Avdelningen för Nationalekonomi

Karlstads universitet

2013-05-30

GabonEn Nationalekonomisk analys

Uppsats

Per Jacob, Freddy Karlsson, Jonas Jesslen, Sebastian Hardin

811106/ 930707/920902/901104

NEGA07

vt-2013

1

Syfte: Syftet med den här rapporten är att analysera det ekonomiska läget i utvecklingslandet

Gabon, med fokus på ett flertal ämnesområden och hur dessa kan påverka det ekonomiska

välståndet. Rapporten ska avslutas med en slutsatts där analysen står till grund för ett

antagande om Gabons framtida ekonomi.

Vi har valt att färgkoda våra delar, för att visa vem som har gjort vad. Färgfördelningen ser ut

som följande:

Jonas Jeslsen: Lila

Fredrik Karlsson: Röd

Sebastian Hardin: Grön

Per Jacob: Blå

2

I slutet av 1400-talet anlände portugiser och upprättade handel med invånarna i landområdet

som senare skulle bli dagens Gabon. Senare kom även andra kringresande handelsmän från

England, Nederländerna, Spanien och Frankrike som också ville föra byteshandel. De

åtråvärda bytesvarorna som européerna framför allt ville ha var slavar och landets många

naturtillgångar. I utbyte fick invånarna bland annat handeldvapen och alkoholhaltiga drycker.

Detta blev en del i den så kallade ”triangelhandeln”1 där Européer precis som i Gabon

byteshandlade till sig slavar i stora delar av Afrika för att senare få råvaror från Amerika som

betalning när slavarna såldes där. Dessa råvaror fördes senare över Atlanten tillbaka till

Europa där råvarorna gjordes om till färdiga produkter som bland annat användes för att köpa

fler slavar att sälja.

Frankrikes del i Gabons historia tog fart när Fransmännen i slutet av 1800-talet koloniserade

landområdet som skulle bli Gabon och knöt denna till Franska Ekvatorialafrika. Det skulle

dröja ända till år 1960 innan Gabon blev ett eget självständigt land.

Men kontakterna med Frankrike har hela tiden funnits kvar. Frankrike har bland annat militärt

stöd i form av en amfibiebataljon stationerat i Gabon, och Gabonesiskt uran och andra

naturtillgångar säljs i stor kvantitet till Frankrike. Några av Gabons största handelspartner är

nämligen just Frankrike, Kina och USA. Det ska tilläggas att landet sedan dess

självständighet alltid haft positiv handelsbalans.

Vänskapen med Frankrike och landets goda villkor med låga skatter för utländska investerare

har lett till att Gabon fått allt fler utländska direktinvesteringar. (Direktinvestering är en typ av

internationella kapitalflöden i ett lands betalningsbalans som avser kapitaltillskott till ett

företag i ett annat land).2

Nedan följer en bild som visar hur de utländska direktinvesteringarna har ökat i Gabon. Den

stegvisa ökningen är ett gott tecken för landet trots rådande finanskris i omvärlden. Stabilitet

1 http://www.ne.se/triangelhandeln

2 http://www.ne.se/lang/direktinvestering?i_h_word=utl%C3%A4ndska%20direktinvesteringar

3

och god tillväxtpotential har lett till att länder som Kina, Indien och Malaysia har ingått avtal

med Gabons regering om att börja satsa i Gabons infrastruktur.

  3

Gabons naturtillgångar som Uran, Mangan (ett metalliskt grundämne)4 och framför allt olja

har bidragit starkt till att landet relativt sett till andra afrikanska länder har det bättre ställt än

sina grannländer. Men trots oljans bidragande möjliggörande utav ekonomisk tillväxt för

landet så har 20 % av befolkningen 90 % av inkomsterna. 80 % procent av befolkningen får

alltså dela på de kvarvarande 10 % av inkomsterna som blir över.5

Observera att den illustrerande bilden ovan inte är helt skalenlig.

Gini-koefficienten är ett mått som visar inkomstfördelningen i ett land från 0 till 1. Om Gini-

koefficienten är 0 så är landet maximalt jämlikt medan om Gini-koefficienten är 1 så är landet

maximalt ojämlikt. Gini-koefficienten i Gabon är 0,7 vilket kan jämföras med Sveriges

0,363.6

3 : http://www.egypt-import-export.com/en/country-profiles/gabon/investing-34 http://www.ne.se/lang/mangan

5 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1

6 http://www.scb.se/Pages/TableAndChart____303237.aspx

4

Den främsta inkomstkällan i dagsläget är oljan som stod för hela 50 procent av landets BNP

år 2010. Oljan kommer fortsättningsvis även ytterligare några år i framtiden att vara en stor

del i Gabons ekonomi. Men oljan är inte oändlig, och för ett par år sedan så började Gabon att

mer aktivt jobba på att bredda landets inkomster. Detta är bra för framtiden då de ser till att

minimera beroendet av icke förnybara naturtillgångar som just olja och uran.

En annan viktig del är att förvalta pengarna som kommer ifrån oljetillgångarna på ett

förnuftigt vis. Ett exempel som får anses vara framgångsrikt är Sveriges grannland Norge som

investerar alla sina oljepengar i ”statens pensionsfond”. Deras oljefond har ökat stort i värde

de senaste åren.7 Att investera sina pengar till framtida generationer kan på lång sikt göra

mycket för landets välstånd och utveckling. En modell av Galor och Mountford visar vad ett

land borde göra för att säkra sin ekonomiska framtid.

Modellen går ut på att det finns fyra stycken grundelement. Från start så antar man att en

malthusiansk process alltid sker när teknisk utveckling saknas. När teknisk utveckling saknas

så höjs inte inkomsterna per capita.

Det andra steget handlar i slutändan om att familjer i större utsträckning väljer att ge sina barn

bättre utbildning därför att efterfrågan på utbildad personal har blivit större. Därmed kan deras

barn se fram emot högre löner. Varför? Jo för att teknisk utveckling i större grad kräver

utbildad personal och teknisk utveckling gör företagen lönsammare. Detta på grund av

företagen kräver mindre, men mer utbildad arbetskraft för att sköta det maskineri som

industrin nu börjar domineras utav.

Det tredje steget är en uppföljare på det andra steget som gör att den tekniska utvecklingen

fortsätter. Detta på grund av att den nu utbildade befolkningen kan fortsätta att pådriva den

tekniska utvecklingen genom nya innovationer.

Det fjärde steget är att när länder specialiserar sig på olika produkter så ökar utbudet och med

frihandel så får man en stor marknad där man kan sälja utbudet. Detta leder till högre vinster

som i sin tur leder till att företagen kan skaffa fler maskiner. De behöver då inte lika mycket

personal, men de som anställs måste vara välutbildade.8

7 http://www.regjeringen.no/nb/dep/fin/dep/underliggende_etater/statens-pensjonsfond---utland.html?id=2704108 http://www.ne.se/lang/gabon/179087

5

Gabon förklarade sig oberoende från Frankrike 17 augusti 1960. Men trots detta så

influerades som sagt Gabon av Frankrike. Gabons valuta, CFA franc, och Central Bank9

delades med flera andra Afrikanska länder. När Gabon blev oberoende så var dess ekonomi

relativ primitiv. Om man skulle använda sig av Rostows stadium teori så skulle man kunna

placera Gabon i det Traditionella stadiet. Men efter det att landet blev oberoende så öppnade

landet för investeringar från utlandet och började lägga grunden för institutionella reformer10.

Landet började investera i sin infrastruktur och därmed utvecklade sin ekonomi till Rostows

förstadiet till genombrott.

Något som hjälpte det unga landets ekonomi var när olja upptäcktes i början av 70 talet nära

kusten till Gabon. Landet fick två stora ekonomiska tillväxter under 70-talet när oljepriset i

världen steg. Detta visar att Gabon hade blivit en resursbaserad tillväxtekonomi enligt Jeffrey

Sachs tillväxtmönster. Förutom oljan så exporterade landet timmer och mangan som drev på

tillväxten ytterligare när priserna på dessa råvaror steg.

Man kan se landets tillväxt11 i grafen, från 1981 till nutiden:

19811983

19851987

19891991

19931995

19971999

20012003

20052007

2009

-20-15-10

-505

101520

BNP, tillväxt

Vi ser här hur Gabons resursbaserade ekonomi lämnar landet utsatt för ekonomiska kriser i

världsekonomin. Asien krisen under slutet av 1990-talet och Finanskrisen i slutet av 2000

talet sänkte efterfrågan på olja, vilket ledde till negativ tillväxt för Gabon.

Om man kollar oljepriset under denna tid så kan man se hur ett mönster uppstår:

9 https://www.beac.int/10 http://www.en.legabon.org/discover-gabon/understand/modern-gabon11 http://www.indexmundi.com/gabon/gdp_real_growth_rate.html

6

När oljepriset går upp får Gabon en tillväxt, medans om oljepriset sjunker får Gabon en

negativ tillväxt. Man kan se också att oljeprisökningen i början av 1990-talet fick en

kraftigare tillväxt för Gabon än den gjorde 2007. Detta kan tyda på att Gabon har börjat

bredda sin ekonomi så pass att ekonomin inte är beroende av oljepriset. Kan även betyda att

Gabons oljereserver börjar ta slut12.

Oljan har pressat ut andra möjliga tillväxt möjligheter som kan ses med

naturresursförbannelsen. Detta är att en naturresursekonomi inte behöver leda till ökad

tillväxt. Vad som behövs är institutioner över en viss nivå för att ekonomin ska "må bra" med

en naturresursekonomi ska ha en god tillväxt.

Gabon har påbörjat bredda sin produktion och har därmed startat upp flera speciella

ekonomiska zoner inom landet där det ska vara enklare för företag att fungera. Detta för att

försöka diversifiera sin ekonomi och därmed göra den mindre utsatt för ekonomiska kriser.

Men "merparten av landets invånare lever på odling för eget bruk samt jobb inom den

informella sektorn, det vill säga svartjobb av olika slag som gatuförsäljning."13 Detta kan

förklaras med Harris–Todaro modellen. Då industriella sektorns löner stiger kommer detta

locka in folk från jordbruken till städerna. Men då det inte finns jobb åt alla så kan detta leda

till att lönerna inte är så höga om man skulle dela upp de mellan de som arbetare och de som

12 http://www.eia.gov/countries/cab.cfm?fips=GB13 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon/Ekonomi

7

inte fått arbete än. Om sannolikheten att bli anställd är π. Vi får fram detta; Wu =3 Wa =1 Wu

*π= Wa som leder till 3*π = 1 π = 1/3

Där Wu är de urbaniserade lönerna medan Wa är lönerna i jordbrukssektorn.

Gabons inflation har fluktuerat kraftigt under den period vi har hittat data14 ifrån, som kan ses

här:

19801982

19841986

19881990

19921994

19961998

20002002

20042006

2008

-20

-10

0

10

20

30

40

Inflation

År

Infla

tion

En förklaring till detta kan vara att då Gabons centrala bank har flera länder med olika

ekonomier under den så är det svårt för banken att få kontroll över inflationen i ett enskilt

land. Om ett land behöver hög ränta för att dämpa en kraftig tillväxt med hög inflation i landet

så kommer detta påverka länder med långsammare ekonomier negativt, och viceversa. Detta

stärks med teorin om optimalt valutaområde15. Ett optimalt valuta område ska ha gemensam

kultur, språk och andra homogena områden. Annars måste regioner inom området vara öppet

för arbetskrafts flyttning eller intern devalvering/revalvering.

Visserligen för en gemensam valuta med sig fördelen att det förenklar handeln mellan

länderna inom valuta unionen. Detta skulle vara bra då forskning har visat att handeln mellan

Afrikanska länder är liten relativt till Afrikas handel med Europa16. Ökad handel mellan

Afrikanska länder skulle öka välståndet som vi ser under komparativa fördelar.

14 http://www.indexmundi.com/gabon/inflation_rate_(consumer_prices).html15 http://www.jstor.org/discover/10.2307/1812792?uid=3738984&uid=2&uid=4&sid=2110232337753716 KMMs föreläsning 6/5-2013

8

Gabon har fått bistånd nästan sedan dess oberoende, och steg till det nådde höjdpunkten 1994

då per capita biståndet var US$194 och har gått ner sedan dess. 2008 låg det på US$ 38 per

capita.17

Teori: Optimalt valutaområde är en teori som försöker tyda ekonomiers möjlighet att

Fungera som en enhet. Desto större valutaområde desto större marknad blir det. En stor

marknad är något positivt för ekonomin då de får inflytande på världsmarknaden, det blir

enklare att handla inom området och det blir enklare att se prisskillnaderna på varor något

som stärker konkurrensen. För att detta ska fungera så måste regionera som ska vara

medlemmar i det optimala valutaområdet vara ekonomiskt lika. De får inte vara för olika för

då kommer de steg som tas av centralbanken för att påverka ekonomin påverka de olika

ekonomierna olika. Ekonomierna inom området borde vara produktdiversifierade. De får inte

vara för beroende av en sektor av ekonomin. Ett alternativ till dessa är om rörelsen inom det

optimala valutaområdet är enkel att genomföra, som arbetskraft/löner m.m.18

Jeffrey Sachs tillväxtmönster (Bigsten, 2003 ) teori är indelad i fem olika tillväxtmodeller.

Den första är endogen tillväxt; denna tillväxt skulle man kunna sätta in de mest avancerade

länder i. Det enda sätter för dessa länder att få tillväxt är genom teknisk utveckling, nya idéer

eller effektivisering av ekonomin. Resurser måste läggas på human kapital, såsom utbildning,

för att få ingång tillväxten.

Den andra är Hinna-ifatt-tillväxt; denna tillväxt modell innebär att länder som är teknologisk

avancerade men inte lika avancerade som de i endogen tillväxt får tillväxt genom att de

kopierar och sprider avancerad teknologi från de mest avancerade länder samt genom kapital

inflöden. Dessa länder får in ny teknik genom antingen import eller direktinvesteringar (10 %

av ägandet/kontroll). Vad de kan få problem med i framtiden är om de inte kan gå från

kopiera teknologi till innovation av ny teknologi. Dessa länder behöver ha fungerande

institutioner och säkerhet i äganden för att investerare ska känna att de kommer få avkastning

av sina investeringar.

Man skulle kunna se lite av Adam Smiths faktorer för ekonomisk tillväxt i dessa modeller.

Ny teknologi leder till ökad produktion som leder till billigare varor och mer lön till arbetarna

som då får ökad efterfrågan i samhället.17 http://www.landguiden.se/Statistik/Ekonomi?id=421&start=1963#countries=GAB18 https://www.iei.liu.se/stat/utbildning-grundniva/shk/internationella-relationer/filarkiv-internationella-relationer/2011/artiklar-nek/1.251005/Ek.Deb.JonungoSjholm.pdf

9

Den tredje tillväxt modellen är Resursbaserad tillväxt; denna modell innehåller de länders

vars ekonomi är beroende av råvaror. Tillväxten påverkas av priset på råvarorna, stiger

priserna så får de tillväxt, sjunker priserna blir det negativ tillväxt. Det finns flera problem

med denna tillväxt, det ger visserligen en chans för länder att använda inkomsten till att

investera i andra sektorer som kan expandera ekonomin. De flesta länder har varit i denna

tillväxt modell men i modern tid så är detta inte lika viktigt då kommunikationerna har

förbättrats och det har visat att resursbaserade ekonomier växer inte lika snabbt som icke

resursbaserade ekonomier.

Den fjärde tillväxt modellen är Malthusiansk nedgång; denna är som namnet antyder baserad

på Malthus teorier om befolkningsökning. Länder som har en befolkningsökning som är större

än produktivitetsökningen kommer att få en fallande inkomst per capita dåd et blir flera

människor som måste dela på inkomsterna. Sachs menar att detta kan ses i Afrika där den

tekniska utvecklingen inte håller jämnt med befolkningsökningen. (Personligen tycker jag att

man skulle kunna jämföra Indien med Kina för att se detta, Kina och Indien låg ganska lika

ekonomiskt sett men efter det att Kina genomförde ekonomiska reformer samt införde ett

barn-policyn så har Kina haft en långt högre tillväxt än Indien. Visserligen medför denna

policy demografiska problem längre fram.)

Den femte tillväxt modellen är ekonomisk isolering; denna kategori innebär att landet är

geografisk isolerat eller ekonomisk isolerat. Ekonomisk isolering kan antingen vara självmant

eller påtvingat av omvärlden. Detta kommer att betyda att landet inte kan handla med andra

länder och utnyttja sina komparativa fördelar, landet kommer inte investeras i för landet

kommer inte kunna exportera sina produkter och därmed kommer landet inte kunna importera

kunskap utifrån.

Rostows stadie teori är en teori om hur ett land rör sig till att vara oberoende från kapital

utifrån. Stadie teorin är uppdelad i fem stadier. Det första stadiet är det traditionella

samhället, samhället har ett tak på hur mycket som kan produceras och samhällets resurser går

nästan allt till matproduktionen. Man kan likna det vid ett bondesamhälle där man knappt nått

upp till första steget på Maslows stege19

19 Search for Understanding by Janet A. Simons, Donald B. Irwin and Beverly A. DrinnienWest Publishing Company, New York, 1987 (http://web.archive.org/web/20100211014419/http://honolulu.hawaii.edu/intranet/committees/

10

Andra stadiet är förstadiet till genombrottet; man börjar industrialisera landet, investeringar

görs och man kan nu börja ta risker då matproduktionen inte tar alla resurser. Man kan börja

känna säkerhet i systemet då institutionerna börjas bygga ut och marknaderna expanderas,

framtidstro finns. Samhället ändras från statiskt till ett samhälle i förändring.

Det tredje stadiet är Genombrottsstadiet; nu börjar samhället verkligen röra på sig. Tillväxten

tar fart av sig själv, nettoinvesteringarna, investeringar utöver ersättning av gamla

investeringar, ökar snabbt. Rostow definierade detta stadium då nettoinvesteringarna ökar från

under 5 procent av BNP till över 10 procent. Teknologi börjar användas i allt större

utsträckning. Centraliseringen påbörjas och en företagsklass föds.

Det fjärde stadiet är Vägen till mognad; investeringskvoten höjs ytterligare tills man når upp

till nästa stadium; Masskonsumtionssamhället; dagens i-lands samhällen.

Korruption och dess effekt på det ekonomiska välståndet:

Liksom många afrikanska länder har Gabon präglats av korruption. Det västcentralafrikanska

landets före detta president, Omar Bongo, hade posten som president i över 40 år, vilket gjort

honom till en av de ledarna på kontinenten som haft längst tid vid makten. Han var även en av

de yngsta. Han tog makten efter det att landets första president, Leon Mba, dött, till vilken

Bongo var vicepresident och efterträdare.

Omar Bongo styrde genom ett en-partisystem, med sitt ” Gabonese Democratic Party”. Trotts

titeln `President´ var det ingen demokrati. Bongo var i praktiken en diktator. När Gabon kom

över sin olja under 70-talet lär han enligt anklagelserna roffat åt sig stora summor pengar från

exporten av oljan för sin egen vinning, pengar som i så fall aldrig användes till bättre ändamål

än lyxvaror till landets redan rike president.20

FacDevCom/guidebk/teachtip/maslow.htm) ( 2012-12-02)20 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/2009688734480259.html

11

21

(Ovan ses en jämförelse mellan kontrollen av korruption i Gabon och Sverige.)

Familjen Bongo är vad som kan ses ligga bakom majoriteten av den korruption vi ser i landet.

Gabon har en av de högsta inkomstnivåerna söder om Sahara. Den ligger på 17´300 US dollar

per capita.22 Dock så är dessa pengar ojämnt fördelade.

Det finns en liten grupp inom landet som får mestadel av inkomsterna. Det finns ett toppskift

inom landet, som agerar likt ett sorts filter och tar stor del av resurserna. Familjen Bongo är en

del av detta filter, där inkomsterna från oljeexporten fastnar.

1990 växte trycket på regimen allt mer, i en efterfrågan på större politisk frihet och demokrati,

införde Omar Bongo ett flerpartisystem. Trotts detta fortsatte Bongo ha makten23. Hans parti

har alltid haft majoritet i parlamentet medan de övriga har haft mindre, nästan löjligt fåtal

mandat. Som situationen ser ut just nu i det gabonesiska parlamentet har Bongos parti, PDG,

114 mandat, medan de övriga 4 partierna i parlamentet delar på de övriga 6 mandaten.24

I presidentvalet 1998 såväl som det 2005 fick Omar Bongo en majoritet av rösterna.

Anklagelserna om valfusk var många. Det är känt att han knöt till sig flera av sina tidigare

motståndare på olika vis. På detta vis förlorade den splittrade oppositionen många medan

Bongo knöt fler till sig.

2009 dör Omar Bongo i cancer (trotts att regimen först förnekade det).25 Man anordnar då ett

extrainsatt presidentval senare samma år, där Omars Bongos son, Ali Bongo, blir vinnaren

och försäkrar familjen Bongos fortsatta styre över den lilla republiken, som nu pågått sedan

21 http://www.heritage.org/index/visualize?countries=sweden|gabon&src=heatmap22 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html 23 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/2009688734480259.html24 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=125 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/20096842740528108.html

12

Omar Bongo tog makten, 1967. Efter valet av Ali Bongo uppstod politiska oroligheter i

samband med anklagelser om valfusk och korruption. Myndigheterna räknade då om rösterna,

men vinnaren var fortfarande den yngre Bongo.26

Att Gabon präglas av korruptionen i så hög grad kan ge negativa effekter på investeringarna.

Det finns stora tvivel mot regimen och dess legitimitet. Att det finns sån litet tillit till systemet

skapar ett klimat där man inte vågar investera i landet. Man fruktar att kapitalet som

investeras i Gabon hamnar fel och att investeringen i sig då är till ingen nytta. Detta lockar

inte investerare, och det är en förslust för Gabons ekonomiska välstånd.

Korruptionen kan ha rötter från kolonialtiden, om man ska gå efter Easterly-Levines

hypotesen; att det system kolonialmakterna, i detta fall Frankrike, byggde upp, och som ska ta

vid när kolonialmakten lämnar kontinenten, grunden till en regim och institution som präglas

av motsättningar, splittring och avsaknad av anpassningspolitiska åtgärder. Den makt som tar

vid när landet blir självständigt har ett intresse av att gynna och ge privilegier till sin egen

krets. Denna grupp blir det elitstyre som kommer att sitta på majoriteten av landets researcher.

Gabon består av många olika etniska grupper. Bongo själv tillhör den muslisma minoritet som

1 % av landet består av. Man kan även säga att de institutioner kolonialmakten byggde upp

bara täckte ett fåtal områden. Det fanns inga intressen från kolonisatörernas sida att säkra

urinvånarnas rättigheter. Den avsaknaden lever delvis kvar idag.27

2003 Gabon röstade parlamentet, där Bongos parti som tidigare nämnt hade en egen majoritet,

igenom en grundlagsförändring som ger presidenten möjligheten att bli omval utan hinder,

man har alltså tagit bort taket för tidsperioden som en president får sitta på sin post och

öppnar nu för möjligheten att presidenten i praktiken kan sitta med denna post livet ut.28 Nu

när Omar Bongo är död är frågan hur länge hans son kommer att sitta.

2016 kommer nästa presidentval såväl som nästa parlamentsval äga rum, och med

korruptionen, de förgående valen som nästan helt avsaknad utveckling mot politisk mångfald

och den ojämna fördelning av inkomst som även den saknar förbättring, verkar det tyvärr som

om att ett fullt demokratisk Gabon med förbättrade förutsättningar och livsvillkor ligger långt

bort.

Till skillnad från dikaturer där folket är medveten om demokrati och har ett visst politisk

engagemang, så har Gabon en fattigdom som täcker nära 2/3 av befolkningen, och ger dem

små möjligheter till politisk aktivitet.

26 http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/10/20091013125354626911.html27 http://qje.oxfordjournals.org/content/112/4/1203.abstract28 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1

13

Fokus ligger snarare på överlevnad. Dessutom kan man peka ut avsaknaden av internet. Man

uppskattar att 8 % av befolkningen har tillgång till internet, vilket gör att få har tillgång till

den information som kan ses som nödvändigt för ett demokratiskt engagemang.10

Att korruptionen inte verkar avstanna kan bero på att kontrollen av korruption är näst intill

icke existerande. I Sverige är kontrollen hög och korruptionen hålls kraftigt tillbaka, men i

Gabon är den nästan en del av systemet.

Befolkningstillväxten och det nationella sparandet:

Gabon har en befolkning på 1,6 miljoner invånare, utspritt på sina 257´667 km2, vilket gör

detta centralafrikanska land väldigt glesbefolkat. Det bor i genomsnitt enbart sex personer per

km2. Majoriteten av befolkningen, drygt 86 %, bor inom städer och en stor del av dem i

huvudstaden Libreville, med sina 0,6 miljoner invånare, som ligger i landets västra del.

Landets befolkningstillväxt ligger på 1,93 %. Varje kvinna föder i genomsnitt 4,52 barn i

Gabon, vilket är mycket om vi tittar på samma siffror i Sverige, som är 1,67 barn per kvinna.

Dock så har Gabon en barnadödlighet som är mer än 20 gånger större än i Sverige. På varje 1

´000 födda barn dör 48´02 av dessa. I Sverige är samma siffra ´bara´ 2,73 döda per 1´000

födda.29 30(Befolkningen

uppdelat i ålder och kön. Diagram från CIS databas.)

Gabon har fördelning mellan unga och äldre så att det liknar en pyramid; ju längre upp i ålder

ju färre individer finns det. Den förväntade livslängden är 62 år och det finns få som blir äldre

än det.31 Vilket då leder till att diagrammet här över ser ut som det gör. Fördelning mellan

könen är relativt jämnt, men mellan åldersgrupperna är det som nämnt stora skillnader. En

majoritet av befolkningen är ungdomar och barn.

29 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html30 factbook/population/populationtemplate_GB.html-31 http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1

14

En stor faktor till att så många aldrig når högre ålder är på grund av smittor och infektioner.

Infektionsrisken i landet är hög. I Gabon drabbas folk bland annat av malaria, hepatit A och

över 5 % av befolkningen har HIV eller AIDS. Detta ger oss ett land där befolkningstillväxten

är beroende på att varje familj skaffar många barn, då chansen för alla barnens överlevnad är

liten. I praktiken behöver ett land (om vi räknar bort faktorerna in- och utvandring) ett

barnafödande på åtminstone 2,1 barn per familj. I Gabon har man ingen väsentlig in- eller

utvandring, och barnafödandet på 4,52 är ett resultat av det faktum att många av dessa barn

aldrig kommer att bli vuxna.32 Familjerna vill försäkra sig om att de får söner och döttrar som

kan försörja dem, då är chansen högre om man skaffar fler barn. Att så får når vuxen ålder

påverkar ekonomin. Många kommer aldrig in på arbetsmarknaden, då de dör i tidig ålder.

Att så många i Gabon har rört sig in tillstäderna skulle kunna förklaras med Harris-Todaro

modellen: Trotts att folk har haft ett arbete på landet trotts detta dragit sig till städerna, där det

finns arbeten som erbjuder högre lön. Det är alltså lönenivåerna som orsakar arbetskraftens

rörelser inom landet. Folk flyttar in till städerna trotts att arbetslösheten är stor. I Gabon

uppskattas den ligga på 40 %.33 Varför? Enligt Harris och Todaro lär chansen till jobb vara

lika för alla, vilket gör att chansen att komma i arbete blir likt ett lotteri. Och denna flytt av

arbetskraft mot städerna slutar inte förens löner jämnat ut sig, och gör jobben i städerna

mindre attraktiva.34

Trotts den stora oljeexporten hamnar det mesta av inkomsterna från denna export hos eliten i

landet. Gabon har en relativt hög per capita siffra, men fördelningen är inte den mest

optimala. Som tidigare nämnt äger 20 % av folket 90 % av inkomsterna. Denna ojämna

fördelning har skapat en fattigdom som täcker drygt 2/3 av befolkningen.35 Dessa livnär sig

ofta på hemmaproduktion. När majoriteten av invånarna lever i en sån situation blir sparande

svårt, då majoriteten av utgifterna går till att täcka sin överlevnad. Det finns oftast inget

utrymme för sparande eller investering.

Visserligen finns en medelklass med inkomst nog för sparande, men den uppskattas bestå av

drygt ¼ av befolkningen. Sen finns såklart överklassen, de 20 % som har nära alla inkomster.

32 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html33 http://www.irinnews.org/Report/61103/GABON-Poverty-amid-plenty-as-unemployment-booms34 Bigsten, Arne, Sida 61, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur, 200335 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html, http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1

15

Eftersom att oljepengarna är nästan exklusiva för just denna grupp kan sparandet bli högt.

Huruvida dessa investerar eller sparar är dock svårt att säga. Men ska man utgå från

befolkningens genomsnittliga sparande, lär majoriteten som lever i fattigdom dra ner det

genomsnittliga värdet. Alltså ett lågt hushållssparande.

När det kommer till det offentliga sparandet, så får ju staten in stora vinster från handeln med

utlandet, mestadel tack vara oljan som i stort sätt är den ända specifika inkomst Gabon har.

Då importen är så liten i jämförelse med exporten så går Gabon med en vinst som 2009 stod

för 45 % av BNP.36 Min uppskattning är att Gabon har ett stort offentligt sparande. I enighet

med Solows modell om tillväxten så har u-länder likt Gabon en större möjlighet till

sparande.37 Vi kan då även anta att det är det offentliga sparandet som står för mesta delen av

det nationella sparandet i Gabon, medan hushållen enbart står för en del av det.

38

(Bild från Bigsten, Arne, sida 49, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur 2003)

Hur har landets terms-of-trade utvecklats?

Ett lands terms-of-trade, eller relativpriset vid vilket handel mellan länder sker, definieras som

priset på exportvaror dividerat med priset på importvaror: Pexp/Pimp39. Det innebär att stigande

priser på exportvaror och fallande priser på importvaror ger landet bättre terms-of-trade och 36 http://www.oecd.org/dev/emea/40577718.pdf37 Bigsten, Arne, sida 47-50, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur 2003.38 Bigsten, Arne, sida 47-50, Utvecklingens ekonomi och politik. Studentlitteratur 2003.39 Husted, S & Melvin, M (2013), s. 73

16

att fallande priser på exportvaror och stigande priser på importvaror ger landet sämre terms-

of-trade.

19681970

19751977

19801982

19931996

19992001

20042006

1

112131415161

7181

91

OljaTräMangan

Grafen visar i den vertikala axeln hur många procent av Gabons totala varuexport de olika

varorna, mätt i pengar, utgör. Den horisontella axeln visar år. Olja(petroleum and products),

trä(cork and wood) och mangan(manganese ore and concentrates) är de tre största

varukategorierna i Gabons export för de år vi funnit information för. Grafen visar att Gabons

export domineras av olja vilket innebär att landets terms-of-trade är oerhört känsliga för

förändringar av oljepriset. Gabons import är väldigt diversifierad jämfört med dess export, så

förändringar i priset på enstaka varukategorier påverkar inte landets terms-of-trade nämnvärt. 40

19801983

19861989

19921995

19982001

20042007

20102013

0

50

100

150

200

250

Oljepris

Grafens vertikala axel visar oljepriset enligt ett prisindex(2005=100) som utgår från ett

genomsnitt av oljepriset på tre platser. Den horisontella axeln visar år.41

40 UN Yearbook of international trade statistics, datan år 1968-71 från 1974 års bok, 1975-78 från 1980 års bok, 1980-83 från 1984 års bok, 1993-96 från 1996 års bok, 1997-2000 från 2001 års bok, 2001-04 från 2004 års bok, 2005-06 från 2006 års bok41 http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/01/weodata/index.aspx , aggregerad data för världen, “Crude Oil (petroleum), Price index simple average of three spot prices (APSP); Dated Brent, West Texas Intermediate, and the Dubai Fateh”, åren 1980-2013

17

Gabons terms-of-trade följer i stort sett oljepriset i denna graf. Från 1980 till 1986 föll alltså

landets terms-of-trade för att hålla sig i ungefär samma nivå 1986-1998. 1998-2000 började

de stiga för att falla 2000-2001 och stiga ännu snabbare 2002-2006. 2008-2009 försämrades

landets terms-of-trade väldigt snabbt för att återhämta sig till 2011. Om oljepriset håller sig i

samma nivå som nu eller stiger ännu mer finns det goda skäl till att se ljust på Gabons

framtida terms-of-trade.

-I vilka branscher har landet en komparativ fördel?

Ett land har en absolut fördel i produktionen av en vara eller tjänst om landet är bättre än alla

andra länder på att producera varan eller tjänsten; landet kan alltså producera varan eller

tjänsten till lägst kostnad i hela världen42. En komparativ fördel har ett land i en bransch om

det antingen har sin största absoluta fördel i branschen i fråga eller har sin minsta absoluta

nackdel i den; det är alltså den bransch landet är bäst eller minst dåligt i43. Vi använder oss av

Heckscher-Ohlinmodellen för att avgöra vilka branscher Gabon troligtvis har komparativa

fördelar i. Den säger kortfattat att skillnader i komparativa fördelar har sitt ursprung i

ländernas olika relativa fördelning av de två produktionsfaktorerna arbete och kapital. Det är

inte den absoluta storleken på kapitalstocken eller arbetskraften som är av intresse utan deras

förhållande. Om land A är har en större relativ fördelning av kapital än land B kan det

uttryckas som KA/LA > KB/LB.44

För att få ett exakt mått på huruvida Gabon har relativt mycket kapital eller arbete behövs

alltså data om det totala värdet på alla maskiner, fastigheter, fordon etc i landet samt data om

hur stor arbetskraften är. Då vi inte har fått tag i data om värdet på Gabons kapitalstock

tvingas vi använda en ”alternativ” metod för att ta reda på landets kapital/arbetskvot och

vilken relation den har till omvärldens. Vi använder landets BNP/capita för att få en

ungefärlig bild. Den blir inte fullständigt korrekt av flera anledningar: ett lands BNP är inte

lika med dess kapitalstock, BNP kan komma från många källor som inte är en stor

kapitalstock, ett lands befolkning är inte lika med dess arbetskraft etc. Dock ger en stor

kapitalstock landet en möjlighet till att skapa en stor BNP på samma sätt som en stor BNP

också kan användas för att skapa en stor kapitalstock. Få länder kan bli rika utan

kapitalackumulation. 2012 var Gabons BNP/capita $17,300 (2012 US$) vilket är 4 gånger

högre än de flesta andra afrikanska länder söder om Sahara och placerar landet på plats 78 av 42 Husted, S & Melvin, M (2013), s. 6943 Ibid, s. 7144 Ibid, s. 90fff

18

229. Med vår metod innebär detta att Gabon har komparativa fördelar i kapitalintensiv

produktion.45

Att Gabons jordbrukssektor anställde 60 % av de sysselsatta år 2000 och att jordbrukssektorn

2012 stod för 4,2 % av landets BNP talar knappast för att landet har en relativt stor fördelning

av kapital46. Dock kan det vara så att landets höga inkomstojämlikhet innebär att en mindre

del av befolkningen arbetar med väldigt kapitalintensiv produktion medan en större del

arbetar med arbetsintensiv produktion. Detta skulle kunna tyda på att landet fungerar som en

dualekonomi enligt Lewis modell. Detta innebär kortfattat att landets ekonomi består av två

sektorer: en modern, kapitalistisk med vinstmaximerande företag och relativt hög

marginalavkastning och en traditionell med främst familjejordbruk som inte är

vinstmaximerande och låg marginalavkastning.47

Slutsats:

Gabon är ett relativt ung afrikanskt land med stora naturtillgångar. Dessa utgör en stor del av

landets BNP, speciellt oljetillgångarna. Att Gabon är en råvarobeserad ekonomi är tydligt. När

priset på oljan går upp går Gabon med vinst i handel. Eftersom att landet är så råvaruberoende

är det nödvändigt att Gabon breddar sin ekonomi, naturtillgångarna kommer inte räcka för

alltid.

45 https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html 46 Ibid47 Bigsten, A (2011), s. 63

19

Gabon lider av korruption. Den skulle kunna spåras tillbaka till kolonialtiden, om vi följer

Easterlyns och Levins hypotes. Den menar att det system Frankrike byggde upp i Gabon var

begränsat. Institutionerna fanns bara till för att kolonisatörerna skulle kunna verka där, inte

mer. När man lämnade Gabon fanns då myndigheter som verken var väl utvecklade eller

säkerställde folkets rättigheter. I detta vakuum kan korruption uppstå. I detta korrupta system

drabbas den ekonomiska fördelningen och tilliten är låg vilket leder till att folk räds för att

investera i landet. Detta är ytterligare en anledning till att landet bör utvidga sin ekonomi.

Landet har tidigt varit öppet för frihandel, det finns få tendenser till protektionism. Detta är

relevant då Gabon i stort sätt livnär sig på dess export. Protektionism skulle vara negativt med

det i åtanke. Bytesbalansen är positiv, huvudsakligen tack vare oljan.

Korruptionen gör det visserligen mindre attraktivt att investera i landet, men Gabons försök

att bredda sin ekonomiska grund har lett till att direktinvesteringarna ökat kraftigt de senaste

åren.

Gabons terms-of-trade följer i stort sätt oljeprisets utveckling. Detta innebär att landets terms-

of-trade sjönk under första halvan av 80-talet för att hålla sig någorlunda stabila fram till

början av 2000-talet. Sedan steg Gabons terms-of-trade snabbt fram till 2013 trotts en

temporär nedgång 2008-2010.

Vår metod för att få en ungefärlig bild av var landets komparativa fördelar ligger leder oss till

slutsatsen att Gabon troligen har komparativa fördelar i kapitalintensiv produktion. Dock kan

detta vara missledande då ekonomin är väldigt beroende av en resurs; oljan.

Befolkningsökningen är relativt hög, genom det höga barnafödandet, dock hålls

befolkningsökningen delvis tillbaka p.g.a. fattigdom och sjukdom. Den fattiga delen av

befolkning utgör 2/3. Detta gör att det genomsnittliga sparandet för hushållen är lågt.

Inkomsterna går huvudsakligen till att säkre överlevnaden. När det kommer till det offentliga

sparandet så kan man utifrån omständigheterna anta att den är hög. Man har ett stort

handelsöverskott, en fattig befolkning där hemmaproduktionen är stor och en då låg

konsumtion. Det offentliga sparandet lär vara högt medan hushållens lär vara lågt. Detta gör

att det nationella sparandet huvudsakligen kommer från det offentliga.

Källor

-Husted, S. & Melvin, M. (2013). International Economics ninth edition, Courier

Kendallville, USA.

-Bigsten, A. (2011). Utvecklingens ekonomi och politik, Holmbergs i Malmö AB.

--Bigsten, A. (2003). Utvecklingens ekonomi och politik, Studentlitteratur, Lund.

20

-Department of economic and social affairs statistical office (1975). 1974 Yearbook of

international trade statistics, volume 1, United Nations, New York.

s. 355

-Department of international economic and social affairs statistical office (1981). 1980

Yearbook of international trade statistics, volume 1, United Nations, New York.

s. 377

-Department of international economic and social affairs statistical office (1986). 1984

International trade statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.

s. 577

-Department of economic and social affairs statistics division (1997). 1996 International trade

statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.

s. 390

-Department of economic and social affairs statistics division (2003). 2001 International trade

statistics yearbook, volume 1, United Nations Publishing Section, New York.

s. 368

-Department of economic and social affairs statistics division (2006). 2004 International trade

statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.

s. 435

-Department of economic and social affairs statistics division (2008). 2006 International trade

statistics yearbook, volume 1, United Nations, New York.

s. 399

-http://www.imf.org/external/pubs/ft/weo/2013/01/weodata/index.aspx , aggregerad data för

världen, “Crude Oil (petroleum), Price index simple average of three spot prices (APSP);

Dated Brent, West Texas Intermediate, and the Dubai Fateh”, åren 1980-2013. Visad 2013-

05-28.

-https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html , “Economy ::

Gabon”.(Visad 2013-05-27)

-https://www.cia.gov/library/publications/the-world-factbook/geos/gb.html (Visad 2013-05-

30)

- http://www.landguiden.se/Lander/Afrika/Gabon?p=1 (Visad 2013-05-30)

- http://www.heritage.org/index/visualize?countries=sweden|gabon&src=heatmap (Visad

2013-05-30)

- http://www.aljazeera.com/news/africa/2010/12/2010122984115531832.html (Visad 2013-

05-30)

21

- http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/10/20091013125354626911.html (Visad 2013-

05-30)

-http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/2009688734480259.html (Visad 2013-05-30)

-http://www.aljazeera.com/news/africa/2009/06/20096842740528108.html (Visad 2013-05-

30)

- http://www.ne.se/gabon/179087 (Visad 2013-05-30)