Tawheed (Monoteism)

8/8/2019 Tawheed (Monoteism)

1/68

Islamisk monoteism Tawheedversttning: Maria Hedman www.islamguiden.com

Lektion 1

Det r allmnt knt attTawheed r basen fr religionen islam och att det r exakt formulerat i frasen:La elaah

il-lal-laah (Det finns ingen Gud utom Gud) vilken faststller att det finns bara en sann Gud och att han allenafrtjnar att bli dyrkad. Denna tillsynes enkla formulan formar den skiljande linjen mellan Eemaan (sann tro pGud) ochKufr (otro), enligt grundsatsen i Islam. P grund av principenTawheed , anses den Islamiska tron pGud vara enhetlig och Islam rknas bland vrldens monoteistiska religioner tillsammans med Judendomen ochKristendomen. Likvl betraktas Kristendomen som en form av polyteism och Judendomen som en subtil form avavgudadyrkan enligt konceptettawheed i Islam.

Principen avTawheed r mycket djup och r i behov av nrmare frklaring, ven bland muslimer. Detta faktumillustreras tydligt av att vissa muslimer som ibn Arabee1 tolkadeTawheed som att Allah r allting och allting r

Allah ; att det enda som existerar r Allah. Detta r en form av panteism (tron att Gud och universum r ett) enligttraditionell Islam och fljaktligenKufr. Andra grupper av muslimer som t.ex. Mutazilah2 trodde att innebrdenav Tawheed var att frneka Allah s egenskaper och bekrfta att han finns verallt och i allting. Dessa ideravvisas ocks av traditionella Islam, och betraktas som ktteri. Det r till och med s att nstan alla sekter som

avfallit frn Islam frn Profetens tid till idag har brjat fara vilse runt principen omTawheed, d denrepresenterar grunden fr det gudomliga budskap p vilket Islam vilar och som predikats av alla Profeterna. Dehar infrt tankar och uppfattningar om Allah som r frmmande fr Islam; tankar och ider som fr mnniskanbort frn att dyrka endast Allah. D folk accepterade dessa hedniska filosofier om Allah , blev de mottagliga fren mngd vilseledande ider som d de accepterade dem ledde dem till att dyrka delar av skapelsen medan degav sken av att endast dyrka Allah.

Profeten(saw) sjlv utfrdade kraftiga varningar till muslimerna att akta sig fr sdana avvikelser som hade fallitp nationer fre dom. Han uppmuntrade dom att hlla sig nra den vg som han har trampat.3En dag nr han sattmed sina fljeslagare, ritade han en rak linje p marken. Han ritade sedan en serie av linjer som grenade sig ut pvardera sida om linjen. Nr fljeslagarna frgade honom vad han menade, pekade han p grenarna och sa tilldom att dom representerade dom olika vgarna som vilseleder i detta liv. Han fortsatte med att sga att i brjanav varje vg satt en djvul och inviterade folket in. Efter det, pekade han p den raka linjen i mitten och sa dem

att den representerade vgen till Gud. Nr fljeslagarna frgade efter vidare frtydligande, sa han dem att det varhans vg och han reciterade fljande vers:

Detta r Min rtta vg. S flj den, och flj icke (andra) vgar, s att de icke leder er bort frn Hans vg.(sura 6:153)

Det r drfr ytterst viktigt attTawheed klart frsts p det stt som Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) lrde detoch som det frstods av hans anhngare; annars kan man ltt hamna p en av dom mnga avvikande vgarnamedan man hvdarTawheed , ber, betalar Zakaah , fastar och gr Hajj . Allah, den mest visa, har visat p dettafenomen nr han sa i Koranen.

Och de flesta av dem tror icke p Allah, utan att (samtidigt) frbinda medhjlpare (med honom.)(sura 12:106)

Dom olika kategorierna av Tawheed

Bokstavligen betydertawheed att frena (gra ngonting ett) eller att bekrfta ngots enhet, och det kommerfrn det arabiska ordet(wahhada) som ensamt betyder att frena, ena eller befsta. Men nr termenTawheed anvnds och refererar till Allah (t.ex.Tawheedullah ), betyder det att frverkliga och upprtthlla Allah s enhet ialla mnniskors handlingar som direkt eller indirekt relaterar med Honom. Det r tron att Allah r En, utanpartner i Hans herravlde eller i hans handlingar(Rubiibeeyah), En utan likhet i hans vsen och attribut (asmaawa Sifaat ), och En utan rival i hans gudomlighet och i dyrkan(Ulooheeyah/ Ebaadad). Dessa tre aspekt formargrunden fr dom tre kategorier som vetenskapen omTawheed traditionellt har delats in i.


2/68


Tawheed ar-Roboobeeyah (att upprtthlla enhet i Allahs herravlde)Tawheed al-Asmaa was-Sifaat (att upprtthlla enheten av Allahs namn och attribut)Tawheed al-Ebadaah (att upprtthlla enheten i dyrkan till Allah)

Dom tre lappar ver varandra och r oskiljbara till den kategori att den som tar bort ngon av dom harmisslyckats att fullflja frutsttningarna frTawheed . Att utesluta ngon av ovan nmnda aspekter avTawheed refereras till somShirk (att dela); att associera partners med Allah , som, i islamiska termer, r detsamma somavgudadyrkan.

Ndvndigheten att nrma sig principen avTawheed p ett analytiskt stt uppstod nr Islam spreds till Egypten,Persien, Indien osv och absorberade kulturerna i dessa omrden. Det r bara naturligt att frvnta sig att nr folkfrn dessa lnder steg in i Islams flla, s skulle dom bra med sig rester av deras tidigare tro. Nr ngra av dessakonvertiter brjade att uttrycka sina sikter i skrift och i diskussioner med deras olika filosofiska koncept omGud, uppstod frvirring och i denna frvirring blev den enkla frenade tron p Islam hotad.

Tawheed ar-Ruboobeeyan (att upprtthlla enheten av Allahs herravlde)

Denna kategori r baserad p det fundamentala konceptet att Gud ensam skapade allt nr detfanns inget.

Ruboobeeyah kommer ifrn ordet Rabb (Herre). Eftersom Gud r den enda riktiga makten som existerar r dethan som gav allting frmgan att rra sig och att frndras. Ingenting hnder i skapelsen utan att han tillter detatt hnda. Som en bekrftelse p denna realitet brukade Profeten Muhammed(saw) ofta upprepa frasen La hawlawa la quwwata illaa billaah (Det finns ingen kraft utan Allah s vilja/tilltelse).

Basen fr Ruboobeeyans koncept finns i mnga Koranverser. T ex sger Allah .

Allah r alltings Skapare och Han r Beskyddare ver alla ting.(sura 39:62)

Fastn Allah har skapat er och ert hantverk (ocks?)(sura 37:96)

Och du kastade icke nr du kastade, utan det var Allah som kastade4 (sura 8:17)

Ingen svrighet drabbar utom med Allahs tillstnd(sura 64:11)

Profeten(saw) fullndade det hela genom att sga: var medveten om att om hela mnsklighetensamlades tillsammans fr att gra ngot fr att hjlpa dig, s kan dom bara gra ngot fr digsom Allah redan har skrivit fr dig. Likas, om hela mnskligheten samlades fr att skada dig,skulle den endast kunna skada dig med det som Allah redan har skrivit ska hnda dig.5

Frn dessa ord frstr vi att det mnniskan uppfattar som tur och otur endast r hndelser frutbestmda av Allahsom en del av det test vra liv r. Hndelserna fljer mnster som Allah har skapat. Allah sger i Koranen:

O ni som tror! Bland era hustrur och era barn finns det (ngra som r) era fiender, s tag er i akt fr dem.(sura64:14)

Det vill sga, bland dom goda sakerna i livet finns det ett antal tester p ens tro p Gud. Psamma stt finns det tester i dom hemska sakerna i ens liv som nmns i versen nedan.

Och vi kommer att prva er med ngot av fruktan och hunger och frlust av egendom och liv och frukter, men

frkunna glada budskapet till dem, som hrdar ut.(sura 2:155)


3/68


Ibland r mnstren igenknningsbara i handling och effekt och ibland inte, som i fall nr goda resultat kommerifrn dliga handlingar eller dliga resultat kommer ifrn bra handlingar. Gud har frklarat att visdomen bakomdessa tillsynes oregelbundna hndelser r oftast bortom mnniskans frstnd p grund av hennes bristandemjligheter att frst.

Men det kan vara s att ni ogillar ngot som r bra fr er och det kan vara s att ni gillar ngot som icke r brafr er. Allah vet, och ni vet icke.(sura 2:216)

Konsekvensen blir att mnniskans reella inflytande ver fljden av hndelser som formar hennes liv begrnsastill ett mentalt val mellan olika alternativ som presenteras fr henne och inte resultatet av hennes handlingar.Med andra ord mnniskan freslr och Gud frkastar. Synbar tur och otur r bda ifrn Allah och kan inteframkallas av lyckoamuletter, fyrklver, nskeben, lyckonummer osv eller av omen som fredagen den trettonde,krossa speglar, svarta katter osv. Faktum r att tro p lyckoamuletter och omen r en manifestation av en gravform avShirk i denna form avTawheed .

Vad betrffar att anvnda Koranen som en lyckosak eller amulett, eller bra Koranen i kedja fr att hlla detonda borta och f det goda s r det ngot som inte skiljer sig frn vad hedningarna gnar sig t. Varken Profeten(saw) eller hans fljeslagare gnade sig t detta, och Profeten(saw) sa: Vem som en infr ngot nytt i Islam sominte hr dit kommer att f det frkastat.6 Det r frvisso sant att kapitlen an-Naas och al-Falaq, uppenbarats frdet specifika ndamlet exorcim (bortdrivande av onda andar), men Profeten (sallalahu alaihi wa salaam) visadehur dessa skulle anvndas p ett korrekt stt. Vid ett tillflle d en besvrjelse drabbat Ali ibn Abi Taalib saProfeten t honom att lsa de tv kapitlen vers fr vers och d han(saw) blev sjuk lste han dem sjlv.7 Han skrevinte ner dem och hngde dem runt halsen, band dem runt armen eller runt vristen, inte heller sa han till andra attgra s.

Tawheed al-Asmaa was-Sifaat (att upprtthlla enheten av Allahs namn och attribut)

Denna kategori avTawheed har fem huvuddelar:

1. Fr att upprtthlla enheten av Allah s namn och attribut i frsta aspekten msteAllah refereras till p det sttsom Han och Hans Profet(saw) har beskrivit Honom utan att bortfrklara Hans namn och attribut genom att gedem annan mening n deras uppenbara mening. T.ex. sger Allah :

Och (att) Han kan straffa de hycklande mnnen och de hycklande kvinnorna och de avgudadyrkande mnnenoch de avgudadyrkande kvinnorna som hyser onda tankar om Allah. ver dem (skall) en ond hemskelse (falla)och Allahs vrede r ver dem. Och Han har frbannat dem och berett Helvetet fr dem.(sura 48:6)

ven om vrede r ett av Guds attribut r det felaktigt att sga att hans vrede mste betyda hans straff eftersomvrede och ilska r ett tecken p svaghet hos mnniskan och som sdan passar det inte Allah . Det som Allah harsagt ska accepteras p s stt att hans vrede inte r som mnsklig vrede, baserat p Allah s uttalande Det finnsinget som helst likt Honom(sura 42:11). Faktum r att likheterna mellan Guds attribut och dom som finns hos

mnniskan r lika endast till namnet. Nr attribut anvnds fr att referera till Gud, ska dom tas i dess absolutaform, fri frn mnniskans bristflligheter.

2. Den andra aspekten avTawheed al-Asmaa was-Sifaat involverar att referera till Allah somHan har refererat till sig sjlv utan att ge honom nya namn eller attribut. T.ex. Allah fr integes namnetal-Ghaadib (den arge), trots att Han har sagt att han blir arg, drfr att varken

Allah eller Hans budbrare har anvnt detta namn. Detta kan verka vara en liten detalj, menden mste hllas fast vid fr att frhindra falska beskrivningar av Gud.

3. I den tredje aspekten avTawheed al-Asmaa was-Sifaat hnvisar vi till Allah utan att ge Honom attribut ifrnhans skapelse. T.ex. beskrivs det i Bibeln och i Torahn fljande: Och Gud fullbordade p sjunde dagen det verksom han hade gjort. Och han vilade p sjunde dagen frn allt det verk han hade gjort.(Frsta Moseboken 2:2)Av

denna anledning har Judar och Kristna antingen Lrdag eller Sndag som en vilodag och under dessa dagarbetraktar man arbetet som en synd. Ett sdant pstende ger Gud ett attribut ifrn hans skapelse. Det rmnniskan som blir trtt av hrt arbete och behver sova fr att terhmta sig. I Koranen beskriver Allah sig


4/68


tvrtom p fljande stt: Slummer vervldigar Honom icke, icke heller smn.(sura 2:255)P andra stllen iBibeln och Torahn, portrtteras Gud som att Han ngrar sina dliga tankar p samma stt som mnniskor gr nrdom upptcker sina misstag. D ngrade Herren det onda som han hotat att gra mot sitt folk(Andre Moseboken32:14)P samma stt frstr fullstndigt pstendet att Gud r en ande eller har en ande omrdet kring tawheed.

Allah refererar inte till sig sjlv som en ande ngonstans i Koranen, inte uttrycker profeten(sallalahu alaihi wasalaam) heller ngot liknande i Hadeeth . Tvrt om refererar Allah till Anden som en del av Sin skapelse.

Det finns inget som helst likt Honom, och Han r den All-Hrande. Den All-Seende.(sura 42:11)

Attributen av att hra och se r bland mnskliga attribut, men nr dom r attribut av den Gudomliga d r domutan jmfrelse i deras perfektion. Vad mnniskan vet om Skaparen r bara det lilla som Han har uppenbaratgenom Profeterna. Drfr r mnniskan tvungen att stanna inom dessa snva ramar. Nr mnniskan fritt lter sittintellekt beskriva Gud, faller hon ltt i fallgroparna och ger Allah attributen av Hans skapelse.

4. Den fjrde aspekten avTawheed al-Asmaa was-Sifaat fodrar att mnniskan inte ges attribut som tillhr Allah .T.ex. i nya testamentet ger Paulus Melchizedek, kung av Salem,(Frsta Moseboken 14:18-20)och Jesus det

Gudomliga attributet av att ha varken brjan eller slut.Denne Melkisdek var kung i Salem och prst t Gud den hgste. Det var han som mtte och vlsignadeAbraham, nr denne vnde tillbaka efter sin seger ver kungarna. Det var t honom Abraham gav tionde av allt.Frst och frmst betyder hans namn rttfrdig konung, vidare r han kung i Salem, det vill sgafredskonung. Han har ingen far, ingen mor och inget stamtrd. Hans dagar har ingen brjan, hans liv inget slut.Han r lik Guds son: han frblir prst fr alltid.(Hebreerbrevet 3, 7:1-3)

Dom flesta Shiit sekter (bortsett frn Zaidite av Yemen) har givit deras Imaam er gudomliga attribut avabsolut ofelbarhet, kunskap om det frflutna, framtiden och det osynliga, kunskapen att ndra det och att kunnakontrollera atomerna av skapelsen. Genom att gra s skapar dom rivaler som delar Guds unika attribut och somblir gudar bredvid Allah . (Se Faith of Shia Islam av Muhammed Riba al-Muzaffar)

5. Att upprtthlla enheten av Allah s namn betyder ocks att Allah s namn inte kan ges i dess bestmda form tillhan skapelse om inte ett prefix lggs till, Abd som betyder slav till eller tjnare till. Mnga Gudomliganamn r tilltna som namn i dess obestmda form som Raoof och Raheem fr mn eftersom Allah brukadeanvnde ngra av dom i dess obestmda form fr att referera till Profeten(saw).

Ett sndebud har frvisso kommit till er frn er sjlv, det r sorgligt fr honom att ni skulle komma isvrigheter, (han) nskar brinnande er (vlfrd, och han r srskilt) deltagande(Raoof) (och) barmhrtig(Raheem) mot de troende.(sura 9:128)

Menar-Raoof ( den mest Deltagande) ochar-Raheem (den mest Barmhrtige) kan bara anvndas fr attreferera till mn om det fregs av Abd s som i Abdu-raoof eller Abdur-Raheem, eftersom dom i sinabestmda former representerar en niv av fullndad som endast tillhr Gud. P samma stt r det frbjudet mednamn som Abdun-Nabee (slav till profeten), Abdul-Husayn (slav till Husayn) osv, namn dr folk gr sig tillslavar till andra n Allah . Baserat p denna princip frbjd Profeten(saw) . Muslimer att referera till dom som varunder deras beskydd som Abdee (min slav) eller Amatee (min slavflicka). (Sunan Abu Dawud)

Tawheed al-Ebaadah (att upprtthlla enheten i dyrkan till Allah )

Tawheed ar-ruboobeeyah ochTawheed al-Asma was-Sifaat mste fljas av deras komplement,Tawheed al-Ebaadah , fr atttawheed ska anses fullstndig enligt Islam. Denna sak r sammanfattad av det faktum att AllahSjlv har relaterat i klara termer att Mushrikoon (avgudadyrkan) under Profetens tid verensstmde i mngaaspekter med dom frsta tv formerna avTawheed , I Koranen sger Allah till Profeten(saw) att sga till deotrogna:

Sg: vem frser er med ert uppehlle frn himlen och jorden? Eller vem r det som har makt ver ronen och

gonen? Och vem uppvcker de levande frn de dda och frambringar de dda frn de levande? Och vem styralla angelgenheter? De kommer att sga: Allah . (sura 10:31)


5/68


Och om du frgar dem: Vem skapade dem? Kommer de frvisso att sga: Allah . (sura 43:87)

Och om du frgar dem: Vem snder ned vatten frn skyn och ger liv till jorden med det efter dess dd?Kommer de frvisso att sga: Allah.(sura 29:63)

Dom otrogna Mekkaborna visste alla att Allah var deras skapare, deras Herre och Hrskare men trots det gjordedet dom inte till muslimer enligt Gud. Faktum r att Allah sa:

Och dom flesta av dem tror icke p Allah, utan att (samtidigt) frbinda medhjlpare (med Honom.)(sura 12:106)

En del otrogna trodde ven p Uppstndelsen och p Domedagen och andra p det frutbestmda(Qadar) . Trotsatt Mekkabornas erknnande avTawheed och deras kunskap om Allah , klassade Allah dem som otrogna(Khuffaar) och avgudadyrkare(Mushrikoon) helt enkelt drfr att dom dyrkade andra gudar tillsammans medderas dyrkan av Allah .

Konsekvensen blir att den viktigaste aspekten avTawheed r Tawheed al-Ebaadah, upprtthllandet av enhetenav dyrkan av Allah . All form av dyrkan mste riktas endast till Allah drfr att endast han frtjnar att blidyrkad, och det r Han ensam som kan ge en man favrer som ett resultat av hans dyrkan. Vidare finns det ingetbehov av frbn eller mellanhand mellan mnniska och Gud. Allah betonar vikten av direkt dyrkan till honomallena genom att peka ut att detta var huvud orsaken fr mnniskans skapelse och krnan i Profetens budskap.

Allah sger:

Och jag har inte skapat den stora och den helt vanliga mnniskan (djinner och mnniskor) utom fr att de skalldyrka mig(sura 51:56)

Och bland varje folk uppreste Vi ett Sndebud (med lran:) Tillbed Allah och sky den onde.(sura 16:36)

Att frst syftet med skapelsen p ett fullstndigt stt r bortom mnniskans frstnd. Mnniskan r enbegrnsad skapelse och kan inte hoppas p att fullstndigt frst handlingarna hos den ondliga Skaparen. Gudgjorde det till en del av mnniskans natur att dyrka Honom, och han snde profeter och bcker med gudomligauppenbarelser fr att klargra aspekterna av syftet med skapelsen p det stt som finns inom mnniskan attkunna frst. Det syftet r som tidigare nmnts att dyrka Gud(Ebaadah) och profeternas huvudbudskap var attdyrka endast Gud,Tawheed al-Ebaadah . Konsekvensen r att den grvsta formen av Shirk r att dyrka andraistllet fr Allah eller vid sidan av Allah . I Sura al-Fatihah, som varje Muslim ber i sin bn minst 17 gnger perdag, str det i vers 4 Dig allena tillbeder vi och dig allena bnfaller vi om hjlp. Ett klart faststllande att allaformer av dyrkan ska bara riktas direkt till Den som kan svara, Allah . Profeten Muhammed(sw) konfirmerarkonceptet av enhet av dyrkan genom att sga: Om du frgar i bnen, frga bara Allah , och om du sker hjlp,sk bara ifrn Allah .8 Att mellanhnder inte behvs mellan Allah och mnniskan finns nmnd i mnga verser.

T.ex.:Och nr Mina tjnare frgar dig om mig, (sg): Jag r nra. Jag hrsammar den kallandes bn nr han ber tillMig. S de borde hrsamma Mig och tro p Mig, p det att de mtte flja den rtta vgen.(sura 2:186)

Och vi har helt skert skapat mnniskan och Vi vet vad hennes sinne viskar (till henne) ochVi r hennes nrmare n (till och med hennes) halspulsder.(sura 50:16)

Fr att konfirmeraTawheed al-Ebaadah innebr det att frneka alla former av medlare eller partners med Allah .Om ngon ber till dom dda fr att f deras influenser ver det levande eller sjlen frn dom som har dtt, s hardom gett Allah partners, drfr att dyrkan blir delad mellan Allah och Hans skapelse. Profeten(saw) har sagt utantveksamheter Bnen (duaa) r dyrkan(sunan Abu Dawud). Och Allah den Strsta och mest Glorifierade sa:


6/68


Tillbeder ni d det, istllet fr Allah, vilket icke alls kan gagna eller skada er?(sura 21:66)

Dom som ni kallar bredvid Allah r frvisso skapade varelser precis som ni.(sura 7:194)

Om ngon ber till Profeten(saw) , s kallade helgon, Jinn s eller nglar fr att frga om hjlpeller fr att be dem hmta hjlp ifrn Allah , d har dom ocks begttShirk .

Och om Allah berr dig med lidande, finns det ingen som kan undanrja det utom Han(sura 6:17)

Dyrkan(Ebaadah) p det Islamiska sttet, inkluderar mer n bara att fast, betala Zakaah, Hajj och djuroffer.Den inkluderar knslor som krlek, tillit och fruktan, som har styrkor som bara ska riktas till Gud. Allah har talatom dessa knslor och varnat mot att uttrycka dom som fljer:

Och det finns vissa bland mnniskorna, som t sig sjlva skaffar freml, andra n Allah, att dyrka, och lskadem, som de borde lska Allah. Men de troende r starkare i (sin) krlek till Allah.(sura 2:165)

Vill ni icke strida mot ett folk som har brutit sina eder och som har gjort sammansvrjningar fr att kra bortSndebuden och de var frst att brja med (fientligheter) mot er? Fruktar ni dem? Nej, Allah r mest Vrdig attni skall frukta Honom om ni r troende.(sura 9:13)

Och stt er lit till Allah om ni r troende.(sura 5:23)

Eftersom termenEbaadah betyder total lydnad och Allah r den ultimata lagstiftaren, r implimenten av ettsekulrt legalt system som inte r baserat p den gudomliga lagen(Shareeah) en akt av att inte tro p dengudomliga lagen och fullndandet av ett sdant system, en sdan tro konstituerar en form av dyrkan annan n

Allah (Shirk) . Allah sger i koranen:

Och den som inte dmer med det som Allah har snt ned, det r dessa som r de felande(Kaafiroon). (sura 5:44)

Hr r en viktig del avTawheed al-Ebaadah och det r att tillmpaShareeah , speciellt i lnder dr muslimernar i majoritet av befolkningen. Den gudomliga lagen behver bli terinfrt i mnga s kallade Muslimska lnderdr myndigheterna nu styr enligt importerade kapitalistiska eller kommunistiska konstitutioner, och Islams lagantingen helt saknas eller reglerar ngra f omrden av mindre vikt. P samma stt r det i Muslimska lnder drIslamiska lagen r i bckerna men dr sekulariserade lagar tillmpas, att dom behver fras i samma riktningsomShareeah eftersom den syftar p alla aspekter av livet. Att acceptera icke-Islamska regler i stllet frShareeah i Muslimska lnder rShirk och en akt avKufr . Dom som har mjlighet att ndra det mste gra det,medan dom som inte kan gra det mste tala mot det styret somKufr och beropa terinfrandet avShareeah .Om ven detta blir omjligt, mste ett icke-Islamisk styre bli innerligt hatat och fraktad fr Guds skull och fratt upprtthllatawheed .

1 Muhamma ibn Alee ibn Arabee fddes i Spanien r 1165 ek och dog i Damaskus r 1240 ek. Han pstod sig besitta inre ljus och kunskapom Allahs strsta namn, och talade om sig sjlv som helgondemonens sigill som han betraktade som ngot strre n att vara profet. Underrhundradena efter hans dd hjde hans fljeslagare honom till helgonstatus och gav honom titelnash-Shaykh al-Akbar (den store mstaren),men majoriteten av muslimer betraktar honom som kttare. Hans huvudsakliga verk ral-Futoohaat al-Makkeeyah ochFuroos al-Hikam(H.A.R Gibb och J.H Kramers , Shorter Encyclopedia of Islam , (Ithaca, New York: Cornell Universitu press, 1953), sid 146-7)2 En rationalistisk filosofisk skola bildad under Ummayyad perioden (dvs under tidigt 800-t ek) av Waasil ibn Ataa och Amr ibn Ubayad.Den pverkade Abbasid staten i ver hundra r och fortsatte att pverka islamisk tankeverksamhet fram till 1200-talet. (Shorter

Encyclopedia of Islam sid 421-6)3 Rapporterat av ibn Masood och registrerad av an-Nasaaee, Ahmad och ad-Daarimee4 Denna vers syftar p en incident som gde rum nr profeten (sallalahu alaihi wa salaam) tog jord i sin hand och kastade p fienden (i brjanav slaget vid Badr). Allah fick jorden att n fiendens ansikten trots att dom var lngt borta.5 Rapporterad av Ibn Abbaas och samlat av ar-Tirmidhee, se boken An-Nawawis forthy Hadith6 rapporterad av Aaeshah och samlad av Sahih Al-Bukhari, Sahih Muslim.7 Rapporterad av Aaeshah och samlad av Sahih al-Bukhari, Sahih Muslim och Abu Daawood8 Rapporterad av Ibn Abbaas och samlad av ar-Tirmidhee

LitteraturfrteckningThe Fundaments of TAWHEED (ilsmic monotheism) av Dr. Abu Ameenah Bilal PhilipsDen svenska Koranen versatt av Qanita Sadiqa, publicerad av Islam International Publications Ltd, 1988.Bibeln, Svenska Bibelsllskapets versttning 1981, Petra Bokfrlag.


7/68


Lektion 2

Dom olika kategorierna av ShirkStudierna avTawheed kan inte anses komplett utan att man har noggrant analyserat dess motsats,Shirk. I frralektionen nmndes lite om Shirk fr att ge exempel p nr tawheed blir ogiltig. I detta kapitel kommer vi att sep Shirk som ett separat mne vars viktiga betydelse Allah har pongterat i Koranen:

Allah kommer frvisso icke att frlta att en medhjlpare frknippas med Honom. Men Han kommer att frltavem helst Han nskar vad som helst som r mindre n det.(sura 4:48)

Eftersom att synda medShirk r det samma som att frneka sjlva syftet med mnniskans skapelse, r det engrav synd enligt Gud, och som sdan r det en ofrltlig synd.

Shirk betyder ordagrant partnerskap, att dela eller associera, men enligt Islam syftar det p att tillskriva partnerstill Gud i vilken form det n m vara. Fljande analys avShirk r indelad i dom olika kategorierna som harframkommit under studier avTawheed . Vi ska tittat p hurShirk kan uppst i omrdet kring Ruboobeeyah(Herreskap), Asmaa wa-Sifat (gudomliga namn och attribut) och slutligenEbaadah (dyrkan).

Shirk i Ruboobeeyah

Denna kategori avShirk syftar p att antingen tro att andra delar Allahs herreskap ver skapelsen som Hans jmlika eller nstan jmlika, eller att tro att det inte finns ngon Herre ver skapelsen alls. Dom flesta religisasystem faller in under den frsta aspekten avShirk i Ruboobeeyah , medan filosoferna och deras filosofier har entendens att falla in under den andra aspekten.

a) Shirk genom association

vertygelser som faller under denna del r dom som erknner en Gud eller en verlgsen varelse ver skapelsen,och som tror att hans dominans delas av andra mindre gudar, andar, ddliga, himlakroppar eller jordiska objekt.Sdana trossamfund refereras vanligen till som monoteistiska ( att ha en Gud) eller polyteistiska (att ha fleraGudar) av teologer och filosofer. Enligt Islam r dessa system polyteistiska och mnga representerar olika graderav avvikelser frn det gudomligt uppenbarade religisa system som ursprungligen baserades pTawheed.

Inom Hinduismen anses det hgsta gudomliga, Brahman vara ofrnderligt och evigt, det abstrakta opersonligaAbsoluta, i vilket allt har sin brjan och slut. Medan guden Brahma r den personifierade skaparen av universumsom formar en treenighet med den bevarande guden, Vishnu och den frstrande guden, Shiva. Shirk iRuboobeeyah uttrycks inom Hinduismen genom att man delar Guds skapelse, den frstrande och den bevarandemakten med andra gudar.

Den Kristna tron faststller att Gud visar sig i tre personer: Fadern, Sonen (Jesus) och Den Heliga Anden. Dessatre personer betraktas som en enhet, att dom delar en substans. Profeten Jesus r upphjd till gudomlighet, ochsitter p Guds hgra sida och dmer vlden. Den Heliga Anden som i den Hebreiska bibeln Guds medel fr attutfra sin kreativa makt. Konsekvensen blir attShirk i Ruboobeeyah frekommer i den Kristna tron genom attJesus och Den Heliga Anden r Guds partners i all Hans dominans, i deras tro att Jesus ensam uttalar domen verdenna vlden och i deras tro att Kristna fr ledning och hjlp av Den Heliga Anden.

I Yoruba religionen, som fljs av ver 10 miljoner mnniskor i Vst Afrika (huvudsakligen i Nigeria), finns deten suvern Gud,Olorius ellerOlodumare (Herre ver himlen). Icke desto mindre har den moderna Yorubareligionens karaktr att man har ett flertalOrisha gudar att dyrka, s att Yoruba religionen uppfattas som striktpolyteistisk. Konsekvensen blir att Yourba begr Shirk i Ruboobeeyah genom att fra ver alla av Gudsfunktioner p mindre gudar och andar.


8/68


Vanligt bland mnga Sufier (muslimska mystiker) r tron pRijaal al-Ghayb (andevlden), chefer somockuperar stationen som kallasQutub frn vilken vldens affrer styrs.

B)Shirk genom frnekande

Denna del kategori representerar dom varianter av filosofier och ideologier som frnekar Guds existens helt ellerdelvis. Det vill sga, i vissa fall statueras Guds icke existens (ateism), medan i andra fall hvdar man Hansexistens, men p det stt p vilket Han blev till frnekar man Hans existens (pateism).

Det finns ngra gamla religisa system i vilka Gud inte existerar, bland annat i Buddism, grundat av GuatamaBuddah. I den tidigare och mer strikta tolkningen av Buddism grs det klart att det inte finns ngon Gud utanmnniskans rddning beror endast p individen sjlv. S denna ldre riktning av Buddism kunde klassificerassom ett exempel pShirk i Ruboobeeyah i vilken Guds existens frnekas helt.

Ett annat gammalt exempel r Farao som levde under profeten Moses tid. Allah nmnde i Koranen att han

frnekade Guds existens och hvdade infr Moses och Egyptens folk att han, Farao var den enda sanna herren iskapelsen. Allah citerade honom nr han sa till Moses Om du tar en annan gud n mig, kommer jag skerligenatt kasta dig i fngelset.(sura 26:29)och till folket Jag r er Herre, den hgsta.(sura 79:24)

Darwins(d 1882)teori att mnniskan var en glorifierad apa blev accepterad och adopterad i dom socialistiskavetenskapsmnnens och filosofernas teorier under artonhundratalet eftersom det gav en vetenskaplig bas fr enicke existerande Gud. Enligt dem utvecklades religionen frn djuriskt till monotesitiskt lngs med mnniskanssociala evolution frn oberoende individer till en nationell stat och hennes psykologiska evolution frn apa tillmnniska.

Dom frskte att undvika frgorna runt skapelsen genom att hvda att det inte fanns ngonoch genom att gra Allahs attribut av att ha varken brjan eller slut till ngot han har skapat.Dom som idag tror p detta r dom som fljer Karl Marx, kommunister och socialistiskavetenskapsmn, som hvdar att brjan p alltings existens r en fljd av rrelser. Dom hvdardessutom att Gud r en figuration skapat av den styrande klassen fr att rttfrdiga deras styreoch fr att avleda den undertryckta massans uppmrksamheten frn realiteten av deraslevnadsfrhllande.

Ett exempel p denna form avShirk bland muslimerna r den som mnga Sufier likt Ibn Arabee hvdar attendast Allah existerar (allt r Allah och Allah r allt). Dom frnekar en separat existens av Allah och drigenomfrnekar dom Hans existens.

Shirk i al-Asmaa was-Sifaat

Shirk i denna kategori inkluderar bde den vanliga otrognas vanor av att ge Allah egenskaper frn hans skapelseoch ocks att ge det skapade Guds namn och attribut.

a) Shirk genom att frmnskliga

I denna aspekt avShirk i al-Asmaa was-Sifat , ges Allah formen och egenskaperna hos mnniskor och djur. Pgrund av mnniskans verlgsenhet ver djuren s anvnds oftare den mnskliga formen av avguda dyrkare fratt representera Gud personifierad. Konsekvent s skapas bilden av Skaparen i mlningar, skulpturer osv till enmnsklig form med de fysiska dragen hos dom som dyrkar dom. T.ex. Hinduerna dyrkar ett otal avgudar somliknar den asiatiska mannen och som anser att dom r manifestationer av Gud i skapelsen. Att moderna Kristnaanser att Profeten Jesus var Guds inkarnation; att Skaparen blev sin skapelse, r ett annat bra exempel p dennatyp av Shirk. Det har funnits mnga stora mlare som liksom Michaelangelo(d.1565), mlade bilder p Gud somen gammal naken europeisk man med lngt vit tjockt hr och skgg.


9/68


b) Shirk genom att upphja ngon/ngot till gud

Denna form avShirk i al-Asmaa was-Sifaat syftar p fall dr skapade varelser eller saker ges Allahs namn elleregenskaper. T.ex. var det en sed bland gamla arabiska avguda dyrkare att ge sina gudar namn som kom ifrnGuds namn. Deras 3 strsta gudar varal-laal som kommer av Allahs namnal-Elaah , al-Uzza som kommer ifrnal-Azeex ochal-Manaat som kommer ifrnal-Mannan . Under profeten Muhammeds(saw) era fanns det ocks enfalsk profet i en region av arabvlden som kallade sig Yamaamah, och som tog sig namnet Rahmaan som endasthr till Allah.

Bland dom olika shiitsekterna finns Nusayreeyah i Syrien, som tror att Profeten Muhammeds(saw) kusin ochsvrson Ali ibn Abee Taalib var en manifestation av Allah och gav honom mnga av Allahs kvalifikationer.Bland dom finns Ismailiterna som ocks r knda under namnet Agha Khaner som anser att deras ledare AghaKhan, r en inkarnation av Gud. Bland denna kategori r ocks Druserna av Libanon, som tror att FaatimidCaliph al-Haakim bi Amrillaah, var den sista manifestationen av Allah bland mnniskorna.

Ansprk frn Sufier (muslimska mystiker) som al-Hallaaj att dom har blivit ett med Gud och som sdanaexisterar som en manifestation av Skaparen inom Hans skapelse, mste ocks rknas till denna aspekt avShirk ial-Asmaa was-Sifaat. Einsteins teori om Relativitet och principen om ekvivalens mellan massa och energi somlrs ut i skolan idag r faktiskt ett uttryck frShirk i al-Asmaa was-Sifaat . Teorin faststller att energin varkenkan skapas eller frstras; den frndras bara till materia och vise versa. Men bde materia och energi r skapadevsen och de bda kommer att frstras som Allah tydligt har sagt:

Allah r alltings Skapare(sura 39:62)

Allt det som finns p (jorden) kommer att frgs(sura 55:26)

Teorin hvdar att massan och energin r eviga och att dom har ingen brjan och inget slut eftersom dom inte rskapade och frndras till varandra. Men, denna egenskap tillhr bara Allah som r den enda med varken brjaneller slut.

Darwins teori om evolutionen r ocks ett frsk att frklara evolutionen av livet och dess former frn livlstmateria utan Guds inblandning.

Shirk i al-Ebaadah

I denna kategori avShirk , r akten av dyrkan riktad till andra n Gud och belningen fr dyrkan sks hosskapelsen istllet fr hos Skaparen. Liksom i dom tidigare kategorierna, harShirk enligtal-Ebaadah tvhuvuddelar.

a) Ash-Shirk al-Akbar (Den stora Shirk )Denna form avShirk frekommer nr ngon form av dyrkan riktas till ngon annan n Allah. Den representerarden mest tydliga formen av avgudadyrkan som profeterna speciellt sndes av Allah fr att leda mnniskorna bortifrn. Detta koncept stds av Allahs uttalande i Koranen:

Och bland varje folk uppreste Vi ett Sndebud (med lran:) Tillbed Allah och sky Den Onde(Taaghoot) .(sura 16:36)

Taaghoot betyder vad som n dyrkas vid sidan av Allah eller istllet fr Allah. Till exempel, krlek r en formav dyrkan, som i sin perfektion, endast ska riktas till Allah. I Islam, visas krleken till Gud genom total lydnadtill Honom. Det r inte den sorts krlek som mnniskan naturligt knner fr skapelsen; till frldrarna, barnen,mat osv. Att rikta den typen av krlek till Gud r att snka Honom till nivn av Hans skapelse vilket rShirk i al-

Asmaa was-Sifaat . Krlek som r dyrkan r att totalt underkasta sig Guds vilja. Konsekvent sa Allah till Profeten(saw) att sga till dom troende:


10/68


Sg: Om ni lskar Allah, s flj mig, (d) kommer Allah att lska er(sura 3:31)

Profeten(saw) sa ocks till sina fljeslagare Ingen av er r en sann troende frrn jag blir merlskad av honom n hans eget barn, hans fader och hela mnskligheten1. Krleken tillProfeten(saw) r inte baserad p hans mnsklighet utan p det Gudomliga ursprunget av hansbudskap. S p samma stt som krleken till Allah, uttrycks den ocks genom total lydnad tillhans befallningar.

Allah sa i den slutliga uppenbarelsen:

Den som tlyder Sndebudet tlyder (sannerligen) Allah(sura 4:80)

och

Sg: lyd Allah och Hans Sndebud(sura 3:32)

Om mnniskan tillter krleken till ngonting eller ngon komma mellan henne och Allah, dhar hon dyrkat den saken. P detta stt, kan pengar bli ens gud och till och med ens tr kanbli en gud. Profeten(saw) sa: Den som dyrkar pengar kommer alltid att vara olycklig2 ochAllah sa i Koranen:

Har du sett den som tar sitt eget onda begr till gud?(sura 25:43)

Mycket eftertryck har placerats p det onda avShirk enligtEbaadah (dyrkan) eftersom det motsger sig syftetmed skapelsen s som Allah har uttryckt det:

Och jag har inte skapat den stora och den helt vanliga mnniskan (djinner och mnniskor) utom att de skalldyrka Mig.(sura 51:56)

StorShirk representerar den stora sorten av uppror mot Universums Herre, och r som sdan den ultimatasynden. Det r en synd s stor att den utplnar alla goda grningar som en mnniska kan tnkas gra ochgaranterar frvaren evig frvisning till Helvetet. Falska religioner baseras huvudsakligen p denna form avShirk. Alla system som skapats av mnniskan inbjuder dess fljeslagare att p ett eller annat stt dyrkaskapelsen. Dom Kristna ber till en man, en Guds profet vid namn Jesus, som dom hvdar r Gud frkroppsligad.Katolikerna bland dom Kristna ber till Maria som Guds moder, till nglar som Mikael (st Mikael) liksom tillmnskliga helgon, antigen verkliga eller phittade.

Muslimer vars akt av dyrkan faller in i denna kategori avShirk r dom som ber till Profeten Muhammed(saw)eller till mystiker i Sufi hierarkin av helgon och som tror att dom kan besvara deras bn, fastn Allah tydligt harsagt i Koranen:

Sg: om Allahs straff kommer eller om Timmen kommer ver er, vill ni tala om fr mig om ni d kommer attkalla ngon annan n Allah, om ni r sannfrdiga?(sura 6:40)

b) Ash-Shirk al-Asghar (mindre Shirk )

Mahmood ibn Lubayd rapporterade, Allahs budbrare(saw) sa: Det som jag fruktar mest ska hnda er rash-Shirk al-Asghar (mindreShirk ) Fljeslagarna frgade Oh! Guds budbrare, vad r mindreShirk ? Han svarade

Ar-riyaa (att skryta), fr Allah kommer att sga p uppstndelsens dag nr folk fr sin belning, G till dom somni skrt infr i den materiella vrlden och se om ni kan finna ngon belning hos dom.3


11/68


Mahmood ibn Lubayd sa ocks, Profeten(saw) kom ut och annonserade, O folk, akta er fr den hemligaShirk !Folket frgade, O Guds budbrare, vad r den hemligaShirk ? Han svarade, Nr en man reser sig upp fr att beoch frsker utfra bnen s vackert som mjligt fr att folk tittar p honom, det r den hemliga Shirk.4

Ar-Riyaa

Riyaa r att praktisera eller utfra ngon del av dyrkan fr att bli sedd och prisad av folket. Denna synd frstrall belning som dom goda grningar ger och ger den som utfr den ett allvarligt straff. Det r speciellt farligt,drfr att det r naturligt fr mnniskan att tr och njuta av att f berm frn medmnniskor. Att utfra religisahandlingar fr att imponera p folk eller fr att bli prisad av dom r drfr av ondo och det krver att mnniskanr mycket vaksam. Denna fara r markant fr dom troende vars ml i livet r att gra varje handling till enreligis handling riktad till Gud. Faktum r att sannolikheten att kunniga sanna troende skulle begash-Shirk al-

Akbar r liten, eftersom dess fallgropar r s tydliga. Men, fr de verkligt troende liksom alla andra, r chansenatt utfra Riyaa stor eftersom den r dold. Den uppstr bara genom att mnniskans avsikt frndras. Och dendrivande kraften bakom den r ocks stark, eftersom den kommer ifrn mnniskans inre natur. Ibn Abbaashnsyftade till verkligheten nr han sa, Shirk r mer dold n en svart myra som kryper p en svart sten, mitt i enmnls natt.5

S det krvs mycket omsorg fr att frskra sig om att ens avsikter r rena och frblir rena nr helst godagrningar grs. Fr att frskra sig om detta, r det brukligt i Islam att sga Guds namn fre man gr ngontingav vikt. En serie av Dua (informella bner) har ocks freskrivits av Profeten(saw) fre och efter varje naturlighandling som att ta, dricka, sova, att ha sex och ven fr att g p toaletten fr att f dessa vardagligahandlingar att bli en del i dyrkan och fr att utveckla hos Muslimerna en medvetenhet om Allah. Det r dennamedvetenhet, kallad Taqwaa, som slutligen frskrar att avsikten frblir ren.

Profeten(saw) gav ocks ett skydd mot dom oundvikliga formerna av Shirk genom att lra speciella bner somkan sgas nr som helst. Abu Moosaa sa, En dag hll Allahs budbrare en ceremoni och sa, O folk, fruktaShirk fr den r mer dold n en krypande myra. Dom som Allah ville frgade, Och hur undviker vi det som r mer doltn en krypande myra, O Allahs budbrare? Han svarade, Sg:

(Allaahumma Innaa naoodhu bika an nushrika bika shayan nalamuh, wa nastaghfiruka limaa laa nalamuh)O Allah, vi sker skydd hos dig frn att medvetet begShirk mot dig och vi ber om din frltelse fr vad vi inteknner till6

1 Rapporterad av Anas och samlad av al-Bukhari (sahih Bukhari) och Muslim (sahih Muslim)2 Rapporterad av al-Bukhari (sahih Bukhari)3 Rapporterad av Ahmad, at-Tabaraanee och al-Bayhaqee i az-Zuhd. Se Tayseer al-Azeez al-Hameed, sid 1184 Samlat av Ibn Khuzaymah5 Rapporterad av Ibn Abee Haatim och citerad i Tayseer al-Azees al-Hameed, sid 5876 Samlat av Ahmad och at-Tabaraanee.

Som litteratur har jag anvnd: The Fundamentals of TAWHEED av Dr Abu Ameenah Bilal PhilipsDen Heliga Quranen versatt av Dr Qanita Sadiqa


12/68


Lektion 3

Allahs frbund med Adam

Barzakh

I Islam finns det inget std fr Hinduernas tro p reikarnation eller fr sjlavandring genomatt sjlarna bebor en ny kropp efter det att kroppen har dtt. En del av dom som har tagit tillsig denna doktrin tror p en princip somKarma , dvs att dom grningar som en person harstadkommit i detta liv kommer att avgra i vilket tillstnd han kommer att terfdas till. Omhan var dlig, kommer han att bli terfdd av en kvinna i en lgre klass (kast) och om han varbra, kommer han att terfdas av en kvinna i en hgre klass som en gudfruktig eller helig manoch fortstta att terfdas till hgre klasser tills han har ntt det perfekta som en medlem avBrahminklassen. Nr han blir perfekt kommer cykeln av hans pnyttfdande att ta slut genomatt hans sjl lses upp och tervnder till sjlavrlden, Brahma, i en process som r knd somNirvana .

Enligt Islam och alla gudomligt uppenbarade religioner, s nr en person dr p jordenkommer han inte att terfdas frrn p Uppstndelsens dag. Efter vldens undergng,kommer alla mnniskor att stiga upp frn dom dda och dmas av Allah, den enda Gudenvrd att dyrka och den strsta Domaren. Frn den tiden en man dr tills det att hanteruppstr, frblir han i ett tillstnd som p Arabiska kallas frBarzakh . Det r intekonstigt att ngon som dog fr tusen r sedan, fr vnta i tusentals r fr att sedan slutligenterfras till livet, drfr att profeten(sallalahu alaihi wa salaam) har sagt att var och ens dd r brjanp uppstndelsen. Tiden existerar endast fr dom som lever p jorden. Nr en mnniska dr,lmnar hon tidzonen och tusen r verkar lika lng som en gonblinkning. Allah illustreradedenna realitet i en berttelse som han uppenbarade i suraal-Baqarah som handlar om en mansom tvivlar p Allahs frmga att teruppvcka en by, efter det att den dtt. S Allah fickhonom att vara dd i hundra r och nr han blev teruppvckt, frgade Han honom hur lngehan hade sovit. Han svarade, En dag eller en del av en dag.(sura2:259)P liknande stt r detmed personer som vaknar upp efter att ha legat lnge i koma som tror att endast en kort tideller ingen tid alls har passerat. Ofta sover man i timmar och nd knner man det som omman precis har stngt gonen nr man vaknar. S det r ingen mening med att frskafrestlla sig hur det r att vnta i rhundraden i Barzakh, eftersom tid i det tillstndet saknarrelevans.

Fre SkapelsenTrots att Islam frskjuter idn att sjlen fds p nytt, s menar Islam att ett barns sjl brjar attexistera under graviditeten och r ren vid barnets fdelsen p jorden.

Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) berttade att nr Allah skapade Adam, Ingick Han ett frbundmed honom p en plats som heter Namaan p Arafah dagen, sedan urskiljde han frn honomalla hans avkommor som skulle fdas till vrldens slut, generation efter generation, och spredut dom framfr Sig fr att ing ett frdrag med dom ocks. Han pratade med dom ansikte motansikte och sa: r jag inte er Herre? och dom svarade alla, Ja, vi vittnar om det. Allahfrklarade sedan varfr Han fick alla av mnniskoslktet att vittna att Han var deras skapareoch den enda sanna Gud vldig att dyrka. Han sa, Det var utifall att ni (mnniskor) skullesga p Uppstndelsens Dag, Sannerligen var vi okunniga om allt detta. Vi hade ingen aning


13/68


om att Du, Allah, var vran Gud. Ingen talade om fr oss att vi skulle dyrka dig. Allahfortsatte att frklara att det var ocks utifall ni skulle sga: Det var vra frfder somskapade partners (med Allah) och vi r bara deras avkommor; skulle du frgra oss fr vaddom lgnarna gjorde?(sura 712-173) . (1)Detta var profetens(sallalahu alaihi wa salaam) frklaring tillKoranversen i vilken Allah sa:

Och (minns) nr din Herre frambringade avkomma frn Adams barn av deras lnder ochlt dem bra vittnesbrd mot sig sjlva (och sade:) r Jag icke Herre? De sade: Jo, vi brvittnesbrd. (Detta gjorde Han) s att ni icke p Uppstndelsens Dag skulle sga: Vi varfrvisso omedvetne om detta. Eller (s att) ni icke skulle sga: Det var bara vra frfder(som) frband medgudar (med Allah) i det frgngna och vi var (bara) en generation efterdem. Vill du d frinta oss fr det som lgnarna gjorde? (sura:172-3)

Versen och Profetens(sallalahu alaihi wa salaam)

frklaring bekrftar det faktum att alla r ansvarigafr sin tro p Gud och p Domedagen kommer inga urskter att godtas. Varje mnniska hartron p Gud inprntad i sin sjl och Allah visar fr henne varje avgud under hennes liv ochsignerar att avgudarna inte r Gud. Drfr r varje frisk mnniska skyldig att tro p Gudutver skapelsen och att inte konstruera den.

Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) fortsatte sedan med att sga, Allah placerade sedan mellangonen p varje mnniska ett ljussken som visade deras Eemaan och visade dom alla frAdam. Adam blev s imponerad av synen av alla dessa orkneliga folk med ljussken mellangon att han frgade Allah, O Herre, vilka r dom? Allah talade om fr honom att dom varalla hans avkommor. Adam brjade d att titta nrmare p en vars ljussken farsinerade

honom, s frgade han vem det var och Allah sa, Det r en man som kallas Daawood frnden sista generationen av dina avkommor. Adam frgade sedan hur gammal han var och nrAllah informerade honom att han var sextio, sa han, O Herre, frlng hans lder genom att tafyrtio r frn min lder. Men nr Adams liv ndde sitt slut och en ddsngel kom fr atthmta honom, sa han, Finns det inte fyrtio r kvar av mitt liv? ngeln svarade, Gav du intedom till din avkomma Daawood? Adam frnekade att han hade gjort det och hansavkommor frnekade deras lfte till Allah. Adam glmde sedan sitt frbund med Allah ochdet gjorde hans efterfljande ocks dom for alla vilse.(2) Adam t ifrn det frbjudna trdeteftersom han glmde sitt lfte till Allah och godtog Satans intrng, och dom flesta mnniskorhar ignorerat deras ansvar att tro p Gud och dyrka endast Honom, och har brjat att dyrkaskapelsen istllet.

Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) har sagt, Allah pekade sedan p ngra av avkommorna som hanhade hmtat ifrn Adam och hans barn och sa, Jag har skapat dessa mnniskor till Paradisetoch dom kommer att gra grningar som passar folket i Paradiset. Sedan pekade han presten och sa, Jag har skapat dessa mnniskor till Helvetet och dom kommer att gragrningar som passar Helvetets invnare. Nr Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) sa det, frgade enav hans fljeslagare, O Guds Budbrare, vad r d meningen med att gra goda grningar?Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) svarade, Sannerligen, om Allah skapade en av hans tjnare frParadiset, s hjlper Han honom att gra handlingar som passar folket i Paradiset nda tillshan dr medan han gr en av dom handlingarna, sedan placerar Gud honom i Paradiset pgrund av det. Men om Han skapade en mnniska fr Helvetes elden, hjlper Han honom attgra handlingar som passar dess invnare, nda tills han dr medan han gr domhandlingarna, och sedan placerar Han honom i Elden p grund av det.(3) Detta uttalande av


14/68


Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) betyder inte att mnniskan inte har ngon fri vilja eller ett valmellan gott och ont, fr om det var s, skulle Domen, belningen och straffet varameningslst. Allahs skapelse av en mnniska till Paradiset r Hans skapelse av en person somHan vet fre skapelsen att hon kommer att vara bland Paradisets folk p grund av hennes valatt tro framfr att inte tro och hennes val av gott ver det onda.

Om ngon rligt tror p Allah och frsker att gra det goda, kommer Allah att ge dennemnga mjligheter att frbttra sin tro och att ka sina goda grningar. Allah kommer aldrigatt lta ngon rligt troende g frlorade ven om den troende kommer bort ifrn den rttavgen. Han kommer att hjlpa honom att komma upp p den igen. Allah kommer kanske attstraffa honom i detta livet nr han far vilse fr att pminna honom om hans fel och fr attvcka honom fr att gra bot. Faktum r att Allah kommer att vara s barmhrtig som att talivet av en rligt troende medan denne gr en god grning, och p s stt frskra sig om attden troende kommer att vara bland dom lyckliga i Paradiset. Om ngon istllet misstror Allahoch frnekar det rtta, s gr Allah det ltt fr honom att gra onda saker. Allah ger honomframgng nr han gr dliga saker och uppmuntrar honom att gra mer ont tills han dr i ettsdant syndigt tillstnd och kastas in i den eviga Elden p grund av sina onda handlingar.

Fitrah

Efter det att Allah fick alla mnniskor att svra till Hans Gudomlighet nr Han skapadeAdam, r denna ed skriven i mnniskans sjl redan innan fostret r fem mnader. S nr ettbarn fds, kommer det naturligt att tro p Allah. Denna naturliga tro kallas p Arabiska frFitrah . Om barnet skulle lmnas ensamt, skulle det vxa upp i vetskap om Allah och Hansenhet, men alla barn pverkas av sin omgivning bde direkt och indirekt. Profeten(sallalahu alaihiwa salaam) rapporterade att Allah sa, Jag skapade mina tjnare i den rtt religionen mendjvlarna fick dom att g vilse.(4) Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) sa ocks, Varje barn fds itillstndetFitrah , men hans frldrar gr honom till en Jude eller Kristen. S p samma sttsom barnets kropp underkastar sig den fysiska lagen som Allah har gett naturen, sunderkastar sig ocks sjlen naturligt till det faktum att Allah r dess Herre och Skapare. Mendess frldrar frsker att f den att flja deras vgar och barnet r inte starkt nog att s tidigti livet motst eller stta sig emot sina frldrar. Religionen som barnet fljer vid dennatidpunkt r beroende av tradition och uppfostran och Allah lter den inte st till svars ellerstraffar den fr dess religion. Nr barnet mognar till ungdom och det framfrs klara bevis patt dess religion r fel, mste Ynglingen nu flja religionen av kunskap och frnuft.(5) Viddenna tidpunkten frsker djvlarna sitt bsta fr att uppmuntra honom att frbli som han reller att fara mer vilse. Det onda grs trevligt fr honom och han mste nu leva i mitten avkampen mellan hansFitrah och hans begr fr att kunna finna den rtta vgen. Om han vljersinFitrah , kommer Allah att hjlpa honom att komma ver sina begr ven om det kommeratt ta strre delen av hans liv fr att komma undan, fr mnga mnniskor blir muslimer plderns hst fast dom flesta blir det fre det.

P grund av alla dom hr mktiga krafterna som slss motFitrah vljer Allah vissa rttrognamn och visar dom klart och tydligt den rtta vgen i livet. Dessa mn som vi kallar frprofeter sndes fr att hjlpa vranFitrah att besegra fienden. All sanning och goda vanorsom finns i samhllen runt om i vlden idag kommer ifrn deras lror, och om det inte var fr

deras undervisning, skulle det inte alls finnas ngon fred eller skerhet i vrlden. T.ex. rlagarna i dom flesta Vstlnder baserad p dom tio gudsbuden frn Profeten Moses, som


15/68


Du ska inte stjla och Du ska inte dda osv, ven om dom hvdar att dom r vrldsligastyren, utan inflytande ifrn religionen.

Det r mnniskans plikt att flja Profetens(sallalahu alaihi wa salaam) vg eftersom det r den endartta vgen som r i sann harmoni med hennes natur. Hon ska ocks vara vldigt frsiktig attgra ngonting bara fr att hennes partner eller frldrar gjorde s, speciellt om kunskap harntt henne att dessa vanor r fel. Om hon inte fljer sanningen, kommer hon att vara som dommissledda folken om vilka Allah sger i Koranen:

Och nr det sgs till dem: Flj det, som Allah har snt ned, sger de: Nej, vi kommer att fljadet (spr), som vra fder fljde. Vad! ven om deras fder icke alls hade ngot frstnd ochicke fljde den rtta vgen. (sura 2:170)

Allah frbjd oss att lyda vra frldrar om det som dom vill att vi ska gra r mot profetensstt. Han sa, i Koranen,

Och vi har pbjudit mnniskan vnlighet mot sina frldrar; men om de strider med dig fratt frm dig att frbinda det med Mig om vilket de icke har ngon kunskap, lyd dem dicke. (sura 29:8)

Fdd Muslim:

Dom som har turen att bli fdd in i en Muslimsk familj mste vara medvetna om att alla

sdana Muslimer inte automatiskt garanteras paradiset, drfr att profeten(sallalahu alaihi wasalaam) varnade att en stor del av den Muslimska nationen skulle komma att flja Judarna ochdom Kristna s nra att om dom gick ner i ett ormbo skulle Muslimer hoppa in efter dom.(6)Han sa ocks att fre den sista Dagen skulle Muslimer dyrka avgudar.(7 )Alla av dessamnniskor kommer att ha Muslimska namn och betrakta sig sjlva som Muslimer, men detkommer inte att vara till ngon nytta fr dom p Domedagen. Idag, finns det Muslimer verhela vrlden som ber till dom dda, bygger gravvalv ochmasjid s ver gravarna och ven utfrriter av dyrkan runt dem. Det finns ven dom som hvdar att dom r Muslimer och dyrkarAli som Allah (Druserna i Libanon och Nusayrer i Syrien). En del har frvandlat Koranen tillen lyckoamulett som dom hnger i kedjor runt deras halsar, i deras bilar eller p nyckelringarosv. Drfr r det s att dom som fds in i en sdan Muslimsk vrld och som blint fljer vad

n deras frldrar gjorde eller trodde, mste stanna upp och tnka efter om dom r Muslimerav en tillfllighet eller genom ett val. r Islam vad deras frldrar, stammar, lnder ellernationer gjorde eller gr, eller r det vad Koranen lr ut och vad Profeten(sallalahu alaihi wa salaam)och hans fljeslagare gjorde?

Frbundet som varje mnniska ingick med Allah fre skapelsen var att hon skulle erknnaAllah som sin Herre och att hon inte ska rikta ngon form av dyrkan till ngon annan nHonom. Detta r huvudsyftet medShahaadah (trosbeknnelsen) som varenda en mstesga och tro p fr att bli en fullfjdrad Muslim;laa elaaha illallaah (det finns ingen gudutom Allah) ocks knd somKalimah at-Tawheed (faststllandet av Guds enhet). Att vittnaom Guds enhet i detta liv r endast en konfirmation av den frsta frkunnelsen som gjordes idet spirituella stadiet. Men frgan som kvarstr r: Hur fullfljer man frbundet?


16/68


Frbundet fullfljs genom att man rligt tror pTawheed och att man praktiserar denna tro idet dagliga livet.Tawheed fullfljs i praktiken genom att undvika alla former avShirk (attfrbinda partners med Gud) och att nra flja det sista budskapet som Allah skickade som envana och att leva livet baserat p principen avTawheed . Eftersom mnniskan har frkunnat attAllah r hennes Herre, mste hon anse att rttfrdiga handlingar r dom som Allah och HansProfets(sallalahu alaihi wa salaam) har frklarat som rttfrdiga och att p samma stt anse det omonda handlingar. Genom att gra s anvnds principen avTawheed mentalt i praktiken. Dennametod r viktig eftersom en handling kan verka vara bra nr den i verkligheten r dlig. T.ex.r det sagt att nr en fattig man vill att en kung ska gra ngonting fr honom, s r det bttreatt han fr en prins eller ngon annan nra kungen att tala hans vgnar. Baserat p detta rdet vidare sagt att om man verkligen vill att Allah ska svara p ens bner, ska man be tillProfeten eller ett helgon fr att frga denne om han kan frga Allah eftersom man sjlv rsmutsig med alla synder som man begr dagligen. Detta kan verka logiskt, men bde Allahoch Hans Profet(sallalahu alaihi wa salaam) har klart och tydligt sagt till mnniskan att be direkt tillAllah utan ngra mellanhnder. Allah sger i Koranen:Och er Herre sger: Be till Mig; Jag kommer att besvara er (bn). (sura 40:60)

P samma stt kan en handling verka dlig fast den tvrt om r bra. T.ex., kan ngon hvda attdet r barbariskt att hugga handen av den som stjl eller att piska den som dricker alkohol romnskligt, och man kan tycka att sdana straff r fr hrda och inge bra, nd har Allah ochHans Profet(sallalahu alaihi wa salaam) freskrivit dessa straff och dom bra resultaten av derasanvndning talar fr sig sjlva.

Drfr kan frbundet med Allah endast fullfljas av en Muslim som r det av egen fria vilja,oavsett om hans frldrar r Muslimer eller inte, och tillmpningen av frbundet r, sjlvaredskapet av principen av Islam. MnniskansFitrah r basen i Islam, s nr hon praktiserarIslam i sin helhet, blir hennes yttre handlingar och grningar i harmoni med den natur somAllah skapade mnniskans innersta vsen med. Nr detta hnder, frenar mnniskan sin inrenatur med hennes yttre vilket r en av huvudaspekten avTawheed . Resultatet av denna aspektavTawheed r skapelsen av en riktigt helig mnniska som skapats frn Adam, fr vilkenAllah fr nglarna att buga och som Allah vljer ska styra vlden. Drfr att endast dommnniskor som lever i enhet medTawheed kan dma och styra jorden med sann rttvisa.

1 En autentisk berttelse av IbnAbbaas samlat av Ahmad, se al-AlbaaneesSilsilah al-Ahaadeeth as-Saheehah2 Saheeh at-Tirmidhee3 Sunan Abu Dawood, al-Tirmidhee och Ahmad4 Sahih Muslim5 Al-Aqeedah at-Tahaaweeyah (5 upplagan 1972) s 2736 Sahih Muslim och sahih Al-Bukhari7 Sahih Al-Bukhari och sahih Muslim

Som litteratur har jag anvnd:The Fundamentals of TAWHEED av Dr Abu Ameenah Bilal PhilipsDen Heliga Quranen versatt av Dr Qanita Sadiqa

Lektion 4


17/68


KAPITEL OM TROLLDOM, SKROCK OCH AMULETTER

I frsta kapitlet avTawheed , definieradesTawheed ar-Ruboobeeyyah (Guds enhet) som ettfrverkligande av Allah som Skapare och Underhllare av Universum i alla av mnniskansrelationer med Honom. Skapelsen, underhllet och eventuellt frstrandet av Universum ochdess innehll sker p Allahs befallning och bde framgng och missden sker enligt Allahsvilja. Men mnniskan har under alla tider frgat sig, Finns det ngot stt att veta i frvg ombra eller dliga tider ska komma? Fr, om det finns ngot stt att kunna veta i frvg, kanman undvika otur och frskra sig om tur. Sedan urminnes tider har en del individerfalskeligen hvdat att dom har tillgng till dolda kunskaper och den okunniga massan avmnniskor har flockat sig runt dom, och betalat stora summor fr att f del av denna viktigainformation. En del av metoderna att undvika otur blev allmnt knda, och p s stt kan enstor andel av lyckoamuletter hittas i dom flesta samhllen. Och en del av dom inbilladehemligheterna fr att veta om framtiden blev allmnt knda, och olika typer av ornament ochderas tolkningar kan hittad i all civilisation. Det finns dock en del av denna kunskap som harfrblivit hemlig och som har frts vidare generation efter generation, i olika former av denockulta konsten av att kunna magi och att kunna sp.

Det r vldigt viktigt att ett klar Islamiskt koncept angende dessa vanor utvecklas p grundav att dom r s vanligt frekommande i det mnskliga samhllet. Kan hnda nnu viktigarer att om dom inte frsts ordentligt, kan en Muslim ltt falla in i storaShirk , som finns vidrtterna av deras praktiserande. I dom fljande fyra lektionerna, kommer vi att titta nrmarep Islams position i frhllande till dessa pstenden som motstter sig Allahs unika attribut(Sifaat ) och upphjd dyrkan (Ebaadag ) av skapelsen. Varje pstende kommer att

analyseras, baserat p Koranen och Profetens (sallalahu alaihi wa salaam ) sunnah och en Islamiskregel kommer att tillmpas p var och en av dom som en riktlinje fr dom som rligt skersanningen avTawheed .

Skrock/Trolldom

Det var en vana bland Araberna under Profeten Muhammeds(sallalahu alaihi wa salaam ) tid att braarmband, ringar, prlhalsband, snckor osv, som trolldom fr att vnda bort ondskan ellerbringa tur. Talismaner och amuletter kan ocks hittas i alla religioner p jorden i olikaformer. Som nmnts i tidigare lektioner s motsger sig en tro p skrock, amuletter ellertalismaner, den sanna tron p Allahs Ruboobeeyah (Herreskap) genom att man tillskriver

skapade objekt makten att avvrja ondskan och att bringa tur. Islam motstter sig allamanifestationer p en sdan tro som frekom i Arabien under Profetens(sallalahu alaihi wa salaam )sista tid och fr att etablera en bas frn vilken man frdmer och frbjuder olika vanor ochtron p det vernaturliga nr helst och varhelst dom senare uppkommer. Sdana vertygelserger en ideologisk bas fr avgudadyrkan i som flesta hedniska samhllen och skrock ochtrolldom representerar en form av avgudadyrkan. Denna nrhet kan ltt ses i den Katolskaformen av Kristendomen dr Profeten Jesus r upphjd till gud, hans moder Maria ochHelgon r dyrkade; och bilder, statyer och medaljonger som frestllande dom bilder frvarasoch skyddas fr tur. Nr folk accepterade Islam under Profetens(sallalahu alaihi wa salaam ) tid, bardom ofta med sig deras tro p skrock som allmnt i Arabien var knt somTamaaim(singularisTameemah ). Konsekvensen blev att det finns mnga bevarade uttalanden frnProfeten(sallalahu alaihi wa salaam ) i vilka han strngt frbjuder sdana seder. Fljande r bara ngraexempel:


18/68


Emraan ibn Husayn rapporterade att nr Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) sg armring i metall pen mans verarm, sa han till honom, Vad har du p dig! Vad r detta? Mannen svarade attdet var fr att skydda honom mot en sjukdom som kalladesal-Waahinah . Profeten(sallalahu alaihiwa salaam ) sa d, Kasta bort den, fr den kan bara ka din svaghet. Och om du dog med den p,skulle du aldrig lyckas.(1)

Att bra koppar, mssing eller jrn ringar, armband och fotringar av dom som r sjuka ellerav dom friska i tron att dom kan leda bort eller bota sjukdomar r strikt frbjudet. Sdanaseder faller ocks in under frbudet mot att bota sjukdomar med botemedel som r Haraam(frbjudna), och Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) har sagt Bota varandras sjukdomar, menbehandla inte sjukdomen med frbjudna saker.(2)

Abu Waaqid al-Laythee rapporterade ocks att nr Allahs Budbrare(sallalahu alaihi wa salaam ) gavsig ivg till Husayn (det sista stora slaget mellan Profeten och Arabiens otrogna) passeradedom ett trd som kallades Dhaatu Answaat (Det som har saker hngande p det)Avgudadyrkarna brukade hnge deras vapen p dess grenar fr framgng. Ngra avSahaabah(fljeslagarna) som var nya i Islam bad Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) att utse ett liknande trdt dom. Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) svarade, Subhaanallah ! Detta r precis det som Mosesfolk sa till honom; Gr en gud t oss precis som deras!(sura 7:138)Med hjlp av den vars handi vilken min sjl vilar kommer ni alla att flja samma mnster som fre er.

I denna Hadith, frkastar Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) inte bara konceptet av besvrjelser frlycka utan han frutsger ocks att Muslimerna kommer att imitera dom Kristnas och

Judarnas sedvnjor. Dhikr (radbandet) skiljer sig inte ifrn dom radband som Buddister,Hinduer och Kristna anvnder. Mawlid (friandet av Profetens(sallalahu alaihi wa salaam ) fdelse)imiterar Julen och tron bland mnga Muslimer p helgon och deras frfder skiljer sig inte iprincip frn den som terfinns hos Kristendomen. Profetian har redan slagit in!

Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) betonade srskilt det allvarliga i att bra amuletter genom attframkalla Allahs frbannelse ver dom som gr det. Uqbah ibn Aamir rapporterade attProfeten(sallalahu alaihi wa salaam ) en gng sa, M Allah framkalla misslyckande och stress hosvem som n br en talisman eller stter den p andra.(3)

Profetens(sallalahu alaihi wa salaam ) fljeslagare fljde strikt Profetens(sallalahu alaihi wa salaam )

befallningar nr det gllde besvrjelser och amuletter. Det finns ett antal incidenter som harbevarats dr dom ppet motsatte sig sdana vanor i samhllet och bland deras familjer nrhelst dom intrffade. Urwah rapporterade att nrSahaabeem , Hudhayfah, beskte en sjukman och sg ett armband p mannens verarm, drog han bort den och tog snder den.Hudhayfah reciterade sedan versen Och de flesta av dem tror icke p Allah, utan att(samtidigt) frbinda medhjlpare (med Honom).(sura 12:106)(4)Vid ett annat tillflle, rrde hanverarmen p en sjuk man och upptckte enKhayt (ett snre) runt den. Nr han frgademannen vad det var, svarade mannen, Det r ngonting som innehller en besvrjelse somgjorts speciellt fr mig. Hudhayfah slet bort den frn mannens arm och sa, Om du hade dttmed den p, skulle jag inte ha gjort begravingsbnen fr dig!(5)Abdullaah ibn Masouds fru,Zaynab rapporterade om en gng nr Ibn Masoud sg ett halsband runt hennes hals och hanfrgade vad det var, hon svarade, Det r ett band ver vilken en besvrjelse har lsts fr atthjlpa mig. Han ryckte den frn hennes hals, tog snder den och sa Sannerligen har inte


19/68


Abdullaahs familj behov av ngonShirk ! Jag har hrt Allahs Budbrare(sallalahu alaihi wa salaam )sga, Besvrjelser, talismaner och trolldom rShirk . Zaynab svarade, Varfr sger dudetta? Jag hade ryckningar i gat och nr jag gick till Juden, den och den, lste han enbesvrjelse ver det och det slutade att rycka! Ibn Masoud svarade, Sannerligen var det baradjvulen som rrde det med sin hand och nr du blev frhxad lmnade han det. Det haderckt fr dig att sga s som Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) brukade sga:

(Idh-habil-bas Rabban-naas washfi antash-shaafee Laa shifaa illaa shifaauk shiffaaan laa yughaadiruhusaqarmaa)Ta bort lidandet, O Herre ver mnniskorna och hela det helt eftersom Du r den sanne helaren. Det finns ingetbot utom Din bot; en bot som inte fljs av ngon sjukdom!(6)

Regler fr skrock/trolldom

Som tidigare nmnts, s r inte frbudet mot amuletter, talismaner och skrock begrnsat tilldom Arabiska formerna som Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) nmnt. Nr helst objekt anvnds avsamma anledning, tillmpas ocks detta frbud. Anvndandet av olika former av skrock r vittspridd i det Vst idag trots dess teknologiska framsteg och dess vetenskapliga framgngar.Mnga talismaner har blivit s invvda i vardagslivet att f mnniskor stannar och tnker pdom, och nd nr deras ursprung avsljas, blir denShirk som ligger till grunden fr domtydlig. Fljande r bara ngra exempel p populra talismaner i Vst:

Hartass:Baktassen frn en hare, eller en avbild av en tass i guld eller silver brs p nyckelringar ellerarmband som en lyckoamulett av miljoner i Vst. Ursprunget till denna tro r baserad p harensvana att stampa baktassen i marken. Enligt frfderna kunde haren tala med under- jordens andar nr den stampade p marken. Drfr sparades baktassen fr att frmedla ensnskningar till andarna liksom fr att bringa tur.

Hstsko:Mnga hus i Vst har hstskor uppspikade ver deras drrar, miniatyr varianter brs ocks pberlocker, nyckelringar eller p halsband, i tron att dom kommer att bringa tur. Ursprunget idenna tro hittas i den Grekiska mytologin. I antika Grekland, ansgs hstar vara heliga djur. Omen hsts sko hngdes ver drren till ett hus, trodde man att det bringade tur. Den ppna ndenav hstskon mste peka uppt dock, s att den hller kvar lyckan. Om den pekar nert, troddeman att lyckan skulle rinna ut.

Tron p amuletter ger dom skapade sakerna en gudomlig makt fr att undvika olycka och frdom som tror p sdant innebr det att dom begrnsar Allah i Ruboobeeyah (Herreskapet)genom att han begrnsas av sin skapelse. Faktum r att dom anser att amuletterna r starkaren Allah, eftersom amuletterna tros frhindra olyckor som Allah har frutbestmt. Drfr rtron p amuletter en tydlig form avShirk , som Ibn Masoud har sagt i den Hatith som tidigarenmnts.

Koranens amuletter:

Fljeslagarna (Sahaabah ) som Ibn Masoud, Ibn Abbaas och Hudhayfah var alla emot attbra besvrjelser ifrn Koranen. En del skolor blandTaabioon (studenter till Profetensfljeslagare) tillt det, men dom flesta var emot det. Men texten till Hadith en om talismaner


20/68


gr ingen skillnad p besvrjelser som innehller Koranen och dom som inte gr det. Och, vihar inte ngra bevis fr att Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) bar Koranverser eller tillt att dombars. Att bra Koranverser som besvrjelser motstter sig ocks den profetiska metoden fr attbryta besvrjelser eller fr att undvika det onda. Det rSunnah att recitera sura 13-14 frnKoranen och suran 2:255 nr ondskan nrmar sig. Det enda recept fr att f framgng iKoranen r ocks att recitera den och praktisera den. Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) sa, Vemsom n reciterar en bokstav ifrn Allahs bok frtjnar en god grning och varje god grning rvrd tio gnger dess vrde. Jag sger inte att Alif Laam Meem r en bokstav utan att Alif r enbokstav, Laam r en bokstav och Meem r en bokstav.(7)Att bra Koranen i en amulett rdetsamma som en sjuk man som fr ett recept frn doktorn. Och istllet fr att lsa det och fsin medicin, rullar han ihop det till en boll och stoppar det i en pse och hnger det runt sinnacke och tror att han kommer att bli bttre.

S lnge ngon som anvnder en Koranbesvrjelse tror att det kommer att hlla ondskan bortaoch bringa tur, s har han gett en del av skapelsen makten att stlla in det som Allah redan harbestmt. Konsekvensen blir att han litar p det istllet fr Allah. Detta r sjlva krnan iShirk runt trolldommen, som blir tydligt i fljande berttelse:

Eesaa ibn Hamzah sa, En gng kom jag och beskte Abdullaah ibn Ukayn och hittadeHamzah med honom. Jag frgade Abdullaah, Br du inte enTameemah (besvrjelse)? Hansvarade, M Allah skydda oss frn sdant! Vet du inte att Allahs budbrare(sallalahu alaihi wasalaam) sa, Vem som n br ett halsband eller armband litar p det.(8)

Seden att producera miniatyrer av Koranen som r s sm att dom r olsliga fr blotta gat i

syfte att bra den i en berlock inviterar tillShirk . Liknande ornament med Aayatul Kurseeskrivet i miniatyr, i praktiken olsliga, titlar som brs som hngsmycken uppmuntrar ocksShirk . En som endast br ett sdant ornament som smycke begr inteShirk , men dom flestasom br det gr det fr att skydda sig mot det onda, och som sdant faller det in i aspekten avShirk i den fundamentala Islamiska principen avTawheed.

Muslimer mste undvika att anvnda Koranen som en lyckoamulett. Genom att hnga den isin bil, p nyckelringen, p armband och p halsband p samma stt som icke Muslimeranvnder sina olika varianter av amuletter och talismaner, ppnar man drren fr Shirk. Sman mste noggrant se till att man tar bort ifrn sin tro allt som kan frminska det renakonceptet avTawheed .

Skrock

Arabien fre Islam brukade anse att riktningen som fglar och djur rrde sig i var ett teckenp tur och otur och brukade planera deras liv runt sdana tecken. Bruket att lsa bra och dligatecken i fglar och djurs rrelser refererades till somTiyarah frn verbetTaara som betyderatt flyga. T.ex. om en person begav sig ut p en resa och en fgel flg ver honom ochsvngde t vnster, skulle han se det som ett tecken p en nra frestende olycka, och skulletervnda hem igen. Islam ogiltigfrklarade dessa vanor eftersom dom motstter sig grunden iTawheed al-Ebaadah ochTawheed al-Asmaa was-Sifat.

1. Genom att rikta en form av dyrkan knd som tillit (Tawakkul ) till andra n Allah och


21/68


2. Genom att ge mnniskan egenskapen av att kunna frutse gott och ont, och mjlighet attundkomma Allahs de.

Det r p grund av Hadtih en ifrn Profetens barnbarn, al-Husain som frbudet motTiyarayhar etablerats, i vilken han rapporterade att Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) sa, Vem som ngrTiyarah eller fr det gjort t sig, blir spdd eller frbannar ngon, r inte en av oss.(9)Oss hr syftar p Islams nation. Drfr ansesTiyarah stta den som tror p det utanfrIslams flla. Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) frringade ocks effekten avTiyarah i en annan

Hadith som rapporterats av Muaawiyah ibn al-Hakam. Muaawiyah sa till Profeten(sallalahualaihi wa salaam ), Det finns ngra av oss som fljer fgeltecken. Profeten(sallalahu alaihi wa salaam )svarade, Det r bara ngot som ni sjlva har hittat p s lt det inte stoppa er.(10) Det villsga, lt inte det hindra dig frn att gra vad du vill gra, eftersom sdana tecken rkonstruerade av mnniskans fantasi och har ingen verklighetsgrund. Allahs Profet(sallalahu alaihiwa salaam ) frklarade klart och tydligt att Allah, den mest Glorifierade, inte gjorde fgelnsflygriktning till ett tecken p ngonting. Ingen framgng eller motgng som uppstr beror pderas flygvg eller kan utlsas av den, ven om en del hndelser kan hnda somverensstmmer med denna tro.

Profetens(sallalahu alaihi wa salaam) fljeslagare (Sahaabah ) frkastade helt all form av tro pfgeltecken nr helst dom fann det uttrycktas av deras eget flje och studenter, T.ex. saIkrimah, En gng nr vi satt med Ibn Abbaas, flg en fgel ver oss och kraxade. En man igruppen utropade d, Bra! Bra!. Ibn Abbas tillrttavisade honom genom att sga, Detfinns varken ngot bra eller dligt i det.(11) P samma stt frkastade ocksTaabioon(studenterna tillSahaabah ) alla former av tro p skrock som uttrycktes av deras egna

studenter frn den tredje generationen av Muslimer. T.ex., en gng kraxade en krka medanTaawoos var p en resa med en av sina vnner och hans sllskap sa, Bra!Tawoos svarade,Vad r det som r bra med det? Flj inte med mig lngre.(12)

Det finns dock ett uttalande som tillskrivs Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) i Saheeh al-Bukhaareevars mening r ganska otydlig; Dliga omen finns i tre ting: Kvinnor, att rida djur ochhstar.(13)Aaeshah frnekar denna berttelse och sger, Av Den som har uppenbaratFurqaan (Koranen) till Abul-Qaasim14, vem som n berttar den har ljugit. Allahs budbrare(sallalahu alaihi wa salaam) sa att det okunniga folket brukade sga, Skert finns detTiyarah (dligtomen) hos kvinnor, hstar och bestar med brdor. Sedan reciterade hon versen:

Ingen hemskelse drabbar vare sig jorden eller, era (egna) personer utan att det finns (bevarat i) en Bok innan vilter den bli till(sura 57:22)

Hadith en r dock autentisk, men den ska tolkas enligt en annan av dess terberttelser som rmera specifik; Om det skulle finnas dliga omen, skulle dom ha funnits hos hstar, kvinnoroch i bostder. Drfr bekrftade inte Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) existensen av dligaomen. Han pekade bara ut dom omrden i vilka det troligast hade existerat om det fanns priktigt. Anledningen till att dessa tre omrden specificerades var det stora antalet av missdensom uppstod som frknippades med dom p grund av att dom var dom tre viktigaste delarna ien mans liv. Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) freskrev hela tiden olika bner fr skydd som manskulle sga nr man besteg eller nyttjade dem. Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) sa, Om ngon aver gifter sig med en kvinna eller hyr en tjnare ska han ta tag i hennes pannlugg, nmna Allahsnamn, den mest Glorifierade, be fr vlsignelse och sedan sga:


22/68


(Allahumma inne as-aluka khayrahaa wa khayra maa jabaltahaa alayh wa aoudhu bika min sharrihaa wa sharri

maa jabaltahaa alayh) Allah jag ber Dig om det bsta av henne och det bsta som Du har gjort en del av hennes natur. Jag skerocks skydd hos Dig mot hennes ondska och den ondska som Du har gjort en del av hennes natur.

Om han kper en kamel, lt honom ta tag i vre delen av mulen och sga likadant.(15)Det harocks rapporterats att Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) sa att om ngon av oss bestiger en hst skavi sga:

(Aoodhu bi kalimaatillaah at-taammaati min sharri maa khalaq) Jag sker skydd i Allahs perfekta ord, frn den ondska som Han har skapat .(16)

Fljande r en annan tradition som frekom fr att stdja omen. Anas ibn Maalik citeradeYahyaa ibn Saeed nr han sa att en kvinna kom till Allahs budbrare(sallalahu alaihi wa salaam ) ochsa, O Budbrare av Allah(sallalahu alaihi wa salaam) det fanns ett hus vars invnare var mnga ochderas rikedomar var verfldig. Sedan reducerades deras antal och frmgenheten frsvann.Kan vi lmna det? Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) svarade, Lmna det fr det r frbannat avAllah.(17)Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) informerade dem att det var inte en form avTiyarahatt lmna huset eftersom platsen hade blivit en psykologisk brda fr dom p grund avmissden och ensamhet. Detta r en naturlig knsla som Allah har frsett mnniskan med.Nr helst en mnniska upplever otur eller ondska i form av en sak, har han en tendens att viljas lngt bort frn den som mjligt, ven om saken i sig sjlv inte orsakade missdet. Det skaocks noteras att frfrgan kom efter att missdena hade drabbat dom och inte fre. Det r rttatt referera till en plats eller folk som frbannade av Allah p grund av missden som drabbardom. Frbannade i den bemrkelsen att dom blir straffade av Allah fr ngot ont som dom hargjort. P samma stt har mnniskan en tendens att lska och vilja vara nra vad som nbringar henne tur och framgng. Denna knsla r i sig sjlv inteTiyarah , fast nr den blirfelplacerad kan den leda tillTiyarah ochShirk . Frvandlingen sker nr en mnniska frskeratt undvika platser och saker dr andra har haft otur eller att hon frsker ta reda p var andrahar haft framgng. Hon brjar att ge platser och saker egenskapen av tur och otur och ifortsttningen kanske hon ven brjar att utfra olika akter av dyrkan dr.

Fal (bra omen)Anas rapporterade att Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) sa, Det r varken smittande ellerTiyarah ,

men jag tycker omFal . Fljeslagarna frgade d, Vad r dFal ? Han svarade, Ett braord.(18)Att erknna dliga omen i saker indicerar dliga tankar om Allah och dom nrvarandetankarna innehllerShirk . Men tron p bra omen har en tendens att vara mera positiva inrmandet till Allah, innehller det fortfarandeShirk av att tillskriva gudomlig makt tillskapade saker. Detta r drfrSahaabah var vldigt misstnksamma nr Profeten(sallalahu alaihiwa salaam ) uttryckte att han tyckte omFal , en god omen. Profeten(sallalahu alaihi wa salaam) frklaradedock fr dom den begrnsade aspekten avFal som kan accepteras i Islam. Det ranvndandet av optimistiska termer. T.ex., att ge en sjuk person smeknamnet Saalim (Frisk)eller en som har frlorat ngonting Waajid (den som hittar). Anvndandet av dessa ochliknande termer speglar ett hopp och en optimism i det oturliga och pgende knslorna avvlbefinnande. Troende ska vara optimistiska angende Allah vid alla tillfllen.(19)


23/68


Islams regler om Omen och skrockFrn fregende Hadith er kan det tydligt ses attTiyarah syftar p en generell tro p omen ochskrock. Principen av att sp genom fglars rrelse har frkastats helt av Profetens(sallalahu alaihiwa salaam ) Sunnah . Forntidens Arabien tog deras omen frn fglarna och andra nationer tog domngon annan stans ifrn, men principen r den samma. Ofta nr man tittar p ursprunget tilldenna typ av skrock blir dessShirk tydlig. Fljande r bara ngra exempel av dom orknerligaomen som finns nrvarande i Vst:

Ta i tr:Nr ngon r tacksam fr ngot och hoppas att hans lycka inte skandras sger han, Ta i tr, och ser sig omkring efter ngot i tr att ta i. Ursprunget till dennatro kommer ifrn den tiden d Europer trodde att gudar bodde inuti trden. Fr att be trgudenom en tjnst rrde man trdet. Om nskan blev uppfylld rrde man trdet igen fr att tackaguden.

Kasta salt:Om saltet spills, tro mnga att ngot missde kommer att intrffa, s det spillda saltet kastas vervnstra axeln fr att korrigera det. Ursprunget till denna omen ligger i saltets frmga att hllamaten frsk. Detta trodde man berodde p en magisk kraft i saltet. S, att spilla saltet blev envarning ifrn det onda. Eftersom man trodde att dom onda andarna bodde p ens vnstra sida, sskulle kastandet av saltet ver vnster axel tillfredsstlla.

Att krossa en spegel:Mnga mnniskor tro att om man har snder en spegel utan avsikt s betyder det sju rs olycka.Antikens folk trodde att deras spegelbild i vattnet var deras sjl. S om deras spegelbild blevfrstrd (t.ex. genom att ngon kastade grus i vattnet), s frstrdes ocks deras sjl. Nr manbrjade gra speglar verfrde man denna tro p dom ocks.

Svart katt:Nr en svart katt korsar ens vg r det ett frebdande av otur, tror mnga. Denna tro har sittursprung i medeltiden nr man trodde att svarta katter var hxans husdjur. Hxor troddes gramagiska drycker med hjrnan frn svarta katter med delar av paddor, ormar och insekter. Om enhxas katt levde is ju r, utan att ha hamnat i en brygd, trodde man att katten frvandlades till enhxa.

Allahs frmga att skapa framgng och motgng delas av Hans skapelse i tron p dessa.Ocks fruktan fr missden och nskan om framgng som endast ska riktas till Allah r riktadmot andra i skapelsen. Man hvdar kunskap om att kunna se in i framtiden och om detosynliga, och denna kunskap tillhr bara Allah. Allah pongterar detta tydligt i Hans attributAalim al-Ghayb (den som vet det osedda). Allah fr ocks Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) atterknna i Koranen att om han hade kunnat se in i framtiden s hade han undvikit allamissden.(sura 7:188)

Drfr kan tron p Omen och skrock tydligt klassas som en form avShirk i alla viktigaomrden avTawheed . Denna regel faststlls ytterligare i Hadithen som rapporterats av IbnMasoud i vilken Allahs budbrare(sallalahu alaihi wa salaam) sa, Tiyarah r Shirk ! Tiyarah rShirk ! Tiyarah r Shirk !(20)Abdullaah ibn Amr ibn al-Aas rapporterade ocks att Profeten(sallalahu alaihi wa salaam ) sa, Vem som n frhindras att gra ngonting p grund avTiyarah , harbegttShirk . Fljeslagarna frgade, Vad r dess gottgrelse? Han svarade, Sg:

(Allahumma laa khayra illaa khayruk wa laa Tayra illaa Tayruk wa laa elaaha ghayruk).


24/68


O Allah, det finns inget gott frutom Ditt goda, inte heller fglar frutom Dina, och det finns inget gott frutomDu.(21)

Frn fregende Hadith er, kan det tydligt ses attTiyarah inte var begrnsat till fglar. Detinkluderar alla former av tro p skrock. Dessa frestllningar varierar frn plats till plats ochfrn tid till annan men dom r alltid samma form av Shirk.

Drfr, r det obligatoriskt fr alla Muslimer att noggrant undvika alla knslor som tar dombort ifrn sin tro. Om dom kommer p sig med att fullflja sin tro utan att vara medvetna skadom ska skydd hos Allah och sga den tidigare nmndaduaa (bnen). Detta omrde kananses som ganska obetydligt fr att s mycket vsen ska gras om det. Men Islam trycker pdetta omrde eftersom det r grogrunden fr vilken storaShirk kan vxa. Dyrkan av avgudar,idoler, mnniskor osv kommer inte p en gng, Sdana vanor vxte fram ver en lng period.Mnniskans tro p Allahs enhet nttes gradvis ner och fret av storaShirk slog rot ochbrjade vxa. Men Islam frsker genom att ge ledning i alla aspekter av mnniskans liv attrensa ut det onda fret innan det har slagit rot och frstrt sjlva grunden av Muslimsk tro.

1Samlat av Ahmed, Ibn Maajah och Ibn Hibbaan.2 Sunan Abu Dawud och al-Bayhaqee3 Samlat av Ahmad och al-Haakim4 Samlat av Ibn Abee Haatim5 Samlat av Ibn Wakee6 Sahih Al-Bukhari och Sahih Muslim7 Samlat av Ahmed och al-Haakim8 Rapporterad av Ibn Masoud och samlat av Ahmad, at-Tirmidhee och al-Haakim9 Samlat av at-Tirmidhee10Sahih Muslim11 Citerat i tayseer al-Azeez al-Hameed12 Ibid13 Sahih Al-Bukhari14 Adul Qaasim var Profetens (sallalahu alaihi wa salaam ) smeknamn15 Rapporterat av Amr ibn Shuib och samlat av Abu Daawood16 Rapporterat av Khawlah bint Hakeem och samlat av Muslim17 Samlat av Abu Daawood och Maalik18Sahih Al-Bukhari,Sahih Muslim ochSunan Abu Dawud19 Tayseer al-Azeez al Hameed20Sunan Abu Dawud, at-Tirmidhee och Ibn Maajah21 Samlat av Ahmad och at-Tabaraanee

Som litteratur har jag anvnd:The Fundamentals of TAWHEED av Dr Abu Ameenah Bilal PhilipsDen Heliga Quranen versatt av Dr Qanita Sadiqa


25/68


Lektion 5

Att sp

Som nmndes i den fregende lektionen, finns det folk bland mnniskorna som pstr sig hakunskap om det osedda och framtiden. Dom r knda under olika namn, bland dom:spkvinnor/mn, siare, medium, teckentydare, magiker, astrologer osv. Spkvinnor/mnanvnder olika metoder och medium frn vilka dom pstr sig hmta sin information, blanddom: tyda teblad, rita linjer, skriva siffror, tyda hnder, lgga horoskop, titta i kristallkula osv.Denna lektion kommer att ta upp olika konster av att sp, med undantag av magi, somkommer att tas upp i nsta lektion.

Dom som praktiserar det okulta och som pstr sig uppenbara det osedda och frutseframtiden kan delas in i tv delar:1. Dom som inte har ngon riktig kunskap eller hemlighet utan berttar fr sina kunder om

allmnna saker som hnder dom flesta mnniskor. Dom genomgr oftast ett antalmeningslsa ritualer, och sedan gr dom kalkylerade gissningar. Ngra av derasgissningar blir sanna p grund av att dom r s vanligt frekommande. Dom flestamnniskor har en tendens att komma ihg dom f saker som blir sanna och glmmersnabbt alla dom som inte blev sanna. Denna tendens r ett resultat av att det faktum attefter ett tag blir alla frutsgelser till hlften bort glmda i det undermedvetna tillsngonting hnder som fr dom att komma tillbaka. T.ex. har det blivit vanligtfrekommande i Vst att man i brjan av ret publicerar ett antal spdomar av flera

bermda medium. Nr en underskning gjordes angende olika spdomar i Amerika 1980,visade det sig att det medium som lyckades bst hade bara 24 % rtt!

2. Den andra gruppen r dom som har ftt kontakt med Jinn erna (andarna). Denna grupp rvldigt viktig eftersom den involverar den grvsta formen avShirk , och dom som rinblandade brukar ha mycket rtt i sina informationer och dom representerar en riktigFitnah (frestelse) fr bde Muslimer och ickemuslimer.

Jinnernas vrld

En del mnniskor har frskt att frneka existensen av Jinnerna om vilka det har gnats ett

helt kapitel i Koranen, Suraal-Jinn ( 72). Genom att lita p den litterra meningen av orden Jinn som kommer ifrn verbet Janna, Yajunnu : att tcka, dlja eller gmma, hvdar dom attordet Jinn i verkligheten refererar till smarta frmlingar. Andra har ven statuerat att en

Jinn r en mnniska som inte har en sann tanke i sitt huvud utan han har en arg natur. Men,sanningen r att Jinn erna representerar en annan skapelse av Allah som samexisterar medmnniskan p jorden. Allah skapade Jinn erna fre Han skapade mnniskan, och Han anvndeocks ett annat sorts element n det som Han anvnde fr mnniskan. Allah sa:

Och Vi skapade frvisso (den helt vanliga) mnniskan av torr klingande lera, av svart dypressad till en skapelse. Och Djinnen (den stora mnniskan) hade Vi skapat frut av eld ochhet vind. (sura 15:26-27)


26/68


Dom kallades fr Jinn er eftersom dom var dolda fr mnniskans gon. Iblis (Satan) r ifrn Jinn ernas vrlden, ven om han var bland nglarna nr dom beordrades av Allah att bugainfr Adam. Nr han vgrade att buga och frgades varfr, sa Allah:

Han sa: Jag r bttre n Hon. Du har skapat mig av eld och henne har Du skapat av lera(sura 38:76)

Aaesha rapporterade att Profeten(saw) sa, nglarna skapades av ljus och Jinn erna av rkfrield.1 Allah sa ocks,

Och (kom ihg) den tid nr vi sade till nglarna: Underkasta er Adam, och de underkastadesig alla, men Iblis (gjorde det icke.) Han var (en) av djinnerna. (sura 18:50)

Drfr r det felaktigt att se honom som en fallen ngel eller liknande. Jinn erna br delas in i tre breda kategorier i frhllande till deras form av existens. Profeten(saw) sa: Det finns tre typer av Jinn er: En sort flyger i luften hela tiden, en anna

Documents

Tawheed (Monoteism)