Statsbudgeten och de offentliga finanserna...Prognosansvarig Statsbudgetens inkomster och offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71 Utgifter 1. Rikets styrelse Robert

ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 1ESV 2010:16

PrognosStatsbudgeten och de offentliga finanserna

Juni 2010

ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010

Budgetprognos Analys och tabeller kan laddas ner som PDF från www.esv.se. Även detaljerade tabeller till prognosen och tidigare prognoser finns att tillgå via webbplatsen i olika format. Publikationen kan också kostnadsfritt tillhandahållas i tryckt format i enstaka exemplar, eller genom prenumeration. Intresse för prenumeration går att anmäla till Marie Hellman, e-post: [email protected]

Beställningar kan även göras via:Ekonomistyrningsverket, PublikationsserviceBox 45316, 104 30 [email protected]: 08-690 45 10

Datum: 2010-06-11Dnr: 59-321/2010ISBN: 978-91-7249-309-4Layout: Marie Hellman och Britt-Marie Willis, ESVOmslag: Matton Collection BalticTryckeri: AB Danagårds Grafiska, Ödeshög

ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 3

Förord

Ekonomistyrningsverket (ESV) gör oberoende prognoser och analyser av statsbudgeten och de of-fentliga finanserna. Nuvarande prognos sträcker sig fram till 2014.

ESV:s prognoser ska fungera som besluts- och diskussionsunderlag för finanspolitiken och utgår därför från fattade beslut och lagförslag, samt i vissa fall aviseringar, från regering och riksdag. Förslag och aviseringar måste vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna. Prognoserna används bland annat för att identifiera avvikelser från finanspolitiska mål i ett tidigt skede.

Prognosen för de offentliga finanserna baserar sig på ESV:s bedömning av den makroekonomiska utvecklingen. Ekonomisk rapportering från statliga myndigheter är också en viktig utgångspunkt för beräkningarna. Prognosen beaktar månadsutfall för statsbudgeten till och med april och beräkningarna slutfördes den 4 juni 2010.

På ESV:s hemsida, www.esv.se, finns ytterligare siffer-underlag samt information om ESV:s prognosmetoder.

Mats Wikström Tf. generaldirektör

innehåll


KontaktpersonerPrognos Statsbudgeten och de offentliga finanserna produceras av Avdelningen Analys och prognoser. I redaktionen för denna budgetprognos ingår Patrik Andreasson, redaktör, 08-690 44 56, Karin Edlund, 08-690 45 67 och Anna Larsson, 08-690 43 02. Redaktionen är i första hand behjälplig med övergripande frågor.

Prognosansvarig Statsbudgetens utgifter, ålderspen-

sionssystemet och statsbudgeten som helhet Kristina Ström Olsson 08-690 45 20

Prognosansvarig Statsbudgetens inkomster och

offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71

Utgifter 1. Rikets styrelse Robert Boström 08-690 44 14 2. Samhällsekonomi och finansförvaltning Anna Larsson 08-690 43 02 3. Skatt, tull och exekution Tina Granath 08-690 45 85 4. Rättsväsendet Tina Granath 08-690 45 85 5. Internationell samverkan Margareta Nöjd 08-690 44 53 6. Försvar och samhällets krisberedskap Margareta Nöjd 08-690 44 53 7. Internationellt bistånd Margareta Nöjd 08-690 44 53 8. Migration Karin Edlund 08-690 45 67 9. Hälsovård, sjukvård och social omsorg Stefan Gehlin 08-690 45 4310. Ekonomisk trygghet vid sjukdom och handikapp Sofia Nilsson 08-690 43 4111. Ekonomisk trygghet vid ålderdom Sofia Nilsson 08-690 43 4112. Ekonomisk trygghet för familjer och barn Karin Edlund 08-690 45 6713. Integration och jämställdhet Tomas Skytesvall 08-690 44 4814. Arbetsmarknad och arbetsliv Tomas Skytesvall 08-690 44 4815. Studiestöd Alexandra Leonhard 08-690 43 7616. Utbildning och universitetsforskning Alexandra Leonhard 08-690 43 7617. Kultur, medier, trossamfund och fritid Stefan Gehlin 08-690 45 4318. Samhällsplanering, bostadsförsörjning m.m. Tina Granath 08-690 45 8519. Regional tillväxt Sofia Nilsson 08-690 43 4120. Allmän miljö- och naturvård Patrik Andreasson 08-690 44 5621. Energi Karin Edlund 08-690 45 6722. Kommunikationer Margareta Nöjd 08-690 44 5323. Areella näringar, landsbygd och livsmedel Tina Granath 08-690 45 8524. Näringsliv Svante Hellman 08-690 43 1525. Allmänna bidrag till kommuner Tina Granath 08-690 45 8526. Statsskuldsräntor m.m. Svante Hellman 08-690 43 1527. Avgiften till Europeiska gemenskapen Karin Edlund 08-690 45 67 Kassamässig korrigering Margareta Nöjd 08-690 44 53 RGK:s nettoutlåning Svante Hellman 08-690 43 15

InkomsterDirekta skatter på arbete Robert Boström 08-690 44 14Direkta skatter på arbete, kapitalskatter hushåll Anna Larsson 08-690 43 02Företagsskatter och återbetalningar av lån Alexandra Leonhard 08-690 43 76Indirekta skatter på arbete Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88Fastighetsskatt, stämpelskatt, energiskatter och finansieringsavgift Björn Andersson 08-690 44 01Mervärdesskatt, punktskatter, försäljning och utdelningar Patrik Andreasson 08-690 44 56Kommunala utjämningsavgifter Tina Granath 08-690 45 85Skattenedsättningar Tomas Skytesvall 08-690 44 48Bidrag från EU Tina Granath 08-690 45 85Kalkylmässiga inkomster Sofia Nilsson 08-690 43 41

Kommunsektorns finanser Anders Brunstedt 08-690 43 12

Ålderspensionssystemets finanser Sofia Nilsson 08-690 43 41

Makroekonomisk utveckling Ann-Sofie Öberg 08-690 43 88

Avdelningen analys och prognoser e-post: [email protected], [email protected]

innehåll


Innehåll

Sammanfattning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 9

Den makroekonomiska utvecklingen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _11

Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _19

Statens finanser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _21Oförändrad statsskuld men minskande skuldkvot _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 27

Den kommunala sektorns finanser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _29

Ålderspensionssystemets finanser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _33

De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _35Allt starkare sparande i den offentliga sektorn framöver _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 35

Uppföljning av överskottsmålet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 36

Finanspolitikens inriktning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 38

Uppföljning av utgiftstaket _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 40

Statsbudgetens utgifter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _41Fortsatt lågt inflöde och högt utflöde till och från sjukförsäkringssystemet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 44

Högre utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkringen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 45

Arbetsmarknadsutgifterna sjunker successivt från 2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 45

Andelen försörjda i trygghetssystemen minskar kraftigt 2011–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 48

Infrastrukturinvesteringar _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 49

Lägsta statsskuldsräntorna på 30 år, men de stiger markant framöver _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 49

Riksgäldens nettoutlåning har stor betydelse för budgetsaldot _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 50

Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _53Skatt på arbete ökar med 3,4 procent per år 2010–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 54

Hushållens kapitalskatter ökar kraftigt 2010–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 56

Företagsskatten fortsätter att växa _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 59

Skatt på konsumtion och insatsvaror _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 60

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt ökar kraftigt under prognosperioden _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 62

Statens aktieutdelningar minskar i år _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 63

Riksbanken levererar in 5,8 miljarder kronor till statsbudgeten _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 64

Appendix _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _65

Förteckning över faktarutorHur de offentliga finanserna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 16

Konsekvenser av oförändrade regler _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 22

Kriser nu och då _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 24

Budgetsaldo och finansiellt sparande – samma pengar, men olika redovisningssystem _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 27

Olika skuldbegrepp _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 28

Automatisk balansering _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 34

Utvärdering av överskottsmålet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 36

Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 38

Riksgäldens nettoutlåning – en speciell post på utgiftssidan _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 50

Så påverkar Riksgäldens nettoutlåning budgetsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella

sparandet i staten _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 52

Pensionärerna kompenseras med ytterligare förstärkt grundavdrag 2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 55

innehåll


innehåll


FigurförteckningFigur 1. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 11

Figur 2. Hushållens konfidensindikator _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 12

Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 13

Figur 4. Arbetslöshet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 14

Figur 5. Inflationen enligt KPI och KPIF _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 15

Figur 6. Faktiskt och underliggande saldo _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 22

Figur 7. Underliggande budgetsaldo och finansiellt sparande i staten _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 22

Figur 8. Bidrag till nominell förändring av underliggande budgetsaldo _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 23

Figur 9. Bidrag till förändring av underliggande saldo i relation till BNP _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 25

Figur 10. Underliggande inkomster och utgifter i staten _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 26

Figur 11. Skillnader mellan saldo och sparande kommande år _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 26

Figur 12. Statsskuld och skuldkvot _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 27

Figur 13. Finansiellt sparande i kommunsektorn _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 29

Figur 14. Det kommunala skatteunderlaget och lönesumman _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 30

Figur 15. Skatte- och totala inkomster i kommunsektorn, fasta priser _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 30

Figur 16. Utgifter i kommuner och landsting _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 31

Figur 17. Finansiellt sparande och resultat _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 32

TabellförteckningTabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 9

Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 10

Tabell 3. Försörjningsbalansen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 12

Tabell 4. Nyckeltal för arbetsmarknaden _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 13

Tabell 5. Löner och priser samt reporänta _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 15

Tabell 6. Diverse nyckeltal _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 17

Tabell 7. Statens finanser i sammandrag _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 21

Tabell 8. Inkomster och utgifter i kommunal sektor _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 32

Tabell 9. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 33

Tabell 10. Det finansiella sparandet i offentlig sektor _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 35

Tabell 11. Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet 36

Tabell 12. Olika mått på finanspolitikens inriktning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 39

Tabell 13. Uppföljning takbegränsade utgifter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 40

Tabell 14. Statsbudgetens utgifter m.m 2009–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 42

Tabell 15. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 43

Tabell 16. Antal personer som väntas utförsäkras från sjukförsäkringen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 44

Tabell 17. Arbetsmarknadsutgifter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 45

Tabell 18. Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 46

Tabell 19. Revidering av skatteintäkter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 54

Tabell 20. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2008-2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 57

Tabell 21. Intäkter från energi- och koldioxidskatt _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 62

Totalt grundavdrag utan respektive med pensionärernas grundavdragsförstärkning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 55

Hushållens totala kapitalskatt _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 56

Skattebaser för statens momsintäkter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 62

Engångseffekter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 78

Förändring av anslagsbehållningar _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 80

innehåll


innehåll


AppendixAppendix 1. Känslighetsberäkningar 2010 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 66

Appendix 2. Volymer 2009–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 67

Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m. 2009–2014, jämförelse med föregående prognos _ _ _ _ _ _ 68

Appendix 4. Realfördelade utgifter 2009–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 69

Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2008–2014,

jämförelse med föregående prognos _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 70

Appendix 6. Skattebasernas utveckling _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 72

Appendix 7. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2005–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 73

Appendix 8. Finansiellt sparande i staten 2008–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 74

Appendix 9. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2009–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 75

Appendix 10. Infrastrukturinvesteringar 2000–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 77

Appendix 11. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo 2009–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ 78

Appendix 12. Förändring av anslagsbehållningar 2009–2011 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 80

Appendix 13. Statsbudgetens utfall för 2009 och utfall/prognos för 2010 per månad _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 81

Appendix 14. Prognosförändring för 2010 i relation till månadsavvikelserna i mars och april _ _ _ _ _ _ 83

Appendix 15. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 84

Appendix 16. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2014 _ _ _ 85

Appendix 17. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2000–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 85

Appendix 18. Beräkningsförutsättningar 2009–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 86

Figur 18. Finansiellt sparande för ålderspensionssystemet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 33

Figur 19. Pensionssystemets utgifter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 34

Figur 20. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 35

Figur 21. Det genomsnittsliga finansiella sparandet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 37

Figur 22. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 37

Figur 23. Automatiska stabilisatorer och aktiv finanspolitik – effekten på den offentliga sektorns

finansiella sparande _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 38

Figur 24. Konjunkturjusterat sparande för den offentliga sektorns delsektorer _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 39

Figur 25. Finanspolitik och penningpolitik _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 40

Figur 26. Statsbudgetens totala utgifter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 41

Figur 27. Utgifter för sjukförsäkringen _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 44

Figur 28. Öppet arbetslösa och öppet arbetslösa med ersättning _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 46

Figur 29. Reviderade prognoser för arbetsmarknadsområdet _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 48

Figur 30. Andel av befolkningen inom olika trygghetssystem _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 48

Figur 31. Räntor på statsskulden 1998–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 49

Figur 32. Fördelning på olika skatteslag i offentlig sektor 2010 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 53

Figur 33. Skattebasernas bidrag till offentliga sektorns skatteintäkter _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 53

Figur 34. Statens skatteintäkter, förändring i nivå 2014 jämfört med 2009 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 54

Figur 35. De största skattebaserna för hushållens totala kapitalskatt fördelad på över- och

underskott av kapital _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 56

Figur 36. Företagsskattens utveckling _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 59

Figur 37. Intäkter av mervärdesskatt _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 61

Figur 38. Utveckling för tre olika varugrupper _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 61

Figur 39. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 62

Figur 40. Energi- och koldioxidskatternas utveckling _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 63

Figur 41. Inkomster av statens aktier 1995–2014 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 63


sammanfattning



sammanfattning


Sammanfattning

8,9 procent i år till 6,5 procent 2014.Statsbudgetens saldo och statens finansiella spa-

rande ökar årligen med i genomsnitt 35 miljarder kronor 2011–2014. Denna starka utveckling är dels en effekt av återhämtningen i konjunkturen vilket ökar de konjunkturberoende skatteintäkterna och minskar de arbetslöshetsrelaterade utgifterna, dels en effekt av tidigare beslutade regeländringar på sjukförsäkrings-området. Därtill stärks finanserna av att skatteintäkterna växer i takt med tillväxten i ekonomin medan utgifterna minskar som andel av BNP givet det regelverk som finns för uppräkning av de statliga utgifterna.

Uppföljning av de budgetpolitiska målen: − Marginalen till utgiftstaket är god. Den bedöms vara tillräckligt stor för att täcka in normal osäkerhet under samtliga prognosår.

− Den offentliga sektorns finansiella sparande bedöms i huvudsak vara i linje med över-

Det ser allt ljusare ut för svensk ekonomi, statsbud-geten och de offentliga finanserna. Underskottet i statsbudgeten i år ser ut att bli 29 miljarder kronor, vilket är mindre än tidigare beräknat. Framöver väntas skatteintäkterna stiga i takt med tillväxten i ekonomin medan utgifterna ökar betydligt långsam-mare. Detta ger överskott på statsbudgeten och i de offentliga finanserna från 2012. Överskottet blir allt större under senare delen av prognosperioden. Statsskulden i relation till BNP sjunker under hela prognosperioden och når som lägst 25 procent, vilket är den lägsta nivån sedan mitten av 1970-talet.

Återhämtningen i den svenska ekonomin har kom-mit igång ordentligt. Första kvartalet i år steg BNP med 1,5 procent jämfört med föregående kvartal. Konjunkturutsikterna är ljusa och BNP-tillväxten väntas uppgå till drygt 3 procent per år 2010–2014. Sysselsättningen ökar och arbetslösheten sjunker från

Tabell 1. Statsbudgeten och de offentliga finanserna

Sammanfattande nyckeltal

Utfall Prognos Diff. från VÅP

Miljarder kronor (om inget annat anges) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

Statsbudgetens saldo -176 -29 -7 5 63 104 33 0 -13 -6 -5

Engångseffekter på statsbudgeten -105 9 3 2 2 2

Underliggande budgetsaldo -71 -38 -11 4 61 102

Takbegränsade utgifter 965 986 991 999 1016 1037 -9 -10 -4 -5 -2

varav Ålderspensionssystemet 220 223 225 236 252 264 0 -1 -1 -2 -7

Marginal till utgiftstaket1 24 38 63 75 68 57 9 10 4 5 2

Finansiellt sparande i offentlig sektor, % av BNP -1,0 -0,6 -0,5 0,7 1,9 2,8 1,5 0,5 0,3 0,6 0,6

Konjunkturjusterat offentligfinansiellt sparande 1,0 0,5 0,7 1,2 1,6 2,1

Finansiellt sparande i staten, % av BNP -1,0 -1,3 -0,8 0,4 1,9 2,8 1,0 0,2 0,1 0,5 0,5

Finansiellt sparande i kommunsektorn,

% av BNP -0,2 0,4 -0,1 -0,1 -0,2 -0,3 0,3 0,1 0,0 -0,1 -0,3

Finansiellt sparande i ålderspensions-

systemet, % av BNP 0,2 0,3 0,4 0,3 0,2 0,2 0,3 0,1 0,1 0,2 0,3

Statsskuld, % av BNP 37,0 35,8 33,9 32,2 28,8 24,8 -0,8 -0,9 -0,6 -0,6 -0,5

VÅP = 2010 års ekonomiska vårproposition.1 För 2013 och 2014 avses bedömda utgiftstak enl. vårpropositionen.

sammanfattning


den makroekonomiska utvecklingen


skottsmålet under prognosperioden. En förut-sättning, bland flera, för att prognosen ska bli verklighet är att den finanspolitiska inriktning, som följer av hittills fattade beslut, bibehålls.

− Balanskravet för kommunsektorn är inom räckhåll förutsatt att de kommunala utgifterna inte ökar mer än vad den demografiska utveck-lingen motiverar.

ESV:s prognos utgår från att skuldkrisen som berör flera länder i Europa löses på ett sätt som inte medför allvarliga problem för svensk ekonomi. Den pågående skuldkrisen utgör emellertid en risk som kan innebära att tillväxten och de offentliga finanserna blir betydligt sämre än vad som prognostiseras.

Jämfört med regeringens bedömning i vårpropositionen och ESV:s föregående prognosESV har en mer optimistisk prognos för de offentliga finanserna som helhet än den regeringen presenterade i vårpropositionen. ESV ser även ljusare på utvecklingen

för statsbudgetens saldo om man justerar för att reger-ingens beräkningar inkluderar aktieförsäljningar om 25 miljarder kronor årligen. Några sådana försäljningsin-komster har inte medräknats i ESV:s prognos1. Den mer optimistiska prognosen har inte enbart sin bakgrund i en mer positiv syn på den makroekonomiska utvecklingen. ESV har högre prognoser avseende exempelvis kapital-skatter och mervärdesskatt, vilket snarare förklaras av att ESV gör en annan bedömning av sambandet mellan skatt och skattebas än en annorlunda bedömning av själva skattebasen.

Jämfört med ESV:s prognos i mars bedöms den statsfinansiella utvecklingen 2010 nu bli starkare. Såväl lönesumman som hushållens konsumtion har reviderats upp 2010 vilket ger högre skatteintäkter. Samtidigt har utgifterna relaterade till arbetslösheten justerats ned. Statsbudgetens saldo påverkas därtill positivt av att statsskuldsräntorna och Riksgäldens nettoutlåning blir lägre än tidigare väntat i år. Det finansiella sparandet i kommunsektorn och i ålderspensionssystemet bedöms bli något svagare 2010 än vad som bedömdes i mars.

1 Se avsnittet Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen.

Tabell 2. Sammanfattning av statsbudgeten

Utfall Prognos Diff. från VÅP

Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

Totala inkomster 710 767 799 811 867 917 15 -10 -14 -7 6

Skatteintäkter 731 769 785 826 878 927 26 8 10 24 34

Periodiseringar -25 -5 13 -12 -8 -4 -9 6 3 -3 -1

Övriga inkomster 4 3 1 -2 -3 -6 -1 -25 -28 -27 -28

varav Försäljning av egendom 0 0 0 0 0 0 0 -25 -25 -25 -25

Totala utgifter 886 797 807 806 805 813 -18 -10 -2 0 10

Utgiftsområden exkl. uo26 745 764 766 763 764 773 -9 -9 -3 -2 5

Uo 26 Statsskuldsräntor m.m. 36 15 29 39 40 39 -8 -2 2 3 6

Kassamässig korrigering 0 1 22 0 1 0 0 1 0 0 0

Riksgäldskontorets nettoutlåning 105 17 -11 4 0 1 -1 0 -1 -1 0

Statsbudgetens saldo -176 -29 -7 5 63 104 33 0 -13 -6 -5

VÅP = 2010 års ekonomiska vårproposition.

sammanfattning




Återhämtningen tar fart – men orosmoln på vägen Återhämtningen i den svenska ekonomin har kom-mit igång ordentligt. Första kvartalet i år steg BNP med 1,5 procent jämfört med föregående kvartal2. Konjunkturutsikterna är ljusa med en återhämtning i den internationella ekonomin, starka indikatorer och goda förutsättningar för en stark inhemsk tillväxt. I Sverige har hushållen ett högt sparande och de är optimistiska om framtiden. Företagen signalerar ökad orderingång och produktionsplanerna är starka. Utsikterna på arbetsmarknaden har också ljusnat, även om arbetslösheten fortfarande är hög. BNP-tillväxten väntas uppgå till drygt 3 procent per år 2010–2014. Inledningsvis är det framför allt hushål-lens konsumtion som driver tillväxten. Ett omslag i lagerinvesteringarna ger också ett stort bidrag till tillväxten i år. Till följd av den låga produktionsnivån i utgångsläget väntas BNP kunna öka snabbare än en trendmässig tillväxt under flera år och ekonomin beräknas nå fullt resursutnyttjande först 2014. Den ökade aktiviteten i ekonomin leder till att efterfrå-gan på arbetskraft stiger och sysselsättningen väntas öka med 12 000 personer redan i år. Arbetslösheten toppar på 8,9 procent 2010 för att därefter falla till 6,5 procent 2014.

Det globala finansiella systemet står dock inte på fast mark. Utgången av skuldkrisen i Europa är ännu oviss. Därtill kan kommande åtstramningar av finans- och penningpolitiken världen över få större reala effekter än väntat. Således finns det en risk att tillväxten blir betydligt lägre både i år och nästa år. Samtidigt finns möjligheten att den globala återhämt-ningen går snabbare än väntat och att tillväxten blir högre än prognostiserats.

2 Säsongrensat och kalenderkorrigerat.

Den makroekonomiska utvecklingen

Figur 1. Bidrag till BNP-tillväxten från olika komponenter

-8

-6

-4

-2

0

2

4

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

-8

-6

-4

-2

0

2

4

Hushållens konsumtion Offentlig konsumtion

Investeringar Lager

Utrikeshandeln

Procentenheter Procentenheter

Ökad global efterfrågan drar upp exportenDen svenska exportindustrin drabbades hårt av den globala recessionen och exporten var låg under hela förra året. Nu har den dock börjat stiga igen och olika indikatorer pekar på att den fortsätter att växa. Den globala efterfrågan har vänt uppåt och order-ingången har stärkts. Produktionsplanerna är också optimistiska. Exporten väntas därmed stiga relativt snabbt de kommande åren. I ett historiskt perspektiv är dock inte uppgången så stark mot bakgrund av den kraftiga nedgång som har varit. Det beror bland annat på en svag återhämtning i viktiga exportländer i Europa.

Importen minskade också kraftigt förra året i sam-band med att såväl export som inhemsk efterfrågan avtog. Den kraftiga avvecklingen av lagren var en förklaring till den svaga importen. Den svaga kronan bidrog sannolikt också till att dämpa importen. De senaste kvartalen har dock importen ökat förhållan-devis mycket. När efterfrågan på importerade varor och tjänster stiger och kronan stärks väntas importen växa snabbare. Lageravvecklingen som präglade förra året verkar också i stort sett vara avslutad, vilket leder till ett ökat behov av att importera varor framöver.

ekonomistyrningsverket, 11 juni 201012 ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010


Tabell 3. Försörjningsbalansen

Procentuell för-ändring:

Utfall Prognos2009 2010 2011 2012 2013 2014

Hushållens konsumtion -0,8 2,8 2,6 3,1 3,6 3,2

Offentlig konsumtion 1,7 1,1 0,4 -0,4 0,1 0,2

Fasta investeringar -16,0 0,2 7,5 8,8 7,6 4,9

Lager1 -1,5 1,2 0,3 0,1 0,1 0,0

Export -12,4 7,0 6,8 6,3 6,2 5,5

Import -13,2 7,6 7,6 6,9 6,9 6,1

BNP -5,1 3,2 3,1 3,2 3,4 2,7

BNP, kalenderkorrigerad -5,0 2,9 3,1 3,6 3,4 2,81 Lagerinvesteringarna är uttryckta som bidrag till

BNP-tillväxten, i procentenheter.

Stark framtidstro bland hushållen lyfter konsumtionenHushållens konsumtion ökade kraftigt första kvar-talet i år. Det är framför allt hushållens starka fram-tidstro som ger avtryck i uppgången. Hushållens disponibla inkomster utvecklades relativt svagt förra året och väntas göra det även i år. Hushållen har dock en hög sparkvot i utgångsläget och arbetsmarknaden förbättras nu allt mer, vilket är viktiga förutsätt-ningar för ökad konsumtion. Hushållens sparkvot är visserligen betydligt lägre nu än tidigare beräknat, enligt de reviderade nationalräkenskaperna3. I ett historiskt perspektiv är dock sparandet fortfarande högt. Även utvecklingen av hushållens disponibla inkomster 2009 är enligt de nya uppgifterna väsent-ligt svagare än tidigare. Därmed är utgångsläget för hushållen annorlunda än vad som tidigare varit känt. Men grundläggande faktorer såsom hushål-lens sparkvot samt hushållens framtidstro är oftast viktigare faktorer för konsumtionsutvecklingen än kortsiktiga svängningar i hushållens inkomster, även om utvecklingen av disponibelinkomsterna givetvis påverkar konsumtionen på lång sikt. Konsumtionen väntas stiga med i genomsnitt drygt 3 procent per år, vilket är högre än ett historiskt genomsnitt.

3 SCB gör med jämna mellanrum en översyn av Nationalräkenskaperna och kan då göra en större revidering av hela Nationalräkenskapssystemet. En sådan revidering publicerades den 6 maj 2010.

Figur 2. Hushållens konfidensindikatorMånadsvärden

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010

-30

-20

-10

0

10

20

30

40

Nettotal Nettotal

Anm. : Hushållens konfidensindikator är en sammanfatt-

ning av stämningsläget hos hushållen enligt Konjunktur-

institutets konjunkturbarometer.

Investeringarna stiger redan i årIndustriföretagen räknar med att öka investeringarna redan i år, enligt SCB:s senaste investeringsenkät. Det gör även företagen inom flera tjänstebranscher. Företagen har en tendens att överskatta investerings-behovet i början på året men i inledningen på en konjunkturuppgång har de tidigare underskattat investeringsbehovet. Trots ett lågt kapacitetsut-nyttjande räknar vi därför med att investeringarna ökar marginellt i år. Bostadsinvesteringarna väntas dock stiga relativt mycket i år eftersom efterfrågan på bostäder har börjat öka. Den senaste statistiken visar också att antalet påbörjade bostäder har ökat kraftigt. En del av de projekt som avbröts eller sköts på framtiden under krisen väntas också återupptas eftersom bostadsbyggandet inte längre hämmas av kreditproblem och höga räntor. Skatteavdrag för ar-betskostnader vid renovering och tillbyggnad bidrar dessutom till att öka bostadsinvesteringarna. Åren 2011–2014 sker en kraftig återhämtning i investe-ringarna då de väntas stiga med 6–9 procent per år.

Lagerinvesteringarna minskade kraftigt förra året. De negativa lagerinvesteringarna bidrog med 1,5 procentenheter till försvagningen av BNP på 5,1 procent. Det första kvartalet i år var lagerinves-teringarna betydligt mindre negativa än under 2009 och behovet av att minska lagren är sannolikt mindre i år än förra året. I samband med att efterfrågan stiger

ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 ekonomistyrningsverket, 11 juni 2010 13


blir det därmed en omsvängning i lagerbidraget. Förändringen i lagerinvesteringarna 2010 bidrar till att höja BNP med 1,2 procentenheter.

Oväntat tidig uppgång i sysselsättningenSysselsättningen har stigit de senaste månaderna, vilket är oväntat tidigt mot bakgrund av att tillväxten inte har ökat så mycket ännu och resursutnyttjandet är lågt. Produktiviteten i ekonomin har fallit kraftigt de två senaste åren, vilket innebär att det borde fin-nas potential att öka produktionen ett tag framöver utan att öka antalet sysselsatta. De framåtblickande indikatorerna pekar på en fortsatt ökning av sys-selsättningen. Antalet varsel om uppsägning har minskat kraftigt och ligger nu på en mer normal nivå. Antalet nyanmälda lediga platser har stigit de senaste månaderna. Företagens anställningsplaner visar också på en ökad sysselsättning framöver. Sysselsättningen väntas därmed fortsätta öka under 2010. Mätt som årsgenomsnitt blir dock ökningen svag i år. Åren 2011–2014 ökar den med i genomsnitt cirka en procent per år, vilket innebär att sysselsätt-ningsgraden, det vill säga antalet sysselsatta som andel av befolkningen, stiger.

Figur 3. Antalet sysselsatta och sysselsättningsgrad

4 100

4 200

4 300

4 400

4 500

4 600

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

72

73

74

75

76

77

Antal syselsatta Sysselsättningsgrad

Tusental Procent av befolkningen

Förra året minskade medelarbetstiden, när antalet arbetade timmar föll något mer än antalet syssel-satta. Detta är ett normalt mönster i en konjunk-turnedgång, bland annat eftersom övertidsarbete i regel minskar. Medelarbetstiden minskade också i viss mån till följd av att flera industrier tillfälligt införde förkortad arbetsvecka samt att temporära produktionsstopp förekom. En minskad sjukfrånvaro hade dock en viss motverkande effekt. År 2010 väntas

medelarbetstiden stiga till följd av att aktiviteten i ekonomin ökar. Sjukfrånvaron fortsätter att minska, bland annat till följd av att många kommer att utför-säkras från sjukpenningen4. Den minskade sjukfrån-varon bidrar även i år till att öka medelarbetstiden. Åren 2011–2014 väntas medelarbetstiden vara i det närmaste oförändrad.

Tabell 4. Nyckeltal för arbetsmarknaden Kalenderkorrigerade värden

Procentuell förändring om ej annat anges:

Utfall Prognos

2009 2010 2011 2012 2013 2014

BNP -5,0 2,9 3,1 3,6 3,4 2,8

Produktivitet -2,6 1,9 2,3 2,6 2,5 2,3

Arbetade tim-mar -2,6 1,0 0,9 1,0 0,8 0,5

Medelarbetstid -0,3 0,7 0,0 0,0 -0,1 -0,1

Sysselsatta -2,3 0,3 0,9 1,0 1,0 0,6

Arbetskraft 0,1 0,8 0,5 0,2 0,1 0,0

Personer i pro-gram, tusental 127 199 182 152 122 97

Arbetslöshet, ILO1 8,4 8,9 8,6 7,9 7,0 6,5

Öppet arbets- lösa, tusental2 306 285 281 272 254 241

Öppen arbetslöshet1,2 6,5 6,1 6,0 5,7 5,3 5,01 Procent av arbetskraften.2 Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande.

Anm.: Siffrorna för sysselsatta, arbetskraft och arbets-

löshet avser 16-64 år.

Även om antalet arbetade timmar vänder uppåt under 2010 är ökningen svagare än BNP-tillväxten. Produktiviteten, som har minskat sedan mitten av 2007, stiger därmed återigen och den väntas kom-mande år stiga snabbare än den långsiktiga trend-tillväxten. Det innebär att de senaste årens tapp i produktivitetsnivån återhämtas successivt.

4 En del som har sjukpenning har en anställning och är därmed sysselsatta enligt officiell definition. Därmed minskar sjukfrånvaron och antalet arbetade timmar ökar när de som har sjukpenning utförsäkras, förutsatt att de återgår till arbete. År 2010 utförsäkras det även många från aktivitets- och sjukersättningen. Av dessa är de flesta per definition utanför arbetskraften. När de utförsäkras är det troligt att en del träder in på arbetsmarknaden och blir sysselsatta eller deltar i något program. Det leder till att arbetskraften och sysselsättningen ökar.



Arbetslösheten toppar 2010Antalet personer i arbetskraften har också ökat en del de senaste månaderna, vilket innebär att syssel-sättningsuppgången inte har lett till någon större minskning av arbetslösheten. Arbetslösheten bedöms dock nu ha nått sin topp och väntas uppgå till 8,9 procent som årsgenomsnitt för 2010. Jämfört med 2009 är det en ökning med 0,5 procentenheter. Åren 2011–2014 ökar sysselsättningen snabbare än arbetskraften och arbetslösheten faller successivt ner till 6,5 procent. Ökningen av arbetskraften i år och nästa år förklaras, förutom av befolkningsökningen, främst av en minskning av antalet som registreras som arbetsoförmögna, och som därmed är utanför arbetskraften. Det beror bland annat på att ett stort antal personer utförsäkras från aktivitets- och sjuk-ersättningen5 dessa år, varav en del väntas träda in på arbetsmarknaden. Hela perioden 2010–2014 väntas arbetskraftsutbudet stiga mer än vad som förklaras av befolkningstillväxten. Det är bland annat en effekt av de utbudsstimulerande åtgärder som genomförts under de senaste åren, främst jobbskatteavdrag, samt en trendmässig ökning av arbetskraftsdeltagandet i de äldre åldersgrupperna.

Andelen öppet arbetslösa, det vill säga exklusive heltidsstuderande arbetssökande, minskar redan 2010. Det beror främst på att många som blir ar-betslösa väntas delta i olika arbetsmarknadspolitiska program. De registreras då i stor utsträckning i ka-tegorin heltidsstuderande arbetssökande.

5 Se fotnot 4.

Figur 4. ArbetslöshetSäsongrensade kvartalsdata

4

5

6

7

8

9

10

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

4

5

6

7

8

9

10

Procent av arbetskraften Procent av arbetskraften

Låga löneökningar och ett lågt resursutnyttjande dämpar inflationstrycket i årLöneökningarna bromsade in under förra året som en följd av det svaga efterfrågeläget, och de väntas bli betydligt lägre 2010–2011 än 2009. Inom industrin och handeln har dock löneökningarna i början på det här året varit betydligt högre än i slutet av förra året. Uppgången bedöms dock vara tillfällig. Nya löneavtal har nu slutits för delar av arbetsmarknaden. Avtalen löper i de flesta fall över 18–24 månader och de avtalade löneökningarna blev betydligt lägre än vad förra avtalsrörelsen resulterade i. I genomsnitt ger avtalen löneökningar på mellan 1,5 och 2 procent per år 2010–2011. Löneglidningen – löneökningar utöver de avtalade – väntas bli låg till följd av att läget på arbetsmarknaden trots allt får betecknas som svårt, även om sysselsättningen har vänt uppåt. Timlönerna beräknas totalt sett öka med cirka 2 procent i år och 2,5 procent 2011. Så småningom leder den successiva förbättringen på arbetsmarknaden till att lönerna åter börjar öka något snabbare. När resursutnyttjandet närmare sig balans antas lönerna och priserna stiga i mer normal takt.



Tabell 5. Löner och priser samt reporäntaProcentuell för-ändring om ej annat anges:

Utfall Prognos

2009 2010 2011 2012 2013 2014

Timlön, KL 3,4 2,2 2,5 3,1 3,6 3,8

Timlön, NR 3,0 1,511 2,7 3,3 3,7 3,9

KPI -0,3 0,8 1,6 2,4 2,0 1,9

KPIF2 1,9 1,9 1,0 1,3 1,6 1,9

Reporänta, värde vid årets slut 0,25 1,00 2,50 3,75 4,00 4,00

KL avser SCB:s konjunkturlönestatistik, NR avser SCB:s

Nationalräkenskaper.1Anledningen till att timlön enligt NR ökar betydligt

mindre än timlönen enligt KL för 2010 beror på att vi

på grund av utfall har lagt in en justering för lönesum-

man. Det innebär att timlönen enligt NR, blir låg. Se

avsnittet om risker.2KPIF avser KPI med oförändrat bostadsränteindex.

Inflationen (KPI) föll kraftigt 2009, vilket till stor del förklaras av att hushållens räntekostnader mins-kade och att energipriserna föll. Den underliggande inflationen, som bättre avspeglar efterfrågeläget, sjönk inte alls i samma utsträckning, vilket var något förvånande mot bakgrund av det mycket låga resurs-utnyttjandet. Det första kvartalet i år minskade dock den underliggande inflationen markant men KPI-inflationen hölls uppe av bland annat stigande priser på energi och andra råvaror. Den underliggande inflationen väntas fortsätta falla i år och den förblir låg 2011. Resursutnyttjandet i ekonomin stiger för-visso framöver men är fortfarande lågt, vilket håller nere inflationstrycket i flera år. Arbetskostnaderna beräknas de kommande åren öka i betydligt mindre omfattning än de senaste åren, som en följd av låga löneökningar och en stigande produktivitet. Kronan har också stärkts jämfört med för ett halvår sedan även om den tillfälligt har försvagats igen den senaste tiden. Kronan väntas återigen stärkas framöver vilket bidrar till att dämpa inflationen.

Riksbanken väntas successivt höja reporäntan till 2,5 procent i slutet av 2011, som en följd av att resursutnyttjandet i ekonomin stiger och att pristrycket ökar. Under 2012–2014 fortsätter se-dan Riksbanken att successivt höja reporäntan, till som högst 4,0 procent. Höjningen av reporäntan påverkar hushållens räntekostnader genom högre korta marknadsräntor, varför inflationen mätt en-

ligt KPI väntas öka med 2,4 procent 2012. Därefter faller inflationstakten igen. Om räntesatserna hålls konstanta blir inflationen bara 1,3 procent 2012. Åren därefter är skillnaden mellan KPI inklusive och exklusive ränteförändringar något mindre eftersom räntorna då inte stiger lika snabbt.

Figur 5. Inflationen enligt KPI och KPIF

Kvartalsdata

-2

-1

0

1

2

3

4

5

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

-2

-1

0

1

2

3

4

5

KPI KPIF

Procent Procent

Fullt resursutnyttjande nås först kring 2014För åren 2012–2014 baseras ESV:s bedömning av ekonomins utveckling främst på nivån på resursut-nyttjandet i utgångsläget och på hur hög den trend-mässiga, potentiella, tillväxttakten i ekonomin är. Efter 2011 väntas ekonomin anpassas mot ett mer normalt resursutnyttjande. Eftersom produktionen och sysselsättningen bedöms ligga under sina poten-tiella nivåer i utgångsläget finns det potential att öka både BNP och antalet sysselsatta mer än vad som kan förväntas vara en långsiktig tillväxttrend under flera år. Dessutom väntas den potentiella tillväxten bli högre än vad som motiveras av en framskrivning med demografin och en trendmässig produktivitetstill-växt. Det är en effekt av ökat arbetskraftsdeltagande, bland annat som en följd av utbudsstimulerande åtgärder och en trendmässig, strukturell ökning av arbetskraftsdeltagandet i de äldre åldersgrupperna. Trots att BNP i fyra års tid beräknas öka med drygt 3 procent i genomsnitt per år når ekonomin inte fullt resursutnyttjande förrän 2014.

Risk att tillväxten blir lägre än väntatHur skuldkrisen i Europa utvecklas, och vilka ef-fekter det får på omvärlden, är fortfarande osäkert. Budgetunderskotten ska minskas i många länder och penningpolitiken kommer successivt att stramas åt.



Om det återigen blir stora problem i de finansiella systemen och en oro sprider sig i omvärlden eller om den finans- och penningpolitiska åtstramningen sker i en alltför snabb takt, kan det leda till att den internationella återhämtningen stryps i sin linda. Det skulle innebära att svensk export ökar betydligt långsammare än väntat. Det kan också leda till att de svenska hushållens optimism dämpas och att de blir mer försiktiga med att konsumera. En svagare export och lägre konsumtion innebär också att behovet av att investera minskar.

En annan faktor som kan hämma hushållens konsumtion mer än beräknat är om många hushåll är överbelånade. Hushållen har idag relativt höga skulder och stigande räntor kan komma att begränsa konsumtionsutrymmet mer än väntat. Om bostads-marknaden drabbas av ett dramatiskt prisfall som en följd av stigande räntor eller ändrade regler kring bostadsmarknaden kan konsumtionen också bli svagare än väntat.

Ovanstående risker pekar på en svagare utveckling än väntat. De tydligaste riskerna finns på nedåtsidan, men eftersom produktionsnivån är så låg i utgångs-läget finns det även potential för att återhämtningen kan gå snabbare än väntat. Om de finanspolitiska åtstramningarna kan skapa förtroende för en hållbar utveckling framöver kan det leda till att de globala finansiella marknaderna stabiliseras.

Förutom ovanstående risker finns det en risk av mer teknisk karaktär. Utfallet för lönesumman första kvartalet hade en ovanligt stor avvikelse mot antalet arbetade timmar multiplicerat med löneutvecklingen enligt konjunkturlönestatistiken från SCB. Den faktiska lönesumman ökade med 0,6 procent och den beräknade med 3,2 procent. De båda måtten visar därmed skilda bilder för första kvartalet. Det kan betyda att antalet arbetade timmar är för höga eller att lönesumman är för låg. Det uppstår alltid skillnader mellan dessa mått, eftersom det bland an-nat är olika definitioner, men oftast är skillnaderna

inte så stora och det finns som regel en förklaring. Den diskrepans som har uppstått för första kvartalet är dock i dagsläget svår att förstå. Vi gör därför en justering med -0,7 procentenheter för lönesumman för att få en bättre överensstämmelse mot utfallet.

Hur de offentliga finanserna påverkas av den makroekonomiska utvecklingen

Den makroekonomiska utvecklingen är av avgörande betydelse för hur den offentliga sektorns finanser utvecklas. Inkomsterna på-verkas genom förändringar i skattebaserna. Hushållens konsumtion och vissa investering-ar utgör skattebaser för momsintäkterna. Lönesumman, det vill säga arbetade timmar multiplicerat med timlön, är bas för skatt på arbete. Förändringen av bruttodriftsöver-skottet i företagssektorn, det vill säga för-ädlingsvärdet reducerat med lönesumman, används som en approximation för hur fö-retagens beskattningsbara vinster utvecklas och påverkar därmed företagsskatterna.

Även utgifterna påverkas av den makro-ekonomiska utvecklingen. Arbetslösheten och antalet deltagare i arbetsmarknadspo-litiska program styr hur utgifterna för a-kassan och aktivitetsstödet utvecklas. Olika prisindex och basbelopp används för upp-räkning av offentliga transfereringar till hushållen samt för uppräkning av anslag till myndigheterna. Räntorna på statsskulden påverkas i hög grad av ränteutvecklingen i Sverige och utomlands samt av växelkursut-vecklingen. Statsskulden i sig påverkas också av växelkurserna eftersom lånen i utländsk valuta löpande värderas till aktuella valuta-kurser. Bruttonationalinkomsten, BNI – det vill säga BNP plus nettoinkomsterna från lö-ner, räntor och aktieutdelningar från utlan-det – används för att beräkna Sveriges EU-avgift och bidrag till internationellt bistånd. Även EU-avgiften påverkas av växelkursen.



Jämförelse med vårpropositionenESV:s nuvarande prognos ger för innevarande år en ljusare bild av det ekonomiska läget än den som reger-ingen visade i vårpropositionen. BNP växer enligt vår prognos med 3,2 procent och i regeringens prognos med 2,5 procent. Kommande år räknar vi dock med en svagare BNP-tillväxt. ESV räknar också med en starkare ökning av antalet sysselsatta i år och nästa år än regeringen. Åren därefter är förhållandet det omvända. Arbetslösheten är i ESV:s prognos lägre alla år. Se appendix för en tabell med jämförelser.

Jämförelse med ESV:s föregående prognosBNP-tillväxten för innevarande år har reviderats upp jämfört med föregående prognos. Kommande år är den dock något lägre. Antalet arbetade timmar och sysselsatta har stigit mer än väntat och de har revide-rats upp för innevarande år. Nivån på timmarna och sysselsättningen är nu högre samtliga år även om de ökar långsammare 2012–2014 än i föregående prog-nos. Arbetslösheten är lägre hela perioden. Förutom i år är inflationen lägre alla år. De långa räntorna är något lägre 2010 och 2011.

Tabell 6. Diverse nyckeltal

Procentuell förändring om ej annat anges:

Utfall PrognosNivå1 2009 2010 2011 2012 2013 2014

BNP (lp) 3 108 -3,3 3,3 5,4 4,5 5,3 5,0

BNI (lp) 3 164 -4,7 3,3 5,5 4,6 5,4 5,1

Hushållens konsumtion (lp) 1 516 1,0 4,2 3,1 4,0 5,0 5,0

Lönesumma (lp) 1 304 0,2 2,5 3,5 4,3 4,5 4,4

KPI, juni-juni -0,6 0,6 1,5 2,5 2,0 1,9

Prisbasbelopp (tkr) 42,8 42,4 42,7 43,3 44,4 45,2

Inkomstindex 139,3 139,7 144,2 148,8 154,4 159,3

Inkomstindex/balansindex2 139,3 137,3 135,3 138,9 145,6 150,1

3-mån ränta3 0,4 0,6 2,3 3,4 3,9 4,0

5-års ränta3 2,5 2,5 3,9 4,5 4,7 4,8

SEK/EURO3 10,7 9,6 9,3 9,3 9,2 9,2

SEK/USD3 7,7 7,3 7,1 6,8 6,7 6,5

lp = löpande priser1 Miljarder kronor2 Balansindex, det vill säga inkomstindex justerat med balanstalet, från 2010.3 Årsgenomsnitt


förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen



förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen


ESV:s prognoser ska fungera som beslutsunderlag och utgår från fattade beslut och förslag från regering och riksdag. Förslagen måste dock vara så konkreta att effekterna på de offentliga finanserna går att beräkna.

Följande förslag eller beslut har inte, eller endast delvis, beaktats:

− Under Riksgäldskontorets nettoutlåning ingår för 2009 utlåning till Riksbanken på 95 mil-jarder kronor samt kapitaltillskott till Nordea på 5,6 miljarder kronor. Några återbetalningar av lånet eller återvinningar av kapitaltillskott har dock inte beaktats under prognosperio-den. Däremot tas hänsyn till utdelning på Nordea-aktierna. ESV inväntar konkreta be-slut/avtal om återbetalning/återvinning innan några sådana inkomster tas med i prognosen.

− Den 1 juli 2009 upphörde apoteksmonopolet i Sverige. I november i fjol såldes 8 apoteks-kluster med totalt 465 apotek för 5,9 miljar-

der kronor. I prognosen beräknas reavinsten från försäljningen uppgå till 4,4 miljarder kronor, vilken väntas levereras in på statsbud-geten 2011. Ytterligare 150 apotek ska avytt-ras till småföretagare. Tidpunkt och inkomster av försäljningen av småföretagarapoteken är osäker och därför inte beaktad i prognosen.

− EU:s nuvarande programperiod löper till 2013. Det finns i dagsläget ingen information om hur nästa programperiod kommer att se ut vad gäller struktur och beloppsmässig omfatt-ning. ESV har därför valt att för 2014 lägga prognoserna i nivå med 2013. Detta berör till största delen stöden inom jordbruksområdet.

− I vårpropositionen ingår schablonmässigt inkomster från försäljning av statligt aktieinne-hav på 25 miljarder kronor per år under åren 2011–2014. ESV inväntar försäljningsbeslut eller konkreta förslag innan något belopp tas med i prognosen.

Förslag eller beslut som inte har beaktats i prognosen



statens finanser

Statens finanser

Statsbudgetens saldo och de statliga finanserna förbättras nu snabbt och överskott nås 2012. Den statsfinansiella återhämtningen bedöms därmed ske betydligt snabbare än efter tidigare försvagningar, trots att fallet i BNP var mycket djupt. Förklaringen är både det mycket goda utgångsläget när krisen drog in och en förhållandevis snabb normalisering av den för statens finanser så viktiga arbetsmarknaden.

Förbättringen framöver har sin grund i den stora känsligheten för förändringar i makroekonomin. Mer arbetade timmar, fler sysselsatta och färre arbetslösa framöver ökar intäkterna för staten och minskar utgifterna för arbetsmarknadsstöd i olika former. En förbättring på arbetsmarknaden är såle-des avgörande för att överskotten ska realiseras. En viktig förutsättning för förbättrade statliga finanser

framöver är också att utgifterna inom sjukförsäk-ringssystemet inte börjar öka igen. Den förstärkning av statens finanser som här tecknas är därmed både konjunkturellt och strukturellt betingad.

Den nuvarande krisen tycks därmed vara relativt snabbt överstånden för statens del, trots att den var mycket djup. Det tar dock flera år innan ka-pacitetsutnyttjandet i ekonomin åter blir normalt. Återhämtningen är på intet vis garanterad utan får snarast betraktas som skör – se vidare avsnittet om den makroekonomiska utvecklingen.

Det tar denna gång fem år från högkonjunkturens stora överskott till dess att liknande överskott åter nås. Stigande inkomster i kombination med måttlig utgiftsökning är en förutsättning för att saldot ska stärkas som prognostiserat.

Tabell 7. Statens finanser i sammandrag

Utfall Prognos Diff. från föreg. årMiljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Totala inkomster 901 710 767 799 811 867 917 -191 58 32 12 56 49

Skatteintäkter 786 731 769 785 826 878 927 -55 38 16 40 53 48

Periodiseringar 22 -25 -5 13 -12 -8 -4 -47 20 18 -25 5 3

Övriga inkomster 92 4 3 1 -2 -3 -6 -88 -1 -1 -4 -1 -2

varav försäljning av egendom 75 0 0 0 0 0 0 -75 0 0 0 0 0

Totala utgifter 766 886 797 807 806 805 813 120 -89 10 -1 -1 9

Utgiftsomr. exkl. räntor 742 745 764 766 763 764 773 3 19 2 -3 1 9

Statsskuldsräntor m.m. 48 36 15 29 39 40 39 -12 -22 14 9 1 -1

Kassamässig korrigering 4 0 1 22 0 1 0 -4 2 21 -22 0 -1

Nettoutlåning -28 105 17 -11 4 0 1 133 -87 -28 14 -3 1

Statsbudgetens saldo 135 -176 -29 -7 5 63 104 -311 147 22 13 57 41

Underliggande budgetsaldo 65 -71 -38 -11 4 61 102 -136 33 28 14 57 41

Finansiellt sparande i staten 44 -30 -43 -26 15 69 110 -74 -13 16 42 54 41


statens finanser

Konsekvenser av oförändrade regler De förutsättningar som gäller för denna kalkyl – oförändrade regler när det gäller bidrag, statlig verksamhet och skattesatser – blir märkbara framför allt åren efter 2012, alltså två till tre år framåt i tiden. Historien visar att regler sällan är oförändrade under så lång tid. Till detta kommer givetvis att ka-pacitetsutnyttjandet och därmed konjunktu-ren även framdeles kommer att variera mer än vad som här antas. Oförutsägbara hän-delser kan inte heller per definition förutsä-gas, men inträffar likväl hela tiden. Konse-kvenskalkylen är emellertid ett användbart underlag för ekonomisk-politiska beslut, kanske särskilt för de närmaste två åren. Men även för efterföljande år finns det ett värde i att visa vad som sker om inga andra beslut fattas. Det ger en nivå att utgå från i diskussioner och beslutsfattande. Samtidigt är det viktigt att erinra om att resultaten vad gäller underliggande saldo och finansiellt sparande 2014 visar överskott över nivån för 2008, då det rådde högkonjunktur – trots att kapacitetsutnyttjandet 2014 inte är lika högt som det var 2008.

På ett sätt kan man säga att meningen är att visa vad som händer om ingenting görs – så att resultatet kan bli ett annat än det här tecknade. Det gäller kanske särskilt för balansen inom och mellan de offentliga del-sektorerna, men även för bidrags- och skat-tesystem.

Figur 6. Faktiskt och underliggande saldo

-180

-120

-60

0

60

120

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

-180

-120

-60

0

60

120

Faktiskt saldo Underliggande saldo

Miljarder kronor Miljarder kronor

Engångseffekterna är förhållandevis stora 2008–2009 men blir sedan mycket små. Det underlig-gande saldot utgörs av faktiskt budgetsaldo rensat för engångseffekter och är därför av större analytiskt intresse. Statsskulden påverkas dock av det faktiska budgetsaldot. En analys av statsskuldsutvecklingen ges i slutet av detta avsnitt.

Det underliggande budgetsaldot och det finansiel-la sparandet i staten sammanfaller i allt väsentligt. I figuren nedan visas de båda måtten, där överföringen från pensionssystemet åren kring sekelskiftet exklu-derats för att ge en tydligare bild av de underliggande förloppen.

Figur 7. Underliggande budgetsaldo och finansiellt sparande i staten

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

Underliggande saldo Finansiellt sparande

Procent av BNP Procent av BNP

I figuren kan man se att sparande och budgetsaldo nu ökar i rask takt, efter den mycket snabba för-sämringen av de statliga finanserna. Förbättringen under prognosperioden är något snabbare än efter lågkonjunkturen 2001. Den sistnämnda var lind-rigare mätt som BNP-förändring men allvarligare för de offentliga finanserna på grund av strukturella skevheter i den statliga budgeten, främst i form av stigande utgifter för sjukförsäkringen. Därför blev den också mer utdragen än vad enbart dämpningen i tillväxt motiverade.

En försämring av saldot uppstår per definition när utgifterna ökar mer än inkomsterna. I följande figur visas bidragen till förändringen av det underlig-gande budgetsaldot – ökade utgifter visas alltså som negativa tal, eftersom de ökar underskottet.


statens finanser

Figur 8. Bidrag till nominell förändring av underliggande budgetsaldo

-150

-100

-50

0

50

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014

-150

-100

-50

0

50

Inkomster Utgifter Saldo

Miljarder kronorMiljarder kronor

Försvagningen i budgetsaldot 2009 är främst hän-förlig till ett stort bortfall av skatteinkomster och endast i mindre mån till ökade utgifter. Precis som vid tidigare uppgångsfaser är det framför allt stigande inkomster som förklarar förbättringen, men återhåll-samhet med utgifterna är implicit ett viktigt villkor.

Sett i relation till BNP blir förklaringen till sal-doförändringen något annorlunda. Det framgår av figuren nedan. Under nästan hela prognosperioden växer utgifterna långsammare än BNP och bidrar därmed positivt till saldot. Bidragen från de underlig-gande inkomsterna varierar mer, vilket är ett uttryck för konjunkturkänsligheten i de statliga finanserna och att skatteförändringar genomförts vissa år.

Figur 9. Bidrag till förändring av underliggande saldo i relation till BNP

-6

-4

-2

0

2

4

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014

-6

-4

-2

0

2

4

Inkomster Utgifter Saldo


Endast 2009 har utgifterna bidragit till en saldoför-svagning under perioden 1996–2014, räknat som andel av BNP. Inkomsterna bidrar både positivt och negativt beroende på konjunkturläge och till följd av ändringar av skattesatser.

Statens finanser påverkas också av hur övriga delar av den offentliga sektorn utvecklas. Förutsättningen om oförändrade regler gäller även gentemot övriga offentliga delsektorer. Fallet i sysselsättning och arbetade timmar bidrog till att den automatiska ba-lanseringen, bromsen, i pensionssystemet aktiverades. I stället för att låta detta få genomslag direkt har riksdagen beslutat att använda ett treårigt genomsnitt för att jämna ut minskningen i utbetalda pensioner. Den minskning av pensioner som annars skulle ha skett på ett år fördelas nu i stället på tre år, trots att arbetsmarknaden återhämtar sig. För att dämpa verkan av bromsen har man beslutat om sänkt skatt för pensionärer. Delar av försvagningen belastar på så sätt statsfinanserna i stället för det autonoma pensionssystemet.

Kommunsektorn är i ännu högre grad än staten beroende av en god arbetsmarknad, och är också en mycket stor arbetsgivare som svarar för en fjärdedel av det totala antalet sysselsatta. Under krisen gick staten därför in med tillfälliga, stabiliseringspolitiskt motiverade, stöd till kommunsektorn. Stöden syftade uttryckligen till att bibehålla sysselsättningen och motiverades inte som ett allmänt statligt bidrag till vikande intäkter. För kommande år räknar ESV med en återgång till tidigare nivå på kommunbidragen i enlighet med fattade beslut. Det innebär krav på en återhållsam och ansvarsfull ekonomisk hushållning även i kommuner och landsting. Konsekvenserna av detta diskuteras vidare i avsnittet om kommun-sektorns finanser.


statens finanser

Kriser nu och dåDen senaste tidens uppblossande finansiella oro – skuldkrisen – är i grunden marknadens reaktion på instabilitet och bristande för-troende för den långsiktiga hållfastheten i de offentliga finanserna i Europa och andra länder. Sveriges ramverk för de offentliga finanserna har starkt bidragit till att hålla dessa stabila och förutsägbara. Samtidigt är den offentliga sektorn i Sverige extra känslig för svängningar i makroekonomin genom att den utgör en förhållandevis stor del av ekonomin. Trots att utgifts- och skattekvot har sänkts under senare år tillhör Sverige de länder som har allra störst skattefinansierad sektor.

Försvagningen i de offentliga finanserna, i Sverige såväl som i Europa i övrigt, utlöstes av oro och instabilitet på de finansiella mark-naderna. För att värna det globala finansiella systemet införde regeringar och centralban-ker världen över olika typer av stödåtgärder. När dessa stödåtgärder – tillsammans med ef-fekterna av lågkonjunkturen – försvagar de offentliga finanserna, reagerar de finansiella marknaderna med ytterligare oro, vilken i sin tur spär på besvärligheterna i en negativ spiral. Men den viktigaste anledningen till ökade budgetunderskott är ändå den starka och snabba konjunkturella försvagning som följde i kölvattnet på den finansiella kalaba-liken. Det är viktigt att skilja den inledande finansiella krisen från den internationella lågkonjunkturen som strax följde, även om de två givetvis har korsvisa förklaringar och bidragit till varandra. Men oro på de finan-siella marknaderna kan alltså leda till högre offentliga utgifter och därmed skapas ytter-ligare oro som i sig kan leda till att stabilite-ten och hållfastheten i de offentliga finan-serna äventyras.

Fallet i det svenska statliga sparandet nu är av ungefär samma omfattning som vid den förra lågkonjunkturen, men betydligt lind-rigare än vid 1990-talskrisen. Däremot är förloppet denna gång snabbare. Det fram-går vid en jämförelse mellan de tre senaste statsfinansiella försvagningarna: den svens-ka 1990-talskrisen, den förhållandevis milda lågkonjunkturen i början av 2000-talet samt den senaste krisen med inledande finansiell turbulens och påföljande djup global låg-konjunktur. I figuren nedan visas det finan-siella sparandet i staten.

Krisen som inleddes 1991 blev både djup och långdragen. Orsakerna till såväl krisen som dess förlopp är mångfacetterade. Fi-nanspolitiken var svag och budgetdisciplinen otillräcklig vilket ledde till sänkt förtroende för Sverige. Kronan utsattes för hårt tryck och släpptes efter ett tag att flyta fritt. Risk-premien var hög, vilket ledde till att man fick betala hög ränta på en alltför stor och snabbt stigande offentlig skuld. BNP föll tre år i rad innan konjunkturen tog fart, påeldad av ut-rikeshandeln efter att kronan deprecierats. Effekterna blev svåra för de offentliga finan-serna och underskotten var väl i paritet med dem som nu uppstått i dagens krisländer på kontinenten. Det tog många år av skat-tehöjningar och utgiftsminskningar att åter nå balans. Men krisen fick också som kon-sekvens att man i Sverige skapade ett ram-verk för den offentliga ekonomin. Successivt kom detta ramverk på plats. Först infördes en uppstramad budgetprocess, med ett i förväg bestämt nominellt tak för de statliga utgifterna. Man satte sedan upp ett kvantifi-erat mål för sparandet i hela den offentliga sektorn. Slutligen infördes ett balanskrav för den kommunala sektorn. Något av en lik-nande diskussion förs nu i många europeiska länder och i andra internationella fora.


statens finanser

Statligt sparande under tre kriser

-15

-12

-9

-6

-3

0

3

t-3 t-2 t-1 t t+1 t+2 t+3 t+4 t+5-15

-12

-9

-6

-3

0

3

Sparande internat kris /2010 lågkonj /2003svensk kris /1994

Procent av BNPProcent av BNP

Anmärkningar: år t betecknar det år då det finan-

siella sparandet var som lägst under respektive kris.

Det anges i klartext i förklaringen direkt under

diagrammet. Kriserna i sig inleddes dock ett par år

tidigare, se tablå nedan. Sparandet är rensat för

de överföringar som gjordes från pensionssystemet

åren kring sekelskiftet.

Krisen i början på 1990-talet var mycket kraftig och långdragen. Underskotten var lika stora som de som nu förekommer i flera länder världen över. I jämförelse var lågkon-junkturen i början av förra decenniet mil-dare, men fick trots det ett relativt utdraget förlopp, inte minst beroende på strukturella svagheter i de offentliga finanserna. Den se-naste krisen var på många sätt allvarligare, men väntas å andra sidan bli snabbare avkla-rad. En förklaring är det goda utgångsläget, och en förutsättning är också att finanspoli-tiken är stram under de närmaste åren, givet det beslut som hittills har fattats.

Lågkonjunkturen i början av 2000-talet var betydligt lindrigare, men medförde ändå ett sparande under det målsatta under fyra år. Underskotten var emellertid inte enbart konjunkturella, eftersom ohälsotalet då steg kraftigt. De var därmed även strukturella, vil-ket bidrog till att förlänga och fördjupa en annars jämförelsevis mild lågkonjunktur.

De tre senaste perioderna med försämrade statsfinanser sammanfattas i följande tablå.

Antal år

Svensk kris

1991

Låg-kon-

junktur2001

Interna-tionell

kris2009

BNP-förän-dring

med låg tillväxt 4 1 3

Fallande sparande

till bot-ten 3 2 3

Stigande sparande

till ba-lans/mål 6 4 3

Den senaste perioden med underskott inled-des med en global finansiell kris som strax följdes av en djup lågkonjunktur. De senaste månadernas tilltagande finansiella turbulens visar att återhämtningen – både real och statsfinansiell – inte kan tas för given utan måste betraktas som skör. Till skillnad från Sverige på 1990-talet kan inte heller enskil-da länder i valutaunionen depreciera sig ur krisen. Det talar för att en konsolidering av de offentliga finanserna i dessa länder kan riskera att dämpa tillväxten. Men om åtgär-derna sätts in vid rätt tillfälle och inger för-troende, kan de också innebära en stabilise-ring av det ekonomiska läget.

Den senaste krisen fick i Sverige ett betyd-ligt snabbare och allvarligare förlopp. BNP föll kraftigt och arbetslösheten steg samti-digt som sysselsättningen – den viktigaste skattebasen för de offentliga finanserna – sjönk. Återhämtningen tycks emellertid gå fortare än vid tidigare kriser och Sverige har också klarat den offentliga ekonomin bättre än många andra länder. En mycket viktig delförklaring till detta är att statsskulden då var betydligt högre. Detta yttrade sig bland annat i påtagligt lägre räntebelastning un-der den senaste krisen. Men som ett litet och mycket exportberoende land har Sverige trots det påverkats kraftigt.


statens finanser

I frånvaro av ekonomisk-politiska åtgärder stärks de statliga finanserna över tid. Det kan förenklat förklaras genom att inkomsterna är automatiskt kopplade till produktionen, till BNP i löpande pris, medan utgifterna i huvudsak följer prisutvecklingen i samhället eller är nominellt oförändrade om inga andra beslut fattas. I kombination med ekonomisk tillväxt betyder det att inkomsterna växer snabbare än utgifterna och att saldo och sparande därför för-stärks. Till detta kommer att den offentliga sektorn krymper relativt BNP. Det har skett genom beslut om skattesänkningar och utgiftsminskningar under senare år. Det illustreras väl i följande diagram med underliggande inkomster och utgifter.

Figur 10. Underliggande inkomster och utgifter i staten

20

25

30

35

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

20

25

30

35

Utgifter Inkomster


Såväl utgifter som inkomster har trendmässigt fal-lit i relation till BNP de senaste tio åren; utgifterna längre än så. Den kraftiga lågkonjunkturen med fallande BNP förra året medförde tillfälliga hack i kurvan och ökade utgiftskvoten något. Det förklaras dock mer av BNP – nämnaren – än av ökningarna

i utgifterna. Fallet i skattekvoten är hänförligt till lägre kapitalskatter och fortsatta skattesänkningar. För kommande år fortsätter den trendmässiga minskningen av utgifterna, bland annat genom be-slut om utgiftstak som minskar som andel av BNP. Samtidigt är skattekvoten stabil vilket i kombination med lägre utgifter ger ett successivt starkare saldo. ESV tar alltid fram en översättning mellan budget-saldot och det finansiella sparandet. Innehållet i bron mellan de två begreppen varierar över tiden och kan enskilda år domineras totalt av stora händelser som aktieförsäljningar. För de kommande åren är sådana engångshändelser naturligt nog oftast inte kända i förväg, och skillnaderna mellan de två begreppen tenderar därför att minska. Som framgår av figuren nedan är de största posterna under prognosperioden periodiseringar, där inkomster och utgifter hänförs till de år de avser, oavsett hur de redovisas i den stat-liga budgeten. En fylligare redovisning av skillnaden mellan budgetsaldo och sparande finns i appendix.

Figur 11. Skillnader mellan saldo och sparande kommande år

Sparande minus saldo fördelat på typ

-21

-14

-7

0

7

14

2010 2011 2012 2013 2014

-21

-14

-7

0

7

14

Avgränsningar Övrigt Periodiseringar



statens finanser

Budgetsaldo och finansiellt sparande – sam-ma pengar, men olika redovisningssystemStatsbudgeten omfattar alla transaktioner som påverkar statens lånebehov, och budget-saldot är lika med skillnaden mellan inkom-ster och utgifter. Budgeten är det verktyg statsmakterna har för att bedriva ekono-misk politik, och utformningen av budge-ten varierar därför mellan åren – och mellan olika regeringar. Det gör dock att det ibland är svårt att jämföra ett års budget med ett annat års, speciellt om det gäller jämförel-ser över flera år. Därför tar ESV alltid fram jämförbara tidsserier och ett underliggande saldo. Som framgått ovan är det underlig-gande saldot i allt väsentligt jämförbart med det finansiella sparandet.

Detta sparande tas fram inom ramen för nationalräkenskaperna, som är ytterligare ett redovisningssystem, som täcker in hela ekonomin där staten utgör en del. Detta sys-tem är väl definierat och lämpar sig därför bättre för att analysera utvecklingen över tiden och för jämförelser med andra länder, eftersom det definieras av ett internationellt regelverk. I det finansiella sparandet ingår alla transaktioner som påverkar statens för-mögenhet.

En aktieförsäljning, som påverkar budget-saldot, ingår exempelvis inte i det finansiella sparandet eftersom det endast innebär att värdepapper byts mot pengar, det vill säga en tillgång växlas mot en annan, och förmö-genheten är opåverkad. En annan avgräns-ningsskillnad gäller extra aktieutdelningar. De förbättrar budgetsaldot men inte det finansiella sparandet eftersom värdet på aktierna normalt minskar lika mycket vid sådana utdelningar. Det motsatta förhål-landet gäller för kapitaltillskott från stats-budgeten vilka belastar saldot men inte det finansiella sparandet. Ytterligare en skillnad är att budgetsaldot är kassamässigt, medan nationalräkenskaperna tillämpar periodise-rad redovisning. Detta påverkar framför allt skatter och räntor, men ger också en skillnad 2009–2010 när det gäller konjunkturstöden till kommunsektorn.

Oförändrad statsskuld men minskande skuldkvotFörra året ökade statsskulden till en nivå på 1 150 miljarder kronor. I år och de närmaste åren väntas skulden i stort sett vara oförändrad på denna nivå för att minska markant de sista två prognosåren, till under 1 000 miljarder kronor 2014. Minskningen sker i takt med allt större överskott och med bidrag från en starkare krona.

Skuldförändringen ett enskilt år beror i allt vä-sentligt på budgetsaldot, det vill säga det statliga lånebehovet. Påverkan av skulddispositioner med mera är dock vissa år betydande. Förra året var exem-pelvis budgetunderskottet hela 176 miljarder kronor men statsskuldsökningen endast 70 miljarder kro-nor. Mellanskillnaden förklaras dels av att det fanns kortfristiga placeringar vid ingången av 2009 som minskade behovet av upplåning, dels av en lägre vär-dering av skulden i utländsk valuta eftersom kronan stärktes jämfört med året innan. Kronförstärkningen väntas också fortsätta vilket, tillsammans med några andra faktorer, innebär att det trots ett betydande underskott i år endast blir en marginell skuldökning. (Se appendix för mer detaljer.)

Figur 12. Statsskuld och skuldkvot

0

200

400

600

800

1 000

1 200

1 400

1 600

1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005 2010 2014

0

10

20

30

40

50

60

70

80

Statsskuld (konsoliderad) Skuldkvot

Statsskuld Miljarder kronor

Skuldkvot Procent av BNP

Skuldkvoten, det vill säga statsskulden i relation till BNP, har sjunkit från sin högsta nivå på 77 procent efter krisen i början av 1990-talet till 33 procent 2008. Förra årets kraftiga omslag i statsfinanserna tillsammans med den negativa BNP-utvecklingen medförde att skuldkvoten då ökade igen, till 37 procent. I år faller kvoten tillbaka en procentenhet och fortsätter att sjunka under hela prognosperioden till 25 procent 2014, den lägsta nivån sedan mitten


statens finanser

av 1970-talet. Tendensen med sjunkande skuldkvot väntas alltså hålla i sig efter ett tillfälligt avbrott under det värsta krisåret 2009. I ett europeiskt per-spektiv är den svenska skuldkvoten låg. Sveriges så kallade Maastrichtskuld beräknas i år uppgå till drygt 40 procent av BNP, vilket innebär att den med god marginal understiger EMU-villkoret på maximalt 60 procent (se faktaruta). Genomsnittet bland EU-länderna uppgår till hela 80 procent6.

Riksgäldens utlåning till Riksbanken om 95 mil-jarder kronor förra året var dessutom en starkt bi-dragande orsak till att skuldkvoten då ökade. Tre fjärdedelar av ökningen berodde på detta lån. När lånet väl återbetalas reduceras skuldkvoten igen. Om återbetalningen sker under prognosperioden kommer skuldkvoten 2014 att vara nere i 22 procent i stället för som prognostiserat 25 procent.

En omständighet som förra året också bidrog till en ökning av den konsoliderade statsskulden var att Kärnavfallsfonden då började placera en del av sitt kapital i bostadsobligationer, det vill säga utanför staten, i stället för i statsobligationer. Vid beräkningen av den konsoliderade statsskulden eli-mineras endast statliga obligationer. Placeringarna i bostadsobligationer uppgick 2009 till 18 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent av BNP. Under prognosperioden väntas denna nivå kvarstå.

Jämfört med vårpropositionen är ESV:s prognos på statsskulden något lägre i början av prognospe-rioden. Detta är i huvudsak en effekt av ESV:s bättre saldoprognos för 2010. Därefter är skillnaden margi-nell trots att ESV inte beaktar regeringens beräknade försäljningsinkomster om sammanlagt 100 miljarder kronor 2011–2014. En annan skillnad i beräkning-arna är också att regeringen inte räknar med att den nämnda förändringen av Kärnavfallsfondens placeringspolicy kommer att bestå efter 2009, vilket medför en lägre konsoliderad statsskuld från 2010.

6 European Commission spring forecast 2010.

Jämfört med föregående prognos väntas statsskulden bli 10–20 miljarder kronor lägre per år 2010–2014. Skuldkvoten har reviderats ned med cirka en pro-centenhet per år 2010–2012 och något mindre 2013 och 2014. Jämfört med föregående prognos har dock skuldkvoten i hög grad påverkats av SCBs general-revidering av nationalräkenskaperna. Den har lett till en högre BNP-nivå och därmed en lägre skuldkvot med 0,5–0,8 procentenheter från 1998 och framåt. Rensat för detta har skuldkvoten inte reviderats mer än marginellt jämfört med föregående prognos.

Olika skuldbegreppBegreppet okonsoliderad statsskuld visar Riksgäldens totala utestående lån och är mest relevant för beräkningen av stats-skuldsräntorna. Begreppet konsoliderad statsskuld, det vill säga skulden efter det att statliga myndigheters innehav av statspap-per räknats bort, är lämpligare att använda som mått på den statliga skuldsättningen.

I den offentliga sektorns bruttoskuld (Maastrichtskulden) ingår hela den offent-liga sektorns skulder, och interna skulder mellan delsektorer är borträknade. Detta mått används för att se om ett land uppfyller EMU-villkoren. Kravet är att skulden inte får överstiga 60 procent av BNP. Måttet har för Sveriges del legat relativt stabilt, cirka fem procentenheter högre än den konsoliderade statsskulden, vilket innebär att kravet är uppfyllt med god marginal.

Den offentliga sektorns finansiella förmö-genhet beräknas som skillnaden mellan fi-nansiella tillgångar och skulder och publiceras av SCBs finansräkenskaper enligt regelverket för nationalräkenskaper. Sedan 2005 är detta begrepp positivt, det vill säga de finansiella tillgångarna överstiger skulderna. Begreppet påverkas exempelvis inte av att staten (Riks-gälden) lånar ut medel, då den ökade skulden motsvaras av en lika stor ökning av de finan-siella tillgångarna (fordringar).


den kommunala sektorns finanser

Försvagade finanser trots låga utgiftsökningarDen stigande sysselsättningen höjer de kommunala skatteinkomsterna successivt allt mer. Ökningen av de totala inkomsterna fram till 2014 blir ändå lägre än utvecklingen de senaste decennierna. Detta sam-manhänger med förutsättningarna för kalkylen, som utgår från oförändrade skattesatser och beslutade statsbidrag. Även utgifterna ökar i långsam takt, då den kommunala konsumtionsvolymen endast antas stiga i takt med demografin. Måttliga löne- och prisökningar bidrar också till den låga utgiftsök-ningen. Sammantaget sjunker både de kommunala inkomsterna och utgifterna som andel av BNP.

Figur 13. Finansiellt sparande i kommunsektorn

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014

-0,8

-0,6

-0,4

-0,2

0,0

0,2

0,4

0,6

0,8

Miljarder kronor Procent av BNP


Det finansiella sparandet i kommunsektorn svänger kraftigt 2009–2011. Det beror på att kommunerna får tillfälliga statsbidrag 2010, de så kallade konjunk-turstöden om 13 miljarder kronor. Eftersom dessa bidrag är tillfälliga antas inte kommunerna i mot-svarande mån höja utgifterna permanent. Bidragen bedöms i stället innebära en betydande saldoförstärk-ning, varför sparandet 2010 blir rekordhögt. Från och med 2011 beräknas det finansiella sparande i kommunsektorn vara negativt. Underskottet ökar i storlek med i genomsnitt 2 miljarder kronor årligen fram till 2014. Saldoförsämringen de bortre åren indikerar att oförändrade skattesatser, statsbidrag och brukaravgifter inte fullt tycks räcka till för att finansiera en verksamhetsvolym baserad på befolk-

ningsutvecklingen under perioden samt oförändrad verksamhetsstandard (kostnad) per brukare7.

Konjunkturförstärkningen ökar skatteinkomsternaMed ökande sysselsättning och stigande löneök-ningar växer löneinkomsterna successivt allt snabbare 2010–2014. Det kommunala skatteunderlaget8 stärks därmed gradvis. I genomsnitt ökar skatteunderlaget med 3,3 procent årligen under prognosperioden vilket är lägre än den genomsnittliga ökningstakten de senaste tio åren (4–4,5 procent9). Att tillväxten i skatteunderlaget var högre beror delvis på högre löneökningar, vilket i regel sällan medför någon real resursökning för kommunerna. Därtill har stigande sysselsättning, högre pensionsinkoms-ter och breddningar av skatteunderlaget ökat det totala skatteunderlaget under 2000-talet. Mest betydelsefullt är den historiskt sett rekordartade ökningen av antalet arbetade timmar 2005–2008. Skatteunderlagsutvecklingen den föregående perio-den var därför exceptionell, då en liknande ökning av sysselsättningen inte varaktigt bedöms kunna upp-repas. En ökning av antalet arbetade timmar sker i takt med att konjunkturläget stärks, men det handlar i huvudsak om en återhämtning av den sysselsättning som gick förlorad 2008–2009.

7 Med detta menas att de implicita styckkostnaderna (totalkostnader dividerat med antal individer) är desamma som 2009.

8 Det underlag som kommunalskattesatserna tillämpas på utgör summan av beskattningsbara förvärvsinkomster.

9 Mellan 2000 och 2009 kan förvisso den genomsnittliga årliga ökningen av det kommunala skatteunderlaget beräknas till 4,7 procent. Under denna period skedde emellertid förändringar av såväl skattesystemet i stort och av i bidrags- och utjämningssystemet i kommunsektorn. Sammantaget har skatteunderlaget breddats. På samma gång har regleringar av statsbidragen genomförts som i princip neutraliserat nivåhöjningen av skatteunderlaget. Således har effekterna av regeländringarna endast varit små för kommunsektorns inkomster. En del av skatteunderlagstillväxten beror således på regeländringar och utgör inte någon egentlig inkomstförstärkning totalt sett. Uppskattningsvis ligger den egentliga (underliggande) skatteunderlagstillväxten på 2000-talet i intervallet 4–4,5 procent.

Den kommunala sektorns finanser



Figur 14. Det kommunala skatteunderlaget och lönesumman

0

2

4

6

8

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

2

4

6

8

Skatteunderlag Lönesumma

ProcentProcent

De reala skatteinkomsterna i kommunsektorn be-stäms i huvudsak av hur mängden arbete förändras. Det är det reala skatteunderlaget som avgör vilken verksamhetsvolym som kan finansieras. Det kom-munala skatteunderlaget, som fortfarande är på en låg nivå, gynnas tydligt av den förstärkning av kon-junkturen som förutses. Den ekonomiska tillväxten väntas medföra en genomsnittlig ökning av antalet arbetade timmar i ekonomin med 0,8 procent per år 2010–2014. Den reala tillväxten för skatteunderlaget – liksom för de totala inkomsterna – beräknas för pe-rioden ligga nära en halv procent per år, således något lägre än tillväxten av antalet arbetade timmar. En bi-dragande orsak till att skatteunderlaget ökar långsam-mare än timvolymen är att skatteunderlagstillväxten hålls tillbaka av att den automatiska balanseringen i pensionssystemet under perioden bromsar pensions-utbetalningarna (se avsnittet Ålderspensionssystemets finanser). Detta motverkar alltså den underliggande ökningen av pensionsinkomsterna, vilken följer av fler pensionärer och stigande snittpensioner. Trendmässigt högre pensionsutbetalningar utgör annars en gradvis breddning av skattebasen för kom-muner och landsting.

Att arbetsmarknaden antas vara i balans 2014 är av stor betydelse för de ekonomiska utsikterna för kommuner och landsting på längre sikt. Sett till demografiska faktorer pekar utvecklingen bortom 2014 snarast mot en konstant eller vikande sysselsätt-ningsnivå. Därmed kan inte stigande sysselsättning förväntas bidra till någon real ökning av skatteunder-

laget. Således stiger skatteunderlaget fram till 2014 i en snabbare takt än vad som kan förväntas därefter. Det som däremot kan fortsätta att stärka skatteunder-laget även bortom 2014 är pensionsinkomsterna, som fortsätter att stiga. Denna effekt kommer under en period av år att förstärkas när pensionsutbetalning-arna kommer att stiga extra snabbt efter att balansen mellan skulder och tillgångar i pensionssystemet har återställts. Då uppstår den motsatta effekten till den nedjusterade uppräkning (”broms”) av pensionerna som präglar perioden 2010–2014.

Figur 15. Skatte- och totala inkomster i kommunsektorn, fasta priser

-2

-1

0

1

2

3

4

5

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

-2

-1

0

1

2

3

4

5

Inkomstskatt Totala inkomster

ProcentProcent

Inkomsternas reala värde beror givetvis på vilka utgifter som kommuner och landsting får. Därmed är löneökningar för den kommunala arbetskraften och prisförändringar för varor och tjänster i den kommunala verksamheten avgörande för vad inkom-sterna räcker till. I beräkningarna antas dock inga förskjutningar av relativlönerna mellan kommunal sektor och den övriga arbetsmarknaden de närmaste åren. Likaså beräknas prisutvecklingen i kommun-sektorn i stort sett följa inflationen i övriga delar av ekonomin. Med dessa antaganden får löne- och prisutvecklingen ingen större bäring på de beräknade skatteinkomsterna i reala termer. Exempelvis höjer de stigande timlönerna i ekonomin som helhet skat-teunderlaget nominellt men samtidigt stiger lönerna i motsvarande takt även för den kommunala sektorn. Löneinflationen i våra beräkningar har därmed inte någon större betydelse för vilken verksamhetsvolym som skatteinkomsterna kan bära.



Långsam konsumtionstillväxt i linje med demografinDen kommunala konsumtionsvolymen10 väntas öka med 0,3 procent i år11. För de efterföljande åren antas ökningen uppgå till i genomsnitt 0,5 procent per år. Detta beräknas kunna räcka för att tillgodose de demografiska förändringarna under perioden givet en oförändrad kostnad per brukare. Jämfört med historiken är detta en långsam utveckling. En konsumtionstillväxt baserad på de demografiska för-utsättningarna samt hur den faktiska utvecklingen historiskt sett förhållit sig till demografin skulle i stället peka på en betydligt större ökning för de kommande åren. Den historiska konsumtionstill-växten beror dock, till skillnad från den beräknade utvecklingen framöver, på en rad reformer (vilka finansierats genom nivåhöjningar av statsbidragen) samt kvalitetsförbättringar. Kalkylerna för kom-munsektorn är ytterst osäkra, speciellt på längre sikt, och bör betraktas som konsekvenskalkyler utifrån de förutsättningar som nämnts tidigare. Sannolikheten för att såväl inkomster och utgifter i kommunsektorn blir annorlunda än beräknat är hög.

Inte bara låga volymökningar präglar konsum-tionsutgifterna fram till 2014. Även låga prisök-ningar begränsar utgiftsökningarna under perioden, framför allt de närmaste åren. I genomsnitt stiger priset på kommunal konsumtion med 2,5 procent per år 2010–2014, vilket historiskt sett är mycket lågt. Framför allt dämpas konsumtionsutgifterna av låga löneökningar. Sammantaget sjunker därmed de kommunala utgifterna som andel av BNP.

10 Konsumtionsvolym avser i detta avsnitt ”konsumtionsutgifter i fasta priser”, det vill säga volymen av ”input” i de kommunala verksamheterna. Detta volymmått avviker från den konsumtionsvolym som summeras på användningssidan av BNP (Nationalräkenskaperna). Där beskriver konsumtionsvolymen i stället ”output”, vilka prestationer som nås för merparten av de kommunala verksamheterna. De beräknade volymerna, ”input” och ”ouput”, kan således avvika från varandra. Se ESV:s föregående prognos.

11 Kalenderkorrigerat.

Figur 16. Utgifter i kommuner och landsting

0

5

10

15

20

25

30

1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014

0

5

10

15

20

25

30

Konsumtionsutgifter Totala utgifter


Växande men måttliga kommunala underskottDet var förhållandevis små och få skattehöjningar som skedde inför 2010 mot bakgrund av de mestadels dystra bedömningar för den kommunala ekonomin som gjordes förra året. Nu är det dock tydligt att kommuner och landsting 2009 lyckades anpassa sig snabbare än väntat till de successivt nedreviderade skatteinkomsterna. Inte minst bekräftas detta av det överraskande starka resultatet 2009 totalt sett för kommuner och landsting (15 miljarder kronor). Förvisso fanns betydande effekter från tillfälliga faktorer som stärkte boksluten för 2009. Ändå är långt färre kommuner och landsting i obalans än vad som befarades så sent som i slutet av förra året. Utgångsläget för de kommunala budgetarna är där-med bättre i år än vad många förväntade.

Kommunallagens krav om ekonomisk balans är centralt för den ekonomiska styrningen i kommuner och landsting. Detta krav avser resultatet enligt den kommunala redovisningen och inte det finansiella sparandet (enligt Nationalräkenskaperna). Dessa två saldomått mäter olika saker och avviker därför från varandra. Inte minst utfallen för 2009 visar på de stora differenser som kan förekomma mellan resul-tat (15 miljarder kronor) och finansiellt sparande (-6 miljarder kronor). Det beräknade sparandet 2014 kan således vara förenligt med både ett negativt och ett positivt resultat. Givet att den genomsnittliga skillnaden mellan sparande och resultat 2001–2009 skulle gälla även framöver syns dock positiva resultat ända fram till 2013 och först 2014 uppstår ett mindre underskott. Osäkerheten om relationen resultat och finansiellt sparande är dock mycket stor. Därtill är


ålderspensionssystemets finanser



prognosen på det finansiella sparandet så långt bort i prognoshorisonten, som nämnts tidigare, främst en konsekvenskalkyl utifrån givna förutsättningar.

Figur 17. Finansiellt sparande och resultat

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

2001 2004 2007 2010 2013

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Finansiellt sparande Resultat


Beräkningarna visar på en mindre saldoförsvagning – givet kalkylens antaganden om oförändrad kom-munal service per capita samt finansiering enligt da-gens skattesatser och beslutade statsbidrag. Samtidigt indikeras inga stora obalanser. Hur kommuner och

landsting totalt sett kommer att klara balanskravet är ändå mycket osäkert. Den saldoförsvagning som våra kalkyler ger för det finansiella sparandet kommer dock troligtvis att ske även för resultatutvecklingen.Betydande osäkerheter finns naturligtvis, både på kort och på lång sikt. För prognosen på kort sikt bör nämnas de tillfälligt förhöjda statsbidra-gen 2010 och deras inverkan på verksamheten. Beräkningsförutsättningarna för kalkylen i sig medför risker på lång sikt. En volymtillväxt av kommunal konsumtion fram till 2014 i linje med utvecklingen de senaste tio åren skulle medföra att utgiftsnivån 2014 skulle bli 30 miljarder kronor hö-gre än i kalkylen12. Givet de inkomster och resultat som här beräknats ter sig en sådan expansion av den kommunala konsumtionen som en omöjlighet såvida man samtidigt inte skär i andra kostnadsdelar eller höjer de kommunala skattesatserna. I den mån som större kommunal verksamhet skulle finansieras med statsbidrag försvagas det finansiella sparandet i staten.

12 Baserat på samma löne- och prisutveckling.

Tabell 8. Inkomster och utgifter i kommunal sektor

Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Inkomster 740,3 762,1 798,4 805,9 828,3 854,6 883,0 9,4 14,4 11,6 11,8 7,9 4,4

varav inkomstskatt 503,4 515,0 522,7 538,0 557,5 579,2 602,0 2,7 -2,0 -2,1 0,3 -1,0 -2,3

varav fastighetsavgift 12,1 13,7 14,2 14,7 15,6 16,1 16,6 -0,3 -0,3 -0,3 -0,4 -0,5 -0,5

varav statsbidrag exkl. moms 111,2 116,1 140,9 128,2 126,4 125,3 125,8 2,0 4,4 4,4 4,6 4,4 4,2

Utgifter 745,4 769,0 786,4 808,9 830,9 861,0 892,9 18,7 17,3 15,3 10,5 8,7 5,5

varav konsumtions-utgifter 585,2 617,4 636,3 653,8 671,3 688,4 712,5 -13,9 -11,4 -13,7 -18,0 -27,8 -34,3

Finansiellt sparande -5,1 -6,9 12,0 -3,0 -2,6 -6,5 -9,9 -9,3 -2,9 -3,7 1,2 -0,9 -1,1

Redovisat resultat 7,9 14,5 19,1 4,1 4,5 0,6 -2,8

Föreg. prog. = ESV:s Marsprognos 2010 (2010-03-23)


ålderspensionssystemets finanser


Överskott under prognosperiodenÅlderspensionssystemets finansiella sparande visar överskott hela prognosperioden. Före 2009 hade ål-derspensionssystemet stora överskott under många år, men förra året minskade överskottet drastiskt. Det förklaras av en svag inkomstökning och att nivån på börsen var betydligt lägre 2009 än 2008, vilket sänkte värdet på AP-fondernas tillgångar. Samtidigt ökade antalet pensionärer kraftigt. Överskottet förblir litet 2010–2014.

Figur 18. Finansiellt sparande för ålderspensionssystemet13

-160

-140-120

-100-80

-60

-40-20

020

40

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

-8

-6

-4

-2

0

2



13 Det negativa sparandet 1999–2001 beror på stora överföringar från ålderspensionssystemet till staten, som en följd av det nya pensionssystemet.

Inkomsterna växer framför allt i takt med att mer pen-sionsavgifter betalas in till systemet när arbetsinkoms-terna stiger. Inkomsterna påverkas även av ränteläget och den globala börsutvecklingen eftersom dessa faktorer avger avkastningen på AP-fondernas tillgångar. Förra året minskade inkomsterna av räntor och utdelningar till följd av att börsindex då låg på en betydligt lägre genomsnittlig nivå än 2008, trots att den svenska börsen steg kraftigt under året. Samtidigt växte socialförsäk-ringsavgifterna mycket måttligt till följd av en svag lönesummeutveckling. Sammantaget gjorde det att inkomsterna till ålderspensionssystemet minskade. Lönesumman väntas öka svagt även i år för att därefter stiga relativt snabbt. I kombination med att börsen antas fortsätta stiga leder det till att ålderspensionssystemets inkomster börjar växa igen från i år.

Ålderspensionssystemets finanser

Tabell 9. Inkomster och utgifter i ålderspensionssystemet

Utfall Prognos Diff. från VÅPMiljarder kronor 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

Inkomster 210,0 222,5 233,4 224,9 233,9 240,0 248,9 260,0 273,7 10,6 6,7 6,8 7,1 9,6

Socialförsäkringsavgifter 159,6 168,9 178,1 178,6 182,4 188,8 196,6 205,2 213,8 1,3 0,3 0,2 -0,1 -1,2

Statliga ålders-pensionsavgifter 26,5 23,9 24,2 24,2 26,2 24,0 23,3 23,2 25,0 3,2 2,0 2,3 2,2 4,0

Räntor, utdelningar m.m. 23,8 29,7 31,1 22,1 25,3 27,2 29,0 31,7 35,0 6,3 3,2 4,0 5,7 7,0

Utgifter 179,8 189,1 202,0 220,2 223,6 226,0 237,1 252,7 264,6 -0,4 -0,7 0,0 -0,7 -5,3

Pensioner 176,2 185,7 199,2 217,4 220,2 222,8 233,6 249,3 261,1 0,2 -0,2 -0,4 -1,7 -5,9

Överföring till staten 1,2 0,8 0,6 0,9 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8 0,8

Övriga utgifter 2,4 2,6 2,2 2,2 2,6 2,4 2,6 2,6 2,7 -1,4 -1,5 -1,3 -1,4 -1,1

Finansiellt sparande 30,2 33,5 31,4 4,7 10,4 14,0 11,8 7,3 9,1 11,0 7,3 6,8 7,7 14,9


Kommentar: Pensioner och övriga utgifter utgör tillsammans de ålderspensionsutgifter som ingår under utgiftstaket.


de offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen


Ålderspensionssystemets finanser

Fler pensionärer gör att utgifterna växer över tidenDen demografiska utvecklingen leder till att antalet ålderspensionärer ökar. En allt större andel av ålders-pensionärerna får inkomstgrundad ålderspension, det vill säga förmånerna tilläggspension, inkomstpension och/eller premiepension. Premiepensionerna redovisas dock inte i staten, utan utgör en del av hushållssek-torns sparande, och ingår därför inte i denna beräk-ning. Antalet personer med inkomstpension var i genomsnitt 696 000 under 2009 och antalet personer med tilläggspension var 1 684 000. Det är antalet personer med inkomstpension som står för den största ökningen under perioden eftersom allt fler personer, födda 1938 eller senare, blir ålderspensionärer. År 2014 väntas antalet personer med inkomstpension respektive tilläggspension vara 1 274 000 respek-tive 1 960 000. Även den genomsnittliga pensionen ökar eftersom de nytillkomna pensionärerna i regel har högre pensionsgrundade inkomst än det nuva-rande genomsnittet. Detta bidrar till att utgifterna för ålderspensionssystemet växer kraftigt mot slutet av perioden. Utgifterna växer dock långsammare 2010–2014 än de skulle ha gjort utan den automatiska balanseringen som är aktiv samtliga år. ESV räknar med att balanstalet överstiger 1 år 2013 men den au-tomatiska balanseringen fortsätter att vara aktiv tills balansindex har blivit lika stort som inkomstindex, vilket sker först någon gång efter 2014.

Automatisk balanseringHuvudprincipen i pensionssystemet är att in-komstpensionen räknas upp med en beräknad framtida snittinkomst14. Denna princip har ett vik-tigt undantag: Om pensionssystemets tillgångar inte täcker pensionssystemets skulder aktiveras den så kallade automatiska balanseringen15. I stället för inkomstindex används då ett så kall-lat balansindex för att räkna upp pensionerna. Uppräkningen av ålderspensionerna blir då lång-sammare och framtida obalanser med åtföljande underskott i pensionssystemet kan undvikas. Ba-lanseringen aktiverades första gången för 2010 då balanstalet blev mindre än 1 (0,9826).

14 Pensionsutbetalningarna indexeras med inkomstindex/balansindex minus 1,6 procentenheter. Vid beräkning av utbetalningarna tas därmed hänsyn till livslängd och framtida tillväxt.

15 För mer information om hur den automatiska balanseringen i pensionssystemet fungerar se ESV:s prognos BP2008:4, sidan 53.

Figur 19. Pensionssystemets utgifter

160

180

200

220

240

260

280

300

2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

160

180

200

220

240

260

280

300

Pensionssystemets utgifter med automatisk balanseringPensionssystemets utgifter enligt vårpropositionenPensionsystemets utgifter utan automatisk balansering


Jämförelse med vårpropositionenJämfört med regeringens beräkning i vårpropositio-nen räknar ESV med ett starkare finansiellt sparande samtliga prognosår. Detta förklaras framför allt av att vi räknar med högre ränte- och utdelningsinkoms-ter från AP-fonderna samt med högre inkomster från statliga ålderspensionsavgifter. När det gäller utgifterna gör ESV i stort sett samma bedömning som regeringen bortsett från 2014 då vi räknar med 5 miljarder kronor lägre utgifter.

Jämförelse med ESV:s föregående prognosJämfört med föregående prognos har antalet personer med inkomst- respektive tilläggspension reviderats ner. Pensionsutgifterna är därför något lägre för samtliga år. Balansindex, som pensionsutgifterna följsamhetsindexeras med, blir högre för åren 2011–2014. Denna effekt har dock mindre påverkan på utgifterna dessa år än det lägre antalet personer med inkomst- respektive tilläggspension.

Pensionsinkomsterna har reviderats ner då inkom-sterna från socialförsäkringsavgifterna väntas bli lägre jämfört med föregående prognos. Sammantaget ger detta en något svagare utveckling av det finansiella sparandet för hela prognosperioden.


de offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen


Det finanspolitiska ramverket består av tre budget-politiska mål.

− Överskottsmål för den offentliga sektorns finansiella sparande

− Utgiftstak för de statliga utgifterna och ålders-pensionssystemet

− Det kommunala balanskravet

I detta avsnitt utvärderas inledningsvis måluppfyl-lelsen avseende det förstnämnda målet. De takbe-gränsade utgifternas förhållande till utgiftstaket kommenteras i slutet av detta avsnitt och balanskravet i avsnittet om den kommunala sektorns finanser.

Allt starkare sparande i den offentliga sektorn framöverÅterhämtningen i ekonomin har inletts och det finan-siella sparandet i offentlig sektor stärks i år jämfört med föregående år. Den kraftiga inbromsningen som inleddes under andra halvåret 2008 medförde att spa-randet 2009 försvagades med hela 3 procentenheter av BNP. En expansiv finanspolitik under 2009, främst via automatiska stabilisatorer16, medförde underskott i de offentliga finanserna. Finanserna stärks därefter successivt i takt med att konjunkturutsikterna blir allt ljusare, men underskotten består under 2010

16 Se faktaruta Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitik

och 2011. Därefter uppstår ett allt större överskott som ett resultat av att återhämtningen i ekonomin fortsätter och att finanspolitiken är åtstramande givet de beslut som hittills har fattats.

Figur 20. Finansiellt sparande i den offentliga sektorns delsektorer

-15

-10

-5

0

5

10

1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

-15

-10

-5

0

5

10

Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet


Den offentliga sektorns finansiella sparande är sum-man av sparandet i staten, kommunsektorn och ålders-pensionssystemet. Sedan början av 1990-talet har det offentliga sparandet stärkts påtagligt främst genom ett ökat sparande i staten. Att det finansiella sparandet gått från kraftiga underskott till överskott är till stora delar ett resultat av en uppstramad budgetprocess samt införandet av ett finanspolitiskt ramverk.

De offentliga finanserna och de budgetpolitiska målen

Tabell 10. Det finansiella sparandet i offentlig sektor

Miljarder kronor och procent av BNP 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Offentlig sektor, mdkr 110 71 -32 -20 -15 25 70 109

procent av BNP 3,5 2,2 -1,0 -0,6 -0,5 0,7 1,9 2,8

varav

Staten, mdkr 74 44 -30 -43 -26 15 69 110

procent av BNP 2,4 1,4 -1,0 -1,3 -0,8 0,4 1,9 2,8

Kommunsektorn, mdkr 3 -5 -7 12 -3 -3 -6 -10

procent av BNP 0,1 -0,2 -0,2 0,4 -0,1 -0,1 -0,2 -0,3

Ålderspensionssystemet, mdkr 33 31 5 10 14 12 7 9

procent av BNP 1,1 1,0 0,2 0,3 0,4 0,3 0,2 0,2



Den offentliga sektorns finansiella sparande stärks redan i år trots de skattesänkningar som genom-förts. Det är främst kommunsektorn som bidrar till det starkare sparandet. Under prognosperioden går kommunsektorn sedan med ökande underskott. Ålderspensionssystemet ger under prognosperioden ett positivt bidrag till det offentliga sparandet om än betydligt mindre än tidigare år. I kombination med det negativa sparandet i den kommunala sektorn innebär detta att den offentliga sektorns finansiella sparande i huvudsak utvecklas i linje med statens finansiella sparande.

Det finansiella sparandet i staten är som sämst i år men stärks kraftigt 2011–2014 till följd av att ekono-min återhämtar sig under perioden. Förstärkningen är också ett resultat av tidigare beslutade regeländ-ringar på sjukförsäkringsområdet. Därtill stärks statens finansiella sparande, i avsaknad av regeländ-ringar, med cirka 0,4 procent av BNP per år från ett år till ett annat. Denna förstärkning av sparandet uppkommer genom att skatteintäkterna växer i takt med ekonomin som helhet medan utgifterna snarare följer prisutvecklingen, beroende på det regelverk som finns för uppräkning av de statliga utgifterna. Det medför att de statliga utgifterna, vid real tillväxt, sjunker som andel av BNP och att sparandet stärks. Man kan också uttrycka detta som att den finanspo-litiska inriktningen är åtstramande.

Uppföljning av överskottsmåletÅr 2000 infördes ett överskottsmål för de offentliga finanserna. Målet avser det finansiella sparandet för hela den offentliga sektorn och ska uppgå till 1 pro-cent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel. Att målet avser ett genomsnitt över tiden motiveras av att finanspolitiken skulle riskera att bli procyklisk om målet skulle uppnås varje enskilt år.

Hur målet ska följas upp är emellertid inte helt självklart då det inte finns någon tydlig definition av

vad som utgör en konjunkturcykel. Oavsett hur kon-junkturcykeln definieras kan cykelns längd variera, vilket komplicerar analysen. I praktiken förekommer ett antal olika metoder för uppföljning av målet. Den enklaste metoden för att jämna ut konjunkturcykelns effekter på sparandet är att använda olika typer av medelvärden. En mer komplicerad metod är att för-söka justera respektive års finansiella sparande för konjunkturella effekter. I det följande kommer båda metoderna att användas.

Utvärdering av överskottsmåletSedan vårpropositionen 2010 använder re-geringen två indikatorer för att följa upp överskottsmålet.

− Ett sjuårigt glidande medelvärde för det finansiella sparandet, rensat för större engångseffekter (sjuårsindikatorn). Medelvärdet beräknas med tre bakåtblickande år, innevarande år samt tre framåtblickande år. Indikatorvärdet för exempelvis 2010 avser därmed perioden 2007–2013.

− Det strukturella finansiella sparandet (konjunkturjusterat sparande)

Dessa indikatorer används för att utvärdera överskottsmålet i ett framåtblickande per-spektiv. I regeringens kalkyler redovisas dess-utom ett konjunkturjusterat värde för sjuårs-indikatorn vilket beräknas med hjälp av en schablonmetod.

Därtill beräknas och analyseras ett tioårigt tillbakablickande medelvärde för det offent-ligfinansiella sparandet. Syftet är att upp-täcka eventuella systematiska felaktigheter i finanspolitiken som minskar sannolikheten för att överskottsmålet uppnås i framtiden. Också denna kompletterande indikator kon-junkturjusteras i regeringens kalkyler.

Tabell 11. Finansiellt sparande i offentlig sektor samt indikatorer för avstämning mot överskottsmålet

Procent av BNP resp. trend-BNP 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Finansiellt sparande -1,0 -0,6 -0,5 0,7 1,9 2,8

Sjuårsindikatorn 0,9 0,8 0,7

Konjunkturjusterat sparande 1,0 0,5 0,7 1,2 1,6 2,1

Bakåtblickande tioårssnitt 1,2



Indikatorvärdena för sjuårsindikatorn 2003–2011 (avseende sparandet 2000–2014) ligger nära målet med en viss tendens till för lågt sparande. För de tre sista åren är utvecklingen dessutom ogynnsam, det vill säga trenden är fallande. Ett av många problem med sjuårsindikatorn är emellertid att mätperioden inte med nödvändighet omfattar en konjunkturcykel. Denna problematik minskar om tidsperioden för medelvärdet utökas.

Figur 21. Det genomsnittliga finansiella sparandet

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

Finansiellt sparande7-årsindikatornTioårigt bakåtblickande medelvärde


Regeringen har dessutom valt att använda ett tioårigt tillbakablickande medelvärde för analys av utfall. År 2000, då överskottsmålet infördes, kan därför ses som startår. Det finns dock inget som hindrar att ett tioårigt bakåtblickande medelvärde används för analyser över längre tidsperioder och för prognosår. I diagrammet illustreras ett tioårigt glidande med-elvärde för perioden 1993–2014. Indikatorvärdena är bakåtblickande. Värdet för 2012 avser exempel-vis sparandet 2003–2012. Resultatet indikerar att sparandet fortsätter att pendla kring målet på ett tillfredsställande sätt. Genomsnittsindikatorerna indikerar inte någon uppenbar avvikelse i förhållande till målet.

Figur 22. Konjunkturjusterat finansiellt sparande i offentlig sektor

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

-5

-4

-3

-2

-1

0

1

2

3

4

5

6

Konjunkturjusterat sparande Gap till trend-BNP

Procent Procent

För att beräkna ett konjunkturjusterat finansiellt spa-rande använder ESV en metod där ett gap beräknas mellan faktiskt BNP och en långsiktig BNP-trend. Trenden tas fram med hjälp av ett Hodrick-Prescott filter (HP-filter). Gapet används sedan för att justera det finansiella sparandet för konjunkturella effekter. Eftersom gapet mot den långsiktiga BNP-trenden med denna metod är symmetrisk kan det konjunk-turjusterade sparandet utvärderas kvantitativt mot samma mål som det faktiska sparandet, det vill säga 1 procent av BNP17. Osäkerheterna kring det kon-junkturjusterade sparandet är emellertid mycket stora.

Jämfört med det faktiska sparandet ger det kon-junkturjusterade sparandet en delvis annan bild av avvikelserna mot målet. Det konjunkturjusterade sparandet visar att målet överskrids något, sett över hela prognosperioden 2010–2014. Att det faktiska sparandet i genomsnitt är något lägre än målet under samma period beror på att BNP är lägre än trend-värdet. Produktionen återhämtar sig från låga nivåer efter lågkonjunkturen och gapet mot trend-BNP sluts inte förrän mot slutet av perioden.

Indikatorernas eventuella avvikelser i förhållande till överskottsmålet bör tolkas med stor försiktighet, särskilt långt fram i prognoshorisonten. De kan inte okritiskt översättas till sparbeting eller reformutrym-me. Samtliga indikatorer måste tolkas med förbehåll för den stora osäkerhet som råder kring bedömningen av det finansiella sparandet, oaktat den makroekono-miska utvecklingen. Samtidigt är prognosen för just den makroekonomiska utvecklingen osäker.

17 En utförligare metodbeskrivning finns i ESV:s septemberprognos 2009 sidan 26.



Beräkningen av det konjunkturjusterade sparandet är behäftad med ytterligare osäkerhet. Det är bland annat svårt att bedöma effekten på produktionen och därmed också trend-BNP av de senaste årens finanspolitiska åtgärder som syftat till att öka det långsiktiga arbetsutbudet. Hur stora bestående ef-fekter den finansiella krisen får är också svårbedömt.

Förutom nämnda osäkerheter måste även förut-sättningarna för prognosen beaktas. Prognosen för indikatorerna är betingad av att nuvarande regelverk inte ändras under perioden fram till 2014. Det inne-bär exempelvis:

− Bidrag som saknar automatisk indexering, exempelvis barnbidrag, förblir nominellt oför-ändrade hela perioden

− Inga tillskott till statlig förvaltning utöver den indexering som sker via gällande regelverk

− Oförändrade regler för uttag av statlig skatt

Att prognosen utgår från att nuvarande regelverk inte ändras medför att den finanspolitiska inriktningen är åtstramande. I relation till konjunkturläget kan detta tyckas väl försiktigt. Osäkerheten rörande konjunkturutvecklingen, främst på europeisk nivå, gör det dock lämpligt att vara försiktig med budget-försvagande beslut.

Finanspolitikens inriktningBudgetpropositionen för 2010 var expansiv i sin karaktär med bland annat förslag om utvidgat jobbskatteavdrag (fjärde steget) och ökade statsbidrag till kommunerna. Den expansiva riktningen i budgeten fortsatte sedan i vårpropositionen 2010 med framför allt ytterligare skattesänkningar för pensionärerna. Även den förda fi-nanspolitiken under 2009 måste betraktas som expansiv i sin karaktär. Förutom att de automatiska stabilisato-rerna har fått verka fritt har regeringen sammanlagt budgeterat en expansiv diskretionär finanspolitik om 84 miljarder kronor under 2009 och 2010 (se tabell Olika mått på finanspolitikens inriktning). Den årsvisa förändringen av det konjunkturjusterade sparandet, som ofta används som approximation för finanspolitiken, har dock inte förändrats lika mycket som man skulle kunna tro, givet de budgetförsvagande åtgärder som regeringen lagt fram.

Figur 23. Automatiska stabilisatorer och aktiv finanspolitik – effekten på den offentliga sektorns finansiella sparande

-4

-3

-2

-1

0

1

2

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

-4

-3

-2

-1

0

1

2

Automatiska stabilisatorer Aktiv finanspolitik


Automatiska stabilisatorer och diskretionär finanspolitikDen årsvisa förändringen i den offentliga sektorns finansiella sparande är en indikator på de offentliga finansernas effekt på efter-frågan i ekonomin. Det är en på många sätt trubbig indikator då effekten på efterfrågan i verkligheten är beroende av innehållet i de finanspolitiska åtgärderna. Exempelvis är det rimligt att anta att skattesänkningar rik-tade till grupper med hög konsumtionsbenä-genhet ger en större effekt på efterfrågan än skattesänkningar riktade till grupper med låg konsumtionsbenägenhet.

De bakomliggande orsakerna till att den offentliga sektorns finansiella sparande för-ändras från ett år till ett annat kan delas in i två huvudkategorier:

− Automatiska effekter som följer av skatte- och bidragssystemen, så kallade automatiska stabilisatorer

− Tillkommande effekter genom politiska beslut, så kallad aktiv eller diskretionär finanspolitik

All förändring av den offentliga sektorns finansiella sparande som inte låter sig för-klaras av konjunkturutvecklingen betraktas i kalkylen som aktiv finanspolitik. Om det konjunkturjusterade sparandet ökar från ett år till ett annat innebär detta att finanspo-litiken är åtstramande. Ett minskande kon-junkturjusterat sparande innebär att finans-politiken är expansiv.



Det finns en mängd skäl till att den diskretionära finanspolitiken, mätt som förändringen av det konjunkturjusterade sparandet, uppgår till andra belopp än vad man kommer fram till om man en-bart räknar ihop de belopp som anges i regeringens propositioner. Ett sådant skäl är exempelvis att effektberäkningarna som anges i propositionerna oftast begränsas till aktiva beslut om åtgärder och regeländringar. Men ibland kan ett uteblivet beslut om exempelvis inflationsjustering/indexering vara en kraftfullt åtstramande åtgärd. Den sortens be-slut hamnar aldrig i några sammanställningar. Till detta kommer att effekter av aviserade förslag kan vara svåra eller omöjliga att följa upp i efterhand, till exempel för att beteenden förändras.

En av de viktigaste förklaringarna till de olika resultaten är att det konjunkturjusterade sparandet (samt dess årsvisa förändring) avser hela den offent-liga sektorn och inte endast staten. I tabellen nedan redovisas den årsvisa förändringen av det konjunk-turjusterade sparandet uppdelat på delsektorerna.

Tabell 12. Olika mått på finanspolitikens inriktning

2009 2010 2011Summering av olika finanspoli-tiska åtgärder -49 -35 13

Årsvis förändring av konjunktur-justerat sparande offentlig sektor -13 -16 6

varav

Staten -22 -33 19

Kommunsektorn 26 14 -16

Ålderspensionssystemet -17 4 3

I tabellen anges tecknet i enlighet med den riktning som det offentliga sparandet påverkas av regeländ-ringarna.Källor: 2010 års ekonomiska vårproposition (sidan 213) samt ESV:s prognos för det konjunkturjusterade sparandet.

Om man jämför förändringen av statens konjunktur-justerade sparande med de belopp som anges i pro-positionerna blir skillnaden mindre. För 2009 finns det dock en skillnad i storleksordningen 25 miljarder kronor. Förändringen av statens konjunkturjusterade sparande indikerar att finanspolitiken 2009 blev mindre expansiv än vad som angivits i budgetdo-

kumenten. Det kan finnas flera förklaringar till detta. En sådan förklaring kan vara att tidigare genomförda reformer har minskat utgifterna i större omfattning än vad som ursprungligen prognostiserades.

Som framgår av figuren nedan har statens kon-junkturjusterade sparandet sjunkit 2009–2010 men väntas stiga kraftigt framåt i tiden. Kommunsektorns konjunkturjusterade sparande uppvisar ett helt annat förlopp, snarast kontracykliskt. I stället för att försva-gas under den kraftigaste delen av lågkonjunkturen ökade det konjunkturjusterade sparandet kraftigt 2009. Pensionssystemets konjunkturjusterade spa-rande är det minst volatila bland delsektorerna. Det konjunkturjusterade sparandet i pensionssystemet försvagades dock kraftigt 2009, bland annat till följd av demografiska faktorer vilket påverkade storleken på pensionsutbetalningarna. Aktiveringen av den automatiska balanseringen bromsar därefter ut-giftsutvecklingen varför det konjunkturjusterade sparandet i pensionssystemet hamnar på en högre nivå från och med 2010.

Figur 24. Konjunkturjusterat sparande för den offentliga sektorns delsektorer

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

2003 2005 2007 2009 2011 2013

-1,0

-0,5

0,0

0,5

1,0

1,5

2,0

2,5

Staten ÅlderspensionssystemetOffentlig sektor Kommunsektorn

Procent av trend-BNP Procent av trend-BNP

Finanspolitik och penningpolitikDet är en fördel om finanspolitiken och penningpoli-tiken inte förs i olika riktningar om konjunktur- och prisstabiliteten ska kunna påverkas i avsedd riktning. Under perioden 2007–2011 tycks samverkan vara god då det konjunkturjusterade sparandet minskar när reporäntan sänks och det konjunkturjusterade sparandet ökar när reporäntan höjs.


statsbudgetens utgifter



Figur 25. Finanspolitik och penningpolitik

20072008

2009 20102011

-2

-1

0

1

2

-4 -3 -2 -1 0 1 2

Fina

nspo

litik

Penningpolitik

Åts

tram

and

eEx

pan

siv

Expansiv Åtstramande

Förändring konjunktur-justerat sparande

För-ändringav repo-räntan

Uppföljning av utgiftstaketDe utgifter som redovisas under utgiftstaket, det vill säga samtliga utgiftsområden utom statsskuldsräntor m.m. samt ålderspensionssystemet utanför statsbud-geten, håller mycket god marginal till de beslutade eller beräknade utgiftstaken 2010–2014. Regeringen presenterade i samband med vårpropositionen 2010 en bedömning av utgiftstaket för 2013 och 2014.

De takbegränsade utgifterna ökar nominellt hela perioden. Ålderspensionsutgifterna utanför

statsbudgeten ökar modest 2010 och 2011. Under 2012–2014 stiger utgifterna snabbare, vilket förklaras av att antalet pensionärer med inkomstpension blir allt fler. Dessa har dessutom en högre genomsnittlig pension. Den del som utgör utgifter inom statsbud-geten ökar ytterst svagt. Undantaget är 2010, då den höga arbetslösheten väntas leda till att de arbetsmark-nadsrelaterade utgifterna når sin topp.

Som andel av BNP sjunker de takbegränsade utgifterna stadigt, vilket har sin förklaring i att ut-gifterna endast ökar svagt samtidigt som tillväxten i ekonomin tar fart.

ESV räknar med lägre takbegränsade utgifter än vad regeringen gör i vårpropositionen. Det är främst en lägre bedömning av de arbetsmarknadsrelaterade utgifterna som förklarar skillnaden.

Sedan ESV:s föregående prognostillfälle har re-videringarna föranlett marginella förändringar av utgifterna under taket. Utgifterna för ålderspensions-systemet har reviderats ner något på grund av att anta-let personer med inkomst- respektive tilläggspension väntas bli något färre än enligt tidigare bedömning.

Tabell 13. Uppföljning takbegränsade utgifter

Utfall VÅP Prognos Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog.2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

Utgiftsom-råden exklu-sive UO 26 744,8 772,3 763,6 765,9 763,1 763,7 772,9 -8,7 -9,2 -2,9 -2,5 5,0 0,0 -0,3 0,0 0,4 0,8Ålderspen-sionssystemet vid sidan av statsbud-geten 219,8 223,1 222,8 225,3 236,3 252,0 263,9 -0,3 -0,7 -1,0 -1,9 -6,7 -0,3 -0,6 -0,5 -0,1 -0,7Summa tak-begränsade utgifter 964,6 995,4 986,4 991,2 999,3 1015,6 1036,8 -9,0 -9,9 -3,9 -4,4 -1,7 -0,4 -1,0 -0,5 0,3 0,0

Utgiftstak1 989 1024 1024 1054 1074 1084 1094 0 0 0 0 0 0 0 0Marginal till utgiftstaket 24,4 28,6 37,6 62,8 74,7 68,4 57,2 9,0 9,9 3,9 4,4 1,7 0,4 1,0 0,5Marginal, % av utgiftstak 2,5 2,8 3,7 6,0 7,0 6,3 5,2 0,9 0,9 0,4 0,4 0,2 0,0 0,1 0,0Takbegrän-sade utgifter, % av BNP 31,0 31,4 30,7 29,3 28,3 27,3 26,5 -0,7 -0,8 -0,5 -0,6 -0,7 -0,3 -0,5 -0,3 -0,1 -0,1Utgiftstaket, % av BNP 31,8 31,9 31,2 30,4 29,1 28,0 -0,3 -0,5 -0,3

VÅP = 2010 års ekonomiska vårproposition, UO26 = Utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. .

Föreg. prog. = ESV:s Marsprognos 2010 (2010-03-23).1 För 2013 och 2014 avses bedömda utgiftstak enl. vårpropositionen.




Under 2000-talet har statsbudgetens totala utgifter ökat svagt. År 2009 steg dock utgifterna kraftigt främst på grund av extraordinära åtgärder som genomfördes till följd av finanskrisen. En stigande arbetslöshet bidrog också till att öka utgifterna. Det samtida fallet i BNP gjorde att utgifterna ökade även i procent av BNP. Under 2000-talet har utgiftskvoten annars stadigt fallit, då utgifterna ökat långsammare än BNP. ESV beräknar att trenden fortsätter under prognosperioden, då bland annat förutsättningen om oförändrade regler18 framåt i tiden håller nere utgifterna. Det förbättrade arbetsmarknadsläget åren framöver leder till kraftigt lägre utgifter inom arbets-marknadsområdet samtidigt som förändringarna inom sjukförsäkringssystemet fortsätter att minska utgifterna för sjukförsäkringen.

Figur 26. Statsbudgetens totala utgifter

0

100

200

300

400

500

600

700

800

900

1000

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

15

20

25

30

35

40

Totala utgifter Procent av BNP


Anm.: Utgifterna är justerade för ändrade redovisnings-

principer men ej för engångseffekter.

De totala utgifterna beräknas i år bli 797 miljarder kronor. För åren framöver ökar de totala utgifterna svagt för att i slutet av prognosperioden uppgå till 813 miljarder kronor. Trots små förändringar av de totala utgifterna åren framöver finns stora rörelser inom utgiftssidan.

Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet ökar med 11 miljarder kronor 2010 och är då som högst under prognosperioden. I takt med att arbetsmark-nadsläget förbättras framöver sjunker utgifterna

18 Så länge det inte finns något konkret förslag från regeringen om regelförändringar som påverkar utgifterna, räknar ESV med att nuvarande regelverk även gäller för åren framöver.

under resten av prognosperioden. Utgifterna inom sjukförsäkringsområdet har

minskat sedan 2006. Från 2009 fortsätter de att minska med totalt 19 miljarder kronor fram till 2013 för att därefter stabiliseras.

EU-avgiften ökar i förhållande till föregående år med 9 miljarder kronor. Det förklaras främst av att retroaktiva medel avseende 2007 och 2008 återbe-talades förra året, vilket gjorde avgiften extra låg. Återbetalningen berodde på det nya systemet för beräkning av EU-medlemsländernas avgifter, som trädde i kraft med retroaktiv verkan från 2007. För åren framöver beräknas avgiften öka måttligt.

De allmänna bidragen till kommunerna minskar med 6 miljarder kronor 2010. Det beror främst på det tillfälliga stödet till kommunerna för 2010 på 13 miljarder kronor, som betalades ut redan 2009. Om man bortser från det tillfälliga stödet ökar bi-dragen till kommunerna med 8 miljarder kronor 2010 och ligger sedan kvar på samma nivå under hela prognosperioden.

Utgifterna inom Hälso- och sjukvård och social omsorg ökar med 10 miljarder kronor under prog-nosperioden. Den högre nivån förklaras främst av ökade kostnader för statlig assistansersättning. Utgifterna inom näringslivsområdet ligger kvar på samma höga nivå 2010 som 2009 för att därefter bli lägre åren framöver. Den högre nivån beror på att regeringen i år tillskjutit 1,1 miljarder kronor för att delta i ännu en nyemission i SAS. Vid förra årets nyemission tillsköt staten 1,3 miljarder kronor.

Utgiftsområden som trendmässigt ökar under prognosperioden är Rättsväsendet, Biståndet samt Ekonomisk trygghet för familjer och barn.

Statsbudgetens utgifter



Tabell 14. Statsbudgetens utgifter m.m 2009–2014

Miljarder kronor Utfall SB TB Prognos Diff. från VåpUtgiftsområde 2009 2010 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

1 Rikets styrelse 12,2 12,1 0,1 11,7 11,4 11,4 11,8 12,3 -0,5 -0,3 -0,4 -0,2 0,0

2 Samhällsekonomi och finansför-valtning 12,0 12,2 0,1 12,2 12,4 12,5 12,6 12,8 -0,1 -0,2 -0,2 -0,4 -0,8

3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,7 0,0 9,7 9,9 10,0 10,1 10,2 0,1 0,0 0,0 0,0 -0,2

4 Rättsväsendet 33,6 35,8 0,0 35,4 36,8 37,8 38,5 39,4 -0,6 0,1 0,3 0,6 0,7

5 Internationell samverkan 1,8 2,0 0,1 2,1 2,0 2,0 2,0 2,0 0,1 0,2 0,2 0,2 0,2

6 Försvar och samhällets kris-beredskap 42,1 45,5 0,0 43,9 46,3 48,2 47,5 48,8 0,5 1,0 2,2 0,5 0,2

7 Internationellt bistånd 29,6 27,0 -0,5 26,5 29,4 30,8 32,6 34,3 -0,6 0,1 0,1 0,3 0,4

8 Migration 6,5 5,8 1,2 6,8 6,6 6,2 5,9 5,4 0,2 0,2 -0,1 -0,1 -0,4

9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg 53,1 58,7 0,0 57,1 58,5 59,9 61,4 63,1 -0,8 -0,9 -1,1 -1,1 -0,9

10 Ekonomisk trygghet vid sjuk-dom och handikapp 110,0 101,7 0,3 99,6 93,5 91,4 90,6 91,1 -1,6 -1,1 1,7 3,1 5,6

11 Ekonomisk trygghet vid ålder-dom 42,3 41,5 0,1 41,3 40,8 39,9 38,6 37,7 0,0 -0,2 -0,2 -0,1 0,2

12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn 68,1 69,9 0,4 70,0 72,6 74,3 76,7 79,1 0,2 0,6 0,9 1,3 1,7

13 Integration och jämställdhet 5,3 4,9 0,0 5,3 5,9 6,6 6,5 6,5 0,1 -1,3 -1,0 -0,5 -0,1

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 60,6 88,4 0,1 72,0 71,0 67,2 61,8 58,9 -6,3 -8,5 -5,7 -4,9 -2,5

15 Studiestöd 21,4 24,1 0,0 23,1 22,3 21,4 22,4 24,1 0,0 -0,1 0,2 0,5 0,5

16 Utbildning och universitets-forskning 48,9 53,6 0,1 52,6 53,5 51,7 52,7 53,7 0,0 0,0 -0,2 0,1 0,1

17 Kultur, medier, trossamfund och fritid 10,3 11,4 0,0 11,3 11,5 11,5 11,7 11,9 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

18 Samhällsplanering, bostads-försörjning, byggande samt konsumentpolitik 1,9 1,5 0,0 1,5 1,1 1,0 1,0 1,0 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

19 Regional tillväxt 3,2 3,4 0,0 3,4 3,4 3,4 3,3 3,3 0,0 0,0 0,0 0,2 0,4

20 Allmän miljö- och naturvård 5,2 5,2 0,0 5,1 5,3 5,3 5,1 5,1 -0,3 0,4 0,5 0,7 0,6

21 Energi 3,0 3,2 0,0 2,6 2,7 2,7 2,6 2,4 -0,4 -0,1 0,4 0,6 0,4

22 Kommunikationer 40,6 40,1 0,5 40,9 38,8 37,0 38,2 38,8 0,9 0,4 0,3 0,0 0,3

23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel 16,4 19,1 0,1 18,4 17,9 17,6 16,2 16,3 0,1 0,1 0,0 -1,8 3,9

24 Näringsliv 6,6 5,5 1,2 6,6 4,9 4,8 4,9 4,9 0,1 -0,1 -0,2 -0,1 -0,1

25 Allmänna bidrag till kommuner 81,6 75,6 0,0 75,7 76,9 76,3 76,3 76,3 0,0 0,1 0,1 0,4 0,4

26 Statsskuldsräntor m.m. 36,5 23,2 0,0 14,6 29,0 38,5 39,9 39,3 -7,9 -2,0 1,7 3,4 5,7

27 Avgiften till Europeiska unionen 19,2 29,7 0,0 28,7 30,5 32,2 32,8 33,5 0,0 -0,3 -0,6 -2,3 -2,3

Förändring av anslagsbehållningar -4,3 0,0 1,0 -0,2 0,9 -3,2

Summa utgiftsområden 781,3 806,3 3,7 778,2 795,0 801,6 803,6 812,3 -16,6 -11,3 -1,2 0,9 10,7

Summa utgiftsområden exklusive räntor 744,8 783,1 3,7 763,6 765,9 763,1 763,7 772,9 -8,7 -9,2 -2,9 -2,5 5,0

Riksgäldskontorets nettoutlåning 104,7 21,6 17,2 -10,6 3,7 0,4 1,1 -1,2 0,1 -0,7 -1,0 -0,3

Kassamässig korrigering -0,3 1,3 1,3 22,3 0,4 0,8 0,0 0,0 1,0 0,0 0,0 0,0

Totala utgifter 885,7 829,1 796,6 806,7 805,7 804,7 813,4 -17,8 -10,2 -1,9 0,0 10,4

Totala inkomster 709,5 723,0 767,2 799,3 811,0 867,4 916,9 15,4 -9,9 -14,4 -6,5 5,5

Budgetsaldo -176,1 -106,1 -29,5 -7,3 5,3 62,7 103,5 33,2 0,3 -12,5 -6,5 -4,9

SB=Statsbudget för 2010 exklusive tilläggsbudget. TB=Tilläggsbudget 2010

Våp = Regeringens prognos för 2010 och beräkning för 2011-1014 i 2010 års ekonomiska vårproposition




Realekonomisk fördelning av utgifterFörra året innebar relativt stora ökningar av bidrag till kommuner och i viss mån till hushåll. Även konsumtionen ökade. Samtidigt minskade ränte-utgifterna och överföringar till företag och utland. Netto minskade utgifterna då med en procent. Under åren framöver är det i första hand ränteutgifter som förklarar den totala förändringen; i övrigt är utgifts-förändringarna mycket små. Se tabell nedan.

Jämförelse med vårpropositionenI förhållande till vårpropositionen beräknar ESV att de totala utgifterna blir 18 miljarder kronor lägre 2010 och 10 miljarder kronor lägre 2011. För 2012 och 2013 är skillnaderna små men 2014 bedömer ESV att utgifterna blir 10 miljarder kronor högre än vad regeringen räknat med. Det är främst inom områdena arbetsmarknad, sjukförsäkring, statsskuldsräntor och EU-avgift som beräkningarna skiljer sig åt.

Inom arbetsmarknadsområdet blir enligt ESV:s prognos utgifterna 6 miljarder kronor lägre 2010 och 8,5 miljarder kronor lägre 2011. Åren därefter minskar skillnaden något och 2014 ligger prognosen 2,5 miljarder kronor lägre. Skillnaderna beror på att ESV 2010–2011 räknar med lägre utgifter för arbetslöshetsersättning samt färre personer i arbets-marknadspolitiska program.

Utgifterna för sjukförsäkringen beräknas bli något

lägre 2010 och 2011 men högre i slutet av prognos-perioden jämfört med regeringens beräkning. För 2012 är skillnaden 2 miljarder kronor, för att 2013 och 2014 uppgå till 3 respektive 6 miljarder kronor.

Statsskuldsräntorna är lägre i början av prog-nosperioden, framför allt i år då ränteutgifterna är 8 miljarder kronor lägre, för att i slutet vara 6 mil-jarder kronor högre än regeringens beräkning. De lägre utgifterna i närtid beror framför allt på lägre räntenivåer och på ny låneplan hos Riksgälden.

EU-avgiften skiljer sig åt med 2 miljarder kronor per år 2013 och 2014. Det beror främst på att ESV räknar med att en mindre andel av EU:s budget kom-mer att gå åt jämfört med regeringen.

Jämförelse med ESV:s föregående prognosI förhållande till marsprognosen har de totala utgifterna reviderats ner 14 miljarder kronor för 201019. För 2011–2012 sker marginella justeringar och för 2013–2014 revideras prognoserna upp med 4 miljarder kronor. De enskilt största skillnaderna återfinns inom Ekonomisk trygghet för familjer och barn, Arbetsmarknad, Statsskuldsräntor, Avgiften till Europeiska unionen samt Riksgäldens nettoutlåning.Utgifterna för barnbidrag och föräldraförsäkring inom Ekonomisk trygghet för familjer och barn

19 För information om förändringar i prognosen i relation till prognosavvikelsen för mars och april, se appendix.

Tabell 15. Statsbudgetens utgifter realekonomiskt fördelade

Utfall Prognos Förändring från föreg. årMiljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Real resursförbrukning 200 214 220 223 225 227 231 15 6 3 1 2 4

Konsumtion 182 194 199 203 205 207 211 12 5 4 2 2 4

Investeringar 18 20 21 20 19 20 20 3 1 -1 -1 0 0

Transfereringar 501 520 530 530 526 524 527 20 9 0 -4 -3 4

Hushåll inkl pensionsav-gifter 305 315 316 312 308 306 308 10 1 -4 -4 -2 2

Kommuner 106 127 125 126 124 122 122 21 -2 1 -2 -2 0

Företag 35 32 35 35 35 34 34 -3 3 0 0 -1 0

Utlandet 55 46 53 57 60 62 64 -9 7 4 3 2 2

Räntor 39 37 20 34 43 46 47 -2 -16 14 9 2 1

Finansiella transaktioner 51 10 8 7 7 7 8 -41 -2 -1 0 0 0

Summa utgiftsområden 790 781 778 795 802 804 812 -9 -3 17 7 2 9

Det är räntor som står för den stora förändringen under prognosperioden, medan övriga utgifter förändras i ganska

liten mån. Följden blir också en fallande utgiftskvot.



revideras upp hela prognosperioden. En ny befolk-ningsprognos från SCB visar att antalet barn under 16 år ökar, vilket leder till högre utgifter. Vidare bidrar regeringens förslag om höjda flerbarnstillägg till högre utgifter.

Arbetsmarknadsutgifterna blir lägre än i föregå-ende prognos, då antalet arbetslösa väntas bli färre under hela prognosperioden. För 2011 är utgifterna för arbetsmarknadspolitiska program betydligt lägre än tidigare, på grund av ett färre antal personer i program.

Statsskuldsräntorna väntas bli kraftigt lägre för 2010 och 2011 men högre därefter. En lägre rän-tenivå i år än i föregående prognos samt minskade valutakursförluster i år och nästa år leder till lägre ränteutgifter. Dessutom bidrar en ny låneplan hos Riksgälden till lägre utgifter i år.

Sedan föregående prognos har EU-avgiften re-viderats upp med mellan 2 och 3 miljarder kronor per år. Det beror främst på att kommissionen i maj uppdaterade BNI-basen för 2010 och 2011, vilket medförde att Sveriges BNI-andel ökade relativt de andra medlemsstaterna. Detta påverkar EU-avgiften för hela perioden.

Riksgäldens nettoutlåning blir 6 miljarder kronor lägre i år bland annat på grund av att ut-betalningen av lån till Lettland delvis förskjuts till nästa år. I slutet av prognosperioden blir nettoutlå-ningen högre, främst till följd av höjda låneramar för infrastrukturinvesteringar.

En utgiftstabell med jämförelse gentemot föregå-ende prognos redovisas i appendix.

Fortsatt lågt inflöde och högt utflöde till och från sjukförsäkringssystemet Sjukförsäkringsutgifterna, inom utgiftsområde 10, har minskat sedan 2006. Deras andel av de totala utgifterna inom statsbudgeten har minskat kraftigt de senaste åren, från att som högst ha utgjort nästan 16 procent år 2003 till knappt 11 procent i år. Denna utveckling fortsätter 2011 för att 2012 stabilisera sig på en nivå strax under 10 procent. Det är framför allt utgifterna för sjukersättning (före detta förtidspen-sion) som minskar fram till 2013 för att därefter plana ut. Utgifterna för sjukskrivna (i form av sjukpenning) minskar 2010 för att därefter öka måttligt.

Figur 27. Utgifter för sjukförsäkringen

0102030405060708090

100110120

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

02468101214161820

Aktivitets- och sjukersättning

Sjukpenning

Procent av totala utgifter

Miljarder kronor Procent av totala utgifter

Jämförelse med vårpropositionenESV:s utgifter för området är lägre än regeringens bedömning för 2010 och 2011, vilket framför allt för-klaras av att vi räknar med färre sjukskrivna. För åren därefter är ESV:s utgifter högre, vilket beror på att vi väntar oss både fler sjukskrivna och fler personer med aktivitets- och sjukersättning än vad regeringen gör.

Försäkringskassan fick 285 miljoner kronor i vårtil-läggsbudgeten på grund av en ökad ärendehandlägg-ning av aktivitetsstöd. ESV har redan i tidigare prog-noser tagit hänsyn till denna ökning varför nuvarande prognos inte påverkas.

Tabell 16. Antal personer som väntas utförsäkras från sjukförsäkringen

2010 2011 2012

Antal personer som utförsäkras från sjukpenningen 17 000 5 000 5 000

Antal personer som utförsäkras från sjukersättningen 23 000 14 700 1 000

Totalt antal personer som utförsäkras från sjukförsäkringen 40 000 19 700 6 000



Jämförelser med ESV:s föregående prognosSammantaget beräknas utgifterna för sjukpenning och aktivitets- och sjukersättningen bli något lägre än i föregående prognos. Utgifterna för aktivitets- och sjukersättning har reviderats ner då prognosen för prisbasbeloppet, som medelersättningen uttrycks i, nu bedöms bli lägre. Utgifterna för sjukpenningen har reviderats ner något i år och nästa år men re-viderats upp för åren därefter då ESV gjort en ny bedömning av utvecklingen för medelersättningen.

När det gäller antalet sjukskrivna och antalet per-soner med aktivitets- och sjukersättning görs i stort sett samma bedömning som i föregående prognos, då det liksom tidigare är ett fortsatt lågt inflöde av personer till sjukförsäkringssystemet och ett högt utflöde. Även prognosen över antalet utförsäkrade är densamma. Vi räknar dock med att något fler perso-ner kommer att få aktivitets- och sjukersättning i år då utfallet för mars och april tyder på det.

Högre utgifter för barnbidrag och föräldraförsäkringenDe faktorer som främst påverkar utgifterna under utgiftsområde 12, Ekonomisk trygghet för familjer och barn, är antalet födda barn, antal uttagna för-äldrapenningdagar och ersättningsnivån för dessa. Anslagen för barnbidrag och föräldraförsäkring är de största och utgör cirka 80 procent av utgifterna.

Sedan 2006 har utgifterna för barnbidrag legat relativt stilla. Nu börjar dessa återigen öka med anledning av att regeringen har föreslagit att fler-barnstilläggen höjs från den 1 juli i år, vilket ökar

utgifterna med drygt 700 miljoner kronor per år. Dessutom beräknas antalet barn under 16 år öka enligt den senaste befolkningsprognosen från SCB, vilket i sig ger högre utgifter.

Föräldraförsäkringens utgifter ökar normalt över tiden då medelersättningen för föräldrapen-ningdagarna ökar. Antalet uttagna dagar i föräldra-penningen har ökat sedan 2001. I år beräknar ESV att utvecklingstakten uppgår till nästan 4 procent. Detta är en högre tillväxt jämfört med föregående prognos som beror på den nya befolkningsprognosen från SCB. Även åren framöver beräknas uttaget av föräldrapenningdagar öka, om än i en lägre takt.

Jämfört med vårpropositionen ligger ESV:s prog-nos för utgiftsområdet cirka 200 miljoner kronor högre i år. Åren därefter ökar avståndet successivt till 1,7 miljarder kronor 2014. Detta beror troligtvis på att regeringen inte har tagit hänsyn till SCB:s nya befolkningsprognos som kom i april.

Arbetsmarknadsutgifterna sjunker successivt från 2011Utgifterna inom arbetsmarknadsområdet, utgifts-område 14, ökar med 19 procent innevarande år. Det beror främst på en kraftig ökning av antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program, vilka får aktivitetsstöd. Det ökade antalet personer i program medför även högre kostnader för köp av arbetsmark-nadsutbildningar. Kommande år minskar arbetslös-heten och antalet deltagare i program. Därmed sänks utgifterna inom arbetsmarknadsområdet successivt 2011–2014.

Tabell 17. Arbetsmarknadsutgifter

Miljarder kronorUtfall Prognos

2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Bidrag till arbetslöshetsersättning 13,6 19,3 20,0 20,0 18,9 17,5 16,4

Aktivitetsstöd 6,7 10,3 17,4 16,3 14,0 11,6 9,4

Statliga ålderspensionsavgifter 2,7 3,3 3,8 2,9 2,5 1,7 2,5

Kostn. arbetsmarknadspolitiska program 3,3 4,4 6,9 7,2 7,0 6,6 6,2

Lönebidrag och Samhall m.m. 13,9 13,9 14,2 15,0 15,4 15,6 15,9

Bidrag till lönegarantiersättning 0,8 3,0 1,7 1,5 1,1 0,8 0,7

Övriga anslag under utgiftsområdet 6,8 6,4 8,0 8,2 8,2 8,0 7,8

Summa 47,8 60,6 72,0 71,0 67,2 61,8 58,9



Utgifterna för arbetslöshetsersättning minskar från 2012Utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar 2010 och är i princip oförändrade 2011 trots att den öppna arbetslösheten, det vill säga exklusive heltidsstude-rande arbetssökande, minskar. Det är främst bland de öppet arbetslösa som de som får arbetslöshetser-sättning återfinns och det är därför som det måttet och inte den totala arbetslösheten används i ESV:s beräkningar. Att den öppna arbetslösheten minskar under innevarande år, trots att den totala arbetslöshe-ten stiger, beror främst på att antalet arbetslösa som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ökar kraf-tigt. Dessa personer definieras som heltidsstuderande arbetssökande enligt SCB:s arbetskraftsundersökning och ingår inte i den öppna arbetslösheten.

Att utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar 2010 trots att den öppna arbetslösheten minskar förklaras främst av att andelen av de öppet arbetslösa som får ersättning ökar. Detta beror bland annat på den regeländring som trädde i kraft den 1 juli 2009 vilken medförde att väntetiden för medlemskap i a-kassan förkortades från 12 till 6 månader. En annan förklaring är att de personer som friställdes under 2009, i högre utsträckning uppfyllde villkoren för ersättning än de personer som redan befann sig i arbetslöshet. Från och med 2012 minskar arbets-lösheten och då blir förhållandet det omvända. De personer som uppfyller villkoren för arbetslöshetser-

sättning, och står närmare arbetsmarknaden, väntas i större utsträckning än andra få ett arbete. Därmed minskar andelen ersatta igen. Den sjunkande ande-len ersatta medför, tillsammans med en lägre öppen arbetslöshet, lägre utgifter 2012–2014.

Figur 28. Öppet arbetslösa och öppet arbetslösa med ersättning

0

5

10

15

20

25

30

35

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

0

1

2

3

4

5

6

7

Utgifter A-kassa

Andel öppet arbetslösa (höger axel)

Andel öppet arbetslösa med ersättning (höger axel)

Procent av arbetskraftenMiljarder kronor

Även den genomsnittliga dagersättningen ökar något till följd av att de tillkommande arbetslösas tidigare lönenivå driver upp ersättningsnivån. Den ökade dagersättningen bidrar dock endast marginellt till utgiftsökningen.

Stigande arbetslöshet leder till en kraftig ökning av aktivitetsstödetUtgifterna för aktivitetsstödet ökar kraftigt i år, med 70 procent, för att därefter näst intill halveras 2011–2014. Den kraftiga utgiftsökningen 2010 beror

Tabell 18. Antal deltagare i arbetsmarknadspolitiska program

Utfall Prognos2009 2010 2011 2012 2013 2014

Totalt antal deltagare med aktivitetsstöd 120 700 193 200 174 600 144 100 114 500 89 500

varav jobb- och utvecklingsgaranti 57 200 80 300 85 000 77 200 60 000 48 500

varav jobbgaranti för ungdomar 34 700 52 600 48 000 40 000 32 000 18 500

varav arbetspraktik 9 100 20 900 10 000 3 000

varav LYFT 3 300 2 000

introduktionsprogram (från sjukförsäkring) 9 600 3 000 1 500

övriga 19 700 26 500 26 600 22 400 22 500 22 500

Särskilt anställningsstöd 4 300 3 100 4 000 4 500 4 200 4 200

Instegsjobb 2 400 2 700 3 000 3 500 3 200 3 200

Totalt i arbetsmarknadspolitiska program 127 400 199 000 181 600 152 100 121 900 96 900

procent av arbetskraften 2,7 4,1 3,7 3,1 2,5 2,0

Nystartsjobb (subventionerad anställning) 19 200 31 100 38 000 37 500 37 000 36 500



på att allt fler arbetslösa kvalificerar sig för garanti-programmen Jobb- och utvecklingsgaranti, JOB, och Jobbgaranti för ungdomar, UGA samt fler deltagare i arbetspraktik. Från 2011 minskar antalet personer i program med aktivitetsstöd. Antalet personer i JOB fortsätter att öka men samtidigt minskar antalet deltagare i UGA. Antalet deltagare inom UGA har fallit kontinuerligt de senaste två månaderna, vilket signalerar ett trendbrott. Samtidigt har antalet regist-rerade arbetslösa ungdomar börjat att minska. Detta är ett tecken på att arbetsmarknaden för de unga har vänt till det bättre. I takt med att sysselsättningen stiger och arbetslösheten minskar framöver väntas ett fortsatt nettoutflöde från UGA.

Förutom en minskning av UGA sker det en ut-fasning av de tillfälliga insatserna i arbetspraktik, LYFT och introduktionsprogrammet för tidigare sjukskrivna 2011. Sammantaget minskar det totala antalet personer som får aktivitetsstöd 2011 med 20 000. Från och med 2012 minskar antalet deltagare i samtliga program, vilket leder till att utgifterna sjunker markant 2012–2014.

Även utgifterna för köp av arbetsmarknadspolitis-ka program ökar kraftigt 2010–2011 beroende på det kraftiga inflödet av deltagare i garantiprogrammen. Från 2012 minskar utgifterna för köp av utbildningar när antalet deltagare i program sjunker.

Utgifterna för bidrag till lönegarantier-sättning minskar Utgifterna för lönegarantin minskar med 40 pro-cent i år till 1,7 miljarder kronor. Antalet konkurser har minskat med 20 procent under årets fyra för-sta månader och utgifterna för lönegarantin med 46 procent jämfört med motsvarande period 2009. Denna utveckling väntas fortsätta under resten av 2010. Situationen för företagen förbättras i takt med att konjunkturen vänder uppåt, vilket även leder till sänkta utgifter för lönegarantiersättningar de kommande åren. Prognosen för innevarande år är oförändrad jämfört med ESV:s marsprognos, med utgifter på en fortsatt hög nivå. Men så sent som i slutet av förra året hade ESV en betydligt högre bedömning av utgiftsnivån för 2010.

KänslighetsanalysUtgifterna för arbetsmarknadsområdet påverkas kraf-tigt av förändringar i arbetslösheten och kan bli både högre och lägre än prognostiserat. Våra beräkningar visar att en ökning av andelen öppet arbetslösa med en procentenhet ökar arbetslöshetsersättningen med 3,3 miljarder kronor. Om andelen arbetslösa med ersättning ändras med 10 procentenheter ökar alter-nativt minskar utgifterna med 4,0 miljarder kronor.

En ökad andel långtidsarbetslösa leder till ett ökat inflöde av deltagare till garantiprogrammen. Efter cirka 15 månaders arbetslöshet blir man kvalificerad till JOB medan ungdomar kvalificerar sig till UGA efter tre månader. Detta leder till en lägre öppen arbetslöshet och lägre utgifter för arbetslöshetsersätt-ning men fler deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och högre utgifter för aktivitetsstöd. En ökning av den öppna arbetslösheten med 10 000 personer leder till en ökning av aktivitetsstödet med 1 miljard kronor drygt ett år senare.

ESV räknar med lägre arbetsmarknads-utgifter än i vårpropositionenESV bedömer att de totala utgifterna 2010 för ar-betsmarknadsområdet blir 6,3 miljarder kronor lägre än beräknat i vårpropositionen. Regeringen räknar med 0,5 procentenheter högre öppen arbetslöshet än ESV och 23 000 fler personer i arbetsmarknadspoli-tiska program. För 2011 är utgifterna 8,5 miljarder kronor lägre i ESV:s prognos. Differensen mellan ESV:s och regeringens prognoser minskar sedan till 2,5 miljarder kronor 2012–2014, bland annat bero-ende på att ESV antar en högre öppen arbetslöshet än regeringen under denna period. Eftersom ESV även dessa år räknar med betydligt färre deltagare i arbetsmarknadspolitiska program än regeringen är dock utgifterna fortsatt lägre i ESV:s prognos än i regeringens.

Lägre utgifter 2010–2014 jämfört med ESV:s föregående prognosI jämförelse med föregående prognos är de totala utgifterna för utgiftsområdet 0,7 miljarder kronor lägre 2010. Utgifterna för arbetslöshetsersättningen revideras ned med 1,5 miljarder kronor på grund av en lägre arbetslöshet. Utgifterna för arbetsmarknads-



politiska program och lönebidrag revideras dock upp med 0,4 respektive 0,2 miljarder kronor till följd av en högre snittkostnad per deltagare i programmen och fler personer i subventionerade anställningar. Framöver revideras utgifterna ned med 3,8 respektive 2,2 miljarder 2011 och 2012 samt 1,6 respektive 1,5 miljarder kronor 2013 och 2014 beroende på en lägre arbetslöshet. Två tredjedelar av revideringen förklaras av lägre utgifter för arbetslöshetsersätt-ning och den resterande delen förklaras av minskat aktivitetsstöd.

Figur 29. Reviderade prognoser för arbetsmarknadsområdet

40

50

60

70

80

90

100

2009 2010 2011 2012 2013 2014

40

50

60

70

80

90

100

BP 2009:1 (mars 2009) BP 2009:2 (juni 2009)Septemberprognos 2009 Juniprognos 2010Marsprognos 2010 Decemberprognos 2009


Utsikterna för arbetsmarknaden försämrades drastiskt under 2009, vilket medförde stora upprevideringar av utgiftsprognoserna för 2010–2012. Det var fram-för allt utgifterna för arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd som reviderades. Samtidigt som utsik-terna har förbättras och stabiliserats det senaste halvåret har även ESV:s revideringar för perioden 2010–2014 blivit mindre.

Andelen försörjda i trygghetssystemen minskar kraftigt 2011–2014Andelen försörjda inom trygghetssystemen (16–64 år) föll under perioden 1994–2008. Åren 2009–2010 ökar andelen försörjda återigen, framför allt som en följd av lågkonjunkturen. Den största ökningen avser deltagare i arbetsmarknadsprogrammen.

Figur 30. Andel av befolkningen inom olika trygghetssystem

0

5

10

15

20

25

30

1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 2011 2014

Procent

0

5

10

15

20

25

30

Procent

Sjuk- och aktivitetsersättning Sjukskrivning och rehabiliteringArbetslöshetsersättning ArbetsmarknadsprogramEkonomiskt bistånd

Anm.: Andel personer 16–64 år, räknat som helårsekviva-

lenter.

Andelen försörjda inom trygghetssystemen ökar i år på grund av att arbetslösheten stiger och att antalet personer i arbetsmarknadspolitiska program ökar. En del av ökningen i arbetsmarknadspolitiska program förklaras av att många av de personer som utförsäkras från sjukförsäkringen kommer att erbjudas någon form av arbetsmarknadsutbildning. Detta leder dock till en motsvarande minskning av antalet personer inom sjukförsäkringen.

Under perioden 2011–2014 minskar andelen för-sörjda inom trygghetssystemen återigen. Det beror främst på att arbetslösheten faller, vilket minskar antalet personer med a-kassa och antalet deltagare i arbetsmarknadspolitiska program.

Inom sjukförsäkringen fortsätter andelen sjukskriv-na att minska i år till 2,5 procent av befolkningen, vil-ket är den lägsta nivån på länge. Attitydförändringar och ett nytt regelverk från den 1 juli 2008 förklarar i huvudsak minskningen. Andelen sjukskrivna väntas sedan öka svagt från 2011, som en följd av en starkare konjunktur med fler sysselsatta.

Även andelen med aktivitets- och sjukersättning minskar. I slutet av prognosperioden beräknas 6 pro-cent av befolkningen få denna ersättning. Det är den lägsta andelen sedan 1992 och är också en effekt av ändrade regler, då den tidsbegränsade sjukersätt-ningen helt upphör efter december 2012.

Andelen personer med ekonomiskt bistånd stiger från 1,5 procent 2009 till 2,2 procent 2014. Detta innebär att kommunerna får högre utgifter för försörj-ningsstöd, eftersom detta trygghetssystem redovisas inom kommunernas finanser.



InfrastrukturinvesteringarI vårtilläggsbudgeten föreslår regeringen att sam-manlagt 0,5 miljarder kronor satsas i år på tidiga-reläggningar av underhåll med mera inom kommu-nikationsområdet (utgiftsområde 22). Anslagen för väg- och banhållning minskas 2014 med motsvarande belopp. Även andra utgifter minskar i år men då till följd av omfördelningar av investeringar över tiden. Sammantaget innebär regeringens förslag att endast mindre revideringar av årets prognos har gjorts.

Trafikverket har för innevarande år dessutom fått en utökad låneram på 740 miljoner kronor för väginvesteringar som ska täckas av framtida bruka-ravgifter (trängselskatter eller avgiftsintäkter). För att möjliggöra de medfinansieringslösningar som överenskommits med kommuner och regioner fö-reslås i vårpropositionen vissa omfördelningar över tiden av anslagsmedel. För 2012 beräknar regeringen att anslagsmedlen minskar med 1,7 miljarder kronor i förhållande till 2011, vilket innebär att även prog-nosen reviderats ner.

För objekt som kommer att finansieras med brukaravgifter får lån i Riksgälden tas upp, vilket innebär att Trafikverket för de kommande åren fått en utökad särskild planeringsram för sådana projekt. För åren 2010–2014 beräknar ESV nyupplåningen till sammanlagt 23 miljarder kronor inklusive tidi-gare projekt. Inkomster från brukaravgifter redovisas på statsbudgetens inkomstsida och beräknas under prognosperioden uppgå till sammanlagt 6 miljarder kronor. Dessa inkomster kommer därefter via anslag att användas för räntor och amorteringar på lånen.

Sammanfattningsvis har ESV reviderat ner utgif-terna för infrastrukturinvesteringar som finansieras med anslagsmedel för åren 2011–2014 medan ut-nyttjandet av lån, vilket belastar statsbudgeten via Riksgäldens nettoutlåning i stället höjts. (Se avsnittet om Riksgäldens nettoutlåning samt Appendix.)

Lägsta statsskuldsräntorna på 30 år, men de stiger markant framöver Utgifterna för statsskuldsräntor minskar i år till knappt 15 miljarder kronor, vilket är den lägsta nivån på många år. Statsskuldsräntornas andel av budge-tens utgifter uppgår därmed till endast 1,8 procent. Förklaringen till utgiftsutvecklingen är framför allt

att marknadsräntorna sjunkit till rekordlåga nivåer. Man får gå 30 år tillbaka för att hitta ett år med lägre anslagsbelastning, nämligen till 1980 då stats-skuldsräntorna belastade statsbudgeten med drygt 14 miljarder kronor, men å andra sidan var då stats-skulden endast 230 miljarder kronor – en femtedel av dagens skuld.

Redan förra året skulle emellertid ränteutgifterna ha varit nästan lika låga som i år om inte stora valu-takursförluster (14 miljarder kronor) hade belastat anslaget. I år är valutaförlusterna endast drygt 2 mil-jarder kronor. Detta är en viktig förklaring till att räntekostnaderna, vilka inte inkluderar valutakursdif-ferenser, bottnade redan 2009 (se figur).

Figur 31. Räntor på statsskulden 1998–2014

0

20

40

60

80

100

120

1998 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

20

40

60

80

100

120

Räntekostnader Ränteutgifter (anslaget)


Ränteutgifterna stiger markant framöver efter en rekord-

låg nivå i år. Det beror främst på att nuvarande extremt

låga räntenivåer successivt normaliseras åren framöver.

Resten av prognosperioden ökar räntebelastningen när räntenivåerna åter stiger. Mot slutet av prog-nosperioden viker ökningstakten av när allt större överskott i statsbudgeten sänker statsskulden och räntenivån inte stiger så snabbt.

Den större statsskuld som följer av Riksgäldens nettoutlåning – framför allt till Riksbanken 2009 – påverkar inte anslaget för statsskuldsräntor. Förklaringen är att de högre ränteutgifter som föl-jer av utlåningen motsvaras av en lika stor ökning av ränteinkomsterna, vilka också redovisas under ränteanslaget. Däremot påverkas räntekostnaderna av utlåningen, vilket bidrar till att de ligger högre än ränteutgifterna under prognosperioden. (Se faktaruta under Riksgäldens nettoutlåning.)



Skillnader mot ESV:s föregående prognosJämfört med föregående prognos har ränteutgifterna reviderats ned kraftigt för 2010 och något mindre för 2011. Åren därefter har ränteutgifterna räknats upp något. Nedgången i närtid förklaras främst av lägre räntor – framför allt har den inhemska långa räntan reviderats ner i år. Femårsräntans årsgenom-snitt har reducerats från 3,2 procent till 2,5 procent. Detta medför lägre ränteutgifter i år genom högre inkomster av överkurs vid emission, medan ränte-kostnaderna påverkas under lånens hela löptid. Vidare har Riksgäldens låneplan ändrats sedan föregående prognos vilket bidrar till att sänka ränteutgifterna med cirka 2 miljarder kronor i år. Dessutom väntas valutakursförlusterna bli mindre i år och nästa år. Effekterna av dessa faktorer har synts i lägre månads-utfall än väntat under våren.

Jämförelse med vårpropositionen Jämfört med beräkningen i vårpropositionen är skillnader och orsaker ungefär desamma som mot föregående prognos.

Budgetsaldot och därmed statsskulden väntas i ESV:s prognos bli starkare för 2010, men något sva-gare för perioden framöver jämfört med regeringens beräkning. Nettoeffekten av saldoskillnaderna är dock marginell.

Riksgäldens nettoutlåning har stor betydelse för budgetsaldotDe senaste åren har nettoutlåningen i hög grad på-verkats av åtgärder som vidtagits till följd av finans-krisen. Nu bedöms emellertid risken för ytterligare sådana utbetalningar – förutom lån till Island och Lettland – vara mindre då finansmarknaden börjat normaliseras. Regeringen har dock av beredskapsskäl nyligen beslutat att förlänga stödprogrammen till bankerna.20

År 2009 uppgick nettoutlåningen till rekordhöga 105 miljarder kronor medan den för i år beräknas till 17 miljarder kronor, även det en relativt hög siffra. Nästa år väntas den bli negativ, -11 miljarder kronor, medan nettoutlåningen de följande åren (2012–2014) varierar mellan 0,4 och 3,7 miljarder kronor. Posten

20 Garantiprogrammet löper därmed till den sista december 2010 och kapitalstillskottsprogrammet till den 17 februari 2011.

har i förhållande till föregående prognos reviderats ned med närmare 6 miljarder kronor för i år men väntas bli högre de kommande åren och har därmed närmat sig beräkningarna i vårpropositionen. Nedan beskrivs de stora poster som förklarar denna variation över tiden och mellan beräkningarna.

I slutet av avsnittet finns en faktaruta som redo-gör för hur nettoutlåningen påverkar budgetsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella sparandet i staten. En detaljerad tabell över Riksgäldens net-toutlåning 2009–2014 finns i Appendix.

Riksgäldens nettoutlåning – en speciell post på utgiftssidanRiksgäldskontorets nettoutlåning är en post på statsbudgetens utgiftssida som har stor betydelse för budgetens saldo. Posten ligger utanför de 27 utgiftsområdena och omfattas inte av utgiftstaket. Den består av nettot av alla in- och utbetalningar som sker i den så kallade statens internbank. Nettoutlåningen innehåller såväl löpande statlig verksamhet – till exempel Centrala studiestödsnämndens utlåning och myndigheternas lån för investe-ringar i anläggningstillgångar – som tillfälli-ga poster, vilka ofta beslutas med kort varsel och därför är svårprognostiserade. Till följd av dessa engångsposter varierar nettoutlå-ningen kraftigt från år till år.

Lån till RiksbankenDen rekordstora nettoutlåningen 2009 berodde på att Riksbanken lånade i Riksgälden för att åter-ställa valutareserven efter olika insatser under den finansiella krisen. Sammanlagt betalades lån till Riksbanken i euro och dollar motsvarande 97 mil-jarder kronor. I takt med att lånen omsätts påverkas utfallet av växelkursförändringar, vilket medförde ett slutligt utfall för år 2009 på drygt 95 miljarder kronor. Riksbankslånet har för 2010 nu justerats ned med ytterligare knappt en miljard kronor som följd av växelkursförändringar.

Några återbetalningar av Riksbankslånet är inte inkluderade i prognosen, då det är svårt att veta när de kan komma att ske. Förstärkningen av valutare-serven är dock temporär och kommer att avslutas när Riksbanken avvecklat de åtgärder som görs med



anledning av finanskrisen. När lånen framöver åter-betalas kommer nettoutlåningen att bli motsvarande lägre. Detta förbättrar i sin tur budgetsaldot, minskar lånebehovet och reducerar statsskulden. (Se faktaruta nedan.)

Utlåning till Island och LettlandDen förhållandevis stora nettoutlåningen i år beror på att Sverige ska stödja Island och Lettland med lån på 495 respektive 720 miljoner euro för att motverka finanskrisens effekter i dessa länder.

Utlåningen till Island påbörjades i december förra året (0,9 miljarder kronor). Det råder osäkerhet om när resterande utbetalningar, 3,9 miljarder kronor, kommer att ske men de väntas i tre omgångar under 2010 (juni, september och december). Regeringen har nyligen gjort ytterligare en delutbetalning till-gänglig för Island, vilken kommer att effektueras när Island så begär. (Mer detaljer om Islandslånet finns i ESV:s Septemberprognos 2009.)

När det gäller Lettlandslånet har det blivit för-skjutningar i utbetalningsplanen så att en del av lånet väntas utbetalas först nästa år. Dessutom kommer lånet att delas upp i fyra delar i stället för två, vilket var den ursprungliga planen. Utbetalningarna be-räknas i år motsvara 4,2 miljarder kronor (juni och december) och nästa år 2,6 miljarder kronor. (Mer detaljer om Lettlandsslånet finns i ESV:s föregående prognos.)

Jämfört med föregående prognos väntas, som en följd av växelkursernas påverkan, låneutbetalningarna i svenska kronor sammanlagt bli 0,5 miljarder kronor lägre för de två lånen.

Insättningsgarantifonden omvandlas till inlåning i stabilitetsfondenDen stora negativa nettoutlåningen 2011 beror på att den nuvarande insättningsgarantifonden då väntas överföras till stabilitetsfonden, vilken inrättades 2008 för stödåtgärder till banker och andra kreditinstitut. Fondmedlen (21 miljarder kronor) är för närvarande placerade i statsobligationer, men väntas omvandlas till inlåning på stabilitetsfondens konto i Riksgälden. (Då detta påverkar nettoutlåningen men inte sta-tens lånebehov, uppstår en kassamässig korrigering åt motsatt håll.) De två obligatoriska avgifter som

bankerna betalar; insättningsgarantiavgiften och stabilitetsavgiften, kommer att samordnas i en ny riskavspeglande avgift. Regeringen avser att inför 2011 återkomma med förslag om detta.

Jämfört med föregående prognos har inkomsterna av stabilitetsavgiften reviderats upp något i enlig-het med en ny rapport om stabilitetsfonden från Riksgälden (2010-03-14). I april erhölls den första aktieutdelningen (686 miljoner kronor) avseende fondens innehav av Nordea-aktier. Det var något mer än beräknat, vilket också föranlett en upprevidering för åren framöver.

Höjda låneramar för väg- och järnvägsinves-teringar men återbetalning av flygplatslånNettoutlåningen väntas bli förhållandevis liten mot slutet av prognosperioden. Posten domineras då av utbetalningar av studielån och inbetalningar till stabilitetsfonden. Dessa två poster, på knappt 6 mil-jarder kronor vardera per år, ger endast en marginell nettoeffekt.

Utlåningen för infrastrukturinvesteringar – som hittills varit en betydande post under nettoutlåning-en – minskar i slutet av prognosperioden. Den blir dock inte så marginell som beräknades i föregående prognos, utan har reviderats upp med 1–2 miljarder kronor per år 2011–2014. Orsaken är förslag i vår-propositionen om höjda låne- och planeringsramar för Trafikverket. De gäller dock endast för sådana väg- och järnvägsinvesteringar som i slutändan ska finansieras med brukaravgifter (trängselskatter och avgifter). Regeringens inställning är att statliga infra-strukturinvesteringar som regel ska finansieras med anslag. (Se även avsnittet Infrastrukturinvesteringar.)

De flygplatser som tidigare ägdes av Luftfartsverket har från april i år övertagits av Swedavia AB, ett helägt statligt bolag. I samband med detta tog bolaget över lån i Riksgälden om sam-manlagt 3,2 miljarder kronor. Dessa lån ska bolaget ersätta med lån på marknaden och återbetala till Riksgälden i den takt de förfaller 2010–2013. Detta innebär lägre nettoutlåning med knappt en miljard kronor per år jämfört med föregående prognos.


offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens



Jämförelse med vårpropositionenJämfört med beräkningen i vårpropositionen är ESV:s prognos något lägre i år men marginellt hö-gre 2011. Därefter är ESV:s prognos lägre alla år. Skillnaden förklaras bland annat av att Lettlandslånet nu till viss del beräknas utbetalas först nästa år medan det i vårpropositionen i sin helhet belastar 2010. Vidare är ESV:s prognos på utlåningen för infrastrukturinvesteringar något lägre än vårpropo-sitionen för alla år.

Så påverkar Riksgäldens nettoutlåning bud-getsaldot, statsskulden, räntorna och det finansiella sparandet i statenRiksgäldens transaktioner under posten Riks-gäldskontorets nettoutlåning påverkar bud-getsaldot och statsskulden fullt ut med de kassamässiga beloppen men de påverkar inte anslaget Räntor på statsskulden (se nedan). Det finansiella sparandet i staten påverkas inte av lånetransaktioner utan endast om det uppstår kreditförluster eller om lån avskrivs. Sparandet påverkas inte heller av kapitaltill-skott till banker. Däremot påverkas det om kapitaltillskotten längre fram ger avkastning, till exempel i form av aktieutdelning. Det på-verkas också av löpande inkomster som tillförs nettoutlåningen, till exempel garantiavgifter och stabilitetsavgifter. Det finansiella sparan-det påverkas alltså endast av vissa delar av posten Riksgäldskontorets nettoutlåning.

Anslaget för statsskuldsräntor påverkas inte av en statsskuldsförändning som beror på Riksgäldens nettoutlåning. Den stora net-toutlåningen 2009 – varav Riksbanken står för merparten – har alltså ingen betydelse för anslaget. Det beror på att de ökade ränteut-gifter som den större upplåningen medför, motsvaras av en lika stor ökning av de rän-teinkomster som utlåningen inbringar. Riks-gälden tar alltså ut marknadsmässiga räntor på utlåningen och redovisar dessa inkomster under anslaget, vilket neutraliserar ökningen av ränteutgifterna. Anslaget nettoredovisas alltså. Begreppet räntekostnader är emeller-tid inte nettoredovisade. De påverkas fullt ut av hela ökningen av statsskulden.


offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens


I samband med att det sker en återhämtning i ekonomin och arbetsmarknaden stärks, ökar också skatteintäkterna. Skatteintäkterna i den offentliga sektorn stiger med i genomsnitt 3,6 procent per år under prognosperioden. Skattekvoten fortsätter dock att sjunka ner mot 45 pro-cent 2014. Den främsta anledningen till att skattekvo-ten sjunkit under en följd av år är ändrade skatteregler. Därtill påverkades intäkter från skatt på kapital kraftigt av finanskrisen och den stora nedgången på börsen.

Lönesumman är en viktig skattebas för de tre sek-torerna (stat, kommun och ålderspensionssystem) som tillsammans utgör offentlig sektor. Lönebaserade skatter utgör 60 procent av den offentliga sektorns totala skat-ter. För utvecklingen av intäkterna i kommunerna och ålderspensionssystemet är denna skattebas avgörande. Efter det svaga fjolåret ökar lönesumman betydligt starkare i år. Som ett resultat av detta stiger skatt på arbete (direkta och indirekta skatter) jämfört med förra året. Under prognosperioden stiger lönesumman med i genomsnitt knappt 4 procent per år. De kommunala inkomstskatterna ökar under prognosperioden med i genomsnitt 3,1 procent medan skatter som tillfaller ålderspensionssystemet ökar med 3,4 procent.

Staten har bredare skattebas än kommunerna och ålderspensionssystemet. Framför allt tillkommer kon-sumtionsskatter och kapitalskatter. Över tiden är mer-värdesskatt och indirekt skatt på arbete de mest stabila inkomstkällorna för staten. Under prognosperioden ökar mervärdesskatten årligen med i genomsnitt 4,1 procent och indirekta skatter på arbete med 3,6 procent.

Figur 32. Fördelning på olika skatteslag i offentlig sektor 2010

Direkta skatter på arbete; 32%

Indirekta skatter på arbete; 27%

Skatt på kapital; 12%

Mervärdesskatt; 21%

Punktskatter; 8%

Sedan prognosen i mars har skatt på konsumtion och insatsvaror höjts. En mer positiv utveckling för hushållens konsumtion, en högre beräknad förbruk-ning av diesel samt starka utfall hittills under året ger högre intäkter från både mervärdesskatt och energiskatt. Skatt på arbete revideras däremot ner, främst beroende på regeländringar i form av sänkt skatt för pensionärer från nästa år. För kapitalskatter beräknar vi en starkare utveckling för hushållens kapitalvinster samtliga år. Det är främst en ny be-dömning av hushållens utgiftsräntor och en högre nivå för utdelningsinkomster som påverkar. Däremot revideras företagsskatterna ner för åren 2011–2014.

Jämfört med vårpropositionen prognostiserar ESV betydligt högre skatteintäkter under prognos-perioden, framför allt beroende på högre kapital- och konsumtionsskatter.

Statens inkomster inkluderar utöver skatteintäkter också övriga inkomster samt periodiseringseffekter. Jämfört med prognosen i vårpropositionen räknar ESV med betydligt lägre övriga inkomster för åren 2011–2014. Den stora differensen för övriga inkom-ster beror främst på att regeringen kalkylerar med försäljningsinkomster om 25 miljarder kronor per år från 2011. ESV beaktar eventuella försäljningar efter beslut i varje enskilt fall.

Figur 33. Skattebasernas bidrag till offentliga sektorns skatteintäkter

0

10

20

30

40

50

60

70

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

10

20

30

40

50

60

70

KonsumtionArbeteKapitalTotala skatteintäkter (höger axel)

Procent av totala skatteintäkter Procent av BNP

Det inbördes storleksförhållandet mellan de olika skatteslagen har ändrats något de senaste åren. Skatt på arbete har minskat medan konsumtionsskat-

Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetensinkomster


Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster

terna har ökat. Det är även tydligt hur de känsliga kapitalskatterna varierar över konjunkturcykeln. Skattekvoten, som har sjunkit successivt sedan 2005, uppgår i år till drygt 46 procent.

Statens skatteintäkter är mycket känsliga för varia-tioner i ekonomisk aktivitet. De statliga skatterna har även påverkats av skattereduktioner, främst jobbskat-teavdrag och HUS-avdrag.

Figur 34. Statens skatteintäkter, förändring i nivå 2014 jämfört med 2009

-60

-40

-20

0

20

40

60

80

Statliginkomst-

skatt

Skatte-reduktioner

Indirektaskatter på

arbete

Moms Punktskatter Skatt påkapital

-60

-40

-20

0

20

40

60

80


Den ökande omfattningen av skattereduktioner minskar statens skatteintäkter med 45 miljarder kronor under prognosperioden. Att de statliga skat-teintäkterna trots detta bortfall utvecklas i takt med BNP fram till 2014 förklaras främst av kapitalskat-ternas återhämtning från det svaga fjolåret. Även

mervärdesskatt och indirekta skatter på arbete växer starkt. Under prognosperioden blir däremot bidraget från punktskatter och statlig inkomstskatt betydligt mindre. Den statliga skattekvoten är stabil på drygt 23 procent av BNP under hela prognosperioden.

Skatt på arbete ökar med 3,4 procent per år 2010–2014 Under prognosperioden 2010–2014 ökar skatt på arbete med i genomsnitt 3,4 procent per år. Det är en förhållandevis svag ökning och först 2012 kommer de direkta skatterna att vara större än 2008. Jämfört med vårpropositionen är ESV:s prognos lägre för samtliga år under perioden 2011-2014. I prognosen bedöms dock utvecklingen under 2010 som något starkare än regeringens.

Direkt skatt på arbete ökar med i genomsnitt 3,3 procent per år under perioden 2010–2014. Statlig och kommunal inkomstskatt växer i ungefär samma takt, jobbskatteavdraget ökar med i genomsnitt 3,6 procent per år.

I vårpropositionen föreslås ytterligare skattesänk-ningar för pensionärer. Förslaget medför 4,6 miljar-der kronor lägre kommunala skatteintäkter 2011. Kommunerna kommer dock att kompenseras för detta med höjda statsbidrag. En mer utförlig analys av förslaget finns i faktaruta.

Tabell 19. Revidering av skatteintäkter

Miljarder kronor Diff. från föreg. prog.. Diff. från VÅPInkomstår 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Skatt på arbete -6 -5 -11 -7 -9 -12 1 4 -2 -5 -12 -17

Skatt på kapital 3 5 -1 -1 3 4 4 17 5 8 21 30

Skatt på konsumtion och insatsvaror 0 9 7 6 7 7 0 9 8 8 13 16

Restförda och övriga skatter 0 1 0 0 0 0 0 -2 -3 -3 -4 -5

Totala skatteintäkter -3 10 -5 -2 0 -2 5 28 8 7 18 24

varav Statens skatteintäkter 1 13 -2 -2 3 2 3 26 8 10 24 34

varav Kommunala inkomstskatter -4 -2 -2 0 -1 -2 1 2 1 -2 -4 -7

varav Avgifter till AP-fonder 0 -1 -1 -1 -1 -2 0 0 -1 -1 -2 -3

Statens skatteinkomster 0 10 2 1 -1 5 16 15 13 21 33

Övriga inkomster 0 -4 0 -2 -2 -1 -1 -25 -28 -27 -28

VÅP = Regerings prognos i 2010 års ekonomiska vårproposition

Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, mars 2010 (2010-03-23).



Pensionärerna kompenseras med ytterligare förstärkt grundavdrag 2011Nästa år kommer pensionärerna att få ytterli-gare sänkt skatt. Grundavdraget utökas då i ett tredje steg med 14,6 miljarder kronor, vilket motsvarar 4,6 miljarder kronor i sänkt kommu-nal inkomstskatt. Skattesänkningen görs dels för att stärka pensionärernas disponibla in-komster, dels för att kompensera för att brom-sen i pensionssystemet aktiveras från 2010.

Grundavdraget styrs av den beskattnings-bara förvärvsinkomsten och prisbasbeloppet. Prisbasbeloppet påverkas i sin tur av konsu-mentprisindex med viss eftersläpning. Upp-gången i grundavdraget 2009 beror på att pris-basbeloppet steg till följd av en stark ökning av konsumentprisindex under 2008. Utvecklingen i år är inte alls lika gynnsam. Eftersom KPI sjönk under 2009 har grundavdraget sänkts 2010. Kommande år ökar dock grundavdraget igen i takt med att inflationen stiger.

Totalt grundavdrag utan respektive med pen-sionärernas grundavdragsförstärkning

Första steget i pensionärernas skattesänkning, som infördes förra året, innebar en höjning av grundavdraget med 5,4 miljarder kronor och 1,7 miljarder kronor lägre kommunal inkomst-skatt. Det kompenserade dock inte fullt ut för sänkningen av prisbasbeloppet 2010. Steg två, som infördes i år, kompenserade fullt ut för grundavdragssänkningen 2010 och innebär att pensionärernas grundavdrag inte kom-mer att sjunka under 2009 års nivå. Grundav-draget ökar i år med 9,3 miljarder kronor och den kommunala inkomstskatten sjunker med 3 miljarder kronor. När steg tre införs nästa

år, kommer det totala grundavdraget att ha ökat med 20,4 procent och den kommunala in-komstskatten att ha minskat med 1,7 procent, jämfört med en situation helt utan någon re-geländring.

I följande tabell illustreras samtliga steg i pensionärernas skattesänkning 2011, belopp per månad för tre olika inkomstlägen. Beräk-ningen baseras på 31,23 procents kommunal skattesats.

Grundavdrag och kommunal inkomstskatt per månad för tre pensionärer i olika inkomstlägen 2011

Pensionär A Pensionär B Pensionär C

Beskattnings-bar förvärvs-inkomst per månad 8 525 12 758 17 583

Utan grund-avdrags-förstärkning

Grundavdrag 2 508 2 583 2 100

Skatt 1 879 3 178 4 835

Steg 1

Grundavdrag 3 025 2 583 2 100

Förstärkning grundavdrag 517 0 0

Skatt 1 718 3 178 4 835

Steg 2

Grundavdrag 3 333 3 325 2 975

Förstärkning grundavdrag 308 742 875

Skatt 1 621 2 946 4 562

Steg 3

Grundavdrag 3 717 4 033 4 067

Förstärkning grundavdrag 383 708 1 092

Skatt 1 502 2 725 4 221

Total förstärkning grundavdrag (steg 1-3) 1 208 1 450 1 967

Total skatteför-

ändring -377 -453 -614

Grundavdraget kommer för dessa tre pensio-närer att öka med 48, 56 respektive 94 procent och den kommunala inkomstskatten kommer att sjunka med 20, 14 respektive 13 procent.

130

140

150

160

170

180

190

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

130

140

150

160

170

180

190

GrundavdragGrundavdrag inklusive förstärkning steg 1Grundavdrag inklusive förstärkning steg 2Grundavdrag inklusive förstärkning steg 3




Hushållens kapitalskatter ökar kraftigt 2010–2014Hushållens totala kapitalskatter ökar med 20 miljar-der kronor, eller 82 procent, 2009–2014. I år ökar de med 50 procent, den absolut största ökningen under prognosperioden. Nästa år sjunker hushållens totala kapitalskatt med omkring 12 procent, främst till följd av höga avdrag för utgiftsräntor. Hushållens kapital-skatter ökar tämligen starkt under prognosperiodens två sista år som ett resultat av att aktieutdelningarna väntas stiga när företagens vinster återhämtar sig.

Jämfört med regeringens prognos för perio-den 2010–2014 är ESV:s bedömning mer positiv. Regeringen räknar med att hushållens totala kapi-talskatt kommer att öka med 9 miljarder kronor eller 37 procent mellan 2009–2014. ESV prognostiserar således en ökning över prognosåren som är mer än dubbelt så stor.

Figur 35. De största skattebaserna för hushållens totala kapitalskatt fördelad på över- och underskott av kapital

-120-90-60-30

0306090

120150180

1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

-120-90-60-300306090120150180

Realisationsvinst Inkomstränta, utdelning m.m.

Avdrag för utgiftsränta m.m.


Hushållens totala kapitalskatt Hushållens totala kapitalskatt består av:

− kapitalskatt på överskott av kapital − skattereduktion för underskott av kapital − expeditionsmedelsskatt.

De två första har störst betydelse för hushål-lens totala kapitalskatt. De delas upp i skat-tebaser som i sin tur delas upp i över- respek-tive underskott av kapital, för att ta hänsyn till så kallade kvittningar.

Skatt på överskott av kapital styrs i huvud-sak av två viktiga skattebaser: realisations-vinst samt inkomstränta och utdelning. Skat-tereduktion för underskott av kapital styrs till största delen av utgiftsränta med mera.



Tabell 20. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2008-2014

Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från VÅP 2010.Inkomstår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Skatt på arbete 907,9 869,0 877,8 900,3 936,1 975,5 1017,8 1,4 4,1 -1,6 -5,5 -11,6 -17,3

Direkta skatter på arbete 497,5 478,7 479,3 489,0 507,0 526,3 547,6 0,6 0,4 -3,2 -5,9 -10,7 -14,9

Inkomstskatter 551,4 551,8 564,3 580,9 602,0 624,8 649,4 1,0 1,1 -0,4 -3,1 -7,8 -12,6

Statlig inkomstskatt 48,0 40,9 41,5 42,9 44,5 45,6 47,4 0,2 -0,9 -0,8 -0,9 -2,9 -4,3

Kommunal inkomstskatt 503,4 510,9 522,7 538,0 557,5 579,2 602,0 0,8 2,1 0,4 -2,2 -4,9 -8,3

Allmän pensionsavgift 85,2 86,5 88,7 91,8 95,4 99,4 103,3 0,1 0,5 0,0 -0,3 -0,5 -1,0

Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skattereduktioner m.m. -139,2 -159,8 -173,8 -183,9 -190,4 -198,0 -205,2 -0,6 -1,2 -2,8 -2,7 -2,8 -1,8

Indirekta skatter på arbete 410,5 390,4 398,5 411,3 429,1 449,2 470,2 0,8 3,7 1,6 0,4 -0,8 -2,4

Arbetsgivaravgifter 404,2 393,2 403,2 417,4 435,4 455,2 475,2 1,0 1,8 0,6 -0,4 -2,0 -4,3

Egenavgifter 12,0 11,2 11,4 11,7 12,2 12,8 13,4 0,5 0,5 0,4 0,4 0,3 0,2Avgifter till premiepensions-sytemet -25,5 -25,9 -26,3 -27,2 -28,4 -29,7 -31,0 -0,5 0,3 0,5 0,6 0,8 1,0

Särskild löneskatt 32,6 32,4 33,3 34,5 35,9 37,6 39,2 1,1 1,0 0,9 0,9 0,9 0,8

Nedsättningar -14,1 -21,5 -24,0 -26,1 -27,2 -27,7 -27,8 -0,9 -0,1 -1,2 -1,4 -1,2 -0,5

Tjänstegruppliv m.m. 1,2 0,9 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 -0,3 0,2 0,3 0,3 0,3 0,3

Skatt på kapital 163,5 152,5 177,0 181,7 196,0 217,4 234,3 3,7 16,6 4,5 8,5 20,8 30,1

Skatt på kapital, hushåll 26,3 23,9 35,9 31,7 33,9 38,7 43,5 0,8 7,4 -1,7 0,0 5,5 11,9

Skatt på företagsvinster 83,0 78,7 90,0 97,9 103,4 111,6 119,7 3,2 8,2 9,1 10,3 13,4 17,0

Kupongskatt 5,5 3,1 3,5 3,9 4,3 4,6 5,1 0,0 0,0 -0,1 -0,2 0,0 0,3

Avkastningsskatt 15,2 13,9 13,4 11,8 16,7 23,0 25,7 0,7 1,1 -2,6 -2,0 0,8 -0,2Fastighetsskatt och fastighet-savgift 24,0 24,9 25,8 27,1 28,1 29,4 29,8 -1,1 -0,2 0,0 0,5 1,3 1,4

Stämpelskatt 9,4 8,1 8,3 9,2 9,6 10,0 10,5 0,0 0,1 0,0 -0,2 -0,2 -0,3Skatt på konsumtion och insats-varor 418,7 423,7 441,9 453,9 471,3 495,1 517,7 0,0 8,9 8,0 7,6 12,9 16,0

Mervärdesskatt 300,3 302,3 317,0 327,5 343,2 362,2 382,0 -0,3 7,2 7,5 8,7 12,8 16,2

Punktskatter 118,4 121,3 124,9 126,4 128,1 132,9 135,6

Skatt på alkohol och tobak 21,3 22,8 23,2 23,5 24,0 24,4 24,8 0,0 -0,4 -0,4 -0,2 0,0 0,2

Energiskatt 38,8 40,1 41,7 42,5 42,9 44,8 45,7 0,0 1,1 0,5 -0,3 0,8 0,6

Koldioxidskatt 25,7 26,1 26,9 27,3 27,7 28,5 29,2 0,0 0,3 -0,1 -1,1 -0,9 -1,1Övriga skatter på energi och miljö 5,1 4,1 4,5 4,7 4,7 4,7 4,8

Skatt på vägtrafik 16,0 16,4 16,6 16,0 16,3 17,4 17,8 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,2 -0,2

Övriga skatter 5,6 6,7 6,7 6,6 6,5 6,4 6,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3

Skatt på import 5,9 5,2 5,5 5,8 6,1 6,6 7,0 0,0 0,2 0,2 0,1 0,1 0,1

Restförda och övriga skatter -3,8 -4,0 -1,2 -2,1 -0,7 -1,1 -2,1 -0,5 -1,5 -2,8 -3,4 -3,9 -4,9

Restförda skatter -8,2 -7,8 -8,2 -8,4 -8,8 -9,3 -9,7 0,0 -1,2 -1,8 -2,8 -3,3 -3,7

Övriga skatter, hushåll 2,5 3,2 2,6 2,8 2,8 2,8 2,8 -0,5 -1,0 -0,8 -0,8 -0,8 -0,9

Övriga skatter företag -0,1 -1,8 0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -1,2 0,0 0,4 -0,6 -0,7 -0,7 -1,4

Intäkter som förs till fonder 1,9 2,4 3,9 4,0 5,8 5,8 6,0 0,0 0,3 0,4 0,9 0,9 1,1

Totala skatteintäkter 1486,3 1441,2 1495,5 1533,8 1602,7 1686,8 1767,6 4,6 28,1 8,1 7,2 18,2 23,9

Avgår EU-skatter -7,3 -6,8 -6,8 -7,0 -7,4 -7,9 -8,5 -0,3 -0,2 0,0 0,1 0,1 0,0

Offentliga sektorns skatteintäkter 1479,0 1434,4 1488,7 1526,8 1595,3 1678,9 1759,1 4,3 27,9 8,1 7,3 18,3 23,9

Avgår skatter till andra sektorer -692,4 -703,5 -719,4 -741,5 -769,7 -800,5 -832,4 -1,2 -2,3 0,1 2,8 6,0 10,4

Kommunala inkomstskatter -515,5 -524,7 -536,9 -552,7 -573,1 -595,3 -618,6 -0,7 -2,0 -0,6 1,5 4,0 7,2

Avgifter till AP-fonder -177,0 -178,8 -182,4 -188,8 -196,6 -205,2 -213,8 -0,5 -0,3 0,7 1,3 2,0 3,2

Statens skatteintäkter 786,6 730,9 769,4 785,2 825,6 878,4 926,7 3,2 25,6 8,2 10,1 24,2 34,3

VÅP 2010= Regeringens prognos i 2010 års ekonomiska vårproposition



Tabell 20. Fortsättning

Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från VÅP 2010 Inkomstår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Statens skatteintäkter 786,6 730,9 769,4 785,2 825,6 878,4 926,7 3,2 25,6 8,2 10,1 24,2 34,3

Periodiseringar 22,2 -25,1 -5,1 12,6 -12,2 -7,6 -4,1 -3,2 -9,3 6,4 3,3 -3,4 -0,9

Uppbördsförskjutningar 37,5 3,0 -15,8 -6,7 -5,9 -7,2 -5,2 -4,1 -11,5 3,0 -1,8 -7,5 -5,5

Betalningsförskjutningar -16,4 -23,6 10,7 15,3 -6,3 -0,3 1,1 0,9 7,6 2,7 6,1 5,2 5,6

Anstånd 1,1 -4,6 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -5,3 0,8 -1,1 -1,1 -1,1

1000 Skatter m.m. 808,7 705,8 764,3 797,9 813,4 870,8 922,6 0,0 16,4 14,6 13,4 20,8 33,3

Övriga inkomster 92,5 3,7 2,9 1,5 -2,4 -3,4 -5,8 0,0 -0,9 -24,5 -27,7 -27,4 -27,8

2000 Inkomster av statens verksamhet 53,0 48,1 42,8 44,8 44,7 46,8 46,9 0,0 -3,1 0,8 -0,5 0,9 1,7

Riksbankens inlevererade överskott 3,6 5,9 5,8 5,7 6,1 6,1 4,3

Inkomster av statens aktier 24,7 19,1 17,2 19,3 18,2 19,3 20,8

Finansieringsavgift arbet-slöshetskassor 8,9 7,4 7,4 7,5 7,3 7,0 6,7

3000 Inkomster av försåld egendom 76,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -25,0 -25,0 -25,0 -25,0

4000 Återbetalning av lån 1,9 1,7 1,6 1,5 1,3 1,2 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

5000 Kalkylmässiga inkomster 8,7 8,9 9,2 9,3 9,4 9,6 10,0 0,0 -0,2 -0,4 -0,6 -0,7 -0,9

6000 Bidrag från EU 11,0 11,7 13,8 13,1 12,8 11,5 11,4 0,0 0,2 -0,2 0,0 0,0 0,0

7000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -56,2 -66,8 -64,6 -67,1 -70,5 -72,3 -74,9 0,0 2,0 0,2 -1,7 -2,6 -3,8

8000 Stöd som ges via krediteringar på skattekonto -2,4 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1

Totala inkomster 901,3 709,5 767,2 799,3 811,0 867,4 916,9 0,0 15,4 -9,9 -14,4 -6,5 5,5

Totala utgifter 766,1 885,7 796,6 806,7 805,7 804,7 813,4 0,0 -17,8 -10,2 -1,9 0,0 10,4

Budgetsaldo 135,2 -176,1 -29,5 -7,3 5,3 62,7 103,5 0,0 33,2 0,3 -12,5 -6,5 -4,9



Börsen har varit orolig under våren. Oron inleddes med Greklands finanskris och spekulationer mot euron och har därefter fortsatt på grund av skuldpro-blem i många EU-länder. Den svagare börsutveck-lingen drar ner prognosen för hushållens finansiella reavinster något samtliga år. De reala vinsterna har justerats upp på grund av att bostadspriserna har stigit snabbare än väntat. Eftersom de reala vinsternas har justerats upp mer än vad de finansiella har revi-derats ner beräknas realisationsvinsterna bli högre i nuvarande prognos jämfört med föregående.

Sedan föregående prognos har beräkningarna av aktieutdelningar samt inkomst- och utgifts-räntor kompletterats med ny information från nationalräkenskaperna (SCB) avseende 2009. Aktieutdelningarna 2009 var större än vad som an-tagits tidigare medan prognosen på inkomst- och utgiftsräntorna låg i linje med utfallet från SCB. Prognosen för inkomsträntor och utdelningar med mera har därför höjts 2009–2012 jämfört med fö-regående prognos. Prognosen avseende avdrag för utgiftsräntor har sänkts kraftigt 2012–2014 jämfört med föregående prognos till följd av nya ränteprog-noser och modelljusteringar.

Det finns flera faktorer som kan komma att på-verka hushållens tillgångar och skulder framöver och i förlängningen storleken på kapitalskatteintäkterna. Skuldkrisen i Europa oroar marknaden och påverkar börsen och räntorna. Nya regleringar på den finan-siella marknaden håller på att utredas av Europeiska kommissionen och Tyskland har redan förbjudit så kallad naken blankning21. Nya hårdare kapitaltäck-ningsregler22 för kreditinstituten är på gång och det kan i sin tur leda till högre utlåningsräntor för

21 Naken blankning är en form av spekulation. Det innebär att en investerare säljer en aktie utan att först ha lånat den. Förhoppningen är att hinna köpa tillbaka aktien med vinst innan den sålda aktien levereras till köparen. I Sverige är naken blankning tillåten. (För mer information se Riksbanken www.riksbank.se.)

22 För att säkerställa stabiliteten i det finansiella banksystemet finns det internationella regler för kapitaltäckning, Basel 2. Bankerna ges där möjlighet att välja mellan flera olika metoder för att beräkna storleken på kapitalbasen som behövs för att möta förluster orsakat av risker (det vill säga kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker) som de utsätter sig för. I spåren av finanskrisen ses nu reglerna i Basel 2 över och kommer att stramas upp. (För mer information, se Finansinspektionen www.fi.se.)

hushållen. Ett eventuellt tak på bostadslån23 kommer sannolikt att dämpa både huspriserna och hushållens skuldsättning.

Företagsskatten fortsätter att växaFöretagsskatten ökar med 14 procent 2010 och kom-mer att uppgå till 90 miljarder kronor. Mellan 2011 och 2014 ökar den med drygt 7 procent per år.

Figur 36. Företagsskattens utveckling

Företagsskatt bild Diagram 1

Page 1

0

20

40

60

80

100

120

140

2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 2014

0

1

2

3

4

5

6

7

Företagsskatt Företagsskatt fg prognosFöretagsskatt andel av BNP

Procent av BNPMiljarder kronor

Företagsskatten utvecklas starkt 2010Antalet konkurser har minskat med 17 procent under det första kvartalet 2010 jämfört med första kvartalet 200924. Statistik från Skatteverket visar också att företa-gens nedjämkningar av skatt har minskat under årets för-sta kvartal. Nominellt har summan av dessa nästan halv-erats jämfört med förra året, vilket tyder på förbättrade utsikter för företagen. Preliminärskattedebiteringarna ger oss också tidiga indikationer på företagens egen bedömning av sin vinstutveckling. Dessa har ökat med 14 procent under årets fyra första månader, jämfört med motsvarande månader 2009. Sammantaget förväntar sig ESV att företagsskatterna ökar kraftigt under 2010.

23 Statens bostadskreditnämnd (BKN) har i flera rapporter varnat en bostadsbubbla i Sverige eftersom bostadspriserna är omotiverat höga. Finansinspektionen föreslog i maj i år att ett tak på bostadslån till hushållen ska införas. Förslaget innebär att de totala krediterna inte bör överstiga 85 procent av bostadens marknadsvärde när bolånet ges. Begränsningen gäller nya lån eller vid utökning av befintliga lån med bostad som pant. Motivet är att stävja en osund utveckling på kreditmarknaden med en alltför hög skuldsättningsnivå som gör låntagarna mer sårbara. (För mer information, se Finansinspektionen www.fi.se och Statens bostadskreditnämnd www.bkn.se)

24 Enligt UC affärs- och kreditupplysningsföretaget april 2010.



Företagsskatten utvecklas även positivt 2011–2014Företagsskatten återhämtar sig och fortsätter att växa framöver, men inte i lika snabb takt som 2010. Den förväntas att uppgå till 3 procent av BNP 2013. Hushållskonsumtionen ökar, efterfrågan på tjänster stiger och orderingången tilltar. Enligt konjunk-turbarometern ligger de svenska företagens konfi-densindex för de kommande 6 månaderna över det historiska genomsnittet. Även exporten ökar och mycket talar för en god vinstutveckling för företa-gen framöver. Det ekonomiska läget i euroområdet, Sveriges viktigaste exportmarknad, har kontinuerligt förbättrats sen början av 200925.

Arbetskostnaderna stiger och dämpar därmed utvecklingen av företagsskatten. Företagens per-sonalnedskärningar har avtagit och enstaka bran-scher har till och med börjat utöka sin personal-styrka enligt KI:s konjunkturbarometer april 2010. Sysselsättningen och antalet arbetade timmar stiger och ESV räknar med en fortsatt snabb ökning.

Företag som äger fastigheter som producerar vat-tenkraft kommer att få fastighetsskatten höjd från och med 2011. Företagens vinster minskar därmed och skatten blir 0,4 miljarder kronor lägre per år mellan 2011 och 2014.

Sammantaget innebär detta att företagsskatten kommer att öka i en stadig takt framöver.

Jämfört med regeringen och föregående prognosESV:s prognos på företagsskatten är högre än vår-propositionen under alla prognosår. Skillnaden beror på olika bedömningar av:

− Bruttodriftsöverskottets utveckling i företags-sektorn.

− Företagens uppbyggnad av periodiseringsfonder. − Framtida effekter av regeländringar som exempelvis stopp för handelsbolagsupplägg, räntesnurror och den höjda fastighetsskatten på vattenkraftverk.

ESV har reviderat ned prognosen på företagsskat-ten jämfört med föregående prognos. Detta beror

25 Enligt Ifo-institutets World Economic Survey som avslutades 12 maj 2010.

huvudsakligen på att företagens arbetskostnader ökar kraftigare än tidigare förväntat. Detta resulterar i en långsammare utveckling av bruttodriftsöverskottet i företagssektorn, vilket leder till lägre företagsskatter.

Skatt på konsumtion och insatsvarorKonsumtionsskatter innehåller moms och punktskat-ter på alkohol, tobak, fordon, energi och miljö. Den viktigaste skattebasen är hushållens konsumtion. Totalt utgör konsumtionsskatterna, som tillfal-ler staten och EU, knappt 30 procent av de totala skatteintäkterna.

Stark återhämtning av momsintäkterna I år uppgår momsintäkterna till 317 miljarder kronor, vilket motsvarar över 40 procent av statens totala skatteintäkter. Intäkterna från mervärdesskatt ökar med 4,5 procent, vilket innebär en betydande åter-hämtning från det svaga fjolåret. Från i år fram till prognosperiodens slut ökar momsintäkterna med nästan 5 procent per år i genomsnitt. Detta är något högre än utvecklingen för hushållens konsumtion som under motsvarande period ökar med i genom-snitt 4,3 procent. Det beror på att investeringarna återigen bidrar till ökade momsintäkter när framför allt bostadsinvesteringarna tar ordentlig fart.

Mervärdesskatten utgör en allt större andel av statens totala intäkter och har successivt ökat från år 2000 då andelen uppgick till 30 procent. Sänkta inkomst- och kapitalskatter har medfört att andelen momsintäkter, i förhållande till de sammanlagda stat-liga skatteintäkterna, stigit. Därtill ökade den huvud-sakliga skattebasen, hushållens konsumtion, kraftigt i förhållande till ekonomin som helhet under 2009. Nästa år är förhållandet det motsatta vilket medför att momsintäkterna minskar i förhållande till BNP.



Figur 37. Intäkter av mervärdesskatt

100

150

200

250

300

350

400

1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

8

9

10

Momsintäkter Procent av BNP

Miljarder kronor Procent

I förhållande till BNP ökade momsintäkterna kraftigt

2009 som en följd av att hushållens konsumtion utveckla-

des starkare än BNP. I år fortsätter andelen att öka.

Utvecklingen av momsintäkterna var 2009 den svagaste sedan mitten av 1990-talet, beroende på minskade intäkter framför allt under det första halvåret. Det var främst näringslivets investeringar och försäljningen av bilar som påverkade negativt. Återhämtningen, som inleddes under det fjärde kvartalet i fjol, har fortsatt under årets första kvartal, vilket visar en ökning av momsintäkterna på 8 pro-cent jämfört med motsvarande period föregående år. Därmed börjar nu hushållens positiva förväntningar och starka utgångsläge med ett högt sparande, låg inflation och skattesänkningar ge tydliga avtryck i en högre konsumtion. I år tar försäljningen av bilar och större kapitalvaror fart på allvar. Under prog-nosperioden är det främst dessa varor som driver utvecklingen av momsintäkterna.

Figur 38. Utveckling för tre olika varugrupper

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

-25

-20

-15

-10

-5

0

5

10

15

20

25

Bilar Sällanköpsvaror Dagligvaror

ProcentProcent

Under prognosperioden återhämtar sig bilförsäljningen

snabbt från en mycket låg nivå.

Den svaga kronan medförde en positiv injektion för momsintäkterna 2009 i form av ökad gränshandel och fler besökande turister. Dessutom medförde den svaga konjunkturen att fler svenskar tillbringade sin semester i Sverige. Denna effekt blir inte lika påtaglig under prognosperioden eftersom kronan nu stärkts och väntas fortsätta stärkas även om den tillfälligt har försvagats igen. Bidraget från turistnettot ger dock ett fortsatt positivt bidrag till momsintäkterna under hela prognosperioden, det vill säga utländska turisters konsumtion i Sverige är högre än de svenska hushållens konsumtion i utlandet.

Signalerna från olika konjunkturindikatorer är fortsatt positiva. KI:s barometer för hushållen visar att de ser ljust på både sin egen och Sveriges eko-nomi den närmaste framtiden. Stämningsläget bland hushållen är nu mycket positivare än normalt. De positiva tendenserna avspeglas även i detaljhandelns omsättning, även om försäljningen under april var något svagare än väntat. Hittills under året har försäljningen i löpande priser dock ökat med 3 pro-cent. Ökningen gäller både sällanköpsvaror och dagligvaror. Även försäljningen inom bilhandeln har ökat starkt under årets fem första månader, dock från en mycket låg nivå. Under maj steg nyregistre-ringarna med 38 procent jämfört med föregående år. Konjunkturstatistiken ger därmed en tydlig bild av att hushållens konsumtion befinner sig i en återhämtning. Även om det finns faktorer som kan dämpa konsumtionsviljan i form av räntehöjningar, stigande inflation, hög arbetslöshet och högt belå-nade hushåll är den samlade bilden att utgångsläget är starkt. Detta talar för en stabil ökning av hushållens konsumtion och därmed momsintäkterna.

Skuldkrisen i Europa och oron på de finansiella marknaderna utgör dock en stor risk även för den svenska ekonomin och i förlängningen den inhemska konsumtionsviljan.



Skattebaser för statens momsintäkterHushållens konsumtion är den viktigaste skattebasen för momsintäkterna. Investe-ringar och inköp av varor och tjänster inom näringslivet, statliga myndigheter och kom-muner står för resterande del.

Skattebasernas andel av mervärdesskattein-täkterna 2010

Hushållens konsumtion 56%

Investeringar näringslivet 11%

Förbrukning näringslivet 12%

Kommuner o landsting 12%

Staten 8%

Näringslivets investeringar föll tillbaka kraftigt 2009 efter en lång period med stark tillväxt, vilket dämpade ökningen av momsintäkterna. Det är i stället hushållen som väntas ge ett större bidrag till momsintäkterna i år. Från 2011 ökar investeringarna återigen kraftigt, och bidrar till att momsintäkterna växer något snabbare än den privata konsumtionen.

Figur 39. Tillväxt i momsintäkter och hushållens konsumtion

-6-4-202468

1012

2003Kv1

2004Kv1

2005Kv1

2006Kv1

2007Kv1

2008Kv1

2009Kv1

2010Kv1

2011Kv1

2012Kv1

2013Kv1

2014Kv1

-6-4-2024681012

KvartalstillväxtÅrsgenomsnitt, momsintäkterÅrsgenomsnitt, privat konsumtion

ProcentProcent

Den kraftiga återhämtningen av momsintäkternas tillväxt

under slutet av 2009 fortsatte under årets första kvartal.

När investeringarna tar fart växer momsintäkterna åter

något starkare än den privata konsumtionen.

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt ökar kraftigt under prognosperiodenIntäkterna från energi- och koldioxidskatt väntas öka kraftigt i år trots att nästan alla skattesatser har reviderats ner på grund av negativ KPI (juni 2008–juni 2009). Intäkterna från energiskatt på elektrisk kraft väntas öka i år främst till följd av ökad försäljning beroende på den kalla inledningen av året. Försäljningen av diesel väntas öka under hela prognosperioden till följd av fler godstransporter och att andelen dieseldrivna personbilar ökar. Däremot

Tabell 21. Intäkter från energi- och koldioxidskatt

Utfall Prognos

Miljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Energiskatt 40,1 41,7 42,5 42,9 44,8 45,7

Elektrisk kraft 19,9 21,5 20,5 20,6 21,1 21,5

Bensin 14,2 13,7 13,7 13,7 13,9 14,1

Oljeprodukter 5,9 6,4 8,0 8,2 9,4 9,7

Övriga produkter 0,1 0,1 0,3 0,3 0,4 0,4

Koldioxidskatt 26,1 26,9 27,3 27,7 28,5 29,2

Bensin 11,3 10,8 10,8 10,9 11,0 11,1

Oljeprodukter 13,5 14,6 15,1 15,4 16,0 16,4

Övriga produkter 1,3 1,4 1,3 1,4 1,5 1,6

Total energi- och koldioxidskatt 66,1 68,6 69,8 70,5 73,4 74,9



väntas försäljningen av bensin minska till följd av färre bensindrivna personbilar.

Intäkterna från energi- och koldioxidskatt ökar med 9 procent under perioden 2011–2014. Utöver den årliga indexomräkningen av skattesatserna, som baseras på KPI-utvecklingen, och en ökad försälj-ning av framför allt diesel, bidrar även ett antal re-geländringar till ökade intäkter. Exempelvis kommer energiskatten på diesel att höjas med 20 öre per liter 2011 och 2013, utöver indexomräkningen. Detta gör att intäkterna från energiskatt på oljeprodukter väntas öka kraftigt dessa år.

Till följd av en ökad konsumtion och höjd beskatt-ning av framför allt diesel kommer 2013 de sam-manlagda intäkterna från energi- och koldioxidskatt på oljeprodukter för första gången att vara högre än intäkterna från motsvarande skatter på bensin.

Figur 40. Energi- och koldioxidskatternas utveckling

0

10

20

30

1999 2001 2003 2005 2007 2009 2011 2013

0

10

20

30

Skatt på bensinSkatt på elektrisk kraftSkatt på övriga produkterSkatt på oljeprodukter


Intäkterna från skatt på oljeprodukter väntas öka kraftigt

under prognosperioden, främst till följd av höjd beskatt-

ning samt ökad försäljning av diesel.

Statens aktieutdelningar minskar i årI år uppgår statens aktieutdelningar till 17 miljar-der kronor, vilket är den lägsta noteringen under prognosperioden. Lågkonjunkturen och företagens försämrade vinstutrymme under 2009, har därmed satt spår även i de statligt ägda företagens vinster och utdelningar. Statens aktieutdelningar är dock avsevärt högre än under tidigare lågkonjunkturer. Bolagens vinstutrymme och driftsöverskott väntas öka under prognosperioden, och utdelningarna beräknas uppgå till 21 miljarder kronor 2014.

För att ge en bättre bild av utvecklingen visas i

figuren även inkomster av statens aktier rensat för extraordinära utdelningar. Nästa år ingår en extra-ordinär utdelning om 4,4 miljarder kronor som följd av försäljningen av 465 apotek i november 2009. Inga ytterligare extrautdelningar antas ske under prognosperioden.

Utdelningarna framöver påverkas av att aktierna i bolagen OMX, Vin & Sprit och Vasakronan sålts. Från 2011 bortfaller även delar av Apotekets utdel-ning efter omregleringen av apoteksmarknaden. Däremot bildas nya statliga bolag efter att delar av Vägverket och Banverket bolagiserats (Svevia AB, Vectura Consulting AB och Banverket Produktion) vilka kommer att ge utdelning framöver enligt resul-tat och fastställd utdelningspolicy. Från den 1 april i år tillkommer även det nybildade statliga bolaget Swedavia AB, som driver 14 statligt ägda flygplatser. Luftfartsverket ansvarar även fortsättningsvis för flygtrafiktjänster.

Figur 41. Inkomster av statens aktier 1995–2014

0

5

10

15

20

25

30

35

1995 1998 2001 2004 2007 2010 2013

0

5

10

15

20

25

30

35

Aktieutdelningar

Exkl. extrautdelningar samt Vattenfalls ersättning för Barsebäck 2


Utdelningarna från de statligt ägda bolagen väntas ligga

kvar på en relativt hög nivå under hela prognosperioden.

De fyra bolagen TeliaSonera, Vattenfall, LKAB och Nordea delar i år ut 11 miljarder kronor till staten och står därmed för en betydande andel av de totala utdelningarna. Under kommande år väntas de kunna generera fortsatt stabila vinster och utdelningar till staten. Det statliga aktieinnehavet är för närvarande 37 procent i TeliaSonera och 20 procent i bankkon-cernen Nordea. En tredjedel av innehavet av Nordea-aktier förvaltas emellertid av stabilitetsfonden, vilket innebär att utdelningen på dessa aktier redovisas som en minskning av Riksgäldens nettoutlåning på statsbudgetens utgiftssida.


appendix

prognos


Svenska spel och Systembolaget ingår inte i sam-manställningen över statens aktieutdelningar utan redovisas som övriga skatter. Dessa två bolag ger 2010 utdelningar till staten om totalt 5 miljarder kronor.

Riksbanken levererar in 5,8 miljarder kronor till statsbudgetenRiksbanken har i år levererat in 5,8 miljarder kronor till staten, vilket är på samma nivå som föregående år.

Beloppet som levereras in till statskassan motsvarar 80 procent av de senaste fem årens genomsnittliga resultat. Den höga nivån på inleveransen under prog-nosperioden förklaras framför allt av stora vinster vid värderingen av Riksbankens valutareserv till följd av kraftigt fallande obligationsräntor under 2008. Detta medförde att resultatet för 2008 blev mycket högt, vilket påverkar inleveransen för de följande fem åren.


appendix

prognos65

Appendix

appendix


appendix


Appendix 1. Känslighetsberäkningar 2010

Statsbudgeten påverkas främst av förändringar i arbetslöshet, lönesumma, inflation och räntor. I praktiken sker sällan en förändring enbart i en en-skild makrovariabel eftersom de i stor utsträckning är beroende av varandra. Som en tumregel kan det ändå vara bra att ha en uppfattning om hur statsbud-getens inkomster och utgifter påverkas av en partiellt beräknad förändring. Nedanstående tumregler är beräknade som helårseffekter i 2010 års priser och volymer:

− En procentenhets högre öppen arbetslös-het ökar utgifterna med drygt 3,7 miljarder kronor.

− En procentenhets högre ökningstakt av löne-summan ökar den offentliga sektorns skattein-täkter med 8,7 miljarder kronor.

− Om inflationen blir en procentenhet högre ökar pensionsutbetalningarna med 2,2 mil-jarder kronor. Denna effekt slår dock igenom med ett års fördröjning.

− Om det inhemska ränteläget blir en procent-enhet högre ökar utgifterna för statsskuldsrän-torna med 4,0 miljarder kronor. En mot-svarande höjd internationell räntenivå ökar ränteutgifterna med 2,0 miljarder kronor.

− Om kronan försvagas med en procent mot övriga valutor ökar utgifterna för statsskulden med 0,5 miljarder kronor, vilket redovisas under anslaget för statsskuldsräntor.

− Skulle den privata konsumtionen bli en pro-centenhet högre, ökar momsinkomsterna med cirka 1,5 miljarder kronor.

Partiell helårseffekt av en ökning med 10 000 enheter

Miljarder kronorAntal asyl-

sökande

Antal öppet arbetslösa

med ersättning

Antal program-

platser

Antal med nystarts-

jobb

Helårs sjukskrivna

med sjuk-penning

Antal födda

barnAntal

studenter

Utgifter

Mottagande av asyl-sökande 0,9

Arbetslöshetsersättning 1,5

Aktivitetsstöd (arbets-marknad) 1,0

Sjukpenning 1,8

Föräldraförsäkring 2,1

Barnbidrag 0,1

Studiemedel, bidrag 0,2

Studiemedel, lån 0,4

Summa utgifter 0,9 1,5 1,0 1,8 2,2 0,6

Skatteutgifter

Nystartsjobb 1,1

Summa skatteutgifter 1,1

Anm.: Vid en minskning uppstår motsvarande effekter med omvänt tecken. Statlig ålderspensionsavgift ingår i före-

kommande fall.

appendix


appendix


Appendix 2. Volymer 2009–2014

Utfall Prognos

Utgiftsområde 2009 2010 2011 2012 2013 2014

8 Asylsökande, genomsnittligt antal inskrivna 35 949 35 200 33 000 29 500 25 500 21 500

Vårprop. 10 35 616 37 400 35 000 33 000 32 000 30 000

14 Antal individer med arbetslöshets-ersättning 142 352 145 235 143 618 136 019 125 759 117 943

14 Antal individer med aktivitetsstöd (arbetsmarknad) 120 670 193 200 174 600 144 100 114 500 89 500

10 Antal sjukpenningdagar, miljoner 36 30 31 32 32 33

Vårprop. 10 36 31 33 31 30 29

10 Antal individer med aktivitets- och sjukersättning 513 688 468 460 425 000 400 000 385 000 370 000

Vårprop. 10 468 349 416 576 382 796 359 039 337 920

13 Antal kommunmottagna flyktingar 19 000 21 700 24 800 23 300 21 700 20 500

12 Antal föräldrapenningdagar, miljoner 48 49 49 49 50 51

Vårprop. 10 48 48 49 49 50 50

12 Antal barnbidrag 1 670 559 1 664 175 1 684 243 1 704 838 1 729 174 1 754 798

Vårprop. 10 1 670 600 1 661 700 1 665 000 1 683 400 1 701 800 1 721 500

15 Antal med studiemedel, bidrag och lån 443 942 463 400 460 000 442 000 442 138 442 138

studiebidrag med högre bidrag 35 034 41 434 37 034 34 034 34 034 34 034

15 Antal med studiemedel, lån 299 741 315 112 312 800 300 560 300 654 300 654

ÅP Antal individer med inkomstpension 696 000 817 500 937 600 1 053 100 1 164 500 1 274 000

ÅP Antal individer med tilläggspension 1 684 000 1 743 600 1 802 500 1 857 400 1 909 100 1 960 000

Inkomstsidan

Antal medlemmar anslutna till en a-kassa (genomsnitt) 3 344 966 3 362 439 3 374 041 3 386 041 3 398 041 3 410 041

appendix


appendix


Appendix 3. Statsbudgetens utgifter m.m. 2009–2014, jämförelse med föregående prognos

Miljarder kronor Utfall SB TB Prognos Diff. från föreg. prog.Utgiftsområde 2009 2010 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

1 Rikets styrelse 12,2 12,1 0,1 11,7 11,4 11,4 11,8 12,3 -0,1 -0,2 -0,3 -0,1 0,02 Samhällsekonomi och finansförvalt-

ning 12,0 12,2 0,1 12,2 12,4 12,5 12,6 12,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

3 Skatt, tull och exekution 9,4 9,7 0,0 9,7 9,9 10,0 10,1 10,2 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,1

4 Rättsväsendet 33,6 35,8 0,0 35,4 36,8 37,8 38,5 39,4 0,1 0,1 0,0 0,0 0,1

5 Internationell samverkan 1,8 2,0 0,1 2,1 2,0 2,0 2,0 2,0 0,0 0,1 0,1 0,1 0,16 Försvar och samhällets kris-

beredskap 42,1 45,5 0,0 43,9 46,3 48,2 47,5 48,8 -0,4 -0,3 -0,4 -0,5 -0,4

7 Internationellt bistånd 29,6 27,0 -0,5 26,5 29,4 30,8 32,6 34,3 -0,3 0,2 0,0 -0,2 -0,4

8 Migration 6,5 5,8 1,2 6,8 6,6 6,2 5,9 5,4 0,2 0,3 0,3 0,3 0,29 Hälsovård, sjukvård och social

omsorg 53,1 58,7 0,0 57,1 58,5 59,9 61,4 63,1 0,0 0,2 0,1 -0,1 -0,110 Ekonomisk trygghet vid sjukdom

och handikapp 110,0 101,7 0,3 99,6 93,5 91,4 90,6 91,1 -0,7 -0,8 -0,7 -0,9 -0,8

11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom 42,3 41,5 0,1 41,3 40,8 39,9 38,6 37,7 0,0 0,2 0,2 -0,1 -0,112 Ekonomisk trygghet för familjer och

barn 68,1 69,9 0,4 70,0 72,6 74,3 76,7 79,1 0,8 1,9 2,2 2,3 2,4

13 Integration och jämställdhet 5,3 4,9 0,0 5,3 5,9 6,6 6,5 6,5 0,1 0,0 0,2 0,2 0,3

14 Arbetsmarknad och arbetsliv 60,6 88,4 0,1 72,0 71,0 67,2 61,8 58,9 -0,7 -3,8 -2,3 -1,6 -1,5

15 Studiestöd 21,4 24,1 0,0 23,1 22,3 21,4 22,4 24,1 0,0 -0,2 -0,2 -0,2 -0,3

16 Utbildning och universitetsforskning 48,9 53,6 0,1 52,6 53,5 51,7 52,7 53,7 -0,3 0,0 0,0 0,1 0,217 Kultur, medier, trossamfund och

fritid 10,3 11,4 0,0 11,3 11,5 11,5 11,7 11,9 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,118 Samhällsplanering, bostadsförsörj-

ning, byggande samt konsument-politik 1,9 1,5 0,0 1,5 1,1 1,0 1,0 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

19 Regional tillväxt 3,2 3,4 0,0 3,4 3,4 3,4 3,3 3,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

20 Allmän miljö- och naturvård 5,2 5,2 0,0 5,1 5,3 5,3 5,1 5,1 -0,1 0,0 0,1 -0,1 0,0

21 Energi 3,0 3,2 0,0 2,6 2,7 2,7 2,6 2,4 0,1 0,0 0,0 0,0 0,1

22 Kommunikationer 40,6 40,1 0,5 40,9 38,8 37,0 38,2 38,8 -0,1 -0,4 -1,5 -0,6 -0,923 Areella näringar, landsbygd och

livsmedel 16,4 19,1 0,1 18,4 17,9 17,6 16,2 16,3 -0,2 0,0 0,0 -0,7 -0,7

24 Näringsliv 6,6 5,5 1,2 6,6 4,9 4,8 4,9 4,9 0,0 -0,1 -0,2 -0,2 -0,3

25 Allmänna bidrag till kommuner 81,6 75,6 0,0 75,7 76,9 76,3 76,3 76,3 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

26 Statsskuldsräntor m.m. 36,5 23,2 0,0 14,6 29,0 38,5 39,9 39,3 -7,8 -3,5 1,4 2,1 1,3

27 Avgiften till Europeiska unionen 19,2 29,7 0,0 28,7 30,5 32,2 32,8 33,5 1,6 2,2 2,7 2,9 3,0

Förändring av anslagsbehållningar -4,3

Summa utgiftsområden 781,3 806,3 3,7 778,2 795,0 801,6 803,6 812,3 -7,8 -3,8 1,4 2,5 2,1

Summa utgiftsområden exklusive räntor 744,8 783,1 3,7 763,6 765,9 763,1 763,7 772,9 0,0 -0,3 0,0 0,4 0,8

Riksgäldskontorets nettoutlåning 104,7 21,6 17,2 -10,6 3,7 0,4 1,1 -5,7 3,3 0,0 1,6 2,4

Kassamässig korrigering -0,3 1,3 1,3 22,3 0,4 0,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala utgifter 885,7 829,1 796,6 806,7 805,7 804,7 813,4 -13,6 -0,5 1,4 4,1 4,4

Totala inkomster 709,5 723,0 767,2 799,3 811,0 867,4 916,9 5,8 1,9 -1,4 -2,8 3,5

Budgetsaldo -176,1 -106,1 -29,5 -7,3 5,3 62,7 103,5 19,4 2,4 -2,8 -7,0 -0,9

SB = Statsbudget för 2010 exklusive tilläggsbudget. TB = Tilläggsbudget 2010.


appendix


appendix


Appendix 4. Realfördelade utgifter 2009–2014

Miljarder kronor

Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.Genomsnittlig

årlig förändring

2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2009-2014

Real resursför-brukning 214 220 223 225 227 231 -1 -1 -2 -1 -1 1,5

Konsumtion 194 199 203 205 207 211 -1 -1 -1 -1 0 1,7

Investeringar 20 21 20 19 20 20 0 0 -1 0 -1 -0,6

Transfereringar 557 550 564 570 569 574 -7 -3 4 4 3 0,6

Hushåll 291 290 288 284 283 283 -2 -2 -1 -1 -1 -0,6

Pensionsavgifter på bidrag 24 27 24 23 23 25 1 0 0 0 0 1,3

Kommuner 127 125 126 124 122 122 0 0 0 0 0 -0,9

Företag 32 35 35 35 34 34 0 0 0 -1 -1 0,9

Utlandet 46 53 57 60 62 64 1 2 3 3 3 6,8

Räntor 37 20 34 43 46 47 -8 -4 1 2 1 4,9

Finansiella transak-tioner 10 8 7 7 7 8 0 0 0 0 0 -4,8

Summa utgiftsområden 781 778 795 802 804 812 -8 -4 1 3 2 0,8


Jämfört med föregående prognos minskar den reala resursförbrukningen under hela prognosperioden. Bland kon-

sumtionsutgifterna återfinns förutom kostnader för löner, hyror, köp av varor och tjänster även utgifter för för-

svarsändamål samt sociala naturaförmåner. De totala konsumtionsutgifterna svarar för cirka 25 procent av de totala

utgifterna. En stor del av statsbudgetens utgifter går som transfereringar till hushållen. Dessa minskar jämfört med

föregående prognos. Den största förändringen finns inom området Arbetsmarknad och arbetsliv som minskar med

4–7 procent per år. Detta uppvägs delvis av att utgifterna inom området Ekonomisk trygghet för familjer och barn

ökar. Transfereringarna till kommuner ökar och den största ökningen ligger inom området Integration och jämställd-

het. Förändringarna i ränteutgifterna återfinns i huvudsak inom området Statsskuldsräntor m.m.

appendix


appendix


Appendix 5. Offentliga sektorns skatteintäkter och statsbudgetens inkomster 2008–2014, jämförelse med föregående prognos

Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.

Inkomstår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Skatt på arbete 907,9 869,0 877,8 900,3 936,1 975,5 1017,8 -5,9 -4,8 -11,3 -7,4 -9,4 -11,7

Direkta skatter på arbete 497,5 478,7 479,3 489,0 507,0 526,3 547,6 -4,9 -4,0 -9,4 -6,6 -7,5 -8,3

Inkomstskatter 551,4 551,8 564,3 580,9 602,0 624,8 649,4 -4,8 -3,5 -4,1 -1,0 -2,1 -3,3

Allmän pensionsavgift 85,2 86,5 88,7 91,8 95,4 99,4 103,3 -0,1 0,2 0,3 0,3 0,0 -0,2

Artistskatt 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skattereduktioner m.m. -139,2 -159,8 -173,8 -183,9 -190,4 -198,0 -205,2 0,1 -0,7 -5,6 -5,8 -5,4 -4,9

Indirekta skatter på arbete 410,5 390,4 398,5 411,3 429,1 449,2 470,2 -1,0 -0,8 -1,9 -0,8 -1,9 -3,4

Arbetsgivaravgifter 404,2 393,2 403,2 417,4 435,4 455,2 475,2 0,0 0,4 0,7 1,9 0,7 -0,6

Egenavgifter 12,0 11,2 11,4 11,7 12,2 12,8 13,4 -0,6 -0,6 -0,6 -0,6 -0,7 -0,8Avgifter till premiepensionssy-temet -25,5 -25,9 -26,3 -27,2 -28,4 -29,7 -31,0 -0,1 0,3 0,3 0,3 0,4 0,5

Särskild löneskatt 32,6 32,4 33,3 34,5 35,9 37,6 39,2 0,0 0,0 0,1 0,2 0,1 0,0

Nedsättningar -14,1 -21,5 -24,0 -26,1 -27,2 -27,7 -27,8 -0,3 -1,1 -2,3 -2,6 -2,4 -2,2

Tjänstegruppliv m.m. 1,2 0,9 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 0,0 0,2 0,0 0,0 0,0 -0,2

Skatt på kapital 163,5 152,5 177,0 181,7 196,0 217,4 234,3 2,9 4,8 -1,1 -0,7 3,3 3,6

Skatt på kapital, hushåll 26,3 23,9 35,9 31,7 33,9 38,7 43,5 2,8 3,3 1,3 4,7 7,8 12,4

Skatt på företagsvinster 83,0 78,7 90,0 97,9 103,4 111,6 119,7 0,0 1,0 -1,8 -5,1 -6,8 -11,2

Kupongskatt 5,5 3,1 3,5 3,9 4,3 4,6 5,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Avkastningsskatt 15,2 13,9 13,4 11,8 16,7 23,0 25,7 0,0 0,4 -2,6 -2,3 0,8 0,9Fastighetsskatt och fastighets-avgift 24,0 24,9 25,8 27,1 28,1 29,4 29,8 0,1 0,1 1,5 1,4 1,1 1,0

Stämpelskatt 9,4 8,1 8,3 9,2 9,6 10,0 10,5 0,0 0,0 0,5 0,5 0,5 0,5

Förmögenhetsskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Arvs- och gåvoskatt 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på konsumtion och insatsvaror 418,7 423,7 441,9 453,9 471,3 495,1 517,7 0,0 9,5 7,1 5,7 6,9 6,8

Mervärdesskatt 300,3 302,3 317,0 327,5 343,2 362,2 382,0 -0,3 7,0 5,3 4,4 4,8 5,8

Punktskatter 118,4 121,3 124,9 126,4 128,1 132,9 135,6 0,3 2,5 1,8 1,4 2,1 0,9

Skatt på alkohol och tobak 21,3 22,8 23,2 23,5 24,0 24,4 24,8 0,0 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,1

Energiskatt 38,8 40,1 41,7 42,5 42,9 44,8 45,7 0,0 1,6 0,9 0,6 0,5 -0,6

Koldioxidskatt 25,7 26,1 26,9 27,3 27,7 28,5 29,2 0,0 0,5 0,6 0,6 0,5 0,4Övriga skatter på energi och miljö 5,1 4,1 4,5 4,7 4,7 4,7 4,8 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

Skatt på vägtrafik 16,0 16,4 16,6 16,0 16,3 17,4 17,8 0,0 -0,1 -0,1 -0,1 0,9 0,9

Övriga skatter 5,6 6,7 6,7 6,6 6,5 6,4 6,4 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3 0,3

Skatt på import 5,9 5,2 5,5 5,8 6,1 6,6 7,0 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1

Restförda och övriga skatter -3,8 -4,0 -1,2 -2,1 -0,7 -1,1 -2,1 0,0 0,6 0,1 0,0 -0,4 -0,3

Restförda skatter -8,2 -7,8 -8,2 -8,4 -8,8 -9,3 -9,7 0,0 -0,2 -0,1 -0,1 -0,1 -0,1

Övriga skatter, hushåll 2,5 3,2 2,6 2,8 2,8 2,8 2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Övriga skatter företag -0,1 -1,8 0,5 -0,5 -0,5 -0,5 -1,2 0,0 0,4 -0,2 -0,2 -0,3 -0,3

Intäkter som förs till fonder 1,9 2,4 3,9 4,0 5,8 5,8 6,0 0,0 0,3 0,4 0,3 0,0 0,1

Totala skatteintäkter 1486,3 1441,2 1495,5 1533,8 1602,7 1686,8 1767,6 -3,0 10,1 -5,2 -2,4 0,4 -1,7

Avgår EU-skatter -7,3 -6,8 -6,8 -7,0 -7,4 -7,9 -8,5 0,0 -0,1 -0,1 0,0 -0,1 -0,1

Offentliga sektorns skatteintäkter 1479,0 1434,4 1488,7 1526,8 1595,3 1678,9 1759,1 -3,0 10,0 -5,3 -2,5 0,3 -1,8

Avgår skatter till andra sektorer -692,4 -703,5 -719,4 -741,5 -769,7 -800,5 -832,4 3,9 2,8 2,9 0,4 2,3 4,2

Kommunala inkomstskatter -515,5 -524,7 -536,9 -552,7 -573,1 -595,3 -618,6 4,0 1,9 2,0 -0,2 1,0 2,4

Avgifter till AP-fonder -177,0 -178,8 -182,4 -188,8 -196,6 -205,2 -213,8 -0,2 0,9 0,9 0,7 1,2 1,7

Statens skatteintäkter 786,6 730,9 769,4 785,2 825,6 878,4 926,7 0,8 12,8 -2,3 -2,0 2,6 2,4

appendix


appendix


Appendix 5. Fortsättning

Miljarder kronor Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.

Inkomstår 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Statens skatteintäkter 786,6 730,9 769,4 785,2 825,6 878,4 926,7 0,8 12,8 -2,3 -2,0 2,6 2,4

Periodiseringar 22,2 -25,1 -5,1 12,6 -12,2 -7,6 -4,1 -0,8 -3,1 4,6 2,6 -3,4 2,4

Uppbördsförskjutningar 37,5 3,0 -15,8 -6,7 -5,9 -7,2 -5,2 3,7 3,5 3,1 -0,8 -2,4 4,3

Betalningsförskjutningar -16,4 -23,6 10,7 15,3 -6,3 -0,3 1,1 -4,5 -6,6 1,5 3,4 -1,0 -1,9

Anstånd 1,1 -4,6 0,0 4,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

1000 Skatter m.m. 808,7 705,8 764,3 797,9 813,4 870,8 922,6 0,0 9,8 2,3 0,6 -0,8 4,7

Övriga inkomster 92,5 3,7 2,9 1,5 -2,4 -3,4 -5,8 0,0 -3,9 -0,4 -2,0 -2,0 -1,22000 Inkomster av statens verksamhet 53,0 48,1 42,8 44,8 44,7 46,8 46,9 0,0 -3,4 1,7 -0,6 -0,8 -0,3

Riksbankens inleve-rerade överskott 3,6 5,9 5,8 5,7 6,1 6,1 4,3 0,0 0,0 0,0 0,2 0,2 0,1Inkomster av statens aktier 24,7 19,1 17,2 19,3 18,2 19,3 20,8 0,0 -3,2 2,2 -0,3 -0,6 -0,1Finansieringsavgift arbetslöshetskassor 8,9 7,4 7,4 7,5 7,3 7,0 6,7 0,0 -0,5 -0,7 -0,7 -0,7 -0,6

3000 Inkomster av försåld egendom 76,5 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

4000 Återbetalning av lån 1,9 1,7 1,6 1,5 1,3 1,2 1,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,05000 Kalkylmässiga inkom-ster 8,7 8,9 9,2 9,3 9,4 9,6 10,0 0,0 -0,3 -0,4 -0,2 -0,7 -0,8

6000 Bidrag från EU 11,0 11,7 13,8 13,1 12,8 11,5 11,4 0,0 0,2 -0,2 0,0 0,0 0,07000 Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet -56,2 -66,8 -64,6 -67,1 -70,5 -72,3 -74,9 0,0 -0,5 -1,5 -1,2 -0,4 -0,1

Tillkommande inkomster 12,6 3,8 9,7 9,9 10,3 10,8 10,9 0,0 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1

Avräkningar -68,8 -70,7 -74,2 -77,0 -80,8 -83,1 -85,9 0,0 -0,6 -1,6 -1,3 -0,5 -0,28000 Stöd som ges via krediteringar på skatte-konto -2,4 0,0 0,0 -0,1 -0,1 -0,2 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala inkomster 901,3 709,5 767,2 799,3 811,0 867,4 916,9 0,0 5,8 1,9 -1,4 -2,8 3,5

Totala utgifter 766,1 885,7 796,6 806,7 805,7 804,7 813,4 0,0 -13,6 -0,5 1,4 4,1 4,4

Budgetsaldo 135,2 -176,1 -29,5 -7,3 5,3 62,7 103,5 0,0 19,4 2,4 -2,8 -7,0 -0,9


appendix


appendix


Appendix 6. Skattebasernas utvecklingUtfall Prognos Diff. från föreg. prog.

(Procent om inte annat anges) 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

Direkta skatter på arbete

Lönesumma (lp) 0,2 2,5 3,5 4,3 4,5 4,4 0,2 0,1 0,3 -0,3 -0,3

Arbetade timmar (mil-jontal) kalenderkorr. -2,6 1,0 0,9 1,0 0,8 0,5 1,2 0,1 -0,1 -0,3 -0,3

Timlön 2,8 1,5 2,7 3,3 3,7 3,9 -1,1 0,0 0,4 0,0 0,0

Beskattningsbar förvärvsinkomst 1,2 2,1 2,9 3,6 3,9 3,9 0,4 0,0 0,5 -0,2 -0,2

Indirekta skatter på arbete 0,2 2,5 3,5 4,3 4,5 4,4 2,5 3,5 4,3 4,5 4,4

Lönesumma 0,2 2,5 3,5 4,3 4,5 4,4 0,2 0,1 0,3 -0,3 -0,3

Skatt på kapital hushåll

Reavinster -10,5 28,7 0,1 4,5 5,5 5,2 -5,6 -1,7 0,5 0,2 -0,1

Inkomsträntor inklusive utdelningar 0,7 1,0 1,3 1,2 1,1 1,1 19,7 -57,3 -25,2 -13,0 -7,8

Utgiftsräntor 0,7 0,8 1,6 1,2 1,0 1,0 25,7 -68,9 -31,4 -10,5 -10,8

Skatt på företagsvinster

Bruttodriftsöverskott i företagssektorn -14,6 3,4 14,4 6,4 8,1 6,7 -10,1 1,9 -5,2 -2,2 -2,5

Utlåningsränta företag 4,0 4,3 5,9 7,1 7,5 7,6 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Fastighetsavgift

Inkomstbasbeloppet (kr) 50 900 51 100 52 700 54 400 56 400 58 200 0,0 -100 -600 -900 -800

Avgiftspliktiga småhus-värderingsenheter (antal) 2 385 533 2 399 480 2 414 106 2 431 164 2 447 377 2 464 162 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Mervärdesskatt

Hushållens konsum-tionsutgifter (lp) 1,0 4,2 3,1 4,0 5,0 5,0 0,4 -0,9 -0,6 -0,1 0,2

varav bilar -18,1 23,3 10,8 11,9 10,4 10,0 16,4 -4,4 1,4 5,0 6,0

varav dagligvaror 1,8 3,5 2,2 2,8 3,7 4,1 1,1 -0,7 -0,9 -0,6 -0,3

varav sällanköpsvaror 2,0 4,5 5,6 5,9 6,9 6,5 -2,8 -0,5 -0,2 0,5 0,3

varav hushållens kon-sumtion utomlands -11,4 9,7 2,5 6,8 6,4 6,1 6,3 -0,8 0,5 0,6 0,5

varav utländska hushålls konsumtion i Sverige 13,1 3,7 7,0 5,7 6,0 6,0 -2,7 0,3 -1,7 -2,2 -2,1

Punktskatter

KPI, juni-juni -0,6 0,6 1,5 2,5 2,0 1,9 0,4 -0,3 -0,4 -0,4 -0,3


appendix


appendix


Appendix 7. Lånebehovet, statsskulden och skuldkvoten 2005–2014

Miljarder kronor och procent av BNPUtfall Prognos

2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Okonsoliderad statsskuld vidingången av året 1 257 1 309 1 270 1 168 1 119 1 189 1 191 1 168 1 161 1 095

Förändring av skulden till följd av:

Lånebehovet 1 -14 -18 -103 -135 176 29 7 -5 -63 -104

Skulddispositioner m. m.:

Orealiserade valutakursdifferenser 29 -23 5 36 -32 -19 -9 -2 -2 0

Förändring av kortfristiga placeringar 22 4 -15 55 -62 -4 0 0 0 0

Övertagandet av "Storstadslån" 5 0 -1 -4

Övertagandet av "Venantiuslån" 4 -1 -1 -1 -1 0 0 0

Omvandling av IGN-obligationer till RGK-inlåning -21

Övriga skuldkorrigeringar 9 -1 8 0 -11 -4 0 0 0 0

Summa skulddispositioner m. m.: 65 -20 1 86 -106 -27 -30 -2 -3 0

Total skuldförändring 51 -39 -102 -49 70 2 -23 -8 -65 -104

Okonsoliderad statsskuld vidutgången av året 1 309 1 270 1 168 1 119 1 189 1 191 1 168 1 161 1 095 991

Eliminering av statens eget innehav av statspapper 47 50 53 57 40 41 21 22 23 24

Konsoliderad statsskuld vid utgången av året 1 262 1 220 1 115 1 062 1 149 1 150 1 147 1 139 1 072 967

Konsoliderad statsskuld i procent av BNP 45,6% 41,4% 35,7% 33,0% 37,0% 35,8% 33,9% 32,2% 28,8% 24,8%1 Identiskt med budgetsaldo med omvänt tecken.

Statsskuldens förändring ett enskilt år beror i allt väsentligt på budgetsaldot, dvs. det statliga lånebehovet. Påverkan

från skulddispositioner med mera är dock vissa år betydande. År 2008 ökade exempelvis de kortfristiga placeringarna

markant. Det berodde dels på att hela likviden vid försäljningen av Vin & Sprit (USD och Euro) inte hann användas

under året för amortering av lån, dels på Riksgäldens extraemissioner av statsskuldväxlar. Dessa placeringar användes

2009 och reducerade då upplåningen. Vidare medförde den svaga kronan 2008 stora orealiserade valutakursförluster,

vilket höjde statsskulden. Kronans förstärkning 2009 och framöver medför i stället valutakursvinster, vilka drar ned

skulden. Årets budgetunderskott slår därför endast igenom marginellt på skuldförändringen.

År 2011 väntas Insättningsgarantifondens obligationstillgångar omvandlas till inlåning i Riksgälden. Detta påver-

kar inte lånebehovet, men den okonsoliderade statsskulden minskar då obligationerna makuleras. Den konsoliderade

skulden påverkas emellertid inte av omvandlingen. Elimineringsposten för statens eget innehav av statspapper blir

därefter mindre.

Denna elimineringspost blev också lägre 2009 - och den konsoliderade skulden lika mycket högre - beroende på

att Kärnavfallsfonden då började placera i säkerställda bostadsobligationer i stället för i statspapper. Placeringarna i

bostadsobligationer uppgick i slutet av 2009 till 18 miljarder kronor, motsvarande 0,6 procent av BNP. Under prognos-

perioden väntas denna nivå kvarstå.

appendix


appendix


Appendix 8. Finansiellt sparande i staten 2008–2014

Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.Miljarder kronor 2008 2009 2010 2011 2012 213 2014 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Statsbudgetens saldo 135,2 -176,1 -29,5 -7,3 5,3 62,7 103,5 0,0 19,4 2,4 -2,8 -7,0 -0,9

Avgränsningar -67,8 113,1 5,0 -2,0 -1,7 1,2 3,1 -0,7 -6,6 -4,4 -1,8 -1,9 -1,0

Försäljning av aktier m.m. -74,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Extraordinära utdelningar -5,1 -4,4 -2,8 -4,4 0,0 0,0 0,0 0,0 2,6 -4,4 0,0 0,0 0,0

varav TeliaSonera -3,7

varav Apoteket Omstrukturering AB -2,1 -4,4 3,3 -4,4

varav Posten AB -0,8 -0,7 0,0 -0,7

varav Preaktio (Beam) -2,9 0,0

varav Svenska Kraftnät -0,7 0,0

Delar av Riksgäldens nettoutlåning 8,5 106,8 11,2 5,9 2,9 2,4 3,4 -0,2 -5,0 1,9 -0,6 -0,5 0,3

varav CSN studielån 5,1 5,6 6,8 6,4 5,6 5,9 6,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,3 0,3

varav övrig utlåning/amortering netto i RGK -0,7 1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav Premiepensionssystemet -1,9 -0,2 -1,1 -2,2 -2,0 -2,6 -2,6 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,1 0,0

varav Carnegie (Stabilitetsfonden) 2,3 -1,2 -0,7 -0,3 0,0 0,0 0,0

varav nyemmission Nordea (Stabilitetsfonden) 5,6 0,0

varav Kapitaltillskott banker, övrigt (Stabilitetsfonden) 0,0 0,0

varav Lån till Svensk Exportkredit (SEK) 0,0 0,0

varav Lån till Riksbanken 95,3 -0,9 0,0 -0,9

varav Lån till Island 0,9 3,9 0,0 -0,2

varav lån till Lettland 4,2 2,6 -2,9 2,6

varav återbetalning av lån Swedavia -0,9 -0,7 -0,7 -0,9 -0,9 -0,7 -0,7 -0,9

Övriga avgränsningar 3,6 10,6 -3,4 -3,4 -4,6 -1,2 -0,3 -0,6 -4,2 -1,9 -1,2 -1,4 -1,3

varav Räntor, kursdifferenser, swappar m m -2,5 8,8 -3,6 -3,2 -3,8 -1,3 -1,3 -0,1 -3,8 -2,0 -1,1 -1,1 -1,1

Venantius, kapitalöverföring och återbetalning lån 0,8 1,4 0,6 0,8 0,1 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav Kapitaltillskott Svensk Export-kredit och Almi 5,0

varav Kapitaltillskott Fouriertransfer 3,0

varav Kapitaltillskott SAS 1,3 1,1 0,0 0,0

varav amortering av gamla studielån m.m. -1,9 -1,7 -1,6 -1,5 -1,3 -1,2 -1,0 0,0 0,0 0,0 0,1 0,1 -1,0

varav EU-sektorn (netto) 0,2 0,1 0,0 0,3 0,4 0,8 0,6 -0,5 -0,2 0,3 0,1 -0,1 0,0

varav EU-avgiften -1,2 1,2 0,0

Periodiseringar -25,5 38,3 -17,5 -16,4 12,4 5,8 4,3 0,8 1,5 -6,9 -2,4 3,6 -1,2

varav Periodisering av skatter -22,2 25,1 5,1 -12,6 12,2 7,6 4,1 0,8 3,1 -4,6 -2,6 3,4 -2,4

varav Periodisering av räntor -3,4 0,1 -9,6 -3,8 0,2 -1,8 0,2 0,0 -1,6 -2,3 0,2 0,2 1,2

varav Periodisering kommunbidrag 13,0 -13,0 0,0 0,0

Övrigt 2,4 -5,2 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -2,8 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Skuldavskrivning CSN -0,7 -0,8 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -0,7 -0,2 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

varav Residual 3,0 -4,2 -2,6

Finansiellt sparande i staten 44,2 -29,9 -42,7 -26,5 15,3 69,0 110,2 -2,7 14,2 -8,9 -7,1 -5,2 -3,1

Procent av BNP 1,4 -1,0 -1,3 -0,8 0,4 1,9 2,8 -0,1 0,5 -0,3 -0,2 -0,2 -0,1


appendix


appendix


Appendix 9. Kassamässig korrigering och Riksgäldskontorets nettoutlåning 2009–2014

Utfall VÅP Prognos Diff. från föreg. prog.Miljoner kronor 2009 2010 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014Kassamässig korrigering:

Ränteperiodisering 302 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Venantiuslån 1 392 604 810 57 440 0 0 0 0 0 0EU-avgiftsbetalningar 1 161 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Omvandling av IGN-obliga-tioner till inlåning 21 000 0Effekt av överf. av anslags-medel (kostn.m. red.) -1 865 657 509 388 311 0 0 0 0 0 0Övrigt -1 261 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Totalt -270 1 000 1 261 22 319 444 751 0 0 0 0 0 0Riksgäldskontorets nettoutlåning:

Premiepensionsmedel, inbetalning -29 223 -30 000 -30 500 -31 700 -32 700 -34 300 -35 900 -400 -400 -400 -300 -300Premiepensionsmedel, utbetalning 30 261 31 000 30 400 30 500 31 700 32 700 34 300 400 400 400 400 300CSN, studielån (se även nedan) 5 641 7 000 6 800 6 400 5 600 5 900 6 000 0 0 100 300 300Investeringslån till myndigheter 1 136 700 800 800 800 800 -100 0 0 0 0Myndigheternas ränte-konton -9 983 572 307 136 65 0 0 0 0 0 0Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm 56 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Garantireserver -23 -100 -200 -250 -250 -250 0 0 0 0 0Stabilitetsfonden 2 880 -4 000 -4 748 -25 924 -5 537 -5 598 -5 640 -632 -664 -487 -328 -400

varav kapitaltillskott Nordea/aktieutdeln. 5 610 -686 -704 -767 -828 -870 -286 -264 -287 -308 -320varav Carnegie -1 227 -692 -250 0 0 0 -17 0 0 0 0varav bankgarantiavgifter -1 546 -1 900 -1 400 -400 -300 -100 0 0 100 0 0varav stabilitetsavgifter -1 500 -1 600 -3 400 -3 400 -3 600 -309 -380 -280 0 -60varav adm.kostn. m m 43 30 30 30 30 30 -20 -20 -20 -20 -20Insättningsgarantin (2011 till stab.fonden) -4 -1 000 0 -22 000 -1 000 -1 100 -1 100 0 0 0 0 0

Kärnavfallsfonden -566 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Vinstmedel Svenska Spel AB 1 200 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Infrastrukturlån järnvägar (se även nedan) 3 066 4 500 4 700 3 600 2 000 800 -100 800 200 1 700 700Infrastrukturlån vägar (se även nedan) 1 207 1 750 3 060 1 500 450 1 450 150 1 260 900 750 1 750Lån till Botniabanan 1 455 950 -465 -465 -465 -465 -100 0 0 0 0Lån till Riksbanken 95 252 -943 0 0 0 0 -943 0 0 0 0Lån till Island 874 3 863 0 0 0 0 -185 0 0 0 0Lån till Lettland 4 180 2 612 0 0 0 -2 912 2 612 0 0 0Överf. från konto för U-krediter till inkomsttitel 689 0Återbetalning lån Sweda-via (fd Luftfartsverket) -927 -705 -690 -918 0 -927 -705 -690 -918 0Övrigt, netto 1 444 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0Totalt 104 674 18 000 17 186 -10 615 3 694 383 1 095 -5 749 3 303 23 1 604 2 350VÅP 2010 = Regeringens prognos för 2010 i den ekonomiska vårpropositionen. Där redovisas nettoutlåningen i miljarder kronor

och endast vissa delposter är specificerade. Utöver posterna i tabellen specificeras också: Lån till andra länder 7 000 miljoner

kronor och Nettoutlåning för infrastrukturinvesteringar 9 000 miljoner kronor.


appendix


appendix



Bruttoredovisning av studielån och infrastrukturlån Utfall Prognos Diff. från föreg. prog.

Miljoner kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

CSN, studielån

Nyupplåning 11 839 13 300 13 500 13 100 13 500 13 900 0 0 100 200 300

Amortering, m m -6 198 -6 500 -7 100 -7 500 -7 600 -7 900 0 0 0 100 0

Nettoupplåning 5 641 6 800 6 400 5 600 5 900 6 000 0 0 100 300 300

Järnvägar

Nyupplåning 3 753 4 700 4 900 3 800 2 300 1 100 0 900 200 1 400 400

Amortering (belastar anslag inom Uo 22) -688 -200 -200 -200 -300 -300 -100 -100 0 300 300

Nettoupplåning 3 065 4 500 4 700 3 600 2 000 800 -100 800 200 1 700 700

Vägar

Nyupplåning 1 846 1 880 3 120 1 650 750 1 750 180 1 220 950 750 1 750

Amortering (belastar anslag inom Uo 22) -639 -130 -60 -150 -300 -300 -30 40 -50 0 0

Nettoupplåning 1 207 1 750 3 060 1 500 450 1 450 150 1 260 900 750 1 750


appendix


appendix


Appendix 10. Infrastrukturinvesteringar 2000–2014

Utfall PrognosMiljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Vägar

Anslag 13,0 13,5 13,4 14,2 16,2 17,0 16,0 23,9 30,0 21,0 21,0 20,0 18,4 19,3 19,7

Lån i Riksgälden (netto) 0,9 -0,6 1,1 1,7 1,4 -1,0 1,3 -6,6 -10,1 1,2 1,8 3,1 1,5 0,5 1,5

Totalt Vägar 13,9 12,9 14,5 16,0 17,7 16,0 17,3 17,3 19,9 22,2 22,8 23,1 19,9 19,8 21,2

Järnvägar inkl Botniabanan

Anslag 6,0 6,9 7,0 6,9 8,6 10,7 11,0 16,0 27,1 15,4 15,4 14,4 14,4 14,5 14,7

Lån i Riksgälden (netto) 0,2 1,1 1,5 2,9 3,8 3,4 3,4 0,3 -9,1 4,5 5,5 4,2 3,1 1,5 0,3

Totalt Järnvägar 6,2 8,0 8,6 9,7 12,3 14,1 14,4 16,3 18,0 20,0 20,9 18,6 17,5 16,0 15,0

Summa anslagsfinansiering 19,0 20,4 20,5 21,1 24,8 27,6 27,0 39,9 57,2 36,5 36,4 34,4 32,8 33,8 34,4

Summa lånefinansiering 1,2 0,4 2,6 4,6 5,2 2,5 4,7 -6,3 -19,2 5,7 7,2 7,3 4,6 2,0 1,8

Total infrastruktursatsning 20,2 20,9 23,1 25,7 30,0 30,1 31,7 33,6 38,0 42,2 43,6 41,7 37,4 35,8 36,2Andel av totala utgifter på statsbudgeten 2,9 2,9 3,2 3,6 4,0 4,1 4,0 4,4 5,0 4,8 5,5 5,2 4,6 4,4 4,4

Andel av BNP, procent 0,9 0,9 0,9 1,0 1,1 1,1 1,1 1,1 1,2 1,4 1,4 1,2 1,1 1,0 0,9Anm.: Lånen i Riksgälden amorteras med anslagsmedel, vilket reducerar upplåningen. Totalerna innehåller således

inte några amorteringar av lån, däremot räntor på dessa lån.

Utgifterna för infrastrukturinvesteringar beräknas i relation till BNP vara som högst 2009 och 2010 för att därefter

minska till samma nivå som i början av 2000-talet.

appendix


appendix


Appendix 11. Vissa större engångsposters påverkan på statsbudgetens saldo 2009–2014

Utfall PrognosMiljarder kronor 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Anslag -7,8 11,9 0,0 0,0 0,0 0,0

EU-avgift, försenad rabatt 6,5

Kapitaltillskott SAS -1,3 -1,1

Förtida utbetalning av stöd till kommuner och landsting -13,0 13,0

Inkomsttitlar 6,4 2,8 4,4 0,0 0,0 0,0

Löpande momsbetalning byggtjänster 2,0

Affärsverket svenska kraftnät, extra utdelning 0,7

Preaktio, extrautdelning (avser Beam) 2,9

Posten, extra utdelning 0,8 0,7

Apoteket Omstrukturering, extra utdelning 2,1 4,4

Kassamässig korrigering -1,4 -0,6 -21,8 -0,1 -0,4 0,0

Omvandling av IGNs statsobl. till RGK-inlåning -21,0

Venantius, återbetalning av övertaget lån -1,4 -0,6 -0,8 -0,1 -0,4 0,0

RGK:s nettoutlåning -102,5 -5,4 20,5 1,7 2,5 1,6

Premiepensionsmedel, inbetalning 29,2 30,5 31,7 32,7 34,3 35,9

Premiepensionsmedel, utbetalning -30,3 -30,4 -30,5 -31,7 -32,7 -34,3

Kärnavfallsfonden 0,6

Insättningsgar. (omv. statsobl. till RGK-inlåning 2011) 0,0 21,0

Carnegie (Stabilitetsfonden) 1,2 0,7 0,3

Nyemission, Nordea (Stabilitetsfonden) -5,6

Lån till Island -0,9 -3,9

Lån till Lettland -4,2 -2,6

Bidrag till Vägverket för Norra Länken, Sthlm -0,1

Lån till Riksbanken -95,3 0,9

Återbet av lån Swedavia (fd Luftfartsverket) 0,9 0,7 0,7 0,9 0,0

Övrigt, netto (främst övriga bolag/mynd/affärsverk) -1,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Totala engångseffekter m.m. -105,3 8,7 3,2 1,6 2,1 1,6

Anm.: Engångseffekterna under prognosperioden kommenteras på följande sida.

Engångseffekter Statsbudgeten påverkas av tillfälliga händel-ser, det vill säga transaktioner av extraordinär karaktär. Sådana transaktioner kan vara posi-tiva eller negativa och försvårar analysen av statsbudgetens utveckling över tiden. Genom att exkludera dem får man ett bättre mått på den underliggande utvecklingen av inkomster, utgifter och saldo. Denna rensning görs efter att en justering för ändrade redovisningsprin-ciper gjorts. Urvalet av engångseffekter är till

viss del subjektiv, vilket ställer krav på en tydlig redovisning av metoden. Alla poster av denna typ från och med 2009 specificeras i tabellen.

Samtliga engångsposter från och med 1995 specificeras i publikationen Tidsserier Stats-budgeten 2008, som finns tillgänglig på www.esv.se under rubriken Statens finanser, Officiell statistik. Engångseffekterna 1990-1994 fram-går av en Temaskrift, Engångseffekter, under samma rubrik (Arkiv).

appendix


appendix


statsbudgeten 2007–2013 i form av kassamäs-siga korrigeringar eftersom betalningarna görs från statens centralkonto utan redovisning på anslag eller inkomsttitel. Räknat över alla år blir transaktionerna sammanlagt neutrala för budgetsaldot.

− En del av ålderspensionsavgifterna inbetalas som premiepensionsavgift till ett konto i Riksgälden. När pensionsrätten fastställts förs insatta medel till individuella konton. Den årliga utbetalningen av premiepensionsmedel görs nu med ett års eftersläpning i december månad. In- och utflödena av premiepensions-medel inkluderar räntor samt regleringar avseende tidigare år, vilka kan variera relativt kraftigt mellan åren.

− Riksgälden sålde i februari 2009 aktierna i Carnegie Investment Bank AB och Max Matthiessen Holding AB. Det sammanlagda värdet av försäljningarna uppgår till 2,3 mil-jarder kronor. Köpeskillingen betalades delvis under 2009 (1,2 miljarder kronor). Dessutom har 692 miljoner kronor inbetalats i april i år. Vidare är Riksgälden garanterad att få minst 250 miljoner kronor vid framtida återbetal-ningar av lån. Detta belopp antas inflyta 2011.

− Riksdagen har beslutat om ett lån till Island på 0,495 miljarder euro, vilket motsvarar 4,7 mil-jarder kronor. I december förra året utbeta-lades en mindre del av lånet (874 miljoner kronor). Resterande del antas betalas ut i år (juni, september och december).

− Riksdagen har också beslutat att Sverige ska ge ett lån till Lettland på 0,72 miljarder euro, som en del av ett samlat låneprogram på 7,5 miljarder euro från EU, IMF, Världs-banken och enskilda länder. Det svenska lånet motsvarar 7 miljarder kronor och väntas utbe-talas i år och nästa år i sammanlagt fyra delar. Årets två utbetalningar (juni och december) väntas sammanlagt uppgå till 4,2 miljarder kronor. Detta innebär en viss senareläggning jämfört med föregående prognos, där hela lånet antogs betalas ut i år.

Engångseffekter under prognosperioden, kommentarer till tabell:

− Staten har med sin ägarandel om 21,4 procent deltagit i ytterligare en nyemission i SAS. Den har genomföras i april i år och 1,1 miljarder kronor har anvisats på tilläggsbudget för detta ändamål. För ett år sedan tillsköt staten 1,3 miljarder kronor till bolaget vid den ny-emission som då genomfördes.

− Förra året gav staten ett tillfälligt konjunktur-stöd till kommuner och landsting på 13 mil-jarder kronor. Medlen – som är avsedda för 2010 – utbetalades i förtid i december 2009 varför utgifterna periodiseras till det år de avser.

− I samband med samgåendet mellan Posten och Post Danmark gjordes en extra utdelning till svenska staten om 800 miljoner kronor 2009. I år har det nya bolaget Posten Norden gjort en extra utdelning på 710 miljoner kro-nor. Detta har tillkommit i denna prognos.

− I år gjorde Apotektet Omstrukturering AB en extra utdelning på 2,1 miljarder kronor. Nästa år väntas bolaget göra en extrautdelning om 4,4 miljarder kronor som följd av att man 2009 sålde 465 apotek. I föregående prognos väntades den extra utdelningen till följd av apoteksförsäljningen ske i år.

− Insättningsgarantifonden, vars behållning i huvudsak består av statsobligationer, väntas 2011 tillföras stabilitetsfonden och omvand-las till kontobehållning i Riksgälden. Totalt beräknas obligationsinnehavet då uppgå till 21 miljarder kronor. Omvandlingen minskar i motsvarande grad Riksgäldens nettoutlåning. Transaktionen är saldoneutral, vilket innebär att en kassamässig korrigering uppstår åt motsatt håll.

− Venantius utestående lån om 4,1 miljarder kronor togs 2007 över av Riksgälden. I sam-band därmed gjordes en kapitalöverföring till staten på motsvarande belopp, vilken redovi-sades på statsbudgetens inkomstsida. Trans-aktionen var neutral för statsskulden, men för budgetsaldot uppstod en positiv engångsef-fekt detta år. Återbetalningen av lånet belastar

appendix


appendix


Appendix 12. Förändring av anslagsbehållningar 2009–2011

De ingående anslagsbehållningarna för 2010 är 45,3 miljarder kronor. Vid innevarande års slut be-räknas anslagsbehållningarna uppgå till 43,2 miljar-der kronor efter det att hänsyn tagits till indragnin-gar på 29,9 miljarder kronor. Indragningarna avser outnyttjade medel från tidigare år och påverkar inte utfallet, men reducerar de utgående behållningarna. Sammantaget redovisas 3,7 miljarder kronor på till-läggsbudget. I vårtilläggsbudgeten har regeringen föreslagit att 2,6 miljarder kronor anvisas. Dessutom har ramen för utgiftsområdet Näringsliv ökats med 1,1 miljarder kronor för kapitaltillskott i SAS AB, vilket togs hänsyn till redan i föregående prognos. Prognosen för i år är i princip oförändrad i förhål-lande till föregående prognos och innebär att anslags-behållningarna minskar med 2,1 miljarder kronor. Exklusive indrag ökar de med 27,7 miljarder kronor. I statsbudgeten för 2010 beräknas behållningarna öka med 4,3 miljarder kronor. I prognosen för 2011 beräknas anslagsbehållningarna öka med 10,2 mil-joner kronor.

Förändring av anslagsbehållningarI statsbudgeten anvisas medel i form av an-slag. Där ingår också en särskild post kallad Förändring av anslagsbehållningar. Denna post består av ett beräknat netto mellan för-brukningen av kvarstående medel från fö-regående budgetår och sparande av medel från innevarande år. Summan av de anvisade medlen och posten Förändring av anslagsbe-hållningar utgör prognosen på årets utgifter enligt statsbudgeten.

I utfall och prognoser finns ingen separat post Förändring av anslagsbehållningar. För-ändringen ingår i redovisningen per anslag. Vid prognostiserandet av varje enskilt anslag tas hänsyn till eventuella ingående behåll-ningar. Detta gäller såväl för årets aktuella anslag som på äldre anslag, det vill säga an-slag som inte finns uppförda på årets stats-budget, men som har ingående behållningar som får utnyttjas under året. Den totala för-ändringen av anslagsbehållningar kan dock räknas fram och ställas mot budgeten.

Utgiftsområden exkl. Uo 26 Statsskuldsräntor m.m.

Miljoner kronorUtfall 2009

Prognos 2010

Diff. från föreg. prog.

Prognos 2011

Ingående anslagsbehållningar 37 003 45 320 0 43 184

SB / VÅP 734 948 787 451 0 776 171

Tilläggsbudget 39 143 3 734 2 634 0

Medgivna överskridanden 108 107 107 0

Indragningar -21 075 -29 859 146 0

Utfall/prognos 744 807 763 570 -46 765 950

Utgående anslagsbehållningar 45 320 43 184 2 933 53 405

Förändring av anslagsbehållningar 8 316 -2 136 2 933 10 221

Förändring av anslagsbehållningar, exkl indragningar 29 392 27 723 2 787 10 221

SB = Statsbudget för 2010.

VÅP = Regeringens ekonomiska vårproposition.


appendix


appendix


Appendix 13. Statsbudgetens utfall för 2009 och utfall/prognos för 2010 per månad

Utfall för 2009 per månad

Utfall År 2009 Miljarder kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec

Utgiftsomr exkl räntor 60,1 59,2 61,5 61,8 56,0 54,7 54,7 54,3 60,2 62,3 61,3 98,6 744,8

Statsskuldsräntor 10,1 -1,6 3,9 -1,0 7,0 5,4 1,6 3,0 -2,3 3,0 -0,5 7,9 36,5

Kassam korrigering 5,3 2,0 4,1 -5,2 -2,0 0,3 1,5 0,8 1,5 -2,6 -1,6 -4,4 -0,3

RGK:s nettoutlåning -5,3 -34,9 -1,1 18,2 1,7 80,6 -12,6 -11,3 32,5 4,3 -0,1 32,8 104,7

SB utgifter 70,2 24,7 68,4 73,9 62,7 140,9 45,1 46,8 91,9 66,9 59,2 134,9 885,7

Skatter 59,5 87,8 60,2 55,3 68,2 32,4 49,2 55,4 49,3 45,3 63,0 13,4 639,0

Övriga inkomster 4,6 11,1 5,3 16,2 11,3 5,8 2,0 3,1 2,3 2,0 2,9 3,9 70,5

SB inkomster 64,1 99,0 65,5 71,5 79,4 38,3 51,3 58,6 51,5 47,3 65,9 17,3 709,5

Budgetsaldo -6,1 74,3 -3,0 -2,4 16,7 -102,7 6,2 11,8 -40,4 -19,6 6,7 -117,6 -176,1

Statstbudgetens utfall för 2009 redovisas för att möjliggöra jämförelse med motsvarande månad innevarande år.

Budgetprognos för 2010 per månad

Utfall Prognos ÅrMiljarder kronor Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec 2010 Utgiftsomr exkl räntor 61,3 61,6 62,9 61,5 58,5 65,2 58,2 54,9 63,6 69,0 63,5 83,4 763,6

Diff. 0,4 -1,8 0,8 -1,0 1,3 0,8 0,3 1,7 -0,5 -1,9 0,0

Statsskuldsräntor -0,9 -1,4 4,0 -3,9 3,7 -2,4 1,8 3,6 -3,8 3,1 -1,5 12,3 14,6

Diff. -1,5 -2,5 -0,7 -0,4 -0,8 -0,5 -0,3 -0,8 -0,5 0,3 -7,8

Kassam korrigering 6,2 3,0 1,3 -0,8 0,5 1,4 -1,4 0,0 1,4 -1,0 0,0 -9,4 1,3

Diff. -0,1 0,6 0,4 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 -0,9 0,0

RGK:s nettoutlåning -19,8 -6,3 2,3 -11,8 2,0 12,9 -13,8 -1,2 -0,3 0,3 -0,5 53,4 17,2

Diff. 4,0 -8,8 3,9 -2,8 -0,8 0,2 -3,6 1,8 -1,1 1,3 -5,7

SB utgifter 46,8 56,8 70,5 45,0 64,7 77,1 44,8 57,4 60,8 71,4 61,5 139,7 796,6

Diff. 2,8 -12,4 4,4 -4,1 -0,4 0,5 -3,6 2,6 -2,1 -1,2 -13,6

Skatter 63,9 90,1 70,6 60,7 71,6 33,2 54,4 59,6 52,3 49,9 69,1 24,3 699,7

Diff. 10,7 5,8 9,0 -6,4 0,7 2,4 1,4 0,6 -7,2 -7,7 9,2

Övriga inkomster 2,8 10,6 4,4 14,1 13,2 4,2 2,1 3,3 2,7 2,1 2,7 5,4 67,5

Diff. 0,9 -0,8 1,1 -4,2 -0,7 0,0 0,0 0,0 -0,4 0,7 -3,4

SB inkomster 66,6 100,7 75,0 74,8 84,8 37,4 56,5 62,9 55,0 52,0 71,8 29,7 767,2

Diff. 11,6 4,9 10,0 -10,6 -0,1 2,4 1,4 0,6 -7,6 -7,0 5,8

Budgetsaldo 19,8 43,9 4,4 29,8 20,0 -39,7 11,7 5,5 -5,8 -19,4 10,3 -110,1 -29,5

Diff. 8,8 17,4 5,6 -6,5 0,3 2,0 4,9 -2,0 -5,5 -5,7 19,4

Diff. = Differens jämfört med ESV:s föregående prognos, mars 2010 (2010-03-23).

I föreliggande prognos finns utfall till och med april 2010 för statsbudgetens samtliga poster.

appendix


appendix


-70-25

-68 -74-63

-141

-45 -47-92

-67-59-135

-47-57 -71

-45-65

-77-45 -57 -61 -71

-62

-140

55

64

9965 71

7938

51 59 52 47 66

17

67101

7575 85

3756

6352 72

30

-225

-175

-125

-75

-25

25

75

125

175

225

275

Jan

Feb

Mar

Ap

r

Maj

Jun

Jul

Au

g

Sep

Okt

No

v

Dec Jan

Feb

Mar

Ap

r

Maj

Jun

Jul

Au

g

Sep

Okt

No

v

Dec

2009 2010

-225

-175

-125

-75

-25

25

75

125

175

225

275

Totala inkomster

Totala utgifter

Saldo kumulativt från årets början

Saldo 2009: -176

Saldo 2010:-29



De höga utgifterna i juni 2009 beror på ett lån på 66 miljarder kronor som utbetalades till Riksbanken för att återställa

valutareserven. Ytterligare 31 miljarder kronor utbetalades i september.

I december respektive år sjunker saldot markant främst med anledning av den stora årliga utbetalningen av premie-

pensionsmedel.

Sedan ett par år tillbaka påverkas utgifterna vissa månader, via Riksgäldskontorets nettoutlåning, av att två myn-

digheter (Pensionsmyndigheten och Kärnavfallsfonden) genomför så kallade repotransaktioner. De säljer statsobliga-

tioner med återköpsavtal och sätter in likviden på konto i Riksgälden. Vid återköpet tas medlen ut från kontot. Dessa

insättningar och uttag kan påverka månadsutfallen med flera miljarder kronor vissa månader. Då obligationerna alltid

återköps innan årsskiften påverkas emellertid inte årsutfallen. Ett exempel på en sådan transaktion var i februari 2009

då statsobligationer för 32 miljarder kronor såldes, vilket avspeglades i låga utgifter den månaden. Återköpen innan

årsskiften medför ofta höga utgifter i december månad.

appendix


appendix


Appendix 14. Prognosförändring för 2010 i relation till månadsavvikelserna i mars och april

I denna prognos finns för 2010 utfall för fyra må-nader. Månadsutfallen samt annan ny information, inte minst förändrade makroförutsättningar, har stor påverkan på prognosen. I detta appendix beskrivs bland annat de ackumulerade avvikelsernas effekt på årsprognoserna.

Statsbudgetens takbegränsade utgifter låg något över prognosen i mars och något under i april. Ackumulerat blev utgifterna 1,4 miljarder kronor lägre. Det var främst utgifterna för kommunikationer som blev högre i mars, medan utgifterna för bistånd, hälso- och sjukvård och kommunikationer blev lägre än beräknat i april. Sammantaget beräknas de takbe-gränsade utgifterna revideras ner med 0,4 miljarder kronor.

Statsbudgetens takbegränsade utgifter

Miljarder kronor Utfall Föreg. prog. Diff.

Mars 81,2 80,8 0,4

April 79,7 81,5 -1,9

Ackumulerad avvikelse -1,4

Förändring av årsprognos -0,4

Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, mars 2010

(2010-03-23).

I de totala utgifterna ingår förutom de takbegränsade utgifterna också statsskuldsräntorna, den kassamäs-siga korrigeringen och Riksgäldens nettoutlåning. Statsskuldsräntorna blev lägre både i mars och i april (ackumulerad avvikelse -4,0 miljarder kronor). Det låga utfallet berodde främst på lägre räntebetalningar på lån i svenska kronor. Årsprognosen revideras ner med 7,8 miljarder kronor på grund av att den inhemska långräntan reviderats ner, Riksgäldens låneplan förändrats och att valutakursförlusterna beräknas bli lägre. Riksgäldens nettoutlåning blev högre i mars men lägre i april, vilket ledde till en ackumulerad avvikelse på -4,7 miljarder kronor. I mars berodde avvikelsen bland annat på minskad inlåning från Kärnavfallsfonden, och i april på att repotransaktionerna blev lägre än väntat (se appendix 13). Årsprognosen för Riksgäldens nettoutlåning revideras ner med 5,7 miljarder kronor.

De totala utgifterna beräknas sammantaget bli

13,6 miljarder kronor lägre jämfört med föregående beräkningstillfälle.

Statsbudgetens totala utgifter


Mars 70,5 67,7 2,8

April 45,0 57,4 -12,4

Ackumulerad avvikelse -9,6

Förändring av årsprognos -13,6


Statsbudgetens totala inkomster blev högre än beräknat i såväl mars som april med 11,6 miljarder kronor res-pektive 4,9 miljarder kronor. För inkomsterna totalt har årsprognosen höjts med 5,8 miljarder kronor. En mer positiv makrobild för privat konsumtion medför att inkomster från mervärdesskatt höjs. Även årets prognos på företagsvinster och hushållens kapital-vinster är höjd.

Statsbudgetens totala inkomster

Miljarder kronor Utfall Föreg.prog. Diff.

Mars 75,0 63,4 11,6

April 74,8 69,9 4,9

Ackumulerad avvikelse 16,6

Förändring av årsprognos 5,8


Statsbudgetens saldo för mars-april blev 26,2 miljarder kronor högre än i föregående prognos. Årsprognosen för budgetsaldot revideras upp med 19,4 miljarder kronor jämfört med föregående beräkningstillfälle. Den stora förbättringen av budgetsaldot beror främst lägre utgifter avseende statsskuldsräntor och Riksgäldens nettoutlåning.

Statsbudgetens saldo, miljarder kronor


Mars 4,4 -4,4 8,8

April 29,8 12,5 17,4

Ackumulerad avvikelse 26,2

Förändring av årsprognos 19,4


appendix


appendix


Appendix 15. Kommunala uppräkningsfaktorer inom kommunskattesystemetPrognostillfälle 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014Budgetprognos 2005:1 1,0415 1,0503 1,0508 1,0477Budgetprognos 2005:2 1,0361 1,0474 1,0486 1,0491Budgetprognos 2005:3 1,0309 1,0430 1,0478 1,0495Fastställda (avser förskott 2006) 1,0320 1,0450Budgetprognos 2005:4 1,0291 1,0466 1,0479 1,0475 1,0506 1,0506Budgetprognos 2006:1 1,0354 1,0502 1,0523 1,0493 1,0498 1,0498Budgetprognos 2006:2 1,0354 1,0504 1,0527 1,0476 1,0466 1,0466Budgetprognos 2006:3 1,0354 1,0458 1,0512 1,0500 1,0459 1,0459Fastställda (avser förskott 2007) 1,0410 1,0420Budgetprognos 2006:4 1,0380 1,0477 1,0538 1,0509 1,0532 1,0458Budgetprognos 2007:0 1,0380 1,0481 1,0569 1,0583 1,0518 1,0479Budgetprognos 2007:1 1,0380 1,0477 1,0538 1,0509 1,0532 1,0458Budgetprognos 2007:2 1,0380 1,0480 1,0566 1,0628 1,0569 1,0474Budgetprognos 2007:3 1,0380 1,0418 1,0624 1,0674 1,0637 1,0520Fastställda (avser förskott 2008) 1,0550 1,0610Budgetprognos 2007:4 1,0380 1,0429 1,0623 1,0686 1,0632 1,0527 1,0464Budgetprognos 2008:1 1,0380 1,0429 1,0578 1,0666 1,0574 1,0483 1,0441Budgetprognos 2008:2 1,0380 1,0429 1,0608 1,0644 1,0460 1,0511 1,0461Budgetprognos 2008:3 1,0380 1,0429 1,0492 1,0622 1,0388 1,0420 1,0477Fastställda (avser förskott 2009) 1,0600 1,0400Budgetprognos 2008:4 1,0380 1,0429 1,0570 1,0563 1,0258 1,0172 1,0354 1,0391Budgetprognos 2009:1 1,0380 1,0429 1,0564 1,0502 1,0086 1,0039 1,0215 1,0261Budgetprognos 2009:2 1,0380 1,0429 1,0564 1,0481 1,0067 1,0060 1,0229 1,0287Prognos september 2009 1,0380 1,0429 1,0564 1,0538 1,0068 1,0033 1,0189 1,0261Fastställda (avser förskott 2010) 1,0110 1,0060Prognos december 2009 1,0380 1,0429 1,0564 1,0546 1,0152 1,0080 1,0249 1,0303 1,0419Prognos mars 2010 1,0380 1,0429 1,0564 1,0546 1,0205 1,0170 1,0293 1,0317 1,0412 1,0416Prognos juni 2010 1,0380 1,0429 1,0564 1,0546 1,0123 1,0213 1,0292 1,0362 1,0389 1,0394

appendix


appendix


Appendix 16. Engångseffekter som påverkar offentliga sektorns finansiella sparande 2000–2014

Miljarder kronor 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Återbetalning Alecta (f.d. SPP), skatteeffekt 10,0Upplösning periodiserings-fonder, skatteeffekt 14,0 12,0Löpande momsbetalning byggtjänster 8,0 2,0Affärsverket svenska kraft-nät, extra utdelning 1,0 0,7Auktionslikvid vid försäljning av 4G-tillstånd 2,1

Summa 10,0 0,0 0,0 0,0 14,0 12,0 1,0 0,0 10,7 2,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Appendix 17. Konjunkturjusterat offentligt finansiellt sparande 2000–2014

2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014

Finansiellt sparande, mdkr 81 37 -36 -32 11 54 65 110 71 -32 -20 -15 25 70 109

procent av BNP 3,6 1,6 -1,5 -1,3 0,4 1,9 2,2 3,5 2,2 -1,0 -0,6 -0,5 0,7 1,9 2,8i) Justering för engångseffek-ter, mdkr -10 0 0 0 -14 -12 -1 0 -11 -2 0 0 0 0 0

proc av BNP -0,4 0,0 0,0 0,0 -0,5 -0,4 0,0 0,0 -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0ii) Justering för konjunktur-beroende skatter (inkl. sam-mansättningseffekter skattebaserna), mdkr -22 -11 -5 4 -6 -13 -31 -47 -26 43 30 27 14 -1 -9

proc av BNP -1,0 -0,5 -0,2 0,2 -0,2 -0,5 -1,0 -1,5 -0,8 1,4 0,9 0,8 0,4 0,0 -0,2varav justering för gap mot trend-BNP, mdkr -19 -2 1 6 -11 -19 -44 -60 -31 58 44 31 17 -1 -9varav justering för samman-sättningseffekt skatte-baserna, mdkr -3 -9 -7 -2 5 6 13 13 5 -15 -14 -4 -3 0 0iii) Justering för onormala kapitalskatter, mdkr -24 12 35 35 27 -1 -27 -34 16 22 3 8 2 -9 -16

proc av BNP -1,1 0,5 1,4 1,4 1,0 0,0 -0,9 -1,1 0,5 0,7 0,1 0,2 0,1 -0,2 -0,4iv) Justering för konjunk-turberoende arbetslöshets-utgifter, mdkr -9 -11 -9 -5 1 2 -1 -5 -4 3 5 4 2 0 -2

proc av BNP -0,4 -0,5 -0,4 -0,2 0,0 0,1 -0,1 -0,2 -0,1 0,1 0,2 0,1 0,1 0,0 0,0

Summa justeringar -65 -10 21 35 8 -24 -60 -86 -24 66 38 39 18 -10 -26

procent av BNP -2,9 -0,4 0,9 1,4 0,3 -0,9 -2,1 -2,8 -0,7 2,1 1,2 1,2 0,5 -0,3 -0,7Konjunkturjusterat sparande (mdkr) 17 27 -15 3 19 30 5 24 47 34 18 24 42 60 83Konjunkturjusterat finan-siellt sparande, % av trend-BNP 0,7 1,1 -0,6 0,1 0,7 1,1 0,2 0,8 1,5 1,0 0,5 0,7 1,2 1,6 2,1Gap mot trend-BNP, procen-tenheter 1,9 0,2 -0,1 -0,6 1,0 1,6 3,6 4,9 2,4 -4,6 -3,5 -2,4 -1,2 0,0 0,6Gap mot trendarbetslöshet, procentenheter -1,6 -2,2 -1,8 -0,9 0,1 0,4 -0,3 -1,2 -1,2 1,0 1,6 1,2 0,6 -0,1 -0,5

appendix


Appendix 18. Beräkningsförutsättningar 2009–2014

Utfall Prognos Diff. från VÅP Diff. från föreg. prog.Procentuell förändring om annat ej anges: Nivåer1 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014 2010 2011 2012 2013 2014

BNP (fp) -5,1 3,2 3,1 3,2 3,4 2,7 0,7 -0,8 -0,3 0,2 -0,1 0,6 -0,2 0,0 -0,1 -0,3

BNP (lp) 3 108 -3,3 3,3 5,4 4,5 5,3 5,0 -0,6 0,5 -0,1 0,5 0,3 -0,6 0,6 -0,7 -0,4 -0,3

BNI (lp) 3 164 -4,7 3,3 5,5 4,6 5,4 5,1 -1,6 0,9 0,1 0,7 0,5 -0,6 0,6 -0,7 -0,4 -0,3Hushållens konsumtion (fp) -0,8 2,8 2,6 3,1 3,6 3,2 0,7 -1,2 -0,4 0,8 0,7 0,2 -0,3 0,2 0,4 0,4Hushållens konsumtion (lp) 1 487 1,0 4,2 3,1 4,0 5,0 5,0 0,4 -0,9 -0,6 -0,1 0,2

Lönesumma (lp) 1 304 0,2 2,5 3,5 4,3 4,5 4,4 0,3 -0,4 -0,3 -0,4 -0,5 0,2 0,1 0,3 -0,4 -0,3Arbetade timmar kalenderkorr. -2,6 1,0 0,9 1,0 0,8 0,5 1,1 -0,4 -0,5 -0,6 -0,8 1,3 0,2 0,0 -0,3 -0,3

Timlön 3,0 1,5 2,7 3,3 3,7 3,9 -0,8 0,1 0,2 0,2 0,3 -1,1 0,0 0,4 0,0 0,0

Antal sysselsatta 4 381 -2,3 0,3 0,9 1,0 1,0 0,6 0,8 0,2 -0,3 -0,2 -0,4 1,3 0,4 -0,1 -0,2 -0,3Arbetslöshet enligt ILO (16-64 år)2 8,4 8,9 8,6 7,9 7,0 6,5 -0,3 -0,3 -0,1 -0,3 -0,2 -0,5 -0,6 -0,5 -0,5 -0,1Öppen arbetslöshet (16-64 år)2,3 6,5 6,1 6,0 5,7 5,3 5,0 -0,5 0,0 0,2 0,3 0,5 -0,5 -0,6 -0,6 -0,5 -0,3Personer i arbetsm.pol. program2 2,7 4,1 3,7 3,1 2,5 2,0 -0,4 -0,7 -0,4 -0,4 -0,5 -0,2 -0,2 -0,1 0,0 0,1

KPI, årsgenomsnitt -0,3 0,8 1,6 2,4 2,0 1,9 -0,5 -0,1 0,2 -0,7 -0,8 0,0 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4

KPI, juni-juni 300,2 -0,6 0,6 1,5 2,5 2,0 1,9 -0,3 0,0 -0,1 -0,3 -0,3 0,5 -0,3 -0,4 -0,4 -0,4

Prisbasbelopp (tkr) 42,8 42,4 42,7 43,3 44,4 45,2 0,0 -0,1 -0,2 -0,3 -0,6

Inkomstindex5 139,3 139,7 144,2 148,8 154,4 159,3 0,0 -0,2 -1,3 -2,4 -2,4Inkomstindex/ balansindex5 139,3 137,3 135,3 138,9 145,6 150,1 0,0 -0,2 0,0 0,5 0,3

3-mån ränta4,6 0,4 0,6 2,3 3,4 3,9 4,0 0,1 0,5 0,4 -0,1 -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0 0,0

5-års ränta4 2,5 2,5 3,9 4,5 4,7 4,8 -0,2 0,3 0,2 -0,1 -0,3 -0,7 -0,1 0,0 0,0 0,0

SEK/EURO4 10,7 9,6 9,3 9,3 9,2 9,2 -0,1 -0,1 0,1 0,0 0,0 -0,3 -0,1 0,0 0,0 0,0

SEK/USD4 7,7 7,3 7,1 6,8 6,7 6,5 0,3 0,2 -0,2 -0,4 -0,6 0,4 0,5 0,3 0,2 0,0fp = fasta priser, lp = löpande priser.


Föreg. prog. = ESV:s föregående prognos, mars 2010 (2010-03-23).1Miljarder kronor, tusental (antal sysselsatta) respektive index (KPI) år 2009.2I procent av arbetskraften.3Arbetslösa exklusive heltidsstuderande arbetssökande.4Årsgenomsnitt.5Inkomstindex för 2009, balansindex för 2010-2014.6Regeringens prognos avser 6-månaders ränta.

appendix


Ekonomistyrningsverket Drottninggatan 89

Box 45316

104 30 Stockholm

Tfn 08-690 43 00

Fax 08-690 43 50

www.esv.se

ISSN 141-7865

ISBN 978-91-7249-309-4

ESV ansvarar för en ändamålsenlig ekonomisk styrning av staten.– Vi utvecklar och förvaltar en effektiv ekonomisk styrning av statlig verksamhet.– Vi tar fram bra besluts- och diskussionsunderlag för den ekonomiska politiken.– Vi bidrar till en korrekt hantering av Sveriges EU-medel.ESV har bred och djup kompetens och arbetar i nära samverkan med Regeringskansliet och myndigheterna.

Documents

Statsbudgeten och de offentliga finanserna...Prognosansvarig Statsbudgetens inkomster och offentliga sektorns finanser Håkan Jönsson 08-690 45 71 Utgifter 1. Rikets styrelse Robert