Upload
hadieu
View
218
Download
0
Embed Size (px)
Citation preview
Tegel som modernt byggnadsmaterial
seminarium, Kulturen, Lund den 21:e november 2006
Manus till ”Moderna tegeldetaljer” presenteras och diskuteras
Moderna tegeldetaljer:
• Fasadtegel med bakmurar av tegel eller andra stenmaterial
• Textdel om tegels materialitet och materialegenskaper
• Tekniska krav och gestaltningsaspekter
• Ritningsdetaljer
Handbok för detaljlösningar
Användning av materialet förutsätter en ingenjörsmässig bedömning om relevansen för det aktuella byggprojektet
Bostadshus, Lund, ark: Ingeborg Hammarskjöld-Reiz Bostadshus Barsebäckshamn, ark: Johanna Brandt
Bearbetning av materialet pågår
• Synpunkter på text eller detaljer välkomna
• Förslag till nya detaljsnitt
• Fler referensprojekt
• Vid dagens seminarium
• Eller efteråt till oss i arbetsgruppen
• Gärna via mejl [email protected]
Många av detaljlösningarna är använda i genomförda projekt:
• skolor
• privata bostadshus
Målgrupper för skriften:
• Arkitekter
• Byggnadskonstruktörer
• Byggare, hantverkare
• Beställare inom byggbranschen
• I viss mån även intresserade lekmän
Finansiärer:
Stiftelsen Arkus
ARQ stiftelsen för arkitekturforskning
Seminariet arrangeras av gruppen som arbetar med projektet, d.v.s:
Tomas Gustavsson, TG konstruktionskontor AB
Lotta Nordén, Lotta Nordén Arkitektkontor
Lars Berlin, Joanna Heilig, A-plan arkitektkontor AB
i samarbete med Kulturen, Lund
En bakgrund till ”Moderna tegeldetaljer” är diskussioner inom arrangörsgruppen i samband med Tomas Gustavssons licentiatrapport 2002
• Kritik mot konventionella detaljlösningar
• Gestaltningsaspekter obeaktade
• Även teknisk funktion ofta tveksam
I lic-rapporten ”moderna murverk” slutrapporterades arbetet i det tvärvetenskapliga FoU-projektet ”Murverk i byggsystem”, som drevs vid Avdelningen för konstruktionsteknik, LTH 1996-2002.
Utgångspunkt: Begreppet ”materialitet” (”stoflighed”)
• Viktigt inom arkitekturen, även om diskussionen i frågan inte varit lika central i Sverige som t.ex. bland danska arkitekter
• Behandlat av bl.a S-E Rasmussen, ”Om att opleve arkitektur” och C. Petersen, ”Stoflige Virkninger”
• Föga känt begrepp bland tekniker i svenska byggbranschen
• Ökad kännedom om begreppet materialitet bland tekniker skulle förbättra kommunikationen mellan arkitekter och ingenjörer
Materialitet
Egenskaper hos ett material som avgör hur vi med våra sinnen ochvårt intellekt uppfattar materialet:
• Visuellt
• Taktilt
• Doftmässigt
• Akustiskt
• Subjektiva tolkningar, personliga referensramar
Vi har valt att arbeta med ett materialitetsbegrepp som också innefattar tegels egenskaper inom det mekaniska området, d.v.s.
• Hållfasthet och bärförmåga
• Elasticitetsegenskaper
V. Ingelstad skola, ark: White
• Fasadtegel, isoleringsskikt, bakmur
• Referens till traditionella massivmurar
• Autenticitet
Autenticitet: Äkthet, trohet mot sitt ursprung
Förutsättning: Logiska och naturliga materialmöten
Om referensen ska vara meningsfylld krävs att vi kan tolka strukturen som tegelkonstruktion
Frågan om bakmuren är bärande eller inte blir inte primär, viktigt är om referensen till traditionellt tegelbyggande känns autentiskt
Tektonik
Byggnadsstommen används som arkitektoniskt element
Expressivt eller mindre uttalat
Konstruktiv logik
V. Ingelstad skola, ark. White
Materialitet Autenticitet
Tolkning
Referens Tektonik
Bostadshus Baskemölla, ark: Max Holst
Strategin att använda fasadtegel:
• Referens till massivmur
• Bärande tegelmurverk – inga tvivel om autenticitet
• Fasadtegel med bakmur av andra stenmaterial: frågan om autenticitet mer avvägningsfråga
Alternativ strategi:
• Använda tegel i fasader som renodlat fasadmaterial –andra format, förmodligen inte normalformat
Radhus, Simrishamn, ark:
Det murade teglets materialitet:
• Läsbarhet
• Murningsprocessen, omsorg om detalj
• Råvarors egenskaper
• Tillverkningsprocessen
• Förband
• Fogen och fogbruket
• Den lilla byggstenen
• Hållfasthets- och elasticitetsparametrar
• Värme- och fuktegenskaper
Filtrerat i vår sinnliga upplevelse och intellektuella tolkning,
d.v.s. en mycket komplex fråga.
För att förstå vår upplevelse av materialitet kan vi ta hjälp av mätbara materialegenskaper
Värmekonduktivitet (lambda-värden):
0.100.220.601.7
LättbetongLecaTegelnormalformat
Betong
Exempel på tryckhållfasthet (karakteristiska värden):
Betong(K30)
Tegel(15/A-bruk)
Tegel(15/B-bruk)
Tegel (15/C-bruk)
Tegel(15/D-bruk)
Lättklinker(3/B-bruk)
Lättbetong(1.7/B-bruk)
21.5 5.8 4.6 3.3 1.3 2.4 1.1
Exempel på elasticitetsmodul (karakteristiska värden):
Betong(K30)
Tegel(15/A-bruk)
Tegel(15/B-bruk)
Tegel (15/C-bruk)
Tegel(15/D-bruk)
Lättklinker(3/B-bruk)
Lättbetong(1.7/B-bruk)
28500 2320 1840 1320 730 3360 770
Behandlade väggtyper:
Tegel, isolering, tegel, puts Tegel, isolering, murblock leca, puts
Tegel, isolering, murblock lättbetong, puts Tegel, isolering, murblock tegel, puts
Tegel, isolering, gjuten, armerad betong
U-värde 0.25 ger följande väggdjup:
Tegel, + isolering + 150 betong 400 mm190 leca 425250 lättbetong 425240 tegelmurblock 435108 tegel 365
U-värde 0.20 ger följande väggdjup:
Tegel + isolering + 150 betong 440 mm190 leca 465250 lättbetong 455240 tegelmurblock 475108 tegel 405
Hållfasthetstekniska dimensioneringskriterier, främst:
• Vertikala laster
• Bärning över öppningar
• Lokala tryck under balkupplag o.dyl.
• Vindlaster, förankring för lyft
• Förankring av skalmurar
• Temperatur- och fuktrelaterade rörelser
Denna grupp av dimensioneringsaspekter behandlas principiellt.
Lämpliga minimimått på murpelare diskuteras i manuset.
Potentiell konstruktiv bärförmåga:
• störst med bakmur av armerad, gjuten betong
• bakmurar av block relativt stor kapacitet
• kanalmur med halvstens bakmur mindre kapacitet, men ofta ändå tillräcklig i upp till 2-3 plan
Potential att använda tegels materialitet:
• Störst för kanalmur av alternativen, materialmöten, säckskurning eller tunnputsning invändigt
• Tegelblock, invändig slätputsning, kan kanske kombineras mermed inslag av normalformat
• Lättbetong- och lecablock, invändig slätputsning
• Armerad, gjuten betong skiljer sig mest om referensen är traditionell massivmur
Tekniska krav på grundsnitt vid platta på mark:
• överföra vertikalbelastning från vägg till grundkonstruktionen
• leda ut vatten vid regngenomslag
• förhindra kapillärsugning upp i vägg och golvplatta
• god värmeisolering, minimera köldbryggor
• väl fungerande dränering
Från en materialtillverkares hemsida:
Konstruktionsanvisning
Vid större laster förses elementen med urtag i överkant där urtagens storlek och placering dimensioneras för aktuella laster.
ISOGRUND kan belastas med icke bärande tegelmur eller annan sekundär belastning motsvarande 15 kN/m. Vid belastning med halvstens tegelmur skall minst 25 mm av muren stå på betongen bakom elementen.
Vid halvstens tegelfasad
Kanalmur tegel, sockelputs i liv med ytterkant tegel
Sockelputs i liv med ytterkant tegel
tegel,
lättbetong
tegel, armerad
betong
tegel, leca
tegel, tegel-
murblock
Kanalmur, yttre skalmurens sida mot isoleringen slammad,
sockelputs i liv med ytterkant tegel
Kombinationsmur tegel och leca, utskjutande sockel
Grundsnitt med prefab sulblock, dränerande cellplast
Tekniska krav på sockeldetalj:
• se till att vatten som trängt in bakom skalmuren leds ut och hindras tränga vidare in i väggen
• begränsa friktionen i gränssnittet mellan fasadtegel och grundmur, för att man inte ska få sprickor p.g.a. temperatur-och fuktrörelser
Kanalmur, sockelputs i liv med ytterkant tegel, eventuellt öppna stötfogar
Kanalmur, yttre skalmursida mot isolering slammad, sockelputs i liv med ytterkant tegel, ej öppna stötfogar
Bostadshus, Dalby, ark: Gunilla Svensson arkitektkontor
Bostadshus, Lund, ark: Lotta Nordén
Bostadshus Skepparekroken, Ängelholm, ark: Pål Dunér
Bostadshus Torna Hällestad, ark: Svante Lundquist
Bostadshus Barsebäckshamn, ark: Johanna Sandin
Kanalmur tegel, fasadmurs sida mot isolering slammad, fasadmur går ner i mark
Landsarkivet, Lund, ark: Berndt Nyberg
Bostadshus, Lund, ark: Bengt Edman
Bostadshus, Baskemölla, ark: Max Holst
Tekniska krav på fönsterdetalj:
• vindlaster som träffar fönstret
• egentyngden av fönstret
• regngenomslag i mur ovan fönster
• regnvatten som träffar fönsterytor ska ledas ut utanför murens ytterliv
• anslutningen mellan karm och vägg ska vara lufttät
• god värmeisolering
• minimera inverkan av köldbryggor
Kombinationsvägg tegel och betong, fönster fäst i bakmur, synlig vattenutledande plåt vid ovankant fönster
Kombinationsvägg tegel och betong, fönster, alternativ med dold vattenutledande plåt vid skalmurs insida
Kanalmur, fasadmurs sida mot isolering slammad, fönster placeratlångt ut
Bostadshus Skepparekroken, Ängelholm, ark: Pål Dunér
Bostadshus Barsebäckshamn, ark: Johanna Brandt
Lunds Tekniska Högskola, ark: Klas Anselm
Bostadshus Barsebäckshamn, ark: Johanna Brandt
Bostadshus Skepparekroken, Ängelholm, ark: Pål Dunér
Tekniska krav på anslutning mellan yttervägg och tak:
• vertikallast från taket
• vindlaster som träffar väggen ska ofta föras upp till taket
• lyftkrafter från taket vid kraftig vind förankras i väggen
• regn som träffar taket ska ledas ner i hängrännor och stuprör
• takets invändiga lufttätning ska anslutas lufttätt mot väggkrönet
• undvik onödiga köldbryggor
• luftspalt i takkonstruktionen avslutas så att det kommer in luft i spalten
Kombinationsmur tegel och leca, utkragande takfot
Kombinationsmur tegel och tegelmurblock, ej utkragande takfot
Kanalmur, ej utkragande takfot
V. Ingelstad skola, ark: White
Bostadshus Torna Hällestad, ark: Svante Lundquist
Bostadshus, Vitemölla, ark: Sesam ark, Vitemölla
Bostadshus, Lund, ark: Lotta Nordén
Måsvägen 2, efter takrenovering 2006Flerbostadshus, Måsvägen 6, Lund, ark: Jörgen Adler Nissen
Två bostadshus på Örnvägen, Lund, ark:
Bostadshus, Borgmästargården, Lund ark: Ingeborg Hammarskjöld-Reiz
Bostadshus, Lund, ark: Bengt Edman
Tekniska krav på anslutning mellan tak och vägg som fortsätter ovan taket:
• Luftning av takkonstruktionen
• Lufttätningen i takets undersida ansluts till väggen
• Regn som träffar väggen ska ledas ned på taket
• Regngenomslag mot skalmuren förhindras eller leds ut
• Vid regn och blåst ska inte vatten kunna drivas över plåtbleck i anslutningen
Kombinationsmur tegel och lättbetong
Bostadshus, Baskemölla, ark: Max Holst
Bärning över muröppningar
• Prefab spännarmerade tegelskift
• Slakarmerade platsarmerade överstycken
• Oarmerade valv, raka eller bågformade
• Övergång till andra material
Landsarkivet, Lund, ark: Berndt Nyberg
Bostadshus, Lund, ark: Lotta Nordén
Kv. Hyveln, Lund, ark: Gunilla Svensson
Bostadshus Barsebäckshamn, ark: Johanna Brandt
Lunds Tekniska Högskola, ark: Klas Anselm
Bostadshus Skepparkroken, Ängelholm,
ark: Pål Dunér
Bostadshus, Baskemölla, ark: Max Holst
Dilatationsfogar
• Dilatationsfogar strider mot murverkets grundläggande princip• Fogmassan åldras ofta på ett trist sätt
Konventionell dilatationsfog
Teknik för att minska behov av dilatationsfogar:
• Rostfri plåt under anläggningsskiftet
• Undvik kramlor nära hörn, gärna minst 1.5 m
• C-bruk eller D-bruk istället för B-bruk
• Murning undviks vid stark värme respektive kyla
• Använd stark sten och svagt bruk
• Förhållandet mellan murhöjd och längd viktigt för sprickrisken, tumregeln om ca 15 m gäller murverk som är ca 3 m högt
Att göra dilatationsfogar mindre framträdande:
• Placering i inåtgående hörn
• Skapa vertikalitet i fasaderna, t.ex. stuprörsnischer
• Förlägga fogar till lägen där det händer något i planlösningen, t.ex. klassrumsskiljande väggar, lägenhetsskiljande
• Sätt fogmassan innanför murliv, foga med t.ex. kalkbruk
Dilatationsfog i inåtgående hörn
Dilatationsfog i stuprörsnisch
Dilatationsfog med indragen fogmassa och fogning med kalkbruk
Flerbostadshus, Lund, ark: Ingeborg Hammarsjöld-Reiz
V. Ingelstad skola, ark: White
Kan risk för sprickbildning vara bättre än dilatationsfog?
Fördel om sprickor följer fogarna och inte rakt genom stenar
Använd svagare bruk!
Kanske är det bättre att ta risk för sprickor som följer murfogarna framför garanterat förfulande dilatationsfog?