1

Estetisk filosofiska fakulteten Avdelning för humaniora och genusvetenskap

Kulturstudier

Angelica Ewen, Jonas Bergfalk, Joel Karlsson, Malin Karlsson, Patrik Lennartsson

Sverok – Sveriges roll - och

konfliktspelförbund

Fallstudie

Program/Kurs: Kulturvetenskapsprogrammet

/Kulturvetenskapliga metoder

Datum/Termin: VT-12

Handledare: Eva Zetterman

Examinator: Peter Almerud

2

Contents Inledning .................................................................................................................................................. 3

Verksamhetens innehåll och omfattning. ............................................................................................... 4

Sveroks Programvaror ......................................................................................................................... 6

Verksamhetsidé och mål. ........................................................................................................................ 6

Målexempel ......................................................................................................................................... 7

Hur ser organisationen ut? ...................................................................................................................... 7

Riksmötet ............................................................................................................................................ 7

Sveroks Förbundsstyrelse .................................................................................................................... 8

Sveroks förbundskansli ........................................................................................................................ 9

Ideella arbetsgrupper .......................................................................................................................... 9

Valberedningen ................................................................................................................................... 9

Distrikten ........................................................................................................................................... 10

Verksamhetens position i det kulturella systemet? .............................................................................. 10

Samarbetsaktörer .................................................................................................................................. 10

Sveroks ekonomi ................................................................................................................................... 11

Sveroks Målgrupper .............................................................................................................................. 12

Publikundersökning ............................................................................................................................... 13

Distrikten ............................................................................................................................................... 13

Föreningar ............................................................................................................................................. 14

Yoikai ................................................................................................................................................. 15

Yoikais Ekonomi ................................................................................................................................. 15

Diskussion - Styrkor och svagheter i verksamheten och hur de kan komma att förändras i framtiden 16

Styrkor: .............................................................................................................................................. 16

Svagheter: .......................................................................................................................................... 16

Får målen genomslag i verkligheten? .................................................................................................... 17

Källförteckning ....................................................................................................................................... 18

Otryckta ............................................................................................................................................. 18

Muntliga ........................................................................................................................................ 18

Mailkontakt ................................................................................................................................... 18

Webbsidor ..................................................................................................................................... 18

Tryckta ............................................................................................................................................... 19

Offentligt tryck .............................................................................................................................. 19

3

Inledning Spelkulturen i Sverige har utvecklats stadigt sedan man fick upp ögonen för rollspel, figurspel

och tv-spel runt 1970/80-talet. Många människor anser att spelkultur är: antingen ingen kultur

överhuvudtaget eller en kultur som har lägre värde; en så kallad populärkultur. De som inte är

insatta i spelvärlden av något slag har svårt att förstå lockelsen med det. Varför har vi då valt

att göra vår fallstudie i Kulturproduktionens villkor på Sverok? Om man sätter sig in lite i de

verksamheter som Sverok omfattar så kommer man snart att märka att spelhobbyn florerar av

väldigt mycket kultur.

Rollspel som exempel, kräver en förmåga av spelaren och spelledaren att vara kreativ, man

ska kunna spela lite teater och sätta sig in i hur en annan karaktär än en själv borde agera. När

en grupp spelare sätter sig och kör en kampanj som kanske varar i minst ett år, så måste man

som regel sätta sig in mer och mer i världen som den utspelar sig i. Detta leder ofta till att man

fördjupar sig i ämnen gällande till exempel språk, religion och kartografi som kan hjälpa till

att bidra med att höja stämningen.

Samma sak handlar lajv om, fast i en ännu mer fördjupad form. Man måste ganska ofta göra

sig förstådd på ett annat påhittat språk som alviska eller klingon, men även riktiga språk som

äldre nysvenska, fornnordiska och engelska under andra lajv. Man behöver utöver detta sy

sina egna lajvkläder, tillverka egna rustningar och vapen och ibland även bygga hus, broar

och vakttorn för att få världen att bli så lik historian man vill berätta som möjligt. När man

åker ut och lajvar i skogen en vecka under sommaren är det viktigt att poängtera att man lever

i ett samhälle med sin egen kultur och agerar efter de lagar man satt upp och man får inte

bryta sitt agerande förutom under de speciella ”off-tider” som finns.

Alla olika sorters spelformer har någonting kulturellt hos sig, så det är bra att man har börjat

lyfta upp spelhobbyn i ljuset och inte förringar det till ”ytlig massproduktion”. Detta är varför

vi valde Sverok som fallstudie. Det är ett förbund som stödjer kulturell verksamhet. Ett annat

exempel på kulturell verksamhet är Tv-spel och datorspel där båda är kulturprodukter

sammansatta av musik, konstnärlig kreativitet i grafik och fantasifulla interaktiva berättelser.

Bortsett från inslag av musik, fantasifulla interaktiva berättelser och dylikt är TV- och

datorspel även kulturprodukter i sig då de skapar helt nya upplevelser. Ett intressant exempel

på hur spel tar plats inom kultur- och konstsektorn är att Minecraft, ett från början svenskt

spel, ska ingå i en konstutställning på The Smithsonian American Art Museum i USA.

Med den kulturpolitik som förs idag ligger spel och spelrelaterade event rätt i tiden.

Dreamhack, världens största LAN, har satt Sverige på kartan och svenska spelföretag får allt

större fotfäste i spelindustrin. Tyvärr har man ännu inte sänkt momsen för spel, från 25 % till

6 %. Böcker, bio och teater har 6 % men spel har ännu inte blivit godkänt till sänkning av

Kulturutskottet.

Sverok är Sveriges största ungdomsförbund med 190 000 medlemmar och 1200 föreningar

fördelade över hela landet. Deras arbete är genomgående spelrelaterat med inriktning på att

utveckla vägar för ungdomar som är intresserade av spelkulturen att kunna realisera sina

ambitioner. Förbundet har tre antagna uppdrag, dessa är:

• De vill samla spelare som tillsammans utgör en ”gemenskap präglad av demokratiskt

medbestämmande”.

• De vill sprida och förse målgruppen med möjligheter att ta del av spelhobbyn

• De vill utveckla och skapa möjligheter för sina medlemmar att utveckla sin verksamhet”

Hur arbetar då Sverok för att klara sina mål och uppnå sin vision?

4

Verksamhetens innehåll och omfattning. Sverok (Sveriges roll- och konfliktspelsförbund) är ett ideellt rikstäckande ungdomsförbund

där föreningarna som får stöd av Sverok ägnar sig åt diverse aktiviteter såsom Rollspel,

figurspel, Tv-spel och brädspel. På Sveroks hemsida beskriver de sin organisation på följande

vis:

”Sverok är Sveriges största ungdomsförbund. 190 000 medlemmar i 1200

föreningar över hela landet samlar, utvecklar och sprider spelhobbyn. I Sverok

startar och driver ungdomar sina egna föreningar på egna villkor och skapar

verksamhet tillsammans. Rollspel, lajv, brädspel, figurspel, e-sport och LAN

utgör de huvudsakliga verksamheterna bland många andra.”

(http://www.sverok.se/sverok/forbundet/)

De sätter även en del spel som inte Sverok sysslar med i kontrast emot deras egna

verksamheter. Dessa är spel där pengar ingår, som till exempel poker eller casino, som de

noga poängterar inte är en del av Sveroks verksamhet. Men vad är då dessa aktiviteter som

Sveroks föreningar sysslar med? På deras hemsida listar de även upp, förutom de som nämnts

ovan: Kortspel, TV-spel, Cosplay, Airsoft, Paintball och Laserspel. Vad innebär då dessa? Är

inte poker kortspel? Nedan följer en genomgång av de aktiviteter Sverok sysslar med.

Lajv även kallat LARP beskrivs på Sveroks hemsida som en improviserad teater utan publik,

där spelarna har särskilda karaktärsdrag till vilka deras agerande är begränsat och spelets slut

beror på agerandet utifrån detta. De vanligaste lajvuppsättningar bygger på medeltid, fantasy

och vampyrer. En förening inom Sverok kan då ha antingen ständigt pågående lajv med

regelbundna träffar eller event där man till exempel spenderar en vecka ute i skogen där man

byggt i ordning området till lajvet.

Cosplay är en förkortning på costumeplay där deltagarna försöker efterlikna diverse spel-

eller kanske mangafigurer. En förening inom Sverok som sysslar med detta kan då till

exempel arrangera konvent, cosplaylajv och/eller cosplayverkstäder.

Kortspel eller TCG som det även kan kallas (Trading card game) är en spelform där man

samlar på olika kort, bygger lekar av dem och spelar mot andra. Det finns olika varianter av

dessa, men det vanligaste är att man försöker få ner motståndarens "livspoäng" genom att

spela ut monster och magier som sedan attackerar motståndaren och dennes monster. Det

krävs mycket strategiskt tänkande för att kunna bygga ihop den mest effektiva leken, och det

finns ofta hundratals eller tusentals kort att välja mellan och oändligt med kombinationer.

Några av de största kortspelen är Magic the Gathering, Pokémon och Yu-Gi-Oh. Föreningar

som sysslar med kortspel brukar anordna spelkvällar och turneringar, man byter kort med

varandra och bygger lekar.

Rollspel fungerar generellt så att det finns en spelledare, som skapar en värld, ofta med en

uttänkt berättelse, i vilken medspelarna agerar som karaktärer i denna värld och kan påverka

världen och berättelsens utveckling genom sina karaktärer. Så kallade bordsrollspel fungerar

med hjälp av regelböcker och texter som beskriver världen som de spelas i, spelarna har

karaktärsblad som beskriver de karaktärer som spelas och man använder även tärningar till

diverse aktiviteter som karaktärerna utför. En förening inom Sverok som sysslar med rollspel

kan som exempel ha regelbundna träffar där man spelar dessa spel.

Paintball är engelska för färgkulor och är en aktivitet som går ut på att man tävlar mot

varandra, ofta i lag där varje lag är utrustat med paintballgevär. Blir man träffad av

färgkulorna åker man ut, antingen under en viss tid eller för resten av matchen. Målen med

5

matcherna varierar men kan till exempel gå ut på att man ska ta motståndarlagets flagga och

föra den till sitt lags bas, där den egna flaggan förvaras. Paintball är även försedd med en

åldersgräns, då för att utföra aktiviteten om man är under 18 år krävs det en målsmans närvaro

eller underskrift. En förening inom Sverok kan då till exempel samlas mer eller mindre

regelbundet för att tävla mot varandra eller andra lag/föreningar, en del föreningar äger även

egna banor som dessa tävlingar utövas på.

Airsoft fungerar likt paintball fast istället för paintballgevär och färgkulor använder man sig

av Soft Air Guns gevär vilka avfyrar plastkulor. Åldersgränsen är striktare än för paintball då

air soft gevär jämställs med luftgevär, och ligger på 18 år.

Laserspel är även det mycket likt paintball och Airsoft, fast fungerar genom att man använder

en synlig lågspänningslaser istället för färgkulor och västar utrustade med högtalare för att

markera träffar. Laserspel har inte, till skillnad från Paintball eller Airsoft någon åldersgräns

för dess utförande. En förening inom Sverok kan syssla med laserspel mycket likt Paintball

och airsoft, med mer eller mindre regelbundna träffar där man tävlar mot varandra individuellt

eller i lag.

Brädspel som spelas inom Sveroks föreningar är alltifrån enkla brädspel som de flesta någon

gång kommit i kontakt med som till exempel monopol. Mer vanligt är dock att man undviker

sådana slumpspel och spelar något mer avancerade spel som Settlers of Catan eller än mer

avancerade spel som World of Flames eller Advanced Civilisation. På Sveroks hemsida

definieras dessa än mer avancerade spel genom ” En bra riktlinje om du är osäker på om ett

Spel är tillräckligt avancerat är om det kräver tre spelsessioner (alltså 3 gånger tre timmar)

eller fler för att gå igenom regler, samtliga spelmoment och att analysera

spelmekaniken.”(http://www.sverok.se/bradspel/). En förening inom Sverok kan då till

exempel samlas en gång i veckan för att spela något av dessa spel, ofta tar det även flera

sessioner innan de mer avancerade spelen kan avslutas.

Figurspel bottnar i strategisk krigsföring från äldre dagar när man satte tennsoldater i

sandlådor för att kunna utforma planer på bäst övertag i slaget. Det går oftast ut på att

spelaren har befäl över en armé av dessa figurer, vilka i sig ofta innehar olika funktioner och

egenskaper. Dessa placeras ut på ett bord med olika hinder och terräng som träd och

berglandskap. Allt detta måste spelaren själv sätta ihop och måla som hon vill. Spelaren tävlar

sedan mot en motståndare genom att de båda försöker besegra den andres arme inom reglerna

för spelet. Ett exempel på dessa spel är Warhammer Fantasy Battles. En förening som sysslar

med Figurspel kan då anordna träffar och/eller turneringar där dessa strider eller matcher tar

plats.

E-sport är en internationell verksamhet, där man tävlar i diverse spel på antingen via dator

eller också via konsol, detta sker i form av lag individuellt. En förening inom Sverok kan som

exempel fungera likt andra sport föreningar och/eller arrangerar vissa evenemang och LAN-

träffar där flera personer samlas i en lokal för att träna tillsammans.

Tv-spel och lan föreningar har likheter med E-sporten där fokus är på spelen. Som exempel

på en TV-spelsförening kan vi ta Terebi Ge-mu vilka arrangerar tre stora tv-spelsträffar

årligen och bedriver veckoaktiviteter på tisdagar och torsdagar i vilka kallas TNG

(Tuesday/Thursdag Night Gaming). På dessa förekommer fritt spelande eller temakväller ofta

i anslutning till att populära spel släpps. Föreningen har även en lokal i Malmö kallad spelens

hus i vilken de tar ut en deltagaravgift som varierar från 50 kronor till 300 kronor.

6

Sveroks Programvaror Sverok har även utvecklat en del datasystem som de olika distrikten och föreningarna

använder som hjälpmedel angående spridning av information, hjälp med bidragsansökan m.m.

eBas: Är det system som Sverok använder för föreningarnas bidragsansökan och för att dela

ut pengar till föreningarna. Programmet är speciellt utvecklat av Sverok för att göra processen

med att söka bidrag från ungdomsstyrelsen enklare och snabbare, samt mindre

personalintensivt. eBas är helt nätbaserat och går till så att föreningarna skickar in sin

årsmötesrapport, verksamhetsrapport(vad föreningen gjort under året) samt sin medlemslista.

Föreningarna kan då baserat på de uppgifter de skickat in söka verksamhets och

medlemsbidrag från förbundet, de kan även söka flera gånger samma år om deras

medlemsantal ökat. Förbundets administratör ser över uppgifterna och kan då godkänna dem.

Även Sveroks arbetsgrupper och distrikt kan ta del av en del av informationen från vissa län.

Sverok säljer även eBas till andra organisationer.

Hitta.sverok.se: Är en sajt utvecklad och administrerad av Sverok som uppdateras med

information från ebas och som föreningarna kan lägga upp sig själva på, som skapar en karta

över Sverige där föreningarna finns upplagda och där de kan lägga upp information om

föreningen och kommande aktiviteter.

VoteIT: är ett projekt som är initierat av Sverok , utvecklat av Betahaus, samt finansierats av

Ungdomsstyrelsen, allmänna arvsfonden och folkbildningsrådet. Det är ett gratis verktyg

utvecklat för att hålla bättre beslutsmöten online, främst föreningsårsmöten. Med verktygets

hjälp kan man dela upp debatter enligt mötets dagordning, skriva in yrkanden som ligger till

grund för omröstningar samt använda sig av ett system för omröstningar online där datorn

räknar ut vilket förslag som vann.

Verksamhetsidé och mål. Sverok är ett ideellt föreningsförbund. De är även en politiskt oberoende organisation, detta

betyder att de inte är styrda av särskilda politiska intressen. På Sveroks hemsida skriver de att

deras mål är att med ideellt arbete kunna skapa en stark och levande spelhobby.

Medlemmarna i de olika föreningarna ges därmed chansen att utöva sitt intresse, på samma

sätt som utövare av andra hobby- och kulturverksamheter. Sverok stöttar spelhobbyn i Sverige

och bidrar även till utvecklingen internationellt genom att samarbeta med liknande utländska

organisationer. Den typ av spelkultur som Sverok arbetar med ska enligt deras hemsida

stärkas genom att:

Samla – Sverok ska samla spelare i en gemenskap präglad av spelglädje och

demokratiskt medbestämmande.

• Utveckla – Sverok ska skapa möjligheter för sina medlemmar att utveckla sin

verksamhet.

• Sprida – Sverok ska öppna nya vägar in i spelhobbyn så att fler får möjlighet

att ta del av den.

(http://www.sverok.se/sverok/forbundet/)

7

Målexempel Man sätter ut mer eller mindre specifika mål för varje år, samt går igenom det gångna årets

mål och hur väl de lyckades genomföra dem. Målen rör många områden inom Sverok, 2010

var målen indelade i Föreningsverksamhet, Spelhobbyn, Förbundsstyrelsen, Arbetsgrupper,

Kommunikation, Distrikten samt Internationellt. Två av målen man hade 2011 var att:

"Färre föreningar skall göra fel i ansökningsförfarandet och den totala

handläggningstiden skall därmed kortas."

"Att inleda en tvåårig folkbildningssatsning som fokuserar på hobbyverksamhet och

föreningskunskap och producerar ett utbildningsprogram som kan hållas levande på

sikt."

(http://filer.sverok.se/Riksmote2011/Handlingar2011.pdf)

Detta skall fixas till genom att

:"Föreningarna får direkt återkoppling på felaktiga och saknade uppgifter från

systemet. De har nu möjlighet att rätta till dessa direkt i samband med sin ansökan och

därmed korta ner handläggningstiden för sina bidrag."

"Styrelsen ska starta upp Bildningsprojektet. Ett samarbete har inletts med GRUL, en

avdelning inom Pedagogiskt Centrum i Göteborg som drivs av Göteborgs

kommunalförbund, som nu genomför projektet. Arbetet som kommer att fortgå under

2011 ska främst resultera i ett antal kompletta cirkelpaket. Samtidigt pågår ett arbete

för att göra det möjligt att enkelt webbanmäla intresse för olika uppslag till

studiecirklar. Målet är att skapa en tydligare väg in i cirkelverksamhet för våra

föreningar men också att skapa en alternativ instegsverksamhet vid sidan av den

ordinarie föreningsverksamhet där intresserade personer kan prova på verksamhet

genom cirkelformen."

(http://filer.sverok.se/Riksmote2011/Handlingar2011.pdf)

Hur ser organisationen ut? Sveroks organisation är indelad i olika delar med olika ansvarsområden. Den rikstäckande

delen är där förbundsstyrelsen sitter och arbetar kontinuerligt med att verkställa beslut för året

som Riksmötet har klubbat igenom. Distrikten hjälper föreningar på regional nivå.

Riksmötet Samtliga mål och stadgar för Sverok beslutas varje år av Riksmötet, som är organisationens

officiella årsmöte. På Riksmötet väljs varje år en styrelse som ska representera Sverok Riks

det kommande året; förslag till styrelse läggs fram i slutet av oktober. Riksmötet är även

Sveroks högst beslutande instans. Mötet går till så att föreningarna skickar 101 ombud som de

röstat fram. Under mötets dagordning går man igenom och beslutar om målen för kommande

år. Detta inkluderar stadgeändringar, motioner, budget och verksamhetsplaner för det

kommande året. Alla distrikt, föreningar och deras medlemmar har rätt till att lämna in

motioner till Riksmötet och dessa motioner diskuteras gemensamt av föreningsombuden och

styrelsen som sedan tar beslut i frågorna.

8

(http://www.sverok.se/sverok/forbundet/)

Sveroks Förbundsstyrelse Sverok är den rikstäckande organisationen, som leds av den sittande Förbundsstyrelsen.

Sveroks Förbundsstyrelse kan bestå av upp till tolv personer. Styrelsen utses under Riksmötet

och har ett verkställande arbetsutskott som består av tre personer: en heltidsanställd

Förbundsordförande, en heltidsanställd Förbundssekreterare samt en Vice

Förbundsordförande. Några av de arbetsuppgifter som förbundsstyrelsen har är: att ansvara

för att Sveroks verksamhetsplan efterföljs, arbetar fram nya strategier för hur verksamheten

bör styras, lägger fram verksamhetsberättelser och bokslut inför kommande årsmöte, håller

koll på den ekonomiska situationen samt vara de som representerar förbundet utåt.

Förbundsordföranden: Har i uppgift att bland annat att leda förbundsstyrelsen genom att

agera bollplank, dela upp arbetsuppgifter så att alla i förbundsstyrelsen får en rimlig

arbetsbörda, vara förbundets ansikte utåt i kontakt med bl.a. media, myndigheter och

samarbetspartners, se till att tidigare mål som riksmötet satt upp efterföljs samt att bearbeta

möjligheter och hot som upptäcks i arbetet med förbundet.

Förbundssekreteraren: Arbetar med att bland annat samordna och koordinera den

information som ska nå ut till förbundet. Detta gör förbundssekreteraren genom att

dokumentera och sprida information om vad som händer i förbundet så att resten av

förbundsstyrelsen kan koncentrera sig på sina egna uppgifter utan att riskera att missa någon

information. Förbundssekreteraren håller även koll på att förbundets arbete följer

verksamhetsplanen.

9

Sveroks förbundskansli Sverok har även ett förbundskansli där det jobbar åtta heltidsanställda och två timanställda

personer. Kansliets anställda har arbetsuppgifter som rör den praktiska delen av Sveroks

arbete med föreningarna:

Kanslichefen har det övergripande ansvaret för kansliets personal och statsbidragsansökan

för Sverok. Kanslichefen har även ansvar för kontakten med de olika distrikten inom Sverok

samt att ansvara för att de uppdrag som förbundsstyrelsen lägger på kansliet genomförs.

Kansliadministratören hanterar ansökningar om medlemskap i Sverok samt förmedlar

kontakter inom förbundet. Kanslivärden sköter rikskansliets lokaler, har hand om arkivering

samt sköter viss administration. Det finns även två timanställda Kansliassistenter som då och

då ringer upp slumpvist utvalda medlemmar i de olika föreningarna för att säkerställa att

medlemslistorna som skickats in till Sverok av föreningarna stämmer. Ekonomichefen

ansvarar för förbundets ekonomiredovisning och hjälper till med föreningsstöd inom ekonomi

samt är arbetsledare inom marknadsföring. Ekonomichefen har även hand om

personaladministrationen. Ekonomiadministratören sköter löpande bokföring, utbetalningar,

begäran om ersättning samt resehanteringar och ekonomirapporter. Ekonomiadministratören

har även hand om frågor gällande landstingsbidrag och distriktsstöd. Föreningsutvecklaren

hjälper och coachar föreningarna med tips om bl.a. lokalbidrag och distriktsstöd samt

samordnar utbildningarna inom Sverok. Systemutvecklaren underhåller och utvecklar

datorsystem som används av rikskansliet och distrikten. Systemutvecklaren fungerar som en

support för de medlemmar i någon av Sveroks föreningar som använder sig av datorsystemen.

Han har även hand om rikskansliets datorpark. Kommunikatören omvärldsbevakar, hanterar

förbundets kommunikationskanaler, hjälper föreningarna med kommunikationsfrågor samt

skriver pressmeddelanden.

Ideella arbetsgrupper Till sin hjälp har Sverok även ett antal ideellt arbetande arbetsgrupper som hjälper till med en

del olika saker som underlättar för förbundet:

Eventgruppen: arbetar med att arrangera olika mässor

Driftgruppen: sköter driften av hemsidor och webbservrar.

Intersektionella arbetsgruppen: arbetar med jämställdhetsfrågor inom Sverok.

Webbgruppen: utvecklar och administrerar Sverok-riks hemsida.

Forumgruppen: sköter förbundets webbforum.

Konventsgruppen: samlar och sprider kunskap om olika former av event samt främjar

nätverkande och utbildningar om Event.

Valberedningen Inom Sverok så finns det valberedningsgrupper på riks och distriktsnivå.

Valberedningsgruppernas uppgifter är bland annat att leta upp och intervjua olika lämpliga

kandidater till Sveroks olika förtroendeuppdrag inom antingen riksstyrelsen eller styrelserna i

distrikten, samt revisorer. Valberedningen på både riks och distriktsnivå har ett år på sig att

finna de mest lämpliga kandidaterna till de olika förtroendeuppdragen, då deras förslag till de

olika förtroendeuppdragen skall ligga till grund för Sverok riks/eller distriktsårsmöten. Vem

som helst får sitta med i valberedningarna och inga förkunskaper krävs.

10

Distrikten

Sverok är uppdelat i vad som för närvarande är tolv distrikt, vilka ingår i den övergripande

organisationen Sverok Riks. Distrikten hjälper Riks med att stödja de olika föreningarna som

finns inom respektive distrikt. Varje distrikt har sin egen styrelse som är vald på distriktets

årsmöte av representanter från föreningarna. För att bli vald till distriktsstyrelsen måste man

således vara medlem i en förening inom Sverok. Varje distrikt har sina separata årsmöten där

man beslutar om motioner, budget och stadgar vilka komplementerar Sverok Riks stadgar.

Distriktens främsta uppgift är att få ut bidrag från regioner och landsting till föreningarna,

men har sedan de bildades även fått en del andra uppgifter vilka varierar från distrikt till

distrikt. Distrikten har även varierande prioriteringar och förutsättningar, vilket också innebär

att verksamheten kan skilja sig från distrikt till distrikt.

De olika distrikten omfattar olika blandningar av städer, län samt föreningar. Till exempel så

omfattar Sverok Norrbotten endast Norrbottens län samt de olika föreningarna inom samma

län, medan andra distrikt kan innehålla flera län och föreningar. De olika distrikten lyder som

följer: Sverok Norrbotten, Sverok Västerbotten, Sverok nedre Norrland, Sverok Gävledala,

Sverok Mälardalen, Sverok Svealand, Sverok Stockholm, Sverok Östergötland, Sverok

Jönköping-Kronoberg, Sverok Väst, Sverok Kalmar-Blekinge samt Sverok södra

kulturdistriktet.

Verksamhetens position i det kulturella systemet? Det är svårt att placera in Sverok då det inte är själva organisationen utan föreningarna som

står för produktion och distribution. Sverok har dock utvecklat en del programvaror som de

även säljer. Sverok riks och vissa distrikt håller i utbildningar där föreningarna kan få hjälp

med marknadsföring, hur de ska gå tillväga när de ansöker om bidrag eller hur de tecknar

försäkringar. Detta placerar in både riks och distrikten under produktion och distribution.

Föreningarna hör till konsumtion av dessa.

Samarbetsaktörer Studiefrämjandet

Anledningen till att Sverok valde studiefrämjandet som samarbetspartner hade från början

flera förklaringar. En av förklaringarna var att medlemmarna redan under de första åren efter

starten ansåg att de kunde ha nytta av kunskaper i organisering. Flera studieförbund avfärdade

Sverok då de inte tyckte att de verkade vara en seriös verksamhet. På grund av att de flesta

Landsting ger bidrag till kursverksamhet försökte Sverok istället att uppmuntra medlemmarna

i distrikten att arrangera kurser, detta gav varierande resultat då några distrikt baserade en stor

del av sin ekonomi på kursverksamhet medan andra distrikt inte hade någon kursverksamhet

alls. Sverok försökte att starta ett eget folkbildningsförbund utan resultat innan man till slut

bestämde sig för att börja samarbeta med Studiefrämjandet.

Vi unga

Vi unga är en barn-och ungdomsorganisation med en mängd skiftande aktiviteter, vad som

arrangeras är upp till de som startar upp föreningarna. Ett av kraven är att det skall vara

alkoholfritt under aktiviteterna. Vi unga bildades i Borås den 18 juni 1955 av Svenska

11

Landsbygdens Studieförbund, och Svenska Landsbygdens Ungdomsförbund. Organisationen

ser ut ungefär på samma sätt som Sverok med en riksorganisation i toppen, därunder de olika

distrikten och under distrikten så finns alla föreningarna. Representanter från Vi unga har

bland annat gjort en jämställdhetsundersökning på Sveroks riksmöte.

Ung media

Ung media är en ideell riksorganisation för medieintresserade unga. Deras syfte är att stödja

unga medieproducenter samt att arbeta för att ungas rätt till tryck-och yttrandefrihet ska

respekteras. Ung media hjälper sina medlemmar genom att dela ut föreningsstöd, utfärda

presskort samt att anordna utbildningar.

Sverok samarbetar med Ung media i frågor som gäller jämställdhet och diskriminering. Ung

media och Sverok har gemensamt ansökt om bidrag till ideella organisationers interna arbete

mot diskriminering och för jämställdhet, som delas ut av Ungdomsstyrelsen. Syftet med att

arbeta tillsammans är enligt Ung media att spara på administrativa resurser samt att uppfylla

Ungdomsstyrelsens krav på samarbete.

LSU

LSU är en samarbets-och intresseorganisation för ungdomsorganisationer i Sverige som

Sverok är medlem i. De utvecklar unga ledare och deras organisationer med hjälp av

ledarskaps-och organisationsutveckling.

LSU vill förbättra ungas villkor i Sverige och världen. De organisationer som är knutna till

LSU är oftast intresseorganisationer som baserar sin verksamhet på frågor gällande politik,

religion, etnicitet, sexualitet eller funktionalitet.

Sverok är medlem i LSU.

Amatörkulturens samrådsgrupp

Amatörkulturens samrådsgrupp är ett samarbetsorgan för rikstäckande, amatörkulturella

organisationer i Sverige som Sverok är medlem i. Rådet skall företräda

amatörorganisationerna gentemot myndigheter, institutioner och andra organisationer i frågor

som är av gemensamt intresse för medlemmarna. Rådets syfte är att öka kontakten mellan de

olika genrerna inom kulturfältet, stimulera kunskapsutveckling mellan forskare och praktiker

samt att verka för utveckling av amatörkulturen.

Bifrost och Hyperion

Sverok har även sammarbeten med dess systerorganisationer i Norge(Hyperion) och

Danmark(Bifrost) och har varit medlemmar i en sammarbetsorganisation mellan dessa vid

namn Imagine, vilken dock verkar ligga på is för tillfället på grund av att den varit dåligt

organiserad.

Sveroks ekonomi Hur ser då ekonomin ut för Sverok? Vi kommer att gå igenom ekonomin för år 2010 grundligt

då det är det senaste året som har en färdig ekonomisk berättelse. (Siffrorna är här avrundade

och inte exakta)Sveroks intäkter låg då på 18 miljoner kronor, nästan alla dessa pengar

kommer från ungdomsstyrelsen. De pengar som Sverok får av ungdomsstyrelsen ska

användas för att ”Stödja ungdomars självständiga organisering och inflytande i samhället”.

12

Detta krav uppfyller Sverok enligt sin hemsida genom att man fördelar stödet bland

medlemsföreningarna och därmed låter medlemmarna ta direkt ansvar för gemensamma

resurser. Dessa pengar spenderades på vad som är uppdelat i den ekonomiska rapporten i 6

kategorier. Förbundsstyrelsens kostnader låg på 1.1.miljoner till arvoderingar och

styrelsearbete. Förvaltningskostnaderna låg på 5 miljoner och under denna ingår bland annat

Administration, IT-drifts-och Kanslikostnader medan den största utgiften här är

personalkostnader vilka också blev högre än de väntat då de tvingats hyra in vikarier på grund

av sjukdom. Till medlemmarna, alltså föreningarna gick 12.4 miljoner, alltså 68 % av de

totala intäkterna för 2010. Till Organisationen gavs 300 000, det mesta av dessa pengar har

gått till distriktskonferenser men under denna ingår även bland annat internationella kostnader

där kostnaden för Imagines årsmöte ingår. Under Allmänheten beskrivs de kostnader som

allmänheten får ta del av, som till exempel kostnader för Spelveckan och marknadsföring,

dessa kostnader gick på 1.3 miljoner. Kostnaderna för Riksmötet gick på 900 000. Andra

kostnader gick till VoteIT vilket sorteras separat då Sverok även fått öronmärkta pengar att ge

till detta projekt.

Följande är uppställning av Sveroks budget från 2008 till 2011.

Här kan vi se hur ekonomin förändrats de senaste åren, intressant kan vara att titta på hur lite

av pengarna som gick ut till föreningarna i förhållande till 2011.

Sveroks Målgrupper Sverok Riks huvudsakliga målgrupper är föreningarna och dess medlemmar, utövare inom

spelformerna som ännu inte gått med i Sverok och spelintresserade människor som är

obekanta med föreningslivet och förbundet. Utöver det satsar Sverok på att rikta sig mot

människor mellan 6-25 år och att öka intresset bland de underrepresenterade grupperna inom

Sverok som t.ex tjejer, eftersom killar är i majoritet vad gäller utövande av spel. Sverok

försöker även att utöka intresset för spelhobbyn rent allmänt. Beroende på vad föreningarna

har för sorts verksamhet så riktar de sig till de målgrupperna.

På grund av att Sverok ökat så kraftigt sedan 2009(De har ökat i antal medlemmar med cirka

50%) blir äldre siffror och undersökningar man gjort på olika målgrupper de faktiskt nått ut

till orelevanta och inga nya siffror släppts är det svårt att fastställa hur väl de nått de

målgrupper de vill ha.

Budget

Kostnader: Styrelsen Förvaltning Medlemmarna Distrikten Organisationen Allmänheten

År 2008 (Intäkter:16 840 662) 1 045 193 4 512 609 11 634 202 702 895 1 244 613

År 2009 (Intäkter:19 849 452) 1 205 128 5 712 124 11 942 121 459 640 1 545 923

År 2010 (Intäkter:18 022 003) 1 073 647 4 981 312 12 409 298 377 290 1 342 298

År 2011 (Intäkter:18 772 839) 1 038 608 4 637 600 8 717 121 288 713 105 343 725 700

Kostnader: Riksmötet Externfin. Proj. övr. kostn. Initiativpotten Totala kostnader

År 2008 (Intäkter:16 840 662) 1 303 293 36 076 20 478 881

År 2009 (Intäkter:19 849 452) 761 181 105 700 21 731 817

År 2010 (Intäkter:18 022 003) 943 179 21 127 024

År 2011 (Intäkter:18 772 839) 810 035 239 013 16 562 133

13

Publikundersökning Det har inte nyligen skett varken någon publik- eller marknadsundersökning. Den mest kända

rapporten som dock gjorts och haft anknytning till Sverok är ”Rollspel som

fritidssysselsättning” som gjordes av Ungdomsstyrelsen året 1996 på grund av debatten i

media angående barn och ungdomar som spelar rollspel och dylikt och hur de blir påverkade

av det. Efter Ungdomsstyrelsen rapport i mitten på 1990-talet inkom flera motioner till

riksdagen på grund av den dåvarande debatten i media och som menade på att ungdomar

påverkades negativt av våldet i rollspelen och därför ifrågasatte man statens bidrag till

föreningar såsom Sverok. Man ville få till beslut att riksdagen skulle avsluta att bevilja bidrag

till Sverok till dess att man gjort en grundlig utredning som verkligen visade spelens påverkan

på barn och ungdomar. Riksdagen avslog deras begäran med hjälp av Ungdomsstyrelsen

rapport ”Rollspel som fritidssysselsättning” i vilken man framhöll ungdomarnas positiva

påverkan av rollspel och även liknande motsättningar i media vid moralpanik.

Distrikten Distrikten inom Sveroks främsta mål är att få in pengar från region och landsting till

föreningarna, de söker bidrag från de egna regionerna och landstingen som de sedan i sin tur

delar ut till föreningarna och verksamheten inom distrikten. Sen de bildades har distrikten

även fått andra uppdrag som att erbjuda utbildningar i till exempel hur man startar en förening

eller hur man anordnar ett konvent.

Varje distrikt har likt riksmötet varje år ett årsmöte där man väljer styrelse för kommande år

och bestämmer mål och stadgar för verksamheten. Man behandlar även föregående års

protokoll över ekonomin och sätter en budget för det nya året. Förslag som lämnats in sedan

förra årsmötet tas upp och beslutas om och andra frågor som berör distriktet kan här tas upp

för diskussion. De bestämmer även en rekommendation angående föreningarnas

medlemsavgift.

Distrikt Stockholm

Distriktet Sverok Stockholm innefattar förutom Stockholms län även Gotlands län. Det har

funnits sedan 1991 och hade då cirka 25 föreningar, numera finns det över 300 föreningar i

distriktet.

Den nuvarande sittande styrelsen utgörs av 8 medlemmar. Den väljs varje år under

distriktsårsmötet som brukar hållas under våren. Styrelsen ska alltid ha en ordförande och

kassör medans resterande ledamöter årligen varierar från 5-7 stycken.

Distriktet har ett kansli beläget i Stockholm som alla föreningar kan nyttja men främst ska det

tjäna till administrativa ärenden. Arbetsgrupper har ansvar för hela verksamheten uppdelade

på flera grupper och projektgrupper är sådana som existerar inom en viss tidsram. Två

grupper som ses som fasta inom distriktet är kansligruppen som har hand om allt kring

kansliet och IT-gruppen som ansvarar för hjälp och drift inom det tekniska. I samma lokal

finns även en tryckverkstad som kan användas till självkostnadspris eller gratis om det gäller

information inom föreningen.

Det finns inga anställda i distriktet utan allt sker på ideell basis förutom vissa tjänster som

några gånger per år köps in som till exempel en redovisningsbyrå som årligen går igenom allt

finansiellt inför årsmöten.

14

Sverok Stockholms vision är att distriktet ska kunna hjälpa föreningarna att kunna möjliggöra

sina mål och att utvecklas i sin hobby. Att man jobbar för ett större fokus på kansliet och för

användningen och möjligheterna där till exempel med utbildningar och workshops och även

att nå ut till flera genom att synas mer genom internet och olika event.

Distrikt Svealand

Distriktet Svealand innefattar länen Värmland och Örebro. Det har funnits sedan 1997 då man

delade upp distrikten Sverok Mitt och Sverok Östra. Även 2010 skedde en delning då man

från Svealand nu skapade distriktet Sverok Mälardalen där Uppsala, Västmanland och

Södermanland län ingår. Man har haft kansli först i Västerås och sedan i Karlstad men då

distrikten för närvarande går på sparlåga riskerar lokalen att försvinna helt då man anser det

onödigt att ha kvar den då ingen verksamhet sker och ekonomin inte är den bästa. Region

Värmland har beslutat att för tillfället inte ge något ekonomiskt stöd till distriktet och på

grund av detta går heller inga bidrag ut till föreningarna inom Värmland, andra delar av

distriktet får dock fortfarande bidrag fast inte från region Värmland. Föreningarna får

fortfarande bidrag från Sverok Riks så man klara sig ekonomiskt. Distriktet har nu stora

problem med oenighet och inaktivitet som lett till avhopp i styrelsen där många är oklara med

vad som faktiskt händer.

Att jämföra distrikten Svealand och Stockholm är oerhört svårt då de är olika i så mycket som

till exempel storlek i både antal medlemsföreningar och yta. Svealand har haft svårt att hålla

sig aktiva och styrelsemedlemmar har ej informerat som de skall till föreningar i distriktet och

riks, de går mest på sparlåga och informationen på hemsidan om distriktet är skral. Även

Stockholm har haft svårt med administrationen och hade förra året jobbigt med

styrelsemedlemmar som hoppade av utan att göra sitt arbete först, nuvarande medlemmar i

styrelsen jobbar nu för fullt att komma ikapp med arbetet. Dock funkar Stockholms distrikt

bättre än Svealand då de är mer aktiva och även har ett eget kansli som de anordnar träffar

och utbildningar vid som inte Svealand har tillgång till att göra då de ej har ett eget kansli.

Stockholm har även de haft problem med att få pengar såsom Svealand har haft.

Föreningar

Hur fungerar det då för en förening inom Sverok? Hur söker man bidrag och vad finns det för

krav på en förening inom Sverok? Man behöver vara minst fem stycken för att bilda en

förening, som man sedan ansöker till Sverok om för att bli medlem där. En förening kan

syssla med vad som helst av de verksamheter som Sverok ansvarar för och man behöver inte

endast hålla på med en viss typ av spel utan blanda som föreningen själv vill. I en förening

ska minst 60 % av medlemmarna vara mellan 6-25 år gamla. När föreningen ansöker om

bidrag från Sverok så skickar de in medlemsregister och en årsmötesmötesberättelse som

visar vad de gjort under föregående år och vilka verksamheter som man kommer ägna sig åt

under året allt detta sker genom eBas som vi beskrev tidigare. Det finns inga krav från Sverok

på hur en förening ska använda sina pengar annat än att man använder dem så som

föreningens stadgar och det årsmötet har beslutat om. I samband med att man som besökare

går in på ett konvent som arrangerats av en förening ansluten till Sverok, så brukar man bli

erbjuden att bli medlem i Sverok samtidigt som man betalar inträdesavgiften i många fall är

detta även nödvändigt för att komma in alls. Detta är ett sätt för föreningen att få mer

bidragspengar eftersom verksamhetsbidraget baseras på medlemsantal och medlemmarnas

ålder. Föreningarna hävdar att det beror på att Sveroks försäkring endast täcker medlemmar

och att alla besökare ska vara försäkrade när de vistas under konventet. Detta är sant och en

15

mycket bra sak, men det går att ifrågasätta det faktum att föreningar får ut verksamhets- och

medlemsbidrag baserat på konventsbesökare som kanske endast var engångsbesökare och inte

alls intresserade av Sverok.

Yoikai

Yoikai är en av de föreningar som det går bäst för just nu i Värmland. Föreningen har sin bas i

Karlstad och den startades upp 2010 av Daniel Winter och Magnus Pettersson. Föreningen

startades i syftet att kunna finansiera konventet Yoicon, som var ett examensarbete av Therese

Lindahl. Arbetet med att arrangera Yoicon: 04 har precis dragit igång. På deras hemsida

beskrivs föreningen ”Yoikai är en ideell[sic] intresseförening som både främjar spelkultur

samt östasiatisk populärkultur i Karlstad. Varje år arrangerar vi konventet Yoicon i Karlstad.”

Nuvarande kassören Daniel Winter ställde upp på en kortare intervju om hur föreningen ser ut

idag och mycket av informationen om föreningen som vi tar upp här kommer från honom.

Yoikai är en spelförening som hittills har klarat av att inte söka pengar från kommunen i form

av till exempel kulturbidrag. Inte heller har de använt sig av sponsring i större grad, även om

de en enstaka gång fått sponsring av SF-Bokhandeln. Den största kostnaden för föreningar i

dagens läge är oftast lokalhyra men då Studiefrämjandet har ställt upp med gratis lokaler vid

varje event så har föreningen sparat in de pengarna och klarat sig mestadels på verksamhets-

och medlemsbidraget de fått från Sverok Riks. Resten av ekonomin har kommit från de

träffbidrag och cirkelpengar man kan ansöka om från Sverok och Studiefrämjandet. Intäkterna

går till att köpa inventarier och spel, bekostar event och konventet Yoicon samt täcker diverse

resekostnader.

Styrelsen utses på samma sätt som Sverok Riks och Distriktsstyrelserna; de väljs under

Yoikai’s årsmöte. Nuvarande styrelse består av sju representanter och två suppleanter.

Posterna är ordförande, kassör, sekreterare och fyra ledamöter. Årsmötet sätter upp

verksamhetsmålen, stadgar och budgeten för det kommande året. När ombud till

Distriktsårsmötet eller Riksmötet ska utses tar Yoikai upp det under ett styrelsemöte. Den som

visar intresse blir vald att vara ombud men om intresset är svalt behöver inte något ombud

väljas.

Föreningen samarbetar främst med Studiefrämjandet. Distrikt Svealand hjälper till när det

handlar om lån av inventarier, vilket inte händer ofta. Sverok Riks har vissa tjänster inom

föreningsstöd att tillgå, men Yoikai är en förening som är väldigt självständig och arbetar med

det administrativa på egen hand.

Yoikais Ekonomi

Föreningen Yoikai startades för att man skulle kunna ta ekonomiska beslut gällande konventet

Yoicon. Det var främst cafe och milersättning som var konventets kostnader då de fått tillgång

till sin lokal gratis av studiefrämjandet. De räknade att med caféverksamheten så gick

föreningen 2450 kronor plus vilket sattes in på föreningens bankkonto under juni månad.

Under hösten fick de 7450 kronor från Sverok i grundbidrag, samt 200 kronor träffbidrag för

en TV-spelsnatt de hållit. Pengarna användes till det andra Yoicon konventet, och när året var

slut hade man 9785 kronor på föreningens konto.

16

De satte sedan upp en budget för 2011, nu på att de skulle få 40350 i intäkter, dessa intäkter

blev nära på 10 000 kronor mer än de själva tänkt, där deras caféverksamhet gick plus och

gick nära 14000 kronor plus, även bidraget från Sverok blev högre än beräknat. Man skapade

även ett konto på Swedbank och skaffade ett kontokort för att underlätta vid inköp. De

redovisade inköp via detta på föreningens årsmöte och slutade året med 7872 kronor av

föreningens pengar på banken. Utgifter under året gick främst på inköp av inventarier vilket

gick på nära 26 000 kronor. Andra kostnader var för bland annat caféet, reseersättning och

promotion av föreningens konvent.

Diskussion - Styrkor och svagheter i verksamheten och hur de kan komma att

förändras i framtiden

Styrkor: En av Sveroks viktigaste styrkor är att de är ett förbund som i högsta grad styrs av

Demokratiska principer. Detta yttrar sig i att medlemmarna i föreningarna har rösträtt på

Riksmötet och att de därigenom kan vara med och påverka i princip alla frågor som tas upp

om den kommande verksamheten i Sverok. De som verkställer besluten i Sverok är även inne

på Sveroks internetforum och tar därmed del av de diskussioner som förs om många olika

sorters frågor som kan handla om allt som har med Sverok att göra.

En annan styrka är deras eBas. Med hjälp av denna så har man underlättat systemet för

bidragsansökningar för föreningarna och på så sätt möjliggjort för fler ungdomar att ta steget

från att endast vara en spelintresserad grupp till att organisera och engagera sig i

hobbyverksamheten.

Att man har ökat sitt medlemsantal kraftigt och att man har nått ut till folk tyder på en god

marknadsföring av föreningen. Sverok har en informativ hemsida, har grupper på både

Facebook och Twitter och förbundet visar upp sig ofta på konvent och åker runt till skolor för

att prata om verksamheten.

Svagheter: På grund av att Sverok är en ungdomsorganisation måste de ständigt finna nya medlemmar

som är i åldern upp till 25. Är en medlem över 25 mister Sverok de bidrag som ungdomar är

berättigade till. Även om det inte är ett hot i dagsläget så kan det i framtiden bli problem om

antalet medlemmar under 25 minskar.

Det råder en otydlighet kring Sveroks olika distrikt och vilka deras funktioner är. Distrikten

verkar ha gått från att vara kassakor till att ha fått andra funktioner såsom att verka som en

resurs eller ”Hjälpcenter” för föreningarna. Det finns även problem i många distrikt, dels att

en del distrikt har börjat kosta pengar istället för att generera inkomst.

Det ideella arbetet i Sverok kan ibland bli en svaghet då i princip vem som helst får jobba

med vad som helst inom föreningen. Detta innebär att vissa arbetsuppgifter som rör Sverok

inte blir utförda så bra som de skulle ha blivit om man hade professionella personer som

skötte alla uppgifter.

17

Får målen genomslag i verkligheten? De tre huvudmålen som nämns på Sveroks hemsida uppfylls eftersom man arbetar på att

utvecklas och vill hitta nya vägar för att utöka och förbättras. Man visar upp sig på konvent

och dylikt och har nått ut till många, och även ökat sitt medlemskap markant. Däremot går det

att argumentera att gemenskapen mellan olika föreningar skulle kunna vara starkare än vad

det är i nuläget.

18

Källförteckning

Otryckta

Muntliga

Intervju med Daniel Winter, kassör hos Yoikai, Studiefrämjandet, Karlstad,( 2012-03-14)

Intervju med Eli Pettersson, kassör Sverok Svealand, Haga, Karlstad,(2012-03-14)

Mailkontakt

Hélène Gabel – registrator, Ungdomsstyrelsen, (2012-02-23)

Johan Groth, Förbundssekreterare vid Sverok, (2012-03-02)

Webbsidor

http://www.sverok.se/ (2012-03-25)

http://wiki.sverok.se/wiki/ (2012-03-25)

http://forum.sverok.se/ (2012-03-25)

http://mote.voteit.se/ (2012-03-16)

http://www.voteit.se/om-voteit/ (2012-03-16)

http://www.ungmedia.se/2012/01/partner-i-jamstalldhet-funnen/ (2012-03-16)

http://www.amatorkultur.nu/ (2012-03-16)

http://www.lsu.se/adimo4/Site/LSU/web/default.aspx?AspxAutoDetectCookieSupport=1

(2012-03-16)

http://viunga.se/ (2012-03-16)

http://www.landsforeningenbifrost.dk/ (2012-03-16)

http://www.n4f.no/ (2012-03-16)

http://www.ungdomsstyrelsen.se (2012-02-22)

http://knowyourmeme.com/memes/subcultures/minecraft#fnr5 (2012-03-24)

http://yoikai.webs.com/ (2012-03-09)

19

Tryckta

Offentligt tryck

Rollspel som fritidssysselsättning: Ungdomsstyrelsen rapporterar 9. (1997). Stockholm:

Ungdomsstyrelsen

http://www.ungdomsstyrelsen.se/order_item/0,2568,,00.html?itemId=4028e58a001ca0d101001d62

8bd700a0

Mötesförhandlingar, Riksmötet 2011, Sverok

http://filer.sverok.se/Riksmote2011/Handlingar2011.pdf

Sveroks bidragsansökan till Ungdomsstyrelsen samt Ungdomsstyrelsens beslut för 2009,

2010, 2011 och 2012.

Sveroks ekonomiska rapport för året 2011.