TEMA: FINANSER RÄTT KURS I BLEKINGE GULDLÄGE · 2017-02-05 · kommunalekonomer, utan också för media och allmänhet. Debat-ten tar aldrig slut om hur tillgångar ska förvaltas,

KRÖNIKANKRÖNIKANKRÖNIKAN Kerstin Hessius: Börsen räddar inte våra pensioner

Medlemstidning för Kommunalekonomernas förening

#2 2013

e onome onome onome onomkommunal

RÄTT KURSI BLEKINGEHöjd skatt och budgetkoll ger plus

TEMA:FINANSERFinansfrågorna allt viktigare för sektorn

GULDLÄGEFÖR ANNAAnna Cederqvist vaktar kassan i bandytokiga Lidköping

Bygger du en skola, ett boende eller ett kontor med våra typhus sänker du din totalkostnad, får en snabb byggprocess och har stora valmöjligheter gällande utformning och utseende. Slutresultatet är beprövade konstruktioner med hög kvalitet som självklart uppfyller alla lagar och regler.

Fler fördelar med typhus finns på www.flexator.se

Klokt, modernt och flexibelt. Typiskt Flexator.

Pris: 3.875.000 kr* eller 12.072 kr/m2*

* Priserna är exklusive moms, monterat och klart ovan grund inom 35 mil från Nässjö. Gäller så långt lagret räcker. Läs mer på vår hemsida om aktuellt lagersaldo.

Läs mer om lagersaldot på vår hemsida www.flexator.se

Förskola Anneberg,omgående leverans!

www.kommunalekonomi.seAnsvarig utgivare: Staffan MobergRevisionskontoret, 105 35 Stockholm08-508 29 [email protected]ör: Thomas Pettersson, Acta Skrivkultur, Björcksgatan 32 B, 416 52 Göteborg,tel 031-13 02 56, [email protected] sk form och layout: Long Tall Sally PR

Annonser: Ad 4 you media AB,tel 08-556 960 12, [email protected] 08-505 667 80, [email protected]ågor om din prenumeration: 026-12 81 85E-post: [email protected]: Stefan SvenssonTryck och repro: Litorapid Media, Göteborg 2013ISSN 0282-0099Kommunal Ekonomi är TS-kontrollerad.Utges av Kommunalekonomernas förening

Finansfrågorna tar plats 10Finansfrågorna har blivit allt viktigare. Oavsett om det rör sig om placeringar, pensioner eller det moraliskt riktiga i skatteplanering.

Anna sitter i guldsits 16Chefsekonom Anna Cederqvist i Lidköping kan inte klaga. Varje år lämnar kapitalavkastningen ett rejält tillskott till verksamheten.

Blekinge rätar upp skutan 18Landstingsstyrelsen i Blekinge beviljades inte ansvarsfrihet för någraår sedan. Nu ska det räta upp sig med budgetkoll och höjd skatt.

Förskingringen i Gävle 20Hela Kommunsverige ryste av obehag inför förskingringen i Gävle.Det kan väl inte hända här? Nej! Men, kan vi vara säkra på det?

Nästa nummer av Kommunal Ekonomi kommer ut den11 juni 2013.

Clarry oroar sig.

Med rätta. 23

Gå in på KEF:s hemsida www.kef.se!Där hittar du fl er artiklar om kommunal ekonomi.

INNEHÅLL

16

Aktuellt i Kommunal Ekonomi4 Ordförande. Staffan Moberg om

vikten av god skattemoral.

6 Nyttigheter. Ett kalendarium för din omvärldsbevakning.

8 Aktuellt. Regeringen skaparnya vinnare i utjämningen.

9 Utmanad. Serkon vill gärnautmana skånska kommuner.

21 Låna. Riksgälden vill låna ut pengar till kommunerna.

22 Konkurrens. Öppenhet ihemtjänsten tjänar alla på.

24 Forskarsidor. Hur lånar man i kommunerna, egentligen?

30 Krönikan. Börsen kan inte rädda våra pensioner, skriver Kerstin Hessius.

1818

2010

4 Kommunal Ekonomi #2 2013

jälvklart ska vi inom kommun, landsting och stat har ett särskil t ansvar för att upprätthålla god moral och etik på skatteo mrådet.

Orden är Peter Normans och uttalades på KOMMEK-mässan förra året. Av alla de teman vi tar upp i vår tidning är det nog skatter och fi nansiering som engagerar mest. Inte bara för oss kommunalekonomer, utan också för media och allmänhet. Debat-ten tar aldrig slut om hur tillgångar ska förvaltas, vilka risker som

anses acceptabla och vilken avkastning som är rimlig. Till detta ska läggas den etiska om moraliska frågan om vilken grad av skatteplanering vi får ägna oss åt.

SEDAN PETER NORMANS uttalande på KOMMEK har en mängd så kallad e upplägg debatterats. Vem minns inte den nyligen pågående diskussionen kring det landstingsägda inköpsbolaget Transitio och deras hantering av upphand-ling av tåg. En ”lease- and leaseback-lösning” som innebar att dubbla skatteavdrag i Sverige och USA kunde utnyttjas vilket sänkte kostnaderna. Men upplägget innebar också ett stort risktagande för de inblandande landstingen. Lägg därtill den moraliska diskussionen om skatteplanering.

Dessförinnan hade vi debatten om räntesnurrorna. Att riskkapitalägda vård- och utbildningsbolag varje år dragit räntor på tre miljarder kronor från bolagens resultat varav två miljarder betalats till det egna ägarbolaget upprörde många. Inte minst fi nansministern som omedelbart föreslog en lagändring vilken innebar ett

förbud mot så kallade räntesnurror.Men mest debatt har det nog ändå blivit om en trottoarkant i

Leksands kommun. En bit ”mark” som såldes till ett nybildat campingbolag för att undvika stämpelskatt. Något som gyn-nade kommunen, men i första hand ishockeylaget Leksands IF som senare köpte merparten av bolaget. Händelsen mani-festerades nyligen av ett stort antal Leksands-fans som vid

kantstenen utbringade ett fyrfaldigt leve följt av allsång och ”Ja, må den leva”.

DET HAR konstaterats i fl era undersökningar att etiska dilemman fi nns i vår kommunalekonomiska var-dag. I de fl esta fall rör de olika exempel av övervägande som just berör skatteplanering. Och självklart skall vi

våga vara självkritiska, titta på de fall vi har haft i Sverige och försöka dra lärdomar av dem. Men inte undfallande.

Media älskar att skriva om kommuner som skatteplanerat. Vi har därför ett ansvar för att vara proaktiva, tydliga

och mer kommunikativa i många av dessa frågor. Att aktivt verka för en högre etisk standard och hävda att hög moral och god ekonomisk hushållning kan förenas. För natur-ligtvis har Peter Norman rätt. Självklart ska vi upprätthålla god moral och etik på skatteområdet.

LEDARE

STAFFAN MOBERG

Ordförande, Kommunalekonomernas förening

FIRA 100-ÅRINGEN PÅ CIRKUS!■ Det blir en riktig jubelföreställning på Cirkus i Stockholm den 16–17 maj när KEF fi rar sina första 100 år. I mitten på mars räknade KEF in över 400 deltagar e och jubileums-programmet i sig är tillräckligt för att locka storpublik. Här talar exem-pelvis Gunnar Wetterberg om kommuneko-nomen ur ett historiskt perspektiv, 6:e AP-fondens Ebba Lindsö om värderingar som skapar framgång, SKL:s Håkan Sörman om framtidens utmaningar och estradören Alf Rehn talar om vikten av att kunna tänka det obekväma. Du hittar också seminarier om pensioner, det ekonomiska läget, verk-samhetsstyrning och kostnader kontra resultat. Och en intressant debatt mel-lan fyra prisade kommunalekonomer om framtidens kommunalekonom. Läs mer på www.kef.se. Så, anmäl dig!! Du har fram till 15 april på dig.

REKORDENS ÅR 2012 ■ Ur föreningens verksamhetsberättelse utläser vi att 2012 var rekordens år: medlemmar (3 619), kursdeltagare (när-mare 1 600) och omsättning (15 miljoner kronor).

TILL SIST … ■ … ser vi att Björn Eklundh, kom-mundirektör i Upplands-Väsby och tidigare styrelsemedlem i KEF utsetts till Infl uencer of the year av StrategiTorget Kommuner. Motivering: ”Med utmärkelser som Sveriges IT-kommun, Sveriges effektivaste kommun, och topp 10 i företagsklimat i Sverige för Björn Eklundh kommunen i en riktning som ger medborgarna hög kvalitet inom en mängd områden.” Stort grattis!

Skatter och etik

PRISAD. Björn Eklundh har fått en fi n utmärkelse.

JUBILAR. Jubileumskonferensen har ett starkt program.

PÅ CIRKUS!

mars räknade KEF in

JUBILAR. S

Vad är en punkt värd för dig?

Det här rådet kommer du inte få av din bankEDGE Treasury är det nya informationsverktyget för aktiv och kostnadseffektiv finansförvaltning. Systemet ger dig tillgång till den senaste informationen från såväl lokala banker som internationella ränte- och valutamarknader.

Analysera, planera, ageraEDGE Treasury är både kraftfullt och lättanvänt. Med inbyggda analysmodeller, grafiska verktyg och smart integration med Excel får du underlag för både taktisk allokering och strategiska beslut.

Prova kostnadsfritt i 14 dagarLäs mer om EDGE Treasury på www.edgebysix.com. Där kan du också beställa ett kostnadsfritt provabonnemang. Du kan även träffa oss på Finansdagarna på Radisson Blu Royal Park Hotel i Stockholm 25-26 april.

Kontakta oss: tel. +46 8 5861 6300 eller via mail: [email protected]


KALENDARIUM

RIKSDAGEN■ 29 MAJ (prel): Debatt och beslut om proposition 2012/12:84 Olagligt stats-stöd.

FINANSDEPARTEMENTET■ 15 APRIL: Regeringen presenterar vårpropositionen.

Pågående SOU:

Ägarprövningsutredningen. Utredare: Eva Lindström. Redovisas senast den 28 februar i 2014.

Utredning om en kommunallag för framtide n. Utredare: Johan Höök.Delredovisning senast den 30 juni 2013.Slutredovisning senast den 31 mars 2015.

SKL■ 16 APRIL: Cirkulär och EkonomiNytt om vårpropositionen, inklusive prelimi-nära uppgifter om PO-pålägg för 2014.■ APRIL, VECKA 17–19: Ny prognos för nya utjämningssystemet och LSS, revide-rat utfall för LSS.■ 24 APRIL: Ekonomirapporten inklusive ny skatteunderlags- och makroprognos.■ JUNI, VECKA 25: Extra prognos för LSS-utjämningen.■ 28 JUNI : (prel) Prognos för kommun-sektorn 2013 baserat på kommunernas och landstingens tertialbokslut.

RKR ■ 11 APRIL: Öppet möte om Rekom-mendation om säkringsredovisning och derivat.

RKA ■ FÖRE SOMMAREN: Rapport om pro-duktionsplanering i hälso- och sjukvår-den. Ansvarig: Anders Norrlid.

Rapport om användning av nyckeltal i styrprocessen. Ansvarig: Anders Norrlid.

Resultat från kommunernas frivilliga redovisning av kvalitet i förskola, vård och omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning samt individ- och familjeomsorg. Ansvarig: Maria Lindström.

RIKSBANKEN■ 17 APRIL Beslut om reporäntan. ■ 27 MAJ Rapporten Finansiell stabilitet 2013:1 publiceras.

SOCIALSTYRELSEN■ 25 APRIL Tillsynsrapport 2013. Kon-taktperson: Kerstin Hammar. Publicerat i mars: Handbok för effektivitetsanalyser. Kontaktperson: Kristina Stig.

MYNDIGHETEN FÖR VÅRDANALYS

Publicerat i mars: Vem har vårdvalet gyn-nat? Kontaktperson: Fredrik Lennartsson.

STATSKONTORET

Uppföljning och utvärdering av Inspektio-nen för vård och omsorg. Projektledare: Jan Boström. Slutdatum: 31 mars 2015. Utredning om glesbygdskomponenten i kostnadsutjämningen. Projektledare: Ste-fan Åkerbolm. Slutdatum: 28 juni 2013.

SCB■ 10 APRIL Kommunernas och landsting-ens fi nansiella tillgångar och skulder, 4:e kvartalet 2012.■ 16 APRIL Kommunalekonomisk utjäm-ning och utjämning av LSS-kostnader 2012. ■ 10 MAJ Kommunernas och landsting-ens fi nansiella tillgångar och skulder, 1:a kvartalet 2013. ■ Räkenskapssammandrag för kommu-ner och landsting/Preliminära nyckeltal för 2012. Redovisning veckovis.

KONJUNKTURINSTITUTET■ 26 APRIL Konjunkturbarometern.■ 24 MAJ Konjunkturbarometern. ■ 19 JUNI Konjunkturbarometern och konjunkturläget.

SKATTEVERKET■ 8 AUG Prognos 1 för preliminärt taxeringsutfall 2013 för bland andra kommuner och landsting tillgängligt på webbplatsen.

SVENSKT NÄRINGSLIV■ UNDER APRIL: Företagsklimatet i Sverige.

SNS ■ UNDER MAJ : Rapport om spelregler på energimarknaden, rör bland annat kommunala energibolag. ■ UNDER MAJ/ JUNI : En studie om regionala skillnader i användningen av läkemedel.

Ekonomens agenda✔

Jubileums- konferens

och föreningsmöte

16-17 majpå cirkus i stockholm

Praktiska uPPlysningarPlats och tidKonferensen hålls på Cirkus i Stock-holm. Vi startar kl 09.30 med kaffe och det ordinarie programmet star-tar kl 10.15 torsdagen 16:e maj. Vi avslutar fredag 17:e maj i samband med kaffet kl 15.00.

Konferensen är endast öppen för medlemmarJubileumskonferensen är endast öppen för medlemmar. Om du inte är medlem och önskar delta i konfe-rensen så kan du enkelt bli medlem genom att anmäla dig på vår hem-sida www.kef.se under menyrubriken ”Medlem”.

Avgift2900 kr exkl moms.

JubileumsmiddagJubileumsmiddag ingår för deltagare som anmält sig till konferensen.

FöreningsmöteFöreningsmöte startar kl 16.10 tors-dagen 16 maj. Inskrivning och kaffe kl 15.30. Ange i din anmälan om du avser att delta i föreningsmötet.

AnmälanAnmälan senast 15 april. Du gör din anmälan på www.kef.se Du hittar konferensen under avsnittet ”Utbildning”.

BekräftelseSkickas ut ca 14 dagar före konferensen.

DåtiD, nutiD, framtiDwww.kef.se

Från ovan: Borås, 1956. Mitten till vänster: Förste Ordförande.Till höger: 75-årskonferens, 1988. Nederst: SSF, 1915 i Örebro.

Retu

radr

ess:

Kom

mun

alek

onom

erna

s för

enin

g, B

ox 2

04, 8

01 0

3 GÄ

VLE JubileumskonferensVi firar på Cirkus i Stockholm 16–17 maj

Program torsdag 16 maj09.30 Samling med kaffe/te

10.15 Från stadskamerala föreningen till Kommunal ekonomernas förening på 100 år Staffan Moberg, ordförande KEF och Thomas Pettersson, chefredaktör tidningen Kommunal Ekonomi

10.30 Kommunalekonomerna och den svenska demokratins livsnerv Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef SACO

11.30 Utvecklingen inom pensionsområdet Lars-Åke Vikberg, Vd, KPA PensionGuldpartner: KPA Pension

12.00 Lunch

13.15 Ekonomiska läge i Sverige och i världen Annika Winsth, chefekonom, Nordea Guldpartner: Nordea

14.00 Framtidens Kommunalekonom – tankar från fem ekonomer som varit utsedda till ”Årets kommunalekonom” Anette Henriksson, Pia Lindvall Bengtsson, Björn Sundström, Rolf Solli Moderator: Anders Haglund

14.50 Utmaningar och strategier inför framtiden. Vilka utmaningar finns för kommuner och landsting? Annika Wallenskog, sektionschef ekonomisk analys och Håkan Sörman, Vd, SKL

15.30 Kaffe och utställning

16.10 Ordinarie föreningsmöte

19.00 Jubileumsmiddag med underhållning på Cirkus

jubileumsPartners

Program fredag 17 maj08.30 Utredning om ny kommunallag

– uppföljning av kommunala entreprenader och tjänstemannaansvar Johan Höök, departementsråd

09.20 Pensionsavtalet samt konsekvenser av höjd pensionsålderSven Lannhard, chef Pensionsskuldenheten och Håkan Svärdman, välfärdsanalytiker, KPA PensionGuldpartner: KPA Pension

10.00 Kaffe och utställning

10.40 Att arbeta med värderingar för att skapa framgång Ebba Lindsö, ordf 6:e AP-fonden

11.30 Vägen från ekonomistyrning till verksamhetstyrning – hur får du en BI-lösning att stötta processen och bli ett lyckat projekt? Peter Lönn, vice stadsdirektör, Göteborgs stad och Magnus Staxäng, konsult, PreeraGuldpartner: Hypergene

12.10 Lunch

13.20 Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Magnus Höijer och Johan Skeri, PwCGuldpartner: PwC

14.10 Ett opassande tänkande är den viktigaste resursen Alf Rehn, professor, Åbo Akademin

Ca 15.00 Kaffe och avslutning

jubileumskonferens

Vi fyller 100 år!Du har väl reserverat den 16-17 maj för att delta i vår jubileumskonferens på Cirkus i Stockholm? Om inte är det dags att göra en markering i din almanacka. Once in a lifetime – denna konferens genomför vi bara en gång!

medverkar gör bland andra:

guldPartners

alf rehn

ebba lindsö

gunnar wetterberg

annikawinsth

Ur programmet:

n Kommunalekonomerna och den svenska demokratins livsnerv

n Ett opassande tänkande är den viktigaste resursen!

n Vägen från ekonomistyrning till verksamhetsstyrning

Du kan fortfarande anmäla dig! Läs mer på www.kef.se

NÅgra aV De meDVerKaNDe:

Vi hjälper dig att balansera �nansiella risker och möjligheter

Drottninggatan 25, 111 51 Stockholm | +46 8 545 017 00 | www.agl.se

Vår styrka är att vi med professionalism och

personligt engagemangerbjuder kvali�cerad

och kundanpassad rådgivning.

AGL står under Finansinspektionens tillsyn med tillstånd att driva värdepappersrörelse.Tillståndet medför stora kvalitetskrav på vår verksamhet och gör att AGL tillhör den begränsade grupp

av kvali�cerade rådgivare som har tillstånd att ge råd vid upphandling av �nansiering och derivatinstrument.

C

M

Y

CM

MY

CY

CMY

K

AGL KomEk mars 2013_TRYCK.pdf 1 2013-03-11 18.02


F inansdepartementet ställde sig i ett PM i december i stort sett bakom Utjämningskommitténs förslag till

ändringar i systemet. Kommittén före-slog i april 2011 en rad ändringar för hur kommunernas förutsättningar ska bli mer likvärdiga på kostnadssidan. Däremot föreslogs inga stora ändringar vad gäller inkomstutjämningen.

Regeringen har i sitt PM tillmötesgått kritikernas påståenden om att systemets marginaleffekter gör det mindre intressant för kommuner att försöka öka sin skatte-kraft. För den majoritet som får bidrag, gäller att ökad skattekraft till 95 procent motverkas av minskade tillskott från ut-jämningen.

ETT TIOTAL KOMMUNER betalar istäl-let en avgift på 85 procent av den skattekraft som ligger ovanför 115 procent av rikets genomsnitt. Här vill regeringen ”minska marginaleffekterna” genom att sänka avgif-ten till 60 procent i skiktet 115-125 procent av medelskattekraften.

Kommunerna ovanför 125 procent får del av sänkningen i intervallet, men deras

marginaleffekt ändras inte. Med beräknad skattekraft för 2013 skulle 13 kommuner samt Stockholms läns landsting gynnas av förändringen med 1 022 miljoner kronor (varav 46 procent går till Stockholms stad). För att inte andra kommuner ska få det sämre, skjuter regeringen till motsvarande belopp.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) tillstyrker regeringens förslag.

– Vi är positiva eftersom det skjuts till en miljard och ingen förlorar på ändringen, säge r ekonomen Derk de Beer.

DÄREMOT ÄR SKL kritiskt till regering-ens resonemang om minskade marginal-effekter, då ytterst få kommuner påverkas.

Liknande synpunkter kommer från Statskontoret, systemets övervakare, som påpekar att det i regeringens PM saknas motiv till varför marginaleffekten sänks inom ett så ”snävt intervall”. Mer utred-ning efterlyses.

Hårdare kritik framförs i ett särskilt yttrande från de rödgröna partierna i SKL. De tar fasta på att Utjämningskommittén kom fram till att forskning inte ger stöd

för påståendet att systemet hämmar till-växten, då denna genereras i större arbets-marknadsregioner där det är attraktiva boendemiljöer som ger förortskommuner hög skattekraft. Den miljard regeringen vill skjuta till bör istället gå till kommuner som får lägre ersättning i det nya systemet, anser S, MP och V. De tre partierna ankla-gar också regeringen för att ha förhalat reformen.

SKL påpekar att det i regeringens PM är tidigare års uppgifter som ligger till grund för hur ändringarna slår.

– Kommunerna vet inte det faktiska ut-fallet förrän i oktober så förutsättningarna är inte de bästa, säger Derk de Beer. SKL ska i månadsskiftet april/maj lämna en egen prognos för 2014.

Skattekraft 2013 – procent av riksgenomsnitt

Sänkt avgift Sänkt avgift och minskad marginaleffekt

Danderyd 178 % Ekerö 122 %

Lidingö 154 % Vellinge 122 %

Täby 142 % Stockholm 122 %

Nacka 130 % Solna 120 %

Sollentuna 127 % Kiruna 116 %

Vaxholm 126 %

Lomma 126 %

UTJÄMNINGSSYSTEMET

Omstridd utjämning försvårar planeringenEn miljard extra lägger regeringen på att blidka rika kommuners kritik mot att inkomstutjämning hämmar tillväxt. Reformen har försenats ett år, och det blir svårt planera för 2014.TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

VINNARE I NORR. Kiruna är en av vinnarna i regeringens förslag till tillväxtjusterad inkomstutjäm-ning.

BILD

: KIR

UN

A KO

MM

UN

Kommunal Ekonomi #2 2013 9

UTMANAR. Stefan Jönsson köpte loss Serkon AB från Vellinge kommun 2008.

Örkelljunga avslår konsultföre-taget Serkons utmaning om att ta över kommunens ekonomi-kontor. Samtidigt öppnar kom-munen för en privatisering av ekonomikontoret senare i år.

TEXT: TOBIAS HAMMAR BILD: ANDRÉ DE LOISTED

V ellingebaserade konsultföreta-get Serkon utnyttjade i vintras Örkelljungas utmaningsrätt när

man ansökte om att ta över kommunens ekonomikontor. Erbjudandet gick ut på att Serkon skulle sköta kommunens ekono-miska administration – och ge kommunen utrymme att istället fokusera på kärnverk-samheterna. Nu blev det inte så.

– Vi tyckte idén lät väldigt spännande, men eftersom vår ekonomichef just hade slutat när utmaningen kom valde vi att av-vakta. Det är viktigt att ha en beställare på plats när du outsourcar en sådan här tjänst. Dessutom har det visat sig svårt att rekrytera en ny ekonomichef så länge det råder oklarhet kring huruvida vi ska ha ekonomikontoret in-house eller inte, säger Carin a Zachau, kommunalråd i Örkel-ljunga.

HON ÖPPNAR dock för att kontoret kan privatiseras i ett senare skede när en ny ekonomichef är rekryterad. Kommunen har samarbetat med Serkon i fl era be-manningssituationer tidigare och Carina Zachau ser många fördelar med ett privati-serat ekonomikontor.

– Som liten kommun har vi ibland svårt

att behålla kompetens. Om ekonomikonto-ret drivs i ett annat bolags regi behöver vi inte längre sitta med det problemet. Dess-utom blir det betydligt lättare att hålla sig á jour med allt nytt som händer på markna-den, säger hon.

Enligt Stefan Jönsson, vd på Serkon, är Örkelljunga den första – men långt ifrån den sista – kommun som bolaget utmanar.

– Åtminstone övriga skånska kommuner med utmaningsrätt får nog räkna med att bli uppvaktade i frågan, säger han, och till-lägger att han alltjämt hoppas på att kunna ta över Örkelljungas ekonomikontor när kommunen väl är klar med sin rekryte-ringsrunda:

– Utmaningen i Örkelljunga ligger kvar. Om kommunen svarar ja på utmaningen kommer det att bli en upphandling där vi blir en av intressenterna.

OUTSOURCING

Örkelljunga öppnar för outsourcat ekonomikontor

”Åtminstone övriga skånska kommuner med utmaningsrätt får nog räkna med att bli upp vaktade i frågan.”


Tungt • Kontroll över pedagogiska luncher

• Ingen intern fakturering

• Ingen kontanthantering

• Inga manuella löneavdrag

• Samma system i hela kommunen

Hur mycket kan er kommun spara? Referenser och mer info finns på www.atronic.se eller tel 031-742 49 00. Välkommen!

Över hälften av Sveriges landsting, flera kommuner, ett antal offentliga organisationer och hundratals privata företag är redan användare. Här är några av anledningarna:

Tel 031-742 49 00 • [email protected] • www.atronic.se

med internfaktureringen?

A tt betala skatt eller att inte betala skatt, det är fråga n. Sedan något år tillbaka har det förts en debatt om kommunsektorns och kommunala

bolags skattemoral. Det började med de famösa ränte-snurrorna där framförallt riskkapitalägda företag inom väl-färdssektorn fi ck en rejäl snubba av fi nansminister Anders Borg. Sedan det visat sig att även kommunala bolag använt sig av liknande upplägg fi ck även kommunsektorn en

släng av sleven. Det var ”mycket bekymmersamt” att även offentligägda bolag verkade ägna sig åt skatteplanering, enligt fi nansministern (från årsskiftet har vi en ny lagstift-ning som begränsar avdragsrätten, läs mer på sid 12).

SKL:S SVAR lät inte vänta på sig: kommunala bolag verkar under samma villkor som privata och att inte att driva bolagen så rationellt som möjligt vore att misshus-hålla med kommuninvånarnas skattepengar. Förresten, kunde Dagens Samhälle konstatera i april 2012, var det ju faktiskt så att även några statliga AP-fonder haft ett liknande ränteupplägg gentemot sin fastighetskoncern Norrporten.

Debatten tog ny fart i januari i år. Då visade det sig att landstingsägda inköpsbolaget Transitio (företaget upphandlar och äger tåg) utnyttjat dubbl a skatteavdrag i Sverige och USA genom ett avancerat och svårbegripligt lease-and-leaseback- upplägg.

Det här numret har en fi nansiell inriktning. Finansfrågorna spelar stor roll i den kommunala ekonomin och till det fi nansiella hör etiska problemställningar. Är det till exempel rätt eller fel av kommunala bolag att skatteplanera? Och hur ska ekonomerna ställa sig i frågan? I temats första artikel kikar vi på en zon där etik och ekonomi bryts mot varandra. TEXT: THOMAS PETTERSSON

Skattemoral under debatt

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND


FINANSDessutom med en stor risk som i värsta fall kunnat kosta landstingen uppåt 700 miljoner kronor.

”Ska ett bolag, som ägs av det offentliga, tillåtas att ägna sig åt avancerad skatteplanering? Svaret … borde vara ett rungande nej.” skrev en ledarskribent i tidningen Norran.

Det saknas inte upprörda debatt- och blogginlägg om just Transitio-affären. Det förvånar inte Katarina Nord-blom, nationalekonom på Handelshögskolan i Göteborg som forskat om skatter och skattemoral.

– Allmänheten tittar framförallt på hur offentlig sektor beter sig i skattefrågor. De förvaltar ju skattemedel man betalar. Skattemoralen blir högre om man har högt för-troende för politiken. Och tvärtom. Ser man att kommu-ner skatteplanerar, varför ska då inte allmänheten göra det, frågar hon retoriskt.

Det är kortsiktigt tänkande att minimera den egna skat-tebetalningen. Påvekan på den allmänna skattemoralen ska inte underskattas, anser hon.

– I slutändan kan skatteplaneringen orsaka större kost-nader i uteblivna skatteintäkter än den kortsiktiga bespa-ringen, säger hon.

HUR SER DET då ut med den allmänna skattemoralen? Ja, oväntat bra, faktiskt. I en studie från Skatteverkets som publicerades förra våren hade andelen som tar av-stånd från skattefusk ökat från 51 till 74 procent mellan 2006 och 2012.

Orsaken hittade Skatteverket ibland annat ett bättre fungerade skattessystem, ROT- och RUT -avdrag samt den obehagliga upptäckten av vad svag skattemoral ställt till med i Grekland, exemeplvis.

Hur ser då toleransen ut för skatteplanerande politi-ker? Ja, för enskilda politiker är toleransen noll vad gäller avancerad skatteplanering för egen vinning, även om den är laglig. Det fi ck exempelvis justitieminister Over Rainer uppleva när han i mitten av 1980-talet tvingades avgå från

posten efter avancerad privat skatteplanering.Om skatteplaneringen däremot

begås kollektivt, un-der mottot att vi

gör något gott för den egna

kommunen, är inställningen inte lika självklar. För en tid sedan kunde Uppdra g Granskning avslöja att Leksands kommun, i samband med att man bildade ett campingbo-lag, sålt en bit trottoarkant till bolaget för att undvika den statliga stämpels katten**. Manövern gynnade både kom-munen och ishockeylaget Leksands IF som senare köpte campingbolaget.

– Det är ju politikerna som sätter spelreglerna för skat-tesystemet och verkar för att få acceptans för det. Då ska man väl påverka det lokala näringslivet i positiv riktning, inte leta upp luckorna. Det är viktigt i tider när offentligt och privat verksamhet allt mer vävs in i varandra, säger Katarin a Nordblom.

SEDAN HAR VI tjänstemännen och deras ansvar i skatte-frågor. Ekonomer kan ofta stödja sig på etiska regler när ekonomi och etik kommer i konfl ikt (KEF har egna etiska regler). I en studie över kommunala chefers etiska dilemman gjordes 22 djupintervjuer, varav 12 var ekono-michefer*. Nio av intervjupersonerna hade stött på fall av aktiv skatteplanering i den egna kommunen, men såg inget anstötligt i det så länge skatteplaneringen var laglig.

Den inställningen är inte obekant för Tomas Brytting, etikforskare och ekonom vid Ersta Sköndals högskola.

– Ekonomer ser skatt som en kostnad. Och kostnader vill man minimera. Men, skatt är inte en avdragsgill kost-nad. Jobbar man exempelvis i ett bolag är skatt en del av vinsten. Har man gjort en vinst tillfaller en del av vinsten samhället.

Ekonomer och etiska kunskaper är inte någon självklar kombination. Trots att kunskap om etik är ett krav för att få examinera civilekonomer är det bara två utbildare som ger obligatoriska kurser i etik. Svagt, tycker Tomas Bryt-ting:

– Helt utan eller med enbart med frivilliga etikkurser saknar man ett underlag för kunskapsutveckling och får svårt att anställa duktiga lärare. Hur ska man då få studen-terna intresserade av ämnet?

Etisk kompetens är inte heller given i ett företags eller en kommuns ledningsgrupp på samma sätt som juridisk eller fi nansiell. Etiken hänger lite vid sidan om och kopplas in när varumärket eller förtroende behöver vårdas, anser han.

– Det blir en konstig etik när en företags- eller kommun-ledning i första hand bryr sig om vad andra tycker. I stället bör man ställa frågan: Vilka grupper påverkar vi och hur? Vad kan vi göra för att åstadkomma en positiv påverkan? Då blir det naturligt att solidariskt ställa upp för regelver-ket, i stället för att var och en försöker hitta ett eget kryp-hål.

*Studien är publicerad i artikelform i Kommunal ekonomi och poli-tik, nr 4 200 med titeln Kommunalekonomers etiska problem och sätt att lösa dem. Författare är Sten Jönsson och Stefan Tengblad.

** I samband med att kommunen bestämmer sig för att sälja cam-pingen bildar man ett bolag, till vilken kommunen säljer en liten fastig-het, ”trottoarkanten”. Därefter fastighetsregleras hela campingområdet, som förvärvats genom ett separat köpeavtal, till den fastigheten som

bolaget sedan tidigare är ägare till. Stämpelskatten bestäms utifrån köpesumman på ursprungsfastigheten, i det här fallet en krona.

Skattemoral under debatt

ANSVAR. På KOMMEK 2012 slog fi nansmark-nadsminister Peter Norman ett slag för skattemoralen: ”Det är självklart så att vi inom kom-mun, landsting och stat har ett särskilt ansvar för att upprätthålla god moral och etik på skatteområdet.”

PÅ GRÄNSEN. Var går gränsen för det acceptabla när det gäller kommunsektorns skatteplanering?


Den nya lagen om ”räntesnurror” ersätter ett tidigare regelverk som infördes redan 2009. Syftet var att minska möjligheterna till aggressiv skatte-

planering med hjälp av bolag skrivna i utländska skatte-paradis. Eftersom svenska kommuner är undantagna från skatt har även de omfattats av de nya reglerna, men osäkerheten har hela tiden varit stor ute i kommunsektorn kring hur lagen ska tolkas i praktiken.

ENLIGT ANNIKA WALLENSKOG på SKL skingrar den nya lagen många av dimmorna – men inte alla. För att kunna tolka lagen måste man också ta till sig det yttrande som Skatteverket lämnade i frågan så sent som i slutet av februari.

– Grundregeln med den nya lagen är att kommunala bo-lag när de lånar av sina ägare inte ska ha rätt att dra av rän-tan på internlånen. I Skatteverkets yttrande framgår dock att det är OK att dra av räntan så länge det rör sig om kortfristiga lån som förmedlats till en marknads mässig ränta, förklarar hon.

Att säkerställa att interna transaktioner genomförs

affärs mässigt har varit en utgångspunkt för regering-en med den nya lagstiftningen. Samtidigt innebär den omedelbart nya tolkningsproblem. Eftersom kommu-ner i regel lånar till lägre räntor än sina bolag måste de nu försöka hitta en lämplig defi nition på vad som kan vara en ”marknadsmässig” ränta för de kommunala bolagen.

– Vår tolkning av Skatteverkets yttrande är att en kom-mun även fortsättningsvis ska ha möjlighet att använda överskottslikviditet för att låna ut till ett kommunalt bolag – så länge det sker på marknadsmässiga villkor och inte i syfte att skatteplanera. Exakt hur gränsdragningen kommer att se ut här kommer nog att prövas från fall till fall, säger Annika Wallenskog.

EN DIREKT EFFEKT av det nya regelverket är att många kommuner redan börjat avveckla sina internbanker och lösa in de kommunala bolagens interna skulder.

– Det kan bli kostsamt. Problemet är också att många kommuner då får en stor överlikviditet. Vad gör man med de pengarna? Det är ju sällan en bra affär att både låna och ha likviditet samtidigt menar Annika Wallenskog.

FINANS

Nya avdragsregler för interna affärer

Från och med årsskiftet är det svårare att göra avdrag för räntor för lån som tagits upp inom en intressegemenskap. Här förklarar Annika Wallenskog, chef för ekonomisk analys på SKL, vad den nya lagen innebär för kommunsektorn.TEXTER: TOBIAS HAMMAR

UTAN LÅN. Katrine-holms kommunhus, ett hus utan lån. Nu ligger lånen hos bolagen, en omläggning kommunen och bolagen tjänar på i nuläget.

Annika Wallenskog.

– VI JOBBADE mycket med frågan under förra hösten. Vi har fått rådet att förbereda oss för att våra bolag inte längre ska få dra av räntorna på sina lån hos oss. Ovissheten har varit stor. Under hösten beslutade kommunen i samråd med bolagen att de interna lånen hos kommunen skulle lösas, sä-ger Sari Eriksson, ekonomichef på Katrineholms kommun.

Omläggningen innebär att kommunens två helägda bo-lag, Katrineholms Fastighets AB och Katrineholm Vatten, löser de lån på totalt 650 miljoner kronor de tidigare haft hos kommunen. Samtidigt löser kommunen in sina egna lån på 250 miljoner kronor, plus 400 miljoner av de totalt 900 miljoner kronor som kommunen har i pensionsåtaganden.

– Det här innebär att kommunen i praktiken blir skuldfri. Och det är någonting vi tjänar på. Vi sänker våra kostna-der för räntor och pensionsåtaganden med totalt 35 miljoner kronor årligen. Även om vi samtidigt tappar en del räntein-täkter blir nettobesparingen ändå runt 11 miljoner kronor som vi istället kan lägga på både investeringar och löpande verksamheter, säger Sari Eriksson.

Katrineholm löser lånenKatrineholm löser in sina lån och stora delar av sina samlade pensionsåtaganden. Målet, att bli en skuld-fri kommun, är en direkt effekt av den nya lagen om begränsa d avdragsrätt för räntor.

BIL

D: K

AT

RIN

EHO

LMS

KOM

MU

N


Nya avdragsregler för interna affärer

Hallå där!

Vad pratar landstingens fi nans chefer om just nu, vad är aktuella frågor?

– Mycket handlar om tillgångsförvaltning. Många landsting har hunnit bygga upp stora placeringsportföljer, vilket aktualiserar många olika frågor. Hur mycket risk ska man våga ta? Hur ska man skapa sin avkastning?

– En annan viktig fråga har att göra med ansvarsfulla investeringar. Det är en ökande trend i samhället och eftersom vi landsting investerar mycket i aktier berör den även oss.

Hur går fi nanssamarbetet Västmanland, Sörmland och Örebro? Två steg fram, ett tillbaka?

– Vi är nöjda varje gång vi träffas. Det går naturligtvis inte så fort som det hade gjort om vi alla tillhörde samma organisation, men vi ser alla nyttan med vårt samarbete. Ett konkret exempel är EU:s nya regler för stats-stöd. Istället för att alla tre landsting sitter och funderar på hur det påvekar vår verksamhet, får ett landsting göra det och sedan komma med förslag på hur man kan hantera regelverket till alla de andra.

Vilka omvärldsfaktorer kommer att påverka kommunsektorn mest de kommande två-tre åren? Vad håller du själv ögonen på?

– Dels det här med räntenivån. Räntan är nere på så låga nivåer nu att alla rörelser härifrån får stora konsekvenser. Vi har byggt upp ett väldigt räntekänsligt samhälle och det berör även oss.

– Sedan har vi det här med landstingens ökade investeringsbehov. Alla landsting har stora be-hov av att dels renovera sitt fastighetsbestånd, dels investera i kollektivtrafi ken. Det trycker på enormt att kunna fi nansiera det till bra villkor – och samtidigt veta vad som är ”rätt” investeringar.

FREDRIK HOLST, fi nanschef i Landstinget Västmanland och aktiv i landstingens fi nansnätverk.

I NÄTET. Samarbetet i nätverket sparar tid åt fi nanscheferna.

HENNES RÅD till svenska kommuner är att i deklarationen för 2013 yrka på öppna avdrag för bolagens räntekostnader. Därigenom minimeras risken för att drabbas av ett skatte-tillägg om avdraget inte skulle visa sig gå igenom.

– Det är också bra att vara uppmärksam på ”image-risken” som fi nns eftersom medierna älskar att skriva om kommuner som skatteplanerat. Men gör man ett öppet avdrag och hän-visar till en regel som är oklar – då tycker jag inte det fi nns fog att tala om skatteplanering. Det är ju enda sättet att pröva hur regeln ska tolkas i praktiken, säger Annika Wallenskog.

SLUTSNURRAT? De nya ränteavdragsreglerna ska säkra upp affärsmässighet i interna transaktioner och förhindra skatteplanering.

FÖR DE kommunala bolagen innebär omläggningen att man nu istället måste öka sin externa upplåning med motsvarande belopp. Men med dagens låga räntenivåer innebär det i prakti-ken lägre räntor än vad man tidigare hade hos kommunen.

– Men man måste komma ihåg att det är lågkonjunktur nu och att räntorna ligger väldigt lågt. Med ökad extern upp låning stiger vår ränterisk, vilket kan innebära problem när räntorna väl stiger igen. Eftersom vi har en självkostnadsprincip gent-emot kommunen, blir det bolaget och kommunen som får hanter a de kostnadsökningar som då eventuellt uppstår, säger Per-Åk e Perman, ekonomichef för Katrineholms Fastighets AB.

Men det är en eventualitet som kommunen är väl förberedd för, menar Sari Eriksson:

– För kommunen som helhet innebär det här ingen praktisk förändring. Bolagen ägs ju av kommunen till hundra procent. Dessutom har vi historiskt använt oss av en internränta som också varierat efter marknadsräntorna. Så från mitt perspek-tiv ser jag ingen ökad risk med det här upp lägget. Sari Eriksson.

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO


FINANS

Pensionsstiftelse – nu även för små kommuner

PENSIONSSTIFTELSE – PLUS OCH MINUSEn kommun kan hantera pensionsåtaganden på tre sätt: bokföra skulden i egen balans-räkning och själv stå för pensionerna; betala premier till en försäkring; göra avsättningar till en stiftelse.

Jämfört med skuldförning innebär en stif-telse att pengarna är låsta just för pensioner. En annan skillnad är att kommunen vid skuldförning inte betalar avkastningsskatt och att löneskatt utgår på utbetalt och inte avsatt belopp. Vad som är fördelaktigast beror på hur avkastningen utvecklas.

Jämfört med en försäkring har stiftelsen fördelen att pengar kan återlånas och att kommunen kan styra förvaltningen.

En fördel gentemot båda de andra alterna-tiven är att man med en stiftelse kan reglera kommunens resultat. Avsättning görs vid goda år, återbetalning när så krävs.

För de mindre kommunerna i Uppland var det ett måste att samarbeta för att kunna skapa en pensionsstiftelse – men även stora Uppsala ser fördelar.TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

Under våren pågår bildandet av landets första ge-mensamma pensionsstiftelse för kommuner.

– För en liten kommun är kostnaderna höga för en pensionsstiftelse. Därför har vi haft en försäkrings-lösning förut. Men det är också dyrt, säger kommunal-rådet Göran Nilsson (M) i Knivsta.

En förutsättning var att få med Uppsala, som hyser nära två tredjedelar av länets invånare.

– De mindre kommunerna ville pröva en gemensam stiftelse men insåg att de skulle bli för små. Man bör ha ett kapital på minst ett par hundra miljoner kronor. Då kom frågan till oss, säger ekonomidirektör Jan Malmberg i Uppsala, som i första skedet sätter in 385 miljoner kronor.

DET ÄR INGET stort belopp jämfört med kommunens totala pensionsåtaganden på 5 miljarder kronor. Men avsättningen till stiftelsen räcker för att låsa kommunens egna årliga utbetalningar och slippa årliga ökningar på 10–15 miljoner kronor för pensioner bokförda i ansvars-

förbindelserna.Sju av länets åtta

kommuner är med i samarbetet. Enköping och landstinge t har tackat nej. De vill hantera pensionerna på egen hand.

I princip är stiftelsen öppen även för kommuner utan-för länet, men då måste stadgarna skrivas om. Göran Nilsson i Knivsta ser fördelar i att få med fl er.

– Volym är grunden för lägre kostnader. Och det lönar sig bättre att anlita hög kompetens.

Stordriftsfördelar och utslagna kostnader är främst a argumenten för en gemensam stiftelse, anser både Uppsal a och Knivsta.

– Vi kan också hämta kompetenser från olika kom-muner och dela med oss av kunskap och arbete, säger Jan Malmberg i Uppsala.

Varken han eller Göran Nilsson ser några problem elle r nackdelar med samarbetet.

STIFTELSENS PLACERINGAR bestäms av en styrelse med representanter för arbetsgivare och arbetstagare. Till stöd fi nns ett placeringsråd med professionella och oberoende rådgivare. Placeringarna ska till stor del göras i fonder, vilket i sig ger professionell förvaltning.

Det politiska infl ytandet utövas via konsortiemöten, där varje kommun har en representant per påbörjade 100 000 invånare.

Konsortiet ska se till att styrelsen följer framtagna riktlinjer. Tonvikten ligger vid räntebärande placering-ar (normalt 60 procent av portföljen) följt av börsaktier (25 procent) och ”alternativa placeringar”, främst hedge-fonder. Exponeringen i utländsk valuta får vara max 20 procent. Det fi nns även etiska riktlinjer.

Stiftelsen kan också ge återlån till kommunerna, vilket både Uppsala och Knivsta kan tänka sig vid behov.

SÄKRARE PENSION. Pensions-stiftelsen i Uppland ger många fördelar.

Göran Nilsson.

Jan Malmberg.

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO


Svenska kommuner och landsting i samverkan

Arbetar du med finansfrågor i kommun, landsting eller dess företag? Då är du välkommen till ett av våra mycket uppskat-tade och kostnadsfria finansse-minarier. De arrangeras på åtta orter runtom i landet. Detaljprogram meddelas se-nare.

Tisdagen den 1 oktober Östersund

Onsdagen den 2 oktober Umeå

Torsdagen den 3 oktober Luleå

Tisdagen den 8 oktober Jönköping

Onsdagen den 9 oktober Göteborg

Torsdagen den 10 oktober Malmö

Tisdagen den 15 oktober Örebro

Onsdagen den 16 oktober Stockholm

www.kommuninvest.se

Boka in höstens finansseminarium

redan nu!

Lägre totala kostnader och bättre etiska och miljömässiga villkor – det är några av vinsterna när fem av Sveriges lands-ting nu går samman för att göra en gemensam upphandling av kapital-förvaltningstjänster.TEXT: TOBIAS HAMMAR

Det är bråda dagar för fi nans-cheferna på landstingen i Väst-manland, Sörmland, Örebro,

Blekinge och Jönköping. Dessa landsting genomför just nu en gemensam upphand-ling av aktiv etisk global aktiefondsför-valtning på totalt mellan 600 och 800 mil-joner kronor. Upphandlingen är utlyst och avtalsstart satt till den 31 mars.

– Vi har träffats lite till och från under de senaste åren och diskuterat möjlighe-terna till ett fi nansiellt samarbete. I slutet av förra året tog diskussionerna fart på allvar och när ett av landstingen skulle gå ut och förnya ett förvaltningsavtal sa vi:

”vänta, det här kanske är rätt läge att göra nå-gonting tillsammans?”, förklarar Mattias Ols-son, fi nanschef på Jön-köpings landsting.

HAN SER uppen-bara vinster med att

kommuner och landsting gemensamt upphandlar fi nansiella tjänster. Med större volymer kan man vinna stordrifts-fördelar både vad gäller priser och andra förvaltningsvillkor. Dessutom innebär samarbeten att möjligheterna till ömsesi-digt lärande och erfarenhetsutbyte ökar.

– Ju större kapital volymer vi får ihop, desto större möjligheter får vi att ställa krav inom områden som vi som lands-ting anser vara viktiga – som exempelvis etik och miljö, säger Mattias Olsson.

EN ANNAN TANKE med upphand-lingen är att visa andra kommuner och landsting att ett ökat samarbete kan vara rätt väg att gå för att sänka kostnaderna och höja effektiviteten i den fi nansiella förvaltningen.

– Förhoppningsvis kan vi inspirera andra att antingen gå med oss eller starta upp egna grupper. Själva har vi länge pratat om hur viktigt det är med ett ökat samarbete när man hanterar skatte-pengar, så att vi kan undvika att upprepa varandras misstag och istället lära av var-andras framgångar.

Men kan ett samarbete också innebära några nackdelar?

– Ju fl er man är, desto mer måste man ge och ta av varandra för att samarbetet ska fungera. Det kan ju vara så att du har restriktioner i din fi nanspolicy som gör att det är svårt att kompromissa. Dessut-om tar samarbeten alltid tar lite extra tid och resurser i anspråk, något som inte all-tid är lätt när det gäller organisationer på stora geografi ska avstånd från varandra som redan har fullt upp med sina respek-tive verksamheter.

Fem landsting i fi nansiellt samarbete

SAMVERKAN. Fler klarar mer, en sanning även när det gäller kapitalförvaltning.

Mattias Olsson.

SAMVERKAN.

BIL

D: I

STO

CK

PHO

TO


När man rullar in i Lidköping från Göte-borgshållet är det svårt att missa bandy-templet Sparbanken Lidköping Arena. Här i staden handlar snacket runt kaffeborden mycket om bandy och Villa Lidköping BK.

Trots många år i elitserien har föreningen aldrig vunnit SM-guldet och lokaltidningen har inte fått sätta den efter-längtade rubriken ”Guldköping” på löpsedlarna.

Kommunen kan ändå kalla sig Guldköping av andra skäl. Lidköping har en av landets starkaste kommunala ekono-mier sedan kommunen sålde aktier i Gullspångs Kraft vär-da dryga 1,4 miljarder i slutet av 1990-talet. Närmare 780 miljoner kronor har sedan dess använts för olika ändamål, men behållningen ligger ändå runt 1,7 miljarder idag.

För chefsekonom Anna Cederqvist innebär det en både gynnad och krävande situation, förstår vi över en kopp kaffe inne på tjänsterummet. För medborgarna är det min-dre komplicerat:

– Vår avkastning går in i driften och det betyder att med-borgarna får betydligt mer verksamhet än de betalar skatt för. De betalar 20,86 kronor och får verksamhet för 22 kro-nor. Man har det gött som lidköpingsbo, konstaterar Anna Cederqvist och skrattar.

Kommuninvånarna känner förstås till kommunens goda ställning, på gott och ont. Det kräver god pedagogisk för-måga för chefsekonom och politiker att förklara att pengar-na inte räcker till allt. Men, är det något Anna är haj på, så är det pedagogik. Vid sidan av civilekonomexamen på Han-dels i Göteborg pluggade hon till ämneslärare och under-visade i ekonomi och samhällskunskap under 1990-talet.

– Den kommunala verksamheten är komplicerad i dag. Ekonomjobbet handlar mycket om att få struktur på frå-gorna och presentera dem på ett lättbegripligt sätt, säger hon.

Det gäller att kunna anpassa budskapen mot de olika målgrupperna: medborgare, tjänstemän och politiker.

– När det gäller politikerna är det viktigt att inte missa beslutspunkterna, att vara tydlig med var politikernas an-svar ligger. Det är ju dem vi jobbar mot, säger hon.

ALLA EKONOMER i kommunen har gått ett personligt anpassat utvecklingsprogram över två år. Fokus har legat på

etik och den nya ekonomrollen. En hel del tid har man lagt på att utveckla kostnad contra kvali-tetstänket med extra gnuggning i Kolada.

Det fi nns en poäng i att lyfta fram kommunjämförelser och vilken kvalitet man får för pengarna. Lidkö-ping saknar nämligen kommunernas sed-vanliga sparbeting på några procent.

– Det är nyttigt för en organisation att vända på kronorn a. När vi inte har spartrycket måste vi använda jämförelserna. Vi behöver visa var de extra satsningarna lig-ger någon stans och om kunderna är nöjda med resultaten.

Fast, helst vill Anna och hennes kollegor inte prata penga r alls på sina budgetmöten.

– Vi går tillsammans till budgetmötena, ekonomer och kvalitetsutvecklare. Det är alltid resultaten först och peng-arna sist.

Ekonomistyrningen är Annas huvudsyssla, poängterar hon. Men, visst tar fi nansfrågorna mycket tid. Och ger ett

stort ansvar, även om det är ett ansvar som tydligt delas med politiker och konsulter.

– Finansfrågorna tar mycket tanketid! De kräver bred kunskap och man måste ha ett intresse för fi nansfrågor. Det kräver beställarkompetens – jag vet när jag behöver hjälp.

DET VIKTIGASTE är att få fi nansfrågorna förstådda och beslutsbara för politikerna. Det är politikerna som äger frågan och organisationen är riggad för att de i slutändan ska fatta besluten.

– Vi har kunniga politiker som inte plockar politiska poäng på fi nansfrågorna. Och vi har haft en relativt stabil

Lidköping väntar på sitt första bandyguld. Fast man har ändå ett guldläge, en kassakista med avkastning som ger medborgarna extra service.

För chefsekonom Anna Cederqvist innebär guld-sitsen både glädjeämnen och extra tanketid.

TEXT: THOMAS PETTERSSON BILD: STEFAN SVENSSON

”Vi har kunniga politiker som inte plockar politiska poäng på fi nansfrå-gorna, och en relativt stabilpolitikerkår, det har underlättat.”

fram kommunjämförelser och vilken kvalitet man får för pengarna. Lidkö-ping saknar nämligen kommunernas sed-vanliga sparbeting på några procent.

sitsen både glädjeämnen och extra tanketid.

MÖTE MEDAnna

Cederqvist Lidköpingskommun

CHEFSEKONOM MED LYSANDE UTSIKTER

ÅTERBESÖK. Anna Cederqvist visar De la Gardie-gymnasiet med anor från 1600-talet.


politikerkår, det har underlättat, säger hon.Rent praktiskt går det till så att fi nanskonsulten Agenta

har fyra sittningar per år med kommunstyrelsens arbets-utskott. Då går man igenom allt från makrofrågor till de internationella perspektiven. Idag snittar kommunen fyra procent årligen i avkastning och då ligger man på runt 40 procent i lågavkastande tillgångar. Det senaste året har to-talportföljen ökat med 6,7 procent, vilket är högre än index och betydligt bättre än jämförbara fondförvaltare.

– Det gäller att vara uthållig i fi nansförvaltning, att kunna värdera trender och ha det långsiktiga målet klart för sig. Det är lite som ett maratonlopp, säger Anna (som faktiskt kan sätta ”maratonlöpare” på visitkortet).

Skulle man ändå behöva reagera snabbt fi nns möjlighe-ten. Sedan några år har man en mer fl exibel fi nanspolicy som gör det lättare att snabbt reagera på marknaden.

– Vi har en exit där kommunalrådet, kommundirektören och jag kan ta snabba beslut om vi behöver fl ytta om till-gångarna för att reducera risker, förklarar hon.

PÅ SKULDSIDAN har kommunen tänkt om rejält, vis av erfarenheterna från fi nanskrisen 2008 då det var svårt att låna till vettiga villkor. En internbank ska bland annat få fyra kommunala bolag att samarbeta och planera.

– Ingen kommun är fi nansiellt starkare än sin svagaste länk. Vi vill få grepp på vår samlade risk och sänka ränte-kostnaderna. Vi behöver en gemensam strategi för kapital-anskaffningen – det kostar oss pengar att inte samarbeta, säger Anna.

Kommunkoncernen ligger med sammantaget 1,5 miljar-der i skuld och med kommande års investeringsbehov kan

man hamna uppåt 2,5 miljarder. Då kan även 30 punkter på räntan göra stora pengar, eller som Anna hellre uttrycker det, i antal lärartjänster eller undersköterskor.

– På skuldsidan har vi AGL som rådgivare. Då får vi två perspektiv på fi nansfrågorna, det är bra att få balans på makroanalysen, säger hon.

Ett fi nansråd bestående av bolagens vd:ar och ekono-michefer har samsats om en gemensam syn på risknivåer, kapitalbindningstider och ränte- och likviditetsrisker. Kommunledningen har avvaktat sjösättande av interban-ken tills tolkningen av de nya reglerna för bolagens ränte-avdrag klarnat.

– Vårt upplägg befi nner sig inom den så kallade venti-len. Internbanken vidarebefordrar bara lån till bolagen och Skatteverket har lämnat positiva förhandsbesked för kommuner med likande upplägg. Så nu kör vi, säger Anna Cederqvist.

FRAMTIDEN SER ljus ut, med andra ord. Lidköping vill utveckla näringslivet och planerar även för en ny modern stadsdel vid vattnet, Hamnstaden. Däremot ser det inte lika ljust för andra Skaraborgskommuner.

– Vi behöver intensifi era samverkan inom Skaraborg,något som drar hela regionen. En kommun på 38 000 är inte mycket, däremot är en region med 300 000 skarabor-gare en intressant speaking partner. Som ekonom måste man lyfta blicken – långt över siffrornas verklighet.

CHEFSEKONOM MED LYSANDE UTSIKTER

OM ANNA CEDERQVIST Bor: Villa i Stenhammar utanför Lidköping.

Familj: Man, tre söner, 15,13 och 9 år.

Yrkesliv: Ekonomi/administration på Ericsson Telecom, Mölndal 1992–1994, därefter gymnasielärare i ekonomi och samhällskunskap, Skara kommun.

Projektekonom på IT-enheten i Lidköpings kommun 2001, därefter förvaltningsekonom och kommun-ledningsekonom före chefsekonoms-posten 2007.

Fritid: Löptränar och åker skidor utför och på längden, båtliv och resor.


AGNETA KALNINS , Landstingets eko-nomidirektör, höjs till skyarna av de fl esta medarbetare. Sakta, men säkert har hon och övriga medarbetare arbetat sig igenom de röda siffrorna i landstinget. Allt kom till en gräns i slutet av 2008 när ekonomiavdel-ningen plötsligt visade upp ett oväntat minus på 70 miljoner kronor, vilket ledde till att landstingsstyrelsen inte beviljades ansvars-frihet av revisionen. En ny ekonomidirektör, Agneta Kalnins, tillträdde. Hon anser att ekonomin kommit i ordning genom allmän återhållsamhet och en kraftigt höjd skatt 2012 som ger länet en tredjeplats i landet.

– Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde ju skatten med 80 öre plus att vi håller i styrningen så att vi inte får ökade kostna-der. Förra året hade vi bara 2,7 procent i nettokostnadsökning, vilket inte är mycket jämfört med andra landsting, säger Agneta Kalnins.

RESULTATET FÖRRA ÅRET blev ett överskott med nästan 170 miljoner kronor som enligt henne beror på att de ekonomi-ansvariga ”gnetat” med ekonomin genom att granska kostnader, hålla igen och satsat på utvalda investeringar. Hon kallar sig själv för en ”försiktig general”. Därtill fi ck landsting-ets ekonomi förra året en skjuts av utbetalade 51 miljoner kronor från AFA-försäkringen.

Verksamheten i Blekinge har också enligt henne varit duktiga med att arbeta med upp-satta mål med patientsäkerhet och de svårast sjuka äldre och därför fått ta del av en del statsbidrag. När det nya utjämningssyste-

met slår igenom kommer landstinget att bli en vinnare även här på grund av demogra-fi ska problem. Ändå såg sig ekonomikonto-ret förra året tvungna att föreslå en höjning av skatten.

– Det är första gången vi har höjt på många år. Det beror på att vi har haft väx-ande underskott på grund av mindre skat-teintäkter och statsbidrag sedan 2008, säger ekonomidirektören.

FRAMÖVER KOMMER länet att behöva anta några svårlösta utmaningar. Arbetslös-heten är stor bland unga, befolkningsunder-laget viker och sjukvården behöver förnyas för att klara kommande behov. Just nu står landstingets politiker mitt i en diskussion som handlar om de ska lappa och laga de sjukhus som fi nns eller bygga nytt, men ock-så om hur hela befolkningens vård ska tillgo-doses. Under namnet Framtidens sjukvård ryms en rad fl uffi ga visioner som diskuteras fl itigt på seminarier av S-majoriteten och en opposition av M, C, Fp, Kd och Sd. Därtill fi nns en annan fraktion som kallar sig Akut opinion, ett nätverk av västblekingar som protesterar mot stängningen av nattakuten och ortopedikakuten på Karlshamns sjuk-hus, detta efter svidande kritik från Social-styrelsen. Benny Rolandsson, samordnare i nätverket, är irriterad över agerandet från politikernas sida.

– Det sades att stängningen av akuten i Karlshamn var en patientsäkerhetsfråga. Led-ningen påstod att Socialstyrelsen ville stänga, men det var ju bara rekommendationer. Vi

hade kunnat sätta in åtgärder. Politikerna hade ju också i fl era år fl yttat läkare och resurser till Karlskrona lasarett, så det var ju inte så konstigt att det blev snett, säger Benny Rolandsson som är i full gång med en namninsamling i syfte att åter öppna akuten.

LANDSTINGETS LÖSNING blev i stäl-let att sätta in en extra ambulans kvällstid samt sända de allvarliga olycksfallen över länsgränsen till Kristianstad lasarett, och ortopedifallen till Karlskrona. Något som har dubblat antalet besök på det skånska sjukhuset, men även totalt sett har kostna-derna skjutit i höjden, menar Rolandsson:

– Många åker naturligtvis självmant till exempelvis Kristianstad i stället vilket ger kostnader. Blir man inlagd kostar det 15-17000 kronor per natt.

Då: en ekonomi i fritt fall. Nu: stabila fi nanser. Det rör sig om Landstinget Blekinge vars ekonomi-direktör rensade upp i siffrorna för några år sedan. I dag ser ekonomin ljus ut, men svårare tider väntar med ombyggnad av vården och låg infl yttning. TEXT: AGNETA BORGSTRÖM BILD: LANDSTINGET BLEKINGE

Blekinge stärks av utjämning och höjd skatt

met slår igenom kommer landstinget att bli

fi ska problem. Ändå såg sig ekonomikonto-ret förra året tvungna att föreslå en höjning

, säger

anta några svårlösta utmaningar. Arbetslös-heten är stor bland unga, befolkningsunder-laget viker och sjukvården behöver förnyas för att klara kommande behov. Just nu står

Blekinge stärks


Men sjukvårdslandstingsrådet Kalle Sand-ström (S) ser inte att kostnaderna ökat mer än kalkylerat och ser också att många ble-kingar är nöjda med det som skett.

Det fi nns dock fl er kritiker i andra poli-tiska läger. Alexander Wendt (M) anser att det hade räckt med att rätta till problemen på sjukhuset och att stängningen aldrig var nödvändig. Han ser hur den stora politiska frågan nu handlar om var och hur utbygg-nationer ska ske för vården, vilken vård som länet ska erbjuda och om och hur de skulle kunna samarbeta med länsgrannarna. Myck-et talar för nytt sjukhusbygge, menar Wendt:

–Tittar man på energikostnader talar det mesta för att bygga nytt sjukhus i stället för att reparera gammalt. Långa korridorer, otidsenliga rum och andra organisatoriska lösningar ger för höga kostnader i drift. Ge-nom ett nytt sjukhus kan vi få ned kostnader

från 280 kilowattimmar till 90 per kvadrat-meter, säger Wendt som också nämner möj-ligheten att satsa på utbyggd närsjukvård.

– Vi kan kalla det för vårdcentral plusplus. Som innehåller vanlig allmänmedicinsk verksamhet kompletterad med mottagnings-verksamheter inom specialiteterna och då bli mer av ett närsjukhus, säger Wendt.

S-politikern vill hellre se en ombyggnad av de båda sjukhusen.

– I min värld ska vi bygga ut sjukhuset vi har i Karlskrona, det blir mest kostnadsef-fektivt. Sedan ska vi bygga ut medicinavdel-ning och geriatrik i Karlshamn, men också planerade operationer och kanske någon anna n specialitet, säger Kalle Sandström.

HURUVIDA DET BLIR ett sjukhusbygge eller ej är också sammankopplat med even-tuell regionbildning med Skåne, Kronoberg och Halland. Frågan kommer att klarna de närmaste åren. Det krävs därför en del

sparade medel i kassan för att ha råd med investeringar. Agneta Kalnins är trygg på denna punkt, då likviditeten är god. Inte en enda krona i lån ger en bra styrkeposition, dessutom fi nns en buffert. Men samtidigt fi nns det ständigt orosmoln med dålig in-fl yttning som riskerar ge mindre intäkter.

– Blekinge måste profi leras, men den höga skatten kan vara kontraproduktiv, menar Kalnins.

Politikernas dilemma är nu att vända det vikande befolkningsunderlaget till ett plus och se till att arbetslösheten bland unga för-svinner. På frågan hur den ledande majo-riteten vill öka infl yttningen svarar Kalle Sandström:

– Det gäller att skapa attraktiva miljöer och förutsättningar för människor och före-tag. Det handlar om allt från utbyggnad av vägar och järnvägar, kommunikationer, ut-byggd högskola till bra fritidsaktiviteter och aktivt arbete för företagsetableringar.

”Vi har fått en stabil ekonomi. Vi höjde ju skatten med 80 öre plus att vi håller i styrningen så att vi inte får ökade kostnader.”

FRÅN RÖTT TILL SVART. Agneta Kalnins är en del av förklaringen till den förbättrade ekonomin i Lands-tinget Blekinge. Om pengarna är rätt fördelade inom landstinget är dock Alexander Wendt, M, (överst) och Kalle Sandström, S, inte oväntat oense om.

Antal invånare: 152 315.

Utdebitering: 11,51 kr.

Omslutning: 3 217 700 tkr.

Antal sjukhus: Ett sjukhus på vardera två orter.

Antal vårdcentraler: 13 i offentlig regi, 8 i privat regi.

Resultat 2012: +169,1 mkr.

Ekonomisk styrmodell: Anslag, men till vårdvalet gäller prestationsersättning.

Läkarbesök per invånare (primärvård, specialiserad somatisk och psykiatrisk vård): 2,43.

Besök annan personal-kategori per invånare (primärvård, specialiserad somatisk och psykiatrisk vård): 4,02.

Vårddagar per invånare (somatisk vård och psykiat risk vård): 1,02.

LANDSTINGET BLEKINGE

Men sjukvårdslandstingsrådet Kalle Sand-


Borgarskolan i Gävle har i vinter blivit synonym med förskingring i mång-miljonklassen.

En mångårig och uppskattad medarbetare visade sig under fl era år ha fört över kom-munens pengar till egna konton. I genom-snitt förskingrade den 52-åriga kvinnan 25 000 kronor varje arbetsdag.

Hur kunde det hända?Erik Skoglund, som ledde revisionsbola-

gets granskning, konstaterar att kvinnan var omtyckt av både kolleger och elever på sko-lan och hade byggt upp ett stort förtroende. Det bidrog till att hon ensam fi ck ansvar för en serie arbetsmoment som borde ha varit uppdelade på två personer.

– Hon kunde själv lägga upp nya leveran-törer i ekonomisystemet, ändra leverantörs-uppgifter, registrera betalningar och betala ut pengarna, säger han.

ERNST & YOUNGS uppdrag var att granska perioden 2009–2012, men enligt Erik Skoglund började svindeln åtmins-tone ett par åt tidigare. De första belop-pen var små, men ökade sedan efter hand. Under 2012 förde kvinnan över cirka åtta

miljoner kronor till påhittade mottagare, att jämföra med skolans omsättning som det året låg på cirka 45 miljoner.

Att de stulna beloppen är så höga i för-hållande till omsättningen hör till det som är svårast att förstå, menar Erik Skoglund. Skolans och förvaltningens egen förklaring när ekvationen inte gick ihop var att det be-rodde på minskat elevunderlag och ökade datakostnader.

– Man ställde inte rätt frågor och när man gjorde budget utgick man från det föregå-ende årets utfall.

DET UTRYMME som kvinnan skapade det ena året blev möjligt att utnyttja för samma bedrägeri året därpå och slutli-gen var bedrägeriet uppe i 20,5 miljoner. I sin rapport slår Ernst & Young fast att ”det fi nns mycket väsentliga brister i den interna kontrollen”.

Svindeln upptäcktes först i höstas när banken i höstas såg att något inte stämde och slog larm.

Konsulten Annika Larsson Maspers har tillfälligt gått in som chef för förvaltningen Utbildning och Arbete. I likhet med Ernst & Young ser hon förvaltningens och skolans hårt slimmade organisation som en bidra-

gande orsak till den bristfälliga kontrollen. Bland annat har ekonomichefen även

haft ansvar för lokalplanering, säkerhets-planering, inköp och avtal. Som ett led i en nystart går förvaltningen nu tillbaka till en renodlad ekonomichefstjänst. När utbild-nings- och arbetsmarknadsnämnden i fe-bruari klubbade ett åtgärdsprogram beslöt den också att nämnden varje månad ska få en detaljerad rapport om förvaltningens ekonomi.

– Det här är en person som har haft ett brottsligt uppsåt och det går aldrig att ga-rantera sig mot till hundra procent. Men man får inte göra sig så sårbar att det kan pågå under lång tid, säger Annika Larsson Maspers.

Kommunrevisionens ordförande Gunilla de Maré medger att hon och hennes kolleger borde ha varit mer uppmärksamma på hur internkontrollen fungerade. Kommunsty-relsen slog redan 2007 fast att endast elek-troniska fakturor skulle användas i kom-munen, men beslutet har inte haft någon verkan.

Varför har inte revisionen slagit larm?– Vi borde sett efter om direktivet följdes.

Men vi kan inte följa upp vartenda beslut som kommunstyrelsen fattar.

INTERNKONTROLL

Förskingringen i Gävle skakar om kommunen

SÅ SKA INTERNKONTROLLEN STÄRKAS✔ Politikerna i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnd ska varje månad få en detaljerad

rapport om förvaltningens ekonomi.✔ En skriftlig rollfördelning mellan politikerna och tjänstemän.✔ En total genomlysning av budgetprocessen.✔ Konkreta anvisningar för hur den interna kontrollen ska gå till.✔ Förvaltningens ledningsgrupp ses över. Uppdrag och kompetens ska kartläggas.✔ Politiker och chefer ska vidare genomgå fortbildning i intern kontroll.

TOM STOL. Advokate n Gustaf Andersson tar ensam plats i rättssalen när skoladministratören som misstänks för storförskingringen vid Gävle kommun i januari begärdes häktad i sin frånvaro och blev efterlyst i hela världen.

Skoladministratören blåste under fyra år sin arbetsgivare Gävle kommun på drygt 20 miljoner kronor. Graverande brister i internkontrollen, slår revisionsbolaget Ernst & Young fast efter sin granskning.

TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT

BILD

: SCA

NPIX

/JENN

Y LU

ND

BER

G


Effektiv koppling mot portföljens egentliga syfte

Värdet av riskstyrd strategisk förvaltning och faran med dess motsats

Implikationer för upphandling av kapitalförvaltning vad är viktigt att fokusera på?

Strategisk tillgångsallokering

Välkommen till Ålandsbanken Asset Managements presentation på Finansdagarna

Plenum • Den 26 april 2013 • Klockan 13:30

Riksgälden föreslår att kommu-ner och landsting ska få möjlig-het att låna i Riksgälden för att kunna täcka medfi nansiering av infrastrukturprojekt. Förslaget välkomnas av både Kommunin-vest och SKL.

Bakgrunden till förslaget är en lag-ändring från 2009 som innebär att kommuner och landsting ska ta en

växande del av investeringar i infrastruk-tur genom så kallad medfi nansiering eller förskottering. Riksgälden konstaterar att systemet med medfi nansiering ofta innebär dyrare investeringar för den offentliga sektorn, eftersom kommuner och landsting i regel har högre upplåningskostnader än staten.

”Det är således tveksamt att påstå att kommunal medfi nansiering ger några re-surser till infrastruktursatsningar som inte

hade kunnat tas fram ändå inom den offent-liga sektorn - och till lägre kostnad”, skriver Riksgälden i sitt förslag till fi nansdeparte-mentet.

Enligt Anders Knape, ordförande för SKL, är kommunala lån hos Riksgälden nå-gonting man länge förordat.

– Vi anser att eftersom dessa investeringar är ett statligt ansvar bör de också fi nansieras av staten. Vi noterar att Riksgäldskontoret är av samma mening, konstaterar han.

ÄVEN KOMMUNINVEST är positiva till förslaget. Enligt bolagets beräkningar uppgick den totala låneskulden i kommuner och landsting till runt 430 miljarder kronor i slutet av 2012. Av den totala framtida låne-skulden uppskattas mindre än fem procent komma att avse kommunal medfi nansie-ring.

– Att medfi nansiering av statlig infra-struktur bör kunna ske med statlig fi nan-siering är ett bra förslag. Kommuninvests uppfattning är att fi nansieringsansvaret bör

vara kopplat till det lagfästa uppdraget för stat respektive kommun eller landsting. För de aktiviteter inom det statliga uppdraget som staten ansvarar för bör staten ha fi nan-sieringsansvaret, säger Kommuninvests vd Tomas Werngren i en kommentar.

Riksgälden öppnar för kommunala lån

Förskingringen i Gävle skakar om kommunen

BIL

D: T

RA

FIK

VER

KET

JÄMSTÄLLDA. Kommunsektorn ska få låna till infrastrukturinvesteringar på samma villkor som staten.


KONKURRENS

K onkurrensverket (KKV) efterlyser större öppenhet från de kommuner som inför valfrihet i hemtjänsten.

– De externa utförarna är frustrerade över att inte kunna se hur kommunerna räknat ut ersättningarna och hur de själva klarar ersättningsnivån när de driver hemtjänsten i egen regi, säger Per Jonsson, projektledare på Konkurrensverket.

Han har lett den utvärdering av konkur-rensförhållandena i kommunernas valfri-hetssystem, som verket gjort på uppdrag av regeringen. I jobbet ingick att se om konkurrensen påverkas av att kommunerna kan agera både som beställare och utförare av tjänster inom lagen om valfrihetssystem, LOV.

– Det är inte bara de externa utförarna som har nytta av att se siffrorna. Det är ocks å bra för kommunerna att se hur det går för deras egna utförare, säger Per Jonsson.

Hemtjänst är vanligast bland de drygt 20-talet valfrihetssystemen i kommunerna. De externa utförarnas andel av den bevil-jade hemtjänsttiden ökade mellan 2008 och 2011 från 16 till 20 procent.

I RAPPORTEN ”Kommunernas valfri-hetssystem” lämnar KKV ett antal förslag som ska underlätta för brukarna att välja utförare och leda till mer konkurrensneu-trala förhållanden.

SKL understryker att samma krav på öp-penhet måste gälla vare sig utföraren är of-fentlig eller privat.

– Om det handlar om en verksamhet som är styrd och fi nansierad av kommunerna måste man ha insyn också i den privata utföraren. Det är viktigt att kunna visa för medborgarna hur pengarna används, säger Lena Svensson, handläggare på SKL:s av-delning för ekonomi och styrning.

Hon efterlyser någon form att etisk kod som kommuner och företag kan enas kring och som både omfattar kvalitet och ekono-miska förutsättningar. SKL tycker att fl era av de förslag Konkurrensverket presenterar är bra, men anser att de fl esta är till fördel för de privata leverantörerna.

I DE KOMMUNER som infört valfrihet inom hemtjänsten och erbjuder fl era alter-nativ är det många brukare som ändå inte utnyttjar möjligheten att välja utförare. Per automatik placeras de personerna oftast i en verksamhet som kommunen själv driver.

– Vi menar att kommuner som tillämpar egenregi som icke-val bör införa turord-ning där alla utförare fi nns med. Det ökar konkurrensneutraliteten och ger bättre för-utsättningar för externa utförare som fun-derar på att etablera sig i kommunen, säger Per Jonsson.

Efterlyses: spelregler för hemtjänsten

Redovisa era kostnader för hemtjänst i egen regi, slår Konkurrensverket fast i en uppmaning till kommunerna.– Kraven på ökad öppen het måste även gälla privata

utförar e, svarar Lena Svensson, handläggare på SKL. TEXT: TORBJÖRN TENFÄLT

I KONKURRENS. Lena Jonsson på Björkhagens Hemtjänst i Stockholm hjälper vårdtagaren Sven i köket.

BILD: SCANPIX/JAN ÅKE ERIKSSON


Ekobrottsmyndigheten meddelar att man går vidare till åtal mot de ansvariga bakom miljard-svindeln i elbolaget Kraft & Kultur. Samtidigt kämpar bolaget för att bibehålla marknadens förtroende efter ett år av tuff uppförsbacke.TEXT: TOBIAS HAMMAR

Hösten 2011 uppdagades det att el-bolaget Kraft & Kultur under fl era år hade blåst upp sina intäkter

med närmare 1,8 miljarder kronor i en mil-jardsvindel som orsakade ägarna, norska Troms Kraft, stora förluster. Härvan fi ck Troms Kraft att i januari i år stämma Kraft & Kulturs revisor, Grant Thornton, på motsvarande belopp eftersom man ansåg att revisionsföretaget borde ha slagit larm.

NYLIGEN MEDDELADE också Eko-brottsmyndigheten att man går vidare med åtal mot Kraft & Kulturs förre vd, Boris Benulic, samt två av bolagets tidigare ekonomiansvariga.

Samtidigt fortsätter Kraft & Kultur att bedriva elhandel – nu under namnet Nordic Green Energy. Bolaget har gjort

sig av med de tidigare ”kulturmärk-ta” produkterna, som förlagsverk-samheten och webbutiken. Istället fokuserar man enbart på att sälja miljömärkt el till företag, kommu-ner och privatpersoner i de nord-iska länderna.

– Vi tror fortfarande att vi har en tydlig plats i marknaden. Vi är med på alla kommunala upp-handlingar som läggs ut och även om vi numera är något dyrare än de allra billigaste aktörerna är skillnaden inte så stor, säger Jan Inge Johnsen, vd på Nordic Green Energy.

ENLIGT Jan Inge Johnsen handlade mer-parten av 2012 om att storstäda i bolaget. Med nya kontroll- och faktureringsrutiner och förbättrad datakvalitet hoppas man kunna vara med och slåss på den hårt konkurrensutsatta elmarknaden.

– Det är djupt beklagligt att en sådan här sak har kunnat hända. Men vi har för-sökt kommunicera läget så gott det går och både våra kunder och våra ägare har visat stor förståelse för vår situation, säger Jan Inge Johnsen.

När Kraft & Kultur var som störst hade bolaget nära 200 svenska kommuner på kundlistan. Idag återstår omkring 170, efter att drygt 20 kommuner valt nya leve-rantörer efter att deras kontrakt löpt ut vid årsskiftet. De avtal som tecknades under Kraft & Kultur-eran – många av dem till inköpspris, utan några som helst påslag – fortsätter dock att löpa på som vanligt.

– De ligger kvar. Vi har en del rena för-lustkontrakt, men det får vi helt enkel t tugga i oss. Det är ju vårt eget fel att vi har tagit på oss dem, säger Jan Inge Johnsen, och tillägger:

– Det viktiga för oss är nu att fokusera på vår verksamhet. Kundtappen har upp-hört, numera har vi en mer normal kund-rotation. Vår förväntan är också att vi ska klara av att ta några kommunala kontrakt under innevarande år.

ENERGI

Kraft & Kultur satsar under ny fl agg

”Vi har en del rena förlustkontrakt, men det får vi helt enkelt tugga i oss.”

ÅTALAS. Förre vd:n och kulturprofi len Boris Benulic hade nära 200 kommuner eller kommunala bolag som kunder.


FORSKARHÖRNAN

Korta lån och intraprenader

K ommunsektorns upplåning uppgår till drygt tio procent av bruttonationalprodukten. Det är lågt jämfört med andra samhällssektorer. Hushållens, företagens respektive statens

upplåning är exempelvis betydligt högre. Samtidigt är det betydande belopp som har lånats av kommunsektorn. Inte minst därför är det nyligen avslutade forskningsprojektet om kommun-sektorns upplåning angeläget och intressant.

DET GENOMFÖRDA forskningspro-jektet initierades av företrädare för Kommuninvest och genomfördes av Jan Schnitzler, doktorand vid Institutet för fi nansforskning. I det här numrets första forskarartikel skriver Schnitzler tillsammans med Mattias Bokenblom från Kommuninvest om några av de framkomna resultaten. Duon lyfter bland annat fram att kommunerna under 2000-talets första decen-nium successivt har minskat löptiden på lånen, vilket ökar såväl ränte- som refi nansieringsrisken.

I DEN RIKA fl oran av styrmodeller framstår intrapre-nader som förhållandevis anonym och outforskad i en kommunal kontext. Det känns därför spännande att driftsformen uppmärksammas i det här numrets an-dra forskarartikel. Det är Kent Nilsson, verksam vid Luleå tekniska universitet, som utifrån ett pågående forskningsprojekt analyserar för- och nackdelar med intraprenader.

I den pågående studien fokuseras tillämpningen av driftsformen inom Barn- och utbildningsförvalt-ningen i Umeå kommun. Utifrån studien kan Nilsson bland annat fastslå att det ökade ansvaret för verksam-heterna, vilket är en följd av driftsformen, har lett till en mer offensiv och initiativrik personal som dessut-om har blivit allt mer nöjd med sin arbetssituation.

Samtidigt varnar han för problematiken med subop-timering, vilken alltid är mer eller mindre överhäng-ande vid styrformer av det här slaget. Styrningen och ageranden utgår naturligt nog från vad som är ända-målsenligt för den enskilda verksamheten, eftersom styrformen belönar det.

upplåning är exempelvis betydligt högre. Samtidigt är det betydande belopp som har lånats av kommunsektorn. Inte minst därför är det nyligen avslutade forskningsprojektet om kommun-sektorns upplåning angeläget och intressant.

DET GENOMFÖRDA

PIERREDONATELLA

Forskarredaktör och utredare vid Kommunforskning i Västsverige

Hallå där!Grattis! Du har nyss blivit ekonomie doktor i företagsekonomi vid Linkö-pings universitet. Hur känns det?

– Lättnad och stor glädje. Nu tänker jag fortsätta att kombinera undervisningen vid Linköpings universitet, deltagande i forskningsprojekt och arbetet i Åtvida-bergs kommun.

Vad handlar din doktors avhandling om?

–Avhandlingen har titeln ”Organi-satoriska bakslag: Mer än tio år av förändringar i två svenska kommuner”. De två kommunerna är Linköping och Norrköping. Det som jag studerat är ledningen av kommunen och dess vård och omsorg. – Linköping satsade på en beställar-utförarmodell utifrån övertygelsen att marknadsutsättning och konkurrens skulle förbättra verksamheten. Norr-köping satsade istället på kommundels-

nämnder, utifrån en tro på förstärkt demokrati och goda mötesplatser för medborgarna. Båda stötte på problem, men av olika art, och de hittade också olika lösningar på dem.

Vilka är de mest intressanta resultaten?

– Det är att förändringsarbetet är pro-blemdrivet. Utmaningar inom områdena demokrati, service, myndighetsutövning och kommunen som samhällsaktör är utmaningar som driver på förändrings-arbetet. Det gäller att balansera områ-dena för att undvika bakslag.

Vilken betydelse har erfarenheten från forskarutbildningen i ditt arbete?

– Lärandet har varit otroligt stort för min del. Det har berikat mig både som forskare, lärare, utredare och kommu-nalekonom.

– I Åtvidaberg har jag exempelvis arbetat en del med FOU-frågor. Då har jag haft nytta av att jag läst mycket litte-ratur om framgångsrika kommuner och kunnat återföra det till vår lednings-grupp. Det är en styrka.

ROBERT JONSSON, ekonom i Åtvidabergs kommun

DISPU-TERAD. Robert Jonsson har många strängar på lyran.


FORSKARE SKRIVER

Korta kommunala lån ökar risken

Kommunerna lånar med allt kortare löptid. Konsekvensen blir en ökad refi nansierings- och ränterisk. Det är ett av resultaten som redovisas i en nyligen publicerad forskningsrapport där kommunernas upplåning kartlagts.

MÅ

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

JAN SCHNITZLER ✔ Doktorand vid Institutet för fi nansforskningMÅ

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

MÅ

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

MATTIASBOKENBLOM ✔ Forsknings- och utbild-ningsansvarig vid Kommun-invest

Under fi nanskrisens mest turbulenta tid fi ck fl era kommunala aktörer uppleva vad det innebär att en betydande del av fi nansieringen

sägs upp på kort varsel. Cirka 40 miljarder kronor i kommunkrediter kunde inte längre fi nansieras till sina ursprungliga villkor. Situationen löstes till slut, bland annat genom byte av borgenär, men ledde dessförinnan till betydande stress och oro hos många ekonomichefer ute i kommunerna.

Som ett samägt kreditmarknadsbolag, med en majorite t1 av landets kommuner och landsting som ägare, låg det i Kommuninvests intresse att få en bättre bild av hur marknaden för kommunkrediter förändrades av fi nanskrisen.

Under hösten 2011 inledde därför Kommuninvest , tillsammans med Institutet för fi nansforskning (SIFR), ett gemensamt forskningsprojekt med syftet att närmare studera hur kommunernas fi nansierings-situation såg ut före, under och efter fi nanskrisen.

KOMMUNINVEST STÄLLDE uppgifter om sin utlåning till projektets förfogande och 29 kommuner bidrog med lånehandlingar från andra fi nansiärer. Det sammanställda datamaterialet analyserades därefter av forskare vid SIFR och arbetet resulterade i studien Municipality lending institutions in Sweden2 .

Ur det sammanställda datamaterialet går det att ut-läsa ett antal tydliga trender rörande kommunsektorns fi nansiering. Den tydligaste och mest betydelsefulla trenden är att kapitalbindningstiden sjönk under hela 00-talet. Kapitalbindningstiden på omsatta och ny-upptagna lån hos Kommuninvest var sju år i början av 00-talet, för att därefter sjunka till tre år 2005 och till slut nå en bottennivå under 2009 på drygt ett år!

Då en stor andel av kommunernas upplåning går till att fi nansiera bostäder, fastigheter, energibolag och andra intäktsgenerande verksamheter, som generellt sett har en lång livslängd, innebär denna utveckling att matchningen mellan tillgångarnas och fi nansiering-ens livslängd minskat betydligt. Kortare kapitalbind-ningstid innebär dels att låneskulden omsätts snab-bare med en ökad refi nansieringsrisk som följd, dels att låntagare n utsätter sig för risken att räntekostnaderna ändras mer än förväntat i och med att den underliggan-de fi nansieringen s räntevillkor kontinuerligt förändras.

Ur ett skandinaviskt perspektiv är den snab-

ba svenska utvecklingen mot kortare fi nansierin g unik. I både Finland och Danmar k ligger den genomsnittliga kapital bindningstiden, för respektive lands kommunsektors låneskuld, kvar på de nivåer som rådde i Sverige runt millennieskiftet.

EN STOR DEL av förkortningen av kapitalbindningstid kan förklaras av att de kommunala aktörerna både har minskat bindningstiden på sina lån med fast ränta och att de i allt högre grad har ersatt kapitalbunden upp-låning med uppsägningsbara produkter.

Den deskriptiva statistiken visar att den sistnämnda trenden tog fart på allvar på mitten av 00-talet. Då lån med kort kapi-talbindning generellt sett har lägre ränta än lån med längre kapitalbindning så är det rimligt att anta att denna utveckling har drivits av kommunernas önskan att minimera sina räntekostnader. Det visar sig även att kommunstorleken spelar roll för valet av kapitalbindning, större kommuner har i genomsnitt betydligt längre kapitalbindning än mindre kom-muner.

Kommunstorlek Före september -08 Efter september -08

Färre än 25 000 invånare

1,9 1,37

25 000–50 000 invånare

2,07 1,14

50 000 –100 000 invånare

2,19 1,74

Fler än 100 000 invånare

3,84 2,80

Källa: Kommuninvests bearbetning

KOMMUNSTORLEK OCH KAPITALBINDNINGSTID i antalet år på omsatta och nyupptagna lån före respektive efter fi nanskrisens start 2008


FORSKARE SKRIVER

Intraprenad som driftsform erbjuder goda möjlighe-ter till utveckling och förbättringar inom offentlig sektor. Genom detta är intraprenader ett lovvärt och

attraktivt alternativ till avreglering och privatisering av offentlig verksamhet. Från ett lednings- och förvalt-ningsekonomiskt perspektiv är det emellertid inte helt oproblematiskt att hantera denna driftsform. De bespa-ringar och förbättringar som kan uppstå för en enskil d intraprenad kan nämligen frambringa det motsatta på andra håll inom organisationen. Vid Luleå tekniska universitet pågår sedan några år tillbaka ett VINNOVA-fi naniserat forskningsprojekt som syftar till att öka kunskapen om hur intraprenader kan ledas, styras och organiseras. En viktig del av projektet är att fi nna former och tillvägagångssätt för att överföra det fördelaktiga med intraprenader till verksamheter som inte är organi-serade på detta sätt.

Intraprenad är en driftsform inom offentlig sek-

tor som förenklat innebär att ledning och personal ges rätten att under en tidsperiod bedriva verksamhet med en relativt hög grad av självbestämmande. ”Ägarskapet” kvarstår dock hos den offentliga organisationen och det är denna egenskap som främst särskiljer intraprenader från entreprenader som både förvaltas och ägs av privata intressen. Med ökat självbestämmande följer vanligtvis också mer ansvar. Vad som i detalj ingår i intraprenadens ansvar, skyldigheter och befogenheter regleras via ett tids begränsat kontrakt. Det är sådana kontrakt som i sin tur skiljer intraprenader från ”vanliga” driftsenheter. En intraprena d behöver nämligen inte ha mer ansvar och/eller befogenheter än andra. Kontrakt med personer i ledande ställning kan emellertid förekomma utan att det är fråga om intraprenad. Däremot tecknas mycket sällan kontrakt som avser hela verksamheter, vilket är fallet när det gäller intraprenader. Av det följer att intraprenadkon-trakt i de allra fl esta fall fortsätter att gälla även om den som är chef för intraprenaden avslutar sin anställning. Detta har dock visat sig vara problematiskt vid bland a nnat rekrytering av nya chefer (Nilsson, 2011).

EN ANNAN VIKTIG egenskap med intraprenader är att de bildas på frivillig basis. Ibland ”utannonseras” möjlighetern a till att starta intraprenad, vilket innebär att det är fritt bland organisationens befi ntliga verk-samheter att ansöka. I andra fall är det verksamheterna själva som ligge r på beslutsfattarna om att få ”prova på”

Intraprenader utmanar och engagerarIntraprenader har många potentiella för-delar. Det leder bland annat till mer initiativ-tagande personal. Det kan Kent Nilsson vid Luleå tekniska universitet konstatera efter att ha studerat driftsformen.

Resultaten av SIFR:s analyser visar att det fanns skill-nader i erbjudna räntevillkor mellan olika aktörer under åren 2005 till 2010 och att dessa skillnader även varierade en hel del över tid. Under åren 2005 till 2008 minskade den genomsnittliga ränteskillnaden successivt och under 2007 och större delen av 2008, innan fi nanskrisen slog till, var skillnaden marginell. Under och efter fi nans krisen ökade däremot skillnaden på nytt. Förändringen i genom-snittlig ränteskillnad återspeglar väl de marknadsföränd-ringar som också inträffade i och med fi nans krisen.

MARKNADEN för kommunal utlåning före fi nanskri-sen kännetecknades av låga marginaler och relativt hög konkurrens mellan många olika aktörer. Under och strax efter fi nanskrisen lämnade några aktörer mark-naden, konkurrensen minskade och olika fi nansiärers marknadsandel förändrades kraftigt. På fem år minskade bankernas marknadsandel från 69 till 50 procent, medan Kommuninvests andel fördubblades från 18 till 35 pro-cent.

SIFR analyserade även huruvida det förekom en pris-differentiering från långivarnas sida med avseende på kommunernas kreditvärdighet. Resultaten visar att var-ken skillnader i resultat, skattebasens storlek eller skuld-sättning har någon påverkan på kommunens räntevillkor, oavsett vem som är långivare. Hur kommunalt samägda kreditmarknadsbolag, som samordnar hela eller delar av

sina ägares fi nansiering, påverkar villkoren och mark-nadsförutsättningarna för kommunernas upplåning är ett relativt outforskat område i Skandinavien. De fl esta vetenskapliga studier som gjorts på området berör fram-förallt marknaden för kommun obligationer i USA och


FORSKARE SKRIVER

MÅ

NA

DE

NS

FO

RS

KA

RE

KENT NILSSON ✔ Universitetslektor vid Luleå tekniska universitet

driftsformen. Intraprenader kan även bildas i samband med konkurrensutsättning, avregleringar och/eller nedläggningar av offentlig verksamhet. Några kommu-ner har exempelvis låtit sina befi ntliga enheter vara med och konkurrera med privata aktörer om anbud i samband med avregleringar. I de fall där den egna verksamheten vunnit upphandlingen har man ombildats till en intra-prenad. Det fi nns även exempel på en slags beställare-utförare-modell där den offentliga organisationens verk-samheter är fria att köpa in tjänster via privata aktörer eller via dess egen intraprenad. Eftersom intraprenader inte drivs i vinstsyfte kan priserna hållas nere samtidigt som konkurrensen gör att man måste prestera för att inte riskera att bli sysslolös. Den fi nansiella risken ägs dock som tidigare till fullo av den offentliga organisationen.

I DE INTRAPRENADER inom för- och grundskolan som vi har följt under några års tid har en rad positiv a effekte r identifi erats som direkt eller indirekt kan tillskrivas driftsformen. En av de studerade skolorna har bland annat utvecklat nya tjänste- och service-erbjudanden som exempelvis läxhjälp efter skoltid, frukost åt elever som anländer tidigt på morgonen och ”söndagsskola” för elever i behov av extra undervis-ning i samband med nationella prov. Man har även investerat i modern IT-utrustning för undervisning och ljudisolerande möbler för att minska bullret för barn och personal inom förskolan. Detta har möjlig gjorts

av att man har kunna välja bort vissa organisationsgemensamma tjänster och löst dessa själva på ett billigare sätt. Tack vare detta har ekonomiska medel frigjorts som har kunnat läggas direkt på verksamheten. Därtill har man även utvecklat ett större eko-nomiskt ansvarstagande, vilket till stor del har att göra med möjligheten att ackumulera budgetöverskott i så kallade resultatutjämnings fonder. Det har bidragit till att man har börjat dela och återan-vända skolmaterial i större utsträckning än tidigare.

Men det stannar inte där. Personalen har dessutom börjat arbeta utanför ”normal” arbetstid för att därige-nom kunna spara pengar. En arbetsgrupp på en förskola valde exempelvis att utan ersättning putsa fönster under en lördag för att därigenom inte behöva anlita en städ-fi rma. Sådana beteenden är givetvis inte enbart av godo trots att det helt och hållet sker på personalens initiativ.

Till saken hör dock att såväl frisktal som arbetstill-fredsställelse har ökat i de enheter som har ombildats till intraprenader. Förutom detta visar även våra studier att de som arbetar inom intraprenader upplever sig vara

Intraprenader utmanar och engagerar

genomfördes i slutet av 1970- och början av 1980-talet. Resultaten från dessa tidig a studier är svåra att tillämpa på en svensk kontext. SIFR:s studie är därför ett välkom-met bidrag till att bättr e förstå förutsättningarna och villkoren för svensk kommunsektors fi nansiering.

BILD

: ISTOC

KPH

OTO

TEMPO. Andelen korta lån är unikt hög i Sverige jämfört med Danmark och Finland.

1 Kommuninvest ekonomisk förening har idag 275 medlemmar, 267 kommuner och 8 landsting.

2 Jan Schnitzler, doktorand vid SIFR, har författat rapporten. Rapporten i sin helhet fi nns att läsa på http://www.hhs.se/Search/Person/Pages/Per-son.aspx?PersonID=1774.

OLIKA FINANSIÄRERS ANDEL AV KOMMUNSEKTORNS LÅNESKULD 2005–2010

Källa: SCB, Kommuninvest


betydligt mer entreprenöriella jämfört med vad personal och ledning för ”vanliga” enheter (Westerberg, Fältholm & Nilsson, 2011). Detta är ett mycket viktigt syfte med att driva intraprenader som tyvärr många gånger glöms bort när man berättar om vilka fördelar driftsformen har – trots att det ligger i själva ordets natur.

FÖR EN UTOMSTÅENDE förefaller intraprenader vara en synnerligen bra driftsform. Vem vill inte ha bättre verksamhet, till en lägre kostnad, där personalen trivs och mår bra och som dessutom upplever sig vara mer en-treprenöriella än andra? Men det man vinner på en front kan man lätt förlora på en annan. Att utveckla och ut-mana är nämligen inte alltid av godo. Särskilt inte för en stor organisation vars förmåga att vara produktiv bygger på förmågan att standardisera, skapa likriktning och dra nytta av skalfördelar. Väljer exempelvis en intraprenad bort en centraliserad intern tjänst innebär detta dels merarbete för förvaltningsekonomerna efter som de då måste räkna fram kostnaden för just denna tjänst, dels

ökade kostnader för de enheter

som inte kan välja bort tjänsten. I alla fall på kort sikt ef-tersom kakan kommer att fortsätta att vara lika stor men nu är antalet enheter som ska dela på den färre. Det kan lätt leda till osämja inom organisationen och inte minst suboptimering, vilket knappast gynnar organisationen som helhet.

Ett relaterat problem kan även uppstå utav möjlig-heterna att ackumulera budgetöverskott (i de fall detta medges i kontrakten). Det är självfallet alltid bra att ha incitament till besparingar, men det är lätt att glömma bort att i takt med att intraprenader bygger egna kas-savalv minskar också politikernas och tjänstemännens handlingsutrymme att fördela resurser. Organisationens allokativa effektivitet kan därmed minska; det vill säga förmågan att fördela och nyttja tillgängliga resurser på ett sådant sätt att en så omfattande verksamhet som möj-ligt kan bedrivas (Brorström & Siverbo, 2001).

Andra utmaningar handlar om att få personalen att både anamma det entreprenöriella förhållningssättet samtidigt som de förväntas värna om sin egen profession och dess identitet (Fältholm & Nilsson, 2011). Förut-om detta kan driften av intraprenader även medföra att kommuner och landsting kritiseras för att inte behandla sina medlemmar lika. Man kan alltid fråga sig varför en viss utvald skola eller vårdcentral ska tillåtas bedriva sin verksamhet på ett avvikande sätt än alla andra, trots att detta i grunden är positivt.

DET ÄR DESSA utmaningar som vi just nu arbetar med i vårt forskningsprojekt. Så här långt kan vi konstate-

ra att ledning och styrning av intraprenader gynnas av att det fi nns ett tydligt och uttalat syfte med driftsformen. På så sätt undviks många missför-stånd och oenigheter kring vad man får göra/inte göra och varför/varför inte.

Man bör även förbereda HELA organisationen på vad det innebär att ha intraprenader. Ett sätt att göra detta är att utbilda politiker, ledande tjäns-temän och blivande intraprenörer. Genom detta minskar riskerna att intraprenader ska leda till försämringar, snarare än förbättringar. Potentialen fi nns nämligen där. Det gäller bara att plocka fram

den och låta det växa och frodas tillsammans med allt det andra som redan fungerar.

3 Forskningsprojektet sträcker sig fram till och med den sista decembe r år 2014 och bedrivs i nära samarbete med Luleå kom-muns Barn- och utbildningsförvaltning. Inom denna förvaltning fi nns för närvarande åtta intraprenader som utgörs av fyra grundskolor och fyra förskolor.

ReferenserBrorström, B., & Siverbo, S. (2001). Institutioner och individer. Om utveckling i framgångsrika kommuner. Lund: Studentlitteratur.

Fältholm, Y., Nilsson, K. (2011). Entreprenörskap och hybridisering av lärarprofessionen i en intraprenad. Nordiska organisationsstudier, No, 2, sid. 74–93.

Nilsson, K. (2011). Intraprenad ur chefens synvinkel. Papper presen-terat vid Gothenburg Public Management Seminar, 15-16

november 2011.

Westerberg, M., Nilsson, K., & Fältholm, Y. (2011). Using Internal Contracts to Promote Intrapreneur-

ship in the Public School System: Hopeless Half-Measure or Promising Hybrid?. Presenterad vid

The 56th Annual ICSB Conference, Stockholm, juni 2011.

ENTRE-PRENÖR.Påhittiga och kreativa, så uppfattas ofta personalen på skolor drivna i intraprenad-form.

ILLUSTRATION: LASSE WIDLUND


KEF-AKTUELLT

KRETS NR 1Stockholm, Uppsala och Gotlands länCecilia von Sydow Danderyds kommun Kommunledningskontoret Box 66 182 05 Djursholm telefon 08-56891003 [email protected]

KRETS NR 2Södermanlands och Östergötlands län Marie HillmanVadstena kommun592 80 Vadstenatelefon 0143-151 64 [email protected]

KRETS NR 3Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Hallands län Andrea RenbladNässjö kommun571 80 Nässjötelefon [email protected]

KRETS NR 4Skåne och Blekinge länAgneta Sjölund Trelleborgs kommun231 83 Trelleborgtelefon 0410-733 [email protected]

KRETS NR 5Västra Götalands länRoger CardellBorås StadKommunledningskansliet 501 80 BoråsTelefon 033-35 70 [email protected]

KRETS NR 6Värmlands, Örebro och VästmanlandLiselotte NöjdÖrebro kommun Box 30000701 35 Örebrotelefon 019-21 11 [email protected]

KRETS NR 7Dalarnas och Gävleborgs länJörg BassekBorlänge kommun781 81 Borlänge telefon 0243-740 00 [email protected]

KRETS NR 8Västernorrlands och Jämtlands länUlf FryklundSundsvalls kommun851 85 Sundsvalltelefon [email protected]

KRETS NR 9Västerbottens och Norrbottens länIngela Karlsson Jokkmokks kommun962 85 Jokkmokktelefon 0971-172 [email protected]

VÄLKOMMEN ATT KONTAKTA DIN KEF-KRETS!

Styr- & ledningssystem för kommuner Över 60 kommuner arbetar idag i Stratsys. Från Sveriges tre största kommuner Stockholm, Göteborg och Malmö till några av de minsta. Just därför vet vi vilka krav som ställs!

Stratsys omfattar verksamhetsstyrningsprocessens alla delar:

Läs mer på: www.stratsys.se

- Verksamhetsplan - Budget & prognos - Intern kontrollplan - Fullskalig rapporteringsprocess

- Nyckeltal - Beslutsstöd - Webbpublicering - Visualisering av den röda tråden

SSTRATEGISK PLANERING

GENOMFÖRANDERAPPORTERING

ANALYS

VERKSAMHETS- PLANERING

BUDGETERING

■ Kommuninvest räknar med att i fjärde kvartalet kunna erbjuda ett IT-verktyg för kommunernas fi nansförvaltning. Det ska se ut som en VW-bubbla - men gå som en Porsche. Beskrivningen kommer från Kommuninvests utlåningschef Pelle Holmertz.

– Användarvänligt för alla. Men fi nmotorik och prestanda för den som vill ha det.

Verktyget ska kunna ta fram marknadsvärden på lån och ränteswappar men även mer avancerade produkter som swappar med optionalitet.

– Det är inte alla kommuner som har sådana instrument, men vi måste ta höjd för det.

Under våren pågår upphand-lingen, där svenska och utländ-ska leverantörer kan lämna offerter.

En kommuns placeringar och lån styrs av fi nanspolicyn. Pelle Holmertz liknar det vid ett sjökort.

– Det säger var jag får navi-gera. Och då är fi nansverktyget radarn.

IT-verktyget ska göra progno-ser och exempelvis även kunna räkna ut vad det kostar att ta sig ur en viss derivatlösning eller ett lån.

Förhoppningen är att stora pengar kan sparas med bättre underlag. Bara de krediter som ligger hos Kommuninvest uppgick vid senaste årsskiftet till 200 miljarder kronor. Där gör varje räntepunkt (hundradels procent) 20 miljoner kronor per år.

Om en kommun köper tjäns-ten kan den användas även av dess bolag. Kommunen betalar i vilket fall ett enda belopp. Kostnaden för verktyget blir någon del av en räntepunkt på upplåningen, enligt Holmertz.

TEXT: LARS GUNNAR WOLMESJÖ

IT-verktyg för fi nansfolk

Krets nr 2 ÅRSMÖTE DEN 23 APRIL I NORRKÖPING Vi inleder med en konferens om internhyra/interprissättning där ekonomichef Ann-Christin Walméus från Sjöbo kommun presenterar kommunens modell under rubriken Internpris-sättning - en styrfi losofi . Deltar gör också Anders Hellström, Bygg och fastighetsekonomi vid KTH, som går igenom SKL:s skrift om internhyror.

WEBBKOLL. Aktuell information är A och O när det gäller all fi nanshantering..


KRÖNIKAN

Orange är årets färgÅrets accentärg är orange. Precis som färge n på pensionskuverten. Visst skulle det vara skönt att slippa spara så mycket och låta börse n göra jobbet? Men, så fungerar det inte, skriver Kerstin Hessius, vd på 3:e AP-fonden.

På min väg till jobbet passerar jag fl era mode kedjors skyltfönster, de ger mig en bild av vad som gäller just nu. Den accent färg som sticker ut i år är orange. Vid den här tiden på året är det en färg som vi ofta kopplar ihop med pensioner,

för nu på vårkanten dimper det orangea kuvertet från pensionsmyndigheten ned i brevlådan. Som av en till-fällighet är också pensioner på modet i år.

JAG KAN INTE förklara varför orange är årets färg men jag kan förklara varför pensioner är en hett debat-terad fråga just nu. Det beror på att pensionssystemet blivit utsatt för stora påfrestningar under den lågkon-junktur som pågått sedan 2008, det gäller såväl det statliga inkomstpensionssystemet som tjänstepensions-systemet. Det har visat sig att pensionssystemen inte riktigt var så robusta som man hade hoppats och att en del frågor behöver ses över.

I det statliga pensionssystemet är det många bollar i luften: pensionsåldern, beräkningsmetoder, antalet buffert fonder och premiepensionen. När det gälle r tjänste pensionerna har livförsäkringsbolagen allt svårare att leva upp till utställda löften till följd av låga räntor och nya solvensregler. De har därför ökat takten i att förskjuta tjänstepensionssystemet från förmåns-baserat till avgiftsbaserat.

PENSIONSSYSTEMEN är komplexa, det tycker vi alla men frågan är om vi som konsumenter behöver förstå alla komponenter. Det är däremot bra om man har ett hum om sin framtida pension och vad som påverkar den.

”Det orangea kuvertet gör mig bara arg” är en ganska vanlig kommentar jag stöter på. Den som har arbetat länge och haft en hyfsad inkomst har i regel fl era miljo-ner kronor i pensionsrätter men prognosen för pen-sionen visar en låg månadsersättning i förhållande till nuvarande inkomst. Det är kanske det som upprör, att man inte förstår prognosen för vad man ska få i pension.

Vi skulle nog inte bli lika besvikna om vi hade bättre insikt om vad pensioner egentligen handlar om, nämligen att vi skjuter upp en del av vår lön på framti-den. Mycket förenklat kan man säga att om jag skjuter upp 20 procent av min inkomst i de 40 år jag arbetar och jag räknar med att vara pensionär i 20 år, så räcker pengarna till att ge mig 40 procent av min lön i pension. Detta under antagandet att värdet på mina pensionsav-sättningar stiger i ungefär samma takt som min lön.

PENSIONER HANDLAR i grunden om hur mycket vi sätter av och hur länge pengarna ska räcka, inte i första hand om hur väl vi lyckas förvalta avsättningarna. Ändå är det ofta utvecklingen på börsen som är i fokus i råd-givning och diskussioner kring varför pensionerna blir vad de blir. Och vi låter oss lätt förledas eftersom det skulle vara rätt skönt att slippa spara så mycket och låta börsen göra jobbet istället.

Men, hur skulle det gå till i praktiken? Antag att jag skulle minska min pensionsavsättning från 20 procent till 15 procent av min lön. Vilken börstillväxt skulle det då krävas för att få 40 procent av min inkomst i pension som i exemplet ovan? Avkastningen på mina pensions-avsättningar skulle behöva stiga med 25 procent om året för att kompensera för den lägre avsättningen. Det är en helt orealistisk långsiktig avkastning på börsen.

När det gäller pensioner så måste vi vara realistiska, ju mer och ju längre vi sparar desto högre blir vår pen-sion. Det är bara att gilla årets färg, orange alltså.

GÄ

ST

KR

ÖN

IKÖ

RE

N

KERSTIN

HESSIUS

■ Vd på 3:e AP-fonden.

Tidigare har hon bland

annat verkat som vd för

Stockholmsbörsen och

vice riksbankschef.

”Pensionssystemen är komplexa, det tycke r vi alla men frågan är om vi som konsumente r behöver förstå alla kompo-nenter. Det är däremot bra om man har ett hum om sin framtida pension och vad som påverkar den..”

Vill du förenkla ditt budgetarbete? Har du flera olika Excel dokument i omlopp inför budgeten?

Plågas du med flera reviderade budgetversioner?

Har du svårt att hålla ihop alla förvaltningarna?

Du håller dig med en källa fast du har flera rapportörer. Du kan skapa och skicka ut en mall för alla förvaltningar och avdelningar. Mallens innehåll visar rätt innehåll för respektive förvaltning och avdelning. Säkerheten styrs med hjälp av rapportörens organisatoriska tillhörighet. Utskick och inrapporteringen kan automatiseras och du följer en förutbestämd tidplan. Du kan ha flera steg med godkännande och revidering om så önskas. Varje delbudget konsolideras till en gemensam för hela kommunen automatiskt.

Du uppnår ett effektivt och stressfritt budgetarbete med Prophix.

Se hur du kan komma igång med Prophix redan idag.

Kontakta David Österlindh, [email protected], tel 0733-51 48 24 på Sigma IT & Management redan idag, så berättar vi mer om hur du kan förenkla ditt budgetarbete.

Det finns ett betydligt enklare sätt.

Prophix Software är en av de ledande utvecklarna av lösningar för att automatisera finansiella processer så som budgetering, planering, rapportering, analys och resultatstyrning för mellan-stora och stora företag. Tusentals ekonomichefer runt om i världen använder Prophix för att höja förmågan och komma till bättre insikt inom resultatstyrning inom sin verksamhet. Prophix och dess partners levererar högt värde genom att kombinera god funktionalitet, låg total ägandekostnad och snabbaste implementationstid i sin klass.

Sigma är en långsiktig affärspartner inom informationsteknologi och består av 1 500 engagerade och kunniga medarbetare i nio länder. Sigma är noterat på Nasdaq OMX Stockholm Small Caplista och bedriver verksamheten inom de två affärsområdena Informationslogistik och IT & Management.

Annons Prophix5.indd 1 2013-03-19 12:55:09

Posttidning BKommunal EkonomiBox 204801 03 Gävle

VERKSAMHETSPLAN

$

EKONOMI VÅRD & OMSORGPERSONALSKOLA BUDGET & PROGNOS

Hypergene® KOMMUNBeslutsstöd för kommunal verksamhetsstyrning

www.hypergene.se/kommun

– Hos oss var det tidigare svårt att få en helhetsbild av vår verksamhet. Vi saknade en ge-

mensam världsbild och det försvårade dialogen mellan förvaltningarna och kommunledningen,

säger Ulf Svensson, biträdande kommunchef, Värnamo kommun.

Det här kom fram när kommunen frågade sina chefer vad de behövde för att verksamhetsstyr-

ningen skulle bli effektivare. För att komma åt verksamhetsinformation var organisationen bero-

ende av ett fåtal experter på olika specialsystem. Beslutsunderlagen upplevdes som otill-

räckliga samtidigt som cheferna inte riktigt litade på dessa. De ville också få mer tid över för analys.

I dag är sItuatIonen annorlunda. Med Hypergene® KOMMUN har kommunen fått en lösning

som försörjer hela organisationen med viktig verksamhetsinformation.

– Cirka 500 medarbetare har fått ett förbättrat stöd. Alla förvaltningar använder verktyget

för att rapportera in och följa upp hur vi ligger till mot våra mål, säger Ulf Svensson.

Nu finns allt samlat på ett ställe. Behovet av att gå in i olika specialsystem har minskat.

– Överskådligheten har hjälpt oss att upptäcka samband vi tidigare inte kunnat se.

Lösningen underlättar jämförelser och bidrar till en gemensam verklighetsbild.

– Det har blivit mindre resurskrävande att sammanställa information. Vi har fått mer tid

över till att göra analyser. En annan viktig vinst är att vi betydligt snabbare nu kan serva

politiker och överordnade chefer med de sammanställningar och rapporter som de begär.

Hypergene® beslutsstöd gör det enkelt för användarna genom att samla all information på ett

ställe. Det räcker med ett system för:

Strategisk styrning

Budget & prognos

Rapportering & uppföljning

u

u

u

En gemensam bild av verksamheten.Värnamo kommun

Hypergene_annons_13 april.indd 1 2013-03-06 13:46

Documents

TEMA: FINANSER RÄTT KURS I BLEKINGE GULDLÄGE · 2017-02-05 · kommunalekonomer, utan också för media och allmänhet. Debat-ten tar aldrig slut om hur tillgångar ska förvaltas,