 Sameskolor 22 Krönika 23 Debatt 24 Böcker 29 På din sida 30 Rast 31 Sista ordet

Vilken härlig start på det nya året! Vi kan med stor glädje konstatera att 2017 fick vi fler nya medlemmar i förbundet under ett enskilt

år än på drygt 20 år. Jag är en stolt och glad förbundsordför

ande som hälsar alla nya, och förstås alla gamla, medlemmar till en vår som kommer att bli mycket intensiv för förbundet. Detta innebär att vi ytterligare stärker vår röst i det mycket viktiga fortsatta arbetet med skolledarnas löner och arbetsmiljö inom ramen för de löneavtal som skolledarna omfattas av i förskola, skola och förvaltning.

Med fler medlemmar stärker vi även vår röst gentemot politiker på nationell och lokal nivå.

Sveriges Skolledarförbund är den samlade rösten för alla skolledare i Sverige. Vi anser att ledarskapet är avgörande för förskolans och skolans resultat. Och vi ställer krav som motsvarar yrkesrollens ansvar.

DÄRFÖR VI VET att utan skickliga skolledare som äger förmåga att leda och motivera sina lärare i förskola och skola, och säkra likvärdigheten för barnen och eleverna, får vi svårt att möta de utmaningar som förskolan och skolan står inför.

För sjätte gången kan Sveriges Skolledarförbund med stolthet att presentera en unik lönestatistik för Sveriges viktigaste chefer, Du och din lön 2018.

Vi har tillsammans med våra medlemmar

kraftsamlat kring lönefrågan, den har sedan flera år legat högst på dagordningen.

Skolledare ska ha en lön som motsvarar uppdraget – det har varit, och är, en av förbundets absolut viktigaste frågor.

Resultatet för 2017, en löneutveckling på 5,4 procent, är bra och ett steg i rätt riktning.

Men – vi har mycket att arbeta med framöver. Det är alltför stora skillnader i landet för skolledarnas löner och ansvarsavståndet mellan skolledare och underställd personal alltför litet.

DET HANDLAR BLAND annat om en konkurrenskraftig lön för att skolledarna ska orka och vilja ta på sig uppdraget att leda och utveckla svensk förskola och skola.

Många skolledare som har oreglerad arbetstid, löser också in rätten till övertidsersättning. Då är det samtidigt viktigt att detta premieras med en betydligt högre lön och extra semester.

Glädjande nog minskade skolledarnas övertidsarbete 2017, men fortfarande jobbar man alldeles för mycket. Grunden för en oreglerad arbetstid är, oavsett hur gränsdragningarna görs, att den enskilda skolledaren har en frihet att själv planera sin arbetstid utifrån vad verksamheten kräver.

Men också att det går att

koppla av när arbetsdagen och arbetsveckan är över. Det betyder också att skolledaren själv förväntas reglera omfattningen av arbetstiden som fortfarande är 40 timmars arbetsvecka, sett över tid.

VI REKOMMENDERAR ATT det både tas fram riktlinjer för skolledarnas tillgänglighet och för varje individ att komma överens med sin närmaste chef om vad om ska gälla. Men våren präglas också av valrörelsen som har startat så smått. Sveriges Skolledarförbund är som ni vet redan på gång – i höstas presenterade vi Skolledarnas framtidsfrågor. Det handlar om lön, förutsättningar för uppdraget och en politik som främjar barns utveckling och elevernas resultat.

Vi finns representerade i en rad sammanhang, både på nationell och lokal nivå, för att driva våra frågor. Under våren kommer vi också att möta lokala politiker för att visa hur vi

tillsammans kan föra en framgångsrik politik – för barnen och eleverna, och för förbundets medlemmar.

Vi växer som förbund och blir allt starkare i vår röst för det absolut viktigaste och roligaste uppdrag man kan ha – att få leda i förskola och skola.

MATZ NILSSONFÖRBUNDSORDFÖRANDE

En lön som motsvarar uppdraget

LÖNER. Förra året togs ett stort kliv mot rättvisa löner för skolledare – men ännu återstår mycket arbete. Skolledare ska ha en lön som motsvarar uppdraget, skriver Sveriges Skolledarförbunds ordförande Matz Nilsson.

SK

OLLEDARE SK

OLLEDAREBra

villkor förledarskapetVar med i Majblommans

insamling 2018!

Vill du göra något kul tillsammans med dina elever? Något som bidrar till barns jämlika villkor? Vill du till-sammans med Majblomman göra skillnad för barn i ert närområde och samtidigt samla in pengar till er klass? I så fall ska ni vara med i Majblommans insamling 2018!

I år har Majblomman utökat stödet till skolor som säljer majblommor. Vi förenklar ert arbete och har utvecklat digitala betalningsmöjligheter.

Majblommans arbete är möjligt tack vare tusentals volontärers engagemang för barns jämlika villkor. Nu ser vi fram emot att genomföra 2018 års insamling tillsammans med er!

Gå in på majblomman.se/larare och anmäl intresse!

4 SKOLLEDAREN FEBRUARI 2018

NYHETER Februari 2018

5,4 procent i löneökning för medlemmarna i Sveriges Skol-ledarförbund. Det är resultatet baserat på förra årets löneen-kät.

För sjätte året presenterar Sveriges Skolledarförbund som första chefsförbund, lönestatistik för sina medlemmar. Och som tidigare år har löneutvecklingen varit bra. Förra årets ökning var 5,4 procent, en ökning från årets dessförinnan.

Liksom tidigare är lönerna i Stockholms län högst, medellönen 2017 var 57 400 kronor, en ökning med 3 400 kronor.

Lägst lön har, fortfarande, skolledarna i Västerbotten med ett genomsnitt på 47 200. En liten tröst dock för västerbottningarna är att löneutvecklingen i länet var 6,2 procent, över rikssnittet.

SVERIGES Skolledarförbund kartlägger också vilka skolformer som har de högsta lönerna. Om man räknar bort högre chefer av olika slag (finns med i kolumnen ”Annan”), är det skolle

dare som har ansvar för förskola, förskoleklass och grundskola som har högst medellön, 53 600, följt av gymnasierektorer med 52 100 och grundskolerektorer, både med och utan förskoleklass, 50 400.

SKOLLEDARE I MUSIK- och kulturskolan har i den här jämförelsen lägst löner med i medel 46 000.

Det finns vissa skillnader mellan kommunala och fri

stående huvudmän. Grundskolerektorer i fristående skolor tjänar något mer än sina kommunalt anställda kolleger, medan kommunala rektorer i gymnasieskolan är bättre betalda än de i fristående skolor.

Löneutvecklingen för kommunalt anställda var 5,5 procent 2017, något bättre än

för privat anställda, 5,1 procent.

FÖR ANSTÄLLDA I fristående skolor har nu Sveriges Skolledar

Nöjd. Det är förbundsordför-ande Matz Nilsson över löneök-ningen.– Men mer finns att jobba på. Ansvarsavståndet mellan skol-ledare och underställd personal måste vara minst 25 procent. Och inte minska som det gör på många ställen i landet, säger han.

Ansvarsavstånd – en term som lanserats av Sveriges Skolledarförbund de senaste åren – är en löneskillnad mellan chef och medarbetare som ska spegla den faktiska skillna

den i ansvar som följer av chefsbefattningen, respektive mellan olika chefsnivåer. Den bör vara minst 25 procent.

Men avståndet trycks ihop på många håll, som en följd av de statliga satsningarna på förstelärare, lektorer och lärar lönelyftet.

ALLT FLER UPPMÄRKSAMMAR till exempel att det inte är ovanligt att förstelärare har högre lön än biträdande rektorer.

– Om en chef har lägre lön än en underställd, sänder det en negativ signal, säger förbundsordförande Matz Nilsson. Det handlar om status i skolledaryrket.

Han är samtidigt snabb med att påpeka att lönelyften för lä

rare är helt rätt enligt förbundets mening.

DEN HOPTRYCKTA LÖNEBILDEN mellan de högst betalade lärarna och deras chefer får konse

kvenser – det blir allt svårare att rekrytera skolledare.

Det varnade förbundet för när lärarlyftet infördes, nu har farhågorna besannats. Därför vill Matz Nilsson se en nationell satsning på skolledarna, en fråga han drev när förbundet hoppade av förhandlingarna, och en som han driver i dag.

Och det är bråttom. Lärarkrisen håller på att bli

en skolledarkris, ett budskap som staten och huvudmännen nu måste ta på allvar, menar Nilsson.

KERSTIN WEYLER

En skolledare som byter arbets-plats men stannar hos samma arbetsgivare har bättre löne-utveckling än den som byter arbetsgivare. Å andra sidan får den som byter högre lön.

Det kan Monika Elowson, ansvarig för förbundets

löne enkät, konstatera när hon nu börjar djupdyka i sifforna.

Sveriges Skolledarförbunds medlemmar svarar snabbt och i hög grad på sitt förbunds löneenkät. Fyra av fem svarar med nära nog vändande epost på enkäten, vilket skapar en lönestatistik av hög kvalitet.

Den goda löneutvecklingen för skolledare står sig även 2017. 5,4 procent är den bästa siffran sedan enkäterna startade för sex år sedan.

MEN DET FINNS skillnader mellan olika huvudmän, kan Monika Elowson konstatera. Förskole

chefer med kommunal huvudman tjänar i snitt 4 000 kronor mer än sina privatanställda kollegor. Samma förhållande gäller också för biträdande rektorer, den grupp som för övrigt är den flitigaste svaranden på enkäterna och också har den bästa löneutvecklingen

LÖNER

LÖNER

LÖNER

Lönerna fortsätter stiga

2018Du och din lön

Matz Nilsson.

Matz Nilsson: Svårt att rekrytera – därför är detdags för en nationell satsning på skolledarna

Byt jobb men inte arbetsgivare – det ger bästa lönen

5,4%

Siffrorna finns i Du och din lön som följer med det här numret av Skolledaren.



I KORTHET

Ny ordförande i NorgeNORGE. Stig Johannessen är ny ordförande för Skolele-derforbundet, Sveriges Skol-ledarförbunds systerförbund i Norge. Han efterträder Sol-veig Dahl som stigit av efter tolv framgångsrika år med kraftig stigande medlems-antal.

Valet på förbundets lands-möte i december blev något överraskande. Stig Johannes-sen blev landsmötets kandidat och inte valberedningens. Han har dock tidigare suttit i styrelsen.

I mars gör han sin svenska debut då Nordens skolledarorganisatio-ner träffas i samband med Nordiska Skolledarkongressen.

Ahnborg ska utreda syvENKÄT. Intresset för studie- och yrkesvägledning är stort, åtminstone från statsmakten. Ifous vd Marie-Hélène Ahnborg ska utreda syv fram till oktober, samtidigt som utbildningsutskottets också gör en inven-tering av hur verksamheten fungerar. Utskottet har därför skickat en enkät till 4 000 skolledare. Resultat av den väntas under våren.

Så blir professionsprogrammetFÖRSLAG. Hur det ska bli med lärares- och skolledares professions-program får vi reda på när Björn Åstrand ska lämna det slutliga försla-get om ”bättre skola genom attraktiva skolprofessioner”.

Sveriges Skolledarförbund har varit på hugget och lämnat in ett förslag tillsammans med LR hur det skulle kunna se ut. I mars får för-bundet svar.

Mer krav på rektorerSTÖD. Rektorerna behöver utveckla sitt stöd, till exempel handled-ning, mentorskap och stöd vid bedömning och betygssättning, när obehöriga lärare får täcka upp för bristen på utbildade.

Det visar en rapport från Skolinspektionen. Rektorernas arbete blir allt viktigare, menar rapportförfattarna, för att eleverna ska få en sammanhållen undervisning när fler lärare är obehöriga.


’’’’Skolan behöver inte fler politiska satsningar och aktörer där tydliga kopplingar till det som redan ex-

isterar saknas utan snarare färre. Less is more. Skolan behöver också satsningar på forskning, inte på mer administration.Lena Adamson, avgående direktör på Skolforskningsinstitutet i Al-tinget angående Ifous plats i svensk skolforskning, och som får en vikarierande efterträdare, Per Thullberg, tidigare generaldirektör på Skolverket och utredare av institutet.

Byt jobb men inte arbetsgivare – det ger bästa lönen

förbund en sju år lång kurva för löneökningen. Första gång-en lönerna mättes (2010–11) var ökningen 5,6 procent. Runt det har det legat varje år sedan dess, utom en dipp 2011–12 till 3,9 procent.

Fotnot: Siffrorna är häm-tade ur Du och din lön 2018, som följer med som bilaga i detta nummer av Skolledaren. Den finns också att ladda ned på skolle-darna.se.

Stig Johannessen och Solveig Dahl. FOTO: TORMOD SMEDSTAD

av alla grupper såväl 2017 som 2016.

OMSÄTTNINGEN PÅ skolledare är dock stor. Nästan var femte hade bytt jobb det senaste året, något färre än året dessförinnan.

Skolledare arbetar som regel övertid. 80 procent mellan 41

och 50 timmar. Glädjande nog har den minskat något, enligt Monika Elowson, framför allt för de som arbetar fem till tio timmar övertid. Det är också den gruppen och de som inte jobbar övertid alls som har bäs-ta löneutvecklingen.

KERSTIN WEYLER



I KORTHET

Ny ordförande i NorgeNORGE. Stig Johannessen är ny ordförande för Skolelederforbundet, Sveriges Skolledarförbunds systerförbund i Norge. Han efterträder Solveig Dahl som stigit av efter tolv framgångsrika år med kraftig stigande medlemsantal.

Valet på förbundets landsmöte i december blev något överraskande. Stig Johannessen blev landsmötets kandidat och inte valberedningens. Han har dock tidigare suttit i styrelsen.

I mars gör han sin svenska debut då Nordens skolledarorganisationer träffas i samband med Nordiska Skolledarkongressen.

Ahnborg ska utreda syvENKÄT. Intresset för studie och yrkesvägledning är stort, åtminstone från statsmakten. Ifous vd MarieHélène Ahnborg ska utreda syv fram till oktober, samtidigt som utbildningsutskottets också gör en inventering av hur verksamheten fungerar. Utskottet har därför skickat en enkät till 4 000 skolledare. Resultat av den väntas under våren.

Så blir professionsprogrammetFÖRSLAG. Hur det ska bli med lärares och skolledares professionsprogram får vi reda på när Björn Åstrand ska lämna det slutliga förslaget om ”bättre skola genom attraktiva skolprofessioner”.

Sveriges Skolledarförbund har varit på hugget och lämnat in ett förslag tillsammans med LR hur det skulle kunna se ut. I mars får förbundet svar.

Mer krav på rektorerSTÖD. Rektorerna behöver utveckla sitt stöd, till exempel handledning, mentorskap och stöd vid bedömning och betygssättning, när obehöriga lärare får täcka upp för bristen på utbildade.

Det visar en rapport från Skolinspektionen. Rektorernas arbete blir allt viktigare, menar rapportförfattarna, för att eleverna ska få en sammanhållen undervisning när fler lärare är obehöriga.


’’’’Skolan behöver inte fler politiska satsningar och aktörer där tydliga kopplingar till det som redan ex-

isterar saknas utan snarare färre. Less is more. Skolan behöver också satsningar på forskning, inte på mer administration.Lena Adamson, avgående direktör på Skolforskningsinstitutet i Altinget angående Ifous plats i svensk skolforskning, och som får en vikarierande efterträdare, Per Thullberg, tidigare generaldirektör på Skolverket och utredare av institutet.

Byt jobb men inte arbetsgivare – det ger bästa lyftet

förbund en sju år lång kurva för löneökningen. Första gång-en lönerna mättes (2010–11) var ökningen 5,6 procent. Runt det har det legat varje år sedan dess, utom en dipp 2011–12 till 3,9 procent.

Fotnot: Siffrorna är häm-tade ur Du och din lön 2018, som följer med som bilaga i detta nummer av Skolledaren. Den finns också att ladda ned på skolle-darna.se.

Stig Johannessen och Solveig Dahl. FOTO: TORMOD SMEDSTAD

av alla grupper såväl 2017 som 2016.

OMSÄTTNINGEN PÅ skolledare är dock stor. Nästan var femte hade bytt jobb det senaste året, något färre än året dessförinnan.

Skolledare arbetar som regel övertid. 80 procent mellan 41

och 50 timmar. Glädjande nog har den minskat något, enligt Monika Elowson, framför allt för de som arbetar fem till tio timmar övertid. Det är också den gruppen och de som inte jobbar övertid alls som har bäs-ta löneutvecklingen.

KERSTIN WEYLER


NYHETER

En växande omsättning av rektorer på landets folkhög-skolor, är en av anledningarna till att Folkhögskolornas ser-viceorgan, FSO, har undersökt arbetsmiljön och villkoren för rektorerna. Att vara folkhögskolerektor är mycket positivt, men många funderar på att sluta.

Undersök-ningen gjordes i höstas och nu börjar FSO att analysera resul-tatet. Redan har man beslutat att tillsammans med arbetsgi-varparten, Arbetsgivarallian-sen, ordna kurser i arbetsrätt för sina rektorer.

Medelåldern på folkhög-skolornas rektorer är cirka 53 år. Drygt en tredjedel av dem har jobbat färre än fyra år, 45 procent har varit rektor mel-lan fyra och åtta år. Fyra pro-

cent mer än 18 år. Trivseln är mycket hög, 85 procent anger att de trivs, 37 procent kryssar i den högsta rutan, att de trivs mycket bra.

Det är ett meningsfullt jobb, och för dem som inte funderat på att sluta, är det så många som 94 procent som säger att det är ett utvecklande jobb och att medarbetarna är bra. De förväntningar man hade på job-bet har infriats, och fyra av fem upplever att de motsvarar ar-betsgivarens förväntningar.

MEN MYNTET HAR en baksida. Nästan hälften av de kvinnliga rektorerna och en tredjedel av männen har funderat på att byta jobb.

Det främsta skälet är stress i form av hög arbetsbelastning, anger två tredjedelar. 40 pro-cent anger personalproblem

och lika många resursbrist/då-lig ekonomi (man kunde ange flera alternativ). Avsaknad av stödfunktioner är en nästan lika stor anledning för dem som funderar på att byta jobb.

VAD SKULLE DÅ kunna underlätta jobbet och vilket stöd behövs?

39 procent svarar stöd för ekonomi/statsbidrag/moms-funktionen, nästan lika många vill ha mer stöd när det gäller arbetsrätt/kollektivavtal och systematiskt kvalitetsarbete.

”Expertis. Inte att man ska ringa en kompis”, svarar en rektor på frågan om stöd. ”Ständig kamp om ekonomin är tungt och tärande”, svarar en annan.

En tredje: ”Jag skulle vilja ha råd att anställa en ekonom som kan underlätta budget- och uppföljningsarbetet”.

ENKÄTENS SVAR BEKRÄFTAS av Heli Nordberg Lindell, verk-samhetschef på FSO.

– Ja, det har varit en stor om-sättning på rektorer de senaste två, tre åren. Många går förstås i pension men vi ser att många nya inte orkar med.

– Efter fyra år som rektor trivs man dock, och vi har ju många rektorer som arbetat många år.

Folkhögskolorna har fått många nya uppdrag, och myck-et pengar av statsmakten.

– Vi är en stark aktör i skol-världen och fått pengar till 5 000 nya platser. Men det ställer också stora krav på ny personal och nya lokaler, säger Heli Nordberg Lindell.

FSO ska fortsätta sin analys av enkäten, men redan nu drar man alltså igång arbetsrättslig fortbildning.

– Man är rätt ensam som rek-

Tuffare miljö för folkhögskolornas rektorerEnkät avslöjar: Många funderar på att sluta på grund av för hög arbetsbelastning

FOLKHÖGSKOLOR

DET ÄR VI SOM HYR UT REKTORER OCH SKOLLEDAREDET ÄR VI SOM HYR UT REKTORER OCH SKOLLEDARE

Uthyrning• Vi hyr ut rektorer/skolledare för kortare eller längre

uppdrag.

• Vi kommer snabbt med förslag till lösning av ett akut problem genom att ta fram rätt person enligt uppdragsbeskrivningen.

• Vi är av Almega certifierat bemanningsföretag

Rekrytering• Vi erbjuder hela eller delar av rekryterings

processen av rektorer och chefer inom skola och förskola.

• Vi arbetar med forskningsbaserade psykologiska tester som genomförs av licensierad konsult.

• Vi finns i Sigtuna med hela landet som arbetsplats.

Alf Anselmby Rektor att hyra AB • 070-219 26 68 [email protected] • www.rektoratthyra.se


Mer byråkrati, rapporter och re-dovisningar än tidigare.Agrite Martinsone, rektor på Litorina folkhögskola i Karls-krona, bekräftar bilden som rektorsundersökningen ger.

– O, ja, säger Agrite Martinsone, det är rapporter och återrapporter. Det känns som mer byråkrati än folkbildning. Jag har svårt med det tänkesättet, säger hon.

Folkhögskolan med sin absoluta bas i att erbjuda sina deltagare kurser som hjälper dem att växa som individer och skaffa bra utgångspunkt för arbete eller andra studier, är svår att mäta, anser Agrite. Hur utvärderar man människors växande, undrar hon.

AGRITE MARTINSONE HAR varit rektor på Litorina i elva år. Under den senaste tiden har hon mött många nya kolleger vid rektorskonferenser.

– Hur vi ska komma till rätta med omsättningen, är en stor fråga.

Folkhögskolorna behöver

mer administrativt stöd. Men det följer inte med de utökade statsbidragen för folkhögskolan. Löner för personalen har höjts mer än de indexerade höjningen på två procent.

– Visst är det underbart med nya pengar, men kostnaderna för personalen hänger inte med och det släpar hela tiden efter, säger Agrite Martinsone. Våra lärare är mer värda än vad vi får för att klara av löneökningarna.

DET SKAPAR EN stress bland rektorerna, precis som undersökningen visar.

Nya pengar kräver också nya rapporter. Och det gäller att komma in med allt i tid.

Agrite Martinsones skola

blev sen med en återrapportering. Arbetet genomfördes, men skolan fick inte i efterhand pengar för kursen. Det svider fortfarande.

JOBBET SOM REKTOR är i grunden dock mycket bra.

– Jag älskar mitt jobb, varenda dag händer det något. Jag trivs med våra deltagare, att vara med och utveckla nya kurser. Det är en härlig process. Fast ibland känns det som jag är fast i en pappershög.

Mer kontroll och byråkrati oroar henne liksom omsättningen på rektorer.

– Kontinuiteten på våra skolor är i fara.

KERSTIN WEYLER

Tuffare miljö för folkhögskolornas rektorerEnkät avslöjar: Många funderar på att sluta på grund av för hög arbetsbelastning

”Kontinuiteten påvåra skolor är i fara”

FOLKHÖGSKOLOR

tor om de här frågorna, säger Heli Nordberg Lindell.

Andra områden som kan blir aktuella är mentorskap och juridik.

KERSTIN WEYLER

ENKÄTENw 154 rektorer fick enkäten, 90 procent svarade, av dem var 56 procent män.w Medelåldern uppskattas till 53 år.w 73 procent av de som svarade arbetar på en rörelseägd folkhög-skola, övriga på en landstings- eller regionägd skola.w Drygt hälften av rektorerna har haft sin tjänst mellan fyra och 13 år. w Den fackliga anslutningen är hög bland folkhögskolans rektorer, 81 procent är med i facket.

HAR FÅTT ÖSTERSJÖNS GAMLA NAMNw Litorina folkhögskola firar 25 år i år.w Den ligger i Gullberna Park, det område som tidigare omgav Karlskronas mentalsjukhus.w Cirka 500 studerande och drivs av en stiftelse med bland annat Karlskrona kommun, Östersjöinstitutet och föreningen Norden som stiftare.w Skolan har fått sitt namn efter det namn Östersjön hade mellan år 5 500 och 2 000 f Kr – Litorinahavet.w Rektor: Agrite Martinsone.

FOLKHÖGSKOLANw Riktar sig främst till vuxna. w Avgiftsfri utbildning.w 154 folkhögskolor, 112 drivs av idéburna organisationer, övriga av landsting och regioner.w Finansieras i huvudsak av staten genom ett folkbildningsanslag, som delas mellan folkhögskolor och stu-dieförbund.w Det samlade anslaget till folkbild-ningen uppgick 2017 till 3,852 mil-jarder kronor, varav 1,889 fördela-des mellan de 154 folkhögskolorna. För 2018 är anslagen uppräknade till 4,339 respektive 2,283 miljar-der. 5 000 årsplatser är tillförda folkhögskolan i år.w 83 procent av deltagarna anser att studierna på folkhögskolan har gett dem bra förutsättningar på ar-betsmarknaden.

REKTORSUTBILDNINGw För nya rektorer på folkhögskolan är det inte obligatoriskt med rektors-utbildning. Men en frivillig utbildning erbjuds på Karlstad universitet, på uppdrag av Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation, RIO, och Sveri-ges Kommuner och landsting.w Utbildningen är tvåårig och ger 30 högskolepoäng och är inspirerad av det statliga rektorsprogrammet.

”Ett härligt jobb, men man kan fastna i pappershögar”, säger Agrite Martinsone på Listorina folkhögskola i Karlskrona FOTO: MAGNUS LEJHALL


NYHETER

KONGRESS

VINSTER

Utvärdera Skolinspektionen, inför alkolholfri servering vid sammankomster med förbun-det och erbjud privatjuridisk hjälp till medlemmarna.Det är några frågor som Sve-riges Skolledarförbund bör arbeta med de kommande tre åren, menar några motionärer till förbundets kongress.

Till årets kongress den 21–22 april har förbundsstyrelsen fått in 14 motioner. Det handlar både om interna förbundsfrågor som internationella.

Stockholmsavdelningen av förbundet tycker att det nu är dags att Skolinspektionen utvärderas. Dess roll och betydelse har diskuterats mycket, men inte utvärderas.

Förbundet bör på nationell nivå driva frågan om inspektionens roll, men också verka för en utvärdering av densamma.

Skolledarna i Stockholm vill också att en grupp tillsätts, gärna med representanter för andra förbund, för att arbeta för att skollagen förstärks när det gäller hot och våld mot och kränkningar av skolpersonal.

REGIONSTYRELSEN I SKÅNE beskriver i sin motion allt tyngre problem med samordningen mellan skola, socialtjänst och sjuk och hälsovård. Ofta kan det i tyngre elevvårdsärenden vara svårt att trygga den enskilde elevens behov när kommunikation med barn och ungdomspsykiatrin, Bup, och social

tjänst lider av för stor tröghet. Ungdomar som fyllt 18 år förlorar också sin rätt till Bup, vilket också försvårar elevhälsoarbetet för dessa ungdomar.

Sveriges Skolledarförbund bör därför driva på att skolan får samma självklara rätt att kalla möten med berörda instanser för att skapa en så kallad SIPplan, samordnad individuell plan, som socialtjänsten, och att uppmana skolans huvudmän att ta beslut om att kalla till SIPmöten under den tid som förslag till ny lagstiftning arbetas fram.

Dessutom arbeta för att gymnasieelever ska ha rätt till Bup oavsett ålder, bland annat för att inte försvåra gymnasiestudierna.

GÖTEBORGSREGIONEN MED Halland har som vanligt varit en flitig motionär. Nu vill regionen att alla sammankomster inom Sveriges Skolledarförbund ska vara alkoholfria. Vill man ha ett glas vin får man betala själv. Medlemmarnas pengar ska inte gå till alkohol.

Och vid alla interna sammankomster som förbundet har ska alkoholförbud råda.

Västsverige vill också att för

bundet tar fram ett erbjudande om privatjuridiskt stöd till sina medlemmar, till exempel en timme per år och medlem.

DET ÄR OCKSÅ viktigt att fortsätta stödja skolledare inom musik och kulturskolan, som enligt motionären ofta är ganska ensamma i sin profession i kommunerna.

Det arbete som gjorts de senaste åren är bra, men mer insatser behövs, till exempel ett nätverk för chefer inom kulturskolan. Det kan ge fler medlemmar, tror motionären.

MER INTERNATIONELLT utbyte efterlyses också. Och nu med kolleger utanför Europa, menar motionären och hänvisar till förbundets tidigare utbyte med skolledare i Uganda.

Göteborgsregionen med Halland anser därför att förbundet bör undersöka om det finns möjligheter till stöd för ett internationellt utbyte och att även söka medlemskap i Education International, den internationella lärarorganisationen med 32 miljoner lärare från 171 länder, där bland annat Lärarförbundet och LR är medlemmar.

KERSTIN WEYLER

Motioner om alkoholoch Skolinspektionen

Ordkrig om vinsttak för skolföretag

KONGRESS 2018 24–25 APRIL l VÅR GÅRD

SALTSJÖBADEN

Appar kan förbättra läsinlärningenHJÄLPMEDEL. Appar gynnar barn med läs- och skrivsvårighe-ter. Det konstaterar psykologen Emma Lindeblad i sin avhandling vid Linnéuniversitetet.

Tekniska hjälpmedel kan verka positivt på läsförmågan och öka indirekt motivationen till skol-arbete, konstaterar hon efter att genomfört tre studier för att öka förståelsen för kopplingarna mellan läsförmåga, självbegrepp, psykiskt hälsa och så kallad as-sisterande teknik, AT. Som appar i läsplattor.

Rektors beslutfick rätt hos DOAVSTÄNGNING. En Göteborgs-rektor stängde av två lärarvikarier som hon misstänkte för extre-mism. Vikarierna menade att avstängningen berodde på deras koppling till bland annat en sala-fistisk organisation, och överkla-gade avstängningen till Diskrimi-neringsombudsmannen, DO.

Men DO ansåg att det inte finns anledning att ifrågasätta handlingssättet och ger rektorn rätt.

Tre av fyra litar påSkolinspektionenENKÄT. Skolinspektionens kvali-tetsgranskningar bidrar till sko-lornas utvecklingsarbete.

Det svarar 77 procent av 500 slumpvis utvalda på huvudman-nanivå inom skola och förskola. På förskole- och skolgolvet var det lika många, 78 procent, som höll med.

Även myndighetens webbi-narier är uppskattade. Av dess prenumeranter svarade 22 pro-cent att de var nöjda, och av dem tyckte 95 procent att de hade nytta av dem.

I KORTHET

YRKESPAKET. Skolverket har presenterat 51 yrkespaket, med en kombination av kurser som ska motsvara kompetenskrav från arbetsmarknaden. För-hoppningen är att eleverna ska kunna få jobb, eller studera vidare.

Är det verkligen valfrihet och mångfald som präglar svensk skola, frågar sig LO i en ny rapport om skolan, Skolindustrin. Nej, mångfald blev enfald menar LO. Enligt LO vill en stor majoritet av dess medlemmar och svenska folket

se ett stopp för vinstjakten. LO målar upp en falsk bild, svarade Svenskt Näringsliv, omgående.

EVA HÖGBERG, ÄGARE till förskolan Talento i Falun menade att ”LO försöker i vanlig ordning utmåla företagare inom skol

och förskoleverksamhet som vinsthungriga och giriga”.

Vinsterna i välfärden blir en av valets hetaste frågor, särskilt som regeringen ihop med V strax därefter presenterade sitt förslag om vinsttak för företag inom bland annat skolan.«

Samarbetspartner Arrangörer

Anmäl dig nu: www.settdagarna.se

ii

11-13 april 2018 Kistamässan

Mötesplatsen inom det moderna

och innovativa lärandet

Tema 2018 – Fatta Digitalt!I och med regeringens nya direktiv är årets tema kopplat till de beslut om förändringar

i grundskolans kursplan som träder i kraft senast den 1 juli 2018. Syftet med dessa

ändringar är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

På SETT 2018 lägger vi därför stort fokus på arbete med digitala texter, källkritik,

programmering och digitaliseringens påverkan på samhället.

Kompetenspartners

UR PROGRAMMET

Alla har missförstått digitaliseringen

Dr. Ashkan Fardost

UR PROGRAMMET

One Hundred Languages

Linda Liukas


Annons

Samarbetspartner Arrangörer

Anmäl dig nu: www.settdagarna.se

ii

11-13 april 2018 Kistamässan

Mötesplatsen inom det moderna

och innovativa lärandet

Tema 2018 – Fatta Digitalt!I och med regeringens nya direktiv är årets tema kopplat till de beslut om förändringar

i grundskolans kursplan som träder i kraft senast den 1 juli 2018. Syftet med dessa

ändringar är att tydliggöra skolans uppdrag att stärka elevernas digitala kompetens.

På SETT 2018 lägger vi därför stort fokus på arbete med digitala texter, källkritik,

programmering och digitaliseringens påverkan på samhället.

Kompetenspartners

UR PROGRAMMET

Alla har missförstått digitaliseringen

Dr. Ashkan Fardost

UR PROGRAMMET

One Hundred Languages

Linda Liukas


Hela Gunnar Danielssons yrkesliv har utspelat sig i, eller i närheten av, Folkuniversitetet. Främst i

Uppsala där han bor sedan 70talet. Han har varit utvecklingschef, startat ett internationellt gymnasium och haft olika rektorsposter. Karriären inleddes med ett jobb som cirkelledare i gitarr.

Nu är han rektor för Folkuniversitetet i Stockholm och chef för Region Öst. Folkbildning är den största grenen, med kurser i språk, konsthantverk, ekonomi och mycket annat.

I andra delar ryms till exempel gymnasium, folkhögskolor, internationella skolor, uppdragsutbildning och personalutbildning. I grunden finns en stiftelse från 1933, med Stockholms universitet som stiftare.

DET HAR HELA tiden dykt upp nya, intressanta öppningar, säger Gunnar Danielsson. Därför har han varit organisationen trogen.

– Det har funnits möjlighet att göra nya spännande saker, och få nya utmaningar. Jag har varit väldigt privilegierad på det sättet.

Han är närmaste chef för tolv av de cirka 1 200 anställda som finns i verksamheten.

– Det är en koncernchefsroll, att vara chef över chefer, som i sin tur är chefer över chefer.

Han ska se till att ”maskinen inte bara puttrar på”, utan även rör sig önskad riktning. Individcentrering är en ledstjärna, i alla utbildningsformerna.

– Lärarna måste verkligen få möjlighet att jobba med deltagarna och inte fastna i knepiga administrativa saker, som de egentligen inte är anställda för. Mötet med de engagerade eleverna, det är vad jobbet ska handla om.

SJÄLV HAR GUNNAR Danielsson ett gott administrativt stöd.

De flesta svåra personal och elevärenden tas om hand längre ned i organisationen. På hans bord hamnar de allvarligaste, som kräver beslut från högsta ledningen. Och även positiva frågor, som initiativet nyligen från lokala kulturarbetare i Vadstena. Det ledde till att Folkuniversitetet gick in i ett EUprojekt för att starta en kulturpark.

Verksamhetsutveckling hör till det bästa med rollen, säger han.

Förra året rekryterade han nya rektorer till två folkhögskolor.

– Det är gudbevars inte varje dag, som tur är, men sådana centrala frågor är roliga att jobba med.

HAN BESKRIVER SIG skämtsamt som ”mjukischef”. Han tror på ett lyssnande, tillitsfullt ledarskap och

månar om relationen till cheferna längre ner i verksamheten också.

– Jag vill prata med dem om vardagen, inte bara dyka upp vid problem eller besynnerliga utvecklingsprojekt.

I hans ansvar ingår att bevaka omvärlden och förutse föränd

ringar som ligger en bit framåt i tiden. Vuxenutbildningen är den största utmaningen i dag, konstaterar han. I höst kommer utredningsförslag om hur den ska organiseras för att möta de stora behoven framöver.

BILDNING ÄR EN hjärtefråga för Gunnar Danielsson.

– För mig som ledare här, handlar det mycket om att balansera den ensidiga inriktning som utbildningsSverige har fått mot att bli en sorts betygs eller poängfabrik. Det är så viktigt att vi har med bildningsperspektivet, även när vi jobbar med vuxenutbildning.

Till sist: Ja, han har själv gått öppna kurser, senast en nybörjarkurs i arabiska.

– På samma sätt som man kan beställa en cappuccino i Italien borde det höra till allmänbildningen att kunna säga några ord på arabiska.

Han nådde inte målet, erkänner han.

– Jag får nog återuppta studierna vid ett senare tillfälle.«

PORTRÄTT Gunnar Danielsson

Utbildnings-Sverige har blivit för mycket betygs- och poängfabrik, anser Gunnar Danielsson, rektor inom Folkuniversitetet. Han vill lyfta bildningsperspektivet. – Visst, alla bör ha gymnasieutbildning, men det är så viktigt att förmedla andra värden också – bildning, nyfikenhet och intresse för omvärlden. TEXT MARGARETA EDLING FOTO MAGNUS HARTMAN

GILLAR ATT TOLKA BOB DYLANw Namn: Gunnar Danielsson. w Uppdrag: Rektor för Folkuniversite-tet, Region Öst. w Född: 1966.w Oväntat: Gitarrist och sångare. Fram-träder några gånger per år ”beroende på vem som frågar”. Senast med Dylan-tolkningar på en teaterscen i Uppsala 2017.

”Vuxenutbildning är den störstautmaningen i dag”

IntervjuREKTORGunnar

Danielsson


Gunnar Danielsson, rektor för Folkuniversitet region öst, efterlyser bildningsperspektivet i dagens utbildningsdebatt.


ARBETSMILJÖ

Läslyft, mattelyft, nyanlända…I skolförvaltningens kor

ridor finns en whiteboard där alla projekt, satsningar

och skolor är markerade. Den som berättar om tavlan är en skolledare som vi kallar Karin. För henne illustrerar tavlan höga ambitioner. Målet är att alla skolor ska hålla en hög kvalitet och delta i alla projekt. Hon har under sina år i kommunen uppskattat den professionalism som finns i en organisation med resurser och ekonomiska muskler.

– På många sätt är tavlan ett bevis på allt vad skolorna levererar. Men när jag ser den tänker jag också att det finns något omänskligt i allt det där. Allt som ska göras, utvecklas och uppnås ”samtidigt som verksamheten pågår.”

– Jag tänker på rektors mångfacetterade och klämda roll. Möten med elever, föräldrar, lärare och med allt vad det innebär att jobba i en politiskt styrd organisation, säger hon.

När vi möts hemma hos Karin är det tyst och stilla. Det är det oftast

numera. Hennes berättelse börjar i arbetsglädje och motivation. Hon beskriver stolthet över att ha varit med om att utveckla skolan. Plus all den glädje som jobbet har gett henne.

– Jag vet att jag har gjort ett bra jobb. Det är så kul att samarbeta, utveckla saker, och att ha mandat att göra det. Att få en skapa en skola för alla där eleverna mår bra och lär sig mycket.

I DAG ÄR ALLT förändrat. Efter två långa sjukskrivningar står hon vid ett vägskäl. Hon är fortfarande deltidssjukskriven och arbetar sig sakta tillbaka, men till vad vet hon inte ännu. Den arbetsplats som en gång var hennes stora glädje är inte densamma längre.

– Det är viktigt att fråga sig om en arbetsplats är bra för mig i stället för att alltid tänka är jag bra för arbetsplatsen, säger Karin.

I vår hoppas hon vara någon annanstans.

– Just nu funderar jag mest på hur jag vill att mitt liv ska se ut.

Jag är för ung för pension och jag vill arbeta. Men jag tror inte att jag kommer tillbaka som skolledare. Det känns inte så nu.

ALLT BÖRJADE FÖR några år sedan. Hon kom tillbaka till skolan efter sommaren och insåg att de förväntningar som hon brukar känna inför ett nytt läsår var som bortblåsta.

– I slutet av vårterminen hade min mamma blivit sjuk och vid skolavslutningen dog hon. Hon var gammal, men sorgen och allt ansvar och arbete som följde gjorde att det egentligen inte blev någon vila och återhämtning alls den sommaren.

Karin tänkte att hon nog behövde vara sjukskriven en vecka eller två. Men en klok läkare såg allvaret i situationen.

– Läkaren förklarade för mig att man behöver tre ben att stå på med arbete, familj och fritid. Har man det så klarar man sig, även om något av dem sviktar. Men när något av benen rycks undan fungerar det kanske inte längre.

I backspegeln kan Karin se

En dag var arbetsglädjen och orken helt borta. Skolledaren Karin var utbränd, ständigt trött. Här delar hon med sig av sin erfarenhet av två långa sjukskrivningar.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

KARINSSVÅRA VÄG TILLBAKA


att det var flera olika saker som till slut fick bägaren att rinna över.

Arbetssituationen på skolan hade varit pressad under

lång tid, men eftersom jobbet var så roligt

tänkte hon inte i de banorna. Hon var omtyckt och trivdes i det team som hon och de andra biträdande rektorerna bildade tillsam

mans med rektor. Karin gjorde gärna det lilla extra.

Arbetsdagarna var långa. Hon sade inte stopp och det fanns alltid något som skulle förberedas till nästa dag eller vecka. Någon förälder som skulle ringas, ett antal mejl som skulle besvaras, medarbetarsamtal som skulle förberedas.

Lärarlyftet där vissa lärare fick stora lönepåslag medan andra blev utan, förgiftade stämningen mellan kollegorna på skolan. Kollegiet började säga nej till mycket.

SKOLLEDNINGEN GJORDE UNDER stor vånda det svåra urvalet och bestämde vilka lärare som skulle få påslaget. Sedan minskade förvaltningen ned antalet till hälften.

– Vi fick ingen förklaring till det men det var ändå vi som måste motivera besluten och det kunde vi ju inte.

Karin berättar om hur en av lärarna helt enkelt inte vågade berätta att hen fått påslaget, så dålig var stämningen.

Till det kom utbildning.

KARINSSVÅRA VÄG TILLBAKA

Ett bra stöd under sjukskrivningen fick Karin av företagshälsovården. En viktig del var att verkligen förstå situationen, för att hantera den känsla av uppgivenhet som hon hade. FOTO ISTOCKPHOTO


ARBETSMILJÖ

Karin började på rektorsprogrammet och det var stimulerande men ytterligare en sak som skulle göras. Under utbildningen blev deltagarna tillsagda ett lägga det ordinarie jobbet åt sidan men det var lättare sagt än gjort. Alla hade mycket som väntade på arbetsplatsen.

– Det var frestande att åtminstone försöka hinna med att besvara några mejl under utbildningsdagarna. På helgerna kändes det som om böckerna ropade efter mig. Ledighet och återhämtning blev okända begrepp.

UNDER DEN FÖRSTA sjukskrivningen fick Karin bra stöd hos företagshälsovården. En viktig del i rehabiliteringen blev att lära sig att förstå situationen. Det behövdes för att hantera den känsla av overklighet som drabbade henne.

Hon ställdes inför att gå från högeffektiv till att bara önska tystnad, sömn och vila. Eller att glömma saker, och blanda ihop tider. Karin, som är en van och skicklig bilförare, krockade bilen. När hon och maken var på väg till en middag med goda vänner kunde hon plötsligt känna att hon måste vända hem, att hon inte orkade.

– I början lade jag all energi på att tänka på jobbet och när jag skulle kunna komma tillbaka. Läkaren hjälpte mig att tänka annorlunda och få mig att förstå att jag först behövde koppla bort allt och bara vila.

RESAN TILLBAKA VAR inte enkel, men den fungerade och krafterna kom sakta tillbaka. Det tog ungefär ett år innan hon kunde arbeta för fullt igen.

När hon kom tillbaka till skolan var en ny rektor på plats och denne fick snabbt lärarkåren emot sig. Många slutade på skolan, även kolleger som stått henne nära.

Karin hade ingen konflikt med sin nye chef, men väl dålig kontakt. Som en del i skolledningen följde hon lojalt rektors beslut, även när hon egentligen tyckte att de var fel. Ibland tystnade lärarnas röster när hon kom in i personalrummet.

Vid ett återbesök hos företagshälsovården rekommenderade läkaren henne att söka sig bort från arbetsplatsen.

I dag ångrar Karin att hon inte följde rådet, och att hon i stället tänkte att ”det ska nog gå.” Det är något som gnager, även om hon in

tellektuellt förstår att beslut som man en gång har tagit inte kan göras ogjorda.

I stället kämpade hon på men återigen försvann glädjen och lusten för arbetet.

– Men jag märkte att jag hade sämre tålamod än tidigare, och att jag blev mer irriterad i mötet med elever och föräldrar.

Även de anställda kunde nog märka att hon inte var så trevlig och tålmodig som hon brukade.

HON SÅG FRAM emot påsklovet. Det brukar vara en lugn period på skolan, med tid för att beta av sådant som annars är svårt att hinna med. Den här gången blev det inte så. Karin upplevde att hon ”bara flyttade på papper” och inte fick något gjort. Hon kunde inte samla tankarna, sortera och komma fram till saker.

Den här gången lyssnade Karin på kroppens signaler och förstod att hon än en gång behövde hjälp. Men förutsättningarna såg nu annorlunda ut.

Efter en upphandling hade kommunen bytt till en annan företagshälsovård. När Karin ringde dit uppmanades hon att i stället ta kontakt med sin vårdcentral. Där fanns ingen tid på tre månader. Hon fick söka akut och träffade en allmänläkare som hänvisade tillbaka till företagshälsovården.

– Där fanns ändå en sjuksköterska som lyssnade och såg till att jag fick träffa en läkare. Men det går inte att jämföra kvaliteten med den förra. Jag känner att jag har fått driva min egen sak och när man är som sämst klarar man inte det.

HON ÖNSKAR ATT kommunens hravdelning kunde vara ett bättre stöd i rehabilitering. Att sitta i rehabiliteringssamtal med sin närmaste chef har inte varit meningsfullt, menar hon. Hon har inte känt sig förstådd eller värdefull, utan bara som en belastning.

Karin tycker att utbrändheten och sjukskrivningarna gett erfarenheter som är bra för henne som ledare. Hon förstår sig själv, och andra, bättre än tidigare. Om och när hon får användning för den kunskapen återstår att se.

– Någon har sagt till mig att ”du är duktig, du har din kompetens men just nu har du inte tillgång till den”, och så är det nog.«

Vänta inte för länge, tala med din chef så fort arbetsbördan blir för stor, uppmanar Monika Elowson, arbetsmiljöombudsman på Sveriges Skolledarförbund.


Många gånger slutar det bra. När Skolledaren når Monika Elowson, arbetsmiljöombudsman

på förbundet, har hon precis pratat med en medlem som är tillbaka i arbetet efter en lång sjukskrivning.

– Under rehabiliteringen ifrågasatte arbetsgivaren om medlemmen verkligen passade som rektor. Det är inte direkt vad man behöver höra i en svår och utsatt situation, men det är glädjande att medlemmen nu är tillbaka på sitt rektorsjobb.

Att skolledare blir så pressade att det slutar med psykisk ohälsa och långa sjukskrivningar är ”inte så ovanligt som vi skulle önska”, säger Monika Elowson. Hon är inte förvånad över att sjukskrivningarna ökar kort efter skolstart eller efter nyår. Det är intensiva arbetsperioder.

DEN SOM INTE hunnit återhämta sig efter semestern tänker kanske att ”det ska nog gå, det lugnar sig snart.” Men sedan hinner verkligheten i kapp.

– Jag skulle vilja säga att trycket ökar på skolledarna och att det är flera orsaker som samverkar till det. Skolledaren har en speciell situation där man leder och möter skiftande grupper som elever, lärare och föräldrar och dessutom är chef i en ofta politiskt styrd organisation.

Skollagen ska vara styrande i skolans verksamhet. Samtidigt finns naturligtvis ekonomiska ramar att förhålla sig till. När dessa ställs mot varandra och det inträffar plötsliga händelser som det gör i skolledarens vardag ökar pressen.

Monika Elowson menar att skolans huvudmän har mindre tålamod än tidigare.

– Toleransen för misstag har överlag minskat. Det är lätt att kritisera ett beslut i efterhand, när helhetsbilden är klar, men en skolledare måste ofta agera direkt i en situation.

Arbetstiden är en stor facklig fråga. Skolledarna har sällan 40 timmars arbetsvecka utan jobbar för det mesta betydligt mer.

MONIKA ELOWSON FRAMHÅLLER att huvudmännen behöver ha en policy för hur tillgänglig skolledaren behöver vara. Även om en förskolechef och rektor ska vara tillgängliga måste det finnas en gräns. Ska mejl besvaras på helgen? Är det rimligt att jämt vara anträffbar på mobilen?

Hon konstaterar att de flesta av förbundets medlemmar trivs väldigt bra på jobbet. Skolledarna är professionella och drivs av att ha ett meningsfullt och viktigt yrke, något som bekräftas av de medlemsunder

sökningar som förbundet gör regelbundet.

Faran att i arbetsglädjen helt enkelt jobba för mycket och inte begränsa arbetsmängden kan ligga snubblande nära.

– Det är lätt att sugas med. Men när den höga pressen håller i sig över tid är det viktigt att prioritera och delegera, även om det kan vara lättare sagt än gjort.

Monika Elowson uppmanar skolledarna att prata med sin chef om arbetsbördan blir för stor. Stanna upp, göra en bedömning av hur mycket man jobbar och fundera över vad som är rimligt.

– Mycket är vunnet om man sätter ned foten i tid och reagerar när arbetsbelastningen blir hög. Kanske finns det också någon i familjen eller annan närstående som reagerar, det är värt att lyssna på. Men det är viktigt att komma ihåg att varje skolledare har en chef som har ett arbetsmiljöansvar för våra medlemmars arbetsmiljö på samma sätt som de har ansvar för sin personals.

NÄR SJUKSKRIVNINGEN ÄR ett faktum har det redan gått för långt, enligt Monika Elowson. Det är viktigt att huvudmannen erbjuder förebyggande insatser. En ny rektor behöver kanske en mentor.

Rektorer kan också behöva stöd uppifrån när de ställs till svars för sådant som andra fattat beslut om. Som de statliga lärarlönesatsningarna som ibland blivit en grogrund för misstro och missnöje ute på skolorna.

– När man väl blivit sjukskriven är det viktigt att arbetsgivarens insatser går hand i hand med Försäkringskassan. I en lyckad rehabilitering ligger fokus på den sjukskrivne vilket ibland visat sig vara svårt, speciellt om det ligger en konflikt i bakgrunden. Där ska även företagshälsovården kunna hjälpa till, säger Monika Elowson.«

FLER SJUKSKRIVNA VID TERMINSSTARTw Rektor Karin blev sjukskriven vid terminsstart och det är långt ifrån ovanligt. Det visar statistik från AFA Försäkring, som också pekar på att de psykiska diagnoserna är vanligast vid sjukskriv-ningar hos skolledare och lärare.w Antalet nya sjukfall minskar under semestern, men ökar igen direkt efter sommarsemestrarna. Det märks särskilt bland lärare och skolledare.w – När vi tittar på nya sjukfall under olika delar av året under pe-rioden 2006–2016, ser vi samma mönster varje år. Under andra halvan av augusti, efter semestrarna, ökar antalet nya sjukfall generellt i flera yrkesgrupper. Ökningen är ännu större efter nyår, men efter sommarledigheten håller den i sig i fler veckor, särskilt bland lärare och skolledare, säger Anna Weigelt, chef för Analys-avdelningen på AFA Försäkring i en kommentar.w Den vanligaste sjukskrivningsdiagnosen är psykiska diagnoser som reaktion på svår stress, förstämningssyndrom och ångest-syndrom.

Skolledarna arbetar gärna och mycket. Men det gäller att slå larm innan arbetsbördan blir för tung. Något som för-stås är lättare sagt än gjort.TEXT MARGARETHA HOLMQVIST

SLÅ LARM INNANDET ÄR FÖR SENT


SAMESKOLOR

Det går åt mannakraft för att återuppliva ett språk och en kultur som är på väg att glömmas bort. Och samer

na i Sverige är inte så många. De flesta bor dessutom söder om Gävle, samtidigt som kampen för att rädda kulturen äger rum i rennäringsområdena.

För rektorerna i sameskolan är det svårt att få ekvationen att gå ihop. De två viktigaste förutsättningarna för skolans fortlevnad är lärare och elever. Det råder brist på båda.

Det går tillbaka till den svenska statens inställning till det samiska språket. Alla skulle integreras i det svenska samhället och vara svensktalande, andra språk förbjöds.

– I dag har alla skolor svårt att hitta behöriga lärare, och för oss ska det dessutom vara lärare med rätt språkkompetens, konstaterar Mikael Pirak.

BRISTEN PÅ ELEVER kan se olika ut i olika upptagningsområden. Mikael Pirak har under större delen av sin tid som rektor arbetat i sameskolan i Gällivare, en kommun med 18 000 invånare som är starkt präglad av gruvindustrin i närliggande Malmberget och Kiruna. Skolan har 14 elever i förskola och 25 elever i

klasserna 1 till 6. Tidigare fanns det enda högstadiet i sameskolan här, men underlaget räckte inte till.

Som nybliven rektor i Jokkmokk, med 5 000 invånare, har han 54 barn i förskola och 50 elever i klasserna 1 till 6. Även i Jokkmokk är gruvan viktig, men det är samtidigt en kommun där idén om samisk kultur och utbildning länge varit stark – här finns Samernas Utbildningscentrum, som under åren haft stor betydelse för samisk utbildning och organisering, och här har samer samlats i över 400 år för det som nu heter Jokkmokks marknad. Här finns också landets största sameby och Ájtte, det samiska huvudmuseet.

– I Gällivare är det betydligt svårare att få ett bra elevunderlag trots att det även där finns många samer. Men det är en större ort och jag tror att föräldrarna sätter barnen i den skola som är närmast. Gällivare är också mer präglat av gruvindustrin, det är det svenska språket och kulturen som gäller, säger Mikael Pirak.

HAN SER RISKEN att samer som avstår från att låta barnen gå i sameskolan gör det därför att de tror sig inte vara ”samiska” tillräckligt om de inte har kulturen med sig i vardagen. Men för honom fyller sameskolan en oerhört viktig roll som

kulturförmedlare, och är särskilt viktig eftersom samer som inte är involverade i rennäringen ofta lever helt utanför traditionerna.

Om föräldrarna inte lagar samisk mat, berättar samiska historier eller talar samiska med barnen, då kommer inte heller kulturen att leva vidare. Inte utan en livskraftig same skola.

– Det finns elever som kommer till oss som aldrig har smakat torrkött eller blodkorv. Att de får äta sådan mat är en viktig del av undervisningen. I vår skola genomsyrar det samiska vardagslivet hela skolgången, i alla ämnen. Vi kan utgå från naturen, från renen eller fisket. Eller från hantverket, berättar Mikael Pirak, och fortsätter:

– DET HANDLAR OCKSÅ om vår demokratiska fostran. Vi samer har ett speciellt sätt att förhålla oss till varandra. Vi resonerar och kommer överens. Berättandet är väldigt viktigt i relationen mellan vuxna och barn, oavsett om det är samiska sägner som berättas, eller om det är ett samtal om vad som händer i vardagen. Och familjebanden är starka – en kusin är som ett syskon, och andrakusinerna är väldigt nära.

Han påpekar att hela det samiska varandet påverkar undervisningen

SVÅRT HÅLLALIV I SAMISKAKULTURENPå fem sameskolor i Sverige fostras den nya generationen samer. Rektor Mikael Pirak är besjälad av uppgiften att föra vidare den samiska kulturen – och samtidigt bekymrad för skolornas förutsättningar att bidra till det.TEXT MARIKA SIVERTSSON FOTO CARL-JOHAN UTSI

Same-skolorna

saknar både

eleveroch lärare

SAME- SLÖJDEN EN DRIVKRAFTw Namn: Mikael Pirak w Ålder: 58w Bor: Jokkmokkw Karriär: 1993–2012 Slöjdlärare på Ås skola i Krokom, på Sameskolan, Samisk Integrering och Samernas Ut-bildningscentrum Jokkmokk. Därefter rektor på Samernas Utbildningscen-trum, på Samesko-lan i Gällivare och nu på Sameskolan i Jokkmokkw Drivkraft: ”Same-slöjden (Sámi Duodji) är en stor drivkraft, att själv få undervisa mina elever i sameslöjd ger mig tro på fram-tiden.”


SVÅRT HÅLLALIV I SAMISKAKULTUREN

Trots svårigheter att rekrytera personal har Mikael Pirak lyckats anställa lärare med betyg i samiska från universitet.


SAMESKOLOR

KRITIK MOT SAMESKOLSTYRELSENw Efter stark kritik från Riksrevisionen byttes nämnden för Sameskolsty-relsen ut under hösten. Bristerna är så stora att Sameskolstyrelsen inte anses ha fungerat. w Sameskolan har enligt Riksrevisionens rapport ändå lyckats få själva un-dervisningen att fungera bra. Dock anmärks att eleverna riskerar att inte nå målen för den samiska språkundervisningen.w Problemen har varit kända länge, och kritiken riktas också mot rege-ringen som inte har tagit tag i dem. w Riksrevisionens förslag är att ansvaret för Sameskolan flyttas till Same-tinget, som i dag utser ledamöterna i Sameskolstyrelsen.w I den nuvarande nämnden har samtliga ledamöter erfarenhet av skolan, vilket inte var fallet med den nämnd som tidigare fattade besluten om sameskolan.w Sameskolor finns i Gällivare, Jokkmokk, Karesuando, Kiruna och Tärnaby.

i sameskolan, precis som det påverkar hans egen ledarstil som rektor. Visst måste han fatta beslut, och visst måste andra följa de besluten. Men han arbetar mycket med konsensus.

DE VUXNA I skolan och utanför är levande förebilder, de överför kunskap i sina vardagliga göranden. Varje termin får eleverna kulturdagar då de följer med samiska handledare, föräldrar eller nära släktingar, ut i naturen för att lära sig mer om fiske eller renskötsel. Alla ska veta hur man tar hand om kött och hur man torkar en hud. Eller syr en kolt. Just den delen av undervisningen är enkel, familjerna är engagerade.

Värre är det med språket. Syftet med språkundervisningen i sameskolan är att eleverna ska vara funktionellt tvåspråkiga efter årskurs sex. Men det är svårt att få fatt i behöriga lärare som talar samiska, ännu svårare naturligtvis att hitta lärare med betyg i samiska.

TROTS DET HAR Mikael Pirak som en av få rektorer i sameskolan lyckats anställa behöriga lärare som har betyg från universitetet i samiska i alla klasser i grundskolan i Gällivare. Även förskolan har ryckts upp, efter några års svår kompetensbrist.

Den samiska förskolan i Gällivare startades av pedagogen Gudrun Kuhmunen, som är en av föregångarna i att utveckla samisk pedagogik. Efter några års arbete som lärare och forskare vid högskolan i Kautokeino är hon tillbaka i Gällivare.

Hon är ett exempel på hur hela skolsystemet är beroende av ett litet antal pedagoger med stark drivkraft

i både den kulturella bakgrunden och i yrket.

– Det året hon kom tillbaka till Gällivare sameskola hade jag inte en enda förskollärare på förskolan – bara barnskötare. Det var oerhört viktigt för oss att Gudrun kom tillbaka, konstaterar Mikael Pirak.

I JOKKMOKKK HAR skolan främst haft problem med hög omsättning på lärare. Där finns nu sex lärare i årskurs 1 till 6. Alla har lärarutbildning och samisk bakgrund, men de flesta är svenskspråkiga. Dessutom finns fem språkkunniga samer som undervisar i samiska, men endast en av dem är lärare.

– De svenskspråkiga lärarna hamnar i ett språkbad här med oss på skolan. Vi satsar också på utbildning i samiska för dem.

Som rektor satsar Mikael Pirak på lärarkompetens före språk, för språket kan skolan själv bidra till. Och sen håller han tummarna för att lärarna stannar.

– Det finns samiska lärarutbildningar i Norge, de som utexamineras därifrån är mycket attraktiva på arbetsmarknaden. Men i Sverige har vi hittills inte lyckats lika bra.

TILL ÄMNESLÄRARUTBILDNINGEN som ger kompetens i samiska på Umeå universitet är antalet sökande varje år lågt – den ges nu på distans eftersom det inte gick att få några sökande alls på annat sätt.

– Våra elever blir renskötare, läkare eller ingenjörer. Få vill bli lärare. Men när vi ser unga människor som passar så försöker vi peppa dem att prova jobba en tid i skolan, säger Mikael Pirak.

Det må se mörkt ut, men han tror att förutsättningarna blir bättre:

– Från min tid som lärare på vuxenutbildningen på Samiskt Utbildningscentrum vet jag att 90talisterna har en starkare medvetenhet än tidigare generationer. Och utbildningarna i samiska blir ändå fler. Det finns hopp.«

– Vi försöker peppa våra elever att prova arbeta en tid i sko-lan. Allt för att försö-ka säkra tillgången på personal, säger Mikael Pirak.

REKTOR/CHEF ATT HYRA OCH/ELLER REKRYTERA

Kompetenta skolledare/chefer att hyra för kortare eller längre tid - i hela Sverige!

Betjänar mer än 600 skolor.

08-545 160 20 [email protected] www.kunskapsbolaget.se

… utvecklar ledare och organisationer


Lin Education är marknads-ledande när det gäller digi-tala verktyg för pedagogik i Sverige. Med över 250 000 barn och unga som använder verktyg från Lin utgör Lin ett starkt stöd för Sveriges skolor i den digitala utveck-lingen. Nu börjar norska Solveig Ellila Kristiansen som ny vd för Lin. Hon ersätter Josef Lind, tidigare vd och grundare av Lin, som stannar som delägare och ledamot i företa-gets styrelse.

Ellila Kristiansen är utbildad ingenjör och har tidigare haft ledande befattningar hos Sun Microsystems, CA Technologies, Dell och Conexus. Nu vill hon bidra till bättre lärandeprocesser för barn och

Solveig Ellila Kristiansen ny vd för Lin Education

HELA DENNA SIDA ÄR EN ANNONS

unga såväl som lärande organi-sationer genom att arbeta med teknik, pedagogik och process i harmoni.

”LIN EDUCATION ska vara ett företag som utgör en partner och rådgivare till skolledare. Vi ska bistå dem med lösningar som bidrar till bättre lärandepro-cesser. Målet är att stötta skolor i deras digitala utveckling, oavsett vilken nivå de ligger på i nuläget. Vi vill använda vår lån-ga erfarenhet i kombination med ny forskning för att hjälpa skolor att kontinuerligt utvecklas.” säger Lins nya vd Solveig Ellila Kristiansen

JOSEF LIND, tidigare vd och grun-dare ser ljust på framtiden för Lin: “Solveigs omfattande erfar-enhet från företag och styrelser

Norska Solveig Ellila Kristiansen börjar som ny vd för Lin. Hon ersätter Josef Lind som stannar kvar i företaget som delägare och styrelseledamot.

OM LIN EDUCATIONLin grundades 2008 och arbetar idag med över 60 svenska kommuner. Lin har 250 000 digitala verktyg i skolor och förskolor runt om i Sverige. Varje år arrangerar Lin över 1000 utbildningar och workshops om lärande, utveckling och digitalisering. Över 40 000 personer använder våra självutvecklade produkter i sina lärandeprocesser. 2017 etablerades Lin i Norge och idag har vi nästan 100 anställda på våra arbetsplatser i Göteborg, Stockholm, Malmö, Oslo, Karlstad och Umeå.

är enastående. Det ger henne de bästa förutsättningarna i rollen som VD för Lin. Hennes stora engagemang för skolutveckling och digitalt lärande gör henne till rätt kvin-na för jobbet. Vi ser fram emot vad vi kan göra tillsammans och hur Lin kan växa vidare i en nordisk expansion.”

“JAG SER FRAM EMOT att arbeta i ett dynamiskt företag vars förmåga att faktiskt göra skill-

nad för skolan är lika stark som viljan. Behovet av de tjänster som Lin erbjuder är stort på den nordiska marknaden, och jag ser fram emot att arbeta med kommuner och skolledare i både Sverige och Norge.” säger Solveig Ellila Kristiansen.

LIN EDUCATION vill bidra till en skola i konstant utveckling, som ingår i samhället, där eleven, inlärning och utveckling är i fokus - hela tiden och överallt.

FAKTA


”Så leder du morgondagens stjärnor”SUAD ALI

”Om lärandets värde – betyg som morot och piska?” ALLI KLAPP

”Samarbete för världens bästa yrkes-utbildning” ANNA EKSTRÖM, TOBIAS KRANTZ

”Skolans digitalise-ring kräver förändrat ledarskap” ANNIKA AGÉLII GENLOTT, LINDA MANNILA

Foto

: Thr

on U

llber

gFo

to: R

obin

de

Blan

chFo

to: S

tig W

esto

n, S

vens

ka Y

LE, M

artin

Lin

debo

rg

Foto

: Jeff

rey

Joh

nsFo

to: H

ögsk

olan

Kris

tians

tad

Foto

: Kris

tian

Pohl

/Reg

erin

gska

nslie

t, S

vens

kt N

ärin

gsliv

Foto

: Priv

at, L

aura

Joh

anss

onFo

to: T

orst

en A

rpi

”Förskolan – grunden i det livslånga lärandet” BARBRO BRUCE

”Vägen från majskorn till popcorn” MICKE GUNNARSSON

”När skollagen krockar med verkligheten” DAVID RYFFÉ

Alltid med ledarskap i fokus!Välkommen till Nordiska Skolledarkongressen 13–14 mars 2018, Svenska Mässan Göteborg

Läs hela programmet på skolledarkongressen.se

Mötesplatsen för de viktigaste cheferna!

ARRANGERAS AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK

”Hur möter Norden framtidens utmaningar?”TORMOD KORPÅS, ERICA ANDRÉN, BOB KARLSSON


”Så leder du morgondagens stjärnor”SUAD ALI

”Om lärandets värde – betyg som morot och piska?” ALLI KLAPP

”Samarbete för världens bästa yrkes-utbildning” ANNA EKSTRÖM, TOBIAS KRANTZ

”Skolans digitalise-ring kräver förändrat ledarskap” ANNIKA AGÉLII GENLOTT, LINDA MANNILA

Foto

: Thr

on U

llber

gFo

to: R

obin

de

Blan

chFo

to: S

tig W

esto

n, S

vens

ka Y

LE, M

artin

Lin

debo

rg

Foto

: Jeff

rey

Joh

nsFo

to: H

ögsk

olan

Kris

tians

tad

Foto

: Kris

tian

Pohl

/Reg

erin

gska

nslie

t, S

vens

kt N

ärin

gsliv

Foto

: Priv

at, L

aura

Joh

anss

onFo

to: T

orst

en A

rpi

”Förskolan – grunden i det livslånga lärandet” BARBRO BRUCE

”Vägen från majskorn till popcorn” MICKE GUNNARSSON

”När skollagen krockar med verkligheten” DAVID RYFFÉ

Alltid med ledarskap i fokus!Välkommen till Nordiska Skolledarkongressen 13–14 mars 2018, Svenska Mässan Göteborg

Läs hela programmet på skolledarkongressen.se

Mötesplatsen för de viktigaste cheferna!

ARRANGERAS AV SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND OCH BOK & BIBLIOTEK

”Hur möter Norden framtidens utmaningar?”TORMOD KORPÅS, ERICA ANDRÉN, BOB KARLSSON


Många nybakade lärare vittnar om samma sak; de är inte förberedda på yrket efter genomgången yrkesutbildning.

Bilden de ger är inte helt samstämmig, eftersom det ser olika ut på olika lärosäten. Men oftast saknar man tillräckliga kunskaper om hur lärande går till, hur man gör för att vara ledare i klassrummet och hur man bedömer och betygssätter.

Man får inte heller tillräckliga kunskaper om hur man kan – och att man som lärare måste! – utvärdera sin egen praktik. Ofta vet man inte sitt fulla uppdrag, det vill säga man vet inte att man har ett helt läroplansuppdrag att arbeta med. Man får planera enstaka lektioner, men inte hur man planerar en vecka, en termin, ett läsår – och då står man som nybakad lärare ganska handfallen.

Undra på att så många hoppar av under eller direkt efter studierna.

En del vittnar om att de inte fått läsa, eller ens höra något om, klassrumsnära forskning.

DYLAN WILIAM MED flera är inte ”fina nog” för den överakademiserade metodik/didaktik/pedagogikundervisningen.

En nyutkommen bok om didaktik, vars främsta målgrupp är lärarstuderande, har följande passus: ”Ur ett socialsemiotiskt perspektiv är valet av semiotisk modalitet därför inte helt godtyckligt i den mening som man menar inom strukturalistisk semiotik.”

Omvandla det till lärande i klassrummet, om du kan!Skolkommissionen föreslår bland annat att inslagen av verk

samhetsförlagd utbildning behöver stärkas och att det behövs tydligt definierade beskrivningar av vad lärare bör kunna och ha kompetens att göra. Kärnfrågan för god utbildning är vad lärarna gör i mötet med eleverna.

Jonas Linderoth uttrycker det väl: ”Hjärtat i lärarutbildningen borde vara kunskaper om hur man bedriver undervisning.”

Ja, det och gedigna ämneskunskaper, så klart.

MÅNGA HAR HÄVDAT att det behövs fler disputerade på lärarutbildningarna. Jag är tveksam till det när det gäller själva hantverket.

Däremot skulle det behövas fler aktiva lärare som undervisar blivande lärare, erfarna lärare som både kan hantverket och som har skaffat sig en rejäl teoretisk grund att stå på i klassrummet.

Våra elever skulle få bättre undervisning och fler lärare troligen stanna kvar i arbetet.«

Låt ossvara hant-verkare!

KRÖNIKA

GÄSTKRÖNIKA

TorbjörnHanöRektor på Polhemsskolan, Lund

FOTO

: LIZETTE BAGN

ER AND

RÉASON

Läs mer på Vikingline.se/konferenseller boka direkt på 08-452 40 40

50 % rabatt på hytten!

Boka senast 16/2 res t o m 31/3 2018

Kickstarta våren till havsOmbord på våra fartyg hittar ni all den inspiration och motivation som behövs för att starta upp 2018 på bästa sätt. Våra prisvärda konferenspaket innehåller allt från välutrustade lokaler till god mat och fartygens stora utbud av nöjen.

Varmt välkommen ombord och till en mötesplats utöver det vanliga!

Dygnskryssning med Viking Cinderella Stockholm–Mariehamn Del i Insidehytt, buffémiddag och -lunch inkl vin, öl, läsk och kaffe, frukost samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt.Prisex 830:- per person (ord pris 935:-)

Dygnskryssning med Viking Grace Stockholm–Åbo Del i Insidehytt, bufféfrukost, -lunch och -middag inkl vin, öl, läsk och kaffe samt fyra timmars konferens med kaffe och frukt.Prisex 805:- (ord pris 895:-) Gäller avresa t o m 31/3 2018. Ange kod SKONFX.

50 % rabatt på hytten!


Låt ossvara hant-verkare!

DEBATTSkriv till: [email protected]

Skolledare måste skapa en trygg miljö för unga hbtq-personer

Det är skolledaren som måste underlätta för lärares och annan skol-personals möjlighet att öka sin kunskap och förståelse för unga hbtq-personers livsvillkor, skriver Lena Nyberg, generaldirektör för Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.

SKOLMILJÖ Unga hbtqpersoner, homosexuella, bisexuella, trans och queera personer, mår sämre än andra unga och är i högre grad utsatta för kränkningar, våld och hot om våld i skolmiljön.

Det är också vanligt att hbtqpersoner osynliggörs i undervisningen.

Myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor, MUCF, menar att skolledare med ganska små medel kan förbättra situationen i skolan för hbtqungdomar och ge skolpersonalen förutsättningar att klara sitt uppdrag på bästa sätt.

MYNDIGHETEN FÖR UNGDOMS- och civilsamhällesfrågor ser en oroande situation för dessa unga. Vår nationella ungdomsenkät 2015 visade till exempel att det är dubbelt så vanligt att unga homo och bisexuella har utsatts för mobbing eller utfrysning under det senaste året i

skolan eller i samband med en ledarledd fritidsaktivitet.

Andra studier visar att var femte homo eller bisexuell i åldern 16–25 år har utsatts för våld av en förälder, partner eller närstående vuxen och att 40 procent av transpersoner mellan 15 och 19 år har försökt ta sitt eget liv.

Vi ser ett tydligt samband mellan unga hbtqpersoners psykiska ohälsa och utsattheten för kränkningar, våld och diskriminering.

NÄR UNGA UPPLEVER skolan som en hotfull miljö är det svårare att fokusera på skolarbetet och därmed också svårare att klara av prov och betygskrav. Det kan leda till utmaningar i senare skeden av livet med att till exempel ta sig in på arbetsmarknaden, få en egen bostad eller fortsätta till högre studier.

Det är skolpersonalens uppgift att se till att alla elever blir

synliggjorda och att stoppa kränkningar i skolan. Men det är skolledaren, och ytterst kommunens politiker eller friskolans styrelse, som ska vidta åtgärder för att ge skolpersonalen förutsättningar för detta.

UTIFRÅN DEN KUNSKAP som MUCF besitter kan vi peka på en rad åtgärder som skulle förbättra situationen i skolan för unga hbtqpersoner, och därigenom ungas levnadsvillkor i stort.w Skapa möjlighet för pedagoger och annan skolpersonal att öka sin egen kunskap och förståelse för unga hbtqpersoners livsvillkor, och hur de kan agera för att alla ska känna sig sedda och trygga under sin skolgång. w Kartlägg hur väl skolans verksamhet, lokaler och psykosociala miljö fungerar för unga hbtqpersoner. w Säkerställ att sex och sam

levnadsundervisningen inkluderar hbtqfrågor på ett normkritiskt sätt. w Utveckla gemensamma strategier för att förebygga och åtgärda homo, bi och transfoba kränkningar.

DET HÄR ÄR exempel på insatser som Sveriges skolledare kan genomföra för att inkludera ett hbtqperspektiv i skolans ordinarie likabehandlingsarbete och för att främja en likvärdig undervisning.

Det är dags att uppgradera skolans viktiga arbete med att skapa en bra skolmiljö för unga hbtqpersoner. För att ge unga de bästa förutsättningarna i livet behövs en skola som är trygg, inkluderande och välkomnande för alla.

En öppen och respektfull skolmiljö är alla ungas rätt.

LENA NYBERGGeneraldirektör Myndigheten för

ungdoms- och civilsamhällesfrågor

Lena Nyberg.

Stockholm: 16-17 aprilSkolledare - ny i rollenTvådagarskurs för dig som är ny som skolledare där du får en ökad förståelse för uppdraget, din roll som ledare samt redskap för att leda din verksamhet och dina medarbetare.

n Hur tar du steget från medarbetare till chef?n Hur utvecklar du medarbetarskap och bygger effektiva team?n Hur hanterar du konflikter och besvärliga beteenden genom tillit och förtroende?

KURS

Anmäl dig på lararfortbildning.se


BÖCKER

Arbeta med jämställdhet i för-skolan – Med normmedveten pedagogikLisa Andersson Tengnér och Mia HeikkiläGOTHIA FORTBILDNING

w Har du riggat verksamheten för ett levande arbete kring jämställdhet och ett systematiskt arbete för att motverka traditionella könsmönster och könsroller? Skapat utrymme och tid för reflektion och att gå på djupet med personliga värderingar och vad man har för förhållningssätt i arbetslagen? Vad som är skillnaden mellan pri

vata värderingar och de professionella?

Detta är väl något av det svåraste vi har att levandegöra och arbeta med eftersom det till så stor del beror på den värdegrund vi alla bär på oavsett vad lagen säger.

Har du lika svårt med detta som jag och lever under ett ständigt dåligt samvete som talar om att du borde engagera dig mer? Då får du här tips på en riktigt bra bok om detta svåra men otroligt viktiga ämne.

BOKEN BESKRIVER GIVETVIS de förordningar och lagar vi har att följa och gör det på ett annorlunda och inspirerande sätt. Den belyser olika exempel som förskolans pedagoger möter dagligen och är mycket tänkvärda. Förutom detta finns citat

tagna ur verkligheten och tips på hur man kan gå vidare.

Efter varje kapitel får vi reflektionsfrågor som dels tar upp exemplen ur kapitlet, dels mer övergripande frågor. Tillsammans ger detta en god grund för att verkligen gå på djupet med diskrimineringsgrunderna.

Boken är främst skriven till pedagoger som arbetar i förskolan men ett kapitel handlar om förskolechefens uppdrag och ansvar. Hur man kan arbeta för att förankra de stora frågorna i vardagen?

HÄR FÅR FÖRSKOLECHEFEN reflektera kring rekrytering, tydlighet genom processerna och varför man själv ska förklara sin syn på jämställdhet, normkritik och varför det ska prioriteras i verksamheten. Framför allt får

man en tankeställare till varför man inte kan lämna arbetslagen ensamma i denna process och det didaktiska arbetet.

Jag kommer helt klart att använda den i arbetet med vår likabehandlingsplan mot disk riminering och kränkande behandling tillsammans med mina medarbetare.

Men framförallt har boken gett mig mycket mer kött på benen när det gäller det systematiska jämställdhetsarbetet. Bara genom att läsa denna har jag fått ihop ett helt årshjul med reflektionsfrågor, aktiviteter, uppföljningar och analysverktyg.

Nu tror jag att min verksamhet kommer få ett mer levande likabehandlingsarbete och jag har inte längre lika dåligt samvete.

HELEN LÖFGREN

Ordning på jämställdhetsarbetet

Barn till föräldrar med psykos-

sjukdom behöver uppmärksammas

Vi erbjuder seminarie-dagar under 2018

Vill du veta mera kontakta oss:Schizofreniförbundet

Projektet Flickan Mamman och Demonernafl [email protected]


Ordning på jämställdhetsarbetetKonsten att leda en skola – att göra det omöjligaAlf SolanderLÄRARFÖRLAGET

w Författaren har som merit för att skriva om detta ämne själv varit elev, lärare, rektor och skolchef och därmed skaffat sig värdefulla inblickar och praktiska erfarenheter både fram ifrån och bakifrån i det svenska skolsystemet, vilket är en styrka när skolledarens konstutövande ska beskrivas för en läsekrets som förhoppningsvis omfattar många skolledare, skolledarutbildare och utbildningspolitiker.

Teoretiskt lutar författaren sig mot systemteorin och då framförallt två av förre undervisningsrådet Oscar Öquists böcker, Framgångsrikt ledar-skap med systemteori (2010) och Systemteori i praktiken (2013).

EN STARK PRAKTISK inspirationskälla är den berömda Harlemrektorn Lorraine Monroe och hennes verk Nothing is impos-sible (1991) och The Monroe Doctrine (2003).

För författarens syn på sko

lans organisatoriska utveckling de senaste 40 åren har Andy Hargreaves och Dean Finks Hållbart ledarskap i skolan (2008) varit vägvisande.

Boken är en berättande biografi över den visdom som Solander förvärvat i sin egen praktik på skolledarbefattningar på skolnivå men även förvaltningsnivå.

DEN ÄR MEDRYCKANDE och lätt att ta till sig tack vare författarens finurliga metod att dela in boken i ett antal korta kapitel där varje kapitel behandlar ett viktigt skolfenomen eller en viktig skolledaregenskap.

Bokens kapitelindelning skulle kunna jämföras med ett recept i en kokbok där varje kapitel är en ingrediens i ett framgångsrikt recept för att leda en skola. Att anrätta en god maträtt är en konst, precis som att leda en skola. Analogin kan synas högst rimlig!

GENOM EN MÅNGFALD olika metaforer lättar Solander upp tipsen om hur man bör bära sig åt för att ta tillvara skolans humana resurser och leda sin skola i rätt riktning. Dock kunde han besparat läsarna med att på ett antal ställen använda sjukdomsbegreppet anorektisk om det som ofta kallas en slimmad organisation.

Utifrån sin egen praktik i en nystartad fristående skola och på olika organisationsnivåer i den kommunala skolan, kan författaren kosta på sig att raljera med den dysfunktionella kultur som han anser råda inom den kommunala förvaltningsnivån. Vilket han menar är ett hinder för en genuin skolutveckling på skolnivån.

DEN CENTRALA STABEN i de fristående skolkoncernerna ser han i dessa avseenden som jämförbara med den kommunala förvaltningsnivån. Spänningen mellan centrum och periferi i de stora skolorganisationerna lyfts fram på ett flertal ställen i boken.

Skolutveckling måste ske ute i de olika skolorna såsom en grown uprörelse.

Författaren häcklar på flera ställen den top downmentalitet som präglat och präglar skolsystemets nivåer ovanför den enskilda skolnivån.

UTAN ATT ANVÄNDA begreppet pseudostyrning som begrepp för denna toppstyrning, är det tydligt att han menar det.

Den enskilda skolans elever, lärare och övrig personal, under skolledarens roll som sammanhållande lots, är de aktörer som kan stå för den enda verkningsfulla skolutvecklingen av den svenska skolan. Men det kräver att den enskilda skolan ges en högre grad av autonomi än vad som i dag gäller för många skolor.

Man kan tolka boken så att ledarens roll, mod och hållning är helt avgörande för om skolan ska kunna hålla rent utanför sin egen dörr och få utvecklas på sitt sätt.

BOKEN AVSLUTAS SÅ här: ”Jag har varit elev, lärare och skolchef, allt har sin tid och sin charm, men att vara rektor går utanför det mesta. Det handlar om konsten att leda en skola.”

Läs själv boken och begrunda alla de knep och knåp som författaren delar med sig för att åstadkomma en framgångsrik skolutveckling!

STEN-BERTIL OLSSON

Recept för en framgångsrik skola

Bokens kapi-telindelning skulle kunna

jämföras med ett re-cept i en kokbok där varje kapitel är en ingrediens i ett fram-gångsrikt recept för att leda en skola. Att anrätta en god mat-rätt är en konst, pre-cis som att leda en skola.

’’’’

Stockholm: 5-7 mars (FSK)Stockholm: 14-16 mars

Göteborg: 21-23 marsMalmö 23-25 april

Arbetslagsledarutbildning för alla skolformerSveriges populäraste arbetslagsledarutbildning. Den här fortbildningen vänder sig till arbetslagsledare i alla skolformer. Varmt välkommen till vår tredagarskurs!

n Att leda andra – kan man leda utan att vara chef? n Vilka processer ska en arbetslagsledare leda? n Hur använder vi arbetslagets mötestid på bästa sätt? n Hur driver vi systematisk utveckling av vår verksamhet?

KURS



BÖCKER

Kunskapssynen och pedagogi-ken Magnus Henrekson (red), Inger En-kvist, Martin Ingvar, Ingrid Wållgren DIALOGOS FÖRLAG

w Författarna vill att vi inför ett nytt paradigm i svensk skola; ut med det elevcentrerade lärandet och in med ett lärarlett lärande. Nuvarande system, med en överdriven tro på att eleverna kan lära sig på egen hand, menar man har lett till att Sveriges skolresultat sjunker. Särskilt elever från socioekonomiskt missgynnade miljöer lyckas allt sämre i skolan.

Nu blir detta inte bara en recension, utan även en partsinlaga.

UTIFRÅN FÖRFATTARNAS förslag till paradigmskifte tar jag här upp några av de saker jag själv tycker är viktigast att vi förändrar i svensk skola. Så håll tillgodo!

Skolan måste träna barn och elevers färdigheter. Läsning är en sådan färdighet som måste överinläras, annars klarar inte eleverna av att lära sig det de ska och behöver. Jag har alldeles för många gånger hört att

dyslexi växer bort av sig självt, eller att läsförmågan mognar fram. Det gör den i precis lika hög grad som ett avbitet ben växer ut igen.

Läraren måste vara den som styr och leder undervisningen. Det handlar inte om katederundervisning, även om det också kan vara ett inslag som behövs ibland. Men dessa grupparbeten där elever lämnas i sticket och där man ska lära sig av varandra, utan att någon av eleverna har någon kunskap inom området, leder inte till lärande.

Samma sak gäller när eleverna ska ”forska” om något, återigen på egen hand, och där det går ut på att de ska skriva några rader om blåvalen för att sedan berätta för klassen om det.

LÄRARUTBILDNINGEN MÅSTE handla om att ge lärarstuderande verktygen att faktiskt leda elevernas lärande, och då måste de både få träna på det och få den teoretiska bakgrunden. Inte lära sig teoretiska resonemang inom didaktikområdet, det kan de fördjupa sig i senare.

Kursplanerna måste också bli tydligare kring stoffet som ska läras in, och stoffet måste bli mindre omfattande än i dag. Då kan läraren också få vara den auktoritet som han eller hon faktiskt är när det gäller kunskaper. Elevens sökande efter fakta, eller tyckande, om

blå valen får inte väga lika tungt som lärarens kunskaper.

FÖRFATTARNA MENAR, OCH säkert med fog, att stressen bland unga svenska i dag till en del kan bero på att det är så otydligt vad de ska lära sig i skolan, och att de ibland lämnas åt sig själva i sökandet efter ett otydligt definierat mål. Här måste också betygskriterierna ses över och ämnesbetyg ersätta kursbetygen i gymnasiet. Det finns fler bra tankar som jag skulle kunna lyfta fram, men utrymmet tillåter inte det.

ETT PAR BOCKAR i kanten, dock. I förordet låter man påskina

att ”andra aktörer” än forskare baserar sina agendor på bland annat ideologiskt egenintresse. Till skillnad från författarna själva då, antar jag.

Eftersom åtminstone både Enkvist och Ingvar är ideologiskt färgade klingar det en aning, om inte falskt, så i alla fall ostämt.

Vetenskapligheten är det också lite si och så med, lösryckta avsnitt ur exempelvis läroplaner och kursplaner görs till allmängiltiga. Det kan vara så att slutsatserna utifrån det är korrekta, men vetenskapligt är det inte.

En del resonemang baseras på källor som är rena debattinlägg, man drar stora växlar på något ”sannolikt”. Det drar ner betyget och trovärdigheten en aning, så klart, men jag rekommenderar ändå till läsning.

DE HAR, SOM jag nämnt ovan, en hel del poänger som jag tycker att skolpolitiker, skolledare och lärare måste ta till sig.

När det kommer till kritan är det trots allt så att skolforskningen inte når fram. Skolan styrs i alldeles för hög grad av tyckanden från olika håll, trots att den ska vila på vetenskaplig grund.

Det borde väl gälla lagstiftarnas beslut också.

TORBJÖRN HANÖ

För ett lärarlett lärande

Jag vill inte levaLudmila RosengrenKBT DITTLIV

w Det viktigaste sättet att förhindra självmord är att tala om självmord.

Det slår författaren fast i den här boken som vänder sig till unga människor som umgås med tankar och känslor om självmord. Men det kan vara svårt att veta hur.

Här kan du som vuxen få lite tips men framför allt sätta boken i händerna på den du tror kan behöva.

Köp in den till skolans bibliotek, se att den står framme, men gör kanske inte så mycket väsen av den.

I förstone skulle kanske den unge tycka att det är lite klämkäckt med ”Livet går oftast UPP och NER”, och också lite barnsligt illustrerad. Men jag tror säkert att hen kommer att låna den trots allt.

Och bra att rekommendera till föräldrar som inte vet hur och vad man ska säga och göra.

SJÄLVMORDEN BLAND VUXNA minskar, men det är tvärtom när det gäller unga människor.

I stället för att huka måste vi tala om det, hur smärtsamt och svårt det än må vara. Här har skolan en uppgift, jag vet att ni är trötta på att höra det, men det är en oerhört viktig plats för unga människor. Viktigare än vi kanske tror. Här finns chansen att tala om svåra saker, det är ni bra på.

Allt som kan stoppa unga att ta sitt liv, måste göras. En utveckling som måste brytas.

KERSTIN WEYLER

…om ett försökatt förhindra självmord

Bokhörnan…

UTREDNINGAR ORGANISATION, LOKALBEHOV, VERKSAMHET

LEDARSTÖD/HANDLEDNING LEDARE, LEDNINGSGRUPPER, PERSONAL

Betjänar mer än 600 skolor!

Även med Rektor Chef att hyra eller rekrytera

08-545 160 20 [email protected]

… utvecklar ledare och organisationer

www.kunskapsbolaget.se


Bokhörnan…Rektorer – Om konsten att han-tera motstridiga krav Bengt Jacobsson, Jenny SvenssonSTUDENTLITTERATUR

w Bengt Jacobsson och Jenny Svensson har följt ett antal grundskolerektorer under fem års tid. Skolorna de ansvarar för skiftar från stora till små, kommunala och fristående, och med olika pedagogiska inriktningar.

Författarna har också intervjuat rektorer och andra på skolorna, samt representanter för huvudmännen, politiker med flera. De kopplar sedan sina iakttagelser till teoretiska modeller, och inte minst vilka olika handlingsmönster de finner – mer om detta längre fram.

DET ÄR INTE ofta studier som denna, där man följer ett antal personer, mynnar ut i något som ger en övergripande bild, något generellt sprunget ur det individuella. Denna lyckas med det!

De olika handlingsmönster man resonerar kring är anpassning, prioritering, särkoppling (det vill säga att säga en sak

men att göra en annan) och förhandling.

De mest framgångsrika rektorerna, och de som mådde bäst (min tolkning) var de som lyckades bäst med att anpassa direktiv genom att översätta dem till sitt eget, och som prioriterade att arbeta med professionella och pedagogiska frågor. De hade också möjlighet att förhandla gentemot vissa andra uppåt i organisationen.

DE SOM FICK mer handlingsutrymme var alltså de som var, och tilläts vara, mer aktiva i stället för reaktiva.

Om detta bara beror på organisation eller om det också är personliga preferenser och förmågor, framgår inte. Däremot är det ganska klart att man måste vara aktiv som rektor för att det ska hända något, men också för att själv må bra och för att skolan ska röra sig framåt och uppåt.

En annan positiv faktor för rektor är olika typer av nätverk. De rektorer som är mest aktiva har ett nätverk runt sig. Det kan se olika ut, det kan vara att organisationen utgör ett nätverk, men det kan också vara deltagande i exempelvis rektorsprogrammet. Vi behöver prata med andra som är i samma sits eftersom rektorsuppdraget är så ensamt och ofta utlämnande.

Författarna belyser också

problematiken med att det finns brister i styrningen.

Det finns ett tryck på skolan, och inte minst rektor, att svara an mot ett antal logiker, som alla ska ha sin plats i skolan, eller som kraftigt påverkar den.

Fem sådana logiker, ofta motstridiga, nämns: den demokratiska logiken, den byråkratiska, den professionella (pedagogiska), organisationslogiken och marknadslogiken. Och en ring att sämja dem, en ring att tämja dem ... nämligen rektorn. (För att citera en rektor i boken: [Rektor] har ett fullständigt horribelt jävla svårt uppdrag. Word!)

ETT EXEMPEL ÄR att rektor måste utveckla skolan så att lärandet blir så bra som möjligt, men samtidigt ta tid till att marknadsföra skolan, vilket stjäl tid från utvecklingsarbetet, vilket

gör att resultatet inte blir lika bra som det skulle kunna bli, och därför kommer färre elever, trots marknadsföringen. Eller att rektor mer och mer blir en organisatör, inte en pedagogisk ledare.

Känns det igen?

FÖR ATT SAMMANFATTA: Rektorer har de kunskaper och färdigheter man kan önska, men ”systemet” ger dem inte tillräckligt goda förutsättningar för att klara det stora och omfångsrika uppdraget.

Läsvärd bok, som du kommer att känna igen dig i, men som också antagligen ger nya bilder och som knyter ihop säcken kring rektors stora och motstridiga uppdrag. Den kan läsas lika väl av förskolechefer som rektorer från grundskolan till vuxenutbildningen, och gärna av förvaltningschefer och politiker.

TORBJÖRN HANÖ

Rektorers motstridiga uppdrag

HJÄLP SYRIEN!

Swisha valfri gåva till 123 000 46 48 eller sms:a AKUT SYRIEN till 72 900 och skänk 100 kr.Genom att sms:a eller swisha godkänner du att bli kontaktad av Röda Korset. Dina personuppgifter hanteras enligt PUL.

Situationen i Syrien är desperat. Våldet trappas upp och varje dag är en kamp för överlevnad. Röda Korset är på plats och med ditt stöd kan vi fortsätta att rädda liv.

Akut behovav en rektor?

• Vi erbjuder förslag till lösning inom 48 timmar

• Ni får en kvalificerad rektor med rätt erfarenhet

• Rektorn är operativ från första dagen

• Vi skräddarsyr en lösning efter ert behov

Vi har sedan 1999 många nöjda uppdragsgivare över hela landet.

Kenneth Köhlin 073-631 28 89www.primaselecta.se






















Rektorsuthyrning i Sverige ABKenneth Köhlin 073-631 28 89

www.primaselecta.se


Vi utvecklar Sveriges viktigaste människorwww.lararfortbildning.se • 08-737 68 00

KO N F E R E N SVÅREN 2018

Forskning visar att vi behöver kunna 50 000 ord för att klara oss i samhället. Men alla dessa ord kommer inte gratis. För att bli en bra läsare behöver vi träna i 5 000 timmar. Välkommen till vår fokuskonferens om språkutveckling på fritidshem-met där du får ta del av unik fritidshemsforskning och framgångsrika projekt.

STOCKHOLM 13 MARS

SPRÅKUTVECKLING PÅ FRITIDSHEM- hur arbetar vi språkutvecklande enligt läroplanen?

Pris 3 050 kr*

Många studier visar att skillnaderna inom skolor o� a är större än skillnaderna mellan skolor. Vi vill att det ska spela mindre roll i vilken klass en elev hamnar för att få en likvärdig utbildning. Sy� et med Förstelärarnas rikskonferens 2018 är att bidra till att öka likvärdigheten på den enskilda skolan.

GÖTEBORG 9 MARS • STOCKHOLM 23 MARS & 27 APRIL • UMEÅ 13 APRIL • MALMÖ 25 APRIL

FÖRSTELÄRARNAS RIKSKONFERENS 2018- ökad likvärdighet på den egna skolan genom kollegialt lärande

Pris 3 950 kr*

Skolan går miste om möjligheter om specialpedagogens kunskaper och erfaren-heter inte tas tillvara när vi utvecklar det pedagogiska arbetet. Vi specialpeda-goger behöver därför bli bättre på att förtydliga vårt uppdrag och våga kliva in i � er utvecklingsprocesser. Kom på konferens och få verktyg för att stärka din roll!

STOCKHOLM 16 APRIL

SPECIALPEDAGOGEN SPELAR ROLL- hur kan vi stärka det specialpedagogiska uppdraget i skolutvecklingen?

Pris 3 950 kr*


Skolledaren nr 1_helsida_Konferenser_VT18.indd 1 2017-12-05 10:36:51


3 heta tips i vårw Följ förbundets valrörelse på vår kampanjsajt www.framtidsfragor.org.w Håll dig uppda-terad om våra för-delaktiga gruppför-säkringar på www.skolledarna.se.w Sprid våra rekom-menderade ingångs-värden till skolledare som söker nytt ar-bete, www.skol-

ledarna.se (och i vår skrift Du och din lön 2018).

Vi tar ansvar för landets viktigaste cheferJag har stora förväntningar på

Sveriges Skolledarförbund 2018. Tillsammans med er

gjorde vi ett fantastiskt arbete 2017. Nu har vi ett ansvar att uti-från den plattform vi byggt, ta yt-terligare steg för att lyfta Sveriges skolledare.

Vår strategi är tydlig. Vi kom-mer inför valet i höst att driva våra fokusfrågor nationellt, regio-nalt och lokalt under #Skolledar-nasframtidsfragor.

Vårt uppdrag är att stärka skol-ledaren i sin viktiga roll. Delvis för att vi är det fackförbund som enbart organiserar skolledare, men framförallt för att ni ska kunna göra ett bra arbete för barn i förskola och elever i skolan.

Vi vet att våra medlemmar är villiga att axla ansvaret som le-dare. Vi vet också att det krävs vissa förutsättningar för att nå framgång:

w En lön som motsvarar uppdraget.w Rimligt antal underställda.w Tydliga mandat, ansvar och förutsättningar att leda organisa-tionen.w En nationellt sammanhållen ut-bildningspolitik.

Dessa förutsättningar kommer vi ha fullt fokus på under hela 2018.

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUND inle-der året med att för sjätte året i rad presentera Sveriges bästa sta-tistik för skolledare.

Vi är stolta över att löneutfallet för våra medlemmar landade på 5,4 procent för 2017.

Trots att vi förra året tog ett viktigt steg med att höja skol-ledarnas löner är vi långt ifrån nöjda med dagens löneläge.

Mållönen för skolledare ska ha passerat 75 000 kronor 2020 och dit är det fortfarande en bit att gå.

För att matcha 2017 års löne-ökning på 5,4 procent har vi höjt taket i vår kollektiva inkomstför-säkring till 80 000 kronor/månad från och med den 1 januari 2018.

För att ta höjd för ytterligare löneökningar 2018 har vi dess-utom redan nu bestämt att höja taket ytterligare – till 100 000 kronor per månad senare i vår.

JAG HOPPAS ATT fler huvudmän inser vikten av att investera i skolledares löner och övriga ar-betsvillkor under 2018. För våra medlemmars skull, men framförallt för bar-nen i förskolan och elever na i skolan.

MARIA ANDRÉNBERGSTRÖM

KANSLICHEF

PÅ DIN IDAAktuellt från Sveriges Skolledarförbund

NYHETERKRÖNIK

AM

argare

taEdlin

gBÖCKER

RAST

+

NR 2 MARS 2017

SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TID

NING

Nyheter: O

rten vikt

ig fö

r gym

nasiev

alet l

Svår

t sätt

a lön ef

ter pre

statio

n l Pedag

ogisk t

eater

hjälper

elev

er

SkolLedaren

SkolLedaren

”Nya

grep

p mot

utanfö

rskap

”

Just nu m

ed Åsa Strö

mberg

Rektor M

agnus Thor p

å

Ekholmss

kolan i Lin

köping

före

nar kunsk

ap och hälsa i

sitt le

darskap.

Härgår hälsa

och kunskap

hand i hand

”Bekym

mersa

m

utveck

ling”

FLER SKOLOR

SLOPAR PRAOÅre

ts lönetår

taGRATTIS

,UPPLANDS

VÄSBY!

BRA HELHET

NYCKEL TILL

FRAMGÅNG

TRÄFFSÄKER REKRYTERINGmed en platsannons påwww.skolledaren.se


RAST Soppa för snöoväder, bra guide till obegripligt språk och filmtajm – dags för Rast nummer 1.

Supersnabbt – ja, det är väl ordet i tiden. Och snabbt går det att laga maten i nya kokboken Supersnabbt & Supergott, Bonnier Fakta, av Jessica Frej. Det här värmer också gott kalla februaridagar:Het tomatsoppa med Haloumi (på tio minuter för fyra)4 burkar krossade tomater à 400 g1 tsk salt2 pkt haloumi à 200 g1 dl soltorkade tomater1 dl finhackade blandade örter, till exem-pel basilika, persilja och timjan

2 msk god olivoljaRostat bröd till servering

Gör så här: Lägg de krossade toma-terna i en kastrull med sambal oelek och salt och låt det bli varmt. Skär haloumin i kuber och de soltorkade tomaterna så smått som möjligt. Lägg i haloumin och tomaterna i kastrullen och låt koka med i några minuter så att haloumin blir mjuk. Servera soppan med örterna, ros-tat bröd och en skvätt olja. Variera med att strö över knaperstekt bacon, riven parmesan eller smulad fetaost.

Snabbt och hett

Filma – för sjutton! Nu väntar vi på stämpeln

nn KANEL- BULLENS DAG, in-ternationella Nalle Puh-dagen, och nu också, officiellt (så gott det går) är det fastslaget att 3 september är Skol-ledarnas dag! Snart i en almanacka nära dig!

Nu utmanar Utbyten.se (en del av Uni-versitets- och Högskolerådet) alla elever på film. Det ska handla om de globala målen för hållbar utveckling, vara en dockfilm, musikvideo, eller vad som helst. 60 sekunder lång. Skicka in senast den 1 mars. Läs mer på Utbyten.se.

3MÅNDAG

2018

SEPTEMBER

Ny rapport från Skolverket: Fördjupad analys av Timssresultat i fysik. Intressantast av allt är kanske det tillägg som står på sidan 2:

”Denna publikation uttrycker inte nödvändigtvis Skolverkets ställningstagande. Författare svarar självstän-digt för innehållet och anges vid referens till publikationen.”

När det är Skolverkets ställningstagande – får vi en stämpel på rapporten då?

GodkändSKOLVERKET

700 SKOLOR HAR REDAN HAJAT GREJEN.

R E I N V E N T I N G I T

Inrego är Sveriges största återförsäljare av återanvända IT-produkter och tjänster. Varje månad levererar vi 20 000

datorer och andra IT-produkter till skolor och företag. Det fungerar precis som när man köper nytt. Samma prestanda, garanti och äkta mjukvaror från Microsoft.

Läs mer på inrego.se


SISTA ORDET

KerstinWeylerCHEFREDAKTÖR

Det fattar du väl, säger statsbidragexperten nummer ett Hans Krantz, och spän

ner ögonen i mig. Inte kan vi ge pengar till skolorna för att betala vikarier så att de kan gå på fortbildning. Även om det är så lovvärt som naturvetenskap och teknik.

– Hur ska de annars kunna vara med, undrade jag stilla.

Men Hans visste, diskussionen var över.

Detta hände förra seklet – ja, det känns mycket avlägset.

Jag undrar vad salig Hans, en underbar kollega på Skolverket, hade tyckt om den fina kalender som nämnda verk presenterade strax före jul. Statsbidragskalendern, tror jag att den hette. Kan inte hitta den igen på myndighetens hemsida.

Men den var som en vägg med lördagsgodis – det här ska du välja nu, några grejer blir bättre lite längre fram. Allt skimrande i fina färger.

Det är inte rimligt med dessa snart 60 olika statsbidrag.

OCH DET MÅSTE vara totalt orimligt för Sveriges huvudmän att sätta sig in i alla bidrag, författa ansökningar, komma ihåg att skicka in i tid (minns den kommun som kom för sent med ansökan om lärarlönelyft – kalla handen. För sent, sorry!).

Det går väl an, möjligtvis, i

stora kommuner, men mediankommunen har väl ett invånarantal runt 15 000–16 000.

Det kanske är bra att komma ihåg, utbildningsdepartementet. För det är därifrån alla nya statsbidrag kommer och som Skolverket ska expediera. Klandras den som klandras bör.

SÅ LEKTION NUMMER två i statlig styrning förr och nu, handlar om statsbidrag.

I och med kommunaliseringen skickade statsmakten med ett sektorsbidrag (som Hans var med och räknade på om jag inte minns fel) som skulle gå till skolan och ingenting annat.

Det gällde några få år – sen åkte stålarna in i kommunernas stora påse, och pengarna var inte längre fredade för skolverksamheten.

1990talet präglades av lågkonjunktur och kommunernas läge var prekärt. Men hade staten hållit fast vid sektorsbidraget, hade kanske Skolverket kunnat ägna sig åt sitt huvuduppdrag de senaste 25 åren – att utveckla svensk skola.

CHANSEN HAR KOMMIT igen. Skolkommissionen har för

snart ett år sedan lagt ett förslag om en ny finansieringsmodell som också löser knuten med förstatligande eller inte.

Vad väntar regeringen på?«

Omöjligt hitta rätti bidgragsdjungeln

FÖRELÄSNINGAR

UTBILDNINGAR

WORKSHOPS

INRE STYRKETRÄNING

Rusta din personal införpedagogiska utmaningar!

PEDAGOGISKUTVECKLING

VÄRDEGRUNDADUTVECKLING

Boka en inspirerande och konkret föreläsningmed fokus på tre pedagogiska verktyg

ledarskapskompetens i klassrum & korridorer förtroendeskapande relationskompetens lågaffektiv konfliktkompetens

Boka ett upplyftande värdegrundsuppläggsom bryter destruktiva mönster bland barnoch ungdomar. (Inre styrketräning: Från 5 till 17 år)

Göran DavidssonBoka med unik garanti:Helt nöjd eller riv fakturan! [email protected]

073 5811005lärare, föreläsare, värdegrundsinspiratör

Var

pro

aktiv

! Ko

m m

ed e

n fö

rfrå

gan

idag

..

.så sk

ickar

jag

en o

ffer

t ino

m 2

4 h

www.gorandavidsson . se

Förebygg samspelshaverier

med relationell kompetens

Förebygg otrygghet meden välgrundad samsyn

Mer info:

Hyr en rektor!

www.rektorspoolen.se

Vi har landets största nätverk med Sveriges viktigaste chefer.

Kontakta Jan Magnusson 0706-455451eller Jonas Berkling 0709-202333

POSTTIDNING BSveriges SkolledarförbundBox 3266103 65 Stockholm

Aktivt pennfack SMART Board iQ förstår om du vill skriva, sudda eller flytta utan att du behöver klicka på ikoner. Pen ID™, SMART Ink™, multitouch, stöd för gester och Object awareness™. Alltid redo SMART Board iQ slås på automatiskt när du går in i rummet och stängs av när du lämnar.Optimerad SMART Board iQ tillsammans med mjukvarusviten SMART Learning Suite ger den bästa användarupplevelsen och optimerar funktionaliteten i undervisningen.

Nyhet från

Kampanj SMART Board iQ

SMART Board iQ är inte som andra skärmar.SMART Board iQ har alla funktioner du behöver i

undervisningen.På ett ställe. Alltid till hands.

Du når alla funktioner enkelt via ikoner på skärmen utan att behöva koppla in dator eller andra apparater.

• digital whiteboard med flervägskollaboration• skärmspegling från alla enheter

• webbläsare• SMART Notebook-lektioner**

**dela lektionerna till skärmen via usb eller trådlöst från din dator

Utveckladspecifikt

för skola Tre års garanti

SMART Board iQ®

Optimerad för SMART Learning

Suite

* Priser ex moms. Erbjudandet gäller så länge lagret räcker, längst t o m 30 mars 2018. Kostnad för frakt och installation tillkommer.

Kontakta Netsmart AB svensk distributör | www.smartboard.se | [email protected] | 010-150 06 00

3-pack 65” SMART Board iQ 6265

99 900 kr* (ord markn.pris 119 900 kr)

Documents

Skolledaren 18 1 1 · 2018. 6. 26. · NYHETER KRÖNIKA DEBATT BÖCKER PÅ DIN SIDA RAST + NR 1 FEBRUARI 2018 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS TIDNING SLedare: En lön som motsvarar uppdraget