Tel 23 444 Dricksvatten kan vara giftigtepaper.nyan.ax/earkiv/2006/10-30/full.pdf · bade Eckerö Lines Nordlandia, som blåste upp i kajen i Tallinn. En hel del elavbrott följde

Messa Nyan!Nya Åland 0457-323 44 44

Dagens ålänningMia Lindroth-Holmström

NyankortsvinnareHolger Henriksson Nr: 100610

Vinner en SverigeLott.Vinsten skickas på posten.

�� Måndag 30 oktober 2006 Nr 210 Pris 1,20 € Tel 23 444

25

NyaÅland

1981-2006

år

NYHETER. Tävlingen Unga Band avgjordes i helgen i idrottsgården och vann gjorde metalbandet Skrälldus. Publiken bjöds på allt från vispop till blackmetal. Pu-blikens favoriter blev bandet TBE från Kumlinge. Ju-rymedlemmen Christoffer Gottberg beskrev tävlingen som ”överväldigande”.

– Man blir åter igen ångestfylld och förbannad över hur bra alla är. Menar Gottberg som höll vinnarna som sin personliga favorit.

Att delta i tävlingen kostade ingenting och hela till-ställningen var drogfri, med blåskontroll vid ingången.

SIDAN 14

Metal-trion vinnare i årets Unga Band

Snyggt, hårt, ståpäls. Sådana ord använde juryn för att beskriva vinnarbandet Skrälldus. Sebastian Mattsson spelar bas och sjunger. Foto: JONAS EDSVIK

Skrälldus skrällde

REPORTAGE. Av avund, nämligen. Det är inte alla som har löpsedel på att de har räddat IFK, men det har Viktor Storsved, som besökte Nya Åland på Dalbodagen i lördags. SIDAN 10

Kompisarnablir gröna

NYHETER. Sedan slutet av för-ra veckan måste Tjenan vattens abonnenter hämta dricksvatten i en kran vid Ödkarby skola i Saltvik. En varning har utfärdats om att vattnet i Toböle träsk, därifrån vattnet normalt tas, kan innehålla alggifter.

– Vi har varit oroliga för vat-tenkvaliteten hela den varma sommaren. Nu, så här sent på året, slog algblomningen till och färgade vatttnet granngrönt förra veckan, berättar vattenbolagets ordförande Runar Karlsson.

Vattnet har smakat illa på sist-one, berättar en vattenabonnent som under sommaren på eget bevåg hämtat dricksvattnet från annat håll.

Andelsägarna har beslutat sig för att satsa på träsket, och det le-der enligt Runar Karlsson till att åtgärder måste vidtas också på längre sikt. Kolfi lter är på gång, luftning ska ordnas till nästa som-mar och arbetet med skyddsplan ska inledas så fort som möjligt.

– Vi har planer på att införa skyddszoner och andra åtgärder på samma sätt som Ålands vatten gjorde med sina vattentäkter.

Toböle träsk är inte det enda som mår dåligt på Åland, och landskapsregeringen har tagit in räddningsåtgärder i sitt miljö-handlingsprogram.

SIDAN 3

Dricksvattenkan vara giftigt

Stopp. I väntan på prov-svaren är det förbjudet att ta hushållsvatten ur Toböle träsk i Saltvik. Vattnet kan innehålla gifter från blågrönalger. Foto: ERKKI SANTAMALA

NYHETER. Höstens första storm ställde till en hel del strul, men några allvarliga olyckor har det inte rapporterats.

Det var indragna färjturer och färjor som gick förbi Åland nat-ten till lördagen, när medelvin-den låg på 24 m/s. Men den enda litet allvarligare incidenten drab-bade Eckerö Lines Nordlandia, som blåste upp i kajen i Tallinn.

En hel del elavbrott följde stor-men i spåren. Som mest var 2.600 abonnenter utan el.

Också telefonandelslaget fi ck skicka ut sina montörer och repa-ratörer när träd föll över ledning-ar och stolpar brast i ovädret.

Och så var det en del träd som blåste ner över vägarna och mås-te röjas undan.

SIDAN 4

Färjstrul i stormen

Hon vann ÅM i pokerNYHETER. Emma Wikberg från Stock-holm är nykorad åländsk mästare i poker efter hel-gens. Hon gick till fi nal som tvåa efter Ålands Jonas Jacobsson, som slu-tade på en tredje plats. Till fi nal gick sju spelare. Första pris blev 3.465 euro samt fritt inträde till två pokerturneringar. SIDAN 12

Våldtäkt anmäldNYHETER. En anmälan om våldtäkt har sysselsatt polisen i helgen.

En kvinna anmälde övergrep-pet tidigt på lördagsmorgonen. Senare kom en motanmälan om falsk angivelse från den utpekade mannen. Polisen har under hel-gen försökt utreda de närmare omständigheterna kring händel-sen. Enligt uppgift handlar det om ett sambopar. (ht)

Jämnt om insiderdomLÄSARFRÅGAN. Tycker du att de åtalade i insider-rätte-gången ska frikännas? Det var förra veckans läsar-fråga på Nya Ålands hem-sida. Så här svarade ni:

Nej: 410st (52%)Ja: 381st (48%) Ja: 48%

Nej: 52%

Måndagen den 30 oktober 20062

Den här boken skrämmer nästan vettet ut mig.

Mellan två mjuka, babyblå pärmar har Ulla Klötzer samlat en impone-rande mängd fakta om det hot som kärnkraften – i det här fallet den fredliga – utgör för hela jordens ex-istens.

Hon har läst massor av artiklar i tidningar runtom i världen, hon har trängt in i snåriga avtal och mötesre-ferat och beskriver utifrån allt detta kärnkraften ur moraliskt, tekniskt, ekonomiskt och politiskt perspektiv. Boken är ett effektivt vapen i varje kärnkraftsmotståndares hand.

Boken tillägnas författarens brors-dotter som dog i cancer 1963, två år gammal, nästan på tvåårsdagen efter att Sovjetunionen hade utfört ett av världens största atombombstes-ter på Novaja Zemlja. (Det var vid den tiden som jag och min kompis förbjöds av kompisens mamma att äta snö när vi lekte för att det var ”atom” i snön, så också jag har vuxit upp med samma aversion mot kärn-kraft, både fredlig och krigisk).

Största reaktornDet som fått Ulla Klötzer att skri-va boken är förstås Finlands be-slut att bygga det femte kärnkraft-verket, världens största reaktor, och dessutom en prototyp av en prototyp, i Olkiluoto som sjövä-gen ligger nära Åland. Dessutom talar man redan om ett sjätte verk på samma plats.

Detta görs i en tid när uran bör-jar bli en bristvara och priset sti-ger, något som gör det lönsamt för gruvbolagen att undersöka möj-ligheterna till gruvdrift – med alla negativa följder det innebär – ock-så i Finland. Detta pågår redan på fl era orter i landet med stöd av en ålderdomlig gruvlag från 60-talet.

Ulla Klötzer beskriver den snabba och odemokratiska till-ståndprocessen och har starka invändningar mot fi nansieringen som sker genom lån och stora statsstöd.. Så har EU-kommissio-nen också inlett en granskning för att se om den strider mor konkur-renslagstiftningen.

En stridssak är det pris som det fi nländska kraftbolaget TVO

köpt kärnkraftverket för av fran-ska Areva och tyska Siemens – tre miljarder euro. Alltför lågt, hävdar Ulla Klötzer som befarar att säkerheten blir lidande ifall pengarna tryter. Detta har senare bekräftats, till exempel i tidningen Taloussanomat den 28 september då förlusten för Areva redan var uppe i nästan 300 miljoner euro för projektet. Inte heller har en massa arbetsplatser skapats hit-tills åtminstone – i november i fjol var 65 procent av de 550 anställda i Olkiluoto fi nländare.

Stora utsläppIndustrins huvudargument, att kärn-kraften hindrar drivhuseffekten, stämmer inte.Utsläppen av driv-husgaser sker vid brytning och han-tering av uran, bränsle- och avfall-stransporter, under de mycket långa byggskedena, avfallshanteringen och nedmonteringen. Beräkningar visar att en kilowattimme atomel i Tysk-land ger 31,4 gram koldioxidutsläpp, jämfört med 18,6 gram för vindel och 11,5 gram för vedenergi. Det bästa sättet att hindra växthusgaser är alltså att investera i elsparande samt i energieffektiv teknik.

Det värsta är i alla fall avfallet. Atomkraft är långt ifrån lönsamt om man inkluderar kostnaderna för hantering och förvaring av radioaktivt avfall i minst 100.000 – genom fl era istider – och de enorma kostnaderna för nedmon-teringen av kärnkraftverken, för att inte tala om riskerna för olyck-or eller terrorattacker.

TVO:s och Fortums ersättnings-ansvar för en eventuell olycka i Olkiluoto är begränsat till 247 miljoner euro, resten betalar med-borgarna. Den futtiga ersättnings-summan ska jämföras med de verkliga kostnaderna för Tjerno-bylolyckan i Ukraina, Vitryssland och Ryssland, det vill säga 440 miljarder dollar enligt FN.

MiljöministernStatsminister Matti Vanhanen och miljöminister Jan-Erik Enestam kritiseras hårt för att de först sa nej till ett femte kärnkraftverk och tre år senare ja, den senare med hänvisning till bristen på alternati-va energiformer. Ruggigt korkat.

Läs boken. Nu har också uppföl-jaren kommit ut, Atomer i krig, på samma förlag.

ANNIKA [email protected]

tfn 528 450

Helruggigtom kärnkraft

Värsta boken. En strålande framtid i kärnkraftssamhället. Ny bok av Ulla Klötzer som också föreläst på Åland.

nya

n.a

lan

d.f

i Miljön & viNY BOK. En strålande fram-tid del 1: Atomer för fred av Ulla Klötzer. Sahlgrens förlag, 283 sidor.

3Måndagen den 30 oktober 2006

Tjenan vattenbolag tar sitt vatten från Toböle träsk i Saltvik och har cirka 140 an-slutna abonnenter i byarna Laby, Näs, Toböle och delar av Åsgårda.

I onsdags togs prover av vattnet efter att en person, som varit till träsket, blivit misstänksam. Provet visade att vattnet innehåller alger. Däremot vet man inte i dags-läget om algerna är giftiga el-ler inte. Det får man troligen veta först i morgon tisdag när provsvaren kommer från laboratoriet i Åbo dit de har skickats.

MeddelandeTills dess har vattenbolaget gått ut med ett meddelande till sina abonnenter.

– Vattnet bör inte drickas som sådant eller användas i matlagning tills vi fått svar på provet.

Roland Kuhlman, en av dem som sköter vattenbola-gets reningsverk, säger att det fi nns 10-15 procents risk för att algerna i träsket är giftiga.

– Men så länge vi inte är säkra på att de inte är giftiga bör man undvika att använda vattnet som matvatten, säger Kuhlman.

Abonnenterna kan så länge förbudet gäller hämta vatten vid Ödkarby skollägenheters södra gavel.

Kuhlman säger att vatten-bolaget inte haft liknande problem tidigare.

– Det kan vara den varma och långa sommaren som ställt till det för oss nu. Men

oberoende av vad provsva-ret visar skall vi installera ett kolfi lter som skall rena vatt-net bättre. Det skall komma på plats nästa vecka.

Smakat illaFör en del av abonnenterna kommer inte ”vattenvarning-en” som en överraskning. En av dem uppger att hon inte druckit vattnet på fl era må-nader eftersom det smakat illa och eftersom hon miss-tänkt att vissa magproblem kan ha berott på vattnet.

Magnus Eriksson på ÅHS laboratorium var den som tog proverna i träsket i onsdags.

– Vi vill så snabbt som möj-ligt få reda på om vattnet innehåller gifter eller inte.

Det är, säger också han, den oväntat sena algblomningen i början av förra veckan som fi ck larmklockorna att ringa.

– På måndag och tisdag var det riktigt mycket alger i vatt-net. På onsdagen när jag var där hade algerna redan bör-jat sjunka undan lite. Men det kan fi nnas gifter i vattnet även om algerna inte syns.

Magnus Eriksson berättar att vattenprover togs sam-tidigt i övriga vattentäkter, utom den på Kökar. Svaren också på de proven kommer i morgon.

Snabb lösningKommuntekniker Lars-Erik Danielsson berättar att lös-ningen med kommunens vat-tenpost vid Ödkarby skola kom till som en snabb, prak-tisk lösning på onsdagskväl-len när läget var akut.

– Vi tyckte att det här var enklare än att börja fara ut med brandbilstankar el-ler något annat. Folk klarar sig ganska långt med ett par tioliters vattendunkar. Det handlar ju inte heller om så

värst många abonnenter, de fasta hushållen är runt ett hundratal.

Christer Svedmark, före-ståndare för Ödkarby skola, säger att särskilt många inte

hämtat vatten åtminstone som han har sett.

– Inte har det precis varit nå-gon rusning. Men kranen på lärarbostädernas yttervägg är ju tillgänglig när som helst på

dygnet så folk kanske kommer på kvällarna.

Hushållen kring Toböle träsk varnas för alggifter - provsvaren kommer i morgon

Alggifter? Vattnet i Toböle träsk kan innehålla alggifter och därför får det inte använ-das som dricksvatten och för matlagning. I morgon väntas provsvaren komma. Foto: ERKKI SANTAMALA

Drick inte av vattnet från Toböle träsk, det kan inne-hålla alggifter!

Den uppmaningen kom-mer från vattenbolaget Tje-nan vatten i västra Saltvik.

100 hushåll. Tjenan vatten har ett hundratal fasta hus-håll som abonnenter, resten är sommarstugor. På bilden syns pumphuset. Foto: ERKKI SANTAMALA

Drick inte av vattnet!

– Vi har varit oroliga för alg-blomningar hela sommaren när det har varit så varmt. Plötsligt blev vattnet riktigt granngrönt i

slutet av förra veckan, sent i ok-tober, berättar han.

Samtidigt gick uppmaningen ut till vattenabonnenterna att inte använda vattnet för hus-hållsbruk.

Den första åtgärden är att in-stallera kolfi ltret som är beställt och betalat tack vare extra an-delar från abonnenterna.

Men om Toböle träsk ska kunna räddas för framtiden behövs radikalare åtgärder än så, säger Runar Karlsson. Både tillrinningen av gödande ämnen och den inre belastningen måste stoppas.

– Vi hoppas komma i gång

med att lufta träsket till nästa sommar. Men på längre sikt måste ha en skyddsplan enligt samma modell som Åland vat-ten har för Markusbölefjärden, Långsjön och Dalkarby träsk.

Tre byarÅtgärderna förutsätter diskus-sioner med mark- och vattenä-garna i tre byar – Nääs, Laby och Toböle. Nääs-Laby har en fungerande samfällighet med ordnad förvaltning där An-ders Johansson är ordförande, medan Toböle inte har någon motsvarande förvaltning. Nääs-Laby äger halva träsket medan

Toböle äger den norra.– De jordbruk som fi nns lig-

ger på Tobölesidan därifrån till-rinningen till träsket sker. Där intensivodlas en del potatis och betor. I dag fi nns inga skydds-zoner eller särbestämmelser för avloppslösningar.

Runar Karlsson räknar med att det kan bli tal om att köpa loss en del mark för skyddszo-ner.

– Det fi nns en del EU-pengar att söka för sånt här.

Diskussionen är inledd om skyddsplanen. Saltviks kommun bör kopplas in, anser Runar Karlsson som ser framför sig en

fl erårig process under ledning av en projektledare.

– Om vi vill bevara träsket i bra skick så är det så här vi mås-te göra. Annars går det på tok.� Finns det någon diskus-sion om anslutning till Bock-näs vatten i stället?– Andelsägarna tog ställning till båda alternativen på stämman. Beslutet blev att satsa på To-böle träsk och nu är kolfi ltret på gång. Och om vi slutar ta vatten från träsket så kommer ingen att bry sig om vattnets kvalitet längre. Så länge vi tar vatten därifrån fi nns det intresse av att bevara träsket. (ao)

Vattenbolagets ordförande Runar Karlsson: Träsket måste restaureras– Vi måste först lufta träsket och sedan upprätta en skyddsplan enligt modell från Ålands vatten.

Så vill Tjenan vattens ordförande Runar Karls-son (bilden) rädda Toböle träsk i Saltvik.

HELENA FORSGÅRD [email protected]


� Andelsbankens på Ålands resultat för årets första nio månader är det bästa i ban-kens historia. Rörelsevinsten är 1,4 miljoner euro efter att intäkter av engångskaraktär tagits bort. Det är en ökning med 38,4 procent jämfört med samma period förra året.

– Flera faktorer bidrar till bankens anmärkningsvärda resultatförbättring, skriver vd Håkan Clemes i ett press-meddelande.

Räntenettot ökade med 9 procent till 2,2 miljoner euro, trots den hårda pressen på marginalerna, utlåningen ökade med 15 procent till 113 miljoner euro under det senaste året och bankens provisionsintäkter ökade med drygt 22 procent till 1,2 miljoner euro.

Det förvaltade fondkapi-talet ökade med hela 58 pro-cent, ett resultat av att ban-ken, genom centralbankens köp av försäkringsbolaget Pohjola, kan erbjuda en stör-re fondportfölj. (uw)

Bästaresultatetför Andels-banken

� Den tillfälliga barnom-sorgstaxan i Mariehamn skall gälla också nästa år.

Fullmäktige tar beslut i morgon på förslag av stads-styrelsen.

Den högsta tillåtna taxan är nu 200 euro i enlighet med klientavgiftslagen. Land-skapsregeringen arbetar på en ny barnomsorgstaxa, som skall ge kommunerna större frihet att besluta om tax-orna, men man har svårt att enas om hur förslaget skall se ut. (ht)

Samma taxa förbarnomsorgen

� SUND. Stiftelsen för Ålands hantverksskola vill ha stöd av Sunds kommun, bland annat genom att kom-munen reserverar bostäder med subventionerad hyra för internatboende. Me-ningen är att skolan skall komma igång nästa höst i Tosarby där den tidigare skolan funnits.

– Vi har tidigare uppvak-tat landskapsregeringen om hantverksskolan och kom-munen tycker det är viktigt att skolan hålls kvar här. Det är ett bra område att utveckla den i, säger kom-mundirektör Christina Nu-kala-Pengel.

Stiftelsen för skolan an-håller också om 5.000 euro i bidrag av kommunen per år, vilket skulle utgöra två pro-cent av skolans budget. Man föreslår också att kommu-nen köper Vestergårds, en fastighet i närheten av gam-la skolan som nu är till salu, och sedan skänker fastighe-ten till stiftelsen. Man begär också gratis marknadsföring i kommunens olika broschy-rer och på hemsidan.

Kommunstyrelsen beslöt att begära ett utlåtande av byggnadstekniska nämnden vad gäller frågan om att re-servera bostäder. I övrigt tog man inte ställning till stiftelsens skrivelse. (uw)

Hantverksskolanvill ha stöd


Den blev kanske inte fullt så häftig som förvarningarna kunde gett vid handen, den första höststormen som slog till i fredags. Först sent på ef-termiddagen började vinden ta i litet mer och sedan ökade den mot natten så medelvind-styrkan låg på 24 m/s med upp till 30 i byarna.

Brandchef Leif Ahlqvist i Mariehamn kunde rapporte-ra om att larmen kom i jämn ström efter klockan 11 på

kvällen. Mest rörde det sig om träd som hade fallit över vä-gen. Elva träd var det allt som allt som plockades bort från vägar runtom på Åland.

Dessutom föll en högspän-ningsledning över en tall i Frebbenby, så tallen började brinna. Också det klarades snabbt upp.

Färjor gick förbiÅlandsfärjan och Eckerölin-jen ställde in kvällsturerna på fredagen på grund av det hårda vädret.

De stora färjorna gick ut som vanligt, men de fl esta valde att, eller kunde inte, gå in till Åland.

Av Viking Lines och Silja Lines färjor från Helsingfors till Stockholm körde Silja för-bi Mariehamn medan Viking Lines Gabriella kom in. Hel-

singforsfärjorna kommer till Mariehamn vid halv 5-tiden på morgonen. Färjorna i motsatt riktning, som kommer från Stockholm till Mariehamn vid midnatt, gick båda förbi på vä-gen till Helsingfors.

På rutten Åbo – Stockholm gick Viking Lines färjor på natten in till Långnäs medan Silja körde förbi.

Kryssningsfärjan Cinderella uteblev på lördagsmorgonen.

Flyget fungerade normalt med undantag för små förse-ningar.

Skiftet i hamnOckså landskapsfärjorna drabbades till en del av det hårda vädret, vilket fi ck åter-verkningar på elförsörjningen på Sottunga.

Skiftet på södra linjen till Galtby blev liggande i Galtby

över natten. Man bedömde att vädret var för hårt för att gå ut. Det innebar att tu-ren från Långnäs klockan 5 på lördagsmorgonen drogs in. Den hade Ålands elan-delslag tänkt anlita för att komma ut och reparera el-ledningar på Sottunga.

Elandelslagets folk hade en del att stå i med på natten. Som mest var 2.600 hushåll utan el. Elavbrotten satte in redan vid halv 9-tiden på kväl-len och nya kom till efter hand som ”gamla” åtgärdades.

Elnätschefen Jan Lindgréns rapport ger följande klockslag och antal strömlösa kunder:

– 20:30 ca 1800 kunder strömlösa.

– 21 tiden ca 1300 kunder– 21:30 1050 kunder– 22:15 750 kunder– 01:00 900 kunder

– 01:40, vinden tilltar, 2.600 kunder

– 09.50: Felsökningen fort-går i Pålsböle, skarvning av tråd i Lillfadervik, felsökning i Geta, Lökö. Problem att kom-ma till Sottunga på grund av inställda färjturer. För övrigt är högspänningsledningarna intakta.

– 11:00. De sista felen på 10-kV-ledningarna beräknas vara reparerade inom 45 minuter. Ca 150 kunder utan ström.

Litet över klockan 12 på lör-dagen vara alla fel åtgärdade, men det kom fortfarande in ströanmälningar om träd som fallit över lågspänningsled-ningar och enstaka kunder som på den grund blev utan ström.

HARRIET [email protected]

tfn 528 464

Fällda träd och mörkläggningFacit av första höststormen

Stormens offer. Det var ett antal träd som fi ck ge vika när höststormen slog till. Men den blev inte fullt så häftig som det hade förutspåtts och några allvarliga skador lämnade den veterligen inte efter sig. Medelstyrkan var 24 m/s, alltså strax under stormstyrka. Trädet på bilden hade fallit över gamla Godbyvägen. Foto: JONAS EDSVIK

Den första höststormen i fredags stökade till färjtrafi ken till och från Åland och ledde till en rad elavbrott. Men några farliga situationer har det inte kommit rapporter om. Träd som hade fallit över vägarna plockades snabbt bort.

Nordlandia in i kajen� Eckerö Lines färja Nordlan-dia måste tas ur trafi k på lörda-gen sedan färjan hade blåst in i kajen i Tallinn. Incidenten hände när färjan höll på att lägga till.

– Det blev en reva på 30-40 cm på sidan av bogen, så hålet är inte så stort. Men dessutom trycktes plåten in på ungefär en 4 meters sträcka, berättar Eck-erö Lines sjöfartschef Bo-Gus-tav Donning.

Hur länge fartyget är ur trafi k kunde han inte säga exakt i går, det vet man mera om i dag, men preliminärt handlar det om 3-4 dagar. Arbetena kan göras på plats i Tallinn.

Ont om platserNordlandia hade närmare 2.000 passagerare ombord och de

fl esta hade tänkt återvända på lördagskvällen till Helsingfors. Nu fi ck många lov att övernatta i Tallinn eller dess närhet, i den mån det fanns lediga hotell-rum.

– På grund av det hårda väd-ret stod katamaranerna stilla, så det fanns inte så många möjlig-heter att boka ny hemresa på lördagen, konstaterar Donning. (ht)

Sönder. En reva i sidan och intryckta plåtar fi ck Eckerö Li-nes Nordlandia när en stormby kastade fartyget mot kaj precis när man höll på att lägga till i Tallinn. Eckerö Lines sjöfartschef Bo-Gustav Donning konstaterar att fendrarna normalt skall hålla emot. Foto: PRIVAT

� Stormen ställde inte bara till med elavbrott. Telefoner-na tystnade också på många håll.

– Det har hänt litet över-allt. Träd har fallit över lin-jerna och stolpar har gått av, säger Lars-Erik Heinonen på Ålands telefonandelslag.

Telefonandelslaget hade folk ute hela lördagen och söndagen för att reparera de stora felen. Men Heinonen säger att det nog finns att göra några veckor framåt.

– När det är kraftiga stor-mar som den här så tar den också grövre kablar och det betyder att det är fler som blir utan telefonförbindelse. Hur många som har drab-bats vet jag inte än, men jag tippar på 100 – 150 abonnen-ter, säger Heinonen. Under

helgen jobbade montörerna med alla större problem som de fick vetskap om, men i dag på förmiddagen tror han det blir klarhet i hur omfat-tande skadorna är.

Att det finns mycket att göra ännu en tid framåt för-klarar Heinonen med att det har regnat rätt mycket, så marken är våt och det har varit varmt så löven sitter kvar på träden.

– När sedan vinden tar i så får den mera kraft av löven och den blöta marken bidrar så man får en rotvälta. Om marken är frusen sitter röt-terna fast. För att träden då skall blåsa omkull krävs mycket hårda vindar som helt enkelt får stammarna att brista, förklarar Heino-nen. (ht)

Telefonerna tystnade

� Först var det storm. Så blev det snöslask och kallt och halt på vägarna.

Polisen hade i går kväll fått in en anmälan om halkolycka, det var i rökerirondellen i Ma-riehamn vid 9.30-tiden. Olyck-an ledde till en del plåtskador men ingen person skadades.

Det var fl er som hade pro-blem med föret i går, alla varningar till trots kör många med sommardäck så länge vägarna är torra. Men efter-som det var söndag så var det många som kunde stanna hemma och byta däck istället för att köra till jobbet på vinst och förlust. (ht)

Första halkan slog till i går

Plåtskador. Det är vad polisen rapporterar om den bil som halkade ut ur rökeri-rondellen i går morse. Foto: MALIN TILLSTRÖM

� Marstad får byta en hyres-hustomt i Västernäs mot en annan.

Den tidigare reserverade tomten vid Segelmakargatan har inte fått kommunalteknik ännu och kan därför inte börja bebyggas. Därför vill Marstad byta till en utbyggd tomt söder om det nuvarande bygget på Lotsgatan. Stadsstyrelsen har godkänt bytet.

Det betyder att Marstad nu har fyra projekt på gång i området. Två byggen på Lots-berget med 26 respektive 24 lägenheter är klara för infl ytt-ning i januari och mars. Ett tredje med cirka 70 lägenheter är planerat för infl yttning un-der 2008 och det nu aktuella med 40-45 bostäder är tänkt att stå klart 2009.

Marstadbyter tomt

� Det blir inga parkerings-platser öster om det planera-de kultur- och kongresshuset i stadens regi. Det beslöt stads-styrelsen i torsdags.

Projekteringen visar att en underjordisk parkering med 40-50 platser skulle kosta mel-lan 1,1 och 1,2 miljoner euro. Samtidigt har stadsstyrelsen beslutat att landskapsreger-ingen får nyttjanderätten till det aktuella området för att bygga en terrass till kk-huset.

Staden har tidigare åtagit sig att ansvara för p-platserna i anslutning till kk-huset. Det handlar om 100 platser och de fi nns enligt stadsstyrelsen re-dan nu vid Nyfahlers och vid båthamnen i Österhamn. (ht)

Inte p-platseri stadens regi

� Det blev som väntat förslag om oförändrade skatter i Ma-riehamn vid stadsstyrelsens möte. Det gäller inkomstskat-ten på 16 procent och fastig-hetsskatten.

Stadsfullmäktige tar det slutliga beslutet på sitt möte i morgon.

Skatternaoförändrade


Våldsamheterna på Sri Lanka mellan regeringssidan och ge-rillan, de tamilska tigrarna, har trappats upp den senaste tiden inför fredsförhandling-arna i Geneve. Förra veckan dog hundratals människor i blodiga sammandrabbningar samtidigt som bägge sidorna försäkrade att man vill ha fred. Fredsförhandlingarna leds av Norge.

Förhandlingarna i Geneve i vintras misslyckades liksom en fredstrevare i Norge i bör-jan av hösten.

Hoppas på ÅlandMen en av de tamilska ledar-na Rajah Balasingam, bosatt i Norge, hoppas på en lösning i stil med den åländska model-len.

Han säger till Helsingin Sanomat att det fi nns två par-ter i konfl ikten.

-I Sri Lanka lägger man fram papper för mig som jag inte förstår ett ord av, förkla-rar han den diskriminering som pågår.

För tamilerna har Finland som ett tvåspråkigt land blivit en förebild för tamilerna och Åland något av ett idealsam-hälle.

-Ön hör till Finland, men man får besluta om sina egna frågor och förvalta sina egna resurser. Det är vad vi också

drömmer om, säger Balasing-am.

Inte terroristerEU har tidigare klassat de ta-milska tigrarnas organisation

LTTE som en terroristorgani-sation. Det är enligt Balasing-am ett stort misstag.

-LTTE har inte agerat utan-för Sri Lanka. Verksamheten koncentreras helt till Sri Lan-

ka, där regeringstrupperna anfaller den tamilska befolk-ningen och vi svarar på det, säger han.

-Världen reagerar kraftigt om en journalist mördas i

Ryssland. I Sri Lanka har re-geringen låtit döda fl era par-lamentariker och journalister.

Det är hög tid för världssam-fundet att ställa regeringen till svars. (ht)

Tamiler drömmer om Åland

Fredliga tigrar. Företrädare för gerillarörelsen på Sri Lanka besökte Åland våren 2003 för att få exempel på hur kon-fl ikter kan lösas på fredlig väg. Den senaste tidens blodiga strider till trots hoppas man fortfarande på Ålandsmodellen, visar det sig. Kanslichef Elisabeth Nauclér var värd för gruppen under besöket på Åland. Foto: STEFAN ÖHBERG

Åland är idealsamhället för tamilerna på Sri Lanka. Det säger en tamilsk le-dare i Norge till tidningen Helsingin Sanomat.

För några år sedan var det mycket rabalder kring stats-maktens Ålandsbesök med militärfartyg. Numera är det betydligt lugnare.

– Redan den 19 oktober meddelades Åland om far-tygsbesöket, berättar lands-hövding Peter Lindbäck.

Besöket fanns också med i den årsplan som marinen överlåter till Åland i början av varje år. Marinen begränsar också sina besök under hög-säsong.

Men visst fi nns det fortfa-rande skiljelinjer i Ålands res-pektive statsmaktens tolkning av 1921 års konvention som reglerar umgänget. Det hand-lar om hur man ser på begrep-pet ”ankra”.

– Självstyrelsen anser att ”ankra” innebär att angöring vid kaj för militärfartyg inte är tillåten på Åland. Statsmakten anser att man har den rätten.

En annan oenighet gäller besöktes längd som är något diffust formulerad i konven-tionen. Det leder till att stats-makten anser att militärfartyg får vistas på åländskt vatten fl er timmar än vad självstyrel-sen kommit fram till.

För att komma runt

dilemmat har Åland och staten nått en elegant lösning på ett i sig olösligt problem.

– Vi har gjort en politisk överenskommelse om att vi inte är överens, och marinen vet att varje gång man angör kaj på Åland gör man det i strid med självstyrelsens tolk-ning. Därför behöver själv-styrelsen inte protestera varje gång det händer, och marinen vet att det inte går att hänvisa till någon form av sedvanerätt som man kan börja hänvisa till när man vill angöra kaj, för-klarar Peter Lindbäck.

Han konstaterar att mari-nen visat tillmötesgående och numera enbart ankrar vid sjö-bevakningens kajer. Orsaken

till att man villliga vid kaj är ekonomisk, säger Peter Lind-bäck – bemanningskostnader-na blir lägre än om man ligger ute till havs.

Samma samförstånd har nåtts också när det gäller mi-litärfl yg, tidigare en återkom-mande källa till förargelse i landskapet.

– Vi får numera veta på förhand när fl ygvapnet tän-ker öva ifall det kan påverka Åland. Det händer ibland att något plan fl yger över Kökar, men det är sällan.

Mest rör sig stridsplanen numera i Finska viken.


tfn 528 450

”Raahe” var föranmäldFinskt militärfartyg på besök i Västerhamn

Robotfartyg. Marinens fartyg Raahe låg vid Klintkajen i Mariehamns Västerhamn från torsdag eftermiddag till tidigt på fredag morgon. Bilden är från försvarsmaktens hemsida.

Robotfartyget Raahe, som låg vid Klintkajen i Väster-hamn på torsdagsnatten, hade anmält sin ankomst enligt konstens alla regler.

Raahe lämnade Marie-hamn tidigt på fredags-morgonen.

Grundlagsutskottet blev klart med sitt utlåtande till utrikes-utskottet i fredags. Utskottet är enigt om att fördraget kan ratifi ceras utan ett åländskt ja. Riksdagsman Roger Jansson håller med om det.

– Problemet uppkommer om lagtinget inte har gett sitt bifall till fördraget när det blir aktuellt för presidenten och statsrådet att bringa fördraget i kraft. Vi vet inte när det kan ske, det är fortfarande fl era länder som inte har ratifi ce-rat.

Grundlagsutskottets åsikt är att man i ett sådant läge be-höver diskutera med EU och med medlemsstaterna hur si-tuationen skall lösas.

Mot den bakgrunden anser utskottet att man redan nu

behöver diskutera lösningar inom landet. Det som finns att diskutera är Åklands in-flytande på EU-frågor. Det gäller en plats i parlamentet, en fråga som kommer till fortsatt behandling i grund-lagsutskottet i slutet av no-vember. Det gäller talerätt inför EG-domstolen och Ålands möjlighet att använ-da Finlands ena röst i sub-sidiaritetsfrågor, alltså om man anser att EU har gått in på frågor som kan skötas bättre lokalt.

I de två senare fallen kan man förhandla fram en lös-ning mellan regeringen och landskapsregeringen.

– Jag fi ck inte in allt som jag hade hoppats få med i ut-låtandet, men jag är rätt nöjd ändå, sade Roger Jansson ef-ter grundlagsutskottets möte i fredags.

En av svårigheterna var att man i utskottet på inga villkor ville framstå som att man skul-le ta ställning för eller emot i de här frågorna. (ht)

Men EU-fördraget kan ratifi cerasGrundlagsutskottet ser problem

Finland kan ratifi cera EUs nya grundfördrag obero-ende av Åland. Det säger riksdagens grundlagsut-skott. men när fördraget skall träda i kraft kan det bli problem.

� Kaplan Sirkka Liisa Enqvist har förordnats till t.f. kyrkoher-de i Norra Ålands skärgårdsför-samling från den 1 november till den den 31 augusti 2007.

Pastor Liiisa Andersson är av domkapitlet förordnad till t.f. kaplan under den tid Sirkka Liisa Enqvist är tjänstledig.

Teologie magister Maria Båsk har sedan mitten av vår-terminen av kyrkorådet varit anställd för att ansvara för sjuk-hussjälavården på deltid. Från den 1 december 2006 är hon an-ställd på heltid tills vidare.

Därmed är prästbesättningen i Mariehamns församling full-belagd, konstaterar kyrkoher-den Jan-Erik Karlström.

På nya jobb iförsamlingar

� En träningsbana för rädd-ningshundar, och en första hjäl-pen-lärare på deltid. Det vill Röda Korset på Åland satsa på nästa år, om medel beviljas.

Vid höstmötet godkändes verksamhetsplanen och bud-geten för 2007. Röda Korset ansöker om PAF-medel för en första hjälpen-lärare på deltid - och den tjänsten kan ge Röda Korset extraintäkter, hoppas verksamhetsledaren Stefan Si-monsen.

Många företag skall enligt lag ha första hjälp-beredskap, och där kan Röda Korset hjälpa till med utbildning och utrustning till första hjälpen-skåp.

Röda Korset ansöker också om 34.000 euro för att bygga en träningsbana för hundar vid Färjsundet i Godby, på området där man nu har beredskapsträ-ning.

Organisationern funderar också på hur man skall få med ungdomar i frivilligarbetet i framtiden. Det kan handla om att att ge ungdomsgruppen mera ansvar, och att visa hur Röda Korsets internationella nätverk kan användas av unga som vill ut i världen. Och det skall vara lätt att engagera sig:

– Vi vill fånga upp dem som vill vara Röda korsare ett par timmar per år, säger Simon-sen.

Röda Korset vill bygga hundbana

� Det under bildning varande Skärgårdsbussen ab i Brändö Jurmo söker nu lån för inköp av buss bland annat. Bolaget söker företagarlån till kvinnor från Finnvera Abp, och land-skapsregeringen skall nu ge ett utlåtande.

Det är Britt Hellström i Jur-mo som är blivande vd i bolaget. Hon är tjänstledig bibliotekarie från Kyrkslätt och fl yttade till Jurmo i somras.

– Det är meningen att vi skall köra beställningstrafi k mellan Åland och fastlandet med tea-terresor, och föreningar av oli-ka slag. Nu fi nns det ju bara två bussbolag i Mariehamn, men inget i skärgården, säger hon.

Kurre Holmberg är chaufför i bolaget och har varit och tittat på lämpliga begagnade bussar. Meningen är att köpa en stor buss.

Nu skall Britt Hellström ock-så gå en företagarkurs och yt-terligare en kvinna skall tas in i bolaget. (uw)

Nytt buss-bolagbildas i Brändö

� Gunilla G Nordlund är ny ordförande i Ålands konst-förening. Hon tar över efter Maggie Holmberg, som skulle ha avgått i våras men satt kvar

eftersom det inte fanns någon efterträdare då.

18 medlemmar deltog i höst-mötet på Önningeby konstmu-seum söndag kväll.

Gunilla G leder konstförening

� En mp3-spelare av märket iPod och nycklar har snattats från ett omklädningsrum på Idrottsgården.

I Strandnäs har någon punkterat ett bildäck En

cykel har tillgripits vid Sand-åsvägen.

Polisen har fått in anmäl-ningar om rådjurskrockar i Finby, Gottby och vid Svinryg-gen i Jomala.

Snatteri och skadegörelse

Familjen Måndagen den 30 oktober 20066

Lasse Monthén* 5.10.1930 Sjundeå

† 24.10.2006 Mariehamn

Vila i frid

LenaBarn och barnbarn

Jordfästningen sker i stillhet.

DÖDA

Kusinerna Klara Elin Anna Hellström och Hugo Lars Viking Wikstrand döptes vid dubbeldop i Jomala kyrka lör-dagen den 28 oktober. Klara är dotter till Josefi n Wik-strand och Simon Hellström i Vallentuna. Hugo är son till Carolin Wikstrand och Niclas Lindström i Mariehamn.

Margareta MattssonNamn: Margareta Mattsson, f Hansen.Född: den 2 november 1936 i Mariehamn.Bor: i Finström Ämnäs.Yrke: pensionerad förskollä-rare.Familj: maken Måns, barnen Ann med maken Reinar och sex barn, Åsa med sambo Dan och ett barn, samt Pär och hunden Spagge.Födelsedagen: fi ras inte, är bortrest.

Torbjörn ”Bisse” BiskopNamn: Torbjörn Biskop.Född: den 1 november 1931 i Mariehamn.Bor: i Mariehamn.Yrke: pensionerad rederi-tjänsteman.Familj: hustru Gretel, fem barn och nio barnbarn.Födelsedagen: eventuell uppvaktning undanbedes på födelsedagen, fi ras inom fa-miljen.

Efter avslutad folkskola i Mariehamn for Margareta Mattsson till Sverige för att gå i Sigtuna folkhögskola. Hon utbildade sig sedan till förskollärare i Stockholm och fi ck sin examen 1961.

- Jag jobbade därefter någ-ra månader i Sverige innan jag återvände hem, berättar hon.

Tillbaka i Mariehamn blev hon föreståndare för Folk-hälsans daghem i ett och ett halvt år, varpå hon anställdes hos Rädda barnen. Nästan hela sitt yrkesliv har hon se-dan jobbat med barn i sta-den.

– Jag gjorde ett ”gästspel” i Godby dagis, men när jag er-bjöds tjänst i stan fl yttade jag tillbaka, säger hon

När Backebergs dagis kom till var hon med från allra första början.

– Jag hade förmånen att sitta med i byggnadskom-mittén, konstaterar hon. På Backeberg stannade jag se-dan fram till pensioneringen, det var stimulerande att job-ba där.

Margareta Mattsson har länge varit politiskt engage-rad på kommunal nivå i Fin-ström. Medan hon ännu var yrkesverksam var hon invald i kommunfullmäktige några perioder. För närvarande är hon andra perioden viceord-förande i kommunstyrelsen och hon är ordförande i Nor-ra Ålands högstadiedistrikts förbundsfullmäktige.

Fritiden är för det mesta fullbokad. Som en röd tråd har scoutingen följt henne genom hela livet. Numera är hon inte längre aktiv inom kåren, men hon är med i scoutgillet som jobbar som stöd åt kåren och för att spri-da scoutbudskapet vidare.

– År 2009 ska vi arrangera en stor nordisk scoutkongress på Åland och vi väntar cirka 300 gäster, berättar hon. Det projektet jobbar jag med just nu.

Sedan ställer hon med gläd-je upp för de sju barnbarnen, hon går på vattengympa och simmar också med barnbar-nen nu och då. Margareta trivs med pensionärslivet.

– Om jag tittar in till nå-gon i ett ärende har jag tid att dricka kaffe och prata en stund, medan jag jobba-de hade jag sällan tid, säger hon.

– Jag tänker inte bli gam-mal, men jag måste bli äldre, summerar hon leende.

Dop

Gratulerar

70 år

75 år

Namn: Marja-Leena Mag-nusson, f Sarakoski.Född: den 4 november 1946 i Kemi.Bor: i Eckerö Kyrkoby.Yrke: fredsarbetare, pro-jektledare.Familj: två vuxna barn, dottern i Uppsala och sonen i Oslo, sambo Hans Koivusalo.Födelsedagen: har redan fi rats tillsammans med barn och syskon, Marja-Leena har en tvillingbror heter Kari. Därför tillbring-as födelsedagen nu i skön värme på Cypern.

Hon fann allt hon vill ha på Åland!

Kärleken, naturen, ett jobb som hon trivs med, ett me-ningsfullt och aktivt liv.

Marja-Leena Magnusson har en hel del att jämföra med. Hennes bakgrund är växlande och erfarenheterna anmärkningsvärda.

Att hon föddes i Kemi i norra Finland berodde enbart på att föräldrarna råkade fi n-nas där just då. Det är i Vanda och Helsingfors som hon vuxit upp och gått i skola.

– Jag studerade biologi och geografi vid Helsingfors uni-versitet i syftet att bli lärare, berättar Marja-Leena. Men i stället blev jag forskare vid Lantbrukets forskningscen-tral.

I samband med jobbet träf-fade hon en trevlig svensk man, vilket resulterade i fl ytt till Uppsala och giftermål.

– Och jag blev mamma till två svenska barn, säger hon leende.

DoktoreradeI Uppsala fortsatte hon sitt forskningsarbete, hon dok-torerade och kan titulera sig agronomie doktor.

– Men det är sällan jag tänker på det numera, kon-staterar hon. Att forska är för övrigt ett hårt jobb.

Hon sadlade om och bör-jade i stället arbeta inom förvaltningen vid Lantbruks-universitetet i Uppsala. När hennes dåvarande make fick jobb i Oslo flyttade hela familjen med och Marja-Leena fick ett administrativt arbete vid Nordisk forskar-utbildningsakademi som var underställt Nordiska minis-terrådet.

Jobbet var tidsbegränsat till tre år.

– Det var ett spännande jobb, säger hon.

Marja-Leena lämnade Oslo när hon fi ck tjänsten som ad-ministrativ chef vid Lapplands universitet i Rovaniemi.

– Det var som att litet kom-ma tillbaka till sina riktiga röt-ter.

Institutionen var ganska stor och även detta jobb var tids-begränsat. Uppsala blev nästa anhalt. När hon blev chefadmi-nistratör vid institutionen för neurovetenskap vid Uppsala universitet med ansvar över 200 anställda, trodde hon att cirkeln var sluten. Det var en fast anställning som hon var inställd på att behålla till pen-sioneringen.

– Men ödet ville annor-lunda, säger hon och skrattar. Jag hade tänkt leva singel i fortsättningen när jag träffade en trevlig fi nlandssvensk som bodde på Åland.

Till ÅlandSå kom det sig att Marja-Leena Magnusson fl yttade till Åland och fi ck sitt hem i Eck-erö Kyrkoby. Men hon ville inte lämna sitt jobb i Uppsala förrän hon hittat något att göra på Åland. När Ålands fredsin-stitut för två år sedan sökte en projektledare fi ck hon tjäns-ten. Samtidigt gav hon sig in i någonting för henne helt nytt,

hon hade ingen erfarenhet av fredsarbete förut.

– Jag älskar mitt jobb och mina arbetskamrater, det här är jag, det är rätt jobb för mig, säger Marja-Leena. Jag job-bar med underbara åländska ungdomar, gör besök i skolor-na och utbildar även lärarna i fredsfostran.

– När man får träffa så bra ungdomar som det fi nns här känner man sig trygg, fram-håller Marja-Leena.

I skolorna trivs hon. Att tala om fredsfostran med eleverna ger också henne själv mycket.

Hon framhåller att fredsas-pekten kan fogas in i allt ar-bete, liksom konfl ikthante-ring, tolerans och respekt för andra.

– Konfl ikthantering är fak-tiskt lika viktig som att kunna läsa och skriva! Det skulle de stora killarna i världen behöva lära sig - men inte av mig, jag passar bäst bland eleverna här.

Hon berättar också om som-marens stora internationella fredsläger som hon var pro-jektledare för. 46 ungdomar från åtta länder deltog och det lyckades väl, hon har fått mycket positiv feedback.

– Det känns jättebra, säger hon glatt.

Naturmänska När Marja-Leena Magnusson är ledig är hon mycket ute i na-

turen, paddlar, är på sjön med båt, promenerar, cyklar. Hon simmar mycket och tränar på gym. På Simskäla hyr hon och sambon en stuga och i Lapp-land vistas de varje sommar i en stuga som hon äger tillsam-mans med syskonen.

– Så åker vi skidor och reser en hel del, berättar hon. Vi är också aktiva och rör mycket på oss när vi reser.

Hon framhåller hur viktigt det är att hålla igång både kroppen och hjärnan, båda behöver hållas i trim för att mänskan ska må bra.

– Jag läser också, löser kors-ord och spelar Mahjong.

I och med födelsedagen bör-jar hon nedtrappningen mot pensionen. Hon går i delpen-sion och ska börja utnyttja sin tid för att ha roligt och njuta av sina egna intressen.

– Det är bra att trappa ned försiktigt, för jag vet att jag kommer att sakna både ar-betet och arbetskamraterna sedan.

Marja-Leena känner sig lyck-ligt lottad, för henne var fl ytten till Åland bra.

– Jag har defi nitivt inte ångrat mig, här njuter jag av naturen och jobbet och jag har hittat en man med samma intressen och värderingar som jag!

MAJ-LEN [email protected]

tfn 528 449

Hon fann allt på ÅlandPratstund med Marja-Leena Magnusson

Rätt plats. Här på Ålands fredsinstitut har Marja-Leena Magnusson funnit sig väl till rätta. Hon stortrivs med jobbet som projektledare och fredsfostrare och hon trivs med ett aktivt friluftsliv när hon är ledig. Foto: ERKKI SANTAMALA

Fa

kta

60 år

MÅNDAG 30.10

Dagens namn� Kom ihåg att gratulera Jennifer på namnsdagen.

Bio� Bio Savoy kl 19.30. Skräckfilmen ”Grudge 2”. F-15. Filmen fick två stjär-nor när den recenserades i fredagens Nya Åland.

Film� Röda korsgården kl 19.00. Kenya-afton. Elisa-beth Lundell berättar om barnhemmet och arbetet

med aidsdrabbade barn i Kisumu.

Nöje� Arkipelag nattklubben kl 22.00. Bar-DJ.� Parks bar kl 21.00. Blan-dad musik från baren.

Vernissage� Stadsbiblioteket kl 18-20.00. Fotografi er från Afrika av Riitta Eckerman.

Öppet hus� Vårdö Solhult kl 18.30. Öp-pet hus för både små och stora barn. För de mindre barnen bör helst en förälder vara med.

TISDAG 31.10

Dagens namn� Kom ihåg att gratulera Artur på namnsdagen.

Bio� Bio Savoy kl 19.30. Skräckfilmen ”Grudge 2”. F-15. Filmen fick två stjär-nor när den recenserades i fredagens Nya Åland.

Nöje� Parks bar. Blandad musik från baren.

Frimärksstämpling� Casino PAF, Torggatan 14. Specialstämpling kl 11-14. Konstnären Juha

Pykäläinen signerar årets julmärken kl 11-19.

JUST NU

Loppmarknad� Cirkeln/Emmaus lopp-marknad, Köpmansgatan 11. Öppet måndag–fredag kl 10–17 (torsdagar till 19), lörda-gar 11–14.� Emmaus byggretur, Skogshyddsvägen 7. Öppet måndag–fredag kl 8–16.� Antikvariat Pierre, Köp-mansgatan 11. Öppet mån-dag–fredag kl 10–17 (torsdagar till 19), lördag 11–14.� Möbelreturen/Katapult, Skogshyddsvägen 7. Öppet tisdag-fredag kl 9-16.

Ve

ck

an OBS! Det händer

� Styrelsen i föreningen Ålands Vänner i Helsingfors har haft årsmöte och omvalt styrelsen.

Karin Ståhl är ordförande, Ulla Karlsson viceordföran-de och Birgitta Mörn-Ekqvist skattmästare.

Gäst var författaren Kata-rina Gäddnäs-Karlsson som i ord och bild beskrev livet i skärgården.

– Helt suveränt. Man blev på gott humör i höstrusket, säger Ulla Karlsson.

Ett tjugotal medlemmar var på plats.

Styrelse omvaldi Ålands Vänner

� El-ledarna Ab i Marie-hamn har registrerats som nytt bolag. Bolagets verksam-hetsområdet uppges vara för-säljning av material och tjäns-ter inom elbranschen och därtill hörande verksamhet samt fastighetsförvaltning. Bolaget kan även idka handel med värdpapper. Aktiekapi-talet är 8.000 euro. Vd är Dan Emil Söderlund.

FamiljenMåndagen den 30 oktober 2006 7

NYANS SUDOKU Lösning på sid 20

Rolf Isak Harnesk ska journalistbarnet heta som föddes den 24 oktober klockan 01.42. Gossen vägde 3.530 gram och var 51 cm lång. Föräldrar är Maria Cassel och Tommy Harnesk på Styrmansgatan i Mariehamn. Foto: ERKKI SANTAMALA

Robin som är 2,5 år fi ck en lillebror den 23 oktober klockan 06.19. Han ska heta William Oliver, vägde 4.170 gram och var 52 cm lång. Föräldrar är Ramona Nyqvist och Mattias Blomqvist i Finström Ämnäs. Foto: ERKKI SANTAMALA

Det här är Viggo som föddes den 17 oktober i Uppsala. Då vägde han 4.420 gram och var 54 cm lång. Föräldrar är Katarina och Mårten Sundberg i Uppsala. Katarina är född och uppvuxen i Hammarland och Mårten i Saltvik. Foto: PRIVAT

Sickan föddes tidigt på morgonen den 11 oktober på SÖS i Stockholm. Hon var på mycket gott humör och vägde 3.740 gram och var 51 centimeter lång. Föräldrar är Emelie Hage och Leo Lundberg. Familjen bor i Stockholm. Foto: PRIVAT

Nia Åland: Nu drar vi igång en Nia-grupp i Mariehamn på lilla scenen i Idrottsgården. Varannan måndag med start 30.10 kl 16.30-17.30. Dans/trä-ning där rörelseglädjen står i fokus samtidigt som kondi-tion och rörlighet tränas ef-fektivt med utgångspunkt från din egen kapacitet. Nia passar ALLA som vill röra på sig. Välkomna att prova på, första gången gratis. Vid frågor ring Beatrice 0457-342 68 90.

Södra Lemlands Marthaför-ening: Möte på Solkulla tisdag 31.10 kl 19.00. Välkomna!

Ålands HälsoAlternativ r.f. - ÅHA: Höstmöte 7.11 kl. 19.00. Garaget, Ålandsv.40. Val av ny styrelse, förslag fi nns.Program: ”Vad vårdar vi egentligen?” Den upprättstå-ende människan eller den lig-

gande människan? Spec.sköt. Soffi Wetterhoff berättar om sina erfarenheter från skol-medicin / komplementärme-dicin i USA. ÅHA bjuder på vickning för medlemmar mot anmälan sekr. Pia-Helen 040 5825888. För ytterligare info se www.aha.aland.fi .

Hammarlands marthafören-ing: Månadsmöte tisdag 7.11 kl 19.00 i Marthabo.

Föreningen Vårt Hjärta: Må-nadsmötet måndag 30.10 kl. 19.00 i Ålands hotell- och res-taurangskola. Läkare Mats-Ola Mattsson håller föredrag om hjärtinfarkt.

Före

nin

gsa

ktu

ell

t Kom ihåg

Måndagen den 30 oktober 20068 Kultur

notiser

”Vindstilla vatten” är namnet på boken som i veckan kom från tryckeriet. Utgivare är kultur- och fritidsnämnden i Lumparland och en särskild kommitté med nämndens ordförande Lil Strandholm-Karlsson, Ann-Charlotte Sundblom och Cecilia A Lind-blom har arbetat med sam-manställningen. Maj-Len Por-ko har gjort bokens lay-out.

Adéle Norell föddes på Hansas i Granboda i Lemland och gifte sig med Birger No-rell i Lumparland Norrboda.

MedmänsklighetAdéle var mycket kulturintres-

serad och skrev texter om livet i forna dagar som publicera-des i Spirkasen. Hon skrev också poesi och hyllningsdik-ter, bland annat till födelseda-gar och bröllop. I förordet till boken står det: ” Man minns Adéle Norell som en person genomsyrad av medmänsklig-het och godhet. Hon hjälpte gärna dem som hade det svårt. Adéle hade mycket kärlek i sitt hjärta.”

Lil Strandholm-Karlsson berättar att tanken på en dikt-bok föddes redan medan Adé-le Norell levde. När Adéle fi ck frågan om hon kunde tänka sig att hennes diktalster skul-le ges ut var hon genast med på noterna och tyckte att det skulle vara trevligt att kunna dela med sig av texterna.

Nu Adéles barn Urda, Bar-bro och Jörgen, ställt materia-let till förfogande och boken skall presentera för den stora allmänheten i samband med biblioteksjubileet som fi ras på

Furuborg lördagen den 4 no-vember kl. 18.

Gustavas arvVid jubileumsfesten upp-märksammas också en annan Lumparlandspersonlighet, nämligen Gustava Fraser från Klemetsby. Hennes far Gus-taf Fredrik Fraser var präst i Lumparlands församling åren 1822-1866. Gustava var född i Finström år 1816 och gick bort år 1905. Hon skötte för-samlingens räkenskaper och tog hand om sina föräldrar, efter moderns bortgång var hon värdinna i prästgården. Ivrade för kultur och folkbild-ning gjorde hon och det berät-tas att hon redan i hemmet lå-nade ut böcker ur sitt privata bibliotek. Hon testamente-rade sedan 75 böcker och en summa pengar för grundande av ett bibliotek.

I folkskolan fans ett biblio-tek som åtminstone kunde an-vändas av skoleleverna, men

det kommunala biblioteket blev till först år 1926. Martha-föreningen och ungdpmsför-eningen var då pådrivare.

Pjäsen ”Gustavas arv”, som Leo Löthman skrivit och Grete Sneldtvedt regisserar, utspelar sig kring biblioteksin-vigningen.

– Vi hade först tänka kalla den ”Kring mjölkbordet” ef-tersom alla viktiga diskussio-ner på landet vid den tiden fördes kring mjölkbord. I två scener i pjäsen förs diskussio-ner kring mjölkbord.

Erika LindströmTrots att hon 1926 hade varit död i mer än 20 år kommer också Gustava Fraser på be-sök i pjäsen.

– En annan person som fi nns med när Erika Lindström som just det året återkom från ett missionsuppdrag i Egypten och blev lärare vid skolan.

Erika Lindström var ju också en skrivande person och bland

annat hennes kända ”Visa till Åland” fi nns med.

”Gustavas arv” planerar man också att uppföra några gånger till, i december på Fu-ruborg.

I programmet vid jubi-leumsfesten på lördag berät-tar Inger Andersson om bib-liotekets historia. Hon skrev för tio år sedan en 70-årshis-torik. I programmet ingfår också fi olmusik av Denis Er-iksson och Brr.-Erik Jansson, sång av bröderna Jan-Erik, Karl-Göran, Rainer och Tore Karlsson. Efter teaterföre-ställningen bjuds det på kaffe och tårta.

Fotoutställningen ”Gamla fotopärlor från Lumparland” har under hösten visats i bib-lioteket, men den fl yttas till Furuborg för att publiken på jubileumsfesten skall kunna at del av den.

JAN [email protected]

tfn 528 466

Lumparlands bibliotek fi rar med bok och teater

Adéle och Gustava hedras

Bokutgivning. Till Lumparlands biblioteks 80-årsfest har man samlat diktalster av Adéle Norell i en bok. På bilden Ann-Charlotte Sundblom, Maj-len Porko, Cecilia A Lindblom och Lil Strandholm-Karlsson har arbetat med boken. Foto: STEFAN ÖHBERG

Lumparlands bibliotek fyller 80 år och fi rar med fest, teaterpremiär, fotout-ställning över det gamla Lumparland och utgivning-en av en bok med texter, med poesi och hyllnings-dikter av Adéle Norell (1910-2002)

Andy Horner berättar att alla bilder i kalendern är tagna under fjolåret och att han nu enbart använt sig av digitala bilder. Han har för-sökt få till stånd en attraktiv blandning av landskapsvyer

och närbilder. Bilder ur kul-turlandsakpet finns också med.

- Och som alltid har jag också den här gången en kyrka med.

Det fråga om Föglö kyrka i vinterskrud som utgör blick-fånget i december.

– Ibland har det varit pro-blem med vinterbilderna, men den vinter vi hade nu senast gjorde att jag har gott om vinterbilder, konstaterar han.

I kalendern hittar man ock-så en annan Föglöbild, från

Överö. I övrigt kommer bil-derna från Lemland Lemböte, Finström Svartsmara, Ham-marland Kattby, Jan-Karls-gården i Sund och Eckerö Käringsund. En närbild med vallmoblom är fotograferad i Finström, medan några när-bilder saknar uppgifter om var de är tagna. Här fi nns bland annat höstlöv, strandstenar och en ruvande svan.

Upplagan på årets kalen-der är 1550 exemplar. En del beställs direkt av företag medan resten säljs i handeln. (jk)

Sjätte kalendern från Andy Horner

Landskap. April illustreras med en bild med vitsippor och bodar i Hammarland.

Naturfotografen Andy Hor-ner ger för sjätte året i rad ut sin skärgårdskalender. Kalendern för 2007, som han fi ck från tryckeriet på onsdagen, innehåller bil-der från alla årstider och pärmen pryds av en bild från postrodden.

Poeten Eva-StinaByggmästartilldelades på lördagen Finlands svenska televisions:s litteraturpris på bokmässan i Helsingfors. Hon fi ck priset för lyriksamlingen ”Älv-drottningen”. Domaren, den pensionerade radioredaktö-ren Barbro Holmberg säger i sin motivering bland annat att Byggmästars diktsamling är ”lekfull, sinnlig och absolut originell ordkonst”. Eva-Stina Byggmästar är född 1967 i Jakobstad i Finland och nu-mera bosatt i Sverige. Enligt uppgift planerar hon dock att fl ytta hem till Österbotten igen. Eva-Stina Byggmästar medverkade i Mariehamns litteraturdagar i mars i år. �

Svenskakulturfondenhar beviljat 90.000 euro för det treåriga projektet Disko (Demokrati i skolkulturen) som kommer att ledas av Finlands Svenska Skolung-domsförbund. Projektet riktar sig till skolor på alla stadier, även på Åland, och syftar till att skapa konkreta modeller för demokratiarbetet i skolan. Eleverna kommer att ha en aktiv roll inom projektet och bland annat delta i utvecklan-det av ett temadagsprogram som erbjuds alla skolor. �

Pontus Hultén,Moderna museets första chef, konstsamlare och professor, har avlidit i en ålder av 82 år. Hultén utsågs till chef för Moderna museet i Stockholm år 1960. Han pro-ducerade fl era banbrytande utställningar, skriver FNB-TT.

Höjdpunkten i Hulténs kar-riär var när han 1974 tillfråga-des om han ville skapa ett nytt kulturhus i Paris. Det blev senare känt som Centre Pom-pidou. Han startade också MoCA i Kalifornien, Palazzo Grassi i Venedig och Museum Jean Tinguely i Basel.För något år sedan donerade han hela sin konstsamling, 700 verk, till Moderna muse-et. För närvarande visas cirka hundra verk just ur denna privata samling på Ateneum i Helsingfors. Hultén hann själv vara med vid öppningen av utställningen i Ateneum för en månad sedan. �

Finlandssvenskaoch svenskapoeter möts i ett arrangemang i Finlandsinstitutets stora sal med början den 6 november kl. 18. Poeterna från Finland fi ck välja sina favoritsam-talspartner bland svenska kollegor. Först ut är Claes Andersson, som möter Kris-tina Lugn. Den 13 november möter Gösta Ågren Per Helge, den 20 november möter Tua Forsström Lars Forsell, den 28 november berättar Bo Carpelan ensam om sin barn-doms bakgårdar i Helsingfors och den 4 december avslutas serien med att Bodil Lindfors möter Eva Ström.

Entrén är fri men man måste boka plats i förväg eftersom förhandsintresset varit så stort. Man kan ringa 08-54521200.

Platsen är Finlandsinsti-tutet, Sibeliussalen, Snick-arbacken 4 i Stockholm (vid Birger Jarlsgatan 35). �


Föreningen Finlands fyrsäll-skap kommer att göra allt som står i dens makt för att bevara samtliga byggnader på Märket.

– Av de gamla fyrarna i Finland är Märket den abso-lut viktigaste. Den är den in-ternationellt mest kända och är den västligaste punkten för forna Ryssland, Finland och Åland. Den är helt unik, säger fyrsällskapets ordfö-rande Pekka Väisänen.

Det råder inget brist på engagemang, däremot på ar-betskraft och pengar. Därför är Pekka Väisänen och för-eningens sekreterare Petri Porkola på Åland för att ragga sponsorer och upp-vakta landskapsregeringen. Med sig har de den lokala medlemmen Håkan Lind-berg.

– Vi skulle vilja att det blir ett liknande projekt som när vi räddade Rödhamn, säger han.

Märket ägs idag av staten, men förhoppningen ar att den ska övergå i landskapets ägo.

Håkan Lindberg besökte Märket i våras.

– Jag blev skrämd när jag såg vilket vilket dåligt skick fyren var i. Det kulturhisto-riska minnesmärket håller på att rasa i sjön.

Egen poststämpelFör att samla in pengar till restaureringen av Märket ska Finlands fyrsällskap bland annat sälja postkort, t-skjortor och pikétröjor med Märket-motiv. Försälj-ningen inleds med en speci-alkväll om Märkets fyr som hålls i lagtingets auditorium den 10 november. Datumet är speciellt eftersom fyren tändes för första gången just den 10 november. Året var 1885.

Under kvällen berättar den sista fyrvaktaren Karl-

Erik Eriksson om livet på fyrlandet och han visar även en smalfilm. Filmen är från 1976 då fyren ännu var be-mannad.

I samarbete med Posten på Åland ska också två fri-märken med Märket-motiv ges ut och fyrsällskapet har

fått en egen Märket-post-stämpel.

Plats för bröllopHur mycket restaureringsar-betet kommer att kosta vågar föreningen inte uppskatta. Tan-ken är att man ska ordna fi nan-siering för en bit i taget.

– Vi börjar med det viktigas-te; muren. Vi ska också ordna någon energikälla och en an-ordning att lyfta upp båtar med, säger Pekka Väisänen.

Föreningen har fl era visioner om Märkets framtida bruk, när restaureringsarbetet är klart om 10 till 15 år. Bland annat hoppas

man på omfattande fyr- och na-turturism. Märket skulle också kunna locka bröllopspar och an-dra fi rande grupper och Märket skulle kunna var en unik plats för bland andra sälforskare och radioamatörer.

ANDERS [email protected]

tfn 528 455

Märken ska rädda Märket

Rasar samman. Det som är i störst behov av restau-rering på Märket är muren, enligt Finlands fyrsällskap. Foto: ERKKI SANTAMALA

Nu sparkar Finlands fyr-sällskap igång kampanjen ”Rädda Märket” på allvar.

Med hjälp av frimärks- och t-shirtsförsäljning ska de unika byggnaderna förvandlas till en turistatt-raktion.

Säljer t-shirts. Finlands fursällskaps ordförande Pekka Väisänen visar upp en av de produkter som föreningen ska sälja för att rädda Märket. Till sin hjälp har han Petri Porkola och Håkan Lindberg.

� År 1885 uppfördes en fyr på klippan. Arkitekt var Georg Schreck. � Märkets fyr byggdes ryskt initiativ, men låg fram till 1980-talet på svenskt territorium. Fyren uppfördes och ägdes av fi nska staten men låg på den sida av klippan som tillhörde Sverige. Fyren har aldrig ad-ministrerats från Sverige eller uppfattats som svensk. Ny gränsdagning ratifi cerades 1985 resulterade i att fyren och området i dess omedelbara närhet blev fi nskt territorium och ett motsvarande område av den fi nska delen av skäret blev svenskt. � I konventionen om Ålands-

öarnas icke-befästande och neutralisering från 1921 och i konventionen om kontinen-talsockeln från år 1972, slås det fast att gränserna som defi nieras i dessa löper genom mittpunkten av klippan Märket.� Allt sedan årskiftet 1976-77 har fyren varit obemannad och automatiskt styrt.� Vid gränsutstakningen 1985 kom man överens om att de traditionella landstigningsrät-tigheterna för bägge länders medborgare och myndigheter skall kvarstå.� Redan när de första fyrvak-tarna anställdes beviljades de betald tjänstledighet eller semester.

Märket

Minnesgoda, och tillräckligt gamla, ålänningar kommer ihåg Sveabolagets ms Marina som trafi kerade Mariehamn och Gräddö i Roslagen som-rarna 1964-65, samt Marie-hamn-Stockholm somrarna 1966-69.

Det är en ärevördig gammal dam som nu hotas av skrot-ning. Fartyget byggdes som det första bilförande fartyget på linjen Göteborg-Frede-rikshavn 1936 under namnet Kronprinsessan Ingrid. 1950 förlängdes fartyget och såldes fem år senare till Ångfartygs

ab Gotland i Visby och döptes om till ms Christofer Polhem.

KollideradeEfter nio års gotlandstrafi k såldes hon till ett dotterbolag till Svearederiet i Stockholm, döptes om till Marina och började trafi kera på Marie-hamn under somrarna.

I augusti 1969 kolliderade Marina med det tyska farty-get Lucy Essberger strax norr om Vaxholm. Ingen människa skadades, men Marina togs ur trafi k. I november samma år såldes hon till dåvarande Jugoslavien där hon trafi ke-rat fram tills nu. Uppgifterna kommer från www.faktaom-fartyg.com.

Gamla ms Marina är det enda kvarvarande större svenska handelsfartyget från 1930-talet och trots fl era om-byggnader har hon kvar myck-et av trettiotalsutseendet.

Huvudmaskineriet från Atlas Diesel 1936, är fortfarande i fullgott skick, skriver Erik

Hoffstedt i Gotlands Tidning-ar, som uppmärksammat far-tygets öde.

ULF [email protected]

tfn 528 442

Kampanj för ms Marina

Museifartyg? Förra sommarkryssaren ms Marina kan bli museifartyg i Göteborg om entusiasterna lyckas med sin kampanj. Fartyget byggdes för linjen Göteborg-Frede-rikshavn, men kryssade mellan Mariehamn-Gräddö respektive Stockholm på 60-talet. Vykort från Michael Schneiters samling.

Den gamla bilfärjan Marina hotas av skrotning där hon ligger i Kroatien.

Men nu har det startats en kampanj att köpa hen-ne till Sverige och lägga henne som museifartyg i Göteborg som var den första hemmahamnen.

Fa

kta

� SUND. Den nuvarande kommunstrukturen i landska-pet, med 15 landsbygdskom-muner och en stad, kan mycket väl bibehållas. Det tycker kom-munstyrelsen i Sund i sitt utlå-tande till landskapet.

Men förutsättningen är att landskapsregeringen övertar en rad områden som nu är betung-ande för de små kommunerna. Det gäller specialomsorgen, Fixtjänst, barnskyddet, miss-brukarvården, träningsunder-visningen och kostnaderna för Gullåsen.

– Landskapet sköter redan ÅHS och gymnasialstadieut-bildningen, så vi är ju på väg åt det hållet, säger kommundirek-tör Christina Nukala-Pengel

Kommunstyrelsen i Sund nämner också kostnaderna för Medborgarinstitutet, väg-hållning och den översiktliga planeringen som områden landskapet bör lyfta av kom-munerna.

Tar landskapet över ovan-stående områden behöver man heller inte ta fram ett system för att utjämna kost-naderna mellan kommunerna och åren.

Det fi nns också områden där kommunerna kan utveck-la samarbetet sinsemellan, menar man.

Idag har Sund gemensam byggnadsinspektion med Saltvik, men det kan utvecklas med fl er kommuner på fasta Åland och med ett kansli Jo-mala som föreslagits tidigare.

Inom det sociala området, individ- och familjeomsorgen, så har Sund idag samarbete med Vårdö.

– Vi diskuterar en utvidg-ning och ta med Saltvik. På sikt kunde samarbetet gälla hela norra Åland.

Sundsstyret tycker att ett samarbete när det gäller barn-omsorgsledare och special-barnträdgårdslärare, kunde ske inom Norra Ålands högstadie-distrikt.

Fastighetsservice kan ske i samarbete med grannkommu-nerna, liksom fritidssektorn. Också inom administrationen fi nns samarbetsmöjligheter.

– Vi säljer tjänster idag till Vårdö när det gäller lönerna, säger Christina Nukala-Pengel.

Servicen till de äldre invånar-na när det gäller fastighetssköt-sel är en sak som kommunen inte behöver producera, utan som kan köpas in utifrån.

Saker som sund skulle satsa på om det fanns mer resurser, är marknadsföring av kommu-nen, inköp av ny mark för tom-ter, bygge av nya radhuslägen-heter och skapande at bättre förutsättningar för företag att etablera sig i kommunen.

– Dessutom skulle vi vilja fl ytta kommunkansliet mera centralt. (uw)

Kommunerkan behållas

� Agenda 21-kontoret får också nästa år en klumpsum-ma av staden för sin verksam-het. Summan är 1,61 euro per invånare och behöver inte re-dovisas.

Stadsstyrelsen gick in för detta vid mötet i torsdags, men en ny modell för fi nansie-ringen införs antagligen 2008. Redan nu fanns förslaget att utbetalningarna till Agenda 21sker på basen av rapporter om det arbete som har utförts. (ht)

Agenda-pengarsom förut


Billigare med Nyankortet!

St Görans kyrka, Mariehamn 5.11 kl.19.00

Biljetter 15/10 €. Förköp och reservationer: Andelsbanken, tel. 6330.

NYA

HELSINGFORS-

KVARTETTENHaydn – Kaipainen – Beethoven

Joel Laakso cello

Ilari Angervo altviolin

Taija Kilpiö 2:a violin

Petri Aarnio 1:a violin

– Vi har tittat på kakel, bland annat. Men det här var betyd-ligt mer spännande, sade Har-riet Storsved med en menande blick på sonen Viktor.

Det var dags att sätta ihop en löpsedel, och vi vågar nästan lova att kompisarna i skolan är gröna av avund när de får se vad Viktor har varit med om i Helgen.

– Fast jag tror inte att jag spe-lar på söndag, sade han litet för-synt.

Viktor och pappa Bertil hade några olika förslag, men stanna-de till sist för en riktig höjdare:

Ny chans för IFK: Viktor spe-lar på söndag!

Det var fl era som ville ha en personlig löpsedel med sig hem. Flera var det också som skrat-tade åt den löpsedel, som fanns uppsatt på väggen: Redigerarna blev utan tårta. Arbetskamra-terna chockade.

Den bakomliggande historien är att det ofta äts tårta i huset, men det sker vanligen till efter-middagskaffet. Då är det fortfa-rande några timmar kvar innan redigerarna kommer på jobb. Och tårtan tar slut.

I lördags bjöds det på kaffe och saft med blåbärsmunkar. De tog också slut, men det gick att få fram mera, tack och lov för det.

HöjdarjobbOch något varmt behövde man onekligen i lördags, inte minst de som vågade sig upp i skylif-ten. Dan Nyholm, som skötte spakarna och följde med upp på varje resa kunde intyga att vin-den bet friskt när man kom upp över trädtopparna.

Att det var litet kallt höll Jo-nas Hemmälin visserligen med om, men det hindrade inte att han fi ck mamma Carola och lil-lasyster Felicia med på en tur till upp i luften när tillfälle gavs.

Inne i tidningshuset kunde man också titta på ”Skärgård – på gott och ont”, bilder tagna av Nyans naturfotograf Erkki Santamala. Man kunde köpa böcker till specialpris, speci-aldesignade kökshanddukar i linne, havstornsgelé och vackra blommor.

Och framförallt kunde man gå omkring i tidningshuset och få de olika avdelningarna pre-senterade för sig och få veta hur arbetet på en tidning går till. För den informationen stod bland andra vd Stefan Norrgrann och chefredaktör Nina Fellman.


Foto: JONAS [email protected]

I Dalbo kan man bli både höjdare och proffs

Vyer som inte skäms för sig

Det ni! Vilken söndag Viktor Storsved ger IFK en ny chans får vi inte veta, men i löpse-delsvärlden brukar allt hända här och nu.

Isande kalla vindar och ha-gelskurar till trots vågade sig folk ut på Dalbodag i lördags.

Vida vyer. Det kan man låta sig imponeras av högt uppe från korgen i skyliften. Jonas Hemmälin har tagit mamma Carola och lillasyster Felicia med upp.


PAF � rar 40 år!

Vi bjuder påkaffe & tårta på

Casino PAF31 oktober 2006 kl. 10.00-18.00.

Dagen till ära stämplar Posten

Åland PAFsspecialstämpelkl. 11.00-14.00.

Välkommen!

– Inte för att det skulle vara far-ligt, men det är inte särskilt be-kvämt i sådant här väder, förkla-rade Air Ålands vd Anders Alm i vimlet ute i fl ygterminalen.

Vinden i lördags var inget mot fredagskvällen, men de reguljä-ra fl ygturerna från Helsingfors och Stockholm ställdes inte in.

– De bestämmelser vi följer om vindstyrkor och framförallt vindriktningar vid start och landning har ordentliga säker-hetsmarginaler, försäkrade Alm. Men för den skull kan det både hoppa och kränga i luften när vädret så vill.

Nu fi ck alltså Air Åland hem bägge fl ygplanen på kvällen och kunde visa upp dem för en på-tagligt ung publik i lördags. Att få sitta i cockpiten med en äkta fl ygkapten var populärt. En av dem som provade styrmanssto-len var Thomas Granfors, som inte trodde att han skulle klara av att sköta alla knappar och spakar om det skulle bli fl yga av.

– Med litet träning går det nog, försäkrade piloten Stefan Sandberg.

Efter den bitande vinden ute på fältet kändes det gott att

komma in igen och söka sig till Rökkas korvstånd, där man i vanliga fall hyr bil. En varm korv med het senap satt precis rätt.

Börje Mattsson briljerade med att komma ihåg vad gamla stamkunder ville ha för kryddor till sin korv med bröd. En per-sonlig åsikt är att det inte skall vara något annat än stark senap. Den är nämligen precis så god som ryktet säger.

I cafeterian fanns det saft, kaf-fe och mazariner och så delades det naturligtvis ut ballonger.

Tidigare startAnders Alm kunde berätta om några nyheter för födelsedags-gästerna.

Första fl yget till Helsingfors börjar gå redan klockan 7 på morgonen och förmiddagsturen tidigareläggs till klockan 9.30. Flyget till Arlanda går framöver klockan 6.30.

En glad nyhet för alla stude-rande är att de framöver kan få stand by-biljetter för 50 procent. Det betyder att om det fi nns osålda platser så kan de få fl yga för halva priset.

Air Åland har också ingått ett samarbetsavtal med Ålandsre-sor om att den som tar charter-fl yg från Stockholm ut i världen får andslutningsfl yget från Ma-riehamn för 50 euro enkel resa.

Men fl ygturerna ställdes in i snålblåsten

Air Åland fi rade första årsdagen

Framtidsdröm? Tho-mas Granfors var inte sen att ta plats i styrmansstolen när Air Åland visade upp sina fl ygplan för allmän-heten i lördags. Men han trodde inte att han med en gång skulle behärska alla knappar och spakar.

Det var födelsedagskalas med ballonger, saft/ kaffe och bulle och varm korv på fl ygfältet i lördags. Men de utlovade fl ygturerna ställdes in.

Ostörd. Air Ålands vd Anders Alm låter sig inte störas av hårt väder. Han kan gå med på att det inte alltid är så behagligt att fl yga i vindar som dem vi hade i fredags och lördags. Men bolaget håller sig innanför säkerhetsgränserna med god marginal.

Förståsigpåare. William Eriksson sträcker sig med kännarmin efter sin korv med bröd. Pappa Daniel och lillasyster Linnéa väntar på servering. Rökka-Börje Mattsson trodde att han vid det laget hade serverat i runda tal 250 korv med bröd.


tfn 528 464


tfn 528 470


Emma Wikberg heter seg-raren, som nu kan kalla sig åländsk mästare. Hon är från Stockholm.

Utöver prissumman på 3.465 euro har hon fritt inträ-de till en pokerturnering i Pafs regi, PAF Poker.se Million på Silja Festival den 18 novem-ber och så är hon välkommen att försvara sin titel nästa år, säger pokermanager Jan-Erik Karlsson.

Fjolårets åländska mästare Ben Eriksson föll ut före fi -nalbordet och kom på en fem-tonde plats totalt, men Åland fi ck i år en tredje placering genom Jonas Jacobsson. Det här var Jacobssons bästa pla-cering hittills i Pafs större tur-neringar.

– Jonas låg bra till inför fi -nalen, men hade litet otur, konstaterade Jan-Erik Karls-son efteråt.

Tvåa blev Babak Movazzafi , som också tidigare har haft framgångar på Åland. Han är från Stockholm liksom Emma Wikberg.

Utgångsläget inför fi nalen var alltså att Jacobsson ledde med 46.800 poängmarker. Emma Wikberg var tvåa med 42.500 och sedan var det ett rejält steg ned till trean Tony Brändström med 26.800 po-ängmarker.

När spelet var över hade

Emma Wikberg plockat in samtliga poängspelmarker, totalt 192.500.


JONAS [email protected]

Ålands Jonas ledde fi nalstarten, slutade trea

Emma tog hem potten i poker

Varit med förr. Det har Babak Movazzafi , som tog andra platsen i pokermäs-terskapet. Han var femma när fi nalomgången startade.

Bästa hittills. Jonas Jacobssons tredjeplats bör vara den bästa hittills för honom. Inför fi nalen låg han bäst till av de sju som återstod.

Ny mästare. Emma Wikberg från Stockholm är en ny stjärna på pokerhimlen. I helgen blev hon åländsk mästare efter att slagit ut sina sex motspelare i fi nalomgången.

Finalbordets enda tjej tog segern i öppna åländska mästerskapen i Texas Hold´em i helgen.


VÄLKOMMEN TILL SUPERMARKET

KANTARELLEN OCH MATHISHALLENSupererbjudandena gäller

måndag 30/10 - onsdag 1/11

hemveteBageri Kantarellen

hamburgare100 g HKEP 3,33/kg

ärtsoppa435 g JalostajaEP 2,18/kg

apelsinjuice 1 liter Tropica

bomarsundsostCa 850 g ÅCA

hemsenap300 gEP 6,30/kg

099st

Supererbjudande

GRISKOTLETTERInhemska

Supererbjudande

POMMES FRITESDjupfrysta, 500 g, Oolannin EP 1,50/kg

Supererbjudande

MOROT, RÖDBETA & KÅLROT

2 kg/påse, inhemska590kg 100

pås

Måndag-fredag 9-19, lördag 9-16,

söndag 11-16Ålandsv. 42, tel. 28 149

Supererbjudandena gäller så långt lagret räcker (gäller samtliga supererbjudanden)

1 502 pås

1003 st

095brk

250st

850kg

1 89st

EP 0,50/kg

Från vårt bageri

JULFEST!Mostapha, köksmästare

Entré: fredagar 10 , lördagar 12 , övriga kvällar fritt€ €

Åldersgräns: lördag 20 år, övriga dagar 18 år

Strandgatan 31, 22100 Mariehamn, tel. 24 020, fax 24 384www.hotellarkipelag.com, [email protected]

Arkipelag är julfesthuset framför andra!

God mat och bra service i restaurangenutgör en bra grund för en trivsam kväll.Bra underhållning för alla åldrar gör att nigärna tillbringar hela kvällen i samma hus

Välkomna!

.

Vi bjuder alla julfestsällskap på alkoholfri glögg, och somvanligt har matgäster fri entré till restaurang och nattklubb.

Vi har alla lördagar, samt fredag 1.12och 15.12. alla fredagar ochlördagar.

Fredag den 24.11, fredag den 8.12 samt lördag den 9.12har vi fullbokat, men övriga kvällar finns ännu bord lediga.

Ring eller maila oss så skickar vi julfestmenyer.

dans i restaurangenCoverband i nattklubben

Välkommen till Arkipelag på julfest!

Annonsera i den tidning du själv läser!

Ann-Charlotte Åkergård persontecken är ett tecknat L med tummen och pekfi ngret som kommer från smeknam-net Lotta. Samtidigt som hon visar tecknet gungar handen lite. Jo, handen skall gunga för att visa att Ann-Charlotte Åkergård är musikalisk och har studerat musik. Namnet på teckenspråk skall alltså säga något om personen ock-så, inte bara vara ett tecken.

Ann-Charlotte Åkergård har varit intresserad av teck-en sedan hon var barn.

– Mamma har berättat att jag hittade på ett eget teck-enspråk då jag var liten. Jag kunde till exempel visa ett särskilt tecken om det var nå-got särskilt jag ville ha.

Hon utbildade sig till teck-enspråkstolk i Borgå i början av 1990-talet och har arbetat på handikappförbundet se-dan 1996. Nu har hon varit

vårdledig cirka fyra år men är tillbaka, redo för nya upp-drag som tolk och ledare för kurser.

– Jag trivs med mitt jobb. Det är en utmaning och inne-håller mycket variation.

Vardagliga ordDen som behöver Ann-Char-lotte Åkergårds hjälp skall ta kontakt med sin hemkom-mun. Kommunen beslutar om tolkservice och Ann-Charlot-te Åkergård får ett tolknings-beslut då ansökan beviljats. Därefter kan Ann-Charlotte Åkergård anlitas för att till exempel lära en familj som fått ett dövt barn teckenspråk eller barn och vuxna som har ett talhandikapp och som kan behöva tecken som stöd i kommunikationen. Ann-Charlotte Åkergård har som tolk tystnadsplikt.

– Största delen av mina arbetsuppgifter består av undervisning. Jag undervisar allt från familjer till handi-kappade barn och dagisper-sonal i tecken som stöd. En familj som får tolkservice skall skriva ner vilka ord de vill lära sig innan vi träffas. Det handlar om vardagliga ord som siffror, kläder och färger och specifi ka ord som rör sig kring familjmedlem-marnas yrken och intressen.

Tecknad svenska används som stöd för personer med

talhandikapp eller är hör-selskadade. Då tecknar man samtidigt som man talar. Om man använder tecken som stöd lämnar man bort alla småord då man tecknar och tecknar endast huvud-orden samtidigt som man talar. Teckenspråket är ett tyst språk. Man mimar sam-tidigt som man tecknar alla ord men med en egen gram-matik.

Ingen åländsk dialektDöva i olika länder har olika teckenspråk och ofta före-kommer lokala dialekter. Ann-Charlotte Åkergård känner inte till en specifi k åländsk dialekt på åländska.

– Det fi nns så få döva här, kanske är det därför ingen di-alekt har kunnat växa fram.

Bildfunktionen på mobil-telefonen har underlättat de dövas vardag. Tidigare har de använt texttelefon, men nu kan de se varandra medan de tecknar.

– Man skall komma i håg att talad svenska och skriven svenska, inte är de dövas mo-

dersmål. Det är förstås enk-lare att kunna teckna på sitt modersmål än att skriva på ett främmande språk.� Är teckenspråk ett svårt språk?– Det är som vilket annat språk som helst. Ibland tycker jag att teckenspråk är enklare eftersom man visuellt kan se vad som menas.� Hur skapas nya ord, som till exempel internet?– Så länge det kommer nya ord kommer det också nya tecken. De ord jag inte kän-ner till bokstaverar jag först och hittar sedan på ett teck-en för det som används i den fortsatta kommunikationen.� Vad skulle mitt namn vara på teckenspråk?– Det kunde till exempel vara att peka på sin näsa, och på så sätt visa på ditt nässmycke, säger Ann-Charlotte Åker-gård.

KARIN [email protected]

tfn 528 467

Händelser med händer

Du fotar. Ann-Charlotte Åkergård är teckenspråkstolk på Ålands handikappförbund. Foto: JONAS EDSVIK

Teckenspråkstolken Ann-Charlotte Åkergård är tillbaka på sitt jobb efter sin föräldraledighet.

Hon har bland annat tolkningsuppdrag mel-lan döva och hörande på Åland, men lär också ut teckenspråk, tecknad svenska och tecken som stöd. Hon lär också Nyans reporter att man på teck-enspråk ger persontecken åt varandra.


Musiktävlingen Unga band ordnades för tredje året i rad i Mariehamn, och för idrotts-gården var det andra året som värd. Tävlingen ordnas av Ungdomsbyrån i Mariehamn, Ålands ungdomsförbund, Ma-riehamns församling och Teen Smart.

Banden framförde en cover och en egen låt med text. Un-dantaget var Taktus som spe-lade sina låtar utan sång.

– Vi höll på att bli diskade för att vi inte hade sång, men sedan påpekade jag att detta inte är Poetry Slam utan en musiktävling, säger Bo Söder-lund, basist i bandet.

Mikko Josefsson har vunnit två år i rad och ville inte ställa upp i år med bandet Taktus för att pressen skulle bli för stor, men blev övertalad i sista minuten.

– Jag ville sluta på topp, men nu är jag här igen och vi får väl se hur det går.

Och det gick inte lika bra placeringsmässigt som tidiga-re år men de slutade ändå på en stark andra plats.

Festligheterna är drogfria, och alla som ville lyssna på banden måste genomföra ett blåstest för att komma in. I år var det 13 deltagande band, bättre än fjolårets 10 och en-ligt jurymedlem Christoffer Gottberg är kvaliteten bättre än för två år sen.

– Det var mycket hög stan-dard på banden, och alla för-tjänar ett hedersomnämnan-de, menar Gottberg

Öppnade med vispopDen vanligaste genren, som sig bör på sådana tillställ-ningar var rock i alla dess former, men det fanns ett undantag. Jouja Och An-dreas öppnade kvällen med Cornelis Vreeswijk-inspire-rad vispop.

– Det verkar vara gan-ska omtyckt för vi har fått många förfrågningar om att vara trubadurer vid många olika tillfällen, säger Jouja.

Efter den lugna inledning-en brakade det loss ordent-ligt och som tredje band gick Hiisi ut. Hiisi är enligt gitar-

rist Jakob Lavonius ”Folk-musikinspirerad blackmetal med symfoniska influenser”. De hade även fiolspelande Cecilia Wickström som gäst-komp i den första låten fast på grund av ljudtekniska skäl försvann fiolmusiken in i sorlet. Några högre ambi-tioner för tävlingen fanns inte, utan de spelar mest för att det är roligt och för att visa att de finns. Även publi-ken lovordades av Lavonius som fast deras musik inte är så mainstream gillades skarpt. Hiisi slutade trea i tävlingen.

En tävling som denna är ganska mansdominerad men undantaget för kvällen kom med Father Eva, ett band bestående enbart av tjejer. Elin Thomasson, Veronika Eriksson och Alexandra Fa-gerström från Kökar spelade en lite lugnare typ av rock och övertygade starkt. De

vann dock inte några priser.Publikens favoriter blev

efter omröstning bandet TBE från Kumlinge. Bandet består av Johan Henriks-son, Emil Jokipalo, Dennis Schauman och Lucas Grön-vall.

Kläder gör inte musikenVann hela tävlingen gjorde däremot bandet Skrälldus bestående av Simon Hägg-lund, Samuel Styrström och Sebastian Mattsson. Moti-veringen löd:

”Alla pusselbitar på plats, tight, snyggt, hårt, ståpäls. Bandet som enade juryn med en skräll.”

De har spelat tillsammans sen februari -06 och spelar bara för att det är kul. Till skillnad från andra metal-band satsade de inte så hårt på utstyrseln, utan gick upp på scenen i vanliga t-tröjor.

– Kläderna gör ju inte mu-

siken, har vi märkt. Säger Si-mon Hägglund.

Skrälldus har ställt upp i två tidigare bandtävlingar men inte lyckats så bra. Nu kom den första segern för bandet och bandmedlem-marna beskriver segern som överraskande, och såklart glädjande. Vinsten innebar att de får studiotid för 300 euro, eller ett par låtar. De har inte bestämt vilka låtar som skall spelas in.

– Vi får väl fila lite på vårt gamla material eller komma på helt nytt. menar bandet.

Bandets personliga favo-riter för kvällen var Taktus och Biomech.

För många gästerThe Furs och The February Stars gästade från Sverige och Finland, men entusias-men hos publiken var inte överväldigande och många tog en paus från musiklyss-

nandet för att ta sig en nypa frisk luft. Två gästande band blev lite i överkant och ar-rangemanget var varken roligt för publik eller band, fast båda gästbanden var mycket bra. Nästa år kanske det räcker med ett band.

För att ge ett bra helhets-intryck fanns även en myck-

et skicklig ljussättning till alla nummer och det kändes som en riktig rockkonsert. Arrangemanget var mycket lyckat och publiken trivdes bra.

JOHAN [email protected]

FOTO: JONAS EDSVIK [email protected]

Skrälldus skrällde i rock-ÅM

Lugn inledning. Jouja och Andreas öppnade kvällen med vispop, även de ackompanjerade av Cecilia Wickström på fi ol.

Metalbandet Skrälldus skrällde i årets Unga band-tävling på idrottsgården.

Det bjöds på allt från black metal till vispop och två gästband från Finland och Sverige.

Vinnare. Skrälldus tar emot sitt pris, studiotid för 300 euro. På bilden: Sebastian Matts-son, Samuel Styrström och Simon Hägglund.

TjejtrioTävlingens kvinnliga bidrag Father Eva. På bilden spelar Elin Thomasson och Alex-andra Fagerström Thin Lizzy-covern Dancing in the Moonlight.

Tungt. Bandet Hiisi stod kanske för kvällens hårdaste bidrag.


Sport

PAF � rar 40 år!

Se åländska kändisar utmana PAFs nya poker-

pro� l “Catwoman”.

Programmetsänds i lokal tv

tisdag 31 oktober kl. 21.00.

Medverkande:Catwoman, Ben Eriksson,

Ritva Sarin Grufberg, Runar Karlsson, Theres Karlsson och

Tommy Wirtanen.

TV-sänds digitalt i ÅlandsRadio & TV:s Ålandskanalen,

i MCA:s lokalkanal, via Ålcoms IP-TV och lokala antenn-

föreningarna.

Repris: torsdag 2 november kl 21.00.

HIK var länge tabelljumbo, men i sin sista match be-segrade man KaaRe och klättrade därmed en pinne i riksseriens herrtrea. Den segern blev guld värd sedan bollförbundet tilldelat ham-marlänningarna en plats som blivit ledig i trean. En protest hade kommit in från division II som hellre såg att ett lag ur den divisionen skulle falla ner till trean, men den gick inte igenom och HIK slipper nu degra-dering.

– Det var precis vad vi be-hövde, säger en lättad An-nica Mattsson, ordförande för föreningen.

Ledning och spelare har hållit tummarna under en veckas tid innan glädjebe-skedet äntligen kom.

– Det här är bara posi-tivt för åländsk fotboll och nu är det verkligen upp till bevis om vi får det stöd som behövs. Jag hoppas att spe-lare som inte får speltid i IFFK (som inkommande säsong spelar i division II) och IFK Mariehamn (Tips-ligan) väljer oss istället. För unga spelare är det här en stor chans att ändå få spela

fotboll på en hög nivå, säger hon.

Kan utvecklasHon påpekar att det nu fi nns tre lag i de tre högsta divisio-nerna, vilket ger en naturlig ”trappeffekt”. Konkurrenssi-tuationen med två lag i herr-trean är borta.

– De som inte platsat i IFFK i herrtrean i år, borde inte ha möjlighet att göra det i tvåan heller. Hos oss kan de utvecklas.

Tränaren Ari Weckström har tackat för sig, men för-eningen har redan gjort klart med Jan Hansson som tidiga-re fungerat som ”lagpappa”.

– Vi hoppas få en till klar snart. Men det är viktigt att ha en tränare redan nu.

De fl esta ur årets trupp har meddelat intresse om fortsatt spel i HIK.

– Men de vill ju veta om det blir en större trupp än förut.

IFFK:s ledning är självklart glada över att Hammarland blir kvar i trean. Men något direkt samarbete fi nns inte på agendan.

– Vi kommer inte att ha några skriftliga avtal med någon annan än IFK Marie-hamn. Men genom spelar-förfl yttningar så löser dig sig väl såklart automatiskt när HIK säkert uppfattas som det

mest attraktiva efter IFFK, säger ordförande Bengt-Ove Mörn.

Han är glad att det nu fi nns en ett lag i varje division, från IFK i ligan till Sunds IF i di-vision IV.

– Det är ganska idealiskt, säger han.

Inget derbyIFFK:s tränare Thomas ”Töppe” Nordström har haft en mycket stor trupp till sitt förfogande under säsongen. Han tror dock inte att han självmant tänker uppmuntra spelare som fått lite speltid i laget att fl ytta till HIK.

– Vi har haft en stor trupp

och det behövs i alla fören-ingar. Man måste ha en bra träningstrupp också, det är oerhört viktigt, säger han.

Men även han är positiv till HIK:s möjlighet att få stanna.

– Det enda som är tråkigt är att det inte blir något derby nästa år. Men är det på be-kostnad av att Hammarland är kvar i trean så är det väl bra, säger han med ett skratt.

Ålänningarnas motstånda-re i trean blir FC Boda, JyTy, LTU, SC Raisio, Pargas IF, TPK, TPK 2, TuTo, VG-62/2, Vilpas samt Åbo IFK.

MALIN TILLSTRÖ[email protected]

HIK får stanna i treanFOTBOLL. Hammar-lands IK föll ur division III, men en plats blev le-dig och laget har nu fått den. Ordförande Annica Mattsson efterlyser nu stöd från övriga fotbolls-föreningar.

– För unga spelare är det här en stor chans att ändå få spela fotboll på en hög nivå, säger hon.

På håret. Hammarlands IK degradera-des till fyran, men fi ck en restplats och får stanna i trean. På bilden är det IFFK:s Mar-cus Lindholm och HIK:s Jamal Shafi e duellerar i ett derby. Foto: JONAS EDSVIK

FOTBOLL. Åland United gjorde i fredags klart med hu-vudtränaren Robert Dahlin och andretränaren Bengt Johnsson för ytterligare ett år på posten.

– ÅU är mycket glada över att få fortsätta samarbetet med Dahlin och Johnsson och över att laget får möjlighet att ytter-ligare utvecklas under mycket duktig ledning, säger ordföran-

de Jan-Ove Fellman i ett press-meddelande.

Båda har genomgått Svenska Fotbolls-förbundets Steg 3-ut-bildning, vilken motsvarar den fi nska A-tränar-licensen. Ge-nom förlängningen av avtalen har ÅU de bästa tänkbara förut-sättningarna inför nästa säsong, då tränarna är färdigt på plats då försäsongsträningen inleds

och redan känner spelarna i la-get.

– I och med att tränaravtalen är klara så är en av de viktigaste pusselbitarna inför säsongen 2007 på plats, säger Fellman.

Förhandlingar med nuvaran-de spelartrupp pågår som bäst samtidigt som sonderingar även görs för att förstärka truppen med några spelare utifrån. (mt)

Tränarduo kvar i ÅU

Fortsätter. Andretränaren Bengt Johnsson (närmast kameran) och huvudtränaren Robert Dahlin fortsätter på sina poster för Åland United ett år till. oto: JONAS EDSVIK

FOTBOLL. IFK Marie-hamns spelare Julia Anders-son är uttagen till uppvisning i Eerikkilä. Tillsammans med

U16-truppen stannar hon 6-8 november.

Även IFK-målvakterna Kim Lindholm och Robin

Wikström är uttagna till ett talangläger. Det pågår i två dagar mellan den 8-10 novem-ber. (mt)

IFK:are på talangläger

VOLLEYBOLL. Jonas Hansson och hans Bromma har segertåg i division 1, östra, sedan de i lördags inkasserade sin fjärde raka seger. Vinsten kom mot Vingåker B med klara 3–0 efter de jämna setsiffrorna 28–26, 25–22, 26–24.

Förra året vann Bromma division 1 och kvalde till Allsvenskan där det blev en mästartitel. I mitten på november är det toppmöte för ålän-ningarnas lag mot Gotlandslaget Is-land Games. (mt)

Hanssonsegertågar

Va

nn

du

? Rätt tipsLotto4, 17, 20, 26, 27, 32, 39Tilläggsnummer: 2 ,31 ,38Vinstprognos: 7/-, 6+l/18.897,20, 6/1.779,20, 5/51,70, 4/12,30.

Joker4 5 7 8 3 5 6Vinstprognos: 7/-, 6/-, 5/3.843,40 (13), 4/648,90, 3/51,20, 2/11,10.

Viking Lotto3, 4, 6, 38, 39, 42Tilläggsnummer: 21 ,48Lyckonummer: 44Vinstprognos: 6/617.049,60 (2), 5+1/16.615,50, 5/707,70, 4/23,40, 3/5,40.

Trav, V75, BjörneborgI/12, II/15, III/12, IV/7, V/11, VI/10, VII/4.Vinstprognos: 7/651.256,20 (1), 6/616,60, 5/35,80.

Stryktipset1XX 212 1XX 2211Vinstprognos: 13/-, 12/2.799.90 (37), 11/169,00, 10/16,10.


Hagel, hårda vindar, strålande sol och mjuk snö. Söndagen visade upp ett riktigt april-väder för de omkring 500 lö-pare som ställde upp i Åland marathon- och halvmarathon samt för de cirka 60 löparna i Mazda FunRun och 74 stav-gångarna i Nordic Walking.

Fyra av dem med stavar i händerna är Linda Willfors, Clary Åkerfelt, Nina Smeds och Ingela Bergendahl.

– Jag är ingen stavgångare, men tycker om att gå. Så nu ska vi se om det blir en grej, säger Bergendahl.

Smeds är van stavgångare sen förut.

– Men jag har haft ett up-pehåll. Nu kände vi att vi ville göra något med Folkhälsan från Brändö och träffa likasin-nade säger hon.

– Alltså mig! Jag är med för att ta hand om soporna och gå sist för att se om någon inte orkar gå, tillägger Åkerfelt.

Vädret avskräckteWillfors har fått uppgiften att ta starten.

– Vi ska se om jag orkar, jag får väl hoppa av i saftkontrol-len, säger hon med ett skratt innan kvartetten springer iväg till uppvärmningen som Åsa Mansén från Avancia håller i.

Medarrangören John Holm-berg är efteråt nöjd.

– Med tanke på vädret de senaste dagarna var loppen riktigt lyckade. En del uteblev då de planerat att komma till Åland i fredags kväll eller i lördags morse när det blåste som mest och några avstod när de såg att det var vitt på marken söndag morgon, säger han.

Han kan dock inte riktigt glädjas med dagen.

– Disney Minimarathon blev ett riktigt fi asko, det är vi inte alls nöjda med, säger han.

Ingen MusseI förhandsreklamen hade ar-rangörerna lovat att Musse Pigg skulle komma till loppet.

– Jag fick ett samtal natten till söndag där de som skulle vara Musse Pigg inte klivit av färjan. De hade tagit fel på klockan och inte förstått att det var lokala tider som gällde. Det var mänskliga misstag som vi måste försö-ka rätta till. Alla fick springa vad de skulle i alla fall, men inte under de former det var tänkt, säger en besviken Holmberg.

De övriga arrangemangen fungerade dock planenligt.

– Våra funktionärer var jät-teduktiga och fi ck beröm av fl era utifrån för den trevliga stämningen längs banorna.

Premiären med 11 kilome-ter stavgång i Nordic Walking var lyckad.

– Det kom fl er än vi hop-pats på med tanke på att det var första gången det ordna-des. Mariehamn visar verkli-gen upp sig från sin bästa sida i den banan. Det kom några synpunkter på att ett ännu

längre alternativ borde fi nnas, det ska vi fundera på.

Okänsliga löpareFör maratonlöparna, som startade redan 8.30 på morgo-nen, var vägarna inledningsvis hala.

– Men det blev ganska snabbt varmt när solen låg på, så det var nog bara första mi-len som det var riktigt halt.� Ni har inte funderat på att arrangera allt tidigare på hösten?– Sätter man det tidigare får man många konkurrenter, som Lidingöloppet och Hel-singfors Marathon. Och det

här är bra ur turistperspektiv då man kan fylla stugbyar och hotell. Vi har ju haft en otrolig höst egentligen, och varje helg när solen lyst och det varit 15 grader har jag tänkt ”synd att det inte var den här helgen”. Men de här löparna är ju å an-dra sidan ganska okänsliga för klimatet, säger John Holm-berg.


tfn 528 478


tfn 528 470

Men Musse Piggmissade Åland

Löpare trotsade den

Stakar. Lars Torstensson från Växjö tar stora kliv när starten i Nordic Walking gick. Bakom honom följer marie-hamnarna Sanna Roos (till vänster) och Katarina Witting.

MOTION. Åland Ma-rathon och motionsar-rangemangen kring det lockade många deltagare trots helgens stormvindar. Dessutom låg första snön på marken när startskotten gick.

Utspridda. Kvartetten Linda Willfors, Clary Åkerfelt, Nina Smeds och Ingela Bergendahl fanns utspridda i fältet i Nordic Walking.

Belöning. Erja Aaltonen från Nuutajärven Esa tar en banan efter ett väl genomfört halvmaraton.

OCH VI VAR MED!MarathonHerrar: 1) Janne Holmén, Jomala IK/ÅL, 2:28:58 2) Lennart Söderlund, Sjundeå IF, 2:38:11 3) Veli-Matti Karhulahti, Raisio, 2:47:00 4) Emil Söderlund, El-ledarna, 2:53:54 5) Janne Pulkkinen, Helsinki, 2:58:21 6) Erik Norén, Väsby SS Triathlon/SWE, 3:01:56 7) Mathias Moenne-Loccoz, Väsby SS Triathlon/SWE, 3:02:278) Markus Karls-son, Jomala IK/ÅL, 3:10:43 9) Endre Barat, Väsby SS Triathlon/SWE, 3:12:28 10) Harri Nieminen, Team Noutaja, 3:12:44 11) Fred-rik Råström, FK Studenterna.Stockholm, 3:14:55 12) Erko Ounapuu, Nomme KJK, 3:15:13 13) Björn Kjellberg, Solna/SWE, 3:16:38 14) Magnus Kevin, Tenala idrotts-förening, 3:19:34 16) Max Packalen, JKHV, 3:20:33 16)Tommi Lehtilä, Team 21500, 3:20:36 17) Anders Sandegård, Glans IS, 3:24:58 18)Daniel Hansson, Eskilstuna, 3:28:22 19)Markus Airila, Keravan Urheilijat, 3:29:52 20)Tomi Tiainen, YIT, 3:32:02 21) Timo Salonen, Parolannummi, 3:32:46 22) Nikita Minkenen, Helsinki, 3:35:26 23) Juu-so Lahtivirta, Huhtalantien Tallaajat, 3:48:08 24) Staffan Nilsson, Glans IS, 3:49:49 26) Jan Kullman, Mariehamn, 4:03:07 26)Hans Fryestam, Tibro Aik, 4:10:07 27) Miika Wuo-rela, Tampere, 4:11:33 28)Sami Bergman, Nummela, 4:14:31 29)Kristoffer Creutz, Svedala, 4:16:17 30)Martin Boba, Wien/AUS, 4:21:52 31) Markus Bengts, Jyväskylä, 4:22:22 32) Roland Anell, Växjö, 4:31:05 33) Timo Hyppönen, Helsinki, 4:31:44 33) Arno Kourula, Helsinki, 4:31:44 36) Emil Näsman, Hässelby/SWE, 4:31:45 36)Berndt Ekberg, Mariestads Aif, 4:32:30 37) Jan Wiberg, Tärnsjö/SWE, 4:40:32 38)Jonas Walfrids-son, Umedalens IF, 4:49:15 39)Tomi Keski-Pukkila, AC Vantaa, 5:01:27.H35: 1) Mika Kilpeläinen, Loimaan Jankko, 3:01:06 2) Niklas Björklund, IK Heros, 3:04:39 3) Lennart Holmström, JIK, 3:08:56 4) Jori Brander, HÄJYT/Tampere, 3:09:01 5) Jari Lintukangas, Ypäjä, 3:21:55 6)Michael Gunell, Ålands Yrkesskola/ÅL, 3:26:41 7) Stellan Jonsson, SYSTeam Applications Runn, 3:27:32 8) Gustavo Nordlund, Sve-

rige/SWE, 3:27:56 9)Artur Heickell, Kuhmoi-nen, 3:35:09 10) Torbjörn Carlsson, Sunds-vall, 3:35:56 11) Dick Carlsson, Finspång Outokumpu/SWE, 3:36:34 12) Esa Rotinen, STHLM långdistansklubb, 3:40:06 13) Perttu Koivula, Helsinki, 3:41:18 14) Tommy Hag-berg, Växjö LK, 3:45:35 16) Mattias Axels-son, Maria Ungdom IF,Stockholm, 3:46:42 16)Sverker Jacobson, Sävedalens AIK, 3:49:58 17) Andrzej Wilkus, Espoo, 3:51:20 18)Sean Nugent, Mustat kynnet, 3:54:59 19)Samu Grönman, Naantalin kaupunki, 3:58:55 20)Marko Tähtinen, PUV, 3:59:02 21) Stefan Gidlund, Sundsvall, 4:08:40 22) Hans Dahlen, Mälarhöjden/Stockholm, 4:08:42 23) Marko Lahtinen, Tampere, 4:09:10 24) Kristian Forsman, Mörskom, 4:09:17 26) Christer Svensson, Växjö Lö-parklubb/SWE, 4:13:30 26)Jari Laakkonen, Helsinki, 4:15:58 27) Harri Luhtanen, Han-delsbanken, 4:17:01 28)Pedro Pietiläinen, Porvoo, 4:21:50 29)Veli-Matti Heikkinen, Mockfjärd/SWE, 4:26:55 30)Erkki Hurtig, Tornio, 4:56:21 31) Seppo Koskinen, IC Hell for Brains, 4:56:38 32) Kari Kaitila, Vantaa, 4:59:58 33) Garry Steedman, Oslo/NOR, 5:05:42 34) Antti Joutsimo, Forssa, 5:13:47.H40: 1) Garry MacInnes, Carnethy Hill Running Clu, 2:54:30 2) Tommi Nietosjärvi, endurance, 2:55:35 3) Stefan Sundström, Viking Line, 2:57:16 4) Jonas Lennestål, IFK Sala/SWE, 3:01:40 5) Petteri Helanne, Es-poo, 3:12:19 6)Ailar Nirgi, Stamina, 3:27:20 7) Jukka Liimatta, Haninge/SWE, 3:46:018) Mikael Hedborg, Sunds IF/ÅL, 3:48:10 9)Petri Lempinen, Helsinki, 3:49:34 10) Pa-trick Joyce, Riksdagens IF/SWE, 3:50:15 11) Bernt Borgmästars, IK Falken, 3:53:39 12) Timo Marjomäki, HÄJYT, 4:08:26 13) Mark-ku Riikonen, Järvenpää, 4:09:26 14) Peter Månsson, Växjö Löparklubb/SWE, 4:15:31 16) Mikko Lilja, Forssa, 4:19:58 16)Peter Svanborg, Täby/SWE, 4:24:54 17) Magnus Hedborg, Jomala IK/ÅL, 4:39:30 18)Kennet Fastlund, Broiler bröderna, 4:42:47 19)Kari Cavén, NoCanDo, 4:47:51 20)Pasi Mas-tomäki, Hyveen Orjat, 4:50:33.H45: 1) Ari Järvinen, Teivo Stayers, Tampe-re, 2:55:44 2) Dag Nilsson, Växjö LK/SWE, 3:00:08 3) Torbjörn Tambour , Stockholm/

SWE, 3:17:39 4) Markku Lahti, Helsinki Tri-athlon, 3:18:09 5) Kaj Hedborg, Jomala IK/ÅL, 3:27:57 6)Bror-Erik Hansson, Hammar-lands IK/ÅL, 3:29:28 7) Eddy Hultgren, Team Blekinge, 3:29:418) Hannu Kortetjärvi, Päl-käneenlukko, 3:34:15 9)Jouko Myyryläinen, IK Wästmannia, 3:39:10 10) Risto Iso-Lotila, Helsinki, 3:43:27 11) S Tiiri Jorma, VSVU, 3:49:42 12) Bengt Göransson, Falu IK/SWE, 3:53:47 13) Gunnar Bergmark, Växjö Lölparklubb, 3:54:10 14) Amir Snapir, Lieto, 3:55:54 16) Kjell Kvarfordt, Fredrikshofs FIF/SWE, 3:57:05 16)Matti Rantanen, Ci-tylappalaiset, 3:57:42 17) Kimmo Kekkola, Jumi/Helsinki, 4:04:38 18)Kauko Koponen, HÄJYT, 4:08:44 19)Esko Korhonen, Oulun yliopisto, 4:12:36 20)Markku Virkamäki, KVPS, 4:13:05 21) Kent-Åke Eriksson, Arvika LK, 4:24:44 22) Timo Auvinen, Nur-mijärvi, 4:27:07 23) Peter Svensson, Öst-erskär/SWE, 4:30:19 24) Jens Rydberg, Växjö Löparklubb/SWE, 4:31:11 26) Hannu Tuomainen, Helsinki Racing Club, 4:37:17 26)Sakari Ermala, Tampereen teknillinen yli, 4:38:27 27) Jukka Kivimäki, Espoo, 4:44:08 28)Anders Aspholm, Hammarland/ÅL, 4:44:32 29)Ingo Beyersdorff, Vi som spring-er hellre än, 4:49:06 30)Stewart Snape, Corstorphine Athletic Clu, 5:20:13 31) Gö-ran Pettersson, Lohärad/SWE, 5:25:51 H50: 1) Jorma Niemi, Sc Mustat Kynnet-Vantaa, 3:08:13 2) Rune Nordin, Jomala IK/PAF/ÅL, 3:10:34 3) Veikko Sivosavi, Viking Line, 3:10:51 4) Jouko Mourujärvi, Borlänge LK/SWE, 3:18:12 5) Mikko Koskela, HÄJYY/ Teuva, 3:19:32 6)Erkki Koivola, Anjalanko-ski, 3:21:11 7) Esa Nieminen, Järvenpää, 3:22:138) Roger Andersson, IFK Sala/SWE, 3:36:57 9)Timo Kujanpää, Turku/Åbo, 3:45:51 10) Peter Wiesler, Jalles tc/SWE, 3:48:34 11) Raimo Nieminen, Pöyry, 3:49:06 12) Ralf Melander, Lustebo LK, 3:50:51 13) Kalle Lähdesmäki, Arin Talli/HÄJYT, 3:53:35 14) Sven Molin, Uppsala Löparklubb/SWE, 3:54:00 16) Pentti Tamminen, SC Lah-tico, 3:55:49 16)Teuvo Lampinen, Hollola, 4:08:03 17) Timo Pyykkönen, Tampere, 4:09:29 18)Jorma Hannukainen, Arhtrosis Club Pori, 4:16:58 19)Juhani Aho, HÄJYT, 4:18:02 20)Markku Liukkonen, Mustat Kyn-

net/Vantaa, 4:25:30 21) Antero Paananen, Paimio, 4:34:04 22) Kari Lähdesmäki, Häjyt, 4:40:33 23) Veli-Pekka Väisänen, Varalan maratonklubi, 4:45:05 24) Markku Pihlaja-niemi, HÄJYT, 4:54:18.H55: 1) Jan Paraniak, Team Skavsåret IF/SWE, 3:30:59 2) Jan Röhdin, Team Skav-såret IF/SWE, 3:34:58 3) Curt Sandberg, Arlanda-Märsta/SWE, 3:37:08 4) Stig Ås-berg, Nyland lk, 3:46:17 5) Tauno Isosalo, Rauma, 3:50:08 6)Olle Modin, Vilsta IK/SWE, 3:52:06 7) Ulf Ring, Arlanda Märsta SK/SWE, 3:52:198) Risto Latva, Endurance, 3:58:15 9)Urpo Puumalainen, SC Lahtico, 3:59:32 10) Paavo Saari, HÄJYT, 4:01:44 11) Hans Mannsten, HÄJYT, 4:08:46 11) Heimo Martikkala, HÄJYT, 4:08:46 13) Hannu Huovila, Olkiluodon Voima, 4:09:27 14) Raimo Vehkajärvi, HÄJYT, 4:09:40 16) Esa Lehtinen , Rauma, 4:22:57 16)Yrjö von Lüders, Finlands Ambassad St.hlm, 4:24:26 17) Markku Heino, Rauma, 4:27:34 18)Gö-ran Brattberg, Växjö LK, 4:36:36 19)Sigvard Koplimäe, Vi som springer/SWE, 5:03:19 H60: 1) Anders Renlund, Strängnäs/SWE, 3:25:56 2) Markku Järvinen, Kuhmoinen, 3:33:05 3) Mauri Volama, HÄJYT, 3:48:39 4) Teuvo Valve, Loimaa, 3:51:27 5) Taisto Leh-tinen, Lahti, 4:04:06 6)Christer Mattisson, Uppsala/SWE, 4:06:24 7) Anders Eriksson, Växjö Löparklubb/SWE, 4:09:248) Bengt-Åke Svensson, Team Blekinge, 4:16:58 9)Mauri Sinisalo, Rauma, 4:22:57 10) Arvid Bäckman Tor Kristian, Borgå, 4:24:01 11) Kjell-Åke Åkesson, Växjö Löparklubb/SWE, 4:30:46 12) Arvo Käki, Vantaa, 4:43:12 13) P-O Hvittfeldt, IFK Mora/SWE, 4:55:44 14) Walter Schmidli, Häjyt, 5:02:35 16) Matti Ki-tunen, Myllykosken KV, 5:04:32 16)Sten-Åke Rosendahl, Akzo-Nobel IF/SWE, 5:12:07 17) Lennart Perander, IFK Marieh/Viking Line/ÅL, 5:17:01 18)Christer Magnusson, Ösmo FI, 5:49:00 19)Kalevi Saukkonen, VSVU, 6:05:40 H65: 1) Göran Ericsson, Boo IF/SWE, 3:46:04 2) Göte Ivarsson, IFK Skövde, 4:03:48 3) Karl-Johan Lundström, IFK Mariehamn/ÅL, 4:08:46 4) Rein Pärn, Tal-lin/EST, 4:25:46 5) Matti Mänttäri, Varalan Maratonklubi, 4:45:05 6)Anders Hidefjäll,

Västerås FK/SWE, 4:53:34 7) Håkan Sjöö, Växjö Löparklubb/SWE, 4:57:168) Jaakko Hammarén, Tapiola, 5:41:23 9)Ville Lind-fors, Porvoo, 5:48:05 H70+: 1) Ingvar Fransson, Växjö Löpar-klubb/SWE, 4:07:32 2) Kjell Linder, Tings-ryd, 4:10:45 3) Onni Siltala, Anjalankoski, 4:27:23 4) Pentti Sirén, Sportveteraanit, 4:59:25 5) Reijo Kunttu, HÄJYT, 5:11:08 6)Erkki Vaisto, Helsinki, 5:48:05 Damer: 1) Sara Carlsson, Finspång, 3:36:32 2) Anne Marttila, Huhtalantien Tallaajat, 3:50:01 3) Irina Kuha, Helsinki, 3:50:24 4) Janina Bergman, Nummela, 3:56:46 5) Mari Turve, Kuhmoinen, 4:09:48 6)Elisa Klem-etti, Helsinki, 4:15:22 7) Annika Aho, Häjyt, 4:18:028) Anna Bengts, Jyväskylä, 4:18:16 9)Jonna Timonen, Bromnma/SWE, 4:42:05 10) Sofi a Kay, Vi som springer, 4:43:57 11) Jaana Ervasti, Jakobstad, 4:55:28 12) Ka-trine Jokinen, Helsinki, 4:57:34.D35: 1) Tuija Kataja, HÄJYT, 3:50:48 2) Hanna Rosvall, Salo, 4:00:19 3) Marjo-Kaisa Kuoppala, Espoo, 4:03:05 4) Marielle Wallander, Broiler bröderna, 4:04:45 5) Heli Ahokas, Kuhmoinen, 4:08:52 6) Anu Puonti, Pori, 4:24:27 7) Ulla-Riitta Järvi, Mustat kyn-net, 4:28:518) Barbro Molander, Jakobstad, 4:41:36.D40: 1) Tuula Laaja, Mariehamn, 4:15:41 2) Ritva Siikamäki, Helsinki, 4:29:32 3) Kerstin Melander, Lustebo LK/SWE, 5:02:10 4) Soi-le Juujärvi, Espoo, 5:15:29 5) Bia Friberg, Tärnsjö/SWE, 5:50:01 D45: 1) Lotta Frenander, IF Start/SWE, 3:26:28 2) Ritva Vallivaara-Pasto, Loimaa, 3:58:10 3) Pia Auvinen, Nurmijärvi, 4:00:57 4) Tuula Vuotilainen, Hämeenlinna, 4:04:24 5) Carita Friberg, ÅHS/ÅL, 4:10:12 6)Eeva Lahti, Helsinki Triathlon, 4:11:25 7) Anita Åkerblom, FK Studenterna/SWE, 4:12:018) Jaana Simula, Teollisuuden Voima, 4:13:13 9)Turid Veggeland, Gjerpen IF/NOR, 4:40:37 10) Outi Kivimäki, Espoo, 4:44:08 11) Karin Bayersdorff, Vi som springer hellre än, 4:49:06 12) Tarja Hakanen, Häjyt, 4:54:18 D50: 1) Monica Gullström, IF Kraft, 3:56:23 2) Annie Hedlund, Duvbo IK/SWE, 3:58:20 3) Maija Lappi-Puhakka, Mustatkynnet Van-taa, 4:28:47 4) Saga Dahlsberg, IK Wäst-

mannia, 4:34:34 5) Heidrun Bohler, Åkers-berga/SWE, 4:46:38 6)Arja Lähdesmäki, Häjyt, 4:48:09 7) Barbro Paraniak, Team Skavsåret IF/SWE, 4:49:358) Anne Sundell, Pori, 4:59:198) Terttu Sahi, Pori, 4:59:19.D55: 1) Anja Helin, VSVU, 4:07:51 2) Riitta Koski, HÄJYT, 4:42:56 3) Helena Jokinen, Maraton, 4:45:05 4) Astrid Häger, Nynäs-hamn/SWE, 4:58:30 5) Margareta Nöjd, Täby/SWE, 5:13:09.D60: 1) Inger Knutsson, Lenhovda IF, 4:21:49 2) Birgitta Jarring, Fredrikshofs FIF/SWE, 4:38:14 3) Sirkka-Liisa Moilanen, SC Mustatkynnet/Vantaa, 4:42:53 4) Karin Karlsson, CSK Ludvika, 5:27:26.D65: 1) Signy Rustlie, Lörenskog/NOR, 5:06:14.HalvmarathonHerrar: 1) Peter Kujanpää, Hässelby Friidrott/SWE, 1:17:32 2) Juho Leppikorpi, Ahtarin Urheilijat(AhtU), 1:25:13 3) Erik Ols-son, Friskis&Svettis/Stockholm, 1:26:08 4) Marcus Svensson, Jomala IK, 1:27:46 5) Veikko Turunen, Riihimäen Varuskunnan Urh, 1:31:18 6)Petri Leisio, Vehmaisten Urheilijat, 1:32:11 7) Jim Eriksson, Närpes Kraft, 1:32:218) Jesper Lindgren, IFK Sala/SWE, 1:32:36 9)Markus Boman, IF Heros, 1:32:42 10) Per Nilsson, Hargs BK Run-ners/SWE, 1:32:53 11) Peter Sjöblom, IFFK, 1:33:57 12) Juha Sihvonen, Management Events, 1:36:10 13) Janne Illikainen, Vaa-san Suunnistajat, 1:36:27 14) Joni Lammi, Helsinki, 1:36:58 16) Antonio Jofre, Barcelo-na/ESP, 1:37:39 16)Matti Rintala, Handels-banken, 1:40:53 17) Engsig Christensen Morten, Adidas, 1:42:16 18)Juhana Hurtig, Helsinki, 1:44:28 19)Johannes Vahtoranta, MpKK, 1:46:09 20)August Mårtensson, Cadplatsen, 1:48:54 21) Joakim Stenberg, stockholm, 1:49:03 22) Johan Olanders, IK Akele/SWE, 1:49:35 23) Kalle Leppikorpi, Rauma, 1:49:45 24) Juha-Pekka Asikainen, Tampere, 1:52:42 26) Tuomo Heikkinen, Kuhmo, 1:54:10 26)Kimi Virtanen, Salo, 1:55:36 27) Krister Björnsson, Uppsala/SWE, 1:57:12 28)Keijo Heikkinen, Kajaani, 1:58:34 29)Samu Hermonen, Olkiluodon Voima, 2:01:57 30)Jari Nousiainen, Pääs-sä viiraa, 2:06:31 31) Jaakko Pulkkinen,

Måndagen den 30 oktober 2006 17

första snön

Uppvärmning. Åsa Mansén höll i uppvärmningen för 74 glada stavgångare.

Först i mål i herrarnas tävlings-klass i Åland Marathon var hemmalöparen Janne Holmén som ledde från start till mål där han klockades för tiden 2.28.58.

– Jag är nöjd med det och sik-tade på att gå under 2.30. Det var lite besvärliga förhållanden där det ibland var snö, ibland is eller slask. Jag försökte hitta det bästa fästet och tog det för-siktigt i hörn och kurvor där det är lätt att ramla, beskriver han.

Bästa förhållanden var det vid vändningen.

– Sen började det snöa igen och de sista tio kilometrarna var nog sämst. Kanske är det lite sent på året med tanke på vädret, men det beror ju på am-bitionerna också. Jag minns när jag sprang halvmaraton 1997 eller -98, då var det ännu värre

väder, säger han och tillägger:– Men banan är helt bra.

Träning i värmenNu väntar normal träning på hemorten i Uppsala under no-vember.

– Sedan åker jag antagligen till Spanien och springer också några tävlingar i december.

Schemat är dock inte riktigt spikat ännu. Men i januari blir det Sydafrika för Holmén där han tillbringat fl era träningslä-ger redan.

Damernas klass vanns av Sara Carlsson, Finspång, på tiden 3.36.32. I Åland Halvma-rathon segrade Peter Kujanpää, Hässelby Friidrott, efter tiden 1.17.32 och bland damerna var Sanna Kullberg, Oulun Pyrintö, snabbast på tiden 1.23.18. Hem-mahoppet Carita Södergård, Jomala IK, slutade tvåa efter tiden 1.30.34.


tfn 528 478

Holmén höll hela vägen

I majestät. Janne Holmén ledde från start till mål när han besökte hemorten för att delta i Åland Marathon. Foto: JONAS EDSVIK

MOTION. Hemmalöparen Janne Holmén höll led-ningen från start till mål.

– Det var lite besvärliga förhållanden, säger han.

Espoo, 2:08:06 32) Markku Ventälä, Hel-sinki, 2:09:02 33) Mikko Laukka, Olkiluodon Voima, 2:25:59 34) Pasi Niemi, Olkiluodon Voima, 2:26:00 36) Birk Sollenius, Ösmo IF, 2:26:59 36)Mikael Haglöv, Gustafs/SE, 2:27:27 37) Johnny Franzén, Stockholm/SWE, 2:34:22 38)Kristoffer Pålsson, Samu-rai Dojo/SWE, 2:42:26 .H35: 1) Robert Söderman, rönninge, 1:21:59 2) Mikael Nordlund, Norsborg/SWE, 1:23:32 3) Tommie Lindblom, HuddingeBadminton C/SWE, 1:27:13 4) Ilpo Siljander, Padasjoki, 1:28:42 5) Petri Björkbacka, Vehmaisten Urheilijat, 1:32:12 6)Björn Kjellström, Väs-terljunga, 1:41:04 7) Mikael Eriksson, IK Akele/SWE, 1:47:458) Marko Heikkinen, Team Noutaja/Turku, 1:48:13 9)Henrik Wik, Jakobstad, 1:48:29 10) Thomaz Magnus-son, Växjö, 1:51:24 11) Greger Eriksson, Jomala IK/ÅL, 1:52:41 12) Morgan Eriks-son, Eskilstuna/SWE, 1:57:42 13) Martin Wilkinson, N/A/GB, 1:57:44 14) Stefan Johansson, Sverige/SWE, 1:58:57 14) Lars-Göran Dovås, Sverie/SWE, 1:58:57 16)Ste-fan Hellström, Borlänge/SWE, 2:14:27 17) Kjell Collin, Assa Korpklubb/SWE, 2:26:02 18)Patrik Bulow, Borlänge/SWE, 2:27:27 19)Herbert Lust, None/BEL, 2:47:33 H40: 1) Toomas Unt, Esbo IF, 1:20:48 2) Petri Laaksonen, Turku, 1:24:23 3) Björn Söderberg, Storvreta, 1:30:28 4) Tuomo Junkkari, Anjalankoski, 1:31:20 5) Andrew Patience, Carnethy Hill Running Clu, 1:33:08 6)Örjan Sjöström, Alltinget, 1:44:31 7) Ron-nie Olofsson, SIA Östrand/SWE, 1:44:538) Kari Smedroos, Caixa Economimica Fe-deral, 1:46:31 9)Frank Troberg, Stockholm Speedskaters, 1:46:39 10) Tommmy Törn-roos, Hammarland/ÅL, 1:48:28 11) Anders Tengström, Maria Undom IF,Stockholm, 1:51:10 12) Stefan Widenholm, SoIK Hel-las Friidrott, 1:51:59 13) Sune Svensson, Jomala IK/ÅL, 1:54:59 14) Mika Junnila, Olkiluodon Voima, 1:59:29 16) Stefan Su-nesson, Märsta/SWE, 2:01:26 16)Stefan Halén, Hargs Runners/SWE, 2:04:20 17) Tarmo Ruotsalainen, Nokia Maraton Team, 2:04:32 18)Kai Suominen, Turku, 2:06:25 19)Lassi Mäkinen, Paimio, 2:17:00 19)Jan Löfgren, Dell Ab, 2:17:00 21) Ulf Söder-

ström, SIA ÖstrandSWE, 2:27:16 H45: 1) Jari Ehrnrooth, Helsingin Kisa-Vei-kot, 1:23:43 2) Peter Stockenberg, Rydbo IF, 1:31:34 3) Sven Andersson, IK Akele/SWE, 1:36:49 4) Erkki Onkamo, Högomsmännen/SWE, 1:37:39 5) Olof Karlsson Klas, Hargs BK Runners/SWE, 1:39:12 6)Leif Boman, IK Hero, 1:39:29 7) Keijo Painola, VSVU, 1:51:128) Veli Lahti, Gimo/SWE, 1:54:22 9)Tarmo Pietilä, Tammelan Ryske, 2:09:16 10) Garth Russell, None, 2:10:32 11) Jarmo Vidgren, Helsinki, 2:21:20.H50: 1) Klaus Aaltonen, Nuutajärven Esa r.y, 1:31:33 2) Jarmo Backman, Mora/SWE, 1:36:24 3) Arto Ahokas, Pori, 1:38:33 4) Ari Ahokas, Pori, 1:44:31 5) Ulf Weman, MKHR/ÅL, 1:51:32 6)Leif-Åke Josefsson, Aftonbla-det IK/SWE, 1:51:49 7) Pekka Simula, Teol-lisuuden Voima, 1:53:508) Dennis Eriksson, Canis Löpus/ÅL, 1:54:09 9)Per-Olof Ring, Upplands-Väsby/SWE, 2:00:04 10) Erkki Yrjölä, Parola, 2:00:40 11) Lars Andersson, IK Akele/SWE, 2:02:42 12) Yngve Lindblom, Ekenäs, 2:09:49 13) Stig Danielsson, Joma-la IK/ÅL, 2:13:05 14) Pauli Kärkkäinen, Teol-lisuuden Voima, 2:15:04 16) Rolf Persson, Gimo IF/SWE, 2:16:01 16)Bo Bertilsson, Malmö/SWE, 2:35:21.H55: 1) Auvo Nevalainen, Backaksen Isku, 1:30:58 2) Tommy Ericsson, Hargs BK Run-ners/SWE, 1:34:27 3) Ralf Eklund, Olkiluo-don Voima, 1:43:26 4) Leif Lindén, Canis Löpus/ÅL, 1:48:47 5) Bihler Bob, Silicon Val-ley Tri Club, 1:50:47 6)Olov Andersson Jan, Hargs BK Runners/SWE, 1:55:27 7) Göran Johansson, Växjö AIS/SWE, 1:57:588) Hans-Erik Eriksson, Gimo IF/SWE, 1:59:49 9)Jan Blomkvist, Gimo, 2:01:12 10) Tapani Larimo, HÄJYT, 2:14:14 11) Roger Magnus-son, Borlänge/SWE, 2:27:27.H60: 1) Lars Dennevi, Hargs BK Runners/SWE, 1:35:31 2) Veikko Joutila, Katup., 1:37:34 3) Tommy Blomqvist, IK Heros, 1:38:24 4) Klas Karlsson, Närpes OK, 1:48:26 5) Keijo Heinonen, Mikkelin Kilpa-Veikot, 1:49:29 6)Hans Svensson, Växjö Löparklubb/SWE, 1:51:40 7) Björn Westling, Gimo IF/SWE, 1:58:018) Jan Söderbom, Fredrikshofs FIF/SWE, 2:08:15 9)Teppo Mannila, Olkiluodon Voima, 2:08:42.

H65: 1) Ragnar Erlandsson, IF Finströms Kamr./ÅL, 1:40:46 2) Kenneth Olovsson, Gimo IF/SWE, 1:50:28 3) Lennart Blom-qvist, Jomala IK/ÅL, 1:52:10 4) Rudolf Ljungdahl, KTH IF Jogging, 1:52:47 5) Olavi Nurmi, Hollola, 1:57:46 6)Allan Lock, Sverige/SWE, 2:00:35 7) Rolf Svensson, Gimo/SWE, 2:11:168) Heikki Nupponen, Tampereen taivaltajat, 2:11:29 9)Kjell Dam-stedt, Hargs Runners/SWE, 2:14:59 10) Sven-Erik Boström, Uppsala/SWE, 2:23:33 11) Lars-Gunnar Amosson, Växjö Löpar-klubb, 2:24:35.H70+: 1) Göran Holmqvist, Växjö Löpar-klubb/SWE, 1:56:48 2) Stig Hellström, Fredrikshov/SWE, 2:04:12.Damer: 1) Sanna Kullberg, Oulun Pyrintö, 1:23:18 2) Carita Södergård, Jomala IK/ÅL, 1:30:34 3) Sari Yrjölä, Hämeenlinnan Tarmo, 1:34:58 4) Karin Barasinksi, Adidas, 1:42:14 5) Marit Karlsen, Adidas, 1:42:20 6)Luciva-nia Smedroos mota Soares, Caixa Econo-mimica Federal, 1:46:31 7) Marie-Louise Wigén, FK Studenterna/SWE, 1:50:268) Tiina Tukiainen, Helsinki, 1:58:51 9)Johan-na Nousiainen, Päässää viiraa, 2:06:31 10) Emma Mårtensson, Cadplatsen Ab, 2:07:39 11) Sini Sunell, Helsinki, 2:09:02 12) Siiri Pietilä, Tammelan Ryske, 2:09:16 13) Krista Brandt, Tampere, 2:15:27 14) Venla Virka-mäki, Tampere, 2:15:28 16) Maarit Breilin, Halikko, 2:18:48.D35: 1) Mia Lundh, Ik Akele, 1:33:06 2) Pia Pälvimäki, Sipoo, 1:41:04 3) Ulla Nissinen, Ulvila, 1:57:05 4) Annica Grönlund, Marie-hamn/ÅL, 2:02:07 6) Taru Edelman, Van-taa, 2:02:16 5) Kirsi Mastomäki, Forssa, 2:03:28 7) Christina Lindblom, Huddinge BC/SWE, 2:06:018) Merja Korkalainen, Rii-satvesi, 2:09:08 9)Katja Laisi, Myllykosken naisvoimistel, 2:10:08 10) Tarja Mänttäri, Myllykosken naisvoimistel, 2:14:15 11) Ma-ria Salo, Helsinki, 2:25:26 12) Nina Sten, Turku, 2:27:52 13) Tarja Teva, Kuhmoinen, 2:39:32.D40: 1) Karin Froste, Vägverket FF, 1:49:19 2) Christine Svedjestrand, FK Studenterna/SWE, 1:52:11 3) Maira Slokenbergs, Väg-verket, 1:55:12 4) Tone Knibestöl, Stock-holm/SWE, 1:55:55 5) Susanne Beckman,

Cadplatsen Ab, 1:57:35 6)Marianne Junnila, Olkiluodon Voima, 1:59:03 7) Aune Lassila, Oulu, 2:04:328) Lea Aalto, Maraton, 2:08:34 9)Tiina Ylä-Herranen, Paimio, 2:13:14 10) Elina Jääskeläinen, halvmarathon, 2:16:29 11) Tuula Koponen, Halikko, 2:31:50 12) Susanne Rolfner Suvanto, Sverige/SWE, 2:41:39.D45: 1) Tuula Yrjölä, Hämmenlinna Tarmo, 1:36:32 2) Erja Aaltonen, Nuutajärven Esa r.y, 1:48:40 3) Else-Maj Häuselman, Jomala/ÅL, 2:00:48 4) Carina Backman, Mora/SWE, 2:07:14 5) Christina Eklööf, Vägverket Re-gion Stockhol, 2:10:31 6)Soili Jungell, Hel-sinki, 2:27:52.D50: 1) Evy Öberg, IK Akele/SWE, 1:49:03 2) Raija Kujanpää, Turku/Åbo, 2:06:44.D55: 1) Liisa Ernamo-Rajamäki, Järven-pää, 1:54:44 2) Sinikka Linna, Mustat kyn-net/Vantaa, 1:55:20 3) Cecilia Andersson, Gnesta, 2:09:13 4) Leila Lintunen, Vantaa, 2:21:18 5) Viola Svensson, Ryssbergets IK, 2:32:28 6)Raija Laaksonen, Mynämäki, 2:41:02.D60: 1) Gunilla Juthback, Hemlingby LK, 1:47:57 2) Måd Thorssell, Växjö Löpar-klubb/SWE, 2:00:32 3) Helena Mäkinen, Ilomantsin Urheilijat, 2:02:20 4) Leena Järvinen, Kuhmoinen, 2:25:06 5) Kerstin Cronqvist, Växjö, 2:40:21 6)Agneta Collins, Kista/SWE, 2:56:21 7) Ingegerd Isacsson, Täby/SWE, 3:08:54.D65: 1) Lena Wiklund, Jomala IK/ÅL, 2:11:00 2) Maija Kainulainen, Porlammi, 2:29:58.

Mazda Fun Run (10 km)1) Börje Nordberg, Fredrikshofs IF/SWE, 37:09 2) Mikael Nordblom, Jomala IK/ÅL, 38:33 3) Gerd Manz, Adidas, 40:49 4) Hen-rik Nygård, OK Terjärv, 41:36 5) Jukka Vilja-nen, Adidas, 41:51 6)Tommy Jonsson, IFK Sala/SWE, 42:23 7) Rasmus Jensen, Adi-das, 42:598) Lasse Karlsson, Canis Löpus/ÅL, 44:30 9)Hubertus Heydt, Mariehamn, 45:09 10) Olli Mäkilä, Tampere, 47:08 11) Margurite Fellman, IF Fram, 49:17 12) Sö-ren Gustafsson, Växjö Löparklubb/SWE, 49:44 13) Stig Hagehed, Växjö Löparklubb/SWE, 50:07 14) Kaarle Mäkinen, Tampere,

56:39 16) Robert Gouffrich, Väsby SS Tri-athlon, 57:08 16)Oliver Jakobsen, Adidas, 58:26 17) Lena Ylitalo, Väsby SS Triathlon, 59:28 18)Ann-Louise Rask, Godby Högst., 1:00:05 18)Barbro Fagerlund, Godby Högst., 1:00:05 20)Janita Virkki, Porvoo, 1:02:44 20)Jaana Kollanus, Porvoo, 1:02:44 22) Minna Nuuttila, Kuhmoinen, 1:05:17 22) Kaisa Heickell, Kuhmonen, 1:05:17 24) Eva Bergmark, Växjö Löparklubb/SWE, 1:07:30 24) Eva Brorsson, Växjö Löparklubb/SWE, 1:07:30 26)Tiia Lehtonen, Tampere, 1:10:19 27) Lisa Silfversten, Mariehamn, 1:13:29 28)Marika Sundqvist, ÅHS, 1:13:52 29)Timo Turve, Fun Run, 1:28:10 30)Moa Grönroos, Lemland, 1:40:00 31) Taina Hinskala, Kuh-moinen, 1:40:19 32) Niina Simola, Suomen Matkatoimisto, 1:40:20 33) Marianne Gin-man, Mariehamn, 1:42:14 34) Iren Thörn-blom, DAGAB/SWE, 1:44:16 34) Kristina Savinski, DAGAB/SWE, 1:44:16 36)Tanja Nevalainen, Vantaa, 1:57:51 37) Auvo Ne-valainen, Vantaa, 1:57:54

Nordic Walking (11 km) Ingela Bergendahl, Folkhälsan i Brändö, Kalle Alm, Air Åland, Eivor Eriksson, Land-skapsregeringen, Irma Ingves, Folkhälsan, Ulla Blomroos, Mariehamn, Yvonne Nord-lund, Folkhälsan Brändö, Gun-Maj Lehto-nen, Mariehamn Stad, Monica Sundberg, Mariehamn, Inger Johansson, Mariehamn, Rainer Johansson, IFK, Clary Åkerfeldt, Folkhälsan, Linda Villfors, Folkhälsan, Henrik Lagerberg, Hammarland, Britt-Marie Lundberg, Emmaus IK, Maria Fagerfalk, Växjö Löparklubb/SWE, Carola Eriksson, Air Åland, Carita Saku, IFK, Sirkka Kopari, Vantaa, Rolf Bengtson, Eriksson IK/SWE, Gujan Östman, MGF, Leif Örn, Sunds IF, Katarina Witting, Mariehamn, Lotta Wick-ström-Johansson, Mariehamn, Mia Var-tiainen, Medis, Ewa Troberg, Rydbo IF, Malin Tillström, Nya Åland, Kickan Tillström, Nya Åland, Lars Thorstensson, Växjö LK, Hannah Sumelius, PAF, Ylva Stocken-berg, Rydbo IF, Nina Smeds, Folkhälsan i Brändö, Carita Rukakoski, Porvoo, Sanna Roos, Mariehamn, Susanna Roberts, Vi-king Line, Gunilla Roberts, Ålandsbanken,

Hannele Riikonen, Järvenpää, Stina Rein-lund-Bergman, Hammarland, Helena Ran-tala, Olkiluodon Voima, Klas Pettersson, Birka Cruises, Disa Pettersson, Viking LIne, Hilde Oya, Norge, Annika Orre, Nya Åland, Gertrud Oberg-Örn, Mariehamn, Kristina Mäcklin, Mariehamn, Eva-Len Mattsson, Mariehamn, Diana Madison, ÅHS, Marga-ret-Anne MacArthur, CarnethyHillRunning Cl/GB, Ulla Lindroos, DGH, Inga-Maj Lind-man, Hälsofrämjandet, Hanna Lindblom, IFF, Ole Lindberg, Jomala, Christina Lepi-stö, ÅMF, Regina Karlsson, Hälsofrämjan-det, Lennart Karlsson, Sund, Julia Karlsson, IFF, Angelica Karlsson, Optinova, Maj-Len Kalberg, Hammarlands IK/ÅL, Monica Jo-sefsson, Gullåsen/Mellangårds, Hanna Jokiranta, Mynämäki, Maryann Johansson, ÅHS, Bror-Yngve Johansson, ÅGK, He-lena Häggblom-Jacobsson, ÅMF, Kirsti Hell-ström, Saltvik, Solbritt Grönroos, Lemland, Tuire Granesäter, IFFK, Margareta Flink, Emmaus IK, Susanne Fast, FUIA, Pernilla Fagerlund, Sund, Louise Fagerlund, ÅHS, Jana Andersson, Sund, Gun-Lis Andersson, Mariehamn, Iris Ahlqvist, Mariehamn.

Disney MinimarathonF13: 1) Maisa Junkkari, Anjalan Liitto, 18:23 2) Lovisa Borgmästars, IK Falken, 19:26 3) Therese Karlsson, IF Fram, 21:15 4) Maja Engblom, IFK, 22:01 5) Lina Mattsson, IFK Mariehamn, 22:02 6)Paulina Pellas, Marie-hamn, 22:04 7) Maria Snellman, Jomala IK, 23:508) Fanny Måsabacka, Hammarland, 25:10 9)Milla Stark, Minimarathon, 25:19 9)Nathalie Nordström, HIK, 25:19 11) Anna Randelin, Finström, 25:35 12) Jenny Fell-man, If Fram, 25:41 13) Julina Jansson, Jomala IK, 25:49.F15: 1) Emma Stark, Minimaraton, 25:30.P13: 1) Arvid Zerne, IK Akele/SWE, 16:36 2) Rasmus Helén, IFK, 21:40 3) Oskar Lönnqvist, Mariehamn, 23:25 4) Jacob Sö-derman, IF Finströms Kamraterna, 25:00 5) Markus Jansson, Mariehamn, 26:21 6)Ras-mus Karlsson, IFK, 27:11 7) Pontus Da-nielsson, IFK, 28:158) Konsta Mastomäki, Hyveen Orjat, 33:55.P15: 1) Olli Junkkari, Anjalan Liitto, 16:53.


INNEBANDY. Det blåser fortsatt motvind i Paf elits se-rielunk i Superettan. I helgen inkasserade man sin femte raka förlust när man på hem-maplan tog emot gästande Koo-Vee.

Den första poängen föll snöpligt ur åländskornas händer när motståndarna med knappt tre minuter av matchen satte 2–1 målet. Paf elits mål kom från Ramona Hildéns klubba i andra perio-den. Nästa match spelas om två veckor, då MIG Salibandy gästar Baltichallen. (mt)

Femte raka nollan

SIMNING. Den andra må-nadstävlingen under hösten avgjordes i lördags på Marie-bad. Programmet var tufft för de tävlande som ställde upp i grenar som 200 meter fjärilsim, 200 meter bröstsim och 100 meter medley.

Simmarna gjorde ändå bra resultat och inte mindre än 75 procent tog personliga rekord under tävlingarna. Samtliga som deltog i 400 meter frisim slog sitt månadsgamla rekord från Vikingsimmet, så även nya rekord slogs på löpande band.

På 200 meter fjärilsim tog sig Gustav Carlsson under tremi-nuters-gränsen i sin debut på sträckan med sluttiden 2.59.08. André Oksman slog personligt rekord på alla sina fyra sträckor och visar god form inför inkom-mande helgs Ungdomsmäster-skap i Reso, rapporterar ÅID:s simsektion. Även de yngre fl ickorna Anette Hagström, Hanna Donning, Sara Helling och Sofi a Jonsson tog person-liga rekord på samtliga sträckor de simmade, något som även det indikerar på fi n form inför kommande mästerskap. (mt)

Tuff månadstävlinggav många rekord

FOTBOLL. Tampere United vann till slut Tipsligan sedan man på bortaplan övertygat genom att besegra Helsing-forslaget HJK med klara 3–0. Hade HJK plockat hem se-gern hade det blivit en avgö-rande match om guldet. IFK-lånet David ”Tulle” Carlsson ersatte Erfan Zeneli i 57:e minuten.

Detta är andra gången Tam-pere United vinner FM-guld, det första guldet kom år 2001. Hjälte i årets lag blev Jari Niemi som gjorde det första målet i den 38:e minuten och var också inblandad i de två andra målen.

I och med HJK:s förlust hade Haka möjlighet att ta silver, men fjolårets mästarlag MyPa besegrade Haka på hemmap-lan med 2–1. (FNB/mt)

Tampere Unitedmästare

FOTBOLLTipsliganVPS–TPS 1–1 IFK Mariehamn–FF Jaro 0–0 FC Lahti–FC KooTeePee 0–4 FC Inter–FC Honka 2–1 HJK–Tampere United 0–3 FC Haka–MyPa 1–2

Tampere United 24 16 3 5 39– 18 51HJK 24 13 6 5 45– 18 45FC Haka 24 13 5 6 37– 24 44FC Honka 24 13 3 8 50– 32 42IFK Mariehamn 24 10 7 7 31– 22 37MyPa 24 10 4 10 25– 26 34TPS 24 9 4 11 35– 38 31FC Lahti 24 9 4 11 26– 34 31VPS 24 8 5 11 26– 36 29FC Inter 24 7 7 10 25– 35 28FC KooTeePee 24 8 3 13 26– 44 27FF Jaro 24 4 7 13 27– 42 19KuPS 24 5 4 15 18– 41 19

ÅSSF: Viltmål cup 1. 30+30 skott tisdag 18.30 på Bred-mobanan samt jägarklass.

ÅID-skidor: Skidläger för juniorer och seniorer 18-19 november i skidtunneln i Pemar. Anmälningar före 1 november till 49818/0457-3421606.

ÅID-skidor: Kom ihåg att anmäla dig till Idreresan 6-10.12 senast 3 november An-mälan samt info Charlotte tfn 0457-5267037.

MSF: Årsmöte lördag 25 november på Club Marin. Stadgeenliga förhandlingar och fri diskussion. Supé med

måltiddstryck och kaffe 15€. Förhandsanmälan senast 22 november, tfn 15501.

ÅFF: Kom ihåg att anmäla dig till grundkursen för fot-bollstränare den 21, 22 och 26 november. Anmälningsti-den utgår den 30:e oktober. Gå in på www.fotboll.aland.fi

och klicka på utbildning eller ring 16850.

ÅID-motionshockey/rink-boll: Anmälning till mo-tionshockey/rinkbollserien 2006-07 senast 31 oktober till ÅID:s kansli 19170. Matchtider är tisdagar och onsdagar från 21.30 och

framåt i Islandia.

AIK:are på Åland: Följ guldstriden på plats, vi ar-rangerar resa till AIK-Mal-mö FF söndag 5 november. Samla ihop fotbollsvänner och bekanta. Ring och boka din plats, 0457-0721934, se-nast tisdag 16.00.

Sp

ort

en

s Kom ihåg

IFK Mariehamn har en his-torisk säsong bakom sig där man redan förra omgången säkrade platsen som Finlands femte bästa fotbollslag den här säsongen. Det var dock aldrig fråga om att ge bort några poäng när FF Jaro gäs-tade Wiklöf Holding Arena på söndagskvällen med kniven på strupen. Jakobstadslaget måste ta minst en poäng för att behålla sin plats i Tipsligan nästa säsong.

Redan inledningsvis visade IFK att man var en storlek större än det gästande laget när man inom en kvart haft två riktigt giftiga målchanser och enkelt tagit sig förbi mot-ståndarnas täta defensiv.

Kristoffer Weckström, da-gens hetaste spelare i den mycket kalla oktoberkvällen, satte ständig press och hade god hjälp av sina offensiva lagkamrater Peter Sjölund, Tommy Wirtanen och Justus Vajanne som samtliga låg högt i banan. På mittfältet rådde fullt krig och jaroiterna drog på sig två varningar inom lop-pet av en minut sedan Mika Niskala och Johan Carlsson vägrat låta några bollar smita genom dem.

JubelMot slutet av första halvlek började Jaros taktik betala sig och man kunde pressa ner IFK något. Andra halvlek öppna-des likadant och gästernas Pi-racaia slarvade bort ett farligt läge när Antti Kuismala gjort en misslyckad utrusning. Pira-caia hade för övrigt en match i matchen sedan han redan en gång skickats ur ligan till-sammans med FC Jazz av just Grönvitt.

Tröttheten började snart sy-nas hos motståndarna och IFK kunde åter jaga ett lednings-mål. I 90:e minuten var det en tursam backfot som befäste ställningen 0–0 sedan målvak-ten Jani Viander gått bort sig i ett disciplinerat hemmaanfall. När slutsignalen ljöd utbröt ett jubel hos spelare och led-ning i det rödklädda lägret.

– Herregud, vi fortsätter i li-

gan! vrålade en av spelarna.Och det är en mycket rörd

tränare som efteråt sitter vid presskonferensen.

– Det har varit en jättejob-big och lång säsong. Det här var en taktisk fullträff där vi hade lite tur i början och slutet av matchen. Det här är väldigt känslomässigt och svårt att sätta ord på så här direkt efter matchen, säger Niklas Widjeskog och fort-sätter:

– I slutändan tycker jag vi förtjänar den här ligaplatsen och att vi gjort något rätt.

Tomma ytorSpelaren Niklas Storbacka är även han strålande lycklig.

– Vi tröttnade lite och det blev större avstånd mellan spelarna på slutet. Men hjär-tat var med och vi förtjänade att få en oavgjort match, pressen har varit mentalt tung för spelarna.

IFK:s tränare Pekka Lyy-ski är dock inte nöjd med sitt lags insats.

– Vi måste göra mål på de

chanser vi hade i slutet, men vi slarvade. Vi var inte till-räckligt rörliga enligt vår mo-dell. Till exempel fanns det mycket yta framför Justus (Vajanne) som vi ändrade på i halvtid, säger han och till-lägger:

– Men vi förvaltade inte målen och är då inte värda att vinna matchen. Vi höll nollan i eget läge och har gjort en bra säsong, och jag är tacksam för det.� En kommentar till att ni möter Jaro i Tipsligan även nästa år?– Jaro är ett av fjorton lag i ligan, det är inte mer med det.

Jaro slutade på samma po-äng som KuPS, men skickade ner Kuopiolaget till division I sedan man vunnit på bättre målskillnad.


tfn 528 478

Kristoffer Weckström

Mika Niskala

Jaro nollade sig tillfortsatt spel i ligan

Mållös. Förra gången lagen möttes, satte Justus Vajanne två baljor. Den här gången gjorde varken han eller någon an-nan spelare några poäng. Foto: JONAS EDSVIK

FOTBOLL. IFK Mariehamn må ha varit det bättre laget, men FF Jaros taktik höll hela vägen och man räddade fortsatt spel i ligan efter en mållös till-ställning på WHA.

– Hjärtat var med, säger Jaros Niklas Storbacka.

Jubel. FF Jaro säkrade en plats i ligan även nästa säsong och var glada för det. Foto: JONAS EDSVIK

IFK-Jaro 0–0Varningar: IFK 2 (Johan Carlsson, Mika Niskala), Jaro 5.Domare: Tero Nieminen.Publik: 1.165 personer på WHA.IFK: Antti Kuismala-Mats Gustafsson, Peter Blomberg, Jani Lyyski, André Hansell (85 Peter Holm)-Kristoffer Weckström, Johan Carlsson (46 Daniel Ahnström), Mika Niskala, Tommy Wirtanen-Peter Sjölund, Justus Vajanne (66 Alexander Weck-ström).

IFK MARIEHAMN 0FF JARO 0

Fa

kta

19Måndagen den 30 oktober 2006 Insändare

� Med anledning av artikeln om trafiksäkerhets-åtgärder i fredagens tidning vill jag konstatera följande:

Trafiksäkerhetsarbetet i Mariehamn baserar sig dels på långvarig statistik om var olyckor skett och dels på en vision om hur säkerheten kan förbättras. Förutom yr-keschaufförerna har bland annat den lätta trafiken, äld-re, barn och ungdomar samt handikappade också sina be-hov av att kunna ta sig fram i staden på ett smidigt och säkert sätt. Stadens uppgift är, att sammanväga de olika trafikanternas behov med beaktande av övergripande nationella och lokala trafik-säkerhetsprogram.

Trafiksäkerhetspro-gram - många olyckor spe-

ciellt på huvudleder, lätta trafiken skall prioriteras

Staden antog år 1998 ett trafiksäkerhetsprogram som baserade sig på olyckssta-tistik för en sjuårsperiod. I arbetet ingick även en enkät till skolorna om potentiella olycksplatser. Som målsätt-ning för programmet fast-slog stadsfullmäktige följan-de punkter:

- antalet skadade och dö-dade skall halveras på 10 år

- olyckor med oskyddade trafikanter skall minskas med 10 procent årligen

- barnens risk att skadas i sin närmiljö eller på väg till dagliga aktiviteter skall vara försumbar inom 10 år.

I programmet ingick ett åttiotal fysiska åtgärder. En uppföljning år 2003 visade att flera av åtgärderna ännu

inte genomförts, varför pro-grammet förlängdes till att omfatta 15 år.

Trafi knätsanalys - sam-manvägning av alla trafi-kanters behov, i Mariehamn finns brister främst i fram-komligheten och säkerheten för den lätta trafiken

Som en del av den nyli-gen antagna generalplanen gjordes en trafiknätsanalys i samråd med representanter för alla trafikantkategorier. Syftet var, att få med dessa i planeringen i ett tidigt skede och för att parterna skulle få bättre förståelse för varan-dras anspråk. Alla anspråk analyserades och beaktades, så även yrkeschaufförernas. Analysen visade med tydlig-het att framkomligheten för bilar, bussar och andra tyng-

re fordon i Mariehamn var bra eller mycket bra, men att det fanns uppenbara brister både i framkomligheten och säkerheten för den lätta tra-fiken, speciellt i möte med tyngre fordon.

Enskilda åtgärder på huvudleder - framkom-lighet för bilar, men i lägre hastighet vid kontakter med den lätta trafiken

De ombyggnader som görs i staden utgår ifrån ovannämnda planer med beaktande av de enskilda platsernas förutsättningar. Detaljplaneringen görs i egen regi eller genom att anlita externa konsulter. Besluten föregås av en ut-värdering av alternativa åt-gärer, så även i de fall som presenterades i artikeln.

Internationella studier visar att 90 procent av fotgängarna har en chans att överleva en krock med en bil i 30 km/h, men vid högre hastigheter minskar chansen dramatiskt, så att den vid 60 km/h bara är ca 10 procent. På huvudle-der undviker staden så långt det är möjligt fysiska hinder, men i vissa sammanhang är de nödvändiga för att åstad-komma önskad effekt. Detta gäller speciellt olycksbenägna platser och ställen där den lätta trafi ken korsar huvudle-derna. Bilarna skall naturligt-vis kunna ta sig fram, men då i lägre hastighet.

Med hopp om en fortsatt aktiv och balanserad debatt där alla trafikanters behov beaktas.

Kai Söderlund teknisk chef

Trafi kplanering beaktaralla trafi kanters behov

� Heder och ära till bil-yrkesfolket i Nya Åland för deras synpunkter på biltra-fi ken i Mariehamn som blir allt sämre för ålänningar och turister.

Här kommer en insändare från en privatbilist.

Planering av trafi khindren vid korsningen Ålandsvägen-Skillnadsgatan är nog drop-pen som får bägaren att rinna över för många privatbilister. Man kan nog fråga sig vad våra trafi kplanerare använder sig av när det gäller planering av en del trafi klösningar, inte är det huvudet i alla fall.

Höjningarna är på tok för branta. Det medför att man måste bromsa in till 10 km i timmen. Samtidigt passar de på som står vid stoppmärkena på Skillnadsgatan att smita ut framför en. Det är nog bara en tidsfråga innan det smäller. Vid rusningstrafi k har vi långa köer.

”Sänkta” och låga bi-lar kör på refugen med ena hjulparet och efter denna in-sändare kommer säkert fler att göra det.

Inbromsning och accele-ration i denna korsning kan ur miljösynpunkt för de om-kringboende ej vara trevligt, avgaser och motorljud. På huvudleder skall trafiken flyta och ej bromsas upp, Varför är det upphöjningar vid stoppmärkena på Skill-nadsgatan när man ändå måste stanna?

Upphöjningar i gatan fyl-ler ingen funktion alls. Upp-höjningen i slutet av Skill-nadsgatan mot Östernäs kan lätt passeras i 50 km hastig-het. Upphöjningen vid kyr-kan likaså, det skakar litet nog men bilar som lämnar bilfabriker körs i timmar på skak-banor så bilen håller nog. Här finnes trafikljus så denna gupp ar helt onödig

Strypningen av infarterna till rökerirondellen bildar halv-km långa köer morgon som kväll.

Korsningen vid bussplan är omöjlig för våra bussar samt turistbussar att passera när de skall österut.

Gupparna på gamla God-byvägen är till bekymmer för stadsbussen samt några en-staka bilister som ännu måste köra där, inför 30 km istället.

Hade en amerikan på besök för en tid sedan, när han fi ck se alla rondellerna så frågade han: Var är trafiken?

Gör något åt trafikhinde-reländet i vår stad!

Trafikant

Gör något åt eländet

� Trots framstegen hit-intills på europeisk nivå för att undanröja diskriminering och främja lika möjligheter återstår en hel del att göra.

All lagstiftning, hur noggrant den än utarbetas, förblir vär-delös om det inte fi nns någon politisk vilja att omsätta den i långsiktiga insatser och om den inte har betydande stöd hos all-mänheten.

Målet med europeiska året för lika möjligheter för alla är att göra befolkningen medve-ten om fördelarna med ett rätt-vist och solidariskt samhälle.

Europeiska året ingår i ett övergripande tillvägagångssätt som torde möjliggöra en kor-rekt och enhetlig tillämpning av gemenskapens juridiska ramverk i hela Europa genom att framhäva dess väsentliga principer och vinna allmänhe-tens aktiva stöd för lagstiftning

som gäller icke-diskriminering och jämlikhet.

Syftet med Europeiska året blir att fokusera mer än tidigare på budskapet ; att alla, oavsett kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshin-der, ålder eller sexuell läggning har rätt till likabehandling. Samtliga samhällsaktörer har en viktig uppgift i att visa på att begreppet ”jämlikhet” inte är detsamma som ”enhetlighet”.

DO deltar den 31 oktober i Helsingfors, som medlem av ledningsgruppen för det Euro-peiska Temaåret 2007, i det av-slutande arbetet gällande den nationella strategiplaneringen inför ”Temaåret”.

Hur kan man påverka jämlikt deltagande i samhällslivet?

”Temaåret 2007” bör an-ses som ”möjlighetens år” och utgöra en möjlighet för både

självrannsakan och krafttag.I alla sektorer och på alla ni-

våer i samhället bör en debatt och en dialog inledas för att främja ett större deltagande av underrepresenterade grupper. De facto är det så att politiken för lika möjligheter begränsas inte till undanröjande av diskri-minering utan kräver också att alla får lika möjligheter.

Under Europeiska året är bland annat DO:s förhoppning att allmänheten blir medveten om vikten av att främja goda relationer mellan olika sam-hällsgrupper.

Målet är att ge mångfalden ett positivt mottagande d.v.s. att skapa ett gynnsamt klimat för tillvaratagande av skillnader.

En av de viktigare huvud-strategierna inför det Euro-peiska året är följaktligen att man kommer att sträva efter att människor ska bli medvetna om det positiva bidrag som alla,

oavsett kön, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funk-tionshinder, ålder eller sexuell läggning kan tillföra samhället i dess helhet.

DO kommer att fortsättnings-vis utveckla www.doaland.ax under 2007 till en kunskapspor-tal , vilken förhoppningsvis skall kunna ge ytterligare stöd och vägledning i respektive ”jäm-likhetsarbete”.

En undersökning, vad gäller kartläggning över konkret upp-levd diskriminering, kommer att initieras under 2007 för att, beroende av resultatet, på ett lämpligt sätt kunna intensifi era verksamhetens förebyggande arbete och öka påverkansan-satsens effektivisering.

Myndigheten har en för-hoppning om att, i första hand arbetsmarknadens parter och ideella organisationer, ”kavlar

upp skjortärmarna”, tar sig en tankeställare och för upp ”Te-maåret” på respektive agenda (om det inte redan fi nns där) genom att förslagsvis arrang-era möten, debatter, kompe-tensutvecklande åtgärder eller evenemang, handlingsplaner, arrangera tävlingar, informa-tions- PR-kampanjer, under-sökningar och enkäter, samar-beta med medier och företag.

Information, kontaktuppgif-ter och tryckmaterial fi nns att tillgå på www.doaland.ax.( På grund av pågående uppbygg-nad är informationen begrän-sad i vissa delar).

Veronica Larpes-Papadopoulou

Ålands Diskriminerings-ombudsman

även representant i ledningsgruppen

för det europeiska temaåret 2007

På väg mot ett rättvist samhälle - 2007?

� Efter att ha vistats över en vecka på fastlandet måste jag kon-statera att förhållandet mellan Lumparland och republiken Fin-land fortsatt är gott, men många av mina vänner i riket och i Nord-iska rådet undrar vad Åland vill åstadkomma med ilskna politiker som läser upp listor på oförrätter för sina inbjudna gäster.

Bjuder man in folk på seglats med Albanus i Helsingfors, så-som landskapsregeringen gjorde, borde väl syftet för värdfolket vara att gästerna skall känna sig så väl-komna att man diplomatiskt kan diskutera hur relationerna mellan Åland och riket kan förbättras.

Vapenskrammel är ingen bra metod för det demilitarise-rade Åland och ännu mindre ändamålsenligt om man nästa sommar under Ålandsdagarna måste försöka rätta till det man har förstört i år.

Raija-Liisa Eklöw lagtingsledamot, Lumparland

Varför skicka ut ilskna politiker?

� Lyssna inte på skvaller och spekulationer, ta reda på fakta is-tället!

Eftersom jag var närvarande under Albanusseglatsen på grund av cateringuppdrag, vill jag rätta dig Raija-Liisa vad gäller ”ilskna” politiker ombord på Albanus, då lantrådet hade bjudit in gäster un-der strömmingsmarknadsdagarna. Någon ilska förekom överhuvud-taget inte; det som förekom var mycket sakliga och sanna påståen-den från våra åländska politiker.

Däremot har Hufvudstadsbla-dets journalist ”gasat på ” litet extra i sin rubriksättning. Det är ju så det ofta fungerar inom tidnings-världen för att artiklar skall synas. Jag läste med största förvåning påståendet i Hufvudstadsbladet . Det är där det ilskna påståendet har uppstått och ingen annanstans ifrån. Både vicelantrådet Jörgen Strand, EU-minister Britt Lund-berg och kanslichef Elisabeth Naucler skötte sina uppdrag på ett föredömligt sätt. Som ålänning så kände jag mig enbart stolt och även journalisterna var väldigt till-mötesgående mot våra politiker och tjänstemän. Något vapen-skrammel förekom inte, tvärtom. Det fanns förståelse från gästernas sida. Det enda skramlet kom nog från soppsleven i byssan. Under varje seglats (3 st) så sjöngs det också. Stämningen var god och ingenting annat.

Jag brukar inte blanda mig i vad som sker ombord på Albanus när vi är där för att se till att folk får mat, men när orättvisa påståenden som är baserade på spekulationer uppstår, så vill jag berätta hur det ser ut från min synvinkel som var i högsta grad närvarande.

Jag tror att det är värre att inte ta reda på fakta innan man för ut saker som är baserade på spekula-tivt skvaller.

I all vänlighet hälsarKarin Eklund

Vapenskrammel ingen bra metod

� Ett ord hade fallit bort i insän-daren av Ádám Kiss i fredags, vilket förvrängde innehållet i en mening. Så här skulle det vara:

Jag tycker att Harriet Tuomi-nen har rätt att tycka att kommu-nismens grundtanke (som föddes i ett annat Europa än nutidens) är vacker och det är inte hårresande för mig. Likaså har du rätt att inte bli fascinerad ens av dess teori på basis av dina studier och erfaren-heter. Red.

Ett ”inte”för litet

”Sänkta” och låga bilar kör på refugen med ena hjulparet och efter denna insändare kommer säkert fler att göra det. Foto: STEFAN ÖHBERG


Ålands Nykter-hetsförbund r.f

håller

Stadgeenliga ärenden

pratar om beroende.

höstmöteden 7 november kl. 19.00

på Skarpansvägen 28

Styrelsen

Åke Mattsson

Välkomna!

Mariehamns stad

Stadsfullmäktige i Mariehamn

sammanträder i stadshuset tisdag 31.10.2006 kl. 19.00 för behandling av i före-dragningslistan upp-tagna ärenden.

Föredragningslistan finns att läsa på sta-dens hemsida: www.mariehamn.aland.fi under föredragnings-listor och protokoll.

Mariehamn, 26.10.2006

Tage SilanderStadsfullmäktiges ordförande

ÅLANDS OMSORGS- FÖRBUND K.F.

söker till omsorgskansliet:

En vikarierande

BYRÅSEKRETERARE

på heltid för tiden 27.11.2006-26.11.2007.

Till byråsekreterarens arbetsuppgifter hör löneräkning, inköps- och försäljningsres-kontra.

Kompetenskrav är merkantil utbildning eller motsvarande. Lönen är enligt AKTA 01TOI010 (f.n. grund-lön 1.943,63).

Förfrågningar besva-ras av vik. ekonomi-chef Jan Kullman, tel: 17847, e-post: [email protected]

Ansökningshandling-ar och meritlista läm-nas till Ålands om-sorgsförbund, Strand-gatan 23, 22 100 Marie-hamn, senast den 10 november, kl. 15.00.

lediganslår följande långtidsvikariat att sökas senast tisdagen den 6 november 2006 kl. 12.00.

En sjukskötaremed aktuell placering vid medicinavdelning-en

Komptenskrav enligt reglemente.

Lön enligt gällande TKA.

Tillträde genast eller enligt överenskom-melse.

Närmare upplysningar ger överskötare Lea Söderström, tel 018-535157 eller e-post: [email protected]

Ansökan skickas till överskötare Lea Söder-ström, Ålands hälso-och sjukvård, Ålandscentra ls jukhus,PB 1055, AX-22111 Marie-hamn

ÅLANDS HÄLSO-OCH SJUKVÅRD

re

da

kti

on

@n

yan

.ala

nd

.fi Nyans ros

..till Eckerölinjen. Blev strandsatt på svenska sidan fredag kväll av Ålands-färjan som inte lade ut i stormen. Mina kollegor valde att boka om till Cin-derella medan jag antog att Eckerölinjen har is i magen och kör normal kvällstur,vilket även stäm-de.Antingen blåste det inte så kraftigt (?) eller så går Eckerölinjens båt fantas-tiskt fi nt i sjön!Verkar även fi nnas proffsiga styrmän ombord eftersom jag inte noterade ett enda skvalp i mitt vinglas i a la carte-res-taurangen..utsökt god mat till på köpet. Ett stort plus i kanten för Eckerölinjen! Mina kollegors hemresa från Stockholm med Vi-king Line tog över ett dygn längre än min! Rosen kom-mer från Klas Silfverberg.

....till er alla för en oför-glömlig fredagskväll. Gym-pa, spa, god mat och trevligt sällskap,vad mer kan man önska? Tackar den snopna Lotte 49+

� Elever i Norden går miste om enastående möjligheter till utbyte med sina nordiska vän-klasser på grund av dålig admi-nistration av Nordplus Junior, det nordiska stödprogrammet, som verkar för skolutbyte i Nor-den.

Bidrag på 525.744 svenska kronor för ett skolutbyte, 414.000 kronor i bidrag till ett annat utbyte är två exempel på enorma belopp som betalats ut till enskilda skolklasser för att besöka ett annat nordiskt land.

Skolor vänder sig till Fören-ingarna Norden i frustration, för föreningarna har sedan 1920-talet arbetat med skolut-byte och bistått skolorna med information och handledning. Fram till 2004 hade Föreningar-na Norden även hand om stora utbytesprojekt som Nordplus Junior, som då hette Nordplus Mini.

Vi arbetar fortfarande med skolutbyte, om än i betydligt mindre skala. Skillnaden mellan de två programmen är, att Mini enbart gav bidrag till elever från fjärde till tionde klass, medan Junior ger bidrag från första klass till tredje klass i gymnasiet. Tänk hur många elever i Nor-den, som skulle kunna ha haft möjlighet att träffa en nordisk vänklass för 525.744 kronor.

Sedan 2004 har EU-pro-

gramkontoren administrerat fl era nordiska stödprogram i de nordiska länderna. Skolutbytes-programmet Nordplus Junior administreras av det Internatio-nella programkontoret i Stock-holm. Eftersom kontraktet går ut vid årsskiftet har administra-tionen utvärderats.

I utvärderingsrapporten fi ck programkontoret bottenbetyg. Detta gäller både det kvantitati-va och det kvalitativa innehållet. Antalet av utbyten har gått ned, och har framhållits att klassre-sorna saknar pedagogiskt inne-håll och har allt mer börjat likna rena turistresor.

Vad gör Nordiska ministerrå-det med denna information? Jo, man lägger fram ett förslag om att kontraktet med program-kontoret ska förnyas. Några saker har ändrats efter botten-betyget i rapporten. Nu ska det fi nnas ett pedagogiskt innehåll. Bra så, men hur?

Jo, man tar lite av pengarna från skolutbytesprogrammet och lägger det i potten för två andra nordiska stödprogram, Nordplus språk och Nordplus horisontal, som nu ska ansvara för innehållet. Med andra ord så matar man hunden med dess egen svans.

Vilken fördel kan program-kontoret som nu administrerar Nordplus Junior ha med att dela

ut så stora bidrag till enskilda utbyten? Programkontoret har kunnat minimera sin arbetsin-sats i och med att uppföljningen av resor reducerats. Program-kontoret har även kunnat redu-cera arbetet genom att lägga en enda årlig ansökningstid den 17 mars varje år, en tidpunkt när många lärare inte ännu vet vilka klasser de ska ha följande läsår. Den användarovänliga ansök-ningstiden bidrar även till att antalet av ansökningar minskat.

Resultatet av att administra-tionen övergick till programkon-toret var på Åland att de klasser som fi ck möjlighet att besöka en nordisk vänklass minskade till under en tredjedel. Under 2000 - 2001 kunde 21 klasser besöka en vänklass mot 7 klasser 2004 – 2005 och 4 klasser 2005 – 2006.

Nordplus Junior är, rätt skött, ett enastående stödprogram som ger elever och lärare möj-lighet att bygga nätverk över gränserna och förbättra förstå-elsen mellan länderna.

Vi hävdar att föreningarna Norden kan ge fl era elever möj-ligheten att komma ut på utbyte i Norden, och att utbytet i sig ska vara moroten tillsammans med ett längre undervisningsförlopp med Norden och nordiska språk som tema. Vi hävdar även, att vi kan göra detta för det anslag som i dag är avsatt till Nordplus Junior. En förutsättning för att

skolan ska kunna få bidrag, är dock att det fi nns tillräckligt med pedagogiskt innehåll i ut-bytet, något som föreningarnas skolkonsulent hjälpt till med. Skolkonsulenterna träffas ett par gånger per år för att ut-veckla undervisningsmaterial, där det nyaste är språkprojektet Norden i bio.

Ändå väljer Nordiska mi-nisterrådet att hålla fast vid en struktur och en administration där pengarna formligen slängs på en del klasser, medan an-dra endast kan drömma om att resa. Detta är ett missbruk av nordiska medel och i Förening-arna Nordens förbund kan vi

inte fi nna ett hållbart argument som talar för att hålla fast vid administrationen hos ett kontor som dokumenterat inte mäktar med uppgiften. Vi hoppas att politikerna bromsar när minis-terrådsförslaget ska behandlas på Nordiska rådets session i Kö-penhamn den här veckan – det skulle glädja elever och lärare i hela Norden.

Bjarni Danielssonordförande för Föreningarna

Nordens FörbundSofi e Norrlund

vikarierande verksamhets-ledare Föreningen

Norden Åland rf

Nordiska pengar till skolutbyte illa skötta

Bromsa förslaget. Det är insändarskribenternas uppmaning till nordiska rådet angående förlängt kontrakt med programkontoret som adminstrerar Nordplus Junior. Bilden är tagen vid Nordiska rådets session i Reykjavik 2002. Foto: JOHANN ISBERG/Nordiska rådet/Nordiska ministerrådet

Insändare

� Bäste Ádám. Jag får tacka för ett intressant svar (NÅ 27.10) på min insändare. Du tar upp fl era intressanta äm-nen, och i grunden tror jag att vi har ungefär samma sam-hällssyn.

Du tar först upp att ekono-misk utveckling och politisk frihet inte alltid har gått hand i hand. Det främsta exemplet på detta, som du inte nämner, är givetvis Singapore, som i dag har en lika hög BNP/ ca-pita som Sverige utan att för den skull vara en demokrati.

Det stämmer att det inte går att observera att starkt enty-digt samband mellan politisk frihet allena och ekonomisk utveckling. Däremot, om man inkluderar politiska friheter tillsammans med andra frihe-ter som kan sägas utgöra ”bra” institutioner, är sambandet mellan frihet och utveckling mycket starkt.

Om vi kompletterar (i) po-litisk frihet med (ii) politisk stabilitet och avsaknad av våld, (iii) frihet från statliga regleringar och kontroll, (iv) effektiv administration, (v) skydd av den privata ägan-

derätten samt (vi) frihet från korruption i ett mått på ”bra” institutioner, kan vi i dag för-klara varför vissa länder är så rika och vissa är så fattiga.

Man har testat denna hypo-tes, att det är dessa institutio-ner som förklarar länders ut-veckling, mot alternativa teser som säger att det är geografi eller kultur som kan förklara skillnaden i utveckling mellan länder. Empirin visar entydigt att det är institutionshypote-sen som är den korrekta för-klaringen. Dagens rika länder är inte rika tack vare att de har en fördelaktig geografi , natur-resurser eller en kultur som betonar hårt arbete, ärlighet, punktlighet och tillväxt. De är rika tack vare att de har, och har haft, en stor del av de friheter och institutioner jag nämnde ovan [1].

Det är dock inte så att alla dessa sex olika aspekter av politiska och ekonomiska fri- och rättigheter är, indivi-duellt sett, nödvändiga förut-sättningar för utveckling, utan alla länder som utvecklats har kombinerat dem på olika sätt. Vissa länder har utveck-

lats utan politiska friheter (Singapore), utan politisk sta-bilitet (Thailand), trots stat-liga regleringar och kontroller (Korea), trots en ineffektiv administration (USA), utan ett fullgott skydd för ägan-derätten (Kina) och trots att det förekommit omfattande korruption (Indonesien). När man väger samman dem kan de dock förklara varför vissa länder är rika och andra är fattiga.

Du antyder även att Euro-pas uppgång kan förklaras av det faktum att man skaffade kolonier. Detta är givetvis också ett ämne man ägnat stor möda åt att undersöka, och, kort sagt, fi nns det inte några belägg för att koloniseringen skulle ha varit en nödvändig förutsättning för Europas uppgång.

Det är sant att urbefolk-ningen ofta drabbades hårt av koloniseringen, men det stämmer inte att vissa länders brist på utveckling i dag kan förklaras av att de en gång koloniserats. Det fi nns fl era exempel på forna kolonier med en stor icke-europeisk

befolkning som lyckats: till exempel Botswana (nästhögst tillväxt i världen mellan 1960 och 1990) och Singapore (höst tillväxt i världen mellan 1980 och 2002). I genomsnitt har de länder som inte koloniserades varken klarat sig bättre eller sämre än forna kolonier.

Du nämner också att den enas frihet ibland sker på be-kostnad av den andres. Med en liberals frihetsbegrepp är detta dock en logisk omöjlighet. Med frihet menas att du har rätt att göra vad du vill, så länge det inte inkräktar på någon an-nans frihet. Frihet innebär inte frihet att kränka andras frihet, att skada dem, deras egendom eller miljön. Det som vissa multinationella företag gör i tredje världen, där de smutsar ner miljön eller verkar för ett förbud av fackföreningar, har väldigt lite eller inget att göra med frihet.

Fredrik Gustafsson[1] Easterly & Levine

(2003) “Tropics, germs, and crops: how endowments infl u-ence economic development”. Journal of Monetary Econo-mics 50: 3-39

Utveckling kräver olika friheter

� Ramsholmen är ett om-talat eller i varje fall omskrivet naturområde i Mariehamns/ Ålands turistbroschyrer.

Läget fi nner man inte enkelt – om man inte råkar se skylten på Eckerövägen. När man väl kommer sig dit , fi nner man en P-plats, tillika den enda P-osi-tiva informationen för områ-det. (Rödgula förbudsskyltar är framträdande !)

Man provar en generös, men inte lättgången öppning i angränsande gärdesgård. Och se – bakom ett staket fi nns en spinkig skylt med rubrik Ramsholmen . . . . .

Ena skylthalvan tar upp runt 30-talet saker som inte får gö-ras – säkert korrekt men inte välkomnande. Andra halvan visar en kartbild som helt sak-

nar information till glädje för vandring och andra upplevel-ser.

Området bör som helhet uppgraderas till 2000-talets nivå ! Tillgänglighet som åter-fi nns i exempelvis grannlän-derna. Det räcker inte med samma blomsterprakt, om Ramsholmen skall vara be-söksvärt. Nat.urvetare

– allt är tillåtet som inte är förbjudetVadan och varthän?Messa Nyan!

0457-323 4444


Nya Åland tar gärna emotinsändare som e-post ellerpå diskett. Det går också bra att skriva eller faxa.

Adressen till Nya Åland är:Pb 21, 22 101 Mariehamn

Fax:(018)-23 449

Tfn:(018)-23 444

e-post:[email protected]

Måndagen den 30 oktober 200622 Insändare

re

da

kti

on

@n

yan

.ala

nd

.fi Nyans ros

� Bästa Anne-Helena Sjöblom! Ju mer du fi gurerar på tidningar-nas insändarsidor desto mer gör du bort dej. Skulle du engagera dej lika mycket åt att få upp lönerna åt de lägst avlönade inom stadens anställda skulle många av oss bli glada. Kan upplysa dej om att jag av egen kraft höjt min nettolön med 32€ per månad, jag har nämligen skrivit ut mej ur facket som styrs av dina sossekompisar. Själv är jag född borgerlig och kommer så för-bli. Hjonet

� Tjejen som jobbar på Kotipizza är ju urgullig*ler* H. Lördagkväll-spizzaköparen

� Slutsalut på Rusell. Boka bord, vore en fördel om någon svarade i telefon. Ringt fl era kvällar vid 7-ti-den men ingen svarar. Tel.tid 15-21. Hungrig.

� Den där uppfi nnarjocke som säljer kepsar med belysning på, du skulle behöva utöka med ett rödlyse bak så det blev en komplett cykelbe-lysning. 070

� Vad är det för id-t som duschar varje kväll efter 22? Kan du inte hy-reslagen? 040

� Klockan är 01.24, jag skall upp 07.00. Och kärringf-n under spelar trummor eller nån förbenad musik. För sjutton, skaffa dig ett liv. Döds-trött hyresgäst

� Tio guds bud heter ju på engel-ska The Testimonies och på svenska är vi bekanta med gamla och nya testamentet, där ordstammen åter-kommer tillsammans med latinets ”mens” som betyder intellektet el-ler själen man kan använda ordet också i betydelsen en avlidens sista vilja-testamente.KE HUD FLE

� Kanske KE HUD FLE kunde berätta hur mycket han har på sitt samvete? Du är inte rätt person att döma andra. Spotta på en som redan ligger? En som i alla fall är laglig!

� Till signaturen 14- och 63-åring-arna, jag underskattar inte F. Gus-tafsson. Konstaterar bara att när man är ung så vet man allting och har tvärsäkra svar på allt, jag var själv likadan som ung. Gustafsson blir säkert lite ödmjukare och min-dre tvärsäker bara han får lite gråa hår. Mvh Gubbtjyven

� Bra att man river ner ruttna gamla hus. Men! Man ska inte byg-ga något modernt istället. Helst nåt liknande, klassiskt. Bra exempel är gamla Borgå. Många nya hus med 150 år gammal stil. Håll Mariehamn mysigt! Mvh Janne

� Jag tycker Jerry är rätt konstig. 040

� Varför hugger ni ner skogen vid Överby och Österkalmare? En som undrar.

Nya Åland har vidarebefordrat frågan till markägaren, som inte har några kommentarer. Red.

� Dagtidsrabatt fi nns i Mariebad!

Men inte enkelbad, bara 10 och 25 gångers kort! Onödig tjafs. Mvh En glad som simmar med billigt 25-kort.

� Några snurretankar, tömda och troligen stulna, tillvaratagna av Ler-vik Båtväktare. Ingen som saknar dem? 0457

� Du smitar-”tant” som körde i en bil på sjukhusparkering i fredags. Grå Toyota och sedan stack. Usch, dålig stil. Du var iakttagen. Din ko-fångare behöver lagas! H Såg dej nog!

� Lycka till med att ploga i vinter längs ålandstågen vid Skillnadsga-tan. Om jag var er skulle jag strejka. Vad kostar ett plogblad? Bara und-rar, för det är väl vi skattebetalare som hamnar på att pröjsa både plog och dom nya kullerstenarna i vä-gen... Mvh Undrande trafi kant.

� Utnämna kanslichefen till utri-kesminister? Nej tack! Hon hotar ju underminera regeringens och lag-tingets trovärdighet om hon inte får som hon vill. 0457

� Vilken ledande tjänsteman eller vilken nämnd och personer där är ansvarig/a för detta vansinnesbyg-gande av väg-bumpers i stan? Va-lår-07

� Bästa Sussi! Är de inte ni obund-na som fi ck makten att styra Eckerö till ett obundet himmelrike, där alla får bestämma och ingen ska behöva dela den andras obundna åsikter. Så vad gjorde ni av makten? 040

� Till den gröna farmaren: Du skulle anmält han i Volvon direkt, helt klart. 040

� Oavsett Kina inte är så vidare på att bevaka mänskliga rättigheterna så har omvärlden fortsatt gott för-troende för landet..Placerings-fonderna deras går som tåget. Kapitalisten

� Det är med beklagan man läser att vissa tjäns-temän misstror Brändö-borna genom att säga att det är osäkert om det är björn man sett.. Vi är däremot säkra när vi sett en tjänste-man eller regeringsle-damot trots att dessa är mycket sällsynta här. LESSAMT är också att regeringsmedlemmar inte vet skillnad på en postlåda och ett koarsle, för jag har inte utlovade svar på mina frågor per brev. Kurre i Jurmo. P.S. Korna vistas mest in-omhus nu. D.S.

� Hallå, jag har dålig fantasi. Vad kan man ge till sin mamma och pap-pa i julklapp? Om dom är typ 40-50 år? :) 040

� Är det någon som vet var man kan få tag på pins för renare hav? 0457

� Europakunskap skriv mer till Nya Åland om maktfördelning mel-lan unionen och medlemsstat. Vad har unionen för skyldighet i sitt ar-bete att EU fungerar. 050

� RADIO VEGA EU fråga? Var-för så litet kunskap på Åland?. Eurokunskap har material om EU om eventuell ändring i grundlagen! Kanske blir det år det lättare för ett litet land att bli hört Ta reda på detta? Hela Finland är inte röst-berättigat i förändring i EU lagen! Varför? Skriv om detta, Kunniga om EU. 050

� Bonde söker fru! 0457

� Elisabeth! Skynda dig komma överens med motparten medan ni ännu är på väg! Orden från Bergs-predikan - vända andra kinden - syf-tar ju på fi ender du bestämt älska. Men du är vred! Och ”den som blir vred på sin broder undgår inte sin dom” /samma källa. Du är så kun-nig, värdefull, gör så mycket för Åland. Men handen på hjärtat! Är du en bra ledare? Verkställa, de-legera, försvara, och konstruktivt banna? Du bör fråga dig själv- brin-ner jag för HELA mitt jobb, eller endast delar? 040!

� Nauclér har rätt att bli omplace-rad enligt tjänstemannalagen. Sam-ma princip gäller även för arbetsta-gare. Alla ska vara lika inför lagen. Ulrika Sjöholm, advokat

� Hej! Vad My i KHS 9c är het! Singel? 0457

� Till maskulinist: jag är feminist, och jag väntar mig verkligen inte att killar skall betala för mig osv. Vari-från har du fått att det skulle vara en feministisk åsikt? Undrande

� Visst är det bra att landsortsbus-sarna på linje 2,3 och 4 kombinerar med Ålandsfärjans tur kl 08.00. Men vad hjälper det då det inte fi nns nå-gon buss på kvällen då man kommer h e m . 0400

� Löjliga bilar som satts i produk-tion = Pontiac Fiero. Porsche 924.

� Varför klassar FPA tänder och glasögon som lyxattribut? Eller är det uträknat att pensionärer skall svälta eller snava ihjäl sig? 0457

� Hej alla byggare av lägenheter och radhus! Ingen vill numera ha gemensamma utrymmen som bastu och bykstuga, tänk om, tar ju bara några kvm till bastu, tvättpelare 1

kvm. Skippa hallen eller skaffa nya arkitekter! 0400

� Pigan Greta stod i fönstret i skym-ningen när hon får syn på drängen Mats i antågande, då beslutar sig Pigan att skämta, hon hivar upp kjolen ner med trosorna och vän-der upp rumpan i fönstret,drängen Mats närmar sig ,han har inte sett pigan Greta på länge, så han ropar hej Greta vad rund om kinderna du har blivit,och inte har du borstat tänderna heller. KE HUD FLE.

� Jag blir så trött, varenda gång det blir dåligt väder i Godby så blir det strömavbrott runt omkring simhal-len. nu har det varit till och från hela kvällen och halva natten, varför just här och ingen annanstans? 0400

� Robert Näslund signerar nya ski-van hos Sittkoffs to-fr 15.00-17.00. Båda dagarna. Välkomna. 040

� Aj aj, Mariebad bedriver djurplå-geri. Musen beklagar sig och nästan skriker när man torkar sig med de-ras wc-papper... 0457

� Hej.. Ville bara säga att Thomas i GHS i 9D är jättesnygg! Nån som håller med? H. Tjejen

� Bra, Runar. En insändare i rätt-tan tid. Wa

� Mera sallad och mindre pasta i M-Foods sallader. Visst, det är pas-tasallad men det måste ändå vara en viss jämvikt mellan ingredienserna. Sitter med en skål pasta nu. 0457

� En liten detalj i det så kall-lade åländska nöjeslivet - varför ej gratis chips eller annan snacks när man besöker en åländsk pub eller krog? Det bjuds på i till exempel Vasa! Och det är till och med från Åland! Varför har ej åländska pubar och krogar det? Något att tänka på

kanske? FS

� Medmänniskor! Låt oss vägra köpa julprylar före

december, så det blir ett slut på julterrorn i butikerna! Det blir banne mej bara ti-digare och tidigare! Rädda julen.

� Öh. Du sambo! Du är bäst i hela vida världen. Fastän du är mest förvirrad hela ti-

den. Du lyser upp min vardag och rycker upp

mig när jag är nere. Sen om jag beter mig som en

kärring så försöker du ban-ka in vett i mitt huvud. Du är

helt enkelt bäst. Puss och kram från din blonda sambo.

� Manticore äger! De är helt j-la oslagbara! Har svårt att fi nna ord för hur j-la bra de är! FW

� Du som ”lånat” mina båtbockar från Sjökvarteret N om smedjan. Var snäll och lämna tillbaka dom snarast. Jag behöver dom själv nu. 0457

� F-n vad dåligt att det inte var Manticore som vann Unga band! Dom ägde ju alla andra i den där sk-t-tävlingen! 040

� Tänk att Sunds kommun har så mycket att göra att dom inte har hun-nit skicka ut förra säsongens extra plogräkning förrän nu när det är dags att betala den kommande säsongens räkning. Sundsbo

� Säljis, du kan vara lugn. Jag be-sökte Åland i lördags, jag har hittat två platser som jag besökte som ser ut som f-n s-n, j-r. utanför EAT är det inte snyggt? Andra stället jag besökte är EU:s sista misär - parkeringen vid travbanan. Usch så såg det ut i Polen för 30 år sedan. Säljis, du är inte värst, kanske bäst. KE HUD FLE.

� Dagens allra största ris till arrangö-rerna av Disney Marathon för den otroligt dåliga organisationen. Och att dessutom lova att mr Pigg ska dyka upp enligt reklamen men sen inte gör de är missvisande reklam. Bortkasta-de pengar och fl era besvikna barn. H. En som stannar hemma nästa år.

Se artikeln om evenemanget på sportsidorna. Red.

sm

s Messa Nyan0457-323 4444

� Den femte maj i år när maga-sinen brann i Helsingfors. Från 050.

i mobilfotoÅMÅM

Sänd MMS till 0457-323 44 44.Alla bidrag visas på Nyans hemsida. Klicka på ”Bilder – MMS” på startsidan.

...till Emma på missbrukarvården för hennes trevliga attityd och respekt mot klienterna som hon behandlar med stor värdighet och omsorg. De andra får ta taggarna o lära sig av Emma som har ens förtroende. Fler som henne till missbrukarvården, tack! Rosar gör En nöjd klient.

...till Ewa, Anette, Kristina, Si-mon och alla andra på Odalgår-dens korttidsboende.Tack för min jättefi na ”praktiktid” hos er. Kra-mar från Marina.

...till Macke Åkerblom från vi som har det såhär!

...till Accordion Club för deras fi na spelning hos oss på Rönngården. På återhörande den 19 december. Rosar gör Aktivitetsgruppen.

...till Karin Meinander och övrig personal på Viking Line för stor ”göra det bästa av situationen-fl exibilitet” och god vilja, liksom till alla berörda på Norra linjens färjor. Stort tack även till vår spjutspetschaufför Nettan och alla ni andra som var och en på sitt sätt bidrog till att den ”stor-miga förseglingen” till slut blev en äventyrsresa med gott slut. Tack-samma hälsningar från Helen!

23Måndagen den 30 oktober 2006 Ledare

praktikanttankarNoémi Kiss-Deáki

FÖRLÄGGARENya Ålands Tidningsaktiebolag

ADRESSPb 21, 22101 MARIEHAMNUppgårdsvägen 6Öppet mån-fre kl 8.30-16.15

KONTAKTERTfn (018) 23 444 (kl. 8.30-16.15)Nyhetstips: tfn 0457–313 4444

Annonsavdelning och administration: fax (018) 23 450Redaktion: fax (018) 23 449

Nya Ålands hemsidawww.nyan.ax

DISTRIBUTIONBlir du utan din tidning ring Posten, tfn 636 751 (kl 7.00-8.30) eller Nya Åland, tfn 23444 (efter kl 8.30)

REDAKTIONENChefredaktör & ansvarig utgivare: Nina Fellmantfn (018) 528 [email protected] nyhetschef: Ulf Weman tfn (018) 528 442

[email protected]: Marita Smedstfn (018) 528 [email protected]ör: Maj-Len Lindholmtfn (018) 528 449Kulturredaktör: Jan Kronholmtfn (018) 528 [email protected]ör: Malin Tillströmtfn (018) 528 [email protected]

ANNONSAVDELNINGENAnnonsärenden: Delice [email protected] (018) 528 457

ADMINISTRATIONVD: Stefan Norrgranntfn (018) 528 [email protected]

Ekonomichef: Katrin Lindqvisttfn (018) 528 446

Prenumerationer: Margareta Sävstrandtfn (018) 528 [email protected]

TRYCKERI C-Print Ab, Mariehamn, ISSN 0359-1414

PRENUMERATIONSPRISER 1.1.2006

Fortlöpande helår............... 159 €halvår................................... 85 €kvartal .................................. 44 €

Grundad 1981.Utkommer måndag, tisdag, onsdag, torsdag och fredag.

Medlem av Tidningarnas förbund. Kontrollerad upplaga 2005: 7.256 ex.

STOPPTIDER FÖR ANNONSERPublicer- Efter text Annonser Färg-ingsdag & mindre större än annonser annonser 600 mm Månd fre kl 12 tor kl 14 tor kl 14 Tisd mån kl 12 fre kl 14 fre kl 14Onsd tis kl 12 må kl 14 må kl 14 Torsd ons kl 12 tis kl 14 tis kl 14Fred tor kl 12 ons kl 14 ons kl 14

Torget: onsdagar kl 12.00.Tel. 0600-9-1219

KOMMENTARERTILL LEDAREN

www.nyan.ax

klippt & skuret

Tänk dig att du har en tung väska i den ena handen och några påsar i den an-

dra och skall in genom en tung port, som öppnas utåt. Hur gör du då?

Ställer du ifrån dig påsarna, som bums ramlar på trottoaren/ golvet, drar upp dörren, lutar rumpan mot den så den inte slår igen medan du plockar upp kas-sarna, och så går du in?

Eller trycker du med arm-bågen på dörröppnaren, som finns på väggen i armbågshöjd en liten bit från dörren, väntar medan dörren svänger upp och går in?

Vilkendera metoden föredrar du om du får välja? Dörröppna-ren, helt säkert.

Problemet är att det inte all-tid finns ett val. För dig är det litet stökigt, för andra kan det vara näst intill omöjligt att klara sig utan en dörröppnare.

Arkitekten Filip Azam har för stadens räkning granskat elva offentliga byggnader i Marie-hamn ur tillgänglighetsperspek-tivet.

För 50.000 euro kunde staden handikappanpassa de här bygg-naderna nästa år. Stadsstyrel-sen har än så länge konstaterat faktum, men inte tagit ställning till om summan eller delar av den skall med i budgeten. Bud-getberedningen pågår för fullt så hopp finns.

50.000 euro för elva byggna-der är ingen stor summa. Tvärt-om. Drygt 4.500 euro per bygg-nad. Vad kostar det att hålla värmen i nya tekniska verken, Strandnäs skola, Idrottsgården eller Mariebad under en må-nad? Och har någon tyckt att den kostnaden är onödig?

Det som genomgående kostar mest är dörröppnare. I övrigt handlar det om att skylta tyd-ligare, att markera trappor så att synsvaga ser var de börjar och slutar, att ha kapphyllor i lämplig höjd och liknande. Och trösklar som inte är högre än 2 cm.

Inte ens en så ny byggnad som tekniska verkens kontorshus klarar sig helt från anmärkning-ar, men det måste i rättvisans namn konstateras att de är små. Vilket i sin tur visar att det går framåt, även om det inte går med fart.

Utgångspunkten för kart-

läggningen av de aktuella bygg-naderna har varit väldigt enkel:

- alla skall kunna ta sig in i lo-kalerna

- alla skall kunna delta i den verksamhet som bedrivs i loka-lerna

- alla skall kunna använda toaletterna

Det låter rätt rimligt. På nå-got sätt skulle det vara korkat att bygga så att folk inte kom-mer in, inte kan utnyttja lokaler som är byggda för att utnyttjas eller inte kan besöka dem för att toaletterna inte fungerar. Hur många av oss som rör oss någorlunda fritt skulle accep-tera att det inte finns toaletter i träningslokalen? Eller att det finns men sitsen är så hög att vi inte når upp? Det skulle vara helt absurt, inte sant?

I samtliga granskade byggna-der finns trappan med. Första och sista trappsteget måste mar-keras i kontrasterande färg för att synsvaga inte skall snubbla.

Redan för många år sedan hade Ålands invalider besök av arkitekten Maija Könkkölä, som ”provgick” Självstyrelse-gården och påpekade bland an-

nat detta med trapporna. Det är väldigt litet som har hänt sedan dess trots att åtgärden som så-dan är så enkel. Dyrt är det inte heller med litet kontrastfärg på trappstegen.

Men vilken skönhetsälskande arkitekt vill se sin skapelse för-störd av kontrastfärg i trappor av vit marmor? Man kan för-moda att det ofta är just det det handlar om, att det blir fult om man går in och ändrar efteråt. Men om man från början pla-nerar så att alla kan ta sig fram med minsta möjliga besvär så har man betydligt större möjlig-heter att planera något vackert.

Handikapporganisatio-nerna har länge talat för just detta, att tillgängligheten skall beaktas redan i planeringen. Det blir betydligt billigare än att se-nare gå in och ändra för att lagen så kräver.

Nu kanske den åländska lagen inte kräver så mycket. Den nya plan- och bygglag, som nu är ute på remiss har veterligen inget av-snitt om tillgänglighet eller han-dikappanpassning. Men det kom-mer säkert i byggbestämmelser, förordning eller något liknande.

De som tycker det blir dyrt att anpassa hela samhället till så-dana som inte har perfekt rör-lighet eller syn kan tänka på att låga trottoarkanter, dörröppna-re, hissar med mera är väldigt behändiga också för småbarns-föräldrar med barnvagn, för de litet äldre som blir styva i benen men för den skull inte vill flytta hemifrån och för alla dem som bär hem kassar från matbuti-ken, biblioteket, blomaffären, tvättinrättningen med mera. Det vill säga varenda en av oss.

Allt det har stadsstyrelsen sä-kert redan förstått och ser till att det kommer pengar i budge-ten för de rätt små åtgärder som föreslås i stadshuset och andra offentliga byggnader.


tfn 528 464

Ja, vad ska nu jag som praktikant vid Nya Åland skriva i en sådan här spalt? Detta är ju faktiskt första gången i mitt liv som

jag skriver en spalt till en tidning. Det känns som ett riktigt privilegium. Det behöver kanske inte vara så dramatiskt uttryckt - ”Första Gången I Mitt Liv”, liksom. Fast det är ganska intressant det där. Det fi nns otaliga småsaker i ens vardag som man gör för första gången i sitt liv fast man aldrig tänker på det eller säger det högt. För det känns kanske lite fånigt att plötsligt utbrista: ”Idag var det första gången i mitt liv som jag köpte Pirkka Svartvinbärssaft i butiken!”, eller något ännu trivialare. Och då är det nog ändå ingen som bryr sig ett skvatt.

Jag vill berätta lite om mitt hem. Mitt hem på Tistronstigen i Dalbo, som jag ur min synvinkel betraktar som världens trivsam-maste ställe efter min farfars sommarträdgård i Ungern. Alltså. Mitt hem, dit jag far nästan alltid efter skolan då jag emellanåt är innerligt trött på det sociala livet och kan kosta på mig att vara riktigt osocial.

Då - när jag är hemma - sitter jag oftast på mitt rum i en egen bubbla, helt avskärmad från omvärlden tillsammans med fyra böcker och med Mozarts Requiem apokalyptiskt dånande ur hörlurarna. Då och då kastas skuldmedvetna blickar ur bubblan på den lite försummade cellon som jag snart måste öva på... Men just nu är jag lat.

Ibland spricker bubblan av telefonens genomträngande och något uppfordrande signal. Och det är alltid just då när jag läser på en riktigt bra bok eller skriver på något och då orkar jag verkligen inte svara. Så jag ropar högt åt resten av familjen: Telefonen ringer! Det faktum att det är jag som befi nner mig närmast apparaten irriterar mig och jag ropar ännu högre: Men svara då!

Om jag har tur så hörsammar min yngre syster i rummet mittemot min enkla begäran och plockar upp luren. I annat fall kan mitt beteende väcka anstöt hos henne och då kan hon skrika tillbaka: Svara själv, latmask! I dessa fall kan det utbryta en häftig och ilsken diskussion mellan min syster och mig - ett gräl med andra ord som i huvudsak består av vredgade skrik från det ena rummet till det andra (barnsligt, jag vet). Under tiden får den stackars person som bemödat sig om att ringa till familjen Kiss-Deáki låta signalerna gå. Okej, det fi nns ett alternativ till: föräldrarna på nedre våningen svarar, men detta räknas inte i övervåningens barnkammarvärld.

Och så en helt annan sak: våga vara Da-gens ålänning! Det kanske inte är så lockan-de att bli intervjuad av (i det här fallet) någon mysko typ iförd hatt och som bär glasögon... men den personen är harmlös. För det är bara jag.

Telefonen stör mig i min bubbla

Alla uppskattar vien dörröppnare ibland

Alltid öppen. Svängdörren vid sjukhusentrén är alltid välkomnande öppen. Den sluter en i sin famn och lÄmnar en ifrån sig på andra sidan. Men alla hus kan inte ha svängdörrar. Då fi nns alternativet med dörröppnare, som ingalunda är till glädje enbart för rullstolsburna. Samma är det många andra tillgänglighetsgrejer, de är till glädje för oss alla i olika situationer. Foto: STEFAN ÖHBERG

Man kanske borde vara smickrad över att tilläg-nas en ledare i tidningen

Åland. Men det känns inte riktigt så.

Ett kåseri som i lättsam form försökte visa att de nyliberalt fria marknadskrafterna inte alltid är lika vackra i praktiken som i teorin framställs plötsligt som att

Nya Åland ansluter sig till Lars Ohlys syn på livet.

Tekniken är känd sedan länge känd. Man tar ett uttalande, svänger på det bara en liten aning, missförstår det sedan avsiktligt och går vidare i debat-ten utifrån det lätt förvrängda och missförstådda. Politiker sysslar med det ibland när de inte hittar

på andra sätt att misskreditera sina motståndare, det vill säga i brist på egna bärande idéer.

Men ärligt är det inte. Och defi nitivt inte konstruktivt.

Om tidningen Åland på allvar anser att staden skall sluta bygga hyresbostäder i Marstads regi för att det förstör marknaden och driver upp hyrorna, skriv det

då. Det är nämligen vad diskus-sionen handlar om.

Och stadsstyrelsen har precis i dagarna gett grönt ljus för ett nytt projekt med 40-45 hyresbos-täder.


tfn 528 464

Kartorna i Nya Åland är publicerade med tillstånd av Lantmäteriverket.

© lantmäteriverket, tillstånd nr 364.

Måndag 30 oktober 2006

Strandgatan 31, tel. 24 020www.hotellarkipelag.com

LUNCHBUFFÉmåndag-fredag 11.00-14.00

Mådag 30.10Pyttipanna, GL

Fiskquneller i hummersås, GKålrotsbiff, GL

Salladsbord, 3 varmrätter,kaffe 8,50€

Dagens ålänning, Mia L i n d r o t h - H o l m -ström jobbar på buti-

ken Häst & Fritid och håller just på att betjäna en kund då vi träffar henne.� Hur länge har du jobbat här?– Jag äger butiken tillsam-mans med min man och vi har haft den här i stan i drygt två år.� Och trivs du bra med ditt jobb?– Ja, det gör jag, annars skul-le jag väl ha slutat, skrattar hon.� Vad tycker du mest om i ditt arbete?– Jag tycker att det är roligt med kundkontakter, att träf-fa folk som är intresserade av samma saker som jag och att kunna hjälpa dom, så att de får vad de vill ha.� Och har du haft andra jobb tidigare, eller är det här ditt första jobb?– Nej, det är inte mitt första jobb, tidigare har jag varit kundrådgivare på bank och sedan har jag provat på och jobba på ridskolan Stall Af-tonsol.� Brukar ni få många kun-der hit till butiken?

– Ja, det brukar vi.� Vad brukar du ha för ar-betsuppgifter?– Allt, här gör man allt. Det är från att betjäna kunder till marknadsföring, att beställa in varor och allt sådant som behövs.� Tänkte du på att du ville bli något liknande när du var liten?– Nej, det utvecklades med

ridskolan där vi sålde spön och hjälmar. Vi hade buti-ken hemma, men vi utökade sedan när vi fl yttade in till stan. Vi säljer hund-, katt- och hästgrejer samt fritids-kläder.� Vem vill du hälsa till?– Alla jag känner, det blir allmänt och bra.

TEXT OCH FOTO: NOÉMI KISS-DEÁKI

Roligt när man kan hjälpa kundernaDagens ålänning:

Trivs. Dagens ålänning, Mia Lindroth-Holmström trivs bra med sitt jobb i butiken.

Leverbiffar500 g mald nötlever3-4 rivna råa potatisar1 dl vetemjöl3 ägg1 dl kaffegrädde1 dl rypsoljasalt, vitpepparsirapmejram

Rör ihop alla ingredienser till en smet och stek biffar i plätt-pannan. Servera med lingon-sylt eller rårörda lingon och en sallad på vitkål.

Vädret på Åland

Mariehamn Mariehamn

Mariehamn Mariehamn

METEOROLOGISKA INSTITUTET

Vädertjänsten Tel.060010600 3,95 /min +lsa

+25+20+15+10+50–5–10–15–20

Utomlands i går

Upp NerSolen i dag

temp. vind m/s

temp. moln.1025

1020

1015 1010

1005

1020

1015

1015

1010

1005

1005

1010

1015

1010

L

L

H

Europa i dag

Måndag Tisdag

Onsdag Torsdag

+5/+2+5/+3

+5/+2

+2/+0+2/+1

+2/+0

+1/-1-0/-1

+1/-1

-1/-2+0/-2

-1/-2

8

7

8

1011

13

17

17

1820

16

16

15

1716

12

13

12

1414

I går kl 14Jomala 2 hmÅbo 2 nkHelsingfors 2 nkStockholm 4

Nyhamn 4 NO 7Märket 4 N 9Kumlinge 3 NNO 6

Vattenståndet i går kl 14Föglö +2 cm Åbo -4 cm

Mariehamn 7:56 16:50Helsingfors 7:37 16:30Stockholm 7:01 16:01

Köpenhamn -

Oslo 3

London 15

Bryssel 16

Paris 17

Madrid 25

Rom -

Aten 22

Moskva 3

Documents

Tel 23 444 Dricksvatten kan vara giftigtepaper.nyan.ax/earkiv/2006/10-30/full.pdf · bade Eckerö Lines Nordlandia, som blåste upp i kajen i Tallinn. En hel del elavbrott följde